NE Biologi 4–6 | Gratis läsning terminen ut

Biologi 4 –6

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Rikard Ask och Låtta Skogh

Läromedelsutvecklare: Jesper Sörensson

Redaktör: Låtta Skogh

Bildredaktörer: Martina Eriksson och Låtta Skogh

Illustratör: Elin Jonsson

Infografik: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-84-9

Innehåll

Förord

Biologi är ämnet som handlar om livet och alla levande varelser. Här får du lära dig om hur naturen fungerar och om växter och djur som lever i olika miljöer i Sverige. Du får också lära dig om din egen kropp och hur du ska göra för att må så bra som möjligt.

Redaktionen, NE

Kapitel 1

Vad är liv?

Bilden: Det bildas hela tiden nya levande varelser på jorden. Men vad är liv?

Livets utveckling

Det har funnits liv på jorden i flera miljarder år. Men vad är liv egentligen?

Här får du lära dig om vad som är speciellt med levande varelser.

Ord och begrepp

Bakterie är en liten, enkel organism som består av en enda cell.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Föröka sig är att få avkomma, alltså ungar.

Liv är en egenskap som innebär att man bland annat har ämnesomsättning, kan fortplanta sig och kan reagera på omgivningen.

Miljard är tusen miljoner, alltså 1 000 000 000.

Organism är en levande varelse.

Robot är en maskin som arbetar av sig själv.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

Hur många levande organismer kan du se på bilden?

Liv och att vara levande

Vad är skillnaden mellan något som lever och något som inte gör det?

Du lever, för annars hade du inte kunnat läsa detta. Vad mer kan du se runtomkring dig som lever? Kanske andra människor? En krukväxt eller ett husdjur? En fågel eller ett träd utanför fönstret?

Ofta är det lätt att se skillnad på ett djur eller en växt som är levande eller död, men om man tänker efter är det inte helt självklart. När du sover kanske du ligger så stilla att det inte syns att du lever. På vintern är det svårt att se skillnad på ett levande och ett dött träd. Men när våren kommer får det levande trädet nya blad.

Vad är en organism?

Biologer pratar gärna om organismer. Ordet organism betyder samma sak som varelse. Allt som lever är organismer. Du är en levande organism. Alla djur, växter, svampar och bakterier är också organismer.

Vissa saker har alla organismer gemensamt. Det är de egenskaperna som skiljer ut sånt som lever. Sånt som inte lever, till exempel robotar, kan ha vissa av de egenskaperna, men inte alla.

En sak som alla organismer har gemensamt är att de består av celler. Celler är små levande enheter. Vissa organismer består av en enda cell. I din kropp finns många miljarder celler som samarbetar med varandra.

Alla organismer behöver också ta upp ämnen från omgivningen för att kunna leva. Djur tar upp ämnen genom att äta, dricka och andas. Växter tar upp ämnen från luften med bladen och från jorden med rötterna.

Tidslinje över jordens tillkomst och livets utveckling

livets uppkomst, urcell

jorden bildas

syrebildande fotosyntes

äldsta fossilen

organismer med cellkärna

Organismer kan också föröka sig, alltså bli fler. Djur får ungar och växter bildar frön som kan växa upp till nya plantor. Bakterier förökar sig genom att dela sig på mitten så att det bildas två bakterier.

När började livet?

Alla levande organismer som finns på jorden just nu har bildats genom att andra organismer har förökat sig. Men hur var det med den allra första organismen?

Forskare är ganska säkra på att de allra första organismerna uppstod för ungefär 4 miljarder år sedan. De första organismerna var enkla varelser, ännu enklare än dagens bakterier.

Alla människor, djur, växter, svampar och bakterier som lever på jorden just nu är släkt med de enkla organismer som levde då.

Livets utveckling

Från de allra första enkla organismerna som levde på jorden för ungefär 4 miljarder år sedan har alla bakterier, svampar, växter och djur som lever i dag utvecklats.

Det har tagit lång tid, men det kan ändå vara svårt att förstå att både björnar och björkar har kunnat utvecklas från organismer som var enklare än bakterier.

Utvecklingen som har lett fram till alla organismer som finns på jorden nu kallas evolution. Evolution är något som händer hela tiden med allt som lever och förökar sig på jorden.

De första organismerna bildades kanske på botten av havet. Så här föreställer sig konstnären Richard Bizley att det såg ut. 1

kambriska explosionen (flercelliga djur med skal, skelett, ögon och rörelseförmåga)

Virus är små partiklar som kan orsaka sjukdomar. De är ett mellanting mellan levande och inte levande.

Biologisk mångfald

I dag finns väldigt många sorters organismer på jorden. Det finns till exempel svampar, växter, bakterier och djur. På hela jorden finns nästan åtta miljoner sorters djur. I Sverige finns över 30 000 sorters djur. På olika platser finns det olika många sorters organismer. Det finns fler sorters fiskar i havet än i en liten sjö. Det finns fler sorters fåglar i skogen än i staden.

Biologisk mångfald är ett mått på hur olika organismerna är i ett visst område. Om det finns många olika organismer i ett område så är den biologiska mångfalden stor. Om alla organismer är likadana är den biologiska mångfalden liten.

I regnskogen och korallrev är den biologiska mångfalden mycket stor. I Sverige är den biologiska mångfalden som störst i urskogar och på ängar. Välskötta gräsmattor har liten biologisk mångfald.

Både björnen och björken är släkt med de allra första organismerna som levde på jorden för 4 miljarder år sedan.

En äng där det växer många sorters blommor har stor biologisk mångfald.

Sammanfattning

@ Alla levande varelser är organismer.

@ Alla organismer är uppbyggda av celler.

@ Alla levande varelser behöver ta upp ämnen från omgivningen.

@ Alla organismer har bildats genom att andra organismer har förökat sig.

@ Alla levande varelser är släkt med de första organismerna som levde för cirka 4 miljarder år sedan.

@ Utvecklingen från de första organismerna till alla organismer som finns på jorden nu kallas evolution.

Kapitel 1

Vad är liv? Livets utveckling

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en organism?

2. När uppstod de första organismerna?

3. Vad är alla organismer uppbyggda av?

4. Hur bildas nya organismer?

5. Hur tar organismer upp ämnen från omgivningen för att överleva?

6. Vad kallas utvecklingen från de första organismerna till alla organismer som finns på jorden nu?

7. Vad är biologisk mångfald?

Aktivitet

Organismer i hemmet

Vilka organismer finns i ditt hem?

Dina familjemedlemmar och husdjur är enkelt. Men vilka andra organismer kan finnas tror du? Kanske finns det en hel del som man inte direkt tänker på. Gör en lista på alla olika sorters organismer som ”bor” i ditt hem.

Bilden: Allt som lever på jorden har utvecklats från de första enkla organismerna genom evolution.

Ord och begrepp Evolution

Utvecklingen som har lett från de första enkla organismerna till allt som lever på jorden just nu kallas evolution. Evolution pågår hela tiden.

Här får du lära dig varför evolution sker och hur det går till.

Anpassning är en egenskap som är särskilt bra i en viss miljö.

Begränsad är motsatsen till oändlig, alltså när något inte är hur stort som helst.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Naturligt urval är att miljön där en organism lever bestämmer vilka egenskaper som gör det lättare att överleva och få många ungar där.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

Urval är att välja.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

Livet är en tävling

Man kan säga att anledningen till att det har utvecklats så fantastiska djur och växter är att jorden är begränsad. Det finns alltså inte hur mycket plats som helst. Det finns inte hur mycket som helst av det som de levande organismerna behöver.

Eftersom det inte finns hur mycket som helst är det hela tiden en sorts tävling mellan organismerna.

Djur tävlar om vem som kan få flest ungar som överlever och sedan själva får ungar. För att lyckas med det måste djuren vara bra på att fånga mat och undvika fiender, så att de inte blir uppätna.

Växter tävlar om vem som kan sprida flest frön som växer upp till nya plantor och sedan bildar egna frön. För att lyckas med det måste växterna vara bra på att skaffa näring och växa.

Anpassningar

De första organismerna var små och enkla. De hade inte så många egenskaper. Efter hand som tiden gick förökade sig organismerna. De blev fler, och de fick också fler egenskaper. Alla organismer fick inte samma egenskaper.

När organismer med olika egenskaper tävlar om samma mat eller om att komma undan från samma fiende vinner den med de bästa egenskaperna.

Om man lever i sand är det bra att vara gulbrun. Ökenräven har gulbrun päls.

Vilka egenskaper som är bäst är olika vid olika tillfällen. Om ett djur behöver gömma sig i snö är det bäst att ha vit päls, men om det behöver gömma sig i sand är det bäst att ha gulbrun päls.

Man kan säga att naturen väljer ut vilka egenskaper som är bäst just där. Det kallas för naturligt urval.

En egenskap som är bra i en speciell miljö kallas för en anpassning. Anpassningar gör så att djur och växter är bra på att överleva i sin miljö. Fjällrävens varma, vita päls är ett exempel på en anpassning.

Om man lever i snö är det bra att vara vit. Fjällräven har vit päls.

Vad är egenskaper?

Egenskaper är sånt som beskriver hur nånting är. Du har till exempel många egenskaper som skiljer dig från en abborre. Du har lungor, armar och ben, men abborren har gälar och fenor. Du kan läsa och springa, abborren kan andas under vatten och gömma sig i smala springor mellan stenar.

Du har ärvt många av dina egenskaper av dina föräldrar, som har ärvt dem från dina morföräldrar och farföräldrar (kanske kan man se att du har precis likadana ögon eller likadan näsa som din mormor?). Abborren har också ärvt många av sina egenskaper från sina föräldrar.

Egenskaper som du och abborren ärvt från era föräldrar finns i era gener. Generna finns i alla era celler och styr hur ni ska utvecklas och fungera.

Varje gång en organism förökar sig kopieras alla generna. Ibland blir det fel. Det är så nya egenskaper bildas.

Bra egenskaper

blir vanligare

Ibland dyker en ny egenskap upp. Plötsligt kanske det föds ett djur med längre ben, större ögon eller annan färg jämfört med djurets föräldrar och morföräldrar. Har det skett evolution då?

Nej, att ett enda djur får en ny egenskap är inte tillräckligt för att det ska räknas som evolution. Den nya egenskapen måste bli vanlig i en hel grupp av organismer.

Vi kan tänka oss ett påhittat exempel. En kaninmamma i Malmö föder sju ungar. Sex av ungarna är bruna precis som mamman och pappan, men en av ungarna är helt grön.

Är det bra eller dåligt att vara grön om man är en kanin i Malmö? Vi tänker oss att de flesta kaniner i Malmö dör för att de blir uppätna av rovfåglar. Rovfåglarna har svårare att se en grön kanin än en brun när den sitter på gräset och äter.

Den gröna kaninen blir därför inte uppäten av rovfåglar, utan lever länge och får många ungar. Ungefär hälften av ungarna blir också gröna. De flesta blir inte heller uppätna av rovfåglar.

Efter några år kanske nästan alla Malmös kaniner är gröna. Då har det skett evolution. Ungefär på samma sätt har det gått till när fjällrävar blivit vita och ökenrävar har blivit gulbruna, men det har tagit mycket längre tid.

Naturen där en organism lever väljer vilka egenskaper som är bäst just där. Organismer med de egenskaperna kommer att få lättare att överleva och få många ungar. Därför kommer de egenskaperna att bli vanligare och vanligare. Detta kallas för naturligt urval.

En grön kanin är svårare att se när den sitter på en grön gräsmatta. Bilden är gjord med AI. Varför finns det inte gröna kaniner i naturen? Det beror på att det är svårt att bilda grön päls.

Charles Darwin beskrev naturligt urval

På 1800-talet levde en brittisk naturforskare som hette Charles Darwin. Han följde med på en jordenruntresa som varade i fem år. Hans uppgift på resan var att hålla kaptenen sällskap, men han undersökte också naturen på alla de platser där båten stannade.

På den tiden trodde de flesta att jorden var ungefär 6 000 år gammal. Man trodde att berg och hav hade formats ganska snabbt och att djuren och växterna hade skapats av Gud.

Men forskare började tro att jorden var mycket gammal och att bergen hade formats mycket långsamt. Charles Darwin läste om de nya idéerna. När han reste runt jorden hittade han fossil (förstenade rester) av havsdjur högt upp i bergen och andra fossil av konstiga djur som inte fanns längre.

Fossilen och andra saker han såg fick honom att tänka att kanske hade även djuren och växterna utvecklats mycket långsamt.

Naturforskaren Charles Darwin seglade jorden runt i ett skepp som hette Beagle. Den här målningen från 1832 visar Beagle i Magellans sund.

Charles Darwin när han var 71 år.

När Charles Darwin kom hem till Storbritannien igen funderade han mycket på det han sett. Han förstod hur utvecklingen av djur och växter hade kunnat hända när han kom på idén med det naturliga urvalet.

Charles Darwin skrev en bok om sina tankar. Den heter Om arternas uppkomst genom naturligt urval. Boken blev snabbt mycket berömd.

Sammanfattning

@ Eftersom jorden inte är oändligt stor finns det inte hur mycket som helst av det som de levande organismerna behöver.

@ Organismer tävlar om att få flest ungar som överlever.

@ Vilka egenskaper som är bäst beror på var man lever.

@ När en ny egenskap har blivit vanlig i en grupp djur har det skett evolution.

@ Naturligt urval är att naturen väljer vilka egenskaper som är bäst just där. Organismer med de egenskaperna får lättare att överleva och få många ungar. Därför kommer de egenskaperna att bli vanligare och vanligare.

Kapitel 1

Vad är liv?

Evolution

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en anpassning?

2. Varför kan olika egenskaper vara bäst vid olika tillfällen?

3. Vad är naturligt urval?

4. Varför är det en tävling mellan organismerna?

5. Vem var Charles Darwin?

Aktivitet

Anpassningar

Titta på bilderna av djuren och försök lista ut varför de ser ut som de gör.

Gör en lista på egenskaperna som hör ihop med utseendet, till exempel:

Hund: lång nos – bra att lukta med, svans – bra att visa känslor med, fyra ben – bra att springa fort med.

Isbjörn.

Krokodil.

Pingvin.

Tiger.

Delfin.

Pelikan.

Bilden: Den sortens människa som du är har funnits i cirka 200 000 år. Innan dess fanns det andra sorters människor. På bilden ses vaxdockor som föreställer människor som fanns förr i tiden.

Människans utveckling

Vi människor är släkt med de enkla organismer som levde för ungefär 4 miljarder år sedan. Det betyder att vi också är släkt med alla andra levande varelser som finns på jorden just nu.

Här får du lära dig om människans utveckling och om biologiska släktträd.

Ord och begrepp

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Avkomlingar är ett gemensamt ord för någons alla barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare.

Förfäder är de äldre släktingar som någon härstammar från.

Kreativ är att kunna komma på nya idéer och förverkliga dem.

Organism är en levande varelse.

Samarbete är när två eller fler personer hjälps åt och gör något tillsammans.

Släktträd är en bild som visar hur olika personer eller arter är släkt med varandra.

Utdöd är en art som inte längre finns.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

Levande och döda släktingar

Dina närmaste släktingar är dina föräldrar och dina syskon, om du har några. Därefter kommer dina morföräldrar och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Din mormors pappas kusins barnbarn är en mer avlägsen släkting.

Din farfars mormors farmors morfar är en av dina döda förfäder. Det finns troligen många andra som lever i dag som också är släkt med honom.

På samma sätt har människan nära och avlägsna släktingar bland andra djur som lever på jorden i dag. Vi har också många döda förfäder, djur som inte längre finns på jorden.

Carl von Linné reste runt i Sverige och undersökte växter. Han skrev ner allt han såg.

Carl von Linné gav namn och organiserade

På 1700-talet levde en svensk naturforskare som hette Carl von Linné. Han ville beskriva och organisera alla djur och växter som fanns i hela världen. Han uppfann systemet med att ge organismer vetenskapliga namn på latin.

Före Linné fanns det inte namn på växter och djur som alla var överens om. Samma växt hette olika på olika platser. Flera olika växter kunde också ha samma namn. Det fanns inte heller något sätt som beskrev vilka växter som var mer lika varandra och vilka som var mer olika.

Carl von Linné beskrev och gav namn till massor av växter och djur. Han kallade de som han ansåg var av samma sort för en art. Varje art fick ett namn som bestod av två delar. Fågeln talgoxe fick till exempel namnet Parus major.

Han ordnade också arterna i grupper. Grupper med arter som var mest lika varandra kallade han för släkten. Sedan gjorde han grupper med

släkten som var lika varandra. De grupperna kallade han för familjer.

Att Carl von Linné kallade grupperna för släkten betyder inte att han trodde att de var släkt. På 1700-talet trodde man att alla djur och växter som fanns på jorden hade skapats av Gud och alltid hade sett likadana ut. När Linné i slutet av sitt liv beskrev sitt arbete sa han ”Gud skapade, Linné ordnade”.

Släktträd

Känner du någon som släktforskar? Då har den kanske visat dig ett släktträd som den ritat. Släktträd kan ritas på två sätt.

Det ena sättet är att rita upp alla kända förfäder till den person man utgår från. Det andra sättet är att rita upp alla kända avkomlingar till personen man utgår från.

När man släktforskar brukar man utgå från sig själv och rita upp alla förfäder man kan hitta namn och information om. Inom biologi brukar man göra tvärtom.

Det största släktträdet av alla brukar kallas Livets träd och visar hur alla levande varelser är släkt med varandra. Livets träd utgår från en urcell som levde för cirka 4 miljarder år sedan och visar alla dess avkomlingar. Man kan också rita släktträd över en viss grupp organismer, till exempel alla växter eller alla djur.

Carl von Linné tyckte om ordning och reda. Han delade in arter i grupper som han kallade släkten och familjer.

mormors mor

mormors far morfars mor

morfars far

farmors mor

farmors far farfars mor farfars far

mormors mor

barn (mormor) barn (mammas moster)

mormor morfar farmor farfar

mamma pappa

du

Det här släktträdet visar dina förfäder.

barnbarn (mamma)

barnbarn (moster)

barnbarn (mammas kusin)

barnbarn (mammas kusin)

barnbarns barn (du)

barnbarns barn (kusin)

barnbarns barn (kusin)

barnbarns barn (nästkusin)

barnbarns barn (nästkusin)

barnbarns barn (nästkusin)

barnbarns barn (nästkusin)

barnbarns barn (nästkusin)

Det här släktträdet visar din mormors avkomlingar.

kammanet

svampdjur

nässeldjur

spindeldjur

kräftdjur

mångfotingar

insekter

blötdjur ringmaskar

tagghudingar

broskfiskar

benfiskar

groddjur

kräldjur

fåglar

däggdjur

Förenklat släktträd över olika djurgrupper.

leddjur

ryggradsdjur

Alla primater har naglar i stället för klor.

Är vi apor?

Carl von Linné gav människan det vetenskapliga namnet Homo sapiens. Han placerade vår art i ett eget släkte, människosläktet (Homo på latin). Men släktet placerade han i ordningen primater.

Andra primater är apor, halvapor och spökdjur. Alla primater har händer och fötter med naglar i stället för klor.

Våra närmaste nu levande släktingar

Människans närmaste nu levande släktingar är schimpanser. Även gorillor och orangutanger är nära släkt med oss. Schimpanser, gorillor och orangutanger ingår alla i gruppen människoapor.

Schimpanser är närmare släkt med oss än med andra apor. Ändå brukar vi inte mena människor när vi pratar om apor.

Om du har biologiska helsyskon så har ni exakt samma släkthistoria. Ni har samma föräldrar, samma morföräldrar och samma farföräldrar. På samma sätt har människor och schimpanser samma släkthistoria från att livet uppkom fram till för cirka 7 miljoner år sedan.

2.

En vaxdocka som visar hur forskare tror att människoarten Homo habilis såg ut.

Var kommer vi ifrån?

För cirka 7 miljoner år sedan levde en människoapa som var schimpansernas och människornas sista gemensamma förfader. Efter det levde olika arter av människoapor och människor som nu är utdöda. Forskare har hittat gamla skelett som ger ledtrådar om hur det gick till när vår art utvecklades.

Lucy

Det mest kända skelettet av en utdöd människosläkting är Lucy. Lucy är ett skelett från en kvinna som levde i Etiopien för cirka 3 miljoner år sedan. Hon var ungefär 1 meter lång och hennes hjärna var lika stor som en schimpanshjärna.

Lucy hade långa armar och korta ben. Hon gick upprätt men tog ganska korta steg. Forskare som har undersökt Lucys skelett har sett skador som tyder på att hon dog efter att ha fallit från ett högt träd.

Andra människosläktingar

Efter Lucy levde många andra arter av människor. De flesta skeletten har hittats i Afrika. Under vissa tidsperioder fanns flera arter av människor samtidigt.

Förutom skelett har man också hittat fotspår, stenverktyg och eldstäder. De äldsta stenverktygen man hittat är omkring 2 miljoner år gamla.

Människor började använda eld för ungefär 1 miljon år sedan. Elden gav värme och skrämde bort rovdjur. När man började laga mat över elden blev det lättare för kroppen att ta upp näring ur både växter och kött.

Neandertalmänniskan

För mellan 400 000 och 30 000 år sedan levde den utdöda människoart som var mest lik vår egen. Neandertalarna fanns i Europa och västra Asien. De var kraftiga och muskulösa.

Vår art Homo sapiens

Vår art utvecklades för ungefär 300 000 år sedan i Afrika. Jämfört med tidigare människoarter är vår art lättare byggd. Vår skalle är rundare och vårt ansikte är plattare.

Människor av vår art spred sig från Afrika över resten av världen. I Europa och Asien mötte de neandertalare. De levde på samma ställen samtidigt och fick också barn med varandra. Många av oss som lever nu har neandertalgener i våra celler.

En

Homo sapiens betyder ”den tänkande människan”.

vaxdocka som visar hur forskare tror att Lucy såg ut. Lucy tillhörde en art som heter Australopithecus afarensis.

En vaxdocka som visar hur forskare tror att neandertalmänniskor såg ut.

Så här tror man att människor i Europa såg ut för cirka 47 000 år sedan.

Jämfört med neandertalarna verkar vår art ha varit bättre på att nätverka och samarbeta. Vår art var också mer kreativ. Från tiden när neandertalare och Homo sapiens levde tillsammans finns många grottmålningar. Alla verkar vara målade av vår art.

De sista neandertalarna dog troligen för ungefär 30 000 år sedan. Man vet inte varför, men numera finns det bara en enda människoart på jorden.

I Chauvetgrottan i södra Frankrike målade någon en visent för cirka 30 000 år sedan.

Sammanfattning

@ Människan har nära och avlägsna släktingar bland andra organismer som lever på jorden i dag.

@ Människans närmaste nu levande släktingar är schimpanser.

@ Schimpansernas och människornas sista gemensamma förfader levde för ungefär 7 miljoner år sedan.

@ Vår arts vetenskapliga namn är Homo sapiens

Människans utveckling

Instuderingsuppgifter

1. Vem var Carl von Linné?

2. Vad är Livets träd?

3. Vem är Lucy?

4. Vad är Homo sapiens?

5. Vilka är människans närmaste nu levande släktingar?

6. För hur länge sedan levde människans och schimpansens sista gemensamma förfader?

Aktivitet

Framtidens människa

Hur kommer människor att se ut om 1 000 år? Kommer vi ändras för att klara hur livet ser ut på jorden då? Kommer vi att bli bättre eller sämre på att till exempel höra, se eller springa fort?

a. Rita en teckning hur du tror att människan kommer att se ut. Skriv upp vilka stora förändringar som skett.

b. Förklara varför du tror som du tror.

Kapitel 2

Så funkar naturen

Bilden: I naturen finns växter, djur, jord, stenar, vatten och luft.

Hur funkar naturen?

Vilken slags natur finns i närheten av där du bor?

Här får du lära dig om hur organismer som lever i naturen påverkas av varandra och av det som inte är levande.

Ord och begrepp

Ekologi är läran om hur organismer påverkar varandra och miljön där de lever.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Forskare är en person som jobbar med vetenskap.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Natur är delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

Vad är naturen?

Vad är ”naturen” egentligen? Ordet natur kan betyda väldigt många olika saker. Ofta menar man de delar av världen runt oss som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Naturen kan vara skogar, hav och fjäll. I naturen ingår djuren, växterna, marken, vattnet och luften. Allt i naturen lever alltså inte.

Naturen är livsviktig för oss människor.

Vad är miljön?

Miljö betyder oftast samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon. Din miljö är bland annat ditt hem, din skola och andra platser där du brukar vara. I din miljö ingår också maten du brukar äta och människorna du brukar träffa.

Ibland betyder ordet miljö samma sak som ordet natur, till exempel när man säger att något är miljövänligt eller miljöfarligt.

Kulturbygd vid Höga kusten i Ångermanland. Här har människor påverkat miljön genom att bygga hus och odla växter.

Ekologi beskriver hur djur som lever tillsammans påverkar varandra. Skäggdoppingen på bilden påverkar abborren genom att äta upp den.

Hur naturen funkar

= ekologi

Naturen består både av levande organismer och av sånt som inte lever, till exempel luft, vatten och stenar.

Allt i naturen påverkas av det som finns runtomkring. Varje djur och varje växt påverkas till exempel av om det är varmt eller kallt, ljust eller mörkt och vått eller torrt. De påverkas också av hur mycket näring och hur många fiender det finns i närheten. Även luften, vattnet och stenarna påverkas av sin omgivning.

Den sortens biologi som handlar om hur växter och djur påverkas av varandra och av resten av miljön runt dem kallas ekologi.

Ordet ekologisk används oftast om sådant som är miljövänligt, alltså inte skadar naturen. Ekologiska grönsaker är odlade utan att man sprutat gift som dödar ogräs och skadedjur på åkern.

En bit i taget

När forskare ska undersöka eller beskriva hur naturen fungerar bestämmer de sig först för en viss del av naturen. Området de bestämmer sig för att studera kallar de för ett ekosystem.

Ett ekosystem är allt som lever och allt som inte lever i ett visst område. Området kan vara stort eller litet. Ett ekosystem kan vara en stubbe, en damm eller en hel skog.

En person som arbetar med ekologi kallas ekolog. I många kommuner finns en eller flera kommunekologer.

I ekosystemet finns levande organismer som djur, växter, svampar och bakterier. Vissa av organismerna tävlar med varandra om mat, vatten eller ljus. En del av dem äter några av de andra.

I ekosystemet finns också sånt som inte lever, till exempel jord, vatten och luft. Luften är varm eller kall, jorden är hård eller mjuk, vattnet är salt eller sött och så vidare. Allt detta påverkar både de levande organismerna och det som inte lever.

Ett ekosystem består av dels levande organismer, dels sånt som inte lever. levande inte levande

Sammanfattning

@ Natur är de delar av världen som människor inte ändrat och påverkat så mycket.

@ Miljö är allt det som finns runtomkring en organism.

@ Ekologi är hur organismer påverkas av varandra och av resten av miljön runt dem.

@ Ett ekosystem är allt som lever och allt som inte lever i ett visst område.

ekosystem

Kapitel 2

Så funkar naturen

Hur funkar naturen?

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ekologi?

2. Vad är ett ekosystem och kan du ge exempel på några?

3. Vad kallas de delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket?

4. Vad är skillnaden mellan ”natur” och ”miljö”?

Aktivitet

Tre ord – tre betydelser Ekologi, ekolog och ekologisk. Det är nästan samma ord, men de betyder olika saker.

a. Skriv ner de tre orden och förklara dem var för sig. Du kan till exempel läsa i NE:s ordböcker eller söka i uppslagsverket för att hitta förklaringar.

b. Läraren har sedan en genomgång av orden tillsammans med klassen.

Bilden: En spindel har gjort ett nät mellan några vallmostjälkar. De smådjur som fastnar i nätet kommer att bli uppätna av spindeln.

Ekosystem

Här får du lära dig om hur djur, växter och svampar samspelar med varandra. Du får veta vad ett ekosystem och en näringskedja är.

Ord och begrepp

Balans betyder jämvikt.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Konsument är någon som använder något.

Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som lever av döda växter och djur.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Organism är en levande varelse.

Producent är någon som tillverkar något.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

Vad är ett ekosystem?

Ett ekosystem är allt som lever och allt som inte lever i ett visst område. Området kan vara stort eller litet. Överallt där det finns liv på jorden finns det ekosystem.

Ett ekosystem kan ha nästan vilken storlek som helst. Det kan vara så litet som en vattenpöl. Det kan också vara så stort som ett helt hav.

Ekosystemen innehåller olika djur, växter, svampar och bakterier på olika delar av jorden. Vilka levande organismer som finns var beror på många saker.

I ett ekosystem påverkar djuren, växterna och miljön varandra. De är ofta beroende av varandra. Om ett djur försvinner från ett ekosystem så påverkar det livet för många andra djur och växter i ekosystemet. Även den delen av miljön som inte lever kan förändras.

Näringskedjor

De levande organismerna i ett ekosystem påverkar varandra bland annat genom att äta upp varandra. En näringskedja visar vem som äter vem i ett ekosystem.

En näringskedja kan till exempel bestå av gräs som äts av en gräshoppa, som blir uppäten av en groda, som blir uppäten av en orm. När ormen dör äts dess kropp upp av olika smådjur (nedbrytare).

En vattenpöl är ett litet ekosystem.

En älg, en groda och en bäver som lever i samma ekosystem.

Producenter

Näringskedjor börjar med en växt eller alg. De behöver inte ta näring från andra organismer. Växter och alger tar upp energi från ljuset och ämnen från luften, marken och vattnet där de lever.

En organism som är första steget i en näringskedja kallas producent.

Konsumenter

Växter äts av växtätare. Växtätare äts av rovdjur. Små rovdjur äts av större rovdjur. Alla dessa djur kallas konsumenter.

Nedbrytare

Om ett djur eller en växt dör av en annan anledning än att bli uppäten så kommer den döda kroppen ätas upp av bland annat smådjur som maskar och insekter, men också brytas ner av svampar och bakterier.

Organismer som är sista steget i en näringskedja kallas nedbrytare.

Nedbrytare.

Gräs är en producent.

Grodan är en konsument som äter gräshoppan.

Ormen är en konsument som äter grodan.

Gräshoppan är en konsument som äter gräset.

Producent betyder tillverkare och konsument betyder användare.

Näringsvävar

I verkligheten är det ofta inte så enkelt att ett djur bara äter en sak. Varje organism kan också ätas av flera olika djur. Flera näringskedjor vävs därför ihop till en näringsväv.

I en näringsväv kan ett djur befinna sig på mer än en nivå. En liten fågel som blåmesen kan till exempel äta både frön och insekter. Den är alltså både växtätare och rovdjur.

Eftersom organismerna som finns i ett ekosystem hänger samman och påverkar varandra på olika sätt kan balansen i ett ekosystem förstöras om en enda växtart eller djurart försvinner.

Vissa saker som kan störa balansen i ekosystem står naturen själv för, till exempel vulkanutbrott, orkaner eller torka. Men mycket står människan för. Utsläpp av olja och andra gifter och förändringar i klimatet kan utrota arter och förstöra ekosystem.

rådjur

buske

gräs

varg örn kråka

kanin

gräshoppa groda snok

En näringsväv består oftast av flera näringskedjor som vävs samman. I bilden är nedbrytarna inte utritade.

Sammanfattning

@ I ett ekosystem påverkar de levande organismerna och resten av miljön varandra.

@ En näringskedja visar vem som äter vem i ett ekosystem.

@ En organism som är första steget i en näringskedja kallas producent.

@ I en näringskedja kallas ett djur som äter en annan organism för konsument.

@ En organism som är sista steget i en näringskedja kallas nedbrytare.

Kapitel 2

Så funkar naturen Ekosystem

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett ekosystem? Kan du ge exempel på ett litet ekosystem?

2. Hur påverkar djur, växter och resten av miljön varandra inom ett ekosystem?

3. Vad är en näringskedja? Kan du ge ett exempel på en näringskedja?

4. Vad är en producent i en näringskedja? Kan du ge exempel på en producent?

5. Vad är en konsument i en näringskedja? Kan du ge exempel på olika typer av konsumenter?

6. Vad är nedbrytare och vad är deras funktion inom ett ekosystem?

Aktivitet

Ett träd är ett ekosystem

Träd är både mat och bostad för små och stora djur.

Välj ett träd i närheten. Ta reda på vilka smådjur som lever i trädet. Äter smådjuren av trädet? Äter de veden, bladen eller frukterna? Är det mest vuxna insekter eller larver som äter av trädet?

Finns det också större djur som äter av trädet (blad, bark, frukter eller frön)?

Vilka större djur kan äta smådjuren?

Vilka djur kan bygga bon i trädet?

Rita en teckning med trädet och djuren. Rita pilar som visar vem som äter vad. Skriv text till som förklarar.

Bilden: När kaninen äter gräs får den i sig energi och ämnen som den behöver för att leva.

Energi och ämnen i naturen

Här får du lära dig om hur energi och ämnen förs vidare mellan organismer i naturen. Du får veta vad kretslopp, fotosyntes och cellandning är.

Ord och begrepp

Avdunsta är när vatten blir till ånga.

Cellandning är när en cell omvandlar syre och kemisk energi i maten till energi som cellen kan använda. Samtidigt bildas koldioxid och vatten.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Gödsel är djurbajs och annat material som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre.

Kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen.

Organism är en levande varelse.

Vattenånga är vatten i gasform.

Både koltrasten och mullvaden äter daggmask för att få i sig energi och ämnen.

Duvhöken får i sig energi genom att äta en fasan. Energin i fasanen kommer från frön och andra växtdelar som den har ätit. Energin i fröna kommer från solen.

Energin i ekosystem

Alla organismer behöver ta upp energi för att kunna leva. Du tar upp energi när du äter och dricker. Samma sak gäller för andra djur.

Växter tar i stället upp energi genom att fånga in ljusenergi med sina blad. De omvandlar ljusenergi till kemisk energi i glukos (en typ av socker).

I ett ekosystem överförs kemisk energi från en organism till en annan när den första blir uppäten. Växtätande djur får i sig kemisk energi när de äter växter. Energin förs sedan vidare till rovdjur när de äter växtätande djur.

Mycket energi förloras i varje steg. Massor av växter behövs för att det ska räcka till varje växtätare. Även om det finns många växtätare räcker de bara till att föda några få rovdjur.

Ämnen cirkulerar

Alla organismer behöver ta upp ämnen från omgivningen för att kunna leva. Djur tar upp ämnen genom att äta, dricka och andas. Växter tar upp ämnen från luften med bladen och från jorden med rötterna.

Organismer behöver många olika ämnen för att växa och för att laga sådant i kroppen som blivit slitet och gått sönder. Djur får också kemisk energi från vissa av ämnena de tar upp när de äter.

Tre ämnen som alla levande organismer behöver är vatten, kol och kväve.

I ett ekosystem överförs ämnena på olika sätt mellan levande varelser och den del av miljön som inte lever. Ämnena förstörs inte utan överförs runt och runt, om och om igen. Det kallas kretslopp.

Vattnets kretslopp

Vatten är livsviktigt för djur, växter, svampar och andra levande organismer. Mer än hälften av din kropp består av vatten. Vattnets kretslopp drivs av solen.

I naturen är vattenmolekyler ständigt i rörelse. När solen värmer hav och mark avdunstar vatten och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt, blir kallare och bildar så småningom moln. Moln består av små svävande vattendroppar. Ur molnen faller sedan vattnet till marken som regn, snö eller hagel.

Växter suger upp vatten med sina rötter. Av det vattnet avdunstar en del och en del används vid fotosyntesen. Djur dricker vatten. Mycket av det kissar vi ut, men en del andas vi ut och svettas bort.

Vatten rör sig inte bara runt i naturen i vattnets kretslopp. Det bildas också nytt vatten vid cellandning och annan förbränning. I växternas fotosyntes bryts vatten ner (delas upp i syre och väte).

Solen driver vattnets kretslopp genom att värma hav och mark. När vattnet blir varmt bildar det ånga som stiger upp i atmosfären. I atmosfären är det kallare och ångan bildar moln av små vattendroppar. Molnen blir till regn som faller till marken igen.

Kolets kretslopp

Du och alla andra levande varelser består till stor del av ämnet kol. Kol finns i tusentals olika sorters molekyler som bygger upp våra celler och gör så att livet fungerar.

1. Växter tar upp kol ur luften vid fotosyntesen.

2. Djur får i sig kol genom att äta växter eller andra djur.

3. Kol släpps ut i luften igen när växter, svampar, djur och andra levande organismer cellandas för att utvinna energi ur ämnen som innehåller kol.

Fotosyntes

Växter tar upp kol (gasen koldioxid) från luften med sina blad. De tar också upp vatten med sina rötter. Med hjälp av ljusenergi bygger växterna om de små molekylerna koldioxid och vatten till den större molekylen glukos (en typ av socker). Detta kallas fotosyntes.

Glukos är en sorts kolhydrat. Kolhydrater är en grupp ämnen med stora molekyler som innehåller bland annat kol. De innehåller också kemisk energi.

Glukosmolekylerna innehåller atomer från både koldioxiden och vattnet som växten tagit upp. Den kemiska energin i glukosmolekylen kommer från ljusenergi som växten fångat med sina blad.

Förutom glukos bildas också syre vid fotosyntesen. Syret släpper växten ut i luften.

Växten tar upp koldioxid och ljusenergi med sina blad.

När rådjuret äter blad får det i sig kol.

Mat

Djur får i sig kol genom maten de äter. Nästan alla näringsämnen som finns i mat innehåller kol. Det finns kol i protein, fett, kolhydrater och vitaminer. Molekylerna som innehåller kol används både för att bygga upp kroppen och för energi.

Cellandning

Både djur och växter förbränner glukos och andra ämnen som innehåller kol. Då omvandlas den kemiska energin i glukos så att vi kan använda den för att till exempel springa eller tänka.

Förbränningen som hela tiden sker i levande varelser kallas cellandning. Poängen med cellandning är alltså att celler får energi. För att cellandningen ska fungera behövs glukos och syre. Som en rest bildas koldioxid och vatten, som vi andas ut i luften.

De flesta varelser blir förr eller senare uppätna. Växter som inte blir uppätna av växtätare och djur som inte blir uppätna av rovdjur dör och blir uppätna bit för bit av maskar, insekter och andra nedbrytare. Då blir kolet i deras kroppar till koldioxid som maskarna och insekterna andas ut i luften.

Hur mycket energi kroppen använder varierar och beror bland annat på hur mycket vi rör på oss och hur kallt eller varmt det är.

Kvävets kretslopp

Kväve är också livsviktigt för alla levande varelser. Många ämnen som vi behöver för att kunna leva innehåller kväve.

1. Växter tar upp kväve från marken med rötterna. De bygger in kvävet i sina celler.

2. En växtätare som äter växten får i sig kväve som finns i växten.

3. Ett rovdjur som äter växtätaren får i sig kväve som finns i växtätaren.

4. Nedbrytare får i sig kväve genom att äta döda växter och djur. Med hjälp av nedbrytarna hamnar kvävet åter i jorden.

5. Cirkeln sluts genom att växternas rötter åter kan ta upp kväve från marken.

I gödsel finns det mycket kväve, det är bland annat därför växter växer mer när man gödslar. Om man gödslar för mycket på en åker eller i en rabatt klarar inte växterna där att ta upp all kväve. Då följer kvävet med vattnet när det regnar och rinner ut i bäckar, sjöar och hav.

Att kväve från gödsel hamnar i naturen och stör ekosystem kallas  övergödning. I sjöar och hav finns vattenväxter och alger, som precis som växter på åkrar växer mer när de får mer kväve. Övergödning kan göra att sjöar blir helt igenvuxna av vass. Det kan också bli algblomning.

Sammanfattning

@ Alla organismer behöver ta upp energi för att kunna leva

@ Djur tar upp energi när vi äter.

@ Växter tar upp energi när de fångar in ljus med sina blad.

@ Tre ämnen som alla levande organismer behöver är vatten, kol och kväve.

@ I ett kretslopp cirkulerar ett ämne mellan levande och inte levande delar av miljön.

@ Vattnets kretslopp drivs av solen.

@ Kolets kretslopp sker genom växternas fotosyntes och alla organismers cellandning.

@ Att kväve från gödsel hamnar i naturen och stör ekosystem kallas övergödning.

Kapitel 2

Så funkar naturen

Energi och ämnen i naturen

Instuderingsuppgifter

1. Varför behöver alla organismer ta upp energi för att leva?

2. Hur tar växter upp energi och vad omvandlar de den till?

3. Vad är ett kretslopp och varför är det viktigt i naturen?

4. Hur drivs vattnets kretslopp i naturen?

5. Vad är fotosyntes och varför är den viktig?

6. Vad är övergödning och hur påverkar den ett ekosystem?

Aktivitet

Rita ett ekosystem

Rita ett påhittat ekosystem med påhittade organismer. Skriv och visa med pilar hur energi och ämnen cirkulerar i ditt ekosystem.

Kapitel 3

Människan och naturen

Bilden: Blåbär, lingon och kantareller är goda saker som växer i naturen.

Nyttan av naturen

Har du någonsin undrat vad naturen är bra för? Eller tycker du kanske att det känns självklart att vi behöver naturen?

Här får du lära dig om hur levande organismer ger oss rent vatten, mat och material.

Ord och begrepp

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Ekosystemtjänst är när vi har nytta av den levande naturen.

Grundvatten är regnvatten som sakta har runnit ner genom marken.

Naturmaterial är material som kommer från naturen eller levande organismer som människor odlar eller föder upp.

Odla är att få speciella växter att växa på en speciell plats.

Textil är ett annat ord för tyg.

Tjänst är när man gör något som är till nytta för någon annan.

Vattenverk renar vatten från naturen så att man kan dricka det.

Virke är ett annat ord för trä.

Att naturen är vacker att titta på och härlig att vara i räknas också som en ekosystemtjänst.

Vi behöver naturen

Människan hämtar mycket vi behöver från naturen. En del saker som vi hämtar är inte levande. Det är till exempel sten och metaller. Vi utvinner också energi från sol och vind. Dessa saker kallas tillsammans naturresurser.

Ekosystemtjänster

Vi behöver också det som lever i naturen. Den nytta människan har av den levande naturen kallas tillsammans för ekosystemtjänster. Det är alltså tjänster som andra levande organismer gör och som vi människor använder.

Ibland är det ett helt ekosystem som gör oss en tjänst. Ibland är det en enskild art som gör oss tjänsten, men den arten är beroende av ekosystemet där den lever.

Anledningen till att man pratar om ekosystemtjänster är att det ska bli lättare att förstå hur viktig naturen och ekosystemen är för vårt vardagsliv.

Det finns flera sorters ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är rent vatten att dricka, mat att äta och trä att bygga hus med.

Människor odlar solrosor för att använda fröna. Man gör solrosolja av dem och blandar dem i müsli. Men för att solrosorna ska bilda frön måste insekter hjälpa till och pollinera dem. Pollineringen är en tjänst som naturen gör oss, en ekosystemtjänst.

Ur en brunn kan man pumpa upp grundvatten. Rent dricksvatten är en ekosystemtjänst.

Dricksvatten

Hur mycket rent vatten använder du varje dag? Hur mycket behöver du för att inte törsta ihjäl?

Dricksvattnet i våra kranar kommer dels från sjöar, dels från grundvatten som finns djupt nere i marken.

Grundvatten är regnvatten som sakta har runnit ner genom marken. På vägen har många ämnen som fanns i vattnet tagits upp av växternas rötter. Andra ämnen har tagits upp och brutits ner av bakterier. Grundvatten är därför renat.

Även sjöar innehåller vatten som silats och renats genom jorden. Sjövatten är därför renare än det hade varit utan ekosystemtjänsterna som renar vatten. Men sjövatten innehåller ändå bland annat alger och bakterier. Sjövatten måste därför först renas av ett vattenverk innan det används som dricksvatten.

Att använda mark för att odla

Människan utnyttjar naturen när vi odlar växter. Genom att välja vilka växter som ska växa var får vi mat och material att tillverka saker av. Människan odlar växter på den största delen av Sveriges yta.

På åkrar odlas mat till människor och foder till djur. I skogar odlas träd som används som virke, till papper och som ved. I parker och trädgårdar odlas växter som människor tycker om och trivs att vara bland.

Odlade växter är beroende av människorna som planterar och sköter dem, men de är också del av ekosystemen i miljön där de växer. De behöver vattnets och kolets kretslopp för att få vatten och koldioxid. De behöver nedbrytare i marken som gör jorden näringsrik. En del växter behöver pollinerande insekter för att bilda frön och frukter.

Mat

Mycket av det vi äter är delar av växter. Vi äter olika delar av olika växter. Hos spenat, vitkål och sallat äter vi bladen. Hos broccoli och blomkål äter vi stammen och blommorna. Hos bönor, ris, majs och säd äter vi fröna. Hos tomat, avokado och gurka äter vi frukten.

Hos spenat äter vi bladen. Hos broccoli äter vi blommorna och stammarna.

Den största delen av Sveriges yta är åker eller odlad skog.

Vi matar djur med växter

Människor föder upp djur och matar dem med växter som vi odlar.

Vissa av djuren som vi föder upp äter vi. När vi äter kött äter vi muskler från djur. Det mesta köttet kommer från kor, grisar, får och kycklingar som fötts upp av människor. Bara en liten del av köttet vi äter kommer från djur som levt i naturen.

Vi föder också upp djur som producerar saker vi kan äta. Mjölk och ägg kommer från djur som människor föder upp. Vi föder också upp husdjur av andra anledningar än att äta dem.

När vi odlar växter som vi matar djur med, och sedan äter djuren eller produkter som djuren bildar, går det åt mer mark än om vi odlar växter som vi äter själva.

Material

Mycket av det material som vi använder när vi tillverkar saker kommer från levande organismer. Därför kan man säga att materialen är ekosystemtjänster.

Av träd får vi virke som vi tillverkar hus, möbler, redskap, båtar och konstföremål av. Papper görs också av trä. Och veden vi eldar med är trä.

Av växterna bomull, lin, hampa och jute gör man tyg. Textil som kommer från djur är ylle (från får), mohair (från get), angora (från kanin) och siden (från kokonger som silkeslarver gör när de ska förpuppas till fjärilar). Även läder och päls kommer från djur.

Strumpor av ull.

Kor äter växter som människor har odlat.

Skogsbruk

Gran är det vanligaste trädet i Sverige. Från att man planterar en granplanta tar det 60–80 år innan det är dags att hugga ner den. Under tiden som skogen växer måste man röja, alltså ta bort sådant som hindrar träden från att utvecklas, och gallra, det vill säga fälla träd som står för tätt.

Sammanfattning

@ Naturresurser är saker som vi hämtar från naturen som inte är levande.

@ Ekosystemtjänster är den nytta människan har av den levande naturen.

@ Rent grundvatten är en ekosystemtjänst eftersom växter och bakterier tagit upp ämnen och renat vattnet när det sipprat genom jorden.

@ Odlade växter är en ekosystemtjänst eftersom de är en del av ekosystemen där de växer.

@ Naturmaterial är ekosystemtjänster eftersom de kommer från levande organismer.

Granskog där en del av träden huggits ner.

Kapitel 3

Människan och naturen

Nyttan av naturen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ekosystemtjänster och varför är de viktiga för oss människor?

2. Vad är naturresurser? Kan du ge några exempel?

3. Varför är pollinering en viktig ekosystemtjänst? Ge ett exempel på en växt som behöver pollineras.

4. Hur renar naturen vattnet vi dricker och varifrån kommer vårt dricksvatten?

5. Ge exempel på material som vi får från levande organismer och hur vi använder dessa material.

Aktivitet

Ekosystemtjänster

a. Gör en lista med minst tre saker som kommer från naturen som du använder till vardags och tre saker som du äter väldigt ofta.

b. Till varje sak skriver du var materialet kommer ifrån. Var startade resan som gav dig dina saker och din mat? Var det från ett djur eller en växt? Kommer det från något speciellt land? Om du inte vet kan du fråga och diskutera med en kompis eller någon hemma.

Bilden: Att vara i naturen mår man bra av, men vi ska inte ta naturen för given. Är vi inte rädda om den kan den försvinna.

Vara rädd om naturen

Här får du lära dig hur vi människor påverkar naturen och hur vi kan vara rädda om den.

Ord och begrepp

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Bekämpningsmedel är medel som används för att få bort växter eller djur som människan inte vill ha.

Gödsel är djurbajs och annat material som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre.

Individ är en enskild varelse, till exempel en person, ett djur eller en växt.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Natur är delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Ogräs är växter som växer där vi människor inte vill att de ska växa, framför allt bland odlade växter på åkrar och i rabatter.

Skadedjur är djur som skadar människors saker, hus eller odlade växter.

Utrotad är när en art har försvunnit på grund av människan.

Att cykla är ett miljövänligt sätt att ta sig fram.

Vad är miljövänligt?

Vill du vara miljövänlig? Det vill kanske alla – att vara ovänlig mot miljön där vi lever verkar inte vara någon bra idé. Men hur gör man?

Vi människor påverkar ekosystemen runt oss. Vi tar upp stor plats på jorden. Vi äter mycket. Vi bygger och tillverkar massor av saker. Vi använder stora mängder med energi och material. Vi producerar enorma mängder avfall.

Men med hjälp av kunskap kan vi försöka skada jordens ekosystem så lite som möjligt.

Skövla och utrota

Vi människor är många och tar upp stor plats på jorden. Vi bygger städer och vägar och odlar växter som vi behöver. För att få plats med allt detta tränger vi undan naturen.

När ett naturområde krymper blir det färre växter och djur kvar där. Det blir färre individer, men också färre arter. Vissa arter klarar sig inte utan blir utrotade. Man säger att arter försvinner för att deras livsmiljö försvinner.

Människor utrotar växter och djur på andra sätt också. Ur haven tar vi upp stora mängder fisk och skaldjur för att äta dem. Om man fiskar upp för många fiskar av en viss art så finns det en risk att arten utrotas. Det kallas överfiskning eller utfiskning.

Det finns också människor som skjuter ovanliga djur för att sedan kunna skryta om det.

MSC-märkt fisk

Ett sätt att undvika att bidra till att fiskarter blir överfiskade och utrotade är att välja MSC-märkt fisk.

För att få använda MSC-märket måste fisken ha fångats på ett hållbart sätt. Det betyder att man måste fiska utan att arten riskerar att utrotas.

Stora fiskefartyg som fångar massor av fisk får också upp andra djur som man inte kan sälja och som alltså dör i onödan. För att få använda MSC-märket måste man se till att de djur som man fångar av misstag blir så få som möjligt.

Avgaser och gifter

Människor släpper ut många farliga ämnen i naturen.

I avgaserna från bilar, fartyg och flygplan finns framför allt mycket koldioxid. Koldioxid är inte giftigt, men det är en växthusgas. När det blir mer koldioxid i luften ändras klimatet. Avgaserna från bilar och flygplan bidrar till klimatförändringen.

När man odlar växter på åkrar gödslar man för att växterna ska växa bättre. Gödsel innehåller näringsämnen som växterna behöver, mest av allt kväve. Om man använder mer gödsel än vad växterna på åkern kan ta upp rinner näringsämnena ut i naturen. Det kallas övergödning. Vissa farliga ämnen används för att döda skadedjur eller ogräs. Sådana ämnen kallas bekämpningsmedel. Många bekämpningsmedel är farliga för människor om man använder dem utan skyddsutrutsning. De är också farliga för växter och djur och kan göra stor skada om de kommer ut i naturen.

KRAV-märkt mat

Ett sätt att undvika att bidra till att gifter sprutas över åkrar är att välja att köpa KRAV-märkt mat. För att få använda KRAV-märket måste växter bland annat odlas utan kemiska bekämpningsmedel.

KRAV-märket.

MSC-märket.

Ekologiskt fotavtryck

Hur mycket påverkar du miljön? Ett sätt att beskriva det är att räkna om alla ekosystemtjänster du utnyttjar till en yta.

Ditt ekologiska fotavtryck är ytan på jorden som behövs för att bilda din mat och dina saker och för att ta hand om allt ditt avfall.

I Sverige är det ekologiska fotavtrycket per person 7 hektar i genomsnitt. En hektar är en kvadratisk yta med 100 meter långa sidor. I fattiga länder är det ekologiska fotavtrycket per person mycket mindre än i rika länder. I Eritrea är det ekologiska fotavtrycket per person mindre än en halv hektar i genomsnitt.

Några sätt att minska sitt ekologiska fotavtryck:

– äta mindre kött

– köpa färre nya saker

– vara sparsam med el och vatten

– återvinna och sopsortera mer

– åka mindre bil och flyg.

Rachel Carson såg naturens ömtålighet

I början av 1960-talet skrev en amerikansk biolog som hette Rachel Carson en bok som heter Tyst vår

Boken handlar bland annat om vad som hände i naturen när man använde giftiga ämnen för att döda insekter i USA. Gifter som DDT sprejades från flygplan över stora områden. Det dödade inte bara insekterna utan också massor av fåglar.

I boken står också att de giftiga ämnena som sprutades över grönsaker och frukter även var farliga för människor att få i sig och kunde orsaka cancer.

När Tyst vår kom ut 1962 fick den väldigt stor uppmärksamhet. Tankarna i boken var helt nya för de flesta människor. Man kan säga att boken Tyst vår gjorde att många förstod att naturen är ömtålig och att vi måste tänka på hur vi behandlar den.

Hållbar utveckling

Vår art har funnits på jorden i cirka 300 000 år. Vi har alltid påverkat naturen runt oss, men länge påverkade det inte hela planeten.

På 1700-talet och 1800-talet upptäckte man metoder som gjorde jordbruket mycket mer effektivt. Man upptäckte och uppfann och utveck-

I Tivedens nationalpark vid Vättern är skogen skyddad.

Rachel Carson.

Hållbar utveckling betyder att samhället ska utvecklas så att växter, djur och människor ska kunna fortsätta leva på jorden i framtiden.

lade också många andra saker och tekniker. Man byggde fabriker och maskiner. På 1900-talet blev allt ännu mer effektivt.

Länge trodde människor att jorden var så stor och haven var så djupa att det inte gjorde något om vi smutsade ner och förstörde. Men på 1960-talet började man tänka att vi kanske måste vara rädda om naturen.

Nu vet vi att det är viktigt att inte utnyttja naturen mer än den tål. Det är det som kallas hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär bland annat att man inte ska utrota arter, inte övergödsla åkrar och inte släppa ut växthusgaser så att klimatet förändras.

En del saker är redan för sent. Många arter är redan utrotade och klimatet är redan annorlunda än för 200 år sedan. Men vi ska inte ge upp. Det finns fortfarande mycket fantastisk natur som vi kan rädda. Vi som lever här nu måste göra vårt bästa för att jordens ekosystem ska må så bra som möjligt i framtiden.

Sammanfattning

@ När ett naturområde krymper blir det färre växter och djur kvar där.

@ Att fiska upp så många fiskar av en viss art att den riskerar att utrotas kallas överfiskning.

@ Avgaser från bilar innehåller koldioxid som är en växthusgas och bidrar till klimatförändringen.

@ Gödsel innehåller näringsämnen som växterna behöver, mest av allt kväve.

@ Bekämpningsmedel är ämnen som används för att döda skadedjur eller ogräs.

@ Ytan som behövs för att bilda mat och saker och ta hand om avfall kallas ekologiskt fotavtryck.

@ Att inte utnyttja naturen mer än den tål kallas hållbar utveckling.

Kapitel 3

Människan och naturen

Att vara rädd om naturen

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder det att vara miljövänlig? Kan du ge ett exempel på en miljövänlig handling?

2. Hur påverkar människor ekosystemen på jorden?

3. Vad är överfiskning och hur kan vi undvika att bidra till det?

4. Vilka skadliga ämnen släpper människor ut i naturen och vad kan dessa ämnen göra?

5. Vad är ekologiskt fotavtryck? Vad kan du göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck?

Aktivitet

Återbruka eller återvinna

Att återbruka betyder att man använder en sak igen. Återvinning betyder att man använder materialet i en gammal sak för att göra något nytt.

a. Gör en lista med minst tre saker som du använder ofta.

b. Fundera på vad som kan återbrukas och vad som kan återvinnas.

Bilden: En svamppromenad kan ge oss god mat, nyttig motion och en skön stund.

Vara i naturen

Naturen är viktig för alla växter, svampar och djur som lever där, men också för oss människor. Forskning visar att vi mår väldigt bra av att vistas i naturen.

Här får du lära dig om olika sätt vi kan njuta av naturen och vad vi måste tänka på.

Ord och begrepp

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Fågelskådare är en person som är intresserad av att titta på fåglar i naturen.

Hage är en inhägnad betesmark för till exempel hästar, kor eller får.

Markägare är den som äger marken. Det kan vara en privatperson, till exempel en bonde, men det kan också vara ett företag, kommunen, staten eller kyrkan.

Rättighet är något man har tillåtelse att göra.

Åker är mark där en jordbrukare odlar till exempel säd eller potatis.

Allemansrätten säger att man får tälta i naturen om man inte stör någon.

Allemansrätten

Naturen är inte alls som en trädgård eller en åker, där det syns tydligt att någon äger marken och odlar växter på den. Men all mark i Sverige ägs av någon. Av skogen ägs ungefär hälften av privatpersoner och resten av staten, kommuner, företag och Svenska kyrkan. Ändå får alla röra sig fritt i naturen.

Man får inte gå in i folks trädgårdar hur som helst och inte gå på åkrar, men i skogen får alla gå. Man får också gå på fält, i hagar och på stränder. Man får även bada och åka båt på sjöar och i åar.

Man får också plocka bär, svamp och blommor. Man får till och med tälta (om det inte stör markägaren) och göra upp en eld (om det inte skadar naturen eller lämnar fula spår).

Rättigheten att röra sig i den svenska naturen kallas allemansrätten.  En sådan rättighet att röra sig i naturen finns bara i Sverige, Finland och Norge. I andra länder får man inte utan vidare gå på någon annans mark eller färdas över någon annans vatten.

Allemansrätten

I Sverige har alla rätt att vara i naturen.

– Man får gå, cykla och rida på privata vägar och i naturen.

– Man får plocka svamp och bär.

– Man får bada, åka båt och gå iland.

– Man får tälta en natt.

Men man får inte störa eller förstöra.

– Man får inte störa djurlivet. Man får till exempel inte ha hundar lösa under tiden 1 mars–20 augusti, när djuren har ungar.

– Man får inte störa andra människor. Man får till exempel inte skrika eller spela hög musik. Många åker till naturen för att de söker tystnad.

– Man får inte plocka fridlysta växter.

– Man får inte ta kvistar eller bark från levande träd.

– Man får inte ta värdefulla saker som nötter och större stenar.

– Man får inte skräpa ner.

– Om man öppnar en grind måste man stänga den igen.

Gräsänder.

Fågelskådning

Många människor tycker att det bästa sättet att njuta av naturen är att titta på fåglar. Fåglar är lättare att se i naturen än till exempel däggdjur och fiskar. De flesta fåglar är nämligen aktiva på dagen, och när de flyger syns de bra.

Många fågelskådare samlar på fågelarter som de har sett. Varje gång de ser en ny fågelart sätter de ett kryss i en lista över alla svenska fåglar.

Ju mer man tittar på fåglar, desto bättre blir man på att se detaljer och skillnader. Man lär sig känna igen olika arter på hur de ser ut, hur de låter och hur de rör sig.

Man kan titta på fåglarna som finns omkring en i vardagen: duvorna på torget, änderna i parken och talgoxarna i trädgården. Man kan också åka till stranden eller skogen för att titta på skyggare fåglar. En del fågelskådare reser till platser långt borta för att få se en speciell fågel som finns bara där.

Plocka bär och svamp

Många människor tycker att bästa sättet att njuta av naturen är att plocka bär och svamp. Bär- och svampplockning ingår i allemansrätten. Man får faktiskt plocka hur mycket som helst, så mycket man hittar och orkar plocka.

Vilda bär som växer i Sverige är bland annat blåbär, lingon, hjortron, björnbär, hallon och smultron. Det är ganska lätt att lära sig att känna igen dem.

När man plockar svamp får man vara mer försiktig än när man plockar bär. Vissa svampar är giftiga och det är viktigt att vara helt säker på vilken art det är man plockar och äter. Svampar som många plockar i Sverige är kantarell, trattkantarell, svart trumpetsvamp, karljohan, smörsopp och stolt fjällskivling.

Hjortron växer i mossar och kärr från Småland och norrut. Hjortron kallas ibland för Norrlands guld.

Kantarell är en av våra populäraste matsvampar.

Fiske

Många människor tycker att bästa sättet att njuta av naturen är att fiska. Att fiska kan vara både rofyllt och spännande. Dessutom är det trevligt att själv fånga fisk som man kan äta.

Ju mer man fiskar, desto mer lär man sig om var olika fiskar finns och hur man fångar dem. I Sverige är abborre och gädda de populäraste fiskarna att fiska.

Fiske ingår inte i allemansrätten. Men man får fiska med spö och vissa andra handredskap längs Sveriges kust och i de fem största sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön). För att fiska i andra vatten måste man ha fiskekort eller annat tillstånd.

Jakt

För många människor är det bästa sättet att njuta av naturen att jaga. I första hand jagar man djur som man äter. Det är älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, vildsvin, skogshare, fälthare, vildkanin och flera arter av fåglar. Dessutom jagar man djur som man tycker är ett problem. Rovdjur skjuts om de dödar tamdjur. Gäss skjuts om de äter för mycket säd på åkrar. Sådan jakt kallas skyddsjakt.

Längs Sveriges kust ingår fiske med spö i allemansrätten. Tjejen på bilden har fångat en havsöring.

Jakt ingår inte i allemansrätten. Det är den som äger skogen som har rätt att jaga i den. Om skogsägaren vill kan hen låta någon annan ta över jakträtten. Det finns lagar och regler om var och när man får jaga olika djur.

Dessutom måste man gå en kurs innan man får lov att jaga. Om man klarar proven efter kursen får man jägarexamen. Om man har jägarexamen kan man ansöka om vapenlicens. Det är ett tillstånd som man behöver för att få ha ett skjutvapen.

Många som jagar gör det för att de tycker om att vara ute i naturen.

Sammanfattning

@ Rättigheten att röra sig i den svenska naturen kallas allemansrätten

@ Att jaga djur som man tycker är ett problem kallas skyddsjakt.

@ Längs Sveriges kust får alla fiska med fiskespö.

Kapitel 3

Människan och naturen

Vara i naturen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är allemansrätten?

2. Vad får man göra i naturen enligt allemansrätten?

3. Vad får man INTE göra i naturen?

4. Vilka är några exempel på vilda bär som man kan plocka i naturen?

Aktivitet

Hylla naturen

Utan naturen överlever du inte! För den som nästan aldrig lämnar staden är det kanske svårt att tänka sig. Skriv därför en hyllningsdikt eller sång till naturen. Ta inspiration från texterna i det här läromedlet.

Naturen i kulturen

Det finns många sätt att beskriva naturen runtomkring oss. Man kan skriva en text, ta ett foto eller göra en tabell. Men man kan också skriva en saga eller en sång, måla en tavla eller göra en film.

Vad man väljer att beskriva beror på vad man tycker är viktigt och intressant. Den som är mest intresserad av växter beskriver en plats annorlunda än någon som är väldigt intresserad av fåglar.

Här får du lära dig hur naturen beskrivs i sagor och sommarsånger.

Sagor

I sagor beskrivs naturen ofta som skrämmande och farlig, full av olika sagoväsen. I skogen finns häxor och troll. I vattnet finns näcken och bäckahästen.

Konstnären John Bauer levde mellan 1882 och 1918. Han är berömd för sina målningar av tomtar, troll, älvor och andra sagoväsen i skogen. Bilderna målades till sagoböckerna Bland tomtar och troll. Hans bilder är både verkliga och overkliga på samma gång.

I Astrid Lindgrens berättelse om Ronja rövardotter är skogen farlig. Där finns rumpnissar, grådvärgar, skumtroll och vild vittror. Men ju mer Ronja lär sig om skogen, desto mindre farlig blir den.

Bilden till höger: Näcken är ett sagoväsen som lever i bäckar och åar. Han är väldigt duktig på att spela fiol och lockar människor till sig med sin musik.

Ronja rövardotter och hennes pappa Mattis. Från TV-serien Ronja från 2023.

Målningen Prinsessan och trollen av John Bauer från 1913.

Sommarsånger

I sommarsånger beskrivs naturen ofta som en härlig plats med blommande blommor och sjungande fåglar. Vet du hur blommorna som nämns i sången Uti vår hage ser ut?

Uti vår hage (text och musik: okänd)

Uti vår hage där växa blå bär.

Kom hjärtansfröjd!

Vill du mig något, så träffas vi där.

Kom liljor och akvileja, kom rosor och saliveja!

Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!

Vilken växt sångens ”saliveja” syftar på vet vi inte. Troligen är det inte den växt som vi i dag kallar salvia i alla fall. Kryddväxten salvia (kryddsalvia) tål nämligen inte frost så bra och växer inte i hagar.

Kanske syftar sången på ängssalvia, som växer på öppna gräsmarker och i skogsbryn. Den var förr vanlig i södra och mellersta Sverige. Nu har många hagar vuxit igen och ängssalvia har blivit ovanlig.

Dessutom finns en annan växt som nuförtiden kallas balsamblad. Balsamblad kallades förr i tiden för salvia.

Hjärtansfröjd (citronmeliss). Brandlilja

Akvileja (akleja).

Blåbär.

Nyponros

Krusmynta

Växter i skogen

Här får du lära dig om små och stora växter som är vanliga i svenska skogar.

Ord och begrepp

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en växt är hård och oftast brun i stället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

Höga och låga växter

Tänk dig att du är ute i skogen tidigt på hösten. Det blåser inte, men det är kyligt och regnet hänger i luften. Vissa träd har löv som börjar bli röda och gula.

Längs en liten bäck växer buskar. På marken breder mossa ut sig och där solljuset når ner växer blåbärsris. Det finns också gräs och örter. Intill en bergbrant finns ormbunkar.

Man kan dela in skogens växtlighet i olika skikt beroende på hur höga växterna är. Lägst är bottenskiktet (mossa, lavar och svampar). Något högre växter ingår i fältskiktet (blåbärsris, ormbunkar, gräs och örter). Buskskiktet innehåller buskar och träd som är lägre än 5 meter. De högre träden ingår i trädskiktet. trädskikt buskskikt fältskikt bottenskikt

Träd

Träd är stora växter. När de är vuxna är de över 5 meter höga och har en förvedad stam. Grenarna bildar en krona där löven eller barren sitter.

Träd fungerar som bostad och mat för många djur. Människor hugger ner träd och gör bland annat ved, träsaker och papper av dem. Många odlade träd ger frukt som människor äter.

Dessutom kan man klättra i träd, hänga en hängmatta mellan dem och ta in ett träd kring jul och pynta det med ljus och glitter.

Växterna i skogen delas in i olika skikt beroende på hur höga de är.

Gran är Medelpads landskapsväxt och vanlig i hela Sverige. Barren sitter ett och ett och är 1–2 centimeter långa. Kottarna är avlånga.

Ek är Blekinges landskapsväxt. Bladen har runda flikar. Frukten heter ekollon. Många djur är beroende av eken.

Glasbjörk finns i hela Sverige. Barken är slät och vitaktig. Bladen är ovala med rund bas och sågad kant. En nära släkting till glasbjörk är vårtbjörk.

Tall finns i nästan hela Sverige. Barren sitter två och två och är 3–6 centimeter långa. Kottarna är droppformade.

Lönn är vanlig i södra Sverige. Bladen är handflikiga och får klara färger på hösten. Frukten liknar en liten klädhängare.

Bok finns främst i södra Sverige. Stammen är rak och silvergrå. Bladen är inte tandade. Frukten heter bokollon.

Buskar

Buskar är växter med flera förvedade stammar som grenar sig nära marken. De är mellan 1 meter och 5 meter höga.

Hassel finns i nästan hela Sverige. Den är oftast en buske, men ibland är den ett litet träd. Bladen är breda och spetsiga med taggig kant. Frukten heter hasselnöt.

Brakved är vanlig i södra och mellersta Sverige. Bladen är ovala och har tydliga nerver. Frukterna ser ut som bär men är små stenfrukter.

En är vanlig i hela Sverige. Busken kan växa på olika sätt och blir ibland riktigt stor. Barren är korta och vassa. De sitter tre och tre. Enbär är egentligen bärkottar.

Örter

Örter är växter med mjuka stjälkar som växer upp varje sommar och vissnar ner varje höst. Hos fleråriga örter överlever rötterna vintern och skjuter nya skott på våren. Ettåriga örter dör helt, men en ny ört kan komma upp om örten har satt frö.

Blåsippa finns i både barrskog och lövskog. Den är vanligast i södra Sverige. Blåsippa blommar i april och maj.

Gullviva är Närkes landskapsväxt. Den växer på gräsmarker och i ljusa skogar och blommar i april och maj.

Linnea är Smålands landskapsväxt. Den växer framför allt i gammal barrskog och blommar i juni.

Vitsippa finns i skogar i hela Sverige. Den är vanligast i södra Sverige och blommar i april och maj.

Liljekonvalj är Gästriklands landskapsväxt. Den växer i lövskog och blommar i maj och juni.

Skogsstjärna är Värmlands landskapsväxt. Den är vanlig i hela Sverige och blommar i juni och juli.

Ris, lianer och en parasit

Växter som varken är träd, buskar eller örter är bland annat ris och lianer.

Ris kan också kallas dvärgbuskar. De har förvedade stammar men blir högst 1 meter höga.

Lianer är klätterväxter med förvedade stammar. De växer alltså inte upp varje sommar och vissnar ner varje höst utan är fleråriga.

Vildkaprifol är Bohusläns landskapsväxt och finns i södra Sverige. Det är en lian som kan bli 8 meter hög. Den blommar i juli–augusti. Blommorna doftar starkt på kvällen. Doften lockar till sig fjärilar som äter nektar och pollinerar blomman.

Ljung är Västergötlands landskapsväxt. Den blommar på hösten. Riset blir 15–80 centimeter högt. Bladen är långsmala, nästan som barr fast mjuka. Ljung växer på hedar och i tallskogar där det finns mycket sand i marken.

Blåbär är ett ris som blir 15–40 centimeter högt. Bären äts av bland annat hasselmus, brunbjörn, korp och lavskrika.

Murgröna är Gotlands landskapsväxt. Den är en lian som behåller sina blad över vintern. Murgröna växer i skogar i södra Sverige. Den odlas också i trädgårdar och som krukväxt.

Lingon är ett ris som blir 5–30 centimeter högt. Lingon växer i nästan hela Sverige. Bären äts av bland annat björn, räv och lavskrika.

Mistel är Västmanlands landskapsväxt. Den växer med sina rötter innanför barken på ett träd. Misteln tar sin näring från trädet och är alltså en parasit. Mistelbären äts av fåglar. Arten är sällsynt och fridlyst i Sverige.

Det finns 10 km svamphyfer (celltrådar) i varje gram jord i skogen!

Mossor, svampar och lavar

Längst nere på marken finns mossor, svampar och lavar.

Mossor är enkla växter som tycker om fukt. Oftast är de bara några centimeter höga. De har inga rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Svampar är inte växter utan en helt egen sorts organismer. Svampar består av tunna trådar. Det mesta av trådarna finns nere i marken. Den del av svampen som vi ser i skogen kallas fruktkropp. En del svampar har fruktkroppar som är goda att äta. Andra är giftiga.

Lavar är inte växter, utan består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar är oftast torra och lite hårda. De kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga tofsar på träd. De kan också växa som buskiga lager på marken och likna mossa. Den ”mossa” man har i adventsljusstaken är inte mossa utan en lav, fönsterlav.

Bergklomossa är en av Sveriges vanligaste mossor.

Karljohan är en god matsvamp. Fönsterlav växer på torra marker och på berghällar.

Sammanfattning

@ Skogens växter kan delas in i olika skikt beroende på hur höga de är.

@ Trädskiktet består av träd som är högre än 5 meter.

@ Buskskiktet består av buskar och träd som är lägre än 5 meter.

@ Fältskiktet består av blåbärsris, ormbunkar, gräs och örter.

@ Bottenskiktet är lägst och består av mossa, lavar och svampar.

Kapitel 4

Skog

Växter i skogen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är de olika skikten i skogens växtlighet? Beskriv varje skikt kortfattat.

2. Nämn två av träden som beskrivs i avsnittet.

3. Nämn en buske som beskrivs i avsnittet.

4. Nämn två av örterna som beskrivs i avsnittet.

5. Nämn ett ris som beskrivs i avsnittet.

6. Nämn en lian som beskrivs i avsnittet.

7. Vilken parasit beskrivs i avsnittet?

8. Nämn tre landskapsväxter som beskrivs i avsnittet och deras landskap.

Aktivitet

Olika nyanser av grönt

Alla växter har inte samma gröna färg.

Vad kan det bero på?

a. Åk till en skog.

b. Samla in ett antal växter som du anser har olika grön nyans.

c. När du kommer tillbaka till klassrummet: – Lägg upp växterna i en grön färgskala på ett bord (ha gärna en vit duk på bordet). Gå till exempel från ljust till mörkt.

Bilden: Älgen trivs i vatten. Den är duktig på att simma och äter gärna vattenväxter. På bilden ses en hona och en hane. Honan kallas ko och har inga horn. Hanen kallas tjur och har horn.

Djur i skogen

Skogen består inte bara av träden och de andra växterna utan också av alla djur som lever där.

Djuren är svårare att få syn på än växterna eftersom de kan gömma sig när de märker att någon kommer. Vissa djur kan man fånga och titta på. Några kan man höra på avstånd. Andra kan man oftast bara se spår efter.

Här får du lära dig om några stora och små djur som är vanliga i svenska skogar, och några som är ovanliga.

Ord och begrepp

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

En halväten grankotte som en ekorre har ätit från.

Däggdjur

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel älgar och vargar. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Däggdjuren i skogen kan vara skygga och svåra att få syn på. Men även om vi inte så ofta ser dem kan vi se spår efter dem.

På grenar och kvistar kan man se gnagspår efter skogsharar som ätit av barken. På unga tallar kan man se att älgar ätit av grenarnas yttersta ljusgröna delar. På marken kan man hitta halvätna grankottar som ekorrar lämnat när de ätit upp fröna.

Man kan också hitta djurbajs i skogen. Skogsharens spillning ser ut som små runda pärlor. Älgspillning är högar av 2–3 centimeter avlånga kulor. Kronhjortens spillning liknar älgens men är lite mindre.

Hasselmus är Närkes landskapsdjur. Den blir cirka 7 centimeter lång och har en lika lång, hårig svans. Hasselmusen lever i lövskog och äter frön, nötter, bär och insekter.

Kronhjort är Skånes landskapsdjur. Den har brun päls med ljus rumpa och kan bli upp till 1,5 meter hög. Hanarna har horn som de tappar varje vinter.

Brunbjörn är Härjedalens landskapsdjur. Svenska björnar kan bli upp till 2,5 meter långa. Brunbjörnen lever i skog och äter mest bär, myror och älgar.

Älg är Jämtlands landskapsdjur. Den kan bli över 2 meter hög och är brun med ljusa ben. Hanarna har horn som de tappar varje vinter. Älgen lever i skog med mest barrträd.

Lo är Hälsinglands landskapsdjur. Den blir 67–140 centimeter lång. Pälsen är ljusbrun med mörka fläckar och mörk svansspets. Lo lever i skog och äter medelstora djur som rådjur och harar.

Rödräv lever i skog eller i kulturbygd och blir 46–90 centimeter lång plus svansen. Den har rödbrun päls med ljus mage och svansspets. Rödräven jagar små och medelstora djur. Den äter också frukt och bär.

Varg är Värmlands landskapsdjur. Den blir 82–160 centimeter lång och har oftast grå päls med ljusa ben och ljus mage. Vargen lever i skog. Den jagar och äter bland annat älg.

Ekorre lever i skog och är 20–25 centimeter lång. Svansen är yvig och nästan lika lång. Ekorren äter växtdelar, insekter, ägg och fågelungar.

Fåglar

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel bofink och berguv.  Alla fåglar har vingar, två ben och näbb.

Fåglarna i skogen kan, liksom däggdjuren, vara svåra att få syn på. Men man hör dem. Särskilt på våren och sommaren hörs fågelsång. Det är fågelhanar som sjunger för att locka till sig honor och jaga bort andra hanar.

Dessutom kan man höra hackspettars trummande mot trädstammar när de letar efter insekter att äta. På kvällar och nätter kan man höra ugglors hoande.

Berguv är Dalarnas landskapsdjur. Berguven är världens största uggla. Den är 60–75 centimeter lång, honan är större än hanen. Den lever i bergiga skogar och jagar små och mellanstora däggdjur och fåglar.

Bofink är en av Sveriges vanligaste fåglar. Den är 15 centimeter lång. Hanen är rödbrun med blågrått huvud. Honan är grönbrun. De lever i skog och äter frön och insekter.

Lavskrika är Norrbottens landskapsdjur. Den är 28 centimeter lång. Fjädrarna är gråbruna och roströda. Lavskrikan lever i barrskog och är allätare.

Korp är Dalslands landskapsdjur. Den är 65 centimeter lång och svart. Korpen lever i skog. Den äter mest döda djur och avfall men också smådjur, ägg och bär.

Större hackspett är 22 centimeter lång och svartvit med röda detaljer. Den lever i skog och äter insekter som den hackar fram ur träd.

Tjäder är Gästriklands landskapsdjur. Den är 60–87 centimeter lång. Hanen är svartbrun med rött kring ögonen. Honan är brunspräcklig. Tjäder lever i barrskog och äter tallbarr, bär och frön.

Insekter

Insekter är en grupp små djur som har sex ben. Kroppen består av tre delar: huvud, mellankropp och bakkropp. Alla sex benen sitter på mellankroppen. Där sitter vingarna. De flesta insekter har fyra vingar, men flugor och myggor har bara två. En del insekter har inga vingar alls.

Tordyvlar är blåsvarta knubbiga skalbaggar. I Sverige finns sju arter. De lever i skog och är nedbrytare. De gräver ner djurbajs i marken och lägger sina ägg i gropen. När äggen kläcks äter larverna av bajset. Skalbaggarna är mellan 7 millimeter och 2,5 centimeter.

Jordlöpare är skalbaggar med långa ben. De lever på marken. I Sverige finns över 300 arter av jordlöpare. Vissa äter mest växter, andra är rovdjur.

Aspglansbagge är 1 centimeter lång. Huvudet är svart och täckvingarna är röda. Aspglansbaggen lever på lövträden asp och sälg. Larverna äter bladens mjuka delar.

Citronfjäril är vanlig i Sverige. Den lever i skog och kulturmark. Larven äter blad av busken brakved. Den vuxna fjärilen äter nektar och pollinerar blommor.

Ekoxe är Blekinges landskapsdjur. Den är Sveriges största insekt. Hanen är 7,5 centimeter lång och har stora käkar som han använder när han slåss med andra hanar. Larverna äter murket ekträ och det tar minst 5 år innan de blir vuxna.

Skogsmyror bygger stora myrstackar. I Sverige finns fyra arter. De äter bland annat insekter. I myrstacken finns drottningar som lägger ägg och arbetare som bygger stacken och samlar mat. Ibland bildas flygmyror, det är hanar och honor med vingar.

I en myrstack kan det bo 2 miljoner myror!

De flesta insekter lägger ägg. Ur ägget kommer det ut en larv. Larverna ser ofta ut som korta, kraftiga maskar. Efter ett tag omvandlas larven till en puppa. Det bildas ett skal under larvens hud. Inne i puppan omvandlas larven till en fullvuxen insekt. Det finns också insekter som föder ungar som liknar en vuxen insekt men är mindre. Insekter är kanske de lättaste djuren att få syn på i skogen. De är små, men tittar man noga kan man se dem krypa på marken eller på växterna. Man kan fånga insekter med en håv eller en fälla.

Med hjälp av en fjärilshåv kan du fånga insekter. Lägg dem i en burk och titta nära på dem, innan du släpper ut dem igen.

Sammanfattning

@ Många djur i skogen är skygga och gömmer sig när de märker att någon kommer.

@ Djur lämnar spår, till exempel matrester och spillning.

@ Det är lättare att höra fåglar än att få se dem.

@ Fågelhanar sjunger för att locka till sig honor och jaga bort andra hanar.

@ Man kan fånga insekter med en håv eller en fälla.

Kapitel 4

Skog

Djur i skogen

Instuderingsuppgifter

1. Vilka spår efter däggdjur kan vi hitta i skogen?

2. Nämn fyra av däggdjuren som beskrivs i avsnittet.

3. Nämn tre av fåglarna som beskrivs i avsnittet.

4. Nämn tre av insekterna som beskrivs i avsnittet.

5. Nämn fem landskapsdjur som beskrivs i avsnittet och deras landskap.

Aktivitet

Småkryp i naturen

Undersök småkryp som lever i skogen.

Det här behövs

– Små plastburkar, gärna med förstoringsglas i locket.

– Insektspincett.

– Bestämningsnyckel på duk.

Gör så här

I stubbar och under stenar kan många småkryp fångas. Även under mossor eller på trädstammar är det bra jaktmarker. Se till att återställa det du eventuellt vänder på eller petar isär.

Fånga krypet i din burk eller med pincett/ händer. Använd en bestämningsnyckel av något slag för att artbestämma krypet. Släpp sedan ut krypet i närheten av där du fångade det.

Bilden: Nötskrika lever i barrskog och blandskog i nästan hela Sverige. Nötskrikan äter gärna ekollon. Rovfåglar äter gärna nötskrikor.

Vem äter vad i skogen?

Varje skogsområde är ett ekosystem. Där finns många näringskedjor som vävs samman till en näringsväv.

Här får du lära dig om vad olika djur i skogen äter.

Ord och begrepp

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bilda en ny planta.

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

Växter

Alla näringskedjor börjar med växterna. De flesta växter är mat för flera sorters djur. Olika djur äter olika delar av växterna.

Vissa djur kan äta blad. Andra äter bark. En del insekter äter blommornas nektar och pollen. Många djur äter helst frukter och frön.

Asp har blad som äts av bland annat aspglansbagge,

Blåbär bildar frukter som äts av bland annat hasselmus, brunbjörn, korp och lavskrika.

Gullviva bildar nektar som bland annat citronfjäril äter.

skogshare och älg.

Växtätare

I skogen finns både små och stora djur som äter av växterna.

Blad äts av insektslarver och däggdjur. Exempel är aspglansbagge, citronfjäril, skogshare och älg.

Nektar och pollen äts av fullvuxna insekter. Exempel är citronfjäril.

Frukter och frön äts av fåglar och däggdjur. Exempel är bofink, tjäder, ekorre, hasselmus och brunbjörn.

Citronfjäril äter nektar och pollinerar blommor.

Tjäder äter bär, frön och barr.

Skogshare äter bland annat blad och kvistar.

Insektsätare

Insekter och andra smådjur äts av fåglar, till exempel hackspettar. Många fåglar äter själva frön men matar sina ungar med insekter. Exempel är bofink och tjäder.

Även grodor, paddor och ödlor äter smådjur. Däggdjur som äter smådjur är bland annat ekorre, hasselmus och brunbjörn.

Större hackspett äter insekter som den hackar fram ur träd.

Hasselmus äter bland annat insekter och bär. Bofink matar sina ungar med insekter.

Rovdjur

Däggdjur och fåglar jagas främst av räv och rovfåglar, till exempel duvhök och berguv. De större rovdjuren lo, björn och varg är ovanliga i svenska skogar.

Duvhök äter bland annat skogshare, ekorre, tjäder och större hackspett.

Berguv äter bland annat möss, fåglar, hasselmus, ekorre och skogshare.

Rödräv jagar bland annat hasselmus, ekorre, skogshare och fåglar. Den äter också djur som redan är döda. Räven äter också frukt och bär.

Näringskedjor

I skogen finns många näringskedjor, både korta och långa.

Blåbär → brunbjörn.

Blåbär → skogshare → rödräv. Asp → larven av aspglansbagge → bofink → ormvråk.

I varje ekosystem sätts de olika näringskedjorna samman till en näringsväv.

Sammanfattning

@ Olika djur äter olika delar av växterna.

@ Blad äts av insektslarver och däggdjur.

@ Nektar och pollen äts av fullvuxna insekter

@ Frukter och frön äts av fåglar och däggdjur.

duvhök

bofink

skogsmyra

aspglansbagge (larv)

asp

blåbär

älg

skogshare

brunbjörn

rödräv

Skog

Vem äter vad i skogen?

Instuderingsuppgifter

1. Nämn fem djur som lever i skogen och äter växter.

2. Nämn tre djur som lever i skogen och äter smådjur.

3. Nämn tre rovdjur som lever i skogen.

4. Vad är en näringsväv?

5. Ge exempel på en näringskedja i skogen som nämns i avsnittet.

Aktivitet

Dina näringskedjor i skogen

Tänk dig att du bor i skogen. Av allt som lever i skogen, vad skulle du kunna tänka dig att äta?

a. Gör en lista på tre saker du kan tänka dig att äta.

b. Gör näringskedjor med de tre olika sakerna med dig själv som toppkonsument.

Bilden: I fjällen är sikten inte skymd av träd, därför ser man långt.

Växter i fjällen

En stor del av Sveriges yta är täckt av fjällandskap. Här får du lära dig om växter som är vanliga i de svenska fjällen.

Ord och begrepp

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en växt är hård och oftast brun i stället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

I fjällen växlar vädret snabbt.

Att växa i fjällen

Livsmiljön i fjällen är svår för både växter och djur. Sommaren är kort och vintern är lång. Det är kallt och blåser mycket.

På våren när snön smälter finns det mycket vatten. Andra delar av året kan det vara ont om vatten.

Växterna som finns i fjällen är anpassade till de svåra förhållandena. De är låga och har kraftiga rötter. Det gör dem mindre känsliga för hård vind.

Många fjällväxter har också små blad med hård yta. Det gör att de inte torkar ut så lätt.

Olika delar av fjällen

Fjällen delas in i olika områden beroende på vilka växter som finns där.

Området högst upp på fjället kallas kalfjäll. Där är det svårast för både växter och djur att överleva. På kalfjället växer lavar, mossor, örter, ris och små buskar men inga träd.

Gränsen som träden inte kan växa ovanför kallas trädgräns. I området under trädgränsen finns skog med fjällbjörk.

Kalfjäll

På kalfjället finns lavar, örter, ris och små buskar men inga träd. På olika platser växer olika höga växter beroende på hur skyddat det är från vinden. I skyddade lägen kan det finnas höga buskar och örter. På de högsta topparna finns inga växter alls, bara lavar.

På kalfjället finns inga träd.

Fjällbjörkskog

I fjällbjörkskog är nästan alla träd fjällbjörkar. Fjällbjörken är ett lågt träd eller en buske. Stammen och grenarna är ofta krokiga och knotiga.

På marken finns oftast ris, gräs eller lavar. På fuktiga platser kan det finnas höga örter.

Fjällbjörkar är oftast låga, knotiga och krokiga.

Örter

Örter är växter med mjuka stjälkar som växer upp varje sommar och vissnar ner varje höst. Hos fleråriga örter överlever rötterna vintern och nya stjälkar växer upp på våren. Ettåriga örter dör helt, men en ny ört kan komma upp nästa år om örten har satt frö.

Gullbräcka växer som en tuva eller en matta på marken. Bladen liknar små barr.

Smörbollar har stora gula blommor. Den växer på fuktig mark i fjällbjörkskog.

Hjortron är en låg ört som växer på fuktig mark. Frukten är gul när den är mogen och mycket C-vitaminrik.

Fjällgentiana har blå blommor. De är bara utslagna om det är mer än 10 grader varmt.

Isranunkel växer på öppen, fuktig mark. Blommorna är först vita men efter ett tag blir de rosa.

Fjällkvanne är en stor ört som växer på fuktiga platser. Den har använts både till mat och som medicinväxt.

Hönsbär är vanlig på marken i fjällbjörkskog. Blommorna är svarta och vita. Bären är röda och äts av djur.

Växten fjällkvanne har använts mot bland annat pest, förkylning och magont.

Fjällglim växer som en tuva. Den är vanlig nästan överallt i svenska fjällen.

Torta är kan bli 2 meter hög. Den växer på fuktig mark i fjällbjörkskog.

Buskar och ris

Buskar är växter med förvedade stammar som grenar sig nära marken. I fjällen är buskarna oftast låga. Många har grenar som ligger längs med marken. Små buskar kan även kallas ris.

Dvärgbjörk är en låg buske med runda blad. Den är vanlig både på torr och på fuktig mark.

Odon är en låg buske. I fjällen kan den växa som en matta på marken. Bären är blå och avlånga.

Blåbär är ett ris som blir 15–40 centimeter högt. Bären är goda och äts av många djur.

Dvärgvide växer som en matta på marken. Bladen är runda och blanka.

Lingon är ett ris som blir 5–30 centimeter högt. Bären är goda och äts av många djur.

Ripbär växer som en matta på marken. På hösten blir bladen röda. Bären kallas trollbär och är ätliga.

Krypljung växer som en matta på torr mark. Bladen är gröna året om.

Kråkbär är ett lågt ris. Bladen liknar små barr. Bären är svarta och äts av djur.

Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma. Den växer som en matta på torra, öppna och blåsiga platser.

Skägglav växer som hängande tofsar på träd och buskar.

Mossor och lavar

Mossor är enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen. Oftast är de bara några centimeter höga.

Mossor växer på fuktiga ställen.

Lavar är inte växter, utan består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Alger har fotosyntes. De använder alltså också ljusenergi, koldioxid och vatten för att bilda glukos (en sorts socker).

Lavar är oftast torra och lite hårda. De kan växa som platta, skrovliga lager på stenar och trädstammar. Vissa lavar växer som tofsar på träd. Lavar kan också växa som buskiga lager på marken och likna mossa.

Den ”mossa” man har i adventsljusstaken är fönsterlav.

Fönsterlav växer på torra marker och på berghällar. Fönsterlav äts av renar på vintern. De sparkar bort snön för att komma åt laven som växer på marken.

Husmossa är vanlig i hela Sverige, bland annat i fjällen. Den kallas också våningsmossa för varje år bildas en ny ”våning” ovanför de äldre skotten.

Sammanfattning

@ Livsmiljön i fjällen är svår, växterna som finns där är anpassade till de svåra förhållandena.

@ Fjällväxter är låga med små blad och kraftiga rötter.

@ Fjällen delas in i olika områden beroende på vilka växter som finns där.

@ På kalfjället finns lavar, örter, ris och små buskar men inga träd.

@ Under trädgränsen finns fjällbjörkskog.

Kapitel 5

Fjäll

Växter i fjällen

Instuderingsuppgifter

1. Varför är många växter i fjällen låga med kraftiga rötter och små hårda blad?

2. Vad är kalfjäll?

3. Nämn tre av örterna som beskrivs i avsnittet.

4. Nämn tre av buskarna eller risen som beskrivs i avsnittet.

5. Vad är det för skillnad på mossor och lavar?

Aktivitet

Växtplansch

Gör en fin plansch om en fjällväxt.

Det här behövs

– Ett stort ganska tjockt papper.

– Pennor och färger att skriva, rita och måla med.

– En levande fjällväxt om möjligt.

– En flora eller annat att söka information om växten i.

Gör så här

Välj en växt som lever i fjällen – det kan vara en av de som beskrivs i avsnittet eller en helt annan.

Om du kan hitta växten ute är det bäst, annars får du leta fram bilder på den. Titta i floran och leta på nätet.

Rita av så stort som möjligt på ditt papper.

Lägg märke till så många detaljer som möjligt och rita så noga du kan.

Rita pilar som pekar på olika egenskaper som växten har och skriv ut vilka egenskaper det är, till exempel ”små blad” eller ”kort stjälk”.

Bilden: Fjällripan stannar på kalfjället över vintern. Bilden visar en hona (till vänster) och en hane (till höger).

Djur i fjällen

Miljön i fjällen är svår att leva i. Det är ganska få djur som klarar sig där, särskilt på vintern. Här får du lära dig om några av de djur som finns i de svenska fjällen.

Ord och begrepp

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Att leva i fjällen

Miljön på kalfjället är oskyddad, eftersom det inte finns några träd. Därför blåser det mycket och djuren måste bygga sina bon på marken.

Under den korta sommaren är det ljust nästan hela dygnet. Men vintern är lång, mörk och kall. Marken är täckt av ett tjockt lager snö.

Många djur flyttar från kalfjället innan vintern kommer. Älgar och renar flyttar ner till skogen. De flesta fåglar flyttar längre. Vissa flyger ända till Afrika. Nästa sommar kommer de tillbaka igen.

Däggdjur

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Det varierar hur många individer det finns av olika däggdjur i fjällen. Vissa år finns det extra många fjällämlar. Sådana år finns det mycket mat för de djur som äter lämlar. Då kan de föda upp många ungar.

Fjällämmel är mellan 13 och 15 centimeter lång. På sommaren äter den mest gräs och ris. På vintern gräver den gångar under snön och äter mossa. Vissa år finns det jättemånga fjällämlar, andra år finns det väldigt få.

Hermelin är mellan 18 och 30 centimeter lång. Pälsen är brun på sommaren och vit på vintern. Hermelinen äter lämlar, fåglar, insekter och bär.

Fjällräv är Lapplands landskapsdjur. Den är mellan 50 och 75 centimeter lång. På sommaren jagar den fjällämmel, skogshare och fjällripa. På vintern äter den resterna av större rovdjurs byten. Fjällräven är mycket ovanlig.

Rödräv är mellan 46 och 90 centimeter lång. Pälsen är rödbrun året om. Rödräven äter små och medelstora djur, frukt och bär.

Brunbjörn är Härjedalens landskapsdjur. Svenska björnar är mellan 130 och 250 centimeter långa. Brunbjörnen äter mest bär, myror och älgar. På vintern sover björnen i ett ide.

Älg är Jämtlands landskapsdjur. Den kan bli över 2 meter hög. Hanarna har horn som de tappar varje vinter. Älgen äter örter och ris samt blad från buskar och småträd.

Ren är mellan 90 och 140 centimeter hög. Både hanen och honan har horn. På sommaren lever renen på fjället och äter gräs och örter. På vintern lever den i skogen och äter lavar. I Sverige finns bara tamrenar, som ägs av någon, men de går lösa i naturen.

Skogshare är Medelpads landskapsdjur. Den är cirka 50 cm lång. På sommaren är pälsen gråbrun, på vintern är den vit. Skogsharen äter tunna kvistar, bark, gräs, örter och ris.

Järv är mellan 70 och 85 centimeter lång. På sommaren äter den lämlar, fåglar, ägg och bär. På vintern äter den harar, rådjur, renar och älgar. Järven är ovanlig.

Fjällrävens bo kallas lya. En enda lya kan ha upp till 150 ingångar!

Fåglar

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb. På hösten flyttar de flesta fåglarna från kalfjället. Men fjällripan stannar kvar hela vintern. När det är riktigt kallt gräver den gångar under snön där den sover.

Fjällripa är cirka 35 centimerter lång. På sommaren är den gråbrun med vita vingar. På vintern är den nästan helt vit. Fjällripan äter frön, knoppar, bär och insekter.

Blåhake är 14 centimeter lång. Den äter insekter. Hanen har blått bröst och sjunger vackert. På vintern flyttar blåhaken till Afrika, Pakistan eller Indien.

Fjällabb är cirka 50 centimeter lång. På sommaren äter den lämlar, småfåglar, insekter och bär. På vintern flyttar den till havs. Där äter den fisk som den stjäl av andra havsfåglar.

Fjälluggla är cirka 60 centimeter lång. Som vuxen är den nästan helt vit, hanen är vitare än honan. Bilden visar en ung hona. Fjällugglan äter lämlar. Den lägger bara ägg de år då det finns många lämlar.

Korp är Dalslands landskapsdjur. Den är 65 centimeter lång. Korpen äter mest döda djur och avfall men också smådjur, ägg och bär.

Snösparv är cirka 16 centimeter lång. På sommaren är den svart och vit. På vintern har den även bruna fläckar. Snösparven äter frön och insekter. På vintern flyttar den till Mellaneuropa.

Kungsörn är mörkbrun och mellan 75 och 88 centimeter lång. Den lever i fjällen och i barrskogar i norra Sverige. Yngre kungsörnar flyttar till södra Sverige eller Mellaneuropa på vintern.

Fjällpipare är cirka 20 centimeter lång. Den äter insekter, bär, frön och gröna växtdelar. På vintern flyttar den till norra Afrika eller sydvästra Asien.

Fjällvråk är den vanligaste rovfågeln i fjällen. Den är mellan 50 och 60 centimeter lång. Fjällvråken äter mest fjällämmel. På vintern flyttar den till mellersta och östra Europa.

Insekter

Insekter är en grupp små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

I fjällen finns färre arter av insekter jämfört med resten av Sverige. Men stickmyggor, knott och svidknott trivs i fjällen. Deras larver lever i vatten. På våren när snön smälter finns mycket vatten i fjällen.

Stickmyggor är cirka 1 centimeter långa. De har långa smala ben och en lång sugsnabel. Både honor och hanar suger nektar från blommor. Honor suger även blod. Larverna lever i vatten eller fuktig jord.

Knott liknar små flugor. De är cirka 5 millimeter långa och svarta eller mörkgrå. Antennerna är korta. Honorna bits och suger blod från däggdjur. Larverna lever i rinnande vatten.

Svidknott liknar pyttesmå flugor. De är cirka 2 millimeter långa och grå. Vingarna är ofta fläckiga. Vissa svidknott suger blod från däggdjur. Larverna lever i vatten eller fuktig jord.

Sammanfattning

@ Det är svårt att leva i fjällen, därför finns det få arter där.

@ Många djur flyttar från kalfjället innan vintern kommer.

@ Vissa år finns det få fjällämlar, andra år finns det väldigt många. När det finns många kan djur som äter lämlar föda upp många ungar.

@ I fjällen finns få arter av insekter, men stickmyggor, knott och svidknott trivs.

Kapitel 5

Fjäll

Djur i fjällen

Instuderingsuppgifter

1. Varför flyttar många djur från kalfjället innan vintern?

2. Nämn fyra av däggdjuren som beskrivs i avsnittet.

3. Nämn fyra av fåglarna som beskrivs i avsnittet.

4. Vilka insekter beskrivs i avsnittet?

Aktivitet

Skriv en berättelse om ett fjälldjur

Skriv en berättelse om ett år i ett djurs liv i fjällen.

Gör så här

Välj ett djur som lever i fjällen – det kan vara ett av de som beskrivs i avsnittet eller ett helt annat.

Ta reda på hur djuret lever under våren, sommaren, hösten och vintern.

Skriv en berättelse om ett år i djurets liv. Du får själv bestämma hur gammalt djuret är och vad som händer. Det kan vara en unge som växer upp eller en mamma som får egna ungar.

Vem äter vad i fjällen?

Ett fjällområde är ett ekosystem med näringskedjor som vävs samman till en näringsväv.

Här får du lära dig om vad olika djur i fjällen äter.

Ord och begrepp

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Bilden: Precis som i visan Mors lilla Olle äter brunbjörnen verkligen mycket blåbär.

Husmossa äts av fjällämmeln på vintern.

Växter

Alla näringskedjor börjar med fotosyntes. Växter och alger använder ljusenergi, koldioxid och vatten för att bilda glukos (en typ av socker). Glukos innehåller energi som djur får i sig när de äter växterna. På sommaren finns det gräs, örter, blad och frukter för djuren att äta. På vintern finns det mest bark och kvistar. Under snön finns det mossor och lavar.

Ripbär har saftiga svarta bär som bland annat fjällripan äter. Andra djur äter bladen.

Dvärgbjörkens knoppar, blad, hängen och små kvistar äts av djur som fjällämmel, fjällripa och skogshare.

Växtätare

Det finns både små och stora djur som äter växter i fjällen. Små fjärilar dricker nektar från blommor, och deras larver äter blad. Stora renar och älgar äter gräs, örter och blad.

Fjällämmel äter mest gräs och ris på sommaren. På vintern äter den mossa.

Köttätare

Skogshare äter tunna kvistar, bark, gräs, örter och ris.

Fjällripa äter frön, knoppar och bär, men på sommaren även insekter.

Många av rovdjuren i fjällen äter fjällämlar. Vissa år finns det jättemånga fjällämlar, andra år finns det väldigt få. När det finns många fjällämlar kan djuren som äter dem föda upp många ungar. När det finns få fjällämlar får fjällrävar och fjällugglor inga ungar alls.

Rödräv äter små och medelstora djur men även frukt och bär.

Kungsörn äter stora byten som rödräv, skogshare och fjällripa.

Fjällvråkar och deras ungar äter mest fjällämmel.

Näringskedjor

I fjällen finns flera näringskedjor, både korta och lite längre.

Mossa → fjällämmel → fjällvråk.

Dvärgbjörk → skogshare → kungsörn.

Ripbär → fjällripa → rödräv → kungsörn.

De olika näringskedjorna sätts samman till en näringsväv.

Sammanfattning

@ Näringskedjor börjar med växterna.

@ Växtätare äter olika saker på sommaren och vintern.

@ Köttätare i fjällen påverkas av hur många fjällämlar det finns.

husmossa

dvärgbjörk

ripbär

fjällripa skogshare

fjällvråk

fjällämmel

rödräv kungsörn

Kapitel 5

Fjäll

Vem äter vad i fjällen?

Instuderingsuppgifter

1. Nämn fem djur som lever i fjällen och äter växter.

2. Nämn tre djur som äter fjällämmel.

3. Vad äter fjällämmel på sommaren och på vintern?

4. Vad är en näringsväv?

5. Ge exempel på en näringskedja i fjällen som nämns i avsnittet.

6. Vad är det som styr hur många ungar fjällugglor och fjällrävar får?

Aktivitet

Dina näringskedjor i fjällen

Tänk dig att du bor i fjällen. Av allt som lever i fjällen, vad skulle du kunna tänka dig att äta?

a. Gör en lista på tre saker du kan tänka dig att äta.

b. Gör näringskedjor med de tre olika sakerna med dig själv som toppkonsument.

Sjö och hav

Växter och alger i sjön och havet

Tänk dig att du badar i havet eller i en insjö. Det är precis lagom varmt i vattnet och du simmar ut en bit från bryggan. Plötsligt känner du att det är något som kittlar längs benen! Vad är det?

Här får du lära dig om växter och alger som växer i svenska sjöar och hav.

Ord och begrepp

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

Bilden: Flera sorters alger, bland annat blåstång och sudare.

Både i havet och i sjöar finns vattenväxter. Det finns växter som vass och näckrosor, vilka har sina blommor och blad ovanför vattenytan. Det finns också undervattensväxter som har hela växten under vatten.

Bandtång är inte tång utan en växt. Den kallas också ålgräs eller sjögräs. Bandtång växer både i saltvatten och i bräckt vatten. Växten kan bli 1 centimeter bred och 2 meter lång. Många djur trivs bland bandtång.

Vit näckros är Södermanlands landskapsväxt. Den växer i sjöar, åar och dammar. Rötterna finns på några meters djup. Bladen och blommorna flyter på vattenytan.

Kaveldun växer i sjöar, åar och dammar. De trivs bäst i vatten med mycket näring. Det finns två arter kaveldun i Sverige.

Bladvass är ett stort gräs som växer i vatten. Vass finns i sjöar och åar och längs Östersjöns kust. I vattendrag med mycket näring blir det ofta så mycket bladvass att vattnet växer igen.

Gul näckros växer i sjöar och åar. Rötterna finns på några meters djup. Bladen flyter på vattenytan och blommorna sticker upp en bit i luften. Blommorna doftar starkt.

Igelknopp växer i sjöar, åar och diken som har sumpig botten. Den har blad både i vattnet och i luften. Fåglar äter frukterna.

Alger

Både i havet och i sjöar finns också alger. Alger påminner om växter, för de har också fotosyntes. Vissa alger är stora och sitter fast i botten. De kallas ofta för tång.

Blåstång finns längs hela Sveriges kust. Algen sitter fast på stenar och klippor. Den har luftblåsor som sitter två och två. Många smådjur trivs i blåstång.

Bladtång finns på västkusten och i Öresund. Den gröna platta delen av algen kan bli 2 meter lång och en halv meter bred.

Tarmtång finns både i saltvatten och i Östersjön. Algen sitter fast på stenar och klippor. Den har rör som är fyllda med gas.

Det finns 10 000 olika algarter i Sverige!

Havssallat finns längs västkusten och i Öresund. Den växer på stenar och klippor ner till 1 meters djup. Algen kan bli 15 centimeter bred och 50 centimeter lång. Den är mycket mjuk. Grönslick finns i sötvatten och i Östersjön. Algen sitter fast på stenar och klippor. Den är som tofsar av mjuka trådar. Grönslick trivs bäst i vatten som rör sig.

Sudare finns längs västkusten, sydkusten och östkusten söder om Stockholm. Den kallas också snärjtång. Algen är en seg och slemmig tråd som är 2 till 4 millimeter bred. På västkusten kan den bli över 3 meter lång. I Östersjön blir sudaren bara en halv meter.

Andra alger är mycket små och flyter runt fritt i vattnet. De kallas fytoplankton. Förr sa man växtplankton. I både sötvatten och saltvatten börjar de allra flesta näringskedjor med fytoplankton.

Sammanfattning

@ Både vattenväxter och alger finns i både sjöar och hav.

@ Hos undervattensväxter är hela växten under vatten.

@ Hos vass och näckrosor är blommor och blad ovanför vattenytan.

@ Tång är stora alger som sitter fast i botten.

@ Fytoplankton är små alger som flyter runt i vattnet.

Kapitel 6

Sjö och hav

Växter och alger i sjön och havet

Instuderingsuppgifter

1. Nämn tre av vattenväxterna som nämns i avsnittet.

2. Nämn tre av algerna som nämns i avsnittet.

3. Vad är tång?

4. Vad är fytoplankton och varför är de viktiga?

Aktivitet

Vad växer i bäcken?

Undersök vilka växter som trivs i små vattendrag som bäckar.

Det här behövs – Håv.

– Fältflora.

Gör så här

På utflykten kan ni kika efter växter i vatten, till exempel i en bäck. Med en håv kan ni säkert få tag i några av dem. Vattenväxterna i strandkanten kan ni enkelt kika på. Använd fältfloran för att försöka artbestämma. Gummistövlar är bra att ha och var försiktig vid vatten.

Bilden: Genom att fiska kan du få se fiskarna som lever i naturen på nära håll.

Djur i sjön och havet

Här får du lära dig om några stora och små djur som finns i svenska sjöar och hav.

Ord och begrepp

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

Fiskar

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fiskar är ganska svåra att se i naturen om man inte dyker med cyklop eller fångar dem. Vissa fiskar kan man fånga med håv från strandkanten eller från en brygga. Andra måste man fiska upp med spö eller nät.

Storspigg finns i havet, i bräckt vatten och i sötvatten. Storspiggen äter smådjur. Den är 6 till 7 centimeter lång. När spiggarna ska para sig blir hanarna röda och blågröna och de bygger ett litet bo av växtdelar på botten. De dansar för honor som kommer nära. Honan lägger sedan äggen i boet och hanen vaktar äggen och ynglen.

Mört finns i sötvatten och i Östersjön. Mörtar som lever i Östersjön simmar upp i åar och sjöar när de ska para sig. Mörten blir 15 till 30 centimeter lång. Den äter växter, alger och smådjur.

Löja finns i sjöar, lugna åar och i Östersjön. Den blir ungefär 10 centimeter lång. Löjor äter smådjur som insekter. De jagar insekterna vid vattenytan. Löjorna samlar sig i stora stim när de ska para sig. Löjor hoppar ofta över vattenytan.

Gädda finns i sötvatten och i Östersjön. Den är långsmal, grönfläckig och har en stor mun. En gädda kan bli över 1 meter lång men oftast är den mindre. Den jagar fisk, grodor och fågelungar. Gäddan lever ensam.

Torsk finns på västkusten och i Östersjön. Den är brungrön med mörka prickar. Torsken kan bli 1,8 meter lång. Torsk lever i stora stim nära botten. Den jagar fisk och kräftdjur. Övergödning av Östersjön gör det svårt för torsken att föröka sig.

Abborre finns i sötvatten och i Östersjön. Den är Sveriges vanligaste fisk. Abborren kan bli 35 centimeter lång. Den är randig och har röda fenor.

Däggdjur

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Däggdjur som lever i och vid vatten är ofta skygga och svåra att få syn på. Växtätare som lever vid vatten är bland annat bäver. Rovdjur som lever vid eller i vatten är bland annat utter, mink, sälar och tumlare.

Mink är 40 centimeter lång plus svans. Den hör egentligen inte hemma i Sverige. Men minkar har rymt från minkfarmer där människan har haft dem för att få den fina pälsen. Nu finns det vilda minkar i nästan hela Sverige, längs kusten och vid vattendrag. Minken äter fisk, kräftor, grodor, fåglar och smågnagare.

Bäver är Ångermanlands landskapsdjur. Den kan bli 1 meter lång plus svansen. Bävern lever vid sjöar och vattendrag där det växer lövträd på stranden. Den äter näckrosor, örter, bark och blad från lövträd. Den fäller träd och bygger dammar.

Utter är Smålands landskapsdjur. Den kan bli 1 meter lång plus svansen. Uttern lever vid sjöar och åar. Den äter fisk, kräftdjur, groddjur, små däggdjur och fåglar.

Tumlare är en liten val. Den finns på västkusten och i södra Östersjön. Tumlaren är ovanlig. Den är 1,5 meter lång och äter fisk.

Knubbsäl är Bohusläns landskapsdjur. Den kan bli 1,8 meter lång. Nosen är kort och trubbig. Knubbsäl finns på västkusten och i Kalmarsund. Den äter fisk.

Gråsäl är en stor säl som finns längs Sveriges kust.

Mjölken som sälar ger sina ungar innehåller nästan 50 procent fett!

Fåglar

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana. Fåglar som lever vid vatten är lättare att få syn på än de som lever i skogen. Många av dem är ganska orädda för människor.

Fiskgjuse är Södermanlands landskapsdjur. Den är 60 centimeter lång. Den är mörkbrun på ryggen och vit på magen. Fiskgjusen lever vid sjöar och längs kusten. Den äter fisk som den fångar med fötterna.

Knölsvan är Östergötlands landskapsdjur. Den blir 1,5 meter lång. Fjädrarna är vita och näbben är orange med svart knöl. Knölsvanen lever vid sjöar och längs kusten i södra halvan av Sverige. Den äter vattenväxter och frön.

Fisktärna lever längs kusten och vid insjöar. Den är 35 centimeter lång. Kroppen är vit, vingarna grå och huvudet svart. Näbben och benen är röda. Fisktärnan dyker ner i vattnet och fångar fisk med näbben. Över vintern flyttar fisktärnan till Afrika.

Trana är Västergötlands landskapsdjur. Den är 120 centimeter lång. Fjädrarna är grå och svarta. Tranor häckar vid sjöar. De äter insekter, maskar, grodor, möss, fågelungar, frön och bär.

Fiskmås finns längs kusten och vid sjöar i hela Sverige. Den är 40 centimeter lång. Kroppen är vit och vingarna grå. Fiskmåsen äter fisk, kräftdjur, insekter och mask. Om det blir is flyttar fiskmåsen. Den vill vara vid öppet vatten.

Havsörn är Upplands landskapsdjur. Den är sällsynt men finns längs kusten och i fjällen. Havsörnen är 80 centimeter lång och brun. Havsörnen äter fisk, fåglar, små däggdjur och även döda djur. Den stjäl ofta byten från andra rovfåglar, speciellt från fiskgjusen.

Kräftdjur

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Små kräftdjur lever ofta bland alger och vattenväxter och är ganska lätta att fånga med håv. Större kräftdjur fångas med speciella redskap.

Det finns regler för hur man får fiska hummer, krabbtaska och kräftor.

Krabbtaska finns längs västkusten. Den är Sveriges största kräftdjur och kan bli 30 centimeter bred över ryggen. När du köper krabba i affären är det krabbtaska.

Strandkrabba är den vanligaste krabban på västkusten. Den finns också längs sydkusten. Ryggskölden är 6 centimeter bred. Strandkrabban är allätare.

Sötvattensmärlor är 2 till 2,5 centimeter långa. De lever i bäckar, åar och sjöar. Sötvattensmärlor äter mest döda växter och djur. Ibland jagar de levande smådjur.

Tångräka kan bli 8 centimeter lång. Den finns längs västkusten och i Östersjön söder om Stockholm. Tångräkan lever bland bandtång och blåstång på grunt vatten. Den äter kräftdjur och maskar.

Nordhavsräka kan bli 18 centimeter lång. Nordhavsräkor är först hanar. Sedan byter de kön och blir honor. De lever i djupa, kalla hav. När du köper räkor i affären är det oftast nordhavsräkor.

Havstulpaner är kräftdjur som lever inne i ett skal. Skalet sitter fast på klippor. Skalet är 1 till 3 centimeter brett. Djuret äter plankton. Det fångar maten genom att sticka ut sina ben i springan i skalet och vifta med benen.

Vanlig sjöstjärna finns längs västkusten. Den kan bli 50 centimeter bred, men oftast är den mycket mindre. Sjöstjärnan äter bland annat musslor, havstulpaner, snäckor och andra sjöstjärnor.

Nässeldjur och tagghudingar

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller. På maneternas bränntrådar (tentakler) finns speciella nässelceller. När man rör vid en bränntråd skjuter nässelcellerna ut giftiga, spetsiga trådar som tränger in i huden.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar. De kryper omkring på bottnen med munnen vänd nedåt. Längst ut på varje arm har sjöstjärnan ett litet, litet öga.

Öronmanet finns både längs västkusten och i Östersjön.

Den äter plankton som den fångar med sina tentakler.

I tentaklerna finns gift. Men giftet är svagt och människor känner inte det.

Röd brännmanet finns längs västkusten och ibland i Öresund. Den har fler och längre tentakler än öronmaneten. Röd brännmanet äter plankton, småfisk och öronmaneter. Giftet kan skada människohud.

Sammanfattning

@ Fiskar är ganska svåra att se i naturen.

@ Däggdjur som lever i och vid vatten är ofta skygga och svåra att få syn på.

@ Fåglar som lever vid vatten är ofta lätta att få syn på och ganska orädda för människor.

@ Små kräftdjur är ganska lätta att fånga med håv.

@ Stora kräftdjur som hummer, krabbtaska och kräftor fångas med speciella redskap.

Det finns regler för hur man får fiska dem.

Kapitel 6

Sjö och hav

Djur i sjön och havet

Instuderingsuppgifter

1. Nämn tre fiskar som nämns i avsnittet.

2. Vilken är Sveriges vanligaste fisk?

3. Nämn tre däggdjur som nämns i avsnittet.

4. Nämn tre fåglar som nämns i avsnittet.

5. Nämn tre kräftdjur som nämns i avsnittet.

6. Vilka maneter nämns i avsnittet?

Aktivitet

Fånga vattendjur

Undersök vilka småkryp som trivs i vattendrag.

Det här behövs – Håv.

– Durkslag.

– Bestämningsnyckel, gärna på duk. – Hinkar.

– Småburkar.

– Papper och penna. Gör så här

I vattendrag som en liten damm, sjö eller en å är det lätt att hitta djur. De flesta vattendjur håller sig på botten men flera tar sig då och då upp till ytan för att andas. Finns det en brygga att ligga på kan man se djur i strandkanten, ofta vid vattenväxterna, ligg bara stilla en stund.

En annan möjlighet är att håva upp djur med en vattenhåv eller ett durkslag. Fyll först några hinkar och småburkar med vatten från sjön. Håva genom att försiktigt dra efter botten eller i strandkanten. För över djuren till burkar och hinkar. Börja sedan att studera dem. När du är klar så häll tillbaka vattnet och krypet i vattnet.

Bilden: I havet är vattnet salt. Hur mycket salt det finns i vattnet är olika på olika platser längs Sveriges kust.

Salt och sött vatten

Här får du lära dig hur saltet i vattnet påverkar vilka djur som kan leva där. Du får också läsa om fiskar som vandrar mellan söt vatten och saltvatten.

Ord och begrepp

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten, eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

I världshaven är salthalten 35 gram per liter vatten.

Saltvatten, sötvatten och mittemellan

I havet är vattnet salt, men i bäckar, åar, älvar och sjöar är det sött. Sötvatten innehåller förstås inget socker, det kallas sötvatten bara för att det inte är salt.

I Östersjön är vattnet mitt emellan salt och sött. Det vill säga i Östersjöns vatten finns mindre salt än i vanligt havsvatten, men mer än i vanligt sjövatten. Sådant vatten kallas bräckt vatten eller brackvatten.

Hur mycket salt det finns i vattnet är alltså olika på olika platser längs Sveriges kust. Det saltaste vattnet finns norr om Göteborg. När man åker söderut längs västkusten blir vattnet mindre och mindre salt. När man rundar sydkusten och åker norrut längs östkusten blir salthalten ännu lägre. Minst salt är vattnet högst upp i Bottenviken.

Salthalten runt Sveriges kust är högst utanför Göteborg och lägst i Bottenviken. Siffrorna visar hur många gram salt det finns i en liter vatten.

Utanför Skånes kust har vattnet ungefär samma salthalt som kroppen. Därför kan man ha ögonen öppna under vatten utan att det svider eller känns obehagligt.

Leva i saltvatten och sötvatten

För vattenlevande djur och växter är det stor skillnad på att leva i saltvatten och i sötvatten. De allra flesta arter klarar sig bara i antingen havsvatten eller sötvatten.

I Östersjön där vattnet är bräckt finns dels havsfiskar som sill och torsk, dels insjöfiskar som abborre och gädda. Men i Östersjön finns ändå mycket färre arter än på västkusten. I Östersjön utanför Åland lever cirka 50 djurarter. Men i havet utanför den norra delen av västkusten finns cirka 1 500 arter. Den biologiska mångfalden är lägre i Östersjön än på västkusten.

Anledningen till att det finns så få djurarter i Östersjön är att både djur som är anpassade till saltvatten och djur som är anpassade till sötvatten har svårare att klara sig i bräckt vatten. Östersjön har funnits ganska kort tid. Därför har inga djur hunnit bli anpassade speciellt för att leva där.

Sammanfattning

@ Vattnet längs Sveriges kust är saltast utanför Göteborg och minst salt i Bottenviken.

@ Det är stor skillnad på att leva i saltvatten eller i sötvatten.

@ Både djur som trivs bäst i saltvatten och djur som trivs bäst i sötvatten har svårare att klara sig i brackvatten.

Kapitel 6

Sjö och hav

Salt och sött vatten

Instuderingsuppgifter

1. På vilket sätt skiljer sig salthalten längs Sveriges kust?

2. Vad är bräckt vatten?

3. Varför är den biologiska mångfalden lägre i Östersjön än på västkusten?

Uppgifter till Fiskar som vandrar på sidan 164–165

4. Vilka är de två fiskarna som nämns som vandrar mellan sötvatten och saltvatten?

5. Var lägger laxen sina ägg och var växer den upp?

6. Var lägger ålen sina ägg och var växer den upp?

Aktivitet

Ägghissen

Djur som är anpassade till att leva i saltvatten har svårt att leva i sötvatten och tvärtom. Här får du testa hur salthalten i vatten påverkar ett rått ägg.

Det här behövs

– Två färska råa ägg.

– Två stora (höga och smala) glas eller två stora glasburkar.

– En tillbringare.

– Kranvatten.

– 1 dl salt.

Gör så här

1. Blanda en deciliter salt med en halv liter vatten i tillbringaren.

2. Häll saltvatten i det ena glaset.

3. Häll vanligt kranvatten i det andra glaset.

4. Lägg ett ägg i varje glas. Vad händer?

5. Tillsätt lite kranvatten i taget till glaset med saltvatten. Vad händer?

6. Kan du fylla på precis så mycket vatten att ägget svävar fritt i mitten av glaset?

Fiskar som vandrar

Vissa fiskar parar sig och lägger sina ägg

i sötvatten men lever resten av livet i saltvatten. Lax är en sådan fisk. Andra fiskar, till exempel ål, gör tvärtom.

Lax

Lax parar sig (leker) och lägger sina ägg i sötvatten på hösten. Äggen kläcks på våren. Laxungar kallas stirr. Efter 2–3 år blir laxen

silverfärgad med mörka prickar på ryggen. Sådan lax kallas smolt. Den vandrar ut i havet, där den växer.

Den havslevande laxen kallas blanklax. Efter cirka 3 år simmar den tillbaka till älven där den kläcktes. Då kallas den leklax. Efter leken är laxen trött och sliten. Då kallas den vraklax. Vraklaxen driver medströms och de flesta dör. Laxen föds i sötvatten och växer upp i saltvatten.

Ål

Ål parar sig och får sina ungar i Sargassohavet (mörkast blått på kartan). Ungarna driver med havsströmmar och simmar till olika sötvatten i Europa och Nordafrika. Olika nyanser av blått visar var man fångat ålyngel i olika storlek.

När ålungen kommer fram till kusten är den 10 månader gammal, cirka 7 centimeter

lång och kallas glasål. Den simmar in i åar och floder. När ålen kommer in i färskvatten kallas den för gulål.

Ålen är fullvuxen när den är 10 år (hanar) eller 20 år (honor). Då kallas den för blankål. Den simmar tillbaka till Sargassohavet för att para sig, men på vägen blir många uppfiskade. Efter att ålen parat sig dör den.

Ålen är utrotningshotad.

Ålen föds i saltvatten och växer upp i sötvatten.

Bortom denna linje finns bara glasålar (färdigutvecklade småålar)

Bilden: En gråtrut har fångat en mört och slukar den hel i farten.

Vem äter vad i sjön och

havet?

Varje vattendrag eller havsområde är ett ekosystem. Där finns många näringskedjor som flätas samman till en näringsväv.

Här får du lära dig vilka djur som äter vad i och kring olika vattenmiljöer.

Ord och begrepp

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Gälar är andningsorgan som är anpassade för andning i vatten.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

Växter och alger

Alla näringskedjor börjar med organismer som har fotosyntes. I vattenmiljöer börjar många näringskedjor med fytoplankton. De kan också börja med större alger eller med vattenväxter.

Fytoplankton (små alger) fotograferade genom mikroskop. Fytoplankton äts av bland annat zooplankton.

Vit näckros äts av bland annat bäver. Bandtång äts av bland annat knölsvan.

Växtätare

Det finns både stora och små djur som äter växter och alger i vattnet. Pyttesmå djur som flyter omkring i vattnet kallas zooplankton eller djurplankton. Många av dem är små kräftdjur som äter fytoplankton.

Sötvattensmärla äter mest döda växter och djur, men ibland jagar den levande smådjur.

Mört äter alger, växter och smådjur. Knölsvan äter vattenväxter och frön.

Filtrerare

Det finns många djur som äter plankton som de fångar genom att sila (filtrera) fram dem ur vattnet. De äter fytoplankton och zooplankton blandat. Allt som är lagom stort och som de lyckas fånga äter de upp.

Tyvärr är inte allt smått som flyter runt i vattnet plankton. Där finns också en hel del skräp som vi människor skapat. Ett stort problem för djur som äter plankton är små, små bitar av plast (mikroplast).

Musslor och vissa fiskar fångar plankton när de filtrerar vatten genom sina gälar för att andas. Havstulpaner använder i stället sina fransiga ben som de viftar i vattnet med som håvar.

Brugd är en haj. Den fångar plankton genom att simma med öppen mun och sila vattnet genom sina gälar. På gälarna finns fransar där plankton fastnar.

Musslor fångar plankton när de filtrerar vatten genom sina gälar. I Sverige finns ungerfär 170 arter. Vissa av dem lever i havet, andra i sötvatten.

Havstulpaner äter plankton som de fångar genom att sticka ut sina fransiga ben genom springan i skalet och vifta med dem som håvar i vattnet.

Rovdjur

Rovdjur jagar och äter andra djur. Vissa jagar genom att ligga och lurpassa och vänta på att maten ska simma förbi inom räckhåll. Andra simmar eller dyker ifatt maten.

Fiskgjuse äter fisk som den fångar med fötterna.

Abborre äter kräftdjur och småfisk, bland annat storspigg. Abborrar jagar ofta tillsammans i stim.

Gädda äter fisk, grodor och fågelungar. Gäddan jagar ensam genom att lurpassa bland vattenväxter.

Näringskedjor

I vattenmiljöer finns många näringskedjor, både korta och riktigt långa.

Bandtång → knölsvan.

Bandtång → mört → abborre → fiskmås → havsörn. Fytoplankton → zooplankton → sötvattensmärla → spigg → abborre → gädda → fiskgjuse.

I varje ekosystem sätts de olika näringskedjorna samman till en näringsväv.

sötvattensmärla

Sammanfattning

@ I vattenmiljöer börjar många näringskedjor med fytoplankton.

@ Filtrerare äter allt som är lagom stort och som de lyckas fånga.

@ Rovdjur jagar och äter andra djur.

havsörn spigg

zooplankton

fytoplankton

bandtång mört mussla knölsvan abborre gädda

fiskgjuse

fiskmås

Vem äter vad i sjön och havet?

Instuderingsuppgifter

1. Vad börjar många näringskedjor i vattenmiljöer med?

2. Vad är en filtrerare?

3. Vilka filtrerare beskrivs i avsnittet?

4. Vad är mikroplast och varför är det ett problem?

5. Vad är en näringsväv?

6. Ge exempel på en näringskedja som nämns i avsnittet.

Aktivitet

Dina näringskedjor i sjön eller havet

Tänk dig att du bor i en sjö eller i havet. Av allt som lever i vattnet, vad skulle du kunna tänka dig att äta?

a. Gör en lista på tre saker du kan tänka dig att äta.

b. Gör näringskedjor med de tre olika sakerna där du själv är toppkonsument.

Kapitel 7 Stad och land

Bilden: Maskrosor är vanliga både i staden och på landet.

Växter i staden och på landet

Här får du lära dig om odlade och vilda växter som är vanliga på landsbygden och i städer.

Ord och begrepp

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Frön kan gro och bilda en ny planta.

Förvildad är när en odlad växt har spridit sig och börjat växa vilt.

Gräs är en stor grupp växter med ihålig stjälk, bland annat vete, majs och bambu.

Kulturmark är all mark som människor påverkar.

Kväve är ett kemiskt grundämne som finns både i luften och i växter och djur.

Odla är att få speciella växter att växa på en speciell plats.

Ogräs är växter som växer på ställen där människor inte vill att de ska vara.

Pollinering är när pollen flyttas från en blomma till en annan.

Örter är växter med mjuka stjälkar som växer upp varje sommar och vissnar ner varje höst.

Odlade och vilda växter

Titta ut genom fönstret! Det du ser är troligen kulturbygd. Kulturbygd är all mark som människor påverkar. Det är städer och samhällen med vägar och hus, trädgårdar och parker. Men det är också landsbygd med åkrar, hagar och fält.

I kulturbygder är många av växterna odlade. Vi odlar växter som ska bli mat till oss eller våra djur. Vi odlar också gräsmattor att spela fotboll på och träd att hänga upp hängmattor mellan. Och blommor bara för att vi tycker att de är fina.

Vissa odlade växter sprider sig och finns förvildade i närheten av platsen där de odlas. Det finns också växter som sprids genom att människor råkar få med sig deras frön på sina kläder eller skor när vi förflyttar oss mellan olika platser.

Vilda växter som växer i kulturbygd är bland annat sådana som trivs i jord med extra mycket kväve. Brännässla och maskros är sådana växter.

Gräs

För människan är de allra viktigaste växterna olika slags gräs. På en stor del av kulturbygdens yta odlas gräs.

Gräsmattor täcker marken i parker och trädgårdar samt på fotbollsplaner och lekplatser. I hagar växer gräs som betas av kor, hästar och får. På fält odlas gräs som skördas och blir till hö, hösilage eller ensilage som djuren äter under vintern. På åkrar växer vete, havre, korn och råg. Även majs, ris, sockerrör och bambu är gräs.

Ängsgröe är ett av gräsen som brukar finnas i gräsmattor.

Havre används till gryn, flingor och hästfoder.

Råg används till mjöl för brödbakning.

Timotej är ett av gräsen som odlas och används till hö.

Korn används till djurfoder och vid öltillverkning.

Vete används till bland annat mjöl, bulgur, couscous och mannagryn.

Ungefär 20 procent av jordens landyta är täckt av olika sorters gräs.

Örter

Örter är växter med mjuka stjälkar som växer upp varje sommar och vissnar ner varje höst. Hos fleråriga örter överlever rötterna vintern och nya stjälkar växer upp på våren. Ettåriga örter dör helt, men en ny ört kan komma upp om örten har satt frö.

I kulturbygden är vissa örter odlade för att människor vill ha dem. Andra örter som växer där vi inte vill ha, dem kallar vi för ogräs.

Brännässla växer i hela Sverige där det finns mycket kväve i jorden. Den är 20–150 centimeter hög och blommar i juli–augusti. Bladen har hår med myrsyra, som ger hudutslag om man nuddar dem.

Blåklint är Östergötlands landskapsväxt. Den odlas i trädgårdar. Förr var den ett vanligt ogräs på sädesfält. Blåklint är 50 centimeter hög.

Prästkrage är Skånes landskapsväxt. Den odlas i trädgårdar och växer på kulturmark i nästan hela Sverige. Prästkrage är 20–70 centimeter hög.

Brunkulla är Jämtlands landskapsväxt. Den är en orkidé och fridlyst. Brunkulla växer på kulturmark och i fjällen i mellersta Norrland. Den är 15 centimeter hög och blommar i juni.

Styvmorsviol är Ångermanlands landskapsväxt. Den växer på kulturmark i hela Sverige. Styvmorsviol är 10–30 centimeter hög.

Kornvallmo odlas i trädgårdar men växer också som ogräs i åkrar. Den är 20–80 centimeter hög och blommar i juni och juli.

Lin är Hälsinglands landskapsväxt. Den odlas för att fröna innehåller olja. Linolja används i både mat och målarfärg. Linfrön används också hela i bröd och müsli.

Raps odlas för att fröna innehåller olja. Rapsolja används som matolja. Raps är 1 meter hög och blommar i juni.

Ängsklocka är Dalarnas landskapsväxt. Den växer på ängar och vid vägkanter i hela Sverige. Ängsklocka blir ungefär 50 centimeter hög.

Träd

De flesta träd i kulturlandskapet är planterade. I städer planteras träd för att de är vackra, ger skugga och minskar bullret från trafiken. De är också viktiga för att det ska finnas djur inne i stan. I träden lever insekter som fåglar äter.

Vissa träd planteras först och främst för att människor vill ha deras frukter. För att äppelträd, päronträd, plommonträd och körsbärträd ska bära frukt måste deras blommor pollineras av bin eller andra insekter.

är vanlig i södra Sverige. Trädet blir upp till 25 meter högt. Bladen är handflikiga och får klara färger på hösten. Frukten liknar en liten klädhängare.

Rönn finns i hela Sverige. I söder kan trädet bli 15 meter högt, men i norr är det mindre. Den får röda frukter som fåglar äter på vintern.

Tall finns i nästan hela Sverige. Barren sitter två och två och är 3–6 centimeter långa. Kottarna är droppformade.

finns i södra och mellersta Sverige. Den planteras i parker och växer vilt i lövskogar. Trädet kan bli 30 meter högt. Man kan äta bladen i sallad och göra te

Hästkastanj odlas i parker och alléer i södra Sverige. Trädet blir 25 meter högt. På försommaren får det vita blommor i stora klasar. Fröet är det som kallas kastanj. Det innehåller ett giftigt ämne.

Bok finns främst i södra Sverige. Trädet blir 30–40 meter högt. Stammen är rak och silvergrå. Bladen är inte tandade. Frukten heter bokollon.

Vårtbjörk finns i hela Sverige utom i fjällen. Den växer vild och odlas i parker. Barken är vit. Hos äldre träd är den mörk och sprucken nedtill. Bladen är trekantiga med sågad kant. En nära släkting till vårtbjörk är glasbjörk.

Ek är Blekinges landskapsväxt. Trädet blir cirka 20 meter högt. Bladen har runda flikar. Frukten heter ekollon. Många djur är beroende av eken.

Äpple är det vanligaste fruktträdet i svenska trädgårdar. I maj får det rosa-vita blommor. Äpple äts av människor men också av fåglar.

Sammanfattning

@ På ställen där människor bor är många av växterna odlade.

@ Vissa växter odlar vi för att de ska bli mat, andra växter odlar vi för att vi tycker att de är vackra.

@ Våra viktigaste växter är olika slags gräs, till exempel vete, majs, ris och sockerrör.

@ Örter är växter med mjuka stjälkar som växer upp varje sommar och vissnar ner varje höst.

@ Ogräs är växter som växer där människor inte vill att de ska växa.

Kapitel 7

Stad och land

Växter i staden och på landet

Instuderingsuppgifter

1. Vad är kulturbygd?

2. Vilken grupp tillhör de växter som är viktigast för människan?

3. Nämn tre av gräsen som beskrivs i avsnittet.

4. Vad är en ört?

5. Nämn fem av örterna som beskrivs i avsnittet.

6. Nämn fem av träden som beskrivs i avsnittet.

7. Nämn tre landskapsväxter som beskrivs i avsnittet och deras landskap.

Aktivitet

Gör ett collage om ett träd

Saker som kan klistras fast på collaget:

Delar av trädet

– blad – blommor – frukter

– en liten kvist.

En teckning eller ett foto där man ser hela trädets form.

En teckning eller ett foto där man ser hur barken ser ut (färg och form). Man kan göra ett frottage av barken genom att lägga ett papper mot stammen och dra med bredsidan av en krita över papperet.

Faktarutor med text

– Hur högt blir trädet?

– Var växer det?

– Hur gammalt kan det bli?

– Vilka djur lever av det?

Bilden: När vi matar småfåglar med frön kommer ofta även möss och äter.

Djur i staden och på landet

Här får du lära dig om djur som är vanliga på landsbygden och i städer.

Ord och begrepp

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta har fyra ben och päls.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Frön kan gro och bilda en ny planta.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Husdjur är djur som människor föder upp och tar hand om, till exempel hundar, hästar och hamstrar.

Insekter är en grupp små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Pollinering är när pollen flyttas från en blomma till en annan.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Specialist är någon som är väldigt bra på något.

Tama och vilda djur

På ställen där människor bor finns både tama och vilda djur. Människor har husdjur som vi föder upp och tar hand om för att vi vill ha dem omkring oss. Vissa djur blir mat, andra djur tycker vi om att umgås med. Vi matar också vissa vilda djur för att vi vill att de ska finnas i vår närhet.

Men det finns också många djur som är specialister på att utnyttja människor på ett sätt som vi inte gillar. De äter av växter som vi odlar eller av skräp som vi kastar. Vissa lever inne i våra hus utan att vi vill det. Det finns till och med djur som lever på vår kropp.

Däggdjur

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel möss och rävar.

Det finns en hel del däggdjur som är specialister på att leva nära människan. Men även om det finns många råttor och möss i närheten är det sällan man ser dem. Det beror både på att de är skygga och att de är mest aktiva på kvällen och natten.

Igelkott är Gotlands landskapsdjur. Den är 25 centimeter lång. Den lever i parker och trädgårdar och i jordbrukslandskap. Igelkotten äter insekter, daggmaskar, sniglar och små ryggradsdjur. Den äter också frukt och svamp. För igelkotten är det farligt att leva nära människor, många blir dödade i trafiken eller av robotgräsklippare.

Vildkanin är 40 centimeter lång. Den äter gräs, örter, kvistar och bark. Kanin fanns inte i Sverige, men människor tog hit den i början av 1900-talet. De släppte ut kaniner i naturen för att sedan kunna jaga dem.

Grävling är 80 centimeter lång. Den lever i skog och i jordbruksmark. Grävlingen äter daggmask, ägg, smågnagare, kaninungar, insekter och sniglar. På hösten äter den växter, bland annat havre och frukt.

Rådjur är Medelpads landskapsdjur. Den är 70 centimeter hög över manken. Hanen har horn som växer ut varje vår och faller av varje höst. Rådjur lever i skogar och i jordbrukslandskap. De äter växter.

Husmus är 8 centimeter lång plus svans. Den kan leva både ute i naturen och inne i hus. Utemöss äter frön. Innemöss är allätare. De gnager också sönder saker och kan sprida sjukdomar. Musen på bilden sitter bland matrester i en kompost.

Mullvad är 15 centimeter lång. Den lever i lövskogar och i gräsmarker. Mullvadar bygger gångar under jorden. Jorden som blir över bildar högar på marken. Mullvaden äter maskar och insekter.

Rödräv lever både nära människor och i skogar. Den jagar sorkar, kaniner, fåglar och rådjur. Rödräven äter också matrester från soptunnor samt frukt och bär.

Åkersork är 10 centimeter lång. Sorkar har kortare svans och mindre öron än möss. Åkersork lever i skog och jordbrukslandskap. Den äter växter och trivs i högt gräs. Åkersork skadar växter genom att gnaga av bark och äta rötter.

Brunråtta är 20 centimeter lång plus svans. Den lever i avloppssystem, soptippar, källare, industriområden och stall. Brunråtta är allätare. Den gnager sönder saker och kan sprida sjukdomar.

Brunråtta kommer från början från östra Asien. Den har följt med människor på båtar och tåg, och nu finns den i hela världen.

Fåglar

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel duva och skata. Alla fåglar har vingar, två ben och näbb.

Det finns många fåglar som anpassats till att leva nära människor. Många är orädda och äter av våra matrester och annat skräp. Andra äter av växter vi odlar.

Storspov är Västerbottens landskapsdjur. Den är 55 centimeter lång. Storspov lever på stränder och fuktig jordbruksmark. Den äter mask och andra smådjur som den gräver fram ur marken.

Talgoxe är 14 centimeter lång. Den lever gärna nära människor. På sommaren äter den insekter, resten av året äter den frön, frukter och nötter.

Sädesärla är 17 centimeter lång. Den lever i jordbrukslandskap och vid stränder. Sädesärlan äter insekter. Över vintern flyttar den söderut.

Kråka är 45 centimeter lång. Det finns både kråkor som lever i städer och kråkor som lever i naturen. Kråkan är allätare och äter andra fåglars ägg och ungar, bär, döda djur och avfall.

Sparvhök är 30 centimeter lång. Den lever både i skogar och nära människor. Sparvhök äter framför allt småfåglar.

Koltrast är Sveriges nationalfågel. Den är 25 centimeter lång. Den äter mask, larver, frön, frukter och bär. Vissa koltrastar lever i städer, andra lever i skog.

Näktergal är Ölands landskapsdjur. Den är 16 centimeter lång. Näktergalen lever i lövskogar och trädgårdar. Den äter insekter, maskar, sniglar och frukt. Över vintern flyttar den söderut.

Stadsduva är 33 centimeter lång. Duvor i städer är förvildade tamduvor. De äter frön och matrester.

Skata är 45 centimeter lång. Den lever nära människor. Skatan är allätare. Den äter andra fåglars ägg och ungar men också mask och bär.

Insekter

Insekter är en grupp små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Vissa insekter som lever nära människor har vi stor nytta av. Bin, humlor, skalbaggar och fjärilar pollinerar våra odlade växter så att det bildas frön och frukter. Nyckelpigor äter bladlöss.

Andra insekter ställer till problem. Bladlöss suger vätska ur växter och kan orsaka stor skada. Flugor kan sprida sjukdomar. Huvudlöss lever i hårbotten på människor och biter hål i huden för att dricka blod. Såren kan klia.

Humlor är cirka 2 centimeter långa. Det finns 39 arter humlor i Sverige. De är randiga och har tät päls. Humlor äter nektar och pollen från blommor. Samtidigt pollinerar de blommorna så att de kan bilda frön och frukter.

Nässelfjäril är 5 centimeter bred med vingarna utfällda. Den lever i jordbrukslandskap och i trädgårdar. Larven äter nässelblad. Den vuxna fjärilen äter nektar från blommor.

Huvudlus är 3 millimeter lång när den är fullvuxen. Den lever i hårbotten på människor. Huvudlusen biter hål på huden och dricker blod. Såren kan klia.

Bladlöss är mellan 1 och 5 millimeter långa. Det finns över 500 bladlusarter i Sverige. De suger saft ur växter. Om det är många bladlöss på en växt kan växten bli så skadad att den vissnar.

Sjuprickig nyckelpiga är 6 millimeter lång. Den äter bladlöss. Nyckelpigor är giftiga och smakar illa, så de flesta insektsätare undviker att äta dem.

Husfluga är 8 millimeter lång. Den lever nära människor och äter bland annat avfall, matrester och bajs från olika djur. När husflugan flyger mellan gödselhögar och matbord sprider den bakterier som kan göra oss sjuka.

De flesta insekter lägger ägg. Ur ägget kommer det ut en larv. Larverna ser ofta ut som korta, kraftiga maskar. Om du letar på brännässlor på våren och i början av sommaren kan du hitta nässelfjärilens ägg och larver. Efter ett tag omvandlas larven till en puppa. Det bildas ett skal under larvens hud. Inne i puppan omvandlas larven till en fullvuxen insekt. Det finns också insekter som föder ungar som liknar en vuxen insekt men är mindre. Ett exempel är bladlöss. Bladlushonor får till och med ungar utan att först para sig med en hane.

Sammanfattning

@ Människor har husdjur för att få mat och för att vi tycker om att umgås med dem.

@ Vissa djur är specialister på att utnyttja människor på ett sätt som vi inte gillar.

@ Råttor och möss syns sällan till eftersom de är skygga och mest aktiva på kvällen och natten.

@ Insekter måste pollinera våra odlade växter så att det bildas frön och frukter.

Kapitel 7

Stad och land

Djur i staden och på landet

Instuderingsuppgifter

1. Nämn fem däggdjur som beskrivs i avsnittet.

2. Nämn fem fåglar som beskrivs i avsnittet.

3. Nämn tre av insekterna som beskrivs i avsnittet.

4. Nämn två landskapsdjur som beskrivs i avsnittet och deras landskap.

Aktivitet

Gör en egen fågelbok

Hjälps åt i klassen och gör en fågelbok om fåglarna som finns där ni bor.

Det här behövs

– En tom bok eller papper som sätts in i en pärm eller mapp.

– Mobilkamera och möjlighet att skriva ut eller teckningsutrustning.

Gör så här

Använd ett uppslag eller ett papper för varje fågelart.

1. Skriv vad fågeln heter på svenska och på latin.

2. Fotografera eller rita av fågeln.

3. Beskriv hur man känner igen fågeln:

a. Är den stor eller liten?

b. Har den lång eller kort hals?

c. Är stjärten lång eller kort?

d. Vilka färger har fjädrarna?

e. Hur ser näbben ut?

f. Hur ser benen och fötterna ut?

g. Hur flyger den?

4. Du kan också ta reda på fakta om fågeln, exempelvis

a. Var lever den?

b. Vad äter den?

c. Har den fiender?

d. Är den vanlig?

Bilden: En stadsduva har hittat en bit bröd som den äter av.

Vem äter vad i staden och på landet?

Även där människor bor finns ekosystem med näringskedjor som vävs samman till en näringsväv. Här får du lära dig om vad olika djur i staden och på landet äter.

Ord och begrepp

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Fröet kan gro och bilda en ny planta.

Larv är en djurunge som ser helt annorlunda ut än det vuxna djuret. Många insektslarver ser ut som korta kraftiga maskar.

Mask är ett ganska enkelt byggt djur med långsträckt kropp, även som vuxen.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Näringskedjor nära oss

Människor påverkar många näringskedjor i städer och på landsbygden. Många djurs liv är beroende av oss. Många djur äter till exempel växter som vi odlar eller sådant som vi kastar bort.

Många djur dör också på grund av människor. Vissa djur dödas för att de ställer till problem för oss, till exempel genom att äta upp växter som vi odlar. Andra djur dödas av misstag, till exempel i trafiken.

Växter

Alla näringskedjor börjar med växterna. De flesta växter är mat för flera sorters djur.

Olika djur äter olika delar av växterna.

Vissa djur äter helst gräs. Några äter blad, andra äter bark. En del äter blommornas nektar och pollen. Många äter helst frukter och frön.

Sötkörsbär planteras i trädgårdar och växer förvildat i södra Sverige. Körsbären äts av bland annat människor och fåglar.

Maskrosor blommar på våren och början av sommaren. Många insekter äter pollen och nektar från blommorna. Andra växtätare äter bladen.

Växtätare

Brännässla växer i hela Sverige där det finns mycket kväve i jorden. Små, späda nässlor kan man koka god och nyttig soppa av. De äts också av många djur.

Det finns både små och stora djur som äter växter. Gräs äts av till exempel kaniner och gräshoppor. Blad äts av insektslarver och däggdjur. Nektar och pollen äts av fullvuxna insekter. Exempel är fjärilar och bin. Frukter och frön äts av fåglar som koltrast, skata och talgoxe.

Nässelfjäril äter nektar från blommor.

Nässelfjärilens larv äter nässelblad.

Koltrast äter frön, frukter och bär. Den äter också maskar och larver.

Brunråtta är allätare. Den äter bland annat skräp som människor kastat bort.

Skräpätare

Människor skapar mängder av avfall. Överallt där det finns människor finns det också djur som är specialister på att äta skräp som vi kastar. Det kan vara skal från frukter och grönsaker eller matrester som vi inte orkar äta upp.

Tyvärr består mycket skräp av saker som inte är lämpliga att äta. Bland annat tuggummin, cigarettfimpar och plast äts av djur som sedan mår dåligt. Dessutom förs farliga ämnen från skräpet vidare i näringskedjorna när skräpätaren blir uppäten av ett annat djur.

Kråka är allätare och äter andra fåglars ägg och ungar, bär, döda djur och avfall.

Husfluga äter bland annat avfall, matrester och bajs från olika djur.

Rovdjur

Både räv och rovfåglar jagar i områden där människor bor, till och med inne i städer. Men det allra vanligaste rovdjuret i kulturbygden är katten. Forskare har räknat ut att varje år dödas 17 miljoner fåglar av katter i Sverige.

Rödräv jagar sorkar, kaniner, harar, fåglar och rådjur. Den äter också matrester från soptunnor samt frukt och bär.

Tamkatt jagar gnagare och småfåglar.

Sparvhök jagar fåglar som är lika stora som duvor eller mindre.

Näringskedjor

I kulturbygden finns många näringskedjor, både korta och långa.  Körsbär → igelkott. Gräs → vildkanin → rödräv.

Brännässla → nässelfjärilslarv → koltrast → katt.

I varje ekosystem sätts de olika näringskedjorna samman till en näringsväv.

nässelfjäril (larv)

Sammanfattning

@ Människor påverkar näringskedjorna i staden och på landet.

@ Alla näringskedjor börjar med växter. De flesta växter är mat för flera sorters djur.

@ Där det bor många människor är katten det vanligaste rovdjuret.

vildkanin

gräs

brännässla

körsbär

katt rödräv

koltrast

igelkott

Stad och land

Vem äter vad i staden och på landet?

Instuderingsuppgifter

1. Nämn fem djur som lever i kulturbygd och äter växter.

2. Nämn två djur som äter skräp.

3. Vilket är det vanligaste rovdjuret i kulturbygden?

4. Vad är en näringsväv?

5. Ge exempel på en näringskedja som nämns i avsnittet.

Aktivitet

Dina näringskedjor i kulturbygden

Du bor i kulturbygden. Av allt som lever i kulturbygden, vad skulle du kunna tänka dig att äta?

a. Gör en lista på tre saker du kan tänka dig att äta.

b. Gör näringskedjor med de tre olika sakerna där du själv är toppkonsument.

Kapitel 8 Kroppen

Bilden: Din kropp är som en komplicerad maskin.

Det är fantastiskt att den fungerar!

Vår kropp

Har du tänkt på hur mycket som händer i din kropp hela tiden

utan att du ens lägger märke till det?

Här får du lära dig om vilka delar din kropp består av och hur de samarbetar.

Ord och begrepp

Andningsapparat är organsystemet som flyttar syre till kroppen och koldioxid från kroppen.

Blodomlopp är organsystemet som flyttar viktiga ämnen till cellerna och tar med sig avfall från cellerna.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Matspjälkningsapparat är organsystemet som flyttar maten genom kroppen.

Nervsystem är organsystemet som skickar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.

Organ är en kroppsdel som har en bestämd form och funktion.

Organsystem är flera organ som hjälps åt för att lösa uppgifter i kroppen.

Rörelseapparat är organsystemet som håller kroppen uppe och gör så att man kan röra sig.

Vävnad är en samling likartade celler som bygger upp kroppen.

Din kropp består av ungefär 37 000 miljarder celler.

Kroppen består av delar

Människokroppen är uppbyggd av olika delar, organ, celler och partiklar. Tillsammans hjälps de åt och ser till att våra kroppar fungerar. Utanpå kan man se att vi består av olika kroppsdelar. Till exempel huvud, axlar, knän och tår. Inuti kroppsdelarna finns det skelett, muskler och organ. De består i sin tur av olika sorters vävnad. Vävnaden är uppbyggd av celler. Cellerna byggs upp av celldelar och molekyler. Molekylerna består av små, små atomer.

Kroppen utanpå

På utsidan består de flesta människor av ungefär samma saker. Vi har huvud med ögon, öron, näsa och mun. Vi har armar, ben, mage, bröst och könsorgan.

På en del större kroppsdelar finns det mindre kroppsdelar. Fingrarna på handen. Tårna på fötterna.

handled

armhåla

Kroppens små byggstenar

Den minsta levande byggstenen i kroppen är cellen. Atomer och molekyler är ännu mindre, men de lever inte.

Alla levande organismer (varelser) är uppbyggda av celler. Eftersom människan är en organism består även vi av celler. De flesta celler är mycket små och kan bara ses i mikroskop.

Inuti varje cell finns en cellkärna. I cellkärnan finns DNA. Det är en stor molekyl som är lite olika för varje människa. DNA kan sägas vara varje människas ritning över hur kroppen ska se ut och fungera.

Många celler tillsammans bildar en vävnad. Vävnader bygger upp organ. Exempel på organ är hjärta, lever och njurar. Om flera organ hjälps åt för att lösa uppgifter i kroppen säger man att de ingår i ett organsystem.

Kroppen inuti

Inuti kroppen finns cellerna, vävnaderna, musklerna, skelettet och organen. Det är vanligt att flera organ hjälps åt och bildar organsystem.

Många organsystem flyttar viktiga ämnen till kroppen, inom kroppen och från kroppen. Några organsystem skyddar kroppen. Andra organsystem skickar information mellan olika delar av kroppen.

Här är några av kroppens organsystem:

– Blodomloppet eller hjärt–kärlsystemet når ut i hela kroppen. Det flyttar en mängd ämnen ut till cellerna och tar sedan med sig avfall från cellerna.

– Matspjälkningsapparaten flyttar maten genom kroppen. Den bryter ner den och suger upp näringen. Matspjälkningsapparaten består av bland annat magsäcken, tarmarna och levern.

De här cellerna kommer från insidan av en kind. Cellerna är färgade för att man lätt ska kunna se dem i mikroskop. I cellerna syns cellkärnorna som rosa prickar.

Kroppen har ett inbyggt försvar som skyddar oss mot sjukdomar, bakterier och virus.

blodomloppet

nervsystemet

Andningsapparaten flyttar syre till kroppen och koldioxid från kroppen. Andningsapparaten består av luftvägarna och lungorna. Luftvägarna består av bland annat näsan, svalget, struphuvudet och luftstrupen.

– Nervsystemet både skickar signaler ut i kroppen och tar emot signaler från kroppens olika delar. En del av dessa signaler är vi medvetna om. Men många signaler märker vi inte.

– Rörelseapparaten kallas det organsystem som håller kroppen uppe och gör så att man kan röra sig. Rörelseapparaten består av skelettet, lederna och musklerna. Utan den skulle våra kroppar vara som slajm.

matspjälkningssystemet

andningsapparaten

rörelseapparaten

Sammanfattning

@ Människokroppen är uppbyggd av olika delar, organ, celler och partiklar.

@ Den minsta levande byggstenen i kroppen är cellen.

@ Om flera organ hjälps åt för att lösa uppgifter i kroppen säger man att de ingår i ett organsystem.

@ Exempel på organsystem är blodomloppet, nervsystemet och matspjälkningsapparaten.

Kapitel 8

Kroppen

Vår kropp

Instuderingsuppgifter

1. Vad är den minsta levande byggstenen i kroppen?

2. Vad finns inuti varje cell som fungerar som en ritning för hur kroppen ska se ut och fungera?

3. Vilka är de fem organsystem som beskrivs i avsnittet?

Aktivitet

Rita kroppen och jämför kroppsdelar

Rita en människa framifrån, bakifrån och från sidan.

Markera och skriv namnen på så många kroppsdelar du kan.

Gör samma sak med ett djur.

Vilka kroppsdelar är lika? Vilka är olika?

Bilden:

Hjärna

Utan din hjärna är du ingenting. I hjärnan finns dina tankar, dina drömmar och dina minnen. Men den styr också din kropp.

Här får du lära dig om hur hjärnan och resten av nervsystemet fungerar.

Ord och begrepp

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Hjärna är organet som tar emot information och styr kroppen.

Information är något som berättar hur något är.

Muskel är vävnad som kan dra ihop sig.

Nerv är ett långt utskott där signaler går mellan hjärnan och kroppen.

Nervcell är en cell som kan skicka elektriska signaler till andra nervceller.

Nervsystem är organsystemet som skickar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.

Organ är en kroppsdel som har en bestämd form och funktion.

Ryggmärgen är den del av nervsystemet som finns inne i ryggraden.

Signal är ett slags meddelande.

Hjärnan är viktig och ömtålig. Därför ska du ha hjälm för att skydda den när du riskerar att slå i huvudet.

Så här ser din hjärna ut. Bilden visar en plastmodell av en hjärna. Pannan är åt höger och nacken är åt vänster.

Hjärnans jobb

Hjärnan tar emot signaler om hur läget är just nu. Signaler från till exempel ögonen och öronen talar om vad som händer runt omkring dig. Signaler från till exempel magen och urinblåsan berättar ifall du är hungrig eller kissnödig.

Hjärnan består av ungefär 100 miljarder nervceller.

I hjärnan finns också minnen, det vill säga lagrad information om saker som hänt tidigare.

Hjärnans jobb är att sätta ihop information om vad som pågår just nu och information om vad som hänt förut. Med hjälp av den samlade informationen bestämmer hjärnan vad som ska göras. Den skickar signaler till musklerna och organen som styr vad de ska göra.

Exempel: Du hör ett porlande ljud. Du känner att du är törstig. Du minns att det står en kanna saft i köket. Din hjärna bestämmer sig för att gå till köket och dricka ett glas saft.

Hjärnans delar

Hjärnan är ett ömtåligt organ. Den ligger därför skyddad inuti skallen. Runt hjärnan finns skallbenet men också hinnor och vätska som skyddar den mot stötar.

Hjärnan är uppbyggd av väldigt många nervceller. De flesta av dem ligger på hjärnans yta. För att så många nervceller som möjligt ska få plats så har hjärnan många veck. Vecken kallas för vindlingar.

Människans hjärna består av storhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.

Storhjärnan är den del av hjärnan som gör saker som vi är medvetna om. Där finns områden som arbetar med syn, hörsel och känsel. Ett område styr rörelser. Även områden för tankar, språk, minne, humör och känslor finns i storhjärnan.

Mellanhjärnan ser till att saker inuti kroppen inte ändras för mycket. Den håller koll på hunger och törst så att cellerna får lagom mycket näring och vatten. Den styr även över kroppstemperaturen.

Hjärnstammen styr reflexer som beror på det vi ser och hör. Den styr också sådant som vi inte kan påverka med viljan. Exempel är andning och puls.

Lillhjärnan ser bland annat till att vi kan hålla balansen. Lillhjärnan är viktig för att man ska kunna gå på ojämnt underlag, till exempel en stenig skogsstig.

storhjärna

mellanhjärna

lillhjärna

hjärnstam

ryggmärg

Hjärnan i genomskärning.

Ryggmärg och nerver

Hjärnan, ryggmärgen och nerverna bildar tillsammans nervsystemet. Med hjälp av nervsystemet så kan kroppen fungera som en enhet. Nervsystemet är uppbyggt av nervceller och celler som skyddar och hjälper nervcellerna.

Genom din kropp löper mängder av nervtrådar. Genom vissa av nervtrådarna skickar hjärnan signaler som styr vad kroppen ska göra. Tänk dig det som när ström skickas genom en sladd till en lampa. Genom andra nervtrådar skickas signaler från kroppens olika delar till hjärnan.

Ryggmärgen är den del av nervsystemet som kopplar ihop nervtrådarna med hjärnan. Ryggmärgen går genom hålet som finns i ryggradens kotor.

Alla delar av nervsystemet är väldigt ömtåliga. Om hjärnan, ryggmärgen eller nervtrådarna skadas tar det lång tid för dem att läka.

Människans nervsystem.

ryggmärg

hjärnnerv

ryggmärgsnerv

1.

En kvinna trampar på ett häftstift. Nerverna i foten skickar en signal till ryggmärgen.

Reflexer

2. Signalen kopplas om. En signal skickas till muskeln i benet. Benet lyfts.

3.

En nervsignal går till hjärnan och berättar att det gör ont.

En reflex är en rörelse som sker automatiskt, alltså utan att vi styr den med viljan. När du trampar på ett häftstift skickas en signal till ryggmärgen. I ryggmärgen kopplas signalen om och en signal skickas till en muskel i benet. Signalen gör att muskeln dras ihop och benet lyfts. Foten lyfts alltså utan att hjärnan bestämmer det. Men nästan samtidigt går en signal till hjärnan som gör att du känner att det gör ont.

Anledningen till att vi har reflexer är att det ibland skulle ta för lång tid att tänka ut alla rörelser först. En del reflexer skyddar kroppen, som när vi lyfter foten om vi trampar på ett häftstift eller drar till oss handen om vi bränner oss på ett ljus. Andra reflexer hjälper oss att göra rätt rörelse snabbt, som när vi håller balansen på en cykel.

Sammanfattning

@ Hjärnans jobb är att sätta ihop information och bestämma vad som ska göras.

@ Hjärnan är uppbyggd av väldigt många nervceller.

@ Människans hjärna består av storhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.

@ Tillsammans med ryggmärgen och nerverna bildar hjärnan nervsystemet.

@ En reflex är en rörelse som sker automatiskt, alltså utan att vi styr den med viljan.

Kapitel 8

Kroppen

Hjärna

Instuderingsuppgifter

1. Vad är hjärnans jobb?

2. Vilka är de fyra huvuddelarna i människans hjärna?

3. Vad gör storhjärnan?

4. Vad gör mellanhjärnan?

5. Vad gör hjärnstammen?

6. Vad gör lillhjärnan?

7. Vilka tre delar består nervsystemet av?

8. Vad är en reflex?

Aktivitet

Testa knäreflexen

Sitt så att benen inte har kontakt med golvet och låt benmusklerna slappna av. En kompis ska sedan slå försiktigt på senan under knäskålen med till exempel sidan av handen. Den undre delen av benet kommer då att sparka utåt. Det sker utan att du styr över rörelsen.

Bilden: Att gå barfota på mossa känns helt annorlunda än att gå med skor på asfalt.

Sinnen och hud

Hur vet du var du är och vad som händer? Det är tack vare att du ser, hör, känner, luktar och smakar.

Syn, hörsel, lukt, smak, känsel och balans är våra sinnen. Varje sinne hör ihop med sinnesorgan. Sinnesorganen är ögonen, öronen, näsan, tungan och huden. Sinnesorganen skickar sedan signaler till hjärnan.

Här får du lära dig om människans sinnen.

Ord och begrepp

Balans är ett annat ord för jämvikt.

Flimmerhår är mycket tunna utskott som sticker ut från ytcellerna i vissa delar av kroppen, till exempel näsan och luftstrupen.

Information är något som berättar hur något är.

Lins är en genomskinlig sak som ändrar ljusstrålars riktning.

Ljud är tryckvågor som rör sig i luften.

Ljus är små ljuspartiklar med lite energi. Ljuspartiklarna kallas fotoner.

Projicera är att visa en bild genom att lysa på en yta.

Sinnesorgan är organ som talar om för nervsystemet att något händer i eller utanför kroppen.

Smaklök är små organ på tungan som innehåller smakceller.

hornhinna pupill iris

Ögat från utsidan. pupill

Ögat och synen

Ögat fungerar ungefär som en kamera. Båda har en öppning som släpper in ljus. I ögat kallas öppningen pupill, i en kamera kallas den bländare. För att det ska komma in lagom mycket ljus görs öppningen större när det är mörkt och mindre när det är ljust.

Både kameran och ögat har en lins, där ljuset bryts så att det bildas en bild. I ögat projiceras bilden på näthinnan, i en kamera projiceras den på en platta. I näthinnan finns det cirka 130 miljoner synceller.

Från näthinnan går bilden i form av signaler vidare i synnerven till hjärnan. I hjärnan tolkas bilden.

Vanliga synfel

Det är vanligt med synfel som gör att man behöver glasögon eller kontaktlinser.

Linsen hos en person som är närsynt ligger lite för långt från näthinnan. En närsynt person ser skarpt på nära håll men suddigt på långt håll.

Hos en översynt person är linsen i stället lite för nära näthinnan. En översynt person ser skarpt på långt håll men suddigt på nära håll.

Astigmatism är ett synfel som beror på att hornhinnan eller linsen är ojämn. Då kan kanter på föremål se suddiga ut och raka linjer kan se böjda ut.

hornhinna lins

näthinna

synnerv

tårkörtel iris

Ögat i genomskärning.

öronmussla stigbygel

trumhinna hörselgång

Örat i genomskärning.

Örat och hörseln

Ljud bildas när något får luften att vibrera. Det kan till exempel vara att någon slår till en sträng på en gitarr. Strängen sätts då i rörelse och skapar tryckvågor i luften. Vågorna sprider sig från stället där de uppstod.

När ljudvågor når örat fångas de upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. I slutet av hörselgången sätter de trumhinnan i vibration.

Den för vibrationerna vidare till de små hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. Stigbygeln för ljudvågorna vidare in till snäckan.

I snäckan finns det hörselceller med hår som börjar vaja i takt med vibrationerna. När håren vajar skickar hörselcellerna signaler till hjärnan. I hjärnan översätts signalerna till ljud.

Men varför har vi två öron? Som dessutom är riktade åt motsatt håll. Det är för att vi lättare ska kunna uppfatta varifrån ett ljud kommer.

Hörselproblem

Det är inte ovanligt att både yngre och äldre har nedsatt hörsel. Det kan bero på att man föddes så. Hörseln kan också skadas av vissa sjukdomar eller om man utsätts för höga ljud.

En hörapparat kan förstärka ljudet så att det blir lättare att höra.

Döva personer lär sig ofta att ”prata” med hjälp av gester. Det kallas för teckenspråk.

Örat från utsidan.

Med hjälp av luktcellerna i näsan och luktcentrum i hjärnan kan vi känna doften av syren.

Näsan och lukten

Lukter består av ett eller flera doftämnen. Doftämnen är molekyler från till exempel maten. Vi kan känna igen många doftämnen och ännu fler lukter.

Vi känner lukt med näsan. Näsan är mycket större inuti än utanpå. Den yttre näsan är den som sticker ut från ansiktet med två näsborrar. I den inre näsan finns näshålan.

I näshålan finns celler som känner av lukter. Vi har ungefär 1 000 olika sorters luktceller. Från luktcellerna går det nerver som skickar luktsignalerna vidare till hjärnan.

Näshålan har väggar som är tapetserade med en slemhinna. Cellerna i slemhinnan har små flimmerhår som fångar upp smuts och skräp som kommer in i näsan när man andas. Det är för att smutsen inte ska komma ner i luftstrupen och lungorna.

Luktsinnet samarbetar med smaksinnet i munnen. Lukten från maten stiger från munnen rakt upp i näshålan genom den öppning som finns mellan dem. Så hur mat smakar beror både på lukten som näsan känner och smaken som munnen känner.

Både killen och katten använder alla sina sinnen.

Tungan och smaken

När vi stoppar en bit mat i munnen så börjar saliven att lösa upp den. På tungan finns smaklökar. Smaklökarna innehåller smakceller som reagerar på de ämnen som saliven löser upp. Smakcellerna skickar informationen till hjärnan.

Varje smakcell kan bara känna en av de fem grundsmakerna.  Grundsmakerna är sött, surt, salt, beskt och umami.

Men mat kan smaka på väldigt många olika sätt. Det beror på att hjärnan tolkar kombinationen av grundsmakerna. Dessutom samarbetar smaksinnet med luktsinnet när vi äter. Om du är ordentligt förkyld och täppt i näsan känner du nästan ingen smak. Det är för att doftmolekyler från maten inte når fram till luktcellerna i näsan.

Umami?

Du vet antagligen hur sött, surt, salt och beskt smakar. Men hur smakar umami? Umami förstärker matens smak och gör den “fyllig”. Mat med stark umamismak är till exempel

– buljong – lagrade ostar

– kött – fisk – skaldjur.

Fiskar har smaklökar på huden.

På tungan finns smaklökar som känner igen de fem grundsmakerna.

hornlager hårresarmuskel svettkörtel överhud läderhud

underhud

I huden finns sinnesceller som känner om vattnet är varmt eller kallt.

Huden och känseln

När du tänker på kroppens organ så tänker du kanske mest på de som finns inuti kroppen: levern, hjärtat och hjärnan. Men kroppens största organ sitter utanpå. Det är huden.

Huden har flera uppgifter. Den skyddar kroppen och alla organ som finns inne i den mot värme, kyla och UV-strålning från solen. Den hjälper till att styra hur mycket vätska som finns i kroppen. Som om inte det räckte så sitter känselsinnet i huden.

Huden är ganska tunn och består av tre lager:  – Överhuden. Yttersta delen av överhuden kallas hornlager. Det består av döda celler och saknar känsel. Det kan flaga om du till exempel får för mycket sol. De döda cellerna lossnar efter hand och faller av. Det gör ingenting för hela tiden fylls det på nya hudceller inifrån. Man kan se det som att huden ”växer”. I överhuden finns även celler som tillverkar pigment. Det är ett färgämne som ger huden dess färg.

– Läderhuden ligger under överhuden. Den är mycket töjbar. I läderhuden finns blodkärl, svettkörtlar och nerver.

– Underhuden finns längst in. Där lagras en del av kroppens fett. Fettet i underhuden dämpar stötar och skyddar mot kyla.

Huden i genomskärning.

Känselsinnet är det sinne som vi känner med. Du känner om något rör, trycker eller vibrerar mot din hud. Du känner också om det är varmt eller kallt. Om du blir skadad känner du att det gör ont.

I huden finns det olika typer av sinnesceller. Om till exempel en nål stryks lätt mot huden reagerar en viss sorts sinnesceller. Om nålen sticks in i huden reagerar andra sinnesceller som säger att det gör ont.

Sinnescellerna skickar sedan signaler till hjärnan.

Känselsinnet är en viktig kontakt med allt som finns runt omkring oss. Om det inte sa åt oss att nu är det för varmt, nu är det någonting som sticks, nu sitter byxorna för hårt och så vidare skulle vi lätt råka ut för skador.

För att du ska kunna gå

Balanssinnet

Balanssinnet gör att vi känner vilken kroppsställning vi har, vad som är upp och ner och om vi rör oss. Allt detta behövs för att vi ska kunna hålla balansen och inte ramla.

För balanssinnet behövs flera olika sinnesorgan. Ögonen ser vilket läge kroppen har och om saker runt oss rör sig. I örat, bredvid snäckan, finns ett organ som känner hur huvudet rör sig och vad som är upp och ner.

på lina måste hjärnan få information från ögonen, musklerna, senorna och balansorganen i öronen. Dessutom måste du öva.

I muskler och senor finns organ som känner om till exempel en arm är utsträckt eller böjd. Huden känner om vi till exempel står på fötterna eller sitter på rumpan.

Hjärnan samordnar informationen så att vi kan hålla balansen och styra våra rörelser.

Sammanfattning

@ Människans sinnen är syn, hörsel, luktsinne, smaksinne, känselsinne och balanssinne.

@ Ögats lins bryter ljuset så att en bild projiceras på näthinnan.

@ När ljudvågor når örat börjar trumhinnan vibrera.

@ Det finns fem grundsmaker: sött, surt, salt, beskt och umami.

@ I näshålan finns det celler som känner lukter.

@ Huden är kroppens största organ.

Instuderingsuppgifter

1. Vilka är de sex sinnen som beskrivs i avsnittet?

2. Hur fungerar pupillen?

3. Vad heter de tre små hörselbenen i örat?

4. Varför har vi två öron?

5. Vilka är de fem grundsmakerna?

6. Hur hjälper känselsinnet oss att uppfatta vår omgivning?

7. Vad gör balanssinnet?

8. Vilka sinnesorgan använder balanssinnet?

Aktivitet

Varmt och kallt vatten

Det här behövs

– Tre skålar.

– Vatten. Gör så här

1. Fyll en skål med kallt vatten, en annan med varmt vatten och en tredje med ljummet vatten.

2. Håll ner den ena handen i det kalla vattnet och den andra i det varma vattnet.

3. Efter någon minut flyttar du båda händerna till skålen med ljummet vatten.

Hur känns det?

Förklaring

Handen som varit i varmt vatten har vant sig vid värmen. Då känns det ljumna vattnet kallt. Handen som varit i kallt vatten har vant sig vid kylan. Då känns det ljumna vattnet varmt.

I huden finns sinnesceller som reagerar på förändringar i temperatur.

Bilden: Hjärtat är livsviktigt för det pumpar blod som fraktar syre och näring till alla delar av kroppen.

Hjärta och blod

Ditt hjärta är din viktigaste muskel. Det pumpar runt blodet i din kropp. Blodet fraktar livsviktigt syre och näring till alla delar av kroppen. Om hjärtat slutar pumpa dör man på några minuter.

Här får du lära dig om hjärtat och blodet.

Ord och begrepp

Artär är ett blodkärl som leder blod från hjärtat.

Blodkroppar är de celler som finns i blodet.

Blodomlopp är hjärtat och alla blodkärlen tillsammans.

Blodplasma är vätskan i blodet.

Blodplättar är små delar av celler som ser till att det bildas en sårskorpa om man får ett sår.

Kapillär är ett litet tunt blodkärl med mycket tunna väggar.

Muskel är vävnad som kan dra ihop sig.

Pump är en apparat som flyttar på vätskor eller gaser i rörledningar.

Ven är ett blodkärl som leder blod till hjärtat.

Hjärtat har en maxpuls som beror på hur gammal man är. Med maxpuls menas hur många slag hjärtat som mest klarar av på en minut. Unga människor brukar ha en maxpuls på drygt 200 slag per minut.

Hjärtat är en muskel

Hjärtat sitter lite till vänster i bröstkorgen. Det är stort som en knuten hand. Hjärtat pumpar ut blodet i kroppen.

För att pumpa runt blodet drar hjärtat ihop sig. Då pressas blod ut ur hjärtat. För att hindra att blodet åker baklänges finns det klaffar i hjärtat.

Du kan själv känna av hur hjärtat pumpar ut blodet genom att ta pulsen. Du kan även lägga örat mot någon annans bröstkorg och höra hur det dunkar därinne. Pulsen och dunkarna är hjärtats slag.

Hjärtat består av en sorts muskelceller som vi inte kan styra med viljan. Vi kan inte själva bestämma att hjärtat ska slå långsammare eller snabbare. Hjärtmuskeln blir inte heller trött och behöver vila som de muskler vi har i armar och ben.

Hjärtat består av två halvor. Mellan halvorna finns en vägg. I varje halva finns två hålrum. Ett förmak dit blodet kommer först och en kammare som pumpar ut blodet.

Hjärtat består alltså av två pumpar som jobbar samtidigt. Vänster hjärthalva pumpar syrerikt blod ut i kroppen. Höger hjärthalva pumpar syrefattigt blod till lungorna.

I lungorna tar blodet upp syret som vi andas in. I kroppen lämnar blodet av syret till alla våra celler.

från kroppen

till kroppen

Bilden visar hjärtat i genomskärning och vad de olika delarna heter. Pilarna visar hur blodet strömmar i hjärtat. Röd färg visar blod med mycket syre, blå färg visar blod med lite syre. Vänster kammare pumpar ut blod i hela kroppen och har kraftiga muskler för att orka.

till höger lunga

från höger lunga

höger förmak

hjärtklaff

till vänster lunga

från vänster lunga

vänster förmak

hjärtklaff

från kroppen till kroppen höger kammare

vänster kammare

I lungorna tar blodet upp syre och lämnar koldioxid.

I kroppens vävnader lämnar blodet syre och tar upp koldioxid.

En förenklad bild som visar hur blodet fraktar syre och koldioxid mellan lungorna och resten av kroppen.

Blodomloppet

För att blodet ska fördelas på rätt sätt i kroppen rinner det i blodkärl. Hjärtat och blodkärlen bildar tillsammans blodomloppet.

Lilla och stora kretsloppet

Blodomloppet kan delas in i två olika kretslopp.

I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna. Där lämnar det koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat. Men nu kommer det till vänster halva.

I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva till alla delar av kroppen. Där lämnar blodet syre och näringsämnen till

koldioxid syre

blodflöde från hjärtat

cellerna. På samma gång tar det upp koldioxid och avfallsprodukter från cellerna. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva.

Olika slags blodkärl

Kärl som leder blod från hjärtat till kroppen kallas artärer. Artärer har ganska tjocka väggar med muskler. Det gör att de kan dra ihop sig och pressa blodet vidare.

Kärl som leder blod från kroppen till hjärtat kallas vener. I vener finns klaffar som hindrar blodet från att rinna baklänges.

Mellan artärerna och venerna finns kapillärer. Kapillärer är så tunna att de inte syns med blotta ögat. De har mycket tunna väggar. Därför kan syre, koldioxid och näringsämnen passera genom väggen.

kapillärer

klaff

blodflöde mot hjärtat artär ven

inre epitel

glatt muskulatur

elastisk bindväv

Olika sorters blodkärl. Artärer, kapillärer och vener.

Blodet

Blod är en sorts flytande vävnad som strömmar runt i blodkärlen i kroppen. Blodet består av blodceller och vätskan som blodcellerna finns i.

Blodet pumpas runt av hjärtat. Med hjälp av blodkärlen når det ut till kroppens alla delar.

Blodet för fram livsviktigt syre och näringsämnen till kroppens celler. På samma gång för det bort avfallsprodukter. Men blodet har även andra funktioner. Det bildar försvar mot infektioner och hjälper till att styra temperaturen i kroppen.

Blodet består av flera saker:

– Röda blodkroppar ger blodet dess färg. Färgen beror på att de innehåller det röda ämnet hemoglobin. Deras uppgift är att flytta syre till kroppens celler och forsla bort koldioxid.

– Vita blodkroppar har som uppgift att försvara kroppen mot infektioner och andra sjukdomar.

– Blodplättar ser till att det bildas en sårskorpa om man skadar sig och blodkärl går sönder. Sårskorpan tätar det trasiga blodkärlet så att det slutar blöda.

– Blodplasma är vätskan i blodet. Det är en vattenlösning av salter och proteiner. Nästan alla ämnen som ska flyttas i kroppen flyttas i blodplasma.

Från vänster ses röd blodkropp, blodplätt och vit blodkropp. (Bilden är färglagd i efterhand.)

Varför blir man snurrig när man reser sig snabbt?

När du reser dig upp snabbt hinner hjärtat inte med att pumpa tillräckligt med blod till hjärnan. Då får hjärnan lite för lite syre. Du blir då yr.

Sammanfattning

@ Hjärtat är kroppens viktigaste muskel.

@ Hjärtat pumpar ut blodet i kroppen.

@ Blodomloppet består av hjärtat och blodkärlen.

@ Det finns tre sorters blodkärl: artärer, vener och kapillärer.

@ Blod är en sorts vävnad som strömmar runt i blodkärlen.

@ Blod består av bland annat röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Kapitel 8

Kroppen

Hjärta och blod

Instuderingsuppgifter

1. Varför måste hjärtat slå hela tiden?

2. Vad är lilla kretsloppet?

3. Vad är stora kretsloppet?

4. Vad är skillnaden mellan artärer och vener?

5. Vad är kapillärer?

6. Vad är blod?

7. Vad består blod av?

Aktivitet

Vilopuls och arbetspuls

Hjärtat pumpar blod ut i kroppen för att den ska syrsättas och för att bli av med koldioxid och annat. Det sker hela tiden men olika fort. Din vilopuls är pulsen du har när du är i vila. Den är olika för alla människor och går att mäta. Vad händer med din puls om du hoppar så högt du kan tio gånger?

Det här behövs

Timer, till exempel i en mobiltelefon.

Gör så här

1. Leta upp pulsen på din handled eller på halsen.

2. Sätt timern på 3 minuter. Sitt helt still under tiden.

3. Sätt timern på 30 sekunder. Räkna hur många slag din puls har under tiden.

4. Dubbla hur många pulsslag du räknade till så får du din vilopuls per minut. Skriv ner.

5. Hoppa upp och ner så högt och fort du kan tio gånger.

6. Sätt timern på 30 sekunder igen. Räkna hur många slag din puls har under tiden.

7. Dubbla hur många pulsslag du räknade till så får du din arbetspuls per minut. Skriv ner.

Frågor

a. Vad är skillnaden mellan din vilopuls och din arbetspuls?

b. Vad tror du skillnaden beror på?

Bilden: När du andas vanligt drar du in ungefär en halv liter luft varje gång, men ett djupt andetag kan vara mer än fyra liter luft.

Andning och lungor

Du måste andas för att kunna leva. Alla dina celler behöver syret som finns i luften.

Här får du lära dig om andningen och lungorna.

Ord och begrepp

Andning är när syre transporteras in i kroppen och koldioxid transporteras ut ur kroppen.

Automatiskt är när något händer av sig själv, utan att man styr över det.

Cellandning är när en cell omvandlar syre och kemisk energi i maten till energi som den kan använda. Samtidigt bildas koldioxid och vatten.

Luftrör är rör som går från luftstrupen till lungorna.

Luftstrupe är ett rör som går från svalget ner i halsen.

Lungblåsor är små blåsor i lungorna där blodet tar upp syre från luften.

Organism är en levande varelse.

Syre är ett ämne i luften som vi behöver för att leva.

Andetag

När kroppen är i vila tar vi cirka tolv andetag varje minut. När man anstränger sig blir andetagen fler.

När man vilar innehåller varje andetag ungefär en halv liter luft hos en vuxen. När man anstränger sig blir andetagen större.

Så andas vi

Vi drar in luft genom näsan eller munnen. Det gör vi genom att spänna ut lungorna med hjälp av andningsmusklerna. Då sugs luft ner i luftstrupen och vidare ner i lungorna.

Oftast andas vi utan att tänka på det. Hjärnan styr det automatiskt. Det är tur för annars skulle det bli problem när vi sover. Men vi kan också styra andningen själva. Hålla andan, andas långsammare eller fortare.

Lägg handen på magen. Ta ett ett riktigt djupt andetag. Hur känns det?

Testa att andas högt uppe i bröstet. Känns det som om du får in mycket luft då? Testa sedan att andas långt nere i magen så att magen putar ut. Får du in mer eller mindre luft än när du andades högt uppe i bröstet?

För att lungorna ska kunna fyllas med mycket luft bör man andas med magen så att den putar ut. Det är svårt att dra djupa andetag om man bara andas högt uppe i bröstet. Sångare och musiker som spelar blåsinstrument får lära sig att andas med magen för att få tillräckligt med luft.

mellangärdet

När vi andas in sugs luft in i lungorna genom att lungorna spärras upp.

När vi andas ut pressas luft ut ur lungorna.

näsborre

struplock

struphuvud

lungsäck

höger lunga

mellangärde

Luftstrupen grenar sig i två stora luftrör som leder till var sin lunga. Luftrören grenar sig till allt tunnare rör som avslutas med lungblåsor.

Lungorna

näshåla

luftstrupe svalg

luftrör

vänster lunga

På vägen mot lungorna delar luftstrupen sig i två luftrör. I lungorna delar sig luftrören i allt tunnare rör. I slutet på varje rör sitter små blåsor som kallas lungblåsor.

Lungblåsorna ser ut som små druvklasar. Varje lungblåsa är ungefär en halv millimeter. En vuxen människas lungor innehåller ungefär 700 miljoner lungblåsor.

Lungblåsornas väggar är så tunna att syre och koldioxid kan ta sig igenom dem. Runt lungblåsorna finns det mängder av tunna blodkärl. Det är här som syret från luften kommer in i blodet och koldioxiden från blodet kommer ut i luften så att vi kan andas ut den.

Varför andas vi?

Anledningen till att vi andas är att vi behöver ta upp syre och göra oss av med koldioxid. Våra celler använder syre och bildar koldioxid när de omvandlar energi i maten vi ätit. Samma sak gäller celler i andra levande organismer.

Man säger att cellerna förbränner maten. Då omvandlas kemisk energi i maten till energiformer som cellerna behöver för att leva, till exempel värmeenergi eller rörelseenergi. Det som händer när cellerna förbränner mat med syre kallas cellandning.

Luften vi andas ut innehåller vattenånga. Det kan man se när det är kallt ute. Om man andas ut i kyla så bildas ett vitt moln. Molnet bildas för att vattenångan i utandningsluften bildar små vattendroppar i den kalla uteluften.

Vid cellandningen bildas koldioxid och vatten. Koldioxiden vill kroppen inte ha. Därför tar blodet upp koldioxiden och transporterar den till lungorna. Koldioxiden följer med luften när vi andas ut. Även en del av vattnet följer med utandningsluften.

I utandningsluften finns vattenånga som bildar små moln när det är kallt ute.

Sammanfattning

@ Vi andas för att vi behöver ta upp syre och göra oss av med koldioxid.

@ Kroppens celler använder syre och bildar koldioxid när de omvandlar energi i maten vi ätit.

@ Det som händer när cellerna förbränner mat med syre kallas cellandning.

@ Vi andas in genom att spänna ut lungorna med hjälp av andningsmusklerna. Då sugs luft ner i luftstrupen.

@ I lungorna finns det lungblåsor där syret från luften kommer in i blodet och koldioxiden kommer ut i luften.

Kroppen

Andning och lungor

Instuderingsuppgifter

1. Varför behöver vi andas?

2. Hur ska vi andas för att få in så mycket luft som möjligt i lungorna?

3. Vad är lungblåsor?

4. Vad är cellandning?

5. Vilka restämnen bildas vid cellandningen?

Aktivitet

Andning i vila och arbete

Andningen är kopplad till pulsen. Ju mer hjärtat pumpar runt blodet, desto mer syre behövs. Du andas fortare när du anstränger dig ordentligt.

Det här behövs

Timer, till exempel i en mobiltelefon.

Gör så här

1. Sätt timern på 3 minuter. Sitt helt stilla under tiden.

2. Sätt timern på 1 minut. Räkna hur många gånger du andas under tiden.

3. Skriv ner hur många gånger du andades i vila.

4. Hoppa upp och ner så högt och fort du kan tio gånger.

5. Sätt timern på 1 minut igen. Räkna hur många gånger du andas under tiden.

6. Skriv ner hur många gånger du andades efter arbete.

Frågor

a. Vad är skillnaden mellan din andning i vila och efter arbete?

b. Vad tror du skillnaden beror på?

Bilden: Vad händer med hallonen när de färdas genom kroppen?

Matspjälkning och reningsorgan

Du äter och dricker för att det smakar gott och för att du är hungrig eller törstig. Här får du lära dig om vad som händer med maten i kroppen.

Ord och begrepp

Grovtarm är den del av tarmkanalen där vatten och salt tas upp av blodet.

Lever är ett reningsorgan som gör om ämnen som bara kan lösas i fett till ämnen som kan lösas i vatten.

Magsäck är ett organ som fångar upp maten när man har svalt den och den har gått genom matstrupen.

Matspjälkning är när mat och dryck sönderdelas i kroppen till ämnen som vi kan använda för att leva och växa.

Matstrupe är ett rör som går från munnen till magsäcken.

Njure är ett reningsorgan som bildar kiss.

Näring är ämnen som du behöver få i dig genom att äta.

Proteiner är en grupp ämnen som används för att bygga upp kroppens alla celler.

Tjocktarm är en del av tarmkanalen som består av blindtarm, grovtarm och ändtarm.

Tunntarm är den del av tarmkanalen där näringen tas upp av blodet.

Människan producerar mellan 1 och 1,5 liter saliv varje dygn.

blindtarmens maskformiga bihang tunntarm lever tunga

spottkörtlar matstrupe ändtarm grovtarm magsäck

Matens och dryckens väg genom kroppen är lång. Många organ är inblandade och hjälps åt.

Vad är det du äter?

I maten som du äter finns både näring som kroppen behöver och ämnen som den inte vill ha.

För att kroppen ska kunna ta upp näringen måste maten brytas sönder i mycket små delar. Det kallas för matspjälkning. Ett annat ord för samma sak är matsmältning.

För att kroppen ska bli av med ämnen som den inte vill ha behöver den reningsorgan. Kroppens reningsorgan är levern och njurarna.

Maten och drycken åker på en lång resa genom kroppen. Den börjar redan i munnen och slutar med att resterna kommer ut som kiss och bajs.

Vad är näring?

Näring är ämnen som du behöver få i dig genom att äta. Näring används dels som energi, dels som byggstenar. Alla organismer behöver näring för att kunna leva.

Vissa näringsämnen, till exempel kolhydrater och fetter, används främst som energi. Andra näringsämnen, till exempel proteiner, används främst som byggstenar när du växer och reparerar kroppen. Dessutom finns det näringsämnen som kroppen behöver små mängder av för att fungera, till exempel vitaminer.

Matspjälkning

Matspjälkningen i kroppen kan delas in i tre steg. Varje steg behövs för att kroppen ska kunna ta till sig av ämnen och näring på ett bra sätt.

1. Munnen. Det första vi gör när vi äter är att vi tuggar sönder maten. I munnen bildas saliv som blandas med maten och gör den lättare att svälja. Den söndertuggade maten rör sig sedan vidare genom matstrupen till magsäcken.

2. Magsäcken. I magsäcken finns magsaft som bryter ner maten. Magsaften innehåller saltsyra. Den bryter inte bara ner mat utan dödar också elaka bakterier som finns i maten. När maten fortsätter in i tunntarmen är den sönderdelad till en tunn soppa.

3. Tunntarmen. I tunntarmen sker den sista sönderdelningen av maten. Det är också här som blodet tar upp näring. Näringen följer sedan med blodet till kroppens olika delar. Maten som tunntarmen inte har tagit upp fortsätter till tjocktarmen. Tjocktarmen består av blindtarmen, grovtarmen och ändtarmen. I grovtarmen tar kroppen upp vatten och salt. Till slut når de saker som kroppen inte vill ha ändtarmen. Vi känner då att vi behöver gå på toaletten och bajsa. Ungefär ett till två dygn tar det för maten att resa från munnen till ändtarmen. Men inte allt som kroppen vill bli av med kommer ut som bajs. Den andra restprodukten är kiss. Det bildas i njurarna och lämnar kroppen genom att du kissar ut det.

När maten rör sig genom tjocktarmen bildas gas. Gasen kommer ut som pruttar.

Reningsorgan

Du äter, dricker och andas för att få i dig de ämnen du behöver för att överleva. Tyvärr följer det med en del ämnen som kroppen inte vill ha. Ibland är det till och med gifter.

När de dåliga ämnena kommer in i kroppen så följer de ofta med de nyttiga ämnena ut i blodet. Som tur är finns det organ i kroppen som renar blodet. Här ska vi titta närmare på levern och njurarna.

Levern

Levern är ett stort organ som sitter på höger sida i kroppen innanför revbenen. Genom levern strömmar hela tiden stora mängder blod. På bara tre minuter har allt blod i kroppen passerat genom levern.

Levern är kroppens kemiska fabrik

Levern renar blodet från skadliga ämnen. Om man dricker vin eller öl så är det levern som förbränner alkoholen. Levern gör också om ämnen som bara kan lösas i fett till ämnen som kan lösas i vatten. Det gör att kroppen kan kissa och bajsa ut de skadliga ämnena.

Men levern är också viktig när kroppen ska ta till sig nyttiga ämnen från maten. Levern bildar till exempel ämnen som behövs när kroppen bryter ner fett. Levern lagrar också vissa näringsämnen, till exempel vitaminer och järn som kroppen behöver.

Levern bildar även många viktiga proteiner, till exempel sådana som behövs för att blodet ska kunna stelna om man skär sig.

Njurarna sitter på var sin sida om ryggraden.

Njurarna

Människan har två njurar. De sitter på var sin sida om ryggraden ovanför midjan. Varje minut rinner minst 1 liter blod genom njurarna. På bara fem minuter har allt blod i kroppen passerat genom njurarna.

Njurarna renar blodet och bildar kiss

Vatten och andra små molekyler silas ut (filtreras) från blodet i njurarna. Stora proteinmolekyler stannar kvar i blodet. Varje dag bildar njurarna nästan 200 liter vätska hos en vuxen människa. Denna vätska består mest av vatten.

Om vi skulle kissa 200 liter varje dag skulle vi också behöva dricka 200 liter varje dag. Som tur är suger njurarna tillbaka nästan allt vatten till blodet. Totalt kissar vi ungefär 1,5–2 liter varje dygn.

Kisset innehåller ämnen som kroppen vill bli av med. Det rinner från njurarna till urinblåsan där det samlas. När urinblåsan börjar bli full blir vi kissnödiga.

Transplantation och dialys

Njurarna är livsviktiga. Trots det kan man klara sig med bara en njure. Om båda slutar att fungera finns det två möjligheter.

1. Man kan transplantera en njure från en annan människa. En frisk människa kan lämna ifrån sig sin ena njure till en annan person.

2. Den som är njursjuk kan gå i dialys. Det innebär att blodet får passera genom en apparat som är ett slags konstgjord njure. Blodet går via slangar in i apparaten och renas där. Sedan förs blodet tillbaka in i kroppen.

Sammanfattning

@ Matspjälkning är när kroppen bryter ner mat för att kunna ta upp näring.

@ Matspjälkningen sker i tre steg: i munnen, i magsäcken och i tunntarmen.

@ Kroppens reningsorgan är njurarna och levern.

@ Levern är kroppens kemiska fabrik.

@ Njurarna renar blodet och bildar kiss.

Kapitel 8

Kroppen Matspjälkning och reningsorgan

Instuderingsuppgifter

1. Vad är matspjälkning?

2. Vad händer med maten i munnen?

3. Vad händer i magsäcken?

4. Vad händer i tunntarmen?

5. Vad händer i grovtarmen?

6. Vilka är kroppens reningsorgan?

7. Vad händer i levern?

8. Vad händer i njurarna?

Aktivitet

Rita bullens väg

Tänk dig att du äter en vanlig slät bulle. Vad händer med den när den går genom kroppen, från munnen och slutligen kommer ut som bajs? Rita bullens väg genom kroppen och rita även in vad som händer med bullen på vägen.

Muskler

Du behöver muskler för att kunna hålla dig uppe, röra på dig och göra andra fysiska saker. Det finns också livsviktiga muskler inne i kroppen.

Här får du lära dig om kroppens muskler.

Ord och begrepp

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Mjölksyra är ett ämne som bildas när muskler förbränner mycket bränsle på kort tid.

Muskel är vävnad som kan dra ihop sig.

Muskulatur är ett sammanfattande ord för musklerna i kroppen.

Proteiner är en grupp ämnen som används för att bygga upp kroppens alla celler.

Skelett är benen inne i kroppen.

Uthållig är att kunna hålla på med något länge utan att bli trött.

Vävnad är en samling likartade celler som bygger upp kroppen.

Bilden: När du klättrar i träd använder du dina muskler.

Musklerna är vävnad

Knyt höger hand och spänn armen. Känn sedan med den andra handen ovanpå högerarmen. Det blir som en hård bulle där. Du vet säkert att det är en muskel. Men hur fungerar musklerna? Vad består de av?

En muskel är en typ av vävnad i kroppen som kan dra ihop sig. Muskler gör så att vi kan röra på oss. Fast det finns även muskler som arbetar inne i kroppen.

Muskler består precis som allt annat i kroppen av celler. När man använder en muskel säger man att muskeln arbetar. När muskeln arbetar drar cellerna i muskeln ihop sig så att de blir kortare än när muskeln är avslappnad. Att en muskelcell kan dra ihop sig beror på att den innehåller tunna trådar som är uppbyggda av speciella proteiner. triceps biceps triceps biceps triceps biceps triceps biceps

Bilden visar hur de två stora musklerna i överarmen arbetar. De kallas biceps och triceps. När en muskel dras ihop flyttar sig trådar av protein (rött) in mellan trådar av andra proteiner (blått). Härma rörelsen i bilden. Känn samtidigt efter på musklerna med din andra hand när du gör rörelsen. Stämmer känslan med hur det ser ut på bilden?

ögats ringmuskel

munnens ringmuskel

trumpetmuskeln

stora bröstmuskeln

sågtandade muskeln

yttre sneda

bukmuskeln

underarmens sträckmuskler

skräddarmuskeln

fyrhövdade lårmuskeln

främre skenbensmuskeln

tuggmuskeln

nickmuskeln

kappmuskeln

lilla bröstmuskeln

deltamuskeln biceps raka bukmuskeln

underarmens böjmuskler inåtförande muskler

Bilderna visar de muskler som är fästade vid skelettet och som finns ytligt i kroppen.

Muskler som kan styras

När man talar om muskler tänker de flesta på de muskler som sitter fästade vid skelettet. Till exempel den muskel som du spände i överarmen. Det är dessa muskler som gör att vi kan röra på armar och ben, fötter och händer och så vidare.

Musklerna som sitter fästade vid skelettet kan vi styra med viljan. Du spänner armen och muskeln drar ihop sig.

Men ibland rör sig musklerna utan att vi styr dem. Ett exempel är när vi andas. Ett annat exempel är när en reflex styr muskeln. Kanske har du varit hos läkaren som har slagit med en liten hammare under knäet. Foten sparkar då ut av sig själv.

Musklerna måste ha mycket energi och syre för att kunna arbeta. Det får de med hjälp av blodet.

triceps breda ryggmuskeln stora sätesmuskeln

tvåhövdade

lårmuskeln

trehövdade

vadmuskeln

akillessenan

Om musklerna ansträngs för mycket räcker inte syret som de får genom blodet. Då bildas mjölksyra. Musklerna blir då stela och kan göra ont. Om man vilar en stund försvinner mjölksyran.

Musklerna orkar bara med en viss mängd arbete. Sedan blir de trötta och måste vila.

Genom att träna kan du få större muskler som orkar mer. Dina muskler blir både starkare och mer uthålliga när du tränar dem.

Muskler som inte kan styras

Till skillnad från de muskler som sitter fästade på skelettet finns det muskler som vi inte kan styra med viljan. De styr hjärnan själv utan att vi behöver tänka på det. Exempel är hjärtat och musklerna i tarmarna. Musklerna i blodkärlen gör så att kärlen blir tjockare eller smalare. Det styr blodtrycket och vilka delar av kroppen som ska få mycket eller lite blod. När musklerna i magsäcken drar ihop sig blandas maten med magsaft. Musklerna i tarmarna gör så att maten flyttas framåt genom kroppen.

Sammanfattning

@ Musklerna behöver vi som stöd för kroppen.

@ En muskel är en typ av vävnad som kan dra ihop sig.

@ Musklerna som sitter fästade vid skelettet kan vi styra med viljan.

@ Muskeln hjärtat och musklerna i tarmarna kan vi inte styra med viljan.

Kapitel 8

Kroppen

Muskler

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en muskel?

2. Vad händer med en muskels form när muskeln arbetar?

3. Hur får musklerna energin och syret de behöver för att fungera?

4. Var sitter de muskler som vi kan styra med viljan?

5. Ge exempel på muskler som inte kan styras med viljan.

Aktivitet

Muskler i handen

Undersök musklerna som rör på fingrarna.

Gör så här

1. Titta på dina händer.

2. Spreta med fingrarna och rör sakta på dem. Kan du röra dina olika fingrar på samma sätt?

3. Håll runt underarmen med din andra hand. Rör på fingrarna som förut. Kan du känna musklerna i armen som arbetar?

Skelett

Om du klämmer på överarmen så finns där något hårt längst inne i den. Det har hela tiden samma form. Det är ett ben i armen – en del av skelettet.

Skelettet behöver vi som stöd för kroppen. Utan det skulle vi varken kunna hålla oss uppe eller röra på oss. Här får du lära dig om skelettet.

Ord och begrepp

Ben är en hård vävnad som skelett består av.

Benmärg är en sorts vävnad som finns inne i vissa skelettben och som bildar blodkroppar.

Blodkroppar är de celler som finns i blodet.

Brosk är en sorts vävnad som liknar ben men är mjukare och elastisk.

Försörja är att ge någon det den behöver för att klara sig.

Led är en böjbar länk mellan två eller fler skelettben i kroppen.

Organ är en kroppsdel som har en bestämd form och funktion.

Sena är ett slags band av bindväv som fäster muskler vid skelettben.

Skelett är benen inne i kroppen.

Vävnad är en samling likartade celler som bygger upp kroppen.

Bilden: Halloweendekoration med pumpor och skelett.

Skelettens största ben är lårbenet. De minsta benen är hörselbenen i örat.

Skelettet är ben

Skelettet är benen inne i kroppen. Skelettet håller oss upprätt, gör att vi kan röra på oss och skyddar ömtåliga organ inne i kroppen.

Människans skelett består av över 200 ben. Det finns olika sorters ben:

– Rörben finns i armar och ben. De är långa, ihåliga och fyllda med benmärg.

– Korta ben finns bland annat mitt i händerna och fötterna. De sitter tätt samman och kan inte röras så mycket.

– Platta ben finns bland annat i bröstet och i skallen. De skyddar hjärtat och hjärnan.

– Ben som innehåller luft finns i ansiktet.

Ett starkt skelett är lika viktigt som starka muskler.

Skelettet har flera funktioner förutom att vara ett stöd för kroppen. Det skyddar de livsviktiga organen inne i kroppen, till exempel hjärnan, hjärtat och lungorna. Skelettet är också ett förråd för bland annat kalcium i fall maten vi äter inte innehåller tillräckligt under en viss period. I vissa av de stora skelettbenen finns det benmärg

underkäke överarmsben

armbågsben

Människans skelettben.

överkäke

nyckelben

höftben

sittben

lårben

blygdben

skenben

vadben

språngben

mellanfotsben

I skelettets ben finns det levande benceller och blodkärl som försörjer cellerna med näringsämnen och syre. Om man bryter ett ben växer det ihop igen. Det beror på att benet är levande

Leder

Mellan de olika benen finns leder som gör att benen kan röras på olika sätt. Utan leder hade vi varit stela som pinnar. Det är muskler som böjer och sträcker lederna. En muskel som böjer en led är fäst på benen på båda sidor om leden. Muskeln är fäst på skelettbenen med senor.

handlovsben (8 st)

mellanhandsben

Lederna skyddas av brosk och ledvätska som gör att benen i leden kan glida mot varandra.

Lederna är ganska ömtåliga. Om man till exempel spelar fotboll eller åker skidor kan det hända att foten fastnar samtidigt som knäet vrids kraftigt. Då blir senorna i knäet skadade. Det gör väldigt ont och det går inte att stödja på benet. Oftast blir man bra igen men det kan ta flera månader.

ledband ledvätska brosk

Skelettbenen, som rör sig mot varandra i leden, passar ihop som pusselbitar. Kontaktytorna består av brosk med jämn yta, vilket gör att benen glider lätt mot varandra. Ledvätskan fungerar som smörjmedel.

Sammanfattning

@ Skelettet är benen inne i kroppen.

@ Skelettet håller oss upprätt, gör att vi kan röra på oss och skyddar ömtåliga organ inne i kroppen.

@ Människans skelett består av över 200 ben.

@ Mellan de olika benen finns leder som gör att benen kan röras på olika sätt.

Kapitel 8

Kroppen

Skelett

Instuderingsuppgifter

1. Varför är skelettet viktigt för kroppen?

2. Hur många ben består människans skelett av?

3. Vilka slags ben finns i skelettet?

4. Vad är leder och varför är de viktiga?

5. Varför kan ett brutet ben läka och växa ihop igen?

Aktivitet

Din hand i en röntgenbild

Titta på röntgenbilden av en hand.

Känn samtidigt på din egen hand och försök hitta benen som finns med på röntgenbilden. Hittar du alla?

Röntgenbild av en hand.

Bilden: I puberteten utvecklas vi från barn till könsmogna. Könsorganen börjar fungera så att man kan få barn.

Samtidigt börjar de flesta tänka mer på kärlek och sex.

Snippa, snopp och pubertet

Organ som vi använder för att skaffa barn kallas för könsorgan. Könsorganen är olika hos män och kvinnor men det finns också saker som är lika. Till exempel bildar både män och kvinnor könsceller.

Kvinnans könsceller kallas för äggceller. Mannens kallas för spermier. När en spermie och en äggcell smälter samman börjar en ny människa utvecklas. Det kallas för befruktning.

Här får du lära dig om könsorganen, puberteten och hur ett barn blir till.

Ord och begrepp

Befruktning är när en spermie och en äggcell smälter samman och en ny individ börjar utvecklas.

Förlossning är när ett barn föds fram ur mammans kropp.

Graviditet är när ett foster utvecklas och växer inne i mammans mage.

Könscell är en cell som kan smälta samman med en annan könscell och ge upphov till en ny individ.

Könsorgan är de delar av kroppen som bildar könsceller eller könshormoner eller som en individ använder när den parar sig.

Mens är en blödning från underlivet som kvinnor får ungefär var fjärde vecka.

Onani är att ha sex med sig själv.

Pubertet är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en människa blir könsmogen.

Spermie är den sortens könscell som finns hos män.

Äggcell är den sortens könscell som finns hos kvinnor.

urinrörets mynning

klitoris

slidöppning

ändtarmsöppning

yttre blygdläppar

livmoder

inre blygdläppar äggstock

urinblåsa

blygdben

urinrör

klitoris

slida

ändtarm

Inre och yttre könsorgan hos tjejer.

Snippan

Tjejers könsorgan kallas snippa eller underliv.

De yttre könsorganen kallas vulva. Den består av yttre och inre blygdläppar samt klitoris. De inre könsorganen är slidan, livmodern, äggledarna och äggstockarna.

Tjejer har två äggstockar. De sitter på vardera sidan om livmodern. Det är i äggstockarna som äggcellerna finns. Redan från början när en tjej föds har hon två miljoner äggceller i äggstockarna.

När en tjej kommer i puberteten börjar äggcellerna i äggstockarna mogna. Från att en tjej är ungefär 12 år mognar en äggcell varje månad. Den mogna äggcellen släpps iväg från äggstocken till äggledaren. Det kallas ägglossning. Ägglossningarna fortsätter tills hon blir ungefär 50 år gammal.

Snoppen

Killars yttre könsorgan består av pungen och snoppen som även kallas penis. De inre könsorganen är bland annat testiklar, bitestiklarna och sädesledare.

Pungen innehåller testiklarna och bitestiklarna. När en kille kommer i puberteten börjar testiklarna bilda spermier. Pungen hänger ut från kroppen för att spermierna mår bäst vid 34 grader. Inuti resten av kroppen är det 37 grader. Från ungefär 12 år och resten av livet bildar testiklarna ungefär 1 000 spermier varje sekund. Spermierna mognar och förvaras i bitestiklarna.

urinblåsa

blygdben

urinrör

penis pung

Inre och yttre könsorgan hos killar.

Pubertet

Puberteten är den förändring som sker med hjärnan och resten av kroppen när man går från att vara barn till att bli könsmogen. Att man blir könsmogen innebär att könsorganen börjar fungera så att man kan få barn.

Kroppen ändras också på andra sätt. Hos både killar och tjejer börjar det växa hår kring könsorganen och i armhålorna. Samtidigt blir tjejers och killars kroppar mer olika varandra.

Egenskaper som gör att man kan se om någon är en man eller en kvinna utvecklas. Tjejer får till exempel bröst och bredare höfter. Killar får bland annat skäggväxt och bredare axlar.

Pubertet hos killar

Puberteten hos killar börjar oftast när de är mellan tolv och sexton år.  Puberteten sätter igång när hjärnan skickar signaler till testiklarna att börja bilda manligt könshormon, testosteron.

Det första tecknet på att en kille kommit in i puberteten är oftast att testiklarna växer. Sedan växer penis och prostatakörteln. Testiklarna börjar bilda spermier.

Det börjar växa hår kring könsorganen och i armhålorna samt skäggväxt. Därefter växer kroppen. Skelettet blir grövre och musklerna blir större. Hela kroppen växer på längden. Ungefär samtidigt kommer målbrottet. Rösten blir mörkare.

Pubertet hos tjejer

Tjejer kommer oftast in i puberteten när de är mellan tio och fjorton år,

ändtarm prostata sädesblåsa

bitestikel

sädesledare

testikel

Under puberteten får killar skäggväxt.

men ibland redan i sjuårsåldern. Puberteten sätter igång när hjärnan skickar signaler till äggstockarna att börja bilda kvinnliga könshormoner, östrogener.

Det första tecknet på att puberteten har börjat är oftast att brösten börjar växa. Ibland växer det ena bröstet först och det andra senare. Därefter börjar det växa hår kring könsorgan och i armhålorna. Kroppen växer på längden. Sedan kommer den första mensen.

Mens

En tjejs första mens kommer oftast vid 12–13-års ålder men ibland flera år senare. Den sista mensen sker i 50-årsålden. Däremellan har de flesta tjejer mens ungefär en gång i månaden.

Perioden från första dagen av mensen till första dagen av nästa mens kallas för en menscykel. Ungefär 14 dagar efter mensens första dag sker en ägglossning.

Inför varje ägglossning gör kroppen sig beredd på att äggcellen kanske kommer att befruktas. Slemhinnan i livmodern växer och blir tjockare. Om äggcellen inte befruktas behövs inte den extra tjocka slemhinnan. Den lossnar och bildar själva mensblodet.

Olika tjejer och kvinnor upplever mensen olika. Vissa får mer eller mindre ont i magen och/eller i huvudet, andra mår illa. Humöret kan också påverkas. Vissa blir extra lätt ledsna, andra blir lätt irriterade och arga. Det finns många sorters mensskydd: bindor, tamponger, menskopp och menstrosor. För att veta vilken sort du tycker bäst om får du prova dig fram.

Om du har svår mensvärk kan du får hjälp av skolsköterskan eller på ungdomsmottagningen.

En menscykel varar i cirka 28 dagar. Dag 1 är mensens första dag. Dag 14 sker ägglossningen. Hos de flesta tjejer är mensen inte så här regelbunden de första åren.

Sexualitet

Sexualitet är en drivkraft hos människor att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Det är ett behov hos oss, precis som att äta eller andas. Behovet är mycket mer än att ha sex.

Sexualiteten är olika hos olika personer. Något som är njutning för en person är otrevligt för en annan. Det som någon tycker är fint tycker någon annan är fult.

Lust och upphetsning

Att ha lust är att vilja göra något man känner skulle vara härligt. Man kan ha lust att resa, läsa eller ha sex.

I puberteten har många stark sexuell lust. Man kanske inte vill ha sex just nu, men om man har sexuell lust tänker man mer på sex än annars.

Sexuell upphetsning eller kåthet är att vilja ha sex nu, på samma sätt som man vill äta när man är hungrig eller sova när man är sömnig.

Sex

Sex kan innebära allt möjligt från kyssar och smekningar till samlag. Könsorganen är väldigt känsliga för beröring. Sex kan leda till att man får orgasm. Det är en intensiv njutning.

Man kan ha sex ensam eller med en eller flera andra personer. Att ha sex med sig själv kallas onani.

Personer som är 15 år eller äldre får inte ha sex med någon som är under 15 år. Det är olagligt även om den som är under 15 år vill ha sex.

Om du är kär eller intresserad av någon kan det pirra i kroppen av att vara i närheten av den personen.

Personer som inte kan få barn genom samlag kan få hjälp med assisterad befruktning. Det finns olika sorters assisterad befruktning:

1. Insemination är att man sprutar in spermier i kvinnans livmoder. Spermierna kan komma från mannen i paret eller från en annan man. Även kvinnor som är ensamstående och kvinnor som lever i ett homosexuellt parförhållande kan få hjälp att bli gravida med insemination.

2. In vitro-fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning är att man tar ut äggceller och befruktar dem i laboratorium. När äggcellen är befruktad sätter man tillbaka den i kvinnans livmoder.

Ett nytt liv

Varje minut föds det 258 barn i världen. Var kommer de ifrån? Hur går det till? Det första som behöver ske är befruktningen.  Kvinnans äggceller bildas i de två äggstockarna. Var fjärde vecka släpps en äggcell från någon av äggstockarna. Om kvinnan till exempel har samlag med en man och sperma sprutas från mannens snopp in i kvinnans snippa kan äggcellen bli befruktad. Sperman innehåller många miljoner spermier. Spermierna simmar i kapp mot äggcellen. Men bara en kan tränga igenom äggcellens hölje och befrukta ägget. När det sker börjar graviditeten.

En liten bebis som sover i mammas famn.

Graviditet

När en äggcell har blivit befruktad börjar den dela sig. Det bildas två celler. När de i sin tur delar sig bildas fyra celler, sedan bildas åtta celler och så vidare. Cellerna fortsätter att dela sig.

Den lilla cellklumpen vandrar ner till livmodern. Där sätter den sig fast i väggen. Den fortsätter att dela sig, växer och börjar utvecklas till en ny människa.

När det har gått ungefär åtta veckor efter befruktningen har fostret fått sina mänskliga former, med huvud, armar och ben. Men det är bara 5 centimeter långt. Sedan fortsätter det att växa i ytterligare 30 veckor.

Under andra halvan av graviditeten växer fostret snabbt. När barnet är färdigt att födas är det ungefär 50 centimeter långt och väger mellan 3 och 4 kilogram.

Förlossning

När det är dags för kvinnan att föda börjar kanalen ut ur livmodern, livmoderhalsen, att öppnas. Det sker genom att muskler i livmodern drar sig samman. Sammandragningarna kallas för värkar.

En kvinna är gravid i ungefär nio månader.

Ett foster 8–9 veckor efter befruktningen. På händer finns fingrar och på fötter tår.

När värkarna är täta är det dags för kvinnan att föda. En del åker till sjukhuset, andra föder hemma. Oftast får man hjälp av en barnmorska. Förlossningen tar oftast många timmar och är mycket ansträngande för både kvinnan och barnet.

Sammanfattning

@ De organ vi använder för att skaffa barn kallas för könsorgan.

@ Tjejers könsceller kallas för äggceller. Killars kallas för spermier.

@ När en spermie och en äggcell smälter samman börjar en ny människa utvecklas. Det kallas för befruktning.

@ Tjejer har två äggstockar. Det är här äggcellerna finns.

@ Ägglossning är när en mogen äggcell släpps iväg från äggstocken till äggledaren.

@ När en kille kommer i puberteten börjar testiklarna bilda spermier.

@ Puberteten är den förändring som sker med hjärnan och resten av kroppen när man går från att vara barn till att bli könsmogen.

@ En kvinna är gravid i ungefär 9 månader.

Kapitel 8

Kroppen

Snippa, snopp och pubertet

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas de organ som vi använder för att skaffa barn?

2. Vad heter tjejers könsceller?

3. Vad heter killars könsceller?

4. Vad händer när en spermie och en äggcell smälter samman?

5. Vad händer när man blir könsmogen?

6. Vad är puberteten?

7. Vad brukar vara det första tecknet på pubertet hos killar?

8. Vad brukar vara det första tecknet på pubertet hos tjejer?

9. Vad är mens?

10. Vad är en menscykel?

Aktivitet

Mensskydd

Ta reda på mer om mensskydd. Vilka fördelar och nackdelar finns med

a. bindor?

b. tamponger?

c. menskopp?

d. menstrosor?

Bilden: Att sova gott hjälper mot mycket. Det gör att du inte blir sjuk lika lätt och att problem känns lättare att hantera.

Sömn

För att må bra måste du sova tillräckligt mycket. Här får du lära dig om sömn.

Ord och begrepp

Biologisk klocka är celler i kroppen som håller reda på tiden.

Dröm är en upplevelse som man har medan man sover.

Forskare är en person som arbetar med vetenskap.

Nobelpris är stora belöningar som delas ut i december varje år i Stockholm.

Puls är en blodstöt som går genom kroppens blodkärl när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod.

Påverka är att få något att förändras.

Upplevelse är något man är med om.

Sömn är livsviktigt. Djur som tvingas vara vakna i flera dygn dör till slut av utmattning.

Varför sova?

Du måste sova för att må bra och hålla dig frisk. Utan sömn blir du trött. Allting blir jobbigare och svårare. Du kan också känna dig ledsen och sjuk om du sovit för lite.

Sömn är också viktigt för att man ska kunna lära sig och komma ihåg saker. För att lära sig något till ett prov i skolan behöver man sova ordentligt både innan och efter man pluggar.

Men vad är det som händer när vi sover?

Sömn är ett slags djup vila. När vi sover sjunker kroppens temperatur med en halv grad. Både pulsen och andningen blir långsammare. Allt detta gör att hela kroppen vilar när man sover.

När vi sover sparar vi alltså energi. Men det är inte enda orsaken till att vi måste sova. Under sömnen reparerar kroppen också sådant som blivit slitet. När vi är vakna sliter vi på kroppens alla delar. Det gäller allt från hjärnan till musklerna.

När vi sover förstärks de delar av kroppen som vi ansträngt under dagen. Musklerna växer om man har tränat. Sömnen får också hjärnan att växa och förändras. Det krävs för att vi ska kunna lära oss nya saker och minnas de gamla.

Medan vi sover städar kroppen också bort skadliga ämnen som bildats när vi var vakna.

Alla djur behöver sova, både små och stora. Här sover en jättepanda uppe i ett träd.

Drömmar

En dröm är en upplevelse som man har medan man sover. Det kan likna något man varit med om på sista tiden. Men ibland handlar det om väldigt konstiga saker.

Varför man drömmer är det ingen som vet. Men det finns många förslag. Kanske sorterar och städar hjärnan information. Eller så arbetar hjärnan med att lösa problem. En del menar att man kan tyda drömmarna. Att hjärnan alltså vill berätta någonting.

I en del asiatiska kulturer menar man att själen lämnar kroppen under sömnen. Drömmen är då allt det som själen upplever under sin ensamma vandring.

Biologiska klockan

Att vi blir sömniga på kvällen beror dels på att vi varit vakna en hel dag, dels på den biologiska klockan. Den biologiska klockan finns inne i hjärnan.

Den biologiska klockan påverkas av ljuset. Klockan styr hur hjärnan och många andra delar av kroppen fungerar. På natten gör den oss sömniga. På dagen gör den oss vakna och uppmärksamma.

År 2017 fick tre amerikanska forskare Nobelpriset för sina upptäckter om den biologiska klockan. De forskade mest på bananflugor.

Skulle vi bli trötta om inte solen gick ner?

Den biologiska klockan förändras beroende på hur gamla vi är. Bebisar sover många gånger per dag och väldigt många timmar. Ett barn i tioårsåldern behöver sova ungefär 10 timmar. En vuxen behöver sova ungefär 8 timmar.

Sov gott!

Det är inte bara viktigt att sova. Det är också viktigt att sova gott. En del får för lite sömn för att de har svårt att somna eller sover oroligt.  Om man har problem att sova finns det några saker att prova.

Sömntips

1. Motionera varje dag.

2. Se till att få mycket dagsljus.

3. Använd inte mobil, dator eller surfplatta precis innan du ska sova.

4. Försök att lägga dig ungefär samma tid varje kväll.

5. Stig även upp ungefär samma tid varje morgon. Ha det svalt och mörkt i sovrummet.

Sammanfattning

@ När vi sover sparar vi energi.

@ Det i kroppen som blivit slitet under dagen lagas när vi sover.

@ Den biologiska klockan påverkas av ljuset. Den gör oss sömniga på natten och pigga på dagen.

@ Ett barn i tioårsåldern behöver sova ungefär 10 timmar per natt.

@ En dröm är en upplevelse som man har medan man sover.

Precis som människor har bananflugor en biologisk klocka. Klockan styr när de sover och är vakna.

Kapitel 9

Hälsa Sömn

Instuderingsuppgifter

1. Varför är det viktigt att sova tillräckligt? Ge minst två skäl.

2. Var finns den biologiska klockan och hur påverkar den sömnen?

3. Hur många timmar behöver en tioåring sova per natt?

4. Nämn tre tips för att sova gott som beskrivs i texten.

Aktivitet

Vilken tid går du och lägger dig?

a. Brukar du ha svårt att gå och lägga dig på kvällen? Vad beror det på i så fall?

b. Vilken tid brukar du somna?

c. När borde du somna om du ska till skolan nästa dag? (Om man går i klass 4–6 bör man sova ungefär 10 timmar per dygn.)

Bilden: När vi simmar använder vi muskler i hela kroppen. Simning är bra motion.

Motion

Människokroppen är byggd för att röra på sig. Om vi sitter eller ligger stilla hela tiden blir vi sjuka. Musklerna, lederna och skelettet blir svaga och ömtåliga. Hjärtat och blodkärlen fungerar sämre. Dessutom mår hjärnan dåligt.

Här får du lära dig hur motion är bra för hälsan.

Ord och begrepp

Feber är att kroppens temperatur är högre än normalt.

Kondition är hur bra lungorna, blodet och hjärtat tar upp syre och transporterar det till musklerna och resten av kroppen.

Konditionsträning är träning där man använder stora muskelgrupper, till exempel benmusklerna, under längre tid så att hjärtat slår betydligt snabbare än vanligt.

Led är en böjbar länk mellan två eller fler skelettben i kroppen.

Motion är att man rör på sig för att må bättre.

Muskel är vävnad som kan dra ihop sig.

Styrka är hur hårt och hur länge en muskel orkar arbeta.

Träning är att göra en aktivitet inom en idrott för att bli bättre, till exempel snabbare, starkare, smidigare eller mer teknisk.

Träningsvärk är när man får ont i musklerna efter att man ansträngt dem mer än man brukar.

Återhämtning är att komma tillbaka till normalt tillstånd efter ansträngning.

Kroppen behöver

röra på sig

För kroppen är det naturligt att röra på sig. Motion är bra för nästan allting i kroppen. Den som tränar blir inte lika lätt sjuk. Ofta blir man även piggare och gladare. Man har lättare att hålla vikten.

Under människans historia har rörelse varit en del av vardagen. Vi har samlat, jagat, odlat, byggt, burit, vandrat och sprungit.

Men nu rör vi inte på oss lika mycket längre. Vi sitter stilla i skolan eller på arbetet. Vi åker bil mellan olika platser. Vi sitter med datorn eller surfplattan när vi är lediga. Att röra på oss är nu något vi måste välja att göra.

Motion och hälsa

Med motion menas att man rör på sig för att må bättre. Vi behöver motion för att hålla oss friska. Motion kan utföras på många olika sätt. En del håller sig till enklare motion i vardagen som promenader och cykelturer. Andra satsar på tävlingsidrott. Parkour är ett sätt att röra sig.

När du motionerar slår hjärtat snabbare och hårdare. Det gör att hjärtat blir starkare. När du anstränger kroppen blir också musklerna, lederna och skelettet starkare. Då får du inte skador lika lätt.

När du rör dig gör dina muskler av med energi. Energin som du fått i dig med maten används i stället för att lagras i kroppen som fett.

Även hjärnan mår bra av träning. Om du motionerar regelbundet kan du koncentrera dig lättare. Du blir också bättre på att lösa problem. Forskning visar att konditionsträning gör skolelever bättre på matematik och läsförståelse.

Träning

Med träning menar man att man gör en aktivitet inom en idrott för att bli bättre, till exempel snabbare, starkare, smidigare eller mer teknisk. Man kan träna på flera sätt för att bli bra på en idrott. En fotbollsspelare tränar till exempel sin kondition för att orka springa länge, men blir också bättre av att träna styrka, snabbhet och teknik.

Den som inte har tränat förut eller gjort ett långt uppehåll gör klokt i att börja lugnt. När musklerna tränas på ett sätt som man inte är van vid kan de bli lite svullna och ömma. Det kallas träningsvärk. Det är inte farligt och går över av sig själv.

Alla bör röra på sig minst en halvtimme om dagen. Det kan vara så enkelt som en promenad. Utöver det bör man göra två till tre träningspass i veckan där man gör något som är så ansträngande att man blir svettig.

Color Run är ett springlopp där man springer med vita kläder från början. Sedan sprejas man av olika färger under loppet.

Det är viktigt att vila ett par dagar mellan träningspass. Kroppen behöver tid för att återhämta sig. Tränar du för hårt eller oförsiktigt kan du drabbas av skador. Viktigt!

Du ska aldrig träna om du har feber. Då finns risk för att du drabbas av hjärtsjukdomar.

Sammanfattning

@ Motion är bra för nästan allting i kroppen.

@ Vi behöver motion för att hålla oss friska.

@ När musklerna tränas på ett sätt som de inte är vana vid kan de bli lite svullna och ömma. Det kallas träningsvärk.

Kapitel 9 Hälsa Motion

Instuderingsuppgifter

1. Varför är motion bra för kroppen? Ge tre skäl.

2. På vilket sätt är motion bra för hjärnan hos skolelever?

3. Hur mycket bör vi röra på oss varje vecka?

4. Vad är skillnaden mellan motion och träning?

5. Vad är träningsvärk?

Aktivitet

Vadå träna?

Det här behövs

Papper och penna.

Gör så här

Alla vill inte träna på gym eller hålla på med någon sport. Men det är mycket

viktigt att röra på sig lite varje dag. Helst så mycket att pulsen går upp en del.

1. Vad kan man göra för att få lite högre puls några gånger om dagen utan att direkt bli svettig? Fundera och gör en lista. Diskutera gärna med en kompis.

2. Vad i er lista gör du eller skulle du kunna göra?

Bilden: Att hela tiden ha bråttom och behöva passa tider gör att vi blir stressade.

Stress

Har du mycket att göra? Många tider att passa? Svåra saker som du vill klara? Att ofta ha bråttom och inte veta om du kommer att hinna eller klara viktiga saker kan göra att du blir stressad och mår dåligt. Här får du lära dig om stress och hur du undviker dålig stress för att må bättre.

Ord och begrepp

Beredskap är att vara beredd.

Depression är en sjukdom där man är mycket nedstämd och inte tycker att något är roligt eller viktigt.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom i hjärtat.

Situation är det som finns och händer omkring något.

Stress är det som händer i kroppen när man utsätts för psykiska påfrestningar.

Uppmärksam är att lägga märke till mycket runt omkring sig.

Uthållig är att kunna hålla på med något länge utan att bli trött.

Utmattad är att vara mycket trött och inte ha några krafter kvar.

Ångest är en sjukdom där man känner sig orolig och rädd utan att något är farligt.

Återhämtning är att komma tillbaka till normalt tillstånd efter ansträngning.

En stor hund som hoppar fram ur mörkret gör att kroppen gör sig redo för att försvara sig eller fly.

Naturlig stress

Tänk dig att du är ute och går ensam. Det är kväll och det är mörkt. På andra sidan ett staket hoppar plötsligt en hund fram och börjar skälla på dig. Du rycker till och dina muskler spänner sig. Hjärtat börjar banka hårdare och fortare.

Det du känner i kroppen är stress. Stress är kroppens sätt att göra sig redo för att försvara sig eller fly. Stressen gör att vi just då får mer kraft och energi. Vi blir också mer uppmärksamma.

Det som händer i kroppen när man blir stressad är en sorts beredskap. Det fungerar på samma sätt hos människor som hos andra djur. Om man känner sig hotad på något sätt gör man sig redo för att försvara sig eller fly.

Stress gör att man just då blir extra uppmärksam, stark och uthållig. Det är bra om man behöver komma undan ett rovdjur. Eller ta sig upp ur en isvak.

Stress kan också vara till hjälp om man är med i en viktig tävling eller ska redovisa muntligt inför klassen. Då kan stressen ge den extra kraft som behövs för att klara uppgiften.

Stress under lång tid

Stress är alltså tänkt att hjälpa oss att klara svåra situationer. Problemet är att stressen är tänkt att gå över snabbt. Det är nämligen jobbigt för kroppen att vara stressad.

I dag är det vanligt med stress som håller i sig länge. Provet på fredag och sedan ett nytt prov veckan efter. Så mycket information om allting hela tiden. Så många saker vi ska hinna med på en dag. Det kan då och då bli för mycket. Vi känner att vi inte räcker till.

Att vara stressad under lång tid är inte bra. Om man är stressad i flera månader utan att vila blir man till slut sjuk. Om det är riktigt illa kan man bli så utmattad av stressen att man inte orkar göra någonting. Risken ökar också för att man ska få ont i ryggen, högt blodtryck, hjärtinfarkt, ångest, depression och övervikt.

Om man har svårt för stressade situationer och stökiga miljöer finns olika stressleksaker man kan testa. Det kan vara skönt att fokusera på annat en stund.

Stressa mindre – må bättre

Alla blir stressade någon gång då och då. Det är en del av livet och att vara människa. Men om stressen pågår länge kan kroppen alltså ta skada.

Därför är det viktigt att vila och återhämta sig.

Många forskare menar att teknik stressar. Ett sätt att minska på stressen kan alltså vara att använda datorer, mobiler och surfplattor mindre.

Tips för att slippa dålig stress

1. Sov tillräckligt många timmar på natten.

2. Ät nyttigt och motionera ofta.

3. Gör saker som får dig att slappna av. Det kan vara ett varmt bad, att lyssna på musik eller meditera.

4. Om du är stressad inför prov och studier kan du vara hjälpt av att lära dig studieteknik. Om du söker på internet kommer du hitta många tips och förslag.

5. Undvik onödiga saker som stressar dig, till exempel en app som plingar hela tiden.

Sammanfattning

@ Stress är kroppens sätt att göra sig redo för att försvara sig eller fly.

@ Att vara stressad under lång tid är inte bra. Till slut blir vi så utmattade av stressen att vi inte orkar göra någonting.

@ Efter att ha varit stressad är det viktigt att vila och återhämta sig.

Kapitel 9

Hälsa Stress

Instuderingsuppgifter

1. Vad är stress?

2. På vilket sätt kan stress under kort tid vara bra?

3. På vilket sätt kan stress under lång tid vara dåligt?

4. Vad ska man göra efter att man varit stressad?

5. Vad kan vi göra för att slappna av och minska stressen i kroppen?

Aktivitet

Intervjua en stressad person

Brukar någon i din närhet säga att den känner sig stressad? Bli en reporter och gör en intervju!

Gör så här

1. Förbered frågor. Fråga till exempel när personen brukar känna sig stressad, vad som stressar och vad personen brukar göra för att koppla av.

2. Gör intervjun. Du kan spela in eller ta anteckningar så att du minns vad personen svarade.

3. Skriv en text eller gör en podd där du berättar vad personen du intervjuade svarade.

Hygien

Varför är det så viktigt att det är rent hela tiden? Varför är smuts dåligt?

I smuts finns bakterier och virus. En del bakterier och virus kan göra oss sjuka om de kommer in i kroppen. Bakterier kan också göra att kroppen och kläderna luktar illa.

Hygien är att hålla rent för att man inte ska bli sjuk.

Ord och begrepp

Bakterier är små enkla organismer.

Celler är de minsta levande byggstenarna i alla organismer.

Fiber är en tunn tråd.

Hygien är detsamma som renlighet.

Körtel är ett organ i kroppen som bildar och ger ifrån sig ämnen.

Ohyra är djur som trivs bland skräp och smuts, eftersom de kan gömma sig och hitta mat där.

Pulver är något som består av mycket små korn, som mjöl eller sand.

Svett är en vätska som innehåller salt och andra ämnen.

Virus är små smittsamma partiklar.

Tvålen ska skumma för att händerna ska bli riktigt rena.

Tvätta händerna

När vi rör vid saker där det finns smuts, bakterier och virus fastnar de på våra händer. När vi sedan rör vid andra saker hamnar det smuts där. Om vi tar i mat eller rör vid munnen med smutsiga händer kan vi få in smuts, bakterier och virus i kroppen.

Att tvätta händerna är därför ett bra skydd mot sådant som kan göra oss sjuka. Tvätta alltid händerna noga

– när du kommer hem om du varit någonstans och tagit i saker som var smutsiga eller som många andra tagit på

– när du har varit på toaletten

– innan du börjar baka eller laga mat

– när du har tagit i rått kött

– innan du äter.

Tvätta så här

1. Dra upp ärmarna och ta av smycken eller klocka om du har det på dig.

2. Tvätta händerna med tvål och vatten noga i minst 20 sekunder. Tvålen ska skumma.

3. Torka händerna med en ren handduk eller papper.

Tvätta kroppen och

kläderna

På utsidan av kroppen har vi hud. Det yttersta skiktet av huden består av döda celler. De döda cellerna skavs av efter hand och bildar ett pulver.

I huden finns svettkörtlar som bildar svett. Vi svettas lite hela tiden. När vi blir varma svettas vi extra mycket för att svalka ner oss. De avskavda hudcellerna och svetten fastnar på kroppen och på insidan av kläderna.

På huden bor speciella bakterier. De ska vara där och är viktiga för att vi ska hålla oss friska. Men de kan göra att vi luktar illa om vi inte tvättar oss och byter kläder. Bakterierna äter nämligen döda hudceller och svett. Det som bildas när de äter luktar illa. Därför behöver vi duscha och tvätta våra kläder.

Så här mycket vatten är onödigt att ha i badkaret.

Städa

Inomhus bildas damm och annan smuts. Ju fler människor och djur som är i huset, desto mer damm och smuts bildas.

Damm består av hudceller och hår som faller av från människor och husdjur, fibrer som faller av från våra kläder och smulor från maten vi äter. Dessutom kommer det in smuts utifrån, till exempel grus.

När vi städar inomhus tar vi bort både skräp och smuts. Vi städar inte bara för att det ska blir fint utan också för att slippa ohyra. Ohyra är djur

Glass i en strut är gott, men glass på en tröja är smuts.

som trivs bland skräp och smuts eftersom de kan gömma sig och hitta mat där.

Ohyra är framför allt små djur som silverfiskar, mjölbaggar, pälsängrar, kackerlackor och vägglöss, men även råttor och möss kan kallas för ohyra. En del av dem kan ta sönder kläder, möbler eller andra saker. Vissa av dem kan sprida sjukdomar.

Sammanfattning

@ Hygien är att hålla rent för att man inte ska bli sjuk.

@ Om bakterier och virus kommer in i kroppen kan de göra oss sjuka.

@ Att tvätta händerna är ett bra skydd mot bakterier och virus som kan göra oss sjuka.

@ När bakterier äter döda hudceller och svett bildas ämnen som luktar illa.

@ Damm består av hudceller och hår, fibrer från kläder och smulor från mat.

@ Ohyra är djur som trivs bland skräp och smuts eftersom de kan hitta mat och gömma sig där.

Kapitel 9

Hälsa Hygien

Instuderingsuppgifter

1. Varför är smuts dåligt? Ge tre exempel.

2. Vaför ska vi tvätta händerna?

3. När ska vi alltid tvätta händerna noga?

4. Hur ska vi tvätta händerna?

5. Varför är det viktigt att tvätta kroppen och kläderna?

Aktivitet

Före och efter

Hur mycket smuts och skräp finns i ditt rum? Hur rent och fint kan du göra det?

Det här behövs

– Papper och penna eller mobilkamera.

– Städsaker (dammtrasa, dammsugare, mopp).

Gör så här

1. Börja med att dokumentera skräp och smuts i ditt rum. Glöm inte att titta under sängen! Fotografera, rita eller skriv.

2. Ta bort och kasta eller återvinn allt skräp (till exempel tomma förpackningar och trasiga saker).

3. Ta bort alla saker som ligger på fel plats och lägg dem där de ska vara (till exempel smutsig disk i diskmaskinen och smutsiga kläder i tvättkorgen).

4. Bädda sängen (om den inte redan är bäddad).

5. Ta bort damm från till exempel skrivbordet och fönsterbrädan med dammtrasa.

6. Ta bort damm från golvet med dammsugare .

7. Dokumentera rummet igen.

Mat och dryck

För att må bra och hålla dig frisk måste du äta nyttigt. Här får du lära dig om vilka ämnen kroppen behöver få i sig med mat och dryck.

Ord och begrepp

Fetter är ämnen som finns i till exempel smör och olja och som innehåller mycket energi.

Fullkorn betyder att mjöl och bröd innehåller allt från sädeskornet, det vill säga även skalet.

Immunförsvar är kroppens försvar mot sjukdomar.

Kolhydrater är ämnen som finns i bröd, potatis och godis och som innehåller mycket energi.

Kostfibrer är växtfiber som finns i maten.

Mineralämnen är grundämnen som vi behöver för att överleva.

Näring är energi och byggstenar som organismer behöver för att leva.

Proteiner är ämnen som finns i till exempel fisk och ägg och som celler är uppbyggda av.

Vitaminer är ämnen som har viktiga uppgifter i kroppen och som kroppen inte kan tillverka själv.

Bilden: Mat ger inte bara näring. Vi äter också för att det är gott och trevligt, till exempel när vi vill fira något.

För att vi ska må bra menar Livsmedelsverket att vi ska:

– Äta mindre kött.

– Minska på läsk, godis, snacks och kakor.

– Äta fisk och skaldjur minst 2–3 gånger i veckan.

– Äta minst ett halvt kilo frukt, grönsaker och bär om dagen.

– Välja mager mjölk.

– Välja fullkorn när vi äter bröd, pasta, flingor och gryn.

– Minska på saltet.

Varför behöver vi äta?

Vi äter och dricker för att få i oss näring. Näring är både energi och byggstenar för kroppen.

Energin gör att vi orkar röra oss och så att vi inte fryser.

Byggstenarna behövs när delar i kroppen måste lagas eller bytas ut. Barn behöver byggstenarna för att kunna växa.  Näringsämnen som finns i maten och drycken är kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen. Alla behövs för att kroppen ska fungera.

Kolhydrater

Kolhydrater är en grupp ämnen som finns i mycket av det vi äter. Kroppen använder kolhydraterna både som byggstenar och som energikälla.  Kolhydraterna i maten delas in i socker och stärkelse. Det är stor skillnad på att äta mat med mycket stärkelse och mat med mycket socker. Stärkelse består av tusentals sockermolekyler som sitter ihop. Stärkelse finns i bröd och müsli, pasta, potatis, ris, majs, rotfrukter och ärtor.

När man äter mat med stärkelse får man i sig både energi och många viktiga byggstenar.

Sockermolekyler innehåller mycket energi. Det finns en hel del socker i frukt och bär. Men mest socker får vi i oss när vi äter sötsaker med rent socker. När man äter godis och dricker läsk får man i sig massor av energi men nästan inga byggstenar.

Om man äter mer energi än vad man gör av med (till exempel genom att röra på sig) så sparar kroppen den extra energin till senare. Kroppen lagrar energi i form av fett. Äter man för energirik mat går man alltså upp i vikt.

Förutom socker och stärkelse finns det också kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Sådana kolhydrater ingår i det som kallas kostfibrer. Kroppen kan alltså inte utvinna varken energi eller byggstenar ur kostfiber. Ändå är det nyttigt att äta fiberrik mat. Det beror på att maten rör sig fortare genom tarmarna om den innehåller fibrer.

Proteiner

Proteiner är en grupp ämnen som har många viktiga uppgifter i kroppen. Proteiner används för att bygga upp kroppens alla celler.

Det är proteiner i musklerna som gör att vi kan röra på oss. Det är också proteiner som gör att matspjälkningen, hjärnan och kroppens immunförsvar fungerar. Det är alltså viktigt att protein finns i den mat vi äter.

Proteiner finns det gott om i ärtor, linser, bönor, kött, fisk, ägg och mjölk.

En lustig sak med proteiner är att kroppen inte använder de proteiner som finns i maten. I stället bryter kroppen ner proteinerna i mindre delar som den sedan sätter ihop till nya proteiner.

Fett

Fett innehåller mycket energi. Dessutom innehåller det viktiga byggstenar, bland annat vissa vitaminer. Fett är också viktigt för hur maten smakar.

Precis som för kolhydrater är det onyttigt att äta för stora mängder fet mat. Olika fetter är också olika nyttiga. Nyttigt fett finns i bland annat solrosfrön, linfrön och lax.

Vitaminer och mineralämnen

Vitaminer och mineralämnen är ämnen som är livsviktiga för våra kroppar. Vi behöver dem i väldigt små mängder, men utan dem blir vi sjuka.

Bröd, potatis, pasta, ris och frukt innehåller mycket kolhydrater.

Kött, fisk, ägg, mjölk, ost, bönor och ärtor innehåller mycket protein.

Nötter, fet fisk, avokado och olja innehåller mycket fett.

Alger innehåller mycket mineralämnen och vitaminer.

Vitaminer är ämnen som kroppen behöver för att viktiga saker ska fungera, till exempel för att blodet ska stelna om vi skär oss. Eller för att synen ska fungera. Människan behöver 13 olika vitaminer.

Människan behöver ungefär 20 olika mineralämnen. Olika mineralämnen gör skelettet hårt, skyddar tänderna mot hål och är viktiga för att blodet ska kunna förflytta syre.

Nästan all mat innehåller någon sorts vitaminer och mineraler, men ingen sorts mat innehåller alla ämnen vi behöver få i oss. Därför är det bra att äta blandad eller varierad kost. Det betyder att man äter många olika saker.

Sammanfattning

@ Vi äter och dricker för att få i oss näring.

@ Från näringen får vi energi som gör att vi orkar röra oss och så att vi inte fryser.

@ Kroppen använder näringsämnen i maten och drycken som byggstenar. Byggstenar som finns i maten och drycken är kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen.

@ Kolhydrater delas in i socker och stärkelse.

@ Proteiner används för att bygga upp kroppens celler.

@ Fett innehåller energi och viktiga byggstenar, bland annat vitaminer.

@ Vitaminer och mineralämnen är ämnen som är livsviktiga men som vi bara behöver lite av.

Kapitel 9

Hälsa Mat och dryck

Instuderingsuppgifter

1. Varför behöver vi äta och dricka?

2. Vilka fem typer av näringsämnen beskrivs i texten?

3. Vilka näringsämnen innehåller mest energi?

4. Vad betyder varierad kost?

5. Varför behöver vi äta varierad kost?

Aktivitet

Vad innehåller det?

Det här behövs

Papper och penna eller en mobiltelefon med kamera.

Gör så här

Alla matvaror i Sverige måste ha en innehållsförteckning. Det betyder att det måste stå på varan vad den innehåller.

1. Ta fram fyra matvaror hemma och leta upp innehållsförteckningen.

2. Ta en bild av var och en eller skriv av.

3. Gör ett dokument som du skickar till läraren med bilderna eller visa på annat sätt.

Alkohol, tobak och droger

Varför använder människor alkohol, tobak och droger trots att alla vet att det är ämnen som är farliga för kroppen? Och som man dessutom riskerar att bli beroende av?

Jo, alkohol, tobak och droger är alla medel som påverkar hjärnan så att man blir avslappnad, glad, pigg eller upplever saker som inte finns i verkligheten. Upplevelsen kan vara så snabb och stark att vi inte kan stå emot. Vi bara måste få uppleva den igen. Här får du lära dig om saker som vi kan bli beroende av.

Ord och begrepp

Alkohol är ett kemiskt ämne som finns i öl, vin och spritdrycker.

Alkoholism är en sjukdom som innebär att man är beroende av alkohol.

Beroende är när man känner att man behöver en drog och inte kan styra eller kontrollera det begäret.

Cancer är en grupp sjukdomar där celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer.

Droger är kemiska ämnen som påverkar hjärnan och som man kan bli beroende av.

Narkotika är ett annat ord för droger.

Nikotin är ett giftigt och beroendeframkallande ämne som finns i tobak.

Passiv rökning är när man får i sig rök utan att röka själv.

Reflex är en rörelse som sker automatiskt, alltså utan att vi styr den med viljan.

Tobak är torkade och strimlade blad som cigaretter och snus görs av.

Bilden: Cigaretter och öl är inte nyttigt för kroppen.

Alkoholism är en sjukdom som innebär att man är beroende av alkohol och dricker så mycket öl, vin eller sprit att man får problem eller blir sjuk av det.

Alkohol

Öl, vin och sprit innehåller alkohol. Många vuxna dricker det för att ge lite lyx till tillvaron. Man unnar sig det på fredagkvällar eller på fester. Då är alkohol ofta inte ett stort problem. Problemet med alkohol är när man dricker så mycket att man blir full. Eller så ofta så att man blir beroende.

Alkohol påverkar hjärnan. I små mängder gör alkoholen att man känner sig glad och avslappnad. Men om man dricker mycket får man svårt att prata, sämre reflexer och dålig balans. Man kan få för sig att göra saker man normalt aldrig skulle göra. Man hamnar lättare i bråk och råkar lättare ut för olyckor.

Tobak

Cigaretter och snus består av tobak. Tobak innehåller ämnet nikotin. Det är ett starkt gift som påverkar hjärnan och resten av nervsystemet. Trots det ger nikotin en skön och uppiggande känsla i kroppen.

Öl innehåller alkohol som påverkar hjärnan.

Därför är det väldigt lätt att bli beroende av nikotin. Har man en gång börjat röka eller snusa så är det svårt att sluta.

Tobak innehåller också många andra farliga ämnen. Rökare har därför ökad risk att drabbas av svåra sjukdomar, till exempel lungcancer. Rökning och snusning har minskat efter hand som man lärt sig mer om hur farligt det är.

Förr i tiden rökte folk överallt, till exempel på tåg, i flygplan och på restauranger. Det är inte tillåtet längre, för nu vet man att rökning är farligt även för folk runt omkring. Passiv rökning är när man får i sig rök utan att röka själv.

Kaffe och energidrycker

Kaffe, te och energidrycker innehåller ett ämne som heter koffein. I kaffe finns mer koffein än i te. I vissa energidrycker finns ännu mer koffein än i kaffe. I Sverige får barn som är under 15 år inte köpa energidrycker.

Koffein påverkar hjärnan och gör att man känner sig pigg. Det påverkar också hjärtat så att det slår snabbare. Om man får i sig för mycket koffein kan hjärtat börja slå väldigt snabbt. Man kan bli skakig och få ont i magen. Det kan också bli omöjligt att somna.

Det är väldigt lätt att bli beroende av koffein. Till exempel kan den som brukar dricka kaffe på morgonen bli irriterad och få ont i huvudet om den inte får sitt morgonkaffe.

Droger

Droger är olagliga ämnen som påverkar hjärnan. Droger kallas även för narkotika.

Det finns olika sorters droger som har lite olika effekt på hjärnan.

Snus innehåller nikotin, därför är det svårt att sluta snusa. Det smartaste är att aldrig börja.

Energidryck innehåller mycket koffein. Därför kan man bli beroende av energidryck.

Vissa droger är tabletter. Det finns också droger som man röker eller tar som sprutor.

Droger kan få en att känna sig gladare, lugnare eller piggare. Problemet är att efter att drogerna slutat verka känner man sig tvärtom ledsnare, oroligare och tröttare.

Man blir lätt beroende av droger. Det betyder att hjärnan vänjer sig vid att man använder det. Efter ett tag kan man känna sig sjuk utan det. De som blivit beroende av droger kallas för narkomaner.

Att använda droger under längre tid ger skador på både hjärnan och resten av kroppen. Vissa sorters droger är dessutom livsfarliga om man får i sig för mycket. Det kan göra att man dör.

Droger är dessutom dyrt. Narkomaner får ont om pengar och begår ibland brott för att få ihop pengar till sina droger.

I Sverige är det förbjudet att sälja och köpa droger. Till och med att ha och använda droger är ett brott.

Sammanfattning

@ Öl, vin och sprit innehåller alkohol.

@ Alkoholism är en sjukdom som innebär att man missbrukar och är beroende av alkohol.

@ Cigaretter och snus består av tobak. Tobak innehåller det giftiga ämnet nikotin.

@ Droger är olagliga ämnen som påverkar hjärnan. Droger kallas även för narkotika.

Kapitel 9

Hälsa

Alkohol, tobak och droger

Instuderingsuppgifter

1. Vad heter ämnet i öl, vin och sprit som påverkar hjärnan?

2. Vad heter ämnet i snus och cigaretter som påverkar hjärnan?

3. Varför är det svårt att sluta röka?

4. Vad är beroende?

5. Vilket annat ord för droger nämns i texten?

Aktivitet

Gör en tidskapsel

Skriv ett brev om tobak och alkohol till dig själv om 5 år! När du är klar, fundera över hur du kände under aktiviteten och hur du kan uppnå ditt löfte eller mål. Glöm inte var du lagt din tidskapsel för framtiden!

Det här behövs

– Papper och penna eller dator med skrivare.

– Färgpennor eller kritor.

– Ett kuvert eller en liten låda.

– Internetuppkoppling för lite forskning.

Gör så här

1. Sök på internet efter fakta om effekterna av tobak och alkohol.

2. Skriv ner tre viktiga fakta du lär dig.

3. Fundera och skriv ner dina tankar om tobak och alkohol:

– Varför tror du att vissa väljer att röka eller dricka?

– Vad känner du personligen kring alkohol och tobak?

4. Skriv ett brev till dig själv om 5 år. Skriv bland annat de tre fakta du lärde dig, dina personliga tankar och ett löfte eller mål du sätter för dig själv om tobak och alkohol.

5. Rita gärna bilder till.

6. Lägg ditt brev i kuvertet eller lådan.

7. Stäng och skriv ditt namn och datum 5 år från nu på utsidan.

Bilden: Med en febertermometer kan du mäta temperaturen inne i kroppen. Om den är över 37 grader har du feber. Det kan bero på att du har en smittsjukdom.

Smittsjukdomar

Ibland blir vi sjuka. Här får du lära dig om några vanliga sjukdomar som smittar från person till person.

Ord och begrepp

Antibiotika är läkemedel som kan bota sjukdomar som orsakas av bakterier.

Bakterier är en grupp små, enkla organismer som består av en enda cell.

Diarré är att bajset är löst och man är tvungen att gå på toaletten väldigt ofta.

Feber är att kroppens temperatur är högre än normalt.

Förkylning är en sjukdom som orsakas av virus och gör att man får ont i halsen, snuva, hosta och kanske lite feber.

Influensa är en sjukdom som orsakas av virus och gör att man får hög feber, huvudvärk och ont i hela kroppen.

Immun är att man inte kan smittas av en viss sjukdom.

Smitta är att en sjukdom sprider sig från en person till en annan.

Vaccin är läkemedel som man tar i förväg för att man inte ska bli sjuk.

Virus är mycket små smittsamma partiklar som är ett mellanting mellan levande organismer och dött material.

Det finns också smittsjukdomar som orsakas av svampar eller maskar.

Vad är smitta?

Smitta betyder att en sjukdom sprider sig från en person till en annan. Sjukdomar som smittar kallas smittsjukdomar eller infektionssjukdomar.

De flesta sjukdomar som smittar orsakas av bakterier eller virus.

Smitta kan spridas på flera sätt, till exempel via luft, vatten eller mat. Förkylningsvirus sprids med de små droppar som kommer ut i luften när man hostar eller nyser.

För att hindra att vi blir sjuka försöker man undvika att smitta sprids. Ett sätt är att ha god hygien, till exempel tvätta händerna. Ett viktigt sätt att inte smitta andra är att stanna hemma när man är sjuk.

Vissa smittsjukdomar kan hindras med hjälp av vaccin. Vaccin är läkemedel som man tar i förväg för att man inte ska bli sjuk. Vaccinet gör att kroppen blir bättre på att försvara sig mot sjukdomen om man skulle bli smittad.

Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier. Antibiotika kan bota många sjukdomar som orsakas av bakterier, men det fungerar inte mot sjukdomar som orsakas av virus.

Om du har smuts på händerna när du äter popcorn kan du få in bakterier och virus i kroppen.

Förkylning

Nästan alla människor blir förkylda ett par gånger om året. Då får man ont i halsen, snuva, hosta och kanske lätt feber.

Som tur är går förkylningen över på ungefär en vecka. Förkylning är en ofarlig sjukdom. Men ibland kan man få andra allvarligare sjukdomar efter förkylningen, till exempel öroninflammation eller lunginflammation.

Förkylning smittar genom att en förkyld person hostar eller nyser. Då flyger små viruspartiklar iväg i luften och smittar andra människor som andas in dem.

Förkylning beror på virus och kan inte botas med antibiotika. Det finns väldigt många olika förkylningsvirus. Därför kan man aldrig bli immun mot förkylningar, och det finns inga förkylningsvaccin.

Förkylning beror på virus.

Viruspartiklar är mycket små. Bilden är tagen med ett elektronmikroskop som förstorar väldigt mycket.

Influensa

Influensa är en vanlig sjukdom som beror på virus. Influensa ger hög feber, huvudvärk och man får ofta ont i hela kroppen. Man kan också få hosta och ont i halsen.

Man brukar må mycket sämre av influensa än av förkylning. Sjukdomen brukar gå över på någon vecka.

Influensa sprids via luften när vi andas, nyser eller hostar. Då flyger små viruspartiklar iväg i luften. När andra människor andas in viruspartiklarna blir de smittade.

Influensa kan inte botas med antibiotika.

Varje år kommer ett nytt influensavirus. Därför kan man bli sjuk igen även om man hade influensa förra året. Varje år tillverkas ett nytt vaccin mot influensa.

Covid-19

Covid-19 är en sjukdom som orsakas av ett virus. De flesta människor med sjukdomen covid-19 får feber och hosta. Många förlorar luktsinnet, blir trötta och får huvudvärk. En del får ont i kroppen, ont i halsen och snuva. En del som smittas av viruset blir inte sjuka alls.

Vissa personer med covid-19 får allvarlig lunginflammation och får svårt att andas. De behöver vårdas på sjukhus. Risken att bli allvarligt sjuk är störst för gamla människor.

Covid-19 smittar genom att en smittad person hostar, skrattar, pratar eller bara andas. Då flyger små viruspartiklar iväg i luften och smittar andra människor som andas in dem.

Covid-19 kan inte botas med antibiotika.

Det finns vaccin mot covid-19. Vaccinet gör att man inte blir svårt sjuk om man smittas.

Vaccinet mot covid-19 gör att man inte blir svårt sjuk om man smittas. Innan vaccinet fanns var det många som dog.

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka gör att man mår illa, kräks och får diarré. Precis som namnet säger så blir flest sjuka av den här sjukdomen under vintern.

Vinterkräksjukan orsakas av ett virus och smittar väldigt lätt. Om man har vinterkräksjuka är det därför viktigt att stanna hemma så att man inte smittar andra i onödan.

Man kan till exempel smittas om man träffar en person som är sjuk, eller om man äter mat som en sjuk person har rört vid.

Sjukdomen går oftast över på några dagar. Vinterkräksjuka kan vara allvarlig om den drabbar en redan svårt sjuk person.

Det finns ingen behandling mot vinterkräksjuka. Men det är viktigt att man dricker mycket för man förlorar mycket vätska när man kräks och har diarré.

Det är särskilt bra att dricka vätskeersättning. Det är vatten med lite salt och socker i. Man kan göra sin egen vätskeersättning eller köpa brustabletter på apotek.

Gör din egen vätskeersättning

Blanda

– 1 liter vatten

– ½ tesked bordssalt – 2 matskedar strösocker.

Sammanfattning

@ Smitta betyder att en sjukdom sprider sig från en person till en annan.

@ Förkylning är en sjukdom som gör att man får ont i halsen, snuva, hosta och kanske lite feber.

@ Influensa är en sjukdom som gör att man får hög feber, huvudvärk och ont i kroppen.

@ Covid-19 är en sjukdom som gör att man blir väldigt trött, får hög feber och hosta, en del människor blir svårt sjuka.

@ Vinterkräksjuka gör att man mår illa, kräks och får diarré.

Kapitel 9

Hälsa Smittsjukdomar

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder smitta?

2. Vilket annat ord för smittsjukdomar nämns i texten?

3. Vad är det som orsakar smittsjukdomar?

4. Hur sprids förkylningsvirus från en person till en annan?

5. Hur kan man hindra att smittsjukdomar sprids?

6. Vad är vaccin?

7. Vad är antibiotika?

Aktivitet

Gör en informationsaffisch

Gör en affisch med fakta om en smittsjukdom.

Det här behövs

– Ett stort papper.

– Pennor att skriva och rita med.

Gör så här

1. Bestäm dig för en smittsjukdom.

2. Ta reda på fakta om sjukdomen.

a. Vad orsakar sjukdomen?

b. Hur smittar sjukdomen?

c. Hur kan man undvika att bli smittad?

d. På vilket sätt blir man sjuk om man får sjukdomen?

e. Hur länge är man sjuk?

f. Finns det medicin mot sjukdomen?

g. Finns det vaccin mot sjukdomen?

3. Skriv och rita en affisch om sjukdomen där fakta du hittat finns med.

Bilden: När man köper ett armband med texten Fuck cancer går pengarna till Ung Cancers verksamhet för cancerdrabbade unga vuxna.

Folksjukdomar

Folksjukdomar är allvarliga sjukdomar som drabbar många människor i ett land. Några vanliga folksjukdomar i Sverige är hjärtinfarkt, stroke, cancer, diabetes och psykisk ohälsa. Risken att man ska bli sjuk ökar om man sitter stilla för mycket, stressar, röker, dricker för mycket alkohol eller äter fel mat.

Ord och begrepp

Cancer är en grupp sjukdomar där celler i kroppen börjar dela sig för mycket och bildar tumörer.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Depression är en sjukdom som gör att man blir mycket nedstämd.

Diabetes är en sjukdom där mängden socker i blodet blir för hög.

Folksjukdom är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor i ett land.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom som beror på att muskeln inne i hjärtat får för lite blod.

Läkemedel är ett annat ord för medicin, alltså ett medel som man använder mot en sjukdom eller skada.

Stroke är en allvarlig sjukdom som beror på att en del av hjärnan får för lite blod.

Psykoterapi är behandling mot psykiska problem och sjukdomar med hjälp av psykologiska metoder.

Tumör är en klump med celler som delar sig mer än de ska.

Ångest är att känna sig mycket orolig och rädd utan att något är farligt.

Om det verkar som att någon har fått en hjärtinfarkt eller en stroke ska du ringa 112 efter en ambulans.

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom som beror på att muskeln inne i hjärtat får för lite blod. Hjärtmuskeln behöver syret och näringen som blodet har med sig för att fungera. Om den inte får det så kan en del av muskeln dö. Då blir hjärtat svagare och fungerar inte som det ska.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till att människor dör i Sverige. Det är alltså en farlig sjukdom, men om den som drabbas snabbt får vård brukar det ändå gå bra. Unga människor får sällan hjärtinfarkt.

Så märks hjärtinfarkt

En person som får en hjärtinfarkt får oftast ont kring hjärtat, mitt i bröstet. Det kan kännas som att bröstet kramas ihop hårt. Ibland strålar smärta ut mot armen, halsen, nacken, käkarna, magen eller ryggen. Man kan också plötsligt bli väldigt andfådd eller yr.

En person som får en hjärtinfarkt måste få vård snabbt. Ring 112 efter en ambulans om det verkar som att någon har fått en hjärtinfarkt.

Stroke

Stroke är en allvarlig sjukdom som beror på att en del av hjärnan får för lite blod. Hjärnan behöver syret och näringen som blodet har med sig för att fungera. Om den inte får det så kan en del av hjärnan dö. Då kan hjärnan inte längre fungera som den ska.

Den som drabbats av stroke blir ofta förlamad eller försvagad i ena halvan av kroppen och kan få svårigheter att tala eller förstå tal. Ofta verkar personen förvirrad.

Man kan också dö av en stroke.

Så märks stroke

En person som får en stroke får oftast problem med att prata och att röra och känna vissa delar av kroppen. En person som får en stroke måste få vård snabbt. Ring 112 efter en ambulans om det verkar som att någon har fått en stroke.

Checklista

Om någon plötsligt inte verkar vara som vanligt kan du be personen att göra några saker för att ta reda på om det kanske är en stroke:

1. Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger, ring 112.

2. Kan personen hålla ut båda armarna i 10 sekunder? Om inte, ring 112.

3. Kan personen upprepa en enkel mening som “Det är vackert väder i dag”? Om hen sluddrar eller inte hittar rätt ord, ring 112.

En person som har fått en hjärtinfarkt eller en stroke behöver snabbt komma in till sjukhus.

Rosa bandet är en internationell kampanj som samlar in pengar till forskning om bröstcancer i oktober varje år.

Cancer

Cancer är en sjukdom där cellerna i kroppen börjar dela sig mer än de ska. Det bildas cellklumpar i kroppen som kallas tumörer.

Det finns tumörer av två slag, godartade och elakartade. Godartade tumörer växer lite för sig själva i kroppen. De elakartade tumörerna  växer in i organ och förstör dem. Det är bara de elakartade tumörerna som kallas cancer.

Cancer kan bildas nästan var som helst i kroppen. Cancer är mycket vanligare hos äldre människor än hos yngre. Bland barn är leukemi  vanligast. Det är en form av cancer i blodet.

Att man får cancer kan bero på olika saker. Risken att få några sorters cancer ärver man från sina föräldrar. Vissa sorters cancer får man av virus.

Vissa kemiska ämnen ökar risken för att man ska få cancer. Sådana ämnen finns i till exempel tobaksrök, bensin och bränd mat. Ultraviolett strålning och radioaktiv strålning kan öka risken för cancer.

Så behandlas cancer

Cancer behandlas med tre metoder:

1. Den vanligaste är operation: man opererar bort tumören.

2. En annan metod är strålning: man bestrålar tumören med strålar som den inte tål.

3. Den tredje metoden är cellhämmare: läkemedel som dödar tumören. De kallas även cellgifter.

Tobaksrök innehåller ämnen som kan ge cancer.

Killen på bilden har en glukosmätare på armen. Mätaren skickar information till en mottagare med en liten skärm där glukosvärdet visas.

Diabetes

Det finns två sorters diabetes. Båda sorterna gör att cellerna i kroppen inte tar upp socker från blodet som de ska. Mängden socker i blodet blir för hög, och mängden socker inne i cellerna blir för låg.

– Typ 1-diabetes beror på att kroppen inte tillverkar tillräckligt mycket av hormonet insulin. Det är den svåraste formen av diabetes. Sjukdomen drabbar unga människor.

– Typ 2-diabetes beror på att cellerna i kroppen inte reagerar på insulin som de ska. Sjukdomen drabbar ofta överviktiga personer, både unga och gamla.

Så märks diabetes

En person som får diabetes blir extra törstig, kissnödig, trött och mager.

Så behandlas diabetes

Diabetes går inte att bota. Men man kan lindra sjukdomen.

Om man har diabetes är det viktigt att äta rätt sorts mat på regelbundna tider.

Man måste mäta koncentrationen av socker i blodet så att den inte blir för hög eller för låg. Det kan man göra med blodprov i fingret eller med en mätare som tejpas fast på kroppen.

Om man har typ 1-diabetes bildar kroppen inte eget insulin. Därför behöver man ge kroppen insulin utifrån. Man kan ta sprutor eller ha en

När man har depression och ångest vill man oftast inte träffa någon eller göra något.

liten pump som sitter fast på kroppen och sprutar in insulin. För att kunna ta rätt mängd insulin måste man veta hur mycket kolhydrater maten innehåller.

För typ 2-diabetes finns andra läkemedel.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är när hjärnans funktioner som styr tankar och känslor inte fungerar som de ska. Den vanligaste formen av psykisk ohälsa är depression och ångest.

Depression är en sjukdom som gör att man blir mycket nedstämd. Ingenting känns roligt eller viktigt. Allt känns hopplöst och personen tror inte att det kommer att bli bättre.

Ibland får man ångest när man har en depression. Ångest är att känna sig mycket orolig och rädd utan att något är farligt. Personen vet ibland inte vad det är som gör att ångesten kommer.

Depression och ångest kan behandlas både med psykoterapi och med läkemedel.

Sammanfattning

@ Folksjukdomar är allvarliga sjukdomar som drabbar många människor i ett land.

@ En person som får en hjärtinfarkt får oftast mycket ont mitt i bröstet.

@ En person som får en stroke får oftast svårt att prata och att röra och känna delar av kroppen.

@ Cancer är en sjukdom där cellerna i kroppen börjar dela sig för mycket. Cellerna bildar klumpar som kallas tumörer.

@ Diabetes är en sjukdom som gör att mängden socker i blodet blir för hög.

@ Den vanligaste formen av psykisk ohälsa är depression och ångest.

Kapitel 9

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en folksjukdom?

2. Ge några exempel på folksjukdomar i Sverige.

3. Vad kan ha hänt om någon plötsligt blir väldigt andfådd och yr samt får väldigt ont mitt i bröstet?

4. Vad kan ha hänt om någon plötsligt får svårt att prata samt röra och känna vissa delar av kroppen?

5. Vad ska du göra om du tror att någon har fått en hjärtinfarkt eller en stroke?

Aktivitet

Gör en informationsaffisch

Gör en affisch med fakta om en folksjukdom.

Det här behövs

– Ett stort papper.

– Pennor att skriva och rita med.

Gör så här

1. Bestäm dig för en folksjukdom.

2. Ta reda på fakta om sjukdomen.

a. Vad orsakar sjukdomen?

b. Kan man undvika att bli sjuk?

c. På vilket sätt blir man sjuk om man får sjukdomen?

d. Finns det medicin mot sjukdomen?

3. Skriv och rita en affisch om sjukdomen där faktan du hittat finns med.

Bilden: Att vara viktig för en annan person och låta personen vara viktig för dig gör att livet blir både roligare och tryggare.

Du, vi, tillsammans

För att må bra behöver du trivas både med dig själv och med de omkring dig. Sällskap, vänskap och kärlek är väldigt viktigt för att vi ska må bra.

Ord och begrepp

Bisexuell är någon som blir kär i både tjejer och killar.

Förälskelse är när kärleken till en annan person flammar upp.

Heterosexuell är någon som blir kär i personer av motsatt kön.

Homosexuell är någon som blir kär i personer av samma kön som en själv.

Identitet är det som man känner är en själv.

Jämställdhet är att tjejer och killar ska ha samma skyldigheter och möjligheter.

Kärlek är en stark och positiv känsla för någon.

Könsroller är hur tjejer och killar förväntas vara och bete sig.

Personlighet är summan av de egenskaper som gör dig till det du är och som skiljer dig från alla andra.

Relation är att två eller fler personer har ett förhållande med varandra som bygger på känslor, till exempel en kärleksrelation där två personer ”är ihop”.

Är du samma person i skolan som hemma?

Vem man är

Din identitet är ditt jag, det vill säga det som du känner är du. I identiteten ingår bland annat din personlighet, din ålder och ditt kön. Personligheten är dina egenskaper, det som gör att du är du och skiljer dig från andra. Det är vilket humör du brukar ha (till exempel glad, arg eller dyster), ditt beteende (till exempel livlig, lat eller försiktig) och hur du är med andra människor (till exempel blyg, aggressiv eller misstänksam). Könet är om du är en tjej eller en kille (eller varken eller).

Kön

Kön är ett ord som man använder för att dela upp levande organismer beroende på vilken sorts könsceller de har. Det kallas biologiskt kön. Kvinnor har äggceller. Män har spermier.

Socialt kön är samhällets förväntningar på hur killar och tjejer är. Alltså egenskaper som väldigt många anser vara manliga och kvinnliga. Till exempel kan det anses vara manligt med kort hår och att tycka om sport. Medan det anses vara kvinnligt att ha långt hår, sminka sig och tycka om mode.

Könsidentitet är det kön man själv upplever att man har. Det kan vara antingen man, kvinna, både och eller inget av det. Könsidentitet kan vara, men behöver inte vara, samma som ens biologiska kön. Könsidentitet handlar bara om vem man är och inte om vem man vill vara med.

Att vara antingen kvinna eller man är inte självklart för alla. En del föds med ett kön som de sedan inte kan identifiera sig med. En del känner att det är svårt att passa in i samhällets krav på hur man ska se ut och vara. Den som känner sig osäker på vilket kön den tillhör brukar kallas för transperson.

Att erkänna för sig själv och för andra att man känner sig annorlunda är inte alltid lätt. Men på RFSL ungdom finns det stöd och hjälp att få. På ungdomsmottagningen finns också personer att prata med om den här typen av frågor.

Vem man vill vara med

Sexuell läggning handlar om vem man vill vara tillsammans med. Beroende på vilket kön man vill att ens partner ska ha så kan man till exempel vara bisexuell, homosexuell eller heterosexuell.

En bisexuell person blir kär i både kvinnor och män. En homosexuell person blir kär i personer av samma kön som den själv. Tjejer med tjejer. Killar med killar. En heterosexuell person blir kär i personer av motsatt kön. Tjejer med killar. Killar med tjejer.

En familj kan se ut på många olika sätt.

Att vara tillsammans

Ibland är det skönt att vara ensam, men nästan ingen vill vara det jämt. Bra relationer får dig att må bra, oavsett om det gäller föräldrar, klasskompisar, en bästis eller någon du är kär i.

Med en bra vän eller partner känner du dig uppskattad och trygg. Du känner att du inte behöver bevisa hur bra du är för att få vara med den andra personen. Du är omtyckt och älskad för den du är.

Förälskelse

Har du någon gång blivit varm och lite andfådd när du har varit nära en annan person? Hjärtat har slagit snabbare, du har kanske blivit torr i munnen, full i skratt, darrig eller blyg? Då har du antagligen varit kär i den personen.

Förälskelse är en stark känsla. Den kan drabba plötsligt eller komma sakta smygande. En del personer blir kära ofta. Andra nästan aldrig.

Att göra slut

Att vara ihop med någon som man inte trivs med kan vara väldigt jobbigt. Om man egentligen inte vill vara ihop med sin pojkvän eller

Kärlek är ett vanligt tema i filmens värld. I den animerade filmen Wall-E blir roboten Wall-E förälskad i en annan robot, Eva.

Hur jobbigt det än är att göra slut så är det bäst om du ärligt men vänligt kan tala om hur du känner. Den andra blir säkert ledsen, men de flesta tycker ändå att det är värre att själv behöva gissa sig till sanningen.

Det händer att personer som vill göra slut börjar bete sig otrevligt eller ointresserat för att försöka få den andra att förstå hur det är. Det är inte särskilt respektfullt.

Nästan alla upplever någon gång hur det är att bli lämnad. Det kan kännas nästan outhärdligt när det händer, och det är inte någon stor tröst att ”det går över”. Men det gör det faktiskt. Det kan ta tid, men det blir till slut bättre.

Känns det som du har fladdrande fjärilar i magen? Då är du troligen kär.

Könsroller och jämställdhet

Det har länge funnits en uppdelning mellan olika könsroller. Vissa saker har ansetts ”manliga” att göra och andra ”kvinnliga”. Män skulle arbeta, tjäna pengar, sköta ekonomin och fatta avgörande beslut i familjen. Kvinnor skulle i stället vara hemma, laga mat, städa och ta hand om barnen.

I dag tycker de flesta att killar och tjejer ska vara jämställda. Jämställdhet betyder att tjejer och killar ska ha lika stora skyldigheter och lika stora möjligheter på alla områden: hemma, i skolan och i arbetslivet. flickvän kan man känna dåligt samvete. Samtidigt kanske man blir arg och irriterad för att man inte får ha det som man själv vill.

När hjärtat krossas känns det som om det aldrig kommer att gå över, men till slut blir det bättre.

Vad människor tycker är ”manligt” och ”kvinnligt” är olika i olika länder. Det har också ändrats under historien.

Killar och tjejer ska dela på ansvaret för familjen och hemmet. Tjejer kan lika väl som killar arbeta och tjäna pengar och ta hand om ekonomin. Jämställdheten ökar, men varken Sverige eller något annat land är helt jämställt. I alla länder är det fler killar än tjejer som yrkesarbetar. Och på de flesta arbetsplatser är det fler killar än tjejer som har makt. Dessutom får killar ofta högre lön än tjejer, även om de gör precis samma arbete. I många familjer tar mamman större ansvar för barnen och för arbetet i hemmet.

Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen. Här är det ganska många pappor som är hemma med barnen.

Sammanfattning

@ Identitet är vem man är.

@ Ens biologiska kön beror på vilken sorts könsceller ens kropp bildar.

@ Socialt kön är hur killar och tjejer förväntas vara.

@ Könsroller är vad killar och tjejer förväntas göra.

@ Könsidentitet är det kön man själv upplever att man har.

@ Sexuell läggning är vem man vill vara tillsammans med.

@ Jämställdhet är att tjejer och killar ska ha lika stora skyldigheter och möjligheter.

Kapitel 9

Hälsa Du, vi, tillsammans

Instuderingsuppgifter

1. Vad är identitet?

2. Vad är en transperson?

3. Vad är sexuell läggning och vilka är de tre vanligaste sexuella läggningarna?

4. Vad kan det bero på om du blir varm, darrig, blyg eller fnissig när en speciell person är i närheten?

5. Vad betyder jämställdhet?

Aktivitet

Skriv ett brev till dig själv

Skriv ett brev till dig själv när du är vuxen och kanske har barn i den åldern som du är nu. Berätta i brevet vem du är just nu. Skriv din ålder och ditt kön och beskriv din personlighet. Beskriv också vad du tycker är roligt och tråkigt och vad du tycker är lätt och svårt.

Personligheten ändras under livet, så när du läser brevet kommer du vara en annan person. Du kommer kanske inte minnas hur det var att gå i mellanstadiet. Med hjälp av brevet kan du kanske förstå dina barn bättre när de är lika gamla som du själv är nu! Lägg brevet i ett kuvert och skriv utanpå att det är till dig när du är vuxen. Förvara det på ett bra ställe där du inte tappar bort det.

Kapitel 10

Biologiska undersökningar

Bilden: En systematisk undersökning kan vara att ta reda på något genom att titta mycket noga.

Systematiska undersökningar

Inom biologi undersöker vi liv och levande varelser. Men för att vi ska kunna lära oss något av undersökningarna måste de göras på rätt sätt. Här får du lära dig hur.

Ord och begrepp

Experiment är en undersökning där man påverkar något och ser vad som händer.

Felkälla är något som gör resultaten i en undersökning osäkra.

Instruktion är en förklaring som visar eller beskriver hur man ska göra något.

Laboration är när man arbetar praktiskt med naturvetenskapliga experiment, oftast för att lära sig något.

Observation är att iaktta något noggrant och uppmärksamt.

Resultat är det som händer när man gör en undersökning. Om undersökningen var en fråga så är resultatet svaret.

Simulering är en modell som används för att förklara eller undersöka hur verkligheten fungerar.

Systematisk betyder att något är genomtänkt och följer en plan.

Att väga levande djur kan vara besvärligt.

Att undersöka systematiskt

Människor och många andra djur är nyfikna på hur världen fungerar. Vi undersöker och testar:

– Hur känns den?

– Hur luktar och smakar den?

– Vad händer om man gör så här?

En biolog gör ungefär samma sak men lite mer systematiskt. Att arbeta systematiskt är att först göra en plan och sedan följa den, och att ta en

sak i taget. Biologer gör systematiska undersökningar för att ta reda på hur levande varelser fungerar.

Experiment

En systematisk undersökning kan vara ett experiment. När man gör ett experiment påverkar man något och ser vad som händer.

Ofta jämför man två saker som man behandlar olika. Man kan till exempel ge en växt mycket vatten och en växt lite vatten och se vad som händer.

Ändra

en sak i taget

Det är viktigt att bara ändra en sak i taget. Om växten som får mycket vatten står på ett kallt och mörkt ställe medan växten som får lite vatten står på ett ljust och varmt ställe vet man inte varför de ser olika ut efter en månad.

Ibland går det inte att göra experiment

Ibland kan man inte påverka det man vill undersöka. Det kan vara för att det är för svårt, för dyrt eller tar för lång tid. Då kan man inte göra något experiment.

Det kan också vara så att man inte får. Det finns många regler för vilka experiment man får och inte får göra. Det finns stränga regler för experiment med djur, som möss, råttor och grisar. Till exempel är det förbjudet i EU att undersöka om en ny sorts smink kan vara skadligt genom att testa sminket på djur. Särskilt stränga regler finns för experiment med människor.

Observation

Om man inte kan göra experiment så kan man göra observationer i stället. När man observerar iakttar man något noggrant och uppmärksamt. Det kan till exempel vara vilda djur i naturen.

Ofta mäter och räknar man olika saker. Man kan också fotografera och filma. Sedan försöker man så tydligt som möjligt beskriva vad man sett.

Simulering

Ibland kan man göra en simulering med hjälp av ett datorprogram. En simulering är en modell som används för att undersöka eller förklara hur verkligheten fungerar. Simuleringar i datorn fungerar ungefär som ett datorspel.

Programmet innehåller information om hur det man undersöker påverkas av olika saker. Man kan använda programmet till att undersöka vad som händer om man ändrar en sak i taget. Inom biologi använder man simuleringar till exempel när man vill undersöka saker som tar väldigt lång tid, som evolution.

Mätvärden och resultat

Resultatet är det som händer när du gör en undersökning. Om undersökningen var en fråga så är resultatet svaret på den frågan.

I en naturvetenskaplig undersökning består resultatet ganska ofta av siffror.

Tänk dig att vi vill undersöka frågan ”hur snabbt växer gräs?”. Vi skulle kanske odla gräs i en kruka. Vi mäter med linjal och antecknar hur högt gräset är varje dag i en vecka.

Måndag: 1 centimeter

Tisdag: 2 centimeter

Onsdag: 3 centimeter

Torsdag: 4 centimeter

Fredag: 5 centimeter

Hur högt gräset var varje dag är våra mätvärden. Vi har alltså flera mätvärden. Ett annat ord för mätvärden är data.

Men för att få veta svaret på frågan om hur snabbt gräset växer måste vi räkna.

Först räknar vi ut hur mycket det växte på fyra dagar: från måndag till fredag växte gräset 5 – 1 = 4 centimeter.

För att räkna ut hur mycket gräset växte varje dag delar vi tillväxten med antal dagar:

4 centimeter / 4 dagar = 1 centimeter per dag.

Resultatet är att gräset växer 1 centimeter per dag.

Hur högt är gräset?

Vilka felkällor kan göra att resultatet blir osäkert vid mätning av giraffens hals?

Felkällor

Felkällor är saker som gör resultatet osäkert.

Tänk dig att hela klassen gör samma undersökning. Sedan jämför ni vilka resultat de olika grupperna har fått. Är det exakt samma?

Om alla har fått olika resultat kan man inte veta säkert vad svaret är på undersökningens fråga. Man säger att resultaten är osäkra.

Tänk dig att ni ska mäta hur långt gräset på skolgården är. Om ni får olika resultat kan ni diskutera vad skillnaden kan bero på. Vad gjorde ni olika?

– Kanske mätte ni på olika ställen – i ett skuggigt hörn och mitt på skolgården?

– Kanske mätte ni vid olika tidpunkter – innan och efter att vaktmästaren klippte gräset?

– Kanske mätte ni olika noga – centimeter eller millimeter?

Resultaten blir oftast mer lika om ni bestämmer noga i förväg hur ni ska göra undersökningen och alla följer instruktionerna.

Efter en underökning är det bra att fundera på vad du skulle göra annorlunda om du skulle göra undersökningen igen.

Laborationer i skolan

I skolan gör vi ofta laborationer eller labbar. Labben är oftast bestämd i förväg av läraren. Syftet är att man ska lära sig något naturvetenskapligt genom att följa instruktioner. Det är viktigt att följa instruktionerna så noga som möjligt.

När du laborerar övar du på metoder som du kan använda om du vill göra en systematisk undersökning, till exempel att hälla, blanda, mäta och väga. Du övar också på att vara noggrann och att anteckna.

Sammanfattning

@ Biologer gör systematiska undersökningar för att ta reda på hur levande varelser fungerar.

@ Ett experiment är att påverka något och se vad som händer.

@ En observation är att iaktta något noggrant och uppmärksamt.

@ En simulering är en modell som används för att förklara eller undersöka hur verkligheten fungerar.

@ Resultat är det som händer när du gör en undersökning.

@ Felkällor är sådant som gör resultaten osäkra.

@ Laborationer i skolan är till för att man ska lära sig något naturvetenskapligt genom att göra något praktiskt.

Kapitel 10

Biologiska undersökningar

Systematiska undersökningar

Instuderingsuppgifter

1. Vad måste du tänka på om du vill arbeta systematiskt?

2. Vad vill biologer ta reda på när de gör systematiska undersökningar?

3. Vad kallas en undersökning där man påverkar något och ser vad som händer?

4. Vad kallas en undersökning där man iakttar till exempel vilda djur noga utan att påverka dem?

5. Vad kallas en undersökning där man gör en modell av verkligheten med hjälp av ett datorprogram och sedan ändrar något för att se vad som händer?

6. Vad är en felkälla?

Aktivitet

Mät en potatis

Öva på att mäta längd, bredd, omkrets, vikt och volym genom att utforska en potatis.

Det här behövs

– En potatis.

– Linjal.

– Måttband.

– Köksvåg.

– Graderat litermått.

– En halv liter vatten.

Gör så här

1. Förberedelse: Lägg potatisen framför dig på ett bord eller en arbetsyta. Fyll det graderade litermåttet med en halv liter vatten och ställ åt sidan.

2. Mät längd och bredd: Använd linjalen för att mäta potatisens längsta sida. Detta blir potatisens längd. Mät den bredaste sidan av potatisen, vinkelrätt mot längden. Detta blir potatisens bredd. Anteckna dina mätningar.

3. Mät omkrets: Använd måttbandet för att mäta runt potatisen, som om du skulle mäta midjan på en person. Detta ger potatisens omkrets. Anteckna ditt mätvärde.

4. Mät vikt: Använd köksvågen för att väga potatisen. Anteckna potatisens vikt.

5. Mät volym: Sänk försiktigt ner potatisen i det graderade litermåttet som innehåller en halv liter vatten. Observera hur mycket vattennivån stiger. Skillnaden mellan den nya nivån och en halv liter ger dig potatisens volym. Anteckna den uppmätta volymen.

6. Samla ihop klassens mätvärden och skriv in dem i en tabell på tavlan.

Diskutera de olika resultaten i klassen. Varför kan det finnas variation mellan olika potatisar? Vad kan vara möjliga felkällor i experimentet?

Bilden: Att skriva ner vad du gör och vad som händer är att dokumentera.

Dokumentera

När man gör en systematisk undersökning är det viktigt att skriva ner vad man gör och vad som händer. Det gör man för att man ska minnas alla detaljer. Man gör det också för att man själv och andra ska kunna läsa vad man gjort och lära sig något av det.

Ord och begrepp

Detalj är en liten del av något.

Dokumentera är att samla och ordna information om något.

Instruktion är en förklaring som visar eller beskriver hur man ska göra något.

Mätvärde är siffrorna du får när du mäter.

Resultat är det som händer när man gör en undersökning. Om undersökningen var en fråga så är resultatet svaret.

Sammanställa är att sätta ihop något så att det blir ordnat och tydligt.

Titel är överskriften eller rubriken på en text.

Utförande är sättet som något görs på.

Utrustning är sådant som behövs för något.

Varannan är en av två i tur och ordning, till exempel den första men inte den andra, den tredje men inte den fjärde och så vidare.

Anteckna och sammanställa

Det är viktigt att anteckna när du gör en undersökning. Alltså att skriva ner vad du gör och vad som händer. För att det inte ska bli långa dagbokstexter kan man välja att bara skriva ner vissa saker. Man kan till exempel skriva:

– Följde du instruktionerna? Gjorde du exakt som det stod? Gjorde du något på ett sätt som inte fanns med i instruktionen?

– Vad hände? Ändrade något färg? Vilken färg var det före och efter? Ändrade något storlek? Blev det större eller mindre?

– Mätningar och mätvärden. Skulle något mätas? Vilka mätvärden fick du? Skriv ner mätvärdet direkt varje gång du mäter något. Det gäller även om du har bra minne!

– Gick något fel? Glömde du något? Gjorde du något i fel ordning? Spillde du något?

När undersökningen är färdig ska du sammanställa dina resultat. Det betyder att du ska skriva av dina anteckningar och samla ihop dina resultat på ett organiserat sätt. Det är för att du själv och andra lätt ska

kunna få en överblick över vilka resultat du fick, alltså vad som hände när du gjorde undersökningen.

En del resultat består inte av mätvärden och siffror. Om resultatet är att något har ändrat utseende är det bra att fotografera. Du kan också rita en bild.

Teckningar

Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord. Det betyder att ibland kan man enkelt visa något med en bild, men om man skulle beskriva samma sak med ord hade texten blivit väldigt lång.

Innan kameran var uppfunnen ritade forskare av det de studerade. De ritade allt från nya växter och djur till äckliga sår.

Fortfarande är teckning ett bra sätt att dokumentera en undersökning. När man ritar av något måste man titta noga hur det ser ut. Genom att titta noga lär man sig om detaljer.

En teckning kan till och med vara bättre och tydligare än ett foto. En tecknad jordgubbe kan visa hur jordgubbar brukar se ut, men ett foto av en jordgubbe visar hur precis den jordgubben ser ut.

En teckning av en jordgubbe kan vara tydligare än ett foto.

Gräs som har fått lagom mycket vatten.

Foton

Det bästa sättet att dokumentera ett resultat är ibland att fotografera.  Tänk dig att vi vill undersöka frågan ”hur ofta ska gräs vattnas för att må bra?” Vi skulle kanske odla gräs i fem olika krukor. Kruka 1 vattnar

vi varje dag, kruka 2 vattnar vi varannan dag, kruka 3 vattnar vi var tredje dag, kruka 4 vattnar vi var fjärde dag och kruka 5 vattnar vi var femte dag. (Varje gång vi vattnar får krukan 1 deciliter vatten.) Så håller vi på i en månad.

Efter en månad är gräset i kruka 3 grönast och finast. I den krukan är jorden lagom fuktig. I kruka 1 är jorden genomblöt och gräset är glest. I kruka 5 är jorden torr och gräset är visset.

För att visa hur gräset ser ut tar vi ett fotografi av alla krukorna när de står ordnade i nummerordning, med kruka 1 längst till vänster och kruka 5 längst till höger.

Tabeller

Resultattabell

En tabell är en uppställning av fakta och siffror i rader och kolumner. Raderna går från vänster till höger. Kolumnerna går uppifrån och ner. En tabell kan ha hur många rader och hur många kolumner som helst. kolumn

Man använder tabeller för då blir det lättare att förstå värdena från labben än om man bara skriver värdena i en lång rad efter varandra.

Tänk dig att du gör en undersökning där du jämför hur gräs växer när det står ljust eller mörkt. Du odlar gräs i två krukor, den ena står i ett soligt fönster och den andra står i ett mörkt hörn av rummet. Båda krukorna får lika mycket vatten.

Varje dag mäter du hur långt gräset är. Efter en vecka ser din lista ut så här:

Krukan i fönstret: 1   2   3   4   5   6   7

Krukan i hörnet: 1   3   5   7   9   11   13

De värden du samlat in är dina mätvärden.

Gräs som växer där det är mörkt

Du kanske tycker att det är konstigt att gräset som stått i det mörka hörnet är längre än det som stått i fönstret?

Gräs som står mörkt sträcker sig mot ljuset. Det blir långt, blekt och tunt.

När värdena skrivits in i en tabell kan det se ut så här:

Gräsets längd

Krukan i fönstret Krukan i hörnet

I tabellen ovan finns en kolumn med dagarna, en kolumn med gräsets längd i krukan i fönstret och en kolumn med gräsets längd i krukan i hörnet.

Raderna innehåller varje dags nummer och hur långt gräset är just den dagen.

Du kan göra din tabell på papper eller i datorn.

Labbrapport

En labbrapport är ett sätt att dokumentera laborationen. Rapporten är till för att visa vad som gjordes och hur. Då kan man hjälpa andra att förstå laborationen och vad den ledde till.

Labbrapporten kan även fungera som instruktion om någon annan vill testa att göra laborationen. Labbrapporter liknar vetenskapliga rapporter men är mycket kortare.

Titelsida

I din labbrapport ska den första sidan vara en titelsida.

Den ska innehålla:

– tydlig titel eller rubrik som beskriver laborationen – datum när du gjorde laborationen

– ditt namn

– vilken klass du går i.

Det kan se ut ungefär så här:

Om du vill kan du vara kreativ och bildsätta titelsidan, men det är inte nödvändigt.

Inledning

Överst på nästa sida skriver du rubriken ”Inledning”.

Här ska du beskriva vad du ska undersöka eller observera när du gör laborationen. Du kan ofta formulera en fråga som du ska försöka svara på genom att göra laborationen.

Du kan också skriva din hypotes, alltså vad du tror ska hända.

Inledningen behöver inte vara mer än några meningar lång. Den kan se ut ungefär så här:

Exempel: Inledning

”Vi skulle undersöka om frön kan gro både när det är torrt och när det är fuktigt. Min hypotes är att frön behöver vatten för att gro.”

Utrustning

Under rubriken ”Utrustning” ska du beskriva vilka saker du använde. Gör en lista över alla saker du använde. Det är viktigt att du tar med även småsaker. Skriv hur mycket eller hur många du behövde av olika saker. Beskriv också sakerna. Skriv till exempel ”3 teskedar i plast” i stället för bara ”skedar”.

Frön av smörgåskrasse som håller på att gro.

Exempel: Utrustning

– 20 frön av smörgåskrasse

– 2 fat av porslin

– 4 ark hushållspapper

– 40 centimeter plastfolie

– vatten.

Groddar av smörgåskrasse.

Resultat

Under rubriken ”Resultat” ska du bara precis beskriva vad som hände när du gjorde dina experiment eller vilka mätvärden du fick. Om du har räknat ut något ska uträkningen och vad du fick fram också stå.

Om du gjorde en serie mätningar är det lämpligt att presentera mätvärdena i en tabell. Du kan också visa dina resultat med ett diagram.

En del resultat visas bäst med en teckning eller ett fotografi.

Du ska inte förklara vad dina resultat innebär. Det ska du vänta med till det avsnitt som kallas ”Diskussion”.

Diskussion

Under rubriken ”Diskussion” ska du förklara vad dina resultat betyder och komma fram till en slutsats. Slutsatsen är en sammanfattning av resultaten och vad de betyder.

Om det finns en fråga i inledningen ska du försöka svara på den här.   Du ska också beskriva felkällor. Felkällor är sådant som gör resultaten osäkra. Vad skulle du göra annorlunda om du skulle göra laborationen igen?

Sammanfattning

@ Man ska skriva ner vad man gör och vad som händer när man gör en undersökning.

@ Skriv ner mätvärdet direkt varje gång du mäter något.

@ Om resultatet är att något har ändrat utseende är det bra att fotografera.

@ När undersökningen är färdig ska du samla ihop dina resultat på ett organiserat sätt.

@ En tabell är en uppställning av fakta och siffror i rader och kolumner.

@ En labbrapport är ett sätt att dokumentera en laboration. Labbrapporten är till för att visa vad som gjordes och hur.

@ Labbrapporter innehåller vissa delar:

Kapitel 10

Biologiska undersökningar

Dokumentera

Instuderingsuppgifter

1. Varför är det viktigt att skriva ner vad man gör och vad som händer under en undersökning?

2. Vilka saker är bra att skriva ner när man gör en undersökning?

3. Hur kan du dokumentera att något ändrat utseende?

4. Vad är en tabell?

5. Vad är det för skillnad på rader och kolumner i en tabell?

6. Vilka rubriker brukar finnas med i en labbrapport?

Aktivitet

Rita av en växt

En teckning är ett bra sätt att dokumentera en observation eller undersökning. När man ritar av något måste man titta noga hur det ser ut. Genom att titta noga lär man sig om detaljer.

Det här behövs

– En kvist av en växt. Det kan vara en uteväxt eller en krukväxt.

– Papper.

– Pennor.

Gör så här

1. Lägg kvisten framför dig.

2. Titta noga på kvisten. Lägg märke till former, färger och ytor.

3. Rita av kvisten noga, med så många detaljer du kan.

Bilden: Olika källor säger olika saker om vargen. En del källor säger att det finns för många vargar i Sverige, andra säger att det finns för få.

Källkritik i biologin

Information som rör biologi kan exempelvis handla om hälsan eller miljön. Vad är nyttigt och vad är farligt?

Vad är mest miljövänligt? Vilka djur behöver vi skydda?

Det finns information som är sann och information som är falsk. Ibland säger olika källor helt olika saker. För att ta reda på vad man kan lita på behöver man tänka kritiskt och vara källkritisk. Källkritik är att granska en källa noga innan man tror på information som kommer därifrån.

Ord och begrepp

Kritisk är att ofta upptäcka och peka ut sådant som är fel eller dåligt.

Kritiskt tänkande är att tänka efter innan man tror på något.

Källa är något vi hämtar information från, till exempel en bok, en webbplats eller en person som berättar något.

Källkritik är att noggrant granska en källa innan man tror på information som kommer därifrån.

Manipulera är att påverka någon eller något med listiga knep så att det inte märks vad man håller på med.

Objektiv betyder att något bygger på fakta och inte bara på vad man tycker och känner. Motsatsen är subjektiv.

Påstående är något som någon säger.

Kritiskt tänkande

Att tänka kritiskt betyder inte att tänka negativa tankar eller att vara kritisk till allt. Kritiskt tänkande är att tänka efter innan du tror på något. Finns det starka skäl att tro på påståendet?

För att kunna tänka kritiskt behöver du både kunskap och förmåga att leta efter fakta. Ju mer du lär dig om biologi, desto lättare blir det att tänka kritiskt om biologiska påståenden.

Ju ovanligare eller konstigare något låter, desto viktigare är det att tänka kritiskt innan man tror på det. Det spelar ingen roll om det är konstigt på ett bra sätt eller på ett dåligt sätt. Det kan till exempel vara att man blir mycket bättre på matte av att dricka apelsinjuice eller att man blir blind av att äta morötter.

Att jämföra vad olika källor säger om samma sak är ett sätt att vara källkritisk.

Källkritik

En källa är något vi hämtar information från, till exempel en bok, en webbplats eller en person som berättar något.

Man kan inte lita på alla källor. Många källor skriver eller säger saker som inte stämmer. För att ta reda på vilken information man kan lita på måste man vara källkritisk.

Att vara källkritisk är att fundera på om information från en viss källa är pålitlig. Du kan vara källkritisk genom att ställa följande frågor:

Vem är avsändaren?

Avsändaren är personen eller företaget som står bakom källan. En person som skrivit en text kan vara avsändaren. Men om texten är publicerad av en tidning eller på en myndighets hemsida så är även tidningen eller myndigheten avsändaren.

Ofta kan man lita på information från myndigheter och universitet. Men om informationen finns på en blogg skapad av någon som man inte känner till så bör man vara mer kritisk. Har personen som skrivit texten till exempel kunskap om ämnet?

Vad är syftet med källan?

Vill källan sprida fakta och kunskap eller vill den påverka dig att köpa något eller tycka något? Reklam, politisk propaganda och debattartiklar är källor som sprider åsikter och känslor snarare än objektiva fakta.

Bygger uppgifterna på verkligheten?

Är informationen riktig och inte mixtrad med? Det finns källor som sprider falska nyheter, manipulerade bilder och felaktig statistik. De källorna vill påverka oss att tycka på ett visst sätt.

Säger olika källor samma sak?

Om du är osäker på om du ska lita på en faktauppgift så kan du dubbelkolla. Leta upp minst en källa till och se om du hittar samma svar där.

De två källorna som du använder ska båda vara pålitliga. Dessutom ska de vara oberoende av varandra. Oberoende källor betyder att källorna har hämtat in sin information utan att använda varandra som grund.

Pålitliga källor

De flesta lärare, bibliotekarier, journalister och forskare har något gemensamt. De arbetar för att sprida fakta och kunskap. De vill inte ljuga, sälja saker eller vilseleda oss.

Det finns flera genvägar till pålitliga källor:

1. Bibliotek har till uppgift att förmedla kultur och kunskap. Personalen kan hjälpa dig att hitta böcker, databaser, uppslagsverk och andra källor som du kan lita på.

2. Uppslagsverk och facklitteratur brukar vara noggrant granskade av kunniga författare och redaktörer.

3. Myndigheter och större organisationer som Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket och Röda korset publicerar statistik och rapporter om ämnen som de har goda kunskaper om.

Sammanfattning

@ Kritiskt tänkande är att tänka efter innan du tror på något. Finns det starka skäl att tro på påståendet?

@ En källa är något vi hämtar information från. Det kan vara en bok, en artikel på nätet eller en person som berättar något.

@ Man kan inte lita på alla källor.

@ Att vara källkritisk är att kontrollera så att information från en källa verkligen stämmer.

@ Du kan vara källkritisk genom att ställa följande frågor:

1. Vem är avsändaren?

2. Vad är syftet?

3. Bygger informationen på verkligheten?

4. Kan du hitta samma information i flera källor?

Kapitel 10

Biologiska undersökningar

Källkritik i biologin

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en källa?

2. Vad betyder det att vara källkritisk?

3. Vad betyder det att tänka kritiskt?

Aktivitet

Granska ett biologiskt påstående

Det här behövs

– Dator, surfplatta eller mobiltelefon med internetuppkoppling.

– Papper och penna.

Gör så här

1. Bestäm dig för ett påstående som rör biologi som du inte vet om det är sant eller inte. Det kan vara något som någon du känner brukar säga, något du har hört på nätet eller något som påstås i reklam. Skriv ner påståendet. Till exempel: ”Vitlök är bra mot förkylning”.

2. Använd en sökmotor som Google för att söka information som håller med eller säger emot påståendet.

3. Skriv kort vad varje källa säger om påståendet.

4. Svara på följande frågor för varje källa:

a. Vem är avsändaren? Är det en myndighet, ett universitet, en nyhetssida, en blogg etc.?

b. Vad är syftet med källan? Är det att informera, underhålla, sälja en produkt, övertyga dig om en åsikt eller något annat?

5. Vilka källor verkar mest pålitliga? Varför?

6. Vad tror du om påståendet nu, verkar det troligt, osäkert eller osant? Varför?

7. Skriv ner dina tankar och varför du tror som du tror.

Bilden: Med hjälp av upptäckter och kunskaper i biologi har människor kunnat föda upp husdjur med bra egenskaper, till exempel kor som är vänliga och ger mycket mjölk.

Viktiga upptäckter

Med hjälp av systematiska undersökningar har människor upptäckt och lärt sig många viktiga saker. Med hjälp av biologi har vi lärt oss om hur levande varelser fungerar. Vi har till exempel lärt oss att framställa mat och att förebygga och bota sjukdomar.

Ord och begrepp

Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier.

Bakterier är små enkla organismer.

Bota är att göra så att någon blir frisk från en sjukdom.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Förebygga är att göra saker i förväg för att hindra något.

Penicillin är en sorts antibiotika.

Resistens betyder motståndskraft.

Vaccin är läkemedel som man tar i förväg för att man inte ska bli sjuk.

Virus är mycket små smittsamma partiklar.

Hundar är husdjur

Husdjur

Husdjur är djur som människan föder upp och tar hand om. En del husdjur får vi kött eller annan mat från: från kor får vi mjölk, från höns får vi ägg och från bin får vi honung. En del husdjur hjälper oss på andra sätt: hundar jagar och hjälper synskadade, hästar drar vagnar och bär ryttare, afrikanska hamsterråttor kan leta efter landminor. En del husdjur har vi bara för att vi tycker om dem.

De första husdjuren

Från början kommer alla husdjur från vilda djur. Hunden kommer från vargen, grisen kommer från vildsvinet, kon kommer från uroxen och hönan kommer från en djungelhöna som finns i Indien.

Många av husdjuren har levt med oss i tusentals år. Under tiden som människan har fött upp djur har de förändrats. Djuren har blivit tama.

som både är våra vänner och hjälper oss med olika arbetsuppgifter.

Förändring av djuren

Människorna valde ut de djur som passade bäst för att leva tillsammans med oss, till exempel de som var minst rädda och aggressiva. De djuren fick para sig och få ungar med varandra.

När en hona och en hane som var lätta att hantera fick ungar med varandra så blev ungarna ännu lättare att hantera. Djuren blev tamare och tamare.

Människor som födde upp hundar använde dem till olika saker. En del hundar fick hjälpa till att jaga, några fick valla får och andra fick dra slädar. När hunduppfödare valde hundar med olika egenskaper för olika uppgifter bildades olika hundraser. Olika hundraser ser olika ut och är duktiga på olika saker.

Mer kunskap gav snabbare förändring

På 1800-talet upptäckte en österrikisk forskare som hette Gregor Mendel att det finns regler för hur egenskaper förs över från föräldrar till barn. Reglerna kallas Mendels lagar.

Med hjälp av Mendels lagar lärde sig djuruppfödare att göra bättre val när de skulle välja vilka djur som skulle få para sig med varandra. Det ledde till att djuren kunde förändras snabbare. De senaste 100 åren har många husdjur förändrats mycket.

Korna har blivit mycket större och ger mycket mer mjölk. I dag ger en enda ko lika mycket mjölk som tre kor gjorde för hundra år sedan. På samma sätt lägger höns fler ägg i dag än förr.

Hönor lägger fler ägg i dag än för 100 år sedan. Det beror på att uppfödare har valt ut höns med egenskapen att lägga många ägg.

2023 fick två forskare Nobelpriset i medicin för upptäckter som gjorde det möjligt att utveckla vaccin mot covid-19 så snabbt.

Vaccin

Vaccin är läkemedel som man tar i förväg för att man inte ska bli sjuk. Vaccin har funnits sedan slutet av 1700-talet. Med hjälp av vaccin har flera allvarliga sjukdomar blivit ovanliga.

Det första vaccinet

Det första vaccinet gjordes i slutet av 1700-talet av en brittisk läkare som hette Edward Jenner. Vaccinet var mot sjukdomen smittkoppor.

Smittkoppor var en väldigt smittsam sjukdom som många dog av.  Smittkoppor utrotades i slutet av 1900-talet genom att människor i hela världen vaccinerades.

Vaccination av barn i Sverige

I Sverige erbjuds alla barn vaccin mot elva sjukdomar. Det är rotavirus, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och HPV. Det är allvarliga sjukdomar som var vanliga förr.

Vaccin mot covid-19

2020 när pandemin med covid-19 började var sjukdomen helt ny. Det fanns inget vaccin och läkarna visste inte hur de skulle behandla personer som blev svårt sjuka. Många människor dog.

Forskare över hela världen arbetade hårt för att utveckla ett vaccin mot covid-19. Det gick snabbare att skapa ett vaccin än någonsin tidigare. Efter mindre än ett år blev de första personerna vaccinerade mot sjukdomen. När fler och fler blev vaccinerade blev allt färre allvarligt sjuka. Framför allt var det färre som dog.

Tack vare vaccin slipper många att få allvarliga sjukdomar.

Antibiotika kan bota sjukdomar som orsakas av bakterier.

Antibiotika

Antibiotika är en grupp läkemedel mot sjukdomar som orsakas av bakterier. Däremot fungerar inte antibiotika mot sjukdomar som orsakas av virus.

Antibiotika gör så att bakterierna dör. Med hjälp av antibiotika går det att bota många sjukdomar som man tidigare dog av.

Penicillin var den första antibiotikan

Den första antibiotikan som upptäcktes var penicillin. Penicillin är ett ämne som bildas av vissa mögelsvampar och som dödar många olika sorters bakterier. Penicillin upptäcktes 1928 av en brittisk forskare som hette Alexander Fleming.

Forskare gjorde undersökningar och gav penicillin till patienter. Penicillin hjälpte mot dödliga sjukdomar som sepsis och syfilis. På 1940talet började man tillverka penicillin som läkemedel.

Många sorters antibiotika

Penicillin används fortfarande. Det hjälper mot sjukdomarna halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation, lunginflammation och borrelia. I dag finns också många andra sorters antibiotika som används mot andra sjukdomar.

Den som gör en viktig vetenskaplig upptäckt kan få ett Nobelpris. Alexander Fleming som upptäckte penicillin fick tillsammans med två andra forskare Nobelpriset i medicin 1945. På bilden ses Nobelprismedaljen.

För mycket antibiotika

Alla sorters antibiotika måste användas på rätt sätt och inte i onödan. Bakterier kan nämligen bli resistenta mot dem. Resistens betyder motståndskraft. Då kan läkemedlet inte längre döda bakterierna.  Det finns nu bakterier som orsakar till exempel tuberkulos och lunginflammation som är resistenta och inte kan behandlas med antibiotika.

Sammanfattning

@ Med hjälp av systematiska undersökningar i biologi har vi lärt oss att framställa mat och förebygga och bota sjukdomar.

@ Från början kommer alla husdjur från vilda djur.

@ Med hjälp av regler för hur egenskaper förs över från föräldrar till barn lärde sig djuruppfödare att förändra husdjur mer systematiskt.

@ Vaccin är läkemedel som man tar i förväg för att man inte ska bli sjuk.

@ Vaccin har gjort att flera allvarliga sjukdomar har blivit ovanliga.

@ Antibiotika är läkemedel mot sjukdomar som orsakas av bakterier.

@ Antibiotika kan bota många sjukdomar som man tidigare dog av.

@ Antibiotika hjälper inte mot sjukdomar som orsakas av virus.

Kapitel 10

Biologiska undersökningar

Viktiga upptäckter

Instuderingsuppgifter

1. Vad är husdjur?

2. Hur förändrades djuren när de gick från att vara vilda till att bli husdjur?

3. Hur har kor och höns ändrats de senaste 100 åren?

4. Vad är vaccin?

5. Hur länge har det funnits vaccin?

6. Vad är antibiotika?

7. Hur länge har det funnits antibiotika?

Aktivitet

Nytta av biologiska upptäckter

Hur har du nytta av de upptäckter som beskrivs i avsnittet? Läs texten och tänk efter hur upptäckterna påverkar ditt liv. Har du husdjur?

Äter du mat som innehåller mjölk, ägg och kött? Är du vaccinerad mot sjukdomar? Har du fått antibiotika någon gång?

Register

A

abborre 149, 171

algblomning 52

alger 143, 167

alkohol 307–308

alkoholism 307

allemansrätt 74

andning 239–240

andningsapparat 207, 210 angora 61

anpassning 15, 17, 162 anteckna 348

antibiotika 313–314, 369

apa 27

art 23–24, 57, 65, 159

artär 231, 234

asp 106

aspglansbagge 100

assisterad befruktning 270

astigmatism 222

avdunsta 47

avfall 200

avfallsprodukter 235

avgas 67

avkomling 23

B

bajs 247

bakterier 9, 295–297, 313–314, 369

balans 41, 44, 221, 227

bananfluga 280

bandtång 142, 168

bark 73, 105, 125, 133, 197 barr 85

Bauer, John 80 befruktning 265

bekämpningsmedel 65

ben 259–260

benmärg 259, 261 beredskap 289–290

bergklomossa 92

berguv 98, 109

beroende 307–310

beskt 225

biceps 254

biologisk klocka 277, 279

biologisk mångfald 12, 159, 161

biologiskt kön 330

bisexuell 329, 331 bitestiklar 266

bladlus 193

bladtång 143

bladvass 142

Blekinges landskapsdjur 101

blindtarm 247

blod 235

blodkroppar 231

blodkärl 233–234

blodomlopp 207, 209, 231, 233

blodplasma 231, 235

blodplättar 231, 235

blygdläppar 266

blåbär 91, 106, 120

blåhake 128

blåklint 180

blåsippa 89

blåstång 143

bofink 99, 108

Bohusläns landskapsdjur 151

Bohusläns landskapsväxt 90

bok 87, 183 bomull 61

bota 365

bottenskikt 86

brackvatten 159–160

brakved 88

brosk 259, 262

brugd 170

brunbjörn 96, 127, 133

brunkulla 181

brunråtta 189, 200

bräckt vatten 160

brännässla 180, 199

bröst 267–268

buske 88, 120 buskskikt 86

byggstenar 302

bäver 151

C

cancer 307, 321, 324

Carson, Rachel 69

cell 9, 207, 209, 213, 253, 295, 321

cellandning 47, 51, 239, 241

cellhämmare 324

cellkärna 209

citronfjäril 101, 107 covid-19 316–317, 368 cyklop 147

D

Dalarnas landskapsdjur 98

Dalarnas landskapsväxt 181

Dalslands landskapsdjur 99, 129 damm 297

Darwin, Charles 19

data 342

depression 289, 321, 326

detalj 347

diabetes 321, 325

dialys 250

diarré 313

djuruppfödare 367

DNA 209

doftämnen 224

dokumentera 347

dricksvatten 59

droger 307, 309–310 dryck 301

dröm 277, 279 duscha 297

duvhök 109

dvärgbjörk 120, 134 dvärgbuskar 90

dvärgvide 121

däggdjur 95–96, 125, 147, 150, 187–188

E

egenskap 9, 15, 17 ek 87, 183 ekologi 35, 37 ekologiskt fotavtryck 68 ekorre 97

ekosystem 35, 37–38, 41–42, 47, 57, 105, 133, 197

ekosystemtjänst 57–58

ekoxe 101

elakartad 324

en 88

energi 48, 285, 302 energidryck 309 ettåriga örter 89, 118, 180 evolution 9, 15

experiment 339, 341

F

familjer 25

feber 283, 286, 313 felkälla 339, 343 fett 303

fetter 301

fiber 295

filtrera 167

filtrerare 170

fisk 147–148

fiske 77

fiskgjuse 152, 171

fiskmås 153

fisktärna 152

fjäll 115

fjällabb 128

fjällbjörk 117

fjällbjörkskog 117

fjällgentiana 119

fjällglim 119

fjällkvanne 119

fjällpipare 129

fjällripa 135

fjällräv 126

fjällsippa 121

fjälluggla 129

fjällvråk 129

fjällämmel 126–127, 135

Fleming, Alexander 369

fleråriga örter 89, 118, 180

flimmerhår 221, 224

folksjukdomar 321

forskare 35, 277

fossil 19

foster 271

foto 350

fotosyntes 47, 50, 133, 167

frukt 105, 133, 177, 187, 197

fruktkropp 92

frö 105, 177, 187, 197 fullkorn 301

fytoplankton 141, 168

fågelskådare 73

fågelskådning 75

fåglar 95, 98, 125, 128, 147, 152, 187

fältskikt 86

fönsterlav 92, 122

förbränning 51, 241

förebygga 365

förfader 23, 28

förkylning 313, 315

förlossning 265, 271

förmak 232

försörja 259

förvedad 85, 115 förvildad 177–178

förälskelse 329, 332

föröka 9–10

G gift 67

glasbjörk 87

glukos 48

godartad 324

Gotlands landskapsdjur 188

Gotlands landskapsväxt 91

gran 87

graviditet 265, 271

grottmålning 30

grovtarm 245, 247

grundsmak 225

grundvatten 57, 59

gråsäl 151

gråtrut 167

gräs 177–178

gräsmatta 178

grävling 188

grönslick 144

gullbräcka 118

gullviva 89, 106

gul näckros 142

gädda 149, 171 gälar 167

Gästriklands landskapsdjur 99

Gästriklands landskapsväxt 89

gödsel 47, 52, 65

H

hage 73

hammaren 223

hampa 61

hassel 88

hasselmus 96, 108 hav 159

havre 179

havssallat 144

havstulpaner 155, 170

havsörn 153

hermelin 126

heterosexuell 329, 331

hjortron 118

hjärna 213, 285

hjärnans delar 215

hjärta 232, 285

hjärtinfarkt 289, 321–322

hjärt–kärlsystem 209

Homo sapiens 27, 29

homosexuell 329, 331 hud 226

husdjur 187–188, 366 husfluga 193, 200 husmossa 122, 134 husmus 189

huvudlus 193

hygien 295

hållbar utveckling 69–70 håv 95, 147

Hälsinglands landskapsdjur 97

Hälsinglands landskapsväxt 181

Härjedalens landskapsdjur 96

hästkastanj 183

hönsbär 119

hörapparat 223

hörsel 223

hörselcell 223

hörselgång 223

I identitet 329–330

igelknopp 142

igelkott 188

immun 313

immunförsvar 301

individ 65, 125 infektionssjukdomar 314 influensa 313, 316

information 213, 221

insekt 95, 100, 105, 125, 130, 187, 192 insektsätare 108

insemination 270

instruktion 339, 347

insulin 325–326 in vitro-fertilisering 270 isranunkel 119

J

jakt 77

Jenner, Edward 368

jordlöpare 100

jute 61

jämställdhet 329, 333

Jämtlands landskapsdjur 97, 127

Jämtlands landskapsväxt 181

järv 127

K

kaffe 309

kalfjäll 115–117, 125–126

kammare 232

kapillär 234

karljohan 92

katt 201

kaveldun 142

kemisk energi 48

kiss 249

klimatförändring 67

klitoris 266

knott 130

knubbsäl 151

knölsvan 152, 169

koffein 309

koldioxid 233, 241

kolets kretslopp 50

kolhydrater 301–302

koltrast 191, 199

koncentration 285

kondition 283

konditionsträning 283

konsument 41, 43 korn 179

kornvallmo 181

korp 99, 129

kostfibrer 301

krabbtaska 154

KRAV-märkt mat 67

kreativ 23

kretslopp 47

kritiskt tänkande 360

kronhjort 96

kroppsdelar 208

krypljung 121

kråka 191, 200 kråkbär 121

kräftdjur 147, 154

kulturbygd 178

kulturmark 177

kungsörn 129, 135 kväve 177

kvävets kretslopp 52

kåthet 269

källa 359

källkritik 361

känsel 226

känselsinnet 227

kärlek 329

kön 330

könscell 265

könsidentitet 331

könsmogen 267

könsorgan 265

könsroll 329, 333

körtel 295

kött 60

L

labbrapport 353

laboration 339, 344

landskapsdjur 96–99, 101, 127, 129, 151–153, 188–191

landskapsväxt 89–91, 142, 180–181

larv 102, 194, 197

lavar 85, 92, 115, 122, 125, 133

lavskrika 99

lax 164

led 259, 261, 283, 285

ledvätska 262

lever 245, 248

lianer 90

liljekonvalj 89

lilla kretsloppet 233

lin 61, 181

lind 183

lingon 91, 121 linnea 89

Linné, Carl von 24

lins 221–222

liv 9–10

Livets träd 25

livets utveckling 11

livsmiljö 116

ljud 221

ljung 91

ljus 221

ljusenergi 48

lo 97

Lucy 28

luftrör 239

luftstrupe 239, 241

lukt 224

luktceller 224

lungblåsor 239

lunginflammation 315, 317

lungor 241

lust 269

läder 61

läderhud 226

läkemedel 321

löja 149

lönn 87, 182 löv 85

M

magsaft 247

magsäck 245, 247

manipulera 359

markägare 73

mask 197

maskros 199

mat 60, 301

matspjälkning 207, 209, 245–247

matstrupe 245

Medelpads landskapsdjur 127, 189

Mendel, Gregor 367

Mendels lagar 367

mens 265, 268

menscykel 268

mensvärk 268

metod 344

mikroplast 170

miljard 9

miljö 35–36, 65, 125

miljövänlig 66

mineralämnen 301, 303

mink 150

minne 214

mistel 91

mjölk 61

mjölksyra 253, 255 mohair 61

mossor 92, 122, 125, 133 motion 283–284

MSC-märkt fisk 67

mullvad 189

murgröna 91

muskel 213, 231, 253–254, 283, 285 musslor 170

myrstack 101

målbrott 267

människoapor 27

människosläktingar 28

mätvärde 342, 347 mört 149, 169

N

narkotika 307, 309 natur 35–36, 65 naturligt urval 15, 17–18 naturmaterial 57

naturresurser 58

neandertalmänniskan 29

nedbrytare 41, 43 nektar 105, 197 nerv 213

nervcell 213

nervsystem 207, 210, 213, 216 nervtrådar 216

nikotin 307–308

njure 245, 249

njutning 269

Nobelpris 277, 369 nordhavsräka 155

Norrbottens landskapsdjur 99

näktergal 191

näring 15, 35, 41, 245, 247, 301–302 näringskedja 41–42, 105, 110, 133, 136, 141, 167, 172, 197, 202

näringsväv 41, 44, 105, 110, 133, 136, 167, 172, 197, 202

näringsämne 51, 235, 302

Närkes landskapsdjur 96

Närkes landskapsväxt 89

närsynt 222

näsa 224

nässeldjur 147, 156 nässelfjäril 193, 199 näthinna 222

nötskrika 105

O

objektiv 359

observation 339, 341 odla 57, 177

odlade växter 178

odon 120

ogräs 65, 177, 180 ohyra 295, 297 onani 265, 269 operation 324

organ 207–208, 213, 226, 259 organism 9–10, 15, 23, 35, 41, 47, 115, 239

organsystem 207, 209

orgasm 269

P

papper 61

parasit 90

passiv rökning 307

penicillin 369

penis 266

personlighet 329–330

plankton 167

pollen 105, 197

pollinering 177, 187

primater 27

producent 41, 43

projicera 221

proteiner 245, 253, 301, 303

prästkrage 180

psykisk ohälsa 326

psykoterapi 321

pubertet 265, 267

puls 232, 277

pulver 295

pump 231

pung 266

pupill 222

puppa 102, 194 pynta 85

pålitliga källor 361

påstående 359

päls 61

R

raps 181

reflex 217, 255, 307

relation 329

ren 127

reningsorgan 248

resistens 370

resultat 339, 342, 347

ripbär 121, 134

ris 90, 120

rita 349

robot 9

Ronja Rövardotter 80

rovdjur 41, 105, 109, 133, 147, 167, 171, 201

ryggmärg 213, 216

rådjur 189

råg 179

rättighet 73

röda blodkroppar 235

röd brännmanet 156

rödräv 97, 109, 126, 135, 189, 201

rönn 182

rörelseapparat 207, 210

S saga 80

saliv 246–247

salt 225

salthalt 159

saltvatten 159–160

samarbete 23

sammanställa 347, 348

sena 259, 261

sex 269

sexualitet 269

siden 61

signal 213–214

simulering 339, 341

sinnesceller 227

sinnesorgan 221, 227

sjuprickig nyckelpiga 193

skadedjur 65

skata 191

skelett 253, 259–260, 285

skogsbruk 61

skogshare 107, 127, 135

skogsmyra 101

skogsstjärna 89

skott 85

skräp 200

skräpätare 200

skyddsjakt 77

skygg 95, 187

Skånes landskapsdjur 96

Skånes landskapsväxt 180

skägglav 122

skäggväxt 267

skövla 66

släkt 24

släktträd 23, 25–26

smak 225

smakceller 225

smaklök 221, 225

smitta 313

smittkoppor 368

smittsjukdomar 314

smuts 296

Smålands landskapsdjur 151

Smålands landskapsväxt 89

smörbollar 118

snippa 266

snopp 266

snösparv 129

socialt kön 330

socker 302

sommarsång 81

sparvhök 191, 201

specialist 187

spermie 265–266

spillning 95

spår 96

spö 147

stadsduva 191

stickmyggor 130

stigbygeln 223

stjälk 85

stora kretsloppet 233

storspigg 148

storspov 190

strandkrabba 154

stress 289–290

stroke 321–323

strålning 324

styrka 283

styvmorsviol 181

städa 297

städet 223

stärkelse 302

större hackspett 99, 108

sudare 144

surt 225

svamp 92, 115

Sveriges nationalfågel 191

svett 295, 297

svidknott 130

syn 222

synceller 222

synfel 222

syre 233, 235, 239, 241

systematisk 339

systematiska undersökningar 339

sädesledare 266

sädesärla 190

Södermanlands landskapsblomma 142

Södermanlands landskapsdjur 152

sömn 278

sömntips 280

sötkörsbär 198

sött 225

sötvatten 159–160

sötvattensmärla 154, 169 T

tabell 351

tagghudingar 147, 156

talgoxe 190

tall 87, 182

tama djur 188

tamkatt 201

tarmtång 143

teckenspråk 223

teckning 349

testiklar 266

testosteron 267

textil 57, 61

tidslinje 10–11

timotej 179

titel 347

tjocktarm 245, 247

tjäder 99, 107

tjänst 57

tobak 307–308

tordyvlar 100

torsk 149

torta 119

trana 153

transperson 331

transplantation 249

triceps 254

trumhinna 223

träd 86, 182

trädgräns 116

trädskikt 86

träning 283, 285

träningsvärk 283, 285

tumlare 151

tumör 321, 324

tunga 225

tunntarm 245, 247

tyg 61

Tyst vår 69

tång 141, 143

tångräka 155

tävling 16

U

umami 225

underhud 226

underliv 266

undersöka 340

undervattensväxt 141–142

upphetsning 269

Upplands landskapsdjur 153

upplevelse 277

uppmärksam 289

urval 15

utandningsluft 242

utdöd 23, 28

utfiskning 66

utförande 347

uthållig 253, 289

Uti vår hage 81

utmattad 289

utrota 65–66

utrustning 347

utter 151

utveckling 9, 15, 23

V

vaccin 313–314, 317, 368

vanlig sjöstjärna 156

varg 97

varierad kost 304

vattendrag 167

vattenverk 57

vattenväxt 141–142

vattenånga 47

vattnets kretslopp 49

ved 61, 85, 115

ven 231, 234

vete 179

vila 278, 286

vilda djur 188

vilda växter 178

vildkanin 188

vildkaprifol 90

vinterkräksjuka 317

virke 57, 61

virus 295–296, 313–316

vita blodkroppar 235

vitaminer 301, 303

vit näckros 142, 168

vitsippa 89

vulva 266

vårtbjörk 183

värkar 271

Värmlands landskapsdjur 97

Värmlands landskapsväxt 89

Västerbottens landskapsdjur 190

Västergötlands landskapsdjur 153

Västergötlands landskapsväxt 91

västkusten 160

Västmanlands landskapsväxt 91

vätskeersättning 318

vävnad 207–209, 253–254, 259

växtplankton 144

växtätare 107, 199

Y

ylle 61

Å

åker 73

åkersork 189

Ångermanlands landskapsdjur 151

Ångermanlands landskapsväxt 181

ångest 289, 321, 326

återhämtning 283, 289

Ä

ägg 61, 102, 194

äggcell 265–266, 268

ägglossning 266, 268

äggstockar 266

älg 95, 97, 127

ändtarm 247

ängsgröe 179

ängsklocka 181

äpple 184

Ö

öga 222

Ölands landskapsdjur 191

öra 223

öroninflammation 315

öronmanet 156

ört 85, 89, 115, 118, 177, 180

Östergötlands landskapsdjur 152

Östergötlands landskapsväxt 180

Östersjön 160

östrogen 268

överfiskning 66

övergödning 52, 67

överhud 226

översynt 222

Bildförteckning

333 Dora Di Maar/Shutterstock

334 Maskot/Getty Images

338 Milena Khosroshvili/Getty Images

342 Andrey_Popov/Shutterstock

346 Maskot/Getty Images

349:1 Kirsten Tind

349:2 lzf/Shutterstock

350 kubais/Shutterstock

352 Monkey Business Images/ Shutterstock

355 Irina Zharkova31/ Shutterstock

358 Jim Cumming/Shutterstock

364 New Africa/Shutterstock

368 Africa Studio/Shutterstock

369:1 Andy Shell/Shutterstock

369:2 Bertil Jonsson/Shutterstock

NE Biologi 4 – 6

NE Biologi 4–6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för biologi 4–6 (Lgr22) och behandlar alla arbetsområden: natur och miljö, kropp och hälsa samt

systematiska undersökningar och granskning av information. Kapitel 4, 5, 6 och 7 handlar om växter och djur i olika miljöer i Sverige: skog, fjäll, sjö och hav samt stad och land. Tanken är att ett eller två av dessa kapitel kan väljas.

Boken handlar om hur naturen, levande varelser och den egna kroppen fungerar. Syftet är att väcka intresse för ämnet och ge en verklig förståelse för biologins grunder, vilket ger goda förutsättningar för progression och lust till vidare studier.

Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel, som filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner, kan du anpassa undervisningen och lärandet efter olika elevers behov och förutsättningar.

ISBN 978-91-88423-84-9