Geografi 4–6 by Nationalencyklopedin

Geografi 4 –6

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se © NE Nationalencyklopedin AB 2023 Författare: Rikard Ask Läromedelsutvecklare och redaktör: Tobias Andersson Bildredaktör: Martina Eriksson Kartor och infografik: Erik Nylund Illustratör: Elin Jonsson Grafisk formgivare: Jens Klaive Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren. MIX Papper från ansvarsfulla källor

FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-88423-80-1

Innehåll

Vad är geografi?

1. Geografins metoder Kartans uppbyggnad Att använda kartor Olika typer av kartor

9 11 19 25

2. Sverige och Norden Sveriges naturgeografi Sveriges landskap Sveriges befolkning Nordens geografi

33 35 47 55 63

3. Europa Europas naturgeografi Europas befolkning Europa och världen

77 79 91 99

4. Världsdelar Kontinenter och världsdelar Världsdelarna i korthet

105 107 113

5. Världens geografi Stater och regioner Hav och sjöar Floder Berg, öar och halvöar Skogar, öknar och glaciärer

129 131 137 145 153 159

6. En jord i rörelse Hur skapas vår miljö? Endogena och exogena processer Naturen förändrar miljön Klimat Människan, miljön och klimatet Hållbar utveckling

167 169 179 189 195 205 213

7. Jordens resurser Vatten Mat Energi och andra resurser En rättvis värld?

219 221 229 237 247

252 255

Förord

Geografi är ett ämne där man studerar jordytan och vad som händer där. Här får du bland annat lära dig om hur jorden ser ut på olika platser, hur människor livnär sig samt vilka konsekvenser det får för vår miljö. Du får även lära dig om de processer som utan mänsklig påverkan formar och omformar jordytan. Kort sagt kommer du att få svar på geografins huvudfråga: Varför så just här?

Redaktionen, NE

Vad är geografi? Du har säkert funderat många gånger på hur världen omkring dig ser ut och fungerar: – Varför är det kallare i norra Sverige än i södra? – Vad heter huvudstaden i Finland? – Vilka länder ligger i Europa? – Vad är Golfströmmen? – Varifrån kommer bensin och olja? – Hur ritar man kartor? Att ställa frågor och fundera över hur världen egentligen ser ut och fungerar har människor gjort i alla tider. Vi är helt enkelt nyfikna av oss. Geografins uppgift är att beskriva hur jordens yta ser ut och vad som händer där.

Ett brett ämne Geografi är ett ämne som har stora likheter med flera andra ämnen du läser i skolan. I geografi är det viktigt att ha kunskap om naturen men även viktigt att ha förståelse för samhället och vad som hänt i historien. Kort sagt kan man säga att det handlar om ett samspel mellan natur, människa och samhälle. Det är faktiskt så att geografiämnet brukar delas upp i två delar, nämligen naturgeografi och kulturgeografi. Naturgeografi handlar om hur de miljöer som finns i naturen ser ut och hur de förändras. Ett exempel på det kan vara hur vatten, väder och vind formar och omformar land-

Utsikt från en klippa på ön Senja utanför Tromsø i Norge. 6

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

skapet. Kulturgeografi handlar om det som händer på jordens yta och som på olika sätt har med människor att göra. Då kan det exempelvis handla om var städer har uppkommit och varför de har bildats just där. Ibland kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan naturgeografi och kulturgeografi då människan på ett eller annat sätt påverkar det mesta på vår jord. Trots likheter med andra ämnen finns det ändå något som är speciellt med geografi och det är platsen. Då handlar det inte bara om att veta vad olika platser heter utan också om varför en plats ”ligger där den ligger”. Geografi handlar till exempel om att förklara varför orter finns där de finns, men också om varför naturgeografiska fenomen som berg och vattendrag finns på olika ställen i världen. Man kan faktiskt säga att så fort man kan visa något på en karta är det geografi. Välkommen till världens ämne!

Aktivitet Titta på bilderna och fundera på följande: 1. Vilken av bilderna skulle du koppla till naturgeografi respektive kulturgeografi? 2. Varför tycker du som du gör? Försök komma på så många exempel som möjligt. 3. Kan du hitta naturgeografiska exempel i den bild som du anser är kulturgeografisk och omvänt? Vilka i så fall?

En skogsmaskin avverkar barrskog.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Kapitel 1 Geografins metoder

Bilden: Satellitbild över Skandinavien.

Kartans uppbyggnad En karta är en förminskad avbildning av jordytan eller en del av den. Kartor visar till exempel skogar, sjöar, berg, floder, vägar, städer och andra orter. Kartor kan även visa sådant som inte direkt syns på jorden, som gränser mellan länder och delar av länder.

Ord och begrepp Breddgrad är tänkta vågräta linjer runt jordklotet som går från öst till väst.

Magnet är en bit av metall som drar till sig järn och en del andra metaller.

Ekvatorn är en tänkt linje som går runt hela jordklotet och som ligger lika långt från både Nordpolen och Sydpolen.

Orientera är att lägga eller flytta något åt ett visst håll (efter väderstrecken).

Jordglob är en karta över jorden som är formad som en boll.

Skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar då man avbildar något.

Kompass är ett instrument som visar väderstrecken med hjälp av en nål som alltid pekar mot norr.

Väderstreck är riktning (längs jordytan) som man kan få fram genom att titta på solen eller på en kompass.

Längdgrad är tänkta lodräta linjer runt jordklotet som går från norr till söder.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Den här världskartan ritades på 1860-talet. Hittar du Sverige?

Kartan Från papper till mobil För inte så länge sedan hade vi bara papperskartor. I dag använder vi i stället de digitala kartorna i våra mobiltelefoner och surfplattor. De digitala kartorna har en del fördelar, till exempel: – Man kan ha nästan hur många olika kartor som helst med sig. – Man kan få vägbeskrivningar utritade automatiskt samt få reda på hur lång tid det tar att ta sig till målet. – Det går mycket lättare och snabbare att söka upp platser på kartan.

Jorden är ett klot, och det bästa sättet att avbilda jorden är därför en jordglob. Men de flesta kartor är tryckta på plant papper eller visas på en plan skärm. Hur avbildar man ett klot på ett plant papper eller skärm? Svaret är att det inte går att göra perfekt. Det blir alltid något fel. På kartor över små områden blir felet så litet att det inte märks. På kartor som visar hela världen blir det däremot svårare. En helt exakt karta visar de riktiga ytorna, avstånden och vinklarna mellan olika saker på jorden. Men det är omöjligt på en plan karta. En plan karta kan bara ha två av dessa egenskaper samtidigt. Därför väljer man vilka egenskaper man tycker är viktigast för den karta man vill visa. Du har kanske redan lagt märke till det. På en del världskartor ser Sverige ut att fylla en stor del av hela Afrika. På andra är skillnaden i storlek den verkliga och Sverige är mycket mindre än Afrika.

Ett mer rättvist storleksförhållande Robinsons projektion (den gröna kartan) avbildar storleksförhållanden på ett mer rättvist sätt än Mercators projektion (den blå kartan). Lägg märke till Sveriges storlek i förhållande till Afrika i de båda projektionerna. 12

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Väderstrecken För att kunna förstå och använda kartor är det viktigt att man har koll på väderstrecken. Väderstreck är riktningar på jordytan. Det finns fyra väderstreck: norr, söder, öster och väster. Norr är riktningen mot Nordpolen, söder riktningen mot Sydpolen. Om man är vänd mot norr har man öster till höger och väster till vänster. Söder är då bakåt. På de flesta kartor är norr uppåt. Oftast finns det också en markering på kartan som visar var norr är. För att läsa kartan rätt måste man orientera norr på kartan mot norr i verkligheten. Om man har koll på solen kan man lista ut var norr är genom att solen går upp i öster och ner i väster. För det mesta är det lättare att ta hjälp av en kompass.

N Ö

V S

Väderstrecken norr, öster, söder och väster.

Kompassen En kompass kan visa väderstrecken. Det finns flera olika sorters kompasser. En vanlig är den magnetiska kompassen. Då jordens inre är en stor magnet kommer något som har blivit magnetiserat, till exempel en nål, att rikta in sig efter jordens magnetfält. Kompassnålens röda ände pekar därför alltid mot den magnetiska nordpolen. I dag behöver man inte köpa en magnetisk kompass utan det finns kompasser i de flesta mobiltelefoner. Mobiltelefonen känner av magnetfältets riktning och visar den på skärmen. På så sätt visas riktningen mot norr.

Tips när du använder kompassen När du läser av en magnetisk kompass bör du inte vara nära något annat magnetiskt föremål, till exempel stora metallobjekt eller starka elledningar. Då stör föremålets magnetfält kompassen så att den visar fel riktning mot norr. Du bör helst inte läsa av kompassen inomhus eller i en bil. Inuti hus går det mängder av elledningar och ibland även stora järnbalkar i väggarna. Bilen består mest av metall.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Jordens rutnät För att kunna ange ett exakt läge på jorden, en position, har världens länder kommit överens om ett tänkt rutnät som täcker jorden. Det här rutnätet finns alltså inte i verkligheten. Ekvatorn som är en del av rutnätet finns inte utmålad på marken som en linje runt jorden. Linjerna i rutnätet som går från öst till väst kallas breddgrader. De som går från norr till söder kallas längdgrader. Linjerna anges i grader. Breddgraden 0 är ekvatorn. Nordpolen och Sydpolen är 90 grader nordlig respektive sydlig bredd. När man anger läget på en plats anger man både breddgrad och längdgrad: Stockholm ligger på 59 grader nordlig bredd, 18 grader östlig längd.

ekvatorn

Jorden med rutnät. 14

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

infrastruktur

r markanvändning

dning fastighetsgränser

ränser byggnader

topografi

hydrografi

fotografi

I moderna digitala kartprogram ligger ofta den insamlade informationen i olika lager. Den som ska göra kartan kan då enkelt välja vilka lager som ska visas.

Så görs kartor För att kunna rita en karta behöver man först samla in information om det som kartan ska visa. Man kan göra det på flera sätt: flygfoton, satellitbilder och genom att vara ute och titta på hur området ser ut. Ska man bara rita en enkel karta, till exempel en skattkarta till en skattjakt, hämtar man kanske bara information som man redan har i huvudet. När informationen är insamlad måste man välja vilken information som ska visas i kartan. Ska det till exempel vara en karta som man kan använda för att hitta med bör man ta med vägar och stigar. NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

I Sverige har vi använt flygfotografering för att kartlägga vårt land i över hundra år. 15

Nästa steg är att välja vilka symboler och färger som ska betyda vad på kartan. Slutligen väljer man vilken skala kartan ska visas i. Om det är en digital karta så kommer den som använder kartan att kunna zooma in och ut, men man måste ändå först välja en startskala som kartan visas i.

Sammanfattning @ En karta avbildar jordytan eller

en del av den. På kartan kan man se skogar, sjöar, berg, floder, vägar, städer och gränser mellan länder.

@ Jordklotet är indelat i ett tänkt

rutnät. Linjerna i rutnätet som går från öst till väst kallas breddgrader. De som går från norr till söder kallas längdgrader. Linjerna anges i grader.

@ I och med att jordklotet är runt

som en boll så är det svårt att göra en korrekt avbildning på en plan karta. @ Väderstreck är riktningar på

jordytan. Det finns fyra väderstreck: norr, söder, öster och väster. På de flesta kartor är norr uppåt.

@ Ekvatorn är den breddgrad som

delar jorden på mitten i norra och södra halvklotet. @ Kartor kan ha olika skalor. En

skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar verkligheten.

@ En kompass kan visa väder-

strecken.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Kapitel 1

Geografins metoder Kartans uppbyggnad Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad är en karta?

Gör en karta

2. Varför är det svårt att göra en perfekt karta av jordytan?

Uppdrag

3. Vad är väderstreck? 4. Hur hjälper en kompass oss att hitta rätt väderstreck? 5. Vad är ett rutnät på kartan? 6. Vad är skillnaden mellan breddgrader och längdgrader? 7. Vad är ekvatorn för något?

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Läs texten under rubriken Så görs kartor. Därefter ska ni i mindre grupper få göra en egen karta av er skolgård. Ni kan gå ut på skolgården eller stå på en plats där ni ser skolgården tydligt. Gör först en enkel skiss när ni är på plats. Märk gärna ut väderstrecken. När ni kommer tillbaka till klassrummet ritar ni er karta.

Bilden: För att kunna orientera sig på bästa sätt i storstäder är det bra att ha en samlad stadskarta med gator och tunnelbanesystem.

Att använda kartor Den som ritar en karta bestämmer vad kartan ska visa. Samtidigt bestäms då förstås också vad som inte ska visas i kartan. När du använder en karta är det viktigt att veta vilken information som finns med i kartan du vill använda. Det är för att du ska ha så stor nytta av kartan som möjligt. Ska du till exempel hitta närmaste väg till en bondgård som ligger några kilometer bort så är det mindre fiffigt att använda en karta över hela Sverige där enbart landskapen visas. Du vill i stället ha en karta över området du befinner dig i och där vägar och stigar visas.

Ord och begrepp Legend är en förklaring till en karta eller ett diagram.

Skalstreck visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten.

Skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar då man avbildar något.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

1 cm

2 000 km = 200 000 000 cm = skala 1:200 000 000

Stockholm

1 000 km = skala 1:100 000 000

2 km = skala 1:200 000

Man delar upp kartor i småskalig och storskalig karta. Världskartan är ett exempel på en småskalig karta och där är 1 cm i verkligheten 2 000 km. Europakartan är också småskalig och där är 1 cm i verkligheten 1 000 km. Kartan över Stockholm är storskalig och där är 1 cm i verkligheten 2 km.

Skala Man använder även ofta skala när man vill visa hur stort något är i naturen. Då använder man ofta ett föremål som alla känner till och placerar det bredvid det man vill visa. Exempelvis kan man fotogra fera en insekt tillsammans med en tändsticksask.

De flesta kartor är förminskade om man jämför med verkligheten. Avstånden har skalats ner för att kartan ska kunna visas på ett enkelt sätt. Skalan bestämmer hur mycket en karta är förminskad jämfört med verkligheten. Om avstånden på en karta är tio gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10. Om avstånden på kartan är 10 000 gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10 000. Skalan 1:10 000 betyder då att en centimeter på kartan är 10 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 100 meter. På många kartor finns det skalstreck som visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten. Med hjälp av skalstrecket och en linjal kan man mäta avstånd på kartan. Vid skalstrecket brukar också skalan stå. NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Symboler och färger På kartor används symboler och färger som anger vad som finns på en viss plats. Symboler kan visa var det finns kärr, klippbranter eller järnvägsspår. Färger kan ange var det finns vatten, skog eller olika höjdskillnader. Det finns egentligen inga regler som alla kartor använder. Men en del symboler och färger används ofta för en viss sak på olika typer av kartor. Oftast kan man räkna med att blått betyder vatten och att röda prickar markerar städer. De symboler och färger som används på en karta brukar finnas i en så kallad legend. Det är en informationsruta som för det mesta finns i en kartas hörn eller på en egen flik.

E 14 E 45

motorväg

sjö

huvudväg

skog

mindre väg, gata järnväg

allmänning, park, trädgård

kommungräns

våtmark

flygplats

fritidsområde

tågstation

bostadsområde industriområde flygplatsområde

Legenden under kartan förklarar vad de olika symbolerna, färgerna och mönstren på kartan betyder. Namnen på hav och vattendrag är blå.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Symboler och färger för svenska kartor På svenska kartor, till exempel kartor som används för orientering, har man bestämt att följande symboler och färger används: E4 165 allmän väg, 5–7 m bred; vägnr. allmän väg, mindre än 5 m bred enskild sämre bilväg traktorväg uppfartsväg, parkväg, cykelväg elljusspår vandringsled gångstig, dito svårorienterad järnväg, normalspårig järnväg, elektrifierad med station kraftledning (stamledning) samlad bebyggelse genomfartsled större gata; gata skola, sjukhus, industri m.m.

slott, huvudbyggnad till gods kyrka (kapell) med respektive utan torn idrottsplats, fotbollsplan biologiskt; geologiskt naturminne märklig fast fornlämning vattendrag, minst 10 m brett vattendrag, mindre än 10 m brett höjdkurvor grustag, dagbrott, naturlig grop sankmark, tidvis vattenfylld sankmark i övrigt sankmark, med gles skog; med skog

dominerande skorsten

skogsmark

telemast, torn, klockstapel

större lövträdsbestånd i skogsmark

bostadshus, fritidshus, verkstad

igenväxande tidigare öppenmark

annan större byggnad

små skogsbestånd, enstaka träd

Sammanfattning @ Skalan bestämmer hur mycket

en karta är förminskad jämfört med verkligheten. @ Skala 1:10 000 betyder att en

centimeter på kartan är 100 meter. @ Ett skalstreck visar hur lång

en viss sträcka på kartan är i verkligheten.

@ Kartor använder symboler

och färger för att visa vad som finns på en viss plats. Symboler kan visa till exempel klippbranter eller järnvägsspår och färger kan ange var det finns vatten och skog. @ De symboler och färger som

används på en karta brukar visas i en legend.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Kapitel 1

Geografins metoder Att använda kartor Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Varför är det inte alltid smart att använda en karta över hela landet när du letar efter en bondgård?

Rätta vägen

2. Vad är skala på en karta? 3. Vad betyder det att kartans skala är 1:10 000? 4. Vad är ett skalstreck och vad visar det? 5. Varför använder kartor symboler och färger? 6. Vad är en legend på en karta?

Uppdrag Den här uppgiften handlar om att jämföra platsers relation till varandra och platser på kartan. Välj ut ett område. I detta område väljer du sedan två platser som du kan gå, springa eller cykla mellan. Mellan dessa två platser ska det finnas minst två olika vägval. Gör sedan en karta och fundera över följande: a. Gå, spring eller cykla samtidigt som du tar tiden på varje vägval. b. Vilka vägval är snabbast respektive långsammast? Varför? c. Rita en karta över området. d. Välj ut lämpliga symboler/karttecken. e. Fundera också över vilken skala din karta har. f. Sätt ut väderstreck på kartan. g. Rikta kartan rätt. Du kan använda din egen känsla eller en riktig kompass. h. Låt någon annan – klasskompis eller lärare – studera och använda din karta.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Bilden: För att veta vad som finns under vattenytan är det viktigt att ha med sig ett sjökort när man är ute på sjön.

Olika typer av kartor Det finns olika typer av kartor. Det gör det lättare att välja den karta vi behöver vid olika tillfällen. Du har säkert olika kartor i huvudet också. De kallas mentala kartor. De kartorna visar hur vi har upplevt ett område: vad vi tycker är viktigt och vilka känslor som kanske är förknippade med området.

Ord och begrepp Atlas är en bok med kartor. Ekonomiska kartor visar hur marken används och var olika gränser går. Historiska kartor kallar man kartor som ritades för länge sedan eller som visar hur det såg ut förr i tiden. Mental är något som har med tankar och känslor att göra. Mentala kartor finns bara i en människas huvud.

Sjökort är kartor över havsytan och vattendjup som används för att hitta rätt på havet. Tematiska kartor visar ett visst ämne, till exempel hur många människor som bor i olika länder. Topografiska kartor beskriver hur landskapet ser ut.

Politiska kartor visar gränserna mellan och inom länder.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Så delas kartor in Kartor brukar delas in i ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. Att man har gjort den indelningen beror på att det då blir lättare att välja rätt karta. – En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går. – Kartor som beskriver landskapet kallas topografiska. – Tematiska kartor visar ett specifikt ämnesområde, till exempel hur många människor det bor i olika länder eller vilka språk som talas i ett område. Det finns förstås kartor som inte passar in bland de tre huvudtyperna av kartor. Ett exempel är mentala kartor, som bara finns i en människas huvud.

VENEZUELA GUYANA SURINAM COLOMBIA Franska Guyana

VENEZU

ECUADOR

ECUADOR BRASILIEN PERU

VENEZUELA GUYANA SURINAM COLOMBIA Franska Guyana

BRASILIEN

PERU

COLOMBIA

BOLIVIA

PARAGUAY

ECUADOR CHILE

URUGUAY ARGENTINA

URUGUAY ARGENTINA CHILE

PERU Falklandsöarna (Storbritannien) En topografisk karta över Sydamerika.

Falklandsöarna (Storbritannien) En politisk karta över Sydamerika.

Digitala kartor Man kan hitta många kartor digitalt och läsa dem direkt i mobilen. Google Maps och Hitta.se är exempel på digitala kartor på nätet. Det går ofta att hitta information som ligger i lager på digitala kartor. Sådana 26

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

kartor kan man hitta på webbsidor för SCB, SMHI, Trafikverket och SGU. Lantmäteriet har många olika sorters kartor som man kan beställa. Exempelvis tätortskartor, fastighetskartor, terrängkartor, vägkartor och översiktskartor samt flygbilder och satellitbilder.

Ekonomiska kartor En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går. Den svenska Fastighetskartan är ett exempel på en ekonomisk karta.

Ekonomisk karta.

Topografiska kartor Topografiska kartor visar terräng, vägar och hus. Den här sortens kartor använder vi oftast för att hitta rätt vid till exempel orientering. En topografisk karta visar ofta höjdskillnader med hjälp av höjdkurvor.

Sjökort En sorts topografiska kartor som seglare och båtfolk använder kallas sjökort. De är kartor över havsytan och vattendjup som används för att hitta rätt på havet. Grund och grunda vattenområden är markerade. Även farleder visas, det vill säga ”vägar” som fartygen ska använda.

Sjökort.

Tematiska kartor Plaster i haven Koncentration, bitar 200 mm och större, kg/km2.

0,01

Andel gammal skog Angivet i procent. 0–5 5–10 10–20 20– sjöar/fjäll

Till vänster: Tematisk karta som visar hur mycket plaster det finns i haven. Ju mörkare röd färg, desto mer plaster. Till höger: Tematisk karta som visar andel gammal skog i Sverige.

Tematiska kartor På en tematisk karta väljs ett eller flera teman ut. Temat kan vara till exempel befolkning, klimattyp eller berggrund. Även väderkartorna som visar vilket väder det ska bli är tematiska kartor.

Politiska kartor En sorts tematiska kartor kallas för politiska kartor. De visar gränserna mellan och inom länder. Till exempel är det vanligt att de jordglober vi har i hemmen visar politiska kartor över världens länder. NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Mentala kartor Med en mental karta menas den bild av ett område som en person har i sitt huvud. Den visar vad personen upplever som viktigt i området. Hur en persons mentala karta över ett område ser ut påverkar vad personen känner och tycker om området. Om en grusväg har flera platser utan gatubelysning kanske de är markerade som farliga på en persons mentala karta. När det är mörkt är det troligt att personen undviker att gå där. På samma sätt kan en ljus glänta i en skog som man bara besökt en gång på sommaren vara markerad som en magisk plats på ens mentala karta.

Sammanfattning @ Man kan dela in kartor på olika

sätt. De tre huvudtyperna är ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. @ Ekonomiska kartor visar hur

marken används och var olika gränser går.

@ Historiska kartor kallar man

kartor som ritades för länge sedan eller som visar hur det såg ut förr i tiden. @ Mentala kartor finns bara i en

persons huvud. @ Politiska kartor visar gränserna

@ Topografiska kartor beskriver

mellan och inom länder.

hur landskapet ser ut. @ Sjökort är kartor över havsytan @ Tematiska kartor visar ett visst

ämne, till exempel hur många människor som bor i olika länder.

och vattendjup som används för att hitta rätt på havet.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Kapitel 1

Geografins metoder Olika typer av kartor Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vilka tre huvudtyper av kartor brukar kartor delas in i?

Mentala kartor

2. Vad visar en ekonomisk karta?

I den här uppgiften ska du tillsammans med en klasskompis skapa en mental karta över ett område. Det vill säga den bild av ett område som du har i ditt huvud. Ett sådant område kan vara skolgården eller vägen till matsalen och så vidare. Gör följande:

3. Vad kallas kartor som beskriver landskapet och vad visar de? 4. Vad visar tematiska kartor? 5. Vad är en mental karta? 6. Vad visar en politisk karta? 7. Vad är sjökort och vem använder dem?

Skapa

a. Rita en egen karta över ett område. Din mentala karta blir din bild av verkligheten. b. Låt någon annan rita en mental karta över samma område. Jämför sedan era kartor och diskutera likheter och skillnader dem emellan. c. Diskutera sedan om mentala kartor kan påverka vad vi tycker och tror om ett område. På vilket sätt i så fall?

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Karta och kompass är ofta bra att ha med sig när man gör fältstudier. Även om det finns appar till mobiltelefonen så får man oftast en djupare förståelse om man också lär sig använda kartor av papper och magnetiska kompasser.

Fältstudier Fältstudier betyder att man rör sig utomhus och studerar sin omgivning. Det kan handla om olika saker. Till exempel kan du titta på vilka sorters träd det finns i ett område i skogen. Eller undersöka hur många bilar som kör förbi en viss plats vid en viss tid på dagen. Att studera verkligheten Ett sätt att arbeta med geografi är att göra

fältstudier. Det betyder att man rör sig utomhus och studerar verkligheten. Man samlar information om hur det ser ut, vad som finns var och så vidare. Informationen använder man sedan för att lösa uppgifter. För en geograf kan det vara att ta reda på var det finns hällar eller olika bergarter. Det kan också vara att ta reda på hur landskapet ser ut på en viss plats. Eller om det finns nya stigar genom en skog.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Vid en fältstudie kan man till exempel besöka och undersöka platser i verkligheten som man tidigare läst om. Man kan förstås också göra tvärtom, det vill säga besöka platsen först och sedan läsa om den. Fältstudier behöver inte ske i naturen. Geografer kan till exempel också studera städer och människors olika sätt att resa. I skolan kan man till exempel göra fältstudier om hur eleverna tar sig till skolan på morgonen och hur långt de måste resa. Exempel på hur en fältstudie kan gå till Fältstudier består ofta av några olika steg som man behöver göra. 1. Först måste man förbereda sig. Det kan vara att läsa eller få instruktioner, läsa böcker eller skaffa fram kartor och andra material. Här är det också bra om man förstår vad fältstudien går ut på och vad det är man ska göra. 2. Sedan görs den praktiska delen av fältstudien. Man åker ut i skogen eller går ut på skolgården. Nu samlar man in den information som finns i verkligheten. Kartor ritas, observationer och mätningar görs, foton tas.

Aktivitet Gränser Den här fältstudien kan göras i helklass eller i mindre grupper. Den kräver väldigt lite förberedelser. Börja med att gå ut på skolgården och undersök följande: a. Vilka gränser kan ni se? Det kan vara staket, bommar, häckar, rabatter, vägar och byggnader. b. Varför finns gränserna där de finns? c. Vem har bestämt att gränserna ska vara där? d. Kan det även finnas gränser som inte syns? När ni är tillbaka i klassrummet kan ni samtala i klassen om det finns gränser som ni skulle vilja ändra på. Det kan vara både synliga och osynliga gränser. Samtala även om vad som var enkelt eller svårt med en fältstudie om gränser.

3. Väl tillbaka i klassrummet görs en sammanfattning av det som observerades och det som man samlade in. Den kan göras skriftlig eller muntlig. Om fältstudien har varit ett grupparbete kanske en presentation om vad man kom fram till görs för de andra grupperna. 4. Det är bra att avsluta med att man pratar inom gruppen eller klassen och med läraren om hur fältstudien gick. Vad var bra? Vad var svårt? Kunde man gjort på annat sätt? Kom olika grupper fram till olika saker? Och så vidare.

NE GEOGRAFI 4–6 1. GEOGRAFINS METODER

Kapitel 2 Sverige och Norden

Bilden: Sareks nationalpark. Nästan 70 procent av Sveriges yta består av skog. Det är dock bara cirka 10 procent av skogen som är så kallad urskog, det vill säga skog som inte har påverkats av människors ingrepp.

Sveriges naturgeografi I det här avsnittet läser vi om det som kallas naturgeografi. Det är den del av geografin som beskriver hur landskapet ser ut och hur det förändras. Sverige är ett avlångt land och därför varierar naturgeografin. Till exempel skiljer sig klimatet i norra Sverige mycket från klimatet i södra Sverige. Det påverkar vilka djur och vilka växter som finns på olika platser.

Ord och begrepp Berggrund är ett fast lager av sten som finns under jordytan.

Morän är en typ av jord eller mark som bildas vid en glaciär eller en inlandsis.

Erosion kallas den yttre påverkan där strömmande vatten, vågor, vind och is nöter ner landytan.

Myr är ett område som är täckt med torv och där marken alltid är mycket våt.

Jordarter är lösa jordmassor på jordens yta som kallas avlagringar. Kobbe är en mycket liten ö. Landformer är jordytans olika terrängformer. Landskap kan betyda både en del av Sverige med ett speciellt namn, till exempel Skåne, Lappland och Uppland, eller avse ett område med en viss sorts natur.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Terräng är naturlig mark som kan ha olika karaktär. Vattendrag är ett större rinnande vatten. Älv är en bred ström av vatten som rinner i en fåra i marken, till exempel från en sjö till havet.

En del av Norden Den svenska flaggan användes första gången under Gustav Vasas tid för cirka 500 år sedan. Korset tror man kommer från den danska flaggan och färgerna från det svenska riksvapnet som har tre gula kronor mot en blå bakgrund. 36

Sverige är en del av Norden och ligger i norra Europa. I väster har Sverige landgräns mot Norge och i öster mot Finland. Vatten som omger landet är Östersjön, Kattegatt och Nordsjön. I Sverige bor över 10,5 miljoner människor. Landets största städer är huvudstaden Stockholm samt Göteborg och Malmö. Sverige är Europas femte största land till ytan. Det är ett avlångt land som är 160 mil långt. Sverige brukar delas in i tre landsdelar: Götaland som ligger längst ner i söder, Svealand i mitten och Norrland i norr. Längs gränsen till Norge reser sig fjällkedjan med Sveriges högsta berg Kebnekaise (ungefär 2 100 meter över havet). I södra Sverige ligger Sydsvenska höglandet som är det enda höglandsområde som finns i NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

huvudstad stad naturnamn berg natur- eller kulturhistorisk plats damm

Torneträsk

Kebnekaise 2111

Kiruna

2090 Padjelanta nationalpark Sarektjåkkå Sareks nationalpark Stora Lulevatten

hav, innanhav vattendrag landsgräns huvudväg järnväg

Hornavan

Haparanda Luleå

höjd över havet i meter över 2 000 1 000–2 000 500–1 000 200–500 0–200

Umeå

Åreskutan 1420 Östersund

Storsjön

Helagsfjället 1796 Sånfjället 1277

Sundsvall FINLAND

Bottenhavet

Siljan

NORGE ven räl Kla

Karlstad

Väste

Gävle

Uppsala

rås

Mälaren Eskilstuna

Örebro Hjälmaren

Skagerrak

älje Södert

Vänern

Stockholm

Östersjön

Norrköping

Vättern Borås Jönköping

Fårö Visby

Gotland

Göteborg

ESTLAND

Linköping

Orust Tjörn

Kattegatt

Nordsjön

Växjö

Öland Kalmar

LETTLAND

G DANMARK

200 km

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Helsingborg

Kristianstad Lund Malmö

LITAUEN

södra Sverige. I ett höglandsområde ligger allting minst 200 meter över havet. Sverige har gott om sjöar. De tre största är Vänern, Vättern och Mälaren. I norr rinner många stora älvar från fjällkedjan till kusten. Vid kusterna kan man på flera ställen segla mellan små öar och kobbar i skärgården. Stora delar av Sverige är täckta med skog, främst barrskog. I Norrland stöter man ofta på fuktiga myrar i skogarna. I södra Sverige finns en del lövskog. I Skåne och runt de stora sjöarna odlar bönderna på de bördiga slätterna.

fjäll norrlandsterräng

slätter och spricklandskap slätter på yngre berggrund Den terräng vi har i Sverige i dag är en pyttipanna av landformer från olika tider. Stora delar av Sverige är en nästan plan berggrundsyta som slipats av under väldigt lång tid.

Terräng och landformer Den terräng och de landformer som finns i Sverige är till största delen samma som finns i Norge och Finland. Det är bara Skåne, längst ner i söder, fjäll som i stället påminner om Danmarks terräng och landformer. Den terräng och de landsformer som finns på ett ställe påverkas av hur berggrunden ser ut, till exempel om det finns höga berg eller om berggrunden har slipats platt genom erosion under många miljoner år. Men även berggrundens egenskaper påverkar, till exempel om den spricker lätt eller om den är hård och tålig. norrlandsterräng Södra Sverige har platt eller kullig terräng, medan den från mellersta Svealand och norrut övergår i kraftigare berg och höjder. I väster reser sig en fjällkedja mot norska gränsen. Plattare områden finns längst upp i slätter och spricklandskap nordöst längs kusten och vid finska gräsen. Norrlandsterräng finns i inlandet öster om fjällkedjan. Det är en landform med några få berg som sticker upp ur berggrunden. Mellan dessa finns det stora slätter. Älvarna flyter vid sidan om varandra i slätterberg på yngre berggrund djupa dalar. Sydsvenska höglandet är samma sorts terräng som norrlandsterrängen men finns i södra Sverige. Mellersta Sverige och större delen av östkusten består av slätter som här och var övergår i sprickdalslandskap, som präglas av smala dalgångar. Skåne, Öland och Gotland är också i stort slätter. Men de vilar på en mycket yngre och mjukare berggrund än övriga Sverige.

Vanliga ord inom geografi Orden terräng och landformer används för att beskriva hur ett visst landskap ser ut och varför det ser ut som det gör. Det kan handla om ett bergslandskap, ett slättlandskap, ett kustlandskap eller ett odlingslandskap. Ordet landskap har två betydelser. Dels kan det mena ett lands indelning (till exempel de svenska landskapen), dels kan det handla om en viss typ av natur.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Berg och jord Berggrunden

fjällkedjan

Berggrunden i Sverige delas in i tre typer:

fjäll

1. urberget 2. fjällkedjan 3. berggrund med fossiler i som ligger ovanpå urberget. Den största delen av Sveriges berggrund utgörs av det som kallas urberget. Det är väldigt gammal berggrund som består mest av granit och gnejs. Då berggrunden är så gammal har den slipats ner till ett mer eller mindre plant urberg. Den äldsta berggrunden i Sverige finns i norra Norrland och är nästan 3 miljarder år gammal. Fjällkedjan består av berg som skapades när plattan som Sverige är en del av krockade med en annan platta. Då trycktes berggrund upp till höga berg. Det skedde för ungefär 500 miljoner år sedan. I främst Skåne och på Öland och Gotland ligger det en yngre berggrund ovanpå urberget. I den berggrunden kan man hitta fossiler. Bland annat hajtänder och fotavtryck från dinosaurier.

urberget

urb berggrund med fossiler Sveriges berggrund.

ber

Av alla som arbetar i Sverige är det färre än 1,5 procent som arbetar inom jordbruket. Det är stor skillnad mot hur det såg ut för bara 50 år sedan. Vad beror det på, tror du? Höstbruk på åker i Sverige. Odlingsjordarna i Skåne är bland de bördigaste jordarna i Europa.

Jord att odla i Ovanpå berggrunden ligger det oftast jord. Hur mycket jord som finns varierar kraftigt. På en del ställen kan den vara flera meter djup. På andra ställen finns det ingen jord. Där säger man att berget går i dagen. Det är i jorden vi kan odla. NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Större delen av Sverige är täckt av en jordart som heter morän. Den bildades av de istider som drabbade norra jordklotet under de senaste 400 000 åren. Morän är en jordart som består av partiklar i många olika storlekar. Om dessa partiklar har slipats ner mycket bildas en finkornig massa, lera. Det bildas då lerjordar som innehåller många näringsämnen och därför är bra att odla i. I Sverige finns det mest jordbruk i södra delen av landet. Skåne, Västergötland och Östergötland är exempel på landskap med mycket jordbruk. Varför är det så? Varför finns det inte lika mycket jordbruk i Norrland? Det beror på flera saker. Men viktigast är klimatet och vilken jordart som finns. Det är varmare i södra Sverige. Klimatet lämpar sig alltså bättre för odling. Sedan beror det även på lerjordarna som finns där.

t buk

le Gäv

Bottenhavet

r su s

Haven runt Sverige.

Ålands hav

Skärhamn på ön Tjörn utanför landskapet Bohuslän. Områden utmed Sveriges långa kust är attraktiva för semesterfirare. Många vill ha en sommarstuga vid kusten vilket gör att det kostar mycket om man vill ha ett eget hus vid havet.

Skagerrak

Hanöbukten

ten

Kalma

Öre sun d

Kattegatt

uk leb Gäv

Skagerrak

j ö n

Ålands hav

Hav som gränsar till Sverige 1. Östersjön 2. Skagerrak 3. Kattegatt

Hanöbukten

Öre sund

Sveriges hav

r su

Kalma

Kattegatt

Hav, sjöar och älvar

Sverige har en lång kust. Den är 240 mil lång och är en av Europas längsta. Sveriges östra kust gränsar till havet Östersjön. Östersjön kan sedan delas in i mindre delar, till exempel Bottenviken och Bottenhavet. Sveriges västra kust angränsar till Kattegatt och Skagerrak. De är egentligen småhav som tillhör havet Nordsjön. NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Sveriges sjöar En sjö eller insjö är en vattensamling i en naturlig sänka i jordytan. Vattnet i sjön kommer från åar och bäckar eller floder. Vatten lämnar också sjön, för det mesta via en flod. Vattnet i sjöar är nästan alltid sötvatten och används bland annat till dricksvatten och för att bevattna åkrar. Många sjöar är viktiga för far tygstrafik och fiske. I Sverige finns det mer än 100 000 sjöar. De största är Vänern, Vättern och Mälaren.

Torne älv Luleälven Skellefteälven Umeälven Ångermanälven Indalsälven

Sveriges älvar De största vattendragen kallas i Sverige för älvar. De finns främst i norra delen av landet. I södra Sverige finns det enbart mindre vattendrag, som bäckar och åar. Vilket vattendrag som är Sveriges längsta beror lite på hur man räknar. Klarälven är bara längst så länge den delen som flyter genom Norge, Vänern och Göta älv räknas som en del av den. Om man inte gör det är Dalälven längst.

Dalälven Klarälven Mälaren Vänern Vättern Göta älv Lagan

Sveriges till ytan största sjöar 1. Vänern, 5 650 km2 2. Vättern, 1 912 km2 3. Mälaren, 1 090 km2

Sveriges längsta älvar 1. Klarälven/Göta älv, 720 kilometer 2. Dalälven, 520 kilometer 3. Torne älv, 510 kilometer

På flera ställen vid Klarälven kan man åka timmerflotte för att uppleva naturen längst älven.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Skogen fjällregionen norra barrskogsregionen södra barrskogsregionen södra lövskogsregionen Sverige kan delas in i fyra växtregioner: södra lövskogsregionen, södra barrskogsregionen, norra barrskogsregionen och fjällregionen.

Sverige är ett av de länder som har mest skog i Europa. Ungefär halva Sverige är täckt av skog. De enda delar som har ont om skog är sydligaste Sverige och utmed kusterna. Då Sverige är ett så avlångt land är det olika skog i norr och söder. Den svenska skogen består till fyra femtedelar av barrträd som gran och tall. Det är bara längst ner i söder som det finns lövskog i större utsträckfjällregionen ning. Varför växer träden just där de växer? Två av de viktigaste orsakerna är klimatet och vilken sorts jord som finns på en plats. Lövträd trivs i varmare klimat och där jorden är ganska rik på näring. Barrträd är bättre på att klara kalla klimat och jordar som innehåller lite näring. norra barrskogsregionen Under århundraden använde svenskarna skogen till många olika saker. Skogen gav material till byggnader och ved för uppvärmning och matlagning. södra barrskogsregionen I dag används större delen av den skog som sågas ner till virke och pappersmassa. Tillverkningen av pappersmassa har dock minskat något på senare år eftersom vi blivit bättre på att återvinna papper. Desssödra lövskogsregionen utom har behovet av papper till böcker och tidningar minskat då allt fler läser på digitala skärmar.

Njupeskär i Falufjällets nationalpark. Vattenfallet är ett av Sveriges högsta med 70 meters fritt fall. Området kring Falufjället i norra Dalarna är den punkt i Sverige som har längst till havet. Det gör att norra Dalarna har Sveriges mest kontinentala klimat, vilket innebär kalla vintrar och risk för nattfrost på sommaren. 42

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

No rd am er ik

Europa

Afrika

Sy da me rika

Golfströmmen rör sig med varmt ytvatten från USA:s sydkust upp förbi Island och sedan tillbaka som kallt djupvatten.

Klimat Eftersom Sverige är ett avlångt land som sträcker sig i nord–sydlig riktning blir det skillnad i klimatet. I norra Sverige är det kallare och snöigare än i södra Sverige. I söder är det ganska långa somrar och korta milda vintrar. I norr är det tvärtom. I norra Sverige är det kallt snöklimat. I fjällkedjan är det på vissa platser till och med polärt klimat. I södra Sverige är det varmt regnklimat. Flera andra saker påverkar vilket klimat vi har i Sverige. Dels att så mycket av landet ligger nära havet, dels den stora havsströmmen Golfströmmen. Havet gör att det regnar ganska mycket och att temperaturen inte skiljer så jättemycket mellan sommar och vinter. Golfströmmen för med sig varmt vatten norrut och gör att varma vindar blåser in över Sverige. Det gör att vi har ett varmare klimat än vi borde ha. NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Skillnaderna i klimat påverkar både vad som går att odla och vilka sorters djur och växter som trivs. Det finns många djur och växter i norra Sverige som inte trivs längre söderut. Det finns till exempel björnar i norra Sverige men inte i södra. I fjällen kan man få se fåglar och blommor som bara finns på hög höjd.

Sammanfattning @ Sverige är en del av Norden och

@ Större delen av Sverige är täckt

Europas femte största land till ytan.

av en jordart som heter morän. @ I Sverige finns det mest jord-

@ Sverige brukar delas in i lands-

delarna Götaland, Svealand och Norrland.

bruk i södra delen av landet. @ Sverige har en av Europas

längsta kuster. @ Sverige har många, sjöar och

älvar och ungefär halva landet är täckt av skog. @ Södra Sverige har ganska platt

@ I norra Sverige är det kallare

och snöigare än i södra Sverige. I söder är det ganska långa somrar och korta milda vintrar.

terräng, medan den från mel lersta Svealand och norrut övergår i större berg och höjder. @ Den största delen av Sveriges

berggrund består av det som kallas urberget.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Kapitel 2

Sverige och Norden Sveriges naturgeografi Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad kallas den del av Europa där Sverige ligger?

Terräng och landformer

2. Vilka två länder har landgräns mot Sverige? 3. Vilka är Sveriges tre största städer? 4. Vilka tre landsdelar är Sverige indelat i? 5. Vad heter Sveriges högsta berg och hur högt är det ungefär? 6. Vilka är de tre största sjöarna i Sverige? 7. Vad heter den berggrund som främst finns i Sverige och vad består den av? 8. Berggrunden i Sverige delas in i tre delar. Vilka? 9. Vilka fyra växtregioner är Sverige indelat i?

Förberedelser Läs texten under rubriken Terräng och landformer. Titta även på kartan över olika terränger. Svara Arbeta med en kompis och svara på frågorna: a. Vilka olika typer av terräng har vi i Sverige? b. Ta fram en kartbok eller en kartresurs på nätet och leta upp en karta över Sverige. Leta efter minst en stad som passar de olika terrängtyperna med hjälp av kartorna. c. Finns det någon terräng som är bättre eller sämre att leva i? Varför?

10. Vad kallas de största vattendragen i Sverige och var finns de i huvudsak?

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Bilden: De gula rapsfälten är en vanlig syn på Österlen i Skåne.

Sveriges landskap Sverige brukar delas in i tre landsdelar: Götaland som ligger längst ner i söder, Svealand i mitten och Norrland i norr. Landsdelarna kan sedan delas in i landskap.

Ord och begrepp Dialekt är en speciell variant av ett språk som talas i en del av ett land, till exempel dalmål i Dalarna.

Landskapsvapen är ett slags symbol som visar något som har med landskapet att göra.

Landskap kan betyda både en del av Sverige med ett speciellt namn, till exempel Skåne, Lappland och Uppland, eller avse ett område med en viss sorts natur.

Län är geografiska områden som Sverige är indelat i.

Landskapslag var den lag som under den tidigare medeltiden gällde i ett visst landskap.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Ångermanland

Uppland

Västergötland

Västmanland

Öland

Lappland

Skåne

Värmland

Närke

Alla Sveriges 25 landskap har en egen symbol, ett så kallat landskapsvapen. Här ser du nio av dem.

Landskapen Landskap är i Sverige ett större geografiskt område som haft historisk betydelse, till exempel Västergötland och Småland. Under medeltiden, innan Sverige var ett enat rike, var landskapen mer eller mindre självständiga. Ofta hade de egna lagar, så kallade landskapslagar. I dag har landskapen ingen betydelse för hur landet styrs. Men man talar om att det finns musik, arkitektur och annan kultur som är typisk för ett landskap. Det gör att en del människor identifierar sig starkt med sitt landskap. 48

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

En del dialekter är också typiska för vissa landskap. De som kommer från Gotland talar gotländska, de från Skåne talar skånska. I Sverige finns 25 landskap. Ett landskap är ofta samma område som ett län. Lappland hör dock till Norrbottens län och Västerbottens län. Härjedalen hör till Jämtlands län.

Vapen, växter och djur För att ge landskapen symboler och en tydligare identitet har de olika vapen, landskapsväxter och landskapsdjur.

Landskapsvapen Varje landskap har ett eget landskapsvapen. Du kanske då tänker på pis toler och gevär, men här betyder vapen en sorts symbol som påminner om de sköldar riddare hade på medeltiden. Många landskapsvapen har funnits sedan slutet av 1500-talet. Andra har kommit till eller ändrats för inte så länge sedan. För en del av landskapsvapnen finns det en tanke bakom. De visar något som har med landskapet att göra. Uppland, där huvudstaden Stockholm ligger, har riksäpplet som är en av kungens symboler på vapnet. Västmanland har ett flammande berg som anspelar på Sala silvergruva. En del landskapsvapen har djur eller stridsvapen som symbol.

Landskapslagarna ersattes omkring 1350 av Magnus Erikssons landslag, som gällde i hela Sverige.

Hasselmusen är Närkes landskapsdjur.

Landskapsväxter och landskapsdjur Sedan början av 1900-talet har varje landskap en växt eller blomma som landskapsväxt. De är tänkta som symboler för landskapet. De flesta är NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

valda för att växten eller blomman växer rikligt i eller kopplas ihop med det landskapet. På 1980-talet tyckte man att det kunde vara trevligt om landskapen även hade landskapsdjur. Man valde ut dem på ungefär samma sätt som växterna. Djuren skulle finnas rikligt i landskapet eller på något sätt kopplas ihop med det.

Gullvivan är Närkes landskapsväxt.

Sammanfattning @ I Sverige finns 25 landskap. @ Landskapen har ingen betydelse

för hur Sverige styrs men har haft historisk betydelse.

@ För att ge landskapen symboler

och en tydligare identitet har de olika vapen, landskapsväxter och landskapsdjur.

@ Man talar om att landskapen har

olika prägel, till exempel genom dialekter, sin natur och sina kulturella uttryck.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Kapitel 2

Sverige och Norden Sveriges landskap Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad är ett landskap för något och vad hade de för betydelse under medeltiden?

Ett eget landskap

2. Vad spelar landskapen för roll i dagens Sverige? 3. Hur många landskap är Sverige indelat i? 4. Ge två exempel på landskapsvapen och vad de symboliserar. 5. Vad är landskapsväxter och landskapsdjur, och varför infördes de?

Fördjupning Ni ska nu jobba i grupper. Ert uppdrag är att komma på ett ”eget” landskap. Ni ska komma på var i Sverige det ska ligga, till exempel i norra Sverige. Utgå från frågorna nedan när ni skapar ert landskap: a. Talas det en eller flera dialekter i ditt nya landskap? Hur låter de? Här kan man verkligen låta fantasin flöda! b. Hur stort är ditt landskap? Hur många bor det i ditt landskap? c. Hur ser landskapsvapnet ut? Rita ett eget! d. Hur ser landskapsväxten ut? Rita en ny sort! e. Vilket är ditt landskapsdjur? Visa en bild! f. Hur ser landskapets naturgeografi ut? Finns det skog, sjöar eller odlingsmark? g. Finns det några industrier i ditt landskap, till exempel skogsindustrier? h. Finns det någon speciell kultur, mat, musik eller arkitektur i ditt landskap? Redovisa sedan era landskap framför resten av klassen.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Sveriges landskap LAPPLAND

ten

NORRBOTTEN

VÄSTERBOTTEN

JÄMTLAND

ÅNGERMANLAND

HÄRJEDALEN

MEDELPAD

HÄLSINGLAND

DALARNA

GÄSTRIKLAND

VÄSTMANLAND

UPPLAND

VÄRMLAND DALSLAND

BOHUSLÄN

NÄRKE

VÄSTERGÖTLAND

SÖDERMANLAND

ÖSTERGÖTLAND

GOTLAND SMÅLAND HALLAND ÖLAND

SKÅNE

BLEKINGE

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN

Landskap

Yta (kvadratkilometer)

Folkmängd

Uppland

12 676

1 744 973

Skåne

11 027

1 411 084

Södermanland

8 388

1 403 373

Västergötland

16 676

1 403 095

Småland

29 330

782 851

Östergötland

9 979

467 716

Halland

4 786

350 481

Värmland

18 204

322 612

Västmanland

8 363

320 740

Bohuslän

4 473

314 178

Dalarna

29 086

284 929

Västerbotten

15 093

231 810

Närke

4 126

222 685

Norrbotten

26 671

195 796

Blekinge

2 941

158 740

Gästrikland

4 181

157 449

Hälsingland

14 264

130 332

Ångermanland

19 444

129 127

Medelpad

7 058

126 258

Jämtland

34 009

119 520

Lappland

108 561

88 428

Gotland

3 140

61 173

Dalsland

3 708

49 260

Öland

1 342

26 842

Härjedalen

11 954

9 746

Landskapen är sorterade efter folkmängd.

NE GEOGRAFI 4–6 2. SVERIGE OCH NORDEN