Årsskrift 2016

Murmestare Embetet i Stockholm Årsskrift 2016

MURMESTARE EMBETET I STOCKHOLM www.murmestare.se

287575_MME_2016_oms_m_rygg.indd Alla sidor

530:e ARBETSÅRET 2016

2017-05-19 10:09

M U R M E S TAR E E M B E T E T I STOCKHOLM _____________________________

Årsskrift 2016 med matrikel

530:e arbetsåret

287575_MME_2016_inlaga.indd 1

2017-05-19 10:29

© Murmestare Embetet i Stockholm, 2017 ISSN 1402-8107 Årsskriftsredaktör: Peggy Häggqvist Produktion och tryck: Ineko AB – 287575

287575_MME_2016_inlaga.indd 2

2017-05-19 10:29

INNEHÅLL Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Styrelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Mästare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Årsberättelse 2016 Av Embetets skrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 In memoriam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Nya mästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2016 – ett rekordår för byggandet i Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Av Elisabeth Martin Hyresregleringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Av Jan Jörnmark Träd kan rädda världen Vi kan odla våra kommande städer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Av Arne Olsson Kulturhantverksstipendiet ger mervärde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Av Peggy Häggqvist Årets mästerstycken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

287575_MME_2016_inlaga.indd 3

2017-05-19 10:29

FÖRORD Murmestare Embetets årsskrift med matrikel för år 2016, det 530:e verksamhetsåret efter stadfästelsen av Embetets första kända skrå, framlägges härmed.

I Embetets stadgar fastställs i första kapitlet § 1 att Embetets ändamål bland ­annat är: ”Att slå vakt om och sprida kännedom om byggnadsyrkets historia och traditioner samt att från senare tid insamla och bevara upplevelser och erfarenheter som inte i annan form väntas bliva sparade åt eftervärlden.”

Bland annat genom att i sin årsskrift dokumentera såväl historiska händelser som dagsaktuella företeelser inom byggbranschen i Stockholm fullgör Embetet ett av sina stadgeenliga ändamål.

Embetets årsskrift har utkommit sedan 1961.

2016 års skrift: IN MEMORIAM. Den under året bortgångna embetsbrodern Ulf Person porträtteras av Peggy Häggqvist.

I anslutning till nekrologen publiceras, med tillstånd av Ulf Persons änka Margit Person, en unik bild från förra sekelskiftet föreställande murare i arbete.

Nya ledamöter Embetet har under 2016 invalt två nya ledamöter. Dessa, Anette Frumerie, Besqab och Anders Arfvén, Veidekke, presenteras.

Embetets skrivare Lars Ihse redogör för den verksamhet som bedrivits inom Embetet under 2016, det 530:e verksamhetsåret.

Med den överblick över Stockholms byggmarknad som VD-stolen på Stockholms Byggmästareförening ger, tecknar embetsbrodern Elisabeth Martin ett sammandrag av de viktigaste händelserna på den Stockholmska byggmarknaden under 2016.

Produktion av bostäder är, och har under de senaste 530 åren varit, en stor del av Murmestare Embetets ledamöters verksamhet. De villkor som samhället skapar för bostadsproduktion är av största betydelse för ledamöterna.

4

287575_MME_2016_inlaga.indd 4

2017-05-19 10:29

Sverige införde hyresreglering år 1917. Detta 100-års jubileum uppmärksammas av Embetet med två artiklar i ämnet. Hyresregleringens historia fram till andra världskriget berättades av Nils-Eric Sandberg i förra årets årsskrift.

I år har Embetet bett docent Jan Jörnmark att beskriva den fortsatta utvecklingen av hyresregleringen, dess konsekvenser och påverkan på bostadsbyggandet fram till dagens situation.

Trä som stommaterial i flerbostadshus har använts i Sverige från medeltid till nutid visade Laila Reppen och embetsbrodern Per Kallstenius i sin artikel i fjolårets årsskrift.

Träd kan rädda världen! Embetsbrodern Arne Olsson talar i sin artikel i årets skrift om ekologisk hållbarhet, hållbart skogsbruk och byggindustrins ansvar för koldioxidutsläppen. Hans budskap är att ett större användande av trä som stommaterial i husbyggande är nödvändigt för att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser. Årsskriftsredaktören Peggy Häggqvist skriver om de fem stipendiater vilka under 2016 erhållit var sitt Kulturhantverkstipendium som Reinhold Gustafssons Stiftelse, tillhörig Murmestare Embetet i Stockholm, tillsammans med Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, Statens fastighetsverk och Hantverkslaboratoriet delat ut. Stipendiets mål är att ge stipendiaterna både teoretisk utbildning i byggnadshistoria och rätt förhållningssätt vid restaureringsarbeten. Stipendiet avser att bidra till att för framtiden bibehålla men även utveckla hantverkskunnandet inom murnings- och putsningsarbeten. Årsskriften avslutas med Årets mästerstycken vilka utgör exempel på de aktiva embetsbrödernas byggande. Här visas exempel på vad Embetets ledamöter har i produktion eller under projektering 2016 och som utgör deras bidrag till stadens förnyande och förskönande.

Jerker Wallin Årsskriftsansvarig Årsskriftskommitté: Lennart S. Ericsson, Per Kallstenius, Jan Kruhsberg och Jerker Wallin. Årsskriftsredaktör: Peggy Häggqvist.

5

287575_MME_2016_inlaga.indd 5

2017-05-19 10:29

STYRELSE 2016 ÅLDERMÄN CARL-GUSTAV STÅHLBERG Ålderman JOHAN SKOGLUND Andre ålderman

BISITTARE SVANTE HAGMAN JAN HENRIKSSON LARS IHSE Skrivare ANDERS LARSSON Gärdeman och stamhusvärd ELISABETH MARTIN Lådföreståndare

FÖRUT ÅLDERMAN SVEN-HARRY KARLSSON LENNART G. ERICSON LENNART S. ERICSSON

REVISORER Ordinarie MAGNUS KEY ANDERS BODIN Suppleant RISTJAN RÄNK

STAMHUSET von der Lindeska huset Västerlånggatan 68, Stockholm www.murmestare.se 6

287575_MME_2016_inlaga.indd 6

2017-05-19 10:29

MÄSTARE Nr

Namn

Person Ulf............................ 7/11 1919 Stockholm..................... 1958 Karlsson Sven-Harry........... 8/12 1931 Lund.............................. 1976 Ericson Lennart G................ 23/11 1938 Häverö........................... 1983 Ericsson Lennart S............... 28/10 1940 Stockholm..................... 1984 Zetterberg Lars..................... 17/1 1933 Stockholm..................... 1985 Håkansson Lars Ove............ 30/4 1937 Lund.............................. 1985 Wallin Jerker........................ 29/4 1936 Stockholm..................... 1985 Sundvall Bengt..................... 21/6 1947 Stockholm..................... 1989 Eriksson Torsten.................. 17/9 1938 Uppsala......................... 1990 Ihse Lars............................... 10/4 1945 Ystad............................. 1991 Key Magnus......................... 19/2 1944 Stockholm..................... 1992 Hanson Erik......................... 15/5 1951 Stockholm..................... 1992 Wränghede Stefan................ 20/11 1942 Stockholm..................... 1993 Jeppsson Jan......................... 18/9 1935 Vollsjö........................... 1993 Rygh Sten-Åke..................... 19/7 1943 Stockholm..................... 1995 Brännvall Göte..................... 28/5 1946 Överkalix...................... 1997 Larsson Anders.................... 4/12 1952 Stockholm..................... 1999 Bodin Anders....................... 16/11 1947 Stockholm..................... 1999 Henriksson Jan..................... 27/9 1960 Norrköping.................... 2002 Ränk Ristjan......................... 27/1 1940 Tartu.............................. 2002 Ståhlberg Carl-Gustav.......... 20/2 1951 Bälinge.......................... 2002 Skoglund Johan ...................

9/4 1962 Uppsala ........................ 2005 Schönning Eje...................... 9/10 1940 Solna ............................ 2006 Olsson Arne......................... 24/4 1951 Sollefteå........................ 2006 Kruhsberg Jan...................... 31/7 1946 Stockholm..................... 2006 Hagman Svante ................... 3/5 1961 Nacka............................ 2008 Hanson Nils......................... 10/7 1956 Stockholm..................... 2008 Kallstenius Per..................... 9/6 1944 Karlskoga...................... 2011 Wallin Jesper........................ 30/1 1965 Stockholm..................... 2011 Martin Elisabeth................... 6/5 1953 Huskvarna..................... 2013 Drakes Anders...................... 11/12 1951 Stockholm..................... 2013 Frumerie Anette................... 16/11 1968 Tyresö............................ 2016 Arfvén Anders...................... 14/5 1962 Kilafors......................... 2016

255 279 285 287 289 290 291 293 294 295 296 297 298 299 300 302 303 304 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321

Född

Födelseort

Inträdesår

7

287575_MME_2016_inlaga.indd 7

2017-05-19 10:29

2016 av Embetets skrivare Murmestare Embetet i Stockholm med Reinhold Gustafssons stiftelse

Styrelsen för Murmestare Embetet i Stockholm får härmed avge sin berättelse över Embetets verksamhet under 2016, det 530:e verksamhetsåret efter stadfästandet av Embetets först kända skrå år 1487. Embetet räknar sin ålder från detta år. Embetet firade således sina 525 år 2012. Även styrelsen i Reinhold Gustafssons stiftelse avger nedan sin årsberättelse.

Bland det som hänt under året märks särskilt: • Akifa har framgångsrikt fortsatt arbetet som förvaltare av stamhuset.

•E fter diskussioner och utredningar tydliggjordes invalsprocessen av nya bröder till Embetet.

•R einhold Gustafssons stiftelses styrelse har fortsatt samarbetet med SPEF och S ­ tatens fastighetsverk samt i samband därmed utdelat stipendier från stiftelsen.

•E mbetets lokaler visades för allmänheten som en del av ”Open House”- aktiviteterna den 7–8 oktober.

• Två nya ledamöter, Anette Frumerie och Anders Arfvén, intogs i Embetet.

•E mbetsbröderna med respektive gjorde den 15 november ett studiebesök på Musikhögskolan och ”Dome of Visions”, varefter buffé intogs i Embetets lokaler.

•D en 20 januari anordnades ett numera sedvanligt ”bandymöte” på Zinkensdamms idrottsplats av embetsbrodern Jan Henriksson.

SAMMANKOMSTER Embetet höll årsstämma den 5 april och höstsammankomst den 11 oktober.

Sammankomster har därutöver hållits den 16 februari, 15 juni och 13 december.

Vid vårsammankomsten den 15 juni färdades bröderna med buss till Liljeholmskajen där man visades runt på JMs projekt under sakkunnig ledning. Sedvanligt iklädda smoking företog bröderna därefter en uppskattad båtfärd till den väntande middagen på restaurang Stallmästaregården, varefter buss hämtade för återfärd till city. Övriga sammankomster hölls i stamhuset.

Arkitekten och författaren Rasmus Waern var gäst vid sammankomsten 16 februari.

Han höll ett föredrag under rubriken ”Bygge och bråk”, där han tog upp de intressekonflikter som lätt uppkommer vid framför allt större byggprojekt.

Vid årssammankomsten den 4 april talade stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert under rubriken ”Stockholm växer”.

Peab och Skistars grundare Erik Paulsson gästade Embetet vid höstsammankomsten den 11 oktober och höll härvid ett föredrag med rubriken ”Mitt engagemang som entreprenör och synen på morgondagens utmaningar”.

Vid luciasammankomsten den 13 december underhöll i sedvanlig och uppskattad ordning Birgitta Skoglund och hennes elever med lucia- och julsånger i renässanssalen.

8

287575_MME_2016_inlaga.indd 8

2017-05-19 10:29

EMBETETS STYRELSESAMMANTRÄDEN Embetets styrelse har sammanträtt den 19 januari, 15 mars, 5 april (konstituerande), 10 maj, 26 september och 15 november; d v s 6 gånger. Därutöver hölls ett extra styrelsesammanträde den 25 augusti på JMs gård Ådudden där strategifrågor diskuterades i friare former.

Styrelsen har vid sina sammanträden behandlat frågor angående stamhusets skötsel, underhåll och förvaltning samt även hanterat aktuella hyresgästfrågor.

Vid varje styrelsemöte har styrelsen, med lådföreståndaren som föredragande, gjort en genomgång och uppföljning av Embetets ekonomi. Embetets ekonomi har utvecklats i enlighet med den av styrelsen antagna årsbudgeten.

Styrelsen har förberett Embetets sammankomster och arbetat fram programinnehållet vid dessa.

Styrelsen har även fortlöpande följt arbetet i styrelsen för Reinhold Gustafssons Stiftelse.

STYRELSESAMMANTRÄDEN I REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE Styrelsen i Reinhold Gustafssons stiftelse har under året haft möten den 18 januari, 14 mars, 5 april (konstituerande), 9 maj, 10 oktober och 28 november, d v s 6 gånger.

Styrelsens arbete under året har varit särskilt inriktat på att utveckla samarbetet med SPEF, Statens fastighetsverk samt Hantverkslaboratoriet för att tillsammans kunna kompetensutveckla yrkesarbetare i murning och stenarbete vid renovering av gamla byggnader. Ett ”letter of intent” om samarbete under de närmast kommande åren finns tecknat.

Till samarbetet har även Svenska kyrkan och Stadsholmen anslutit sig och fem stipendiater har under året erhållit vidareutbildning vid renoveringen av kulturbyggnader.

Stipendier till ”Mästare och gesäller” har under 2016 utdelats till två ”gesäller” i samband med Nordbyggmässan. Stipendieutdelare var embetsbrodern Sven-Harry Karlsson.

Nya idéer till stipendier har fortlöpande diskuterats.

Ekonomin i stiftelsen är, som framgår av årsredovisningen, fortsatt god och stiftelsens placeringar genomgås vid varje styrelsesammanträde.

STAMHUSET Förvaltningen av stamhuset har under året gått planenligt och inga större oförutsedda händelser har inträffat. Under året har normalt underhåll utförts, varvid lokalerna genomgått ytterligare renoveringar och blivit alltmer trivsamma.

EMBETETS ÅRSSKRIFT Årsskriftskommittén, Jerker Wallin, Jan Kruhsberg, Lennart S Ericsson och Per Kallstenius, har varit ansvariga för framtagandet av Embetets årsskrift för år 2015. Årsskriften som getts ett både historiskt och nutida innehåll har rönt ett gott mottagande.

EMBETSBRÖDER Embetsbrödernas antal var vid årets ingång 31 st. Under året avled vår äldste embetsbroder Ulf Person född år 1919 och intagen i Embetet 1958. Anette Frumerie och Anders ­Arfvén har intagits som nya embetsbröder. Vid årets slut hade ämbetsbrödernas antal således ökat till 32 st.

EMBETETS EKONOMI Som framgår av årsredovisningen för år 2016 är Embetets ekonomi fortsatt god.

Lars Ihse Skrivare

9

287575_MME_2016_inlaga.indd 9

2017-05-19 10:29

IN MEMORIAM Ulf Person Embetsbrodern Ulf Person, med nummer 255 i mästarlängden, avled den 17 januari 2016 i en ålder av 96 år. Han blev ledamot av Embetet 1958.

Ulf föddes den 7 november 1919 i Stockholm på Pro Patria på Sveavägen. Hans pappa Ivan var även han urstockholmare, uppvuxen på Djurgården. Ivan, född 1883, var en ”äkta” murmestare och godkändes Ulf Person klädd som av Byggnadsnämnden samt fick mästarbrev 1910, Tord Murmestare vid Murmestare Embetets samma år som han startade egen byggverksamhet.

500-årsjubileum.

Han inträdde i Murmestare Embetet år 1931.

Dräkten skräddar­ Sonen Ulf gick i faderns spår och gick även han på syddes till Ulf! Byggnadsyrkesskolan i Stockholm, ”Bysan”, där han tog examen 1941. Klasskamrat var bland andra John Mattson, välkänd blivande byggmästare och skicklig affärsman. Ulf Person var också en duktig byggare och intresserad av teknik, men hans hjärta klappade framför allt för friluftsliv såsom jakt, fiske och skärgårdslivet på det egna sommarstället på Kråkön utanför Hudiksvall i Hälsingland, än i dag i familjens ägo. Enligt familjen var Ulf ”aldrig” sjuk och hade, när han var 75 år, en kropp som Arnold Schwarzenegger! Ulf utbildade sig även till dykare 1955 och utförde ett antal jobb i detta värv.

Ulf hade helst velat bli forstmästare, men sådana fanns det vid tiden så gott om, att ingen utbildning fanns att få, varför hans pappa Ivan såg till att sonen utbildades till byggnadsingenjör för att sedan börja i familjeföretaget, där han arbetade som arbetsledare och arbetschef.

Byggnadsfirman Ivan B Person uppförde många nya fastigheter i Stockholm samt gjorde även en hel del ombyggnadsarbeten. Förutom många bostads- och kontorsfastigheter i centrala Stockholm, byggde firman även ett antal kyrkor. Ulfs pappa Ivan hade till exempel byggt Bergviks kyrka i Hälsingland, där han själv och hans fästmö var det första brudparet att vigas i kyrkan. Ivan var även med och byggde varuhuset PUB vid Hötorget. Han köpte också mark på 1940-talet, där han byggde ett hus, även det i närheten av 10

287575_MME_2016_inlaga.indd 10

2017-05-19 10:29

Ulf Person, längst till vänster, spexade gärna. Här 1951 på Stockholms Byggnadsförening i glada vänners lag. Längst till höger krimalromanförfattren Vic Suneson, pseudonym för Sune Viktor Lundquist.

Hötorget. Ett antal byggnadsentreprenader utfördes på sjukhus, bland andra Långbro, Karolinska, Uttran och Södertälje sjukhus.

Medan många av Ulfs byggmästarvänner uppförde och behöll fastigheter för egen förvaltning, föredrog Ulf att bygga på entreprenad. Ett par fastigheter i Södertälje, Castor 4 och Castor 5, utgjorde dock undantagen. Castor 5 med A-läge vid gågatan med utsikt över sjön Maren ägs och förvaltas än i dag av Ulfs son Jonas.

När Ulfs pappa Ivan avled 1953, köpte Ulf ut sina syskon och tog över verksamheten. Här arbetade även Ulfs farbror Georg samt ytterligare sex tjänstemän och fyra verkmästare. Därtill sysselsatte företaget ett antal byggnadsarbetare.

Verksamheten präglades av både upp- och nedgångar, men 1971 gick firman i konkurs. Anledningen var att företaget byggde ett större radhusområde, på den tiden med tvång på statliga lån. Detta innebar också att det var staten, det vill säga dåvarande Länsbostadsnämnden, som bestämde försälj11

287575_MME_2016_inlaga.indd 11

2017-05-19 10:29

ningspriset på husen. Företaget fick därför inte ens ut priser som motsvarade produktionskostnaderna. Trots ihärdiga försök från Ulf att förklara situationen för Länsbostadsnämnden, envisades myndigheten med att bestämma priset på bostäderna, varför firman tvingades att gå omkull.

Efter konkursen föreslog byggmästare Eric Forss att han och Ulf skulle gå ihop. ”Det enda jag kräver är att du gör dig av med din personal”, var Eric Forss villkor. Detta ville inte Ulf, han brydde sig för mycket om medarbetarna, bland annat en kamrer som varit firman trogen i 50 år.

– Ulf var för snäll. Men när konkursen väl var klar, så firade vi och skålade i champagne, berättar Ulfs änka Margit. För Ulf var det en lättnad. Med hjälp av kloka investeringar i bland annat pensionsförsäkringar, kunde Ulf fortsatt leva gott ända fram till sin bortgång.

Inom Murmestare Embetet var Ulf gärdeman 1965–1985. Han var även bisittare i styrelsen 1972–1987.

Ulf gillade att spexa och deltog även i många av Stockholms Byggnadsförenings årliga spex – en gång tillsammans med Alice Babs. I sin egenskap av gärdeman i Embetet skrev och framförde han många nubbevisor med ackompanjemang av sin egen gitarr. Då var han i sitt esse. Ulf rönte också stor uppskattning bland sina embetsbröder när han iklädde sig Thord Murmästar-dräkten vid Murmestare Embetets 500-årsjubileum, där han läste en ”murardikt”. Dräkten syddes upp i Ulfs storlek och finns i dag bevarad i Murmestare Embetets lokaler.

Ulf och hans hustru Margit Person var bosatta i Äppelviken, Bromma. De fick tre söner; Björn, Clas och Jonas.

Dessa minnesord är skrivna av Peggy Häggqvist efter intervju med Ulf Persons änka Margit och deras son Jonas Person.

12

287575_MME_2016_inlaga.indd 12

2017-05-19 10:29

13

287575_MME_2016_inlaga.indd 13

2017-05-19 10:29

Embetsbroder nr 255, Ulf Person (född 1919), lämnade oss under 2016. Hans pappa Ivan (1883–1931) var även han Embetsbroder med nummer 227 i mästarlängden. Bilden, troligen tagen 1899, är från Liljeholmens stearinfabriks arbetarbostäder. I murarlaget ingick den unge Ivan Persson, stående till vänster i den mittersta fönstergluggen. Notera de båda kvinnorna, mursmäckorna, vars arbetsuppgifter var att bära murbruk till murarna på byggarbetsplatsen.

NYA MÄSTARE Nr 320. 2016. ANETTE FRUMERIE Född den 16 november 1968 och uppvuxen i Tyresö.

Bor idag i Lidingö. Dotter till byggnadsingenjör Åke Pearson och hans hustru Gunilla. Gift sedan 1992 med Mårten Frumerie, förvaltningschef vid Stockholms läns landsting. Barn: Rickard, Gustaf och Anna.

Civilingenjör Väg och vatten, KTH i Stockholm 1991, konstruktionsinriktning. Statens Skola för ­vuxna, fastighetsmäklarutbildning, Norrköping 1993.

Civilingenjörsprogrammet, Handelshögskolan i Stockholm 2002.

Vd för Besqab sedan 2012. Tidigare olika ledande roller inom byggindustrin. Starten var 17 år hos JM där hon successivt innehade nya positioner; från platsingenjör till affärsenhetschef samt ledamot i koncernledningen.

Därefter anställning hos Skanska som Business Unit President för Residential Development Nordic.

Styrelseledamot i Stockholms Byggmästareförening, Lindab och Svedbergs.

14

287575_MME_2016_inlaga.indd 14

2017-05-19 10:29

Nr 321. 2016. ANDERS ARFVÉN Född den 14 maj 1962 i Kilafors, Hälsingland, flyttade 1986 till Stockholm. Son till Carl och Alice Arfvén.

Familjen består av barnen Gustav född 1991, Emma född 1994 och Oscar född 1997, samt sambon Eva, hem- och konsumentkunskapslärare.

Byggnadsingenjör och efter militärtjänstgöring anställd 1985 på Hallström & Nisses Bygg och Fastighets AB som fusionerades med Peab 1993.

1987–1996 platschef Peab, 1997–2001 arbetschef Peab, 2001–2007 chef för Kungsfiskaren Bygg och Fastighet, 2008–2014 divisionschef Peab med ansvar för Norrland, Östergötland och Närke. Sedan 2014 affärsområdeschef för Veidekkes byggverksamhet i Sverige.

Ledamot sedan 2007 i BI region Östs styrelse samt i Stockholms Byggmästareförenings styrelse.

Sedan 2004 ledamot i ROT-utskottet samt LOU-utskottet på Stockholms Byggmästareförening. Tidigare ledamot i Entreprenadutskottet.

Ständig medlem i Byggnadsföreningen.

15

287575_MME_2016_inlaga.indd 15

2017-05-19 10:29

Foto: Rosie Alm

2016 – ett rekordår för byggandet i Stockholm Av Elisabeth Martin

Då har vi upplevt ännu ett år med ett rekordstort byggande i hela landet och i synnerhet i Stockholms län. Detta har inneburit att hela samhällsbyggnadssektorn har tagit alla till buds stående resurser till sin hjälp för att kunna medverka i alla projekt som är på gång i regionen.

Preliminära siffror från SCB visar att ökningen av igångsatta nyproducerade ­bostäder i Stor-Stockholm blev så stor som 43 procent mellan 2015 och 2016.

(2015: 13 576, 2016: 19 417).

Bostadsfrågan har varit en stor politisk fråga under hela det gångna året och kommer säkerligen att så vara under en lång tid framöver. Regeringen och allianspartierna satte sig i början av året i bostadssamtal för att försöka komma fram till en blocköverskridande bostadspolitik med ett antal reformer för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande. Man hade ett antal förslag från båda sidor som handlade om förändringar i såväl tekniska, administrativa som ekonomiska regelsystem.

Efter fyra månaders diskussioner kom de fyra allianspartierna fram till att man inte var beredd att fortsätta, utan lämnade samtalen strax för midsommar. Innan dess hade dessutom bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) tvingats lämna sin post på grund av den kritik som riktats mot honom för kontakter med olika politiska grupper som inte ansågs lämpliga för en minister i en röd/grön regering. Till ny bostadsminister utsågs Peter Eriksson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och tidigare språkrör för samma parti.

Den 1 juni 2016 infördes amorteringskrav på nya bolån. Införandet av ett amorteringskrav var ett resultat av förhandlingar mellan regeringen, de borgerliga partierna och Vänsterpartiet. Parterna var överens om att ett amor16

287575_MME_2016_inlaga.indd 16

2017-05-19 10:29

teringskrav behövde införas för att dämpa hushållens ökande skuldsättning.

Amorteringskravet gäller nya lån för lägenheter och småhus som ska amorteras med två procent per år ner till 70 procent av bostadens värde och med en procent per år till 50 procent av värdet. Kravet gäller nya lån som tas efter den 1 juni när amorteringskravet börjar gälla. Amorteringskravet gäller också om man tar över ett befintligt lån som är knutet till en bostad, då räknas det som ett nytt lån.

Under hösten tog den nytillträdde bostadsministern initiativ till en utredning för att belysa hur kompetensförsörjningen inom bostadsbyggandet ska kunna säkras fram till 2025. Resultatet presenterades alldeles före årsskiftet och innehöll förslag på aktiva insatser inom olika områden. Detta ger input till de fortsatta diskussioner om branschens attraktivitet som med all sannolikhet kommer att prägla de närmaste åren.

Vid årets start trädde lagen om elektroniska personalliggare på varje byggarbetsplats i kraft. Detta har medfört en hel del frågor från medlemsföretagen för att hantera tekniken och kraven från Skatteverket korrekt. Första halvåret blev en inkörningsperiod innan rutinerna började ta form, men fortfarande återstår en hel del frågor som byggbranschen har uppe till diskussion med Skatteverket.

I februari gick äntligen startskottet för projektet Fair Play Bygg som är gemensamt för Stockholms Byggmästareförening och Byggnads Stockholm Gotland. Inom projektet tar två utredare emot tips om misstänkt brottslig verksamhet på byggen, tipsen kompletteras och informationen lämnas vidare till den myndighet som närmast är berörd. I slutet av året hade ett drygt hundratal tips kommit in, cirka 40 av dessa har bearbetats och lämnats vidare till berörd myndighet. Framförallt är det nyttjande av svart arbetskraft och undanhållande av skatt och avgifter som är mest frekvent i de anmälningar som kommit in. En självklar slutsats som dras efter det första året är att myndigheterna behöver utöka sitt kontrollarbete och samverka både i planering och operativt på fältet. Det behövs också betydligt bättre rutiner för att omöjliggöra skapande av falska identiteter.

Under 2016 pågick heta diskussioner med anledning av att Stockholms stad antagit detaljplanen för bygget av Nobel Center på Blasieholmen. Många har engagerat sig i kampanjen Rädda Blasieholmen och flera sakägare över17

287575_MME_2016_inlaga.indd 17

2017-05-19 10:29

Open House i Murmestare Embetets lokaler. Foto: Anders Drakes.

klagade planen. Länsstyrelsen fattade dock beslut i början av februari 2017 i ärendet. Beslutet innebar att detaljplanen fastställs med en mindre ändring.

Länsstyrelsen gör bedömningen att detaljplanen inte kommer att medföra påtaglig skada på riksintressena och inte heller att den medför sådana betydande olägenheter för grannarna att planbeslutet måste upphävas. Överklagandena från grannfastigheterna avslogs genom beslutet och övriga klaganden avvisades. Eftersom länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen lär inte sista ordet vara sagt i frågan.

I början av oktober genomfördes Open House Stockholm för första gången i Sverige. Open House grundades i London 1992 av Victoria Thornton. Hennes mission är att riva barriärerna mellan arkitektkåren och allmänheten.

Därför bjöd hon in Londons invånare till öppet hus där de fick chansen att uppleva hur arkitektur utvecklar staden. Sedan dess har festivalen etablerats i drygt 30 storstäder över hela världen, och lockar över en miljon besökare varje år.

Under de två dagarna i oktober som Open House Stockholm genomfördes erbjöds allmänheten att besöka bland annat Nya Carnegiebryggeriet, blicka ut över hela Stockholm från toppen av Tidningshuset (DN-skrapan), besöka reaktorhallen på KTH där Sveriges första kärnreaktor förvarades men även privata bostäder där ägarna generöst öppnade upp sina hus för intresserade 18

287575_MME_2016_inlaga.indd 18

2017-05-19 10:29

ROT-prisvinnarna från vänster: arkitekt Kauno Grönberg, Janark Arkitekter AB, projekt­ ledare Johan Ax-Riise, JM och regionchef Mikael Åslund, JM. Foto: Michael Folmer.

besökare. Det genomfördes också föreläsningar och guidade stadsvandringar, allt utan kostnad för besökarna.

Murmestare Embetet var en av de fastighetsägare som öppnade upp sina lokaler för allmänheten. Stamhuset visades för totalt 100 förhandsbokade besökare som andäktigt lyssnade till både Embetets och byggnadens historia.

Extra roligt var det att några av besökarna hade en egen relation till stamhuset genom att de själva eller nära släktingar hade bott i huset och på detta sätt kunde bidra till visningen genom att berätta mycket personliga minnen.

Helt i enlighet med traditionen i Stockholm utsågs i maj det vinnande projektet i Byggmästareföreningens tävling årets ROT-pris. Denna gång var det ett mycket spektakulärt projekt som vann, Bergrumsgaraget, en stor parkeringsanläggning inrymd i det bergrum som tidigare var Vin & Sprits lager.

Beställare och entreprenör var JM AB som genom detta annorlunda projekt har möjliggjort att cirka 600 ytterligare bostäder kan byggas på Liljeholmskajen och detta utan att man behöver ta ny mark i anspråk för de parkeringslösningar som normalt krävs i nybyggnadsprojekt.

19

287575_MME_2016_inlaga.indd 19

2017-05-19 10:29

Bergrumsgaraget, Liljeholmen, vann ROT-priset. Foto: Gustav Kaiser.

När samtliga etapper är färdiga kommer Bergrumsgaraget att rymma drygt tusen parkeringsplatser för bilar och ett trettiotal för motorcyklar, samt lokaler om 6 000 kvadratmeter för kommersiell verksamhet. Bergrumsgaraget var en ovanlig vinnare av ROT-priset, det var första gången ett garage stod som segrare. I projektet lyckades man kombinera flera värden som är viktiga för Stockholms stads utveckling; dels att ge gamla lokaler nya användningsområden men också att bygga parkering under mark för att frigöra gatuutrymme och därigenom skapa förutsättningar för fler bostäder.

20

287575_MME_2016_inlaga.indd 20

2017-05-19 10:29

Hyresregleringen Av Jan Jörnmark

Den första fasen: Totalregleringen 1942–1969 Hyresregleringen infördes 1942 som en del av de allmänna kristidsregleringarna, men också för att få kontroll över prisbildningen i hela bostadssektorn.

Därför reglerades även bostadsrättsmarknaden och några år senare också överlåtelsepriserna på statligt belånade villor. För att förstå det strategiska tänkandet bakom beslutet måste man tillbaka till Bostadssociala utredningen och de båda nationalekonomerna Gunnar Myrdal och Alf Johanssons tänkande. Det var inte bara oroliga för starka svängningar i bostadsproduktionen, ännu värre var den risk de såg för en långsiktig stagnation i hela sektorn. Lösningen var att jämna ut produktionsvillkoren, men också att bygga upp nya allmännyttiga företag som arbetade utan vinstintresse och därför åtminstone teoretiskt skulle vara mindre känsliga för svängningar.

Idémässigt var strategin ett resultat av 1930-talets situation. Det som hänt då var att den internationella ekonomin hade drabbats av det värsta bakslaget i mannaminne, vilket fått arbetslösheten att stiga och räntorna att falla. I Sverige precis som i resten av Europa hade det lett till ett kraftigt uppsving för hemmamarknadsindustrier, men framförallt för bostadsproduktionen där det noterades rekordsiffror varje år som gick. Myrdal och Johansson såg stora risker med det som pågick. För det gjorde oavbrutet ekonomin alltmer känslig för en nedgång i bostadsproduktionen. Eftersom alla politiker och ekonomer dessutom förväntade sig att kriget skulle följas av ännu mer protektionism och en stor efterkrigsdepression uppfattade man det som helt centralt att bygga ut de nationella redskapen för att kunna styra ekonomin.

Kontrollen över byggmarknaden var viktigast av alla dessa redskap, för det var den vägen man tänkte stimulera och sedan styra ekonomin när depressionen bröt ut.

21

287575_MME_2016_inlaga.indd 21

2017-05-19 10:29

Till allas förvåning hände motsatsen när den globala ekonomin sköt fart efter 1945. Återuppbyggnaden och frihandeln skapade utrymme för den starkaste expansionen på ett sekel och därmed var – paradoxalt nog – början på dagens katastrofala situation i den svenska byggsektorn inledd. Det som skulle följa efter detta, var sju decennier av ständigt reglerande och avreglerande, där förändringarna ständigt skett utan hänsyn till helheten. Både effekterna och orsakerna till de reformer som efterhand genomförts har sedan snabbt glömts bort eller missförståtts, helt enligt Joseph Schumpeters konstaterande att ”mannaminnet är i allmänhet sex månader.”

Det som hände under regleringens första år var däremot enkelt att förstå.

I den kraftiga expansionen stegrades inflationen, vilket ökade efterfrågan på de prisreglerade bostäderna. Ett efterfrågeöverskott uppstod snabbt och 1948 uppskattades ”bostadsbristen” till 100 000 lägenheter. Eftersom många fler väljare gynnades av de realt sett allt lägre hyrorna vågade ingen politiker föreslå en avreglering. Helt avgörande för den fortsatta utvecklingen blev den så kallade ”Koreainflationen” i början av 1950-talet. Kriget utlöste ett enormt konjunkturuppsving, vilket inte minst stimulerade hela den svenska råvaruindustrin. Bättre tider hade aldrig rått i landet, men under en period gjorde det också att lönerna och priserna pressades kraftigt uppåt. De reglerade hyrorna låg däremot som vanligt still och resultatet var självklart: efterfrågeöverskottet förvärrades och ”bristen” blev med det en värre valfråga för varje år som gick.

Det som förvärrades under de här åren var det som kallades paritetsproblem, när prisskillnaden mellan gamla och nya lägenheter oavbrutet förvärrades. Ibland kallades problematiken också för ”årsringar”, och det innebar att det sista årets hyror alltid var högst, varefter de föll med tilltagande ålder.

Ofta innebar det att de köandes intresse egentligen inte handlade om nya lägenheter – det man ville ha var en fem–tio år gammal lägenhet, med helt godtagbar standard men betydligt lägre hyra än en ny. Under 1950- 60- och 70-talen skulle paritetsproblemet driva utvecklingen av både subventioner och lånesystem utan att man hittade någon hållbar lösning.

Högkonjunkturen, inflationen och paritetsproblemet blev till att börja med direkt avgörande för beslutet att reglera hela kapitalmarknaden 1951. Från och med det beslutet skulle avvägningen mellan krediter till byggsektorn 22

287575_MME_2016_inlaga.indd 22

2017-05-19 10:29

eller exportindustrin i tjugo år styras direkt av finansministern och riksbankschefen. Att situationen var ohållbar var uppenbart redan 1955–57 när Gunnar Sträng och Per Åsbrink tillträdde de båda posterna.

När tillväxten sköt fart ökade trycket på att avveckla de kvarhängande regleringarna från krigstiden snabbt. Därför formades 1950-talet till en lång liberaliseringsperiod i svensk ekonomi. Det stora undantaget skulle visa sig vara bostadsmarknaden, trots att det gjordes tappra försök även där. Däremot lyckades man 1955–57 avreglera priserna på hotell, garage, biografer och restauranger samtidigt som bruttoprisförbudet släppte fri priskonkurrensen i varuhandeln.

Effekten av allt detta blev att intresset för att bygga varuhus, parkeringshus, hotell och nöjespalats ökade kraftigt under den närmsta tioårsperioden.

Med bostäderna var det besvärligare. De försök som inleddes möttes av ett mycket stort motstånd, vilket gjorde att avregleringsfrågan sköts över på en serie utredningar. Viktigt var dock att även subventionerna till småhusbyggandet ökades. Villaproduktionen växte sedan mycket mer stabilt än flerfamiljshusproduktionen (se figur 1). Dessutom stod småhusen för majoriteten av de nybyggda större bostäderna. Storstäderna drabbades stenhårt av det som hände Stockholms innerstad, som hade tappat befolkning sedan hyresregleringen infördes, men under 1960-talet förvärrades situationen ännu mer när hela staden visade upp samma trend. Göteborg, Malmö och andra mindre städer följde exakt samma utveckling.

Minskningarna var katastrofala, för kommunerna hade tagit på sig stora åtaganden att bygga ut både bostäder och infrastruktur. När projekten sedan genomfördes med en krympande befolkning steg kommunalskatterna drastiskt. Effekten blev sedan att medelklassen i accelererande takt flyttade till lågskattekommuner. Ett av Göteborgs första kommunalråd berättade långt senare hur konsekvenserna såg ut redan tidigt under 1960-talet: De bästa skattebetalarna flyttade ut ur stan i stor omfattning och stan förlorade en stor inkomst samtidigt som de utflyttade gjorde anspråk på den kulturella verksamheten som fanns inne i staden. Och dessutom fick Göteborg ta hand om en åldrande befolkning, medan de yngre flyttade ut sin skattekraft till villorna i förorten.

Utflyttningen till de större städernas kranskommuner skapade sedan en ödesbunden dynamik som präglat Sverige ända sedan det tidiga 1960-talet.

23

287575_MME_2016_inlaga.indd 23

2017-05-19 10:29

Landets tyngsta kommunpolitiker i Stockholm, Göteborg och Malmö tryckte efterhand på allt hårdare mot rikspolitikerna, för att få loss mer resurser till att bygga fler och större lägenheter i flerfamiljshusområdena. Det var den dynamiken som åren till sist skulle skapa 1967–71; de sociala bomber som nuförtiden kallas ”utanförskapsområden” eller ”no-go areas”, beroende på vilken politisk färg man har.

Figur1: Produktionen av bostäder 1955–2015 fördelat på flerfamiljshus och villor. Källa: SCB. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000

0

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

10 000

n Småhus

n Flerfamilj

De starka politiska motsättningarna kring bostadssektorn och det kommande riksdagsvalet tvingade hösten 1963 socialdemokraterna att tillsätta en intern arbetsgrupp under ledning av statssekreteraren Ernst Michanek. Försommaren 1999 fick jag tillgång till hela hans arbetsmaterial, och det är fortfarande en unik källa för att förstå hur dynamiken såg ut i ett Sverige som dominerades av regleringarna på bostads- och kapitalmarknaderna. Ett dominerande tema är Gunnar Strängs och Tage Erlanders skräck för att inteckna framtida budgetar, vilket till sist fick Michaneks att nästan känna sig uppgiven. Till mig uttryckte han det som att ”Jag ville ändå ha in något konkret på ett papper. En slogan.”, och det var därför han lyckades få in mellanrubriken ”En 24

287575_MME_2016_inlaga.indd 24

2017-05-19 10:29

miljon bostäder på tio år” i Resultat och reformer, som framtidsgruppens dokument hette. Michanek menade att Sträng accepterade rubriken därför att produktionen redan nått 90 000 bostäder om året, vilket innebar att miljonen låg på gränsen till att innebära en stagnation.

Men samtidigt som det skapades en slogan – som skulle växa till ett kvantitativt mål, innan den till sist upphöjdes till ett ”program” – arbetade flera utredningar med att ta fram en ny lagstiftning för att liberalisera bostadsmarknaden. Resultatet var klart 1966, samtidigt som Sträng hade bromsat bostadsproduktionen under ett år som det olyckligt nog också var kommunalval. Valrörelsen präglades sedan som vanligt av en hetsig debatt om den misslyckades bostadspolitiken och i en legendarisk tv-intervju gav statsminister Erlander unga nygifta par det synnerligen spartanska rådet att ”ställa sig i bostadskön”. Slutresultatet blev ett förödande (S)-nederlag och i panik släpptes sedan ett mycket stort antal byggplaner fram samtidigt under 1967, parallellt med att lagstiftningen om en liberalisering av villa- och bostadsrättsmarknaderna röstades igenom i riksdagen.

Den andra fasen: Villaliberalisering, bruksvärde och subventioner Det innebar att de två lika starka men också helt motstridiga politiska tendenser som ända sedan dess haft ett mycket starkt inflytande på svensk bostadsmarknad, kulminerade åren kring 1967. Redan inom ett par år skulle det visa sig att de båda tendenserna var oförenliga och att det var marknadslösningarna som var de starkaste. Det skulle sedan i sin tur leda fram till ännu större subventioner och nya regleringar under 1970-talet. Den ena var tendensen mot att försöka liberalisera marknaderna, den andra var tendensen att försöka lösa problemen genom hårdare centralplanering samtidigt som man kvantitativt sett byggde ännu mer. Just för de som till varje pris drev den kvantitativa linjen visade det sig nu också att Michaneks ”paroll” blev en kraftfull retorisk samlingspunkt som fortfarande utövar en närmast mytisk lockelse.

Reformerna 1968–69 bestod i att bruksvärdeshyrorna infördes, samtidigt som marknaden för statligt belånade villor, bostadsrätter och kontor liberaliserades. Reformerna skedde dessutom i ett läge där ränteavdragen var hundra procent och marginalskatterna klättrade mot femtio procent. Det innebar att det inte var särskilt svårt för bankerna att visa för de flesta vanliga arbetande 25

287575_MME_2016_inlaga.indd 25

2017-05-19 10:29

svenskarna att de nu kunde säga farväl till alla bostadsköer samtidigt som de fick ”Betalt för att bo”, som en kritisk debattbok uttryckte det i slutet på 1970-talet.

När den svenska medelklassen i hög takt flyttade till villor skapades den enorma dualism som sedan dess utmärkt svensk bostadsmarknad. I slutet av 1960-talet växte marknaden för villor snabbt, samtidigt som efterfrågan på de nyproducerade lägenheterna tvärdök (se figur 1). Framåt 1971–72 gick det inte att blunda för vare sig de tomma lägenheterna eller den allt hårdare kritiken av ”betongförorterna”. Under loppet av några enstaka år tvärdog sedan byggandet av perifera flerfamiljshusområden, men då hade man redan hunnit bygga de förorter som sedan präglat Sverige under snart ett halvsekel.

Ironiskt nog var det alltså under den stenhårda regleringens allra sista år som det som skulle bli de verkliga problemområdena växte fram.

Det fanns en stark S-opinion för att återreglera villamarknaden, men i den parlamentariska situation som rådde 1973–82 var det omöjligt. När det inte gick att bromsa villaexplosionen hamnade de äldre centrala fastigheterna i en nyckelposition, därför att de var den del av marknaden som det fortfarande gick att påverka. Innerstäderna var den tidens Dark Horse på bostadsmarknaden, för alla inblandade förstod att centrumen återigen skulle bli attraktivare med en ökad nyproduktion och friare hyressättning. Den avgörande frågan var hur det nya bruksvärdessystemet skulle tillämpas. Den politiskt ytterst väl förankrade allmännyttan inledde nu en kraftfull strategi som syftade till att få kontroll över hyresmarknaden genom att snabbt öka sitt ägande och därmed ta ledningen i moderniseringen av de förfallande stadskärnorna.

I det perspektivet var det snarast ett problem att nyutvecklingen av innerstäderna nästan omedelbart hade skjutit stark fart efter avregleringarna.

I grund och botten var det ett tydligt tecken på vilken konstgjord situation hyresregleringen skapat. I verkligheten hade citykärnorna alltid varit attraktiva, men bristen på prisbildningssystem hade helt enkelt gjort det omöjligt att investera i dem. I slutet av 1960-talet dök därför flera nya typer av investerare upp. Adam Backström, som ägnade sig åt att förvandla hyreshus till kontor i stor skala, blev den mest kände av dem. Andra var lika snabba med att köpa hus som de sedan sålde i dyrare delar som bostadsrätter eller andelsföreningar, som var en populär ombildningsform under 1970-talet.

26

287575_MME_2016_inlaga.indd 26

2017-05-19 10:29

Dessutom fanns det flera privata fastighetsägare som hade ett stort intresse av att genomföra nybyggen runt om i centrum. Hade den nya marknadsprocessen fått fortgå utan interventioner, hade investeringarna i innerstäderna sannolikt fortsatt att öka snabbt. Istället visade de omfattande ingrepp som drevs igenom för att begränsa de nya aktörerna att återhämtningen inte var det viktigaste målet. Det primära politiska målet var att få kontroll över innerstäderna, främst för att i någon mån begränsa konkurrensen för de nya svåruthyrda ”miljonprograms­förorterna”.

Tillämpningen av bruksvärdet blev en grundbult för försöken att låta allmännyttan och kommunerna ta över kontrollen av innerstäderna. Egentligen var det ett marknadsbaserat hyressystem som utredarna och politikerna hade velat ha när de genomförde reformen. Bruksvärdesprövningen handlade i originalversionen om att skydda hyresgästerna i det äldre beståndet från hyreshöjningskrav som syftade till att vräka dem. Å andra sidan var det nya hyressystemet aldrig kristallklart. Tolkningsutrymmet gjorde därför att de beslut som domstolarna fattade under 1971–72 i de allra flesta fall ledde till att hyrorna i nybyggen sänktes kraftigt.

Besluten innebar att allmännyttans strategi att jämna ut hyrorna över hela sina bestånd fick genomslag på hela marknaden. Orsaken till utjämningsstrategin var oron för att hyrorna i de nyproducerade ”miljonprogramsområdena” skulle börja falla kraftigt. Men det betydde också att läget aldrig kunde slå igenom i bruksvärdet. Genom att hålla bruksvärdet lågt blev det dessutom möjligt att uppnå flera mål. Allra viktigast var att det höll tillbaka lönsamheten för privata fastighetsinvesterare, vilket i sin tur höll nere fastig­hetspriserna.

Försöken att manipulera marknaden blev snabbt allt kraftfullare. När Stockholms kommun 1973 anslog hundra miljoner för att allmännyttan skulle kunna köpa in renoveringsfärdiga hus insåg alla att summan även i det låga prisläget var relativt liten. De viktigaste medlen att trycka ned fastighetspriserna ännu mer var att kombinera bruksvärdet med en serie nya lagar som begränsade enskilda aktörers möjligheter att investera. Under loppet av ett par år trummades därför en serie lagar igenom riksdagen, samtidigt som ett nytt statligt subventionerat lånesystem för centrala renoveringar infördes.

Viktigast var det kommunala markvillkoret som betydde att man bara fick tillgång till dessa nya lån om man byggde eller renoverade fastigheter som 27

287575_MME_2016_inlaga.indd 27

2017-05-19 10:29

godkänts av kommunen. Nästa lag innebar sedan att de godkända privata aktörerna ändå skulle betala 25 procent högre räntor på de subventionerade renoveringslånen. Slutligen genomfördes den lag som omväxlande kallades ”lex Backström” eller ”lex John-Olle”, vilken innebar att kommunen fick rätt att underkänna köpare. John-Olle Persson, som var Stockholms starke man dessa år, kommenterade det prisfall som utlöstes av åtgärderna med: ”Det här är ju ändå ett steg på vägen. Intresset att rusta upp hos enskilda ägare borde ju bli mindre genom den högre räntan”. ”Om de privata är villiga till att fastigheterna kommer över till kommunen får de också jobb”.

Summan av lånesystem, ”Lex Backström”, markvillkoret och utjämningsprincipen för bruksvärdet, blev förstås också att det kraftigt minskade privata byggares intresse för fastighetsutveckling. Efter ett par uppmärksammade fall i Stockholm och Göteborg ledde det till att branschpressen profetiskt skrev om att ”i framtiden kommer allt byggande att koncentreras till bostadsrätter” och de oreglerade bostadrättspriserna gjorde snabbt att brf:er snabbt utkristalliserade sig som allmännyttans enda verkliga konkurrent när förfallna innerstadsfastigheter blev till salu.

Kooperativen visade sig i det här läget vara mycket svårare att reglera bort än andra. Hyresgästbildade bostadsrättsföreningar hade inte förekommit sedan 1920-talet, men efter de nya avregleringarna gjorde de en synnerligen oväntad come back. Bakgrunden låg i de renoveringar eller rivningar som drevs fram av de nya subventionerade lånen. De innebar i många fall antingen stora hyreshöjningar eller framtvingade flyttningar. Att istället köpa loss de hus där man redan bodde var en mer attraktiv lösning. De sänkta bruksvärdena hade samma effekt på centrala storhusproduktionen, som tidigt började byggas som bostadsrätter i stället för hyresrätter.

Att det ändå skulle ta tjugo år innan bostadsrättsföreningarnas verkliga segertåg inleddes berodde på att deras återkomst omedelbart ledde till politiska försök att förbjuda eller inskränka upplåtelseformen. Men i motsats till de nya lagarna mot ”spekulation” blev brf:ernas existens och tillväxt en mycket mer politiskt laddad fråga. Att utmåla hyresgäster som ville undvika det som kallades ”lyxsaneringar” för profithungriga fastighetsklippare var inte helt enkelt rent pedagogiskt, och logiskt nog uppstod det istället en stark ideologisk skiljelinje här. Efter 1975 blev det de borgerliga partierna som 28

287575_MME_2016_inlaga.indd 28

2017-05-19 10:29

understödde de kooperativa föreningarnas roll. Inte minst blev folkpartiet betydelsefulla för att stoppa försöken under 1970- och 80-talen att begränsa bostadsrättsformens fortsatta tillväxt.

Om man sammanfattar det som hände efter villornas genombrott och ”miljonprogrammets” sammanbrott var det att ett system som utmärktes av generella subventioner och kompromisser utvecklades under en tid av stark politisk osäkerhet. De enorma mängder av både politiskt och realt kapital som var investerade i den totalreglerade sektorn gjorde att omställningen till en mer marknadsbaserad bransch måste ta tid. Den politiserade bruksvärdesprissättningen, inskränkningarna i äganderätten och den därav följande långsamma återbildningen av innerstäderna (se figur 2) är logiska delar av denna tveksamhet.

Den tredje fasen: Avsubventionering, bostadsrätter och en haltande hyresmarknad Det som utvecklades var en live and let live-attityd: där alltfler aktörer fick del av subventionerna, fram till det att statskassan inte klarade av penning­ rullningen och underskotten längre. Den ”underbara natten”-uppgörelsen mellan (S) och mittenpartierna om att begränsa ränteavdragen för villaägare under våren 1981,var början på en process där de enorma stöden begränsades, och den fortsatte sedan under Kjell Olof Feldts tid som finansminister.

Besparingarna på bostadsstöden hade redan inletts när den stora skattereformen i hög grad finansierades genom olika former av beskattning av bostadssektorn. När de borgerliga sedan kom tillbaka till makten mellan 1991–1994 växlades takten upp i arbetet med att reformera bostadsbranschens finansieringssystem på ett dramatiskt sätt. Paradoxalt nog kombinerades inte dessa reformer med några förändringar av hyressättningssystemet. Det ledde till att alla förändringar på prisbildningssidan skulle få växa fram organiskt under en flera decennier lång process som fortfarande är långt ifrån avslutad.

Under dessa tre år genomfördes en total avsubventionering av byggmarknaden vilket kombinerades med ett avskaffande av det kommunala markvillkoret. Samtidigt blev det enklare att ombilda till bostadsrätter, genom att majoritetsgränsen sänktes till 51 procent. Det man gjorde var i princip att skapa ett stabilt värdesystem för innerstäderna, där försöken att manipulera 29

287575_MME_2016_inlaga.indd 29

2017-05-19 10:29

värdet i bostadsrätterna lyste med sin absoluta frånvaro. För första gången sedan 1930-talet fanns det en stabil och transparent prisbildningsmekanism för innerstadsfastigheter. När åtgärderna kombinerades med kommunala majoriteter runt om i Stockholmsregionen som såg det som politiskt önskvärt att driva ombildningsfrågan blev resultatet dramatiskt. Utan att veta om det hade man lättat på locket i en tryckkokare. (Tabell 1 och figur 2).

Tabell 1: Fördelningen av lägenheter i Stockholm 1970–2014, fördelat på ägare. Källa: Statistisk Årsbok för Stockholm.

1970

1990

2014

202 000

142 000

109 000

Allmännytta

74 000

118 000

66 000

Bostadsrätter

41 000

84 000

222 000

Enskilda

Men samtidigt som det skapades en stabil och tydlig prismekanism för bostadsrätter och ombildningen av hyresfastigheter till brf:er gick hyresmarknaden den andra vägen. Där kom istället ett mycket stort mått av osäkerhet att underminera hela branschen under mer än ett decennium. Nyckelelementet i utvecklingen var den liberaliserade finansieringen som gjorde det nödvändigt att få lönsamhet i varje projekt som startade. Det skapade snabbt mycket stora problem för de som arbetade i det tillplattade bruksvärdessystemet.

Både privata och allmännyttiga företag blev därför anhängare av en flexibel hyressättning i nyproduktionen, vilket skapade konflikter med de som såg hyressättningen som ett politiskt projekt.

Våren 1997 sänkte därför det socialdemokratiska fastighetsborgarrådet Svenska Bostäders hyror med 25 procent på det nya S:t Eriksområdet i Stockholm. Eftersom allmännyttans hyror var vägledande för de privata bolagen blev resultatet förödande. Ända fram till att flera domstolar underkänt prissättningen sköts nyproduktionen nästan helt över till bostadsrätter i Stockholm och andra större svenska städer. På den nya osubventionerade och 30

287575_MME_2016_inlaga.indd 30

2017-05-19 10:29

osäkra byggmarknaden utvecklades i mitten på 1990-talet istället ett inledningsvis litet antal projektorienterade och bostadsrättsbyggande bolag. Den bärande tanken var att identifiera attraktiva lägen där hälften av bostäderna måste säljas innan byggena startade. Efter några år följde allt fler bolag med i trenden som snabbt skapade den moderna innerstadsorienterade bostadsrättsmarknaden.

Decenniet efter hyressänkningarna 1997 blev därför avgörande både för Stockholms och för hela Sveriges bostadsmarknad. Stoppet för produktionen av hyresrätter gjorde att inflyttningen koncentrerades till bostadsrätterna.

Därmed steg priserna, samtidigt som bruksvärdeshyrorna var orörliga. För de börsnoterade fastighetsbolagen blev konsekvensen att deras värden ökade samtidigt som deras avkastning föll, vilket gjorde dem till självklara styckningsobjekt. Redan 2002 togs börsens största fastighetsbolag Drott över av ägaraktivister och strax efter gick Tornet samma väg. Därefter såldes mängder av enskilt ägda fastigheter till bostadsrättsföreningar. Trots att allmännyttan samtidigt stoppade omvandlingarna, innebar det att bostadsrättsmarknaden fortsatte att breddas. Under tiden mellan hyresstoppet 1997 och det borgerliga makttillträdet 2006 växte Stockholmsmarknaden med drygt 70 000 bostadsrätter. Tvärtemot alla myter var det bara en knapp tredjedel av dessa som ombildades från allmännyttan. När regeringen Reinfeldt sedan tillträdde öppnades dammluckorna på vid gavel för en värdestegring i det omvandlade beståndet, när bostadsrätterna gynnades av dubbla skattesänkningar.

Tittar man på figurerna ser man att uppvärderingen av bostadsbeståndet fick tydliga effekter; när omvandlingarna ökade blev det möjligt att utveckla och använda bostadsbeståndet i stadens inre delar mycket mer effektivt.

Med stigande priser kunde man sedan bygga på allt fler ställen i regionen, vilket ytterligare drev på inflyttningen. Men utvecklingen har varit generell, för efterhand har allt fler större svenska städer gynnats av samma tendenser. I huvudstaden skapades också chansen att göra det som Per Anders Fogelström kallade för att ”växa på stadens nockar”, i stället för att bygga perifera förorter. Värdestegringen gjorde det möjligt att bygga direkt i kanterna av stadens centrum samtidigt som betydelsefulla infrastrukturprojekt som Tvärbanan och Söderleden öppnades. Det innebar att ett brett band av äldre industri- och infrastrukturområden mellan Nacka, Stockholm, Sund31

287575_MME_2016_inlaga.indd 31

2017-05-19 10:29

byberg och Solna blev möjliga att bygga ut. Takten i expansionen kulminerade under den första borgerliga majoritetsperioden 2006–2010 när också ombildningsverksamheten var som starkast. Vi det laget höll Stockholm på att förvandlas till Sveriges första verkliga sammanhängande stadsregion, samtidigt som tillväxten och den positiva utvecklingen överraskade alla bedömare.

Figur 2. Stockholm innanför tullarna. Årlig procentuell förändring av invånare mellan 1945–2014. Källa: Statistisk Årsbok för Stockholm.

5 4 3 2 1 0 –1 –2 –3

–5

1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

–4

n Årlig procentuell förändring inre staden

Det nya och mycket mer marknadsorienterade system som skapades efter 1994 har alltså fått omfattande konsekvenser. Prisskillnaderna mellan de fritt prissatta bostadsrätterna och de bruksvärdeskontrollerade hyresrätterna har växt dramatiskt vilket gjort enorma arbitragevinster möjliga, när bostäder flyttats till den fria sektorn (se tabell). Samtidigt har det skett betydelsefulla förändringar i bruksvärdessystemet där allmännyttans särställning har slopats och lägesfaktorn fått större betydelse. De i stort sett fritt prissatta presumtionshyrorna har komplicerat situationen ännu mer. Alla dessa förändringar har dessutom gjort att de äldre och bruksvärdesprissatta lägenheterna blivit relativt sett billigare.

32

287575_MME_2016_inlaga.indd 32

2017-05-19 10:29

Allt detta har gjort att det paritetsproblem som varit föremål för ständiga diskussioner ända sedan 1950-talet idag sannolikt är större än någonsin tidigare. Det innebär självklart också att köerna till dessa billiga lägenheter – som i bästa fall också kan omvandlas till diamanter på bostadsrättsmarknaden – kan bli hur långa som helst. De enorma köerna har därför starka drag av sovjet-tidens ”kanske-köer” (där man gick och ställde sig i en kö för att det eventuellt fanns en attraktiv produkt längst fram), vilket gör att den verkliga ”bristen” är omöjlig att uppskatta.

Avslutning: En utvärdering av regleringen Det är svårt att beskriva den långa historien om regleringarna av den svenska bostadsmarknaden som en uppmuntrande historia. Införandet av regleringen var möjligen välmotiverat utifrån den situation som rådde under inledningen av kriget, men problemet var att den sedan visade sig omöjlig att upphäva.

Orsaken var den starka politisering som de låga hyrorna snabbt ledde till och de stora väljarmässiga kostnader varje förändring riskerade att leda till.

Istället ledde den pressade situationen i bostadssektorn till att regleringarna utvidgades till hela kapitalmarknaden under 1950-talet. Konsekvenserna av det för utvecklingen av nyföretagsamheten och pensionssystemets hållbarhet kan bara beskrivas som oöverskådliga. Mer gripbara blev de i själva bostadssektorn, där de ledde till en oerhört kostsam överproduktion och en segregation som vi fortfarande har svårt att handskas med.

När sedan bostadssektorn nåddes av tydliga liberaliseringstendenser i slutet av 1960-talet öppnades möjligheterna för en mycket mer djupgående återhämtning av de förfallande svenska stadskärnorna. Medel kunde dessutom frigöras för investeringar i andra branscher. Det sannolikt allra största problem som sedan uppstod var att motståndet mot avregleringarna blev så starkt att de nya marknader som växte fram kom att bli ogenomskinliga och systematiskt missförstådda. Det har gjort att alla försök att avreglera sektorn stannat på halva vägen vilket gång efter annan skapat nya problem.

Inte minst har det starka motståndet mot avregleringarna gjort att bostadsmarknaden kluvits i allt fler delar och det har blivit allt besvärligare att förstå hur de hänger ihop. Det har bland annat fått den effekten att en hög efterfrågan på en mindre del av marknaden kommit att tolkas som en dramatisk 33

287575_MME_2016_inlaga.indd 33

2017-05-19 10:29

”brist”. Paradoxalt nog har sedan de välfungerande delarna av marknaden efterhand kommit att ses som ett växande problem, som behöver regleras på alltmer omfattande sätt.

De positiva utvecklingstendenser som funnits efter 1990 har inte heller lett till någon seriös diskussion om hur man skulle kunna fördjupa den marknadsorienterade processen. Den svaga förståelsen för de problem som uppstår i en marknad där regleringar trängs med allt starkare liberaliseringstendenser har istället fått både Riksbanken och Finansinspektionen att betrakta de stigande fastighetspriserna i Stockholms innerstad som landets största ekonomiska problem. Samtidigt har i stort sett alla inblandade totalt hunnit glömma att jättelika offentliga finansieringssystem både 1970 och 1990 hade lett landet till ruinens brant.

Sammantaget är den svenska bostadsmarknaden en i det närmaste perfekt bekräftelse på Friedrich von Hayeks berömda konstaterande att en reglering alltid har tendensen att leda till nästa reglering, varefter slutresultatet av de marknadsbegränsningar som en gång infördes av allehanda välmotiverade skäl tenderar att bli katastrofalt.

34

287575_MME_2016_inlaga.indd 34

2017-05-19 10:29

Träd kan rädda världen

Foto: Jonas Ingerstedt

Vi kan odla våra kommande städer av Arne Olsson Länge har man diskuterat miljö och ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt har genom historien en stark koppling till miljöförstöring, men behöver det verkligen vara så?

Globalt kan vi konstatera att ekonomisk tillväxt och människans okontrollerade behov av konsumtion har lett till att vi utnyttjar de resurser som finns på jorden i en snabbare takt än de återbildas. Om vi inte börjar ta ansvarsfulla beslut och agera därefter, kommer vi så småningom att hamna i en situation där resurserna tar slut.

Redan den 8 augusti 2016 hade vi gjort av med hela förra årets ekologiska budget. Gapet ökar mellan konsumtionen och vad naturen kan förnya. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för mer än hälften av det ekologiska fotavtrycket.

En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet och ekologisk respektive social hållbarhet är att de ekonomiska strukturerna är skapade av människan.

Därmed har vi också möjlighet att se det ur olika perspektiv och också påverka för att stödja en hållbar utveckling.

Innovationer och ny teknik på bred front är nödvändigt för att bryta dagens hårt fossilbränsleberoende struktur. Metoder och tekniker finns tillgängliga för att skapa ekonomisk hållbarhet och ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten.

Med ett ansvarsfullt nyttjande av världens enda förnyelsebara resurs, trä, använder man inte bara jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt, man säkerställer också en ekonomisk hållbar investering för framtiden och därmed jordens överlevnad.

35

287575_MME_2016_inlaga.indd 35

2017-05-19 10:29

Ekologisk hållbarhet För ungefär 400 år sedan levde en italiensk vetenskapsman vid namn Galileo Galilei. Han framförde häpnadsväckande åsikter om världsalltet som han senare blev tvungen att ta tillbaka. Dessutom blev han av katolska kyrkan dömd för kätteri. En dom som inte upphävdes förrän år 2000, trots att man i flera hundra år kunnat konstatera hur rätt Galilei hade haft i sin forskning.

Ibland känns det som om vi har hamnat i medeltiden igen när det gäller klimatdiskussionen. Idag har vi dock en stor skillnad. Dagens Påve framför att vi håller på att göra slut på jordens resurser och samtidigt fördärvar vårt klimat och gör det allt svårare för människor på vår jord att överleva. Hela nationer riskerar att försvinna på grund av stigande havsyta och andra drabbas av torka, regn eller andra former av katastrofer på grund av vår ovilja att ta till oss de dramatiska förändringar som just nu sker i klimatet. Och en ny sorts förnekelseprocess har återigen drabbat vårt samhälle.

Kontroversiellt? Javisst. Ifråga­ satt? Absolut! Men det handlar inte längre OM det ska byggas utan HUR! Det är inte bara i Sverige som vi behöver mängder av nya bostäder. Det gäller över hela vår planet på grund 36

287575_MME_2016_inlaga.indd 36

2017-05-19 10:29

av den stora inflyttningen till våra städer som idag är ett faktum och vi måste vara rädda om våra resurser! Det är nog en uppfattning som delas av många men agendorna kan trots det se väldigt olika ut.

Det går bra för vårt land nu och efter en lång tid av obeslutsamhet har vi äntligen hittat en hållbar väg framåt givet att vi ska uppfylla vår del i Klimatavtalet från Paris 2015 där alla på allvar insåg att nu gäller det att samarbeta för att rädda vår planet.

Hållbart skogsbruk Sveriges främsta bidrag till framtiden skulle paradoxalt nog kunna bli vår skog! Den svenska skogen som alltid har funnits där, tyst och lojal, ibland nästan för självklar. Vi har under lång tid varit oförsiktiga och kanske till och med misshushållat med resurserna. Kanske beroende på en kombination av bristande kunskap och girighet. Kortsiktiga ekonomiska intressen har styrt utvecklingen och vi har nöjt oss med att på ett effektivt sätt avverka våra skogar och utan vidareförädling exporterat råvaran. På kort sikt kanske en lönsam affärsidé, men hur klokt har det varit?

Respekten för skogen som resurs har nu ökat och många talar om ett paradigmskifte? Den enskilt största anledningen till det som nu sker är förstås kli-

37

287575_MME_2016_inlaga.indd 37

2017-05-19 10:29

matförhandlingarnas krav på att minska klimatutsläppen. Det ger trämaterialet en unik position som byggnadsmaterial, det enda förnyelsebara, och det enda som omvandlar våra växthusgasutsläpp till ett fantastiskt material, trä, som redan nu börjat förändra vårt samhälle. Vi måste dock förstå att det krävs att vi även här tänker på hållbarhet, det kommer att vara nyckeln till att rädda vår värld.

Att bygga i trä ger ett svåröverträffat litet avtryck i miljön. Det är inte bara en fullständigt förnyelsebar resurs – trädets egenskap att binda koldioxid står i bjärt kontrast mot den mycket energikrävande betongen. För varje kubikmeter som byggs i trä i stället för betong minskar koldioxidutsläppen med två ton. Skälen att bygga i trä går dock bortom de globala miljöeffekterna.

Trä skapar hälsosamma hus, fria från okontrollerade emissioner och med ett behagligt inomhusklimat som påverkar oss människor på ett positivt sätt.

Trä i våra hem, skolor, sjukhus, ja överallt, alla våra sinnen njuter av vår skog. Det kan ju inte vara helt fel!!

Byggindustrin svarar för 50 procent av all världens koldioxidutsläpp!

Hus helt byggda i trä kräver avsevärt mindre energi i produktionsfasen, släpper ut mindre växthusgaser och lagrar dessutom stora mängder koldioxid under husens livstid vilket påverkar vårt alltmer belastade klimat på ett mycket positivt sätt.

38

287575_MME_2016_inlaga.indd 38

2017-05-19 10:29

Genom att vara med och skapa framtidens bostäder helt i trä skapar vi en hållbarhet som faktiskt gör skillnad. Ett byggande i trä innebär en reduktion av koldioxidutsläppen motsvarande 2 ton per använd kubikmeter trä.

Hus av trä ser annorlunda ut. De doftar friskt av skog. De har till och med ett annat ljud än vanliga hus. Tystare, naturligare.

Jämfört med betong och andra material är trä ofattbart mycket mer ekologiskt och hållbart. Det skapar inga koldioxidutsläpp. Tvärtom – utsläppen binds. I Sverige finns mycket skog. Varje träd växer långsamt, men tillsammans går det fort. På ett enda år växer skogen med drygt etthundra miljoner kubikmeter. Det tar bara en minut att odla ett hus på åtta våningar, med sextio lägenheter.

Urbaniseringen är en stark global trend. Idag bor över hälften av jordens invånare i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av världens befolkning att vara stadsbor. Städer står idag för en växande miljöbelastning med över 50 procent av de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt rymmer staden stora möjligheter. Det behövs smarta sätt att möta mänskliga behov med små fotavtryck och med ökad livskvalitet.

Utsläpp under byggtiden Det finns idag inga certifieringssystem som fokuserar på byggandets produktionsfas där rapporter idag visar att 80 procent av alla växthusgasutsläpp

39

287575_MME_2016_inlaga.indd 39

2017-05-19 10:29

sker, inte i driftskedet vilket många tror. Varken LEAD, BREAM, SGBC eller andra har ännu insett detta.

Målet är att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser. Det innebär att användningen av energi och material ska begränsas, inte bara under tiden då byggnaderna används, utan under hela livscykeln, från ”vaggan till graven”.

Over Shooting Day Varje kvadratmeter byggnad som kan byggas i trä reducerar utsläppen av CO2 med cirka 500 kg per kvadratmeter (inkl. kolsänkan*). I ett exempel från Sundbyberg med 200 bostäder (16 000 m2 BTA) innebär det ett minskat utsläpp om 8 000 ton. * En kolsänka eller en CO2-sänka är en växande kolreservoar och är motsatsen till en kolkälla. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och växande vegetation. Båda urlakar kol från atmosfären genom att biomassan använder kol vid sin uppbyggnad så som plankton och träd. Uttrycket har blivit känt mest beroende på Kyoto-protokollet.

Källa: Wikipedia.

40

287575_MME_2016_inlaga.indd 40

2017-05-19 10:29

Sundbybergs stads invånare släpper ut ca 283 ton CO2/dag. (45 000 invånare x 2,3 ton, som är Stockholms mål för utsläpp per person 2030/365 dagar).

Det gör att Sundbyberg kan förflytta ”Over Shooting Day”** 1 månad i rätt riktning (8000/283 = 28 dagar), ett häpnadsväckande steg för en framsynt stad och ett stort bidrag i att förändra den nedåtgående trenden för vår alltför hårt belastade planet.

** Den ekologiska skuldens dag har instiftats av det brittiska New Economics Foundation. När man nått Den ekologiska skuldens dag, Over Shooting Day, har man förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot för förbrukning av naturtillgångar.

Källa: Wikipedia.

41

287575_MME_2016_inlaga.indd 41

2017-05-19 10:29

287575_MME_2016_inlaga.indd 42

2017-05-19 10:29

Kulturhantverksstipendiet ger mervärde Av Peggy Häggqvist

Fem murare har belönats med Kulturhantverksstipendiet 2016. Intresset för stipendiet har ökat markant och stipendiaterna fick under sommaren möjlighet att praktisera vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla, offentliga byggnader; Nationalmuseum och S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm samt Härnösands residens. Stipendiaterna i Härnösand fick dessutom en extra studiedag i Umeå för att lära sig ännu mer om listdragning i putsade fasader.

Därutöver fick stipendiaterna göra ett studiebesök på Stockholms slott, där en mångårig fasadrenovering pågick.

– Trots att jag gått bygglinjen på gymnasiet, hade jag aldrig tidigare arbetat med listdragning på fasader enligt gamla, traditionella metoder. Det har varit intressant att lära sig göra schabloner/verktyg för att åstadkomma spikraka lister, något som är väldigt nyttigt för mig i framtiden. Oftast så ”lappar” man dåliga lister vid renoveringsobjekt. Nu vet jag hur arbetet ska göras från grunden, säger Daniel Brock från Brock’s Byggnadshantverk i Simrishamn, en av stipendiaterna.

– Förra året hade vi två kulturhantverksstipendiater. De arbetade med restaureringen av Umeå residens. Det blev så lyckat att en av dem fick arbete vid ett annat av våra renoveringsprojekt i Umeå, berättar Per-Anders Johansson, projektledare vid Statens fastighetsverk.

Daniel Brock och hans stipendiatkollegia i Tom Bergström, från Ösby Naturbruksgymnasium i Sala, var så intresserade av i sitt arbete Härnösand, att jag tyckte det kunde vara lärorikt för dem, att efter sin praktik i Härnösand, få åka till Umeå, där det pågick en renoveringsentreprenad i en byggnad från sent 1800-tal. Den hade liknande renoveringsbehov som länsresidenset i Umeå, säger Per-Anders Johansson.

43

287575_MME_2016_inlaga.indd 43

2017-05-19 10:29

– Vid renovering och restaurering är arbetsinsatsen betydande och en av de största kostnaderna i jämförelse med material och övriga entreprenadkostnader. För oss som beställare är det viktigt med såväl kvalitet som kostnadseffektivitet. Materialen är som förr, men arbetstider, arbetsmiljö och mycket annat är annorlunda idag, konstaterar Per-Anders Johansson.

Statens fastighetsverks båda projekt som stipendiaterna fått praktisera vid i år är är mycket skilda i komplexitet och skala. Härnösands residens från slutet av 1700-talet har genomgått en omfattande exteriör renovering, medan Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm renoveras för första gången på 148 år. Det är ett av Statens fastighetsverks mest omfattande och komplexa projekt hittills. Museet beräknas öppna 2017. Här har de båda stipendiaterna Magnus Gustavsson från Interoc AB, Bromma, och Patrik ­Jansson från Murverket P-O Törngren AB, Västerås, varit verksamma under två augusti­veckor.

– Jag arbetar till vardags mest med putsarbeten. På Nationalmuseet fick jag arbeta mycket med murning, vilket var väldigt givande, säger Magnus Gustavsson.

–Fördelen med att arbeta på ett mindre företag är att man får prova på allt möjligt. På Nationalmuseum har jag mest arbetat med invändiga putsarbeten, vilket har varit väldigt roligt, säger Patrik Jansson.

Omfattande restaurering av kyrka – Den 27 november 2016, första advent, återinvigdes den restaurerade S:ta Maria Magdalena kyrka. Stina Andersson, projektledare och byggledare vid Fastighetssamverkan Norr, Gustav Vasa församling, är mycket nöjd med ”sin” stipendiats insatser.

– I mitt vardagsjobb arbetar jag sedan ett år tillbaka på Nationalmuseum, mest med murningsjobb. Stipendiet sökte jag mest för att få möjlighet att jobba med listdragning och rustikputs. Under mina två veckor på S:ta Maria Magdalena kyrka blev det inte så mycket av just det tyvärr, men jag fick bland annat prova på arbete med puts på ett nytt ytskikt av naturhydrauliskt kalkbruk på kyrkans avblästrade och rengjorda fasader, vilket var intressant.

Det var ett väldigt trevligt gäng att jobba med, säger Magnus Broström, TP Mur och Puts AB i, Skogås.

44

287575_MME_2016_inlaga.indd 44

2017-05-19 10:29

Övre raden från vänster: Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk, stipendiaterna ­Patrik Jansson och Magnus Gustavsson samt Anders Drakes, Murmestare Embetet i ­Stockholm. Nedre raden från vänster, Stina Andersson, Svenska kyrkan och stipendiaten Magnus Broström. Foto: Peggy Häggqvist.

– Intresset för Kulturhantverksstipendiet har ökat och i år var det många kvalificerade murare som sökte stipendiet. Det långsiktiga syftet med stipendierna är att värna kulturvärdena i våra byggnader. Det blir allt viktigare att ha mästar- eller gesällstatus för att arbeta med murnings- och renoveringsarbeten vid våra offentliga kulturbyggnader, säger Anders Drakes, Murmestare E ­ mbetet i Stockholm.

– De nu utdelade stipendierna är viktiga för branschen och bidrar till att vi har livskraftiga företag som kan stå för kontinuiteten när det gäller hantverkskunnandet inom murnings- och putsarbeten. Stipendiaternas kunskaper kommer att föras ut i deras företag och borgar för att hantverksskickligheten i landet lever vidare, säger Lars Sandström på SPEF. 45

287575_MME_2016_inlaga.indd 45

2017-05-19 10:29

Utdelning av diplom skedde i slutet av november 2016 i Murmestare Embetets lokaler till stipendiaterna. Övre raden från vänster: Tom Bergsten, Magnus Gustavsson, Patrik Jansson.

Nedre raden från vänster: Daniel Brock och Magnus Broström. Foto: Anders Drakes.

Kulturhantverksstipendiet Det är Reinhold Gustafssons Stiftelse under Murmestare Embetet i Stockholm och Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, som delar ut stipendiet. Detta sker i nära samarbete med Statens fastighetsverk och Hantverkslaboratoriet. I samarbetet ingår nu även Svenska kyrkan och Stadsholmen i Stockholm. Stipendiaterna kommer även att få delta i byggnadsvårdskonventet hösten 2017, vilket arrangeras av Hantverkslaboratoriet, Göteborgs Universitet.

46

287575_MME_2016_inlaga.indd 46

2017-05-19 10:29

Renoveringen av Nationalmuseum beräknas vara klar under 2017. Foto: SFV.

Renovering av Nationalmuseum, Stockholm I februari 2012 fick Statens fastighetsverk uppdraget att genomföra projekteringsarbete för renovering och ombyggnad av Nationalmuseum. Regeringens beslut innebar startskottet för en fullt modern och miljöklassad museibyggnad anpassad till framtidens museiverksamhet med bibehållna kulturhistoriska värden. Den unika museibyggnaden från 1866 är i dag ett statligt byggnadsminne. Målet är att renoveringen ska vara klar 2017.

Entreprenör: TP Mur & Puts AB.

47

287575_MME_2016_inlaga.indd 47

2017-05-19 10:29

Härnösands Residens har genomgått en omfattande exteriör renovering. Foto: SFV.

Härnösands residens Härnösands residens stod klart 1790. Nu har residenset genomgått en omfattande exteriör renovering. Fasaderna har renoverats och putsats om, nytt plåttak lagts, 75 fönster renoverats och målats. Fasadens kulör var från början i en varm vit ton, men som vid en renovering på 1930-talet gjordes gul. Statens fastighetsverk tog under sommaren 2016 fram åtta vita kalkfärgsprover som utprovats för att rätt nyans skulle fastställas och nu har residenset återfått sin ursprungliga färg.

Entreprenör: Jämtfasad AB.

48

287575_MME_2016_inlaga.indd 48

2017-05-19 10:29

S:ta Maria Magdalena kyrka återinvigdes 1 Advent efter en genomgripande restaurering.

Foto: Svenska kyrkan.

S:ta Maria Magdalena kyrka, Stockholm Restaureringen av S:ta Maria Magdalena kyrka är en av de mest omfattande kyrkorestaureringarna i Sverige. Byggnaden är från 1625 men stora delar är återuppbyggda efter en brand 1759. Putsen på fasaderna har nu blästrats och fått nytt putsskikt av naturhydrauliskt kalkbruk som målats med traditionell kalkfärg i flera tunna skikt samt linoljefärg. Kyrkan har nu också återfått de kulörer som den hade på 1820-talet. Invändigt har omfattande putsarbeten gjorts; väggar och tak från 1960-talet var målade med en färg som innehöll plast. Den har frästs bort och ersatts med ett nytt putsskikt av kalkbruk som sedan målats med traditionell kalkfärg. Alla inredningsdetaljer har restaurerats av konservatorer. All el har bytts ut och kyrkan har fått ett nytt ljud- och ljussystem.

Entreprenör: Puts & Plattsättnings AB.

49

287575_MME_2016_inlaga.indd 49

2017-05-19 10:29

Årets ”Mästerstycken”, bilder från brödernas yrkesutövning

I b

A

50

287575_MME_2016_inlaga.indd 50

2017-05-19 10:29

I Åre nere vid Bergbanans dalstation vid torget, bygger Anders Bodin Fastigheter AB 13 bostadsrätter.

Arkitekt: Hans Murman

www.andersbodin.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 51

2017-05-19 10:29

Stockholm Esplanad Norra Djurgårdsstaden

Med utsikt över Nationalstadsparken bygger Besqab 91 hållbara bostäder fördelade på tre hus – Esplanadhuset, Gårdshusen och Parkhuset. Husens fasader kommer att vara i tegel som samspelar med de gamla industribyggnaderna och gasklockorna.

287575_MME_2016_inlaga.indd 52

Det sista huset ner mot Husarviken kommer att ha fasad i trä och generösa terrasser med utblickar över vattnet.

Byggstart: 2017 Arkitekt: White Arkitekter

2017-05-19 10:29

Byggm

Byggmästargruppen Stockholm BMG AB

Kv Oxögat 3 – Totalrenovering av bostadsfastighet uppförd 1866-1868 på Malmskillnadsgatan 43, Stockholm Klassificering: Byggnaden är särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt enligt stadsmuseets kulturhistoriska klassificering (grön klass).

Beställare: AB Familjebostäder Arkitekt: Nordisk Kombination Arkitekter AB Entreprenadform: Totalentreprenad Omfattning: 17 lägenheter och 3 lokaler efter ombyggnad, ca 2000 kvm Produktionstid: Augusti 2015 – Februari 2017 Beskrivning Fastighetens gatufasad utformades i tidstypisk, återhållsamt klassicerande stil. Bostadshuset anno 1868 rymde enligt nybyggnadsritningarna en stor lägenhet per våningsplan.

På 1930-talet genomfördes en total invändig ombyggnad. Planlösningen ändrades fullständigt och även delar av stommen påverkades, liksom nedre delen av gatufasaden. Sju små enrumslägenheter inreddes på varje våningsplan och alla lägenheter fick eget badrum med badkar och antingen ett mindre arbetskök eller ett pentry. Totalt inrymde fastigheten 29 lägenheter och 3 lokaler.

Fastigheten har under åren 2015-2017 genomgått en varsam totalrenovering och installationsbyte med nya planlösningar, ändrade installationer, ny hiss i trappspindeln, fasadrenovering med nya fönster och balkonger, en solcellsanläggning på yttertaket, nytt fläktrum och ett nytt plåtbelagt yttertak. Fastigheten inrymmer efter ombyggnaden 17 lägenheter och 3 lokaler.

Byggmästargruppen Stockholm BMG AB är uppdelat i tre affärsområden; Ombyggnad, Stambyten och Lokalanpassningar. Med anor sedan 1930-talet har bolaget en bred och djup kompetens, en stark entreprenörsanda och med en ständig strävan efter en bekymmersfri byggprocess. Byggmästargruppen Stockholm BMG AB är en del i koncernen SEHED BYGGMÄSTARGRUPPEN AB.

287575_MME_2016_inlaga.indd 53 Byggmastargruppen.indd 1

2017-05-19 15:06 10:29 2017-04-26

Einar Mattsson bygger i Hagastaden Mellan Karolinska och Vasastan ska den nya stadsdelen Hagastaden växa fram. Haga Nova som Einar Mattsson bygger består av 270 bostadsrättslägenheter.

Huset är projekterat efter standarden miljöbyggnad Guld och får bra energivärden. Lägenheterna finns från 2 till 5+ rum och kök. Förskolor och garage byggs i kvarteren, och med lokaler i bottenvåningen blir det en stadsdel med liv och rörelse. De boende kommer att få närhet till stad och natur med den angränsande Hagaparken i den nya stadsdelen, som blir en naturlig förlängning av Vasastaden.

Arkitekt: VERA Arkitekter

einarmattsson.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 54

2017-05-19 10:29

20170

Westin Elcenter, ett av bolagen i EA-gruppen, jobbade under 2016 med projektet GT30.

Här är gänget som har installerat kraft, belysning och data i den totalrenoverade kontorsfastigheten ett stenkast från Stureplan.

ERIC ANDERSSON GRUPPEN

20170404_Murmestarembetets årsskrift V1.indd 1 287575_MME_2016_inlaga.indd 55

2017-04-04 16:49:44 2017-05-19 10:29

The Forests of Venice. Nu i Rom.

Trä har enorma möjligheter som byggmaterial. För att visa det byggde vi på Folkhem, tillsammans med arkitekterna KjellanderSjöberg, en paviljong till biennalen i Venedig. Utställningen, The forests of Venice, vann tidningen Forms pris som Nordens bästa utställning 2016. Nu drar den vidare till Rom och invigs av statssekreterare Alf Karlsson den 26 maj 2017. Hjärtligt välkommen, om du har vägarna förbi.

287575_MME_2016_inlaga.indd 56

2017-05-19 10:29

H O LY DIV ER

ed Vech bi.

Projekt: Kista Torn.

Byggherre: JM AB. Arkitekt: Brunnberg & Forshed.

Antal lägenheter: 362.

Inflyttning: 2016.

INGENJÖRSKONST PÅ HÖGSTA NIVÅ.

ed sina 120 meter är Kista Torn inte bara ett nytt inslag i huvudstadens siluett. Huset är också ett exempel på hur långt, eller snarare högt, man kan komma med tekniskt nytänkande.

När man bygger Stockholms högsta bostadshus får man ta höjd för nya utmaningar också.

287575_MME_2016_inlaga.indd 57

För att hantera tryck och flöden och hålla nere dimensionerna har t ex ventilationen projekterats som om vi ställt tre 12-våningshus på varandra. Vilket i sin tur innebär två installationsplan. Med mera.

Vi är självklart väldigt stolta över vårt torn. Något som knappast minskas av att tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst nominerat det till Årets Bygge 2017.

2017-05-19 10:29

137 studentlägenheter i Tallkrogen, färdigställda 2015.

Stilfulla studentbostäder Genom engagemang och kompetens skapar vi projekt med hög kvalitet till en rimlig kostnad. Det är Tallkrogen ett bevis på. Här möts färgglada fasader, form och funktion och bidrar till ett mer levande närområde.

Projektet hedrades med en andraplats i Årets Stockholmsbyggnad och en delad andraplats i Årets Bygge 2016.

Järntorgetkoncernen är verksamma i hela bostadsutvecklingsprocessen och har 3 000 bostäder i planarbete.

287575_MME_2016_inlaga.indd 58

2017-05-19 10:29

Vi älskar Stockholm.

Axelsberg Centrum, fasader, Joliark AB.

Sedan starten 1943 har vi varit en del av huvudstadens utveckling. Just nu arbetar vi med omdaningen av Axelsberg Centrum där vi bidrar med 230 hyresrätter och 3.500 m2 lokaler.

08-743 62 00 | www.lennartericsson.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 59

2017-05-19 10:29

Foto: Joakim Kröger

Underjordisk lycka!

Glasväggarna öppnas, du hör dina klackar smattra över det vackra cementmosaik­ golvet och så kastar du en uppskattande blick på konsten på väg till tunnelbanans gröna linje. Du befinner dig 40 meter under mark och tänker: ”Ah vad resan blivit smidig nu när pendeltågen fått en egen station mitt i city.” På rulltrappan andas du ut. Härligt, du hinner ta en finkaffe på vägen.

Sommaren 2017 invigs Citybanan, där NCC byggt delar på uppdrag av Trafikverket – Norrströmstunneln och Station Stockholm City under Stockholms

centralstation. Den nya stationen har fyra spår, två stationstunnlar och två perronger. De 250 000 pendlare som passerar här varje dag når alla tunnelbane­ linjer och gatan via 44 rulltrappor, 17 hissar och 3 uppgångar.

Aktiv samverkan mellan Trafikverket och NCC, från projekteringensfasen, har gett produktionseffektiva lösningar, smidigt genomförande och minimala störningar.

Ett stolt team önskar dagens och fram­ tidens resenärer trevlig resa!

ncc.se/citybanan

287575_MME_2016_inlaga.indd 60

2017-05-19 10:29

OMTANKE OCH TR A DITION

Sedan 1964 är vi fokuserade på att renovera äldre fastigheters fasader. Vi gör det med eftertanke och gamla beprövade metoder. Arbetet utförs tidsenligt så att fastigheten återfår sin ursprungliga styrka och skönhet.

Vår långa erfarenhet och kunskap, kopplat till vår strävan att alltid leverera det bästa arbetet, har gjort att allt fler fastighetsägare och förvaltare med ett kulturhistoriskt fastighetsbestånd väljer att anlita oss som entreprenörer.

Essinge Brogata 13, 112 61 Stockholm, tel: 08-667 09 30 w w w.putsoplatt.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 61

2017-05-19 10:29

SUNDBYBERGS NYA LANDMÄRKE VÄLKOMMEN TILL ARKADEN 14 våningar av design, finess och hantverkskonst I Sundbyberg har Q-gruppen uppfört Arkaden - ett ståtligt hus som inte lämnar någonting åt slumpen. 71 välplanerade lägenheter, en delibistro och en prunkande takterrass med milsvid utsikt gör denna byggnad till något utöver det vanliga.

287575_MME_2016_inlaga.indd 62

2017-05-19 10:29

E

287575_MME_2016_inlaga.indd 63

2017-05-19 10:29

Hjälp oss till sunda och trygga arbetsplatser

I

G

FP

Y

FA

R

G

Tipsa om brottslighet i byggbranschen!

B

P L A Y

www.fairplaybygg.se Stärk den sunda konkurrensen Fair Play Bygg tar emot information om misstankar om brottslig verksamhet och ser till att föra den vidare till rätt myndighet.

Syftet är att skapa sunda och trygga arbetsplatser där företagen af kan konkurrera på lika villkor. Fair Play Bygg drivs av Byggnads Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening..

Stockholms Byggmästareförening Fair Play Bygg tar emot tips om pågående: • • • • •

Fusk med arbetsgivaravgifter Mutor Utpressning Svartarbete Organiserad svart arbetskraft

287575_MME_2016_inlaga.indd 64

• • • •

Korruption Skattefusk Bedrägerier Medarbetare utan arbetstillstånd

2017-05-19 10:29

Svea Fanfar - det ljuva livet I en vacker och grönskande miljö på Östermalm, vid f.d. Swartlings ridskola, har Veidekke byggt 97 bostadsrättslägenheter. Mitt bland behagligt blandad arkitektur från olika tidsepoker, har det uppförts ett helt unikt boende som vi har valt att kalla Svea Fanfar.

De äldre ridskolebyggnaderna har sparats, renoverats och fått en ny funktion i den nya musikhögskolan. Det exklusiva läget vid Valhallavägen och Lidingövägen gör att du lätt kan ta dig ut med bil och med allmänna kommunikationer. Det hästskoformade kvarteret har utformats så att det öppnas för passage och ljusgenomsläpp.

Resten av kvarteret består av bostäder och kommersiella lokaler. Med Svea Fanfar skapar vi en levande stadsmiljö med blandat innehåll av bostäder, butiker och utbildning.

De som bor i huset blir väl omhändertagna. Tanken med boendet är att livet ska vara enkelt och bekvämt. Köparna är ofta personer som jobbar väldigt mycket, och när de kommer hem ska servicen finnas nära till hands.Svea Fanfar riktar sig även till barnfamiljer som söker bekväma lösningar på de vardagliga, praktiska göromålen.

BESTÄLLARE: VEIDEKKE BOSTAD ENTREPRENÖR: VEIDEKKE BYGG ANTAL LÄGNHETER: 97 ANTAL RUM: 2-7 TILLGÅNG TILL: ALL SORTS SERVICE SAMT GYM OCH LÅNECYKEL Involvernade krafter.

Kollektiv intelligens.

287575_MME_2016_inlaga.indd 65

2017-05-19 10:29

         



287575_MME_2016_inlaga.indd 66

2017-05-19 10:29

Lundagatan Radhus mitt i stan, Stockholm.

Arkitekt: Utopia Arkitekter

www.erikwallin.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 67

2017-05-19 10:29

Ansiktslyft i Märsta Under 2016 färdigställde Åke Sundvall en totalrenovering av FastPartners hotell i Märsta med ca 130 rum. Hotellet fick genom totalrenoveringen ett ordentligt ansiktslyft med både nya installationer, uppfräschning av fasader och nya ytskikt. Projektet genomfördes i en samverkansentreprenad och har fått med beröm godkänt i allt från utförande till gästernas upplevelse av hotellet. Hotellet togs i drift igen i September 2016 och drivs av kedjan Best Western. www.akesundvall.se

287575_MME_2016_inlaga.indd 68

2017-05-19 10:29