Årsskrift 2007 by murmestare

MURMESTARE EMBETET I STOCKHOLM 521:e ARBETSÅRET 2007

M U R M E S TAR E E M B E T E T I STOCKHOLM _____________________________

Årsskrift 2007 med matrikel

521:e arbetsåret

INNEHÅLL Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Styrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Årsberättelse 2007 Av Embetets skrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

In Memorian, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Om Murmästare Embetet i Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Av Björn Hallerdt Folkan – reﬂexioner kring en rivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Av Hans Wohlin Årets mästerstycken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Förord

Murmestare Embetets årsskrift med matrikel för år 2007, det 521:a verksamhetsåret efter stadfästelsen av Embetets första kända skrå framlägges härmed. Stig Adling ledamot av Embetet sedan 1964 avled under året och porträtteras in memoriam. År 1912 förvärvade dåvarande landsarkivarien i Lund, Lauritz Weibull, Murareembetets i Lund arkiv. Arkivet omfattar detta ämbetes protokoll 1671 – 1838 men också 27 stycken mästerstyckeritningar utförda 1737 – 1841. Embetets adjungerade ledamot och museiföreståndare Björn Hallerdt presenterar samlingen samt berättar om skråminnen och yrkestraditioner från skånska murare. Vintern 2008 revs byggnaderna i kv. Krejaren 2 vid Östermalmstorg i Stockholm. Ämbetsbrodern Hans Wohlin reﬂekterar kring rivningen och skriver om problem och möjligheter vid förnyelse i innerstaden. Embetets skrivare, Jerker Wallin, redogör för Embetets verksamhet under det 521:a arbetsåret. Årets mästerstycken, bilder från de aktiva brödernas yrkesutövning, avslutar årsskriften. ÅLDERMANNEN

STYRELSE ÅLDERMÄN LENNART G ERICSON LENNART S ERICSSON

Ålderman Andre ålderman och stamhusvärd

BISITTARE ISIDOR ANDERSSON Gärdeman och kvädare ANDERS LARSSON LARS IHSE Lådföreståndare CARL-GUSTAV STÅHLBERG JERKER WALLIN Skrivare

FÖRUT ÅLDERMAN REINHOLD GUSTAFSSON SVEN-HARRY KARLSSON

MUSEIFÖRESTÅNDARE och ADJUNGERAD MEDLEM BJÖRN HALLERDT

REVISORER Ordinarie HANS WOHLIN ERIK HANSON EVY JAKOBSSON, aukt rev Suppleant MAGNUS KEY STAMHUSET von der Lindeska huset Västerlånggatan 68, Stockholm Murmestare Embetet, tel 08-20 11 76 6

MÄSTARE Nr

Namn

Född

255 269 271 278 279 280 282 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 307 308 309 310 311 312 313

Person Ulf.......................... Adling Stig ......................... Gustafsson Reinhold ........ Östhol Erik ........................ Karlsson Sven-Harry ........ Forss Wictor....................... Ericson Bo ......................... Berggren Lars-Ivar ........... Ericson Lennart G ............ Danielsson Bo ................... Ericsson Lennart S ........... Andersson Isidor .............. Zetterberg Lars ................. Håkansson Lars Ove ........ Wallin Jerker ..................... Wohlin Hans...................... Sundvall Bengt .................. Eriksson Torsten ............... Ihse Lars ............................ Key Magnus....................... Hanson Erik ...................... Wränghede Stefan ............ Jeppsson Jan ...................... Rygh Sten-Åke ................. Cube Ulf ........................... Brännvall Göte ................. Larsson Anders ................. Bodin Anders .................... Henriksson Jan.................. Ränk Ristjan ..................... Ståhlberg Carl-Gustav ..... Skoglund Johan ................ Schönning Eje ................... Olsson Arne ...................... Kruhsberg Jan ...................

7/11 30/5 23/12 5/4 8/12 27/3 20/2 14/10 23/11 22/1 28/10 31/1 17/1 30/4 29/4 16/8 21/6 17/9 10/4 19/2 15/5 20/11 18/9 19/7 24/9 28/5 4/12 16/11 27/9 27/1 20/2 9/4 9/10 24/4 31/7

Födelseort 1919 1911 1920 1916 1931 1939 1935 1926 1938 1935 1940 1937 1933 1937 1936 1934 1947 1938 1945 1944 1951 1942 1935 1943 1939 1946 1952 1947 1960 1940 1951 1962 1940 1951 1946

Stockholm ................... Stockholm ................... Grödinge ..................... Rättvik ........................ Lund ............................ Stockholm ................... Stockholm ................... Stockholm ................... Häverö ........................ Stockholm ................... Stockholm ................... Uppsala ....................... Stockholm ................... Lund ............................ Stockholm ................... Stockholm ................... Stockholm ................... Uppsala ....................... Ystad ........................... Stockholm ................... Stockholm ................... Stockholm ................... Vollsjö ......................... Stockholm ................... Nybro .......................... Överkalix .................... Stockholm ................... Stockholm ................... Norrköping ................. Tartu ............................ Bälinge ........................ Uppsala ...................... Solna ........................... Sollefteå ...................... Stockholm ...................

Inträdesår 1958 1964 1965 1976 1976 1976 1977 1982 1983 1984 1984 1985 1985 1985 1985 1988 1989 1990 1991 1992 1992 1993 1993 1995 1997 1997 1999 1999 2002 2002 2002 2005 2006 2006 2006

2007 av Embetets skrivare

SAMMANKOMSTER Embetet höll årsstämma den 20:e februari och höstsammankomst den 2:e oktober. Sammankomster har därutöver hållits den 17:e april, 12:e juni och den 11:e december. Vid vårsammankomsten den 12:e juni företog Embetet en bussutﬂykt till förre åldermannen Reinhold Gustavssons Säteri Haneberg i Sörmland där bröderna även mottogs av ämbetsbrodern Jan Kruhsberg som visade upp ägorna och berättade om säteriets historia och dagens verksamheter. Middag intogs i huvudbyggnadens matsal. Övriga sammankomster hölls i stamhuset. Vid årssammankomsten den 20:e februari var Lars Öberg Embetets gäst och talade om Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare dess resurser och möjligheter att förverkliga förre ämbetsbrodern Olle Engkvists vilja att stödja forskning och kultur. Stiftelsen som avyttrade sitt fastighetsinnehav 2005 går därmed en ny tid till mötes. Ämbetsbrodern Lars Zetterberg talade vid sammankomsten den 17:e april om sin yrkesbana och sina erfarenheter som fackman och egen företagare i byggbranschen. Stadsgårdsbergets framtida utveckling var föremål för information och diskussion vid Luciasammankomsten den 11:e december. Arkitekt Lars Liedegren presenterade nya idéer om utformning och bebyggande av Stadsgårdsberget.

STYRELSENS SAMMANTRÄDEN Styrelsen har sammanträtt den 6:e februari, 27:e mars, 18:e september och 27:e november. D.v.s. 4 gånger. Styrelsen har vid sina sammanträden behandlat frågor angående stamhusets skötsel, underhåll och förvaltning samt även hanterat hyresgästfrågor. Styrelsen har igångsatt arbetena med ombyggnad av de lokalytor som nyligen införlivats med Embetets egna lokaler. Upprustningen av entrén och intilliggande utrymmen har förberetts. Vid varje styrelsemöte har styrelsen, med lådföreståndaren som föredragande, gjort en genomgång och uppföljning av Embetets ekonomi som under året utvecklats så väl att fastighetslånet har kunnat avvecklas och stamhuset gjorts gravationsfritt. 8

Styrelsen har därutöver förberett Embetets sammankomster och arbetat fram programinnehållet. Styrelsen har även följt arbetet inom Reinhold Gustafssons Stiftelse.

STAMHUSET Förvaltningen av stamhuset har under året gått enligt planerna och inga anmärkningsvärda händelser har inträffat. Fastighetslånet har under året slutamorterats och stamhuset är därmed gravationsfritt.

EMBETSBRÖDER Ämbetsbrödernas antal var vid årets ingång 35 st. Stig Adling ledamot av Embetet sedan år 1964 avled i början året. I enlighet med Skråets andra artikel är Wictor Forss inte längre ledamot av Embetet. Eftersom inga nya ledamöter intagits under året var ämbetsbrödernas antal vid årets utgång 33 st.

EMBETETS EKONOMI Som framgår av årsredovisningen för år 2007 är Embetets ekonomi fortsatt god. Efter att stamhuset gjorts gravationsfritt är Embetet skuldfritt. Jerker Wallin Skrivare

Sittande vid bordet från vänster: Jerker Wallin skrivare, John Mattson ålderman och Reinhold Gustafsson andre ålderman.

Bo Danielsson, Erik Östhol, Curt Nilsson, Lars Zetterberg, Folke Ericsson, Nils Bonnier, Rune Hanson, Togo Danielsson, Carl-Olof Ohlsson, Ulf Person, Sture Haag, Göran Bjursten och Einar Mattsson.

Mellersta raden från vänster:

Henry Weimer, Bo Ericson, Olle Hintze, Lennart G. Ericson, Stig Adling, Olov Lindgren, Lennart S. Ericsson och Ivan Juto.

Bakre raden från vänster:

Foto taget vid en av Embetets sammankomster år 1987, det år Embetet ﬁrade sitt 500-års jubileum. Närvarande var 24 av 35 ledamöter.

IN MEMORIAN Stig Adling Ämbetsbrodern Stig Adling avled den 8 februari 2007 i sitt 95:e levnadsår. Då fadern Axel Adling var byggmästare med en ganska omfattande verksamhet blev det naturligt att Stig kom att ägna sig åt byggverksamhet. Efter realexamen vid Kungsholms läroverk och utbildning vid Bysan blev han byggnadsingengör 1931. Stig arbetade i faderns firma 1931–1940 med huvudsakligen uppförandet av innerstadsfastigheter. 1939 blev Stig ansvarig byggmästare. 1941 startade han egen verksamhet i Byggnads AB Abacus. Till en början arbetade han mest med entrepenader åt försvaret. Efter kriget tog bostadsbyggandet fart. Han byggde flerbostadshus i de södra förorterna, men såg också efterfrågan på egnahem öka och lyckades förvärva mark i kranskommunerna. Detta resulterade i ett antal småhusområden, till exempel Sörskogen i Huddinge och Arenberga i Märsta. Stig hade en passion för gamla hus som gett ett tiotal avtryck i Gamla Stan. Han var en respektabel kollega och uppskattad sällskapsmänniska. Klasskamraterna från Bysan träffades med jämna mellanrum, och på senare år hemma hos Stig på Drakens gränd. Stig blev medlem i Embetet 1964. Han såg det som det finaste en byggare kunde erfaras. Med sitt stora engagemang deltog han flitigt i sammankomsterna så länge hälsan stod honom bi. Det gladde honom mycket att kunna få medverka till Embetets nya stamhus i en av Stockholms förnämsta fastigheter. Anders Adling

Ämbetsbröder i söder Om Murmästareämbetet i Lund Av Björn Hallerdt

Tegelmurning, förutsättningen för uppkomsten av ett särskilt muraryrke, infördes i Norden vid 1100-talets mitt efter mönster från Norditalien via Tyskland. Cistercienserna anses ha spelat en viktig roll för teknikens spridning, och deras första kloster i Sverige anlades 1143. Befästningslinjen Danevirke vid Jyllands ”rot” förstärktes med tegelmur under Valdemar I:s regeringstid (1157-82). De äldsta säkert daterade tegelkyrkorna är S:t Bendts i Ringsted på Själland (påbörjad 1163) och Gumlösa i Skåne (1191). Under 1200-talet utvecklades i Mälardalen en speciell byggnadstyp, de tegelornerade gråstenskyrkorna, där portomfattningar och gavelrösten utfördes i tegel. I Stockholm murades Bykyrkan (Storkyrkan) och Gråbrödraklostrets kyrka (Riddarholmskyrkan) från 1200-talets sista decennier i tegel. Hantverksämbeten (skrån) uppkommer vid 1200-talets mitt i Lübeck och Reval (Tallinn), och under 1300-talet blir skråväsendet allmänt utbrett i de nordtyska och baltiska städerna. I Danmark kommer genombrottet under 1300-talets senare del, och i Sverige får skräddarna i Stockholm 1356 en skråliknande organisation. Först på 1400-talet tar etableringen fart (remslagarnas skrå i Kalmar 1428, bältarnas och pungmakarnas i Stockholm 1437), och under seklets andra hälft accelererar utvecklingen. Till den perioden hör MurmestareEmbetet i Stockholm, det äldsta i sitt slag i landet (1487). Vid medeltidens slut hade Stockholm åtminstone 12 hantverksämbeten. I Danmark ledde skrånas monopolställning och ohemul prissättning till att alla skomakarskrån förbjöds 1507 och alla skrån över huvud taget 1526, i båda fallen genom kungliga påbud. Restriktionerna blev visserligen inte fullt effektiva, men de måste ändå ha bromsat utvecklingen. Först 1621 blev skråna på nytt ofﬁciellt tillåtna. Även utan detta hinder dröjde det förvånansvärt länge innan byggnadshantverken organiserades. Representanter för muraryrket är naturligtvis kända redan från tidig medeltid, t ex Aage Murmester i Köpenhamn 1201 och Hinrik Murmester i Lund 1359. Om yrkets starka ställning i Malmö, det danska rikets andra stad, vittnar en order 1551 att staden skulle skicka 7 murmästare till Köpenhamn. På den svenska sidan hade Kalmar vid slutet av samma århundrade 5 murmästare. Men alltså ännu inga skråämbeten. År 1623 ﬁck äntligen Köpenhamn och Helsingör sina Murerlav, något senare Odense (1632). Till ämbetet i Köpenhamn anslöts murarna i Malmö, och kontakterna över sundet uppehölls även sedan Skåne blivit svenskt 1658. Bland murarna i Köpenhamn 1730 fanns åtminstone 7 skånska gesäller, och året därpå kom 3 svenska gesäller med attester från magistraten i Helsingborg. 13

Skrålåda för Murmästareämbetet i Lund, tillverkad av snickarmästare Asmus Dehn 1725. Kulturen, inv.nr KM 35109.

De betraktades med ett visst misstroende, och för säkerhets skull inhämtades garantier från ämbetet i Stockholm att attesterna verkligen var giltiga. Det blev märkligt nog inte Malmö utan Lund som ﬁck Skånes första murmästarämbete. Skråordningen är daterad den 2 april 1671, och minimiantalet 3 mästare uppfylldes med Esbjörn Håkansson som ålderman, Olof Hansson Lundh och Hans Pfeifer som ämbetsbröder. Protokollen tiger om var de fått sin utbildning, och i Sverige fanns tidigare bara ämbetet i Stockholm; Göteborg kom två år efter Lund. Universitetsstadens murarämbete kom att ansluta mästare i en rad andra skånska städer: Malmö, Landskrona, Kristianstad och Simrishamn. Efterhand tillkom dock nya ämbeten i ﬂera av de andra städerna, nämligen Helsingborg 1692, Ystad 1699, Malmö 1745 och Simrishamn 1790. Även Landskrona uppges ha fått murarämbete 1692, men uppgifterna är något svävande; fr o m 1750 uppfyllde dock staden minimikravet 3 mästare, och vid seklets slut fanns där över 20 gesäller. Ännu 1813 tillhörde en Landskronamästare lundaskrået. För Malmös del hade försvenskningsperioden och stora ofreden medfört svåra påfrestningar. Antalet murmästare där sjönk från 7 år 1683 till 2 år 1717 och ingen enda 1720; detta år ansåg man sig tvungen att inbjuda 2 mästare från Köpenhamn. Av allt att döma hade det funnits ett murmästareämbete tidigare, vilket bl a visas av en bevarad sigillstamp från 1709, och det blev alltså 14

efter mellanspelet med Lund återupprättat 1745. Sedan växte verksamheten snabbt, och 1790 hade de 4 verkstäderna i Malmö 42 anställda. Ystads-skrået blev lika framgångsrikt, staden gick förbi Lund som landskapets andra, och 1751 sysselsatte 6 murmästare där 8 gesäller, 10 lärlingar och 9 ”söner”. På andra sidan Smålands-gränsen fick Kalmar sent omsider eget murarämbete 1772. Av de första medlemmarna hade 2 mästarbrev från Stockholm och den tredje från Helsingborg, men i fortsättningen anslöt Kalmar-skrået mästare verksamma i Torslunda på Öland, Mönsterås, Växjö, Jönköping, Norrköping och Linköping. Skråminnen och yrkestraditioner från skånska murare Hantverksämbetenas ceremoniella föremål och arkivhandlingar mötte skiftande öden vid skråtidens slut 1846-47. De flesta blev kvar hos den siste åldermannen eller någon annan funktionär men löpte vid deras bortgång risken att förskingras. Medvetandet om deras stora kulturhistoriska värde måste emellertid ha varit starkt, eftersom så många bevarats vid museer och arkiv och i en del fall hos skrånas sentida efterföljare. Vid 1800-talets slut var två museigrundare, Artur Hazelius vid Nordiska museet i Stockholm och Georg Karlin vid Kulturen i Lund, speciellt aktiva när det gällde att rädda skråtidens klenoder. Stora samlingar skråföremål finns alltså vid dessa båda museer, och Kulturen äger bl a minnen från murmästarämbetena i Lund och Simrishamn.

Den större och enklare kistan har använts som fodral till skrålådan. Av den halvt utplånade skriften kan man ännu läsa: ”Murmästare Embe.. Låda”. KM 35110. 15

Sparbössa av koppar som tillhört murgesällskapet i Lund, daterad 1811. KM 8638.

Lunda-ämbetets skrålåda utfördes 1725 av snickarmästare Asmus Dehn i Lund, som ﬁck ersättning med 12 daler silvermynt. Det är ett konstmässigt arbete i valnöt av barock-karaktär, försedd med 8 vridna kolonner i hörnen och kraftfullt proﬁlerade lister. Framsida och lock har drivna järnbeslag, och baksidans intarsia avbildar murslev, lodbräda och hammare. En enklare, järnbeslagen kista har tjänat som fodral till skrålådan. Det tredje skråföremålet från murarämbetet i Kulturens samling är gesällernas sparbössa av koppar med texten: ”Dena Spar Bössa Till Hör Mur Gesällernas Her Berge Uti Lund d 13 November 1811”. Därefter följer 21 gesällers initialer. ”NOG” bör vara Nicolaus Ohlgren, som blev mästare 1838, men ingen av de övriga tycks ha uppnått denna värdighet. I ett brev till riksarkivarien i oktober 1912 kunde dåvarande landsarkivarien i Lund, Lauritz Weibull, med påtaglig förtjusning rapportera, att han från en privatperson i Malmö, ättling till den siste åldermannen, för 200 kronor köpt in Murareembetets i Lund arkiv. Det omfattar i första hand ämbetets protokoll 1671-1838 och en serie om 27 mästerstyckeritningar 1737-1841. Motsvarande samlingar från murmästarämbetena i Stockholm och Göteborg innehåller 101 resp 33 bevarade mästerstycken. Lundasamlingen är alltså betydande. 16

Det var inte särskilt gott om stenhus i det gamla Lund med omnejd, och arbetsmarknaden för murare var starkt begränsad. De vardagliga uppgifterna gällde framför allt uppförande och reparation av eldstäder och skorstenar, putsning och kalkning av grunder. Uppdrag vid kyrkor och slott i omgivningarna kunde bli mera krävande – och tillfredsställande. Av mästarlängd och protokoll kan man utläsa att antalet verkstäder i allmänhet höll sig mellan 3 och 6, de flesta små. Den rulla över ”Lunds Stads Borgerskap” som upprättades 1743 redovisar 4 verkstäder med tillsammans 22 anställda förutom 2 murgesäller med egen verksamhet. Periodvis var sysselsättningen så låg att murmästare sade upp sitt burskap eller kompletterade hantverket med någon binäring. 1738 ägnade sig murmästaren Johan Christian Lundsten åt brännvinsbrännande och fiskhandel ”emedan han sig av hantverket ej föda kan”, och 1806 övergav mästaren Petter Pålsson Murbeck Lund för att arbeta som gesäll på annan ort. Undantagen från denna torftighet representerades av akademimurmästarna, som i likhet med slottsmurmästarna i Stockholm och vissa residensstäder åtnjöt en privilegierad ställning. Trots den ringa lönsamheten var det inte ovanligt att muraryrket gick i arv till söner, bröder, svågrar och mågar. En av de första mästarna, Hans Pfeifer, efterträddes av svärsonen Lorents Hansson och sonen Anders Pfeifer. På 1700-talet uppträder 3 murmästare med namnet Lundsten, och den framgångsrike tyske akademimurmästaren Gottfried Samuel Hennings son Abraham väljer samma yrke. I de sista generationerna skråmästare finner man 3 murare Rosenlund. Det går att hitta fler exempel. Längden över kända murmästare i Lund under perioden 1671-1841 upptar ett 70-tal namn, varav drygt 20 arbetade i eller kom från andra skånska städer. Fördelningen över tid är inte särskilt likformig: tillströmningen var livlig under 1680-talet, ämbetets första hela årtionde (7 nya mästare, varav 3 i andra städer), kulminerade under 1700-talets första decennium (11 resp 5) och nådde relativt höga siffror på 1720-talet (7 resp 2), 1730-talet (8 resp 2) och 1750-talet (7 resp 2). Det är karakteristiskt att Stora ofredens nedgångstid, 1710-talet, inte tillförde en enda ny mästare; byggnadsverksamheten låg nere. – Vid 1700-talets slut märks en generell tendens att antalet verkstäder förblir i stort sett oförändrat men att de är betydligt större. Hantverkets proletariat ökar, då en allt mindre del av gesällerna får möjlighet att avancera till mästare. Efter en lång period med blygsam anslutning sker en viss uppblomstring under ämbetets sista aktiva tid (1831-41), då 5 nya mästare registreras. Kraven för att vinna mästarvärdighet var mindre rigorösa i landsortsstäderna än i Stockholm. En del äldre mästerstycken i exempelvis Lund, Malmö och Kalmar var inte självständiga produktioner utan avritningar (uppmätningar) av befintliga byggnader. Skådemästarnas omdömen om framlagda mästerstycken var nästan undantagslöst välvilliga och stereotypa – oavsett arbetets relativa kvalitet blev provet godkänt. Från Malmö är också kravet på blivande gesäller dokumenterat: lärgossarna skulle ensamma eller flera tillsammans mura ”tvenne pelare som bära ett valv”, innan de fick ut sina gesällbrev. 17

Mästerstyckeritning av murmästaren Johan Hindrich Lieder, godkänd i Murmästareämbetet i Lund den 12 april 1737. Detta är det äldsta bevarade mästerstycket från ämbetet och är stilmässigt starkt retarderat. Landsarkivet i Lund, seriesignum E I a, kart- och ritningssamlingens signum C 69.

Lundensiska mästerstycken De första mästarna som vann inträde i det nya ämbetet i Lund behövde inte avlägga något prov utan bara betala en avgift. 1692 fick Erik Christenssen från Malmö som den förste visa sin färdighet med ett mästerstycke i form av en avritning. Denna typ av prov, uppmätningar, levde kvar långt in på 1700-talet. Det var inte fråga om att på ritbrädet konstruera en byggnad utan snarare att visa förtrogenhet med passare och linjal och att bevisa sin skriv- och räknekunnighet. Vid början av 1700-talet förekom det också att den blivande mästaren inför äldre yrkesbröder fick visa just detta – mer behövdes inte. Det självständiga mästerstycket, ritningar till ett tänkt hus på en given tomtfigur, nämns första gången 1693 och blir från omkring 1740 den enda accepterade formen. Den bevarade serien av ritningar börjar 1737 och sträcker sig fram till 1841. Den omfattar som nämnts 27 mästerstycken, varav 3 dock är osignerade och odaterade; på stilistiska grunder och med ledning av byggnadstekniska nytillskott kan de på ett ungefär placeras in tidsmässigt. Ritningarna är utförda i tusch och med ett par tidiga undantag akvarellerade; småningom blir utförandet mera sofistikerat, med skuggningar. Tomtfigurerna är genomgående enkla rektanglar; först den allra sista får oregelbunden, spetsvinklig form. 18

På sedvanligt sätt ökar kraven efterhand. Från 1703 utövas kontroll av 2 skådemästare, som dock bara undantagsvis skriver på ritningarna. Standarduppsättningen är från början fasad och 2 planer, från 1750 utökad till 3 planer så att både källarvåning, botten- och övervåning kommer med. Den första tvärsektionen dyker upp 1783, den första längdsektionen inte förrän 1815. Materialbeskrivning ingår första gången 1806. Det är knappast något av dessa kunskaps- och färdighetsprov som kunnat läggas till grund för utförande – och det var ju heller inte meningen. Redovisningen är i de flesta fall ofullständig, t ex i fråga om eldstäder och skorstensdragningar. Ännu på 1750-talet sker uppvärmningen i något förslag på 1600-talsmaner, med öppna spisar och anslutna biläggare (sättugnar), men samtidigt visar andra mästerstycken kakelugnar i de mindre rummen. De flesta projekten avser bostadshus i 2 eller 3 våningar, och bara ett par av styckmästarna tänker sig andra funktioner. Rumsbeteckningarna på Pehr Ohlssons mästerstycke 1737 är bl a ”Rådstugan”, ”Arrestkammare”, ”Stugu för främmande” och ”Spisesahl”; det är alltså fråga om ett rådhus med värdshus. Det allra sista mästerstycket, Lars Christian Wahlings från 1841, har i bottenvåningen handelsbod med kontor och packhus, vaktrum och auktionskammare, i övervåningen två ”Säshjons Rum” (sessions!), flera samlingsrum och arkiv. Även han har tänkt sig en offentlig byggnad. Ambitionerna är i många fall överdådiga, och åtskilliga av fasaderna innehåller 13 fönsteraxlar eller mer. Utsmyckningen är måttlig men visar ändå förtrogenhet med de klassiska formelementen – en mönsterbok ingår f ö i arkivet. Huvudfasaden har ofta en väl artikulerad mittrisalit med dekorativt fönster eller skulptur i tympanonfältet. Stilmässigt är de äldsta mästerstyckena långt efter sin tid: de hör snarare hemma i senrenässansen än i senbarock eller tidig rokoko. Högst når ett par av ritningarna från 1700-talets senare del, medan intrycken från empiren i slutskedet tycks medföra viss förenkling och förgrovning. Det äldsta bevarade mästerstycket (C 69), av Johan Hindrich Lieder (Lydersson), saknar liksom ett av de anonyma (C 66) akvarellering och gör ett tämligen primitivt och ålderdomligt intryck. Stilmässigt pekar det tillbaka mot 1600-talet, trots att det utförts på 1730-talet. Murverket är oputsat, kanske avsett att slammas, fasaden indelad med genomgående doriska halvkolonner. Fritrappan till den markerade portalen, mittrisaliten krönt av torn och lanternin med klocka och vindflöjel ger, något valhänt, projektet karaktär av palats eller sätesgård. Det höga och branta taket med långa rader takkupor närmar sig ändå mansardtaket genom avsatsen mellan de båda vindsvåningarna. Simrishamns-mästaren Erich Hanssons mästerstycke (C 73 A), uppvisat hos ämbetet i Lund den 8 februari 1740, skiljer sig radikalt från de övriga. Det är det enda med säteritak och påminner med sin rika kolorit om de tidiga Stockholms-ritningarna. Den sparsamma utsmyckningen – fritrappa, skulpterad omfattning kring portalen och lisener – är inte oäven. Intrycket av karolinsk herrgård skulle varit tydligare, om Hansson nöjt sig med att ge huset 2 våningar. Nästa exempel, Gottfried Samuel Hennings mästerstycke från 1754 (C 79) är det ojämförligt säkraste i hela samlingen. Den välproportionerade fa19

Mästerstyckeritning av murmästaren Erich Hansson i Simrishamn, godkänd i Murmästarämbetet i Lund den 8 februari 1740. Här uppträder säteritaket enda gången i samlingen. LLA E I a / C 73 A.

Mästerstyckeritning av murmästaren Gottfried Samuel Henning, godkänd i Murmästareämbetet i Lund den 29 januari 1754. Henning blev sedermera akademimurmästare och tre gånger ålderman – hans mästerstycke är också av ovanligt hög kvalitet. LLA E I a / C 79. 20

Anonym och odaterad mästerstyckeritning från Murmästareämbetet i Lund. Senare delen av 1700-talet, möjligen framställd av Johan Haraldsson från Kristianstad som blev mästare i Lund den 12 november 1794 och avancerade till akademimurmästare. Mansardtaket har här deﬁnitivt slagit igenom. LLA E I a / C 68.

saden livas av en mittrisalit med skulptural utsmyckning i tympanonfältet, våningsband och kraftig taklist, omfattningar kring portal och fönster. Över den kryssvälvda källaren är bottenvåningen klart och redigt disponerad. Den centrala salen har öppna hörnspisar, medan de mindre rummen är utrustade med rektangulära kakelugnar. Huset skulle prytt sin plats som stadspalats lika väl som sätesgård eller bruksherrgård på landet. Det gör ett mycket svenskt intryck, trots att Henning i likhet med Lieder var tysk. Han blev en betrodd man, akademimurmästare och tre gånger ålderman. Det ﬁnns anledning att tidsmässigt placera det anonyma mästerstycket C 68 efter Hennings. Till stilen hör det hemma i 1700-talets senare del, och utom fasad och 3 planer ingår en tvärsektion. Den tidigaste daterade sektionen är som nämnts från 1783. Den föreslagna byggnaden är visserligen mera anspråkslös än Hennings, av de raka gavlarna att döma avsedd att fogas in i sluten kvartersbebyggelse. Men huset är medvetet utformat, ritningarna gjorda med säker hand, lavering och skuggning utan anmärkning. En framstående yrkesman bör därför stå bakom detta projekt, kanske Johan Haraldsson, som blev mästare i Lund 1794 och verkade i Kristianstad men avancerade till akademimurmästare. Den samtidige Petter Pålsson Murbeck, mästare 1792 (C 89), har något enklare handlag. I hans proﬁl frapperar de säregna eldstäderna i bottenvåningen, uppbyggda i tre avsatser – kanske hade han vindugnar (järnugnar) av norsk modell i åtanke. I den sista murmästargenerationens mästerstycken har Johan Gustaf Rosenlunds från 1831 (C 95) en ganska traditionell uppsyn: fasaden smyckad med 21

Sektionsritning tillhörande murmästaren Petter Pålsson Murbecks odaterade mästerstycke. Enligt murmästareämbetets protokoll godkändes provet den 28 november 1792. De egendomliga eldstäderna i bottenvåningen för tankarna till de norska vindugnarna av järn. LLA EIa / C 89.

sedvanliga klassiska element, däribland en kraftig festong kring lunettfönstret i tympanonfältet. Sektionen redovisar omsorgsull grundläggning, trapplopp och skorstensdragning, fyllningsdörrar och takkonstruktion. – Carl Fredrik Ljungbergs förslag från 1837 (C 96) är betydligt barskare i uppsynen, med en ren och ganska sluten fasad, där den monumentala porten ensam drar till sig blicken. Den rusticerade souterrängvåningen betonar husets horisontalitet, och taklisten till det svagt utsvängda valmtaket pryds av tandsnitt. Vindsvåningens indragna balkong med smitt räcke bryter det stränga intrycket – annars kunde det gott ha föreställt en enklare förvaltningsbyggnad, tillkommen i sparsamhetens tecken. Lars Christian Wahlings kombinerade rådhus och affärsbyggnad från 1841 (C 102) avslutar serien av mästerstycken från Lunds murmästareämbete. Avsikten att markera husets ofﬁciella karaktär har tagit sig ett något överdrivet uttyck i huvudvåningens höga rundbågefönster och den tunga mittrisaliten. Den sneda vänstergaveln på planerna har försvunnit på fasad- och sektionsritningarna – kanske blev det för komplicerat att avsluta det valmade taket i spetsig vinkel. Arkivet från Lunds murmästareämbete ger en god inblick i kårens yrkesmässiga nivå och arbetsvillkoren under skråtidens två sista århundraden. Den något förvånande pionjärrollen för den stillsamma universitetsstaden blev svår att hävda gentemot de mera dynamiska konkurrenterna, Malmö och Ystad under 1700-talet, Helsingborg och Landskrona under 1800-talet. Att skråbildningen inte självklart var beroende av höga befolkningstal framgår dock med all tydlighet av att lilla Simrishamn ﬁck eget murmästareämbete 1790. De begränsade och genom konjunktursvängningarna oregelbundna arbetstillfällena styrde tillströmningen till ämbetet, som i praktiken upphörde med verksamheten under 1710-talet och gick på sparlåga under 1800-talets första decennium. Den otillräckliga praktiken gav också utslag i växlande teoretisk 22

Mästerstyckeritning av murmästaren Johan Gustaf Rosenlund, godkänd i Murmästareämbetet i Lund den 14 november 1831. Ett traditionellt men habilt arbete. LLA E I a / C 95.

Mästerstyckeritning av murmästaren Carl Fredrik Ljungberg, godkänd i Murmästareämbetet i Lund den 28 oktober 1837. Det valmade sadeltaket och den enkla fasadutformningen påverkade av empirens stilideal. LLA E I a / C 96.

Murmästaren Lars Christian Wahlings mästerstycke är det sista bevarade från Murmästareämbetet i Lund. Det godkändes den 27 mars 1841. För första och enda gången ﬁck styckmästaren här arbeta med en oregelbunden tomtﬁgur. Byggnadens offentliga karaktär (rådhus och affärshus) markerad med den pompösa fasaden. LLA E I a / C 102. 23

och praktisk färdighet. En murmästare som med någon enda medhjälpare bara undantagsvis ﬁck ansvar för ett komplett nybygge kunde inte förväntas nå samma yrkesskicklighet som en kollega med stor verkstad och kontinuerliga uppdrag. Anspråken på hantverkarna i en mindre stad blev lägre liksom yrkesskickligheten. Av protokollen framgår att skillnaderna var stora mellan Lunds murmästare: en liten elit med framgång och välstånd, en mellangrupp med drägliga villkor och de sämre lottade med stora svårigheter att klara arbetstillgång och försörjning. Gemensam för dem alla var trots allt en yrkesstolthet som tog sig synliga och bestående uttryck i de omsorgsfullt utarbetade mästerstyckeritningarna, efter vars och ens förutsättningar. När hoppet om bättre tider tändes efter ofredsåren skaffade sig ämbetet en ny samlingspunkt i den ståtliga och representativa skrålådan från 1725. I relation till Lunds begränsade storlek och ekonomi under den aktuella perioden hävdar sig dess murmästareämbete väl vid sidan av de väsentligt större i Stockholm och Göteborg. Foto Bengt Melliander, Lunds universitetsbibliotek (mästerstyckeritningarna) och Viveca Ohlsson, Kulturen (skråföremålen). Källor Landsarkivet i Lund och Arkivcentrum syd Murmästareämbetets i Lund handlingar Kulturen, Lund Murmästareämbetets skråföremål Janne Agri, Anteckningar om Lunds borgare på 1740-talet. Skrifter utgivna av Föreningen Det gamla Lund, XX, 1938 Henrik Alm, Murmästare-ämbetet i Stockholm, 1935 Oscar Bjurling, Ystads historia, del I, 1956 Oscar Bjurling (red), Malmö stads historia, del 2, 1500-1820, 1977 Ragnar Blomqvist, Lunds historia, del 2, 1978 Björn Hallerdt, Murmästarnas skråföremål och dokument. Murmästarnas hus, kvarteret Typhon 2, Gamla stan/Stockholm, 2005 Björn Hallerdt, Ämbetsbröder i väster. Om Murmästare Embetet i Göteborg. MurmestareEmbetet i Stockholm, årsskrift 2006, 2007 E. Hilldoff, Murareskrån i Kalmar. Sancte Christophers Gilles Chroenica, Tom II, 1923 Lars-Göran Kindström, Stadsplan och bebyggelse fram till mitten av 1800-talet. Gösta Johannesson (red), Helsingborgs historia VI:2, 1985 Folke Lindberg, Hantverkarna, del 1, 1947 N.E. Lovén, Landskrona under svenska tiden, 1908 C. Nyrop, Kjöbenhavns murer og stenhuggerlav, 1907 Ernst Söderlund, Hantverkarna, del 2, 1949 Bertil Åstrand, Murmästarna i Lund och deras mästerstycken, årsboken Kulturen 1972 24

Folkan – reﬂexioner kring en rivning Av Hans Wohlin

Vintern 2008 revs byggnaderna i kv Krejaren 2 vid Östermalmstorg. Men vad var det egentligen som försvann – och vad kommer i stället? Låt oss se projektet som ett exempel på problem och möjligheter vid förnyelse i innerstaden. Den historiska kontexten Östermalmstorg, tidigare Ladugårdslandstorg, är sedan 1640-talet själva hjärtat i stadsdelen Östermalm, som fram till 1880-talets mitt kallades Ladugårdslandet. Området tillhörde Kronan innan kommunen ﬁck överta mark för den stora bostadsexploateringen under 1800-talets senare hälft.

Ladugårdslandstorg med Hedvig Eleonora kyrka och Armégården på 1870-talet. Kvarteret norr om torget är Krejaren, ett av ﬂera kvartersnamn som anknyter till områdets marina historia. En krejare är en mindre, tvåmastad skuta med enkla råsegel, ett vanligt handelsfartyg vid Ladugårdslandsvikens (Nybroviken) och Packartorgets (Norrmalmstorg) kajer från stormaktstiden till 1800-talet.. Huset med de blå taken i kvarteret Krejaren i hörnet Nybrogatan / Östermalmstorg skulle senare bli känt som Folkan. Bild från Neuhaus´ panorama ”Stockholm på 1870-talet”. 25

Kv Krejaren 2 och 13 med ”Folkteatern” i bildens mitt, foto 1928 i Roosval, Albin: ”Stockholm i 1000 bilder”, 1933. Byggnaden th, kv Krejare 19, uppfördes 1927-28, och var just färdig, när bilden togs. Det var ”ett misstag att taklisten inte sammanföll med grannfastigheten”, skrev Albin Roosval.

På Östermalmstorgs norra sida i kvarteret Krejaren, ritade professorn vid Konstakademien Fredrik Wilhelm Scholander (som bl.a. skapade Hedvig Eleonora kyrkas kupol och Synagogan vid Wahrendorffsgatan) en byggnad som uppfördes 1856. Den inrymde ”Diorama” som visade en stor rundhorisontbild med växlande ljuseffekter, en metod utvecklad av Louis Daguerre 1822. Senare byggdes här ”Ladugårdslandsteatern” samt butiker och tre bostadsvåningar. På 1880-talet bytte teatern namn till ”Folkteatern”, dess efterföljare blev 1937 revyteatern ”Folkan”. 1863 byggdes teaterns foajé till med två våningar och hörnhuset vid Nybrogatan uppfördes, arkitekt var C.N. Söderberg. 1906 ﬁck de två fastigheterna en gemensam utformning i samband med en ombyggnad av teatern och bostadshusen. Arkitekt var nu Axel Anderberg, specialist på teaterbyggnader. Han ritade bland annat Operan och Oscarsteatern i Stockholm. Moderna tider Nya krav på teatern, men också på bostäderna, ledde till en genomgripande ombyggnad av Krejaren 2 och 13 åren 1934-35. Arkitekter var nu Albin Stark och Sture Frölén. Den unge Frölén hade arbetat hos Albin Stark, men vid denna tid etablerat ett eget arkitektkontor. Sture Frölén var en mycket skicklig modernist och liksom Albin Stark tidigt engagerad i det nya sociala 26

bostadsbyggandet som följde på Stockholmsutställningen 1930. De skulle båda komma att medverka med många moderna bostadshus på Gärdet och i punktsaneringar på Östermalm under 1930-talet. Nu genomförde de tillsammans en större om- och nybyggnad med förenkling av fasaderna och en helt ny teatersalong, fri från bärande pelare. Med en stomkonstruktion i stål kunde salongen få en öppen och pelarfri interiör och en ljus foajé med ett originellt avlångt burspråk mot torget. På teaterns skärmtak över entrén skrev Sture Frölén Folkan med sin karakteristiska skrivstil, översatt i neon. Husen kring Östermalmstorg Bostadshusen omkring Östermalmstorg med butiker i bottenvåningarna har alltid varit litet anonyma, eller diskreta om man så vill, som ram kring en livskraftig torghandel. I sydost håller Hedvig Eleonora kyrka en distanserad uppsikt över torglivet. Jag har alltid tyckt att hon ser ut som en barsk kycklingmamma. I sydväst öppnar sig det stora svalget in till Saluhallens röda tegelborg, uppförd 1885-89 efter ritningar av Isak Gustaf Clason och Kasper Salin (som svarade för de smäckra gjutjärnskonstruktionerna). Bland bostadshusen finns flera intressanta byggnader från den tidiga modernismen. Den skicklige biograf- och bostadsarkitekten Björn Hedvall svarade för nybyggnaden i hörnet Sibyllegatan / Östermalmstorgs sydsida (kv Järnlodet 11) 1927-28 och för den totala ombyggnaden av hörnfastigheten Humlegårdsgatan / Nybrogatan på Östermalmstorgs västsida (kv Brunfisken 16) 1939-40.

Tv Hedvalls hörnhus vid Sibyllegatan, th Hedvalls respektive Nordenskjölds hus vid Nybrogatan.

Grannfastigheten på Nybrogatan (kv Brunﬁsken 2) med Åhléns varuhus (ursprungligen Tempo) ritades av slottsarkitekten Knut Nordenskjöld 1931-32. I likhet med kollegorna Albin Stark och Björn Hedvall gick han smidigt vidare från 20-talets nyklassicism (jfr Nordenskjölds Borgarskolan från 1930-31) till en vårdad modernism efter Stockholmsutställningen. Till ”övergångshusen” skall vi också räkna Folkans granne på torgets norrsida i hörnet mot Sibyllegatan (kv Krejaren 19), ett stillsamt hus uppfört 1927-28 efter ritningar av arkitekten K. J-son Danning, med fem bostadsvåningar plus inredd vind över en butiksvåning. Dess rytm samspelar väl med det betydligt äldre huset i nordost, hörnet Sibyllegatan / Storgatan (kv Sjökalven 26) av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Han projekterade Berns´ salonger, Musikaliska Akademin och Södra Teatern på Mosebacke. Det låga huset med tre bostadsvåningar plus inredd vind samt en butiksvåning uppfördes 1856. Huset har byggts om ﬂera gånger, men det har en genuin gårdsmiljö.

Tv Dannings hus, närmaste granne med Folkan, th Åboms hus i hörnet Storgatan/Sibyllegatan. 28

Reﬂexioner Sammantaget är det – trots ett stort tidsspann och ombyggnader – en väl sammanhållen och lågmäld bebyggelse kring Östermalmstorg, som låter märkesbyggnaderna Hedvig Eleonora kyrka och Saluhallen träda fram i all sin glans. Så var stenstaden tänkt; enskilda byggnader utan publika eller offentliga funktioner skulle inordna sig i det reguljära kvartersmönstret, där enskilda hus kan bytas ut, utan att det nya förhäver sig mot det gamla. Nästan alla hus runt Östermalmstorg har utformats av mycket välmeriterade arkitekter vid nybyggnad och ombyggnad, vilket bidrar till den harmoniska helheten och boendemiljön. Helheten präglas av övergången mellan 20-talsklassicism och 30-talsmodernism. Steget var inte så stort, som vi ibland gör det till. Östermalmstorgsmiljön är – eller snarare var före Folkans rivning – ett bra exempel på detta. Det kan också vara tid att omvärdera en skickligt genomförd ombyggnad (som Folkans) – ur antikvarisk synpunkt har ombyggnader hittills oftast betraktats som en belastning. Ur kulturhistorisk synpunkt är bostadshusen kring Östermalmstorg inte märkliga – men de har en historia att berätta. Det gällde inte minst Folkan, som var en viktig länk bakåt i Stockholms kulturella nöjesvärld. Det är inte självklart att det skall beaktas vid förnyelse – men frågan bör ställas. Revyteatern Karl Gerhard Johnson, senare känd som Karl Gerhard (1891-1964), var från 1918 engagerad som skådespelare och revyförfattare vid Folkteatern hos Robert Ryberg. Från 1921 uppförde han egna revyer, bl.a. 1922 den välkända ”Jazzgossen”. 1935-42 var Karl Gerhard teaterchef på Folkan. Han utvecklade den samtidsorienterade revyn och skrev bland annat ”Gullregn” med den antinazistiska kupletten ”Den ökända hästen från Troja”, som krigsåret 1940 förbjöds efter påtryckningar från tyska legationen. Europa Film övertog Folkan 1943 och gjorde den till biograf, omväxlande med tillfällig användning för olika ensembler. 1956 var det dags för scenteater igen, nu med Erik Zetterström, mer känd som Kar de Mumma (1904-1997) som teaterchef och revyförfattare. Den mångsidige kåsören med sina underfundiga monologer – inte minst för skådespelaren Stig Järrel – fortsatte revytraditionen på Folkan åren 1956-78. Därefter har Folkan fört en blandad tillvaro med teater, revy, ﬁlm, konferenser och till sist några år av förfall och tomrum. Detaljplanen I anslutning till utredningar och förhandlingar mellan staden och markägaren om den framtida användningen och utformningen av bebyggelsen upprättades 2006-07 en ändring av detaljplanen som vann laga kraft i april 2007. Det är en så kallad frimärksplan, som bara omfattar den aktuella fastigheten och som i byggnadsrättsliga termer, mycket detaljerat, anger vad som får byggas. Planbestämmelserna markerar den volym och de användningssätt som skall gälla: handel, kontor och bostäder. För två ändamål preciseras i vissa plan till29

låten bruttoyta i kvm; för bostäder minst 1.600 kvm över gatunivån, för handel minst 1.300 kvm i gatuplanet. Byggnadsdelarnas volymer, takkupor, skärmtak, taklutningar, schaktdjup och ljudstörningar regleras i detalj. Stadsbyggnadskontoret har uppenbarligen ansett sig behöva noga begränsa byggherrens dispositioner och handlingsutrymme i anslutning till den förprojektering som byggherren har gjort under planprocessen.

Utsnitt av detaljplanekartan TDp 2005-01046-54.

Trafiken Nybrogatan och Storgatan bildade axlarna i 1640-talets stadsplan för Ladugårdslandet, riktningen för kvarters- och gatumönstret angavs av gamla Kronobageriet och Nybron över viken till Blasieholmen. Fortfarande är gatorna kring Östermalmstorg (Nybrogatans och Sibyllegatans södra del, Humlegårdsgatan och Storgatan) smala, med kraftiga lutningar och med blandad trafik. Nybrogatan fungerar dåligt som gågata och korsningen med Humlegårdsgatan är kaotisk med sin blandning av lastplats och angöring, biltrafik och cykeltrafik samt stora gångströmmar. Verksamheterna i kv Krejaren 2 kommer att ge ytterligare trafikalstring i det hårt belastade området vid Östermalmstorg. 30

Ovan utdrag ur den äldsta bevarade kartan över Stockholm från 1640-talet – Kronobageriet (th) angav riktningen för Nybrogatan. Nedan de svårlösta traﬁkproblemen i Nybrogatan (tv) och vid Humlegårdsgatan intill Östermalmshallen och torget.

Rivningen Efter att ha stått evakuerade och förfallna i ﬂera år i avvaktan på slutligt beslut om detaljplan och användningssätt revs i början på 2008 de gamla, ﬂera gånger ombyggda husen. Gällande detaljplan vann laga kraft för ett år sedan. Peab utförde arbetet på uppdrag av ägaren Deamatris Förvaltning AB. Det började olyckligt med att ställningen mot Nybrogatan rasade ned i en av vinterns många stormbyar, mirakulöst nog utan att skada några personer på gatan. Med nya och vindsäkra ställningar och skyddsavstängningar revs sedan husen inifrån, varefter stora och ovanligt kraftfulla grävmaskiner tog hand om murar och bjälklag.

Byggherre och projekt Nedan nybyggnadsprojektet från Peabs hemsida på Internet och informationstavlan på Östermalmstorg. Bilden sägs visa det ungefärliga utseendet av det nya huset.

Staden äger fastigheten Krejaren 2, som upplåts med tomträtt till byggherren Deamatris Förvaltning AB, som tidigare ägts till lika delar av Peab Sverige AB och FastPartner AB. I början av mars 2008 köpte Fabege för 30 Mkr Peabs aktier i Deamatris. Senare i mars 2008 förvärvade FastPartner Fabeges aktier i Deamatris Förvaltning AB och är nu ensam ägare till det bolag som är projektets byggherre. Aktier i fastighetsbolag är dock ofta handelsvara, som bekant. Långsiktighet i ägande och förvaltning och tydliga beställare/utförareroller brukar vara en kvalitets- och trygghetsgaranti i processen. Peab AB har fått uppdraget att uppföra huset som totalentreprenad och kontraktssumman är 302 Mkr. Det innebär en genomsnittlig produktionskostnad av ca 30.000 kr/ kvm. Byggstarten var beräknad till oktober 2007 och inflyttningen till oktober 2009. Totalentreprenad innebär att entreprenören också utser arkitekt. Är det därför det står ”ungefärligt utseende” på informationstavlan och inte namnges någon arkitekt? Nybyggnaden kommer att innehålla tre butiksplan, varav ett under mark i tunnelbanehallens nivå, samt fyra kontorsplan och två bostadsplan i vindsvåningarna, som rymmer 12 bostäder. Åhléns har tecknat 10-årigt hyresavtal om samtliga handelsytor i projektet – totalt ca 4.100 kvm i tre plan. Kontorsytan omfattar 4.700 kvm och bostadsytan 1.300 kvm, totalt således 10.100 kvm (det motsvarar i bruttoarea ungefär ett av de fem höghusen i Hötorgscity). Nybyggnaden berör också Tunnelbanestation Östermalms Torgs norra entréhall, som kommer att moderniseras i anslutning till nybyggnadsprojektet. Den norra stationsentrén har enligt SL 22.000 resenärer/dygn, vilket är ett stort flöde i tunnelbanesystemet. Stationshallen har inte moderniserats sedan den byggdes 1964 och SL skall nu utveckla en ”Mötesplats SL” med bättre trafikantmiljö och utökad kommersiell service, som samordnas med Åhléns nya varuhus i kv Krejaren. Totalkostnaden för detta projekt är 57.5 Mkr enligt SL. Reflexioner Projektet innebär att ett kontors- och varuhus med 12 bostäder i takvåningarna byggs vid Östermalmstorg. Det är det första huset vid torget som inte huvudsakligen används för bostäder. Det kan ses som ett avsteg från stadens riktlinjer att slå vakt om och öka bostadsanvändningen i centrala staden. Å andra sidan har staden sedan 1960-talet i planeringen behandlat kv Krejaren som ett kvarter med blandat ändamål. Ett varuhus i tre plan med en yta på 4.100 kvm kan också ses som ett avsteg från stadens riktlinjer att slå vakt om småbutiker i gatuplanet och kommersiell mångfald. Å andra sidan är Åhléns / Tempo sedan 70 år etablerat vid Östermalmstorg i lokaler som knappast motsvarar moderna krav. Samlokalisering med T-banestation är också naturligt, jämför motsvarande lösning i kv Trossen vid S:t Eriksgatan/Fleminggatan (”Västermalmsgallerian”) och kv Rektangeln vid Götgatan/Ringvägen (”Ringen”). Dubbla vindsvåningar finns inte tidigare kring Östermalmstorg. För att inrymma två bostadsplan under det höga taket har huset fått en säregen av34

slutning. Man kan hitta liknande stora takkonstruktioner i äldre byggnader, så det vore orätt att karakterisera idén som atypisk för stadsdelen, men den visade utformningen är ändå främmande för Östermalm. Den nya stommen uppförs i stålkonstruktion med bjälklag av betonghåldäck. Avsikten är sannolikt att utnyttja däcket för diverse installationer. Moderna butiks- och kontorsvåningar med installationsbjälklag, undertak och rymliga rumshöjder brukar kräva minst 4 m våningshöjd. Sex sådana plan skulle behöva en hushöjd på ca 25 m till taklist, men detaljplanen medger bara knappt 20 m hushöjd mellan torget och taklisten! Är höjden också ”ungefärlig” ? Nej, minst av allt, detaljplanen är mycket precis. Kommer man att säga – som Albin Roosval 1933 – att det var ”ett misstag att taklisten inte sammanföll med grannfastigheten” ? Fasaden söker associera till den gamla – nu rivna – byggnaden med sina 13-14 fönsteraxlar, men får större fönster och mindre muryta och en stor butiksentré. Det som kommer att avvika i miljön är framför allt de stora glasytorna. Kommer det nya huset att passa in lika bra som de nya husen gjorde för 75 år sedan, då bebyggelsen kring Östermalmstorg senast förnyades? Vad lär vi oss av rivningen av de äldre fastigheterna i kv Krejaren? Var husen så ”dåligt byggda”, som det har hävdats? Var träpålarna ruttna? Är alla andra hus runt Östermalmstorg lika ”dåligt byggda”, så att de inte kan leva vidare eller byggas om, ifall det behövs? Är det som nu sker riktningsgivande för den framtida miljön kring torget, eller bara ytterligare en av Östermalms många punktsaneringar sedan 1930-talet? Frågorna är många. Det man i alla fall inte kan lösa med punktvisa insatser är trafikinfarkten i stadsdelens hjärta och artärer. Alla gator och kvarter kring Östermalmstorg, ja i hela enklaven söder om Linnégatan ner till city, lider av olöst varuförsörjning, otillräcklig parkering och angöring som framtvingar dubbelparkering och olovlig körning på gånggatudelen av Nybrogatan. Till angöring och garage vid Östermalmstorg måste biltrafiken nu använda smala och högbelastade tillfartsgator. Varuförsörjningen till kvarteren vid Nybrogatan och torget borde ske från ett lastfar (distributionssystem under mark). Fastighetsägarna i de berörda kvarteren samt Saluhallen, Åhléns m.fl. borde tillsammans med staden medverka till en samordnad trafiklösning för ett större område. Då kan också de stora gångtrafikströmmarna få en säkrare och trevligare gatumiljö. Jag vet inte svaren på alla frågorna, och de är heller inte så viktiga i det enskilda ärendet. Folkan är borta – det fanns säkert motiv för det. Men det nya som ersätter det gamla måste utformas med minst motsvarande kvalitet – och detta handlar inte om nostalgi eller rädsla för förändring. Nu är det framtiden och helheten det gäller. Stockholms innerstad har en kvalitet i sin enhetlighet i det stora mönstret med variation i de enskilda husen – där passar varken höghus, glashus, superlameller eller andra märkvärdigheter. Många storstäder har gett upp den europeiska stadsbyggnadstraditionen. Men i Paris slår man vakt om Georges Haussmanns stenstad från tidigt 1800-tal. De nordiska huvudstäderna håller också emot. Stockholm bör slå vakt om den stenstad som formats av 1640-talets och det sena 1800-talets stora 35

regleringsplaner. De och stadens byggnadsordning hade stor generalitet och är användbara också i vår tid. Fokuseringen på tillväxt, förtätning och nyproduktion får inte överdrivas i innerstaden. Vi måste ta hand om den stad och de människor och verksamheter som redan ﬁnns. Vi får inte underskatta förnyelse- och bevarandefrågorna – de måste ställas, även om vi inte alltid vet svaren – eller gillar dem. Hur var det Berthold Brechts ständigt kuggade student sa´: Hur skall man någonsin kunna lära sig svaren, när de hela tiden ändrar frågorna?

Årets ”Mästerstycken”, bilder från brödernas yrkesutövning

©¬º¸¨©º ·¨¹¯¼º ° ®¹×µº²¨µT ©¹¶´´¨ Besqab har under 2007 skapat härligt, trivsamma och moderna boenden i området Grönskan, invid parken i Beckomberga, Bromma. Den genuina Brommamiljön har, på ett positivt sätt, framhävts i de ljusa och välkomnande husen, ritade av Södergruppen Arkitektkontor AB. Grönskan består av 26 bostäder om 124 kvm, fördelade på 13 parhus. Invid det trevliga parkområdet, med anor från vikingatiden, planerar nu Besqab också för uppförandet av etapp två i Beckomberga. Denna etapp består av två bostadsprojekt. Längtan består av 31 par- och radhus och i Brf Äppelblomman uppför vi ca 60 lägenheter på 2 till 4 rok i tre ﬂerfamiljshus.

NÄTVERKSMESTARE ! Vårt nätverk är omfattande efter 119 år på marknaden i Stockholm. Våra åtta olika utskott bevakar dagligen utvecklingen i olika delar av branschen och kommer med förslag till förbättringar och förändringar. Vårt nyaste nätverk är Stockholm Bygger som är ett nära samarbete mellan Stockholms stad, Stockholms Byggnadsförening och Fastighetsägarna Stockholm. Visionen med Stockholm Bygger är att skapa en mötesplats för alla – staden, byggarna, fastighetsägarna, näringslivet och allmänheten. Vill du veta mer om nätverksmästaren i modern tid – gå in på www.stockholmsbf.se eller www.stockholmbygger.se och häng med i utvecklingen.

Hötorget, Höghus 4 Ombyggnad och grundinstallation av hela fastigheten, vån 2-18 Hyresgästanpassningar för 25 hyresgäster Kund: Vasakronan

Totalentreprenad

2 April 2008 har Fr Byggmästargruppen AB och Byggnads AB Gunnar Lindell gått ihop och bildat det nya bolaget Byggmästargruppen.

www.byggmastargruppen.se

Här föds ett nytt kvarter på Sabbatsberg 33.000 BTA för egen förvaltning.

' KRXVH DE

.Y )DOOEULFNDQ 3DUWQHULQJSURMHNWHW )DOOEULFNDQ L 5Ã&#x20AC;JVYHG Â¿U HWW H[HP SHO SÃ&#x20AC; KXU PDQ PHG VSHFLILND PÃ&#x20AC;OVÂ¿WWQLQJDU RFK NUDY NDQ XSSQÃ&#x20AC; HQ Â¿QQX EÂ¿WWUH SURFHVV RFK HWW HIIHNWLYDUH VDPDUEHWH

www.einarmattsson.se

3URMHNWHW EHVWÃ&#x20AC;U DY Q\SURGXNWLRQ DY VW SXQNWKXV L Ã&#x20AC;WWD YÃ&#x20AC;QLQJDU PHG VW OÂ¿JHQKHWHU YDUDY VW PHG JUXSSERHQGH 'HWWD VNHU L HQ VDPYHUNDQVHQWUHSUHQDG PHOODQ (LQDU 0DWWVVRQ RFK 6WRFNKROPVKHP

:Q YLZHU /HTTHYI` NrYK

Ett växande företag För att förstärka vårt spårkunnande, har Frijo koncernen utökats med Broby Spår som numera är ett helägt dotterbolag till AB Frijo. Vi är glada över att ha fått ett kompetent och glatt ”rallargäng” till oss.

Kvarnhagsgatan, HĂ¤sselby

Byggt pĂĽ totalentreprenad ĂĽt Stockholmshem. PĂĽbĂśrjad projektering 2006 PHG E\JJVWDUW RFK LQĂ \WWQLQJ L IHEUXDUL VW\FNHQ Ă HUERVWDGVKXV i 4 plan om 29 hyresrĂ¤tter. Arkitekt: Andreas Forsberg, AQ Arkitekter.

7J TLBQBS GSBNUJEFOT IZSFTS»UU +PIO .BUUTPO IBS »HU PDI GÍSWBMUBU -BSTCFSH Q¼ -JEJOHÍ TFEBO UBMFU -BSTCFSH TLB WBSB FUU MFWBOEF TBNI»MMF E»S N»OOJTLPS CPS PDI USJWT C¼EF J EBH PDI J GSBNUJEFO 7JTJPOFO GÍS -BSTCFSH »S BUU EFU TLB WBSB FUU GÍSFEÍNF GÍS IZSFTS»UUFO TPN CPFOEFGPSN %FU TLBQBT HFOPN BUU ¼UFSVQQMJWB EF HPEB UBOLBSOB GS¼O QMBOFSJOHTTUBEJFU PN BUU CZHHB FUU IFMU TBNI»MMF NFO NFE OV H»MMBOEF GÍSVUT»UUOJOHBS PDI MFWOBETNÍOTUFS 'ÍS BUU VQQO¼ EFU BSCFUBS WJ NFE EFO TPDJBMB PDI GZTJTLB NJMKÍO IBOEFM PDI TFSWJDF TBNU VQQHSBEFSJOH PDI OZCZHHOBUJPO BW M»HFOIFUFS -»T NFS Q¼ XXX KPIONBUUTPO TF

Nya hem på klassisk mark Kvarteret Solrosen i Spånga har formats för att smälta in i den småskaliga villaidyllen. På en central plats i det charmiga Solhem byggde vi 133 attraktiva lägenheter under året, fördelade på fyra huskroppar. Och intresset för de nyproducerade hemmen var stort. På kort tid fylldes området av liv och rörelse.

Design och noggranna materialval lägger grunden för sann JM-känsla.

Möjligheternas stadsdel Barnfamiljer, villasäljare och unga vuxna hittade snabbt till Solhem och upptäckte hur härligt man kan bo i denna trevliga del av Stockholm. Inte undra på att folk trivs. Här breder Järvafältet ut sig med all sin grönska och inbjuder till promenader, jogging eller bara en avkopplande stund i naturskön miljö. Väl utbyggd närservice och goda kommunikationer bidrar också till att livet i Solhem blir enkelt och njutbart.

Tidlösa ytskikt Självklart bjuder lägenheterna på hög JM-standard med materialval av det gedignare slaget. Klinker med golvvärme i badrummet, kök med full maskinell utrustning och fönsterbänkar av

Läs mer på www.jm.se

massiv natursten – listan kan göras lång på dessa signum av långsiktig kvalitet.

Inbyggd gemenskap För att skapa en behaglig och trygg utemiljö runt husen satsade vi på ombonade gårdar där de boende kan njuta av en välutformad trädgård. Alla lägenheter har också en uteplats eller balkong som gör att boendet känns ännu rymligare under den ljusa årstiden. I kvarteret finns även en gemensamhetslokal, stor grovtvättstuga samt en övernattningslägenhet för långväga gäster. Solrosen – ett boende mitt emellan tradition och vision!

Nytt kontor.

Vi har flyttat till eget hus p책 Ringv채gen 46. Arkitekt: Murman Arkitekter.

www.lennar tericsson.se % info @ lennar tericsson.se % 08-743 62 00

+,/ $ 1 '(56 )272 %58 12 (+ 56

ALLT BYGGER PÅ FÖRTROENDE.

Vi på Peab är stolta över vår Förtroendeentreprenad, metodiken vi utvecklat för effektivt byggande. Den omfattar i korthet tidig planering, gemensamma mål och beslut samt total öppenhet och transparens under arbetets gång. Så har vi byggt Polishuset i Helsingborg åt Fastighets AB Norrporten till exempel. Ett projekt värt 256 miljoner kronor. Läs mer om ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag på peab.se.

KV DE GAMLAS VÄNNER i Enskededalen 4 punkthus/ stadsvillor med 42 lägenheter, Byggstart våren 2009.

ARKITEKT:

KV SVEA ARTILLERI

PÅ UPPDRAG AV PROBITAS AB HAR Q-GRUPPEN UPPFÖRT 120 LÄGENHETER I EN UNIK KOMBINATION AV STUDENT-, SENIOR- OCH VÅRDBOENDE PÅ ÖSTERMALM I STOCKHOLM, STARRÄNGSRINGEN/LÖJTNANTSGATAN

CVijgc~gV ^ =~\ZghiZc

> `kVgiZgZi HedaZc ) ^ =~\ZghiZc ^ h YgV HidX`]dab ]Vg HjcYkVaah 7n\\cVYh 67 jee[ gi Zii WdhiVYh]jh ^ bdYZgc Vg`îZìjg e idiVaZcigZegZcVY# =jhZi! hdb ]Vg Zc WgjiidVgZV db XV '#+%% `kb! a^\\Zg k~a VceVhhVi iâa WZÒcia^\ WZWn\\ZahZ dX] ^ccZ] aaZg '' WdhiVYhg~iiZg bZY hZeVgVi \ZbZchVb]Zihad`Va dX] ik~iihij\V hVbi [ gg Yha~c\V e \ gYZc#

lll#hjcYkVaahWn\\#hZ 7dm '%%++! &+& %' 7gdbbV @VgahWdYVk~\Zc ."&& IZa %-"*%* *-% %% edhi5hjcYkVaahWn\\#hZ

Stambyte i Traneberg Vi fortsätter att stambyta och bygga om våra förvaltningskunders fastigheter. 2007 avslutade vi 3 st fastigheter i Traneberg med sammanlagt 30 lgh.

Togo Danielsson Byggnads AB www.togo.se, Epost info@togo.se Kontor: Alviksvägen 94, Box 17024, 167 17 Bromma, Växel 08-262790 Fax 08-250870

Kv. Kajkrogen Hammarby Sjรถstad Restaurang och kontor Egen regi Arkitekt: Tengboms genom Inger Thede och Jesper Husman

Kryssargatan 2 120 64 Stockholm tel. 08 545 533 60 fax. 08 545 533 69 www.erikwallin.se