Issuu on Google+


Trucktyper och tillsatsaggregat 14

I det här kapitlet ska vi titta på vilka olika typer av truckar som finns, framför allt på motviktstruckar och på de olika stödbenstruckar som finns på marknaden. Till truckar behövs ibland olika typer av tillsatsaggregat för att hantera olika typer av material. Du får bekanta dig med de vanligaste och en del lite mindre vanliga. Huvudsaken är att du kan skilja ut de två vanligaste maskintyperna – motviktstruckar och stödbenstruckar – och att du inom “familjen stödbenstruckar” känner till de vanligaste typerna.

 Bättre förr? Transporter utfördes tidigare för hand med hjälp av vagnar och kärror. Lossning och lastning fick ofta ske med hjälp av hävstänger och plankor, med vilka man baxade upp godset. Det var ett tungt arbete som krävde stora arbetsinsatser och innebar många risker. De första gaffeltruckarna tillverkades i USA i början av 1930-talet. De hade järnhjul, mekaniskt lyftsystem och saknade helt skydd för föraren. I Sverige fick trucken sitt genombrott på 1950-talet. Dess framgång har medfört en genomgripande förändring av materialhanteringen. Trucken har successivt utvecklats och idag finns en mängd olika typer anpassade till speciella ändamål.


 Trucktyper Truckar delas i huvudsak in i två stora grupper. Motviktstruckar och stödbenstruckar. De skiljer sig ganska mycket åt i sättet att arbeta med. Vi ska här nedan försöka förklara skillnaden på dessa.

 Motviktstruckar Motviktstrucken är den vanligaste trucktypen. Den hanterar alltid sin last framför främre hjulaxeln och har en motvikt bak för att få balans. De mindre motviktstruckarna drivs med hjälp av el- eller förbränningsmotor. Eldrivna truckar används ofta inomhus. Truckar som drivs av förbränningsmotorer används mest utomhus.

Motor och motvikt De större motviktstruckarna drivs oftast av en dieselmotor och lämpar sig bäst för användning utomhus. Vanliga användningsområden är godshantering i hamnar, godsterminaler, pappersbruk och brädgårdar. Motviktstrucken kan utrustas på olika sätt, beroende på hur och var den ska användas.

15


Truckens konstruktion 24

Här handlar det inte om att det sitter en M8-bult här och en smörjnippel där. I stället får du i grova drag veta vad en truck är uppbyggd av och hur den arbetar. Längre fram i boken tar vi upp skötsel och daglig tillsyn av trucken. Det är en angelägen uppgift för dig som förare. Det viktiga här är att förstå truckens uppbyggnad och funktion, så att du vid den dagliga tillsynen lättare kan hitta eventuella fel på trucken.

 Konstruktionsregler Vid konstruktion av truckar måste man följa vissa rekommendationer och bestämmelser. Det finns en rad svenska och europeiska standarder som anger de krav en truck ska uppfylla för att få användas i Sverige.

 CE-märkning Att en truck är CE-märkt innebär att tillverkaren försäkrar att den uppfyller alla EU:s grundläggande hälso- och säkerhetskrav för trucktypen ifråga.

 Truckens huvuddelar En truck består av följande huvuddelar:      

Ram Hjul och upphängning Motor och kraftöverföring Lyftsystem Hydraulsystem Broms- och styrsystem


 Ram och motvikt  Ram En truck är uppbyggd kring en ram som ska ta upp de belastningar trucken utsätts för. För motviktstrucken uppstår den största påfrestningen där framaxeln är fäst i ramen. Kraften blir störst då trucken är fullastad, eftersom framhjulen då bär upp nästan hela truckens och lastens tyngd. Ramen till en stödbenstruck karakteriseras av de utstickande stödbenen. Eftersom trucken bär lasten mellan hjulaxlarna blir viktfördelningen mellan fram- och bakhjul jämnare än för motviktstrucken.

25

 Motvikt Motviktstrucken måste vara tung i bakändan för att klara balanskraven och inte tippa framåt. Genom att placera motor, batteri och extra tyngder så långt bak som möjligt får man den nödvändiga motvikten.

ELMOTOR

Batteri

Motvikt

FÖRBRÄNNINGSMOTOR

Transmission

Motor

Motvikt


HYDRAULSYSTEMET

För att trucken ska kunna lyfta lasten, tilta (luta gafflarna) och eventuellt skjuta stativet fram och åter, krävs ett hydraulsystem. Hydraulsystemet består av:

Lyftcylinder

Manöverventil

Det finns två typer av cylindrar, enkeloch dubbelverkande. Den enkelverkande är en ren lyftcylinder där man trycker in olja i botten på cylindern. Dubbelverkande används överallt där man behöver ha kraft åt bägge håll, till exempel när man tiltar.

Med manöverspakarna styr du manöverventilerna, som i sin tur styr oljeflödet i rätt riktning för att du ska kunna t ex lyfta eller sänka last, tilta eller förskjuta gafflar.

Överströmningsventil För att hydraultrycket inte ska bli för högt och skada systemet finns en överströmningsventil. Om maxtrycket överskrids, öppnas ventilen och oljan leds tillbaka in i tanken.

32

Hydraulpump Hydrauloljan leds ut i cylindrarna under högt tryck. Trycket skapas här i hydraulpumpen.

Sänkbromsventil

Oljefilter

För att lasten inte ska ramla ner om hydraulslangen går av, har lyftcylindern en säkerhetsventil – sänkbromsventilen.

Oljefiltret renar oljan, vilket är viktigt för att kolvarnas fina ytor och packningar inte ska skadas av orenheter.

Hydrauloljetank Hydrauloljan förvaras i en tank. Har du för lite olja i tanken kan du inte lyfta lasten i topp. Styrningen, om den är hydraulisk, kan också sluta fungera.


HYDRAULSYSTEMET

 Höga tryck Hydraulsystemet arbetar normalt med högt oljetryck. Är en hydraulslang eller packning skadad kan den gå sönder så att olja sprutar ut under högt tryck. En allvarlig olycka kan inträffa om någon blir träffad. Utsätts hydraulsystemet för chockverkan, t ex om du med en lastad truck kör fort över ojämnheter, uppstår onormalt höga tryck. Risken för en olycka är då stor. Viktigt är att vid redskapsbyte se till att hydraulsystemet är trycklöst.

ARBETSCYLINDRAR Hydraultrycket i ENKELVERKANDE CYLINDRAR kan bara pressa kolven i en riktning (hos lyftcylindern uppåt), medan det krävs en yttre kraft (tyngdkraften från gafflar och last) för att trycka tillbaka kolven.

 Överhettning i hydraulsystemet Om hydrauloljan blir överhettad minskar oljans viskositet (den blir mer lättflytande) och dess smörjande förmåga försämras. Oljepump och manöverventiler kan då ta skada.

Cylindern har bara olja på ena sidan av kolven. För att lyftcylindern ska smörjas måste du hissa gafflarna i topp varje dag. I DUBBELVERKANDE CYLINDRAR finns olja på båda sidor om kolven. Genom att styra oljeflödet till endera sidan av kolven erhålls önskad rörelseriktning. Kolvstängernas ytor ska vara spegelblanka och täckta av ett tunt lager olja. Repor på stängerna minskar livslängden och den tätande förmågan hos packningarna.

33


EUR-PALLEN EUR-pallen (Europapallen) är den vanligaste lastpallen i Sverige. Pallen har standardiserats inom Europa. Storleken är 800 x 1200 mm. Förutom måtten har man också standardiserat material, konstruktion, spikning etc. För att skilja den från andra pallar med liknande utseende ska en svensktillverkad EUR-pall vara märkt som på bilden. 800 mm 1200 mm

EUR-märket

IPPC-märkning som anger att pallen värmebehandlats – det befriar träet från skadedjur. Märke för respektive lands certifieringsorgan (för Sverige: DNV – Det Norske Veritas).

56

Siffror som anger tillverkaren och tillverkningstidpunkt (år och månad).

Halvpallen En annan standardpall är den så kallade halvpallen. Den mäter 800x600 mm, d v s hälften av EUR-pallen

Märke för respektive lands järnvägsbolag.

12 miljoner EUR-pallar i Sverige! Staplade man dem i en enda stapel, skulle den bli 168 mil hög!

Skadade pallar får inte användas, utan ska repareras eller kasseras. En EUR-pall måste lagas av en godkänd reparatör. Efter lagningen ska pallen märkas med DNV-märke och uppgift om vem som utfört reparationen.


Emballage  Standardemballage Emballagets huvuduppgift är att skydda godset vid transport samt att underlätta hanteringen. Ett bra emballage måste anpassas till truckar och övrig utrustning för materialhantering. Det har medfört en långtgående standardisering av utformning och mått. Här presenteras några vanliga emballagetyper.

Fyrvägspall

 Två- och fyrvägspallar EUR-pallen kan hanteras från alla fyra sidorna. En pall med denna egenskap kallas fyrvägspall. En pall som endast kan hanteras från två sidor kallas tvåvägspall. EUR-pallen är avsedd att användas flera gånger, men det finns pallar av engångstyp.

Tvåvägspall

57

 Pallkragar Till framför allt EUR- och halvpallen används ofta hopfällbara pallkragar för fixering av godset. Genom att lägga ett lock ovanpå kragen får man ett stabilt och staplingsbart transportemballage.

 Pallstöd Till EUR-pallen finns förutom pallkragar en rad olika laststöd för fasthållning av godset. Här visas ett med nedfällbara sidor.

 Lådor och häckar Träförpackningar används framförallt för tungt gods och speciellt vid export, eftersom både gods och förpackning utsätts för stora påfrestningar vid långa transporter.


Godshantering med truck Att hantera och stapla gods fel kan innebära stora risker. Att köra ut på ett lastbilsflak från en lastkaj kan vara direkt livsfarligt om du inte gör rätt. Därför måste du lära dig att rätt hantera olika typer av gods – hur man lyfter och bär pallen på gafflarna, hur man staplar gods med de olika truck-typerna, och så vidare. Det är ämnet för det här kapitlet. Koncentrera dig på tre saker: hur man hanterar gods, hur man staplar med de olika trucktyperna och hur man lastar och lossar.

62

Lastyta

 Pallhantering  Parallella gafflar

Gaffeltunnel

När du hanterar en pall ska gafflarna föras in rakt i pallens gaffeltunnlar. Pallens mitt ska vara mitt emellan gafflarna. Om gafflarna förs in snett kan pallen skadas eller godset ramla av. Det är viktigt att gafflarna är parallella med pallens lastyta. De får inte tvingas in, utan ska fritt löpa in i utrymmet under pallen. Felaktig hantering kan betyda att lastens hela tyngd bärs upp av en enda bräda som då kan brista.

 Använd hela gafflarna När du tar en last ska du, när gaffellängden tillåter, föra in gafflarna helt under pallen. Är pallen ojämnt lastad ska du ha tyngsta delen vänd mot stativet. Under transport ska pallen alltid ligga an mot gaffelhälarna. För att öka säkerheten kan du under transport även tilta stativet bakåt, när lasten så tillåter.


 Knuffa inte pallen Du bör inte skjuta eller knuffa pallar med gafflarna. Vid felaktig hantering lossnar pallens spikförband och virket kan splittras.

 Förlängningsgafflar Behöver du tillfälligt längre gafflar kan du använda ett par förlängningsgafflar. Förlängningsgafflar har inte samma styrka som vanliga gafflar och är avsedda endast för att kunna hantera lätt men skrymmande gods säkrare. Gaffeln skall vara tydligt märkt med högsta tillåtna last och motsvarande tyngdpunktsavstånd.

 Insvängningsmetoder med åk- och ledstaplare I trånga utrymmen, t ex i en lagergång, måste trucken svängas 90° innan gafflarna körs in under pallen. Det är viktigt att du väljer rätt spår och svänger i rätt läge. En felaktig manöver kan medföra skador på pallen eller onödigt trixande innan du kommer rätt.

 Metod 1 Närma dig pallen med ca 50 cm avstånd mellan gaffel och pall. När stödbenshjulen är mitt för första gaffeltunneln svänger du hjulet och kör in under pallen.

 Metod 2 Även här närmar du dig pallen med ca 50 cm avstånd mellan gaffel och pall. Du svänger dock inte förrän stödbenshjulen är mitt för pallens centrumklots. Sväng med fullt styrutslag.

 Metod 3 Denna metod kan du använda när det är gott om plats. Närma dig pallen med en dryg meters mellanrum. Gör en mjuk och uttagen sväng in mot pallen.

63


LADDNINGSPLATSEN

Ögonspolning Vid laddningsplatsen ska det finnas möjlighet till ögonspolning.

Ögonskydd

Rökförbud

Använd ögonskydd och skyddshandskar vid allt arbete med batteriet, även vid vätskepåfyllning och kon-troll av elektrolytnivån.

Rökning och öppen eld är inte tillåten i närheten av laddningsplatsen – risk för explosion.

Ventilation Lokalen där trucken laddas ska ha god ventilation.

Kolsyresläckare … … ska finnas vid laddningsplatsen. Den lämpar sig för bränder i motorer och elutrustning.

Laddinstruktion En tydlig laddinstruktion ska finnas på laddplatsen.

Rätt aggregat

Varning för syrastänk!

Ladda med det aggregat som är avsett för truckens batteri. Fel aggregat kan förstöra batteriet.

Kontakta läkare om du fått syrastänk på dig – framför allt i ögonen.

Rent batteri Polanslutningarna ska hållas rena och insmorda med fett. En vanlig orsak till att batterier förstörs är att de inte hålls tillräckligt rena.

 Så här laddar du ett batteri 1.

Öppna upp runt batteriet så att gas och värme lätt kan försvinna. 2. Kontrollera att laddaren är frånslagen och att kopplingsdonen är hela. 3. Koppla till laddaren, slå sen till strömbrytaren (och efterladdningsuret, om sådant finns). 4. Kontrollera att laddningen startat. Amperemätaren ska ge utslag eller kontrollampan tändas. Om inte laddningen startar, så kontrollera att kablarna är riktigt anslutna och att det inte är någon glappkontakt. Om batteriet inte tar laddning måste både batteri och laddare undersökas av utbildad personal.

 Så här gör du efter en laddning 1.

2.

3.

4. 5.

Kontrollera att amperemätaren endast ger obetydligt utslag och att eventuell lampa för underhållsladdning lyser. När batteriet är färdigladdat slår du av laddarens strömbrytare innan du kopplar bort laddningshandsken. Gör du inte det är risken för gnistbildning stor, och därmed också risken för en knallgasexplosion. Koppla isär laddningshandskarna, häng upp kablarna och anslut batteriet till trucken. Torka av batteriets ovansida. Fyll eventuellt på destillerat vatten.

87


En säker förare är inte den som kör fortast, utan den som ser risker i förväg, och undviker dem. Här får du några tips om vad som förenar säkra förare.

Använd godkänd skyddsutrustning! T ex skyddskor kan förhindra en krosskada. Men se till att de passar bra. För stora skor kan bidra till en vanlig ”olyckstyp” – att man snubblar på väg in eller ut ur trucken!

Gör daglig tillsyn! Det är en enkel försäkring mot olyckor.

Ställ in trucken rätt! Om du ställer in stol, ratt och reglage så att de verkligen passar dig, blir du inte lika trött under arbetet – vilket naturligtvis minskar risken för olyckor.

Undvik hög volym! Om du lyssnar på musik eller radio – gör det inte med ”snäckor” i öronen, och inte med hög volym. Det avskärmar dig, så att du inte hör t ex varningsrop.

Kör inte för fort! Följ reglerna! De allra flesta olyckor beror på att man brutit mot gällande regler.

Det kan inte sägas för ofta – en professionell truckförare anpassar hastigheten. Det är tillsammans vi skapar attityder. Genom att köra smart, istället för fort, kan du påverka allas inställning till säkerhet.

Prata inte i mobilen medan du kör! Det minskar din uppmärksamhet. På många företag är det till och med förbjudet.

Du måste räkna med att en förare framför dig kan tvärbromsa. När trucken framför dig passerar en viss punkt, ska det ta dig minst tre sekunder att nå samma punkt. Då hinner du bromsa.

95



Truck 2