Skip to main content

Truck 2 (B-utbildning)

Page 1

KURSMATERIAL FÖR PROFESSIONELLA TRUCKFÖRARE TLP10 B-UTBILDNING

TRUCK 2


Truckprinciper Truckar delas i huvudsak in i två stora grupper: motviktstruckar och stödbenstruckar.

Motviktstruck

Stödbenstruck

Motviktstrucken hanterar alltid sin last framför främre hjulaxeln och har en motvikt bak för att få balans. Det finns alltså en risk för att den ska välta framåt om lasten ändå skulle bli för tung. Eftersom gafflarna sticker ut utan stödben, kan motviktstrucken hantera standardpallar från både lång- och kortsida. Motviktstrucken kan förses med olika typer av hjul beroende på hur och var den ska användas. Med stora luftgummihjul kan den köras även på sämre underlag.

Stödbenen är det typiska för stödbenstrucken. Den bär lasten mellan de främre och bakre hjulparen och behöver därför inte motvikt på samma sätt som motviktstrucken. På många stödbenstruckar är avståndet avpassat så att benen kan föras in under en pall från kortsidan. Dessa truckar kallas smalspåriga. De som grenslar lasten med stödhjulen kallas bredspåriga. För att smalspåriga stödbenstruckar ska klara nivåskillnader i golvet, har en del höjbara stödben, som ökar truckens markfrigång. Eftersom en pall är relativt låg, måste stödbenshjulen ha en liten diameter. Detta kräver att trucken måste arbeta på förhållandevis jämnt underlag. Stödbenstruckar är eldrivna och används huvudsakligen inomhus.

Lastens tyngd framför hjulaxlarna

Lastens tyngd mellan hjulaxlarna

16


Trucktyper A1

Låglyftande

plocktruck (A1)

Föraren står på en särskild plattform, som är lätt att kliva av och på. Från denna kan föraren nå gods upp till cirka 2,5 meters höjd. Trucken används ofta för orderplockning hos grossister och distributörer.

Ledtruck

A2

A4

Ledtrucken är rationell och ekonomisk när transportsträckan är kort. Behöver man dessutom ofta gå av trucken, blir fördelarna ännu större. Föraren kan antingen framföra trucken gående, eller åka stående på en nedfälld plattform. Ledtrucken har låg vikt i förhållande till sin lyftförmåga. En motviktstruck med motsvarande lyftförmåga väger minst det dubbla. En ledtruck kan vara antingen höglyftande eller låglyftande: HÖGLYFTANDE LEDTRUCK (A2) kallas ofta ledstaplare. Den används för korta förflyttningar där man också behöver stapla godset. Vanliga arbetsområden är stapling och förflyttning av material i produktionslokaler och mindre lager. LÅGLYFTANDE LEDTRUCK (A4) används för korta förflyttningar i golvnivå. Vanliga arbetsområden är plockning i lager, lastning och lossning av bilar och järnvägsvagnar. Höjbara stödben

A3

B1

Åklåglyftare

(A3)

Åklåglyftaren är stödbenstruck som saknar lyftstativ och används för förflyttning av gods i golvnivå. Förarplatsen kan vara utformad för sittande eller stående förare. Den används främst vid förflyttning av pallar inom lager- och produktionslokaler, men kan även användas för lastning och lossning av bilar och järnvägsvagnar.

Motviktstruck

(B1)

Motviktstrucken är det bland de vanligaste hjälpmedlen vid lastnings- och lossningsarbeten. De finns i många olika utföranden, med lyftkapacitet från ett par ton till uppåt hundra ton. De större motviktstruckarna är i regel förbränningsmotordrivna och bör alltså användas utomhus. De mindre motviktstruckarna är oftast eldrivna, vilket ger fördelen att de kan användas både inomhus och utomhus. Motviktstrucken kan förses med olika typer av hjul beroende på hur och var den ska användas. 17


Joel är ny som truckförare. Nu ska han hämta en last i en annan hall som ligger på andra sidan körgården.

Så han kör bort till en speciell port…

… som leder ut till en ramp.

Därifrån kan han se bort till målet…

… produktionshallen dit han ska. Men han ser också en trailer. Den är på väg från andra hållet och kommer att korsa hans väg.

För att inte komma i vägen, skyndar sig Joel.

Han gasar lite extra i nerförsbacken…

… och sneddar över slutet på rampen.


Då lyfter plötsligt bakändan…

… och Joel känner hur hela trucken håller på att välta…

I nästa ögonblick slår gafflarna i marken.

Men stöten blir räddningen…

… bakhjulet tvingas tillbaka…

K O M M E N TA R … och som genom ett under klarar sig trucken från att välta.

PUH! DET DÄR VAR NÄRA…!

Varför välte trucken nästan? Om det varit en bil, hade det knappast skett, eller hur? Varför är det stå stor skillnad när man kör truck? En truck är liten och tung – det borde väl betyda att den är ännu stabilare än en bil`? För att förstå detta måste man känna till hur truckens stabilitet fungerar. Det ska vi gå igenom i det här kapitlet.


SITT VACKERT I TRUCKEN!

Testa själv! Nacken är som rörligast när man sitter med så rak rygg som möjligt. Testa själv genom att vrida på huvudet eller titta uppåt mot taket, dels med hopsjunken dels med uppsträckt rygg.

Ställ in stolen rätt för dig, det är en av de viktigaste vanor du kan lägga dig till med för att undvika belastningsskador.

Ställ in stolen! Alla har olika längd på ben och rygg. Gör en inställning som passar dig. En del truckar har förval av stolens inställningar – använd dem!

Sitt vackert!

Vibrationer?

Sitt in på sitsen och se till att ryggstödet hjälper till att hålla upp ryggen. I början känner man sig högfärdig. Det är så det ska kännas.

För föraren kan vibrationer vara skadliga. Det är därför det finns ett lagkrav att de ska mätas.

Utrymme under knät!

Vinkla sätet

Mellan sitsens framkant och knävecken bör det vara fritt. Där ligger blodkärl och nerver ytligt. Om de kläms kan underben och fötter få sämre blodcirkulation.

Om man vinklar sitsen så att framkanten är några centimeter lägre än bakkanten är det lättare att behålla svanken. Då är det också enklare att hålla huvudet och nacken i en bra ställning.

48


3 Övergripande ergonomi och planering Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. En bra ergonomisk arbetsmiljö börjar hos arbetsgivaren och det redan när layouten i lagret planeras; var portarna ska finnas, hur ställagen ska stå, med mera. Med rätt hjälpmedel sparar man förarens hälsa och gör denne mycket effektivare. Både föraren och företaget tjänar på en klokt utformad arbetsmiljö, anpassad till arbetets specifika behov. Några saker är viktiga att tänka på när man söker lösningar på lagerergonomiska problem:

Trucken

Det bästa knepet för att undvika att arbeta på fel sätt och därmed drabbas av belastnings- och förslitningsskador är att bli vän med sin truck. Eftersom maskinerna saknar fjädring är det viktigt att du ställer in stolens fjädring efter din vikt. Vibrationer kan vara tröttande och i förlängningen leda till allvarliga skador på dina muskler och skelett. Truckförare är speciellt utsatta för något som kallas helkroppsvibrationer. Lär dig: Hur man ställer in reglage, kontroller och stolar så de passar din kroppsform, längd och vikt. Att stå eller sitta avslappnat, med rak rygg när du jobbar.

Knep

Hoppa inte ur trucken. Klättra eller kliv ur istället. Undersökningar visar att den som hela tiden hoppar ut från en truck löper stor risk att drabbas av förändringar i knäledsbrosket.

2

Om man kör stor truck är det viktigt att man använder de trappsteg som finns och tar hjälp av handtagen. Det är inte bra för axelleden att med en häftigt ryckande rörelse med armen ovanför axelhöjd, häva sig upp och in i förarhytten. När du går i eller ur trucken, se till att alltid ha tre kontaktpunkter, precis som på en stege – antingen kontakt med två fötter och en hand, eller två händer och en fot. Var alltid vänd mot trucken.

3

Se till att förarsitsen inte är nedsutten på vänster sida. Eftersom man gasar och bromsar med höger fot, så läggs kroppstyngden automatiskt över mot vänster skinka. Stolssitsen riskerar att så småningom bli nedtryckt på den sidan. Därmed ökar snedbelastningen i ländryggen, och riskerna för länd- och korsryggsbesvär. Acceptera inte att köra en truck med sned sits!

4

Se till att ta pauser och sträck på dig. Om det är möjligt: använd er av arbetsrotation på arbetsplatsen.

> Arbetsorganisation

> Långsidesplock istället för kortsidesplock. I ett plocklager är det klart mycket bättre att plocka från pallarnas långsidor. Man behöver inte sträcka sig så långt, vilket sparar ryggen. En annan ryggsparare är utdragsenheter om man hanterar mycket små artiklar som skruv och liknande. > Har ni produkter i lagret som väger över 12 kg och inte enbart hanteras som enhetslaster bör någon form av lyfthjälpmedel finnas. Och om nu hjälpmedel finns så ska personal få utbildning i hur de ska användas på rätt sätt.

för att undvika skador

1

> Arbetsrotation

> Tekniska hjälpmedel som utdragna pallhyllor, plockautomater, lyfthjälpmedel och att man använder rätt trucktyper till jobbet. En ledstaplare är t ex inte rätt lösning för plockarbete.

är din arbetsplats

Ta för vana att alltid klättra in och ur med ansiktet MOT trucken

> Enkelriktad trafik. Om trucktrafiken är enkelriktad undviks inte bara många olyckor, förarna behöver heller inte vrida på huvudet så ofta. Det bästa sättet är att se över lagerlayouten. Ofta är det enklare än man tror att skapa enkelriktad trucktrafik.

49

Acceptera inte en truckstol som är sned, det kan ge belastningskador.


Emballage Standardemballage Emballagets uppgift är naturligtvis att skydda varan. Men emballaget är en kompromiss: det får varken kosta för mycket eller väga mycket. Det är därför det oftast är tillverkat av kartong, skumplast, enkelt trä eller, som i containrar, tunn plåt. Gemensamt har de att de inte är särskilt stryktåliga. Nedan presenteras några vanliga emballagetyper:

Lastbärare EUR-pallen är standariserad i mått och tillverkning. EUR-pallen är oftast tillverkad av trä och är avsedd att användas flera gånger, men det finns pallar av engångstyp. De senare är inte lika hållbara, så det är viktigt att inte förväxla dem.

Pallkragar Till framför allt EUR- och halvpallen används ofta hopfällbara pallkragar för fixering av godset. Genom att lägga ett lock ovanpå kragen får man ett stabilt och staplingsbart transportemballage.

Pallstöd Till EUR-pallen finns förutom pallkragar en rad olika laststöd för fasthållning av godset. Här visas ett med nedfällbara sidor.

Lådor

och häckar

Träförpackningar används framförallt för tungt gods och speciellt vid export, eftersom både gods och förpackning utsätts för stora påfrestningar vid långa transporter.

58


EUR-PALLEN EUR-pallen (Europapallen) är den vanligaste lastpallen i Sverige. Pallen har standardiserats inom Europa. Storleken är 800 × 1200 mm. Förutom måtten har man också standardiserat material, konstruktion, spikning etc. För att skilja den från andra pallar med liknande utseende ska en svensktillverkad EUR-pall vara märkt som på bilden.

800 mm

1200 mm

Märke för respektive lands järnvägsbolag.

IPPC-märkning som anger att pallen värmebehandlats – det befriar träet från skadedjur. 508 tre siffror som anger producent 04 anger produktionsmånad 5 anger produktions­ år (t ex 2005)

Märke för respektive lands certifieringsorgan (för Sverige: DNV – Det Norske Veritas).

En EUR-pall kan belastas med: 1000 kg när lasten är ojämnt fördelad på pallen. 1500 kg när lasten är jämnt fördelad på pallen.

3 Skadade pallar

3 Halvpallen

Skadade pallar får inte användas, utan ska repareras eller kasseras. En EUR-pall måste lagas av en godkänd reparatör. Efter lagningen ska pallen märkas med DNV-märke och uppgift om vem som utfört reparationen.

En annan standardpall är den så kal�lade halvpallen. Den mäter 800 × 600 mm, det vill säga hälften av EUR-pallen.

59

EUR-märke. Alternativt kan alla hörnklossar vara märkta med:


Tilta stativet något framåt och sänk gafflarna helt till underlaget när du parkerar

3 Parkerings­b romsen

Parkering En truck får bara lämnas utan tillsyn på avsedd parkeringsplats. Parkera på plant underlag. Parkera inte framför nödutgångar, brandposter, brandsläckare, dörrar och liknande. Parkerade truckar får aldrig vara ett hinder för andra. Ofta finns lokala parkeringsregler, men följande allmänna punkter bör du alltid ha i minnet: Tilta stativet framåt och sänk gafflarna så att ingen kan snubbla över dem. Lägg i neutralläget. Ställ hjulen rakt. Dra åt parkeringsbromsen. Stäng av motorn. Ta ut tändningsnyckeln så att inte obehöriga kan använda trucken. Denna bestämmelse kan variera; ta reda på vad som gäller på ditt företag. Parkerar du en lastad truck, så måste du sänka lasten så att den vilar mot underlaget.

Signalering Ge tecken när du svänger, så att andra fordon eller personer i närheten ser vart du är på väg. Du kan även använda signalhornet för att påkalla uppmärksamhet.

Se

upp för bakhjulssladd

När en vanlig bil med styrning på framhjulen kommer i sladdning kan föraren häva sladden genom att vrida framhjulen i färdriktningen. Kommer ett bakhjulsstyrt fordon i sladdning hjälper däremot inga rattrörelser. Antingen tvärställes hjulen ännu mer eller också styr fordonet runt och välter. För hög hastighet, dubbdäck bara på framhjulen eller för lågt ringtryck bak kan bidra till plötsliga och okontrollerbara sladdar.

110

Trucken ska ha en parkeringsbroms som slås till manuellt eller automatiskt (”död mans grepp”). Om föraren lämnar sin plats utan att dra åt bromsen bör trucken ha ett larm som ger kraftig signal.


TRUCKEN PÅ ALLMÄN VÄG

Tillstånd

Belysning

LGF-skylt

Köra med släp

För att få köra truck på väg måste du ha arbetsledningens skriftliga tillstånd. Dessutom måste du ha minst traktorkort eller AM-körkort.

En truck som körs på väg måste ha den utrustning som lagen kräver; belysning, blinkers, reflexer med mera.

Ute på vägar måste trucken ha en LGFskylt, som varnar för att trucken är ett Långsamt Gående Fordon. Skylten måste vara typgodkänd.

En bakhjulstyrd truck är klart olämpligt som dragfordon. Om du till exempel bromsar och svänger finns det stor risk för så kallad fällknivseffekt. Det är inte tillåtet att dra lastade släpvagnar på allmän väg.

Kom ihåg: Samma trafikregler gäller för truckar som för alla andra fordon! 111


Tillbud

eller olycksfall

En händelse som resulterar i ett tillbud en gång, kan nästa gång resultera i ett olycksfall. Det är ofta bara tillfälligheter som avgör vad följden blir. Allvaret vid varje händelse måste utredas genom en undersökning. Rapportera därför alla tillbud till arbetsledningen. Genom att rapportera tillbud hjälper du till att uppnå flera positiva resultat, till exempel: Ökad kunskap om riskerna i arbetet. En mera positiv inställning till skyddsarbetet. Bättre kontakter mellan arbetstagare, skyddsombud och arbetsledning. Förebyggande åtgärder som förhindrar olyckor.

Olycka med personskada

Allvarligt tillbud

Enklare tillbud

Man räknar med att det i genomsnitt inträffar tio tillbud innan ett olycksfall sker. Det är ett krav att rapportera alla tillbud. Då får man möjlighet att följa upp tillbuden och på det sättet motverka att det händer en allvarligare olycka.

Olycka

med svår personskada

Inträffar en olycka med svår personskada ska den skadade omedelbart tas om hand av sjukvårdskunnig personal. Informera genast arbetsledningen och skyddsombudet, samt spärra av olycksplatsen. Företaget är skyldigt att utan dröjsmål informera Arbetsmiljöverket och försäkringskassan när en olycka med svår personskada eller dödsfall inträffat. Olyckan måste utredas och frågan om eventuellt åtal prövas. 3 Arbetsskaderapportering Vid olycka skall en arbetsskadeanmälan skrivas. Denna skall skrivas under av arbetsgivare och arbetstagare samt skyddsombud. Anmälan skickas sedan till Försäkringskassan, som granskar och skickar vidare till Arbetsmiljöverket. Allvarliga olyckor eller tillbud i arbetet ska utan dröjsmål även anmälas till Arbetsmiljöverket. Detta resulterar bland annat i statistik som kan bidra med värdefull information, till exempel: > Underlag för förebyggande åtgärder inom företaget. > Underlag för forskning och utredning. > Underlag för anvisningar och föreskrifter. > Effekten av vidtagna åtgärder, anvisningar och föreskrifter.

Skyddsombud Vänd dig i första hand till din arbetsledare när du upptäcker brister eller har synpunkter på arbetsmiljön. I andra hand vänder du dig till skyddsombudet som kan framföra dina önskemål om åtgärder till arbetsledningen. Skyddsombud har rätt att stoppa farligt arbete. Skyddsombuden företräder arbetstagarna i skydds- och miljöfrågor. De utses av den fackliga organisationen och ska finnas på alla arbetsställen med minst fem arbetstagare. Utses fler än ett skyddsombud ska ett av ombuden vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna verksamheten.

128

1 10 300


129


Den här boken ingår i en kurs för truckförare. Målet är att skapa skickliga förare, med förmåga att snabbt få rätt sak på rätt plats i rätt tid – och samtidigt upprätthålla en säker arbetsmiljö. Det kräver en förare som kan tänka truck – inte bara köra. Boken är skriven av MA-system, ett företag som inte är knutet till några speciella truckmärken eller leverantörer. Materialet är det mest använda i Sverige och uppfyller med marginal de krav som ställs i TLP 10, den läroplan som arbetsmarknadens parter tagit fram.

MA-system Utbildning AB Porfyrvägen 14, S-224 78 Lund Tel: 046 32 90 10 | education@masystem.se www.masystemutbildning.se

Art.nr. 1210 | v 23.0 | 2021-02

TRUCK 2


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Truck 2 (B-utbildning) by MA-system Utbildning AB - Issuu