GRUNDUTBILDNING I FALLSKYDD
omslag_fallskydd_v5_2020-09.indd 1
FALLSKYDD
Tel:Tel: 046046-32 32 90 10 90 |10 education@masystem.se | Fax: 046-15 10 74 education@masystem.se www.masystemutbildning.se | www.masystemutbildning.se
MA- SYSTE M UTBILD NING
MA-system Utbildning AB MA-system Porfyrvägen AB | Porfyrvägen 14, S-22414 78 |Lund S-224 78 Lund
S Ä K ERHETS UTBI L DNI NG I FA L L S K YDD
Upp emot en tredjedel av alla arbets olyckor i Sverige utgörs av fallolyckor. På landets byggarbetsplatser är de den vanligaste typen av olycka. Varför är det så? Nästan alla olyckor sker för att man brutit mot någon regel. Vilket i sin tur betyder att om alla följde reglerna, skulle antalet olyckor minska kraftigt. Teknik och utrustning för att förhindra olyckor finns. I den här boken får du kunskapen som också behövs. Olyckor handlar ofta om chanstagning och slarv. Det viktiga är inte bara att man har utrustningen – utan att den används, och används rätt.
© MA-system Utbildning | Art.nr. 1710 | v 5 | 2020-09
FALLSKYDD
2020-09-16 14:53
Varför behövs fallskydd? Upptäck riskerna När det gäller säkerhet och arbete på hög höjd kan man inte tjata nog. Oförsiktighet, okunskap eller bristande rutiner har orsakat alldeles för många olyckor genom åren – vissa med lindriga skador som följd, de allra värsta med dödlig utgång. På de följande sidorna får du ta del av en olycka – vi presenterar den i ”serieform” för att så tydligt som möjligt kunna åskådliggöra händelseförloppet. Titta först på scenariot. Fundera sedan på varför det hände – och hur det hade kunnat undvikas.
9
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 9
2020-09-16 14:14
Martin arbetar som reparatör i en lager- och verkstadshall.
Idag har han fått reda på att han ska fixa elkopplingar i taket som av någon anledning slutat fungera.
Därför har han hämtat företagets mobila lift och ställt upp den på plats. Han har utbildning och vet vad han gör.
Allt verkar vara som det ska…
Hans arbetsledare Johan ger instruktioner.
… OCH SEN SER DU KONTAKTERNA UNDER BALKEN, ELLER HUR? JO, JAG TROR DET… Så han börjar med att kontrollera liften.
DU FIXAR DET SÄKERT – MEN BARA HOJTA ANNARS! OKEJ!
Martin spänner på sin sele och gör sig redo för att lyfta.
Snart arbetar sig maskinen uppåt mot taket.
Så här långt är det ett rutinarbete…
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 10
Samtidigt som det här händer, rör sig en truck genom lokalerna…
2020-09-16 14:14
Det är Leif, som kört truck på företaget i många, många år…
Nu håller han på att flytta pallar från verkstaden till transportavdelningen.
?
Men det vet Martin ingenting om. Han har andra problem.
MEN… SYNS INTE DET?
NJÄE… KAN DU VISA? Och som tur är kommer Johan just förbi.
DU, JAG FÖRSTÅR INTE VILKA KONTAKTER DU MENAR?
Så Martin sänker ner korgen för att hämta upp Johan…
JO, VISST…
Under tiden har Leif hunnit ta upp nästa last. Det går på rutin, han har gjort det här många gånger förr…
ÄR DU SÄKER…?
DET FINNS EN SELE TILL DIG OCKSÅ…
JODÅ, JAG SKA JU BARA UPP OCH VÄNDA.
JASÅ, JAHA… FAST JAG KLARAR MIG NOG UTAN…
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 11
2020-09-16 14:15
Leif kör vidare, nu är han på väg mot hallen där Martin arbetar.
Det är enklast, eftersom pallarna ger dålig sikt framåt.
I en trång passage vänder han och backar.
MEN – vad han inte ser, är det stödben som sticker ut i hans väg…
Alldeles för sent inser han vad som håller på att hända ---
--- och ställer sig på bromsen!
Leif är skärrad. Men liften står trots allt kvar. Inget allvarligare tycks ha hänt.
PUH!
DET VAR PÅ HÅRET… Bakhjulet slår i det utstickande stödbenet.
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 12
Därför förstår han först ingenting när skrik högt uppe ekar genom hallen…
2020-09-16 14:15
Vad Leif inte förstått är att den kraftiga stöten när han körde på stödbenet…
… fortplantar sig genom hela liften…
… och förvandlar korgen till en KATAPULT!
DISKUTERA Varför inträffade olyckan och hur skulle den ha kunnat undvikas? Vad skulle liftoperatören gjort annorlunda? Vad borde truckföraren tänkt på?
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 13
2020-09-16 14:15
Varför behövs fallskydd – och varför behövs utbildning? Upp emot en tredjedel av alla arbetsolyckor i Sverige utgörs av fallolyckor. På landets byggarbetsplatser är de den vanligaste typen av olycka. Varför är det så? Nästan alla olyckor sker för att man brutit mot någon regel. Vilket i sin tur betyder att om alla följde reglerna, skulle antalet olyckor minska kraftigt. Teknik och utrustning för att förhindra olyckor finns. I den här boken får du kunskapen som också behövs. Olyckor handlar ofta om chanstagning och slarv. Det viktiga är inte bara att man har utrustningen – utan att den används, och används rätt!
14
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 14
2020-09-16 14:15
Fallskyddsutrustning och hur den används Vad är fallskydd? Övergripande betyder fallskydd att skydda en person från att falla från en högre nivå till en lägre. Det betyder att man så klart inte behöver fallskyddssele när man går upp på andra våningen i ett hus. Där utgör väggarna ett helt rimligt fallskydd. Går man ut på balkongen, är räcket fortfarande tillräckligt skydd. Men så fort man beger sig upp på taket blir situationen en annan. Där ska skyddsräcken finnas – annars måste någon form av personligt fallskydd användas om risk för fritt fall kan uppstå.
21
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 21
2020-09-16 14:15
Olika skyddssystem för olika situationer Selen med lina och förankring kan användas på olika sätt, beroende på situation och vilket arbete som ska utföras.
Begränsningssystem förhindrar användaren att nå ett område där ett fritt fall kan ske.
Begränsningssystem – där risk för fall i princip inte finns Begränsningssystem förhindrar användaren att nå ett område där ett fritt fall skulle kunna ske. Det kan exempelvis användas på platta tak, avsatser eller gångbryggor. För att det ska bli komfortabelt krävs rätt användning. Linan ska alltid hållas sträckt, och för det bör man använda ett smidigt justerlås (typ: enhandsreglering) så att man enkelt kan anpassa längden när man flyttar sig. Systemet skall inte användas på snedtak eller andra situationer där risk för fritt fall föreligger.
Sele + säkerhetslina + förankringsstropp. Dessa fallskyddskomponenter skall fånga och bromsa upp utan att personskada sker.
Fallskyddssystem – fångar och dämpar ett fall Ett fallskyddssystem har betydligt större krav på sig än ett begränsningssystem. Det ska kunna fånga upp en människa i fritt fall och bromsa upp fallet utan att belastningen skadar personen. Riskerna i ett fall varierar med var och hur man arbetar. Det är därför viktigt att välja rätt utrustning för situationen. För det behövs utbildning. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla utrustning och att se till att den används rätt.
24
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 24
2020-09-16 14:16
KONTROLLERA DIN UTRUSTNING! Innan en utrustning används ska den kontrolleras så att den fungerar som den ska och inte har några skador. Det är den som ska använda utrustningen som ansvarar för kontrollen. Inspektera regelbundet förankringskomponenter efter nötskador, klämskador, lösa trådkardeler på stållinor, och att sömnaden är hel i andra linor. All skadad utrustning skall genast tas ur bruk, kasseras eller sändas för reparation av kvalificerad personal. Försök aldrig på egen hand att reparera personlig fallskyddsutrustning.
Karbinhakar
Förankringspunkter
Kontrollera karbinhakar så att låsanordningarna är säkra.
Inspektera även förankringspunkter noga.
Låsanordning
Linor
Testa fallblocket
Kontrollera att låsanordningen på D-ringen är hel.
Se till att linor är utan skador och låser som de ska.
Gör ett provryck i fallblocket för att se att låset slår till (som på ett säkerhetsbälte i bil).
Besiktning en gång om året Förutom den kontroll du ska göra innan du börjar arbeta, måste all fallskyddsutrustning besiktigas minst en gång per år av en person med rätt kompetens (oftast utbildad av tillverkaren). Det här ansvarar arbetsgivaren för. En del tillverkare och kontrollorgan erbjuder databastjänster för fallskyddsutrustning. Genom att man registrerat sina selar, linor etc, kan alla på företaget enkelt hålla koll på produkternas besiktningsstatus. Då får företaget också påminnelser via mail om när det är dags för förnyad inspektion.
29
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 29
2020-09-16 14:16
Övningsuppgifter kapitel 2 Fallskyddsutrustning och hur den används 1 När är midjebälte en lämplig skyddsutrustning att använda? <
A. Vid arbete på platta tak, som del i ett begränsningssystem
<
B. När lutningarna är extra stora < C. Om helkroppssele känns för otympligt
2 Varför ska helsele alltid användas när risk för fritt fall föreligger? < A. För att midjebälte bedöms vara i vägen < B. För att det är den enda typ av sele som tar upp ett fall utan att kroppen behöver ta skada < C. Det stämmer inte – alla fallskydd är lika
3 Var ska du sträva efter att ha förankringspunkten medan du arbetar? < A. Så lågt som möjligt < B. Så långt från dig som möjligt < C. Ovanför huvudet
6 Varför behöver man falldämpare? < A. För att det anges i EU:s direktiv < B. För att mildra chockverkan på kroppen om ett fall inträffar < C. För att skona helselen så den inte tar skada vid fall
7 Innan du börjar arbeta och använda din fallskyddsutrustning ska du kontrollera den. Ur säkerhetssynpunkt, vad är speciellt viktigt att titta efter? < A. Att det inte finns nötskador på linor och att alla låsanordningar är hela < B. Att selen har en färg som syns väl i omgivningen, och att verktygshållare kan monteras. < C. Att selen är tillverkad i ett flamsäkert material och att samtliga karbiner är självlåsande
8 Om du hittar fel på utrustning, vad ska du göra?
4 Var ska förankringspunkten i en liftkorg vara? < A. Så nära korgens infästning som möjligt < B. Så högt som möjligt < C. Så långt ifrån korgens infästning i stativet som möjligt
5 Hur stor belastning ska en förankringspunkt klara? < A. 150 kg < B. 800 kg < C. 1200 kg
< A. Rapportera till arbetsledningen direkt efter avslutat arbetsskift < B. Reparera det själv innan du använder det, eftersom du ansvarar för din utrustning < C. Utrustningen ska tas ur bruk och kontrolleras av kompetent person innan den används
9 Säkerhetslinan ska fånga upp dig om du faller. Vad ska du sträva efter? < A. Att den är så lång som möjligt, det ger mer marginal < B. Att den är så kort som möjligt, då blir fallet kort < C. Att den sitter så lågt som möjligt, då snubblar man inte över den
30
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 30
2020-09-16 14:16
Om olyckan ändå händer Vad händer vid ett fall? Skulle du oskyddad råka ut för en fallolycka är risken stor att följderna blir mycket allvarliga – brutna ben, skallfrakturer eller i värsta fall – döden. Med rätt fallskyddsutrustning använd på rätt sätt är dina chanser att klara dig bra betydligt bättre. En kort säkerhetslina kan i bästa fall rädda dig från att över huvud taget falla över t ex takkanten, från balkongen eller ur liftkorgen. Skulle du ändå hamna i ett fritt fall, då fångar lina, dämpare och sele upp dig så skonsamt som möjligt.
0.5 sek – 1.5 meter
Men man ska ha klart för sig att en fallolycka påverkar kroppen även om du haft fallskyddsutrustning på dig: När den kraftiga accelerationen fångas upp av utrustningen utsätts kroppen för chockverkan. Ju längre fall, desto större kraft – därför ska man sträva efter att minimera fallängden och använda falldämpare.
1 sek – 6 meter Säkerhetsblock stoppar ett fall på mindre än 0,3 m. Det ger minimalt slack (linan hålls spänd) och mjuk uppbromsning med inbyggd falldämpare.
Vill det sig illa har huvudet fått ett slag i fallet. Det är inte säkert att man tänker så klart, eller ens är vid medvetande. Efter ett fall kan man bli hängande utan möjlighet att rädda sig själv – och det kan snabbt bli livsfarligt. Därför att det viktigt att inte vara ensam vid höjdarbete – och att man har en plan för hur räddning ska kunna utföras! Efter fallet ska man ha klart för sig att också sele, linor och infästningar har utsatts för kraftiga belastningar. Inspektera förankringspunkter noga. Skicka fallskyddssele och övrig utrustning på kontroll.
Använd alltid hjälm med hakrem när du arbetar på höjd
En kropp som faller accelererar oerhört snabbt. Efter en halv sekund har den hunnit falla en och en halv meter – men redan en halv sekund senare har den passerat sex meter. Efter två sekunder har den fallit 22 meter.
2 sek – 22 meter 32
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 32
2020-09-16 14:16
Vad avgör hur långt fallet blir? När du gör din riskbedömning och bestämmer vilken skyddsutrustning du ska välja, måste du också göra en bedömning av hur långt ett eventuellt fall kan bli. Det säger sig själv att fallskyddsutrustningen inte sammanlagt får bli längre än fallsträckan. Men tänk på att det inte bara är antalet meter ner till t ex marken du ska med i beräkningen. Du måste räkna med:
Längden av linan Töjning av linan/falldämpare Längden på person Säkerhetsmarginal – minimum 0,8 meter
Här är två exempel på hur du bör räkna:
Från förankringspunkt till fallskyddshus – 0,3 meter Från förankringspunkt till falldämpare – 2 meter
Total falldistans – 0,5 meter
Från D-ring till fot – 1,7 meter Uppbromsningsdel i dämparen – 1,5 meter
Säkerhetsavstånd 0,8 meter
= Totalt 3,3 meter Från D-ring till fot – 1,7 meter
Säkerhetsavstånd 0,8 meter
= Totalt 6 meter 33
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 33
2020-09-16 14:16
1 1. Hur mår jag? Att arbeta på hög höjd kräver full uppmärksamhet. Man kan inte ”glömma bort” var man befinner sig eller vilka risker man utsätter sig för under ens några minuter för att man är trött eller känner sig sjuk. Innan du börjar arbeta – känn efter? Är du inte i form ska du stanna på marken!
2 2. Är det rätt utrustning för min situation? Gör inte bara ”som förra gången”! Tänk verkligen efter vad det är du ska göra. Och bestäm sedan vilken utrustning som är bäst anpassad för den uppgiften. Kräver arbetssituationen ett fallskyddssystem eller bara ett begränsningssystem? Vilket räddningssystem ska användas?
42
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 42
2020-09-16 14:17
3 3. Är utrustningen i bra kondition? Det första du bör fråga dig är om den obligatoriska 1-årskontrollen av personal med rätt kompetens är genomförd? Sen bör du som sagt göra din egen kontroll – leta efter nötskador eller kläm-skador på utrustningen; kontrollera lås, infästningar och fallblock. Kontrollera också eventuell fallindikator. Om utrustningen chockbelastats kanske den inte klarar ett fall till. Vid osäkerhet kontakta producenten för råd.
4 4. Är utrustningen rätt justerad? Säkerhetsselen skall vara rätt injusterad för att passa just dig. (Ändra om det behövs – det påverkar både komforten medan du arbetar, och kan innebära att du undviker klämskador efter ett fall.) Kopplingslinan ska ha rätt längd (sträva efter att ha den så kort som möjligt). Förankringspunkten ska sitta rätt (helst så rakt över som möjligt) i förhållande till arbetssituationen.
43
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 43
2020-09-16 14:17
Höjdarbete i verkstadsmiljö Höjdarbete inomhus, i verkstadslokaler, lager eller maskinhallar ställer speciella krav. Människor och maskiner kan röra sig i samma områden och ökar riskerna. 3 Om du använder lift – tänk på golvets bärighet
Om man ska arbeta från lift måste alla kranar i närheten spärras och låsas. Tänk också på behovet av avspärrning.
Innan du kör in och börjar arbeta, kontrollera för säkerhets skull bärigheten, så att golvet klarar den maskin du ska använda. Tänk på att kabelgravar oftast inte har samma bärighet som det ordinarie golvet, kontrollera vad de får utsättas för innan du kör över. Golvbrunnar utgör normalt inte någon fara, men undvik att placera hjul eller stödbensplattor på dem utan extra underlägg. 3 Avspärrning kan vara absolut nödvändigt Rör sig truckar i närheten av den plats där du ska arbeta är avspärrning viktigt. Annars finns risk för påkörning och risken att liften välter. Av samma anledning är fallskyddsutrustning för samtliga som befinner sig i liften ett lagkrav. Finns det risk att någon kan komma till skada genom klämning eller nedfallande föremål, skall området också spärras av. Människor som rör sig i arbetsområdet är inte alltid observanta på vad som sker i höjden. Traverser i taket måste spärras och låsas innan arbete påbörjas från stege, ställning eller lift.
46
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 46
2020-09-16 14:17
Tänk om vi kunde lära dig undvika de här tre sakerna… Nu har vi gått igenom det mesta du behöver veta om fallskydd. Vi har visat att fallolyckor är den vanligaste olyckstypen och var du kan läsa mer om exakt vilka regler som gäller; vi har gett en översikt över vilka utrustningar som finns, hur de ska användas och vad du bör kontrollera innan du börjar använda dem; och vi har visat hur viktigt det är att man planerar och övar räddning. Vad vi inte lyckats med är att visa hur du undviker en olycka. För att göra det, börjar från andra änden – vilka är de tre vanligaste orsakerna till att allvarliga fallolyckor inträffar?
1
2
3
Olycksorsak 1
Olycksorsak 2
Olycksorsak 3
En bil eller en truck eller något annat kör in i den ställning där man arbetar.
Man ”ska bara”. Vi känner alla igen det, man följer reglerna precis som man ska – ända fram till det där lilla undantaget. Man är till exempel uppe i liften, når inte riktigt, och ”ska bara” klättra upp på kanten för att…
Det räcker för att personerna i korgen ska kastas ur och störta till marken.
Man ”glömmer” och tycker att arbetsuppgiften som ska göras kommer att gå så pass fort, eller risken är så liten, att man ”missar” att sätta på selen. Och så råkar man halka till. Eller snubbla över en kant. Utan sele kan konsekvenserna bli förödande: brutna ben, invalidisering eller – en dödsolycka.
Risken kan undvikas om... du alltid sätter upp avspärrning när det finns risk för påkörning!
Risken kan undvikas om... du är klok nog att alltid använda fallskydd när du höjdarbetar.
Risken kan undvikas om... om du aldrig gör undantag från säkerhetstänkandet.
Man kan till exempel stå i en lift vid ett bygge när en lastbil backar in ett stödben.
Olyckan som följer trodde man bara händer någon annan.
48
bok_fallskydd_v5-0_2020-09.indd 48
2020-09-16 14:17
GRUNDUTBILDNING I FALLSKYDD
omslag_fallskydd_v5_2020-09.indd 1
FALLSKYDD
Tel:Tel: 046046-32 32 90 10 90 |10 education@masystem.se | Fax: 046-15 10 74 education@masystem.se www.masystemutbildning.se | www.masystemutbildning.se
MA- SYSTE M UTBILD NING
MA-system Utbildning AB MA-system Porfyrvägen AB | Porfyrvägen 14, S-22414 78 |Lund S-224 78 Lund
S Ä K ERHETS UTBI L DNI NG I FA L L S K YDD
Upp emot en tredjedel av alla arbets olyckor i Sverige utgörs av fallolyckor. På landets byggarbetsplatser är de den vanligaste typen av olycka. Varför är det så? Nästan alla olyckor sker för att man brutit mot någon regel. Vilket i sin tur betyder att om alla följde reglerna, skulle antalet olyckor minska kraftigt. Teknik och utrustning för att förhindra olyckor finns. I den här boken får du kunskapen som också behövs. Olyckor handlar ofta om chanstagning och slarv. Det viktiga är inte bara att man har utrustningen – utan att den används, och används rätt.
© MA-system Utbildning | Art.nr. 1710 | v 5 | 2020-09
FALLSKYDD
2020-09-16 14:53