historia
hörde helt i och med krigsutbrottet 1914. Hoppet ställdes till att Ryssland skulle bistå med säd, men transporterna försvårades av att den ryska armén hade förtur på järnvägen. 1915 infördes prisreglering för socker, 1916 för kött-, säd-, och mjölkprodukter och 1917 bland annat för potatis, fisk och bageriprodukter. Elin Sjöström publicerade år 1918 Dyrtidskokbok där hon bland annat uppmanar att Husmodern kan emellanåt taga sin tillflykt till potatis eller kålrötter för att därmed utdryga mjölet och behöfver då endast 75 gr rågmjöl till sin gröt och får då 95 gr öfver för följande dag, då hon kan servera korn- eller hafregrynsgröt och ändå hafva litet öfver att späda i degen eller variera vällingen med. De flesta recept innehåller kokt potatis för att dryga ut rätterna eller potatismjöl för avredning och för att få stadga i de tunna sopporna. Elin Sjöström skriver: De flesta förrätter, som kunna tillredas under nu rådande lifsmedelsbrist, innehålla rotsaker. Med särskild förkärlek tillgripes potatisen; men äfven beträffande denna förpliktas vi att iakttaga sparsamhet. Också smöret kunde utdrygas med hjälp av potatismjöl: 250 gr smör 2 ½ dl mjölk ½ msk potatismjöl
Potatismjölet blandas i en liten del af mjölken, resten af mjölken kokas upp, hvarefter potatismjölet tillägges, och det hela får koka som vanligt. Blandningen hälles upp och får kallna, men medan densamma ännu är ljum, iblandas smöret i små bitar. Smöret bör därförinnan bearbetas till det blir smidigt. Blandningen hälles i en kruka, och bearbetas till dess densamma är alldeles slät, och får därmed stelna på kallt ställe. Salt efter smak. Af denna mängd fås ½ kg krigssmör. Matbristen återkom under nästa krig och under påföljande kristid på 1940-talet var potatisen på nytt en basingrediens för många påhittiga nödlösningar. Det var också viktigt att få upp skörden trots att männen var vid fronten och i SLS arkivs samlingar finns uppgifter om hur arbetsfolk från städernas firmor
Sibbo bittiga/tidiga satte Sibbo på kartan som potatiskommun. Skärgårdsborna sålde potatis från sina båtar i Kolerabassängen i Helsingfors. Foto Hindrik Strandberg 1967 (SLS 909_3)
kallades till potatisupptagningstalkon på landsbygden, potatisen skulle ju gräftas upp, så ett tjugotal kunde behövas. Det brukade gå muntert och trivsamt till. I Helsingfors parker odlades potatis och i minnesteckningar från krigstiden berättas om hur soldaterna ibland hittade övergivna potatisland, kor, får och grisar vid frontavsnittet vilket gav upphov till improviserade festmåltider. Men det finns också uppgifter om hur all potatis, som fanns i ett stort lager i Helsingfors, frös under en av de kalla krigsvintrarna vilket påverkade livsmedelssituationen i allra högsta grad. Potatisen har alltså sedan mitten av 1800-talet varit en hörnsten i den finländska kosten. Traditionellt har potatis serverats till snart sagt alla kött- och fiskrätter, från kalasmat till enkel strömming i saltlake. På dialekt finns päronkamsan, gobbenronka, pikkalaka, klyvittår, ludiveetå med mera, som alla har gemensamt att recepten innehåller potatis eller äts med potatis. Potatis och sovel är också ett känt begrepp. Definitionen på sovel i Svenska Akademiens ordbok är mat som äts med bröd eller potatis för att höja smakupplevelsen av denna. Där ges som exempel meningen Barn bör läras att inte bara äta sovlet utan även hålla till godo med potatisen och bönorna. På samma linje var värdinnan i Helsinge som åt sin dräng sade ätin int fisk o fisk i var munsbit utan doppin nu någon gång i lakan å. Vanligen var det just potatis som doppades i saltlaken och utgjorde grunden för måltiden, sovlet fick man hushålla med.
Källor: Svenska litteratursällskapets arkiv, Helsingfors SLS 208 Traditionsuppteckningar, Henrik Kullberg 1912 SLS 212 Traditionsuppteckningar, Petter Edvard Ohls 1913 SLS 364 Livet bland Kvarkens söner och döttrar. Folklivsbilder skildrade av Hugo R.A. Sjöberg 1917 SLS 826 Måltidsordningen. Folkkultursarkivets pristävling nr 16. Kurt Zilliacus 1965 SLS 1072 Till Folkkultursarkivet inkommet material av varierande slag 1973 SLS 1984 Krigstiden i våra minnen. Folkkultursarkivets specialfrågebrev nr 50. Ingalill Irche-Åhberg 2001 Digitalt material: http://almanakka.helsinki.fi/sv/arkiv/ yliopiston-almanakat-universitetets-almanackor-1608-1999/almanackorna-pa1900-talet.html (26.6.2015) Korhonen, Teppo. Peruna tulee tutuksi. http://www.helsinki.fi/kansatiede/ histmaatalous/extrat/erillisartikkelit_peruna.htm (13.05.2015) Örebro universitet, Grythyttan kokböcker. Cajsa Warg 1822 http://130.243.103.193/greenstone/ collect/archives/HASHec15.dir/my.html (26.6.2015) Litteratur: Björklund, Gustafva. Kokbok för husmödrar. Stockholm 1885 Lindqvist, Yrsa. Mat, måltid, minne. Hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors 2009 Nylander, Margareta. Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen. Stockholm 1823 Sjöström Elin. Dyrtidskokbok. Helsingfors 1918
m a r t h a s m at ku lt u r
9