Notbladet#1 2016

Page 1

Konsten att dirigera

Mozarts ­Requiem

Brahms matvanor

#1 2016

WÄąener Musikverein


innehåll

öppna ­r epetitioner

4 Berglin

I skrivande stund är datum för öppna repetitioner inte fastlagda.

6 Nota Bene 8 Sommarkonsert 9 Musikträffar 10 Konserttips 14 Malmö Chamber Music

MSO återkommer i separat meddelande med dessa datum.

18 Konsten att dirigera 24 Wiener Musikverein 30 Johannes Brahms 38 Musikkryss

kontakt Allmänna frågor & medlemsärende kontakt@ msov.se Daniel Hansson ordforande @ msov.se Barbro Edholm v.ordförande@ msov.se Eva Forsell sekreterare@ msov.se

f o r m: j a d e s i g n

Inger Ohlsson kassor @ msov.se

2

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


O r d för a n d e ta r ton

Kära musikvänner!

D

en senaste tiden har konstmusiken debatterats stort i våra riksmedier. Sveriges Radio Berwaldhallen kallade till Riksting för västerländsk konstmusik i samverkan med Kungliga Musikaliska Akademien, Svensk Scenkonst och Musikverket. Fyra prominenta institutioner i svenskt musikliv, samtliga ledda av kvinnor. Detta var en inbjudan till ett brett och öppet samtal om förutsättningarna för den konstmusik vi alla värdesätter högt. Med vändande post kom så reaktionerna. Flera debattörer var redo att bistå med sina åsikter om hur konstmusiken kunde räddas, inte räddas alls eller vad som egentligen var felet med allt. Namnkunniga personer som endast i egenskap av sina titlar och positioner salu­ förde och problematiserade gamla åsikter. Alla män.

daniel hansson

Jag finner det uppseendeväckande att se hur en inbjudan till samtal från några av musiklivets betydelse­fulla ledargestalter, omedelbart bemöts av en ordsvada vars innehåll i det närmsta kan betecknas som allmängods och vars syfte endast tycks vara oblyg självhävdelse. Det positiva i detta sammanhang är ändå att de, trots sin elementära nivå faktiskt expanderar debatten. Låt även fortsättningsvis konstmusik bli något vi samtalar om och som väcker debatt – för denna musik är faktiskt något som betyder mycket i våra liv. Jag vill även passa på att önska all medlemmar en härlig sommar, får ni kraftig längtan efter orkestermusik anmodar jag er att genast anmäla er till Medlemsresan som bär åstad till Bosjökloster.

Låt även fortsättningsvis konstmusik bli något vi samtalar om och som väcker debatt n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

3


n ota b e n e

Lyckad afton med nya ansikten den 9 mars var det musikträff i The Green Room. Kvällen blev mycket lyckad. Mer än 50 vänner var där för att lyssna och att spisa, därav många nya medlemmar. Klas-Göran Wahlgren, violin, och Olle Sjöberg, piano, tog oss med på en musikalisk rundtur i Norden där vi fick avnjuta Stenhammar, Svendsen, Sibelius, Nielsen med flera och sedan tog de oss vidare över Östersjön till Estland för ett stycke av Arvo Pärt.

Berglin

4

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


Bli mecenat!

www.fioler.se Medlem av: Entente Internationales des Maitres Luthiers et Archetiers d’Art Verband Deutscher Geigenbauer und Bogenmacher e. V. Sveriges Violinbyggarmästare

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

5


n ota b e n e

Stipendieutdelning 2016

I

samband med konserten den 28 april på Malmö Live delade Malmö Symfoni­Orkesters Vänner ut sina årliga stipendier till musiker i Malmö Symfoni­ Orkester. Detta för att stödja orkester­medlemmarnas studier (studiestipendium), utveckling (utvecklings­stipendium) eller för att hedra enskilda musiker för till exempel lång och trogen tjänst eller annan anledning som msov vill uppmärksamma (nominerings­ stipendium).

mottagare av 2016 års stipendier Kammarorkester ��������� 60 000 kr studiestipendium stämgrupp Viola ������������������� 30 000 kr studiestipendium, enskilda musiker Gustav Melander ��������� 16 000 kr Katlijn Sergeant ��������� 16 000 kr förtjänststipendium

Stipendierna, sammanlagt 142 000 kr, över­räcktes av msov:s ordförande Daniel Hansson.

6

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

Annika Amundsen �������� 10 000 kr Carl-Johan Stjernström ��� 10 000 kr

bidragande företag: Bellevue Blommor och trend Belmot Sweden AB Blomstra på Limhamn Bokföringsservice AB Förenade Bil AB Juristfirman Åke Oxhamre KjellGraph Ramlösa Midway Holding AB N. Nilsson Fiolbyggare Oldentoft Holding AB PriceWaterhouse Coopers AB Spirendus AB Svenskt Näringsliv TransFargo AB Volito AB


Mötesplats för vänner! msov:s nya disk är nu klar! Den har formgivits av Nina Warnolf. Här är tanken att intresserade ska kunna lösa medlemskap i vår förening, lyssna på konsert­ introduktionen, hämta intressant information, möjligen köpa skivor men också träffa likasinnade musikvänner.Även fortsättningsvis anordnar vännerna introduktioner inför alla Torsdagskonserter. Vi rekryterar vi nu vänner som kan bemanna denna disk! Detta är en fantastisk möjlighet att träffa nya människor och samtidigt bidra till att vår förening kan växa. Vid disken hoppas vi att goda samtal och fördjupade relationer, till musiken och varandra kan odlas. Konsertvärdarna erbjuds fribiljetter till kvällens konsert. Det kommer att behövas två personer vid varje Torsdagskonsert Man öppnar disken i samband med konsertintroduktionen 30 minuter innan konsert och bemannar den även i Pausen. Tveka inte att förutsättningslöst anmäla ditt intresse.Vi åter­kommer med en informationsträff under trevliga former.

Nina Warnolf om projektet: »Uppdraget med att ta fram en mobil display till msov var både roligt och utmanande. Det handlade om att skapa en möbel som skulle kunna vara dels en samlingspunkt för msov, passa fint in i miljön nina warnolf på Malmö Live Konserthus, och samtidigt innehålla både gott om förvaring, en tydlig display och en shop. Dessutom skulle möbeln lätt kunna flyttas runt i huset. Ett både klassiskt och modernt uttryck önskades. Idéen med att blanda anmälan antika sirliga möbler i en modern Eva Forsell, och stram kontext var både estetisk sekreterare och praktisk. Möbelns tre delar anspelar på msov:s logotyp med tre e-post: sekreterare stående staplar i olika höjd.« @ msov.se

telefon: 040–16 10 83 telefonsvarare: Var vänlig lämna namn och nummer

Nina Warnolf är även upphovs­ person till utställningen om Malmö Live som ständigt kan ses i foajén. hemsida: nina.warnolf.se n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

7


m e d l e m s ko n s e rt

Sommarutflykt Vännerna arrangerar denna sommar en utflykt den 20 augusti, endast fÜr medlemmar i MSOV.

Strauss, Rosenberg m fl. Sixten NordstrÜm medverkar som Ciceron pü konserten. FÜr 50 ür sedan träffade han Rosenberg pü HÜÜrs station och han kommer att avslÜja vad som sades dü. En härlig sommarupplevelse till starkt reducerat pris. program 10:30 avfärd frün malmÜ live Under resan bjuder Daniel Hansson pü en guidad visning av Skünes musiklandskap.

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

inkl. bussresa, lunch och konsertbiljett:

299 kr

13:00 konsert 15:00 hemfärd, üter i MalmÜ ca 16:00

anmälan 7¤MLPNNFO UJMM .VTJL Q¼ #PTKœLMPTUFS TPN CKVEFS JO EJH UJMM I¤SMJHU TKVEBOEF NVTJL GS¼O CMBOE BOOBU 4ZEBNFSJLB /KVU BW PGœSHMœNMJHB VQQMFWFMTFS

sker genom inbetalning till bg 5731–0872 Märk inbetal­ ningen med ert fullständiga namn.

L L H

I:

G 0(1 CN :

+-(0 <:CL:LMBG: Â?D>KLMKÂĽF

B I C > K L

+)(1 ?K>=KBD ;NKLM>=M

?BE

senast 1 augusti, begränsat antal platser.

*-(1 LHIAB> =:KMB@:EHG@N>

ppp'fnlbd&[hlchdehlm^k'l^

+)(1 F:EBG GRLMKÂĽF

(1

osa

+)*/

8

pris

CH

F

Ăśr ĂĽttonde ĂĽret i rad arrangeras Sommar­ konserter pĂĽ det otroligt vackra BosjĂśkloster. Konserterna spelas i den stora rustika Logen med plats fĂśr cirka 450 i publiken. Kalkstensvita väggar och trägolv formar här en utsĂśkt akustik! I sommar spelar MSO fĂśr fĂśrsta gĂĽngen pĂĽ BosjÜ­ kloster och vi kommer som stĂśd­­ trupp fĂśr att hedra det gäst­spelet! Malin NystrĂśm,violin/konsert­ mästare i MSO är solist i Piazzollas Ă…rstiderna och Fredrik Burstedt hĂĽller i taktpinnen. I Ăśvrigt blir det musik av Beethoven, Nielsen,

12:00 lunch – bosjĂśkloster Hjortfärsbiff, rĂśdvinssĂĽs, färskpotatis, wokade sockerärtor, svart vinbärsgelĂŠ

* +


Välkomna till våra musikträffar hösten 2016 måndag

anmälan

onsdag

10 oktober

e-post: sekreterare @ msov.se

7 december

Vid kvällens konsert får vi njuta av flöjt och harpa. samling: Biljettkassan

telefon: 040– 16 10 83 (telefonsvarare: säg namn, datum, om du vill äta och vad du vill äta). – Eva Forsell

kl.18:30

För de som väljer att umgås en stund därefter erbjuder restaurang Clarion följande meny: Tomat, feta och basilikapaj 110 kr Torsk med fänkål, potatiskaka, veloute 150 kr Kaffe och kaka 40 kr .......................... Sista anmälningsdag för eftersits och mat är är måndag den 3 oktober.

återbud Eventuellt återbud lämnas senast 5 dagar innan den aktuella kvällen. Vid senare avbokning måste vi be om betalning för beställd mat.

kl.18:30

julträff Vid kvällens konsert får vi lyssna till hela altviolinstämman. samling: Biljettkassan Vi börjar som vanligt med lite glögg och pepparkakor innan konserten. För de som väljer att umgås en stund därefter erbjuder restaurang Clarion följande meny: Grillad kyckling med primörer och smörad buljong 150 kr Lax och spenatpaj 110 kr Kaffe och kaka 40 kr .......................... Sista anmälningsdag för eftersits och mat är är onsdag den 30 november.

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

9


ko n s e rt t i p s

Tjajkovskij Symfoni nr 5 jag missar ogärna en konsert med Tjajkovskij’s musik. 19 : 0 0 För några år sedan läste jag Paul 20 aug u st i 2016 Britten Austin’s lilla bok Kjell Edstrand Angående något som hände Tjajkovskij (Carlsson Bokförlag 1995). Jag citerar ordagrant: lö r d a g

»I vår tid, kanske i alla tider, krävs ibland ett förtvivlans mod att vara konstnär. Uppmuntrad av det framgångsrika uppförandet av sin ungdomliga F-dur ouvertyr gick den unge Tjajkovskij in på ett kafé för att teckna ner de första takterna till en första symfoni.

jag skulle ta vägen. Hela dagen irrade jag omkring på gatorna. Det malde oavlåtet i huvudet på mig: ›Jag är steril, betydelselös, kommer aldrig att bli något‹. Hela tiden kände jag mig plågad och betryckt av tanken på att behöva gå hem, där Far genast skulle börja bevisa hur rätt han haft när han motsatt sig min musikaliska karriär.« Med facit i handen kan vi bara luta oss tillbaka – inte för att konstatera hur fel Cui hade – utan för att bara låta Tjajkovskijs toner strömma in i oss.

Den femte symfonin tillägnade han en av sina viktigaste andliga och musikaliska mecenater – Theodor AvéLallemant. Denne man stod inte ut med Tjajkovskijs bullriga orkestrering och hans slagverkseffekter – han försökte förmå honom att flytta till Medan han väntade på kyparen föll Tyskland för att få utvecklas till en blicken på en tidningsrecension, sann tysk kompositör. Tyvärr ick inte skriven av César Cui, en dåförtiden Avé-Lallemant uppleva uppförandet eminent, numera rätt bortglömd i Hamburg som Tjajkovskij själv tonsättare, kritikern som förde dirigerade med stor framgång. spiran på Petersburg-parnassen. Ouvertyren, skrev Cui, saknade varje som helst värde. Och inte bara det. Dess unge upphovsman saknade all talang, var utan framtid. Genast slogs ynglingens värld i spillror:

pjotr iljitj tjajkovskij

10

Då jag läst denna hemska dom visste jag knappast längre vad som hände mig. Allt svartnade för min syn. Det gick runt i huvudet på mig och jag rusade ut ur kaféet som om jag blivit galen. Jag visste inte vad jag gjorde, eller vart

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


Balettmusik och pianokonsert to r s d a g 19 : 0 0 22 september 2016

Leif Holmström

george balanchine & igor ­s travinsky

främsta instrumentala verk. Hans tonspråk är personligt, starkt präglat av rytm och egenartad behandling av harmoni och melodi. Folkmusiken var en kvällens konsert bjuder på viktig inspirationskälla. Hans stora kontraster – en pianokonsert Sinfonietta har fem satser. Särskilt av Mozart omgiven av musik av utmärkande är första satsen Stravinsky respektive Janáˇcek för bleckblåsinstrument och till viktiga verk i den moderna pukor med ett återkommande danskonstens historia. fanfarmotiv och sista satsens överväldigande final. Den Igor Stravinskys Näktergalens sång tjeckiske koreografen Jiˇrí Kylián är en symfonisk dikt baserad på inspirerades av verket till en balett hans opera Näktergalen, en lyrisk med samma titel som uruppfördes berättelse i tre akter inspirerad av år 1978, ett mästerverk som H. C. Andersens saga. på ett kongenialt sätt förenar Janáˇceks expressiva musik med Verket är sammanställt av musik kraftfull och elegant koreografi. från operans andra och tredje Det blev Kyliáns internationella akter som komponerades 1913–14 genombrott. i anslutning till Våroffer. Det rör sig om ett markant modernistiskt Wolfgang Amadeus Mozart verk med raffinerad rytmik komponerade pianokonsert nr 17 och dissonanta klanger. Det i G-dur år 1784, en av sex med komponerades till Ryska Baletten samma tillkomstår. Musiken är för en balett med premiär år 1920 elegant med en fin balans mellan i Paris. Några år senare, 1925, kom solostämma och orkesterns olika baletten åter upp på repertoaren instrumentgrupper. Solist är den men nu med ny koreografi av unge bulgariske pianisten Evgeni en ung rysk dansare, George Bozhanov, prisad för en brilliant Balanchine, sedermera en berömd teknik, ett nyansrikt spel och ett koreograf med ett nära samarbete personligt uttryck. med Stravinsky. Det är denna version som har skrivit in sig i Kvällens program dirigeras baletthistorien. av slovakiske Juraj Valˇcuka, efterfrågad av många orkestrar och Den tjeckiske tonsättaren Leoš operahus. Janáˇcek skrev Sinfonietta (1926) under en intensiv skaparperiod sent i livet och den hör till hans n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

11


ko n s e rt t i p s

Sjostakovitj to r s d a g 19 : 0 0 1 3 o k to b e r 2016

Leif Holmström

dmitrij ­s jostakovitj

12

vid en betraktelse av den symfoniska musikens utveckling under 1900-talet är det ofrån­ komligt att nämna Dmitrij Sjostakovitjs betydelse. Denne gigant i sovjetiskt musikliv under fem decennier var en oerhört produktiv tonsättare med verk i många olika genrer och stilar. De symfoniska verken intar något av en särställning. Han komponerade sammanlagt 15 symfonier som visar prov på stor bredd ifråga om val av besättning, längd och motiv. Stilen är starkt personlig med influenser av rysk folkmusik och radikala strömningar i 1900-talets musikliv liksom av neoklassicistiska former. De första fyra symfonierna utmärks av ett tilltagande modernistiskt tonspråk som år 1936 kom att kraftigt kritiseras från politiskt håll med anklagelser om formalistisk musik som var »grov, primitiv och vulgär«. En sådan kritik kunde då vara livsavgörande och Sjostakovitj komponerade därefter den ofta spelade femte symfonin (1937) som »en sovjetisk konstnärs svar på berättigad kritik«. Härefter följde bl.a. monumentala verk som den sjunde symfonin (1941), kallad Leningradsymfonin, den tionde (1953) med världsfreden som motto och den trettonde

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

(1962), även benämnd Babij Jar, för bassolo, manskör och orkester, liksom symfonier för mindre besättningar. Kvällens program bjuder på något av en tidsresa – Sjostakovitjs första och sista symfonier. Den första symfonin komponerades 1924–25 då Sjostakovitj avslutade sina studier vid dåvarande Leningrads musikkonservatorium. Redan i detta tidiga verk framträdde personliga drag i musiken som senare skulle utvecklas i olika riktningar. Verket blev en stor framgång för tonsättaren, även internationellt. Sjostakovitjs sista symfoni, symfoni nr 15 (1971), har betraktats som en hyllning till europeisk tonkonst med citat från Rossini och Wagner och med inslag av tonsättarens bekanta »signatur«, D–S(Ess)–C–H. De fyra satserna bygger på tolvtonsserier. Dirigenten Kirill Kondrasjin har beskrivit symfonin som att »den utstrålar en lugn visdom, resultatet av ett liv som gått till ända«. Konserten leds av ryske Vassily Sinaisky, MSO:s tidigare chefdirigent och sedan 2011 hedersdirigent. En musikalisk högtidsstund väntar.


Mozarts Requiem to r s d a g 19 : 0 0 3 n ov e m b e r 2016

Leif Holmström

wolfgang amadeus mozart

i inledningen till Miloš Formans berömda film Amadeus (1984) möter vi den åldrige Antonio Salieri, en komponist svårt plågad av samvetskval och självförebråelser. Han anklagar sig själv för att ha förorsakat Mozarts död. Han gör ett självmordsförsök som misslyckas. Många musik­ entusiaster erinrar sig säkert att i filmens ljudspår klingar musik ur första satsen av Mozarts symfoni nr 25. Härefter berättar Salieri om sitt glansfulla och framgångsrika liv som hovkomponist i Wien men i skuggan av geniet Mozart, en skugga som inte lämnade Salieri någon ro. Filmen kulminerar med att Mozart arbetar med sitt sista verk – Requiem – som han inte mäktar fullborda innan döden inträffar. Kvällens konsert ansluter i valet av verk till filmens kronologi. Symfoni nr 25 i g-moll kompo­ nerades år 1773 av en ung Wolfgang Amadeus Mozart och utgör ett fint genomarbetat verk med god balans mellan satserna. Symfonin

omtalas ibland som den lilla i g-moll till skillnad från den betydligt senare symfoni nr 40 i samma tonart från 1788, ett sublimt verk av en mogen mästare. Huvudnumret i denna konsert ät förstås Mozarts Requiem. Detta verk ansluter till traditionen att komponera musik till den katolska dödsmässan – missa pro defunctis. Mozarts och Verdis bidrag till genren hör till de mest effektfulla och oftast framförda. Rekvier kan även bygga på annat textunderlag. Ein Deutsches Requiem av Johannes Brahms och War Requiem av Benjamin Britten är kända exempel på detta. Mozarts Requiem var ett beställningsverk som han arbetade med in i det sista. Han lär i livets slutskede ha betraktat verket som en dödsmässa han skrev för sig själv. Han avled den 5 december 1791. Efter Mozarts död fullbordade Franz Xaver Süssmayr, elev till Mozart och Salieri, pietetsfullt partituret baserat på efterlämnat material. Graden av bearbetning är omdiskuterad men resultatet som vi känner det är ett mästerverk präglat av djup uttrycksfullhet med pregnans i stil och form. Kvällens program i allhelgonatid dirigeras av det finländska stjärn­ skottet Dalia Stasevska. Det är ett spännande val. Hon har studerat för Jorma Panula i Stockholm och Leif Segerstam i Helsingfors. Förutom MSO medverkar Malmö Live Vokalensemble och solister. n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

13


MALMÖ ­ CHAMBER ­ MUSIC 21–25 september 2016 Under fem dagar välkomnar Håkan Hardenberger, vår tids störste trumpetsolist, internationella och svenska stjärnartister till sin hemstad Malmö.

av Karin Hansson

14

»Jag har bjudit in vänner och kollegor från hela världen för att framföra såväl kammar­musikaliska centrala verk som udda rariteter och musik så nyskriven att bläcket inte hunnit torka«, säger Håkan Hardenberger

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

Malmö Chamber Music erbjuder publiken stor­artade och spännande konsertupplevelser på högsta internationella nivå. Under fem dagar framträder stjärnartister från olika delar av världen och i det lilla, nära formatet ger de oss sina högst personliga tolkningar. Förutom stjärn­späckade konserter på Palladium, Malmö Live Konserthus och i S:t Petri kyrka ges gratis lunchkonserter och senare på kvällen får kammarmusiken ta plats i klubbmiljö på Grand Öl & Mat. Musik i Syd är initiativtagare till Malmö Chamber Music som vill ge


­

håkan ­h ardenberger


Jag har bjudit in vänner och kollegor från hela världen

kammarmusiken en central plats håkan ­hardenberger och öka nyfikenheten och intresset för genren i regionen. »Håkan Hardenbergers medverkan är också en väsentlig orsak till att festivalen arrangeras, säger Musik i Syds VD Martin Martinsson. »Vi är mycket stolta över att ha honom med oss. Han har tagit ett stort ansvar i planeringen och han är mycket engagerad i alla detaljer av programmet. Han vet verkligen vad han vill göra«, säger Martinsson. Stadens arenor var en annan anledning till att starta festivalen: »Vi har Palladium, en av de bästa kammarmusiksalar i Skandinavien och nu har vi också nya Malmö

16

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

Live konserthus, vilket gör det möjligt att göra saker på en internationell nivå«, fortsätter Martinsson. Festivaltonsättare är HK Gruber, Satie och Brahms och under festivalen uruppförs verk av Malmötonsättarna Staffan Storm och Tobias Broström. »Med blandningen som vi har hoppas jag verkligen att attrahera både människor som har ett genuint intresse för kammarmusik och personer som är kanske är nyfikna eller inte vet någonting alls om det«, säger Håkan Hardenberger. Malmö Chamber Music genomförs för första gången i september och kommer att vara en årligen återkommande festival i Malmö.


medverkande artister: Adolf Fredriks Flickkör, Leif Ove Andsnes, Lise Berthaud, Malin Broman, Stefan Dohr, Anna Grevelius, HK Gruber, Hagen Quartet, Per Ivarsson, Amelia Jakobsson, Ayla Kabaca, Harriet Krijgh, Carl Adam Landström, Mahler Chamber Orchestra, Gustav Melander, Musica Vitae, Roland Pöntinen, Francisca Skoogh, Baiba Skride, Lauma Skride, John Storgårds, Vertavo Quartet, Minna Weurlander samt studenter från Musikhögskolan i Malmö och musiker ur Malmö SymfoniOrkester konsertplatser: Palladium, Grand Öl & Mat, S:t Petri kyrka, Malmö Live Konserthus

mahler chamber ­orchestra, francisca skogh, ­roland p­ öntinen program & mer information: ­ www.malmochambermusic.com biljettbokning: Kulturcentralen Södra Förstadgstan 18, Malmö www.kulturcentralen.nu |040–10 30 20

hagen ­quartet Erbjudande till mso vänner:

15 % rabatt/biljett på ord. pris på alla konserter under Malmö Chamber Music 2016 (obs! gäller ej konserterna på klubb krinolin/grand öl & mat) Vid bokning ange kod: gruber

Biljetter till konserten 25 ­september säljs via Malmö Lives biljettkassa www.malmolive.se |040 –34 35 00 Kammarrätten är en utvald meny, förrätt & varmrätt, som kan beställas i samband med konsert på Klubb Krinolin på Grand Öl & Mat till förmånligt pris och som dessutom garanterar sittplats under kvällens konsert. n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

17


F

elix mendelssohn, den första verkliga dirigenten i modern mening, blev anfader för den »eleganta« skolan; Richard Wagner introducerade i sin tur den »lidelsefulla« dirigent­ stilen. Den idealiska moderne dirigenten är en kombination av dessa attityder, men den syntesen uppnås sällan. Egentligen är den praktiskt taget ouppnåelig. Nästan vilken musiker som helst kan bli kapellmästare och rentav en bra sådan, men endast en utomordentlig musiker kan bli en verkligt stor dirigent.

De egenskaper som utmärker stora dirigenter ligger vida över vad vi hittills talat om. Nu kommer vi in på det ogripbara, det djupt gåtfulla i dirigeringskonsten. Det är detta relationernas mysterium där dirigenten och orkester under ett kort men laddat ögonblick binds samman. Hur ska jag kunna beskriva detta sällsamma moment då man ska börja spela ett verk? Det finns bara ett visst ögonblick då det känns riktigt att sätta igång. Det råder väntan medan orkestern gör sig redo och samlar sina krafter, då

av Leonard Bernstein

dirig

18

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


gera Konsten att


Nu måste det ske! En sekund senare skulle vara försent och magiken försvunnen dirigenten koncentrerar all sin viljekraft på det föreliggande verket, medan publiken stillnar och den sista hostningen förtonar. Man hör inte det minsta prassel med något programhäfte, musikerna har sina instrument i ordning och – pang! Nu måste det ske! En sekund senare skulle vara försent och magiken försvunnen. Denna psykologiska tidsberäkning pågår ständigt under ett musikaliskt utspel. En stor dirigent är således den som har stor känsla för tids­flödet, som kan få en ton att glida över till den nästa på precis rätta sättet och i det rätta ögonblicket. Ty musiken existerar, som sagt, i tiden. Det är själva tiden som måste huggas, skulpteras och omgjutas, så att den likt en staty blir till levande form och gestalt. Detta är det svåraste. Ty en symfoni kan ju inte som en skulptur betraktas i ett svep eller bit för bit, när man så vill. Då det gäller musik är vi infångade i

20

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

tiden.Varje ton är borta så snart den klingat ut, och den kan aldrig betraktas eller höras igen i detta speciella rätta moment. Det är alltid för sent för ännu en blick. En dirigent är alltså en slags skulptör, vars material är tid i stället för marmor, och när han ger det form måste han ha ett högt uppodlat sinne för proportioner och inre sammanhang. Han måste känna ett verks grundrytmer och hela uttrycksskala. Han måste behärska dess form – formen inte enbart som mönster utan i djupare mening – måste veta och kontrollera var musiken slappnar av, var den börjar laddas upp, var den når högsta spänning, var den måste stillna för att samla kraft till nästa uppsving och urladdning. Detta är de ogripbara elementen i dirigerandet, de hemligheter som en dirigent inte kan lära in eller tillägna sig rent tekniskt. Har han en naturlig fallenhet för djup inlevelse kommer den att utvecklas och mogna allteftersom han mognar. Har han den inte kommer han alltid att förbli rätt och slätt en habil kapellmästare. Men också en habil kapellmästare måste ha ytterligare en personlig egenskap, utan vilken teknik, kunskap och uppfattningar är utan betydelse, och det är förmågan att förmedla allt detta till orkestern – med armarna, ansiktet, ögonen,


fingrarna och de vibrationer som utgår från honom. Om han använder altpinne måste den vara levande och laddad med en viss elektricitet som ge innebörd åt dess minsta rörelse. Använder han inte taktpinne måste han händer arbeta lika klart. Men med eller utan taktpinne måsta han gester alltid vara musikaliskt meningsfulla. Viktigast i en dirigents sätt att hålla kontakten med orkestern är förberedelsen. Allt måste tydligt anges för musikern innan det sker. När musikern väl satt in tonen är det försent. Dirigenten måste sålunda alltid vara ett eller ett par taktslag före orkestern. Och han måste höra två saker samtidigt: vad exekutörerna spelar i ett visst ögonblick och vad de ska göra i det nästa.

Dirigenten måste inspirera musikerna, rycka dem med, sätta fart på deras adrenalin, med smicker, diktat eller ursinne

Ett fundamentalt konstgrepp är alltså det förberedande uppslaget. Det är precis som att andas: förberedelsen är som en inandning och musiken låter som en utandning. Vi måste alla andas in för att exempelvis kunna tala: alla verbala uttryck ges under utandning. Likadant är det med musiken: vi andas in vid uppslaget och sjunger ut en fras, andas så in igen och andas ut nästa fras. En dirigent som andas med musiken har kommit rätt långt i teknisk förkovran. Men en dirigent ska inte bara få en orkester att spela; n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

21


leonard bernstein 1918–1990


han måste också inge dem lust att spela. Dirigenten måste inspirera musikerna, rycka dem med, sätta fart på deras adrenalin, med smicker, diktat eller ursinne.

Och på denna ström av kärlek kan dirigenten få verklig djupkontakt med sina musiker och ytterst med publiken

Men hur det än sker måste han få orkestern att älska musiken så som han själv älskar den. Härvid gäller det för honom inte så mycket som en diktator påtvinga musikerna sin vilja utan mer att projicera sina man. Ja, detta är idealdirigenten. känslor så att de når siste man i Men det väsentligaste kravet är andraviolinernas sektion. ändå att han ska vara ödmjuk inför tonsättaren, att alla hans Och när detta sker – när hundra kraftinsatser – hur intensiva musiker samtidigt delar hans eller briljanta de än må vara känslor och reagerar som en – alltid tjänar komponistens man för varje stegring och intentioner, tjänar själva musiken, avspänning i musiken, för varje som ju i grunden är skälet till att mål och utgångspunkt, för minsta dirigenten finns till. inre pulsslag – då råder här en svensk översättning: mänsklig emotionell gemenskap Kajsa Rootzén som knappast har någon motsvarighet på annat håll. foto: Ruth Orkin Det är en känsla som för mig kommer närmast kärleken. Och på denna ström av kärlek kan dirigenten få verklig djupkontakt med sina musiker och ytterst med publiken. Kanske han under repetitionerna skriker, gormar och svär och förolämpar musikerna – vissa av våra större dirigenter är kända för att göra så – men om här finns denna kärlek förblir dirigent och musiker förenade under hela utspelet och fungerar som en enda

Leonard Bernstein är en av Amerikas främsta dirigenter genom tiderna. Detta är ett utdrag ur hans bok »The joy of music« (1954) n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

23


musikens rum

2 ­Wiener ­ usikverein M wien


Turen har nu kommit till Wiener Musikverein – arena för många av musikhistoriens viktigaste händelser.

M

usikverein, som det kallas i dagligt tal, är ett av världens mest omtyckta konserthus. Detta är ett hus med en snart 150-årig historia, ett hus som genom åren har varit arbetsplats för otaliga stora tonsättare, dirigenter och musiker, och i vars stora konsertsal publiken har upplevt mängder av stora uruppföranden, både succéer och skandaler. Det är få platser som varit arena för så många av musikhistoriens stora händelser, och det är ytterst få konserthus den stora konsertsalen som har förmånen att ligga mitt som även­ i en av världens absolut mesta kallas den ­g yllene salen kulturstäder, Wien. av Sten Åstrand

Musikverein är ett konserthus som på ett alldeles speciellt sätt anknyter till vårt egna Malmö Live. Vid konstruktionen av konsertsalen i Malmö, fick arkitekter och akustiker möjlighet att digitalt mäta den stora konsertsalen i Wien. Dessa uppgifter har sedan legat till grund när man skapat den underbara akustiken i Malmö. År 1278 kom släkten Habsburg till makten i Wien och regerade därefter över det Habsburgska väldet i 630 år, fram till första världskrigets slut. Under denna tid växte sig landet ÖsterrikeUngern stort, med ett stort och rikt adelsstånd som gärna stöttade kulturlivet. Inom musiken har otroligt många stora tonsättare verkat i Wien; Haydn, Mozart, Beethoven och Schubert, och senare Schönberg, Webern och n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

25


1638. Vid den andra belägringen hade det byggts tjocka stadsmurar och stadens försvar höll. Under År 1812 grundades die Gesellschaft de kommande århundradena växte Wien och bredde snart der Musikfreunde i Wien. Detta ut sig utanför sina murar, och sällskap av musikälskare ordnade dessa blev istället mer ett hinder konserter i staden, från 1831 i som avdelade den inre och yttre Wiens första byggnad uppförd staden. Sådan var situationen fram just som konserthus, på adressen till 1857, då det kom ett kejserligt Tuchlauben 12. Snart blev dock beslut att riva murarna för att göra denna konsertsal, med sina 700 plats för nya paradgator, palats stolar, för liten för sällskapets och – inte minst – konserthus. konserter. 1863 tilldelades Gesellschaft der På sätt och vis har Musikverein det Musikfreunde en stor bit land i Habsburgska väldets tidvis krigiska närheten av den nya ringvägen, historia att tacka för sin tillkomst. Ringstraße, och här uppfördes der Wiener Musikverein. Wien har under sin historia flera gången varit belägrat av fientliga Den norske arkitekten Theophil arméer, bland annat två gånger Hansen fick uppdraget att rita det av osmanska trupper, 1529 och Berg i den så kallade andra Wien­ skolan, för att nämna ett fåtal.

foajén

26

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


nya konserthuset. Hansen hade studerat i flera år i Athen, och ritade Musikverein i neoklassisk stil, med blicken bakåt dels mot renässansens ideal, och dels mot den klassiska antiken, det forma Grekland. Byggnaden är full av både grekisk mytologi och grekiska former, gudafigurer och joniska kolonner.

tak. I denna fantastiska akustik har flera kända dirigenter lett orkestern, Herbert von Karajan såväl som Johannes Brahms. Här hade Arnold Schönbergs Gurrelieder premiär 1913 och blev en stor succé. Bara några veckor

theophil ­h ansens skiss

Detta konserthus stora sal, Großer Musikvereinssaal, har en akustik som räknas som en av världens bästa, trots att huset byggdes innan den moderna akustiska vetenskapen hade utvecklats. Salen är, i likhet med de flesta av världens förnämsta konsersalar, formad som en avlång rektangel med högt i n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

27


övre parkett senare stod Schönberg själv på med blick dirigentpodiet när publiken upp mot de nio ­m usorna klagade så högljutt över den nya tidens expressionistiska musik att konserten, som numer är känd som Skandalkonserten, fick avbrytas.

Wiener ­Musikverein Musikvereinsplatz 1 1010 Wien www.musikverein.at

28

Den stora konsertsalen kallas också för den Gyllene salen, medan de andra salarna i huset, i fallande storleksordning, kallas för Brahmssalen, Glassalen, Metall­ salen, Stensalen och Träsalen. Den Gyllene salen är som namnet antyder rikt smyckad i guld, men också med vita, klassiska skulpturer och målningar av till exempel Apollon och de nio Musorna. Här finns rader av byster av de klassiska mästarna,

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

tonsättare på vilka musiken vilade när huset byggdes, och sammantaget är upplevelsen så rik att den kände musikkritikern Eduardo Hanslick vid husets invigning oroade sig för att salens utsmyckning skulle ta fokus bort från musiken. Hans farhågor har dock visat sig ogrundade, och istället har Musikvereins Gyllene sal blivit en av världens absolut mest omtyckta konsertsalar, bland annat för att den så väl lever upp till den musik som där framförs. Salen är lika stor­ slagen som ett bländande orkester­ verk kan vara, och är med sin rika, konstnärliga inredning nästan som en symfoni förkroppsligad, eller snarare, försalsligad.



Mat & Musik

30

Johannes n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


Brahms

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

31


Den unge Brahms beskrevs som blyg och tillbakadragen, tankfull och uppriktig nätterna i stadens glädjekvarter. De lättklädda damerna därstädes tyckte om att »gulla« med den lille pianisten. Den unge Brahms i Hamburg beskrevs som blyg och tillbakadragen, tankfull och uppriktig. Liten och smal, med fina drag, långt ljust hår, strålande blå ögon och en hög, ja pipig, röst. Det är alltså i Wien Brahms skaffar sig sin stadiga lekamen, det är där vi ska hålla oss i denna artikel. Men vi ska heller inte glömma sommarvistelserna i Bad Ischl, Baden Baden eller vid Thunsjön, de var visserligen kurorter men det var nog inga späkningskurer precis!

A

tt Johannes Brahms (1833–1897) var intresserad av mat framgår av många bilder. Men när han kom till sin nya, blivande hemstad Wien första gången 1862 var han fortfarande en spenslig ung man.

av Bodil Asketorp

32

Han var född i en fattig familj i Hamburg, där han redan som 9-åring fick börja spela piano på

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

Brahms var ungkarl i hela sitt liv, det var inte fråga om att han själv rörde i kastrullerna, vilka karlar gjorde det? Han hade flera hushållerskor under årens lopp.) Han kokte sitt morgonkaffe själv, fast jag vet knappt om han hade något eget kök. Det förekom att han åt kvällsmat hemma. I så fall något uppskuret kallt kött kalter Aufschnitt och en låda sardiner som han köpt på Kühnes delikatessaffär


johannes brahms 1833–1897 Illustration: Dr. Otto Böhler



på Operngasse. Den fanns i när­ heten hans bostad på Karlsgasse 4 som låg nära Operan. Det var inte särskilt långt för honom att gå – Kärntnerstrasse ner – till sitt stamlokus som hette Röda Igelkotten »Zum Roten Igel« som låg vid Stefansdomen. En vanlig siluettbild av Brahms är den med en igelkott. Såväl huset på Karlsgasse som Röda Igelkotten är rivna sen länge På Igelkotten serverades traditionella österrikiska rätter som till exempel: Gulasch i Wienerstil med Semmelknödeln (som görs av vetemjöl eller vitt bröd) och därtill syrlig grädde. Ungersk gulasch med Lecsó (grönsaksröra) och potatis Wienerschnitzel med potatissallad Kruspelspitz med Apfelkren och Erdapfelschmarrn (en saftig oxbakdel med en sås på pepparrot och rivna äpplen som serverades med en stekt potatis- och lökröra) överst från vänster: brahms i berlin, vit sparris, zum roten igel samt ostron

Dessert: Apfelstrudel med vispgrädde och Becher Melange (kaffe med grädde)

Från sin barn-och ungdomstid i Hamburg älskade Brahms matjessill och skarpsill. Sillen kunde han ibland övertala sin förläggare Fritz Simrock att importera direkt från Hamburg och kocken på Röda Igelkotten att tillaga. En annan Hamburgspecialitet som Brahms älskade var Bohnen, Birnen und Speck. En blandning av tjocka skivor rökt späck eller sidfläsk som kokes, gröna bönor, päronbitar och kokt potatis. Päronen ska inte vara saftiga utan små, hårda augustipäron. Vi ska återkomma till Igelkotten nedan, först något om Brahms dryckesvanor. Vanligen var han måttlig, han drack aldrig hemma hos sig själv. På Röda Igelkotten, när han åt ensam, var hans dagliga ranson ett glas vin och ett glas vatten. Men i sällskap kunde han dricka mängder med stor entusiasm. Det gällde även för öl. För att dricka sitt favoritöl, Krügel Pilsner, gick han till ölhallen eller caféet Gause. Här träffade han såväl sina vänner – till exempel Grieg, som fann honom jovial och vänlig – eller som ovänner – Tjajkovskij, som skrev i sin dagbok att han varit och supit med Brahms. Men jag undrar om det verkligen bara var på Gauses pilsner eller på Igelkottens mat som Brahms skaffade sig sin rondör? Det fanns nämligen några andra farliga n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

35


räknade han med ett gott bord med goda viner. Han visade på alla sätt sin uppskattning och gjorde den utsökta kokkonsten och de excellenta vinerna all rättvisa.

i familjen fellingers ­t rädgård

kalorifällor i Wien. I takt med stigande berömmelse blev han en kär gäst hos de bildade och välbärgade borgarfamiljerna i Wien, ja man nästan slogs om att få utfodra »onkel Brahms«, det var familjerna Wittgenstein, Hanslick (kritikern), Kalbeck (Brahms biograf) och framför allt Fellinger, där fru Maria Fellinger har tagit en mängd berömda foton av Brahms och hans värld.

Ett strålande exempel var den årliga sparrislunchen som gavs av familjen Ehrbar i samband med Brahms födelsedag 7:e maj. Ett dussintal människor var inviterade, obligatoriska var Eduard Hanslick med fru och kirurgen och amatörmusikern Theodor Billroth med dotter. Lunchen var klockan 12 och menyn, som alltid var samma, bestod av ostron, kaviar, kallt kött och den oemotståndliga sparrisen där var och en fick tvenne knippen. Den följdes av ost och dessert och den fina champagnen flödade under hela måltiden. Fantastiska var jularna hos familjen Fellinger. En jul skämtade fru Fellinger hårt med Brahms och gav honom en beautybox i julklapp. Men rougen här var bakverk och parfymflaskorna innehöll hans favoritdrycker och den vackra spegeln var en kaffebricka osv.

Men Brahms hade lite annorlunda Naturligtvis var samtliga familjer matvanor än de fina familjerna – mycket musikintresserade, flera som ju för övrigt även upphöll sig kunde rentav spela Brahms ursvåra på samma kurorter som Brahms kammarmusik i hemmet. Brahms gjorde på somrarna. Han var glad tackade ofta ja till storartade för Rindspilaw (ungefär fläsk-eller middagar eller supéer hos dessa oxpytt) som ansågs som grov och familjer. När de bjöd på restaurang proletär mat. En sommar på Hotel

36

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r


Post i Bad Ischl, när vissa alltför eleganta besökare hade förmenat honom denna rätt i flera dagar, beställde han in tre portioner. Men det fanns hos några familjer en viss förståelse för Brahms nordtyska matpreferenser. Yngsta dottern Kalbeck har berättat att hon någon gång i sin barndom skickades iväg till Brahms på Karlsgasse – med sin barnsköterska såklart – för att leverera en stor spann sillsallad som modern låtit göra åt Brahms. Han slukade rubbet. Vi ska avsluta med en matepisod som utspelar sig på Röda Igelkotten och möjligen är en legend. Men den kretsar kring de två musikhistoriskt intressanta antagonistlägren som fanns i hela Europa under senare delen av 1800-talet: programmusiken (»den nytyska skolan«) med Liszt och Wagner i spetsen kontra den absoluta musiken som utgick från Schumann, Mendelssohn och Leipzigkonservatoriet. I Wien på 1880-talet talade man om wagnerianer kontra brahmsianer. Här på Röda Igelkotten den 25 oktober 1889 personifierades de av de båda matgästerna Anton Bruckner, hängiven wagnerian (om än symfoniker!) och Brahms själv. De sitter utan säga ett ord till varandra men när Brahms beställer Geselchtes med knödel och Bruckner gör det samma säger

Bruckner till slut på sin lantliga grazdialekt: »Sehen’s, Herr Doktor, Knödl und Geselchtes, das ist der Punkt, wo wir zwei uns verstehen.« (Ser ni, Herr Doktor, knödel och geselchtes det är den punkt där vi två förstår varandra.) Geselchtes är enligt min tyska kokbok hårt rökt sidfläsk som kokes och serveras med knödel, (kokta, rårivna potatisbullar med ägg och rivet bröd). Ser ni, mat kan överbrygga nästan vilka klyftor som helst!

Ser ni, Herr Doktor, knödel och geselchtes det är den punkt där vi två förstår varandra.

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

37


m u s i k k rys s

lodrätt

Välkomna att gnugga era geniknölar i detta musik­orienterade korsord. Skicka era svar till adressen nedan. Fem vinnare kommer att belönas med fin orkestermusik på skiva. Lycka till! msov Malmö Live Konserthus 205 80 malmö

38

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

vågrätt 3. Fågelfångare 5. Schubert 8 8. Karajan 10. Kastratsångarlegend 13. 2 x Bergman 14. Casals 15. Brahms requiem 17. Haydn 31 20. Horowitz 23. Operatrubadur 24. Violinkonserten tillägnade minnet av en ängel 25. Heifetz 26. Interpretation 27. Klarinettpionjär 29. Revolutionssång

1. Internationellt genombrott med symfonin Facetter 2. Tchaikovsky 1811, udda instrument 4. Prydnadstoner 6. Upprepning 7. Geometriks form och instrument 8. Billy Budd 9. Beethoven 3 11. Haydn 104 12. Valsföregångare 16. Musik med fem 17. Carmendans 18. Den svenska musikens fader 19. Mendelssohn 3 21. Vibrato 22. Nya världen 24. Friskyttedebutant 28. Tranquillo


Vinnare

Berit Nyman, Malmö

Rätt lösning till korsordet i Notbladet #3 2015.

Elisabeth Lord, Bjärred Bertil Nilsson, Bara

Lars-Frenne Frankman, Limhamn

Göran Elf, Bjärred

Bengt Thorsson, Höllviken

Per-Olof Gruvberger, Bjärred

Nya medlemmar Agneta Hansson, Malmö

Monica Carlsson, Vellinge

Inger Lindstedt, Malmö

Gunilla Andersson, Höllviken

Ann-Britt Mac Dougall, Malmö

Kerstin Neckmar, Bara

Karin Sondén, Malmö Sten Tannert, Malmö

Gunnar Eriksson Klagstorp Bengt Keyser Södra Sandby

Håkan & Anniqa Selin Weidenfors, Malmö Kerstin Danred, Malmö

Kerstin Starkenberg, Malmö Barbro & Jan Oscarson, Lisbeth Nilsson Falsterbo Malmö

Kent Nykvist, Malmö Birgitta Åstrand, Hägersten Birgitta & Carl-Henrik Nordström, Malmö Mats Kreschenson, Falsterbo

n o t b l a d e t 2016 s o m m a r

39


msov Malmรถ Live Konserthus 205 80 malmรถ


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.