Issuu on Google+

VARVSSTADEN

OKT 2008

PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG


13

6

12

7 10 9 11

11




havet och parkerna Kungsparken och Slottsparken med Slottsträdgården och Malmö Muséer Ribersborgs rekreationsområde; badstränder, fält, kallbadhus och strandpromenad Scaniaparken med Scania-/Djuphavsbadet Kajpromenaden och Daniaparken på Bo01-området Småbåtshamn Västra Hamnen Varvsparken Kanal och inre hamnbassänger; promenadstråk, småbåtar, fiskehandel, kajak- och roddklubbar Stapelbäddsparken/Skateparken

5 2

staden

Västra Hamnen; Dockan Kockums varvsområde / Varvsstaden Bo01

1

3 8

Gamla staden / stadskärnan: Lilla torg Gamla väster Stortorget Universitetsholmen: Konsert, kongress, hotell Bagers plats Malmö C resp Bagers plats, Uppgångar till Citytunnelstationen

4

byggnaderna 14

1 Moving Media City 2 Område för industriproduktion idag 3 Kv Tyfonen, Meeting Point Malmö 4 Posthuset med postplatsen 5 Gängtappen 6 Skolan Gäddan 7 Lantmännen Cerealias kvarn 8 Malmö högskola / Lärarhögskolan 9 Kv Nereus, nytt kontorshus 10 Nya Hovrätten 11 Tornhuset 12 Malmöhus Slott 13 Turning Torso 14 Malmö Centralstation




Västra Hamnen

Flagghusen Fullriggaren

Varvsparken n vsgata

Dockan

Esplana

ra Öst

Bilen 7

den

Var

Lilla Var

n ata vsg

Bo01

Stora Varvsgatan

Västra Hamnporten

Västra Var

vsgatan

VARVSSTADEN

Neptunigatan

Innehåll

Universitetsholmen

5

Varvsstaden

18

Förutsättningar

6

Värdegrund

23

Uppdraget

11

Då och nu

28

Presentation av uppdraget

13

Planering och pågående projekt

30

Arbetet

15

Processen




Varvsstaden Program för parallella uppdrag

Varvsstaden är ett synnerligen attraktivt område, avgränsat av vatten mot öster och söder och beläget i gränszonen mellan Västra Hamnen och Malmö Centrum. Med sitt centrala läge, som en länk till stadskärnan, har Varvsstaden potential att integrera omgivningen och skapa ökad närhet till centrum för hela Västra Hamnen. Malmö Högskola har enheter som gränsar till området och Malmö centralstation med täta lokala och regionala tåg- och bussförbindelser ligger på bekvämt gångavstånd. Tillgängligheten med bil är god från öster mot E6 och E22 och anslutningarna mot söder och väster löper i stort sett genom hela Malmö. Områdets storlek och unika läge ger förutsättningar för att det ska bli en värdefull tillgång för såväl Malmö stad och ägaren, fastighets-

utvecklaren Peab, som för besökare, boende och arbetande i området. Avsikten med dessa parallella uppdrag är att få belyst hur en strukturplan för Varvsstaden kan organiseras i sin dynamiska omgivning och hur områdets identitet kan gestaltas genom tydliga arkitektoniska ansatser och stadsgestaltningsstrategier som tydliggör Varvsstadens potential och betydelse i Malmös långsiktigt hållbara utveckling. Den långsiktiga förankringen av programmet innebär för Malmö stads och Peabs del ett fortsatt samarbete med ett brett spektrum av olika aktörer, föreningar, företag och myndigheter under den fortsatta planeringsprocessen.




Värdegrund

Malmö stad har de senaste åren strävat efter att utveckla en ”värdebaserad planeringsideologi” som ett komplement till den konventionella fysiska planeringen och som stöd för den önskade omvandlingen av Malmö till kunskapsstad. Värdegrunden innehåller begrepp som kan vara vägledande för att främja bl.a. en mänsklig samvaro, samverkan och ekonomisk tillväxt inom de ekologiska ramarna. Exempel på sådana begrepp är öppenhet, social inklusion, tolerans och mångfald. I dokumentet Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen (2007) har utvecklingsstrategier konkretiserats i syfte att vägleda planeringen, gestaltningen och byggandet av stadsdelar som Varvsstaden så att stadsutvecklingens långsiktiga mål uppnås. Värdegrunden utgör således en väsentlig del av den samsyn som Malmö stad och Peab har på områdets utveckling.

• Relationerna till Malmö högskola, Moving Media City och framväxande kunskapsnoder skall vara många och starka så att nätverk och mötesplatser uppstår. • Varvsstadens bebyggelse skall utgöras av en blandning av gammalt och nytt och präglas av variationsrikedom i skala och arkitektoniska uttryck. Äldre byggnader och byggnadsdelar kan bevaras och integreras för att berika ett nytt dynamiskt sammanhang. • Många intressenter och såväl enskilda som offentliga initiativ skall kunna rymmas inom stadsdelen. • Bebyggelsestrukturen och infrastrukturen skall bilda en tålig stomme till vilken ny teknik, nya funktioner och förändrade boende- och verksamhetsformer kan anpassas efterhand som nya, idag oidentifierade behov uppstår.

Specifikt för Varvsstaden gäller följande värden och mål: • Ekologin skall integreras i den byggda miljön så att verksamheten och livsstilen blir hållbar.

• Varvsstaden skall bli omtalad som en gång- och cykelstadsdel, formgiven för trygga och skyddade enskilda förflyttningar samt lättillgängliga och läsbara kollektivtransport-

• Mångfald och funktionsblandning skall eftersträvas för att

stråk.

skapa robusta sociala, kulturella och ekonomiskt dynamiska stadsmiljöer. Stadsrummen skall vara attraktiva, varierande med olika kvaliteter, mångtydiga och öppna för oli-

• Grönskan skall vara en viktig beståndsdel i Varvsstadens bebyggelsestruktur.

ka kulturer. • Tätheten i stadsdelen skapar förutsättningar för stadsliv, • Stadsdelen skall utveckla Malmö som helhet, den skall bli öppen och en mötesplats användbar för alla.



mångfald och dynamik samt en långsiktigt hållbar social, ekonomisk och stadsbyggnadsteknisk utveckling.


EKOLOGISKT modernt liv

klimatskyddat lokal hållbar energi

ekologisk spjutspets

innovativt innovativt grönt

grönt

cykelstad

täthet




BLANDNING GAMMALT - NYTT detaljk채nsla

nytt v채xer ur det gamla

historien som rikedom

ruiner + modernt

industriell r책het 


MÅNGFALD - MÖTESPLATSER väv av olikartade platser och rum

komplexitet

nätverksstaden

tystnad

stad för alla mångtydiga stadsrum

hela Malmö

tät stad 


10


Då och nu

Kvarterets historia Västra Hamnen är en artefakt, en av människan gjord skapelse. Området har blivit till genom utfyllnader i Sundet, de första vid mitten av 1800-talet och den senaste, som gav Västra Hamnen sitt nuvarande utseende, under 1980-talet. Hamnen började utvecklas på allvar under slutet av 1700-talet, från en enkel brygga, som i nästa steg kom att skyddas av en vågbrytare, till större inre och yttre hamnar och en ”varvsbassin” inskurna i ett triangulärt utfyllnadsområde. Så småningom byggdes här Kockums verkstäder och industrihallar med rikt utformade fasader mot Stora Varvsgatan. Före och efter andra världskriget skapades en ny rymlig hamn med hjälp av västliga utfyllnader och en lång vågbrytare i nordväst. Nya verksamheter tog plats bl.a. en oljehamn i den nordöstra delen. På 50- och 60-talen fylldes denna industrihamn ut ytterligare och en lång kaj och stora verkstadshallar uppfördes längs Östra Varvsgatan. Kockums huvudkontor, den s.k. Gängtappen invigdes 1958, den 400 meter långa och 75 meter breda dockan 1968 och den stora bockkranen togs i bruk 1974. Skeppsvarvet lades ned 1986 och samtidigt fylldes den stora hamnbassängen igen, varvid strandlinjen flyttades ytterligare norrut och Västra Hamnen-området fick sitt nuvarande utseende. Bockkranen nedmonterades på 2000-talet. Under slutet av 90-talet påbörjades en översiktlig planering av Västra Hamnens utveckling. Samtidigt påbörjades detaljplaneringen och byggandet av de första nya

projekten, Malmö högskola på Universitetsholmen, Bo01 längst i väster och Dockanområdet i öster. (se vidare: Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden. Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Rapport 2007:009, Malmö Kulturmiljö) Nuvarande mark och bebyggelse Varvsstaden är en sammanhållen fastighet som utvecklats för Kockums behov av lokaler och infrastruktur för verksamheten sedan mitten av 1800-talet. Stora och små, ofta sammanbyggda hallvolymer präglar området som alltid varit slutet och avskilt från stadens vardagliga aktiviteter. Bakom de långa slutna kvartersfronterna fanns en renodlad värld av arbete dit offentliga stadsgator inte nådde. Fastighetens namn är Hamnen 21:149 och den sammanlagda tomtytan är 190 172 kvm. Området omfattas främst av detaljplanen 4007 från 1989. Detta är den gamla industriplanen för Västra Hamnen, som nu håller på att ersättas av planer för blandad stadsbebyggelse. Detaljplanen 4007 ger byggrätter för industri med en högsta byggnadshöjd av 20 meter för större delen av området, i enstaka områden upp till 36 meter. För det obebyggda området längst i sydväst gäller detaljplanen 4153 från 1991. Den reglerar en kontorsbebyggelse om 30000 kvm och högsta byggnadshöjd av 30 meter, som dock aldrig har förverkligats.

11


12


Planering och pågående projekt

En rad dokument från Malmö stad ligger till grund för stadens insatser i planeringen. Till dem hör Öp för Malmö 2005 och Öp för Västra Hamnen 2013. Det finns också en sammanställning av de principer för stadsutveckling som tillämpas i området: Mål- och gestaltningsprogram för Västra Hamnen, Grönplan för Malmö 2003 och Program för ekologiskt byggande. Det senare kommer att ersättas av Miljö Bygg Program Syd. Planeringen och byggandet i Varvsstaden bör beakta den inventering av kulturvärden som presenterats av Malmö Kulturmiljö i dokumentet Kulturhistorisk utredning Varvsstaden Rapport 2007:009. Dessutom inverkar en rad dokument framtagna för platser i omgivningen på planeringen av Varvsstaden, t ex: Översiktsplan för Universitetsholmen, ÖP 2021 (1998), Q-books riktlinjer för Universitetsholmen och Planprogram för Skolan Gäddan. Översiktsplan för Västra Hamnen 2013 Öp från år 2000 innehåller bland annat följande visioner för Västra Hamnen: Västra Hamnen skall profileras som en miljöanpassad stadsdel och omvandlas till ett område med en blandad stadsbebyggelse som består av attraktiva bostäder, verksamheter, utbildning, service, och parker. Området skall vara arkitektoniskt väl gestaltat och socialt väl fungerande med en tydlig organisation av kvarter, parker, torg och gårdar. Planen delar upp Västra Hamnen i större bebyggelsekvarter kring Esplanaden, en grön ryggrad från slottet Malmöhus ut mot havet.

Översiktsplan för Malmö 2005 Aktualiseringen av Malmös översiktsplan antogs 2006. I planen betonas att Malmö skall utvecklas så att en ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet skapas. Varvsstaden anges som lämplig för bostäder och service. Planprogram för kvarteren Skolan & Gäddan mfl, (Pp 6012) Programmet från mars 2007 gäller området söder om nya Citadellsvägen, Neptunigatan, och Esplanadens anslutning till vägen i sitt nya läge. Längs Neptunigatan föreslås en bebyggelse med 6-7 våningar, samt i övrigt 5 våningar. Neptunigatans bredd anges till mellan 34 och 45 meter, den större bredden för spårtrafik. Revidering av programmet pågår. Det redovisade mötet mellan Esplanaden och Södra Varvsbassängen är troligen inte aktuellt. Konsekvenserna av ett behållande av järnvägsanslutningen till Kockums skall utredas vidare. Planering för Stora Varvsgatan, Esplanaden och Neptunigatan Stora Varvsgatan planeras ligga kvar i sitt nuvarande läge. Utformningsförslaget för Esplanaden från 2007 visar gatan som en bred boulevard där trädkronorna bildar ett sammanhängande tak. Slutlig utformning och detaljplan för det södra avsnittet intill Varvsstaden är inte beslutat. Nuvarande Citadellsvägen skall flyttas norrut och bli ny huvudgata, Neptunigatan, i öst-västlig riktning i läget för nuvarande Skeppsbyggargatan. Gatan utformas

13


Nya konsert, kongress, hotell området

troligen som en trädplanterad esplanad. Detaljplanearbetet för Neptunigatan har påbörjats. Universitetsholmen Hösten 2008 pågår en projekt- och markanvisningstävling om en ny anläggning för konserter, kongresser och hotell söder om Neptunigatan. Samtidigt påbörjas ett arbete kring högskolans närvaro i området. Båda projekten tillsammans med Citytunneln, som invigs i december 2010, och projektet i kv Niagara kommer att göra området mer centralt och aktivt. Planering för Hamnen 21:152, Västra Hamnporten

Planprogram Skolan Gäddan

Planering av kvarteret väster om Varvsstaden och Espla­ naden pågår och en belysning av kvarterets framtida struktur och gestaltning sker genom parallella uppdrag. Inom kvarteret planeras en större park, Kockumsparken, om cirka 9 000 kvm. En strukturskiss är under arbete. Detaljplan 5007, avseende östra delen av kv. Ubåten m.m. i Hamnen i Malmö Detaljplanen, som fastställdes sommaren 2008, utgör Varvsstadens första etapp och avser utvecklingen av Moving Media City. Utvecklingen av Varvsstaden är således påbörjad och kommer att bestå av ett flertal olika etapper där varje nytt initiativ påverkar nästa.

Neptunigatan

14


Processen

Det parallella uppdraget är ett första steg i en lång planeringsprocess, där planprogram och i slutändan detaljplaner reglerar den nya bebyggelsen. Efter det parallella uppdraget kommer ytterligare kunskaps- och idéinhämtning att belysa aspekter av helheten och sätta dessa i relation till Mål och gestaltningsprinciper och Värdegrund för Varvsstaden. Så småningom kommer den samlade kunskapen att kunna leda fram till ett detaljplaneprogram för Varvsstaden. Det är en stor fördel om stadsdelens fysiska uttryck tidigt förankras bland Malmöborna. Ambitionen är att ideella verksamheter, organisationer och institutioner skall få möjlighet att ta plats i arbetet med Varvsstaden under processens gång.

15


Pågående projekt i Västra Hamnen 1

Friluftsbad - detaljplanering pågår

15

Skrovet 4. Parkeringshus, under byggande.

2

Esplanaden. Planering pågår.

16

Skrovet 5. Kontorshus för Ångpanneföreningen, under byggande.

3

Bilen 7. Parallellt uppdrag genomfört. Planprogram färdigt. Detaljplanering påbörjad.

17

Del av Kranen 5. Kontorshus för Region Skåne. Parallellt uppdrag genomfört. Detaljplanering pågår.

4

Stapelbädden 3. Kontorshus. Bygglov klart.

5

Del av kv. Bilen 4. P-hus vid Östra Varvsgatan. Bygglov klart.

18

Tyfonen. Markanvisningstävling genomförd. Detaljplanering inleds.

6

Stapelbäddsparken. Utvidgning, planeras med flera arkitekter.

19

Kv. Niagara. Parallellt uppdrag ska genomföras 2008 -2009.

7

Del av Bilen 4, området väster om Stapelbäddsparken. Detaljplanering för blandad stadsbebyggelse.

20

Kv. Nereus. Kontorshus. Bygglov klart.

21 8

Västra Hamnporten. Hamnen 21:152. Strukturskiss under bearbetning.

Skolan, Gäddan m.m. Planprogram finns och kompletteras fn.

22 9

Hotell i kv. Sjömannen, Västra Hamnporten. Bygglov klart.

Del av kv. Gäddan. Parallella uppdrag ska genomföras.

23

Konsert, kongress och hotell. Markanvisningstävling pågår 2008 - 2009.

24

Nya sträckningen för genomfartstrafik, Neptunigatan, detaljplanering pågår.

25

Bostadshus längs Västra Varvsgatan. Västra hamn porten. Bygglov klara.

26

Kockumsparken. Under projektering.

27

Grundskola. Bygglovsskede.

28

Kv. Brygghuset. Bygglovsskede.

29

Bostadshus mot Kockumsparken. Västra hamnpor ten. Bygglov klart.

10

Lilla Varvsgatan. Detaljplaneläggning gjord för de västra delarna. Östra delen återstår.

11

Östra Varvsgatan. Detaljplan finns. Gatan får kollektivtrafikkörfält och träd planteras.

12

Korsningen Stora Varvsgatan och Östra Varvsgatan. Ett kort skissuppdrag genomfört.

13

Mediaklustret. Detaljplan klar.

14

Dockplatsen. Största delen färdigställd.

Se också under kap. Gällande planer, planeringsdokument och pågående projekt.

16


12

1 11

Es

pl

an ad en

2

28

27

3

17 14 15 6 16 13 7 4 12

10 3

28

29 25

9

5

26 2 8 21

18

24

23

22

0

20

100 m

200 m

300 m

400 m

500 m

10

8

YLT

4

1

20 19

c cafĂŠ

29

27

9

25 18

16

19 7 26

den

Esplana

17


Förutsättningar

Varvsstaden i Västra Hamnen och i Malmö Varvsstaden skall bli en del av Malmö centrum och en länk ut mot Västra Hamnen. Om Bo01 blivit en katalysator för bilden av det nya Malmö under 2000-talet, så finns förutsättningar att Varvsstaden spelar den rollen på 2010-talet. Områdets främsta potential finns i sambanden med stadscentrum, närheten till havet och vattenrummen samt platsens historiska spår. Varvsstaden bör betraktas som ett komplext sammanhang varför alltför enhetliga och schematiska lösningar skall undvikas. Exploatering, täthet och struktur kan bli olikartad för olika delar av stadsdelen beroende på bl.a. kopplingarna till de olika typer av bebyggelsemiljöer som byggs och planeras i Västra Hamnen. Området bör således inte betraktas som en avgränsad enhet utan istället bör kringliggande gaturum och vattenrum behandlas som förmedlare till omgivningen. Varvsstaden bör kunna addera ytterligare principer för den blandade stadens gestaltning. Bebyggelsens innehåll och tillblivelse Idag bedrivs fortfarande industriell produktion inom stora delar av området. En del byggnader har under senare år även varit disponibla för tillfälliga arrangemang som teater, utställningar och olika evenemang. Kring den lilla dockan planeras det för ett Moving Media City (MMC). Visionen är att skapa en tät, attraktiv och blandad miljö för ett brett spektrum av företag inom film, tv, datorspel, webb, mobila plattformar, design och reklam. MMCs mål är att både fysiskt och idémässigt

18

sammanföra aktörer från olika delar av mediabranschen för att skapa en kreativ och ”crossmedial” stadsdel som fungerar som nav och motor för en tillväxt- och innovationsmiljö i världsklass. Första företag att flytta in är SVT som öppnar här våren 2010. Bakom satsningen på MMC står Malmö stad, Region Skåne, Malmö Högskola, MMM och Peab. MMM (Media Mötesplats Malmö) är en organisation som bildats för att länka samman aktörer inom forskning, utbildning, näringsliv och kulturliv. Verksamhetens mål är att skapa samarbeten, möten och idéer vilka möjliggör skarpa, spetsiga projekt och nya affärsidéer. Industriproduktionen beräknas flytta från området år 2013. Temporära användningar av byggnader och mark, bl.a. genom tidsbegränsade bygglov, planeras för att skapa ett ekonomiskt utnyttjande av områdets resurser över tid och samtidigt möjligheter att snabbt bereda plats för verksamheter med olika lokalönskemål och betalningsförmåga. Med hänsyn till Varvsstadens förmodat långa tillblivelse bör planeringen vara så öppen och flexibel som möjligt. Den eftersträvade mångfalden och funktionsblandningen skall därmed ges goda förutsättningar så att den slutliga detaljplaneläggningen av Varvsstadens olika kvarter normalt omfattar både nytt och gammalt, befintliga verksamheter blandade med nya. En ekologisk och klimatanpassad stadsdel I Varvsstaden skall följande egenskaper bidra till att skapa en ekologisk och klimatanpassad stadsdel: en så hög


täthet som är möjligt med hänsyn till den samlade målbilden, en väldimensionerad kollektivtrafik, smidiga förbindelser för gående och cyklister, återanvändning av byggnadsstrukturer, miljöanpassat byggande, effektiva energisystem och grönstrukturer. Här behandlas särskilt förutsättningarna för grönska och vattenrum. Parken vid gamla huvudkontoret är idag områdets enda grönska. Två stora parker gränsar till Varvsstaden, Stapelbäddsparken och den planerade Kockumsparken. I den industriella miljön är grönskan ett främmande element. I Varvsstaden kan grönska användas för att skapa stadsrum med olika kvaliteter och för att utveckla stadsdelens orienterbarhet, läsbarhet och kopplingar till omgivningarna i Västra Hamnen. Det finns ett behov av vindskydd i området och en välplanerad grönstruktur kan minska de gåendes och cyklisternas utsatthet för de kraftiga vindarna nära havet. Mycket talar för att stadens klimat och luft påverkas av park- och grönområdens vegetation och att växtlighet bidrar till att moderera klimatet så att extrema vindar och temperaturer mildras. I närområdet finns olika vattenrum. Havet i väster har en stor attraktionskraft. Inre hamnen nära Malmö C har karaktär av ett samlande offentligt rum i stadens mitt. Västra hamnkanalen och Citadellshamnen avgränsar den medeltida staden och ger sydvända stränder i park i ett centralt läge. Södra Varvsbassängen, med en vattenyta på cirka 4 ha, skapar rymd och distans och är samtidigt ett aktivt vattenrum. Den bör finnas kvar som en stor vattenspegel men formen kan förändras något.

Nya kanaler, vilka uppfattas som tydliga tillägg till existerande vattenrum, kan anläggas i Varvsstaden. Det karakteristiska förhållandet mellan verksamhet, byggnad, kaj och vatten kommer till uttryck i många miljöer och konstruktioner som t.ex. den lilla dockan. En särskild förutsättning som måste beaktas är att kajerna behöver höjas p.g.a. de förmodade effekterna av klimatförändringarna och vattennivåns höjning. Den nya föreslagna markhöjden för kajer och nybebyggelse är 3.00 meter och kajerna är idag i allmänhet ca 50 cm lägre. Bevarande av äldre miljöer Många olika tiders byggande finns representerade i området. Båtbyggeri i stor skala har styrt utvecklingen och format kvarteret, vilket avkapade byggnader, råa til�lägg och äldre fasader inbyggda i nya hallar vittnar om – en rationell och onostalgisk hållning till det byggda är karakteristisk. Avtryck från denna process ger en rikedom åt dagens miljö. Området innehåller industrihallar och administrationsbyggnader från 1870-tal fram till 1970-tal. Äldre byggnader (fram till 1950-tal) finns samlade i det nordöstra hörnet. I väster finns den riktigt stora skalan i successiva utbyggnader från 1947 till 1975. Parken med sina stora träd intill administrationsbyggnaden tillhör tiden innan huvudkontoret flyttades till den nybyggda s.k. Gängtappen under 1950-talet. Den äldsta utfyllnaden från 1800-talets mitt finns representerad i kanalens diagonala sträckning som anger riktningen på den skapade strandlinjen. Södra Varvsbassängen och

19


Cykelrörelse

Gång och cykel från staden

Inom Varvsstaden silar cykeltrafiken.

Stråk från centrum till V. Hamnen som är gent och har god framkomlighet.

Buss/spårvagn

Nya kopplingar att ta hänsyn till Anslutningar

Kaj med begränsad tillgänglighet Gång och cykel, planerade förbindelser Gång och cykel, befintlig förbindelse

Hållplatser - varav en centralt belägen i Varvsstaden

Kollektivtrafikstråk


Varvskanalen skapades till största delen på 1880-talet. Vagnhallens diagonala placering visar strandlinjens riktning fram till andra världskriget, då byggnaden låg intill strandlinjen. Gatunät Varvsstaden skall fungera som en viktig länk mellan stadskärnan och Västra Hamnen. Citytunneln, med stationsuppgångar på kortare avstånd till Varvsstaden än idag, innebär att stadsdelen kommer ännu närmare Malmö centrum. Gångtiden till t.ex. mediaklustret Moving Media City blir cirka 6 minuter. Varvsstaden saknar ett allmänt gatunät och är stängt för allmänheten. Västra Hamnen har hittills planerats med tre gatuförbindelser mot den omgivande staden: Stora Varvsgatan förbinder österut och Esplanaden och Västra Varvsgatan mot söder och väster. Möjligheterna till nya anslutningar söderut är viktiga men problematiska. Södra Varvsbassängens vattenrum försvårar kopplingarna. I söder finns Lantmännen Cerealias (f.d. Nord Mills) anläggning. Planeringen måste anpassas till den verksamhet som pågår där. Vid kajen skall båtar lägga till och den skall kunna stängas av vid lastning och lossning. Lantmännen Cerealias båtar angör kajen ända fram till mitten av kv Nereus österut. Universitetsholmen ligger mitt i zonen för passage från centrum mot Varvsstaden och Västra Hamnen. Planerade och diskuterade förändringar på Universitetsholmen, som t.ex. Meeting Point Malmö i kv. Tyfonen, eventuella nya bostäder och Malmö Högskolas närvaro påverkar mönstret. Idag präglas områ-

det av trafik och institutioner som lever mest på dagtid. På Varvsstadens norrsida bildar den långa, slutna fasadlinjen längs Stora Varvsgatan en gräns mot Dockanområdet, som försvårar möjligheten till nya kopplingar norrut. Förbindelselänkarna är få och rörelsesystemet behöver således utvecklas. Broar för gång- och cykeltrafik planeras mot öster i Södra Varvsbassängens norra delar mot Beijerskajen samt över Varvskanalen på en eller båda sidor av Lantmännen Cerealia (skiss). Kollektivtrafiken, med miljövänliga bussar eller spårvagnar, skall gå nord-sydligt genom Varvsstaden. I norr ansluter den till Östra Varvsgatan och i söder till Neptunigatan, i ett läge sannolikt väster om Lantmännen Cerealias fastigheter. Ett hållplatsläge centralt i Varvsstaden är troligt samt ytterligare ett norr om korsningen Stora och Östra Varvsgatan. Vilket läge (eller vilka lägen) som kan betraktas som centralt behöver analyseras ytterligare i samband med utvecklingen av strukturplanen för Varvsstaden. Trafik och parkering Västra Hamnen har hittills fullt utbyggd beräknats alstra 55.000 bilresor per dygn. Eftersom Varvsstaden ligger mitt i Malmö skall färre bilresor äga rum här än i mer perifera lägen. Moderna kontor har många anställda per ytenhet, vilket trots lägre tillgång till parkering ändå genererar fler bilresor än för boende. Handel med god tillgänglighet till parkeringsplatser genererar mycket biltrafik per ytenhet.

21


Från trafiksynpunkt bör personintensiva arbetsplatser trots dess nuvarande relativt stora antal bilresor välkomnas. Delar av området ligger nära Malmö C och goda förutsättningar finns att flytta över en väsentlig del av andelen bilburna arbetsresor till kollektivtrafikresor. Att minska fritidsresorna med bil från den egna bostaden är en svårare utmaning, men även här finns goda förutsättningar i Västra Hamnen. Trafiken från Varvsstaden förväntas enligt datormodeller fördela sig med hälften på Klaffbron och vidare österut och hälften på Esplanaden och vidare på nya

22

Neptunigatan västerut och söderut. Planering för en återhållsam biltrafikalstring kommer att gynna hela Västra Hamnen i och med förväntade kapacitetsproblem för biltrafiken. Lokaliseringen av bilparkeringen är en av de avgörande faktorerna för att minska biltrafiken. Parkeringars läge och storlek påverkar hur man väljer färdsätt. Att samla parkering från flera olika håll, dvs. från bostäder, verksamheter samt besökande, till en gemensam plats har fördelen att parkeringsplatser kan överbeläggas genom samutnyttjande.


Uppdraget

Bo01

organisationen av den täta stadsdelen balansen mellan bevarande och nybyggande rörelsemönstrens betydelse för stadslivets kvaliteter de offentliga stadsrummen som dominerande gestaltningselement • föreningen av sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsmål Förslagsställarna förväntas behandla dessa teman och integrera dem i förslagen.

Flagghusen Fullriggaren

Varvsparken

Ett brett perspektiv på områdets och stadens hållbara utveckling skall utvecklas i förslagen. Vägledande principer för planering och gestaltning samt övergripande värden och utvecklingsstrategier finns i det bifogade dokumentet Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen (2007). Konkreta förutsättningar för Varvsstaden återfinns i detta dokument med angivna referenser till bilagor och andra handlingar.

Sex teman har konstaterats vara grundläggande för Varvsstadens utveckling: • innehållet i och kompositionen av en stadsdel präglad av mångfald, komplexitet och blandade funktioner

espLanad

Bilen 7

Dockan

stora VarVsgatan

Vsgatan

VARVSSTADEN Västra Hamnporten

Västra Var

Uppdragets huvudteman

n Vsgata

LiLLa Var

Ö

Utgångspunkter

• • • •

n ata Vsg ar V a str

Uppdragets syfte är att få en kvalificerad behandling av Västra Hamnen Varvsstadens uppbyggnad, struktur och förhållande till befintliga miljöer, byggnader och urbana tillväxtcentra i enlighet med den värdegrund och de förutsättningar som presenteras i detta program. Väsentliga frågor som skall behandlas rör stadsdelens identitet, dess innehåll, täthet, volymer, offentliga rum, trafikstrukturer och förhållande till vattenrummen. Målet är att få underlag till en strukturplan för området samt ett antal tydliga arkitektoniska ansatser och stadsgestaltningsstrategier som tydliggör stadsdelens attraktivitet och potential i stadsutvecklingen.

en

Mål

neptunigatan

Universitetsholmen

23


Blandstadens innehåll Beräkningar som gjorts i bland annat boken Framtidsstaden visar att vi konsumerar ungefär 50 kvm per individ i boende och ungefär 25 kvm i arbete och övriga lokaler. Målet för Varvsstaden bör därför vara att minst 50% av BTA-ytan skall utgöras av bostäder. Närheten till Malmö Centrum, Malmö Högskola, tillgång till goda kommunikationer samt vattenkontakten ger förutsättningar för att boendet i stadsdelen ska kunna upplevas som synnerligen attraktivt. Bostäder skall kunna fördelas över hela området och planen skall medge att olika sorters bostäder i olika prislägen, storlekar och upplåtelseformer kan uppföras. Bebyggelsen bör kunna indelas i mindre fastigheter. Storleken och läget ger också förutsättningar för arbetsplatser med hög kvalitet, ett brett kommersiellt utbud av service, liksom utbildning, offentlig service och kultur i stadsdelen. En blandning mellan boende och verksamheter skall eftersträvas framför allt inom varje kvarter, men även enskilda byggnaders funktionsblandning, flexibilitet och generalitet kan med fördel beaktas. En del befintliga industrihallar bör kunna ges en enklare upprustning och med hjälp av nya inre strukturer bereda plats för verksamheter med lägre hyresnivåer under den tid som området omvandlas. Olika typer av mötesplatser som främjar kreativa möten av skilda slag mellan olika grupper skall prägla stadsdelen. Täthet Tillgången till exploateringsbar mark i attraktiva lägen

24

blir i allt större utsträckning en bristvara. I all stadsutveckling i dag talar man om den täta staden som en förutsättning för hållbar utveckling. Att utnyttja marktillgångar väl är därför i sig en strategisk fråga. Täthet stärker dessutom förutsättningarna för ett attraktivt stadsliv med underlag för god service, mötesplatser och god kollektivtrafik. För att belysa vilken täthet som skall realiseras i området ingår i uppdraget att organisera och gestalta området med ett exploateringstal på ca 1,5 respektive 2,0 samt att redovisa och värdera skillnaden med hänsyn till en samlad målbild. Täthet och exploatering bör variera inom stadsdelen. Bevarande Den kulturhistoriska utredningen av området som har utförts under 2007 skall beaktas och värderas i plan- och gestaltningsförslagen. En ny helhet blir rikare med delar av äldre bebyggelse och andra karakteristiska miljöelement integrerade i det nya, som t.ex. den lilla parken, vattenrum och kajer samt rester av gamla strandlinjer. Intressanta byggnader och miljöer från industriepoken skall således tas tillvara och utvecklas till värdefulla inslag i stadsdelen. Även delar av byggnader och byggda strukturer kan tas till vara, kompletteras med intressanta nytillskott, eller på annat sätt integreras i den nya stadsmiljön. Byggnader som bedöms svåra att ge ett nytt och i sammanhanget fungerande innehåll skall ersättas. Vid alla tillfällen bör det prövas om spår av de ersatta strukturerna på ett värdefullt sätt kan ingå i gestaltningen.


Alla existerande byggnadsstrukturer kan prövas i detta perspektiv. Det nya sammanhanget är viktigare än enskilda objekt. Gator och trafik Gatunätet i Varvsstaden skall ha en robust grundstruktur som skall kunna anpassas till nya rörelsemönster, ny teknik och nya färdsätt. Målet är att Varvsstaden skall bli omtalad som en gång- och cykelstad, formgiven för trygga och skyddade enskilda förflyttningar och lät�tillgängliga och läsbara kollektivtransportstråk. Detta innebär en samtidig nedprioritering av biltrafiken. Gatusektioner och -strukturer skall bidra till en levande stadsmiljö och signalera en nedprioritering av biltrafiken till förmån för fotgängare och cyklister, t. ex. med inslag av ytor utformade som ”shared space”. Gång- och cykeltrafiken skall kunna ”sila” genom stadsdelen, medan kollektivtrafiken, buss eller spårvagn, skall följa ett nordsydligt stråk genom kvarteret. Ett eller flera gena, attraktiva och klimatskyddade cykelstråk skall förbinda Varvsstaden med stadskärnan och Västra Hamnen. Gatunätet ansluts till omgivande gatunät mot Stora Varvsgatan, Esplanaden och över kanalen mot Neptunigatan, sannolikt väster om Lantmännen Cerealia. Cykelparkering för såväl bostäder som verksamheter har hög prioritet. Den skall finnas i tillräckligt antal och vara lättillgänglig, t.ex. vid hållplatslägen och andra platser av offentlig karaktär. Om möjligt bör den väder-

skyddas. Hela cykelmiljöns kvalitet är av central betydelse för prioritering av cykel i stället för bil. Området skall ha mycket goda kollektivtrafiklösningar. Kollektivtrafiken, buss eller spårvagn, skall ha en huvudlinje med hög turtäthet som ger ett högt resande. Områdets mest trafikalstrande delar bör därför lokaliseras med god tillgänglighet till hållplatsläget. Linjetrafiken skall ha kort restid inom området och därför generellt inte blandas med den allmänna biltrafiken. Varvsstaden får inte bli en flaskhals för kollektivtrafikens framkomlighet. Vad beträffar biltrafik så kan man anta att bilinnehav och biltrafikbelastning blir väsentligt lägre i Varvsstaden än i perifera stadsområden. Biltrafikens framkomlighet och hastighet begränsas med olika medel, också genom stadsmönstret. Ställningstagande till trafikföring för bilar tas i senare planering. Parkeringsfrågorna är en strategisk faktor i sammanhanget och innovativa lösningar som minskar bilanvändandet bör prövas. Parkeringar skall kunna samutnyttjas mellan boende, besökare och de som förvärvsarbetar i stadsdelen. Ett gångavstånd till bilparkeringen motsvarande vad som accepteras till kollektivtrafik bör accepteras. Kraven på tillgänglighet till fastighet för bilangöring tillgodoses i vanlig ordning. Stadsrum och vattenrum Ett antal intressanta (mötes)platser skall skapas i Varvsstaden. De kan ha olika karaktär: torg, gröna parker, ur-

25


bana parker, vattenrum, lugna eller händelserika platser. Det är viktigt att gator och andra rörelsestråk utformas som attraktiva stadsrum där olika händelser kan ta plats. Funktionsseparering skall i möjligaste mån undvikas för att underlätta fria rörelsemönster och leda till ett stadsliv som präglas av social och kulturell komplexitet. Vattnet utgör en särskild tillgång i området och gestaltningen av möten mellan stad och vatten, mellan kajer, hamnar och kanaler har potential att skapa en unik identitet. Nya kanaler kan anläggas i Varvsstaden om de kan uppfattas som tydliga tillägg till existerande vattenrum. Befintliga och eventuellt nyskapade vattenrums användning skall belysas. Kajerna skall vara tillgängliga för alla och utan större biltrafik. På kajerna bör grönskan användas med försiktighet. Den båttrafik som angör området idag, framför allt till Lantmännen Cerealias kvarn, måste beaktas. Service Strukturen ska redovisa möjligheter till förskoleetablering och en bedömning av möjligheten att lokalisera en skola för årskurserna 1-9 i området. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet Detta är aspekter som tillmäts stor betydelse. Ambitionen är att Varvsstaden skall bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Den nyaste tekniken, kunskapen och lagstiftningen inom området skall tillföras utveck-

26

lingen av Varvsstaden, som under en lång utbyggnadstid kommer att präglas av ett kontinuerligt ställningstagande till hållbara materialkoncept och effektiva energilösningar. Områdets utbyggnad måste även präglas av en hållbar ekonomi både ur investeringssynpunkt och vad avser långsiktig drift. Bevarande och upprustning av infrastrukturer i form av kajer, hamnanläggningar m.m. alstrar större investeringskostnader än normalt vilket medför att intäktssidan måste ge ett extra bidrag för att fastighetsutvecklingen ska kunna motiveras ekonomiskt. Malmö tillämpar ett system för grönytefaktorberäkningar som skall tillämpas även i Varvsstaden (se bif. info om beräkning av grönytefaktorn). Det finns en stark ambition att höja grönytefaktorn från dagens 0,45 till 0,5-0,6. Offentliga platser för rekreation såsom parker, torg och andra miljöer skall dessutom redovisas. Redovisning Områdets uppbyggnad och struktur med anslutningar till kringliggande områden för gående, cyklister, kollektivtrafik och biltrafik skall redovisas och motiveras. Att identifiera och gestalta tydliga entréer och stråk är en väsentlig del. Sådana platser finns t.ex. vid Gängtappen i norr, vid anslutningarna söderifrån och från Nordenskiöldsgatan. Förslagsställarna kan dock välja att redovisa alternativa entrépunkter och motiven för dessa. Områdets täthet och volymer, torg och öppna platser, grönytor och möten med vatten, samt eventuella förslag till användning av vattenrum, skall redovisas och moti-


veras. Andelen bostäder förutsätts utgöra minst 50% av områdets BTA. En blandning av olika funktioner skall eftersträvas, redovisas och motiveras. Alternativa tätheter, med en exploateringsgrad om cirka 1,5 respektive ca 2,0, skall redovisas på lämpligt sätt samt skillnader och konsekvenser värderas. E-talet räknas som kvadratmeter byggnadsytor BTA dividerat med antal kvadratmeter exploaterad mark inklusive tomt, gator, platser, gröningar, parker och kajer. Områdets uppbyggnad med bevarande av befintliga miljöer och byggnader med angivande av tänkbara användningsområden för bostäder, kontor, kommersiell och offentlig service, utbildning och kultur skall redovisas och motiveras. Den kulturhistoriska utredningen från 2007 skall beaktas och värderas. En tydlig arkitektonisk ansats och en stadsbyggnadsstrategi för Varvsstaden skall redovisas och motiveras. Förslagets medel för att ge området en identitet (t ex anslutning till Malmös karaktär, Västra Hamnens karaktär, eller nya speciella uttryck) skall förklaras och motiveras.

27


Presentation av uppdraget

Beskrivning av huvudidén med analys av stadsdelen i sin kontext, överordnad identitet, täthet och stadslivskoncept (fritt vald presentationsform, som text, illustrationer etc.) • Strukturplan 1:2000, som visar övergripande organisering, bebyggelsestruktur, trafik och koppling till omgivningarna • Stadsrumsplan 1:1000, som visar platser, torg, parker och andra typer av offentliga rum, deras relationer, funktioner samt kopplingar till byggnader och deras funktioner • Situationsplan 1:500 för valt delområde • Sektioner 1:500, 2 valfria • Täthetsstudie vid exploateringsgrad 1,5 resp. 2,0 i fritt vald skala och manér (hela området, delområde, planer, sektioner, ytsammanställning eller annan form av redovisning och analys • Fågelperspektiv över området från söder • Perspektiv över ett stadsrum och en ”mötesplats” i området • Fritt valt perspektiv • Modell får lämnas Materialet presenteras på A2-format uppsatt på kapaboard. Därutöver levereras 5 omgångar enkelt bundna i liggande A3-format. ARVODE Som arvode för uppdraget utgår 250.000 kr exkl moms. Kopiering ersätts separat. Arvodet erläggs mot faktura, 30 dagar netto, ställd till:

28

Varvstaden AB, Peab i Sverige AB, 260 92 Förslöv, med angivande av texten ”Parallellt uppdrag Varvsstaden”. FORTSATT UPPDRAG Inget vinnande förslag kommer att utses. Peab AB förbinder sig inte heller att ge något fortsatt uppdrag till de deltagande arkitektkontoren. Uppdragsgivaren skall ha rätt att använda resultatet av uppdragen som underlag för fortsatt arbete. FRÅGOR Kompletterande uppgifter och svar på frågor av allmänt intresse kommer att meddelas skriftligen till alla parter. Frågor ställs till Lennart Ottosson, lennart.ottosson@dockan.se, +46 (040)-30 75 40 INLÄMNING & MÖTEN Startmöte 2008-09-23, kl 12.00 Halvtidsmöte 2008-11-11, kl 08.00–17.00 Inlämning 2008-12-19, kl 12.00 Genomgång 2009-01-15, kl 08.00–17.00 Samtliga möten hos Peab AB. BILAGOR Grundkarta (dwg) Grundkarta med sammanställning av detaljplaner och skisser Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen Kulturhistorisk utredning Varvsstaden Beräkningsexempel för grönkvot Bilder från Varvsstaden (CD)


29


Arbetet

Arbetet kommer att genomföras i två etapper. I den första arbetar alla inbjudna kontor utifrån samma förutsättningar. Efter den första etappredovisningens dialog mellan förslagsställarna och beställaren kan programförutsättningarna komma att ändras eller kompletteras inför den andra etappen.

PROJEKTORGANISATION

BEDÖMNINGSGRUPP

Kerstin Åkerwall SBK Eva Dalman SBK Lennart Ottosson Peab Karin Månsson Peab Anders Svensson Peab

Som stöd för dialogen med förslagsställarna och utvärdering av arbetsresultatet kommer beställaren att knyta en utvärderingsgrupp till processen. Utvärderingsgruppen består av: Ark. prof. Karl Otto Ellefsen, AHO, Oslo Ark. MSA LAR Gunnar Ericson, Gatukontoret Malmö Civ. ing. Klas Nydahl, Gatukontoret Malmö Ark. MSA SAR Kerstin Åkerwall SBK Ark. MSA Eva Dalman SBK Civ. ing. Lennart Ottosson Peab Civ. ing. Karin Månsson Peab Civ. ing. Anders Svensson Peab Ark. prof. MSA SAR Hans Bjur Arcobello AB Ark. MSA Björn Engdahl SBK

30

Beställargrupp: Christer Larsson SBK Jan Johansson Peab Styrgrupp:

Redaktionsgrupp: Hans Bjur Arcobello AB Björn Engdahl SBK Bilder: Lotta Svahn Lars Böhme Annika Kruuse Hans Bjur Gunilla Linde Bjur Tyréns SBK



Varvsstaden