Planering I Malmö 2018 nr 2 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2018

I MALMÖ

Win-win i storsatsning på infrastrukturen Sege Park växer fram

Embassy of Sharing – sju kvarter av mångfald

Innehåll Väx hållbart med Malmö

Malmö bygger

Win-win när Malmö får storsatsning på infrastrukturen

Kunskapsallianser utvecklar Amiralsstaden

Riksarkitekt med uppdrag att stärka arkitekturen

lösa framtidens parkeringsbehov

Bostäder för alla genom dialog och samarbete

Nytt arkitekturprogram ska forma framtidens Malmö

The Embassy of Sharing – en plats där alla kan känna sig hemma

Nu utvecklar vi Sege Park med hjälp av byggherredialog

Gemensamt lärande när nytt område ska utvecklas

Hyllievångskolan belönades med Stadsbyggnadspriset

Planering i Malmö 2018:2

... OCH 9 FRÅGOR AT T SAMTALA KRING NÄR VI BYGGER ARKITEKTURSTADENMALMÖ.

Flexibilitet och mobilitetsåtgärder ska

Väx hållbart med Malmö Malmö växer. Befolkningen ökar. Bostadsbyggandet är rekordhögt. Det etableras fler företag och jobb skapas. Malmö ska vara staden som växer hållbart utifrån de 17 globala målen och agenda 2030. Staden ska agera lokalt och bidra globalt. Den enskilde Malmöbon eller företagaren ska känna att man kan växa i symbios med staden oavsett i vilken fas man är i livet. Att kombinera en hållbar samhällsutveckling med individens möjlighet till utbildning, arbete, bostad, hälsa och god livsmiljö är vårt gemensamma ansvar här och nu. Enligt FN:s klimatpanel gör en temperaturhöjning på bara en halv grad en enorm skillnad för klimatet och samhällsutvecklingen. Detta påverkar Malmö direkt genom till exempel ökad migration, vattenhöjning, fler skyfall, ökad värme och hälsoproblem. Den senaste mätningen visar att Sverige gör bra ifrån sig utifrån FN:s hållbarhetsmål med en ökad levnadsstandard. Men detta görs på bekostnad av framtidens generationer på grund av ökad konsumtion och utsläpp. Detta kräver stora ansträngningar och omställningar från Malmö stad, näringsliv, akademi, idéburen sektor och, ja, alla Malmöbor. För att kunna uppnå målen behöver vi agera och bidra tillsammans. Enligt agenda 2030 har vi 12 år på oss, eller tre mandatperioder om man så vill, att ställa om till en mer hållbar stad, goda livsmiljöer och klokare livsstil. Staden har målen klara och flera verktyg på plats för att börja göra skillnad redan idag: • Malmö stad har anammat de 17 globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Ledningsgrupperna inom Malmö stad har träffats för att koordinera vägen framåt. Det diskuterades hur en gemensam nulägesanalys av Agenda 2030-arbetet kan hjälpa alla förvaltningar och bolag med att mäta framtida resultat och prioriteringar.

• Sveriges nya politik för arkitektur, form och design (beslutad av Riksdagen i maj) ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Regeringens strategi för levande städer och Rådet för hållbara städer (10 myndigheter) pekar ut riktningen för hur nya och befintliga städer i Sverige ska bli mer hållbara och attraktiva för människor. Ett särskilt fokus läggs på transporter, grönska och byggande. • Malmö ska växa som den gröna, täta och funktionsblandade staden samt möta förändrat klimat. Den reviderade Översiktsplanen (beslutad i kommunfullmäktige under 2018), pekar ut riktningen för Malmö med en befolkningsökning från dagens cirka 330 000 invånare till 430 000 invånare. De närmsta åren ligger den förväntade befolkningsökningen på 5 000 personer per år. För att bostadsbyggandet ska kunna möta denna ökning behövs 2 700 bostäder per år fram till 2027, enligt bostadsförsörjningsplanen. I översiktsplanen finns utrymme för cirka 50 000 nya bostäder och i detaljplaneringen finns möjligheter för att bygga 8 000 bostäder inom de närmsta fem åren. Översiktsplanen ska på sikt ta höjd för Malmö som en halvmiljonstad. • Ett viktigt tillägg till översiktsplanen är Arkitekturstaden Malmö. Den är ett praktiskt dialogverktyg för att tillsammans med involverade aktörer i stadsplaneringsprocessen diskutera och säkerställa goda livsmiljöer för Malmöbor. Den ska bidra till välmående och trivsel i stadens alla delar och verka för att arkitektur och byggande utgår ifrån platsens sociala och fysiska förutsättningar. Arkitekturstaden Malmö ska också tillföra ett långsiktigt perspektiv på arkitektur och investeringar i Malmös byggda miljö.

• Malmö stad har tecknat storstadsavtal med staten, som innebär att Malmö får 4 miljarder extra till infrastruktursatsningar under perioden 2018 – 2035. Storstadsavtalet är kopplat till byggandet av 28 500 nya bostäder. I satsningarna ingår Pågatåg, åtta nya elbusslinjer (Malmöexpressen) och tre mil nya cykel- och gångvägar. Det är genom verktygen ovan, tydligt agerande och samlad kraft, som vi nu har möjlighet att göra skillnad i Malmö och samtidigt bidra globalt. Den kraft, det kunnande och den anda av samverkan som finns i Malmö gör att jag tror att vi kommer lyckas med vårt gemensamma uppdrag – att låta staden, individen och miljön växa hållbart in i framtiden tillsammans.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. REDAKTÖR

OMSLAGSBILD & BAKSIDA

Stefan Nilsson

The Embassy of Sharing. Illustration: Wingårdhs Lokstallarna - SJ:s gamla verkstäder på Kirseberg

REDAKTIONSSEKRETERARE

Elisabet Fornander REDAKTION

Stefan Nilsson, Elisabet Fornander, Elisabet Corengia, Oscar Larsson och Linnéa Merö LAYOUT/GRAFISK FORM

Stefan Nilsson FOTOGRAFER

Bojana Lukac om inte annat anges. TRYCK

CA Andersson Tryckeri, Malmö

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00 ISSN

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo

Planering i Malmö 2018:2 | 3

Polishus blir bostäder

Inspirerat av varvshistorien

Det före detta polishuset vid Davidhallstorg får nytt innehåll när Riksbyggen bygger om det till bostäder. Fastighetens inre gård bebyggs även med 3 nya bostadshus i 6–8 våningar. De nya byggnaderna kläs med mörkt rödbrunt tegel, vit puts, vit klinker, grafitgrå fibercement och grå furu. Arkitekt är Rits Arkitekter samt Jaenecke Arkitekter.

I Västra Hamnen uppför Skanska Sverige AB en byggnad som ska inrymma butiker, 600 kvm kontor, förskola och vårdboende. Byggnaden delas visuellt upp i tre volymer mot Stora Varvsgatan inspirerat av de gamla varvsbyggnaderna i omgivningen. Fasaden kläs med rött tegel mot gatan och ljusare tegel i byggnadens indragna partier. Arkitekt är Tema Arkitekter.

Varierat bygge i Limhamn På Ljungmans gamla industriområde i Limhamn uppför Hökerum Bygg AB 94 bostadsrätter bestående av flerbostadshus i 3–5 våningar samt 4 radhus i 3 våningar. Kvarteret utmärks av en stor variation av olika material och kulörer; rå och målad betong, reliefgjuten, målad betong samt rött och mörkgrått tunntegel. Arkitekt är Kirsch + Dereka Arkitekter.

Nya hyresrätter i Hyllie I utkanten av Hyllie stationsområde mot Pildammsvägen och Hyllie Allé bygger Magnolia Produktion AB 427 nya hyresrätter, parkeringsgarage och lokaler för handel. Byggnaderna i 3–11 plan får varierade fasader i olika kulörer, mönstermurningar och matrisgjutningar i betong. Arkitekt är Lindberg Stenberg Arkitekter AB och Landskapsgruppen Öresund AB.

Nya radhus i Klagshamn Öster om Kalkbrottet i Klagshamn bygger Myresjöhus AB 21 nya bostadsrätter, varav 14 kedjehus och 7 radhus. Byggnationen är den sista etappen av två. Husen uppförs med putsade fasader i dov grön, dov röd och varmgul kulör. Arkitekt är Myresjöhus AB.

Planering i Malmö 2018:2

Grafik: Stefan Nilsson

Nya stationer förändrar Malmö

Sjukhuset får nya byggnader

Den 9 december 2018 invigs en ny pågatågsstation i Rosengård. Samtidigt återöppnas stationerna vid Östervärn och Persborg för persontrafik. Tågen kommer att gå i vardera riktningen en gång i halvtimmen och fungera som en pendel mellan Hyllie och Malmö C, samt gå till och från Kristianstad. Trafikverket är beställare och Malmö stad är byggherre.

På sjukhusområdet uppför Regionfastigheter en servicebyggnad (Tengbom) och två flexibla vårdbyggnader (White) som ska kunna inrymma flera olika vårdinrättningar. Servicebyggnaden, i fyra på varandra staplade volymer, får fasad av polerad ljus betong och glas (bilden ovan). Arkitekter är Tengbom och White Arkitekter.

Parknära bostadsrätter & radhus I Östra Skrävlinge bygger Peab bostad AB 3 flerbostadshus i 6 våningar, med 87 bostadsrätter, och 20 radhus i 2 plan. Flerbostadshusen vetter mot Sallerupsvägen i norr. I söder skapas en skyddad gårdsmiljö som delas med radhusen. Byggnaderna utförs i puts i olika kulörer: vitt, grått, grönt och blått. Arkitekt är Karin Petterssons Arkitektbyrå AB.

Kulturverksamhet och bostäder I anslutning till köpcentret Mobilia uppför Mobilia Shopping Centre AB c/o Atrium Ljungberg två nya punkthus med 74 hyresrätter, butiker, kulturhus/sagoland för barn och ny biograf med 427 platser. Fasaderna består av rött och mörkbrunt tegel, målad betong, fibercementskiva samt vertikal grönska. Arkitekt är FOJAB arkitekter.

Trähus tar plats i Lindängen MKB bygger 121 nya hyresrätter längs med södra sidan av Munkhättegatan i Lindängen, intill Lindängeskolan och Fosie kommungård. De fem punkthusen, i 4–5 våningar, har både stomme och fasad av trä. Nybyggnationen bidrar till att utveckla Lindängen centrum till en attraktiv miljö med ett levande och tryggt stadsliv. Arkitekt är Nordmark&Nordmark.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2018:2 | 5

Win-win när Malmö får storsatsning på infrastrukturen Med Storstadspaketet sker en av 2000-talets hittills största infrastruktursatsningar i Malmö. Stora investeringar i kollektivtrafik och cykelleder – sammantaget värda närmare 4 miljarder kronor – ska bidra till en grönare, tryggare och mer jämlik stad. Samtidigt ska drygt 28 000 bostäder byggas. Storstadspaketet är en del av den så kallade Sverigeförhandlingen och är en gemensam satsning mellan staten och ett antal regioner och kommuner. I grunden ligger den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, men även på det lokala planet kommer det ske betydande infrastruktursatsningar under de kommande 13 åren. Nya och effektivare busslinjer, nybyggda cykelstråk och en satsning på Lommabanan ingår i paketet. – Åtta busslinjer i Malmö ska elektrifieras och fem av dem kommer få karaktären av expresslinjer med 25 meter långa fordon. Det kommer ge betydligt bättre framkomlighet för bussarna, snabbare, smidigare och bekvämare transporter för de resande samtidigt som miljövinsterna är stora. Det kommer stärka de centrala delarna, men lika mycket ytterområden som Rosengård, Fosie och Limhamn, berättar Magnus Fahl, samordnare för Storstadspaketet på Malmö stads fastighets- och gatukontor.

Satsning på cykeltrafik

Samtidigt görs en satsning på cykeltrafiken i Malmö. Drygt 570 miljoner kronor ska investeras i 14 nya cykelstråk. Åtgärderna innebär att nya cykelbanor anläggs som kopplas till satsningarna för busstråken. – Det rör sig i stor utsträckning om cykelbanor som vi sedan länge har identifierat som viktiga. Många av dem går längs större trafikleder och i anslutning till de nya busslinjerna. Kombinerat med de nya busslinjerna ger detta Malmöborna betydligt bättre förutsättningar för smidiga och miljövänliga transporter, säger Magnus Fahl. I och med att utbyggnaden av cykelbanor och busslinjer sker parallellt kommer både planering och byggnation också bli mer rationell än vad som ofta är fallet. Genom samordningen blir ingreppen och trafikstörningarna så små som möjligt.

Bostadsbyggande en förutsättning

I paketet ingår även en utbyggnad av tågtrafiken längs Lommabanan. Etapp 2 av denna tågsatsning handlar om att öka kapaciteten på banan och möjliggöra en snabbare och effektivare pendling mellan Malmö, Lomma och Kävlinge. Denna satsning är kopplad till en överenskommelse som innebär att de båda kranskommunerna förbinder sig att bygga 1 800 bostäder. Och bostäder förbinder sig även Malmö stad att bygga, närmare bestämt 26 750 stycken. Det rör sig om både kommunala projekt genomförda av MKB och privata byggprojekt. Bostadsbyggandet är en del 6

Planering i Malmö 2018:2

av överenskommelsen med regeringen och en förutsättning för de statliga satsningarna i Malmö stad. – Antalet är baserat på översiktsplanens beräkningar kring bostadsbyggandet. Många av bostäderna kommer byggas i nära anslutning till busslinjerna som vi satsar på. På vissa håll kommer det byggas helt nytt, som exempelvis i Hyllie, och på andra håll rör det sig om ombyggnation av hamn- och industriområden, som exempelvis i Nyhamnsområdet. I hög utsträckning kommer bostadsbyggandet ske genom förtätning av staden, det är ju också ett principbeslut som staden har fattat, säger Magnus Fahl.

En snabbt växande stad

Malmö har ända sedan bygget av Öresundsbron och etableringen av högskolan och sedan universitetet upplevt ett uppsving i många olika avseenden. – Staden har en stor inflyttning av både företag och invånare, bostadsbyggandet sker i hög takt och det har skett omfattande satsningar på en attraktiv stadsmiljö, bättre bussförbindelser och cykelstråk och till det citytunneln. Allt detta gör att Malmöborna nog är rätt vana vid att det händer mycket i staden. Det vi gör nu är att fortsätta på den inslagna vägen och öka tempot. Visst kommer arbetena märkas i form av avstängda gator och annat, men en viktig del i genomförandet är att jobba med smarta omledningar och trafikavstängningar som minimerar påverkan, säger Magnus Fahl. – Satsningarna på bostäderna, kollektivtrafiken och cykeltrafiken hänger samman, inte bara när det gäller finansieringen, utan också i den bemärkelsen att de förutsätter och är beroende av varandra, säger Magnus Fahl. – Malmö har vuxit snabbt på kort tid och fortsätter att växa. De här satsningarna är ett sätt att framtidssäkra smarta och miljövänliga transporter inom staden och regionen. Om vi inte hade gjort detta så hade vi ganska snart fått uppleva en ganska hårt ansträngd trafiksituation med långa köer och mycket utsläpp. Och det handlar inte bara om det lokala resandet. Busslinjerna kommer ansluta till järnvägspunkter så vi förstärker hela det regionala kollektivtrafiknätverket. Det blir lättare resa inom stan, men också lättare att ta sig med tåg till andra delar av regionen. Det innebär att arbetsmarknaden vidgas.

Grönt, tätt och hållbart

Sammantaget innebär Storstadspaketet för Malmös del satsningar på knappt 4 miljarder kronor. Staten står för hälften av kollektivtrafiksatsningarna och 25 procent av cykelsatsningarna. Kollektivtrafik- och cykelsatsningarna ska vara färdiga till 2031 medan

Med Storstadspaketet görs mångmiljardsatsning på infrastruktur -

de sista av de knappt 27 000 bostäderna ska vara inflyttningsklara senast 2035. Hela paketet kommer bidra till visionen om en grönare, tätare och mer socialt hållbar stad, menar Magnus Fahl. – Syftet är att förenkla för Malmöborna att hitta arbete och bostäder och samtidigt stärka den sociala tryggheten. Men det finns också en sorts demokratiaspekt i hela projektet. Det handlar om att sprida välfärden i fler delar av staden och höja stadens attraktivitet även utanför citykärnan. Det ska vara puls och folkliv inte bara i centrum utan även i ytterområdena. Samtidigt kommer behovet av bil inne i stan att minska och resmöjligheterna blir fler, det ger en miljövinst. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

& FL

LOMMA

ALNARP

MALMÖ C VÄSTRA HAMNEN

ÖSTERVÄRN

för ett grönare, tätare och mer socialt hållbart Malmö.

TRIANGELN

ROSENGÅRD C

LIMHAMN C PERSBORG

STENKÄLLAN

Planering i Malmö 2018:2 | 7

Akbarnazim Modan och Anna Wachtmeister utanför Amiralsstadens lokal – där allianser skapas för att locka fram nya relationer och bättre kunskapsöverföring.

Kunskapsallianser utvecklar Amiralsstaden Med kunskapsallianser kommer fler Malmöbor involveras i utvecklingen av Amiralsstaden. Grundidén är att människor som annars inte gör sin röst hörd – till exempel unga och nyanlända – ska kopplas samman med beslutsfattare och tjänstepersoner. Det traditionella samrådsmomentet är inte alltid tillräckligt för att skapa delaktighet och involvering i en planprocess. Det är den bakomliggande tanken som gör att Malmö stad i arbetet med Amiralsstaden har bestämt sig för att gå ett steg längre. – I samrådsmomentet är det oftast föreningar, informella ledare eller andra som kommer till tals. Nyanlända, unga och kvinnor med barn är exempel på grupper som mer sällan blir delaktiga. Vår uppgift är att skapa överbryggande allianser som ger nya relationer och bättre kunskapsöverföring, förklarar arkitekten Anna Wachtmeister. Tillsammans med Akbarnazim Modan driver hon företaget Meshwork som tidigare arbetat med liknande frågor på platser som Haiti, Egypten och

Relationerna och kunskapen från varje ny allians förs direkt in i de pågående stadsutvecklingsprocesserna.

Planering i Malmö 2018:2

Kurdistan. Kärnan i deras arbete består av att skapa kunskapsallianser, vilket enkelt kan beskrivas som en grupp människor med olika kunskaper som gemensamt tar sig an en fråga. Frågeställaren kan vara en planarkitekt eller fastighetsägare som behöver samhällsbaserad kunskap för ett pågående stadsutvecklingsarbete. Frågeställaren, som också är mottagaren av kunskapen, vägleder kunskapsalliansen för att se till att utfallet är relevant.

Rekrytering av osynliga intressenter

En viktig distinktion är att det handlar om överbryggande och inte om sammanbindande allianser. – De som bor och verkar i området sitter på kunskapen om vardagslivet och vilka behov och önskemål som finns. Den kunskapen ska överföras, men inte genom att vi förser beslutsfattarna med rapporter och statistik, utan genom att sammanföra parterna, upprätta dialogen och verka för att nya relationer skapas, säger Anna Wachtmeister. Rent konkret har arbetet inletts genom att representanter bland de som bor och verkar i området – så kallade ”osynliga” intressenter – har rekryterats. Allianser har sedan etablerats med beslutsfattare och företrädare för bland annat Malmö stad och Malmö universitet. Allianserna består av mellan 10 och 20 personer. – En del av intressenterna är timanställda av kommunen, men de flesta är frivilliga. Det var väldigt lätt att rekrytera folk. Över hälften av dem är nyanlända och de får också hjälp med sin etablering på köpet, får språkträning och kan knyta nya kontakter, säger Anna Wachtmeister. Centralt för arbetet är att allianserna inte blir statiska, utan återkommande och sammanhängande.

Genom att ständigt ändra kunskapsallianserna skapas utrymme för nya människor och nya tankar.

– Det är jätteviktigt att kunskapsallianserna ändras hela tiden så att nya människor och nya tankar får utrymme. Samtidigt får det inte bli projekt som poppar upp för att sedan dö ut. Relationerna och kunskapen förs direkt in i de pågående stadsutvecklingsprocesserna och utifrån utfallet bygger vi sedan nästa allians, förklarar Anna Wachtmeister. Hur de olika kunskapsallianserna arbetar bestämmer de själva. Anna Wachtmeister beskriver det som att de bygger bron samtidigt som de går på den. Det kan handla om allt från berättande filmer eller samskapande workshops till handarbete eller fikastunder. Varje onsdag samlas intressenter för en Lärande Lunch i Amiralsstadens Lokal. Alla är välkomna och mer information finns på Amiralsstadens hemsida. – Det känns verkligen bra. Det finns ett stort intresse för det här arbetet. Detaljplanprocessen kommer bli annorlunda och handla mycket mer om delaktighet. Vad det innebär för framtiden är för tidigt att säga, men det är definitivt ett steg i rätt riktning. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

”Jag tror det är enormt viktigt att vi kan visa upp goda exempel och visa att arkitekturen inte bara är yta utan faktiskt kan bidra till att lösa våra stora utmaningar, exempelvis hälsa och demokrati”, säger Christer Larsson som nu utsetts till Sveriges första riksarkitekt.

Riksarkitekt med uppdrag att stärka arkitekturen Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson har utnämnts till Sveriges första riksarkitekt. Hans primära uppdrag är att staka ut riktningen för tjänsten och klargöra hur arkitekturens roll inom stadsbyggnad kan stärkas. Tillsättningen av riksarkitekt sker parallellt med en förstärkning av Boverket. Myndigheten har av regeringen fått uppdraget att ansvara för samordningen av arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö i landet. 50 nya medarbetare ska rekryteras, ett tjugotal av dem på Boverkets nya kontor i Malmö. De ursprungliga tankarna kring den här satsningen fördes först fram 2015 i utredningen Gestaltad livsmiljö, ledd av Christer Larsson som nu utsetts till Sveriges första riksarkitekt. – I det uppdrag som nu har formulerats heter det att arkitekturens roll behöver uppgraderas. Det är självklart något som jag ser väldigt positivt på. Vi har haft mycket fokus på kvantitet och det är ju av nödvändighet eftersom vi behöver många nya bostäder, men om det vi bygger inte håller kvaliteten så kommer vi bara skjuta behoven framför oss, då kommer det snart skapas nya behov, säger Christer Larsson.

Kompetens ska höja kvalitén

Det nya uppdraget för Boverket och tillsättningen av en riksarkitekt innebär att man ska öka kompetensen, inspirera och driva på utvecklingen för att höja den arkitektoniska kvaliteten i det som byggs. Insatserna kommer riktas mot både offentliga och privata aktörer, även om ett särskilt fokus kommer ligga på statens eget byggande. – Staten och de statliga bolagen är både beställare och utförare och det är väldigt viktigt att de går före och visar vägen. Tanken är att riksarkitekten ska

kunna hjälpa till där, vara ett stöd och en inspiratör, säger Christer Larsson. Länder som Belgien, Holland och England har redan riksarkitekter eller motsvarande, men rollerna skiljer sig åt mellan de olika länderna och det finns inte något facit för hur riksarkitektens arbetsuppgifter ska se ut. Att reda ut detta och fylla tjänsten med innehåll blir Christer Larssons huvudsakliga arbetsuppgift under hans tillfälliga tid på tjänsten.

Arkitekturen kan lösa utmaningarna

Arbetet med att utforma tjänsten kommer ske i samarbete med personalen på Boverket och tillsammans med Monica von Schmalensee, ordförande i Rådet för hållbara städer, som också anställts av Boverket för att stötta verksamheten. – Vi är parhästar i det här arbetet och har redan kommit en bit på vägen. Den viktigaste delen som jag ser det är att stärka arkitekturens roll och skapa en tydlig nationell struktur för hur det ska gå till. Tanken är också att riksarkitekten ska kunna vara ett stöd till kommuner och regioner, länsarkitekter och stadsarkitekter, säger Christer Larsson. Att stärka arkitekturen och ge den en högre och mer permanent status inom stadsbyggnad kan behövas, menar Christer Larsson. – När arkitektur och stadsbyggnad möter den krassa verkligheten så har området svårt att hävda sig. Det är så lätt att teknik och kortsiktig ekonomi tar över, framför allt när det gäller vardagsmiljöer.

Det är viktigt att inte lägga skuld på någon för detta, alla jobbar efter sina förutsättningar, men jag tror det är enormt viktigt att vi kan visa upp goda exempel och visa att arkitekturen inte bara är yta utan faktiskt kan bidra till att lösa våra stora utmaningar, exempelvis hälsa och demokrati. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Helena Bjarnegård ny riksarkitekt

Den nya permanenta riksarkitekten blir Helena Bjarnegård. Helena har en bakgrund som landskapsarkitekt, och kommer närmast från en tjänst som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Hon har även arbetat på White arkitekter. Helena tar över efter Christer Larsson vid årsskiftet 2018/2019. Christer återgår då på heltid till sin tjänst som stadsbyggnadsdirektör på stadsbyggnadskontoret.

Planering i Malmö 2018:2 | 9

Flexibilitet och mobilitetsåtgärder ska lösa framtidens parkeringsbehov Malmö växer och därmed behovet av att ta ett nytt helhetsgrepp om stadens trafikflöden. Ett viktigt verktyg är den nya policy och norm för mobilitet och parkering som kommunfullmäktige ska ta beslut om. De nya samlade parkeringsstrategierna innefattar en parkeringspolicy som förmedlar kommunens avsikter samt en parkeringsnorm som anger parkeringstal vid detaljplanläggning och vid bygglov. – Det viktigaste i den nya normen är att den blir mer flexibel och att den omfattar inte bara parkering utan mobilitet i ett större perspektiv. Målet är att det blir en självklarhet i framtiden för byggaktörerna att inte bara lösa parkeringsfrågor utan mobiliteten i stort, säger Emily Evenäs, trafikplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Mobilitetsköp ersätter bilparkering

Hennes kollega Daniel Svanfelt förtydligar att antalet parkeringsplatser inte behöver vara fast, utan att miniminivån kan variera. Det beror på vilka mobilitetsåtgärder som fastighetsägaren erbjuder de som bor eller verkar i fastigheten. – En mobilitetsåtgärd kan vara att man förenklar för de boende att resa på annat sätt än med egen bil, till exempel att man erbjuder de boende tillgång till bilpool, cykelpool eller liknande. Det kan vara en cykelverkstad, lösningar för att det ska bli enklare att åka kollektivt, att man delar ut kollektivtrafikkort eller har informationstavlor som visar buss- eller tågavgångar. Vi har haft det här på prov under förra policyn. Då gällde det oftast för bostadsprojekt, men nu ska det även gälla verksamheter, säger Daniel Svanfelt. Sådana här mobilitetsåtgärder kan bara användas för att minska antalet bilplatser, inte antalet

Istället för att gömma cykelparkeringen på bakgården ska den lyftas fram och placeras nära entrén.

Planering i Malmö 2018:2

cykelparkeringar eller parkering för rörelsehindrades fordon. – Tidigare hade vi inget annat val än att neka bygglov om inte parkeringsfrågan blev löst och det är egentligen ingen som tycker att parkeringen ska stjälpa byggplaner, vi behöver ju fler bostäder, inte färre. Det kunde man då lösa med parkeringsköp, att man lät annan part lösa det här med parkering. Men i de fall det inte finns parkering i närheten att köpa till vill vi nu lansera ett försök med mobilitetsköp. Det är för de tillfällen där det inte går att lösa parkeringen annars inom den egna fastigheten eller med parkeringsköp. Man köper då inte parkering utan mobilitet, säger Daniel Svanfelt. I varje projekt görs då en individuell bedömning av hur många bilplatser som mobilitet kan motsvara. De pengar som Malmö stad får in för mobilitetsköp ska användas för att långsiktigt förbättra den hållbara mobiliteten. – Vi har inspirerats av Umeå där det här finns. I Umeå hade man problem med dålig luft beroende på alla bilar och man införde då en möjlighet för fastighetsägare att köpa in sig i stadens mobilitetslösningar, berättar Daniel Svanfelt. Han säger att vilka mobiliteslösningar det kan bli kommer att förändras över tid, men att samtliga åtgärder ska ha fokus på att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Bilen står ofta still 23 timmar om dagen

Förutom att minskad bilism är bättre för luften och miljön i stort, finns det stora positiva hälsoaspekter i att röra på sig mer. Ett minskat antal parkeringsplatser frigör samtidigt yta som kan användas till annat. – En bil står ofta still 23 timmar om dygnet. All den plats bilarna tar kan tillföras andra faktorer som träd och grönska eller fler bostäder och arbetsplatser, säger Daniel Svanfelt I den nya normen finns ett betydligt större fokus på cykelparkeringar där kraven skärpts. Det kan gälla allt från att det ska finnas fler platser till cykelparkeringarnas utformning. Till exempel ska cyklar inte ”gömmas undan” på bakgårdar utan i stället lyftas fram genom exempelvis exponerad cykelparkering i bottenvåningen och gärna stå på framsidan vid entréerna så att de är tillgängliga. Man ska också planera för att det ska gå att parkera elcyklar och lådcyklar och andra typer av fordon som kan komma att utvecklas i framtiden. Med i den nya policyn finns också riktlinjer för parkering och angöring på allmän plats. Det innebär lastning och lossning, på- och avstigning och är särskilt viktigt för godsangöring, avfallshantering, andra samhällsfunktioner och för personer med rörelsehinder. Om det inte är möjligt att ordna

Den nya policyn har höjda ambitioner vad gäller effektivt markut-

angöring på kvartersmark, så går det att undersöka möjligheterna att lösa angöringsbehovet i gatan. – Vi försöker att tydliggöra att angöring kommer att behövas. Antalet hemleveranser ser ut att fortsätta öka och därmed kan antalet storparkeringar minska. Den omställningen kanske sker fortare än vi anar. Politiskt eftersträvar man att stadens ytor får denna användning, säger Daniel Svanfelt.

Effektivare markutnyttjande

Karin Caesar, trafikplanerare på fastighets- och gatukontoret, säger att det finns många positiva aspekter att lyfta fram i den nya policyn. Ett exempel är de höjda ambitionerna avseende ett mer effektivt markutnyttjande. – Vi har större krav på fler funktioner i markplan och det främjar en tät och grön stad. Vi har också ett ökat fokus på incitament för att välja hållbara färdmedel. Vi är öppna för nya lösningar för att lösa behovet av mobilitet, säger hon. Den nya policyn gör också skillnaden mellan angöring och korttidsparkering tydligare. En angöring sker i samband med lastning och lossning, men det innebär inte att du som bilägare kan gå in och göra ett ärende i tio minuter. Då är det korttidsparkering. – Det är för att vi vill att gaturummet ska användas för trafiken, för förflyttning, för att skapa

nyttjande. Långtidsparkering behöver därför ske i parkeringsanläggningar, såsom P-huset Dockan i Västra Hamnen.

liv i gatan. Inte för parkering. Långtidsparkering vill vi hellre se i parkeringsanläggningar, säger Karin Caesar. Det är också en av anledningarna till att policyn lägger mer fokus på samordningen mellan kvartersmark och allmän platsmark när det gäller reglering

och avgifter. Enkelt uttryckt: om man ska få fler att parkera i p-husen kan det inte vara mycket billigare att parkera på gatan. Parkeringspolicyn och parkeringsnormen har tagits fram i samverkan mellan fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnads-

kontoret och Parkering Malmö. Det breda samarbetet ger bättre förutsättningar för planering och utförande. Emily Evenäs berättar att man har förberett sig genom seminarier och workshops där deltagare från de fem förvaltningarna har deltagit tillsammans med politiker, byggaktörer, tekniska konsulter, forskare och intresseorganisationer från både Malmö och grannkommuner. – Det har varit en utforskande process. De workshops vi hållit har resulterat i många bra idéer och kloka synpunkter som vi har arbetat in i slutresultatet, säger Emily Evenäs. – Det har varit ett roligt projekt. Jag tror att många inledningsvis tänker att det här med parkeringar är väldigt smalt och tekniskt. Men det finns så mycket annat bakom. Det här är samhällsbyggnad som kan påverka mycket. Det är roligt att det blir så tydligt, säger Daniel Svanfelt. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Enligt den nya normen ska cykelparkeringen lyftas fram genom exempelvis exponerad cykelparkering i bottenvåningen och gärna stå på framsidan vid entréerna så att de är tillgängliga.

Planering i Malmö 2018:2 | 11

Bostadspolitiska mål • Planberedskap: Genom god planberedskap

och ett gott samarbete med marknadens aktörer ska Malmö stad säkerställa ökat bostadsbyggande samt attraktiva, hälsosamma och hållbara livsmiljöer. • Aktiv markpolitik: Malmö stad ska genom aktiv markpolitik stimulera bredd i bostadsbyggandet och ett strategiskt långsiktigt ägande och utvecklande av stadens markinnehav. • Tillgodose olika bostadsbehov: Malmö stad ska arbeta utifrån olika befolkningsgruppers bostadsbehov och preferenser och därtill särskilt verka för att utsatta gruppers behov tillgodoses. • MKB ska vara en motor: Malmö stad ska använda MKB som drivkraft för högt bostadsbyggande i samtliga delar av Malmö och erbjuda goda bostadsmiljöer som alla kan efterfråga. • Diskrimineringsfri bostadskö: Malmö stad ska tillsammans med andra aktörer tillhandahålla en bostadskö fri från diskriminering som säkrar en transparent möjlighet att söka bostad i Malmö med omland. Annika Reischmann, planeringssekreterare bostadsförsörjning tillsammans med Hanna Björklund, planeringssekreterare och samordnare för arbetet med bostadsförsörjning.

Bostäder för alla genom dialog och samarbete Bostadsbyggandet i Malmö är rekordhögt, men bostadslösheten är fortsatt en stor utmaning. Handlingsplanen för bostadsförsörjning, nyligen antagen av kommunfullmäktige, innehåller en vision för bostadsförsörjningen, bostadspolitiska mål och planerade insatser för att nå målen fram till 2022. En viktig del av arbetet är dialog med aktörer på bostadsmarknaden för att öka utbudet av bostäder för hushåll med låga inkomster.

kommunens budget. Just nu pågår arbete med att ta fram en strategi för att minska hemlösheten, ett uppdrag från Handlingsplan för bostadsförsörjning, berättar Hanna Björklund. Malmö stad arbetar på olika sätt för att motverka hemlöshet. Bland annat vill man få fler hyresvärdar att acceptera hyresgäster som har försörjningsstöd eller etableringsersättning. Arbetet med hemlöshet har också organiserats om under 2017 för att bli effektivare.

Befolkningen i Malmö växer och med det behovet av bostäder. De senaste åren har bostadsbyggandet varit rekordhögt och planberedskapen som möjliggör bostadsbyggande i staden är fortsatt god. I översiktsplanen finns utrymme för cirka 50 000 nya bostäder och i detaljplaneringen finns möjligheter för att bygga 8 000 bostäder inom de närmsta fem åren. – Något som är positivt om man tittar på utbyggnadsplaner och investeringar i Malmö är att det byggs i hela staden. Så har det inte sett ut tidigare, konstaterar Hanna Björklund, planeringssekreterare

Behov av bostäder i olika former

Planering i Malmö 2018:2

och samordnare för arbetet med bostadsförsörjning på stadsbyggnadskontoret. Och god beredskap behövs. De närmsta åren ligger den förväntade befolkningsökningen på 5 000 personer per år. För att bostadsbyggandet ska kunna möta det behövs 2 700 bostäder per år fram till 2027. Det beror främst på befolkningsökningen, men även på det underskott på bostadsmarknaden som finns sedan tidigare.

Utvecklingen i staden går åt två håll

Det är idag många fler personer som har sysselsättning i Malmö än tidigare och lönerna har ökat. Men det finns också många nyanlända och många unga som är helt nya på bostadsmarknaden med relativt låga inkomster. Mer än hälften av Malmös invånare är 35 år eller yngre och en stor del av den befolkningsökningen förväntas ske i åldrarna 11 till 19 år. Statistiken visar också att hemlösheten ökat kraftigt i Malmö de senaste åren och då särskilt den strukturella hemlösheten, det vill säga individer och hushåll som inte har de ekonomiska förutsättningarna att efterfråga en egen bostad, utan fått lösa det med ett tillfälligt boende som de sedan förlorat tillgången till. Av Malmö stads drygt 1 200 hemlösa förra året var cirka sju av tio strukturellt hemlösa. – Samtidigt som den strukturella hemlösheten har ökat har den sociala hemlösheten legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren, alltså hushåll som behöver stöd i boendet och har någon form av social problematik. Hemlöshet är en katastrof för den enskilde och äter samtidigt en stor del av

Att bostadsmarknaden fungerar är avgörande både för att välfärden ska fungera och för att Malmö ska behålla sin roll som ekonomisk motor i regionen med en växande arbetsmarknad. De kommande åren behövs bostäder i olika upplåtelseformer, storlekar och prisnivåer. Men kommunen kan inte själv se till att byggtakten hålls uppe och samtidigt öka tillgången på bostäder för mera resurssvaga hushåll. För att klara det krävs dialog och samarbeten med övriga aktörer på bostadsmarknaden för att på så sätt skapa en gemensam agenda kring bostadsbyggande. – Vi gör vår egen del. Vi ser till att det finns mark redo och att det produceras planer så att de är redo när marknaden behöver dem. I dialogen kan vi lyfta de delar som vi inte kan göra själv, säger Annika Reischmann, planeringssekreterare bostadsförsörjning på stadsbyggnadskontoret. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

... O CH 9 F V I B YG G R Å G O R ER AT A R KITE T SAMT ALA KT U K R R S TA ING DE NÄ N M ALM R Ö.

M MAL DEN S TA R TUR ITEK TU ITEK RK ARK R OM A SE 9 TE

Nytt arkitekturprogram ska forma framtidens Malmö Arkitekturstaden Malmö är klubbad och godkänd. Nu ska dokumentet och de tillhörande verktygen börja användas – som ett stöd för Malmö stads tjänstepersoner och stadsbyggandets olika aktörer. Arkitekturstaden Malmö är ett tillägg till översiktsplanen och beskriver de värden som arkitekturen kan ge till staden. Samtidigt är dokumentet ett stöd för branschens aktörer att luta sig mot i de enskilda projektprocesserna. – Det känns fantastiskt kul att programmet nu äntligen är på plats. Det här kan stärka vår stads arkitektoniska värden ytterligare och är samtidigt en värdefull hjälp för alla som är involverade i Malmös stadsbyggnad, både kommunanställda och folk i branschen, säger stadsarkitekt Ingemar Gråhamn.

Vägledning i det dagliga arbetet

Redan initialt i arbetet med Arkitekturstaden Malmö sattes fokus på den praktiska nyttan, man talade

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn och programarkitekt Anna Modin.

om en arkitekturpolitik som skulle kunna användas i vardagen. Det innebär att den färdiga produkten inte bara är ett principiellt dokument utan också ett hjälpmedel som kan användas som vägledning i det dagliga arbetet.

9 teser för praktisk användning

De arkitektoniska värdena för staden, rummet och den enskilda fastigheten har kokats ned i nio teser som sammanfattar Malmö stads ambitioner. Det är dessa nio teser eller frågeställningar som nu ska komma till praktisk användning. – Det är viktigt att man inte ser det här som pekpinnar eller ett regelverk som måste följas. Det vi erbjuder är ett verktyg eller stöd. Vi har kunskap om stadens ambitioner, men vi har inte de praktiska lösningarna, särskilt inte med tanke på att varje specifik plats har sina egna förutsättningar. Det arbetet och de besluten tillhör de olika aktörerna i dialog med oss i Malmö stad, säger Anna Modin, programarkitekt på Malmö stad. Arkitekturprogrammet kommer användas i Malmö stads arbete med exempelvis detaljplaner, projektutveckling, bygglov och i beslut som rör det offentliga byggandet och förvaltningen. Det har redan använts på försök i olika sammanhang, bland annat i programarbetet till markanvisningstävlingen för den sista centrumtomten i Hyllie. Förhoppningen är att programmet på liknande sätt ska komma till användning hos de övriga aktörerna inom Malmös stadsbyggnad. – Programmet kan belysa hur man får ut så stora värden som möjligt i sitt projekt, både för egen del och för staden som helhet. Det är det som är moroten för användarna. Att belysa ambitioner,

syfte och idé med ett projekt är helt avgörande för det byggda resultatet, och det är aspekter som inte nödvändigtvis hanteras i våra vanliga kommunala processer utan här behöver mellanrummen i lagstiftningen fyllas i ibland, säger Ingemar Gråhamn.

Använd, testa och förbättra

En annan fördel med att tillämpa programmet är att det strukturerar arbetssättet, vilket minskar risken för kostsamma ändringar eller tillägg sent i processen. Med de nio teserna kan man säkerställa att rätt frågor ställs i rätt tid. – Tar man till sig detta tidigt i projektutvecklingen så kan det bli en bättre och smidigare process. Det blir mer effektivt när det är genomtänkt i förväg, istället för att nya frågor dyker upp sent i processen, vilket kan bli dyrt och komplicerat, säger Anna Modin. Man kan beskriva Arkitekturstaden Malmö som en gemensam värdeagenda. En programförklaring över de värden inom stadsbyggnaden som Malmö stad vill lyfta fram. Men det är inget statiskt dokument, ingen manual med facit, förklarar Ingemar Gråhamn. – Tanken är att det ska användas, testas och förbättras. Det här programmet är inte fullkomligt utan kommer slipas till efter hand som det används. Samtidigt innehåller det vissa grundläggande värden som handlar om en attraktiv, öppen och grön stad för alla. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:2 | 13

Fyrtornet är en viktig del av Hyllie Stationstorg och fungerar som entré för hela kvarteret. I bottenplan finns en stor foajé med funktioner som vänder sig till resenärer och besökare.

The Embassy of Sharing – en plats där alla kan känna sig hemma Nytänkande lösningar för att skapa möten, trygghet och sociala värden gjorde att Midroc och Wingårdh arkitektkontor fick bygga på den sista centrumtomten i Hyllie. Nu ska The Embassy of Sharing förvandlas från vision till verklighet. Den 12 000 kvadratmeter stora tomten väster om Hyllie stationstorg utgör den sista pusselbiten i byggnationen av Hyllie centrum. Markanvisningstävlingen avgjordes strax före jul 2017 och av motiveringen framgår att det var förslagets fokus på sociala värden som var ett av de tyngsta skälen till att Midroc och Wingårdh utsågs till vinnare. – Malmö stad hade satt upp tydliga krav på social hållbarhet, att det ska bli en inkluderande plats där alla Malmöbor kan känna sig hemma, oavsett vem du är, var du kommer ifrån eller vad du jobbar med. Det var en stor utmaning, en svår men spännande process, och vi kände redan från början att vi behövde vara väldigt ödmjuka inför

uppgiften, berättar Kajsa Holst, hållbarhetsstrateg på Wingårdh arkitektkontor. Det första steget i processen blev därför att bege sig ut till Malmöborna själva och fråga dem vad de saknade, vilka ambitioner och tankar de har kring framtidens Malmö och hur de vill att staden ska utvecklas. 100 intervjuer gjordes med folk från Limhamn i väster till Kirseberg i öster. Materialet kompletterades sedan med befintligt forskningsmaterial, bland annat från Malmökommissionen och Sydsvenska handelskammaren. – Att se skrivbordet belamrat med utskrifter av alla 100 intervjuer var rätt överväldigande. Uppdraget var så stort och så brett, men vi satte oss ned och vägde samman allt material vi hade och till sist kom vi fram till en hållning som kändes spännande och samtidigt realistisk. Vi kan inte lösa framtidens problem här och nu, men vi kan skapa förutsättningar för människor att göra det själva längre fram, säger Kajsa Holst.

Sju kvarter som förändras under dygnet

Drivbänken trappar ner mot söder för att maximera söderläget och skapar en växande miljö för människor och grönska.

Planering i Malmö 2018:2

Fyra teman genomsyrar hela förslaget: design, drift, digitalisering och destination. Utifrån dessa hörnstenar skapades så The Embassy of Sharing som enkelt beskrivet består av sju kvarter med miljöer för boende, verksamma och besökare. Här finns ett kombinerat student- och äldreboende, en basar, ett offentligt stråk, en kombinerad öppen förskola och kafé, vårdcentral och restauranger med egna odlingar. Kontor finns i olika

Levnadskonstnären ska underlätta en klimatsmart livsstil genom korta avstånd, odling på gården och cykel- och bilpool.

storlekar och butikerna byggs på ett sätt som ska möjliggöra att ytan kan användas av olika innehavare under dygnets olika tidpunkter. – Genom att designa lokalerna så att de kan delas så uppnår vi flera vinster samtidigt. Det blir billigare och ger samtidigt trygghet. Tänk om bagaren kan ha lokalen på morgonen och sedan lämna över till en tapasbar på eftermiddagen . Då uppnår vi samtidigt mycket av det som Malmö stad efterlyste i tävlingen: delaktighet och trygghet. Det var en aha-upplevelse när vi kom på det, berättar Kajsa Holst.

En egen bytesvaluta

Den sociala hållbarhetstanken tar sig bland annat uttryck i att The Embassy of Sharing bygger på att de boende kan använda sig av en lokal bytesvaluta som ska underlätta gemensam användning och nytta där alla bidrar med vad de har tillgång till eller kan förmå. – Vi kände att vi behövde utveckla någon sorts medlemskap, men utan att det blir exkluderande. När du signar upp på Embassy of Sharing är det som att lösa ett bibliotekskort. Då kan du byta läxläsning mot en fotbollsmatch med MFF. På det

The Embassy of Sharing består av sju kvarter som ändrar funktion under dygnet. Här finns bland annat en basar, restauranger, odlingar, kontor och ett kombinerat student- och äldreboende.

sättet gör vi det exklusiva inklusivt, säger Kajsa Holst. Nu arbetas det för fullt med detaljplanen. Det är nu idéerna ska omsättas i praktiken. En inte helt enkel uppgift, säger Kajsa Holst. – Det handlar ju om att skapa en social detaljplan som ger delaktighet och trygghet och det gäller att vi inte tappar de ambitionerna på vägen. Vi behöver hitta de näringsverksamheter som behövs för att detta ska fungera och tillsammans med de framtida hyresgästerna forma rummen så att vi skapar en miljö där alla kan trivas och utvecklas.

Ny typ av samarbete

Daniela Duljan Krizanec, programarkitekt på planavdelningen och tävlingssekreterare i tävlingen, menar att genomförandefasen kommer kräva en ny typ av samarbete mellan de inblandade aktörerna. Malmö stad kommer att ta en mer aktiv roll än vanligt, i första hand genom att underlätta och bistå de aktörer som ska genomföra planen. – Vi är ju inte genomförare, det är andra som ska driva verksamheterna och sköta underhållet, så för vår del tror jag att det framför allt kommer handla om

I Fabriken finns fiskodling, musteri, godistillverkning och kontor. Takodlingar förser verksamheterna med råvaror.

att bygga ett långsiktigt förtroende mellan kommunen och de olika aktörerna. Wingårdh och Midroc har uttryckt en vision och en tydlig ambition och vår uppgift blir att hålla förslaget vid liv, påminna om den ursprungliga planen och se till att de olika idéerna omsätts i praktiken.

Mångfald och experimentlusta

När Malmö stad utlyste markanvisningstävlingen fanns ambitionerna för hela Hyllie med i bakgrunden – det gröna Hyllie och det levande Hyllie. Men särskilt fokus lades vid de sociala aspekterna, berättar Daniela Duljan Krizanec. – När vi skrev tävlingsprogrammet tryckte vi särskilt på att de tävlande skulle visa vilka sociala åtaganden de kunde tänka sig, vilka sociala ambitioner de hade och hur de tänkte genomföra det i praktiken. Det blev en viktig aspekt av tävlingen och på flera sätt var det ett nytt angreppssätt för vår del. Att så stor vikt lades vid de sociala aspekterna hänger bland annat samman med de slutsatser som Malmökommissionen kommit fram till. Det handlar om att möta de utmaningar som staden står inför, till exempel utanförskap och arbetslöshet. – Eftersom den här tomten ligger så centralt i området och är så attraktiv kände vi att det var ett bra tillfälle att trycka särskilt på de här bitarna. Här finns en stor möjlighet att skapa mervärden, inte bara för de som ska bo och verka här utan för staden som helhet, säger Daniela Duljan Krizanec. Wingårdh och Midroc lyckades bäst med att fånga essensen i Malmö stads tankar kring områdets framtid. Enligt juryn präglades deras förslag av mångfald, diversitet, experimentlusta, självsäkerhet och långsiktighet som gjorde att de stack ut i mängden. – Deras vision var en plats med stor mångfald och en variationsrikedom som gavs uttryck i byggnaderna, men framför allt i innehåll och funktion, exempelvis genom att blanda funktioner på samma yta. De pushade på gränserna för vad vi är vana vid

Droppen är ett kombinerat student- och äldreboende där studenterna hjälper de äldre som en del av månadshyran.

och utmanade våra invanda föreställningar, säger Daniela Duljan Krizanec. Malmö stad arbetar nu med detaljplanen för tomten med målet att den ska antas under slutet av nästa år. Ambitionen är att de första husen ska stå klara 2024. Att bygga de sju kvarten klara kommer dröja ytterligare ett antal år, men Daniela Duljan Krizanec hoppas att området redan innan färdigställandet kan bli en vital och levande plats till gagn för Hyllie men också resten av staden. – Drömscenariot är att att området redan under sin uppbyggnad får miljön runt stationen att leva upp och att det har skapats nya mötesplatser där Malmöbor kan träffas och utvecklas. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:2 | 15

Nu utvecklar vi Sege Park med hjälp av byggherredialog Östra sjukhusområdet förvandlas just nu till bostadsområdet Sege Park, med starkt fokus på social och miljömässig hållbarhet. Planerna formas till stor del i en dialogprocess mellan Malmö stad och 13 olika byggherrar.

Området erbjuder speciella förutsättningar med sin lummiga parkmiljö och gamla sjukhusbyggnader. Malmö stad strävar efter att Sege Park ska bli en grön stadsdel präglad av social hållbarhet, ekosystemtjänster och delningsekonomi. Ett viktigt verktyg för att förverkliga visionen är den byggherredialog som pågår mellan byggherrarna och Malmö stad sedan drygt ett år. – Ambitionen är att göra Sege Park till ett skyltfönster för hållbar stadsutveckling. Samtidigt ska vi ta hänsyn till den kulturhistoriska miljön, det är jätteviktigt. Dialogen handlar om kunskapsutveckling, både inom Malmö stad och i byggherreledet, för att kunna lösa de här frågorna, säger Pernilla Andersson, projektledare på fastighets- och gatukontoret för exploateringen.

Spännande mix av byggherrar

Mötena hålls en gång i månaden och då har man i förväg bestämt ett tema. Planeringen sköts av en grupp med representanter från Malmö stad och några av byggherrarna. Ibland bjuds externa föreläsare in och gruppen har gjort flera studieresor, bland annat till Vallastaden i Linköping och Beckomberga i Stockholm. – Vi har hållit på i ett år nu och det känns väldigt positivt. Jag trodde nog att vi skulle dra ned på takten efter det här första året, men byggherrarna tycker själva att det finns mycket kvar att arbeta med, de är väldigt entusiastiska. Så vi kommer fortsätta i höst, berättar Pernilla Andersson. Med 13 olika byggherrar och sex olika förvaltningar involverade är det många frågor som behöver lösas gemensamt. En grundtanke med dialogprocessen är att sätta ljuset på de här frågorna på ett tidigt stadium. – Vi synliggör processer som annars tenderar att pågå inom det enskilda företaget eller förvaltningen och skapar på det sättet en öppenhet som kan ge synergier och bygger på kunskapen hos alla inblandade. Samtidigt kan det leda till att vi som deltar sporrar varandra, säger Anna Modin, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret. Genom att låta 13 olika byggherrar gemensamt utveckla området vill Malmö stad skapa en variation i bebyggelsen. Sege Park kommer främst bestå av bostäder – både bostadsrätter och hyresrätter – men även innehålla exempelvis skolor och mötesplatser. – Målsättningen med Sege Park är att skapa ett blandat område med en bredd av olika bostadstyper och en upplevelserik miljö. Det handlar om att skapa ett område som kan attrahera olika sorters 16

Planering i Malmö 2018:2

människor och tillgodose olika sorters behov, säger Anna Modin. Juliet Leonette Lidgren är hållbarhetsstrateg på Malmö stads miljöförvaltning och arbetar heltid med Sege Park. Hon menar att ambitionsnivån och de ansträngningar som kommunen gjort för att attrahera externa finanser till området har skapat unika förutsättningar för hållbar utveckling i Sege Park. – Det ger oss en ovanligt god möjlighet att skapa något nytt och annorlunda, men vi behöver arbeta på ett helt nytt sätt. Tidigare var processen mer linjär och personberoende vilket skapade en sårbarhet, både för organisationen och för individerna. Tanken nu är att arbeta mycket mer tillsammans, det är vår utgångspunkt, säger Juliet Leonette Lidgren.

Hållbarhet för alla

Stort fokus ligger på områdets långsiktiga hållbarhet och då handlar det om hållbarhet för alla, det vill säga att inte bara de mest resursstarka ska ha möjlighet att leva klimatsmart och miljövänligt. – Vi vill inte nöja oss med att skapa ett trivsamt och fint område. Sege Park kan bli en föregångare när det gäller hållbarhet. Vi är ett av de mest innovativa länderna och befinner oss mitt i högkonjunktur. Om inte vi gör det, vem ska då göra det, säger Juliet Leonette Lidgren.

Tre frågor till tre byggherrar Ludvig Haav, Röda Oasen Hur tänker ni kring delningskonceptet i Sege Park?

– Det är en spännande satsning och det kräver ett nytänk från alla inblandade, inte minst när det gäller hur vi olika byggherrar kan samarbeta. Ludvig Haav Sedan är det viktigt för alla delningslösningar att man bygger så det skapar möten mellan människor och tillit och förtroende. Vi kan inte bara lägga på ett tjänsteutbud av appar utan det behövs fysiska mötespunkter. En annan jätteviktig aspekt är att skapa möjligheter för de små informella initiativen även efter att folk har flyttat in, att det skapas delaktighet bland de boende.

I lugnets och gemenskapens Sege Park finns det gröna livet nära

Vad tycker ni om byggherredialogen?

– I grunden är det ett jättebra upplägg, att man träffas tidigt och på något sätt samskapar området. Sedan har det varit en utmaning i att alla parter ska känna lika mycket ägandeskap. Hittills har kommunen varit den mest drivande parten, men jag tror att det kan skifta när projektet kommer längre. Det är lite senare i planeringen som vi byggherrar enklare kan spela en mer aktiv roll.

Vilka ambitioner har ni med ert projekt ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Vi har höga ambitioner med hållbarhetsperspektivet. Vi vill visa på hur billigt det faktiskt går att bygga om man tänker utanför lådan, även när man gör det i mindre skala som i vårt fall. Vi har varit väldigt aktiva när det gäller att återbruka material. För oss är det viktigt att bygga på ett sätt som möjliggör och uppmuntrar en socialt och ekologiskt hållbar livsstil. Den stora hållbarhetsfördelen är livsstilen som vi bygger in där man lever mer kollektivt och delar fler saker.

Byggherredialogen - ett viktigt verktyg för att förverkliga visionen.

13 byggherrar får tillsammans utveckla området.

Många frågor behöver lösas gemensamt.

centrum. Ett nytt bostadsområde i kulturhistorisk miljö där boende och verksamheter samlas kring odling och hållbara lösningar.

Otto Martler, Derome Hur tänker ni kring delningskonceptet i Sege Park?

– Det är ett spännande koncept. Sedan bygger vi bara äganderätter och har därför inte samma behov som många av de andra att utveckla Otto Martler eller vara en del av konceptet. Vi har inga gemensamhetsanläggningar, gemensamma sophus eller liknande. Vad tycker ni om byggherredialogen?

– Det fungerar bra tycker jag. Den fyller en viktig funktion i och med att det är många samordningsfrågor som behöver lösas under resans gång. Det är ett stort arbete med infrastrukturen och många viljor som behöver samsas. Sedan önskar man ibland att det kunde gå lite fortare.

Vilka ambitioner har ni med ert projekt ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Det är en jätteviktig fråga och något vi lägger mycket tid och pengar på. Vi bygger uteslutande i

trä och vill gärna framhålla fördelarna jämfört med andra byggmaterial. Sedan har vi planer på laddstolpar och solceller, men produkten är inte helt spikad ännu. Anders Bengtsson, Tallfarm Hur tänker ni kring delningskonceptet i Sege Park?

– Infallsvinkeln är att bygga på ett sätt som gör att man kan leva mer resurssnålt, men även billigare för dig som boende. Till exempel genom att Anders Bengtsson dela gemensamma ytor, verktyg eller annat. Vi tycker att det är jättebra med de här höga ambitionerna, sedan gäller det också att omsätta detta till något handfast och reellt som verkligen fungerar på riktigt. Vad tycker ni om byggherredialogen?

– Det är en ambitiös satsning som Malmö stad gör. Det är en spännande mix av byggherrar med både större aktörer och mindre, och det ger en bra

dynamik i diskussionerna. Vi ser olika på saker, det ger olika input vilket är lärorikt. De stora lär oss något och vi små kan också lära dem något. Jag tycker att vi har fått till en bra byggemenskap.

Vilka ambitioner har ni med ert projekt ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Vi jobbar både med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och det gäller att få ihop det till en helhet. Vi har en betydande andel hyresrätter och vi kommer finnas kvar och jobba i området när allt är färdigbyggt. Förhoppningen är att vi då har möjlighet att fortsätta kommunicera med de boende och tillsammans hitta lösningar med fokus på hållbarhet. Det kan handla om allt från gemensamma ytor till delningshub för cyklar. Men lösningarna ska inte levereras färdiga utan allt ska ske i nära dialog med de boende. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:2 | 17

SJ:s gamla verkstäder på Kirseberg, lokstallarna, har gått från förvaring av tåg till förvaring av foodtrucks till lunch- och after workställe med ölförsäljning av lokala bryggerier.

Gemensamt lärande när nytt område ska utvecklas Samskapande stadsutveckling, låga genomförandetrösklar och temporär användning av platser. Det ska göra att området kring järnvägsverkstäderna i Kirseberg är aktivt under hela utbyggnaden. Tanken är att uppföra ett par tusen lägenheter här och samtidigt binda ihop Malmö centrum med Kirseberg. Arbetet kommer att ta decennier och för att förhålla sig till förändringar i omvärlden, trender och nya behov behövs en stor portion lyhördhet. –Det är en extremt spännande miljö och en plats under ständig förändring. Frågan är hur vi kan forma platsen tillsammans med de verksamheter som är här nu. Hur vi kan få in dem så tidigt som möjligt, frågar sig Daniel Johansson, utvecklingsarkitekt på Malmö Innovationsarena, ett samverkansprojekt som drivs av Malmö stad för att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsutveckling.

Från förvaringsställe till after work

I stadsbyggnadsvisionen i Malmö stads översiktsplan finns de här tankarna formulerade. Där talas om modet ”att låta de som ska använda ett område

Daniel Johansson, utvecklingsarkitekt på Malmö Innovationsarena och Tomas Wahlstedt, utvecklingsarkitekt Malmö stad.

Planering i Malmö 2018:2

huserat i sina lokaler i fyra år. Ibland har de känt att processen med att utveckla området har gått lite väl långsamt, men samtidigt finns en förståelse för att låta arbetet ta sin tid. – Jag tror att det är viktigt att det här området växer organiskt. I Västra Hamnen var allt klart på en gång. Det funkar att göra så också, men det är kostsamt och det är inte säkert att man får med sig de boende, säger Olof Wiese från Utskottet. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

själva arbeta med utvecklingsarbetet” och att ”lokala initiativ uppmuntras och är en påtaglig del av stadsbilden”. – Jag tycker att det är vackert formulerat och det är dit vi försöker nå. Nordic street food som finns här är ett tydligt exempel på det. Först var det förvaringsställe för deras foodtrucks, sen började de att ha lunch någon dag i veckan och så har de ökat på det efter hand. Nu har de after work här och lokala bryggerier säljer öl och det har stått en skäggfriseringsvagn här också vid något tillfälle. Det är organisk stadsutveckling. Det sker hela tiden.

Utveckla det unika med området

En förutsättning för detta har varit fastighetsägaren Jernhusens vilja att testa nytt. – Det här är en möjlighet för både oss och Jernhusen. Det är en gemensam lärandeprocess. Det vi vill veta är hur man utvecklar ett sånt här område utifrån vad som är unikt här och vi tror att en förutsättning för att göra det är att vi har tät samverkan och att vi inkluderar fler aktörer, säger Tomas Wahlstedt, utvecklingsarkitekt på Malmö stad. Jonas Jernberg, affärsutvecklare på Jernhusen, är av samma åsikt. – Jag tror att nyckeln för ett bra samarbete är en gemensam målbild och en öppen dialog där det finns en respekt och förståelse för aktörernas olika förutsättningar. Jernhusen är ett statligt fastighetsbolag som drivs på marknadsmässiga villkor, men förutom ekonomisk avkastning har vi starkt fokus på långsiktighet och hållbarhet. Ett av de företag som är involverade i utvecklingen av området är Utskottet som jobbar med att göra det offentliga rummet mer attraktivt. De har

Ny hållbar stadsdel vid Östervärns station Citylab-certifieras I norra delen av Ellstorp planeras en ny hållbar stadsdel vid Östervärns station. Här ska finnas 800 bostäder, förskola och kontor. Genom utbyggnaden binds stadens centrala delar ihop med Kirseberg. Projektet Citylabcertifieras genom Sweden Green Building Council och sker i ett samarbete mellan fastighetsägaren Jernhusen och Malmö stad. – Jernhusen har höga hållbarhetsambitioner och vill ge stadsdelen bästa möjliga förutsättningar. Det vill vi också och det här kändes som en lämplig gemensam plattform, säger Daniel Eklund, stadsbyggnadskontoret.

En bra process och ett gott samarbete har bidragit till att Hyllievångskolan blivit en föredömlig satsning på barnens miljöer.

Hyllievångskolan belönades med Stadsbyggnadspriset Malmö stad delar årligen ut Stadsbyggnadspriset för arkitektur och stadsbyggnad och Gröna Lansen-priset för ett miljömässigt hållbart byggande. Årets vinnare blev Hyllievångskolan och Klyvaren 3 i Västra Hamnen. Hyllievångskolan belönades för att den på ett självklart vis förenar en lustfylld arkitektur med stora pedagogiska möjligheter och höga miljöambitioner. Liljewall arkiteker har ritat byggnaden på uppdrag av Malmö stad. – Hyllievångsskolan visar vilken ambitionsnivå vi har för Malmös skolor och Malmös barn – och för kommande generationer. Ekologisk hållbarhet genomsyrar byggnaden, skolgården är en naturupplevelse och eleverna kan följa den förnybara energins väg från sol till läsplatta, säger Märta Stenevi (MP), kommunalråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden. – Hyllievångskolan visar att arkitektur kan ta sig

många olika uttryck och former. Byggnaden rymmer många viktiga pedagogiska funktioner och kommunicerar tydligt att skolor är viktiga för staden och malmöborna. Hyllievångskolans stabila tegelfasad ger karaktär åt gaturummet och den mjukare baksidan mot söder skapar en lekfull och fin utemiljö, säger stadsarkitekt Ingemar Gråhamn.

Energieffektivt och klimatsmart

Gröna Lansen gick till fastigheten Klyvaren 3 i Västra hamnen, för att projektet drar nytta av synergier mellan bostäder och kontor, och använder beprövad teknik på ett framtidsorienterat sätt, för att uppnå en mycket låg energiförbrukning. Byggherre är Vita Örn AB och Link Arkitektur har ritat byggnaderna, som består av bostäder, kontor och affärslokaler. – Fastighetssektorn står för stor klimat- och miljöpåverkan, men Vita Örn har visat att det går att både bygga och använda fastigheter nästan helt utan klimatutsläpp. Huset kombinerar innovativa system som ger hållbara valmöjligheter för dem som ska använda bostäderna och lokalerna, säger Märta Stenevi.

Finalisterna presenterade nya projekt Stadsbyggnadspriset 2018 gick till Hyllievångskolan. Glada vinnare är arkitektfirman Liljewall arkitekter och Malmö stad.

I år hade juryn valt ut sex finalister av totalt ett tjugotal föreslagna projekt. Cykelhuset Ohboy i Västra hamnen och Kvarteret Vårsången i Lindängen var, förutom Hyllievångskolan, nominerade till Stadsbyggnadspriset. Glasvasen vid Centralstationen och

I Klyvaren tar man ansvar för projektets miljöbelastning under hela livstiden och gör det lätt för hyresgästerna att göra rätt.

Marint Kunskapscenter på Ribersborg var, förutom Klyvaren 3, finalister till Gröna Lansen. Priserna delades ut på Stadsbyggandets dag den 14 september, där alla finalister presenterade sina projekt och tog emot diplom och blommor för sina insatser. Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Planering i Malmö 2018:2 | 19

Planering i Malmö 2018:2

RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ