Planering i Malmö 2016 nr 2

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2016

Hur löser vi framtidens bostadsbehov i Malmö?

Samutnyttjande – förskolan på taket Se hur Limhamns sjöstad växer fram

I MALMÖ

Innehåll Våra verktyg – arkitektur och stadsplanering – är avgörande för att klara nytt läge 3 Malmö bygger 4 Hur klarar vi egentligen framtidens bostadsbehov? 6 Utmaningen är att hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt 7 Skandia fastigheters Andreas Ivarsson först ut med att miljöcertifieria en hel stadsdel 8 Samutnyttjande för ett hållbart Malmö 9 MKB och Riksbyggen bygger social hållbarhet i Holma 10 De gjorde bostadskarriär på hemmaplan 11 Nya stråk bildar grön oas på Universitetsholmen 12 Pilotprojekt i Västra Hamnen testar P-norm 0 14 Ett cykelhus och cyklotell 15 Nu byggs första skolan i Hyllie 16 Konsten att bygga tillsammans 18 Två seklers markhistoria i Sorgenfri 19 Nya former för samverkan utvecklar Herrgården 20 Malmös agenda till UN HABITAT III 22 Malmö ska vara tilltalande tillgänglig och användbar för alla 23 Limhamns sjöstad växer fram 24 Film och tv-serier sätter Malmös stadsmiljöer på kartan 26 Speeddejting i innovationsbranschen 28 Malmö by bike – hyrcyklarna som tar dig kors och tvärs 30 Nyhamnen – Malmös nya front 31 Rekordmånga bygglov beviljades 2015 32

2

|

Planering i Malmö 2016:2

Våra verktyg – arkitektur och stadsplanering – är avgörande för att klara nytt läge I förra numret lyfte jag den befolkningsutmaning som Sverige och Malmö står inför och det ökade behovet av bostäder och skolor. I den pågående bostadsdebatten framträder många röster som har åsikter om hur och var det ska byggas. Lite hårddraget kan man säga att det ofta blir en diskussion om kvalitet kontra kvantitet i bostadsbyggandet. Dessa är inga motsatsförhållanden. Självklart måste vi klara både och för att ge malmöborna en god livsmiljö.

Ja, branschens aktörer – privata som offentliga bolag – behöver bygga mer och anpassat efter dagens situation. Och ja, kommunerna behöver skapa bra förutsättning för förtätning och nya utbyggnadsområden, samtidigt som en hållbar samhällsutveckling garanteras. Men det som är viktigt i sammanhanget är att aktörerna – tillsammans genom samverkan och dialog – lyckas med att öka byggandet och skapa god livsmiljö både i och utanför bostaden. Det är i denna helhetssyn, utifrån våra olika roller och uppdrag, som vi genom givande och tagande i stadsutvecklingsprocessen måste hitta framgångsrika vägar framåt.

Det går inte att enbart tänka i förenkling och typisering i alla lägen och kommuner kan inte ställa högsta krav överallt. Om vi ska lyckas med de utmaningar som samhället står inför behöver bransch, kommuner och staten anpassa sina roller och verktyg och trimma dem utifrån en helt annan verklighet än vad vi hade för bara ett år sedan. Det är inte en faktor som avgör om vi lyckas utan vi behöver skruva på flera samtidigt: planeringsprocesser, bostadsfinansiering samt stimulera efterfrågan och betalningsförmågan.

För att fokusera på utveklingen i Malmö så har staden, som jag tidigare nämnt, en hög planberedskap för en fortsatt utbyggnad av staden. Översikts-

planen, antagen av kommunfullmäktige 2014, visar tydligt i vilka områden Malmö ska växa i olika etapper. Grundprinciperna ligger fast men det förändrade läget gör att staden nu måste växa i snabbare takt.

Kapaciteten i gällande översiktsplan är cirka 53 000 bostäder (varav ca 15 000 i påbörjade eller antagna detaljplaner), cirka 13 900 förskoleplatser (varav ca 3 600 i påbörjade eller antagna detalj-planer), cirka 23 700 grundskoleplatser (varav ca 10 000 i påbörjade eller antagna detaljplaner). Den nuvarande översiktsplanen ska revideras utifrån stadens nya läge och kommer ta sikte på Malmö år 2040. Den skall då även innehålla nya bostadspolitiska mål.

Utifrån ordinarie befolkningsökning behövs mellan 2 100 till 2 300 nya bostäder per år. Preliminärt visar prognosen på 1 800 färdiga bostäder i år, 2 200 år 2017 samt 2 300 år 2018 och 2019.

I dagsläget är dock befolkningsprognoserna osäkra beroende av hur många av de nyanlända som blir tilldelade eller väljer Malmö som bostadsort.

Förmodligen kommer vi alltså att behöva fler bostäder, men vet i nuläget inte exakt hur många. Arbetet med den behovsanalysen görs just nu av stadsbyggnadskontoret och stadskontoret.

För att möta Malmös bostadsbehov behöver staden, fastighetsägare och byggföretag göra vad vi kan genom att skruva på egna och gemensamma processer och verktyg här och nu. Därför är det avgörande med dagliga och strategiska möten mellan staden och aktörer på den lokala marknaden, precis som det mötet vi hade med fastighetsägarna på High Court i mars. Då lyftes idéer om alltifrån inredning av vindar till hur aktörerna kan närma sig varandra tidigare i planeringsskeden. Staden och branschen behöver

träffas i tidiga skeden och arbeta fram gemensamma målbilder; exempelvis redan under arbetet med de fördjupade översiktsplanerna, tillsammans med invånare, studenter, ideella föreningar och företagare. I nästa steg är det viktigt att gemensamt kommunicera vilka värden stadsdelen ska erbjuda. Andra frågor att titta närmare på är hur vi kan skapa flyttkedjor, utveckla befintliga bostadsområden, bygga vindar, förtäta gårdar och hitta flexibla lösningar etc.

Med detta sagt kommer vi från stadens sida att jobba ihärdigt och beslutsamt med att hitta lösningar som gör att vi lyckas skapa de skolor, bostäder, arbetsplatser och livsmiljöer som behövs för att Malmö fortsatt ska vara en intresseväckande, inkluderande och framgångsrik stad.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. redaktIONSCHEF

omslagsbild

Steffanie Esse, 040 34 22 45

Spinneriets förskola. Foto Bojana Lukac

redaktion

Stefan Nilsson, Elisabet Corengia, Elisabet Fornander, Lotta Hansson. layout/grafisk form

Stefan Nilsson fotografer

Bojana Lukac om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, maj 2016

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00 issn

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo

3041 0140 TRYCKSAK

Planering i Malmö 2016:2 | 3

Vid Limhamns kalkbrott

Förtätning i Innerstaden

MKB Fastighets AB uppför 76 hyreslägenheter strax norr om kalkbrottet i Limhamn. Projektet består av fyra flerbostadshus med fasader i ljust tegel och obehandlat trä, samt komplementbyggnader, så som miljöhus och förråd. Arkitekt är Tengbom. Parkeringsbehovet löses bland annat genom bilpool.

I kvarteret Kronborg strax norr om Pildammsparken planeras för att möjliggöra nybyggnation av ca 50 mindre lägenheter, genom att ytterligare två byggnader uppförs. Förskolegården i området får genom förslaget en utökad yta, samtidigt som en övergripande förändring av gården kommer att genomföras.

Limhamns gamla skjutbana Här planeras för 550 nya bostäder samt förskola på mark som tidigare använts som skjutbana.

Den nya bebyggelsen placeras in i landskapet så att den tar hänsyn till landskapsrummets karaktär. Ängsmarken i den sydvästra delen, ca 7 ha, har ett mycket högt naturvärde och föreslås därför avsättas som naturmark.

Bunkeflostrand växer österut Gottorps Allé ska utvecklas till ett bostadsområde nära natur och odlingslandskap, vardagsservice och rekreation. Här planeras för en blandning av bostadsformer, service och förskola. Målet är att skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv, samt tillgång till en innehållsrik park- och grönstruktur för fler än bara de som kommer att bo i området.

Tätare bebyggelse i Tygelsjö På en tidigare industrifastighet kommer det uppföras en blandning av bostadsformer, förskola och LSS-boende med en tätare bebyggelsestruktur än de markbostäder som idag dominerar Tygelsjö. Här planeras för omkring 320 bostäder fördelade på 1-4 våningar. Ett bostadshus med upp till 5 våningar planeras vid torget i öster ovanpå en livsmedelsbutik.

4

|

Planering i Malmö 2016:2

Grafik: Stefan Nilsson

Bostadsrätter i Västra Hamnen

Hyresrätter i Sorgenfri

Här uppför Peab Sverige AB ett flerbostadshus med 123 bostadsrättslägenheter i varierande storlek samt butikslokal i bottenvåningen.

Resterande del av bottenvåningen mot Hallenborgs gata utförs med dubbla bjälklag för att möjliggöra framtida omvandling till lokaler.

Arkitektlaget Skåne AB har ritat.

MKB Fastighets AB uppför 52 hyreslägenheter samt en butikslokal i Sorgenfri. Byggnaderna uppförs med fasader av ljus puts och tegel i olika kulör. Arkitekt är Stadstudio. Parkeringsbehovet löses bland annat genom bilpool.

Nytt i Lindängen centrum Lindängen centrum ska stärkas som mötesplats i södra Fosie. En ny detaljplan möjliggör tillskott av service och handel samt 250-300 nya bostäder. I planerna ingår ett större bibliotek, fler skolplatser samt ett nytt, större torg. Målet är att skapa trygghet och att Lindängen centrum skall bli mer välkomnande och attraktivt.

Hyresrätter i Oxie Fastighetsbolaget Lerteglet AB uppför 98 nya hyresrätter i Oxie centrum. Projektet innefattar fyra flerbostadshus med fasader i grått tegel och vit puts. Utemiljön består av grönytor med inslag av träd och buskar som varvas med hårdgjorda gångstråk och halvprivata zoner. Mindre lekytor föreslås också. Ritat av Juul & Frost Arkitekter.

Ny skola i Käglinge En ny grundskola F-6 med plats för 630 elever och 75 personal planeras i Käglinge. På fastigheten kommer det uppföras en helt ny skolbyggnad, en fristående idrottshall och tre komplementbyggnader. En av Tingdammsskolans befintliga byggnader kommer att bevaras och byggas till.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2016:2 | 5

Hur klarar vi egentligen framtidens bostadsbehov?

Bostadsbristen i Malmö är påtaglig och det skulle behöva byggas över 3 000 bostäder per år under de kommande tio åren för att klara bostadsbehovet, lika mycket som under miljonprogrammet på 60- och 70-talet. Vi frågade fem olika branschpersoner hur de tror att vi ska jobba för att klara av den här utmaningen utan att upprepa de misstag som gjordes då.

Det går att bygga billigt och involvera fler

Rebecca Norberg läser en master i arkitektur i Köpenhamn och är ordförande för Sveriges Arkitekter jämställdhets- och mångfaldsutskott.

– Ett stort problem i dag är Rebecca Norberg att vi inte bara behöver bygga mer, vi behöver även omfördela resurserna mer demokratiskt då det är så många som står utanför bostadsmarknaden. Vid miljonprogrammet byggdes det mycket baserat på en idé om en kärnfamilj, vi måste ha ett mycket mer intersektionellt perspektiv i dag.

Rebecca Norberg upplever att det har uppstått ett glapp mellan behovet och det som finns tillgängligt – för få och exklusiva hyresrätter och för dyra bostadsrätter löser ingen bostadskris. Och att bygga billigt går faktiskt, enligt Rebecca Norberg. Det kräver bara en annan tankegång.

– Om vi inte vill tumma på kvalitet så får vi använda mer kreativitet. Det handlar även om att hitta människor som faktiskt kan planera, designa och bygga för de som ska bo där, att skapa fler dialoger inom processerna och fördela ansvaret så att fler får vara involverade i vad som ska byggas och hur. Det är ett sätt att spara på resurser i längden och se till att det som byggs fungerar och har relevans.

Var vi bygger är också viktigt enligt Rebecca Norberg. Att bygga upp isolerade bostadsöar i utkanten av staden kommer inte skapa det mångfaldiga bostadsbestånd som hon vill se, hon ser hellre att vi kombinerar nybyggen med möjligheten att utveckla redan befintliga områden och byggnation.

– Jag tänker att vi kan bygga om befintliga byggnader till bostäder och utveckla de områden som redan finns, vilket redan sker till viss del i Malmö och även här i Köpenhamn. Vi får arbeta med att låta staden växa även inåt, istället för att skapa nya satellitorter utanför stadskärnan. Kanske kan vi göra en omvänd gentrifiering och låta arbetarklassen flytta in i de redan väletablerade stadsdelarna?

Bygg fler kollektiva och sociala bostäder

Christer Malmström är professor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö på Lunds tekniska högskola.

– Antingen utgår man från att de här bostäderna verkliChrister Malmström gen behövs, eller så ifrågasätter man den siffran. Jag skulle säga att vi i Sverige har en tendens att lösa problem med att skapa nytt och då har man missat att titta 6

|

Planering i Malmö 2016:2

på antalet rumsenheter. Sannolikt finns det personer som sitter med alldeles för stora bostäder, men alternativet att flytta finns inte eftersom den befintliga bostaden är så billig.

– Då blir frågan plötsligt en annan – tänk om vi började bygga rätt sorts bostäder? ”Rätt sort” i det här fallet är inte bara en sort, utan flera. Men den kollektiva tanken ligger nära, speciellt för den äldre generationen som ofta bor ensamma i stora bostäder som de inte har råd att flytta ifrån. Men många lever i dag ensamma oavsett ålder, så att stimulera byggnationen av sociala bostäder är en lösning, enligt Christer Malmström.

– Runt om i landet finns vedertagen forskning sedan tio år som säger att vi fortsätter bygga för en kärnfamilj som inte längre finns.

Förutom att bygga kollektivt tror Christer Malmström på att mer effektivt blanda hyres- och bostadsrätter.

– Det är svårt att tala om integration om upplåtelseformen är 100 procent exkluderande.

Han ställer sig även frågande till ekonomin.

– Boverket talar om att man de närmsta tio åren behöver bygga 700 000 bostäder, det är 1 400 miljarder svenska kronor som ska skakas fram av privata hushåll, som till största delen då ska låna pengar trots att vi redan anses ha för hög belåning. Det har förvånat mig att ingen nationalekonom reagerat på detta.

Bygg staden tätare och våga produktutveckla

Susanne Rickardsson är VD för Fastighetsägarna Syd. – Det svåraste med att bara fokusera på nyproduktion är att man tar för lätt på frågan.

Bostadsbristen kommer unSusanne Rikardsson derlättas av att det byggs nytt, men vi kommer aldrig kunna bygga bort den.

Susanne Rikardsson tror inte på någon snabblösning, tvärtom.

– Jag kommer aldrig att tro på idén om att man kan bygga ny stad utan att det kostar tid och långsiktig planering. Man måste prata slow fix och möjliggöra rörlighet i beståndet, vi överkonsumerar ytor i dag för att vi inte har råd att flytta. Där måste vi titta på reavinstskatten, på prissättning och även se över bygg- och planregler för att kunna se förtätningspotentialen i det som redan finns.

Att tro att det går att lösa bostadskrisen med nybyggnation är naivt enligt Susanne Rikardsson som menar att om det hade gått att lösa krisen med att bygga typhus så hade det redan varit gjort.

– Vi måste bygga också, självklart. Men ska man bygga nytt så bygg stad! Gå inte ut på åkermark och

Kvarteret Trevnaden i Sofielund består av tre hus med olika

vita pappersark utan se till att det blir olika upplåtelseformer, och våga produktutveckla.

Att det kan bli för trångt i stan håller hon inte med om.

– Nej, bara titta på infrastrukturen, vi har många möjligheter till mycket större kapacitet, som Stadiongatan till exempel, det är ju en paradgata som är helt öde när det inte är rusning?

Problemen ligger i att det som går att förtäta ofta kolliderar med allt från lagstiftning till ”not in my backyard” -åsikter och säkerhetskrav. Men sådant går att hitta lösningar på, tror Rikardsson.

– Att det är svårt innebär inte att det inte är rätt.

Bygg nära stationerna så kan boende pendla

Klas Johansson är fastighetsdirektör på Malmö stad.

– Jag tycker att det är viktigt att alla kommunalaförvaltningars kompetens används.

Vi på Fastighetskontoret har Klas Johansson ofta ett ekonomiskt fokus, medan Gatukontoret ser till att det blir bra trafiklösningar och god utemiljö, Miljöförvaltningen att det byggs på ett sätt där man minskar buller och så vidare.

– All denna kompetens har vi ju in house, sen gäller det ju att vi använder den på bästa sätt så att områdena blir bra utifrån alla aspekter, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart.

Bilden av Miljonprogrammet är både positiv och negativ hos Klas Johansson, han uppskattar de gröna ytorna men ser även en potential i att det går att förtäta områdena och exempelvis blanda ut hyresrätterna med bostadsrättshus så att de som vill bo kvar men ändå äga sitt boende kan göra det.

Utmaningen är att hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt Det är troligen inte möjligt att klara bostadsbehovet bara genom att bygga nytt och till skillnad från 60-talet finns det idag inte en entydig målgrupp för bostadsbyggandet. Miljonprogrammet erbjöd ju lite hårdraget antingen en trerumslägenhet eller en villa – i båda fallen för kärnfamiljen.

Idag och framåt måste vi som stadsplanerare och byggare skapa möjligheter för ett mycket mer mångfasetterat boende – för många olika sätt att leva våra liv. När detta är sagt kanske det också finns en risk att villa bort sig i mångfalden.

Ja, kollektivhus och byggemenskaper är intressanta och ska bejakas. Men blir det tillräcklig volym? Vi måste hitta former i bostadsbyggandet som både klarar en stor kvantitet och en bredd i kvaliteter.

När det gäller att matcha behoven, har vi dessutom en stor grupp som står utanför marknaden för att de saknar ekonomiska medel helt enkelt. Men ingen har idag uppdraget att bygga just sådana bostäder, eftersom byggandet sker på marknadens villkor. Ett ökat bostadbyggande måste därför följas av betydligt mer krassa åtgärder på nationell nivå – politiskt svåra utmaningar kring skatter, finansieringsfrågor och andra regler, för att effektivisera användandet av den redan existerande bostadsmassan.

Flera pekar på nödvändigheten att inte bara bygga bostadshus, utan att bygga stad. Det handlar ju om att bygga en struktur som skapar en sammanhållen, blandad stad – som även rymmer den offentliga och kommersiella service som människorna behöver. Och att detta både ska vara attraktivt här och nu, samt hållbart i längden.

Det blir alltså en fråga om att hålla många olika perspektiv i huvudet samtidigt; kapacitet och genomförbarhet i planeringen, kvalitet och kvantitet i bostadsbyggandet, nödvändiga kortsiktiga lösningar och en långsiktig hållbarhet.

Här måste var och en bidra med sin skärva. Sedan kan vi ju hoppas att man på nationell nivå kan ena stat, bransch och andra aktörer kring en vision om vad som behövs och hur ett ökat bostadsbyggande blir verklighet.

Vi måste hitta former i bostadsbyggandet som både klarar en stor kvantitet och en bredd i kvaliteter.

grader av kollektivboende. Totalt är det 170 lägenheter i flerbostadshus och radhus med gemensamma ytor både inne och ute.

En förtätning av staden i övrigt är också något han ser positivt på, speciellt i stationsnära områden kan det finnas en nytta i att bygga mer för att få in fler människor nära goda pendlingsmöjligheter.

Och grunden finns alltså i kommunen enligt Klas Johansson som tror att den stora utmaningen ligger i att hitta utbildad arbetskraft för både byggherrar, entreprenörer och kommunens förvaltningar.

Klas Johansson tycker även att det är viktigt att lyfta fram att de måste se helheten i projekten, något han är osäker på i vilken utsträckning det gjordes under Miljonprogrammet.

– Vi måste lyssna på branschen, det är de som är experter och även de som vet vad hyresgästerna och kunderna efterfrågar.

Tänk mer regionalt och bygg bra infrastruktur

Carin Stoeckmann är VD för Byggmästarn i Skåne.

Miljonprogrammets bostäder var enligt Carin Stoeckmann helt okej – i alla fall för sin tid.

Carina Stoeckmann – När man bygger så bygger man utifrån den teknik, de krav, de kunskaper och trender som råder, så utifrån det perspektivet ser jag inga direkta misstag, utan något gott. Men i dag lever vi i en annan värld när vi tänker annorlunda och har större fokus på till exempel energieffektivitet och social hållbarhet.

Grundbulten för att kunna bygga hållbart i dag är ekonomi, anser Stoeckmann. Dels så att byggherrar har råd att investera, dels för att de boende ska ha råd att köpa eller hyra. Och när den ekonomiska aspekten är avklarad så handlar mycket om tid. Tid för att kunna hålla en sund produktionstakt, men

även tid för att skapa säkra arbetsplatser och en bra projektering.

– Det pratas för sällan om arbetsmiljö för dem som jobbar ute i byggproduktionen, men det är viktigt att de som är med i produktionen ska ha vettiga förutsättningar för att verka på byggena.

Och just arbetsmiljö är något som Carin Stoeckmann ser som en röd tråd vid ett bygge – från projektstart och genom hela byggnationen, men även vid inflytt och sedan underhåll. Även när det gäller miljöperspektivet är tiden viktig då man vill hinna göra en bra projektering med ordentliga livscykelanalyser av materialvalet. Att bygga med exempelvis asbest och bly var standard förr men otänkbart i dag, men trots att vi kanske inte vet allt om alla nya material som kommer så får vi inte vara rädda för att prova nytt tycker Carin Stoeckmann.

– När det gäller den sociala aspekten är projekteringen också viktigt, att man tar sig tid att skapa en god miljö, där de boende ska känna sig säkra i exempelvis sin utemiljö. Eller där vi mixar olika bostadstyper för att skapa mångfald i områdena.

För tillfället gör Byggmästarn inga nybyggnationer i Malmö, utan enbart i kranskommunerna. Men att endast bygga nytt i staden är inte något att eftersträva.

– Vi bör tänka regionalt och inte kommunmässigt. För att uppnå en effektiv bostadsproduktion krävs en bra infrastruktur i regionen så man enkelt kan ta sig fram. Man ska inte känna att det är ett problem att bo i Staffanstorp men arbeta i Malmö.

Johan Emanuelson Strategichef johan.emanuelson@malmo.se

Mirijam Geyerhofer Skribent mirijam.geyerhofer@gmail.com

Planering i Malmö 2016:2 | 7

Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef på Skandia Fastigheter, tar med sig helhetstanken om både miljömässig och social hållbarhet efter sitt arbete i Masthusen. Foto: Skandia Fastigheter

Skandia fastigheters Andreas Ivarsson först ut med att miljöcertifieria en hel stadsdel Ett område under ständig utveckling och alltid i ropet när det gäller klimatsmart byggande är Västra Hamnen. Senaste tillskottet är Masthusen – en hel stadsdel som är först i Norden med att utvecklas enligt miljöcertifieringssystemet Breeam Communities.

– Malmö har ju en ambition och en vilja att ligga i framkant i de här frågorna, så det var därför helt naturligt för oss att genomföra en stadsdelscertifiering i just Malmö, säger Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef på Skandia Fastigheter.

På hemsidan förklaras Breeam så här: ”Certifieringssystemet är världsledande när det gäller att bedöma både hur väl ett nytt bostads- eller kommersiellt område lyckas skapa en god totalmiljö för sina brukare och huruvida man kreerat en god och hållbar relation till sin omvärld”. Så vad innebär det rent praktiskt?

– Det handlar om att leverera hållbarhet, men inte bara miljömässig sådan, utan även socialt hållbart för de som bor, jobbar och handlar där. Vi ser också till livet mellan husen genom att ett visst kommersiellt innehåll, stadsdelservice och trygghet, förklarar Andreas Ivarsson.

Tät samverkan en förutsättning

Att certifiera en hel stadsdel är inget som görs i en handvändning och inte heller något som startas upp efter vägen. Många och långa processer dras igång långt innan det första spadtaget sätts i marken, och det är fler än en röst som ska göras hörd.

– Det handlar om dialoger med byggherrarna, men också med Malmö stad. En certifiering av denna dignitet förutsätter en kontinuerligt tät samverkan med flertalet förvaltningar i kommunen såsom miljö-, fastighets- och gatukontoret.

8

|

Planering i Malmö 2016:2

De boende i området är självklart också en viktig del i projektet, och deras önskemål och förhoppningar för området tas i beaktning genom bland annat medborgardialog och fokusgrupper.

Vikten av att lyfta blicken

Trots sina många år i fastighetsbranschen är arbetet med Masthusen det som gett Andreas Ivarsson flest lärdomar på kortast tid.

– Ett sådant här arbete innehåller så många olika processer och jag har lärt mig enormt mycket om stadsutveckling genom hela Masthusens exploatering. Att verkligen tänka på hållbarhets- och stadsutvecklingsfrågorna i tidiga skeden och inte bara tänka hus utan lyfta blicken och se helheten – ger enormt mycket.

När man ska bygga upp flera kvarter från grunden så är det viktigt att tänka på mer än just byggnader. Den stora utmaningen i att skapa en hel stadsdel handlar enligt Ivarsson om att ta god hand om förutsättningarna i området och att lyfta sociala frågor.

– Vi har bland annat tagit hjälp av en socialantropolog som haft fokus på hur man skapar ett flöde av människor under dygnets alla timmar. Vi vill ju ha öppna härliga miljöer som möter andra värdefulla målpunkter i området.

Trots att certifieringen varit både utmanande och så är Andreas Ivarsson väldigt nöjd med att ha haft en roll i projektet.

– Stadsutvecklingsgreppet Breeam Communities var för de flesta inblandade parter nytt, och därför en extra stor utmaning. Många parter skulle redan på ett tidigt stadium synkas samman kring ett gemensamt hållbarhetsprogram för Masthusen. Att få leda detta arbete och samtidigt fortsätta utveckla Masthusen ser jag som en otrolig förmån.

Några nya Breeam-certifierade utvecklingsprojekt ligger inte inplanerade för tillfället för Skandia Fastigheter i Malmö, men helhetstanken om hållbarhet fortsätter definitivt att finnas med i Andreas Ivarssons arbete.

– I vår bransch både ska och vill vi ta stort ansvar för de här frågorna.

Mirijam Geyerhofer Skribent mirijam.geyerhofer@gmail.com

Fakta: Masthusen & Breeam

2010 startade projektet med Masthusen i Västra hamnen. De gamla mässhallarna revs för att lämna plats åt 18 nya stadsdelskvarter med kontor, bostäder, handel och service. Kontorshuset på Masttorget 6 stod klart 2013 och 2014 stod Masttorget, det nya stadsdelstorget klart.

Under 2014 färdigställdes kvarteret intill som inrymmer äldreboende, vårdboende och gym och 2015 var det i samma kvarter inflyttning i 60 nya hyresrätter. Skandia Fastigheter har under utvecklingsperioden byggt gator, torg, parkeringsanläggning mm. De senaste åren har man också sålt bostadsbyggrätter i Masthusen till andra byggherrar, där en del färdigställts och andra nu är i full produktion.

Definition samutnyttjande

Samutnyttjande kan i detta sammanhang förklaras som att en och samma fysiska plats används till olika aktiviteter av olika grupper. I utredningen som ligger till grund för denna artikel handlar samutnyttjande om att bryta barriärer i staden och att uppmuntra till möten mellan människor, effektivt nyttjande av markresurser ses som en positiv bieffekt.

Utredningen

Hösten 2015 genomfördes en utredning av samutnyttjande i Malmö av Emily Golrang och Linnea Näsman på stadsbyggnadskontorets strategiavdelning. Utredningen låg inom ramen för projekt Levande Malmö och Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö.

Fem fallstudier, fyra grundskolor och en förskola som praktiserar samutnyttjande på olika sätt, undersöktes närmare. Syftet var att hitta vilka framgångsfaktorer och utmaningar som återkommer i de olika fallen för att kunna ta lärdom av dem i framtiden. Hela utredningen hittar du på http://bit.ly/1U0Sy2U.

I mars 2016 öppnade Spinneriets förskola ovanpå köpcentret Mobilia. Förskolans utemiljö i två etage, utgör också köpcentrets tak. Förskolan har 72 platser fördelat på fyra avdelningar med bland annat gemensamt bibliotek, teaterrum och en ateljé. Foto: Sanna Dolck

Samutnyttjande för ett hållbart Malmö Samutnyttjande som sker på rätt sätt har potential att skapa naturliga mötesplatser för människor. Det kan också vara en del av lösningen på flera av de utmaningar som Malmö står inför.

Resurseffektiv markanvändning blir allt mer angeläget ur en mängd perspektiv, särskilt i urbana miljöer som ofta strävar efter förtätning. Samutnyttjande kan vara en del av svaret på hur stadens ytor kan användas på ett mer ansvarsfullt sätt.

Genom att använda markresurser mer effektivt sparar vi inte bara på miljön, vi har också möjlighet att optimera investerings- och förvaltningskostnader och skapa en socialt hållbar stad. Om vi kan lyckas med att samutnyttja ytor för flera typer av aktiviteter kan platser skapas där olika människor möts och

Sjöhästens förskola samutynyttjar all sin utomhusmiljö med allmänheten, då förskolan är belägen i en park i Lugnet i centrala Malmö. Parken är inhägnad med staket med olåsta men barnsäkra grindar.

utbyter kunskap och erfarenheter, något som ökar integrationen i staden.

Samutnyttjande i praktiken

I Malmö finns det både lyckade och mindre lyckade satsningar när det gäller att samutnyttja lokaler och utemiljöer. Samutnyttjande som metod kan användas på flera miljöer i staden, inne såväl som ute, och kan i många fall föra med sig positiva samhällsnyttor. Under hösten 2015 genomförde samhällsplanerarna Emily Golrang och Linnea Näsman utredningen Samutnyttjande i praktiken. I utredningen undersöktes fem fall av samutnyttjande som, trots utmaningar, fungerar väl.

– Några av de positiva effekter som uppmärksammas i utredningen är att de människor som träffas på platserna skapar relationer med varandra som de kanske inte skulle fått annars. Relationerna bygger på respekt och förståelse vilket också speglas i hur den fysiska miljön behandlas. Skolor som tidigare haft problem med till exempel vandalisering upplever att den minskat i och med samutnyttjandet, säger Emily Golrang.

I förlängningen upplevs också samutnyttjade platser som tryggare eftersom de befolkas av människor på kvällstid, och ibland även under helger och skollov, när ordinarie skolverksamhet är stängd.

Utmaningar och eldsjälar

sker mer eller mindre ad hoc. Det medför att det är svårt att veta vilket ansvarsområde som tillhör vilken förvaltning eller tjänsteperson.

Svårigheterna omfattar alltifrån organisatoriska frågor såsom vilken förvaltning som ska finansiera ökade driftskostnader till praktiska saker som till exempel vem som ska lämna ut nycklar till lokaler.

Eftersom det inte finns någon beställare är det också oklart vem som har ansvar för att starta samutnyttjande.

Trots komplexiteten i att få till samutnyttjande finns det alltså lyckade exempel på när det fungerar, i många fall är enskilda individer att tacka.

– Det handlar om eldsjälar som lägger ner oerhört mycket tid och kraft på att se till att verksamheten fungerar och fortsätter finnas kvar även i framtiden, säger Emily Golrang.

Framgångsfaktorer

Vad är det då som krävs för att lyckas med samutnyttjande? Det är förstås en mängd olika faktorer som samspelar men en väsentlig ingrediens är att samutnyttjandet måste anpassas till de förutsättningar som finns lokalt på platsen. Aktiviteterna måste utgå ifrån vilka som skulle kunna vistas där, hur den fysiska miljön ser ut och så vidare. I detta ingår också att prioritera kärnverksamheten som aldrig får äventyras till förmån för samutnyttjandet.

En sak är säker – om vi kan få till mer samutnyttjande kan vi lösa flera av Malmös kommande utmaningar.

Linnea Näsman Skribent rutellalinnea@gmail.com

Som det ser ut idag finns det ingen som har något direkt ansvarar för samutnyttjande, som istället Planering i Malmö 2016:2 | 9

MKB och Riksbyggen bygger social hållbarhet i Holma När MKB Fastighets AB satte spaden i marken för det som går under arbetsnamnet Holmastan så var det första gången på 40 år som det byggdes nytt i området. Och det uppskattades verkligen av de boende.

– Vanligtvis så är det alltid någon granne som klagar vid ett nybygge, men inte här. Till och med de som fick lite sämre utsikt var glada, säger Henrik Persson, sälj- och marknadsansvarig på Riksbyggen i Malmö.

De tre nya husen runt det som ska bli nya Holma torg byggdes av MKB som sedan sålde ett av husen till Riksbyggen. Riksbyggen erbjuder bostadsrätter medan MKB står för hyresrätterna och de två olika bostadsbolagen har lång tradition av att verka tillsammans i området som byggdes på 70-talet som ett av de sista miljonprogramsområdena.

Behöver inte lämna Holma

Holma var då uppdelat i tre tydliga sektioner där Riksbyggens bostadsrätter låg i den norra delen och MKB:s hyreshus i den södra, men i och med att nybyggena ligger i mitten av området så blandas nu de olika upplåtelseformerna. Och att det plötsligt blev möjligt att köpa en större lägenhet i området är uppskattat, enligt Henrik Persson.

– Det har funnits en stark längtan efter detta från de boende i stadsdelen. Inte bara för att man kanske vill ha något större, utan för att man ofta har varit tvungen att flytta härifrån om man inte har trivts i sin bostad eftersom det varit låg omsättning på lägenheterna. Nu blev det direkt lättare att göra bostadskarriär på hemmaplan.

Man trivs här och vill bo kvar

Anders Eriksson är uthyrningsansvarig för nyproduktion på MKB i Malmö och håller med om att de boende varit väldigt positiva till att få nya bostäder i området. MKB byggde 40 lägenheter, från ettor på 28 kvadratmeter till fyror på 96 kvadrat. Alla storlekar har varit efterfrågade, men som på många andra ställen är de största lägenheterna mest attraktiva.

– Det märks att man trivs här och vill bo kvar, och större lägenheter blir ju nästan aldrig lediga i det befintliga beståndet så det var ett väldigt tryck, säger Anders Eriksson.

Social och miljömässig hållbarhet viktigt

Peter Skantz är projektchef på Riksbyggen i Malmö. Han tycker att hela området är jätteintressant och berättar att de satsar mycket på social hållbarhet och då även uppgraderar närområdet kring bostadshusen vid torget.

– Vi vill ju skapa en bra boendemiljö även utanför lägenheterna, med levande omgivningar där man kan interagera med sina grannar och känna sig trygg. Miljömässig hållbarhet är också något som 10

|

Planering i Malmö 2016:2

Riksbyggen jobbar mycket med, något som ofta går hand i hand med vad som är ekonomiskt hållbart.

– Det är väldigt dyrt att bygga garage till exempel, så ju färre garageplatser vi har desto billigare lägenheter kan vi bygga, säger Peter Skantz.

Riksbyggen har i andra projekt löst parkeringsproblemet genom att skapa både bil- och cykelpooler för sina kunder, en lösning som på sikt kanske kommer finnas även i Holma.

Holmastan är ett långtidsprojekt med en tidsplan på kanske 20 år framåt i tiden, men planerna för området är många och mycket är redan igång. Från både Riksbyggens och MKB:s sida tycker man att det är synd att Holmas placering gör det till lite av en isolerad ö, något som bland annat kommer lösas genom att det anläggs en cykelbana som går tvärs genom området och genom parken ut mot Hyllie.

Närhet till Hyllie

MKB är även mitt uppe i arbetet med att öppna upp stråket som torget kommer bli en del av. Grönskande väggar på några av fasaderna är ett projekt, ett annat är att det kommer finnas ett flertal platser utformade så att både barn och vuxna ska känna att de vill stanna upp. När allt är klart kommer det finnas två sätt att ta sig till, eller förbi, Holma.

– Närheten till Hyllie gör att området har en helt annan placering i staden nu, säger Mia Kjell, förvaltare på MKB Malmö. Hon förklarar utvecklingen i området som att det skapas en ny stadsdel i ett område som redan har en väldigt välfungerande grund.

Närheten till Hyllie är viktig, och på MKB jobbar man med att hitta sätt att få de boende i stadsdelarna att interagera.

– Vi jobbar hela tiden med att hålla en bra boendedialog. Här fanns det önskemål om att behålla tryggheten och lugnet nära bostäderna, men ändå öppna upp för platser där det kan vara lite mer aktivitet, så det arbetar vi mycket med nu.

Holmas nya vardagsrum

Något typiskt miljonprogramscentrum kommer området inte att få, nya Holma torg kommer istället bli en grönskande mötesplats där grannar kan träffas och socialisera. På MKB kallar man torget för Holmas nya vardagsrum.

– Tanken är att huskropparna kring torget ska kännas just som väggarna i ett vardagsrum. Och det här är ju inte bara för de som bor i de nya husen, det är ett vardagsrum för alla som bor i Holma, säger Margaretha Söderström, kommunikationschef

När Somaya El touhan och hennes man Mohammad Al-

på MKB. Ett grönskande växthus binder ihop två av de nya husen och en stor gemensam tvättstuga på torget bildar ännu en naturlig mötesplats för de boende.

– Att man lär känna sina grannar bidrar till en känsla av gemenskap. Att nicka eller säga hej på gymmet och i mataffären ökar tryggheten, säger Margaretha Söderström.

Mia Kjell på MKB påpekar vikten av att vara med och skapa en välfungerande stadsdel och inte bara verka som hyresvärd. En viktig del är att låta området vara fortsatt tryggt för de boende, men ändå välkomnande för andra som kommer dit.

– Vi är ju en del av Malmö stad och om vi inte jobbar för att området ska utvecklas så riskerar vi att det går åt andra hållet.

Samma tanke har man på Riksbyggen.

– Man ska helt enkelt känna att man vill gå in i det här området när man kommer hit, säger Peter Skantz.

Mirijam Geyerhofer Skribent mirijam.geyerhofer@gmail.com

mosleh behövde större yta, ville inte barnen Amer Almosleh och Rim Almosleh, lämna Holma så flytten gick till Riksbyggens nybyggda bostadsrätter 50 meter från deras gamla hyreslägenhet.

De gjorde bostadskarriär på hemmaplan Närheten till naturen och tryggheten i området, det är två stora anledningar till att Somaya El touhan och hennes familj valt att göra bostadskarriär i sin egen stadsdel.

– Jag försökte hitta en fyra i Holma men det var väldigt svårt, så jag började titta runt i andra områden men barnen vägrade flytta, de ville bo kvar här, säger Somaya som bott i Holma sedan början av 90-talet.

Somaya och hennes man Mohammad har haft stadsdelen som hem ända sedan de lämnade Libanon för Sverige, Mohammad 1988 och Somaya 1993.

När det blev klart att Riksbyggen skulle bygga nytt i området så satte de genast upp sig på intresselistan, och från sin lägenhet kunde de sedan följa bygget av det nya huset ligger intill deras gamla.

– Vi flyttade ungefär 50 meter så vi har sett allt de gjort, från att de satte spaden i marken tills det var klart!

De boende i Holma har varit varit väldigt positiva till att få nya bostäder i området.

frågan. Somayas barn ville ha utsikten mot kullarna, så då fick det bli fler rum på färre kvadrat.

Och det är mycket tack vare barnen som familjen inte flyttat. De är uppväxta i området och har sina vänner och sina fritidsintressen nära, och Somaya berättar att det alltid har känts väldigt tryggt att bo i Holma. Bilden av stadsdelen som stökig håller hon inte med om.

– Det är trams bland ungdomarna, det finns överallt i alla stadsdelar. Vi hade aldrig lagt pengar på att köpa en lägenhet om vi inte känt oss trygga här.

Större frihet att påverka

Med jobb i Svedala respektive Nydala är det lätt att ta sig till och från arbetet och nu ser familjen fram emot att det händer lite nytt på Holma torg. När jag pratar med Somaya står hennes man och målar taket ute på balkongen, och just friheten med att ha större möjligheter att inreda efter egen smak tycker de Tryggt i Holma är en av de stora fördelarna med att bo i bostadsrätt I början av december – efter 23 år i samma trea – istället för att hyra en lägenhet. fick familjen nycklarna till sina 84,5 helt nybyggda – Vi har köpt nya balkongmöbler också, så nu kvadratmeter. De valde en lägenhet som från början ska vi sitta här och dricka kaffe i solen och njuta av är en trea men tack vare en extra vägg blir en fyra, utsikten.

Mirijam Geyerhofer en lösning som Riksbyggen gjorde för att kunna vaSkribent riera rumsantalet i lägenheterna beroende på eftermirijam.geyerhofer@gmail.com

Planering i Malmö 2016:2 | 11

Citadellsvägen byggs om till ett drygt 20 meter brett gång- och cykelstråk.Två bryggor kommer att vara upphängda vid vattnet och en av dessa blir tillgänglig från gatunivån.

Nya stråk bildar grön oas på Universitetsholmen Grönt, grönt och åter grönt är ledorden när Neptunigatan och Citadellsvägen blir trädrika och grönskande gator och stråk. I höst är det byggstart för Neptunigatan och när den nya huvudgatan tas i bruk, börjar omvandlingen av Citadellsvägen.

– Det finns ingen park eller naturliga grönområden på Universitetsholmen. Därför är det viktigt att tillföra mycket växtlighet längs de nya stråken, säger Tobias Starck, landskapsarkitekt på gatukontoret.

Gestaltningen av de nya gatorna och stråken startade med ett parallellt skissuppdrag för Citadellsvägen under 2013, då tre arkitektkontor kom in med förslag till utformning. Danska arkitektkontoret PK3:s förslag stack ut rejält och det är till stora delar

deras idéer som gatukontoret vidareutvecklat i samarbete med Infra C och C Stad & Landskap, som har stått för hela detaljprojekteringen.

Genom att biltrafiken flyttas norrut till Neptunigatan, kan Citadellsvägen omvandlas till ett attraktivt gång- och cykelstråk i bästa söderläge. Men först ska Neptunigatan färdigställas till en närmare 40 meter bred huvudgata för gång-, cykel- och kollektivtrafik, med prioriterade busskörfält och plats för en framtida spårväg. Ett arbete som beräknas komma igång efter sommaren och som även omfattar ett tillskott av fem nya broar över Varvskanalen.

Över Varvskanalen anläggs en gångbro som blir den första i sitt slag i Sverige som görs av komposit.

Unikt trädkoncept

Träden som placeras längs Neptunigatan och Citadellsvägen måste vara tåliga för värme och det utsatta trafikläget.

12

|

Planering i Malmö 2016:2

För de nya stråken har ett artrikt träd- och växtkoncept tagits fram. Ambitionen är att skapa mer naturlika miljöer och bryta ner skalan i stadsmiljön.

– Träden ska inte stå på led. Här ska finnas både stora och små träd och mycket markvegetation. Genom att till exempel använda barrträd och växter som ger vårblomning och höstfärger, får vi en mer spännande och varierad stadsmiljö, förklarar Tobias Starck.

Träden som placeras längs Neptunigatan och Citadellsvägen måste vara tåliga för värme och det utsatta trafikläget. Därmed finns det också utrymme för exotiska träd. Tobias Starck räknar upp några av de 25 olika trädslag som valts ut.

– Framförallt svarttall blir dominerande på Citadellsvägen. Det kommer att finnas kejsarträd, japansk zelkova och persikoträd, som ger vackra

Omvandling av Citadellsvägen till ett drygt 20 meter brett gång- och cykelstråk.

Citadellsvägen får tre olika rum. Ett lugnt rum med bland annat stora generösa solstolar att slå sig ner i. Ett lekfullt rum, som inte direkt är en lekplats men med viss lekutrustning för mindre barn. Och ett aktivt rum med utegym som får en skulptural utformning.

blommor. Vi kommer också att sätta gudaträd som är ett mycket tåligt och allt vanligare trädslag i Malmös stadsmiljö.

Pilotprojekt för rening av trafikdagvatten

För första gången i Malmö kommer en biofilteranläggning för rening av trafikdagvatten att testas på Neptunigatan. Det blir en form av öppen dagvattenhantering, där träden och växtmassorna hjälper till med fördröjning och rening, innan vattnet rinner vidare. Anläggningen är ett samarbete mellan gatukontoret, VA Syd och Luleå tekniska universitet med stöd från Vinnova, där universitetet kommer att följa upp och mäta effekterna av hanteringen.

– Det ska bli intressant att se vad som är planterbart och vilken typ av växtlighet som kan klara denna typ av miljö. Hanteringen av trafikvattnet är nytt för Malmö och något som Malmö stad kommer att införa på alla gator som trafikeras av mer än 15 000 fordon per dygn, säger Tobias Starck.

Under våren 2019 beräknas omvandlingen av Citadellsvägen komma igång och den del som omfattar sträckan från Gibraltargatan till Citadellsbron.

Citadellsvägen byggs om till ett drygt 20 meter brett

gång- och cykelstråk. Hovrättens lägre parti längs kanalen förlängs och breddas. Längs stråket anläggs bryggor, så att man kan komma nära vattnet. Två bryggor kommer att vara upphängda vid vattnet och en av dessa blir tillgänglig från gatunivån.

– Citadellsvägen får också tre olika rum. Ett lekfullt rum, som inte direkt är en lekplats men med viss lekutrustning för mindre barn. Ett lugnt rum med bland annat stora generösa solstolar att slå sig ner i. Och ett aktivt rum med utegym som får en skulptural utformning, säger Tobias Starck.

Markbeläggningen blir genomgående i betongsten i sex olika storlekar och i olika graderingar från vitt till mörkt antracitgrått. Andra detaljer är belysningsstolparna som får armaturer med olika funktioner; till exempel ska de fungera både för vanlig funktionell belysning och med olika färgfilter och ljuseffekter.

Först i Sverige med gångbro i komposit

Samtidigt med Citadellsvägen ska området kring den östra delen av Älvgatan färdigställas. Stockholmsbaserade arkitektkontoret Urbio har stått för gestaltningen, som tagit tillvara på och utvecklat det fina läget vid småbåtshamnen. Här ska Malmöborna kunna njuta av kvällssolen på nytt trädäck med långbord och grillplatser. Över Varvskanalen anläggs en gångbro som blir den första i sitt slag i Sverige som görs av komposit.

– Man kan i stort sett göra vilka former som helst i det här materialet. Bron får stor bärighet och blir lätt i sin konstruktion. Den nya gångbron får organiska former och fina gamla räcken som tas tillvara från de broar som rivs, avslutar Tobias Starck.

Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se Bildmontage: Infra C

Ombyggnaden i etapper: • Projektägare: Malmö stad gatukontoret • Gestaltningsidéer: PK3 för Citadellsvägen

och Urbio för Östra Älvgatan • Detaljprojektering: Infra C och C Stad & Landskap för Neptunigatan, Citadellsvägen och Östra Älvgatan Etapp 1: Neptunigatan byggs om till huvud­gata, från Gibraltargatan till Skepps­ byggaregatan. Pågår från augusti 2016 till maj 2019.

Etapp 2: Omvandling av Citadellsvägen till gång- och cykelstråk samt omvandling av Östra Älvgatan och färdigställande av två nya lokalgator. Från våren/sommaren 2019 och cirka 1 ½ år framåt.

Ett detaljplanearbete pågår för en treje etapp, då Citadellsstråket kommer att förläng­as från Citadellsbron fram till området vid Skepps­ byggaregatan.

Planering i Malmö 2016:2 | 13

Pilotprojekt i Västra Hamnen testar P-norm 0 I Västra Hamnen pågår bygget av Sveriges första cykelhus och cyklotell, där hyresgästerna ska kunna leva ett modernt och rörligt liv utan egen bil.

Projektet är det första i Malmö där parkeringsnorm noll testas och utvärderas.

I Klippern 4 genomsyrar P-norm 0-konceptet hela projektet, vilket även påverkat arkitekturen. Cykelhiss gör det till exempel möjligt att cykla hela vägen till kylskåpet.

Fastigheten Klippern 4 ligger i Västra Hamnen med närhet till arbetsplatser och högskola, butiker och service, buss och tåg. Kollektivtrafik och cykelvägar är väl utbyggda i området och flera bilpooler finns på gångavstånd.

Här testas nu för första gången ett boende med parkeringsnorm noll. Det vill säga ett hus utan boendeparkering, där de boende ges så goda förutsättningar att de väljer cykel, kollektivtrafik eller bilpool framför egen bil.

Utmanar parkeringsnormen

Initiativtagare till projektet är arkitektfirman och byggherren Hauschild+Siegel, som tidigt under bygglovsskedet började diskutera möjligheten att utmana den gällande parkeringsnormen.

För att främja hållbart resande tillåter Malmö stads parkeringsnorm ett sänkt p-tal på upp till 30 procent om bilpool finns i kombination med andra mobilitetsåtgärder.

Idag tillämpas detta i stor utsträckning vid nybyggnation och staden uppmuntrar också byggher-

FASAD 14

|

Planering i Malmö 2016:2

rarna att själva komma med nya lösningar som bidrar till minskat bilinnehav.

– I pilotprojektet P-norm 0 tar vi steget längre än tidigare och testar ett helt nytt koncept. Här har byggherren lagt fokus på smarta cykellösningar för att skapa ett boende där det är attraktivt att leva även utan egen bil, säger Sophia Hammarberg, trafikplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Investering i mobilitetsåtgärder

För att säkerställa att bilinnehavet verkligen blir noll, har Malmö stad och byggherren kommit överens om att hela kostnaden som sparas på bilplatser till huset ska investeras i olika mobilitetsåtgärder, marknadsföring av bilfritt boende och uppföljning av projektet.

– Genom denna lösning fick byggherren ett incitament att föreslå så bra lösningar som möjligt och kunde satsa fullt ut på ett hållbart resande för de boende, fortsätter Sophia Hammarberg.

Ett undantag är dock att byggherren måste tillhandahålla parkering för besökare och funktions-

hindrade, eftersom mobilitetsåtgärderna inte påverkar besökarnas färdmedelsval.

Klippern 4 är ett pilotprojekt som kommer att utvärderas kontinuerligt efter två, fem och tio år. Detta för att ta reda på hur väl konceptet fungerar och vilken effekt de olika mobilitetsåtgärderna haft på de boendes resval. Utvärderingarna initieras och bekostas av fastighetsägaren och genomförs i samarbete med Malmö högskola. Tillsammans med de boende görs sedan en uppgradering av projektet.

– Det är viktigt att framhålla att först efter att projektet har utvärderats, kan Malmö stad ta ställning till om parkeringsnorm noll kan genomföras på bredare front i andra delar av staden, avslutar Sophia Hammarberg.

Sophia Hammarberg Trafikplanerare sophia.hammarberg@malmo.se Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

FASAD MOT LILLA VARVSGATAN

Ett cykelhus och cyklotell I Klippern 4 genomsyrar P-norm 0-konceptet hela projektet, vilket även påverkat arkitekturen. Cykelkonceptet och bilfritt boende betonas starkt i marknadsföringen mot hyresgästerna och cykelstaden Malmö lyfts fram tillsammans med hotelldelen. Här erbjuds de boende maximal mobilitet med minimal miljöbelastning. Enligt arkitektkontorets beräkningar kommer hyresgästerna att stå för endast 1,75 ton koldioxidutsläpp per år, jämfört med medelsvensken som står för 4,75 ton om året.

Satsningarna på cyklister är de mest framträdande. Bland annat ska det finnas väderskyddad cykelparkering i markplan, cykelverkstad, cykelpool med lådcyklar, elcyklar, cykelkärror, vikcyklar och gästcyklar. Dessutom erbjuds fri service av mekaniker på plats några gånger om året.

Vid de tillfällen de boende behöver åka bil ska det vara smidigt. Bilpoolsmedlemskap ingår i hyran för

de boende i tio år. Huset tecknar även ett samarbetsavtal med klimatvänlig taxiservice och har en taxiparkering utanför huset. För att minska inköpsresor, får varje lägenhet en leveransbox med kylfunktion för mat- och varuleveranser till hemmet.

Till varje hotellrum hör en cykel som kan parkeras direkt utanför dörren. Det finns även möjlighet att hyra lastcyklar eller elcyklar. De hotellgäster som inte kan cykla får ett Jojo-kort för kollektivtrafik, som kan användas under vistelsen i Malmö.

Sophia Hammarberg Trafikplanerare sophia.hammarberg@malmo.se Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Fakta Klippern 4 • Byggherre och arkitekt är Hauschild+ Siegel

• 55 hyreslägenheter + lägenhetshotell cyklotell med 31 rum

• Byggstart 2015 • Beräknad inflyttning 2017

Cykeln väntar vid dörren Plats att hänga cykeln i lägenheten. Specialutformade entrébalkonger med plats för cyklar.

Ta den cykel du behöver 2 lastcyklar, 2 gästcyklar och 2 cykelkärror bokas via cykelpool.

Vikcykel till arbetspendlarna 10 gemensamma vikcyklar för arbetspendlarna.

Hjälp med motvinden 10 gemensamma elcyklar bokas via cykelpool.

Cykeldagen - Få hjälp På hösten och våren erbjuds fri service av mekaniker på plats i huset.

Cykeln till kylskåpet Cykelhiss för den som vill cykla hela vägen hem.

Foto & Illustrationer på uppslag: Hauschild+Siegel

Planering i Malmö 2016:2 | 15

52 hyresrätter

MKB – Hyllie allé

Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Juul/Frost Arkitekter

BTA 5 300 m2 Kontor

Hermod

Byggherre: Midroc Property Development Arkitekt: Tengbom

171 hyresrätter och bostadsrätter

Lustgården – Hyllie allé Byggherre: Lustgården AB Arkitekt: Arkitekthuset

BTA 11 260 m2 Förskola och Grundskola 1 - 6

Hyllievångskolan

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad Arkitekt: Liljewall arkitekter

63 hyresrätter

Nu byggs första skolan i Hyllie Fullt utbyggt ska Hyllie omfatta cirka 9 000 bostäder och lika många arbetsplatser med närhet till CityNevsten Fastighets AB – Hyllie allé Byggherre: Nevsten Fastighets AB Arkitekt: Kamikaze arkitekter

16

|

Planering i Malmö 2016:2

tunneln. Här är en överblick över 10 aktuella byggprojekt som förväntas vara färdigställda de närmsta åren. Hyllies första skola, med plats för 630 elever och 72 förskolebarn, beräknas öppna höstterminen 2017

BTA 6 200 m2 Kontor

Isblocket

Byggherre: Byggnadsfirman Otto Magnusson Arkitekt: FOJAB Arkitekter

BTA 7 150 m2 Kontor

eXlent

Byggherre: NCC Property Development Arkitekt: Kanozi arkitekter

128 hyresrätter

Sportsbyn

Byggherre: HSB Arkitekt: Juul/Frost Arkitekter

112 hyresrätter

Ikano Bostad – Hyllie allé

Byggherre: Ikano Bostad Arkitekt: FOJAB Arkitekter och Arkitekthuset

53 bostadsrätter

JM – Hyllie allé

© Lantmäteriet Flygfoto 2015

Byggherre: JM Arkitekt: Plan och Byggnadskonst i Lund

Planering i Malmö 2016:2 | 17

Sammanlagt 60 meter vepor med olika scener från området hänger nu på Båghallarnas fasad, och är synliga från Nobelvägen. Foto: Peter Kroon

Konsten att bygga tillsammans När de nya bostadskvarteren i Sorgenfri nu växer fram, är det inte enskilda byggprojekt eller aktörer som står i rampljuset, utan de gemensamma lösningarna och själva platsen.

Det byggs för fullt i det tidigare storkvarteret Spårvägen i norra delarna av Sorgenfri. De som redan vid årsskiftet börjar flytta in här får ett modernt bostadsområde med historia, ett grönt grannskap med plats för återbruk, kreativitet och smarta lösningar.

Unik sophantering

Byggherrarna i nya Sorgenfri har på ett tidigt stadium valt att samarbeta kring såväl hållbarhetssatsningar som marknadsföring av platsen. Samarbetet har bland annat mynnat ut i beslut om ett sophanteringssystem som omfattar tre delar: matavfallskvarnar i alla lägenheter, underjordiska containrar som tar hand om resterande fraktioner samt en återvinningscentral där grovsopor kan tas emot på gång-

avstånd för de boende inom området.

– Den kombinationen är lite unik, säger Jan Johansson, exploateringsingenjör på Malmö stads fastighetskontor.

Gemensam parkering

Jan Johansson har tillsammans med projektledaren Stina Räftegård hållit i dialogen mellan staden och byggherrarna, som även resulterat i en gemensam parkeringslösning för hela området; ett större P-hus där varje byggherre köper platser istället för att var och en ritar in och bygger egna p-platser eller garage. En särskild hållbarhetsguide för byggande har också tagits fram, där olika kvalitetssystem för hållbart byggande som idag finns på marknaden blir jämförbara.

– Tanken är ju att man ska inspireras och lära av varandra, och motiveras till ett hållbart tänkande.

I det arbetet har miljöförvaltningen varit drivande och sammankallande, men samtliga aktörer har varit delaktiga, berättar Jan Johansson.

VA Syd har tillsammans med byggherrarnas representanter arbetat för att utveckla en kvartersnära återvinningscentral, ReTuren. Den kommer inledningsvis gästspela i Infopoint Sorgenfri och erbjuda bytardagar, kreativa återbruksworkshops och andra publika evenemang, som framöver blir en permanent verksamhet i området.

Möten på Infopoint Sorgenfri Fastighetskontorets Jan Johansson och Stina Räftegård framför en av de containers som Infopoint Sorgenfri är byggd av.

18

|

Planering i Malmö 2016:2

Infopoint Sorgenfri är en udda utformad byggnad intill Celsiusgatan och det första, synliga resultatet av samarbetet mellan områdets aktörer kring ett ge-

mensamt platsvarumärke. Den har tre huvudsakliga funktioner: möten, utställningar och evenemang.

Byggherrarna har själva varit med om att ta fram infopointen, som byggts av återvunnet material.

Den kommer vara bemannad och öppen för allmänheten vid särskilda tider.

På tomten intill finns plats för olika utomhusaktiviteter, med utsikt mot det nya området som växer fram. Här planeras också en mindre gemenskapsträdgård i pallkragar, med möjlighet för intresserade att prova på stadsodling. Ett samarbete har precis inletts med förskolan Boken, som arbetar med naturpedagogik och är granne med den stora byggarbetsplatsen.

Caroline Franzén Kommunikatör caroline.franzen@malmo.se

Utbyggnaden av Sorgenfri

Först ut i omvandlingen av de gamla industrikvarteren i Sorgenfri är det tidigare storkvarteret Spårvägen. Kvar i kvarteret finns Båghallarna, de gamla bussgaragen. På den mark som ägts av Malmö stad byggs nu huvudsakligen bostäder, både bostadsrätter och hyresrätter.

Målet är en tät och varierad stadsmiljö med totalt 700-800 nya bostäder och olika verksamhetslokaler, som ska knyta ihop centrala Malmö med stadens östra delar. Ungefär samtidigt inleds arbetet med att bygga om Industrigatan till grön huvudgata, där konstnärlig gestaltning, bättre plats för gång- och cykeltrafik, ökad trygghet samt ytor för spontana möten och tillfälliga evenemang prioriteras.

Två seklers markhistoria i Sorgenfri Omvandlingen av de gamla industrikvarteren i Sorgenfri är en viktig pusselbit i Malmö stads arbete med att göra Malmö till en tät och hållbar stad. I december 2015 började MKB bygga det första bostadshuset i nya Sorgenfri.

Men innan byggstart av det första bostadshuset, gjordes noggranna marksaneringar för att ta bort föroreningar från tidigare industriverksamheter.

En stor del av nybyggnationen i Malmö görs idag på gammal industrimark. I dessa områden är det extra viktigt att marken undersöks och eventuella föroreningar åtgärdas. Sorgenfri har varit industriområde sedan slutet av 1800-talet och en historisk genomgång av utbyggnadsområdet 2007 visade att här funnits skinngarveri, läkemedelsindustri, kemtvätt, färgfabrik och gasverk. Med hjälp av den historiska inventeringen har ägarna av marken kunnat beställa markundersökningar och åtgärda marken. De förreningar som påträffats i utbyggnadsområdet är exempelvis oljerester och cancerogena PAH som kan komma från stenkol, tjära och olja.

– Miljöförvaltningen utvecklar ständigt tillsynen av marksaneringar vid om- och nybyggnation, för att säkerställa att det inte finns några föroreningar som innebär en risk för människors hälsa, säger Maria Hanson på miljöförvaltningen.

Nya Sorgenfris första bostadskvarter

Idag är det gamla kvarteret Spårvägen, där de första bostadshusen ska ligga, helt sanerat med undantag för det gamla bussgaraget Båghallarna från 1932, som kommer omvandlas till ett kulturellt centrum. I Båghallarna finns föroreningar i såväl byggnaden som marken. Renoveringen av byggnaderna kommer därför att göras på ett sätt som förhindrar föroreningar att komma ut i inomhusluften.

Markföroreningarna kommer att tas bort genom

Fakta om marksanering i Sorgenfri Kv Spårvägen I kvarteret planeras en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter, ungdomsbostäder, LSS-boende, förskola och ett kulturcentrum. Den 11 december 2015 var det byggstart för det första hyreshuset. Kvarteret är marksanerat med undantag för Båghallarna där marksanering kommer att genomföras under 2016.

Kv Brännaren Bostäder och skolor planeras. Fastighetsägarna har gemensamt gjort en markundersökning för hela kvarteret. Denna visar på föroreningar som måste åtgärdas innan nybyggnation Kv Grytan Markundersökningar som visar på föroreningar i området har genomförts. I dagsläget bedrivs ingen skolverksamhet i Norra Sorgenfri Gymnasium, som ligger i kvarteret.

Provtagning av mark i utbyggnadsområdet Sorgenfri.

schaktsanering, vilken är den vanligaste formen av marksanering. I kvarteret Spårvägen provades först sanering med en maskin, som skulle sanera jorden på plats, men tyvärr var marken inte lämpad för det och försöket fick läggas ner. Istället fick man göra en schaktsanering, vilket innebär att man grävde bort all förorenad jord. Efter att schaktningen var gjord, fylldes kvarteret på med frisk jord innan byggena kunde starta.

Nina Eneroth Kommunikatör nina.eneroth@malmo.se

Kv Verket Marken ägs av Eon som har kontorsbyggnad i kvarteret. Detta område kommer troligtvis att utvecklas först mot slutet av hela Sorgenfris omvandling. Markundersökningar som visar på föroreningar i området har genomförts. Om bostäder och skolor blir aktuella, är fastighetsägaren ansvarig för att marken inte innebär någon risk för människors hälsa.

Kv Smedjan, Spiralen, Ugnen och Degeln

Ännu har inga övergripande markundersökningar gjorts för dessa kvarter.

Planering i Malmö 2016:2 | 19

2003 - 2005 • Rosengård Centrum renoveras. City Gross flyttar in och biblioteket finns i nya lokaler.

Nya former för samverkan utvecklar Herrgården

2006 • MKB köper sex hus

I mellersta Malmö, med goda kollektivtrafiklösningar och närhet till stora infartsleder, ligger Herrgården. Läget är bra både ur bostadsbyggande och etableringssynpunkt. Här finns befintliga kvaliteter och en stor utvecklingspotential. Detta tog Områdesprogram Herrgården fasta på när satsningen startade 2010.

Ambitionen med Områdesprogtam Herrgården var att stärka den sociala hållbarheten genom insatser riktade mot utbildning, arbete och boende. I samverkan med offentliga, idéburna och privata sektorn fördes arbetet framåt. De senaste åren har det skett en positiv utveckling i Herrgården som går att avläsa statistiskt. Utvecklingen syns fysiskt i form av renoveringar och upprustningar.

Andra synbara förbättringar är trygghetsskapande insatser och mötesplatser i det offentliga rummet samt kopplingar av området till den omgivande staden och planerade förtätningar.

De Malmöbor som bott i Herrgården de senaste fem åren har sett lägenheterna renoveras och gårdarna rustas upp. De har märkt hur Vänskapsparken förvandlats från ett otryggt grönområde till en uppskattad mötesplats i det offentliga rummet. Samtidigt med denna bostadsnära utveckling har planering och förstudier kring förtätning pågått, både vad gäller bebyggelse och det offentliga rummet.

Amiralsstaden – ny pulsåder för Malmö

Ett tidigt exempel är förarbetet till det som nu kallas Amiralsstaden. Redan 2011 började en arbetsgrupp med representanter från Malmö stad, idéburna sektorn och privata sektorn undersöka möjligheterna till en utveckling av Amiralsgatan. Syftet var att omvandla en 111 meter bred barriär och motor-

Breda kunskapsallianser utvecklar Herrgården: • Kraftsamling Herrgården står för ett hel-

hetsperspektiv på Herrgårdens fortsatta utveckling och har hittills samlat 60 aktörer från offentliga, idéburna och privata sektorn.

• Partnerskapet Rosenkraft består av ett tiotal aktörer med fokus på en långsiktig näringslivsutveckling.

• I båda dessa konstellationer återfinns Malmö stad, byggherrar och fastighetsägare sida vid sida med idéburna sektorn, och andra representanter från såväl offentliga som privata sektorn.

• Dessa plattformar utvecklas organiskt och utgör viktiga kontakt- och samarbetsytor även för andra pågående samverkansprojekt.

på Herrgården med totalt 292 lägenheter.

Det 240 meter långa huset på Thomsons väg börjar byggas om till studentlägenheter.

2008 • MKB renoverar sina gårdar på Herrgården i dialog med de Malmöbor som bor där.

2010 • Medborgar-

kontoret Varda öppnar sin verksamhet. Vänskapsparken i Herrgården byggs om.

vägsliknande väg till en pulsåder för östra Malmö.

Målet var att möjliggöra förtätning i form av bostäder, verksamheter och offentliga rum. Stadsbyggnadskontoret samordnar nu projektet, som på 15-20 års sikt beräknas skapa mellan 1 500 och 3 000 nya bostäder.

Sysselsättning och social hållbarhet

Ett annat utvecklingsprojekt är södra Botildenborg.

Här arbetar Malmö stad just nu på ett detaljplaneförslag för nya bostäder. Området ligger i södra Rosengård. Det är BoKlok som har visat intresse för att bygga 45 radhus inom det nya detaljplaneområdet. Med den nya bebyggelsen kopplas Herrgården och Gamla Rosengård närmare varandra.

Parallellt med detaljplaneprocessen pågår ett arbete som syftar till att stärka den sociala hållbarheten i området. Arbetet har hittills bedrivits gemensamt av fastighetskontoret, stadsområde Öster och BoKlok och kommer i det fortsatta arbetet också att inkludera andra aktörer.

Ambitionerna är högt ställda. I samband med byggnation av området är planen att sysselsättningsskapande åtgärder ska genomföras, nya kvaliteter i form av mötesplatser ska tillföras området och utbildningar i hållbart boende ska erbjudas. Dialog, jämställdhet och barnperspektivet ska genomsyra arbetet. Redan nu har ett dialogarbete påbörjats.

Stadsområdesförvaltning Öster genomför en kartläggning av områdets sociala och kulturella värden.

Hur Malmöbor använder, och vill använda, platsen blir viktig kunskap inför fortsatt planering.

Nya former för samverkan

Socialt hållbar stadsutveckling handlar i grunden om att erbjuda tillgång och tillhörighet till det egna lokala området och till hela staden. Därför är Malmöbors upplevelser och användning av det offentliga rummet viktig kunskap i arbetet, oavsett om det handlar om den bostadsnära lokala miljön eller om strategiskt stadsutvecklingsarbete.

Båda delarna behövs för att skapa en gedigen uveckling och en stad som man vill vistas och bo i.

Med nya former för samverkan i fysisk planering kan detta åstadkommas på bästa sätt.

Sabina Dethorey Utvecklingssamordnare sabina.dethorey@malmo.se

I Botildenborg planeras radhus i den sydöstra delen av Rosengårdsfältet.

20

|

Planering i Malmö 2016:2

• Contentus renoverar färdigt sina hus och gårdar i Herrgården.

Victoria Park köper 21 hyreshus med 867 lägenheter i Herrgården.

2013

2014

• Kraftsamling Herrgården startar.

Organisationer från idéburna, offentliga och privata sektorn vill tillsammans utveckla Herrgården ännu mer.

• Linje 5 ersätts med nya bussen Malmöexpressen.

Antalet resenärer som stiger på och av på Ramels väg ökar med över 200 i månaden.

2013

2013

2015

• Områdesprogram

• Rosengårds-

• Bostadsbolaget

Herrgården presenterar förstudien för Amiralsstaden.

Arbetet med Amiralsstaden har sedan dess fortsatt.

stråket har rustats upp med nya mötesplatser. Invigning av Örtagårdstorget och aktivitetsytan Rosens röda matta.

BoKlok kommer överens med Malmö stad om att bygga radhus i Botildenborg.

Illustration: Stefan Nilsson

2012

Planering i Malmö 2016:2 | 21

Nordic City Network (NCN)

Tankesmedja och nätverk beståendes av planerare i 18 nordiska städer. NCN vill genom nätverkande, kunskapsutbyte och experimenterande utveckla de nordiska städerna till innovativa, attraktiva och demokratiska samhällen.

International urban development association (INTA)

Världsomspännande organisation för planerare och beslutsfattare som arbetar med stadsutveckling. Ett forum för utbyte av kunskap och möjligheter för “new towns”.

Habitat III

Världskonferens vars syfte är att etablera en ny urban agenda och förnya det globala politiska åtagandet för en hållbar urbanisering. Den har en strategisk möjlighet att påverka den globala agendan i riktning mot mer hållbara, inkluderande och rättvisa städer.

Malmö stad behöver agera annorlunda i stadsutvecklingsprocessen framöver – att lysssna, stödja lokala initiativ och vara deltagare snarare än auktoritet är några av de slutsatser som kommit fram under arbetet. Foto: Tomaz Lundstedt

Malmös agenda till UN HABITAT III I oktober 2016 håller FN sin tredje världskonferens på temat boende och hållbar utveckling: UN Habitat III. Malmö är en av 10 städer som valts ut för att formulera INTA:s agenda för världskonferensen.

Den 7-8 oktober 2015 arrangerade Malmö stad tillsammans med Nordic City Network (NCN) och International Urban Development Association (INTA) ett seminarium på temat ”Liveability” för att diskutera hur vi skapar roligare, smartare och mer rättvisa städer som svarar mot våra medborgares önskningar och behov. Seminariet i Malmö är en del i en serie seminarier på 10 definierade teman som INTA arrangerar tillsammans med lokala partners runt om i världen under 2015-2016. Resultatet av seminarierna kommer att presenteras på UN Habitat III; FN:s tredje världskonferens på tema boende och hållbar utveckling, i Quito i oktober 2016.

boarden sökte vi sedan en precisering av begreppet.

Michel Sudarskis, INTA:s generalsekreterare, formulerade en definition som deltagarna kunde enas om:

Liveability on the moodboard

En viktig aspekt av liveability är den demokratiska; möjligheten att påverka sitt eget liv. NCN har under 2015 samlat in 150 exempel på vad vi kallar ”urbana gemenskaper” från våra 18 medlemsstäder.

Det är ett begrepp som myntats av nätverket och syftar på föreningar, grupper, aktivister, upprop eller andra aktiva medborgare som på något sätt påverkar stadens utveckling. Kartläggningen resulterade i publikationen ”Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap” som kan laddas ner från NCN:s hemsida.

Att stärka urbana gemenskaper kan vara ett sätt att skapa mer levnadsbara städer.

Till seminariet i Malmö bjöds utvalda representanter från Norden inom kommun, bransch och akademin, för att diskutera hur vi skapar mer levnadsbara städer. För att göra oss en bild av begreppet ”liveability” (levnadsbar) ombads alla deltagare att ta med sig en sak som symboliserar levnadsbar för dem. Resultatet blev en moodboard. Utifrån mood

“Sum of factors (conditions) that add up to the quality of life of communities and individuals including built and natural environment, economic prosperity, social stability and inclusion, educational opportunities, cultural and recreational possibilities” Skapa levnadsbara städer

Vikten av egenmakt

Deltagarnas gemensamma moodboard - alla fick ta med sig en sak som symboliserar levnadsbar för dem.

22

|

Planering i Malmö 2016:2

Den fortsatta diskussionen tog sin utgångspunkt i frågan om hur vi skapar mer livskvalitet för våra medborgare med fokus på tre utvalda områden i Malmö; Norra Sorgenfri, Amiralsstaden och Pildammsvägen.

Dessa tre områden jobbade vi sedan vidare med i en ”Snacka med macka”-workshop i januari.

Fokus i diskussionerna både i oktober och januari låg på process och realisering, baserat på de förhållanden som råder på de tre olika platserna.

Slutsatser från arbetet var vikten av egenmakt (empowerment), utjämnande åtgärder och den offentliga platsen som utbildande miljö. Malmö stad behöver i stadsutvecklingsprocessen lyssna, stödja, mobilisera och möjliggöra lokala initiativ, bjuda in nya aktörer och agera som deltagare snarare än auktoritet.

Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh utgick från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö i sitt bidrag till agendan.

Katrin poängterade att:

“Liveability has many different aspects to it but one thing is important to emphasize that democracy and inclusion are key” “One of the main indicators of liveability, which also falls under the framework of social sustainability, is health” Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstaterar att ”jämlikhet i fråga om hälsa är en förutsättning för att ett samhälle ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt”. Malmö stads bidrag till agendan är resultatet av konferensen i oktober 2015 och workshopen i januari 2016. Följ processen fram till UN Habitat III via; NCN nordiccitynetwork.com INTA inta-aivn.org UNHabitat habitat3.org Hannah Wadman Planeringssekreterare hannah.wadman@malmo.se

Designtorget – golvet har sänkts för att göra en tillgänglig entré.

Malmös stads två tillgänglighetsrådgivare Johanna Hesselman och Johnny Petersson i Triangelns köpcentrum där alla kommunikationsytor efter ombyggnation har både ramper och trappor.

Malmö ska vara tilltalande tillgänglig och användbar för alla I takt med att den nationella lagstiftningen har förändrats har behovet av att granska tillgängligheten och användbarheten i plan- och byggprocessen ökat. Malmö stad har förmånen att ha två tillgänglighetsrådgivare på stadsbyggnadskontorets enhet för bostadsanpassning och tillgänglighet.

Tillgänglighetsrådgivarna granskar den fysiska tillgängligheten i om- och nybyggnadsprojekt, men ger även råd till privatpersoner och verksamheter som stöter på svårigheter när det gäller tillgängligheten i olika projekt.

Sedan 2006 finns det två tillgänglighetsrådgivare inom Malmö stad. Johnny Petersson, som i grun-

den är byggnadsingenjör, har varit tillgänglighetsrådgivare sedan tjänsten tillkom som en del av den tekniska roteln år 2003. Johanna Hesselman började i augusti 2014 och har en bakgrund som planarkitekt.

Förändringar ökar tillgängligheten

Som tillgänglighetsrådgivare har de även ett uppdrag av stadens Råd för funktionshinder att digitalisera den guide som redovisar tillgängligheten i bland annat butiker och restauranger i centrala Malmö.

Malmös stadskärna förändras ständigt och detta bidrar till att staden blir allt mer tillgänglig. Många butiker omvandlas till restauranger och caféer vilket är en bygglovspliktig åtgärd.

– När en lokal ändrar användning ställs det krav på att lokalen blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Man ska självständigt kunna ta sig in i lokalen och ta del av verksamheten samt kunna använda eventuell besökstoalett, säger Johnny Petersson.

Utmaningar är belönande

Svenssons i Lammhult – har tidigare varit biograf med flera nivåskillnader, som anpassats med ramper och hiss.

I äldre lokaler kan det vara svårt att fullt ut uppfylla dagens funktionskrav. I samarbete med den sökande och handläggaren i bygglovsärendet försöker tillgänglighetsrådgivarna hitta lösningar som är genomförbara och godtagbara utifrån gällande lagstiftning.

Bolia – ändrades från restaurang och kontor till butik, som gjordes tillgänglig med utvändig ramp och invändig hiss.

De samhällskrav som ställs idag syftar till att öka delaktigheten och göra samhället tillgängligare för alla. Tillgänglighet och användbarhet är ett grundkrav, precis som andra krav som ställs vid ändring av en lokal, som till exempel utrymning vid brand. För äldre fastigheter kan anpassning av exempelvis entrén vara komplicerat och för mindre verksamhetsutövare kan det bli kostsamt.

– Det är ibland en utmaning för oss att hitta den bästa möjliga lösningen, vilket gör arbetet spännande och belönande. Vi får ofta frågan om det finns bidrag att söka för att tillgänglighetsanpassa en lokal. I nuläget finns det tyvärr inte det, men detta är definitivt något man skulle önska att det fanns från nationell nivå, säger Johanna Hesselman.

Tillgänglighetsrådgivarna försöker ständigt samla på sig goda exempel på tillgänglighetsanpassningar för att underlätta för kommande projekt. På så sätt kan man visa att det är fullt möjligt att göra staden tillgänglig och användbar för alla, på ett estetiskt tilltalande sätt som passar in i stadsmiljön.

Johanna Hesselman Tillgänglighetsrådgivare johanna.hesselman@malmo.se Johnny Petersson Tillgänglighetsrådgivare johnny.petersson@malmo.se

Planering i Malmö 2016:2 | 23

121 bostadsrätter

Brf Galjonen - Med havet som granne Byggherre: JM Arkitekt: White

102 bostadsrätter

Gennakern – vid kajkanten Byggherre: Skanska Arkitekt: Arkitektlaget och Sweco

800 - 900 hyresrätter och bostadsrätter

Kv Cementen - Bostäder, lokaler och vård

Byggherre: Skanska Arkitekt: Kanozi Arkitekter, Tema och Arkitektlaget Skåne

95 bostadsrätter

Kvarteret Gråsejen

Byggherre: HSB Arkitekt: Nils P Johansson, Tage Møller Arkitektbyrå AB

63 hyresrätter

Höghus vid Dragörkajen

Byggherre: Stena Fastigheter Arkitekt: House arkitekter i samarbete med Jais arkitekter

24

|

Planering i Malmö 2016:2

© Lantmäteriet Flygfoto 2015

30 radhus

Svanenmärkta radhus i Barken Byggherre: Skanska Arkitekt: Kjellander + Sjöberg

29 radhus

Svanenmärkta radhus i Slupen Byggherre: Skanska Arkitekt: Tema Arkitektur/Landskap

162 hyresrätter

Kv Histornet - Parknära hyreslägenheter Byggherre: NCC åt MKB Arkitekt: Link arkitektur och White

115 bostadsrätter

Parknära Brf Havsparken Byggherre: NCC Arkitekt: Tema

128 hyresrätter

Limhamns sjöstad växer fram I Limhamns sjöstad pågår en spännande utveckling just nu. De kommande åren färdigställs minst 1 500 nya bostäder; allt ifrån hyreslägenheter till radhus. Mest iögonfallande av allt det nya som byggs blir nog bostadshuset om 16 våningar som uppförs vid Dragörkajen.

Hyreslägenheter och lokaler

Byggherre: NCC åt MKB Arkitekt: White/Infra C stad och landskap

Planering i Malmö 2016:2 | 25

Film och tv-serier sätter Malmös stadsmiljöer på kartan Att satsa på film- och tv-produktion har visat sig vara ett framgångsrecept för Malmö. Tack vare den enorma succén med tv-serien Bron och etableringen av flera internationella filmfestivaler har Malmö satts på kartan både nationellt och internationellt. Malmö lovordas som en spännande och kontrastrik stad.

Bilden av en stad är viktig. Det är den som gör invånarna stolta över sin stad, det är den som ger besökarna lust att komma hit och uppleva något nytt och den bidrar till att göra det intressant för företag att göra långsiktiga investeringar. Enligt Mikael Svensson, filmkommissionär på Southern Sweden Film Commission, får människor i hela världen en ny och mer mångfacetterad bild av Malmö genom olika filmer och tv-serier som till exempel Bron.

– Det är viktigt för Malmö att vara öppen för att staden skildras på olika sätt utomlands och att detta kan vara något positivt, säger Mikael Svensson.

Tv-serien Bron har satt Malmö på kartan internationellt och har idag sålts till över 170 länder. Den har också vunnit pris som bästa Malmöambassadör.

Från början var dock inställningen till produktionen något annorlunda.

– Det fanns en tveksamhet från Malmö stads håll att stötta den här typen av produktion, även om man kunde se vilka positiva effekter kriminalserien Wallander har haft för Ystad. Men idag hyllas Bron internationellt som en fantastisk serie, samtidigt som Malmös image beskrivs som cool och edgy, säger Ann Körling, filmutvecklare på Malmö stad.

Färgskala i Malmömörk

Arkitekturen och estetiken i tv-serien Bron är lätt att känna igen. Inför första säsongen togs det fram ett tydligt visuellt koncept. Det handlar om industrimiljöer och skavda platser som ligger lite undanskymt. En dov, mörk färgskala i brunt, grått, gult

I år spelas SVT:s Sommarlov in från Scaniabadet i Västra Hamnen för sjunde gången. Foto: SVT

26

|

Planering i Malmö 2016:2

och turkos. Inget pittoreskt såsom spröjsade fönster eller ornament, men ändå något unikt som skiljer inspelningsmiljöerna åt. Runtom i Malmö finns flera sådana platser.

– Cold Stores, det enorma gamla fryshuset i Malmö industrihamn är en sådan jättehäftig byggnad. Men även Västra Hamnen med sina raka linjer och hårda material har varit fantastiskt för inspelningen av Bron, berättar Ingela Envall, location scout vid produktionen av tv-serien Bron.

Bland övriga inspelningsplatser i tv-serien Bron kan nämnas den byggnad på Barkgatan i Malmö, nära Möllevångstorget, som fått agera polishuset i Malmö och den nedlagda infektionskliniken på Sus som utgör sjukhusmiljön i tv-serien.

– Jag ser hela tiden miljöer i Malmös stadsrum som är perfekta inspelningsplatser för Bron. Det är jätteviktigt för en stad att ha sådana platser med karaktär och ta vara på dem, säger Ingela Envall.

Kontraster och storstadskänsla

Att allt inte är finputsat och renoverat, visade sig vara en fördel vid inspelningen av tv-serien Bron.

– Genren Nordic Noir öppnar upp för den undre världen och det slitna. Tv-serien Bron visar verkligen upp det råa och det fula, i Malmö hittar du allt.

Men Malmö upplevs också som en storstad med sin skyline och närhet till Köpenhamn, berättar Mikael Svensson.

Anders Landström, producent på filmbolaget Filmlance som producerat tv-serien Bron, framhåller Malmös kontraster som något positivt.

– Den värld som visas i Bron är en fiktiv värld.

Här vill vi inte ha romantiska miljöer utan klassiskt strama funkishus och slitna industribyggnader. Man väljer att filma någon sorts välfärd i upplösning, säger Anders Landström.

Under produktionen av tv-serien Bron var Malmö också en bra inspelningsplats i flera avseenden.

Dels närheten till Köpenhamn med sin stora filmindustri, dels den bra filmarbetarkåren i Malmö.

Men också den goda infrastrukturen och närheten till Kastrups flygplats som gjorde det lätt att transportera de hundra skådespelarna.

– Tiden är knapp vid film- och tv-produktion, vilket göra att man vill spendera så lite tid som möjligt för olika transporter – dessa måste gå effektivt.

Här är Malmö så bra till skillnad från flera andra städer. Att flytta inspelningen från en del av staden till en annan kan man göra mycket snabbt, säger Anders Landström Malmö och Skåne är attraktivt ur inspelningssynpunkt, med sin varierande miljö med närhet till både stad, landsbygd och hav.

– Vi kan spegla många delar av Sverige utan

”Jag ser hela tiden miljöer i Malmös stadsrum som är perfekta inspel-

att röra oss långt ifrån vår närmiljö. Det finns en mångfald i Malmö som inte finns på många ställen, säger Maria Karlsson Thörnqvist, programutvecklingsansvarig SVT Malmö.

Både Bollywood och barnprogram

SVT spelar in allt ifrån faktaprogram till barndrama i staden och Malmö är utöver Stockholm den ort i Sverige som har störst bredd i sin produktion. År 2010 då SVT flyttade sin produktion från Jägersro till nya lokaler i Västra Hamnen började man även spela in Sommarlov på en båt i Dockan.

Efter ett par år var publiktrycket så stort att det snart blev en säkerhetsrisk att vara vid vattnet – då fick man aktivt börja leta efter en annan lämplig inspelningsplats.

Det visade sig att Scaniabadet i Västra Hamnen var en avslappnad mötesplats som många Malmöbor redan hade anknytning till. Här kunde man ta in hela Malmö och nå en mer mångkulturell publik. Sommartid lockar man tusentals besökare från hela Sverige.

– Sommarlov är ett exempel som representerar

Filmstöd i Malmö

Malmö stad investerar drygt 10 miljoner kronor i filmområdet varje år. Detta för att utveckla och befästa stadens roll som en kreativ motor för filmproduktion i regionen. Man arbetar också med att etablera en filmfond.

Filmfestivaler

Fler filmfestivaler arrangeras varje år i Malmö och når årligen en publik på ca 50 000. De tre internationellt mest viktiga filmfestivalerna är: • BUFF - buff.se • Nordisk Panorama - nordiskpanorama.com • Malmö Arabic Film Festival - maffswe.com

Regionala filmorganisationer • Film Centrum Syd • Film i Skåne • Southern Sweden Film Commission Nordic Noir

En egen genre inom kriminaldrama från de nordiska länderna som präglas av realistisk berättarstil med komplexa vardagshjältar med direkt språk. Genren fokuserar på det elände som finns under ytan i ett välfärdssamhälle där alla ska ha ett drägligt liv oavsett inkomst och bakgrund. Till genren räknas serier som Wallander och Bron.

KKN – Kulturella Kreativa Näringar Kulturella och kreativa näringar (KKN) är verksamheter inom flera olika branscher som arkitektur, form och design, turism och besöksnäring. KKN är viktiga för den regionala och lokala utvecklingen på flera sätt till exempel arbetstillfällen, identitetsskapande och en god livsmiljö.

Missa inte utställningen om Bron

Utställningen om Bron ”Ett Malmö som inte finns” visas till september 2017 på Teknikens och Sjöfartens hus i Malmö.

ningsplatser för Bron”, säger Ingela Enwall som är location scout. Här är en scen från Norra Hamnen. Foto: Carolina Romare

mycket av det som SVT vill. Med produktionen vill man visa det öppna, mångsidiga Malmö. Man vill förmedla en bild av staden som en ung stad, med rörelse, berättar Maria Karlsson Thörnqvist.

Enligt Mikael Svensson har tv-serien Bron banat väg för att flera filmer och tv-serier spelats in i Malmö, bland annat tre Bollywoodfilmer. Vid inspelningen av Bollywoodfilmerna har man, till skillnad från inspelningen av Bron, varit ute efter det vackra, sköna och romantiska såsom Malmös parker, stränder, arkitekturen i Västra Hamnen och böljande rapsfält.

Allemansrätten och ett gott samarbete med kommunen underlättar också för filmbolagen – i många länder kostar det en förmögenhet att filma på stränder och ute i naturen då marken oftast är privat.

– Det är viktigt att inte fastna i ett fack som ”deckarstaden” eller ”skjutstaden” Malmö. Detta undviks genom olika typer av produktioner, säger Mikael Svensson.

Film- och tv-produktion är betydelsefulla kulturella uttryck som kan bidra till att förstärka en stads identitet. De är också en del av de kreativa och kul-

turella näringar som är viktiga för den regionala och lokala utvecklingen på flera sätt, exempelvis genom kulturutveckling, arbetstillfällen, turistintäkter och en god livsmiljö.

Viktiga filmfestivaler

Sedan ett år tillbaka har Malmö stad en egen filmutvecklare, Ann Körling. I hennes jobb ingår bland annat att stärka filmklustret i Malmö, samt vidareut-

Bollywood-inspelning i Malmös böljande rapsfält. Foto: Connecting Bollywood

veckla och koordinera filmfestivaler såsom Barn- och ungdomsfilmfestivalen Buff, Nordisk Panorama och Malmö Arabic Film Festival, MAFF. – Filmfestivalerna är internationellt viktiga och filmbranschen kommer hit under festivalerna och imponeras. MAFF lockar exempelvis de största filmstjärnorna från arabvärlden och när man pratar internationellt om MAFF görs en direkt koppling till Malmö. Det är en väldigt viktig marknadsföring av staden, säger Ann Körling.

Filmfestivalerna lockar också hit utländska filmproduktioner. I samproduktioner med nordiska aktörer leder detta i sin tur till mer utveckling inom filmområdet för Malmö.

– Det är klokt för en stad som Malmö att hitta områden som är utvecklingsbara och satsa på dessa.

Det genererar synergieffekter, avslutar Ann Körling.

Elisabet Fornander Kommunikatör elisabet.fornander@malmo.se

Planering i Malmö 2016:2 | 27

Petter Svensson från BoKlok var en av deltagarna i Pitch & Match-träffen. Han tyckte att speeddejtingen gav upphov till många intressanta tankar och möten.

Speeddejting i innovationsbranschen I mars anordnades en ”Pitch & Match”, där potentiella byggherrar i Sege Park fick möta finalisterna i tävlingen Sharing for Climate Smart and Affordable Living. Speeddejtens syfte var att få samarbete att uppstå mellan finalister och byggexploatörer.

Första fasen av idétävlingen Sharing for Affordable and Climate Smart Living är nu avslutad och de fyra finalisterna gavs under en ”pitch & match” möjlighet att pitcha sina idéer för potentiella byggherrar i Sege Park. Byggherrarna, å sin sida, kunde komma med frågor, förslag och idéer. Förhoppningsvis skapades ljuv musik i mötena.

Den svenska tävlingen Sharing for Affordable and Climate Smart Living är en av Nordic Built Cities Challenge sex parallella tävlingar som genomförs på olika platser i Norden. De nationella tävlingarna genomförs i två faser och tävlingen fokuserar på utvecklingen av det tidigare sjukhusområdet Sege Park i Malmö.

Tävlingen utlystes i oktober 2015 och vid täv-

lingstidens utgång (17 december 2015) hade 19 bidrag inkommit. Bland dessa 19 valde juryn ut fyra finalistbidrag: Circularity!, Having Less to Live More, It Takes a Block och Bring your plant.

Nordisk final

Finalisterna får 300 000 norska kronor som ersättning för att bearbeta och utveckla sina förslag i steg 2, som pågår under våren. I mitten av juni kommer den slutliga vinnaren i den svenska tävlingen att kungöras. Därefter kommer en nordisk final att genomföras som baseras på finalistförslagen från de olika länderna.

Under träffen i början av mars kom 16 intresserade exploatörer i byggbranschen till Form och Design

Center i Malmö för att träffa finalisterna i tävlingen.

Petter Svensson från BoKlok är en av dem.

– Det finns så mycket att ta tillvara i Sege Park.

Här gäller det verkligen att inte bara komma med nyproducerat, utan bevara själen i byggnaderna och historien, säger han. För mig personligen är den sociala hållbarheten en hjärtefråga. Här ska det bo människor av olika bakgrund och åldrar, och de ska framför allt ha råd att bo här!

Möjlig samverkan

Petter Svensson tyckte att speeddejtingen gav upphov till många intressanta tankar.

– Jag ser en möjlighet till samverkan här, mellan byggherrar, mellan företag och verksamheter i området och mellan innovatörerna.

Nu återstår det att se vem som vinner tävlingen och hjälper till att bygga Sege Park – Malmös nya skyltfönster för hållbar stadsutveckling!

Anna-Karin Jangmark Kommunikatör anna-karin.jangmark@malmo.se Nordic built challenge: Sharing for Affordable and Climate Smart Living

Having Less to Live More

Shared court yard with possibilities for urban farming

Private gardens

Bike parking and laundry room

having less to live more

Gallery

Proposing a future neighbourhood lifestyle in Sege Park

Can be organized in courtyard formations with private gardens and balconies fac and galleries with communication facing the surrounding streets.

Flexible dwelling Optimization of space usage

To optimize space on the residential scale we want to develop flexible housing units. be bough on the general housing market, by a private person or household.

The unit has an inherent flexibility and is adaptable to different family constellations situations, changing over time. The economic security of being able to split or lease p dwelling space in case of sudden changes in the household income makes it easier an invest in your own home. Flexibility also optimizes surface, as it becomes easier to ad space to new needs.

Each unit consists of a simple of spaces. An installation pac kitchen and bathroom faciliti sides of the Core space there a spaces that can be divided int different sizes.

The unit has a built in possibi tioning off a corner. This can tra income for the unit owner ity to live in multi generation solutions.

The plan is also adapted to all the whole dwelling space into halves in case of for example

Private garden Flexible space

Core space

Installation package

Gallery

Example of different unit layouts, adapting to different household constellations and changing over time.

Rainbow family

Having Less to Live More

Divorced parents

Beatrice Eckord, Lucy Roth, Urban Skogmar, Susanna Zinkernagel

Optimal - not minimal

We are growing where should we move?

The challenge of the competition is to create a sustainable, mixed residential neighbourhood in a historic mental care institution in Sege Park.

Sweco Architects, Malmö

As stated in the competition program, the concept of sharing, space minimizing and smart information technology in the competition entries, should generate an affordable way of life for residents that decreases space need and CO2 load radically, without decreasing wellbeing.

Exurban villas - residential supersizing

Private garden

The solution for most people with low to medium income who desire increased domestic space is to search out exurbias* more affordable homes, creating a demand for low density, low sustainability typologies and a high car dependence.

Urban appartment block

Optimization of space usage We believe that a flexible residential structure could be a way to optimize space by allowing low to medium income dwellers a higher level of control over their own lifestyle, by creating homes that

Having less to live more

28

|

Planering i Malmö 2016:2

More ambitiously, we also aim to provide the right circumstances for encouraging a thriving social community, thus providing conditions for a high level of well-being among its residents and users.

Social capital

meaningful occupation

more spare time cultural ces experien

Flexible living space - residential optimizing

But do we really want to?

During our early idéa stage, we have presumed that the desire for more space often comes from a need for accommodating certain extended domestic functions such as entertaining, working from home, guest bedroom or one’s own garden. Since these functions aren’t used on an everyday basis and don’t strictly need to be contained inside the own home, we believe that many exurban homes are oversized.

The aim of our proposal on the neighbourhood scale is to combine the qualities of an exurban setting with the qualities of an urban setting.

Collective outdoor space

We will address these challenges in the two scales of the neighbourhood and the residential unit.

We do not believe that providing minimal housing units is the sole possibility to address the minimizing-space challenge. Instead, we intend to investigate the concept of space optimization.

Multi generational houshold

Private garden

Addressing residential super-sizing rather than mimimizing dwelling space

The desire for increased dwelling space demand for low density, low sustainability typologies and a high car dependence. Can we find an other solution? don’t conform to standardized apartment templates, allowing optimal spaces for different family constellations as well as changes over time.

The functions that are not strictly needed in everyday life can be provided by the neighbourhood and shared among residents.

*exurbia = residential areas beyond the suburbs.

more services less stuff

physical acctivity

enough economic resources accessibility

every aspect of daily life.

Climate smart design means flexibility – units that can be rearranged according to the changing needs of the people living in Sege Park as well as the changing demographic and economical conditions. It is important to use space efficiently. That includes mix use of both outdoor and indoor space as well as considering the dual functions of summer and winter as well as day and night.

Circularity!

the buildings in the area that will be demolished shall be reused for constructing greenhouses, winter-gardens, hobby rooms, outdoor furniture etc. Establishing connections with other ongoing projects in Malmö and around to see what kind of ”waste” materials are available and can be used is one of our working principles. A Hub of re-use is created where both knowledge and materials can be obtained.

how to create new “ just doing things ch to change working therefore redefine w means.

8 Sege Park s diverse environmen combine solutions c 8 people in different p What is the sustainable housing who otherwise wou cars? What does aff to a single pensione9 developing a neighb branding, that mean labels that represen Combining approaches for affo looking for collabora Discovering for exam 7 more affordable hou be connected to1 ea building homes con employment and pa training? Or what is housing in fighting s growing trend desp connectedness.

12

11

10

13

4

Circularity!

5

Joakim Kaminsky, Guillermo Sanchez Arsuaga 5

15 Kjellgren Kaminsky Architecture AB, 14Göteborg

Oskar Ivarsson, Martin Allik

Mareld Landskapsarkitekter6 AB, Göteborg 1

Community Water Centre

2

Community Workshop

3 4

It Takes a Block

Chris Hellström, Anette Gustafsson

Home Adjacent Workspaces Start-up Incubators

Community Canteen

11

Light Renovation

Community Farming Centre

12 Renovation Co-op

Hifab AB, Göteborg

6

2

Kadri Koppel

Loft Collectives

13 Building Co-ops

6

Detachable Rooms

14 Sustainable Materials

7

Nature House Hybrids

15 Pre-fab

8

Light Shaft Apartments

5

It Takes a Block

9 10

3

Linnalabor, Tallinn, Estonia Lena Jarlöv

Forskare och rådgivare inom hållbarhet

Urban Strategies

N E E E R R A G U Q

S

T E E R T D O O

S M IU IN M

R U O B H IG

N

1

Movement

13

Buildings are offset from each other, creating a lively cityscape. The types of movement are varied; there are the winding paths of the nature boardwalk, an open promenade, the calmer neighbourhood street and interior community paths stringing together communal5functions. In addition to these, a number of smaller paths and shortcuts 5contribute to an appealing and surprising urban landscape. Although open and light, the block is connected as a whole by portals 6 in the form of roof structures.

4

5 5 14

15

Diversity

7 stories of apartments

Private spaces for residents

with flexible floor The block contains a varied mix of occupancy models, uses and building systems. plan solutions Strong natural qualities, inexpensive apartments, and opportunities to develop unique lifestyles in communal settings make for an enticing environment – one that appeals to a diverse group of people. The strong network of communal functions and unique urban integration of nature lay the groundwork for community cohesion.

It Takes a Block

3 stories for exhibitions, meetings, conferences and information point for the entire area

Marie Dyhr Caspersen, Rosa Siri Lund

6

Sted ApS, Copenhagen

2

2

Community Workshop

3 4

9 10

Start-up Incubators

Community Canteen

11

Light Renovation

Community Farming Centre

12 Renovation Co-op

5

Loft Collectives

13 Building Co-ops

6

Detachable Rooms

14 Sustainable Materials

7

Nature House Hybrids

15 Pre-fab

8

Light Shaft Apartments

5 meter high double facade on the south west side of the house

Illustration: Vision of the Orchard Tower, west facade

BOGL aps, Copenhagen

LINKED TERRACE HOUSES

Elias Prokofiev, Bertil Krakenberger, Leif Lundin

Example for a shared flat in house A (schematic illustration) 300 m2 flat with clustered apartments 28–65 m2 and shared spaces

Suitable for: • students • young professionals • small families • seniors • etc.

• flats can be adapted for assisted living for seniors

Atkins, Malmö

Shared living spaces: big kitchen, eating, living room, sport facility, billiard

House B Family flats with shared spaces shared roof, greenhouse, terrace, meeting room, guest room

House A Clustered apartment flats with shared living spaces shared roof, greenhouse, terrace, meeting room, guest room

Roof Terrace + Greenhouse

Roof garden + Greenhouse

Gudmund Bladh, Malmö David Ottosson, Lund

1 Shared loggia with vertical gardening (see perspective)

Bring your plant THE ORCHARD TOWER Algae-powered panels

Illustration: the Orchard Tower is positioned at a strategically important point for the whole area. It is the crossing point between the main axis and the lowered orchard field. The building is connecting the different directions and levels.

Jens Linnet, Sofie Brincker

3

Home Adjacent Workspaces

SEGE PARK PLA The block is defined by well-defi nedSITE urban suggest different types of community inte whereas others are primarily intended for t be part of the city, while offering unique q

Kjellander + Sjöberg Arkitektkontor AB, Malmö

Shared public spaces

Community Water Centre

Defined Spaces

Ola Kjellander, Johan Pitura, Erlend Lindstad, Björk Tryggvadóttir

6

1

C LI E B R U A P QU S

T

E

E

TR

S

S

T

E

I E IV T R C A A QU S

T

E

K

R

N

N

D

BO

A

N

13

7

L

RE

TU NA

Washing room, shared party room, fitness and TS terraces for the residents

AL E NT RTM RE PA A

AL DW

AR

G IN ILD P BU O-O C

M

Shared spaces for residents

H

K

Photovoltaic panels on the roof

Y IT N U N M IO M T O C C N U F

S

Three Savonius VAWT wind turbines

Y IT N U N M IO M T O C C N U F

8

E

R

U

C O

LT

M

U

D

C

O

RENEWABLE ENERG

Photovoltaic On every roof and single wall w M As transparent layer on greenh OMU On roads and pavementsCwher SQ … and even recycled solar pan Solar Thermal System – Solar On roofs and walls besides or b Wind Power Three Savonius VAWT on top o … a shared wind farm elsewhe Geothermal Heating from the ground source – the g from drilled holes if it pays Heat Pumps air to air for fast heating and fre District Heating for backup and pay back

IE

Transparent solar panels, colored glass

L E M TA T N R E A R PP A

8

10

Bring

F

TH PA

UN

M

M

CO

9

Algae-powered panels

G IN D IL P U O B OC

ITY

11

S M

RE

IU IN M

THE ORCHARD TOWER NO

Y IT N U N M IO M T O C C N U F

E

R TU NA

12

O

AL DW

AR

BO

ITY UN M ON M CTI CO UN F

D N

K

P

8

CO

O

N TIO VA

C

M RO

8

P

-O

E

AD

EN

Each apartment has a bathroom and a kitchenette or small kitchen.

Photovoltaic panels on the roof Washing room, shared party room, fitness and terraces for the residents

Shared spaces for residents

Cultivation Lots and flower fields

Photovoltaic On every roof and single wall where it is appropriate As transparent layer on greenhouses On roads and pavements where it is realistic for many purposes … … and even recycled solar panels will find their second career.

Solar Thermal System – Solar Collectors On roofs and walls besides or beneath photovoltaic Wind Power Three Savonius VAWT on top of the Orchard Tower to show and … … a shared wind farm elsewhere to feed our need.

Geothermal Heating from the ground source – the greens and from drilled holes if it pays Heat Pumps air to air for fast heating and fresh air when it is justified.

District Heating for backup and pay back

Linked Te

GENERATOR STREET –

This is a vision of how some functi

Wintergarden

1st–2nd Floor 3 Family Apartments (361 m2)

1 Cluster Apartment Flat (300 m2) 33 m2/person

Eco-Restaurant

A restaurant that will attract people fro near and far. If you prefer you can sit in the wintergarden and enjoy your food while botanizing among the herbs an vegetables that grow there. Saving transportation costs and the environm

Solar bike roads

N

Bring your plant

7 stories of apartments with flexible floor plan solutions

Private spaces for residents

Apple tree

3rd Floor Shared terrace + Connector

Illustration: View from Östra Fäladsgatan, showing how the houses form the southern entrance to the new Segepark area.

Savonius VAWT

Ground Floor Studio + Office

SEGE PARK SITE PLAN Bring_your_plant_A1.indd 1

Jesper Sjöstrand

Metamorf Design, Malmö Ute Petrich

Marketport Scandinavia, Malmö

Circular allotment gardens

Jan Läufer

Raumzeit GmbH, Berlin

3 stories for exhibitions, meetings, conferences and information point for the entire area

Shared public spaces

Göran S Eriksson

Rain water canal

Byggråd från Malmö AB, Malmö Possible location for

Josephine Mittag solar bike roads 5 meter high double facade on the south west side of the house

Illustration: Vision of the Orchard Tower, west facade

Illustration: the Orchard Tower is positioned at a strategically important point for the whole area. It is the crossing point between the main axis and the lowered orchard field. The building is connecting the different directions and levels.

Naestved, Denmark Edvard Sjöstrand, Johannes Wolf Malmö

LINKED TERRACE HOUSES Example for a shared flat in house A (schematic illustration) 300 m2 flat with clustered apartments 28–65 m2 and shared spaces

The Orchard Tower

RENEWABLE ENERGY, HEATING, POWER AND RECYCLING

Three Savonius VAWT wind turbines

Transparent solar panels, colored glass

Bring your plant

Suitable for: • students • young professionals • small families • seniors

House B Family flats with shared spaces shared roof, greenhouse, terrace, meeting room, guest room

House A Clustered apartment flats with shared living spaces shared roof, greenhouse, terrace, meeting room, guest room

Planering i Malmö 2016:2 | 29

Hyrcyklarna är till för alla som behöver en cykel i Malmö och funkar även som en förlängning av kollektivtrafiken.

Foto: Gustaf Johansson

Malmö by bike – hyrcyklarna som tar dig kors och tvärs Nu kan du rulla omkring på en hyrcykel i Malmö. För några veckor sedan invigdes Malmö by bike med 500 hyrcyklar utplacerade på 50 stationer runt om i centrala Malmö. Detta är den första etappen av hyrcyklar. Inom några år kommer det att finnas dubbelt så många stationer och cyklar.

För turister eller tillfälliga besökare blir hyrcyklarna ett enkelt och smidigt sätt att ta sig runt och uppleva Malmö.

Foto: Gustaf Johansson

30

|

Planering i Malmö 2016:2

så ett perfekt alternativ för kortare resor inom staden. Idag görs redan 22 procent av resorna i Malmö på cykel men målet är att öka dessa till 30 procent till år 2030.

Foto: Gustaf Johansson

Malmö är en cyklig stad som gillar cyklar och hyrcykeln är det senaste tillskottet av cykelservice till alla som behöver en cykel i staden.

Att fler upptäcker cykelns alla fördelar är ett måste för att Malmö ska uppnå miljömålen med att minimera luftföro-reningar och buller i centrala Malmö samt att utsläpp­en av växthusgaser ska minska.

I dessa sammanhang är cykeln oslagbar. Den är tyst, tar liten plats och släpper inte ut några avgaser alls. Dessutom tar du dig fram både snabbare och smidigare på cykel än med bil eller buss, allt-

Vem kommer använda hyrcyklarna?

Hyrcyklarna är till för alla som behöver en cykel i Malmö och fungerar även som en förlängning av kollektivtrafiken. Cykeln ger stor frihet och är ett enkelt, snabbt, hälsosamt och billigt sätt att förflytta sig i stan.

Med hyrcyklar behöver inte Malmöbor längre äga sin egen cykel och slipper då oroa sig för att få den stulen och eller fixa med skötsel och underhåll.

Det är också en perfekt extracykel att ha tillgång till när man får besök. För turister eller tillfälliga besökare blir hyrcyklarna ett enkelt och smidigt sätt att ta sig runt och uppleva Malmö. Som besökare hinner du helt enkelt uppleva mer.

Pendlare vinner tid då det är enkelt att hoppa på en hyrcykel istället för buss sista biten. Och oavsett hur man tar sig till sin arbetsplats blir cyklarna en tillgång om man till exempel behöver transportera sig någonstans under arbetsdagen. Detta gäller såklart pendlare såväl som Malmöbor.

Hyrcykelsystemet är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Clear Channel, som kommer att driva systemet. Sist men inte minst – Hyrcyklarna kan hyras dygnet runt, året om!

Maria Örn Kommunikatör maria.orn@malmo.se

Hur funkar det?

• Innan man kan ut och cykla med en hyr-

cykel måste man köpa ett abonnemang. Här kan man välja på årskort, tre- eller endagars abonnemang. Abonnemang kan köpas på www.malmobybike.se eller på någon av de 12 betalstationer som finns runt om i stan.

• Betalstationerna finns bland annat vid Malmö C, Värnhemstorget, Gustav Adolfs Torg, Stortorget, Triangeln och på Södervärn.

Helårsabonnemanget går enbart att köpa på hemsidan. Ett köp av ett hyrcykelabonnemang kan också kopplas till JoJo-kortet.

• Via Malmö by bike-appen som du kan ladda ner till din telefon ser man tydligt alla hyrcykelstationer på en karta, hur många cyklar det finns inne på en station och mycket mer matnyttig information.

Mer information om Malmös hyrcyklar finns på www.malmo.se/cykla

Uppstart Nyhamnen • Arbetet med Uppstart Nyhamnen leds

av en styrgrupp som består av chefer inom Malmö stads tekniska förvaltningar och Wihlborgs Fastigheter. En arbetsgrupp med representanter från Malmö stad, Wihlborgs Fastigheter, Urban Innovation Lab och Tjejer i Förening bereder frågor till styrgruppen.

• Deltagande arkitektteam i Uppstart Nyhamnen är Team Erik Giudice Architects Paris och Stockholm, Team Ghilardi+Hellsten Oslo, Team White Malmö, Studentteam 1 (SLU och LTH), Studentteam 2 (SLU och LTH) • Arbetet med översiktsplanen för Nyhamnen drivs av Malmö stad, där stadsbyggnadskontoret har det strategiska och operativa ansvaret.

Under två dagar träffade ungdomar, företrädare för fastighetsägare och näringsliv, experter och representanter för Malmö stad de fem arkitektteam som valts ut att arbeta fram förslag i så kallade parallella uppdrag. Foto: Uppstart Nyhamnen

Nyhamnen – Malmös nya front Uppstart Nyhamnen är ett initiativ som testar översiktsplanen i syfte att förbereda arbetet med detaljplaner för de första utbyggnadsetapperna i området. Detta sker i nära samverkan med Malmö stads arbete med den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen.

Malmös nästa stora utvecklingsområde är Nyhamnen. Här finns stora möjligheter att förverkliga ännu ett ledande exempel på hållbar stadsutveckling med ett brett utbud av bostäder, nya arbetsplatser och en attraktiv stadsmiljö.

Men i utbyggnaden av Nyhamnen finns också stora utmaningar. Hur kan stadsdelen möta stigande havsnivåer och ökad nederbörd, samtidigt som malmöbornas tillgänglighet till hav och kust utökas? Hur kan Nyhamnen erbjuda utbud av bostäder och verksamheter även för dem som inte har den högsta betalningsförmågan, samtidigt som efterfrågan och därmed prisnivån kommer att bli relativt

verksamheter trivas och

Ett centrum som möter havet

Här ska många kunna bo och leva bra

hög? Hur kan stadsmiljön ges en skala och variation som attraherar både boende, verksamma och besökare, samtidigt som tätheten behöver bli bland de högsta i Malmö för att möta efterfrågan, utnyttja det centrala läget och täcka de stora kostnaderna för infrastruktur?

För att närmare utforska möjliga och innovativa lösningar på dessa frågor, drog Malmö stad, i samarbete med en av de större markägarna Wihlborgs Fastigheter, igång en process kallad ”Uppstart Nyhamnen” under 2015. Syftet är att testa den fördjupade översiktsplanen genom att inkludera fler perspektiv i processen och skapa förutsättningar för ett genomförande där höga ambitioner förenas med god ekonomi. Eftersom både möjligheter och utmaningar är stora, fokuserar Uppstart Nyhamnen på innovationer som kan möta de inbyggda målkonflikter som utvecklingen av Nyhamnen innebär mellan stadsmiljö, hållbarhet och ekonomi.

Bred dialog gav fem framtidsförslag

För att nå bredd och höjd startade processen med en dialog, en så kallad ”charette” med 60 deltagare. Foto: Uppstart Nyhamnen

Här ska näringsliv och

För att nå bredd och höjd startade processen med en dialog, en så kallad ”charette” med 60 deltagare i oktober 2015. Under två dagar träffade ungdomar, företrädare för fastighetsägare och näringsliv, experter och representanter för Malmö stad de fem arkitektteam som valts ut att arbeta fram förslag i så kallade parallella uppdrag.

I teamen fanns bred kompetens inom såväl planering, arkitektur, hållbarhet och ekonomi. Två av de fem teamen bestod av studenter från Landskapsarkitektutbildningen i Alnarp och från Arki-

ge arbete till många

MÅL

Större variation, mer karaktär

Hållbar stadsutveckling som utmanar

En egen identitet skapad av många

Här står människan i fokus

tektskolan i Lund. Charetten resulterade i en bred och nyanserad bild av Nyhamnens möjligheter och utmaningar. Troligen bredare än om enbart den traditionella planerareliten deltagit.

Under hösten arbetade arkitektteamen vidare på sina förslag som blev klara i december 2015. Förutom förslag till ny struktur för helheten och fysiska dellösningar, innehåller förslagen många kloka tankar kring processen och vikten av att ta vara på de tillgångar som finns i Nyhamnen idag.

Vad blir nästa steg?

Innan sommaren ska Uppstart Nyhamnen ta fram en strategi och handlingsplan för nästa steg i stadsdelens utveckling. Samtidigt undersöker Malmö stads projektledningsgrupp för översiktsplanen hur arkitektteamens förslag kan arbetas in i planförslaget.

Anders Svensson projektledare Uppstart Nyhamnen Urban Innovation Lab Anna-Karin Eklund projektledare Uppstart Nyhamnen Urban Innovation Lab

Planering i Malmö 2016:2 | 31

Rekordmånga bygglov beviljades 2015 Bostadsbyggandet i Malmö överträffade alla prognoser under 2015. Inte sedan 2010 har det byggstartats över 2000 bostäder på ett år. Det ökade trycket syns också på de över 2 200 bostäder som beviljats bygglov under året. Så här har Malmös bostadsläge utvecklats 2010–2015. klara detaljplaner för bostäder

Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010–2015 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015 4000

Antalet bostäder i klara detaljplaner har varierat under perioden 2010–2015, men i genomsnitt har har detaljplaner för ungefär 2 200 bostäder vunnit lagakraft per år.

Planberedskapen i byggklara detaljplaner är förnärvarande cirka 8 000 bostäder.

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0 2010

2011

2012 Lägenheter Lägenheter

Beviljade bygglov

2013

2014

2015

2014

2015

Småhus Småhus

Antal bostäderbeviljade i beviljadebygglov bygglov 2010-2015 Antal bostäder 2010–2015

Drygt 11 700 bostäder har beviljats bygglov under åren 2010–2015, varav 10 580 i nyproduktion och 1 120 i ombyggnation. Under 2015 ökade ombyggnationerna, det var framförallt ändrad användninga av lokaler, kontor samt vindar.

4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2010

2011

2012

Nyproduktion Nyproduktion

Byggstartade bostäder Under åren 2010–2015 har det påbörjats ungefär 9 900 bostäder, varav 5 500 hyresrätter, 3 450 bostadsrätter samt 950 småhus.

Den genomsnittliga byggstartstakten under periden har legat på drygt 1 650 bostäder per år.

2013 Ombyggnation Ombyggnation

Byggstartade bostäder i Malmö2010–2015 2010-2015 - upplåtelseformer Byggstartade bostäder i Malmö – upplåtelseformer

2500

2000

1500

1000

500

0 2010

2011 Hyresrätter Hyresrätter

32

|

2012 Bostadsrätter Bostadsrätter

2013

2014 Äganderätt/småhus Äganderätt/småhus

Planering i Malmö 2016:2 RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ

2015