Page 1

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 1 2012 I MALMÖ

Tema Hyllie – en stadsdel växer fram Kongress Konsert Hotell – innerstadens nya mötesplats Rosengård: Culture Casbah


Innehåll Bostäder för alla  3 Hyllie – en ny stadsdel i Malmö  4 Rivstart för nya MalmöMässan!  5 Hylliebadet – Samlat Simtag  6 MKB först med bostäder i Hyllie  7 På gång i Hyllie  8 Hållbar renovering av miljonprogramsområden  9 Börje Klingberg, fastighetsdirektör   10 Inre hamnens nya konstverk – uppmärksammad tävling avgjord  12 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur  13 Malmös nya översiktsplan på samråd  14 Projekt på gång  16 UngBo 12 – Sveriges första bostadsmässa för unga  18 Rosengård: Culture Casbah  20 Malmös bostadsmarknad  20 Fler och fler hittar till Boplats Syd  20 Malmös arkitekturpärlor  21 Johan Hermansson – ny turistdirektör i Malmö  21 Cleantech Business Center nyöppning i Västra Hamnen  22 Har Västra Hamnen blivit som vi tänkt oss?  23 Kongress Konsert Hotell – innerstadens nya mötesplats  24 Media Evolution City öppnar dörrarna  25 Masthusen – en ny hållbar stadsdel i Västra Hamnen  26 Latinskolan i ny skepnad  27 Framtiden i Herrgården och Rosengårdsfältet  28 Science Village, Lund NE/Brunnshög – världens främsta forskar- och innovationsmiljö  30


Bostäder för alla Dagens momentum hämtar jag från Business Arenas möte i Göteborg för någon vecka sedan – ”Bostadsfrågan måste lösas för fortsatt tillväxt”. Receptet är detsamma som i Malmös utveckling, d v s infrastruktursatsningarna skall bana väg för ökad tillväxt. För att matcha en ökad arbetsmarknad krävs också ett ökat bostadsbyggande. I Göteborgsregionen är marken en bristvara, och för centrala lägen för hyres­ bostäder är det svårt. I Malmö saknar vi inte mark. Vi har markreserver­ och vi har en stor planberedskap. Dock har den ­senaste tidens ekonomiska situation otvetydigt påverkat byggtakten. En jämförelse visar att 2010 låg byggstarterna på cirka 2000 stycken. Ett år senare har byggstarterna halverats och antalet färdigställda lägen­heter tangerade 1000-strecket. Ser vi till inflyttningen,­visar även denna på en nedgång, men fortsätter ändå på den positiva linjen. Staden kan uppvisa en positiv befolkningsutveckling de senaste 30 åren. Dock är det viktigt att påpeka att diskrepansen mellan inflyttning och bostadsproduktion börjar bli alltmer påtaglig. Räknar vi också de stora ungdomsgrupperna som kommer 2012–2013 så kommer situationen att bli ohållbar för många ungdomar. Konklusionen blir att ungdomskullarna får det betydligt svårare de närmaste åren. Men det är inte bara ungdomar och studenter, utan även äldre och hemlösa kommer att stå inför stora utmaningar. Vad kan vi, och vad har vi tillsammans i staden åstadkommit? Staden har sedan något år tillbaka tagit fram

ett handlingsprogram för att underlätta bostadsproduktionen – »Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande«. Detta arbetar vi nu efter, ­vilket underlättar för byggherrar att sätta i gång med ­bostadsbyggandet. Bostadsförmedlingen BoPlats Syd underlättar för bostadssökanden (även studenter), vi har en aktiv markpolitik, och MKB:s roll är aktiv. Ett annat viktigt projekt är UngBo 12, som är namnet på den kommande bostadsmässan i Malmö – Sveriges första bostadsmässa för unga – där själva utställningen kommer att genomföras i båghallarna, det gamla bussgaraget, i Norra Sorgenfri. Målgruppen är unga mellan 18 och 30 år. Projektet genomförs som en webbaserad tävling där byggherrar och stadsdelar är månadsvisa värdar. Till denna webbtävling genomförs också en tävling med nio arkitektskolor i Sverige på samma tema. Alla vinnarna kommer sedan att presenteras i fullskala på utställningen. Jag måste medge att förslagen som kommer fram till varje månadsfinal har en kraft och kreativitet som bevisar att det finns en fortsättning för projekten. Med andra ord är det vår förhoppning att vi lyckas genomföra några av alla de spännande förslagen i full skala någonstans i Malmö. Glädjande är också att nästan hela byggverksamheten i Malmö tillsammans med IKEA, m fl, deltar­ i bostadsmässan. Under resans gång har byggföretagen, på olika sätt, delat ut egna priser till någon bland huvudpristagarna. Priserna har t ex omfattat arbetstillfälle för unga personer under en begränsad

tid i något spännande Malmöprojekt. Från stadens sida välkomnar vi ett sådant engagemang i ett så viktigt bostadsprojekt. En viktig del i bostadsproduktionen är samarbetsklimatet. Genom utbyggnaden på bl a Västra Hamnen har staden tillsammans med byggföretagen skapat ett gemensamt synsätt på den hållbara stadsutvecklingen som följts genom Bygga-bo-dialogen i Flagghusen och Fullriggaren. Nu fortsätter dialogen i Hyllie. Kan vi fortsätta på den inslagna linjen, har vi större förutsättningar att lyckas och snabbt ställa om till en snabbare utbyggnadstakt. Får vi sedan support från staten och Boverket, t ex när det gäller hyresrätter, t ex att skapa olika upplåtelseformer i samma hus, så har vi kommit ett steg längre. UngBo 12 har dessutom visat att regelverket måste utmanas. Just nu är vi i färd med att bereda den nya översiktsplanen, ÖP 2012. I detta bostadssammanhang är det också viktigt att påpeka att om vi ska ha ett redskap att år 2032 rymma en ökad befolkning i Malmö på ytterligare 100 000 invånare och 50 000 nya arbetsplatser, så vilar mycket av Malmös framtid på utvecklingen på just bostadsproduktionsområdet.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34  36  79

Rosengård: Culture Casbah. Bild: Lundgaard & Tranberg.

redaktion

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn layout/grafisk form, textredigering

Lotta Hansson fotografer

© SBK. Foto: Bojana Lukač, om inget annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri AB, Malmö, april 2012

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering ISSN 2001-1512

Planering i Malmö 2012:1

|

3


Hyllie – en ny stadsdel i Malmö Hyllie utbyggnadsområde förväntas innehålla ungefär 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser.­Det är tillsammans med Västra Hamnen Malmös största utbyggnadsområde, vilka även ur nationellt perspektiv är stora stadsbyggnadsprojekt.

Foto: Perry Nordeng

Malmö stad äger nästan all mark i området och började planera utbyggnaden för 50 år sen, men först nu är de första byggnaderna färdiga. Mikael Wallberg berättar kortfattat om historien och inriktningen för dagens planering av Hyllie. Planerna på att bygga Hyllie centrumområde­ och söderut mot Yttre ringvägen har funnits sedan 60-talet. Då planerades ett centrum för södra Malmö,­ en rymlig grönyta omgiven av skolor och storskalig bebyggelse av flerfamiljshus i området. Planerna påminde om de som ligger till grund för Rosengård. Utbyggnaden blev aldrig av på grund av befolkningsminskningen i Malmö från mitten av 70-talet som abrupt avbröt all utbyggnad. Spåren av det oavslutade stadsbyggandet är många; fram tills helt ny­ligen har Hyllievångsvägen slutat i en vall och en cykeltunnel under Axel Danielssons väg har inte kopplats till en cykelbana på andra sidan vägen. Men värre är att stadsområden i södra Malmö har saknat en kärna som länkar ihop dem och erbjuder service, handel och evenemang.

Integration Vi som arbetar med Hyllie har fyra inriktningsmål och det första handlar om integration. Hyllie cen4

|

Planering i Malmö 2012:1

trumområde är ett integrationsprojekt och ska länka samman stadsområden som i vissa delar präglas av ofrivillig segregation med en attraktiv stadskärna. För att lyckas med det målet måste staden överbrygga barriärer som Inre ringvägen och Pildammsvägen. Förhoppningen är att den fysiska utvecklingen ska bli en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i södra Malmö.

Kommunikation Det andra inriktningsmålet handlar om att utnyttja den starka kommunikationsnoden. Hyllie station är den första stationen på svenska sidan och har en central plats i den framväxande Öresundsregionen. Därför ska staden bygga en tät och blandad stad runt stationen.

Den goda jorden I utbyggnadsområdet finns en av Sveriges bästa odlingsjordar, vilket både är en naturtillgång och en del av ett kulturlandskap med lång historia. Den goda jorden är det tredje inriktningsmålet och utgör platsens signum. Ingen annanstans i Sverige finns bättre förutsättningar för att bygga en grön stad med odling och frodiga parker. I Hyllie möter söderslätt Malmö och här kan

mötet­ mellan kulturlandskap och den täta staden formas till något unikt. Det finns dessutom en tydlig tendens i städernas utveckling: alla städer blir vackrare från havet men fulare från land. Här finns en möjlighet att skapa en vacker och speciell övergång mellan landsbygd till stad. Den goda jorden innebär också ett stort ansvar: vi vet att människor har levt av den här jorden i åtminstone 4000 år men kommande generationer kommer inte att kunna det. Det vi gör måste bli bra. Och riktigt grönt.

Klimatsmart Det fjärde inriktningsmålet kallar vi klimatsmart. Hyllie ska visa vägen för Malmös framtida utveckling som hållbar stad och ligga i frontlinjen när det gäller innovationskraft och förmåga att knyta samman försörjning med användning och beteende. Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. Beskrivningen av inriktningen är tagen från Klimatkontraktet som är ett kontrakt mellan E.ON. och staden. mikael.wallberg@malmo.se Planarkitekt


Rivstart för nya MalmöMässan! Nu har Malmö en ny, toppmodern och miljö­smart mässanläggning i Hyllie, som kommer att betyda mycket för besöks- och evenemangsnäringen i hela Malmöregionen.

Den 21 000 kvadratmeter stora mässanläggningen stod klar den 1 februari 2012, och den första utställningen ägde rum redan en vecka senare. I början av mars genomfördes den första riktigt stora publika mässan, Hem & Villa-mässan/Skånsk trädgård med 34 140 besökare. Mässan är i första hand avsedd för mässor och kongre­sser, men lämpar sig även för andra arrangemang såsom djurutställningar, kulturarrangemang och idrotts­event. Dessutom kan mässan tillsammans med närbelägna Malmö Arena genomföra riktigt stora arrangemang. Förutom utställningslokaler inrymmer bygg­na­ den en större konferensanläggning och två restau­ran­ ger.­Konferensavdelningens fem mötesrum rymmer

mellan 50 och 620 personer. Artexis Nordic, som är en del av det internationella bolaget Artexis Group, är hyresgäst och driver anläggningen under namnet MalmöMässan.

Hållbar arkitektur Midroc är byggherre för fastigheten som uppförts bredvid Malmö Arena. Det är en solitär byggnad med tydlig identitet. Fasaden är veckad hela vägen runt byggnaden, och stora fönsterpartier gör byggnaden levande utifrån och ger spännande utblickar inifrån.

Vit byggnad – grön profil Midroc har tagit en rad nya grepp för att åstadkomma en verkligt miljösmart mässbyggnad som med råge uppfyller kraven för Green Building. Material har valts utifrån hållbarhetssynpunkt. Mässan har byggts med en prefabricerad betongstomme och med ytterväggar i betong och tegel. Det är en välisolerad, lufttät byggnad som kan lagra och avge energi. Vi har också kombinerat en mängd tekniska lösningar för att sänka energiförbrukningen och på så sätt bidra med en betydande miljöinsats.

17 000 kvadratmeter grönska – på taket En viktig del av MalmöMässans miljöprofil är det 17 000 kvadratmeter stora sedumtaket, som gynnar miljön på många olika sätt:

• mildrar stadsklimatet bl a genom ett höjt »solar reflectance index« • tar upp och binder luftföroreningar i uteluften • dämpar buller • minskar risken för översvämningar p g a överfulla dagvattenledningar vid plötsliga skyfall • minskar behovet av stora dagvattensystem • skyddar underliggande takmaterial mot kraftiga temperaturväxlingar • har en isolerande effekt och sänker energiförbrukningen • och är vackert!

Som komplement till den dagvattenfördröjning som sedumtaket ger, finns också en fördröjningsanläggning under mark som ytterligare minskar belastningen på dagvattensystemet.

Värme och kyla från berget För att värma och kyla MalmöMässan har Midroc skapat en så kallad akvifäranläggning som består av 32 stycken, 250 meter djupa borrhål där en frysskyddad vätska cirkulerar i ett slutet system. Temperaturen i akvifäranläggningen är runt 11 grader. Vid kylbehov används pumpenergi för att låta den cirkulerande vätskan kyla mässanläggningen. Vid värmebehov används samma vätska för att med hjälp av energieffektiva värmepumpar nyttja värmen från berggrunden. På det sättet kan man under uppvärmningssäsongen lagra kyla och under övrig tid lagra värme för att förbruka ett verkligt minimum av energi. Andra smarta energibesparingar är: • energieffektiv belysning • behovsstyrd ventilation i konferensavdelningen, restaurangerna och kontoren. Inomhusklimatet styrs via temperaturen och koldioxidhalten i luften. Mässhallen har också utrustats med behovsstyrd ventilation och systemet är avpassat för extremt stora variationer i luftflödena. • låga strömningsförluster i cirkulerande vätskor och luft • behovsstyrda, energieffektiva motorer och pumpar

Basfakta Total yta varav utställningshall Grönt sedumtak Arkitekt Byggherre Totalentreprenör

21 000 kvm 14 000 kvm 17 000 kvm Erik Giudice Architects Midroc Property Development Midroc Project Management

Beräknad energiförbrukning Uppvärmning 27 kWh/m² och år Kyla 4 kWh/m² och år Fastighetsel 26 kWh/m² och år Totalt 57 kWh/m² och år Energiförbrukning i en »traditionell mässanläggning« med fjärrvärme och fjärrkyla, enligt dagens normer Uppvärmning 60 kWh/m² och år Kyla 34 kWh/m² och år Fastighetsel 26 kWh/m² och år Totalt 120 kWh/m² och år karin.skiold@midroc.se Kommunikationschef

Planering i Malmö 2012:1

|

5


Hylliebadet – Samlat Simtag Som en knutpunkt mellan Hyllie Centrum och Kroksbäcksparken kommer Malmös nya bad, Hylliebadet och dess entrétorg, vara placerade.

Platsen och dess förutsättningar Med Kroksbäckparkens magnifika gräskullar i norr flankerade av de två bostadsområdena Kroksbäck och Holma kommer Hylliebadet att bli en viktig nod mellan parken med dess framtida gångstråk och det stadmässiga Hyllie Centrum. Hylliebadet kommer å ena sidan vända sig mot Kroksbäcksparken och å andra mot gaturummet med de planerade bostadshusen. Badet kommer att inta en roll som övergång mellan stadsbebyggelsen och parken där kullarna kommer att fortsätta att påverka skalan och karaktären i området. Entrétorget som är en direkt förlängning av Hyllie boulevard kommer knytas ihop med gångstråk genom parken och dess omkringliggande bostadsområden.

Entrén av det nya badhuset. Bild: PP-arkitekter.

Gestaltning Byggnaden kommer med sin sammanhållna höjd och sitt formspråk att samspela väl med såväl park som gaturum. Alla sidor av huset är utformade med ambitionen att ingen fasad skall bli baksida. Dess klimatskal är en kontinuerlig tjock »ytterväggskappa«, en välisolerad vägg planerad att med omsorgsfullt bearbetad betong med mjuka hörn i rundade former svepa runt de två huvudvolymerna. In- och utblickar är placerade med omsorg för att Kroksbäcksparkens kullar skall synas från centrala rum från badet. Taklanterniner ger byggnaden en spännande siluett och bidrar till att ge ljus åt badgallerian och bassängrummens inre delar. Fasaderna skall utföras med ett mönster i flera nivåer med varierande skala för att upplevas på olika avstånd. Detta mönster avses återkomma i insynsskyddande paneler vid vissa glaspartier. På samma sätt föreslås mönstret återkomma i paneler som är belysta bakifrån för att även under dygnets mörka timmar ge en detaljerad och spännande fasad. Flygperspektiv. Bild: PP-arkitekter.

Interiör från motionsbadett. Bild: PP-arkitekter.

Interiör av äventyrsbadet. Bild: PP-arkitekter.

Huvuddisposition

lan de flesta av badets olika delar. Det sammanbindande badgalleriet kommer att vara uppglasat mot ­entrén och badets olika delar och utgöra en direkt förlängning av torget och platsen utanför entrén. Detta­ förstärks genom plantering av träd och ett enhetligt mate­rialval i golv. Badets tydliga plandisposition och bassängplan utan nivåskillnader, skapar en byggnad som det är lätt att orientera sig, förflytta sig och vistas i. Åskådare till simevenemang når det stora bassängrummet genom en övre del av badgalleriet. Härifrån har man även visuell kontakt med bassängrummen, samt kontakt med gymmet och relaxavdelningen. Bassängrummen mot norr öppnar sig med utblickar mot Krokbäcksparkens grönska och kullar. Familjebadet är strukturerat i tre huvuddelar, småbarnsdel, lek och plask för lite större barn samt en avdelning med vattenrutschkanor. På det övre planet ovanför omklädningsdelarna finns gym- och motionsutrymmen, relaxavdelning, per­sonalutrymmen samt fläktrum. Relaxavdelningen har en insynsskyddad utedel med­pool och bastu.

Badet är i sin övergripande disposition utformat i två delar där den ena inrymmer de stora bassängrummen och den andra alla de stödjande funktionerna som omklädning m m. Mellan de båda delarna ligger badgalleriet som en inomhusgata där serveringen nås av alla besökare. Från badgalleriet når man också badets samtliga delar. Anläggningens båda huvuddelar har »dragits isär« för att dels låta baddelarna vända sig mera mot kullarna i parken och dels för att i den västliga delen ge utrymme för entréfunktionerna i direkt förlängning av badgalleriet. Invändigt skall en känsla av öppenhet förmedlas via en ljus och lätt färgsättning och materialbehandling samt via glasade öppningar och siktlinjer mel-

Miljö Målsättningen att skapa en energieffektiv byggnad­ har påverkat utformningen genom tjocka välisolerade­ ytterväggar, begränsade men strategiskt placerade fönsteröppningar, rundade hörn för att minimera den omslutande väggytan och för att undvika negativt mikroklimat i skarpa hörn. Av samma skäl är taken välisolerade och föreslås utförda med beläggning av växtytor för begränsning av dagvatten från dessa. Över det stora bassängrummet föreslås solfångare för tillskott av energi. pp@pparkitekter.se

6

|

Planering i Malmö 2012:1


MKB först med bostäder i Hyllie MKB:s byggnad på Hyllie Boulevard kommer att bli ett nytt landmärke för MKB och hyresrätten och ett startskott för »nya Hyllie« som en plats att bo och leva på. Genom projektet bevakar vi sammanlänkningen mellan det nya och MKB:s befintliga bestånd i Holma och Kroksbäck.

Byggnaden kommer att stå inflyttningsklar våren 2014 i sällskap av den färgglada hotell- och kontorsbyggnad som uppförs invid Malmö Arena, badhuset vid Kroksbäckskullarna och säkert några bostadsprojekt till på andra sidan Hyllie Stationstorg. Platanallén längst med boulevarden planteras redan­ nu till våren som en uppmaning att börja bygga­ och MKB är på gång! MVB är upphandlad entreprenör i en samverkansentreprenad och projektering pågår. I vårt Hyllieprojekt arbetar vi med miljö- och hållbarhetsaspekter på flera fronter. I grunden finns Miljöbyggprogram Syd, Malmö stads miljöprogram för nyproduktion, som omfattar energi, innemiljö, fuktsäkerhet och urban biologisk mångfald. Malmö­ stads ambition för Hyllie som en hållbar stadsdel och det klimatkontrakt som tagits fram tillsammans med E.ON och VASYD avspeglar sig också i projektet. MKB har även valt att miljöklassa byggnaden enligt Miljöbyggnad, ett miljöklassningssystem som administreras av Sweden Green Building Council. Här fokuseras på energi, innemiljö och material. Vad innebär då hållbarhetsarbetet konkret? MKB:s byggnad projekteras för låg energianvändning för uppvärmning, fastighetsenergi och hushålls- och verksamhetsenergi. Särskilt krut kommer att läggas på byggnadens klimatskal; god isolering, låga u-värden och ett täthetskrav motsvarande passivhus. Ventilationen är ett så kallat FTX-system med värmeåtervinning. LED-belysning kommer att användas i armaturer utomhus och i gemensamma utrymmen där belysningen självklart även närvaro styrs. MKB:s kunder kommer att flytta in i lägen­ heter­ där energianvändningen­ kan minimeras. Snålspolande­blan­dare i kök och bad är standard hos MKB:s bostäder, innergården. Bild: MKB.

MKB:s bostäder, vy från Hyllie Boulevard. Bild: MKB.

MKB liksom bästa energiklass på vitvaror. I Hyllie kommer tappvarmvatten att ligga utanför hyran vilket ger incitament för kunden att själv spara energi. För kunderna kommer det även att finnas ett system i lägenheten för att digitalt kunna följa och påverka sin energiförbrukning. Målsättningen för energiprestanda är att understiga 80 kWh/m2 Atemp/år. Det motsvarar betyget­ silver i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Vi siktar på att bygga ett riktigt bra hus med ambitionen att klara det uppsatta energimålet med god marginal utan att ge avkall på de gestaltningsmässiga­ kvaliteter som det unika läget kräver. För gestaltningen står Stanislaw Welin och Stefan Johansson, FOJAB arkitekter. Vi kommer även att arbeta med förnybar energi­

i projektet. På tiovåningsbyggnadens tak planeras för en större solcellsanläggning som soliga dagar­ kommer att producera mer el än vad som ­används till fastig­hetsel inom byggnaden. E.ON köper överskottet­ som sedan tillförs elnätet och blir ett byggherre­bidrag till målsättningen om 100 procent förnybar energi­i Hyllie 2020. I MKB:s arbete med de gröna värdena i Hyllieprojektet är det först och främst kundperspektivet som är viktigt. Hyresgästerna flyttar till ett Hyllie som är modernt och spännande men initialt väldigt businessbetonat innan den nya stadsdelen har växt till sig. Att innergården blir en grönskande oas som ger möjlighet till avkoppling är A och O. I bottenplan har varje lägenhet en egen uteplats med goda solvärden och möjlighet att odla en bit privat stadsträdgård. Gården vilar ovanpå ett garage där jordmånen blir tillräcklig för att kunna ha ett riktigt vårdträd på gården; ett Mullbärsträd placeras vid gårdens grillplats. Framför entrén mot Hyllie Vattenparksgata kommer vi att plantera två rader stamträd av typ Kärrek eller Korstörne som ska skänka bygganden skiftande karaktär med årstidsväxlingarna. Grönt tak kommer att anläggas på byggnaden mot Hyllie Boulevard för att hantera fördröjning av regnvatten, utöver alla andra positiva effekter som uppnås genom en ökad växtlighet i staden. Här är det Pumilus AB, AB05, som är landskapsarkitekt. Den som checkar in på hotellet vid Malmö Arena­ sommaren 2014 får en vy över ett framtidsorienterat,­ hållbart och internationellt Malmö. Inte bara MKB:s gröna tak och solcellsanläggning gör utsikten utan även hela staden med torson i fonden och Kroksbäck/Holma i fronten, och det skånska landskapet med bron och närheten till Europa. janna.jonborn@mkbfastighet.se Projektledare

Planering i Malmö 2012:1

|

7


På gång i Hyllie 47 miljoner till smart nät i Hyllie Energimyndigheten har beviljat Malmö stad 47 miljoner kronor i stöd till ett smarta nätprojekt i stadsdelen Hyllie. I projektet ska intelligenta lösningar för styrning och lagring av energi testas och utvärderas. Konceptet för Hyllie bygger på effektiva lösningar av energisystemen för el, värme, kyla och transporter. Det ska finnas en hög grad av samverkan mellan olika slag av infrastrukturer, däribland avfall, vatten och avlopp. Energi som används i Hyllie ska vara baserad på förnybara energikällor eller vara återvunnen, till exempel i form av biogas för transporter. Det ska finnas lokal energiproduktion i flera byggnader samtidigt som hela energikonceptet i Hyllie så långt som möjligt ska utnyttja befintlig infrastruktur och central produktion i Malmö stadsregion. I projektet kommer konsumenternas potentiella roll att ha extra fokus. Bland annat ska projektet ta reda på i vilken utsträckning det går utveckla konsumenterna och hushållen som:

Decthalon Property – franskt sport- och fritidskoncept till Hyllie

i sektioner, där den högsta kommer att vara 15 våningar hög. Utmed Arenagatan, på andra sidan kvarteret planeras även för en kontorsbyggnad på ca 8000 kvm. Detaljplanen ger också utrymme för bostäder. Arkitekter är Wingårdhs arkitektkontor AB.

Det franska företaget Decthalon Property vill etablera sig i Hyllie och utveckla sitt sportoch fritidskoncept Oxylane Village. Onsdagen den 25 januari 2012 godkände tekniska nämnden en markreservation som ska göra det här möjligt.

Oxylane Village är en mötesplats och ett upplevelsecentrum som arbetar utifrån ett koncept där sport- och fritidsbutiker blandas med möjligheten att prova på olika sporter. Inomhus eller utomhus ska kunderna bland annat kunna prova på ridning, löpning, fotboll, beachvolleyboll, badminton, simning och yoga. Man erbjuder också seminarier, utbildningar, kostrådgivning och restauranger. I Malmö ska man utveckla konceptet utifrån stadens egna förutsättningar och samarbeta med lokala idrottsföreningar. Oxylane Village är tänkt att byggas mellan Emporia, Lorensborgsgatan, Hyllie stationsväg och Annetorpsvägen. Nästa steg är att ta fram en detaljplan. – Den verksamhet som här skisseras kan, med rätt utformning, skapa en mycket god övergång mellan den högexploaterade delen runt Hyllie Station och det grönstråk som planeras väster om Emporia och som utgör fortsättningen av Pildammstråket, säger Anders Rubin (S), kommunalråd och tekniska nämndens ordförande.

Ikea bygger kontor Ikea fortsätter att bygga i Hyllie. Nu planeras ett nytt kontor för Ikeas globala staber i anslutning till varuhuset. Kontoret flyttas därmed från Helsingborg. IKEA - Vintrie park i malmø

IKEA - Vintrie park i malmø

kontors y ta

öppen balkong

kontors y ta

mødecenter

ljusgård

mødecenter

kontors y ta

SE K TI O N C- C 1 :4 0 0

mødecenter

trappehus

trappehus

atrium

personal café

öppen balkong

kontors y ta

öppen balkong

kontors y ta

ljusgård

öppen balkong

kontors y ta

takterrass

takterrass

mødecenter

side 11

atrium

personal café

SE K TI O N C- C 1 :4 0 0

• • •

reglerkraft både för el och fjärrvärme, energiproducent, energieffektiva konsumenter

– Det kommer att bli mycket intressant att se i vilken utsträckning det går att påverka konsumenternas beteende i en energibesparande riktning med hjälp av olika verktyg, säger Kenneth Asp vid Energimyndigheten. Per-Arne Nilsson, avdelningschef på Miljöförvaltningen i Malmö stad, är mycket glad över beskedet om det statliga stödet och understryker precis som Kenneth Asp att detta också möjliggör aktiva val för den enskilda individen, en central del i tanken med smarta nät. – Detta är ett mycket positivt besked som skapar förutsättningar för ett hållbart energisystem i Hyllie där individens aktiva val blir centralt. I Hyllie kommer boende själva kunna producera förnybar el. Det kommer också vara enkelt för de boende att styra elförbrukningen till tidpunkter då tillgången på el från förnybara energikällor är stor, säger Per-Arne Nilsson. Hyllie är Malmös största utvecklingsområde som fullt utbyggt år 2030 kommer omfatta omkring 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. Visionen för Hyllie är att stadsdelen ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och energiförsörjningen senast 2020 ska bestå till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Hyllies energisystem är ett samarbete mellan Malmö Stad, E.ON och VA Syd, med Siemens som ledande leverantör av energiteknik, och som involverar en rad byggherrar och andra aktörer aktiva i Hyllie. Smarta nät har under flera år lyfts fram som en viktig lösning för att öka energieffektiviseringen. Men det är först nu som tekniken kommit så långt att den kan demonstreras i fullskala. Såväl EU som den svenska regeringen stöder den här utvecklingen och Energimyndigheten har beslutat att området ska vara prioriterat de närmsta åren.

|

Planering i Malmö 2012:1

FO R P L A D S

H U V U D I N G Å N G H OT E L

FA SA D E MO D Ö ST 1 :4 0 0

M ÖT EC E N T E R / R EC E P T I O N

fasad

fasad

Hotell Hyllie boulevard Parkfast Arena Fastighets AB håller för närvarande på att projektera ett hotell som skall byggas samman med arenans norra gavel och ligga utmed Hyllie Boulevard. Hotellet kommer att ha 320 rum och byggas i sektioner där den högsta kommer att vara 15 våningar hög. Man håller även på att planera för en kontorsbyggnad på cirka 8000 kvm som skall ligga norr om Arenan utmed Arenagatan. I kvarteret runt ­träningshallen bakom Malmö­ Arena planerar Parkfast AB för nya projekt. Längs Hyllie boulevard uppförs 2012 ett hotell som ska byggas samman med arenans norra gavel och ligga orienterad mot Malmö Mässan. Hotellet kommer att ha 320 rum och byggas

Bilder: Wingårdhs arkitektkontor AB.

8

M ÖT EC E N T E R / R EC E P T I O N

Enligt Ylva Magnusson, pressansvarig Ikea Sverige, har Ikea utnyttjat en option för att bygga ett kontor på andra sidan Pildammsvägen mittemot Ikeas varuhus. Nu ska de tillsammans med Malmö stad utforma hur området ska se ut. Om två–tre år beräknas kontoret stå klart. De globala staberna räknas till Ikeas huvudkontorsfunktioner och inkluderar bland annat juridik, personalfrågor, marknadsföring och information. Det är i dagsläget inte klart om det kommer bli några nya tjänster utan det beror på hur de 300– 400 personerna som jobbar på Helsingborgskontoret kommer att göra. Enligt Ylva Magnusson hoppas Ikea att de flesta väljer att fortsätta på kontoret när det flyttar till Malmö. Det innebär att Ikeacentrumet i Hyllie kan få över 900 anställda om man inkluderar varuhuset. Kontoret är del av Ikeas långsiktiga satsning i södra Sverige. I Hyllie ligger redan världens näst största Ikea varuhus. Något som påverkat Ikeas planer att bygga nytt eftersom det ger en bättre kontakt mellan kunder, säljpersonal och administration. – Nu kommer vi att få nära tillgång till varuhuset. Dessutom kommer vi att kunna dra nytta av de internationella kommunikationerna i och med närheten till Kastrup, säger Ylva Magnusson. Och det finns fler fördelar med placeringen av kontoret i Hyllie. Tomten på 15 000 kvadratmeter har ett fritt läge med åkrar runt omkring vilket ger möjligheter att växa ytterligare. Enligt Peter Agnefjäll, vd för Ikea Svenska Försäljnings AB som omfattar de svenska Ikeavaruhusen, kan det bli aktuellt att expandera ytterligare i Hyllie. Under 2010 har Ikea gjort en utredning om deras kontorsbehov i Sverige. – Vi är ett växande företag i behov att se om vårt hus. Därför har vi gjort utredning om våra kontorsbehov idag och i framtiden. Och det är inte otänkbart att vi behöver en bit mark till, säger han.

FO R P L A D S

F


Hållbar renovering av miljonprogramsområden I många områden i Malmö finns behov och intresse av att renovera sina fastigheter hållbart. Några fas­ tig­­hetsägare har tagit ett helhetsgrepp och installerar alltifrån energieffektiva värmesystem till öppna dagvattensystem och odlingslotter på gården, d v s genomför inte bara enstaka eller delar av åtgärder.

Det är dock fortfarande bara ett fåtal goda exempel eftersom kostnad, metod, teknik, risker, effekter och erfarenheter fortfarande är få och inte tillräckligt väl utredda. Många av dessa »goda exempel« har dessutom beviljats någon form av medel från EU eller staten för att ekonomiskt klara dessa omfattande hållbarhetsrenoveringar. Med tanke på antalet befintliga fastigheter som nu är i behov av renovering är det viktigt för Malmö stad att fundera på hur man kan stödja och simulera fastighetsägare att renovera hållbart. Det är viktigt att i samband med en större renovering av en fastighet även utreda om andra åtgärder kan och bör förberedas samtidigt. I några av de befintliga exempel så har miljonbelopp kunnat sparats genom att man från början tagit fram en långsiktig strategi och kunnat förbereda framtida åtgärder i samband med renoveringen. Idag saknas kunskapen och medel hos många fastighetsägare att kunna genomföra denna omfattande hållbara renovering. Istället gör man det som är absolut nödvändigt utifrån dagens behov och dagens ekonomiskt läge vilket riskerar att låsa investeringsmöjligheter i framtiden. En stor kostnad för att bygga om fastigheterna hållbart beror delvis på arbetsintensiteten. Det finns idag också ett problem med kapacitetsbrist vilket

Brf Hållbara Hilda på Rosengård är ett av de första större förnyelseprojekten inom ett helt bostadsområde byggt i slutet av 1960-talet Här; fasadrenovering på ett av Hildas låghus. Foto: HSB Brf Hilda.

kan driva upp priser inom byggsektorn (VVS, el, bygg m m) eller skapar sysselsättning för hantverkare från andra länder samtidigt som det finns många arbetslösa i Malmö. Arbetslösheten i staden är särskilt stor i vissa delar av staden som ibland sammanfaller med miljonprogramsområden där renoveringsbehovet kommer att vara stort under de närmaste åren. Den samhällsekonomiska kostnaden för ungdomsarbetslösheten har tidigare uppskattats till cirka 700 tkr per person och år. Det finns därmed en potential att vända denna kostnad till en skatteintäkt genom att hjälpa arbetslösa in i processen med omvandlingen av miljonprogrammet, samtidigt som man kan öka lönsamheten i ombyggnationen med en kombination av tillgång till arbetskraft och samhällsekonomiska insatser. Kan framtida hot mot en hållbar tillväxt vändas till en möjlighet och samtidigt skapa tillväxt och sysselsättning? Kan en hållbar renovering av det befintliga fastighetsbeståndet genomföras på ett smartare och mer ekonomiskt sätt och samtidigt minska arbetslösheten? Vad som krävs, vem som bör involveras, hur detta ska bekostas bör utredas. Kompetensen att utveckla samhällsekonomiska modeller för att få till en ambitiös framtidssäkrad omvandling av byggnadsbeståndet kräver ett brett samarbeEtt centralt ventilationshus monteras på taket av bostadshusen. FTX-ventilationen bidrar till att minska belastningen på radiatorerna i lägenheterna och står för en stor del av Hildas minskade energianvändning. Förutom ett bättre inomhusklimat är måler att spara en tredjedel av energin för uppvärmning. Foto: HSB Brf Hilda.

Kim Silving, filmare, Lena Vängstam, reporter, Giovanna Brankovic, ordförande Brf Hilda och Thorbjörn Karlsson, sekreterare brf Hilda. Foto: HSB Brf Hilda.

te mellan offentliga och privata partners inom bygg, fastighets, finans, arbetsmarknads och utbildningssektorerna. Under 2012 bjuder därför Malmö stad in nyckelaktörer i och utanför Malmö för att försöka tillsammans hitta synergier, samarbete och ny modeller för att få till affärsmässig omvandling av i första hand miljonprogrammet. Inspiration tas från Bygga-bo-dialogen som drivet hållbar nybyggnation från pilot till mainstream i Malmö. Där har nya erfarenheter och ny affärsmodeller skapat möjlighet att bygga hållbara bostäder på marknadsmässiga priser. Nu planeras en liknande process för en kreativ dialog för att uppnå samma pilot till mainstream process i den befintliga staden. Nybyggnationen står för mindre än två procent av Malmös bostadsbestånd, utmaningen nu är de andra 98 procenten. trevor.graham@malmo.se Avdelningschef

Planering i Malmö 2012:1

|

9


Börje Klingberg, fastighetsdirektör

Malmö med sitt innehåll är mer en – Risken för en storskalig känsla i Hyllie har varit stor. Men Malmö stad och byggherrarna har tillsammans lyckats få in småskaligheten. Men det har krävts mycket samverkan mellan byggherrar, fastighetsägare och kommun och bra detaljplaner.

Det säger Börje Klingberg, fastighetsdirektör Malmö stad, som tycker om Hyllie torg med bokträden, natthimlen och inramningen av Malmö Arena, Point Hyllie och ingången till Emporia. – Jag är väldigt nöjd med hur Hyllie har utvecklats. Detta är inget »one man race«. Jag är därför glad att vi bjöd in alla parter till dialog för att få till stånd en samsyn över området, Samsyn Hyllie, säger han. Malmö har utvecklats fantastiskt under den senaste 15-årsperioden. Börje Klingberg har i sitt arbete haft som ledstjärna den vision som togs fram i mitten av 90-talet då Malmö stad hade fokus på att öppna Malmö Högskola, att satsa på boendet och på mer havskontakt. Stadsmiljön skulle förbättras och man rustade upp stadens centrala delar, framför allt kring Lilla Torg. Citytunneln skulle förbättra kommunikationerna med centrala Malmö, regionen och Köpenhamn. Potatisåkern slog an tonen när Malmö vågade bygga annorlunda bostäder i mitten av 90-talet.

både som ishockeyspelare och orienterare. Närmast är det maraton i Stockholm och Berlin som väntar. – För mig är motionen en mental känsla. Helst springer jag fyra–fem gånger per vecka längs havet i Malmö och hemma i Halmstad. Havet ger en evighetskänsla och får mig att koppla av när jobbet har varit tufft, stressigt eller om jag bara behöver rensa hjärnan. Jag tror alla människor behöver något som ger stillhet i dagens samhälle där tempot är ganska högt. Det kan också vara att läsa en bra bok, en golf­ runda eller att sjunga i en kör, aktiviter som jag också gillar säger Börje Klingberg. Sedan han fick barnbarnen Erik drygt två år och Karl fem månader har livet fått en extra dimension. Under alla år har han pendlat mellan Halmstad och Malmö, vilket tar en och en halv timme per resväg. Det ger honom tid att läsa handlingar i lugn och ro. Blir det extra sent har han en övernattningslägenhet i Malmö.

Korvkiosk istället för Arena – Stora initiala investeringar i Västra Hamnen och Hyllie har varit helt avgörande för utvecklingen av dessa områden. Bo01-satsningen, Malmö Arena och Emporia har varit otroligt avgörande. Någon måste gå före med investeringar för att andra ska våga följa efter. I Västra Hamnen har satsningarna på strandpromenaden, havsbadet och scateboardparken varit viktiga för stadsdelens utveckling. Platser som också blivit mycket omtyckta av alla Malmöbor. Här finns platser som många tagit till sitt hjärta. Börjes favorit är noden. Exploateringen inom Dockanområdet har också betytt mycket för Västra Hamnens utveckling. Skräckscenariot var att Hylle skulle starta med en korvkiosk på åkern. I stället fick vi arenan och ett stort shoppingcenter, säger Börje Klingberg. 2001 träffades ett markanvisningsavtal med Percy­ Nilsson. Perioden därefter hade Börje Klingberg samtal med de flesta börsnoterade företag inom byggoch fastighetsbranschen för att få dem intresserade. Intresset var mycket svalt eftersom det var svårt att förutse utvecklingen och motivera framtida investeringar. Nu har pendeln vänt och sedan ett antal år tillbaka är intresset jättestort. Börje Klingberg var överlantmätare i Halland innan han 1997 blev exploateringschef på fastighetskontoret i Malmö stad. 2004 blev han fastighetsdirektör och egentligen ville Malmö stad förlänga förordnandet till pensionering våren 2014. Men Börje Klingberg vill inte fortsätta till 65 års ålder. Istället slutar han som fastighetsdirektör nästa vår 2013.

Sprang Broloppet Broloppet 2000 blev en spark i baken för Börje att träna långlöpning. Att springa otränad på hyfsad tid gav mersmak, även om benen var helt slut i en vecka. Sedan 2004 har det blivit 11 maratonlopp på olika platser i världen. »Det håller mig pigg i vardagen« säger han samtidigt som han avslöjar att han har ett förflutet

10

|

Planering i Malmö 2012:1

Som Malmö stads fastighetsdirektör har Börje Klingberg varit med om Malmös resa och anser att Malmö med sitt innehåll inte skall jämföra sig med andra svenska städer, utan med europeiska städer. Han tycker om Hyllie torg med bokträden, natthimlen och inramningen av Malmö Arena, Point Hyllie och ingången till Emporia.

Börje Klingberg är så gott som född på Scaniarinken i Södertälje och har spelat ishockey i TV-pucken innan han 1968 började studera på KTH. Broloppet 2000 blev en spark i baken för Börje att träna långlöpning. »Det håller mig pigg i vardagen« säger han. Närmast är det maraton i Stockholm och Berlin som väntar.

Född på Scaniarinken Börje är så gott som född på Scaniarinken i Södertälje och har spelat ishockey i TV-pucken innan han 1968 började studera på KTH. 1973 tog han examen som civilingenjör i lantmäteri. I utbildningen ingick fastighetsekonomi, fastighetsrätt, samhällsplanering och naturresursämnen. – Vi hade många kurser tillsammans med arkitekter och väg- och vattenbyggare, tillägger Börje Klingberg. En viktig faktor för att nå framgång är att ligga långt framme i planeringen. Kommunen måste hela tiden jobba för möjligheter för färdiga byggstarter så att de är redo när konjunkturen vänder. – När det är lågkonjunktur skall man sätta igång och inte slå sig till ro när ingen trycker på. Då är man redo när högkonjunkturen kommer, säger Börje­ Klingberg.

En av fastighetskontorets viktigaste uppgifter är att ta fram byggklar mark för bostäder, kontor, industri, kommersiell och offentlig service. Var tid kräver sitt i både planering, upplåtelser och försäljning av mark. När Malmö stad gick ut med Fullriggaren fick de 50 förfrågningar. Då var det högkonjunktur och alla ställde upp på anvisnings­ avtalen som innebar 50 procent hyreslägenheter och 50 procent bostadsrätt. Sedan kom lågkonjunkturen och då föll allt.

Marknaden med i finansieringen – Vår tanke var att marknaden skulle vara med att finansiera både hyresrätt och bostadsrätt. Vi hade ett pris på allt. Vinsterna från det ena skulle lyftas över till det andra. Men när lågkonjunkturen kom fick vi separera det och skriva ett avtal på hyresrätter och ett annat för bostadsrätter. Det gäller att hela tiden se hur incitamentet ges. Gyllins trädgårdar blev lyckat trots att många byggherrar var kallsinniga till en början, säger Börje Klingberg som exempel. – Jag tycker det är bra att Malmö tar fram nya visioner. Visioner har stor betydelse för stadens utveckling. Tänk bara vilken betydelse det har haft för citytunneln och de nya stationerna. Nu tar vi detta som självklart, säger Börje Klingberg. Visioner gör att staden hela tiden ligger i framkant. Framtiden handlar säkert om hållbar tillväxt och det goda livet. Komma tillrätta med de problem


europeisk stad som finns i form av arbetslöshet, sysselsättning, dåliga skolresultat o s v. – Man måste jobba med olika perspektiv parallellt. Shoppingcentret Emporia är ett exempel som ger både tillväxt och ökar sysselsättningsgraden för många som har svårt att få jobb, säger Börje Klingberg.

Marken ett medel Marken är ett medel att åstadkomma bra bostäder och bra områden för service och verksamheter. Byggherrar och förvaltare är samarbetspartners för att åstadkomma detta. Malmö stads fastighetskontor bygger inte själva och äger inga byggnader mer än Torups slott och by, Katrinetorp och Svävarterminalen och ett antal andra byggnader som dessutom skall rivas så småningom. Vi är glada för att Katrinetorp är så uppskattat bland malmöborna. I ägandet ingår också byggnader på jordbruksfastigheter. Fastighetskontoret upplåter mark för kolonier, ­odlingslotter, bensinstationer, golfbanor och upplagsområden. De har en intern konsult (LiMa) som arbetar med anskaffning av lokaler, kontor, skolor och förskolor. LiMa är framförallt ett stöd för stadsdelarna. De som bygger och äger kommunens lokaler är Stadsfastigheter. Fastighetskontoret hyr ut marken för de kommunala byggnaderna. Kontoret hyr lägen­ heter som förvaltas som sociala lägenheter och som är ämnade för stadsdelarnas sociala verksamhet. – Vi hyr lägenheter av MKB och andra fastighetsägare, sedan hyr vi ut till personer som behöver socialt­stöd. Syftet är att de med tiden själva skall få ett förstahandskontrakt. Men vi har problem med att lägenheterna används inte bara för sociala angelägenheter, utan också för att råda bot på bostadsbristen, förklarar Börje Klingberg.

Kommunens markägare Fastighetskontoret har rollen som kommunens markägare. Kontoret ser till och bekostar så att det blir byggklara tomter. Vilka som får bygga på tomterna avgörs på olika sätt. Det kan vara ett projekt som kommunen tycker är bra att utveckla på platsen, eller att fastighetskontoret går ut med prospekt som de t ex gjorde när Gyllins trädgård, Hyllie och Fullriggaren i Västra Hamnen skulle byggas. Kommunen ställer upp vissa kriterier för vad de vill åstadkomma med området. Detta gör fastighetskontoret tillsammans med Stadsbyggnadskontoret. – Idén om att ha många olika byggherrar och fastig­hetsägare som samverkar för att få variation i kvarteren har varit lyckad. Det har varit kämpigt, men vi har haft kravet på att man ska delta i ett ­gemensamt arbete mellan kommun och byggherre, samtidigt som vi sagt att byggherrarna också skall ha en egen organisation för samarbete vid t ex pålning, förklarar Börje Klingberg. Fastighetskontoret har tillsammans med byggherrarna finansierat hållbarhetssamordnare för att trigga utvecklingen av miljöfrågor i byggandet. De har anlitat en gemensam miljökonsult. För Fullriggaren är resultatet Sveriges största område med lågenergihus. – Om inte hela området upplevs som bra så är det negativt för bostäderna. Det är »lätt« att bygga­ hus men svårt att bygga bra stadsmiljöer. Samverkan mellan staden och byggherrarna är nödvändigt. Vi måste också få in skolor och förskolor tidigare i planeringen,­säger Börje Klingberg och fortsätter.

Nöjd med markanvisningsarbetet – Jag är mycket nöjd med hur vi arbetar med markanvisningar. Att vi har utvecklat metoder som fungerar både i låg- och högkonjunktur. Bland annat har Malmö stad stimulerat att bygga hyresrätter genom att erbjuda tomträtt och en konstruktion där avgiften är låg så länge det är hyresrätt. Omvandlas det till bostadsrätt då slår det om till högre kostnad för att skydda kommunens kapital. Under den senaste fem-årsperioden har ca 40 olika byggherrar/företag erhållit markanvisningar för byggnation av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. – Vi har bl a markanvisat till Malmöbaserade fastighetsägare som förvaltar hyresrätter idag och har gjort det sedan en tid tillbaka. De är långsiktiga i sitt fastighetsägande och väldigt måna om att se till god kvalitet i byggandet för att minimera underhållskostnaderna, förklarar Börje Klingberg. Huvudsyftet för kommunen är att använda marken för att möjliggöra byggandet och samtidigt ha marknadspriser vid försäljning av byggrätterna. De senaste tio åren har kommunen tjänat pengar på exploateringsverksamheten. Bo01 medförde en reavinst på drygt 100 miljoner kr. För 2011 lämnade fastighetskontoret in drygt 200 miljoner kr i reavinst till kommunen. Reavinsten motsvarar markvärdestegringen. Men det händer också att det blir reaförluster p g a höga marksaneringskostnader. 2011 hade man en reaförlust, men nettot blev ändå en nettovinst. – Vi säljer mark som planlagd byggrätt. Under ­tiden du planerar ökar värdet på marken, tillägger Börje Klingberg.

Bygga hus för ungdomar Malmö har stort behov av en ny typ av lägenheter och Börje Klingberg anser att vi borde testa att bygga hus för ungdomar. Det skulle skapa en annan flexibilitet i vad en lägenhet är storleksmässigt och till innehåll. – Bara att projektera eller planera gör att man måste tänka annorlunda. Jag hoppas det blir nya bostäder som ett resultat av Ungbo. Vi måste visa att det blir något i verkligheten så att det inte enbart är prat, säger Börje Klingberg och går över till Hyllie som han jobbat mycket med. – Ikea lade sitt varuhus i Svågertorp och under flera­år framförde vi att de borde reservera en tomt för att bygga kontor i södra Hyllie. När de sedan beslutade att lägga det globala mötescentret och de globala funktionerna här blev det bättre än förväntat. Att ordna mark och lokaler för förskolor och skolor är en stor utmaning. – I en förtätad stad som Malmö måste barnen få plats. Hemlösheten är ett annat problem. Någonstans är man inte bättre än vad man gör för den sämst ställde. Men jag tror inte vi skall jämföra Malmö med ­andra svenska städer, utan med europeiska städer. Malmö med sitt innehåll är mer en europeisk stad, tycker Börje Klingberg. När Malmö framöver bygger mer genom förtätning är det vikigt att inte tappa värdefulla värden såsom gröna­miljöer. En stor utmaning för de kommunala förvaltningarna är att utveckla nya planerings- och genomförandemetoder. Alla måste ompröva sitt sätt att arbeta. Inte minst de som företräder sektorsmyndig­ heter måste ha ett ännu öppnare synsätt på sina frågor.

För framtiden hoppas Börje Klingberg bl a mycket på det samarbetsprojekt som fastighetskontoret har tillsammans med bl a stadsdelsförvaltningen i Rosengård för utveckling av tät småhusbebyggelse intill Herrgården.

Nya ekonomiska spelregler – För att lyckas bra med förtätning måste vi ha nya ekonomiska spelregler mellan exploatörer och kommun. Vem ska finansiera gator och parker och de gemensamma funktionerna? Jag är ordförande i en informell grupp med byggföretag och kommuner. Professor Thomas Kalbro sitter som expert. Äntligen i november 2011 beslutade regeringen tillsätta en utredning som jag hoppas föreslår spelregler som underlättar stadsförtätning, säger Börje Klingberg avslutningsvis. Börje Klingberg är särskilt nöjd med de gemensamma exploateringsprojekt och arbeten som gatu­ kontoret och fastighetskontoret har för Bo01 och Hyllie. Samarbetet med stadsbyggnadskontoret i Bygga­-bo-dialogerna i Västra Hamnen och Hyllie har också varit mycket givande och framgångsrikt. För framtiden hoppas han mycket på det samarbetsprojekt som fastighetskontoret har tillsammans med bl.a. stadsdelsförvaltningen i Rosengård för utveckling av tät småhusbebyggelse intill Herrgården. Ett projekt som förutsätter stor samverkan med de framtida boende. – Jag har ett fantastiskt jobb. Det är krävande och tufft men mycket stimulerande. Jag har bytt arbete ungefär vart sjätte år, både inom och mellan arbetsgivare. Tiden som fastighetsdirektör är den längsta tid som jag varit på en funktion. Både arbetsuppgifter och samarbetet med olika professioner och företrädare för olika organisationer är stimulerande. Särskilt glad är jag för det goda klimatet på kontoret, vi har haft högst medarbetarindex i de två senaste medarbetarundersökningarna inom Malmö stad, summerar Börje Klingberg. kim.hall@swipnet.se Journalist

Planering i Malmö 2012:1

|

11


Inre hamnens nya konstverk – uppmärksammad tävling avgjord

Sparbanksstiftelsen Öresund och Malmö Förskönings- och Planteringsförening har var för sig ­kontaktat Malmö stad och dess grupp för offentlig utsmyckning för att få möjlighet att bidra till Malmös försköning­genom att donera vars ett offentligt konstverk till staden.

Anna Lindhs plats och Posthusplatsens »förplats« är platserna för konstverken som togs fram i tävlingen. Foto: Lotta Hansson.

Två inbjudna tävlingar har därefter anordnats för platser vid Inre hamnen. En för Anna Lindhs plats och en för Posthusplatsens »förplats«. Båda platserna ligger vid ett stadsrum som sedan en tid genomgår en genomgripande omdaning – ett stadsrum som är på väg att bli Malmös nya centrala »blåa torg« och ett nav för ett växande Malmö med en ung befolkning och många internationella utblickar. De två platserna utgör en sammansmältning av historia och stark framtidstro. Det är denna situation som utgjord utgångspunkten för de gestaltningsidéer som (var och en för sig) skulle prägla de kommande verken. De valda platserna är unika – som mötesplatser, som möjliga landmärken i Malmös stadsbild och som identitetsskapande vackra stadsrum. Följande konstnärer bjöds in till tävlingarna för de två platserna. För Posthusplatsens förplats: Anthony Cragg, Wuppertal, Lars Englund, Jonstorp, Pia Hedström, Västra Frölunda, Kristina Matousch, Malmö, Mats Olofgörs, Stockholm och Pål Svensson, Göteborg. För Anna Lindhs plats bjöds även in: Monika Dennis Larsen, Malmö, Eva Hild, Sparsör, Monica Gora, Malmö och Matti Kallioinen, Stockholm Bedömningsgruppen framhöll i sitt yttrande att flera tävlanden har lagt mycket stor vikt vid att skapa­ en mötesplats – både genom att komplettera och förändra den befintliga platsen i sig men också genom att i sina verk inbjuda till delaktighet samt nyfiken och handgriplig beröring. Funktionen som landmärke bedömdes också som viktig och löses enklast genom att ett verk blir väl synligt i stadsbilden. Enligt bedömningsgruppens mening betyder inte detta att det nödvändigtvis är skalan eller storleken som är avgörande. En mot omgivningen tydlig självständighet i uttryck och gestaltning kan också vara ett sätt att åstadkomma detta. 12

|

Planering i Malmö 2012:1

Matti Kallioinen, Spectral Self Container.

Två vinnande förslag Matti Kallioinens förslag, Spectral Self Container, utsågs till vinnare för Anna Lindhs plats med följande motivering: »Med organiska former och en rik färgpalett symboliseras livets många dimensioner. Ungdomlighet, glädje och skaparkraft kännetecknar detta samtida verk likaväl som vår längtan efter att vistas i inre privata och yttre offentliga rum. Verket skänker Anna Lindhs plats och Malmö ett varmt, optimistiskt och kaxigt leende.« Pål Svenssons »Utblick/insikt« utsågs till vinnande­ förslag för tävlingen om Posthusplatsens förplats. Motivering: »Genom ständigt skiftande perspektiv mellan materia och rymd, verklighet och spegling samt rumsligheter i olika skalor skapas en sammanhållen stämning på Posthusplatsens ›förplats‹. Platsen blir en ny mötesplats i det klassiska stadsstråk som vandrar genom centrala Malmö. Här öppnas malmöbons blick. Horisont, hav och hamn fångas i ett verk som skapar ett tidlöst lugn och inspirerar till egen reflektion.« Bedömningsgruppens uppfattning är att de två verken tillsammans ger Inre hamnens stadsrum en

Pål Svenssons Utsikt/Insikt.

ny dimension och att de på ett intressant sätt kompletterar och kontrasterar varandra. Med de två verken på plats vid Inre hamnen kommer Malmöborna få två nya mötesplatser och en stadsmiljö som väcker intresse och leder till samtal – på plats och om platserna. Det är två konstnärliga gestaltningar som glädjer och berör. Arrangörerna kommer att fortsätta med det gemensamma projektarbetet under­ genom­förandet och beräknar att verken kan vara på plats till sommaren 2013. gunnar.ericson@malmo.se Senior Advisor


Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur

Stad i god form

Städer har genom tiderna vuxit fram med olika stadsplaneideal som grund. Rutnätsstaden med antika anor har varit flitigt använd.

Det rätvinkliga rutnätet erbjuder de enklaste möjlig­ heterna att skapa rationella fastigheter lätta att bebygga samt på köpet ge en tydligt uppfattbar struktur med gator och torg. Det regelbundna planmönstret kan göras mera spännande genom »störningar« i form av exempelvis gatudiagonaler genom kvarteren. På så vis har intressantare stadsrum kunnat skapas utan att grundstrukturen äventyras. Andra ideal har haft organiska gatunät eller medeltidstadens oregelbundenhet som inspiration. Vilket mode som än varit rådande inom den moderna stadsplanekonsten så har helheten alltid varit viktig. Att ordna stadens funktioner och byggnader ­kräver stor omsorg i arbetet med att väga och väva samman alla olika intressen som utgör staden. Det behövs tydliga planeringsprinciper, en tydlighet i ­vilka karaktärer och sammanhang som eftersträvas och vilken roll en enskild byggnad, ett torg eller en park skall spela i relation till helheten – men aldrig­ utan ett estetiskt förhållningssätt till vad upplevelsen­ av staden skall vara. En konstnärlig gestaltning av ­stadens struktur med syfte att skapa en vacker och funktionell stad ger staden dess unicitet och charm. Det kan vara befogat att jämföra »oplanerade« miljöer med planerade. Spontant framväxta stadsbildningar innehåller en charm som kan vara svår att kalkylera fram på förhand. Gamla fastighetsbildningar som formats av skiftande användning och ägoförhållanden har skapat de äldre stadsbildningarnas struk-

tur utan egentlig medverkan av en ordnande hand. Det handlar ofta om skala. De gamla byarna växte fram där marknadsplats­ erna uppstod utefter de stora landsvägarna. Kyrkan och torget blev fixpunkter för den fortsatta bybildningen. Allt annat runt omkring kunde få en friare­ placering efter gamla ägogränser eller stigar och stråk mellan husen. Så fungerar inte vårt samhällsliv idag. Fixpunkterna i form av byggnader med viktiga pub­ lika funktioner är flera i de större städerna. Likaså de stora gatorna och torgen. De offentliga rummen utgör fortfarande en viktig grund för stabiliteten i stadsstrukturen. De övergripande stråken med sekventiella små och stora stadsrum likaså. Att planera så att det upplevs som oplanerat kan vara önskvärt när det handlar om småskalighet. Även i den stora staden behövs det intima miljöer som inte är så förutsägbara. Den stora skalan däremot, där den finns eller planeras att finnas, kräver andra planeringsmönster som ger förutsägbarhet och möjlighet till orienterbarhet. Det handlar däremot alltid om att ha människans mått och steg som utgångspunkt och alltid om vilken karaktär som eftersträvas. I stort som smått. ingemar.grahamn@malmo.se

Stadsarkitekt

P.S. Hur ser det ut idag? Har PBL:s grundidé om detaljplanen som färskvara medfört en större risk för fragmentiserad planering där helheten fått stå tillbaka för delarna? Förhoppningsvis är det inte så. D.S.

(Ovan t v) Detaljplan 178, för delar av Rörsjöstaden från 1939 (Winge/Tiseus). (T h) Detaljplan 181, för delar av villaområdet iVästra Förstaden och Fosie (Bülow-Hübe). (Nedan) Detaljplan för området kring Kungsgatan i Rörsjöstaden i Malmö (Bülow-Hübe). Erik Bülow-Hübe var stadsingenjör i Malmö åren 1921–1946 och är känd som den som introducerade det öppna funktionalistiska byggnadssättet i Malmö. Han poängterade också vikten av parker i stadsplaneringen.

Planering i Malmö 2012:1

|

13


Malmös nya översiktsplan på samråd Samrådet för Malmös nya översiktsplan ÖP2012 pågick från maj till november 2011. Det bestod dels av att samrådsunderlaget sändes ut på remiss och dels av omfattande utåtriktade aktiviteter. Samråds­ redogörelsen för ÖP2012 godkändes av Kommunstyrelsen 29 februari 2012.

Samrådsunderlaget gavs beteckningen »plan­strategi« för att markera ett övergripande perspektiv. Avsikten var att ringa in ett antal utmaningar och mål på strategisk nivå utan att inriktningen snävats in till konkreta åtgärder. Underlaget var alltså inte att betrakta som ett fullständigt planförslag. Samrådsunderlaget var utställt på Stadsbiblioteket och samtliga medborgarkontor under delar av samrådstiden. I en särskild bilaga till Vårt Malmö som delas ut till alla hushåll i Malmö, informerades om översiktsplanearbetet och de övergripande strategierna i samrådsunderlaget. Därtill har arbetet med översiktsplanen presenterats i en kortfilm som bl a visats på internet (Youtube) och samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på www.malmo.se/op. Informations- och diskussionsmöten har arrangerats för allmänheten, företag och intresseföreningar, sammanlagt omkring 25 möten. En referensgrupp med unga malmöbor har fått ge sina synpunkter på samrådsunderlaget.

Sammanfattning av inkomna synpunkter Generellt stöd I förslaget som lades ut för samråd föreslås att Malmö ska fortsätta att växa i huvudsak inåt och bli en mer tät, funktionsblandad och grön stad. Fler kunna bo och verka i Malmö, med rikare folkliv, mer handel och service och bättre kollektivtrafik. Barriärer ska brytas och plats skapas för ett mångsidigt näringsliv som ger sysselsättning och välfärd. Åsikterna som dryftats visar att det finns en påtaglig enighet kring såväl mål och utmaningar som de övergripande strategierna. Den visionära tonen i förslaget ger en positiv bild av framtidens Malmö. Ambitionen för stadsutvecklingen är hög vilket tas väl emot av flera remissinstanser. Samrådsyttrandena speglar också en samsyn kring att Malmös stora utmaningar – och de frågor som ska prioriteras i kommunen under de kommande åren – dels är den socio-ekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en ekologiskt hållbar stad. En fråga som ofta lyfts fram är att ­genom stadsplanering bidra till att läka samman staden och minska segregeringen. Många remissinstanser ansluter sig till huvudinriktningen att Malmö ska växa genom komplettering av den existerande staden. Att koncentrera bebyggelse till platser som har god kollektivtrafikförsörjning och att verka för ett trafiksystem som grundas på gång-, cykel- och kollektivtrafik ges också­ett tydligt stöd. Det framhålls ofta att detta måste ske samtidigt som Malmö bibehålls som parkernas stad och byggs grönare. I samrådsunderlaget framhålls att en stor utmaning är att ge plats för offentlig service i en tätare­ bebyggd stad, till exempel förskolor, skolor och fritidsanläggningar. Detta är en fråga som engagerar 14

|

Planering i Malmö 2012:1

Samrådsunderlaget ställdes ut på Stadsbiblioteket.

många och vikten av att alla kommunala förvaltningar samverkar lyfts fram. Yttrandena ger generellt bifall till en inriktning som innebär samutnyttjande, flexibilitet och att nya och kreativa lösningar behöver prövas. Att möjliggöra ett bostadsbyggande som kan möta efterfrågan från en växande befolkning får stöd och många påpekar betydelsen av att sträva efter­en mångfald av upplåtelseformer, hustyper och pris­ lägen för att kunna tillgodose olika behov. Det anses också viktigt att sträva efter att bostadsområden med ensidiga bostadsbestånd kompletteras med fler bostads- och bebyggelsetyper. Malmös roll som tyngpunkt och motor i regionen­ får stöd från grannkommuner och Region Skåne. Det är enligt grannkommunerna viktigt att utveckla samverkan mellan kommunerna i sydvästra Skåne. Vikten av en inkluderande planeringsprocess fram­hålls av många. Det handlar dels om samarbete över sektorsgränser och dels om att med olika­medel­ involvera allmänheten i planeringen. Behovet av för­ djupad samverkan mellan kommunens nämnder­och förvaltningar samt med andra samhällssektorer­ för att klara stadens utmaningar poängteras av många.

Ifrågasättanden Samtidigt som remissinstanserna överlag bifaller strategierna uttrycks en oro för de svårigheter som strategierna medför, d v s ett mer komplicerat och kostsamt genomförande. Några framför att samrådsunderlaget saknar prioritering, tidsplan, diskussion kring intresse- och målkonflikter samt konkretise-

ring av hur genomförandet ska ske. Det finns olika syn på vilken tidshorisont som översiktsplanen bör ha. Flera pekar på behov av tydligare redovisning av konsekvenser, exempelvis för kommunens ekonomi, för teknisk infrastruktur som VA-nät, avfall och elförsörjning, för möjligheten att tillgodose stadens behov av offentlig service, rekreations- och grönytor. Särskilda frågor som anses behöva fördjupas är bl a klimatförändringarnas påverkan på staden, frågor kring kommunens vatten och att se energifrågor i ett systemperspektiv, till exempel med satsning på biogas. Flera önskar mer fokus på tillgänglighetsfrågor för människor med funktionsnedsättning och att barnperspektivet ska få större tyngd. Att förtätning sker på ett sätt som respekterar den befintliga stadens kvalitéer och inte leder till en mindre attraktiv stadsmiljö är också aspekter som ofta påpekas. Vissa instanser anser att samrådsunderlagets över­­ gripande och strategiska inriktning gör att det är svårt att ta ställning till stadens planer för t ex markanvändning och hade önskat mer konkret redovisning. Flera remissinstanser har dock – trots att man uppfattat materialet som svårtolkat – lämnat omfattande synpunkter och diskuterat frågeställningar just på den nivå som var avsikten d v s att under samrådet värna ett översiktligt perspektiv och att få en diskussion kring de mest väsentliga ställningstagandena. Samtidigt påtalar många vilket ytterligare material som man anser ska finnas i utställningsförslaget och vilka utredningar som behöver göras i det fortsatta planarbetet.


samråd om översiktsplan

Anna Lethagen och Fritjof Brandt cyklade under sommaren i Malmö stadskärna och informerade om arbetet med den nya översiktsplanen och lyssnade på Malmöbornas synpunkter. Foto: Tyke Tykesson.

Motsatta uppfattningar Ett spektrum av olika åsikter, ibland motstridiga, framförs i många frågor, exempelvis varierar synen på bilismen, varierande inställningar redovisas kring exploatering och byggande utanför Yttre Ringvägen, kring byggande av villor och för eller emot fokus på tillväxt.

punkter i enlighet med svaren i samrådsredogörelsen­ ska beaktas och prioriteringar, kompletteringar eller­ förtydliganden ska göras, markanvändning och konkreta planeringsriktlinjer ska redovisas. De handlings- och åtgärdsplaner som behövs för ett koor­ dinerat genomförande av översiktsplanen med ett långsiktigt perspektiv ska läggas fast.

Översiktsplanens möjligheter och begränsningar

Hela samrådsredogörelsen och alla inkomna synpunkter kan läsas på www.malmo.se/op

En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med Länsstyrelsen, grannkommuner och andra som berörs eller kan komma med viktig information. Planen ska arbetas fram i dialog med en bred krets intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådets form kan se olika ut och anpassas efter den aktuella situationen. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. Syftet med samrådet är att förbättra kommunens beslutsunderlag, att ge dem som berörs av översiktsplanen möjlighet till insyn i planarbetet och att påverka planens utformning (Plan- och bygglag ((2010:900) 3:99 §). Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt, som har ett väsentligt intresse av förslaget, tillfälle att delta i samrådet. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Som utgångspunkt för samrådet kan kommunen ta fram en första skiss till översiktsplan som till exempel baseras på politiska beslut om inriktningar, avvägningar mellan olika intressen, framtagna plane­ringsunderlag, önskemål från exploatörer, allmänhet eller föreningar med flera. Alternativa förslag kan också presenteras under samrådet. s a m r å d är en process och under processens gång ska kommunen stegvis kunna redovisa innebörd, skäl och konsekvenser av de förslag som kommer fram under de olika samrådstillfällena. Kommunen ska även under samrådet redovisa de planeringsunderlag av betydelse ur nationell, regional, mellan­ kommunal eller annan synvinkel som finns och som tas fram under processen. Under samrådet ska kommunen också ge dem som kan ha ett väsentligt intresse av planen tillfälle att delta i samrådet, det vill säga kommunens medlemmar, andra myndigheter och sammanslutningar.

tyke.tykesson@malmo.se Planens breda ansats har uppskattats av många – särArkitekt skilt t ex diskussionen om hur stadsbyggandet påverkar stadens socio-ekonomiska utveckling. Således­ kan en stor tilltro och förhoppning till översikts­ planens funktion som ett samlande styrdokument I oktober 2011 hölls temakvällar om översiktsplanen som fick god uppslutning. noteras, även för aspekter som ligger utanför konkret fysisk planering, t ex sociala frågor. Det går att märka en viss övertro på översiktsplanens betydelse och möjligheter som operativ genom­förandeplan. Översiktsplanen är visserligen viktig som övergripande planinstrument och programmerande underlag för hela kommunen men flera problemkomplex måste också behandlas i mer genomförandeinriktade åtgärds- och handlings­pla­ ner för att realiseras. Många synpunkter som framförs är ­väsentliga men berör aspekter som inte bäst ­behandlas i en översiktsplan eller som inte alls är relevanta för en översiktsplan.

Källa: Boverket

Slutsatser och rekommendationer Efter samrådet är stadsbyggnadskontorets slutsats att mål och övergripande strategier ska ligga fast i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Samarbetet mellan kommunens förvaltningar bör intensifieras,­ såväl när det gäller att förankra en gemensam målbild som gällande konkreta planeringsriktlinjer. Konsekvenserna av strategierna för kommunen behöver förtydligas och de krav som kommer att ställas på den kommunala organisationen ska belysas. SynPlanering i Malmö 2012:1

|

15


Projekt på gång Mötesplatser vid Rosengårdsstråket Rosengårdsstråket är det viktiga kommunikationsstråk som binder samman södra Rosengård och innerstaden. Under 2012 kommer två offentliga platser att anläggas i området Örtagården för att både stärka stråket och det lokala stadslivet. Ett torg skapas vid MKB:s bokaler och närmare RoCent anläggs en »aktivitetsyta« som ska inspirera både till möten och aktivitet.

Rosengårdsstråket. Illustration: Tobias Starck, Malmö stad

Nedan: Kv Katten. Fasad mot Storgatan.

Förtätning i centrala Malmö, kv Katten På kvarteret Katten i centrala Malmö planerar MKB för nya lägenheter. Husen på Storgatan 6–16, Lugna gatan 42 och Lugna gatan 46 byggs på med tre nya våningsplan, varav det översta våningsplanet blir indraget. Totalt byggs här 48 lägenheter som varierar i storlekarna två till fem rum och kök. Alla lägenheter byggs med en inglasad balkong. Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Tengbom Arkitekter

Kv Lejonhjärta 2. Illustration: Kamikaze Arkitekter

Kv Lejonhjärta 2

Förtätningsprojekt i Lindängen

På Lönnebergagatan i Gyllins Trädgård planeras det för två flerfamiljshus med sammanlagt 47 stycken lägenheter. Dessa hus blir så kallade 55+ boenden. Husens fasader blir i ljusgult Flensborgtegel med smala stenar och med inslag av fasadgrönska.

Vid Munkehättegatan är en ny plan framtagen för att bygga fyra bostadshus i tre till sex våningar och ett punkthus i nio våningar med bostäder, kontor och handel. Till bostadshusen kopplas tvåvåningshus som placerade parallellt med Munkhättegatan. Två­ våningshusen föreslås bli så kallade bokaler, med bostäder på andra våning och handel och service på bottenvåning. Allt som allt kommer här att bli ett tillskott på cirka 140 st bostadsrättslägenheter. I ett av bostadshusen planeras­det också för en förskola i två plan.

Byggherre: Riksbyggen Arkitekt: Kamikaze Arkitekter, Svenska Landskap AB

Kalkbrottsbyn. Illustration: Peab.

Arkitekt: mima Arkitekter Byggherre: Vårsången AB

Kalkbrottsbyn Vid kalkbrottet i Klagshamn, på fastigheten Dansbanan 1 planeras det för 23 kedjehus och sju radhus samt en liten grön park med lekplats. Bostads­området gränsar till Slättängsvägen i öster och Biograf­gatan i söder. Kedjehusen utförs i tre olika varianter. Kedjehus med sadeltak får rödorange putsfasad och kedjehus med pulpettak utförs i gråsvart träpanel. Den tredje varianten av kedjehus utförs med naturrött tak­tegel och får en fasad av rött tegel. Till områdets radhus blir fasadmaterialet också i rött tegel. Byggherre: Peab Sverige AB Arkitekt: Tema Arkitekter

16

|

Planering i Malmö 2012:1

Munkhättegatan. Illustration t h: mima arkitekter

Perspektiv Munkhättegatan, Vårsången 6, 110331

Förtätning i kv. Häcksaxen I Holma kompletteras befintlig bebyggelse med ett centralt torg med butiker och verksamheter i bottenvåningarna. Cirka 60 lägenheter ryms i byggnaderna, vars höjder trappas upp successivt från fyra till sju våningar. De lägre våningarna vetter ut mot torgsidan. I befintlig byggnad, söder om de nya, planeras en förskola med fem avdelningar. Byggstart beräknas till 2012. Kv Häcksaxen. Bild: Arkitektbolaget.

Byggherre: MKB Arkitekt: Arkitektlaget i Helsingborg


Planering i Malmรถ 2012:1

|

17


UngBo 12 – Sveriges första bostadsmässa för unga UngBo 12 är Sveriges första bostadsmässa för unga mellan 18–30 år. Ända fram till slutet av juni går det att som ung presentera sina idéer. Tävlingen ambulerar till Malmös alla stadsdelar och det går att medverka i två kategorier per stadsdel; att bygga om eller att bygga nytt. Vinnarna från tävlingen kommer sedan att ställas ut på slututställningen i september som nu är bestämd att husera i båghallarna i det gamla bussgaraget i Norra Sorgenfri. De vinnande bidragen från den pågående idétävlingen kommer här att ställas ut och gestaltas i fullskala. På utställningen samlas även byggbolag, unga vuxna och organisationer som redan idag driver frågan om bostadssituationen för unga. På så vis blir det inte bara en utställning, utan även ett forum där alla inblandade aktörer träffas. Även om utställningen innebär avslutningen för projektet UngBo 12 markerar det starten för omvandlingen av Norra Sorgenfri som stadsdel. Efter två spännande deltävlingar i Husie och Västra innerstaden under februari har nu UngBo 12 nått halvvägs genom Malmös tio stadsdelar. Idéförslagen i de båda stadsdelarna visar på en stor bredd av lösningar och gestaltning. Ett exempel på detta är hur en av vinnarna i Västra innerstaden har förtätat Nordmannagatan med yteffektiva, gröna och attraktiva lägenhetsmoduler. Förslaget tar delar av gatan i beslag, men leder samtidigt om trafiken. Området domineras i dag av villahus och modulerna bidrar på så sätt till att göra området mer blandat. Det vinnande förslaget i Husie gestaltar i sin tur istället ett boende på landet. Gemenskap och närhet mellan människor, men också med naturen står i fokus. Förslagsställaren vill göra det attraktivt för unga att bo en bit utanför staden, där det ska vara lätt att odla

och till och med ha egna djur. Vi kan också konstatera att Västra innerstaden slog Rosengårds rekord med flest inlämnade bidrag i en och samma stadsdel. Releasefesten för de båda stadsdelarna hölls samtidigt och som vanligt i Studentkårens lokaler bredvid Orkanen. Det är mycket spännande att se hur bidragen i stadsdel Hyllie ser ut. Hyllie är idag föremål för en stor omvandling och fokus riktas därför ofta på det »nya« Hyllie kring arenan och den nya Citytunnelstationen. Hyllie är naturligtvis mycket mer än så och därför är det extra spännande att se hur förslagsställarna tänker kring mötet mellan det gamla och det nya. Bland annat har två bidrag valt att göra en ombyggnad av vattentornet bredvid arenan. En annan deltagare har valt att placera in bostadsmoduler på läktarplatserna i gamla stadion. Ett antal bidrag rör även Kroksbäcksparken, där olika förslag kring hur man skulle kunna bygga in bostäder i kullarna lagts fram. Även denna månad kan vi alltså se en stor variation på de förslag som inkommit och kreativiteten sprudlar. Gå in på www.ungbo12.se för att titta på alla förslag och rösta i deltävlingen i Hyllie. I mars månad drog även arkitekttävlingsdelen av UngBo 12 av igång. I tävlingen ingår fyra tomter som har olika karaktär. Ambitionen är att de programförutsättningar som ges, i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn till att tomterna ser ut som de gör, speglar generella förhållanden i Sverige och därmed

Det gamla bussgaraget i Norra Sorgenfri där den slutgiltiga bomässan för unga där de vinnande idéförslagen från UngBo 12 kommer att ställas ut i september. Foto: Emma Hedar.

Vem står bakom UngBo 12? UngBo 12 arrangeras av Malmö stad i samarbete med ett antal samarbetspartners, företrädelsevis företag involverade i bostadssektorn. Tävla i olika stadsdelar Tävlingen genomförs med Malmös tio stadsdelar som bas. En ny stadsdel blir aktuell varje månad. Alla förstaprisvinnande förslag uppförs i fullskalemodell på en bomässa i centrala Malmö under 2012. En jury väljer varje månad ut upp till tio förslag per kategori och stadsdel – dessa läggs upp här på hemsidan för omröstning. Här är det upp till alla deltagare att ragga röster! I den här ordningen kommer UngBo 12 att besöka Malmös olika stadsdelar. Under två månader – februari och april – är alltså två stadsdelar aktuella. Det betyder att prissummorna är dubblade dessa månader, för det är samma priser kopplade till alla stadsdelstävlingar. För mer information, inklusive kartor, klicka på respektive stadsdelsnamn.

bidrar till den nationella debatten i landet. Fokus, oavsett tomt, är att finna lösningar, alltifrån detaljplanenivå till lägenhetslösningar inklusive­ inredning, som gynnar byggandet av bostäder för unga. Fyra priser à 50 000 kr kommer att delas ut till vinnarna. Vinnarna kommer sedan att presentera­ förslagen under Almendalsveckan i sommar, tillsammans med Ilmar Reepalu. Almedalsveckan, även kallad politikerveckan, genomförs årligen i Visby på Gotland, där företrädare för de politiska partierna och andra opinionsbildare samlas. Det är även en samlingsplats för en mångfald av andra samhälls­ aktörer. fritiof.carlsson-brandt@malmo.se Projektassistent, UngBo 12

18

|

Planering i Malmö 2012:1


Vinnare stadsdel Hyllie Ombygge: Build your neighborhood on the rooftop! Vinnaren Delia Roxana Moldoveanus förslag i kategorin ombygge i stadsdel Hyllie vill bygga ett ungdomskvarter på Bellevuegårdsbiblioteks tak genom att dela upp det i parceller. Genom att blanda bibliotek och handel bildas en blandad stadsdel vilket är förutsättningen för en livskraftig stad.

Nybygge: Ett lyckoland för studenter Vinnare Rebaz Asaads förslag i kategorin nybygge i stadsdel Hyllie. Studentlägenheter bland kullarna som ligger mellan Holma och Kroksbäck, t ex bakom Hyllie station.

Planering i Malmö 2012:1

|

19


Rosengård: Culture Casbah

Malmös Fler och fler hittar bostadsmarknad till Boplats Syd

Vinnaren i den internationella arkitekttävlingen som hållts för utformning av tornet på Törnrosen blev förslaget från Lundgaard & Tranberg: Culture Casbah.

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Under 2010 vände dystra kurvor uppåt igen och ledde till det största antalet byggstartade bostäder på många år i Malmö.

År 2011 startades byggnation av cirka 1200 bostäder i Malmö, drygt hälften så många som 2010.

Det vinnande förslaget Culture Casbah. Bild Lundgaard & Tranberg.

Det är mer korrekt att säga att förslaget tagits fram av Lundgaard & Tranberg Arkitekter­A/S, Danmark i samarbete med ÅF ­Infrastructure AB, Sverige, Struc­tor Malmö AB, Sverige och Svend Kirkegaard A/S, Danmark. Culture Casbah är ett helhetstänk och en idé om att få stråket och vägarna genom Rosengård att gå på nytt sätt. Visionen är att skapa ett nytt landmärke­i östra Malmö.

Folkets hus Idéen om ett torn på Rosengård föddes bland de MKB medarbetare som arbetar på Törnrosen. I området finns ett före detta Folkets Hus som behöver renoveras och i diskussionerna dem emellan uppstod tanken om ett torn. Verkställande ledning förstod viljan att bygga nytt i Rosengård och såg möjligheter i detta. MKB utlyste sedan under 2010 en internationell arkitekttävling för »Törnrosen Tower«.

Resultatet Resultatet av arkitekttävlingen är ett höghus med unik arkitektur. I höghusets torn kommer det att bli cirka 80 hyresbostäder och på den översta våningen och i bottenplan kommer allmänna lokaler finnas tillgängliga för husets boende och besökare. Läs juryns motivering och få mer information på www.mkbfastighet.se. sbk.info@malmo.se

20

|

Planering i Malmö 2012:1

Förhoppningen var att de positiva signalerna skulle hålla i sig under 2011, och till en början såg det också så ut. Under hösten gjorde sig dock den världsekonomiska oron åter påmind, och bostadsbyggandet i Malmö bromsade in kraftigt. Antalet byggstartade bostäder slutade för 2011 på knappt 1 200 stycken, vilket är drygt hälften så många som 2010. Också befolkningstillväxten var mindre än föregående år, men den totala befolkningen i Malmö steg för första gången till över 300 000 personer. Malmö stads planberedskap är god och det finns möjligheter att snabbt byggstarta ett stort antal bostäder under 2012. Det ekonomiska läget gör emellertid att det blir en stor osäkerhet i prognoserna. Samtidigt fortsätter befolkningen att öka, om än inte lika kraftigt som tidigare. Att mycket av ökningen sker i områden där det byggts få eller inga bostäder alls, aktualiserar åter frågor om trångboddhet och levnadsstandard. Även hemlösheten ökade ­under 2011 och allt fler blir hemlösa av strukturella orsaker – brist på bostäder, svårigheter att få bostad på grund av korta anställningsformer samt hårda krav från hyresvärdar – snarare än missbruksproblem. Under 2012 når den nuvarande, och ovanligt stora­ ungdomsgeneration, som är på väg ut i vuxenlivet sin absoluta toppstorlek, och därför har stadsbyggnadskontoret lite extra fokus på denna grupp. Tyvärr ­visar jämförelser med tidigare år att det blir tuffare­ för unga Malmöbor på både arbets- och bostadsmarknad. Unga har generellt svårare att hävda sig ekonomiskt, bland annat på grund av osäkra inkomster och anställningsförhållanden, och en ökande­ ungdomsarbetslöshet spär på detta ytter­ligare. Från bostadsmarknaden kommer indikationer­ på att allt färre unga Malmöbor har en egen bostad, vilket visar att fler tvingas söka sig ut på en osäker marknad med andrahandskontrakt eller som inneboende.­ UngBo 12, Sveriges första bomässa för unga, ger dock hopp om bättre förutsättningar för Malmös unga fram­ över. kristoffer.arvidson@malmo.se Planeringssekreterare

Antalet sökande i Boplats Syds bostadskö har under 2011 ökat med närmare 4 000 personer. I genomsnitt krävdes under 2011 en kötid på 905 dagar eller närmare två och ett halvt år, för att få ett förstahandskontrakt.

– Det här visar att behovet av hyres­ lägenheter i Malmö­är fortsatt stort, säger Boplats Syds chef Krister Hjelm. Av de 28 500 betalande som fanns i Boplats Syds bostadskö under­2011 sökte 11 500 minst 10 lägenheter ­under 2011. Den genomsnittliga kötid som krävts ­varierar mellan olika stadsdelar och delom­råden. Kortast kötid, 105 dagar, har krävts i delområdet Kryddgården och där har under året funnits 302 ­objekt att söka. Längst kötid, 3 079 dagar, har krävts i delområdet Kronprinsen, men där har å andra­ ­sidan bara funnits en ledig lägenhet att söka. – Under 2011 förmedlade vi totalt 3 195 hyres­ lägenheter. Det är 755 lägenheter fler än under 2010 och andelen lägenheter från privata fastighetsägare ökar hela tiden, säger Krister Hjelm. Det finns nu närmare tjugo fastighetsägare ­anslutna till Boplats Syd och under 2011 kom 16 ­procent av de förmedlade lägenheterna från privata fastighetsägare och 84 procent från MKB. I januari 2012 utökade Boplats Syd öppettiderna­ och har nu öppet 14 timmar mer per vecka än under­ 2011. – Att köa här är både enkelt och rättvist och ­genom att vi gör Boplats Syd mera synligt och tillgängligt hoppas jag att vi kan intressera fler, både ­sökande och fastighetsägare, att ansluta sig, säger Krister Hjelm. b o p l a t s s y d är en kommunal bostadsförmedling för hyresrätter med en enkel och rättvis bostadskö som inte diskriminerar. Uppfyller du fastighets­ ägarens grundkrav konkurrerar du enbart med din kötid. Det existerar ingen favorisering och inte heller­ någon­ svarthandel med hyresrätter, budgivning på hyreskontrakt eller genvägar. Vår gemensamma kö till flera fastighetsägare bidrar till att motverka skenbyten och annat som får bostadsmarknaden att fungera dåligt. Vi följer diskrimineringslagen och kräver att våra anslutna fastighetsägare också gör det. Varken kön, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller etnisk­ tillhörighet ska spela någon roll för din framgång på bostadsmarknaden.

Adress: Stortorget 8, Lejonetpassagen. Besökstid: Må 10–18, ti–To 10–16, fr 10–12. Telefon: 040 34 24 50 Telefontid: må–fr 09–12


Malmös Johan Hermansson arkitekturpärlor – ny turistdirektör i Malmö Boggivagnen Adress: Köpenhamnsvägen 2–6, Mariedalsvägen Tillkomsttid: 1951–53, 1962 Arkitekter: Fritz Jaenecke & Sten Samuelson Byggherre: MKB

I november 2011 tillträdde Johan Hermansson som ny turistdirektör i Malmö stad. Vi ställde några frågor om denna första tid på den nya tjänsten.

Vad har du gjort under dina första hundra dagar som ny turistdirektör? Det har varit hektiska dagar. Jag kommer från tjänsten som evenemangschef i Malmö stad och även om mycket är bekant så är många arbetsuppgifter nya. Som tur är så har jag duktiga medarbetare på Malmö Turism. Just nu är vi i färd med att lägga sista handen på några av årets kampanjer och marknadsföringsinsatser. Samtidigt planerar vi kommande års aktiviteter och marknadsföringsinsatser för Malmö som attraktiv besöksdestination. Vad vill du åstadkomma som turistdirektör i Malmö? Jag vill fortsätta det framgångsrika arbetet med att stärka Malmö som besöksmål. Vi har under en lång rad år successivt flyttat fram Malmös position som attraktiv destination att besöka. Detta är ett arbete som bygger på samverkan med många aktörer i Malmös besöksnäring. Jag ser gärna att vi ytterligare fördjupar denna samverkan och tillsammans skapar många spännande anledningar att resa till Malmö. Boggivagnen, Köpenhamnsvägen 2–6, Mariedalsvägen.

Fritz Jaenecke (1903–78) och Sten Samuelson (1926– 2002) drev under 1950- och 60-talen tillsammans ett av landets mest framgångsrika arkitektkontor. Bland annat var de som enda svenska arkitektkontor representanter vid den internationella bostadsutställningen Interbau i Berlin 1957, tillsammans med storheter som Le Corbusier, Walter Gropius, Alvar Aalto och Oscar Niemayer. Under 1950-talet gestaltade Jaenecke & Samuelson tillsammans en lång rad uppmärksammade byggnader, vilka kännetecknas av ett anmärkningsvärt djärvt och expressivt formspråk – en i jämförelse med samtida svensk arkitektur radikal modernism. Huset i korsningen av Mariedalsvägen och Köpenhamnsvägen var ett av de första som Jaenecke & Samuelson ritade tillsammans. Tio år senare tillkom ett andra femvåningshus, en bilhall i ett plan (nu butik) och ett punkthus i 13 våningar. Arkitekterna hade ambitionen att ge sina byggnader en egen identitet, vilket här ledde till den ovanliga takform som gett benämningen »boggivagnarna«. I likhet med arkitekternas andra hus från samma tid är den bärande betongkonstruktionen synlig i fasaden. Det maskinslagna stavteglet från Veberöd har staplats utan förband för att markera dess karaktär av beklädnad. Genom att omväxlande förlägga lägenheternas kök och vardagsrum mot gata respektive gård har man undvikit att huset fått baksida. Husets planlösning med mörka trapphus mitt i huset och två stora trerumslägenheter och två minimala enrumslägenheter per trapphus var relativt ovanlig för tiden. Jaenecke & Samuelson flyttade in sitt eget kontor i den översta våningen ut mot Mariedalsvägen. tyke.tykesson@malmo.se Arkitekt

Vilka visioner har du för Malmö som besöksdestination? Vi håller just på att formulera en strategi för destinationen Malmö. I den pekar vi på Malmö som en av Europas ledande destination på aktiviteter som innebär delaktighet och förverkligande. Med denna vision vill vi positionera Malmö som en lekfull och nyfiken stad med ett brett utbud av kultur, nöjen och aktiviteter som lockar till möten och får människor att utvecklas. En stad som ständigt förnyar sig och överraskar. Som besökare vill vi att man väljer Malmö för att uppfylla önskningar av upplevelser, delaktighet och förverkligande. Malmös utbud av aktiviteter och upplevelser ska vara lika attraktivt för Malmöbor som för stadens besökare. Är Malmö en evenemangsstad? Absolut. Malmö har en fantastisk arenastruktur med några helt nybyggda arenor och ett antal klassiska

Johan Hermansson, turistdirektör.

mötesplatser. De senaste årens stora evenemang visar på Malmös förmåga att stå värd för de stora händelserna. Handbolls-VM, Melodifestivalen och Malmö City Horse Show är exempel som stärkt Malmö som evenemangsstad. Lägg därtill alla fantastiska aktiviteter på våra scener runt om i stad. Musikaler, operor, teatrar och Malmös rika musik- och klubbliv. Tillsammans stärker de alla Malmö som evenemangsstad. Hur ser du på samarbetet i Öresundsregionen? Vi samarbetar aktivt inom en rad områden för att stärka Öresundregionen som attraktiv region att besöka. Bland annat har vi precis, i samverkan med en rad aktörer i Öresundsregionen, tagit fram en Öresundsregional evenemangsstrategi. Ambitionen är att vi tillsammans ska kunna erbjuda evenemang och upplevelser som varit omöjliga för var och en att erbjuda men i samverkan blir det möjligt. Vi kommer också att marknadsföra vår region som en evenemangs- och upplevelsedestination i världsklass. Nämn några favoritställen i Malmö. Det finns många platser jag tycker man ska besöka när man är i Malmö. Malmö är en stad med många upplevelser och allt inom bekvämt promenadavstånd. Från Västra hamnen där Malmö möter havet till det myllrande folklivet kring Möllevångstorget – Malmös stadsliv är i sig ett besöksmål med mysiga butiker, caféer och restauranger. Malmö museer och Folkets Park är andra exempel på platser jag gärna rekommenderar. Sedan har vi ju alla aktiviteter och evenemang som dagligen sker i Malmö, dessa finner man lättast på vår site malmotown.com. sbk.info@malmo.se

Planering i Malmö 2012:1

|

21


Cleantech Business Center nyöppning i Västra Hamnen Cleantech Business Center är en utställning och mötesplats för cleantech-intressenter i Malmöregionen. Lokalerna består av utställningsplatser, mötes- och konferensrum, arbetsplatser samt möjlighet till fika och spontana samtal.

Malmö stad har satt upp väldigt ambitiösa miljömål och för att nå upp till dessa behövs innovativa mötesplatser, där nya idéer kan gro och förverkligas. De elva företag som presenteras i utställningen verkar inom områden som solenergi, vattenrening, energieffektivisering, hållbart byggande och avfallshantering. Cleantech är en sektor som definieras av EU:s definition som »all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ«. Sektorn sträcker sig över de flesta branscher. Det finns totalt cirka 700 cleantech-företag i Öresundsregionen. Av dessa finns 100 i Malmö, 300 i Skåne och 400 på Själland. Cleantech-företag arbetar inom verksamhetsområden som: • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Avfallshantering och återvinning Bioenergi och biodrivmedel Buller Energieffektivisering Energilagring och hybridsystem Fjärrvärme Hållbart byggande Kylteknik Luftrening Marinteknik Marksanering Materialteknik Miljökonsulter Solenergi System-, styr- och reglerteknik och övervakning Transportmedel Vatten- och avloppsvattenrening Vattenkraft Vindkraft Vågkraft Värmepumpar

Malmö Cleantech City arbetar med att utveckla cleantech i Malmöregionen. Cleantech Business Center är ett av tre delprojekt som Magdalena Kuchcinska och Sebastian Månsson driver tillsammans sedan januari 2010. Syftet med mötesplatsen är att 22

|

Planering i Malmö 2012:1

främja företag i cleantech-sektorn som kan bidra till att Malmö stad når sina långsiktiga miljömål, att till år 2020 vara klimatneutral och att till år 2030 endast försörjas av förnyelsebar energi . Förutom utställningen är Cleantech Business Center en mötesplats med fokus på innovativa samarbeten och framgångsrika affärer. Här kommer föreläsningar, workshops och andra aktiviteter arrangeras för att främja företag i cleantech-sektorn. Som utställare kan man ta hit potentiella kunder, hålla affärsmöten eller större kundaktiviteter. Varje onsdag arrangeras frukostmingel för att stärka cleantechklustret i regionen. Med Cleantech Business Center vill vi uppmärksamma att innovativa produkter och smarta lösningar finns på marknaden, men de måste även användas. Nu ligger tyngden på att få ut produkterna på marknaden och i en sådan process kan en mötesplats vara av stor betydelse. Det kan vara att ta emot en kund, delta i testbed-aktiviteter eller anordna en större kundaktivitet. Förutom Cleantech Business Center arbetar vi aktivt med Testbed. Det innebär att Malmö stad eller någon annan aktör, till exempel ett byggföretag, testar en ny innovativ produkt inom miljöteknik. Det rör sig om ett test i verklig miljö och i begränsad omfattning, det vill säga endast något eller några exemplar av produkten provas. Cleantech-företaget ser hur produkten fungerar i verkligheten och får en direkt feedback av användaren. Det är värdefull information som gör att tillverkaren kan utveckla produkten vidare. Dessutom får företaget en referens för vidare marknadsföring och försäljning. Staden eller företaget som testar produkten får möjlighet att i mindre skala se hur nya innovativa teknologier och smarta lösningar fungerar i praktiken. I slutändan kan detta leda till större inköp av specifika cleantech-produkter. Varje år arrangerar Malmö Cleantech City en Testbedträff på hösten där cleantech-företag får presentera sina produkter för såväl kommunrepresentanter som företag. Arrangemanget fungerar som match-making mellan beställare och leverantörer. När Fullriggaren byggdes anordnades en sådan match-making aktivitet där tio byggherrar satt i en panel och ett tjugotal cleantech-företag fick fem mi-

nuter vardera att presentera sin cleantech-produkt. Visitkort utbyttes och på två timmar fick båda parterna flera goda nya kontakter som i flera fall ledde till konkreta affärer. I och med att den träffen var så lyckad blev vi inbjudna till Hyllie där byggherrarna var specifikt intresserade av en likadande träff fast med fokus på solenergi och avfallshantering. Inom Malmö Cleantech Cluster arbetar vi därför med att bredda cleantech-nätverket. Kluster är enlig sin definition ett antal företag som samverkar med varandra. Vi arbetar enligt så kallat Triple Helix modellen för att tillsammans med andra organisationer som till exempel kommun, utbildningsoch branschorganisationer skapa ett stabilt nätverk som kan vara till nytta för cleantech-företag i Malmö. Nätverket stärker attraktionskraften för nya investeringar, riskvilligt kapital och spetskompetens. Malmö Cleantech City fungerar som en sammanhållande länk och växlar upp det utvecklingsarbete som redan görs på olika platser i staden. Klustret och våra gemensamma satsningar fungerar som ett komplement till stadens och företagens egna marknadsföringsinsatser. Vi samarbetar med universitet och högskola för att få öka uppmärksamheten för cleantech-företag bland studenter. Studenterna får en uppgift att lösa på företaget, det kan vara alltifrån ett uppdrag på några dagar till ett helt examensarbete på 20 veckor. Studenten får en möjlighet att tillämpa sina kunskaper, förstärka sin cv och en referensperson. Företaget däremot får ett problem löst samtidigt som de kan lära känna och kanske på sikt även anställa personen i fråga. Malmö Cleantech City hjälper gärna till när clean­tech-företag funderar på att starta verksamhet i Malmöregionen. Vi har redan ett etablerat brett nätverk inom cleantech i regionen som företag kan ha konkret nytta av. Och på Cleantech Business Center finns till exempel två reserverade platser till utländska företag som funderar på att etablera sig i Malmö. Det kan vara ett första steg i en nyetablering, genom att företaget får tillgång till en professionell lokal där man kan ta emot potentiella kunder och intressenter utan att behöva hyra kontor. magdalena.kuchcinska@malmo.se Projektledare


Har Västra Hamnen blivit som vi tänkt oss? Det var frågan när arbetet med en utvärdering av Västra Hamnen startade förra året. Centrum stadsdelsförvaltning, fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltning­en och stadsbyggnadskontoret i Malmö stad har ge­nomfört en utvärdering som utgår från Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, ett dokument som sammanfattar kommunens ställningstaganden för utvecklingen av Västra Hamnen. För att göra utvärderingen genomfördes ett antal aktivi­teter. En arbetsgrupp gick igenom innehållet i Mål och gestaltningsprinciper… och bedömde hur dagens Västra Hamnen lever upp till målen. Allmänheten tillfrågades med hjälp av telefonintervjuer. 400 Malmöbor, varav 200 boende i Västra Hamnen fick svara på frågor om hur de upplever Västra Hamnen. Allmänheten bjöds även in till ett öppet hus på Västra Hamnens skola där besökarna fick lämna sina synpunkter på stadsdelen. Bygg­herrarna i projektet Fullriggaren intervjuades om sin syn på planeringsprocessen i projektet. Några av de aktörer som finns i Västra Hamnen, markägare, byggherrar och näringsliv, bjöds in till en workshop om måluppfyllelsen. En liknande workshop genomfördes med alla de kommunala tjänstemän som på något sätt arbetar med Västra Hamnen. Fem övergripande mål har utvärderats: • • • • •

Nationellt exempel på hållbart stadsbyggande Kunskaps­stad Mötesplatser Den blandade staden Överraskningar och attraktivitet.

Målet »nationellt exempel på hållbart stadsbyggande« har uppnåtts i hög grad. Bo01 har rönt inter­ nationell uppmärksamhet för energilösningen och planstrukturen. Begreppet grönytefaktor infördes på Bo01 som ett planeringsinstrument för att öka den biologiska mångfalden och används nu i hela staden. Flera byggnader i Västra Hamnen har fått Malmö stads miljöpris Gröna Lansen och Full­riggaren blir Sveriges största passiv- och lågener­gihusområde. Kollektivtrafiken är väl utbyggd med tre busslinjer och gång- och cykeltrafiken prioriteras framför biltrafiken. Framöver ses satsningar på certifieringar av hållbara stadsdelar en­ligt BREEAM av Masthusen och Varvsstaden. Målet att Västra Hamnen ska bli en »kunskaps­ stad« har uppnåtts i många avseenden. Viktigast för måluppfyllelsen är Malmö hög­skolas placering i Väs-

tra Hamnen. Stadsdelen har en stark dragningskraft inte bara på studenter utan även på teknikkonsult­ företag. Före­tagande med framtidsinriktning kan exemplifieras med företagsinkubatorn MINC, Media­ Evolution City och CleanTech City. Det tredje målet att skapa »mötesplatser« har lyckats­ mycket väl. Västra Hamnen är framför allt känd för sina offentliga rum som Sundspromena­den, Daniaparken, Scaniabadet och Stapelbädds­parken. Stadsrummen är rika på upplevelser och stimulerar­ till möten mellan människor. Enligt den enkät­ undersökning som har gjorts i projektet har 95 procent av alla Malmöbor besökt Västra Hamnen. Det framkom också i utvärderingen att det saknas mötesplatser inomhus och mötesplatser som fungerar även vintertid. Det är även brist på mötesplatser i en grön miljö i de östra och södra delarna av Västra Hamnen. Det fjärde och mest komplexa målet är »den blandade staden« och har uppnåtts i vissa avseen­den. Helheten upplevs som blandad avseende funk­tioner även om alla delområden inte är blandade. I Västra Hamnen finns bostäder med olika upplåtel­seformer, stora och små företag, ut­bildning på alla nivåer, idrottsanläggningar, kom­mersiell service och kulturinstitutioner. Stråket från Malmö C till Dockan har blivit en naturlig fortsättning på Mal­mös centrum och uppfattas som den mest blandade delen av Västra Hamnen. Brister finns framför allt vad gäller kommunal och kommersiell service samt kultur. Behovet av förskoleplatser är större än tillgången och Västra Hamnens skola räcker inte längre till för alla barn i skol­ åldern. De idrottslokaler som finns på Kockum Fritid är otillräckliga för skolans behov. Vad gäller den kommersiella servicen så står ett Systembolag allra högst på Västra Hamnenbornas önskelista. Även apotek, mindre matvarubutik och bageri efterfrågas. Det femte och sista målet »överraskningar och attraktivitet« är uppnått till viss del. Den största­attraktionen är havet. Det anser både de boende och besökarna. Även promenadstråken, de offentliga platserna och prisbelönt arkitektur bidrar till attrak-

N

VÄSTRA HAMNEN Primära funktioner okt 2011

Arbetsplats

Bostad

Kultur/Fritid

Park

Förskola/Grundskola/ Gymnasium/Högskola Handel

Plats Gator Parkering

tiviteten. Det finns många byggnader med hög klass på den arkitektoniska utformningen: Turning Torso, Regionhuset, Urbana Villor, hovrätten, parkeringshuset Skrovet etc. Västra Hamnen används ofta för tillfälliga arrangemang och evenemang sommartid. Allt detta bidrar till attraktiviteten. Det gör däremot inte de obebyggda tomterna som upplevs som skräpiga och ödsliga. Blåsten upplevs som det sämsta med Västra Hamnen. Trafiksituationen med långa bilköer i rusningstid bidrar inte heller till attraktiviteten. Planeringsarbetet för de resterande områdena i Västra Hamnen fortsätter och nu tillförs ny kunskap tack vare halvtidsutvärderingen. Inom kommunen förbereds också för att uppdatera målen och visionen för Västra Hamnen. Pernilla Andersson Projektledare för Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen

Statistik Befolkning: Antal boende/åldersindelning 1 jan 2011 Ålder

0

1–5

6–9

10–12

13–15

16–18

19–24

25–44

45–64

65–79

80–

Totalt

Malmö

4 938

19 124

11 151

7 807

8 370

9 614

26 529

98 376

66 504

31 162

15 388

298 963

Västra Hamnen

113

271

100

40

49

93

342

1 964

1 120

326

94

4 512

Antal invånare, 1 jan 2011 Bo01 Dockan

Utbildning

Bostäder efter upplåtelseform 31 dec 2010

2 343

Totalt

972

Flagghusen

1 129

Malmö

Totalt antal invånare

4 512

Västra Hamnen

Disponibel inkomst för familjer 20 år i klasser 31 dec 2009 VÄSTRA HAMNEN Antal familjer

MALMÖ Antal familjer

0 kr

262

11 945

1 kr–119,9 tkr

372

30 371

120,0–239,9 tkr

591

62 172

240,0–359,9 tkr

602

31 106

Småhus

Allm nyttigt

Hyresrätt

Bostadsrätt

Ägare

147 253

26 484

21 630

46 006

56 898

22 719

2 586

67

230

597

1 694

65

Större arbetsplatser i Västra Hamnen Företag

Atea, Cybercom, Duni, EWP, Egmont, Epsilon, HSB, IBM, ICA Maxi, If Skadeförsäkringar, KPMG, Kockums, Kock­ ums Industrier, Logica, Mercedez-Benz, NCC, PEAB, PWC, Ramböll, SVT, Sigma, Telia Sonera, Tyréns, WSP, Wihlborgs och ÅF

Grundskolor, 2011

Västra Hamnens skola och Vittra Västra Hamnen

Förskolor, 2011

Skeppets förskola, Fyrens förskola och Västra Hamnens skolas förskola

Gymnasieskolor, 2011

Mediegymnasiet, Universitetsholmens gymna­sium, Kunskapsgymnasiet, ProCivitas Privata Gymna­ sium i Malmö

Helårsstudenter på Malmö högskola, 2010

ca 13 000

– varav i Västra Hamnen

ca 10 300

Arealer m.m. Västra Hamnen inkl. vattenytor

187 ha

Allmän platsmark som underhålls av Gatukontoret, 2011

43,9 ha

Stat

Malmö Högskola, Hovrätten över Skåne och Blekinge

– varav grönyta (park, gatuplantering)

15,0 ha

Malmö stad, Region Skåne

Kuststräcka runt Västra Hamnen

9600 m

10 111 (Källa SCB, Supercross)

360,0–479,9 tkr

309

14 497

Kommun och region

480,0–w tkr

664

18 740

Antal förvärvsarbetande 2009

Källa: SCB. Malmö stadskontor, Avd. för samhällsplanering

Planering i Malmö 2012:1

|

23


Kongress Konsert Hotell – innerstadens nya mötesplats Arbetet med att ta fram en detaljplan för projektet har pågått under hela 2011 och är nu avslutat genom att kommunfullmäktige antog detaljplanen den 15 mars i år.

Nu fortsätter arbetet med bygglovet för själva Kongress-, Konsert- och Hotell-anläggningen. Bygglovet beräknas vara klart för beslut innan sommaren. För att knyta ihop planområdet med omgivningarna och få en gestaltningsmässig helhet med blandade funktioner och en över dygnet levande stadsdel, möjliggörs byggrätter för bostäder och kontor norr och väster om KKH. Förutsättningarna för dessa byggrätter har varit att de gestaltningsmässigt ska tillföra området ett mervärde och samspela både med anläggningen och med befintlig bebyggelse i närområdet. Väster och norr om anläggningen möjliggörs för två flerfamiljshus, totalt cirka 150 lägenheter. I områdets nordvästra hörn möjliggörs för ett kontorshus. Bottenvåningar ut mot allmän plats ska innehålla­offentliga centrumfunktioner som butiker,­ restauran­ger och caféer. Planförslaget medger att fler­familjshusen kan byggas från fem våningar upp till 16 våningar och kontoret från fyra våningar upp till nio våningar.

Kongress Konsert Hotell Konsert Kongress Hotell är en framtidsarena base­ rad på öppna kulturella och värdeskapande möten.­ Med sin kombination av flera funktioner­ ges utom¬ordentliga förutsättningar att bli en aktiv­ mötes­plats med publik och besökare från hela Malmö,­regionen, södra Sverige och från andra länder. Anläggningen ger Malmö en kraftfull resurs­ i profileringen av Malmö som musikstad med beto­ ningen på öppenhet, vidgat deltagande och en mötes­plats för alla genrer. Anläggningen blir unik för att utveckla publika­ möten. Dessa kan ha sin utgångspunkt i såväl konserter som kongresser, allmänt umgänge som evenemang i parken. Med sin strategiska placering som bindande länk mellan den gamla och nya staden, bildar platsen kring Konsert Kongress Hotell ett stråk där många människor kan passera. Konsert Kongress Hotell kommer att fånga upp besökaren i kraft av sin mångfald, något som möjliggörs av de fem offentliga spelrum som skapas och där aktiviteter av olika slag kan genomföras. Dessa kan pågå på flera platser samtidigt och över en stor del av dygnet vilket ger ett pulserande folkliv från morgon till kväll. De fem spelrummen är konsertsalen, kongressalen med de små mötesrummen, flexibla salen, foajé­erna och restaurangen samt utescenerna och parkanläggningen. För att nå fram till visionen med Konsert Kongress Hotell som den självklara mötesplatsen där alla fem spelrum är aktiva sker gränsöverskridningar­ mellan Konserthusets och Kongress- och hotellets verksamhet. En gemensam organisation skapas med en tydlig och väl genomarbetad strategi beträffande samarbete och uthyrning. Områdets stadsutveckling och sociala utveckling Anläggningen kommer att ligga på bästa läge på Universitetsholmen på gångavstånd från 24

|

Planering i Malmö 2012:1

Modell av Kongress Konsert Hotell framför kanalen, med konserthuset till vänster, i mitten kongresscentret och sedan hotellet.

Centralstationen­ och den nya Citytunnelstationen, mellan den gamla stadskärnan och den nya moderna stadsdelen Västra Hamnen. Universitetsholmen erbjuder en unik möjlighet genom sitt strategiska läge som sammanbindande länk mellan Innerstaden och Universitetsholmen och vidare ut till Västra Hamnen. På platsen finns dess­ utom sedan länge ett behov av att realisera en aktiv mötesplats och citypark. När­heten till Centralstationen och Malmö högskola är andra­viktiga förutsättningar. Det stationsnära området kommer att innebär en betydligt högre och tätare­stadsstruktur. Den blandade innerstadskaraktären kommer att utvecklas till en storstadskaraktär med ett intensivt stadsliv.

Stadsrummet Planområdet som stadsrum fyller flera viktiga funktioner. Den allmänna platsmarken kommer att ha egna kvaliteter som även lockar besökare utan koppling till konserthuset och kongresshallen. Den skall vara en mötesplats som erbjuder möjligheter till social­ samvaro för såväl verksamma i området, studenter och boende som övriga besökare. Som mötes­plats ska den även erbjuda möjligheter till olika­aktiviteter och arrangemang. En viktig ambition­i planförslaget är att ta vara på stadsrummets läge vid kanalen på bästa sätt. Dels för att stärka vattenkontakten men också för att stärka den visuella kontakten med stadskärnan.

Byggnaderna Planförslaget innehåller flera höga byggnader varav hotellet är högst. Malmös karaktär präglas av komplexitet med en mångfald av uttryck från olika epoker. I Malmö står höga hus som solitärer och har ett eget starkt uttryck, de är strategiskt placerade och fungerar

som markörer för platser och stadsdelar. Kongress-, konsert och hotell-anläggningen med sina tre hotelltorn kommer att utgöra ett av dessa nya landmärken. anna.b.holmqvist@malmo.se Planarkitekt

basfakta

Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen AS Landskapsarkitekt: SLA Landscaping Akustiker: Akustikon Byggherre konserthuset: Malmö stad genom Stadsfastigheter, hyresgäst: MSO (Malmö Symfoniorkester) Byggherre kongress och hotell: Skanska Sverige AB, hyresgäst: Choice Hotels Internationell tävling: Projekt- och markanvisningstävling för kongress-, konsert- och hotellanläggning år 2008–2009 Detaljplan: 2011–2012 Byggstart: 2012 Invigning: 2015 Byggområdets area: ca 3,3 ha och består av en yta som är omkring 150x250 meter. Kongress 6 150 kvm BTA Konsert 14 250 kvm BTA Hotell 21 000 kvm BTA, 445 hotellrum Gemensamma ytor 5 600 kvm BTA Summa Kongress Konsert Hotell totalt 47 000 kvm Kapacitet 1600 platser i konserthus 1500 platser i kongress Antal boende och sysselsatta: Sysselsatta i kongress-, konsert- och hotellanläggningen: 250–500 personer Sysselsatta i kontor cirka 750 personer Boende cirka 300 personer Cirka 150 lägenheter


Media Evolution City öppnar dörrarna Nu har huset som arbetar för mediebranschernas innovation och tillväxt öppnat! Det råder en härlig flyttyra bland företagen som håller på att göra sig hemmastadda i det alldeles nybyggda huset. Flyttkartonger, glada tillrop, förväntansfulla samtal och stämningen i topp. Media Evolution City med utsikt mot hamnbassängen.

Finputs inför öppning.

Det märks redan att Media Evolution City är en mötesplats där det kommer att ske viktiga händelser som driver mediebranscherna framåt. Enkelt, flexibelt och låga sociala trösklar. Det är grundtanken med Media Evolution City som har sin adress på Stora Varvsgatan vid Dockan, som är en del av Västra Hamnen i Malmö. Så småningom kommer 450 personer från små och stora företag att dagligen mötas här. Många företag på plan två och uppåt i huset har flyttat in med sina verksamheter och det råder komma-i-ordning-stämning. Under den närmsta tiden kommer fler företag att flytta in i ett jämnt flöde. Media Evolution City öppnade portarna för inflyttning på entréplan den 19:e mars 2012, precis i enlighet med tidplan. Det är företag som har tecknat serviceavtal för plats i Fix Office, Fix Desk och Flex Desk som har sin verksamhet här. Wihlborgs Fastigheter äger huset och hyr ut kontoren på de tre översta våningarna. Media Evolution och Wihlborgs har under hela bygget samarbetat med gemensam vision att huset byggs för företag inom mediebranscherna.

Mötesplatser för nya affärsmöjligheter Hela huset är byggt för att folk ska kunna mötas och samverka. Det fysiska mötet öppnar upp för nya affärsmöjligheter. På entréplan finns en mängd Fix Desk i Medieskogen.

mötesrum som möjliggör möten, konferenser, utställningar och annat. Små företag möter stora och får genom en fysisk plats tillgång till varandra. De lär känna varandra på plats, drar nytta av varandras kunskap och kreativitet. Mötesrummen i Meetingpointen är modernt utrustade med bra teknik och flera av rummen kan med enkelhet möbleras om och förvandlas till en mötesplats för produktlansering, filmvisning eller fest­ lokal. Det största mötesrummet tar upp till 120 personer sittande i biosittning eller om man så vill mer än 200 personer för stående mingel. Alla nio mötesrum är bokningsbara och kan hyras av vem som helst. De före­tag som har sitt kontor i huset eller är medlemmar i Media Evolution betalar en rabatterat avgift. Restaurangen med barista kommer att öppna i juni och då ökar möjligheterna till spontana möten ännu mer. Aktiebolaget Slagthuset står bakom den nya restaurangen och just nu pågår en tävling för att hitta ett bra namn.

som arbetar för att stärka innovation och tillväxt inom mediebranscherna. Planen är att bygga Europas ledande plattform för detta.

Företag i huset First Flight Communication, Good Old, Ericsson ConsumerLab, Popdevelop, Agnesfilm & Tele­ vision, Do-Fi, Magisty, Le Petit Garcon, Adamsson Appelfeldt Advertising, PlanB, Kullander, Mint, Hepp film, Wonderleap, Sweden Models, Citat, Mynewsdesk, Tilo, Framtidslyftet, BUFF, Nordic­ Game Resource, Redikon, Locamotive, Brother/ sister,TopVisible, Agnesfilm & Television, Mellotron, Southpost, Matter, Brightstep, Epsilon, Anders­ Nyman Consulting, Fikon Design, Förorten i Centrum, We have a plan, Mannov, Telavox, Informator, Load Solution och Notified.

Vill du veta mer? Om du är nyfiken på att veta mer så hör av dig till oss, vi hjälper till efter bästa förmåga. Besök gärna Media Evolution City, för att se hur huset funkar i verkligheten. Pernilla Lavesson, kommunikationsansvarig pernilla@mediaevolution.se Adress: Stora Varvsgatan 6a, 211 19 Malmö mediaevolutioncity.se #mediaevcity @mediaev

Flex Desk.

Kontorslösningar med fullservice på entréplan På entréplan finns kontorslösningarna med fullservice. Där ingår all praktisk service såsom wi-fi, skrivare, posthantering och städning. Det är enkelt att flytta in och i takt med att företag växer, antingen under en period eller permanent, så finns det möjlighet att kontorsutrymmet kan växa och krympa efter behov. Media Evolution City finansieras genom intäkter från företagen i huset och uthyrning av möteslokaler. Media Evolution kommer att ordna konferenser, frukostmöten och liknande. Ett gott samarbete och goda samtal med Wihlborgs Fastigheter, byggherrar, politiker och företrädare från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet har skapat huset som ska leva och sjuda av företagsamhet och spännande affärer.

Media Evolution City – en del av Media Evolution Media Evolution är ett mediekluster och en medlemsorganisation (i dagsläget över 240 medlemmar)

Flex Desk Alternativ 1–20 dagar – maximal flexibilitet med del i fullservad öppen kontorsmiljö med personlig låsbar förvaring och en egen postbox. Kontraktstid: 0 månader Uppsägning: 0 månader Minimiköp: 20 dagar, används inom 6 månader Pris: 300 kr/dag (6000 kr/20 dagar) exkl. moms Alternativ 2–10 dagar – maximal flexibilitet med del i fullservad öppen kontorsmiljö. Kontraktstid: 0 m ­ ånader Uppsägning: 0 månader Minimiköp: 10 dagar, används inom 3 månader Pris: 300 kr/dag (3000 kr/10 dagar) exkl. moms Fix Desk – eget skrivbord i fullservad öppen kontorsmiljö med personlig låsbar förvaring och en egen postbox. Kontraktstid: löpande Uppsägning: 3 månader Pris: 4000 kr/mån exkl. moms. Fix Office – fullservat kontor, möblerat och låsbart med plats för upp till fyra personer. Kontraktstid: löpande Uppsägning: 3 månader Pris: 12 000 kr/mån exkl. moms. Plan 2–4 (fullt) Office – skräddarsydd kontorslösning för just ditt företags behov. Kontraktstid: 3 år eller längre Uppsägning: 9 månader Pris: 2100 kr/kvm per år exkl. moms.

Planering i Malmö 2012:1

|

25


Masthusen – en ny hållbar stadsdel i Västra Hamnen Stadsdelen Masthusen, som utvecklas av Diligentia i samarbete med Malmö stad, blir Nordens första miljöcertifierade stadsdel.

Området i Västra Hamnen kommer att växa fram till ett attraktivt område med kontor, bostäder, service, handel och restauranger. Snart påbörjas byggnationen av det första huset – ett kontorshus som kommer att vara placerat vid det planerade stadsdelstorget. Alldeles intill Turning Torso blir 100 000 historiska kvadratmeter omvandlade till en helt ny stadsmiljö där första inflyttningen kommer att ske under 2013. Kvarter efter kvarter i Masthusen kommer att utvecklas och detaljplaner tas successivt fram. I området finns idag ett befintligt kontorshus, det så kallade­ Glashuset, på 11 000 kvadratmeter. Här ­huserar Diligentias eget Malmökontor tillsammans med ett antal andra företag. Granne med Glas­huset ligger Malmös mest välrenommerade ICA Maxi butik.­ – Masthusen kommer att bli en levande stadsdel som lever alla tider på dygnet, med ett varierat utbud och närhet till havet men också till innerstaden. Det kommer att bli som en stad i staden, ­säger ­Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef för Diligentia i Malmö. Ett stadsdelstorg, som kommer att utgöra navet i den nya stadsdelen, anläggs med plats för grönska och uteserveringar. Torget kommer att ha en storlek motsvarande Lilla Torg i Malmö. Genom området planeras även ett diagonalt huvudstråk för att göra stadsdelen inbjudande, trygg och levande. Området kommer att erbjuda flera stråk och gröna ytor med plats för avkoppling.

Det första kontorshuset Snart påbörjas byggnationen av det första av de två kontorshusen som är planerade i första skedet. Det nya huset får sex våningar och kommer att inrymma 6 000 kvadratmeter kontor och 1 800 kvadratmeter service och butiker. Husets placering är i anslutning

Översiktsvy över Masthusen. Bild: Diligentia.

till den befintliga ICA Maxi butiken och det planerade stadsdelstorget. Efterhand kommer området att bestå av såväl kontor som bostäder med ett varierat utbud av butiker, caféer, restauranger och service. Husen kommer att visa ett modernare snitt som passar väl in i övriga Västra Hamnen och som är i linje med det nya framtida Malmö.

Det flexibla kontoret Det som utmärker de framtida kontorslokalerna är flexibilitet för att göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt för hyresgästerna. – Vi satsar på flexibla kontor som enkelt kan möbleras om istället för att byggas om. Är före­tagen med i ett tidigt skede ges de också möjlighet att påverka utformningen av kontoren för att få unika profilerade lokaler, säger Andreas Ivarsson. Fokus ligger på naturliga, attraktiva och levande mötesplatser som är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö.

En miljöcertifierad stadsdel Masthusen är den första stadsdelen i Norden som kommer att hållbarhetsklassas enligt det internationella världsledande systemet BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) Communities. Systemet bedömer hur väl ett nytt bostads- eller kommersiellt område lyckas skapa en god totalmiljö för sina brukare och huruvida man kreerat en god och hållbar relation till sin omvärld. Till detta räknas även stadsdelens tillgänglighet och gående och

Vy över torget. Bild: Diligentia. Fasad. Bild: Diligentia.

cyklister kommer att prioriteras. Cykelvägar gör det enkelt att cykla till Malmö centrum och med en 15 minuters promenad nås närmaste Citytunnelstation. Hänsyn tas till kommunala färdmedel och redan idag trafikeras området av stadsbussar som avgår var femte minut under högtrafik. En bilpool kommer också att startas i området. Diligentia arbetar för att området ska vara attraktivt även under utvecklingsfasen. I Masthusen finns idag informationstavlor uppsatta med information om hur området kommer att utvecklas. För mer information om Masthusen, besök www.masthusen.se. andreas.ivarsson@diligentia.se Marknadsområdeschef Malmö

26

|

Planering i Malmö 2012:1


Latinskolan i ny skepnad Malmö Latinskola är i förändring. Höstterminen 2013 nyöppnar gymnasieskolan och räknar med ­närmare 1000 elever på utbildningar inom främst media, musik, teater och dans.

Vy från Drottninggatan mot nordost och bibliotek. Bild: Arkitektgruppen.

Flygbild över den Nya Malmö Latinskolan. Bild: Arkitektgruppen.

Den över 130 år gamla huvudbyggnaden kompletteras med en modern trevåningsbyggnad i vinkel i korsningen Drottninggatan-Löjtnantsgatan. Några nya, lägre byggnader ansluter till de befintliga och kopplar samman byggnaderna även invändigt. – Det var viktigt för oss att byggnaden skulle ha ett formspråk och en skala som passar platsen. Utmed Drottninggatan reser sig ett antal solitärer från gamla Länsstyrelsen och fram till nuvarande Malmö Latinskola. Vi ville att också att den nya byggnaden skulle upplevas som en solitär med ett egenvärde, inte minst med tanke på den spännande och kreativa verksamhet den ska innehålla, berättar Lars Karud på Arkitektgruppen i Malmö som tillsammans med kollegan Anna Maria Wendt ritat Nya Malmö Latin. Idag syns den gula Latinskolan på långt håll och det ska den göra även fortsättningsvis. Man ska kunna se den gamla skolan från andra sidan kanalen, från Södra promenaden till Södertull. Därför är de nya byggnaderna låga där de ansluter till gamla Latinskolan och högre i korsningen mot Löjtnantsgatan. – Med uppglasade och lätta förbindelsegångar mellan nytt och gammalt kan det ursprungliga sambandet mellan den gamla pampiga huvudbyggnaden och dess annex utmed Drottninggatan fortfarande upplevas på plats, säger Anna Maria Wendt. Den nya huvudentrén kommer att ligga vid en entréplats som vänder sig mot hörnet Drottninggatan/Löjtnantsgatan. – Vi placerade entrén i 45 graders vinkel mellan Drottninggatan och Löjtnantsgatan för att inte rikta den nya huvudentrén mot den ena eller andra gatan utan kunna flirta med båda, berättar Lars Karud. Eftersom den nya skolan med sina estetiska utbildningar vänder sig utåt med bland annat konserter har den fått en entréplats. – Den skapade vi genom att fasa av och dra in hörnet på byggnaden. Innanför dörrarna finns en

Vy från Drottninggatan mot söder. Huvudentrén. Bild: Arkitektgruppen.

foajé som leder vidare till konsertsalar, skolrestaurang och teaterlokaler, förklarar Anna Maria Wendt. Första våningen i nybygget blir skolans hjärta med bland annat en stor aula/teatersal med 350 platser, reception, cafeteria, bibliotek, restaurang, radiostudio och personalrum. Lokalerna knyts samman av den ljusa foajén som rymmer arbetsytor för eleverna. Högre upp i byggnaden finns bland annat akustiskt specialanpassade lokaler för musikundervisning, övningslokaler, arbetsrum för personal m m. – Vi har också arbetat mycket med att försöka skapa spännande utblickar inifrån olika utrymmen ut mot den fantastiska omgivning som kanalområdet och ett närliggande pulserande centrum utgör, säger Lars Karud.

Solterrass i söderläge Den korta Löjtnantsgatan som skiljer brandkåren från Latinskolan ska få ett ansiktslyft i samband med skolbygget. Med träd och ny markbeläggning förvandlas den från parkeringsgata till promenadgata. Många av skolans elever och besökare förväntas komma från gång- och cykelvägen på Kungsgatan via Löjtnantsgatan till skolan. På baksidan av Latinskolan finns en liten bota-

nisk trädgård som man i möjligaste mån låtit vara orörd. – Vad gäller utomhusmiljön har vi skapat en skolgård på ett högre plan i och med att vi planerat en takterrass i söderläge ovanför skolrestaurangen. Det blir som ett fint soldäck med bland annat parasollträd, säger Lars Karud. Utformningen av den befintliga skolgården framför den gamla skolbyggnaden är i hög grad baserad på idéer som framkommit i samarbete med en landskapsarkitekt och skolans elever och personal. Bygget är Malmö stads sätt att möta den hårdnande konkurrensen från fristående skolor i en tid då relativt få Malmöungdomar är i gymnasieåldern. I och med att Nya Malmö Latin öppnar stängs Medie­ gymnasiet i Västra Hamnen och Heleneholms gymnasium och utbildningarna inom de konstnärliga uttrycken dans, teater och musik flyttar till de centralt belägna lokalerna på Nya Malmö Latinskola. Det blir en skola istället för tre och med bättre geografiskt läge och toppmoderna lokaler.

Kvällsöppet Den nya latinskolan kommer att vara ett kreativt centrum för Malmös unga även efter skoltid. Förutom skolans utåtriktade verksamhet i form av till exempel konserter, föreställningar, utställningar och filmvisningar ska det vara möjligt för elever att arbeta i specialsalarna även efter skoltid. – Det är ett annat sätt att se på skola. Lärandet är ju inte begränsat till undervisningen i klassrummet och vi vet att på gymnasieskolor där man arbetar mycket ämnesövergripande och i projekt där lägger elever mycket tid tillsammans på helger och kvällar och då är det viktigt att skolan kan fortsätta att vara en mötesplats, säger Maria Jarlsdotter, projektledare för Nya Malmö Latin. Planer finns också på att efter skoltid ge kurser inom estetiska ämnen till grundskoleelever. – Det kan vara ett sätt att få upp intresset hos grupper som inte annars skulle söka sig till de estetiska gymnasieprogrammen, säger Maria Jarlsdotter. De nya lokalerna är redan efterfrågade. I dagsläget har flera föreningar och organisationer flaggat för att de är intresserade av att hyra lokalerna för föreställningar och andra evenemang. katarina.falk@malmo.se Redaktör, Utbildningsförvaltningen

Planering i Malmö 2012:1

|

27


Framtiden i Herrgården och Rosengårdsfältet Malmö ska bli tätare och 1960- och 1970-talens bostadsområden står i blickfånget för planeringen. ­Samtidigt har staden en uttalad ambition att med sitt arbete uppnå viktiga samhällsmål, en ökad social balans.

Tätt och rättvist Malmö

Planområdet behöver bättre möjligheter till rek­ Ett rättvist Malmö handlar i grunden om ökade re­ation och målpunkter för kultur och fritid, inte möjligheter till arbe­te och god utbildning, bra bo- minst för äldre, för tjejer/kvinnor och för Malmö­ städer, ökad delaktighet och rättvis välfärd. För att bor generellt. Ett bärande förslag i planprogrammet det socialt hållbara Malmö ska kunna växa fram är en uppgraderad och mer aktiv stadsdelspark som framhålls förändringar i den byggda strukturen som integreras med omkringliggande verksamheter, mer stadsodling och nya målpunkter som utvecklas ur viktiga verktyg, tillsammans med många andra. Planprogrammet för Herrgården och Rosen- det som finns på platsen, exempelvis ett trädgårdsgårdsfältet föreslår en stomme för hur vi kan tänka café. Det som byggs ska tillföra något nytt och bidra och planera för att vinna fler värden och inte förlora med större variation i områdets ensidiga enheter. några när intresset för att bygga mer har väckts och när exempelvis behovet av nya förskolor och bättre Det nya måste läggas till i en struktur där olika funkskolmiljöer är skriande. De övergripande strategierna­ tioner stärker varandra. En ny bostad kan exempelär inte nya, studierna och de gemensamma arbetena vis vara ett radhus. Det ska kanske också innehålla­ har varit många. Planprogrammets målbild är lång- en verksamhetslokal och ligga vid en ny gata som är siktig men det är viktigt att börja arbeta efter den lätt att nå. En ny skolbyggnad kan även innehålla arbetsplatser eller föreningslokaler, ligga vid ett vik­redan nu, i stort och i smått. tigt rörelsestråk och kunna utnyttja parkens miljöer.

Viktiga värden genomsyrar programmet

Planområdet omfattar bostadsområdet Herrgården, Rosengårdsfältet och det centrala skol- och fritidsområdet i södra Rosengård. Det behöver med olika medel länkas samman med sin omgivning. Viktiga åtgärder är därför att bearbeta trafiksepareringen där det kan göra som mest nytta, att stärka det viktiga Rosengårdsstråkets sträckning genom stadsdelen och att bygga ett nät av gång- och cykelvägar, gränder och gator som gör områdena lättare att hitta i.

Många har tyckt Planprogrammets tankar har nu prövats, av myndigheter, förvaltningar och berörda i området. Tio förändringsexempel ur planprogrammet har diskuterats under två framtidsvandringar och i ett antal workshops med föreningar, med bland annat pensionärer och skolelever. I en välbesökt utställning på stadsdelsbiblioteket och på Malmö stads hemsida har synpunkter på förslagen samlats in i enkätform.

En dialogkarta med tio förändringsidéer följde med planprogrammet under samrådet. Den användes som spel när förslagen diskuterades i olika sammanhang (ovan).

28

|

Planering i Malmö 2012:1


Många har tyckt, och tycker olika, men några teman blir tydliga i det insamlade materialet. Behovet av utveckling framhålls av många som viktigt men en rädsla för okänsliga tillskott framkommer också. Parken behövs, rösterna är eniga. Den kan kanske bebyggas i mindre omfattning och framför allt erbjuda mer av samlingspunkter och vackra, omhändertagna platser. Trafikfrågan engagerar också. Det borde vara möjligt röra sig genom området med bil på några ställen. Samtidigt måste området också i fortsättningen vara trafiksäkert för barnen. Ny bebyggelse kan tillsammans med en tydligare gatustruktur skapa ett bättre sammanhang och en ny entré till området från Ramels väg.

Bennets väg

arps väge n

Nya bostäder, skola, kultur och servicefunktioner behöver nya förutsättningar centralt i området. Bilden visar hur bebyggelse, kommunikationsstråk och park kan samverka.

Ben

nets

väg

Katt

magdalena.alevra@malmo.se

Hård

s väg

Arkitekt

vo n

Hård

Ro

sen

sv

äg

Am i

ral s

s vä

Pers

g

bo

vo n

rgsg

ata n

Skola och fritid

Rosengårds-

sen

ga tan

sv

äg

Herrgårdens bostadsområde

n

Lig

ust erg

ge

ata n

fältet

Jäg

ers

rov äg

en

Botil

denb

ing

Planprogrammet och dialogkartan i sin helhet kan du läsa och ladda ner på www.malmo.se/dialog­ rosengard

Ro

Inr eR

Planprogrammet blir en viktig utgångspunkt för fortsatta projekt. Nu handlar det om att få till stånd de projekt som verkligen kan påverka områdets förutsättningar. Att förverkliga planerna kommer därför att innebära komplexa planeringsuppgifter i befintliga miljöer, mer svårhanterliga processer (det gäller att jobba bra tillsammans) och inte minst en utmaning för kommunens ekonomi. Här gäller det att göra viktiga val. Strategiska satsningar är viktiga delar i berättelsen om Malmös framgångsrika utveckling: utbyggnaden av Västra Hamnen, förnyelsen av innerstaden och infrastrukturprojekt som Öresundsbro och City­tunnel. Stadens tillskott av resurser i projekten har betalat sig i form av ökad attraktivitet, efterfrågan och tillväxt. Just nu finns ett intresse av att investera i byggprojekt i Rosengård. Många utvecklingsidéer är samtidigt, för att bli riktigt bra, förenade med investeringsbehov i bland annat infrastruktur. Det är investeringar som sen kan betala sig i form av ökad välfärd och rättvisa, ökad attraktivitet och fortsatt nyfikenhet på hela staden. Situationen är inte unik. I många storstäder beskrivs samma behovsbild. Nu är det viktigt att Malmö, som med sina tidigare utvecklingssatsningar blivit förebild för många, ska våga satsa så vi kan bli stolta över stadens utveckling, ännu än gång.

Väst ra

Nya arbetssätt och rejäla satsningar

orgs vä

gen

Planområdet med Herrgårdens bostadsområde, det centrala skol- och fritidsområdet samt Rosengårds­ fältet.

Planering i Malmö 2012:1

|

29


Science Village, Lund NE/Brunnshög Nu står byggkranarna på rad i Lund NE/Brunnshög. MAX IV – ett jättemikroskop i världsklass – byggs och invigs 2015 och detaljplanen för ESS – världens kraftfullaste neutronkanon – är på samråd. Jätteanläggningarna ska göra det möjligt för forskare att studera de allra minsta beståndsdelarna i Universum. Tillsammans är investeringarna i klass med kostnaderna för Öresundsbron. Samtidigt ska en ny stadsdel växa fram kring MAX IV och ESS. Fyra arkitektteam har i dagarna kommit med förslag för hur Lund Science Village, området mellan anläggningarna, ska utvecklas till en mötesplats för forskare från hela världen. Danska COBE arkitekter får förtroendet att utveckla sitt koncept vidare. Lund Science Village är den delen av Lund NE/ Brunnshög, som ligger mellan MAX IV och ESS. Området ägs av Lundamark AB, som Region Skåne, Lunds Kommun och Lunds Universitet står bakom. Bolaget är bildat för att utveckla och förvalta Lund Science Village. Målet är att skapa världens bästa forsknings- och innovationsmiljö och ett skyltfönster för svensk hållbarhetsplanering. Här kommer forskningsinstitut och forskarbostäder, filialbyggnader och lokaler för universitet och högskolor samt service med matställen, butiker och gym att inrymmas. Arkitektteamen har tagit fram idéer och förslag kring kreativa möten och använt dessa som bas för sina strukturplaner. Förslagen behandlar stadsdelens identitet, innehåll, offentliga rum, kreativa mötesplatser, trafikstruktur, förhållande till omgivningen och sist men inte minst kopplingen mellan ESS och MAX IV. Utmaningen är att skapa en stadsmiljö runt forsk-

ningsanläggningarna som bidrar till att många väljer att stanna lite längre än vad som är nödvändigt för att utföra sina experiment. Den enkla tanken är att försöka skapa möjlig­ heter till möten mellan våra lokala forskare och de gästande. Forskning visar att det finns ett direkt samband mellan möten med framgångsrika forskarkollegor och framgångsrik forskning. Så om fler stannar längre ökar chanserna att vi får synergivinster i vår region. Hur skapas sådana miljöer­ på en åker mellan två jätteanläggningar vid E22? De olika­ arkitektteamen presenterar lösningar som bygger på etapputbyggnader där stads- Lund Science City, nattbild. Bild: Cobe Architects. delen växer fram steg för steg. Det valda förslaget placerar de första byggnaderna anläggningen Expo, som visar hur anläggningarna kring spårvägshållplatsen och den antikvariskt in- fungerar, vilka experiment som pågår och vilka retressanta möllan invid en gammal skånegård. Där sultat som uppnåtts för alla oss som bara är nyfikna. kan en miljö skapas där gammalt möter nytt. Runt Där finns kanske också mötesplatser mellan näringsden första etappen finns grönplanering som stödjer liv och forskning? Och mellan forskare. Det två forskningsanläggningarna kompletterar utbyggnadsstrukturen. En stark mötespunkt skapas vid hållplatsen mel- varandra och många kommer att passa på att utföra­ lan anläggningarna. Där finns den planerade besöks- försök i bägge när de är här. En gemensam mötes-

Lund Science Village, inspirationsbild från 2010, White arkitekter.

30

|

Planering i Malmö 2012:1


– världens främsta forskar- och innovationsmiljö

Översikt över Lund och Brunnshög. Bild: Lund stadsbyggnadskontor.

punkt för alla de gästande blir viktig att etablera nära hållplatsen. Det övergripande visionsmålet blir att skapa mesta­ möjliga synergier från anläggningarna: öppningar mellan forskare och omvärld, kontaktpunkter där nya idéer uppstår. Det kan leda till utveckling, nya företag och innovationer. Lund NE/Brunnshög är en viktig del i denna strategi som ju omfattar såväl regionen som Lunds kommun. Hållbarhetsmålen är högt satta i hela stadsdelen. I Science Village har teamen kommit med många viktiga inspel, speciellt när det gäller lokal odling, ett sätt att kompensera bortfallet av jordbruksarealer. En särskild resurs i Lund NE/Brunnshög är den spillvärme som finns tillgänglig när anläggningarna­ kylts. Det kommer att finnas stora mängder vatten som är mellan 20–40 grader varmt, och som inte behövs i fjärrvärmenätet. Det kan användas på en mängd sätt, till exempel för att göra utomhusklimatet­ lite behagligare i delar av stadsdelen, värma publika växthus eller kanske i ett utomhus-spa.

ESS och MAX IV Två forskningsanläggningar av världsklass kommer att byggas i Brunnshögsområdet. MAX IV är nästa generations synkrotronlaseranläggning. Byggandet är redan igång och anläggningen öppnar för forskning 2015. ESS (European Spallation Source) blir världens mest kraftfulla neutronkälla för materialforskning och life­ science. Anläggningen är en sameuropeisk satsning och den beräknas invigas 2019.

ESS

De deltagande arkitektteamen • Brunnberg & Forshed arkitekter och Ekologigruppen tillsammans med Urban City Research, • COBE Arkitekter tillsam­mans med Ramböll A/S • WHITE Arkitekter och AF Infrastruktur AB tillsammans med professor Leif Edvinsson • Schmidt Hammer Lassen, Adept, Espensen, professor Tom Nielsen, Noame research och Planning ltd tillsammans med Redia A/S.

Science Village

Parkstaden

MAX IV lab

Lunds Världspark

Centrala Brunnshög

eva.dalman@lund.se

Bygatorna

Höjdpunkten

Projektchef Brunnshög, arkitekt

Solbjer

annika.andre@lund.se spårväg 2015

alby till D rväg spå

Informatör

Lund North East, utbyggnadsområde. Bild: Lund stadsbyggnadskontor.

Planering i Malmö 2012:1

|

31


Den nya officiella sajten för Västra Hamnen

www.västrahamnen.se

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret VÄRDEPROGRAM FÖR 1

MASTHUSEN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI

m

aj

20

11

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Högt och lågt

2011.06.21 Stadsbyggnadskontoret

Värdeprogram för Masthusen, 2011.

I VÄSTRA HAMNEN

Översiktsplan för Malmö 2012. Samrådsunderlag/planstrategi

Hur kan Malmö växa – hållbart? Dialog-pm 2009:1

Värdeprogram Policy

Högt och lågt i Västra Hamnen, Policy, 2011.

Planer & strategier för/ Plans & Strategies for Hyllie KAPITEL 1 / VARVSSTADENS HISTORIA

Stadsutveckling Fosiestråket

PLANPROGRAM VARVSSTADEN

Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010 Programdel Samrådsförslag April 2010

Malmö stadsbyggnadskontor februari 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Pp 6030 Malmö stadsbyggnadskontor, april 2011

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Planprogram för Varvsstaden, 2011. Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Det 4. stadsrum – værdibaseret stads­ udvikling Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

planering i malmö  

Planering i Malmö ges ut 2–3 gånger per år av Malmö stadsbyggnadskontor

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you