Forma framtidens Malmö

Forma framtidens Malmö

illustration Dziugas Lukosevicius/Malmö stadsbyggnadskontor

GIVAKT.SE

Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är målen för Malmös utveckling. Översiktsplanen ska ge visioner av stadens långsiktiga utveckling och hur den fysiska planeringen kan bidra till att visionerna förverkligas. Vägen mot en färdig översiktsplan är en demokratisk process där alla berörda får möjlighet att säga sitt.

Den här bilagan är ett led i den processen.

ÖP2

012

Vad är en översiktsplan?

Malmö är världsbäst på håll­ bar stadsutveckling. Och om tjugo år är staden ännu mer präglad av sina krafttag och högt ställda mål om håll­ barhet. Den är tät och gröns­ kande, tystare och renare än nu, men med ett intensivt stadsliv på gator och torg.

Det är planen.

Många tjänstemän i kommunen har tillsammans bidragit med underlag för visioner och planer.

I den nya översiktsplanen, ÖP 2012, skissas strategierna för hur visionerna ska uppfyllas.

Ansvarig för arbetet med översiktsplanen är Tyke Tykesson. Han är arkitekt och arbetar på stadsbyggnadskontoret.

– När man planerar en stads utveckling är det nödvändigt att ha en vision för hur man tänker sig att framtiden ska se ut. Därför är översiktsplanen enormt viktig.

Det övergripande målet i översiktsplanen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Malmö ska också vara en motor i regionen, för utveckling av tillväxt som är bra både för miljön och för ekonomin.

Människor ska vilja flytta hit.

Målet är att staden ska växa, men på hållbart sätt.

Man måste ha en dröm – Målen är något av drömmar så klart, men om vi inte definierar hur vi tänker oss utvecklingen kan vi lika gärna lägga ner. Vi ska hålla fast vid allt det fina Malmö är och utveckla det.

Det stora jobbet är att arbeta fram ett dokument som alla politiker kan skriva under på. Dessutom ska malmöborna erbjudas möjlighet att säga sitt om framtida planer. Det är inte helt enkelt.

– Den enskilde malmöbon kanske inte funderar så mycket

kring hur staden ser ut om 20 år.

Men det är viktigt att vi som är ansvariga förklarar att det pågår ett arbete för framtiden.

Tyke Tykesson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att visa hur ekologisk, ekonomisk och social utveckling hänger samman.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Bryta sociala skiljelinjer.

2030-talet i sikte Kärnan i översiktsplanen är att visa hur allt hänger ihop.

– Det går inte att fokusera på en sak, säger Tyke Tykesson, och när siktet nu är Malmö på 2030talet ser han både möjligheter och utmaningar för staden.

– Det handlar bland annat om att läka det som sårades genom 1900-talets sätt att bygga, till exempel stora genomfartsleder som delar staden. Nu ska vi bygga ihop och förtäta inåt.

Bertil Johansson har arbetat i kommunen sedan 1979. Han har varit med i arbetet kring och utformningen av de tidigare översiktsplanerna. Han har sett Malmös utveckling från industristad i djup ekonomisk kris till miljömedveten kunskapsstad.

– I den dåliga ekonomins kölvatten på 1990-talet började människor flytta in till centrum och vi såg slutet på arbetarstaden. Förutsättningarna för jobb och service förändrades och man började prata om hållbar utveckling.

Men även om mycket blivit bättre återstår en hel del, säger Bertil Johansson.

– Segregationen är en stor utmaning. Om vi inte löser den sociala problematiken i staden kommer vi att se ännu större problem i framtiden.

j Hur går man då från ord till handling?

– Ur stadsbyggnadshänseende handlar det till exempel om att inte låta en byggherre själv bebygga ett stort område. Med fler byggherrar i varje område skapar vi mer varierade bostadsområden. Det är ett sätt att minska segregeringen.

j Skaffa dig koll på...

... Västra hamnen j Landets första klimatneutrala bostadsområde.

Nu har det gått tio år sedan Bo01-mässan öppnades och kvarteren i Västra hamnen byggdes. Tanken var att visa upp den ekologiskt hållbara framtidsstaden. Stadsdelen är en magnet för glada badare från alla delar av Malmö, flanörer och arkitekturintresserade. Och den lockar dessutom besökare från hela världen, nyfikna som vill få inspiration till det hållbara byggandet.

Bertil Johansson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att se helheten och att Malmö måste växa inåt.

... det nya Hyllie

Största utma­ning­en för fram­tiden?

– Den sociala utvecklingen.

f Nya tider – ny stad Under medeltiden och fram till att Skåne blev svenskt 1658 var Malmö en nordisk storstad. Sedan följde en lång period av stagnation och tillbakagång.

På 1800-talet när industrialismen kom till Sverige påverkades staden av de nya idéerna om ekonomi, teknik och organisation.

Efter andra världskriget fanns ett stort behov av bostäder och industriexpansion. Tiden präglades av utvecklingsoptimism och Malmös stadsplanerare hade fullt upp med att rita stadsplaner.

Arkitekt Tyke Tykesson och översiktsplanerare Bertil Johansson planerar staden – med din hjälp.

Miljödirektör Katarina Pelin drömmer om ett Malmö med bättre luft, mindre buller och tryggare gator, där fler väljer cykeln framför bilen.

En tät stad är mer miljövänlig Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op

1947 började arbetet med den första generalplanen för Malmö. 1959 kunde kommunfullmäktige fatta beslut.

De tre generalplanerna 1956, 1966 och 1980 har sin lagliga grund i byggnadslagen från 1947. Översiktsplanen från 1990 bygger på 1987 års plan- och bygglag.

Senaste översiktsplanen antogs 2000 och kompletterades 2005. Översiktsplanerna i Malmö för de senaste 50 åren hittar du på j malmo.se/tidigare_op

Det ska vara lätt att leva hållbart. I Malmö måste na­ turresurserna användas bättre och människors häl­ sa ska inte utsättas för nega­ tiv miljöpåverkan.

Det är några av de långsik­ tiga målen för Malmö när miljödirektören blickar framåt.

Gatorna ska vara mer för människorna i framtiden. Om gaturummen är bra platser att befinna sig på, är en hel rad av Malmös problem lösta. Det hävdar miljödirektören Katarina Pelin.

– Luften blir bättre, bullret mindre, trivseln ökar och vi känner oss trygga på gatorna.

Det ger också goda förutsätt-

ningar för näringslivet. Så ser vi hur allt hänger ihop, säger Katarina Pelin.

Luften blir bättre, bull­ ret mindre, trivseln och vi känner oss trygga på gatorna.

Kräver samarbete För att nå målen om att vara en stad i balans både när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska frågorna, krävs samverkan och samarbete.

– Med översiktsplanen talar vi om för Malmöborna vilka målen är och hur vi tänker oss att vi ska kunna uppfylla dem, säger Katarina Pelin.

– Och det är viktigt att ta in synpunkter och tankar från malmöborna. Vi byråkrater måste bli modigare och lyssna bättre.

En tätt bebyggd stad är mer energieffektiv än en gles och ut-

bredd. Genom att bygga tätare förbättras möjligheterna för resurseffektiva transportsystem.

Det blir också möjligt för fler att välja cykeln som transportmedel.

– Bygger vi tätare så sparar vi också på den fina jordbruksmarken som omger staden. Och tätare bebyggelse är mysigare. Man kan fundera på vilka städer i världen som känns trivsamma att vara i, och hur täta de är.

Det framtida målet är en stad med minsta möjliga miljöpåverkan, både lokalt och globalt.

Vindkraft och biogas ska hjälpa oss att uppnå målen om självförsörjning av förnybar energi.

– Hållbart är lika med människovänligt och resurseffektivt, säger Katarina Pelin.

j Det nya området i stadsdelen Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste, och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Hyllie är Malmös största utvecklingsområde.

– Vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser med 90 procent till år 2050. Det vi gör i Hyllie idag kommer att finnas då. För att nå målen måste vi tänka igenom allt vi gör idag, säger Anders Rubin, kommunalråd för boende och infrastruktur.

Fullt utbyggt ska området omfatta ungefär 9 000 bostäder och lika många arbetsplatser.

... filmen om ÖP j Vad säger Malmöborna själva om sin stad? Vad drömmer de om och vilka utmaningar ser de? Kolla in filmen Malmö ÖP 2012 på j malmo.se/op

Katarina Pelin om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Förtätningen av staden.

Största utma­ningen för fram­­tiden?

– Att få alla att inse att det går utmärkt att leva i staden utan bil.

Har du träffat Fritiof och Anna på stan och sagt vad du tycker? Om inte – ge oss dina synpunkter på malmo.se/op.

Hur vill du att Malmö är om tjugo år?

Rolf Ekblad – Jag efterlyser fler kunskapsrelaterade verksamheter. Det kunde man haft här i Oxie. Det är helt klart i kunskapsutveckling som framtiden är. Nu är Oxie bara en sovstad, trots sitt kanonläge – här strålar ju alla vägar samman, något man borde utnyttja och bygga vidare på.

Sigurd Madison – Jag har bara en punkt: Jag tycker att det borde finnas ett badhus närmare. Jag har hört att simkunnigheten sjunkit, och det är en viktig fråga att alla lär sig simma. Vi har inget badhus här i Hermodsdal. Det finns ett utomhusbad, det skulle man kunna göra till både inom- och utomhusbad.

Mattias Wiberg – Att staden är barnvänlig sammanfattar mycket av vad jag tycker är viktigt. Dagis nära, lekplatser, grönytor. Samtidigt är jag stadsmänniska och vill ha nära till affärer.

Trafiken kring Triangeln upplever jag som intensiv och jobbig – man känner sig utsatt. Det borde man kunna förbättra.

Ebrahim Manneh – Jag vill att Malmö ska vara en hälsosam stad, med en välskött kommun som alltid är på plats med kompasser och visar vägen. Det sociala, rådgivning – allt sånt ska fungera, för hela samhället. Och så ska det vara rent och fint.

Leila Rahimian – Om 20 år är jag nog inte kvar här. Men jag skulle vilja se Malmö som en utvecklad stad. Att man behåller miljön, men får mer stad, mer stadsliv.

Och mer fritidsaktiviteter för ungdomar.

Patrik Larsson – Jag vill att man bygger vidare på mångfalden i staden och skapar fler möten mellan förort och innerstad. Det är redan öppet, men jag vill ha fler naturliga mötesplatser.

Det är fortfarande mycket ”vi och dem”, och det kan bli bättre. Med fler fritidsgårdar, och att man satsar mer på skolan.

Vad är en översiktsplan?

Malmö är världsbäst på håll­ bar stadsutveckling. Och om tjugo år är staden ännu mer präglad av sina krafttag och högt ställda mål om håll­ barhet. Den är tät och gröns­ kande, tystare och renare än nu, men med ett intensivt stadsliv på gator och torg.

Det är planen.

Många tjänstemän i kommunen har tillsammans bidragit med underlag för visioner och planer.

I den nya översiktsplanen, ÖP 2012, skissas strategierna för hur visionerna ska uppfyllas.

Ansvarig för arbetet med översiktsplanen är Tyke Tykesson. Han är arkitekt och arbetar på stadsbyggnadskontoret.

– När man planerar en stads utveckling är det nödvändigt att ha en vision för hur man tänker sig att framtiden ska se ut. Därför är översiktsplanen enormt viktig.

Det övergripande målet i översiktsplanen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Malmö ska också vara en motor i regionen, för utveckling av tillväxt som är bra både för miljön och för ekonomin.

Människor ska vilja flytta hit.

Målet är att staden ska växa, men på hållbart sätt.

Man måste ha en dröm – Målen är något av drömmar så klart, men om vi inte definierar hur vi tänker oss utvecklingen kan vi lika gärna lägga ner. Vi ska hålla fast vid allt det fina Malmö är och utveckla det.

Det stora jobbet är att arbeta fram ett dokument som alla politiker kan skriva under på. Dessutom ska malmöborna erbjudas möjlighet att säga sitt om framtida planer. Det är inte helt enkelt.

– Den enskilde malmöbon kanske inte funderar så mycket

kring hur staden ser ut om 20 år.

Men det är viktigt att vi som är ansvariga förklarar att det pågår ett arbete för framtiden.

Tyke Tykesson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att visa hur ekologisk, ekonomisk och social utveckling hänger samman.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Bryta sociala skiljelinjer.

2030-talet i sikte Kärnan i översiktsplanen är att visa hur allt hänger ihop.

– Det går inte att fokusera på en sak, säger Tyke Tykesson, och när siktet nu är Malmö på 2030talet ser han både möjligheter och utmaningar för staden.

– Det handlar bland annat om att läka det som sårades genom 1900-talets sätt att bygga, till exempel stora genomfartsleder som delar staden. Nu ska vi bygga ihop och förtäta inåt.

Bertil Johansson har arbetat i kommunen sedan 1979. Han har varit med i arbetet kring och utformningen av de tidigare översiktsplanerna. Han har sett Malmös utveckling från industristad i djup ekonomisk kris till miljömedveten kunskapsstad.

– I den dåliga ekonomins kölvatten på 1990-talet började människor flytta in till centrum och vi såg slutet på arbetarstaden. Förutsättningarna för jobb och service förändrades och man började prata om hållbar utveckling.

Men även om mycket blivit bättre återstår en hel del, säger Bertil Johansson.

– Segregationen är en stor utmaning. Om vi inte löser den sociala problematiken i staden kommer vi att se ännu större problem i framtiden.

j Hur går man då från ord till handling?

– Ur stadsbyggnadshänseende handlar det till exempel om att inte låta en byggherre själv bebygga ett stort område. Med fler byggherrar i varje område skapar vi mer varierade bostadsområden. Det är ett sätt att minska segregeringen.

j Skaffa dig koll på...

... Västra hamnen j Landets första klimatneutrala bostadsområde.

Nu har det gått tio år sedan Bo01-mässan öppnades och kvarteren i Västra hamnen byggdes. Tanken var att visa upp den ekologiskt hållbara framtidsstaden. Stadsdelen är en magnet för glada badare från alla delar av Malmö, flanörer och arkitekturintresserade. Och den lockar dessutom besökare från hela världen, nyfikna som vill få inspiration till det hållbara byggandet.

Bertil Johansson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att se helheten och att Malmö måste växa inåt.

... det nya Hyllie

Största utma­ning­en för fram­tiden?

– Den sociala utvecklingen.

f Nya tider – ny stad Under medeltiden och fram till att Skåne blev svenskt 1658 var Malmö en nordisk storstad. Sedan följde en lång period av stagnation och tillbakagång.

På 1800-talet när industrialismen kom till Sverige påverkades staden av de nya idéerna om ekonomi, teknik och organisation.

Efter andra världskriget fanns ett stort behov av bostäder och industriexpansion. Tiden präglades av utvecklingsoptimism och Malmös stadsplanerare hade fullt upp med att rita stadsplaner.

Arkitekt Tyke Tykesson och översiktsplanerare Bertil Johansson planerar staden – med din hjälp.

Miljödirektör Katarina Pelin drömmer om ett Malmö med bättre luft, mindre buller och tryggare gator, där fler väljer cykeln framför bilen.

En tät stad är mer miljövänlig Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op

1947 började arbetet med den första generalplanen för Malmö. 1959 kunde kommunfullmäktige fatta beslut.

De tre generalplanerna 1956, 1966 och 1980 har sin lagliga grund i byggnadslagen från 1947. Översiktsplanen från 1990 bygger på 1987 års plan- och bygglag.

Senaste översiktsplanen antogs 2000 och kompletterades 2005. Översiktsplanerna i Malmö för de senaste 50 åren hittar du på j malmo.se/tidigare_op

Det ska vara lätt att leva hållbart. I Malmö måste na­ turresurserna användas bättre och människors häl­ sa ska inte utsättas för nega­ tiv miljöpåverkan.

Det är några av de långsik­ tiga målen för Malmö när miljödirektören blickar framåt.

Gatorna ska vara mer för människorna i framtiden. Om gaturummen är bra platser att befinna sig på, är en hel rad av Malmös problem lösta. Det hävdar miljödirektören Katarina Pelin.

– Luften blir bättre, bullret mindre, trivseln ökar och vi känner oss trygga på gatorna.

Det ger också goda förutsätt-

ningar för näringslivet. Så ser vi hur allt hänger ihop, säger Katarina Pelin.

Luften blir bättre, bull­ ret mindre, trivseln och vi känner oss trygga på gatorna.

Kräver samarbete För att nå målen om att vara en stad i balans både när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska frågorna, krävs samverkan och samarbete.

– Med översiktsplanen talar vi om för Malmöborna vilka målen är och hur vi tänker oss att vi ska kunna uppfylla dem, säger Katarina Pelin.

– Och det är viktigt att ta in synpunkter och tankar från malmöborna. Vi byråkrater måste bli modigare och lyssna bättre.

En tätt bebyggd stad är mer energieffektiv än en gles och ut-

bredd. Genom att bygga tätare förbättras möjligheterna för resurseffektiva transportsystem.

Det blir också möjligt för fler att välja cykeln som transportmedel.

– Bygger vi tätare så sparar vi också på den fina jordbruksmarken som omger staden. Och tätare bebyggelse är mysigare. Man kan fundera på vilka städer i världen som känns trivsamma att vara i, och hur täta de är.

Det framtida målet är en stad med minsta möjliga miljöpåverkan, både lokalt och globalt.

Vindkraft och biogas ska hjälpa oss att uppnå målen om självförsörjning av förnybar energi.

– Hållbart är lika med människovänligt och resurseffektivt, säger Katarina Pelin.

j Det nya området i stadsdelen Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste, och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Hyllie är Malmös största utvecklingsområde.

– Vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser med 90 procent till år 2050. Det vi gör i Hyllie idag kommer att finnas då. För att nå målen måste vi tänka igenom allt vi gör idag, säger Anders Rubin, kommunalråd för boende och infrastruktur.

Fullt utbyggt ska området omfatta ungefär 9 000 bostäder och lika många arbetsplatser.

... filmen om ÖP j Vad säger Malmöborna själva om sin stad? Vad drömmer de om och vilka utmaningar ser de? Kolla in filmen Malmö ÖP 2012 på j malmo.se/op

Katarina Pelin om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Förtätningen av staden.

Största utma­ningen för fram­­tiden?

– Att få alla att inse att det går utmärkt att leva i staden utan bil.

Har du träffat Fritiof och Anna på stan och sagt vad du tycker? Om inte – ge oss dina synpunkter på malmo.se/op.

Hur vill du att Malmö är om tjugo år?

Rolf Ekblad – Jag efterlyser fler kunskapsrelaterade verksamheter. Det kunde man haft här i Oxie. Det är helt klart i kunskapsutveckling som framtiden är. Nu är Oxie bara en sovstad, trots sitt kanonläge – här strålar ju alla vägar samman, något man borde utnyttja och bygga vidare på.

Sigurd Madison – Jag har bara en punkt: Jag tycker att det borde finnas ett badhus närmare. Jag har hört att simkunnigheten sjunkit, och det är en viktig fråga att alla lär sig simma. Vi har inget badhus här i Hermodsdal. Det finns ett utomhusbad, det skulle man kunna göra till både inom- och utomhusbad.

Mattias Wiberg – Att staden är barnvänlig sammanfattar mycket av vad jag tycker är viktigt. Dagis nära, lekplatser, grönytor. Samtidigt är jag stadsmänniska och vill ha nära till affärer.

Trafiken kring Triangeln upplever jag som intensiv och jobbig – man känner sig utsatt. Det borde man kunna förbättra.

Ebrahim Manneh – Jag vill att Malmö ska vara en hälsosam stad, med en välskött kommun som alltid är på plats med kompasser och visar vägen. Det sociala, rådgivning – allt sånt ska fungera, för hela samhället. Och så ska det vara rent och fint.

Leila Rahimian – Om 20 år är jag nog inte kvar här. Men jag skulle vilja se Malmö som en utvecklad stad. Att man behåller miljön, men får mer stad, mer stadsliv.

Och mer fritidsaktiviteter för ungdomar.

Patrik Larsson – Jag vill att man bygger vidare på mångfalden i staden och skapar fler möten mellan förort och innerstad. Det är redan öppet, men jag vill ha fler naturliga mötesplatser.

Det är fortfarande mycket ”vi och dem”, och det kan bli bättre. Med fler fritidsgårdar, och att man satsar mer på skolan.

Det är dags för nästa steg Malmö har förändrats från industristad i djup ekono­ misk kris till modern miljö­ medveten kunskapsstad.

Människor flyttar till sta­ den för att den är attraktiv på många olika plan. Nu tas nästa kliv mot en hållbar och ännu mer inbjudande stad.

Viljeriktningen för en stads utveckling är viktig. För att komma vidare mot målen krävs både samverkan och samarbete. För Christer Larsson som är stadsbyggnadsdirektör är översiktsplanen utan tvekan det viktigaste dokumentet för all planering för framtiden.

– Man kan säga att det är en överenskommelse mellan politiker och tjänstemän. Med översiktsplanen gör vi framtiden begriplig för oss och för alla.

Med de stora satsningarna på

På Rosen­ gård, till exempel, saknas arbets­ platser.

Öresundsbron och högskole­ etableringen i ryggen, har Malmö stora möjligheter att gå vidare i arbetet med att skapa en attraktiv och hållbar stad. Nu är tanken att staden ska knytas samman.

I planerna ingår att Malmö ska bli mer blandad, en stad med sammanhang och fler mötesplatser.

Staden måste hänga ihop – Vi måste bli effektivare på att använda de resurser vi har, till exempel att bygga staden inåt, stadskroppen måste hänga ihop.

Transporterna ska bidra till mind­re miljöpåverkan och människor ska helst välja att cykla eller åka kollektivt. Det leder i sin tur till att staden hänger ihop bättre.

Christer Larsson blickar längre fram och är ivrig när han talar om visionerna i översiktsplanen.

– De grova penseldragen är

dragna, nu ska vi ner på finliret.

Vi måste få ihop staden, förtäta och inkludera alla delar i stadsutvecklingen. Hållbarheten handlar om flera olika nivåer samtidigt, inte minst den socioekonomiska.

Christer Larsson talar om vårt gemensamma ansvar för framtiden. Att koldioxidutsläppen måste minska känner de flesta till, i Öresundsregionen är det också en absolut nödvändighet för framtiden. Men det kommer inte att vara några problem, tror Christer Larsson.

Att leva klimatsmart – Det handlar om att vi måste vilja leva på ett annat sätt, transporterna måste minska och vi måste bo på ett mer klimatneutralt sätt. Men jag är ganska säker på att det för kommande generation är en livsstilsfråga att

vilja leva klimatsmart. Alla kommer att vilja vara med, det är jag övertygad om.

För stadsbyggnadsdirektören är den socioekonomiska utvecklingen den stora utmaningen för Malmö. Men han tror inte att det är så enkelt som att bara bygga bort segregationen.

– Nej, det går inte, men man kan hjälpa till genom att bygga olika boendeformer. På Rosengård, till exempel, saknas arbetsplatser. Vad vi gör nu är att vi satsar på flera olika plan samtidigt.

Christer Larsson har lanserat begreppet ”det fjärde stadsrummet” som finns med i planerna för det framtida Malmö.

– Det är de offentliga platser som inte är gator och torg, utan nya mötesplatser. Mer eller mind­re offentliga rum på bland annat kaféer, bibliotek och sko-

Christer Larsson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att se helheten och jobba på flera plan samtidigt.

lor där människor kan mötas eller bara vara. De rummen är viktiga för den sociala utvecklingen.

Och, säger Christer Larsson, man måste blicka framåt och våga se möjligheterna.

– Jag läste några kloka ord en gång, som jag tagit till mig. Vi överskattar ofta vad vi kan göra på ett år, men underskattar vad vi kan åstadkomma i ett längre perspektiv.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Den sociala.

Den kräver mer samverkan mellan kommunen och andra myndigheter.

Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op f ÖP i punktform Malmö ska …

• V ara en attraktiv och hållbar stad ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

• Bygga fler bostäder, arbetsplatser och mer service.

• Växa inåt och förtätas snarare än växa över åkermarken utanför Yttre Ringvägen.

• Vara en stark aktör i Öresundsregionen.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson tror på det fjärde stadsrummet – offentliga platser där människor kan mötas eller bara vara.

• Ha goda och hållbara kommunikationsmöjligheter som för samman människor och samtidigt minskar miljöbelastningen.

• Fortsätta att stärka sin profil som grön stad.

• Föra en dialog och samverka med medborgarna och kommunens nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag.

Läs mer på

j malmo.se/op

Malmös bästa tillgång är mångfalden, säger Kerstin Gustavsson, Malmös gatudirektör.

Mångfalden är Malmös kraft Gatudirektören blickar framåt och ser ett Malmö där allt fler människor går, cyklar eller åker kollektivt.

Kommunikation är avgö­ rande för att en stad ska fun­ gera. Men det är viktigt att se hur kommunikationen hänger ihop med all annan planering och utveckling.

Det handlar inte bara om gator, parker och snöröjning när gatudirektören planerar för Malmö de kommande 20 åren. Det är nödvändigt med ett hållbart transportsystem, med minimal påverkan på miljön, för utvecklingen av en levande stad. Men det viktiga är helheten, att få allt att hänga ihop.

– Översiktsplanen tar helhetsgrepp på planeringen, säger gatu­direktör Kerstin Gustavsson.

– Vi ser hur förtätning av staden ökar möjligheterna att cykla och gå, samtidigt som vi kan påverka den sociala utvecklingen med nya offentliga rum och mötesplatser.

Vi ser hur förtätning av staden ökar möjlig­ heterna att cykla och gå.

Alla sorterar sitt matavfall Kerstin Gustavsson beskriver den kommunala verksamheten som ett spindelnät. I framtiden kommer alla att sortera sitt matavfall i Malmö.

Obligatorisk matavfallshantering – vilket införs under 2012 – är ett steg i riktning mot att bli världsbäst i hållbar stadsutveckling. Men det krävs planering och samarbete mellan alla parter för att få transporterna att fun­gera.

– Så ser vi hur vi kan nå målen med god planering och ett gott samarbete mellan VA Syd, som hanterar matavfallet, och förvaltningarna i staden, säger

Kerstin Gustavsson.

I framtidsplanerna för Malmö beskrivs staden som robust. En beskrivning som är viktig ur flera aspekter, inte minst hur staden ska klara stora framtida påfrestningar.

– En höjning av vattennivån till exempel, säger Kerstin Gustavsson.

En tålig stad – Malmö ska vara tåligt. Där för är det enormt viktigt att vi har planer för livsmedelsförsörjning och att vi till exempel kan leda om den viktigaste trafiken om det skulle vara nödvändigt.

Och möjligheterna för Malmö är stora, tycker Kerstin Gustavsson.

– Närheten till mycket finns redan. Och en stor del av kraften i staden är tillgångarna i mångfalden, säger Kerstin Gustavsson.

Vad tycker du om en förtätning av Malmö?

Henrik Högström – Att bygga bort gamla industriområden, flytta ut industrierna från stan och låta folk bo där istället låter rimligt. Men det är viktigt att grönskan finns kvar även när staden blir tätare.

Bertil Dahl – Det är helt i tiden! Man får mer utrymme och slipper fula tomma ytor, som gör avstånden i staden onödigt stora. Låter man yta växa utåt så går det åt mängder av jord som det är onödigt att bebygga. Men jag har inget emot Hyllie, det är en välplanerad stadsdel under uppbyggnad.

Somayyeh Raeiszadeh – Jag bor i Oxie och föredrar det som det är. Jag har gärna folk omkring mig, men jag vill inte att Oxie ska förtätas. Jag gillar att här är grönt, lugnt, mindre folk och gott om utrymme att röra sig på.

Gunilla Pettersson – Att bygga ihop stadsdelarna med varandra tror jag är bra, bara det inte blir på bekostnad av grönytor. Det är bra jord att odla på utanför stan, och bra om vi behåller den. Cykeltrafiken måste man planera för också när staden blir tätare, och även lokaltrafiken.

Emelie Svensson – Förtätning är bra, så länge det inte blir på bekostnad av grönområden, hellre då att man använder gamla industriområden. Annars tycker jag att det är viktigt att binda ihop alla stadsdelar så att staden känns som en helhet.

Christian Dahlman – Det är vettigt att satsa på förtätning. Det blir tryggare för medborgarna och det blir också lät­ tare att bygga ut kollektivtrafiken.

Kerstin Gustavsson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Den hållbara staden, ur alla perspektiv.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Den sociala utvecklingen.

Det är dags för nästa steg Malmö har förändrats från industristad i djup ekono­ misk kris till modern miljö­ medveten kunskapsstad.

Människor flyttar till sta­ den för att den är attraktiv på många olika plan. Nu tas nästa kliv mot en hållbar och ännu mer inbjudande stad.

Viljeriktningen för en stads utveckling är viktig. För att komma vidare mot målen krävs både samverkan och samarbete. För Christer Larsson som är stadsbyggnadsdirektör är översiktsplanen utan tvekan det viktigaste dokumentet för all planering för framtiden.

– Man kan säga att det är en överenskommelse mellan politiker och tjänstemän. Med översiktsplanen gör vi framtiden begriplig för oss och för alla.

Med de stora satsningarna på

På Rosen­ gård, till exempel, saknas arbets­ platser.

Öresundsbron och högskole­ etableringen i ryggen, har Malmö stora möjligheter att gå vidare i arbetet med att skapa en attraktiv och hållbar stad. Nu är tanken att staden ska knytas samman.

I planerna ingår att Malmö ska bli mer blandad, en stad med sammanhang och fler mötesplatser.

Staden måste hänga ihop – Vi måste bli effektivare på att använda de resurser vi har, till exempel att bygga staden inåt, stadskroppen måste hänga ihop.

Transporterna ska bidra till mind­re miljöpåverkan och människor ska helst välja att cykla eller åka kollektivt. Det leder i sin tur till att staden hänger ihop bättre.

Christer Larsson blickar längre fram och är ivrig när han talar om visionerna i översiktsplanen.

– De grova penseldragen är

dragna, nu ska vi ner på finliret.

Vi måste få ihop staden, förtäta och inkludera alla delar i stadsutvecklingen. Hållbarheten handlar om flera olika nivåer samtidigt, inte minst den socioekonomiska.

Christer Larsson talar om vårt gemensamma ansvar för framtiden. Att koldioxidutsläppen måste minska känner de flesta till, i Öresundsregionen är det också en absolut nödvändighet för framtiden. Men det kommer inte att vara några problem, tror Christer Larsson.

Att leva klimatsmart – Det handlar om att vi måste vilja leva på ett annat sätt, transporterna måste minska och vi måste bo på ett mer klimatneutralt sätt. Men jag är ganska säker på att det för kommande generation är en livsstilsfråga att

vilja leva klimatsmart. Alla kommer att vilja vara med, det är jag övertygad om.

För stadsbyggnadsdirektören är den socioekonomiska utvecklingen den stora utmaningen för Malmö. Men han tror inte att det är så enkelt som att bara bygga bort segregationen.

– Nej, det går inte, men man kan hjälpa till genom att bygga olika boendeformer. På Rosengård, till exempel, saknas arbetsplatser. Vad vi gör nu är att vi satsar på flera olika plan samtidigt.

Christer Larsson har lanserat begreppet ”det fjärde stadsrummet” som finns med i planerna för det framtida Malmö.

– Det är de offentliga platser som inte är gator och torg, utan nya mötesplatser. Mer eller mind­re offentliga rum på bland annat kaféer, bibliotek och sko-

Christer Larsson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Att se helheten och jobba på flera plan samtidigt.

lor där människor kan mötas eller bara vara. De rummen är viktiga för den sociala utvecklingen.

Och, säger Christer Larsson, man måste blicka framåt och våga se möjligheterna.

– Jag läste några kloka ord en gång, som jag tagit till mig. Vi överskattar ofta vad vi kan göra på ett år, men underskattar vad vi kan åstadkomma i ett längre perspektiv.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Den sociala.

Den kräver mer samverkan mellan kommunen och andra myndigheter.

Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op f ÖP i punktform Malmö ska …

• V ara en attraktiv och hållbar stad ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

• Bygga fler bostäder, arbetsplatser och mer service.

• Växa inåt och förtätas snarare än växa över åkermarken utanför Yttre Ringvägen.

• Vara en stark aktör i Öresundsregionen.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson tror på det fjärde stadsrummet – offentliga platser där människor kan mötas eller bara vara.

• Ha goda och hållbara kommunikationsmöjligheter som för samman människor och samtidigt minskar miljöbelastningen.

• Fortsätta att stärka sin profil som grön stad.

• Föra en dialog och samverka med medborgarna och kommunens nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag.

Läs mer på

j malmo.se/op

Malmös bästa tillgång är mångfalden, säger Kerstin Gustavsson, Malmös gatudirektör.

Mångfalden är Malmös kraft Gatudirektören blickar framåt och ser ett Malmö där allt fler människor går, cyklar eller åker kollektivt.

Kommunikation är avgö­ rande för att en stad ska fun­ gera. Men det är viktigt att se hur kommunikationen hänger ihop med all annan planering och utveckling.

Det handlar inte bara om gator, parker och snöröjning när gatudirektören planerar för Malmö de kommande 20 åren. Det är nödvändigt med ett hållbart transportsystem, med minimal påverkan på miljön, för utvecklingen av en levande stad. Men det viktiga är helheten, att få allt att hänga ihop.

– Översiktsplanen tar helhetsgrepp på planeringen, säger gatu­direktör Kerstin Gustavsson.

– Vi ser hur förtätning av staden ökar möjligheterna att cykla och gå, samtidigt som vi kan påverka den sociala utvecklingen med nya offentliga rum och mötesplatser.

Vi ser hur förtätning av staden ökar möjlig­ heterna att cykla och gå.

Alla sorterar sitt matavfall Kerstin Gustavsson beskriver den kommunala verksamheten som ett spindelnät. I framtiden kommer alla att sortera sitt matavfall i Malmö.

Obligatorisk matavfallshantering – vilket införs under 2012 – är ett steg i riktning mot att bli världsbäst i hållbar stadsutveckling. Men det krävs planering och samarbete mellan alla parter för att få transporterna att fun­gera.

– Så ser vi hur vi kan nå målen med god planering och ett gott samarbete mellan VA Syd, som hanterar matavfallet, och förvaltningarna i staden, säger

Kerstin Gustavsson.

I framtidsplanerna för Malmö beskrivs staden som robust. En beskrivning som är viktig ur flera aspekter, inte minst hur staden ska klara stora framtida påfrestningar.

– En höjning av vattennivån till exempel, säger Kerstin Gustavsson.

En tålig stad – Malmö ska vara tåligt. Där för är det enormt viktigt att vi har planer för livsmedelsförsörjning och att vi till exempel kan leda om den viktigaste trafiken om det skulle vara nödvändigt.

Och möjligheterna för Malmö är stora, tycker Kerstin Gustavsson.

– Närheten till mycket finns redan. Och en stor del av kraften i staden är tillgångarna i mångfalden, säger Kerstin Gustavsson.

Vad tycker du om en förtätning av Malmö?

Henrik Högström – Att bygga bort gamla industriområden, flytta ut industrierna från stan och låta folk bo där istället låter rimligt. Men det är viktigt att grönskan finns kvar även när staden blir tätare.

Bertil Dahl – Det är helt i tiden! Man får mer utrymme och slipper fula tomma ytor, som gör avstånden i staden onödigt stora. Låter man yta växa utåt så går det åt mängder av jord som det är onödigt att bebygga. Men jag har inget emot Hyllie, det är en välplanerad stadsdel under uppbyggnad.

Somayyeh Raeiszadeh – Jag bor i Oxie och föredrar det som det är. Jag har gärna folk omkring mig, men jag vill inte att Oxie ska förtätas. Jag gillar att här är grönt, lugnt, mindre folk och gott om utrymme att röra sig på.

Gunilla Pettersson – Att bygga ihop stadsdelarna med varandra tror jag är bra, bara det inte blir på bekostnad av grönytor. Det är bra jord att odla på utanför stan, och bra om vi behåller den. Cykeltrafiken måste man planera för också när staden blir tätare, och även lokaltrafiken.

Emelie Svensson – Förtätning är bra, så länge det inte blir på bekostnad av grönområden, hellre då att man använder gamla industriområden. Annars tycker jag att det är viktigt att binda ihop alla stadsdelar så att staden känns som en helhet.

Christian Dahlman – Det är vettigt att satsa på förtätning. Det blir tryggare för medborgarna och det blir också lät­ tare att bygga ut kollektivtrafiken.

Kerstin Gustavsson om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Den hållbara staden, ur alla perspektiv.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Den sociala utvecklingen.

Vi måste se hela staden Malmö måste bli mer socialt hållbart. Och den stora ut­ maningen för framtiden är att skapa en stad som inklu­ derar alla. Därför måste vi­ sionen vara ljus och inge hopp, utan att vara naiv.

I Rosengård arbetar stads­ delschefen både på kort och på lång sikt.

Malmö har utvecklats positivt ur många aspekter de senaste femton åren. Staden har tagit sig ur en djup ekonomisk kris med stor förlust av arbetstillfällen och omvandlats till en stad med fokus på kunskap och kreativitet.

Men den sociala utvecklingen i staden har inte varit lika positiv. Stora delar av befolkningen har inte gynnats av utvecklingen. Rosengård är en av de stads-

Vi löser inte segregatio­ nen med översiktspla­ nen, men vi skapar möj­ ligheterna för ett ge­ mensamt vi.

delar där utanförskapet är stort och många människor saknar egen försörjning.

– Översiktsplanen är ett viktigt redskap för oss att beskriva möjligheter för utveckling, säger stadsdelschefen i Rosengård, Eva Ahlgren.

– För att åstadkomma social hållbarhet är det nödvändigt att man ser till hela staden. Det är förödande att så mycket fokus ligger på centrum av en stad.

En stad för alla För Eva Ahlgren handlar det konkret om att sudda ut gränser för att få staden att utvecklas för alla människor. Och då måste planeringen se annorlunda ut.

Boendeformer måste blandas och arbetsplatser flyttas till eller skapas i stadsdelarna.

– Få människor besöker Ro-

sengård. Här finns inga magneter som drar. Om man på allvar pratar om förändring, är det här det måste ske. Då skapar vi möjligheter för att riva de mentala broarna, säger Eva Ahlgren.

Tar tid – och ger resultat Att förändringsarbete tar tid vet vi, men det som görs idag kommer att ha effekt längre fram.

Det är Öresundsbron och högskolan exempel på.

Och Eva Ahlgren är medveten om att visionerna i översiktsplanen kan låta som sköna drömmar.

– Visionerna måste vara ljusa, däremot ska vi som arbetar inte vara dumt naiva och blunda för det vi har omkring oss nu. Men med ljusa visioner skapar vi dragningskraft.

Och det viktigaste, menar Eva

Ahlgren, är att utvecklingen kommer så många malmöbor som möjligt till del.

– Vi löser inte segregationen med översiktsplanen, men vi skapar möjligheterna för ett gemensamt vi, som inkluderar alla malmöbor.

Skolorna ett måste Välfärden är ojämlikt fördelad.

För att åstadkomma en socialt hållbar stad är det nödvändigt att ändra det. Att arbeta med skolorna i stadsdelen är ett exempel på hur man både arbetar på kort sikt och på lång sikt, för att åstadkomma förändring. Något annat är inte hållbart, menar hon.

– Vi arbetar för att alla skolor i Rosengård ska bli så attraktiva att barn och ungdomar utanför stadsdelen söker sig hit, säger Eva Ahlgren.

Stadsdelschef Eva Ahlgrens fokus ligger på Rosengård – och hela Malmö.

Eva Ahlgren om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Den blandade staden, få alla delar att hänga ihop.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Att få alla bitar hänga ihop när staden växer och att få fler männi­ skor i arbete, annars fortsätter gapen att växa.

9

Viktig demokratisk process Arbetet med den nya över­ siktsplanen ska ske på ett demokratiskt sätt. Det bety­ der bland annat att alla som bor i Malmö har möjlighet att tycka till om visionerna.

Därför ställs planerna ut och malmöborna bjuds in till öppna samtal om hur Malmö ska utvecklas.

relsen, ligger till grund för det samråd som pågår mellan maj och november i år. Det betyder att synpunkter tas in från olika aktörer, både från möten och från diskussionskvällar, från företag och enskilda aktörer. Materialet bearbetas till ett planförslag som ska ställas ut hösten 2012.

– Det är viktigt att människor vet att det planeras för framtiden, även om de inte har konkreta idéer själva, säger Tyke Tykesson som ansvarat för arbetet med den nya översiktsplanen.

Den planstrategi som tjänstemännen har arbetat fram och som godkänts av kommunsty-

Ny chans för synpunkter Då finns det på nytt möjlighet att lämna synpunkter.

Många av planerna kräver mer utredningsarbete. Det kommer att ske i samarbete med berörda kommunala förvaltningar och statliga myndigheter.

– Utställningen planeras pågå under hösten 2012. Vi hoppas att den ska ge en så klar bild av visionerna som möjligt, säger Tyke Tykessson.

Efter utställningen av planförslaget bearbetas de innan Kommunfullmäktige fattar beslut under 2013.

Hur kan stadsplaneringen bidra till en socialt hållbar stad? Frågan lockade 170 personer till Chokladfabriken i mitten av september.

Stadsplanering berör Hur Malmös framtid ska se ut berör många. Inte minst stadens invånare.

Seminarieveckan kring översiktsplanen drog fulla hus när politiker, forskare och tjänstemän möttes i mit­ ten av september för att dis­ kutera den hållbara staden.

siffror om Malmö.

• 298 963 personer bodde i Malmö den 31 december 2010.

• 5 053 barn föddes i Malmö under 2010.

• 91 000 av Malmö­borna är födda i utlandet.

• 43 900 bor i Centrum, vår största stadsdel.

• 11 900 bor i Oxie, vår minsta.

• 5 000 bostäder har byggts i Malmö de senaste fyra åren.

• 143 000 jobb finns i Malmö.

• 55 000 personer jobbpendlar till Malmö.

• 41 procent av Malmöborna i åldern 25–64 år har eftergymnasial utbildning.

Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op

Stadsplanering berör många.

Därför har statliga myndigheter, grannkommuner och andra bjudits in till samtal, eftersom alla ska få möjlighet att lämna sina synpunkter. På seminariet om hur stadsplaneringen kan bidra till en socialt hållbar stad inledningstalar kommunalrådet Anders Rubin.

– Vi har något bra här i Malmö. Det ska vi bygga vidare på.

Magnus Thure Nilsson från

Media Evolution pratar om social hållbarhet och om vikten av att vi kan mötas och konstaterar: – Det enda vi kan vara helt säkra på är att vi inte vet hur det kommer att se ut i framtiden.

Viktigt att lyssna 170 deltagare lyssnar på föredragshållarna och debatten som följer. Katarina Nylund som är professor i stadsbyggnad vid Malmö högskola talar om vikten av att bjuda in människor, definiera problem och att lyssna på vad människor säger.

– Det är inte många som vill gå på möten där dagordningen är satt och målet är konsensus.

Om man på allvar vill se hållbar utveckling måste man lyssna på människor.

f Samrådet pågår till november Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering och leder arbetet.

När ny översiktsplan utarbetas ska samråd genomföras med statliga myndigheter, grannkommuner, kommuninnevånare och andra berörda.

Seminarierna är en del i samrådet.Samrådet kring ÖP 2012 pågår mellan maj och november 2011.

Nästa steg är ett planförslag (som utformas med hänsyn till synpunkter inkomna under sam-

rådet). Planförslaget ställs ut under 2012.

Då finns ytterligare möjlighet till synpunkter.

Kommunfullmäktige antar den nya översiktsplanen 2013.

Följ uvecklingen av ÖP2012 på j malmo.se/op

Hur ska Malmö bli mer rättvist?

Jamila Zadran – Jag tycker att det är bra om det blir lite mer blandat folk, både svenskar och invandrare. Då kan de hjälpa varandra och komma fram till något bra.

Linn Berndtsson – Oj vad svårt. Men något vi pratar mycket om i skolan är integration. Jag går i Borgarskolan, som är ett bra exempel också.

När jag gick i Linnéskolan fungerade det inte lika bra. Det är svårt att integrera elever som kommer från helt olika områden.

Charlotta Gotthardt – Man måste börja tidigt med en plan. Skolan är viktig – det är där integrationen sker. Sen är det viktigt att man har lösningsfokus och ser möjligheter, inte problem.

Jag tror på samverkan mellan näringsliv och skola. Man måste våga bjuda in till dialog och skapa möten.

Slavo Ilic – Jag kom hit för 46 år sedan för att jobba, så jag har haft det lätt – jag är svensk och med i samhället. De som kommit hit nyligen kan jag inte tala för, men jag tycker att man ska sprida ut dem så att de integreras.

Fördelen att bo bland oss svenskar är att vi lär dem hur samhället fungerar.

Linda Johansson – Det är bra om man blandar folk. Kanske genom att blanda villor, bostadsrätter och hyres­rätter. Sen gör fritids­ intressen som fotboll att man möts från flera olika håll. Här i Husie finns fotboll, pingis, innebandy, skejtpark, gymnastik … Jag tror att det är där man ska träffas.

Kristina Johansson – Genom att undvika segregation. Det är för mycket ”Rosengård” i Rosengård. Tyvärr har det skapat motsättningar mellan unga grabbar och polis och brandkår.

Vi måste se hela staden Malmö måste bli mer socialt hållbart. Och den stora ut­ maningen för framtiden är att skapa en stad som inklu­ derar alla. Därför måste vi­ sionen vara ljus och inge hopp, utan att vara naiv.

I Rosengård arbetar stads­ delschefen både på kort och på lång sikt.

Malmö har utvecklats positivt ur många aspekter de senaste femton åren. Staden har tagit sig ur en djup ekonomisk kris med stor förlust av arbetstillfällen och omvandlats till en stad med fokus på kunskap och kreativitet.

Men den sociala utvecklingen i staden har inte varit lika positiv. Stora delar av befolkningen har inte gynnats av utvecklingen. Rosengård är en av de stads-

Vi löser inte segregatio­ nen med översiktspla­ nen, men vi skapar möj­ ligheterna för ett ge­ mensamt vi.

delar där utanförskapet är stort och många människor saknar egen försörjning.

– Översiktsplanen är ett viktigt redskap för oss att beskriva möjligheter för utveckling, säger stadsdelschefen i Rosengård, Eva Ahlgren.

– För att åstadkomma social hållbarhet är det nödvändigt att man ser till hela staden. Det är förödande att så mycket fokus ligger på centrum av en stad.

En stad för alla För Eva Ahlgren handlar det konkret om att sudda ut gränser för att få staden att utvecklas för alla människor. Och då måste planeringen se annorlunda ut.

Boendeformer måste blandas och arbetsplatser flyttas till eller skapas i stadsdelarna.

– Få människor besöker Ro-

sengård. Här finns inga magneter som drar. Om man på allvar pratar om förändring, är det här det måste ske. Då skapar vi möjligheter för att riva de mentala broarna, säger Eva Ahlgren.

Tar tid – och ger resultat Att förändringsarbete tar tid vet vi, men det som görs idag kommer att ha effekt längre fram.

Det är Öresundsbron och högskolan exempel på.

Och Eva Ahlgren är medveten om att visionerna i översiktsplanen kan låta som sköna drömmar.

– Visionerna måste vara ljusa, däremot ska vi som arbetar inte vara dumt naiva och blunda för det vi har omkring oss nu. Men med ljusa visioner skapar vi dragningskraft.

Och det viktigaste, menar Eva

Ahlgren, är att utvecklingen kommer så många malmöbor som möjligt till del.

– Vi löser inte segregationen med översiktsplanen, men vi skapar möjligheterna för ett gemensamt vi, som inkluderar alla malmöbor.

Skolorna ett måste Välfärden är ojämlikt fördelad.

För att åstadkomma en socialt hållbar stad är det nödvändigt att ändra det. Att arbeta med skolorna i stadsdelen är ett exempel på hur man både arbetar på kort sikt och på lång sikt, för att åstadkomma förändring. Något annat är inte hållbart, menar hon.

– Vi arbetar för att alla skolor i Rosengård ska bli så attraktiva att barn och ungdomar utanför stadsdelen söker sig hit, säger Eva Ahlgren.

Stadsdelschef Eva Ahlgrens fokus ligger på Rosengård – och hela Malmö.

Eva Ahlgren om ÖP i korthet: Viktigast i översiktsplanen?

– Den blandade staden, få alla delar att hänga ihop.

Största utmaningen för fram­tiden?

– Att få alla bitar hänga ihop när staden växer och att få fler männi­ skor i arbete, annars fortsätter gapen att växa.

9

Viktig demokratisk process Arbetet med den nya över­ siktsplanen ska ske på ett demokratiskt sätt. Det bety­ der bland annat att alla som bor i Malmö har möjlighet att tycka till om visionerna.

Därför ställs planerna ut och malmöborna bjuds in till öppna samtal om hur Malmö ska utvecklas.

relsen, ligger till grund för det samråd som pågår mellan maj och november i år. Det betyder att synpunkter tas in från olika aktörer, både från möten och från diskussionskvällar, från företag och enskilda aktörer. Materialet bearbetas till ett planförslag som ska ställas ut hösten 2012.

– Det är viktigt att människor vet att det planeras för framtiden, även om de inte har konkreta idéer själva, säger Tyke Tykesson som ansvarat för arbetet med den nya översiktsplanen.

Den planstrategi som tjänstemännen har arbetat fram och som godkänts av kommunsty-

Ny chans för synpunkter Då finns det på nytt möjlighet att lämna synpunkter.

Många av planerna kräver mer utredningsarbete. Det kommer att ske i samarbete med berörda kommunala förvaltningar och statliga myndigheter.

– Utställningen planeras pågå under hösten 2012. Vi hoppas att den ska ge en så klar bild av visionerna som möjligt, säger Tyke Tykessson.

Efter utställningen av planförslaget bearbetas de innan Kommunfullmäktige fattar beslut under 2013.

Hur kan stadsplaneringen bidra till en socialt hållbar stad? Frågan lockade 170 personer till Chokladfabriken i mitten av september.

Stadsplanering berör Hur Malmös framtid ska se ut berör många. Inte minst stadens invånare.

Seminarieveckan kring översiktsplanen drog fulla hus när politiker, forskare och tjänstemän möttes i mit­ ten av september för att dis­ kutera den hållbara staden.

siffror om Malmö.

• 298 963 personer bodde i Malmö den 31 december 2010.

• 5 053 barn föddes i Malmö under 2010.

• 91 000 av Malmö­borna är födda i utlandet.

• 43 900 bor i Centrum, vår största stadsdel.

• 11 900 bor i Oxie, vår minsta.

• 5 000 bostäder har byggts i Malmö de senaste fyra åren.

• 143 000 jobb finns i Malmö.

• 55 000 personer jobbpendlar till Malmö.

• 41 procent av Malmöborna i åldern 25–64 år har eftergymnasial utbildning.

Vad tycker du?

Säg det på malmo.se/op

Stadsplanering berör många.

Därför har statliga myndigheter, grannkommuner och andra bjudits in till samtal, eftersom alla ska få möjlighet att lämna sina synpunkter. På seminariet om hur stadsplaneringen kan bidra till en socialt hållbar stad inledningstalar kommunalrådet Anders Rubin.

– Vi har något bra här i Malmö. Det ska vi bygga vidare på.

Magnus Thure Nilsson från

Media Evolution pratar om social hållbarhet och om vikten av att vi kan mötas och konstaterar: – Det enda vi kan vara helt säkra på är att vi inte vet hur det kommer att se ut i framtiden.

Viktigt att lyssna 170 deltagare lyssnar på föredragshållarna och debatten som följer. Katarina Nylund som är professor i stadsbyggnad vid Malmö högskola talar om vikten av att bjuda in människor, definiera problem och att lyssna på vad människor säger.

– Det är inte många som vill gå på möten där dagordningen är satt och målet är konsensus.

Om man på allvar vill se hållbar utveckling måste man lyssna på människor.

f Samrådet pågår till november Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering och leder arbetet.

När ny översiktsplan utarbetas ska samråd genomföras med statliga myndigheter, grannkommuner, kommuninnevånare och andra berörda.

Seminarierna är en del i samrådet.Samrådet kring ÖP 2012 pågår mellan maj och november 2011.

Nästa steg är ett planförslag (som utformas med hänsyn till synpunkter inkomna under sam-

rådet). Planförslaget ställs ut under 2012.

Då finns ytterligare möjlighet till synpunkter.

Kommunfullmäktige antar den nya översiktsplanen 2013.

Följ uvecklingen av ÖP2012 på j malmo.se/op

Hur ska Malmö bli mer rättvist?

Jamila Zadran – Jag tycker att det är bra om det blir lite mer blandat folk, både svenskar och invandrare. Då kan de hjälpa varandra och komma fram till något bra.

Linn Berndtsson – Oj vad svårt. Men något vi pratar mycket om i skolan är integration. Jag går i Borgarskolan, som är ett bra exempel också.

När jag gick i Linnéskolan fungerade det inte lika bra. Det är svårt att integrera elever som kommer från helt olika områden.

Charlotta Gotthardt – Man måste börja tidigt med en plan. Skolan är viktig – det är där integrationen sker. Sen är det viktigt att man har lösningsfokus och ser möjligheter, inte problem.

Jag tror på samverkan mellan näringsliv och skola. Man måste våga bjuda in till dialog och skapa möten.

Slavo Ilic – Jag kom hit för 46 år sedan för att jobba, så jag har haft det lätt – jag är svensk och med i samhället. De som kommit hit nyligen kan jag inte tala för, men jag tycker att man ska sprida ut dem så att de integreras.

Fördelen att bo bland oss svenskar är att vi lär dem hur samhället fungerar.

Linda Johansson – Det är bra om man blandar folk. Kanske genom att blanda villor, bostadsrätter och hyres­rätter. Sen gör fritids­ intressen som fotboll att man möts från flera olika håll. Här i Husie finns fotboll, pingis, innebandy, skejtpark, gymnastik … Jag tror att det är där man ska träffas.

Kristina Johansson – Genom att undvika segregation. Det är för mycket ”Rosengård” i Rosengård. Tyvärr har det skapat motsättningar mellan unga grabbar och polis och brandkår.

Forma framtidens Malmö

illustration Dziugas Lukosevicius/Malmö stadsbyggnadskontor

GIVAKT.SE

Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är målen för Malmös utveckling. Översiktsplanen ska ge visioner av stadens långsiktiga utveckling och hur den fysiska planeringen kan bidra till att visionerna förverkligas. Vägen mot en färdig översiktsplan är en demokratisk process där alla berörda får möjlighet att säga sitt.

Den här bilagan är ett led i den processen.

ÖP2

012