Page 1

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr 3 - maj 2015

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

FOKUS vår tids bristvara?

d n a b t g i flerspråk

Är Sverige bäst? Snippan & snoppen Svenska skolan Teneriffa Flerspråkighet & språkstörningar Hen för alla!

1


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 3

Flerspråkighet

06 Artikelserie: Är Sverige bäst? – Tema utbildning 14 Flerspråkighet och språkstörningar

Kultur

18 Slump eller plan när du väljer nytt land? 24 Könsdelar på rim skapar mediastim 26 Min guide till Phnom Penh – kontrasternas stad 30 När bokhandelspersonalen själv får välja – pockettips för vuxna 33 Tips från UR och SVT!

Svenska skolan

34 HOPPet lever på Svenska skolan Teneriffa 38 Stöttningsmetoden för ditt barns svenska 42 IB förbereder svenska ungdomar utomlands för universitet i Sverige 47 Läsutmaningen 2015

Lena Normén-Younger SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands). lena@magasinetsmul.com 2


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 3

Sverige

50 Hen för alla eller alla för en 52 Integrerings- och invandringspolitik: glödheta frågor i Sverige 56 Nya sedlar och mynt

Teknik

58 Fokus – vår tids bristvara 66 Digitala spel som stöd och hinder för våra barn

FÖR Barn

78 Panetoz – optimister på alla språk 82 ”Nu vill jag lära mig ännu mer!” 85 Boktips 86 Kul i Sverige - en park! 88 Tävla i läsbingo 90 För de mindre Medverkande i SMUL nummer 3 Chefredaktör: Monica Bravo Granström Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger Art director: Emma Ageberg Korrekturläsare: Anna Walldorf Övriga medverkande: Sofia Solfors, Matías Andrés Bravo Jara, Carina Middendorf, Tommy Isaksson, Mari West, Anna-Lena Ohlsson, Lottis Isaksson, Josefin Wetterberg, Mikael Sundström och Linda Engfeldt

Emma Ageberg

SMUL:s Art Director som jobbar med grafisk formgivning hemma på vingården i Bologna, Italien.

emma@magasinetsmul.com 3


Läs Magasinet SMUL i plattan

Köp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

Qiozk

Tidningsaffären www.qiozk.com


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

J

Chefredaktörens rader

ämförelser – har ni funderat på hur ofta vi jämför saker och ting? För oss utlandssvenskar är det nästan en nationalsport att jämföra Sverige med det nya landet, det blöts och funderas. Det finns en del saker som känns lättare att jämföra – vädret till exempel. Jag njuter av den tidiga våren här i södra Tyskland, av att solstrålarna värmer upp en redan i slutet av mars, att fåglarna kvittrar i buskarna och att små blomknoppar vågar sticka upp. Blanka minnet av kalla kvällar med handskar på i slutet av maj på den traditionella brännbollsfestivalen under universitetstiden i Umeå får mig att rysa. Där vet jag att jag har det bättre i Tyskland. För jag är ingen skidåkare, jag ligger hellre på stranden. Många andra saker känns däremot inte så enkla att jämföra. Det är ofta många olika faktorer som spelar in och är svåra att mäta. Exempelvis utbildning. Har mina barn det bättre i den tyska skolan än i den svenska? När det gäller utbildning tar många till internationella studier, som t.ex. PISA. Där har Sverige rasat på rankingen. En del ropar ”Flumskola!, Ge betyg tidigare!, Mer regler!, mer, mer, mer … Men när det gäller något som utbildning, något som vi alla någon gång i vårt liv kommer i kontakt med, så är det många olika aspekter som måste vägas in och de kanske inte alltid är kvalitativt mätbara i siffror. Hur mäter man sociala värderingar? Läs mer om detta i min artikel om skolan i Sverige. Att göra en snabb jämförelse och konstatera vad som är bra eller dåligt utifrån ens eget perspektiv är enkelt, men om man verkligen vill gå på djupet beträffande olika fenomen, då krävs det mer tid och resurser, framförallt om man vill ändra på saker och ting. Vi på SMUL har i alla fall tagit en koll på en del aspekter utifrån frågan ”Är Sverige bäst?”, vår nya artikelserie. Hur väljer man land när man flyttar utomlands? Och hur påverkas man egentligen när man byter kultur? Förändras ens personlighet kanske? Sofia Solfors funderar över detta tillsammans med några vänner i detta nummer. Vidare funderar vi mycket över fokus i detta nummer. Visserligen är det väldigt enkelt att hålla kontakt med personer runt om på jordklotet, men vi kanske förlorar andra aspekter? Och hur är det egentligen med digitala spel för barnen? Lena Normén-Younger diskuterar den nya teknikens mentala effekter och rekommenderar datorspel till barnen. Flerspråkigheten uppmärksammas som alltid hos SMUL. Doktoranden Ketty Holmström berättar om hennes erfarenheter med flerspråkighet och språkstörningar. Detta nummers intervjuspecial går dessutom verkligen i flerspråkighetens tecken. Gruppen Panetoz:s medlemmar är lika flerspråkiga, eller ännu mer, som vi utlandssvenskar. Ni finner naturligtvis även alla våra andra godbitar – Svenska skolan, Kulturdelen, pyssel till de yngre …. Jag önskar er alla en härlig tid med läsning med SMUL:s chefredaktör bor i södra mycket fågelkvitter i buskarna! Tyskland och jobbar med fler Dela gärna med er av era tankar om detta i vårt forum på språkighet runt om i hela världen. Facebook eller per mejl. S

Magasinet

Magasinet

Monica Bravo Granström

monica@magasinetsmul.com

5


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

6


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Artikelserie

Är Sverige bäst? Ett favoritsamtalsämne för många svenskar är ofta att jämföra Sverige med andra länder. För oss utlandssvenskar är det nästan en nationalsport, det blöts och funderas. Har vi det bättre/sämre än när vi bodde i Sverige? I nummer 3 av Magasinet SMUL kickar vi igång artikelserien ”Är Sverige bäst”. En sak som ofta diskuteras i Facebookgruppen SMUL (Svenska som modersmål utomlands) är utbildning och först ut är därför en artikel av Monica Bravo Granström om svensk utbildning. Artikelserien ”Är Sverige bäst?” kommer att fortsätta med en kritisk granskning av svensk sjukvård, miljövård, demokratisk process, jämlikhet och pensionssystem satta i ett internationellt perspektiv.

7


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Artikelserie

Är Sverige bäst? monica bravo granström

Tema utbildning

Ett favoritsamtalsämne för många svenskar är ofta att jämföra Sverige med andra länder. För oss utlandssvenskar är det nästan en nationalsport, det blöts och funderas. Har vi det bättre/sämre än när vi bodde i Sverige? En sak som ofta diskuteras i Facebook-gruppen SMUL (Svenska som modersmål utomlands) är utbildning och det tar vi oss här en närmare titt på. 8


I

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

slutet av 2013 blev Sverige utsett till VÄRLDENS BÄSTA LAND enligt ett alternativt jämförelseindex, Social Progress Index (SPI), som tas fram av amerikanska forskare. Detta index struntar i klassiska mått som ekonomisk tillväxt som BNP och fokuserar i stället på sociala faktorer som mäter levnadsstandard. ”Vi mäter saker som verkligen betyder något för människor. Har jag tak över huvudet och tillräckligt med mat på tallriken?” sa Michael Green, chef på den amerikanska tankesmedjan Social Progress Imperative, som beställde studien, till Wall Street Journal. Studien omfattar 52 olika faktorer, från hälsovård och infrastrukturer till yttrandefrihet och miljötänkande och publiceras en gång per år. Rådatan till studien samlas ihop av OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och världshälsoorganisationen WHO. Sverige rankades alltså högst av de 50 länder som ingick i sammanställningen för 2013. 2014 tappade man placeringar och hamnade på ett sjätte plats, något som förklarades med att studien omfattade fler länder. Värdena för 2015 har inte publicerats i skrivande stund. Men 2013 fick Sverige fick alltså höga värden på det mesta. I kategorin möjligheter, som mäter personlig frihet, rättigheter, jämlikhet och tillgång till högre utbildning blev det en andraplats. Svensk skolgång idag Hur får man då tillgång till ”högre utbildning” i Sverige? Stommen i svensk utbildning är grundskolan, årskurs 1-9. Ålder 7-16. Detta är obligatoriskt och gratis. Även skollunch ingår. Innan grundskolan har de flesta barn gått på förskola (tidigare kallat dagis), från 1-6 år. Barn som är fyra eller fem år har rätt till avgiftsfria 525 timmar per år, annars betalar föräldrarna en avgift som baseras på föräldrarnas inkomst. Sedan går barnet ett år i förskoleklass (6 år), avgiftsfritt, innan grundskolan startar vid 7 års ålder. Den svenska skolan ska vara kompensatorisk: med det menas att skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter. Barnets familjs sociala eller finansiella bakgrund ska inte vara betydande för elevens möjlighet till lärande. Detta är t.ex. ett skäl till varför man inte har läxor i svenska skolan i de lägre åldrarna. Om man har det är det risk för att barnets familjesituation styr hur läxorna görs, dvs. hur pass föräldrarna har tid/kunska-

FLERSPRÅKIGHET

per nog att hjälpa barnet. Betyg ges från årskurs 6 i alla ämnen som eleven fått undervisning i, förutom språkval där betyg ges från och med årskurs 7. Här skiljer det sig åt i olika länder, många länder sätter betyg redan tidigare. Eleverna skiljs inte åt förrän efter år 9, dvs med ca 16 år. Flertalet studier visa att detta är effektivt för alla elevers lärande, både starka som svaga inlärare. I andra länder delar man upp klasserna tidigare, som i Tyskland där man i många Bundesländer delar upp barnen utifrån betyg redan vid 10 års ålder. Sedan är det frivilligt att läsa vidare på gymnasiet. Alla som har avslutat grundskolan har i Sverige rätt till en (avgiftsfri) treårig gymnasieutbildning. Det finns tre olika program: • 18 nationella program som pågår under 3 år. • Fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga för ett nationellt program. • Utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen, t.ex. godkända idrottsutbildningar.

Sedan 90-talet finns vid sidan av kommunala skolor även friskolor som erbjuder de ovannämnda alternativen. Friskolor är skolor som inte drivs av den offentliga sektorn (som ovan), men som ändå finansieras med skattemedel. Ägare kan vara t.ex. stiftelser, vinstorienterade privata företag eller icke-vinstorienterade ideella organisationer. Debatten svänger fortfarande om friskolans vara eller inte vara. Ännu en skoltyp är privatskolor som drivs med elevavgifter. Högre utbildning (universitet och högskolor) omnämns alltså i SPI-studien. I Sverige är denna typ av utbildning avgiftsfri, vilket långt ifrån är

9


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Figur 1 Antal (heltids-)studenter som betalar studieavgift Källa: Eurydice

10

standard i andra länder och ger möjlighet oberoende av familjens finansiella situation (se figur 1). Utifrån kriterierna i SPI står sig Sverige alltså ganska bra i en internationell jämförelse vad gäller utbildning. Men man ska ha klart för sig att resultat av olika jämförelser beror helt på vilka faktorer man utgår ifrån. . Dalande PISA-resultat Det finns även andra undersökningar, mer ”klassiska”. På senare år har t.ex. många internationella kunskapsundersökningar börjat genomföras. Den mest kända av dem är OECD:s PISA (Programme for International Student Assessment), som sker vart tredje år. 15-åriga elever testas i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, olika fokus olika år. Studien får ofta stor uppmärksamhet i pressen. En orsak till detta är att den är kvantitativ, den presenterar siffror som det är lätt att förstå sig på. Länderna delas in i en ”rangordning”, helt enkelt – vilket land klarar sig bäst? Första året denna undersökning genomfördes, år 2000, stod sig Sverige bra i konkurren-

sen: det blev en fjärde plats, med endast Finland, Kanada och Nya Zeeland före. Sedan började RASET, som svenska tidningar ofta skriver. I den senaste PISA-undersökningen 2012 ligger Sverige långt under genomsnittet, snarare närmare bottennoterade Peru än högst placerade Shanghai/Kina. Fler och fler länder tillkommer och nu görs ingen genomsnittlig ranking, utan bara i de olika delområdena. Inget land inom OECD uppvisar en så stor resultatförsämring som Sverige. Även i likvärdighet har Sverige tappat, betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har förstärkts. Detta rimmar dåligt med tanken på att skolan ska vara kompensatoriskt – alla barn ska ju ha en chans, oberoende på bakgrund. Kritikerna till PISA-undersökningarna har varit många. Undersökningar bör visserligen alltid tas med en nypa salt, speciellt med avseende på vilket utgångsläge de har och vilka faktorer de omfattar? Även om det naturligtvis eftersträvas att PISA-undersökningarna sker på samma sätt i alla länder, så kan inte bortses från viss påverkan från omgivningen. Vissa skolor kan sorteras bort


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

utifrån vissa kriterier och vissa elever behöver inte delta, elever som befinner kortare tid än ett år i uppehållslandet t.ex. Vidare har inte undersökningen någon betydelse för elevens betyg, vilket har gjort att vissa röster i Sverige menar på att eleverna inte skulle anstränga sig tillräckligt. Men utöver kritiken kan man inte bortse från att resultaten uppvisar en negativ trend för den svenska skolan.

Figur 2 – Sveriges relativa (standardiserade) position jämfört med genomsnittet för de 25 länder som deltagit i samtliga fem PISA-undersökningar, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Källa: Skolverket, PISA 2012, sammanfattning av rapport 398

Rätt till flerspråkighet Om vi sedan tittar lite närmare på flerspråkighet, SMUL:s favoritämne – hur står sig Sverige då? Även om en enspråkig norm fortfarande råder i många länder, speciellt i västländer (en nation – ett språk), så berättar siffror något annat. Det finns 195 länder i världen, men 7102 språk, vilket motsäger tesen att det i ett land bara talas ett språk (källor www.nationsonline.com och www. ethnologue.com). Detta märks dock oftast inte i länderns skolpolitik. I dagens globaliserade samhälle byter människor land oftare och lät�tare än tidigare, vilket ofta ger upphov till flerspråkighet. Engelska har etablerat sig som ett

11


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

slags lingua franca, ett språk för personen med olika modersmål. Därför uppmuntrar man en flerspråkighet som innehåller engelska i många länder. Oftast förbises dock hur viktigt det är att modersmålet (kallat förstaspråk inom lingvistiken, det språk man lärde sig först, man kan ha flera förstaspråk) vidareutvecklas. Ändå har det i upprepade studier bevisats, hur viktig den modersmålsundervisningen (t.ex. (Cummins, 2000) (Bialystok, 2001)). Enligt gällande skollag (SFS 2010:800) har elever i Sverige med vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska, rätt till modersmålsundervisning i grundskola och gymnasium. 2014 var antalet berättigade elever ca 24 % i Sverige (Skolverket 2015). I praktiken används dock inte detta fullt ut p.g.a. olika praktiska skäl. Ett krav är att det inom kommunen ska finnas fem elever med detta modersmål. Det ska även finnas lämplig lärare. Undervisningen läggs dessutom ofta på svåra tider (tidig morgon eller sen eftermiddag) eller kanske i en lokal långt borta från elevens vanliga skola, vilket försvårar tillkomsten i praktiken. (Hyltenstam et al., 2012). Det finns alltså en stor klyfta mellan den politiska visionen och det verkliga genomförandet. Trots detta är Sverige unikt i hänseendet att det överhuvudtaget erbjuds modersmålsundervisning som annars inte finns i många andra länder. Dessutom erbjuds finansiellt stöd till kompletterande svenskundervisning för utlandssvenskar (www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet/kompletterande-svensk-undervisning). På det hela taget kan man

alltså anse att Sverige uppmuntrar och uppskattar flerspråkighet. Som utlandssvensk kan man känna sig kluven när man ser på skolan. Man kan sakna saker som

Källor

12

man själv upplevde i Sverige, att all barn blir behandlade med samma respekt t.ex. Själv kan jag tycka att trycket på barnen i den tyska skolan blir högt väldigt fort, de får betyg redan i tvåan och riktningen på barnens framtid bestäms i stort sett redan i femte klass då barnen delas upp efter deras prestationer/betyg. Att skoldagarna är så korta (från ca kl. 8 till lunch, ca kl. 12) och att resten av inlärningen sker via läxor lägger mycket på föräldrar, speciellt på mamman, vilket inte följer den kompensatoriska svenska intentionen. Och att barnen får godis efter att de har uppnått en viss mängd smilisar kommer jag nog aldrig att vänja mig vid. Däremot kan jag tycka om den ”ordning och reda” som råder i Tyskland. Vi föräldrar måste t.ex. skriva under alla prov och betyg och inga mobiler tillåts på lektionerna (i grundskolan). Men Tyskland är ett stort land och även här ser man många olika regionala tillämpningar. Avslutningsvis kan vi konstatera att utbildning är ett tema som berör många, i Sverige och i många andra länder. Sverige befinner sig på en hög nivå, även om dalande. Det diskuteras och skrivs mycket om detta just i Sverige för närvarande och det verkar som att förändringar (återigen ...) är på gång. Artikelserien ”Är Sverige bäst?” kommer att fortsätta med en kritisk granskning av svensk sjukvård, miljövård, demokratisk process, jämlikhet och pensionssystem satta i ett internationellt perspektiv. S

Bialystok, E. (2001), Bilingualism in development: Language, literacy, and cognition, Cambridge University Press, Cambridge, UK, New York. Cummins (2000), Language, power, and pedagogy: Bilingual children in the crossfire, Bilingual education and bilingualism, Vol. 23, Multilingual Matters, Clevedon [England], Buffalo [N.Y.]. Hyltenstam, K., Axelsson, M. and Lindberg, I. (Eds.) (2012), Flerspråkighet - en forskningsöversikt, 5:2012, Vetenskapsrådet. Lindberg, I. and Hyltenstam, K. (2013), “Flerspråkiga elevers språkutbildning”, in Olofsson, M. (Ed.), Symposium 2012: Lärarrollen i svenska som andraspråk, Stockholms Universitets förlag, Stockholm, pp. 28–51. Skolverket (2015), PM - Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2014/15, tillgänglg under www.skolverket.se/publikationer?id=3408 Skolverket (2013) www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet/kompletterandesvensk-undervisning Skolverket (2014) www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-ipisa-1.167616


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Aus dem Kurs-Angebot: • Intensivkurse am Wochenende • Individueller Einzel-Unterricht und Kleingruppen • Geschäfts-Schwedisch • Interkulturelle Workshops für Firmen • Sprachcafé „Fika & Prata“ • Vorbereitung für die Swedexprüfung

Außerdem bieten wir: • Übersetzungen • Artikel über schwedische Themen

Svenskastudier utan gränser Svenska Distans ger ditt barn en unik möjlighet att studera det svenska språket på grundskolenivå utifrån den svenska kursplanen. Språk och lärande hör ihop. Språkforskning visar att barn som har goda kunskaper i sitt modersmål också har större möjligheter att lära sig andra språk och ämnen. Svenska Distans kurser utgår från den nivå ditt barn befinner sig på. Studiepaketen ger dig som förälder förutsättningar att strukturerat och målinriktat hjälpa ditt barn att stärka det svenska språket. Världens möjlighet!

Carina Middendorf

Ziethenstr. 11c ° 22041 Hamburg tel: 040 - 398 723 - 19

www.svenska intensiv.de

annonsplats

för

DIG? nästa nummer i november

Läs mer på svenskadistans.se

Kontaka oss på redaktionen för mer info. info@magasinetsmul.com

13


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

&

Flerspråkighet språkstörningar monica bravo granström

14

© lassedesignen

I olika yrkesgrupper som arbetar med barn varierar kunskaperna och åsikterna om vad flerspråkighet innebär för barns språkutveckling. Betänk då om ett flerspråkigt barn också har någon typ av språkstörning. Hur påverkas hens utveckling då? Detta är frågeställningen i en pågående doktorsavhandling signerad Ketty Holmsten.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

D

Ketty Holmström, logoped och doktorand Ketty Holmström är legitimerad logoped och doktorand i klinisk medicin med inriktning mot logopedi vid Lunds universitet. I grannstaden Malmö finns ungefär 150 språk representerade enligt Malmö stad. Ca 50 % av skoleleverna har ett annat modersmål, varav ca 12 % av de barnen talar arabiska. Ketty är i sluttampen av sin doktorsavhandling som behandlar lexikal utveckling hos flerspråkiga barn med språkstörning. Projektet har följt svensk-arabiska barn med och utan språkstörning från 6-8 års ålder. Utgångspunkten var hennes egna erfarenheter som skollogoped, där hon framförallt arbetar med elever med språkstörning. Hon hoppas att projektet kan leda fram till förbättrad diagnostik och hjälp för barn med språkstörning i skolåldern. Fördomar om flerspråkighet När man pratar om flerspråkighet, kommer det ofta upp många fördomar. ”Det är för mycket med flera språk i hjärnan”, ”barnet får försenat tal” är några exempel på myter. Många, främst föräldrar, oroar sig över att barnet kommer att få språkstörningar. Forskning visar dock på många kognitiva fördelar för flerspråkiga personer och att fördomarna bara är myter. I Kettys forskning har barn med diagnos om språkstörning medverkat. Ordassociationstest har gjorts med barnen, parallellt på svenska och arabiska (även en arabisktalande logoped deltog). Även om det vid språkinlärning är svårt att

Foto: Ketty Holmström

agens teknikmöjligheter ger en chansen att lära sig så mycket. En Google-sökning där jag sökte efter något för en föreläsning om flerspråkighet, fick mig att ”snubbla” över en intressant PowerPoint-presentation på Slideshare.net. Där läggs många olika presentationer upp i alla möjliga ämnen. Denna hette ”Lexikal förmåga hos flerspråkiga skolbarn med språkstörning” och hade lagts upp av en logoped och doktorand vid Lunds universitet, Ketty Holmström. I vanliga fall hade jag helt enkelt laddat ned den, men denna kunde man inte ladda ner. Istället tog jag kontakt med Ketty, vilket ledde till denna intervju.

ange definitiva faktorer – det är alltid många olika aspekter som spelar in – så ser man även utifrån Kettys projekt en trend till att flerspråkighet kan vara till hjälp vid språkstörningar, snarare än att vara en nackdel. Om ett barn har en språkstörning existerar denna på alla barnets språk. Ketty upplever inte direkt att flerspråkighet förknippas med språkstörningar i hennes omgivning. I logopedutbildningen i Sverige ingår kurser om flerspråkighet och logopeder brukar därför kunna

Även om barnet svarar på svenska, svara på modersmålet!”

mycket om det. I andra utbildningar ingår dock inte flerspråkighet som obligatorisk kurs och där kan man möta andra föreställningar. En studie som gjordes med sjuksköterskor på BVC (barnavårdscentraler) visade t.ex. att 82 % av dem tror att flerspråkighet innebär försenad språkutveckling. 15


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Ketty Holmström

FLERSPRÅKIGHET

Oroliga föräldrar Ketty möter ofta föräldrar som oroar sig för flerspråkigheten hos deras barn. De är osäkra på hur de ska hantera språken – vilket språk ska de tala med barnet, svenska eller sitt eget modersmål? Föräldrarna till barnen som deltog i studien fick oftare utvecklingssamtal för att barnen har språkstörning, två gånger per termin istället för en gång. I de samtalen och i andra möten med föräldrar uppmuntrar Ketty föräldrarna att prata deras modersmål med barnet. ”Även om barnet svarar på svenska, svara på modersmålet” brukar Ketty upprepa. Hon tror även att många föräldrar pratar mycket mer svenska, alltså sitt nya språk, med barnen än sitt modersmål, än vad de själva tror. Man halkar automatiskt in i det. Dessutom måste man tänka på den sociala omgivningen. Det är inte alltid så lätt att prata ett språk som anses ha ”låg status”, som t.ex. arabiska. Man kan få känslan att folk ger en blickar när man talar det, speciellt om man ser ”utländsk” ut. Själv har Ketty förutom engelskan ingen egen erfarenhet av flerspråkighet. Ofta tycker personer som talar svenska och engelska att de inte är flerspråkiga, vilket ju inte stämmer. Jag inflikar 16

därför att flerspråkighet inte sker endast i de första levnadsåren, utan kan komma senare i livet. Om det sker innan ca 3 års ålder brukar det kal�las simultan flerspråkighet och om det sker senare successiv flerspråkighet. Ketty berättar om en konferens där hon hörde på David Singleton, forskare inom flerspråkighet, som menade att folk i Sverige har 1,5 förstaspråk (lingvistik term för modersmål) – svenska och engelska. Avslutningsvis betonar Ketty återigen att det är viktigt att förmedla att det inte finns någon nackdel med flerspråkighet, förutom att det naturligtvis tar sin tid, barnet behöver stöd i alla språken. Så det är bara att prata på på modersmålet, även för oss svenskar i utlandet! S

... det finns inte någon nackdel med flerspråkighet, förutom att det tar sin tid.


FLERSPRÅKIGHET

© ra2 studio

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Språkstörning

innebär långsam utveckling av språkliga förmågor trots att andra nödvändiga förutsättningar för språkinlärning finns (adekvat stimulans, fullgod hörsel etc). Barnet kan ha svårigheter med ljud, grammatik, ordförråd och samtal. Ofta är både förståelse och uttryckssidan drabbad. Det är ofta enkelt för omgivningen att höra när barn säger fel men svårigheter med förståelse kan vara svårare att upptäcka men är betydligt allvarligare. Väldigt ofta får barn med språkstörning också svårigheter vid sin läsoch skrivinlärning. Problemen upptäcks ofta i tidig förskoleålder genom att barnet inte börjar prata, har svårt att komma igång med ord och ljudutveckling. Språkstörning är en livslång funktionsnedsättning men ändrar ofta karaktär med ökad ålder. Det lilla barnet har kanske svårt att sätta samman ord till meningar medan det äldre barnet kan uppvisa svårigheter med att förstå den röda tråden i en berättelse. För att få en så god språkutveckling som möjligt krävs tidig identifiering och insatser. 17


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Slump eller plan när du väljer nytt land? 18

© andreas130

Sofia Solfors


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Vad är det som gör att vi utlandssvenskar flyttar till ett visst land? Är det landet som väljer oss eller vi som väljer landet? Avgör vår personlighet eller våra intressen? Eller är det bara ödet? Här diskuterar Sofia Solfors sina egna och andras erfarenheter av att flytta runt, hur man väljer land och språk, samt hur man som svensk påverkas av nya kulturer.

min högstadieskola fanns sju klasser där alla elever hade valt tyska som Bspråk och så fanns det en, inte helt fulltalig klass, med elever som valt att läsa franska istället. Det var lite udda att ha valt franska, och i franskklassen återfanns nördarna, kulturtyperna, de som inte ville vara som alla andra, de superduktiga tjejerna och så jag då (det var oklart vilken kategori jag tillhörde). Jag älskade verkligen franska från första stund och det blev snabbt mitt absoluta favoritämne i skolan. Jag kommer till och med ihåg texten på första sidan i skolboken i sjuan, där det fanns en bild på Napoleon med frågan ”C’est qui?” och med det självklara svaret ”C’est Napoleon”. Franskan passade mig som hande i handske. Uttalet, grammatiken, den heterogena och – som det visade sig – den superroliga klassen; jag hade hamnat helt rätt. Delvis kanske för att jag gillade känslan att vara lite speciell och att inte läsa tyska som ”alla andra” gjorde. Efter studenten, när jag ville ut i livet så fort det bara gick, valde mitt franska hjärta ett fransktalande land för att lära mig mer av detta svåra – men ack, så härliga – språk. Det var självklart för mig att det var språket som styrde beslutet av vilket land jag skulle ta mig till. Franskan var inkörsporten till mitt vuxna liv. att jag skulle utomlands var lika självklart som ostron på nyår i Frankrike. På den tiden var det au-pair jobb i USA som hägrade för de flesta av mina kompisar. Att komma långt hemifrån och dessutom lära sig perfekt engelska lockade såklart. Och även om jag självklart tyckte att engelska var mycket vik-

tigt att kunna, var det på något sätt mycket viktigare för mig att lära mig franska bättre. Detta vackra språk, i landet med över 300 ostsorter; att behärska det språket fullt ut och helst utan accent var mitt tydligt uppsatta mål. Att min franska inledningsvis var sämre än mitt självförtroende sade mig, blev jag snabbt varse om när jag väl var på plats i en familj utanför Genève. Ändå kände jag att franskan var mitt språk. Jag sög åt mig som en svamp och noterade varenda nytt ord i en anteckningsbok. Jag njöt av härlig ny mat och gillade många av de nya traditioner jag lärde mig. Det var inte bara franska språket som passade mig. ALLT det franska var liksom min grej. Livet blev lite mer spännande och krispigt med nya perspektiv. Som det faktum att diskussionerna ofta hade högt i tak och inte sällan var högljudda. Ingen väntade på sin tur att prata utan man kastade sig in i diskussionen när det kändes rätt. Det ansågs som en tillgång att kunna konversera och säga vad man tyckte i olika ämnen. Så ska det ju vara, tänkte jag. Jag handlade mat på marknaden och noterade hur tanterna klämde, kände och bad att få smaka och förälskade mig direkt i deras självklara kärlek till mat. När franskan började lossna på riktigt och jag kunde konversera fritt kändes det som om jag tagit mig upp på ett språkligt Mount Everest. Där uppe på toppen fanns grym stolthet; jag klättrade upp själv och ingen kan putta ner mig från toppen! Jag började fantisera om att jag nu faktiskt hade bättre uttal än franskfröken i den där enda klassen på min, numera avlägsna, högstadieskola (snälla, skvallra inte!). Faktum är

19


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

att man bara kan integreras på alla sätt i sitt nya land när man behärskar språket. Det räcker inte med att man lagt sig till med vanan att ta en kaffe och croissant till frukost. I unga år när man ger sig ut och testar olika länder i världen, väljer man ofta land med hjärtat. Många åker iväg som au-pairer eller för språkstudier i unga år men hittar kanske en partner, gifter sig, bildar familj och stannar kvar. Att lära sig ett nytt språk i unga år är det absolut bästa; det vet alla som försökt lära sig nya språk efter 35. Jag tror att det finns några egenskaper som är gemensamma för alla oss som sökt eller söker sig utomlands: NYFIKENHET, ÖPPENHET och INTRESSE. För språk, andra människor, kultur, mat – flera måsten för att överleva livet som utlandssvensk. För att försöka förstå det här med våra personligheter och se om det kan finns något gemensamt i våra gener som gjort att vi alla flyttat ut, har jag pratat med några andra utlandssvenskar. Jag är nyfiken på om vi som utlandssvenskar påverkas av det nya landet eller väljer vi snarare land baserat på våra personligheter? AnnMarie Brorsson Holm har bott i flera länder de senaste tjugo åren. Hon säger: ”Första åren som utlandssvensk var jag fortfarande väldigt svensk, jag såg allt med svenska ögon och svenskt perspektiv. Så här skulle man gjort i Sve-

rige istället, tänkte jag. Nä, det där är inte bra, i Sverige gör vi så här. Ungefär så höll jag på mest hela tiden. Sedan flyttade vi till Brasilien och det var en chock, men en bra chock! Man fick lära sig att även om allt inte är så otroligt effektivt kan det vara bra ändå. Min man och jag ändrade våra mattider helt. Först kändes det fel men ganska snart var det normalt att äta middag efter åtta eller nio på kvällen. En lunch på helgerna tillsammans med våra brasilianska vänner kunde börja vid tvåtiden, och sluta någon gång vid åtta på kvällen; helt normalt, eller hur? Vi stormtrivdes verkligen i Sao Paulo. Nästa land var Tjeckien, då vi var inne i en småbarnsbubbla med två barn. Det var kul att vara i Europa några år, men frustrerande att bo i ett land där jag inte lärde mig språket. Jag försökte inte ens, och jag tror att språk någonstans är nyckeln till att känna sig mer hemma. Vi hade internationella vänner, men inte många tjeckiska. Däremot hittade jag en svensk lekgrupp som träffades en gång i veckan hemma hos varandra och det var toppen.” ”Vi flyttade sedan till USA”, forsätter AnnMarie, ”till Connecticut, just innan sonen skulle börja kindergarten och dottern pre-school. Det är lätt att trivas och leva i USA. Vi bodde där några år. Sedan blev det en flytt tillbaka till Europa igen. När vi flyttade till Madrid valde vi en brittisk skola (faktiskt samma skola som Beckhams barn gick på när de bodde i Madrid) - men

cecilia wallström

Sofia Solfors

20


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

det var mest spanska barn på skolan ändå. Våra barns spanska blev ganska bra, men jag fick aldrig till spanskan så bra själv. Jag var rädd för att förlora min portugisiska, som jag kämpat mig till i Brasilien, den var liksom i vägen för min spanska. Jag förstår spanska ganska bra nu, men spanjorer vill inte förstå portugisiska, vilket var jobbigt. Jag tycker att vad man tar med sig när man flyttar flera gånger är att man inte längre är rädd för att flytta på sig. Det är kul och spännande! Faktiskt också om man som vi stortrivs på en plats, så kan man vara villig och tycka att det är kul att komma vidare ändå, man vet att man kan trivas någon annanstans. Vi hoppas att våra barn kommer vara orädda för att flytta när de blir äldre, att de ska tycka förändringar är spännande. Deras svenska är jättebra, även om engelskan såklart är bäst. Men nu märker vi att barnens spanska är mycket bättre än om vi stannat hela tiden i USA, och det var en av anledningarna till att vi flyttade till Madrid några år. Nu är vi tillbaka i USA och något jag verkligen gillar här, och som jag verkligen tagit till min personlighet, är artigheten, dvs. att barn lär sig att det är viktigt att säga tack, ursäkta mig, att hälsa på alla och helt enkelt vara trevlig. Vardagstrevlig. Enkla grejer egentligen, men sådant jag upplever gått förlorat någonstans i Sverige. Jag menar, folk blir förvånade när våra barn håller upp dörren åt andra när vi hälsar på i Sverige, eller att de erbjuder sin plats till äldre

KULTUR

på svenska bussar. Sådan som sitter i ryggraden på våra barn, som nu är 13 och 15 år, efter deras uppväxt utomlands.” Efter 13 år med storstadsliv i Boston, USA har Cecilia Wallström nu bosatt sig med man och tre barn i schweiziska Lucern. Cecilia valde tidigt i livet att söka sig utomlands, och valde med hjärtat först italienska som sitt språk. Hon gjorde utlandsstudier och aupair-jobb i Italien, innan jobb hägrade och det blev en flytt till USA. När jag ställer min fråga om man väljer land efter personlighet utbrister hon; “Åh, jag önskar verkligen man kunde välja land efter sin personlighet! När jag var yngre gjorde jag definitivt det, dvs. innan det fanns en partner eller familj med i bilden. Vi motiverade vår flytt till Schweiz med att det var ett land vi kunde tänka oss att bo i mer långsiktigt (men kanske inte mitt drömland eller för den delen språk), men det var minst lika mycket för att det var där jobbet fanns. Men det var med kluvna känslor vi valde att flytta från USA efter 13 år. Ju äldre man blir, desto mer komplicerat blir det och man blir mer praktisk och pragmatisk. Dessutom, för oss som bott borta så många år känns inte Sverige riktigt längre som “hemma”, och man ser inte det landet som ett alternativ även om vi är födda där. Jag föreställer mig att när barnen någon gång är utflugna och vi är pensionärer, att då kan vi återigen välja land/ort att bo

ANNMARIES BARN

Annmarie brorsson holm

21


22

på utan andra “hinder” i vägen – haha.” ”Jag tror man påverkas ganska mycket i sitt beteende av att bo utomlands”, säger Cecilia. ”Man jämför med det svenska. Ah, jag lärde mig att bli så “vardagspositiv” av amerikanerna. Älskar att stiga in i en butik där personalen glatt frågar “How are you?” eller “How can I help?”. Eller att folk helt enkelt hälsar på en när man möts på gatan. Helt olikt det land vi växte upp i och även olikt Schweiz. Här pratar vi utlänningar om “ Swiss moments”, dvs. man kan ha en helt normal trevlig dag tills man stöter på en grinig schweizare som sätter en på plats för att man inte pratar deras lokala dialekt och mycket tydligt förkunnar att man inte ar välkommen till deras land. Jag måste dock påpeka att det finns många välkomnande och trevliga schweizare här också. En schweizisk bekant till mig försökte få mig att förstå, och berättade att t.ex. att en lokal bonde här också är skeptisk och misstänksam mot den familj som varit deras grannar i tre generationer, så vad ska de då inte tro om oss när vi kommer från ett främmande land med främmande språk och traditioner?”, skrattar Cecilia. Malin Spratt är gift med en engelsman och har bott på ett flertal platser i världen under många år. I två omgångar har hon och familjen bott i såväl Japan som Hong Kong. ”Man går inte in med skorna hos någon i Japan, säger Malin. Efter några cocktailparties där jag tvingats gå runt och känna mig helt fel – du vet barfota med klänning – började jag ha byxor på middagsbjudningar hos japaner. Då slapp jag i alla fall den värsta nakna och obekväma känslan. Man lär så länge man lever! Japan är på många sätt ganska likt Sverige; alla gör som de blir tillsagda, pratar inte i munnen på varandra och visar varandra respekt. Saker funkar som de ska. Även om Tokyo är fullt med folk kan du cykla på trottoarerna, eftersom alla som går, går på vänster sida och ingen någonsin gör fel (förutom turister då). Efter kl. 18 är det halva priset på all sushi i mataffären, då anses den inte längre helt färsk, det är liksom så juste i Japan! Japanska är inte heller så svårt språk som många andra asiatiska språk; det går att lära sig. Språket är ju trots allt viktigt, för självkänslan. I Asien är man också väldigt bortkommen utan minsta kunskap om språket, då skyltar osv. blir obegripliga. Det

är lätt att man lever i expat-bubblan i Asien. Våra liv är så långt ifrån varandra och avstånden stora på ett sätt, men det är ju spännande när man får chansen att titta in i kulturen på djupet och lära sig hur de lever på riktigt,” säger Malin. När jag pratar med andra utlandssvenskar slås jag av hur lika vi tänker på många sätt. Är vi fortfarande svenskare än vi tror? Eller är det så att vi utlandssvenskar är ett folk i folket? Att vi har många synsätt gemensamt, var i världen vi än hamnat till slut. När man har möjlighet att välja land själv, tror jag självklart man är intresserad av att hitta länder där man tror att man kommer att trivas. Var passar min personlighet in? I vilka språk finns det möjlighet för mig att växa och kunna uttrycka vem jag verkligen är? Passar kultur, traditioner, mat, relationer med den jag är och vill vara. Ja, om allt stämmer då tror jag chansen är stor att man trivs bra, kanske faktiskt också kan hitta sin plats i nya landet och stanna för gott.

Är vi fortfarande svenskare än

© kbuntu

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” När jag nu som vuxen igen bor i Frankrike, finns det självklart många saker i detta land som jag inte uppskattar lika mycket; byråkrati, långsam administration, att de alltid måste ifrågasätta allt, osv. Jag ser saker lite nyktrare, tvingas vara både praktisk och rationell, det kan ju gälla familj, barn, hyreskontrakt och skolfrågor. Sådant som mitt unga jag inte lade märke till alls, eller helt enkelt brydde sig om. Eller kanske att mitt 20-åriga jag såg just dessa saker (som jag nu vill slita av mig håret för), och tyckte det var just de som gav kryddan i det nya livet. Som min svenska kompis Karin uttryckte sig häromdagen: ”Här i Frankrike tutar jag hela tiden i trafiken, det är väldigt befriande, men det skulle jag aaaldrig göra i Stockholm!”. Självklart finns det kulturkrockar som gör mig tokig! Hur svensk eller osvensk man än är. Ju fler länder man bott i, desto vidare perspektiv har man, punkt slut. Det finns inte två sidor av samma mynt, det finns många fler! Man kan

KULTUR

lägga ihop alla bra egenskaper och beteenden som finns i olika länder där man bott, och skapa sin egen världsbild. Baserad på sina egna erfarenheter. Efter att ha bott i Schweiz, USA, Kanada och Frankrike kan jag numera tillåta mig att summera godbitarna, men också inse skillnaderna och försöka förstå dem på djupet. Franska små barn kan äta middag kl. 20 och ändå somna efter maten och komma upp i tid till skolan nästa dag. De kan äta pain au chocolat till eftermiddagsfika kl 16.30 efter skolan och ändå äta sin middag senare. Att vara artig i vardagen gör livet enklare och trevligare att leva, därför trivs vi så lätt i Nordamerika. Jodå, amerikanska servitriser jobbar för dricks, men restaurangupplevelsen blir faktiskt trevligare av en servitris som verkligen visar att hon eller han vill servera dig mat, och du inte behöver be om ursäkt för att du kommit till restaurangen. Fransmännens ritualer och traditioner kring mat går så djupt i deras kultur, det är deras religion.

vi tror? Eller är det så att vi utlandssvenskar är ett folk i folket? Därför är det lika bra att sätta sig till bords och njuta fullt ut på deras villkor. De är värda denna kulinariska uppmärksamhet, de har spenderat århundraden av jobb vid grytan och kärlek till maten på djupet, för att bygga upp sina traditioner till perfektion. Då får man ibland vänta lite längre vid ostdisken. Jag menar, att få till den perfekta ostbrickan kräver tid, och några extra provsmakningar, kan det visa sig. Ibland är en kopp kaffe så mycket mer än just det. Jag förstår det nu. Min kärlek till det franska språket, landet och kulturen hjälper mig att överse med så mycket här. Varje fransk by har ett bra boulangerie med en ständig ström av nybakat bröd och kö varje morgon, det finns underbara råvaror på marknaden i varje liten by, samt god och billig champagne överallt, och mina ord tar faktiskt nästan slut ungefär vid tryffelbrie; allt detta får mig att älska Frankrike med hull och hår! Jag tror kärleken till ett land är som en riktigt bra tonårsskärlek. Ju tidigare man blir kär, desto starkare blir kärleken. S 23


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Anna Walldorf

Foto: svt.se

Könsdelar på rim skapar mediastim

Säsongspremiären för barnprogrammet ”Bacillakuten” i januari blev någonting utöver det vanliga. Med videon ”Snoppen och snippan” delade SVT inte bara svenskarna i två läger; det ena hyllade inslaget, det andra förfasades. Videon som har blivit en viral succé har visats över 5 miljoner gånger på Youtube, och ryktet har spridit sig långt utanför Sveriges gränser. 24


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

”Här

kommer snoppen i full galopp!” Så inleds visan om snoppen och snippan. Det var i SVT:s barnprogram ”Bacillakuten” som figurerna gjorde entré; glada snoppar och snippor som dansade till en svängig låt som lätt sätter sig på hjärnan. Kul, häftigt och självklart i frigjorda Sverige. Eller? Nej, kommentarerna lät inte vänta på sig. Många hyllade programmets initiativ, andra förfasade sig över att deras barn skulle behöva se nakna könsdelar när de bänkade sig framför TV:n. Att betala TV-licens för det! För många var nu måttet rågat. Sverige har länge levt med bilden av oss som ytterst liberala och sexuellt frigjorda sen ”den svenska synden” och filmen ”Nyfiken gul” höjde många ögonbryn utomlands när det begav sig. Och många av oss har väl tyckt att den bilden av Sverige är ganska okej, för det är väl toppen att ha en avslappnad inställning till den nakna kroppen? Politiskt inkorrekt? Läser man kommentarerna på Barnkanalens webbsida så kan man dock konstatera att många tycker raka motsatsen. ”Inte behöver väl 3-5 åringar veta vad sex är innan de fyllt 15?”, ”Det är ju tecknad porr. Ta bort skiten nu”, är några kommentarer som visar att en tecknad, lekfull video kan få vågorna att gå höga bland moralpanikande vuxna även i Sverige. Andra tyckte att videon var allt för heteronormativ som inte tog hänsyn till HBTQpersoner och deras situation. Ytterligare andra tyckte att det allra värsta var att den dansande penisen verkade vara erigerad, och att det gav helt fel intryck till små barn. De som var positiva tyckte det var ett härligt grepp av SVT att avsexualisera kroppen på detta sätt och att deras barn skrattat högt när de sett videon. ”Med filmen vill vi på ett lekfullt sätt prata om snippan och snoppen och lära barnen varför vi har dom. Vi hoppas också att filmen kan hjälpa vuxna att prata med barn om snippan och snoppen”, förklarade Kajsa Peters på SVT.

KULTUR

”Kul – men omöjligt här” Även i SMUL:s Facebook-grupp diskuterades den omsusade videon. De allra flesta tyckte den var både bra och rolig, men konstaterade i samma andetag att den skulle varit en omöjlighet i landet de bodde i, exempelvis katolska Irland eller USA. Och mycket riktigt: När amerikanske komikern Conan O’Brien fick nys om videon och visade den i sin show så konstaterade både han och hans side-kick att den var ”crazy” såväl som ”inappropriate” (opassande). O’Brien skojade också om att det var extra opassande att snoppen i videon var misstänkt lik honom själv med sin röda lugg. Senare erkände illustratören Johannes Barte att han faktiskt hade

”Här kommer snoppen i full galopp!” haft TV-värden som förebild när han tecknat. YouTube satte åldersgräns 18 år på videon men backade sedan och lät den bli tillgänglig även för de små människor den riktar sig till. Nu har sången översatts till engelska och fortsätter att cirkulera över hela världen. Del av en serie Texten och musiken till låten står skånske Johan Holmström för. ”Barnmusiken förtjänar lite mer genuin musik”, sade Johan Holmström i en intervju i DN. Johan har skrivit flera låtar till barnprogrammets olika avsnitt om kroppen i vår. Dessa handlar om allt från tänder och smärta till muskler och hur barn blir till. Diskussionerna i sociala medier och i kommentarsfälten visar hur svårt det är i dessa dagar att både tänka utanför boxen och att vara politiskt korrekt i Sverige. Och alla har rätt till sin åsikt då smaken ju är som snippan – delad. S

25


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Rese-special

Min guide till

Matías Andrés Bravo Jara

Phnom Penh © anyaro

– kontrasternas stad

26


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Rese-special

Vinden

från Mekong- och Tonlé Sap-floden sveper över folkmassan som samlats i den kungliga parken, belägen framför det ståtliga palatset i Phnom Penhs kärna. De oregelbundna kastvindarna för med sig lukten av grillade majskolvar. Barnens såpbubblor bärs högt i skyn och sprider cigar�röken från en äldre svensk man som i mobiltelefonen försöker övertala en vän på Gotland att komma på besök. – Over there it’s snowing, säger han efteråt och gestikulerar vilt mot sällskapet han sitter med, vilka i sin tur tittar klentroget tillbaka. Det är inte så konstigt, i kungariket Kambodjas huvudstad har temperaturen börjat sjunka från dagens 35 grader. Det närmaste ett svenskt klimat man kommer är den smältande isen som omringar gatuförsäljarnas vattenflaskor. Som så många andra kvällar har den kungliga parken samlat en internationell skara. Förutom det svenska samtalet hörs även amerikaner, britter, spanjorer och australiensare, och under skenet från en enorm skylt som avbildar den nuvarande kungen Norodom Sihamoni, sitter en grupp med franska ungdomar och delar lokala delikatesser mellan sig. Det tar inte lång tid efter att den rökande mannens förbindelse med Gotland klingat ut, förrän andra samtal har tagit dess plats. Phnom Penh har inte bara förmågan att husera nationaliteter från världens alla hörn. Samma park som idag samlat en leende skock av människor fylldes för bara två och ett halvt år sedan med bönerna från över 3500 munkar i traditionell orange klädsel. Detta när Kambodja utlyste landssorg efter den dåvarande kungens bortgång. Det nära samspel mellan ytterligheter; liv och död, rikedom och fattigdom, är ett genomgående tema och i Phnom Penh finner man samtliga representanter från livets vida spektra. Petter, 33, har sökt sig till Kambodja efter ett ”livslångt utanförskap i Sverige”. Han har spenderat det senaste året på resande fot i Sydosta-

sien och han anger klimatet, levnadskostnader och visumregler som bidragande faktorer till varför han valt att stanna kvar. – Sedan gillar jag att det inte existerar någon massturism här. Kambodja har behållit mycket av sin traditionella kultur och till skillnad från t.ex. Thailand så har de valt att säga nej till många av de västerländska influenserna. Kambodjas okomplicerade visumregler står i ännu större konstrast efter Thailands statskupp 2014, som i efterskalven påverkade den stora massan av utlänningar som bor där på hel- eller halvtid, många av dem svenskar. I Phnom Penhs restaurangliv och vandrarhem hoppas man på att det kommer resultera i en ännu större invandring och turism till landet. Men även om antalet svenskar bosatta i Phnom Penh fortfarande är relativt få så finns det inget som hindrar fler svenskar att i framtiden bosätta sig och även arbeta i huvudstaden. Benjamin, 27, arbetar som lärare för ett amerikanskt institut i stadsdelen Toul Kork och tycker att det finns många fördelar med livet i Phnom Penh. – Livet i Phnom Penh är billigt och man kan leva bra för en låg kostnad. Jag äter dagligen på restaurang för 2-5 USD (16-40 SEK) per måltid och gör vad som faller mig in varje dag; går på bio, festar eller shoppar. Allt för under 10 000 SEK per månad. Varje morgon tar han på sig sina arbetskläder; ett par svarta kostymbyxor, en ljusblå skjorta och knyter en halv Windsor-knut på sin slips. Det tar honom ca 15 minuter på sin scooter att

27


28

© TravelPhotography © Aleksandar Todorovic

komma fram till sina åtta- till fjortonåringar som han lär ut engelska till. Benjamin fick lärartjänsten samma dag som han började söka jobb och säger att det är relativt lätt att landa ett lärarjobb som svensk, även om man saknar relevant högskoleutbildning. Han påpekar dock att utseende spelar stor roll på Phnom Penhs arbetsmarknad och säger att det är mycket enklare att få arbete som blond svensk med krasslig engelska än det är för en högutbildad lärare från exempelvis Malaysia. – Det är tråkigt, men sant. Som västerlänning lever man ett privilegierat liv i Phnom Penh. Ibland är det som att leva i en liten bubbla och en av sakerna man kan göra för att ta sig ur den är att lära sig det inhemska språket khmer och att umgås med den lokala befolkningen istället för att bara hänga med andra utlänningar, säger han skrattandes och påpekar en av stadens absolut bästa kvalitéer - valmöjligheterna. För både när Benjamin åkt iväg på sin scooter och jag avslutat min mailkonversation med Petter så ställer jag mig samma fråga som dyker upp flera gånger om dagen - vad vill jag nu göra? Ska jag gå och bada, gå till casinot, träna på gymmet eller kanske gå på stand-up comedy? Eller känner jag mer för att gå på den lokala biosalongen med de sköna sofforna, ta en kaffe eller titta på khmerboxing? Möjligheterna i Kambodjas huvudstad bjuder alltid upp till en svängom och även idag bestämmer jag mig för att besöka den kungliga parken. Där kan jag än en gång känna flodens vindar svepa över den bubblande folkmassan som består av unga och äldre par, kambodjanska familjer och ensamma backpackers. Där den franska gruppen satt häromdagen ligger nu en man med buskigt hår och sover med en välfylld sopsäck som huvudkudde och lite längre bort sitter en stor grupp med välklädda ungdomar och knappar på sina mobiltelefoner. Där såpbubblor tidigare svävat, seglar nu snövita fåglar och väntar på kvarlämnade vårrullar från mätta besökare. Tonerna av en närbelägen tro, ett kambodjanskt fiolinstrument, får Sverige att kännas långt, långt bort. Men en vibration i fickan, ett meddelande från en vän i Göteborg, för genast tankarna tillbaka till det skandinaviska landet i norr. Med ens påminns jag om att Phnom Penh är större än sina dryga 700 kvm, här i Kambodjas huvudstad ryms hela världen. S

© donyanedomam

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”


© TravelPhotography

KULTUR

fakta

© pipop_b

© mathess

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Phnom Penh

• Invånare: 1,5 miljoner (2012) • Huvudstad i Kambodja sedan 1865 • Språk: khmer

29


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

När bokhandel själv får välja pockettips för vuxna Carina Middendorfs personliga läsår 2015 började extremt bra! I slutet av december förra året hade hon en halvtimme att slå ihjäl inne i Göteborgs centrum, innan en intervju. Ett besök på affären Pocketshopen på Kungsportsplatsen för att spana efter hyfsat ny och intressant litteratur på svenska av svenska författare gav ett resultat över all förväntan. Här delar Carina, som vanligtvis bor i Hamburg och arbetar med svenskundervisning på företaget Svenska Intensiv, med sig av sina boktips. Carina Middendorf

Jag

30

började med att vända och vrida på gamla svenska bekanta, eller internationella favoriter och medan jag som bäst skummade baksidestexter frågade expediten det traditionella ”Kan jag hjälpa till?”. Jag tackade artigt och reflexmässigt nej, men kom i samma ögonblick på att lite hjälp i frågan faktiskt skulle vara väldigt bra. Jag berättade vad jag var ute efter och en liten stund senare hade jag fem pocketböcker i en lila plastpåse med Pocketshopens emblem på, och kunde nöjd och förväntansfull gå in på den angränsande restaurangen ”Liebling” och göra intervjun. Den enda bok jag köpte på eget bevåg, var kokboken, de andra hade jag inte köpt utan de fantastiska tips jag fick av den engagerade och kunniga expediten.

1. Sami Said Väldigt sällan fin Natur & Kultur 2012 2. Marjaneh Bakhtiari Kan du säga schibbolet? Ordfront pocket 2008 3. Åsa Foster Man måste inte alltid tala om det Månpocket 2014 4. Kristoffer Leandoer September Natur & Kultur 2013 5. Joanna Drevinger Matnostalgi: rätterna vi minns och de vi helst vill glömma Bonnier pocket 2014


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

lspersonalen

Det mångkulturella Sverige Redan i det något spretiga urvalet, kan man se att begreppet svenska författare har töjts långt ut över landets gränser och blivit en världsomspännande angelägenhet. Det är länge sedan greklandsfödde Theodor Kallifatides var den ende svenske författaren med invandrarbakgrund. Sami Said har sina rötter i Eritrea och en del av hans roman utspelas där. Marjaneh Bakhtiari kommer ursprungligen från Iran och de två systrarna i hennes berättelse tar med oss dit. Åsa Foster är i och för sig född i Sverige, men hennes noveller låter oss uppleva Sydafrika. Kristoffer Leandoer är den enda av dessa fyra ur det icke-representativa urvalet som ägnar sig helt åt Sverige och det svenska samhället under efterkrigstiden. Kokboken av Joanna Drevinger handlar om svenska matvanor från 1970 - 2010 och ger dem av oss som var med då flashbacks i smaklökarna.

Sami Said skriver om en eritreansk kille som börjar studera och bor på studentkorridor. Det är inte ett helt enkelt liv för någon som tar folk och tillvaron så bokstavliga som Noha och som dessutom har så höga moraliska krav på sin omvärld. Ibland påminner han om den hyperintelligente fysikern Sheldon i tv-serien The Big Bang Theory, i sitt sätt att relatera till sina medmänniskor. Eller rättare sagt i sin brist på att relatera, sin oförmåga att förstå det sociala spelet och sin ovilja att spela med. Mitt i Nohas kamp för att klara det dagliga livet som student, dör farfar i Eritrea och pappan tar med sönerna till det gamla hemlandet. Det är inte så värst mycket lättare för Noha att passa in där heller. Said leker med ord och uttryck på ett sätt som gjorde att jag med jämna mellanrum var tvungen att stanna upp i läsningen och fundera över vardagliga uttryck som förlorat sin ursprungliga betydelse, och som nog kan ver-

31


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ka underliga för någon som hör dem för första gången. Allvar efterlyses Marjaneh Bakhtiari raljerar om den överanpassade iranska akademikerfamiljen, som sätter en ära i att vara svenskare än svenskarna. Åtminstone vissa av familjemedlemmarna. Föräldrarna blir inte alls glada när den ena dottern absolut vill åka till Iran för att fotografera till ett specialarbete i skolan och ser inget som helst värde i att de ska lära känna sin bakgrund, träffa mormor, moster och kusin. Naturligtvis åker döttrarna och självklart slår det gnistor om kulturkrockarna, både när systrarna möter släkten i Teheran och när de är tillbaka i Malmö. Bakhtiari vet vad hon skriver om, hon kan den svensk-iranska materian från grunden och hon vet att utnyttja det dråpliga däri när hon sätter en spegel framför oss alla som anser oss vara utan fördomar, särskilt när det gäller ”nysvenskar”. Det är roligt, men emellan varven slår allvaret igenom, och jag hade faktiskt önskat mig att hon vågat vara mer allvarlig och skrivit om konflikterna ”på riktigt” och inte bara för att skörda skrattpoäng. Hon skriver drivet och fartfyllt, är absolut läsvärd, men nästa gång hoppas jag att hon vågar avstå från alltför många dråpliga situationer där alla missuppfattar varandra och ingen begriper någonting. Åsa Foster var nominerad till Borås Tidnings debutantpris 2015 för den här boken och det kan jag absolut förstå. Det här är nämligen Litteratur med stort L. Och åtminstone sedan 2013, då novellförfattaren Alice Munro fick nobelpriset i litteratur, vet varenda kotte att noveller, det är fina grejer. Och ja, Fosters noveller är fina. Tempot är långsamt, nästan eftertänksamt, språket är vackert, emellanåt poetiskt. Berättelserna är som små utsökta praliner, som man kan låta smälta i munnen och sedan njuta av eftersmaken resten av eftermiddagen. Det är inget man slukar eller sträckläser!

32

Folkhemmet fängslar Jag var mest skeptisk inställd till Kristoffer Leandoers porträtt av sin mor. Varför skulle jag vilja läsa om en okänd snubbes lika okända mor som dessutom dör i cancer och lämnar tre barn efter sig någon gång på 70-talet? Men den engage-

rade expediten i pocketshopen var så ivrig och överförtjust när hon beskrev den, att jag tänkte ”okej då!” och slog till. Oväntat nog var detta den av de fem böckerna som berörde mig mest. Författaren är ungefär i min ålder och hans mor ungefär i samma ålder som min. Även om de flesta likheter stannar där, så växte vi ändå upp i samma sorts Sverige och den historia han berättar känner jag mycket väl igen, även om mitt perspektiv var ett annat. Det är det Sverige där folkhemmet fått fäste efter årtionden av socialdemokratisk politik, där kvinnorna inte längre vill vara hemmafruar, där barn ska stimuleras intellektuellt och villaförorterna skjuter upp som svampar ur jorden. Helt nya sociala sammanhang skapas och de är mer präglade av jämlikhet än vad det gamla bonde- och klassamhället hade att erbjuda. Dessa verkligt politiska teman åskådliggörs genom Leandoers för tidigt avlidna mor på ett sätt som verkligen griper tag. Det är omöjligt att värja sig och jag blev djupt berörd av den ”okända snubben och hans okända mor”. Tips: Ha en paket näsdukar inom räckhåll! Gör som jag nästa gång du har vägarna förbi en bokhandel i Sverige, slink in och låt dig svepas med av personalen, förhoppningsvis lika påläst som den på Kungsportsplatsen i Göteborg där jag var. Ta emot deras tips med öppna armar och sinnen och så kan läsfesten börja! S

© Tinatin


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Tips från UR och SVT! Anna Walldorf

Tryter idéerna trots både appar, musiksagor och böcker från släkten i Sverige? Nedan tipsar vi på lite nytt och gammalt material från omsusade Public Service, håll till godo.

B

åde UR (Utbildningsradion) och SVT har ett finfint utbud av små program där man kan lyssna och öva svenskan. UR har en rad program med en språknivå som passar dem med svenska som andraspråk eller dem som inte har aktiv svenska hela tiden hemma. Kika här:

www.ur.se/Produkter?ur_ subject_tree=svenska+som+ andraspr%C3%A5k+och+sfi

UR

I

SVT:s öppna arkiv hittar ni också klassikern 5 myror som lockar till att lära bokstäver på ett lysande sätt. Första avsnittet hittar ni här:

www.oppetarkiv.se/video/1129366/fem-myror-arfler-an-fyra-elefanter-julkalendern-avsnitt-1-av-28

SVT Play hittar man Lilla Aktuellt där barn kan ta del av veckans nyheter i Sverige och världen på ett begripligt sätt.

www.svtplay.se/lilla-aktuellt har också söta radioprogram ist, men inte minst, där fina barnböcker länostalgitripp med ses upp. En mysig stund stort N för i alla fall och lite svenska på sjuttiotalisterna: Trazan © SolisImages köpet! Här läser Janne Apansson. Funkar kanske för en genration till! ”Loffe” Carlsson exempelvis ur Barbro Lindwww.oppetarkiv.se/video/2768099/trazan-apansson-ochgrens bok om gräddbullarna Rulle och Bulle. banarne-avsnitt-1-av-8

S

www.ur.se/Produkter/151718-Smasagor-GraddbullarnaRulle-och-Bulle

A

lfabetet lär man sig på ett roligt vis om man tittar på Ordburken. Lustiga bokstaven K lär man sig bäst med hjälp av en krokodil så klart. www.ur.se/Produkter/159062-Ordburken-Krokodilenlagar-k-mat

Tänk på att inte allt på SVT Play/Öppet arkiv kan ses utomlands om man inte har t.ex. VPN-tunnel eller SVT World! S 33


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

svenska skolan-serien

HOPPet lever på

Tene

Teneriffa erbjuder ett av världens mest behagliga klimat, mycket tack vare den glittrande blå Atlanten som omsluter ön. Det är förstås ingen slump att ön har blivit en av svenskarnas favoriter genom åren. Till öns södra sida, där solen är som mest generös, har svenskarna sedan ett flertal årtionden visat sin lojalitet. I den gamla fiskebyn Los Cristianos finns även sedan 13 år tillbaka en svensk utlandsskola, Svenska skolan Teneriffa. 34


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

å Svenska skolan

eriffa

Tommy Isaksson

S

venska skolan Teneriffa är en liten familjär skola, godkänd av Skolverket och således en skola som sätter betyg och genomför nationella prov. Självklart fördrivs all vår undervisning enligt svensk läroplan, som vilken annan liten svensk friskola som helst. Vi har glädjen att jobba i små grupper om max 12 barn vilket ger oss fantastiska möjligheter till individanpassad undervisning i en lugn och trygg miljö. Long- eller shortstay Vi är en av de få svenska utlandsskolorna som tar emot elever för både kort och lång tid vilket innebär en möjlighet för familjer att byta sin vardag mot en tid på Teneriffa utan att deras barn missar viktig skolgång. Rektorerna i Sverige har, med full förståelse, blivit allt mer noggranna med att inte ge ledighet för sådant som inte räknas inom det så kallade ”särskilda skäl” och därför är vi glada att till dem kunna meddela att familjer som kommer hit inte begär ledigt för sina barn utan bara tillåtelse för tillfälligt byte av skola. Om man kommer till oss under en kortare tid så mår barnet bäst av att följa sin hemskolas undervisning. Detta blir möjligt genom att ta med sig planeringar och att ha god kontakt

35


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

med exempelvis elevens mentor. Tiden hos oss dokumenteras noggrant, något som följer med eleven hem i ett utförligt elevomdöme, vilket gör återkomsten till hemskolan smidig. Vi välkomnar självklart svenska barn från alla delar av världen och kan således vara en möjlighet för barn i internationella skolor att hos oss få ”språkbada” i svenska under en kortare eller längre tid.

36

Det viktiga språket Att driva en liten skola i en annan del av världen innebär många spännande möjligheter. I vårt temaarbete låter vi oss inspireras av Storyline-metoden vilket innebär ett mycket levande sätt att få in olika moment ur vår läroplan. Flera av våra teman har koppling till öns natur, historia, kultur eller annat men även det spanska språket får en tydlig roll i vårt arbete. Språket är alltså något som vi lyfter lite extra då barnen snart inser värdet i att kommunicera på mer än bara svenska. Svenska är dock vårt modersmål och vi är därför noggranna med att inte göra avkall på detta till förmån för engelska och spanska utan istället värna om en givande mix av alla språken. Svenska skolan Teneriffa lyfter ofta upp ordet HOPP i olika sammanhang. Dels finns det

med i vår logga, men ännu viktigare är hur de ledord som representerar vår verksamhet, skapar grund för hoppet. Trygghet har redan nämnts som en grund för vår undervisning. En trygg skola skapar förutsättningar för fokus och därmed möjligheter för effektivt lärande. De övriga ingredienserna, Roligt, Kunskap och Upptäcka, är några av de viktiga beståndsdelarna i vår undervisning. Delar som dels skapar en lust att lära men också något som får barnen att förstå värdet av kunskap. Ur våra ledord läser vi sen HOPP, vars optimistiska klang sammanfattar det vi står för. Svenska skolan Teneriffa tror på en fortsatt ljus framtid. Möjligheterna för familjer att tillfälligt bosätta sig utomlands kommer inte att minska framöver. Internet har gjort många yrken platsoberoende och vi är därför glada om vi kan hjälpa familjer med någon av livets pusselbitar. Rekommendationen är därför tveklös: Kom hit, prova på några veckor, någon månad eller varför inte ännu längre? S

För ytterligare information, anmälan och kontakt, se hemsidan: www.teneriffaskolan.se


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Stöttningsmetoden för ditt barns svenska

© Almgren

Mari West

38


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Scaffolding är en engelsk term för det pedagogiska konceptet stöttning med samtal och olika hjälpmedel som texter och böcker. Här förklarar Mari West som är ordförande för Norra Londons Svenska Skola vad stöttning innebär och hur man kan använda begreppet i skolan och hemmet. Hon förklarar också varför metoden fungerar bäst om samtalen förs på svenska i skolan, och att en förutsättning för att barnet ska kunna ta del av denna pedagogiska modell i Svenska skolan, är en aktiv svenska hemma.

Det

finns många olika pedagogiska modeller som kan hjälpa ditt barns svenska. Engelskans scaffolding eller ”stöttning” används av lärare över hela världen, i t.ex. Storbritannien och Sverige, särskilt i undervisning av flerspråkiga barn. Detta är en metod som bygger på berikande och undersökande samtal, och som kan användas av både föräldrar och lärare. Både inlärning och undervisning blir då mer stimulerande och givande för barnen, samt får mer fokus på både språk- och kunskapsutveckling. Även föräldrar till flerspråkiga barn kan ha nytta av att känna till stöttning när de till exempel samtalar, läser och skriver på minoritetsspråket hemma för att stödja sina barns flerspråkiga inlärning. ”Scaffolding” betyder ”byggnadsställning” på engelska. Bildligt talat bygger man ett stöd runt barnet under stöttning. Nya färdigheter byggs samman till en kunskapsstruktur, där barnet till slut blir så kunnigt att det kan klara sig utan stöd, varpå ”byggnadsställningen” tas bort. I praktiken handlar stöttning om att ge lagomt, tillfälligt stöd för att eleverna ska bli mer och mer självständiga i sin inlärning för att så småningom kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Stöttning baseras på den ryske psykologen Lev Vygotskys teorier om pedagogik och lärande från 1930-talet. Dessa nyöversattes till engelska på 70-talet och har än idag stort inflytande på pedagogiskt tänkande. Vygotsky betonade kulturens roll för inlärning och hur hjälpmedel (så kallade ”mediating tools”) som böcker, färdigheter i andra språk, tecken osv. används för att skapa mening och för att lära sig språk och

andra koncept. Dessa koncept lärs in genom umgänge med människor i ens kulturella grupp. En förståelse uppstår i en ”zone of proximal development” (proximalzonsteorin), där en elev får stöd av en lärare eller andra elever för att nå en högre nivå än de skulle ha nått på egen hand. Skillnaden mellan den lägre nivå man uppnår själv och den högre nivå man uppnår med stöd är alltså proximalzonen (Vygotsky, 1978). Vygotsky betonade att barn lär sig genom lek och samarbete med andra, då barnen söker mening i det de upplever, ser samband och mening genom språk, men även fysisk och icke-verbal inlärning som gester, rörelser och så vidare. Kärnan i Vygotskys proximalzonsteori är skillnaden i vad elever kan åstadkomma själva och vad de kan åstadkomma med stöd; med stöd kan elever nå höjder de inte kan nå utan hjälp. Stöttning är också något som används i svenska skolor utomlands. Utomlands blir både stöttning i skolan och i hemmet viktiga. För att hur mycket stöttning som än ges i skolan kan den kompletterade svenskan på ca 2 timmars lektioner i veckan inte lära ut språket från grunden om det inte finns aktivt och närvarande i hemmet och minst en förälder talar språket med barnet dagligen. Föräldern stöttar genom att tala svenska med barnet till vardags, och den kompletterande svenskundervisningen bidrar med ytterligare ordförråd och grammatik samt kunskap och erfarenheter med svensk anknytning. Särskilt för svenskar i engelskspråkiga länder är det vanligt att engelskan tar över som samtalsspråk om någon i gruppen inte behärs-

39


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

kar att tala svenska, och då har möjligheten att hålla ett samtal på svenska gått förlorad för alla. För att samtal i en klass för kompletterande svenskundervisning ska kunna hållas enbart på svenska, måste eleverna ha uppnått en viss nivå på svenska i både aktivt tal och förståelse hemifrån. Stöttning kan fungera i klassrummet fastän

“För att samtal i en klass för kompletterande svenskundervisning ska kunna hållas enbart på svenska, måste eleverna ha uppnått en viss nivå på svenska i både aktivt tal och förståelse hemifrån.”

40

eleverna har olika nivå på talad svenska, men då behöver den övergripande nivån vara sådan att alla kan, och är beredda att, hålla ett enkelt samtal på svenska och lyssna på varandra, i en miljö där fel och misstag respekteras och bemöts med stöttning. Barn med svagare svenska får stöttning av läraren och elever med starkare svenska. Samtalsspråket är svenska, även om det till en början kan vara svårt för dem med svagare svenska när de är nya i skolan. Överenskommelsen i klassrummet är alltså att man konverserar enbart på svenska och att eleverna stöttar varandra med att hjälpas åt med ord och uttryck på svenska. Dessutom finns läraren till hands för att höja nivån på samtalet ännu mer med ett mer utvecklat språkbruk. Om även eleverna med svagare svenska aktivt deltar (på svenska) i den stöttande lektionsmiljön, och den svensktalande föräldern stöttar svenskan hemma med dagliga konversationer, svenskläxan och svenska hjälpmedel som böcker, filmer m.m. finns det goda förutsättningar för att även elever med svagare svenska stärker sitt språk och kan delta mer och mer aktivt i lektionen i tal och skrift. Även som förälder kan man försöka bygga in stöttning i samtal i hemmet, där den mesta svenskan talas av de flesta utlandssvenskar. Förutom att alltid tala svenska med barnet kan den vuxna stötta genom att ge exempel på nya ord och uttryck på svenska och fylla i när barnet inte

finner ordet. Till exempel om barnet säger “Jag gillar guinea pigs.” kan man ge dem det svenska ordet genom stöttande meningar som “jaha, du menar marsvin”, “jaså, du gillar marsvin” eller “Marsvin, det gillar jag också”, så att det nya ordet upprepas utan att barnet uttryckligen rättas. Barn med relativt stark svenska kan också rätta sig själva om den vuxna frågar “Vad heter det på svenska?”. Man kan arbeta med att utveckla den så kal�lade ”köksbordssvenskan” genom att i samtal anknyta till barnens intressen och sådant som är relevant i deras vardag så att intresset för att tala svenska blir mer motiverat. Föräldern som talar svenska fyller på med svenska ord och uttryck som barnet kanske inte hört förut, och det är bra att medvetet använda lite svårare ord och uttryck ibland för att höja språknivån och ordförrådet. Det är värt att komma ihåg att med svenskan som ett aktivt och varierat språk hemma dagligen får barnen många extra timmars svenska under veckan. Om man har möjlighet att låta barnen gå i en svensk utlands- eller lördagsskola stöttas förstås all svenska som talas hemma i den undervisningen, som har mer strukturerad och grammatisk inriktning. Böcker är ovärderliga hjälpmedel för stöttning, och de exponerar barnen för mer varierade ämnesområden och motsvarande ordförråd för ämnet ifråga. Om en förälder är med för att stötta läsningen med förklaringar, ord och uttryck skapas en proximalzon (se ovan) genom förälderns stöttning, som låter barnet nå en högre språknivå än om föräldern inte var med och aktivt talade om boken med barnet. Wood, Bruner och Ross (1996) föreslog att stöttning kan utföras av lärare som i exempel 1-6 nedan. Detta är mina exempel på situationer då stöttning kan användas i praktiken, med inspiration av Gibbons (2002) tolkning:

1.

Läraren skapar förutsättningar och intresse för uppgiften och uppmuntrar elevernas vilja att fullfölja den. De väljer således ett ämne som är intressant och relevant för eleverna på en nivå som passar dem. Exempel kan vara djur på bondgården för barn kring 5 år eller fotbollstema för barn kring 10 år. Som hjälp väljer läraren relevanta hjälpmedel för lärande. Detta kan vara bondgårdsdjur i plast för 5-åringarna som arbetar med bondgården som


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Foto: Natalia Shamsutova

tema eller fotbollstidningar skrivna på undervisningsspråket för dem som har fotbollstema, för att öka inspiration, kunskap och intresse. Det kan också vara mjukisdjur när man berättar en historia eller läser en bok för yngre barn, eller en ordbok som äldre barn kan ha som en resurs när de skriver en uppsats, eller intressanta bilder som fungerar som en kunskapskälla.

2.

Läraren gör uppgiften mer lättförståelig och fyller på den kunskap som behövs. Till exempel kan de tillhandahålla en ordlista med namn på djur på bondgården eller fotbollstermer beroende på elevernas ålder och uppgift.

3.

Läraren har ständigt målet med inlärningen i åtanke så att man håller rätt kurs, genom att begränsa samtalet kring ämnet ifråga. Läraren kan föra samtalet tillbaka till ämnet genom intressanta frågeställningar och diskussionsämnen, samt spännande och inspirerande hjälpmedel. Läraren bidrar också med ett rikare, mer välutvecklat språk än eleverna, så kallat ”elaborated language” (Gibbons, 2002) som eleverna exponeras för. Läraren kan även tillämpa ”dialogic teaching” (Gibbons, 2002), där utvecklande, reciproka samtal mellan lärare och elever är centrala i klassrummet och man baserar undervisning kring givande diskussioner som elever och lärare bidrar till tillsammans.

4.

Läraren visar en lösning på uppgiften. Detta exempel blir en idealiserad bild av det som ska åstadkommas och eleverna följer exemplet i en passande form. Till exempel om gruppen ska skriva en kort text visar läraren en struktur som eleverna sedan kan arbeta med, eller i grammatikundervisning visar läraren exempel på hur en grammatisk böjningsform tillämpas i språket, exempelvis presens i jämförelse med futurum.

SVENSKA SKOLAN

5.

Läraren uppmärksammar skillnaden mellan elevernas arbete och det korrekta utförandet. Läraren tolkar skillnaderna och kommenterar konstruktivt så att inte eleverna blir omotiverade. Till exempel kan lärare och andra elever tillsammans positivt berömma ett gott försök och se positiva aspekter av arbetet, och uppmärksamma skillnader som inte behöver vara negativa. Dessutom kan elever och lärare ge exempel på möjliga förbättringar och hjälpa till genom att bidra med ord och uttryck på svenska kring temat man diskuterar eller skriver om, så att elevernas samtal och texter blir språkligt starkare.

6.

Läraren kontrollerar frustration och skapar en stödjande och förstående miljö i klassrummet. Alla uppmuntras att delta och det finns utrymme för misstag och utvecklande diskussioner, och som ovan rättar läraren eleverna på ett sätt som gör att de inte förlorar motivationen. Alla bidrar till inlärningen med idéer och samtal i en positiv grupp där alla bidrag är välkomna, och läraren måste jobba för att skapa en sådan atmosfär där alla får höras och ta plats. Läraren ger stöd, uppmuntran och hjälpmedel att lösa uppgifter med, istället för att bara ställa frågor och bedöma elevernas svar som i ett traditionellt klassrum där läraren föreläser och därmed står för alla frågeställningar och utesluter eleverna från att bidra till diskussionen. När vi jobbar med stöttningstekniken för att stödja färdigheter för t.ex. debattering, träning i läsförståelse och läsning för meningstolkning i kompletterande undervisning i svenska har det även en positiv effekt på samtalsförmåga, analytisk debatt, läsförståelse och texttolkning på landets majoritetsspråk och för alla andra språk barnet kommer lära sig. Språken stöder varandra och kunskap överförs konstant mellan dem i vår fascinerande vardag som flerspråkiga barn och vuxna. S

Källor

Gibbons, P. (2002), Scaffolding Language, Scaffolding Learning. Portsmouth, NH: Heinemann. (Svensk titel: Stärk språket, Stärk lärandet) Vygotsky, L.S. (1978), Mind in Society. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Wells, G. (1999) Dialogic Inquiry: Toward a Sociocultural Practice and Theory of Education, Cambridge, Cambridge University Press Wood, D., Bruner J.S., and Ross, G. (1976), ‘The Role of Tutoring in Problem Solving’. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 17, 89-100. Pergamon Press. In J.S. Bruner (2006) In Search of Pedagogy Volume 1: The Selected Works of Jerome S. Bruner (pp. 198-208). London and New York: Routledge.

41


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

IB förbereder svenska ungdomar utomlands

SVENSKA SKOLAN

Anna-Lena OHlsson

för

universitet i

Sverige

Blåsenhus, Uppsala Universitet

Foto: Daniel Golabiewski, Uppsala universitet

42


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Skolor som erbjuder International Baccalaureate-program (IB) diskuteras ofta som ett alternativ för utlandssvenska barn som vill läsa svenska som förstaspråk. Men vad omfattar IB egentligen? Och vem passar det? Här ger svenskläraren Anna-Lena Olsson i Nice sin bild av IB och förklarar varför svenskundervisningen där är ett fullgott alternativ till att läsa i Sverige.

M

ånga svenskar i utlandet vill gärna ge sina barn möjligheten att studera i Sverige i framtiden. Svenska universitet håller en internationellt hög standard och man har ett relativt välfungerande studiemedelssystem. Dessutom är offentlig utbildning i Sverige gratis för svenska medborgare. Dessa föräldrar är ofta noga med att prata svenska hemma och deras barn har kanske läst kompletterande svenska hos en skolförening där även föräldrarna är engagerade. Skolföreningarnas verksamheter runt om i världen har på så sätt blivit fantastiska knutpunkter där både barn och föräldrar kunnat utveckla sitt språk, sin svenska identitet och sina sociala kontakter. Så länge barnen är relativt små verkar det här fungera utmärkt. Frågan är dock vad som händer sen, när barnen blivit tonåringar och har betydligt fler läxor i den vanliga skolan och när de prioriterar kompisarna och idrotten hemma snarare än svenska och kanelbullar. Även om ungdomarna själva verkligen vill lära sig svenska för att kunna plugga i Sverige, är det svårt att få tiden och orken att räcka till för att höja köksbordssvenskan hemma till en nivå som även i skrift motsvarar den som gymnasieelever i Sverige har. Biljetten in till de svenska akademierna är ett avklarat Tisus-test. Att nå dit kan vara nog så svårt, även för den som varje vecka prioriterar 80 minuters undervisning i en skolförenings regi. Hur ska man då göra om man verkligen vill plugga i Lund, Uppsala eller Luleå?

1. Läsa ordinarie svenskkurser på distans via Sofia Distansundervisning och Hermods. 2. Delta i kompletterande svenskundervisning toppat med självstudier med hjälp av föräldrar och skribenter och avrunda med testet TISUS. 3. Gå på en skola som har en svensk sektion eller på en skola som erbjuder International Baccalaureate (IB). Ett IB-diplom med svenska som ett av språken öppnar dörrar till svenska och de flesta utländska universitet. Ändå är det inte så många som väljer den här vägen. En anledning kan naturligtvis vara att IB oftast finns på privata skolor, som tar bra betalt. Ett annat skäl kan vara att man tycker att man helt enkelt inte känner till IB:s unika språkpolicy och dess särställning vid internationell antagning till svenska universitet. IB har funnits i sin nuvarande form sedan 1968. Utbildningen har skapats för att underlätta internationell rörlighet – människor ska kunna ha sina barn i ett skolsystem som är detsamma i hela världen. I praktiken betyder det att IB erbjuder ungefär samma kurser överallt och att alla kurser har samma struktur och målsättning. Examinationerna rättas centralt och alla IB-skoAnna-Lena oHlsson är koordinator och lärare i Swedish A1 Literature för ett flertal svenska och finlandssvenska elever i Frankrike, samt en drivande kraft bakom Svenska skolan i Nice. Kommentarer och eller frågor kring artikeln? Mejla madame.olsson@gmail.com

43


SVENSKA SKOLAN

44

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

lor måste följa rigorösa regler om undervisningstimmar och lärares utbildning och vidareutbildning. Det finns idag nästan 4000 certifierade IB-skolor. De officiella undervisningsspråken i allmänna ämnen är engelska, franska eller spanska. Engelskan är det klart mest dominerande. IB-lärare skriver omdömen och anger förväntade betyg i kursernas olika delmoment så att elever och föräldrar får återkoppling om studieresultat under utbildningens gång, men betygen som läraren anger behöver inte gälla i slutändan. De riktiga betygen sätts istället externt genom att inspelade tal, texter och alla slutprov skickas till särskilt utbildade moderatorer runt om i världen för rättning och bedömning. Det här systemet gör att lärare inte känner press att sätta så kallade ”snällbetyg”. Det är dock mycket viktigt att de förväntade betygen återspeglar verkligheten. Lärarna måste därför delta i särskilda IB-fortbildningar, bland annat gällande bedömning. Att betygen sätts externt gör att IB klarat sig bra från betygsinflation. Systemet kan också vara en av anledningarna till IB:s goda rykte i universitetsvärlden. Ett godkänt diplom med svenska som förstaspråk och engelska som andraspråk ger behörighet till de flesta universiteten i världen, även de svenska. Programmet har blivit så populärt i Sverige att man från Universitets- och högskolerådets (UHR) sida skapat specialregler för IB-studenter. För att matcha eventuella förändringar i IB:s kursplaner hålls dessa regler uppdaterade på rådets huvudsida för antagning till universitet och högskolor i Sverige under fliken ”Allt du behöver veta”. De flesta IB-skolor erbjuder bara gymnasiedelen, diplomprogrammet, men andelen skolor som erbjuder programmet hela vägen ökar i antal. Det betyder att man på vissa håll kan börja IB redan från tre års ålder och gå det så kallade primary years programme för att sedan som 11-åring fortsätta till IB middle years programme. Vid ca 16-års ålder börjar eleven det tvååriga diplomprogrammet (IBDP). Detta är öppet för alla som har klarat grundskolan med godkända betyg, men de allra flesta skolorna använder sig också av olika typer av inträdesprov. De som inte har gått IB i de tidigare årskurserna kan också erbjudas ett förberedande

Borggården på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH ypperlig förberedelse inför denna eller andra svens år innan de börjar på IBDP. I de nordiska länderna är detta regel. Under diplomutbildningen läser man sex ämnen, eller grupper som de kallas på IB-språk. Tre ämnen läser man på s.k. higher level (HL, här översatt hög nivå) och tre på s.k. standard level (SL, standardnivå). HL-kurserna tangerar universitetsnivå. Ämnena väljs inte fritt. Du måste läsa minst ett språk utöver ditt förstaspråk och alla måste studera matematik. Ett ämne måste vara naturvetenskapligt till sin karaktär och ett måste vara humanistiskt. Det sjätte ämnet är valbart och blir alltså det som avgör din inriktning; det kan vara ett tredje språk, ett artistiskt ämne, ett extra NO- eller SO-ämne. Skolan bestämmer själv över det valbara kursutbudet. Utöver de sex huvudämnena ingår kunskapsteori och ämnet CAS med minst 150 deklarerade timmar utanför skoltid. CAS står för kulturellt skapande (creativity), idrott (action) och volontärarbete (service). För att få ett IB-diplom krävs också en godkänd examensuppsats (Extended Essay). Denna ska vara resultatet av en fördjupning i ett av elevens ämnen. För ett bra resultat krävs stor självständighet och en hög akademisk nivå på både undersökning och text.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: www.kth.se/aktuellt/press/pressbilder-1.2110

SVENSKA SKOLAN

VIKTIGA Länkar IB:s hemsida: www.ibo.org Sök IB-skola: www.ibo.org/en/programmes/find-an-ib-school IB:s kursplan för Language A1: www.xmltwo.ibo.org/publications/EAD/2011-en/ guides/GR1-A_Lit_EN.pdf Författarlista, Swedish A1: www.xmltwo.ibo.org/publications/EAD/2011-en/ Group%201/Swedish_2013.pdf

H) i Stockholm. IB kan vara en ska universitet eller högskolor. I den första ämnesgruppen studeras förstaspråket, Language A1, antingen med en ren litterär eller med en språkinriktad och litterär inriktning. Förstaspråket behöver inte vara modersmålet, ett annat språk kan vara det starkaste språket. Alla elever som går diplomprogrammet har rätt att ha sitt modersmål som A1 och därför har distansutbildning i språk funnits inom IB sedan starten. Om det finns fem elever eller fler i en årskurs som har önskemål om att läsa ett visst språk är skolan skyldig att så långt det är möjligt ordna detta. Om det är färre elever i språkgruppen är man istället tvungen att ge en av skolans huvudspråklärare (oftast en lektor i engelsk litteratur) uppdraget att handleda eleverna på plats via det gemensamma språket. Samtidigt är skolan skyldig att hjälpa till att finna en kvalificerad språklärare eller litteraturvetare som kan arbeta med elevens förstaspråk på distans. Kursen kal�las Language A1 Self Taught (A1ST) och innehållet är till 99 % detsamma som den litterära A1-inriktningen på standardnivå. De minimala skillnaderna ligger i de muntliga examinationerna som av naturliga skäl måste genomföras utanför ordinarie diskussioner i klassrumsmiljö.

Antagningsregler till svensk högskola för IB-elever: www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-somgatt/International-Baccalaureate/

Svenskan är ett litet språk, men ändå studeras Swedish A1 Self Taught på ett stort antal skolor i världen. Har eleven intresse, självdisciplin och turen att få tag på en erfaren och kunnig distanslärare brukar den lösningen fungera utmärkt. Lärare på IBDP har studerat sitt undervisningsämne på lägst magisternivå och skolan förbinder sig dessutom att skicka sina lärare på IB:s ämnesfortbildningar med några års mellanrum. Det är även ett krav att läraren är flytande i skolans huvudspråk. Detta betyder att välfungerande IB-lärare som är beredda att flytta på sig är hårdvaluta. Att hitta en riktigt bra svensklärare som jobbar eller som nyligen har jobbat med IB-svenska och som dessutom har tid, möjlighet och vilja att handleda elever på distans, kan därför vara svårt. De som finns anställs snabbt och kan till och med vara ”bokade” ett eller två år i förväg av föräldrar med framförhållning. Därför måste skolan då och då erbjuda nödlösningar för svenskan, med handledare som har vare sig lärarutbildning eller IB-erfarenhet. Ibland blir det bra ändå i slutändan, ibland inte. Det är oerhört viktigt att föräldrarna engagerar sig i valet av handledare och verkligen kollar upp hur hen har tänkt sig genomföra kur-

45


© Dasha Petrenko

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Var ska din dotter eller son studera?

46

sen. För en del elever kan en kurs i förstaspråket med enbart handledning vara mer krävande än att läsa skolans huvudspråk som A1. Då använder man språket även i de övriga ämnena och man har dessutom en lärare på plats. Man kan få statsbidrag för att läsa gymnasiesvenskan via Hermods, men inte för svenskan på IB (i dagsläget). Att läsa svenskan som en ordinarie gymnasiekurs vid sidan av IB är dock inte att rekommendera. Det blir helt enkelt för tufft. IB kan av en del uppfattas som elitistisk. Programmet finns ofta på dyra privatskolor och ämnen som svenska ligger normalt utanför skolans ordinarie kursutbud. Därför avlönas handledaren oftast direkt av föräldrarna. Eleven behöver vara studiemotiverad och hyfsat välorganiserad, men man behöver inte vara extra smart för att klara utbildningen. För elever med olika typer av funktionshinder har IB särskilda regler och rättigheter men tillgången till specialpedagoger ser olika ut på olika skolor. I praktiken är det svårt att klara ett diplom med goda resultat om man till exempel har svår dyslexi. Här är tempot och textmassorna det största hindret, även om elever som verkligen behöver det, kan få längre provtid, inlästa böcker och läs- och talsyntes. Ungdomar som har svårt att komma igång med skolarbete eller som är stresskänsliga får det

också tufft på IB. Detsamma torde dock gälla alla teoretiska utbildningar. Det finns ändå stora fördelar med IB, särskilt för föräldrar som gör karriär utomlands och som får barnens skolavgifter betalda av arbetsgivaren. De har möjlighet att byta ort och land utan att barnen behöver byta skolform. Om man utnyttjar möjligheten att läsa svenska som förstaspråk och därmed får ämnet som en del av sitt diplom, får man grundläggande behörighet till svensk högskola och särskild behörighet till många specifika utbildningar i Sverige (som exempelvis Handelshögskolan i Stockholm). En annan stor fördel är också programmets syn på utbildning; på IB utbildas inte ”fackidioter”, alla elever måste läsa något inom alla ämnesfält och måste dessutom som nämnts ovan slutföra CAS genom att redovisa hur man ägnat sig åt kultur, sport och osjälviska insatser för samhället. Utbildningen har som mål att skapa goda, bildade och reflekterande världsmedborgare och för att få högsta betyg krävs i alla kurser att eleven uppvisar prov på stor självständighet och analytiskt tänkande. Att rapa upp inlärd fakta är ingen framgångsmodell alls på IB. Kanske är det en av anledningarna till att ett IBdiplom smäller högt. I nästan alla länder. I hela världen. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Lottis Isaksson – SMUL:s läsambassadör

2015

Läsutmaningen För

t r e d j e å r e t i r a d har svenska barn runt om i världen kastat sig in i böckernas förtrollade värld med målet att sluka skönlitteratur och samtidigt utmana andra elever. De har fått träffa de mest spännande personer som Gittan i Gittan och gråvargarna, Bosse som reste till Landet i fjärran, Harry Potter på sin väg till Hogwarts och Ellen som sålts till en cirkus av sin mamma i ”Cirkusflickan” samt många, många andra. Tänk vilka magiska äventyr våra barn har svepts med i! Vi vuxna runt omkring barnen har trippat på tå och viskat så att vi inte ska störa dem i sitt läsande, legat ner bredvid och pratat om de personer de mött. Vi har siat som Spågumman om hur boken ska fortsätta, tagit hjälp av Detektiven när vi samtalat om och förklarat alla kluriga ord och uttryck som barnen stött på. Vi har låtit Konstnären visualisera böckerna i vårt inre och Reportern har hjälpt oss att förstå texterna på djupet genom sina frågor. Till sist, inte minst Cowboyen som har svingat sitt lasso och sammanfattat bokens handling. Vi föräldrar och lärare vet hur oerhört viktigt det är för barnen att hålla svenska språket vid liv. Det är en kamp som alla dagar inte är helt

47


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bra jobbat alla mästerläsare ute i världen!

48

enkel, då andra språk ses som mer naturliga hos barnen, men vi ger oss inte för vi vet att barnen kommer att tacka oss i framtiden över den gåvan vi gett dem. Det slår aldrig fel, vi ser utvecklingssprång i läsningen hos våra barn under tiden då läsutmaningen genomförs. Barn som tidigare inte läst så mycket, slänger sig över böckerna och lånar hem stora boktravar för att de ska ha mycket att läsa varje dag. Barn som sen tidigare gärna läser har avsatt än större del av sin vakna tid för mer läsning. Oavsett vilken startposition man har, så är ALLA vinnare! Alla har utmanat sig själva och utvecklats mer än vanligt. Vi vuxna står bara bredvid, imponeras och gläds över våra barns prestationer och engagemang till läsningen. I år deltog 16 svenskkompletterande skolor och 13 utlandssvenska helårsskolor i utmaningen, några färre skolor än förra året, men ändå

helt fantastiskt! En nyhet för årets läsutmaning var att instifta två tävlingsgrupper, en för svenska helårsskolor och en för elever som läser kompletterande svenska. Som tidigare tävlade barn i klass F-1, 2-3 och 4-9 mot varandra, vilket har visat sig vara en bra uppdelning. De fyra elever som läst mest inom varje tävlingsgrupp och ålder vann varsitt bokpresentkort, så att de kunde köpa sig ännu fler böcker. Likt förra året uppmanades lärarna att genomföra lässtrategilektioner i sina klasser. För varje lektion som det bloggades om tilldelades skolan 100 poäng som tillsammans med elevernas individuella läsning gav poäng till skoltävlingen. De tre skolor som kammat hem flest poäng i skoltävlingen belönades med ett bokpaket. Lässtrategilektionerna hittar ni på: www.lasutmaningen.moobis.se. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

En barndom utan böcker,

Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet,

det vore ingen barndom.

där man kan hämta . e j d ä l g l l a v a e t den sällsammas

Astrid Lindgren

49


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Hen

för all a eller all a för en

josefin Wetterberg

Få har väl undgått det ökande användandet av ”hen” och ”en” i Sverige. De korta orden har på kort tid blivit både älskade och hatade, såväl som hyllade och förlöjligade. I Magasinet SMUL tittar vi därför nu närmare på jakten efter det könsneutrala språket.

2013

skickade Augustin Erba in ordet ”genusdialekt” som ett förslag till ord på nyordslistan. Att tala med genusdialekt innebär enligt beskrivningen att använda ord som ”en” eller ”hen”. Att byta ut ”han”, ”hon” och ”man” mot just ”hen” respektive ”en” är något som blivit allt vanligare de senaste åren. I en artikel i Dagens Nyheter från den 16 januari 2013 förklarar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, språkbruket på följande sätt. ”Att säga ’en’ bland unga i dag är ett medvetet och genuspolitiskt val. Skriver man ’hen’ så har man inte bara informerat med språket utan satt upp en liten flagga ’sådan här är jag, så här säger jag’ och så är det med ’en’ också”. Drömmen om hen I april 2015 kom ordet ”hen” med i Svenska akademins ordlista för första gång, men vägen dit har varit lång. Redan 1966 drömde Rolf Dunås om ett könsneutralt pronomen i en språkspalt i Upsala Nya Tidning, ”Medan man tidigare skrev t.ex. ’man ska fråga varje kund hur han vill ha det’, blir det nu allt vanligare att ersätta ett ’han’ 50


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

med ’han eller hon’ eller ’han/hon’. Dessa uttryckssätt måste ha ett samband med talet om könsroller. Kvinnan får inte ens språkligt underordnas mannen...”. Inlägget avslutas med ”För egen del kan jag drömma om att man från ’han’ gick ett steg framåt i vokalräckan och från ’hon’ två steg tillbaka och uppfann det tvåkönade ordet ’hen’ med kort e. (’Hin’ är ju upptaget.) Det skulle ha en intressant likhet med finskans ’hän’ för ’han’ eller ’hon’.” Så hur ligger det egentligen till med det könsneutrala språket? Som ord med gamla anor har ”hen” och ”en” aldrig platsat på språkrådets nyordlista. Även om ordet ”hen” har funnits länge i det svenska språket så var det först i början av 2000-talet som användandet ökade. Då främst i hbtq*-kretsar, som ett ord för den som inte vill identifiera sig med ett visst kön. Det var först under 2011-2012 som en medial debatt om ordet blossade upp. På nyordlistan har dock ordet ”henifiera” funnits med. Det senare fick ett särskilt uppsving just 2012 när dn.se fick en spegelsajt i dhen. se, skapad av programmeraren och journalisten Oivvio Polite. DN:s redaktionschef Åsa Tillberg hade dessförinnan i ett internt mejl till personalen avrått från att använda ordet, ”Det är mycket möjligt att hen blir ett vedertaget begrepp så småningom. Men det är inte DN:s uppgift att gå i bräschen för hen som fortfarande kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande. Många läsare riskerar att haka upp sig på detta ord och tappa fokus från det som artikeln verkligen handlar om”. På spegelsajten byttes därför alla ”han” och ”hon” ut mot ”hen”. Sajten i fråga blev dock kortlivad och stängdes ned kort därefter. Verkningslös lösning? En av dem som har höjt ett varnande finger för det ökande användandet av ”hen” är Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Den 29 juli 2014 uttalade hon sig i en artikel i Dagens Nyheter: ”Om ordet ska in i lagtexter och officiella dokument är det en stridsfråga – jag förstår ju att det förenklar, men jag är en gammaldags feminist i det avseendet att jag anser att det skymmer kvinno-

SVERIGE

könet. Jag är anhängare av feminina böjningar, som i de franska och tyska språken. Det måste synas att det finns kvinnor och inte bara män.” Det finns även de som argumenterar för att användandet av ”hen” och ”en” är verkningslöst när det handlar om att rå på cementerade samhällsstrukturer. Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, skrev den 16 mars 2012 i Svenska Dagbladet att ”De könsneutrala tredjepersonspronomina i finska, zulu och turkiska verkar inte göra talarna mer jämställda, men just eftersom stora könsbarriärer finns i många sådana kulturer, blir det också svårt att få det till att dessa språkbrukare skulle lida av grava problem med sin könsidentitet. Könsbaserat förtryck förutsätter ju rimligen en könslig medvetenhet.”. Generalisering inte bara av ondo Mikael Parkvall ser heller inte att ordet kan göra någon skada, då det inte verkar bidra till någon ökad identitetsförvirring. ”Ofta hyllas språk på basis av sin förment stora uttryckspotential, och i allmänhet handlar det om hur många distinktioner språket gör i något visst avseende. Men alltför ofta glöms det bort att det finns skäl att vara tacksam för en viss grad av språklig generalisering.” ”Vi måste inte säga ’02:ans BMW X5 med aluminiumfälgar, läderklädsel och komfortpaket’, utan vi kan komma undan med ”bil”. Vi behöver inte ange mankhöjd och härstamning för en ridhäst; vi kan i de flesta sammanhang nöja oss med bara just ’häst’. Det skulle kunna vara annorlunda, och med tredjepersonspronomen är det i viss mån så.” Eller som Bengt Ohlsson skriver i en krönika i Dagens Nyheter i mitten av mars i år: ”Många män himlar med ögonen åt allt hennande och ennande och tycker att det finns mer än nog av feminism överallt. Jag har själv fällt en och annan syrlighet med den innebörden. Men det är precis tvärtom. Titta åt vilket håll hatet rinner. Ta dig en funderare på vilka budskap som följer dig från vaggan till graven; vilket av könen som finns till för det andras skull. Och dra sedan dina slutsatser.” S * Vedertagen svensk akronym för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

51


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Integ rerings- och invandringspolitik:

glödheta

frågor i Sverige Mikael Sundström

Mikael Sundström är lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet där han forskar på och undervisar i liberalisering av skolsystem i fyra olika länder samt politisk psykologi kopplat till informationssäkerhet. Här ger han en översikt av hur de olika svenska partierna ser på integrationsoch invandringsfrågor idag.

52

© Dasha Petrenko


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

I

denna politiska krönika tänkte jag fördjupa mig lite mer i hur integrations- och invandringspolitiken har utvecklats efter valet i höstas. Alldeles uppenbart är att Sverigedemokraternas enorma framgångar då, följda av ytterligare förstärkningar i olika opinionsundersökningar sedan dess, har gjort frågorna glödheta. För inte så länge sedan kom resultaten från en undersökning om vilka frågor som prioriteras av väljarkåren. Integrationspolitik och invandringsfrågor sköt upp från en femteplats till en tredjeplats i listan. Sverigedemokratiska företrädare har – framförallt innan partiet valdes in i riksdagen 2010 – många gånger hävdat att deras mål egentligen inte är en egen maktposition, utan att få integrationsfrågan att tas på allvar i svensk politik. I detta har de alltså till sist otvivelaktligen lyckats. Men vad betyder det i praktiken? Det mest påtagliga är kanske att en rad olika partier lagt fram hårda reformförslag som har med frågorna att göra. Under den Reinfeldska eran utgjorde Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet ett kraftfullt lås för den sortens debatt, men smockan som Alliansen fick i valet, och där Folkpartiet, Kristdemokraterna och i synnerhet Moderaterna tappade väljare till Sverigedemokraterna har uppenbarligen stressat en del partistrateger. Kanske kan man locka tillbaka tidigare väljare genom att visa upp en mer aktiv integrationspolitik?

Skakigt inom Alliansen Denna islossning medför stora bekymmer för sammanhållningen inom Alliansen eftersom enigheten i integrationspolitiken, i motsats till många andra frågor, inte är påfallande. Centerpartiet har ensamt positionerat sig som tydlig förespråkare av öppnare gränser och stor acceptans av all slags migration – en naturlig utväxt av partiets frihetliga grundton (kommentar red: frihetlig - centerpartiets egen föredragna beskrivning av det som många kallar neoliberalism). Det kan man göra utan större oro för att tappa väljare till SD, för i denna fråga enas riksdagens två gröna partier, trots helt olika ideologiska utgångspunkter, i en position som närmast är Sverigedemokraternas motpol.

SVERIGE

I både Folkpartiet och Kristdemokraterna riskerar frågan däremot att närmast bli existentiell eftersom man inte har råd att tappa ens smärre väljargrupper till Sverigedemokraterna. I Folkpartiet har detta lett till internstridigheter inför öppen ridå där även styrelsemedlemmar, inklusive tidigare EU-ministern Birgitta Ohlsson, har opponerat sig mot Björklunds förslag om tuffare försörjningskrav vid anhöriginvandring och om permanent uppehållstillstånd. Även om Björklund är en fighter så har jag svårt att tro att han blir kvar som partiledare särskilt länge till, och vid ett partiledarbyte blir integrationspolitiken, bredvid den smärtsamma utbildningspolitiken, den viktigaste nöten att knäcka för det nya styret. När detta skrivs pågår än värre konvulsioner i Kristdemokraterna där en partiledarstrid stundar – och där olika falanger nu gör sig redo för vad som samtidigt lär bli något av ett ideologiskt vägval för partiet. När det gäller invandrings- och integrationsfrågor så har dock en förflyttning redan inletts. Strax innan Hägglund meddelade att han tänkte avgå presenterade han en rad uppmärksammade förslag om en förändrad och striktare invandringspolitik. Uppenbarligen hade han inte hela sitt parti med sig i detta. Den 22/2 skrev DN under rubriken KD har blivit SD light hur Margareta Sidenvall, regionråd i Gävleborg, tyckte just så efter partiets positionsförflyttning i flyktingfrågan efter valet – och hon är inte ensam om en sådan analys. Kristdemokraterna har det dessutom extra besvärligt, för i en hel del frågor bortanför invandringspolitiken påminner partiets bärande filosofi om Sverigedemokraternas värdekonservativa anslag, där familj och traditioner värderas högt. Att mejsla fram ett tydligt, särpräglande och lockande budskap till värdekonservativt sinnade väljare som känner sig tveksamma inför nuvarande invandringsnivåer och integrationsmetoder blir en avgörande uppgift för den nye partiledaren om KD ska överleva valet 2018. Moderaternas stora match Viktigast är trots allt vad som händer inom Moderaterna – väljarflykten från M till SD är en viktig delförklaring till Alliansförlusten i valet. Reinfeldt var, milt uttryckt, en genuin och styvnackad 53


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

berg Batra ändra inriktning på partiets invandrings- och integrationspolitik? Det finns förvisso en inte så liten grupp inom moderaterna som gärna skulle se en sådan förflyttning, och vars medlemmar också ropar sig hesa för att den skall komma till stånd, men Kinberg Batras bakgrund är nästan lika frihetlig som Annie Lööfs, och Reinfeldt har varit en viktig politisk mentor för henne. Hon är därtill en påtagligt försiktig generalska. Att hon plötsligt skulle avisera en större omsvängning är därför högst osannolikt. Hon har ju dessutom tid att se hur Kristdemokraternas och Folkpartiets olika försöksballonger klarar sig innan hon bestämmer sig för något mera våghalsigt.

designed by Freepik.com

motståndare till allt som hade med SD att göra, och Jimmie Åkesson har förklarat att han kände att Reinfeldt, i motsats till de flesta politiska motståndare, faktiskt avskydde honom personligen när de debatterade i riksdagen. Moderatledarens valtal där han bad väljarna öppna sina hjärtan för de väntade flyktingströmmarna från Syrien har beskrivits som en stor taktisk miss givet att ett antal procent av hans väljarunderlag uppenbarligen inte alls tyckte att de ville hörsamma denna vädjan. De drog hellre upp sina bopålar och traskade över till Sverigedemokraterna. Men nu har vi ju en ny oppositionsledare på plats; Anna Kinberg Batra valdes till ny ledare för moderaterna i januari 2015. Kanske kan Kin-

54


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Avvaktande regering De två regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – är lite mer tystlåtna vilket är förståeligt: de har inte mycket att vinna på att integrationsfrågan tar ännu mer plats. Miljöpartiets väljare riskerar att bli otåliga om regeringspolitiken inte alls motsvarar deras förhoppningar, och Socialdemokraterna får automatiskt däng om väljarna tycker att Mp verkar få för stort inflytande. Därför är det status quo som gäller, med regelbundna hänvisningar till den tidigare regeringens överenskommelse om politisk inriktning, samt diskussioner på internationell nivå för att förmå andra länder att dela bördorna bättre. Även Vänsterpartiet är förhållandevis tysta, även om de knappast riskerar några större väljarströmmar till Sverigedemokraterna. Här är det sannolikt mest fråga om att frågan riskerar att störa ut deras paradnummer som handlar om vinster i välfärden. Hur då? Avslutningsvis en titt på Sverigedemokraterna. För bara ett par år sedan sågs det som en extrem hållning att anta att de skulle kunna intressera 10 procent av väljarkåren – utom möjligen för oss som bor i Skåne och Blekinge där partiet länge haft ett betydligt större stöd än så. Den gränsen är sedan länge passerad, och det är istället 20 % som ses som en ouppnåelig gräns. Men i vissa opinionsmätningar under perioden när ett extra val tycktes vara på gång nådde man nästan fram, så frågan är hur stora de egentligen kan bli? Siffrorna i södra Sverige är fortsatt starkare än i övriga landet, så det tycks fortsatt finnas takhöjd. Just nu genomgår Sverigedemokraterna lite av en intern kris. Jimmie Åkesson har varit långtidssjukskriven, och Björn Söder har under inte så vidare smickrande former petats bort från partisekreterarrollen. Många hävdar att partiets retorik om invandringsfrågor har hårdnat under den tillförordnade ledaren Mattias Karlssons styre. Frågan är alltså om Sverigedemokraterna är på väg att skärpa tonen ytterligare nu när politikområdet gjorts hett, eller om man vill vädja tydligare till väljare som är mer tveksamma till invandringsnivåer än till invandring som sådan.

SVERIGE

Mångfacetterad debatt saknas Invandringsfrågan har sannolikt kommit för att stanna som en av de absolut viktigaste för den svenska väljarkåren. Men hur ser debatten egentligen ut? Det man utan vidare kan säga är att den är oerhört komplex, och att siffror och påståenden står som spön i den svenska mediebacken. Vad kostar invandringen egentligen? Ja, det beror på många saker, som t.ex. vilken sorts invandrare som kommer till landet (ålder, utbildningsnivåer); hur bra Sverige är på att integrera dem så att de sätts i arbete (vi är sämst i hela OECD på det); på vilken sikt man räknar (på kort sikt kostar det mycket pengar, medan vinsterna på längre sikt eventuellt är stora och eventuellt små: det enda vi vet säkert är att de är svårare att sia om) och mycket annat. En annan svår fråga är hur sådana eventuella vinster och förluster skall vägas mot rent moraliska förpliktelser, där asylinvandring ju ofta handlar om att rädda folk på flykt från elände vi knappt kan begripa. Ett ytterligare debattgrepp är att hävda att Sverige gör för mycket eller för lite i förhållande till sin storlek och givet de unikt omfattande flyktingströmmarna i världen just nu. Det som verkar svårt är att föra en debatt som handlar om mer än en av dessa saker åt gången. När man inte mäktar med en saklig och mångfacetterad debatt blir det lätt att istället falla tillbaka i dogmatiska idéer, och då sluter man sig för alla argument som ens vagt kan tyda på att man kanske trots allt har fel. Både invandringsförespråkare och invandringskritiker gör sig ofta skyldiga till verkligt grova och basala missgrepp när de diskuterar, och följden har blivit en extrem polarisering, som syns inte minst i de mest häpnadsväckande primitiva kommentarer man kan hitta på sociala medier. Den polariseringen och det debattklimatet ser jag personligen som en av de svåraste utmaningarna för svensk politik under lång tid framöver. Demokrati handlar om att i samförstånd lösa även de mest besvärliga frågor. Den processen slutar fungera om vi inte lyhört avlyssnar motståndarnas argument, och öppet skärskådar de egna, och inser att vi, och våra husgudar, faktiskt kan ha fel ibland. Demokrati handlar om att kompromissa. Det tycks invandringsdebattörer i hög utsträckning ha glömt bort. S 55


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Nya sedlar & mynt

När

den guldfärgade 10-kronan kom i Sverige på nittiotalet, hade jag en klasskompis som precis flyttat tillbaka till Sverige med sin familj efter att ha bott flera år i Saudiarabien. När han köpte ett busskort i en kiosk och fick en guldpeng i växel, skrattade han och bad dem ta tillbaka chokladpengen. Han vägrade ta emot den och tjafsade ända tills han fick två femkronor i stället. Nu i år händer det igen! Och den här gången tas det i så det knakar. Alla sedlar och flera mynt byts ut och det tillkommer dessutom nya. När byts sedlarna ut? Utbytet och införandet av de nya sedlarna och mynten sker i två steg: 1. 1 oktober 2015 introduceras nya sedlar i valörerna 20, 50, 200 och 1000 kr. Efter 30 juni 2016 blir följande sedlar ogil-

56

Linda Engfeldt

Foto: www.riksbank.se

Vi som bor utomlands vet alla hur lätt det är att man missar saker som sker i Sverige. Även om man har bra kontakt med släkt och vänner, pratar man ofta mer om det som sker i ens privata liv än om de vardagliga och praktiska bestyren. Men nu är det något på gång som du inte bör missa – nya sedlar och mynt är på ingång och några på väg ut.

tiga: nuvarande 20-, 50- och 1000-kronorssedlar. 2. 1 oktober 2016 introduceras nya sedlar i valörerna 100 och 500 kr. Då kommer också nya mynt i valörerna 1, 2 och 5 kr. Efter 30:e juni 2017 blir följande sedlar och mynt ogiltiga: Nuvarande 100- och 500-kronorssedlar och nuvarande 1- och 5-kronorsmynt. Bytet sker alltså relativt snabbt, så passa på att använda upp sedlar och mynt vid nästa besök i Sverige. Det är praktiskt att ha lite kontanter till nästa hemresa. Jag brukar se till att jag alltid får med mig minst ett par hundralappar att ha till hands, men nästa gång är det nog bäst att göra sig av med alla pengarna. Varför byts sedlarna och mynten ut? Sedlarna behöver moderniseras för att öka sä-


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” kerheten mot förfalskningar. De sedlar vi har idag är ungefär 30 år gamla. De nya sedlarna får nya motiv och bättre säkerhetsdetaljer, bl.a. UV-bild som fluorescerar i gult och blått och UVfibrer som är spridda över hela sedeln samt en liten bild som färgskiftar. Även välkända säkerhetsdetaljer som säkerhetstråd inbäddad i sedelpapperet, vattenmärke och genomsiktsbild som blir synlig när man håller upp sedeln mot ljus, koppartryck som känns när man för ett finger över sedeln och mikro- och minitexter försvårar förfalskningar och gör det lättare att kontrollera äktheten. Dessutom tillkommer en ny valör, 200-kronorssedeln, som ska minska antalet sedlar i kontanthanteringen. Steget mellan 100-kronorssedeln och 500-kronorssedeln anses som för stort. De nya mynten har utformats av Ernst Nordin. De består av andra material för att minska kontaktallergier (nickelfria) och för att minska belastningen på miljön. 2-kronan är egentligen inte en ny valör, men slutade tillverkas 1971. Liksom med 200-kronorssedeln är anledningen att färre enkronor kommer att gå åt. Både sedlarna och mynten blir mindre och med lägre vikt, vilket effektiviserar tillverkning, lagring och transporter. Hur ser de nya sedlarna ut och hur valdes motiven? För utformningen av de nya sedlarna utlyste Riksbanken 2011 en designtävling. I april 2012 avslutades tävlingen och Göran Österlund vann med bidraget ”Kulturresan”. Temat på sedelserien är betydande kulturpersoner i Sverige under 1900-talet. Porträtt av personerna och bilder som har med dennes verk att göra klär sedlarna. Naturmotiv som härrör från personernas hem- eller boendetrakter gör att olika delar av landet representeras. 20-kronorssedeln är violett med författaren Astrid Lindgren (1907-2002) som tema. Med sina barnböcker är hon känd över hela världen och hennes böcker har översatts till över 100 olika språk. På framsidan syns utöver hennes porträtt böcker, Pippi Långstrump och citat från både Astrid och Pippi. Baksidan visar motiv från Småland, där Astrid Lindgren växte upp. 50-kronorssedeln är gul-orange med poeten, tonsättaren och konstnären Evert Taube (18901976) som tema. Hans många sånger och visor

SVERIGE

är uppskattade bidrag till den svenska visskatten. Noter och texter ur välkända visor syns på framsidan av sedeln. På baksidan syns naturmotiv från Bohuslän, som var ett av hans inspirationsställen. 100-kronorssedeln är blå med skådespelerskan Greta Garbo (1905-1990) som tema. Hon medverkade i 27 filmer och var en av de största filmstjärnorna i Hollywood på 1920- och 1930-talet. På framsidan syns filmremsor och på baksidan kända byggnader i Stockholm, där Greta växte upp. 200-kronorssedeln är grön med filmregissören Ingmar Bergman (1918-2007) som tema. Bilder och citat från hans kända verk pryder framsidan och på baksidan syns naturbilder från Gotland, då han bodde och verkade på Fårö i över fyrtio år. 500-kronorssedeln är röd med operasångerskan Birgit Nilsson (1918-2005) som tema. Hon var framgångsrik över hela världen och på framsidan av sedeln syns en bild av henne vid en repetition. På baksidan är Öresundsbron avbildad samt Skånes landskapsblomma, då hon växte upp där. 1 000-kronorssedeln är gråbrun med Dag Hammarskjöld (1905-1961) som tema. Han var FN:s generalsekreterare på 50-talet och ledamot av Svenska Akademien. Efter sin död tilldelades han postumt Nobels fredspris. Framsidan präglas av FN-symboler och på baksidan syns naturmotiv från Lappland. De nya mynten De nya mynten behåller temat ”Sveriges statschef”, dvs. kungens porträtt, valspråk och namnchiffer ska även präglas på de nya mynten. En stor skillnad i utseendet är att de nya 1- och 2-kronorna kommer bli mindre och vara kopparfärgade, att likna med den gamla 50-öringen. Den nya 5-kronan kommer bli i guldfärg liksom den nuvarande 10-kronan, som förblir oförändrad. Det kommer säkert ta ett tag att vänja sig vid de nya sedlarna och mynten. De nya motiven, de nya valörerna och de nya formaten kommer antagligen att kännas ovana i början. Men en fördel med de mindre sedlarna och de mindre, lättare mynten är att man kan använda mindre plånböcker som passar bättre i fickan. Det var inte orsaken till bytet, men säkert en praktisk aspekt som uppskattas av många konsumenter. S

57


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Fokus

vår tids bristvara?

designed by Freepik.com

Lena Normén-Younger

58


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Du har tio minuter att vänta i din stressade vardag. För att undvika tristess drar du direkt upp din telefon och läser DN. När du läser får du ett pling om att du har fått mejl eller ett meddelande på Facebook. Du avbyter DN och växlar över till ditt mejl. Några minuter senare växlar du tillbaka till DN. På kvällen spelar barnen datorspel medan du tittar på TV. När det blir reklampaus surfar du på telefonen, innan du snabbt växlar tillbaka till TV:n. Känns det igen?

I

loppet av en dag växlar vi otaliga gånger mellan olika medier. Experter på kognitiv funktion beskriver hur lärare, journalister eller föredragshållare har allt kortare tid på sig att fånga någons uppmärksamhet. Men vad innebär detta egentligen för våra hjärnor, tankar och känslor? Vad gör oss mer koncentrerade eller distraherade? Och hur påverkas våra barn med hjärnor som växer och formas av att frekvent skifta mellan olika medier och försvinna in i virtuella världar? Här diskuteras gällande forskning om hur vi tänker, resonerar, lär oss och drar slutsatser. Distraktion är vår tids största fiende till inre frid

och fokus, men kan övervinnas med rätt kunskap och attityd, både för oss och för våra barn. Vårt tänkande fungerar bäst när vi är i mental balans. Fokus är latin för begreppet skärpa. Det är ett mentalt läge när tankar riktas mot en företeelse och tillåter kunskap och erfarenheter att pusslas samman för att skapa insikt om omvärlden. Koncentration är ett viktigt första steg till handling, men inte det enda. Det är det första viktiga steget i vår exekutiva funktion, som är hjärnans förmåga att formulera en plan för att sedan utföra en handling. De andra delarna för att komma till skott består av arbetsminne, uppgiftsinitiering, organisation, planering/prioritering, känslomäs59


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

60

sig kontroll, tidsbedömning, målinriktad uthållighet, flexibilitet och metakognition, dvs. vår förmåga att tänka om våra tankar. Vi föds alla med olika förmåga att koncentrera oss eller komma till handling. Det positiva är att man kan träna upp det som man är mindre bra på.

lade dessa på pianot. Studien visade att både de som övade skalor och de som föreställde sig det fick liknande hjärnaktivitet i det centra som styr musikupplevelser; ett fynd som stödjer att en simulerad aktivitet kan påverka hjärnan nästan lika effektivt som en praktisk övning.

Hjärnans utveckling För att förstå hur vår koncentrationsförmåga och exekutiva funktion påverkas av miljön runt oss tittar vi först på hur hjärnan fungerar. Hjärnans består av ca 100 miljarder nervceller, och de olika delarna i hjärnan påverkas av hur väl dess nervceller kan kommunicera med varandra. Det som skiljer nervcellen från andra celler är att den kommunicerar genom att skapa och leda signaler – nervimpulser. Impulserna är en form av elektriska urladdningar som sprids i cellen och sedan går vidare genom utskott från cellkroppen, en s.k. synaps. Slutet av synapsen grenar ut i s.k. dendriter. En synaps som används ofta blir starkare och gör att den delen av hjärnan fungerar bättre. I växande barn kan även antalet dendriter öka i antal och förbinda hjärncellerna i ökad grad, om en viss del av hjärnan engageras och därmed tränas. Omvänt blir en synaps som inte används svagare, och barn som inte utför vissa moment får färre dendriter i de områdena av hjärnan som aktiveras vid vissa typer av handlingar. Hjärnan utvecklas och blir bra på det den tränar på, både hos barn och i vuxna. Taxichaufförer i London – som förväntas komma ihåg alla gator och adresser utan att kika på en GPS – har signifikant större hippocampus, dvs. det hjärncenter som styr arbetsminnet, än många andra. Ju längre tid de har arbetat som chaufförer, desto större hippocampus och därmed arbetsminne. Detta visar att även vuxna kan bli bra på det de tränar på. Även simuleringar av verkligheten kan hjälpa hjärnan att träna på en viss aktivitet. Om försökspersoner som befinner sig i ett rum med ett piano under fem dagar jämförs, ser man att hjärnan påverkas nästan lika väl av en simulerad övning som av en verklig. I ett experiment jämfördes en första grupp som inte hade någon aktivitet med instrumentet med en andra grupp som fick lära sig skalor som de också tränade på. Den tredje gruppen visades samma skalor men ombads istället att föreställa sig att de spe-

Fokus & inlärning Våra hjärnor är konstant aktiva och sysslar i olika grad med inlärning, beroende på ålder och syssla. Även inlärning kan förbättras genom träning, vilket lärare tar hänsyn till när de undervisar. Att inlärning fungerar bäst när elever inte störs och kan koncentrera sig verkar logiskt, men följs inte alltid i skolor där klassrumslugn inte är en självklarhet. Det finns två typer av distraktion: emotionell och sensorisk. Den emotionella är alla obearbetade känslor som susar runt i det bakre av vårt medvetna eller undermedvetna. Den sensoriska distraktionen kommer av våra sinnens tolkning av vår omvärld med hjälp av syn, lukt, hörsel, känsel och smak. Vår förmåga att koncentrera oss föregår i frontalloben. Specialiserade nervbanor där förstärker de nervsignaler som vi vill eller behöver koncentrera oss på och förminskar de som vi vill blockera. Selektivt fokus innebär att de som är bäst på att koncentrera sig, har mest effektiv inhibering av sitt känsloliv och sina sinnen. Inlärning fungerar bäst med fokuserad uppmärksamhet. Om ens tankar vandrar när man tar del av fakta, fastnar inte kunskapen. Fakta byggs på redan existerande kunskap, genom att vår koncentration skapar nya nervbanor. När du läser vandrar tankarna ca 20-40% av tiden; vi dagdrömmer. Om du samtidigt tar del av inkommande SMS, e-post, Facebook-kommentarer, etc. så vandrar tankarna ännu mer. Ju starkare selektiv koncentration eller fokus vi har, desto djupare kan vi sjunka i en uppgift. Tecken på djup koncentration är att du inte ens märker vad som pågår runt dig. Det är skillnad på att läsa en text i en bok och på en skärm. Om du läser en bok minskar risken för avbrott från e-post som poppar upp, SMS eller FB-meddelanden, vilket ofta sker om du läser på din telefon eller laptop. Det mentala nät du väver genom läsningen är centralt i inlärning. Om du hela tiden avbryts i den textabsorption som sker, bildas fler hål i detta mentala


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

nät. Med undervisning som nu i allt högre grad sker digitalt kan man ifrågasätta om detta ger lika effektiv inlärning, speciellt om den sker i ett klassrum där mobiltelefoner och oväsen tillåts. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men som föräldrar eller lärare kan detta vara bra att tänka på när man väljer mellan en app och en

bok som lär ut samma sak. Man behöver också minska sensoriska stimuli med oväsen, eller andra störande moment runt den som läser för att det ska fungera på ett effektivt sätt. Den tyske filosofen Martin Heidegger kallade det tillstånd av reflektion som uppstår under läsande som meditativt tänkande, medan det vär-

61


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Det intuitiva sinnet är en helig gåva och det rationella sinnet är en trogen tjänare.

Albert Einstein derande tänkandet är det som upptar våra sinnen när vi läser på internet. Läsning med avbrott ger inte samma obehindrade tankeflöde som man får i s.k. djupläsning, ibland mer populärt kallar snigelläsning. Djupläsning kräver koncentration, vilket skapar förutsättningarna för reflektion. Ju kortare tankar, desto mer ytliga och triviala slutsatser drar vi. Djupläsning styrs av ett antal sofistikerade mentala processer som främjar förståelse och som omfattar olika typer av analytiska färdigheter, kritiskt tänkande, reflektion, insikt och djupgående slutsatser. Den vuxne läsaren med god läsförståelse och förmåga att fördjupa sig i en text kan göra detta snabbt, medan den unga läsaren behöver år att utveckla denna förmåga. Dagens digitala kultur trycker på snabb information och kortare tid att smälta det lästa, vilket på sikt leder till färre tillfällen att öva förmågan till avvägning och reflektion. Vad dominerande digital läsning, där vi samtidigt inte avskärmar barn från distraktion i form av annan media, innebär på lång sikt för deras djupare läsförståelse är lätt att förställa sig.

62

Tankeprocesser & kreativitet Fokus leder till förståelse, men vilken typ av tänkande eller situation leder till kreativitet och unika idéer? Botten-upp är ingen metafor för snapsdrickande, men en beteckning på något som inom kognitiv forskning har visats öka chansen för uni-

ka idéer. Kanske du ibland har funderat länge på hur du ska lösa något men inte hittat ett svar? Men så plötsligt en dag kommer du på det utan att egentligen fundera över själva dilemmat just då. Vad som sker är att din hjärna kommer till insikt efter ett flertal stunder med medvetna reflektioner över hur du ska lösa det. Botten-upp-tänkande sker i de bakre delarna av ditt medvetna tänkande. Rent fysiologiskt sker detta tänkande i lagret under hjärnbarken, men kommunicerar genom att påverka med den mer medvetna hjärnbarken. Typiskt för bottenupp-tänkande är att det är oerhört snabbt, att det sker ofrivilligt och automatiskt utan förmåga att stänga av. Det är intuitivt och sker genom association. Det är således impulsivt och drivs av dina känslor. Samtidigt är det ansvarigt för alla de handlingar du utför rutinmässigt utan att medvetet tänka på under dagen. Det är också dessa mentala processer som förklarar din världsbild. Topp-botten-tänkande sker istället i hjärnbarken och fungerar på ett helt annat sätt. Dessa tankar kontrollerar du själv genom att aktivt välja vad du vill tänka på. Du kan använda detta tankesätt för att ta över handlingar som annars skulle kontrollerats av ditt botten-upp tänkande. Med denna tankegång kan du planera, fundera och dra – vissa – slutsatser. För svårare slutsatser utan uppenbar lösning krävs dock bottenupp-tänkande. Nedladdning av en ny app kan användas som ett exempel på hur dessa motsatta tankeprocesser fungerar. När du laddat ner den och försöker klura ut hur den fungerar, använder du topp-botten-tänkande genom att styra din koncentration mot processen. Men ju mer du förstår hur appen fungerar och kan använda den utan att medvetet fokusera på detta, tar den delen av hjärnan under hjärnbarken över, s.k. basal ganglierna. Häri ligger också det motsägelsefulla. Om du t.ex. är skidåkare och tävlar i skidåkning så är det lättare att få en bra tid när du åker utan att tänka och skidåkningen inte innebär aktiv koncentration på vad du gör. Själva


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” rörelsen att åka runt en port är då automatisk och styrd av botten-upp tänkande. Om du däremot blir medveten om rörelsen och börjar försöka ändra den på ett aktivt sätt för att t.ex. åka snabbare bryts ditt mentala tillstånd som tillåter den rörelse du har nött in och du börjar göra sämre ifrån dig. Detta är ofta målet med mental träning för elitidrottare: styr inte ditt medvetna fokus mot din rörelse eftersom du då bryter ditt tillstånd av perfektion. Att överbelasta koncentrationen minskar därigenom din mentala kontroll. Till vardags råder det en balans mellan botten-upp- och topp-botten-tankar. Det ena sättet är inte bättre än det andra: båda är lika viktiga för att du ska fungera mentalt. Medan bottenupp-tänkande kan ger upphov till mer unika lösningar, är det också ett icke-logiskt sätt at tänka på som styrs av både känslor, oro och drifter. Att ha en starkare typ av dessa processer kan leda till en ganska kaotisk tillvaro. Topp-botten tankar krävs för att man ska klara av vardagen. Förbättra ditt tänkande genom att ge det rätt förutsättningar att existera Fullständig koncentration med djup reflektion eller kreativitet uppstår ofta i ett tillstånd som på engelska kallas flow. De flesta av oss har svårt att hitta detta tillstånd, som man på svenska kanske skulle kunna kalla flöde. Intresse i det man sysslar med är en förutsättning, och det är inte alla saker som engagerar oss lika mycket. Faktiskt har hjärnan långtråkigt ganska ofta under en dag, vilket kanske är en anledning till vår stora förmåga att dagdrömma. Våra hjärnor innehåller ett oerhört stort antal minnen, idéer och möjliga associationer. Men sannolikheten att våra hjärnor kan koppla ihop rätt idé med rätt minne i rätt situation och därigenom komma till en unik insikt minskar om vi är superkoncentrerade eller distraherade. Till vardags dagdrömmer vi ca hälften av tiden och en ofokuserad hjärna mår ofta sämre mentalt än en fokuserad.

”Du

kommer aldrig nå ditt mål, om du stannar och slänger sten på varje hund som skäller på dig.

Winston Churchill Men ibland kan dagdrömmar bli mindre angenäma och fyllas av oro. Det motsägelsefulla med flow och fokus är att man bara kan uppnå koncentration om man lär sig att släppa vissa tankar. Om man inte kan skifta fokus utan fastnar i en typ av tankar på ett tvångsmässigt sätt kan detta i vissa fall leda till kronisk ångest eller oro. I extrema fall kan detta leda till att man fastnar i ett tillstånd av depression och hopplöshet. Att kunna byta fokus för en tanke och gå till nästa är därför en nödvändighet för att kunna må bra. Du kan förbättra din koncentration genom att minska de faktorer som distraherar dig mest. Att skapa en tyst, bekväm miljö är det mest klassiska sättet. Vissa upplever att de kan koncentrera sig mer med bakgrundsmusik som hindrar andra ljud att tränga igenom. Under de sista årtiondena har meditationsoch mindfulness-tekniker (ett medvetet fokus på omgivning och sinnen under en speciell handling) fått en renässans trots att många av dessa tekniker har funnits i hundratals om inte tusentals år. Båda teknikerna lär en att successivt att släppa (tvångs)tankar och känslor; de sistnämnda förknippas båda generellt med sämre arbetsminne. Nyligen visade en studie från amerikanska Nova South Eastern University att en veckas meditation med mindfulness-teknik ledde till bättre arbetsminne, genom att minska vandrande tankar under de handlingar eller stunder där minnen skapas, vilket ökar inlagringen av dem.

63


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

designed by Freepik.com

Meditation gör också att ens uppfattning om tid saktar in. För den som känner sig främmande inför idéer som bygger på österländska tekniker kan rena avslappningsövningar också hjälpa. Sömn är en annan viktig faktor som verkar vara speciellt viktigt för att minnen ska kunna lagras i hjärnan. En amerikansk studie som publicerades i januari 2015, visade att läsning på en iPad vid läggdags gjorde att det tog längre tid att

64

somna, att upplevelsen av sömnighet minskade, att melatoninnivåerna minskade (eg. sömnhormon), och att dygnsrytmen försköts. Som konsekvens minskade även skärpan när man läste en tryckt bok morgonen efter. Genom att utsätta dina ögon för en koncentrerad ström av fotoner, minskar dina melatoninnivåer dramatiskt. Detta i sig är kanske inte orsak nog till försämrad nattsömn, men melatonin är en signalsubstans


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” i hjärnan som deltar i ett komplicerat samspel med andra i samma ämnesklass och minskar upplevelsen av sömnighet och natt. Om det är avsaknaden av sömn eller de minskade melatoninnivåerna som leder till det försämrade arbetsminne man ser vid sen läsning på telefoner eller läsplattor vet man inte. Rekommendationen är att du ska stänga av alla typer av skärmar några timmar innan läggdags. Sen läsning med en van-

A D H D

Fokus eller koncentration är ett begrepp som idag alltmer förknippas med barn och problematiska beteenden. Den medicinska termen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är idag välkänd och omdebatterad. ADHD beskrevs redan 1798 av Sir Alexander Crichton och är alltså ingen ny företeelse. Frekvensen varierar stort mellan länder, beroende på diagnostiska kriterier och om man ser det som ett biologiskt eller socialt funktionshinder. I Sverige är det ca 5 % som har diagnosen enligt Riksföreningen Attention, med stora geografiska skillnader, där Gotland ligger på topp (11 %). Skeptiker framhäver att störningen är överdiagnostiserad och menar att ökningen beror på miljöfaktorer, samhällets snabba strukturförändring, för stora skolklasser och att föräldrar i dag har för lite tid för sina barn. Diagnosens förespråkare anser däremot att ökningen beror på en förbättrad diagnostik och att medicineringen är ett tryggt vårdalternativ. Vissa menar att de olika åsikterna är olika perspektiv på samma fenomen och inte behöver utgöra varandras motsatser; det ensa utesluter inte det andra. Helt tydligt är det att ADHD fortfarande ökar och kanske bara är toppen av isberget när det gäller barns minskade fokus, motorik och impulskontroll. Våra barns livsstil idag innebär generellt färre tillfällen att träna dessa aspekter än vad som skedde tidigare.

lig lampa verkar inte ha samma negativa effekt. Många av oss upplever att vi inte helt har kontroll över vila och återhämtning i tillvaron pga. fullspäckade scheman som inte alltid skapas av oss själva. Det kan också vara speciellt svårt att acceptera att vi inte bara kan fortsätta pressa på om vi vill kunna fungera effektivt i ett längre perspektiv, speciellt om vi som personer har mycket energi och vilja. Vid en mildare mental obalans fungerar vår slutledningsförmåga, minne och inlärning sämre p.g.a. stress och trötthet. Om obalansen inte tas om hand kan den på lång sikt leda till utmattningssyndrom eller depression, som kan ta år at hämta sig från. Vår medietäta värld är här för att stanna och vi behöver hitta kunskap och verktyg som tillåter oss att fungera intellektuellt som de underbart komplexa tänkande varelser vi är. Speciellt om vi är föräldrar, eftersom vi är de som måste lära våra barn hur människor existerar med tillgång till all världens fakta och idéer bara ett klick bort. Att stänga av alla digitala hjälpmedel då och då för att hålla våra hjärnor friska och fungerande är en utmaning, men är enklare när vi förstår hur viktigt det är för att kunna fortsätta existera. Som Mahatma Gandhi en gång sade: ”De som vet hur man tänker behöver inga lärare”. Vet du nu hur man gör? S

Referenser

Anonym. Kommunikation i nervsystemet. Neuroförbundets webbsida. Born J, Rasch B, Gais S. Sleep to remember. Neuroscientist. 2006;12(5):410-24 Banks JB, Welhaf, MS, Srour A. The protective effects of brief mindfulness meditation training. Conscious Cogn. 2015;33:277-85. Goleman D. Focus: The Hidden Driver of Excellence. HarperCollins Publisher. 2013. Greenfield S. ID. The quest for meaning in the 21st Century. Hachette Book Group. Killingsworth MA, Gilbert DT. A wandering mind is an unhappy mind. Science. 2010 Nov 12;330(6006):932 Polanscyk et al. The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. Am J Psychiatry. 2007;164(6):942-8. Wolf M, Barzillai M. The Importance of Deep Reading. In: Challenging the Whole Child: Reflections on Best Practices in Learning, Teaching, and Leadership, redigerad av Marge Scherer. ASCD, 200 Wittman M, et al. Subjective expansion of extended time-spans in experienced meditators. Front Psychol. 201514;5:1586.

65


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

&

66

Digitala spel som stöd för våra


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” I sin bestseller ”Focus – The hidden driver of excellence” skriver Daniel Goleman: ”Dagens barn växer upp i en ny verklighet, där de flesta anpassar sig efter maskiner snarare än efter människor i en omfattning vi aldrig någonsin tidigare har sett”. Ja, hur påverkas egentligen våra barn och ungdomar av dagens TV- och datorspel? Nedan diskuteras för och nackdelar mot en bakgrund av medicinsk forskning av beteende och neurologi, och vad du som förälder bör vara medveten om att för att kunna guida barnet i den digitala spelvärlden.

&barn hinder Lena Normén-Younger

S

venska föräldrar är duktiga på att spela tillsammans med sina barn. En undersökning av Sony visar att 71 % av papporna och 62 % av mammorna regelbundet spelar digitala spel tillsammans med sina barn. Speciellt om man själv spelat som liten och fortsatt som vuxen ligger det nära till hands att spela tillsammans. Trenden är dock att barn oftast spelar själva. Att ibland kolla i detalj vad barnen gör när de spelar är en förutsättning för att kunna guida barnet bland aktiviteter med olika lämplighetsgrad. Vissa digitala spel kan öva hand-öga-koordination, koncentration, tidsplanering och empati, medan andra går ut på att skjuta så många människor

67


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” eller zombies på kortast möjliga tid. Om spelet spelas online måste man vara medveten om att barnet kan få kontakt med människor som antingen svär som borstbindare eller egentligen bedriver s.k. grooming (när en vuxen tar sexuell kontakt med ett barn, skapar känslomässiga band med barn i syfte att sänka barnets hämningar inför sexuella övergrepp mot barnet, eller i sexuellt syfte arrangerar ett möte med barn). Mobbing mellan barn kan också förekomma. Vissa spel förknippas också med kostnader. Undertecknad blev förvånad när en räkning från iTunes-kontot på ca 3000 SEK dök upp, trots att ingen annan än hon hade tillgång till lösenordet. Det är tydligen skillnad på en icke-auktoriserad kostnad och en ofrivillig, i alla fall tycker iTunes det. Att barnet kan köpa tre guldvaser i spelet Dragon City för 159 dollar (ca 1000 SEK) styck ter sig oerhört med tanke på att inget lösenord hade efterfrågats innan varje köp. Dragon City är ett bra exempel på ett mardrömsspel för den okunniga föräldern. Fastän grafiken visar supergulliga bebisliknande drakar som barnet bygger en koloni för, har en åldersrekommendation på 10 år satts av vissa föräldraorganisationer. Kanske för att det kan omfatta stora kostnader om föräldern är korkad nog att lita på sitt lösenord, när hen köper appar på barnets iPad med ett VISA kortnummer som är sparat på iTunes? Dessutom terroriserar Dragon City alla förälderns Facebook-vänner med uppmaningar att spela, om föräldern i ett svagt ögonblick har låtit barnet trycka på ”like”(”gilla”) för spelets Facebooksida. Detta kan ha oerhörda konsekvenser för din framtida personliga image. Istället för att uppfattas som den seriösa yrkes- och medmänniska du är börjar vänskapskretsen bli orolig över hur du mår, eftersom du tydligen spenderar all ledig tid med att spela Dragon City!

68

Tänk efter före För att kunna avgöra hur spel påverkar dig eller ditt barn måste du alltså veta exakt vad spelet går ut på. Vissa föräldrar spelar själva och vet, men många av oss litar på att åldersrekommendationen för spelet ger barnet digitala aktiviteter på ett underhållande sätt utan att vara skadliga. Några generella råd för föräldrar som spar tid, tårar och pengar innan man börjar ladda ner spel eller appar åt barnet är följande:

1

Googla namnet på spelet och läs en granskning av en föräldraorganisation eller spelkunnig förälder med barn i samma ålder.

2

Läs om vad spelet går ut på för att vara uppmärksam på vad du låter ditt barn öva på.

3

Var medveten om att spel och appar kan innehålla annonsering, könsstereotypt eller sexuellt material, om du är känslig för detta (även om du kanske inte är lika oroad över att barnet får skapa ett s.k. avelsberg där drakar parar sig, som Australian Council on Children and the Media var när det granskade Dragon City).

4

Om du laddar ner appar, skapa ett separat konto för ditt barn på Appstore eller Google Play. SPARA INTE DITT KONTOKORTSNUMMER! Det kan stå dig dyrt. Istället skapa ett gratiskonto eller koppla det till ett presentkort för Itunes eller Google Play. Om du ändå vill spara ditt lösenord, se till att ställa in dina inställningar på iTunes så att lösenordet krävs vid varje köp.

5

Spela gärna själv för att se vad det går ut på och för att kunna lyssna aktivt på barnet när hen vill diskutera det (jag vet, det är svårt, allt om poäng och nivåer får mig personligen att spejsa ut inom 5 sekunder). Men en insatt förälder blir en tacksam samtalspartner för barnet. Dessutom kan du också passa på att få barnet att diskutera det på svenska i sann SMUL-anda. Glöm inte gamla hederliga brädspel! Med undantag av detaljseende och hand-öga-koordination tränar dessa några av de samma förmågorna som digitala spel. Damma alltså av ditt memory, monopol, schack och kortlek, eftersom dessa alla innebär ett socialt sätt att umgås samtidigt som du och ditt barn gnider tankeknölarna - tillsammans. Lagom är bäst Att välja digitala spel kan kännas som en tuff vandring i en snårig djungel. Till och med de mesta använda och kreativa spelen, som t.ex. Minecraft, kan användas på ett negativt sätt. Ovan har inga av de mer kända actionspelen med våld diskuterats. Det finns många digitala


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Spel

ar D

U Dr

agon

City?

?

spel med krav på insatser som gör att man tränar sin förmåga till exekutiv funktion genom strategiskt tänkande, speciellt spel som fokuserar på krig, brott, terrorism, brottslighet etc. Command & conquer, Grand Theft Auto, Assasin’s Creed, och Kane & Lynch: Dead Men, är några exempel och förknippas generellt med en relativt hög rekommenderad ålder. Hur lämpliga dessa är för barn och tonåringar är dock lätt att ifrågasätta eftersom de flesta omfattar mycket våld, ibland skrämmande scenarier och målsättningar som skulle ha förödande konsekvenser om de tillämpades i verkliga livet. Barn säger själva att de kan skilja på verklighet och spel, men är samtidigt omedvetna om hur de egentligen påverkas av spel som omfattar aggressiva moment. Ett spel som Command & Conquer är ett strategispel som går ut på att bekämpa brottslighet, medan ett spel som Grand Theft Auto bygger på att man får poäng ju fler brott man begår. Vissa av dessa spel är vanligt förekommande i amerikanska domstolar som påstådd del av orsaken till att tonåringar har begått speciella brott, även om detta är omdiskuterat och näst intill omöjligt att bevisa. Rent instinktivt är

det som förälder lätt att anta att våldsbaserade spel där barnet uppmanas att utöva brott skulle vara mer skadliga än de där man bekämpar dem. Har våld i digitala spel överhuvudtaget en effekt på våra barn, eller kan de bara spela på skoj utan att bli påverkade? När man ser försäljningssiffror av vissa våldsbaserade spel, och hör historier i bekantskapskretsen om användare

Hur lämpliga dessa är för barn och tonåringar är dock lätt att ifrågasätta eftersom de flesta omfattar mycket våld... som är mycket yngre än vad som rekommenderas för spelet, verkar det som om det sista inte är en helt ovanlig uppfattning bland föräldrar. För att förstå mer om effekten av våld i digitala spel kan man ta del av den medicinska forskning som finns i ämnet. Publicerad forskning bygger mest på tester där man försöksper-

69


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Utställningen ”Betraktarna” av konstnären Charlotte Gyllenhammar baserar sig egentligen på ett fragmentariskt barndomsminne, av den amerikanske oljemagnaten Paul Gettys sonson som blir befriad efter en kidnappning. Skulpturer av realistiska barn sitter ensamma i en stor mörk sal framför en enorm filmduk och tittar på en obegriplig film, ur barnsyn sett. Motivet har dock fler paralleller, bland annat intrycket av en övergiven barnaskara som ensamma sitter och tittar på en stor skärm. Vem ser efter våra barn när de lever framför sina skärmar och i sitt digitala liv?

sonen spelar i enspelarläge, och visar att spel som bygger på simulerat våld ökar aggressiva och antisociala tankar. Spel som bygger på mer sociala konstruktioner och målsättningar åstadkommer motsatsen, dvs. de lugnar ner individen och ökar det sociala tänkandet. Detta är tydligast under spelet; om man mäter 15 minuter efter att man har spelat minskar skillnaderna. Sammanställningar av många studier, s.k. metaanalyser stödjer dock en longitudinell effekt vid upprepat spelande. En metaanalys av all existerande forskning som publicerades 2010 visar att effekterna är oberoende av kön eller kultur; barn som spelar digitala spel baserade på våld får ökat aggressivt beteende, tänkande och affekt samtidigt som det minskar empati och socialt beteende, oavsett vilket land de bor i, vilken kultur de har och om de är pojkar eller flickor. Kritiker menar att effekterna är små, även om de är signifikanta. Barn som samlad grupp är dock otroligt heterogen, och effekterna blir mer betydelsefulla om man bedömer barn som redan har problem med aggression och impuls70

kontroll separat. Ny forskning pekar också på att hjärnan påverkas på helt olika sätt beroende på sättet man spelar och vilken målsättning man har. En spelare som ombeds skydda sin vän i flerspelarläge aktiverar de sociala nätverken i hjärnan snarare än de aggressiva. Flerspelarläge är dåligt utvärderat, men verkar ha fördelar som inte ska underskattas av föräldern. Hjärnan formas av våra erfarenheter under hela livet genom att informationsöverförandet mellan hjärncellerna tränas och att nya celler bildas. Det sistnämnda är relativt ny kunskap, som ett svenskt team från Karolinska bekräftade 2013. Aktiviteter, oavsett om det är verkliga eller simulerade (läs mer om detta i artikeln om fokus på sidan 57), påverkar därför ständigt hjärnans färdigheter. Digitala spel kan påverka både minne och andra processer i hjärnan på ett positivt sätt. Motsatt kan digitala spel som baseras på våld påverka barnets tankar och beteende negativt. Barns hjärnor är mer påverkbara är vuxnas eftersom de fortfarande befinner sig i en aktiv tillväxt- och utvecklingsfas.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” det positivt att veta vad barnet gör för att kunna diskutera och sätta aktiviteten i ett perspektiv. Om man märker att barnet blir aggressivt av spelande kan det vara läge att minska spelfrekvensen och styra över barnet på ett mer socialt spel. Lagom är dock bäst, även för spel som har ett socialt fokus. Man ska ha tid att prata med sina barn och kramas då och då också.

designed by Freepik.com

Något som kan vara speciellt värt att beakta är vad frekvent spelande får barnet att uppleva i minskad grad. Barns självkänsla, sociala och emotionella färdigheter utvecklas mest effektivt i en engagerad familj med hjälp av samtal och social närvaro. Ett barn som spenderar många timmar framför t.ex. digitala spel ersätter den sociala närvaron med en digital. Frågan är således inte bara hur enskilda spel påverkar våra barns hjärnor, utan även vad den minskade sociala samvaron innebär. Två oberoende studier från Nya Zeeland med 25 år mellan visade att 14-15 åringar som spelar ofta har sämre anknytning till föräldrar och vänner. Det kan vara en fråga om hönan eller ägget; försvinner man in i en digital värld för att man inte har fungerande relationer runt sig, eller får man sämre relationer av att spela mycket? Det ena behöver inte utesluta det andra. Spelande kan också ha positiv effekt om man spelar tillsammans inom familjen. En stor svensk kartläggning visar att barn som spelar med sina föräldrar oftare har bättre hälsa (här omfattas också mental hälsa och välmående). Barn kan säkert spela krigsspel då och då, utan att för den skull tappa verklighetsuppfattningen, men som förälder är

digitala spel N

edan presenteras ett urval av några kända typer av spel, datoriserade med exempel på vad de innebär och tränar hos barnet. För dig med ett perfekt barn som kan allt är kanske detta av mindre intresse – du kan ju också bara spela för att det är kul – men för dig som har ett barn som inte har klurat ut allt än, kan det vara värt att beakta vilka funktioner ditt barn får träna på. Speciellt barn med ADHD och mild autism kan förbättra sin exekutiva funktion1 med några av spelen nedan.

Webkinz: Webkinz-sällskapsdjur är mjukisdjur som kommer med en hemlig kod. Med hjälp av koden kan du komma in i Webkinz World på nätet där du tar hand om ditt virtuella sällskapsdjur, svarar på frågor och spelar spel. Plattform: PC och Mac. Svensk hemsida: www.webkinz.com/se_se/ Fördelar: Barnet tränar på ansvar (om man

1. exekutiv funktion – egenskaper som hjälper barnet att komma från tanke till handling, dvs. arbetsminne, koncentrerad uppmärksamhet, uppgiftsinitiering, organisation, planering/prioritering, känslomässig kontroll, tidsbedömning, målinriktad uthållighet, flexibilitet och metakognition.

71


0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

har en trädgård måste man vattna varje dag), empati (genom att ta hand om djuren), planering. Spelen är roliga för små barn på ett ickeaggressivt sätt. Nackdelar: Det är mycket fokus på affären och att man ska köpa saker till djuren. Tidig träning av konsument-tänkande kanske inte innebär någon större fara men är mindre givande än andra mer intellektuellt stimulerande uppgifter. Det finns dock en del småspel inom huvudspelet som t.o.m. yngre barn (3-5 år) klarar av och tycker är roliga. Åldersrekommendation: 5-12 år. Legend of Zelda: The Legend of Zelda-serien är en av de största och mest framgångsrika TV-spelserierna genom tiderna. Det är en mix av flera olika genrers: äventyr, action, pussel och rollspel med inslag av plattformshoppande, smygande och racingsegment. Huvudpersonen och den enda spelbara karaktären är den grönklädda hjälten Link. Spelet går ut på att han måste rädda det undersköna landet Hyrule och dess prinsessa tillika namngivare åt spelserien, Zelda. Plattformar: PC, wii och Nintendo DS. Svensk hemsida: www.zeldasverige.se (inte den officiella sidan, men ett privat initiativ som laddats med all historik om Zelda sedan 2004). Fördelar: Spelet ger träning i koncentrerad uppmärksamhet, respons inhibering, planerande,

72

organiserande, metakognition och målinriktad uthållighet. Som de flesta actionspel med 3Dbaserad grafik tränas hjärnan också i perifert seende, snabba växlingar och multiple object tracking (MOT). Det verkar vara oerhört underhållande och spännande spel. Det finns många olika versioner av spelet, för den som verkligen vill fördjupa sig. Nackdelar: Spelet bygger på en del våld som utförs med simulerade övningar med spelkontrollen. Det förekommer en del blod, även om det försvinner ganska fort. Åldersrekommendation: 8-17 år. Det finns en rad olika spel inom denna serie, och alla har sin åldersrekommendation. Generellt passar detta för större barn och tonåringar. SimCity: SimCity är ett oerhört kreativt och utmanande spel där du kan bygga hus, gator, fabriker, flyg- och idrottsplatser. Syftet är att bygga upp och ut staden och samtidigt göra invånarna nöjda. Olika realistiska aspekter av statspolitik är inbyggda som brott och föroreningar, skatter, budget etc. Spelare får uppleva kriser, naturkatastrofer (tornador, jordbävningar osv). Man kan bygga kända existerande städer eller skapa sin egna. Det finns en rad olika versioner (SimCity Classic, Creator, Societies 2000, 3000 och 4) med olika funktioner så läs beskrivningarna av de olika versionerna på den svenska hemsidan innan du bestämmer dig för att köpa ett.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Plattformar: Kan spelas på PC, Mac, iPad, iPhone, Android, Nintendo DS. Svensk hemsida: www.simcity.com/sv_SE Fördelar: Spelet ger barn ett perspektiv på hur komplicerat ett samhälle kan vara. Även om invånarna har en förenklad inställning till livet (de verkar alla avsky arbetslöshet, luftföroreningar, höga skatter och död) så ger det träning i att planera ett relativt komplicerat scenario med verklighetsförankring. Som ny användare är det frestande att planera en stor stad, men med detta följer direkt stora problem med arbetslöshet och miljöförstöring som måste lösas. Precis som Legenden om Zelda ger det träning i koncentrerad uppmärksamhet, respons inhibering, planerande, organiserande, metakognition och målinriktad uthållighet. Nackdelar: Spelet är utvecklat för många spelare samtidigt, men uppdateringar gör att man nu kan spela ensam offline (uppdatering 10 som man får om man laddar ner spelet). Klagomål bland vuxna användare är att man måste uppföra sig mer som en statsminister eller president, snarare än borgmästare, i och med att fokus ligger på ett land snarare än en stad. När man spelar offline kan man spara oftare och på ett enklare sätt men det verkar också som om man förlorar många av finesserna i online versionen. Andra nackdelar är också att det kräver ganska mycket tid att spela det här spelet om man ska komma någonstans. Våld förekommer

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

när rånare skjuter under bankrån och när befolkningen dör i olika naturkatastrofer; inget skildras dock grafiskt. Åldersrekommendation: 8 år och uppåt. Av kommentarer i olika bloggar och spelforum slås man av hur många vuxna som verkar spela detta spel. Det kan vara ett bra val för den förälder som vill spela tillsammans med sina barn. Minecraft: Barndelen av Magasinet SMUL har tidigare haft ett reportage om Minecraft eftersom det är många barns favoritspel. Spelet fokuserar på att utforska, omvandla och samverka i ett landskap som är byggt av block. Spelet innehåller också växter, varelser och föremål. Som spelare utför man gruvarbete, bekämpar fientliga varelser och bygger nya block och verktyg genom att samla på olika resurser som finns i spelet. Man kan spela ensam eller med andra. Barn spelar ofta med sina vänner över nätet. Det är ett av världens mest populära spel, något som säkert beror på att det finns mycket utrymme för barn att använda sin uppfinningsrikedom och kreativitet i det. Spelet omfattar inte svenska som tal, men lämpar sig utmärkt för att spela med kusinerna i Sverige och samtidigt prata på Skype eller Google Hangouts. Plattformar: PC, Mac, IPhone, iPad, Android telefoner & läsplattor, Nintendo 3DS, Wii, PlayStation Xbox 360. Svensk hemsida: www.minecraftservers.se/

73


0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

74

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

(inte den officiella sidan men med mycket bra information på svenska). Fördelar: Spelet ger träning i flera exekutiva funktioner – koncentrerad uppmärksamhet, respons inhibering, planerande, organiserande, metakognition och målinriktad uthållighet – speciellt om det spelas i s.k. survival mode, eftersom detta sätter press på spelaren att vara förberedd för att t.ex. överleva natten genom att äta, söka skydd etc. Fördelarna varierar med vilken ålder man är i, vilket du kan läsa mer om under åldersrekommendationerna nedan. Nackdelar: Grafiken är medvetet enkel för att tilltala barn; för den oinvigde verkar den däremot usel och utmattande att se på i längden. Det är 3D-grafik, men den är inte speciellt detaljerad och ser inte realistisk ut. Som förälder bör man vara medveten om att varje server har sina egna regler och att man kan bli utkastad om man inte följer dem. Det mest negativa med detta spel är att det verkar för roligt och att det kan vara svårt att få barnet att sluta spela. Det innebär dock också en del scenarier som kan verka skrämmande för yngre barn, med monster som kommer ut på natten, zombies som ska dödas etc. Mobbing och konflikter kan också förekomma (se nedan). Minecraft spelas på ett sätt som avgörs av barnen: det finns en del märkliga trender där kompisar tävlar om att döda så många som möjligt av varandra inom 10 eller 15 minuter, populärt kallat killing-spree. Som förälder tycker jag att målsättningen med detta lämnar en del att önska. Nej, Minecraft är ett ämne som du måste vara med och diskutera med dina barn om de älskar att spela det. Allt inom Minecraft är inte konstruktivt. Åldersrekommendation: Minecraft är populärt i många ålderskategorier och kan spelas från att man är 4 år. För de minsta barnen passar det bäst att spela i creative mode där man mest bygger och är en ganska snäll version (sandlådeversionen, som vissa kallar den, i och med att det inte finns något uttalat syfte eller tävlingsmoment som kräver någon sorts skicklighet). Det rekommenderas också att yngre barn inte spelar online utan spelar själva. I åldern 7-10 år tycker man att survival mode är en större utmaning, eftersom man får göra mer avancerande saker, som att följa recept och

blanda sina egna trollformler, och att utveckla taktik och lösa problem. Även om många barn spelar på en s.k. multi-player server redan från att de är ganska små, rekommenderas detta inte innan barnet är 10 år. Detta ger barnet träningsmöjligheter att samarbeta med människor från hela världen (man kommunicerar vanligtvis på engelska via textmeddelanden). Man bör vara lite äldre eftersom det är i detta läge som både konflikter och mobbing kan uppstå. Vuxna moderatorer (ibland föräldrar men kan även vara andra barn) brukar styra upp det genom att poängtera att man ska spela på ett just sätt och att spelarna är där av rätt skäl. Genom att arbeta tillsammans lär man sig att samarbeta och lösa problem. Det är viktigt att välja en server som kan garantera barnets säkerhet genom en effektiv moderering. Det är här som det ofta brister för föräldrar. Många känner till spelet för dåligt för att ha koll på vilka servrar som är bra och lite bakgrundsforskning kan vara bra. I åldern 12-18 år öppnas Minecraft världen upp helt för den erfarne spelaren. På vissa servrar samarbetar man om att bygga städer, göra projekt, och delta i ekonomiska och politiska scenarier - lite liknande SimCity. De äldre spelare som följer reglerna, visar initiativ och lojalitet mot andra kan bli erbjudna att arbeta för Minecraft som någon typ av administratör, t.ex. moderator. De tränas då i sätt man hjälper andra spelare på, hur man bygger upp andras självförtroende och fungera som förebilder. Detta låter fint, men tyvärr verkar det vara vanligt att man blir utnämnd till moderator genom att man donerar pengar till den som äger servern. Tjugo dollar kan i vissa fall räcka för ett betalande barn att gå förbi kön av de som har uppfört sig väl och kan spelet bättre. FIFA Fotboll: FIFA är en förkortning av Fédération Internationale de Football Association, och FIFA 12-15 är olika versioner av ett helt otroligt sportspel för barn och vuxna (version 12 verkar vara det enda som översatts till svenska, men är kanske inte så populärt eftersom barnen alltid vill ha den senaste versionen). Det fångar oförutsägbarheten från verklighetens fotboll där ingen match är den andra lik. En ny version ges ut av Electronic Arts (EA) årligen. I höst kommer


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FIFA 16 ut när säsongen för 2015-2016 börjar. EA har ett samarbete med officiella FIFA som tillåter speltillverkarna att använda officiella fotbollsligor över hela världen med de verkliga spelarna. FIFA 14 har 33 ligor med 600 licenserade lag med 16 000 spelare som del av spelet. Svensk hemsida: www.ea.com/se/fifa-12 Fördelar: Spelet skapar en realistisk kamp om bollen över hela planen och levererar mer frihet och kreativitet i anfallsspelet: Det har också online-funktioner och live-tjänster som kopplar samman fansen med varandra via EA SPORTS Football Club. FIFA är ett fotbollens sociala närverk, där fans.k.an koppla upp sig, spela, och dela med sig till miljontals andra spelare världen över. Helt tydligt är detta ett digitalt spel som kan kopplas

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

till ett starkt fotbollsintresse och den livsstil som fotboll kan innebära för familjer. Det är ett härligt exempel på när en passionerad hobby kan upplevas på ett nytt sätt. Som andra spel med 3D grafik tränar detta hjärnan på perifert seende, snabba växlingar och multiple object tracking (MOT). Det tränar också de exekutiva funktioner som vi har nämnt tidigare. Nackdelar: Den enda kritik som verkar finnas är att spelarna ser lite overkliga och livlösa ut, även i den sista versionen av spelet (FIFA 14) som har klart förbättrad grafik. Gissningsvis gör det kanske det redan fotbollsbesatta barnet ännu mer fixerat vid fotboll. Åldersrekommendation: Från 6 år och uppåt. S

Dawson P, Guare R. Smart but scattered. The revolutionary “exective skills” approach to helping kids reach their potential. The Guildford Press, 2009. Greitemeyer T, Mügge DO. Video Games Do Affect Social Outcomes: A Meta-Analytic Review of the Effects of Violent and Prosocial Video Game Play Pers Soc Psychol Bull May 2014 40: 578-589.

Källor

Sestir MA, Bartholow BD. Violent and nonviolent video games produce opposing effects on aggressive and prosocial utcomes. Journal of Experimental Social Psychology. 2010; 26: 934-942. Berntsson, LT, Ringsberg, KC. Swedish parents’ activities together with their children and children’s health: a study of children aged 2-17 years. Scand J Public Health. 2014 Nov;42(15 Suppl):41-51 Richards R. Adolescent screen time and attachment to parents and peers. Arch Pediatr Adolesc Med. 2010;164:258-62

75


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

3

nummer

76


Magasinet med svenska som livsstil “ ”

FÖR BARN

I SMUL nummer 3 för barn skriver vi om musikgruppen Panetoz, riktigt coola killar! Vi intervjuar en kille som gått på sommarläger. Du kan få boktips att läsa i sommar och dessutom en rolig lek som heter LÄSBINGO. Plus lite mer pyssel. Glöm inte vara med och skicka in din glassbild, så du kan vara med i nästa nummer av SMUL.


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Njol Is

mail B

adjie

vi

Johan Hir

eru

ah Nebeyu B nga

i Daniel Nz

INTERVJUspecial

Pa Modo

u Badjie

Panetoz

78

optimister på alla språk monica bravo granström


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Panetoz är ett band från Jordbro i Stockholm, som fick sitt stora genombrott våren 2012 med ”Dansa pausa” – en glad låt som gör det omöjligt att sitta still. Det positiva är för övrigt något som genomsyrar gruppens attityd. Här diskuterar Monica Bravo Granström flerspråkighet, optimism och kultur med bandets sångare Pa Modou Badjie.

Jag

får en pratstund med Pa Modou Badjie, frontfigur i gruppen, över Skype. Även hans fem månader gamla dotter får vara med och hon livar upp samtalet som barn i den åldern kan göra. Det får mig även att tänka på de hundratals timmar som jag själv har tillbringat framför Skype med barnen för att prata med släktingarna. Vilken tur vi har som kan hålla kontakt på detta sätt! Pa Modou är just tillbaka från Iran där gruppen medverkade i artist-VM i fotboll. Turneringen organiseras för välgörande ändamål av bl.a. UNICEF. När Pa Modou och de andra bandmedlemmarna var yngre spelade de divisionsfotboll och hade länge drömmar om att bli fotbollsproffs. Men till slut tog musiken över. Fast just i och med artist-VM gick en dröm i uppfyllelse – de fick spela i svenska landslaget! Visserligen artistlandslaget, men ändå ... Pa Modou bor i Farsta, men familj och många kompisar finns kvar i Jordbro. Panetoz brukar beskrivas som en multikulturell grupp, eftersom medlemmarna inte bara är uppväxta i Sverige. Pa Modou själv kom till Sverige från Gambia 1996. Gruppens positiva attityd brukar uppmärksammas, även CNN har intervjuat dem. De

skriver de flesta låtarna på svenska, men en del låtar, som t.ex. ”Dansa pausa”, finns översatta till engelska och just den låten finns t.o.m. på tyska (”Tanz mach Pause”). Pa Modou berättar att de vill få ut svenskan över hela världen, men att man egentligen kan använda vilket språk som helst till deras rytmer. Vilket språk pratar du med din dotter? – Vi pratar både finska, svenska och wolof i familjen faktiskt. Jag försöker prata wolof med henne hela tiden, hennes mamma pratar finska och svenskan kommer hon att få automatiskt. Det är språket som jag och hennes mamma pratar med varandra, och även omgivningens språk. Det är viktigt för oss att hon även pratar våra språk. Jag får höra av släktingar vars barn bara pratar svenska att det är jobbigt. Jag vill att hon ska ha grunden i wolof om vi åker till Gambia och hälsar på, så att hon inte är helt vilsen. Det behöver inte vara helt perfekt, men grunden är bra att ha. Vilka fördelar ser du med flera språk? – Det ger dig frihet och trygghet när du åker runt i världen, att kunna kommunicera med andra människor på olika språk. 79


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

INTERVJU

Man kanske vågar ta kontakt med andra även om man inte kan deras språk. ”Spärren” är inte där. Alla i bandet kan minst ett språk till. Wolof, finska, portugisiska, jugoslaviska, franska, lite turkiska, lite tyska … Ser du några nackdelar med flera språk? – Faktiskt inte. Ju fler du kan desto bättre. Tänk bara vilka språk min dotter kommer att kunna, det är inga vanliga språkkombinationer, vilka möjligheter ger inte det? De flesta språken ger en även en annan kulturförståelse, det bakas ju ihop i samma veva. Det finns ju olika typer av språk, man kan kunna olika språk på olika nivåer. Man kanske kan språket på gatan, eller så vill man fördjupa sig i ett språk, då kan man göra det, läsa mer ... Pa Modou beskriver sig som en ”översocial typ” som även om han trivs i Sverige gärna skulle vilja ha lite varmare väder

80

(som så många i Sverige ...). Och lite mer öppenhet skulle han kunna önska sig ibland. Han berättar om när de flyttade in i en ny lägenhet och han ringde på hos alla nya grannar i trapphuset och bjöd in dem att komma förbi. Ni kanske kan tänka er reaktionen hos en del av grannarna ... Panetoz spelade in en ”flash mob” i tunnelbanen strax innan genombrottet, där de spelar låten ”Dansa pausa”. Där ser man hur flertalet av resenärerna inte låter sig ryckas med i rytmen. Alla väntar på att någon annan ska ta första steget. Fast de kanske bara var trötta efter en lång arbetsdag? Sverige i ett nötskal? Hur svårt det kan vara ibland att ta kontakt med personer i en ny omgivning tror jag att vi alla som har tillbringat en längre tid ”hemifrån” känner igen. Jag berättar att det faktiskt är ännu svårare att komma folk inpå livet här i södra Tyskland, men det vill Pa Modou inte riktigt tro på. När man bor utanför landet man föddes i kan det ibland uppstå många frågor om en själv. Frågan ”Varifrån kommer du egentligen?” är väl en av de mest uttjatade. Jag som utlandssvensk får höra den


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PANETOZ

Bandmedlemmar: Pa Modou Badjie, Nebeyu Baheru, Johan Hirvi, Daniel Nzinga och Njol Ismail Badjie. Bildades: 2004. Hemsida: www.panetoz.com Aktuella: Med ny singel ”Norge” ”Norge”: www.youtube.com/user/ PaNeToz ”Dansa pausa”: www.youtube.com/ watch?v=Sk9MSeE1l80

minst en gång i veckan, eller av alla nya som man lär känna. Pa Modou tror dock hans hudfärg kan göra att han får höra den oftare. Vi enas dock båda om att ta den något tjatiga frågan som något positiv – folk intresserar sig för en. Panetoz står som tidigare sagt för en positiv attityd, för en öppenhet gentemot andra. – Det behövs en motvikt till allt det negativa, säger han. Att spela glada låtar blir som en terapi, inte bara för de som lyssnar på låtarna, utan även för bandmedlemmarna. Lyckoruset, kicken, att ta

FÖR BARN

vara på stunden. Man kan inte få nog av kärlek, av positiv energi. Vår publik motiverar oss och vi vill motivera dem. I de ögonblicken försvinner allt annat. Panetoz var med i Melodifestivalen 2014 (med låten ”Eftersolsken”) och det är något som Pa Modou skulle vilja rekommendera alla artister att göra någon gång. – Det är cirkus, det är övermäktigt. Det som händer där, allt runt omkring, det går inte att beskriva med ord, man fattar det först när man är inne i det. Oavsett hur det går, att bara vara där … Att ha på sig rätt glasögon, att ha roligt … Det var mycket kring Mello förra året och Pa Modou hade röstproblem just innan finalen. Men det ordnade sig till slut. Det härliga är enligt honom att så många olika låtgenrer kan samsas i ett gemensamt forum. Vår tid börjar ta slut, det börjar bli läggdags för lillan, men vi blickar kortgärna framåt. Panteoz spelar Jag önskar mig en låt från Panetoz med fotboll. alla språk som de kan i gruppen. Pa Modou tycker att det låter som en kul grej, så vem vet vad som kommer? S

81

Panteoz Melodifestivalen 2014


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

”Nu vill jag lära mig

Lena Normén-Yo

ännu me I nr 2 av Magasinet SMUL kunde ni läsa tips om att åka på läger för att lära sig eller förbättra sin svenska (läs mer om lägret i nr 2 på sidan 8). SMUL pratar med Holden Anderson som har egen erfarenhet från sommarlägret Trollbacken.

H

olden Anderson

är 14 år och bor i Portland, Oregon. Han är svenskättling, vilket betyder att han är född och uppvuxen i USA, men att han har släktningar (i hans fall pappas farfar, farmor, morfar och mormor) som kom från Sverige en gång för länge sedan. Holden har aldrig pratat svenska hemma, men har en mamma och pappa som alltid velat att han skulle lära sig. När Holden var sju år började han därför åka på sommarlägret Trollbacken, som ordnas varje år i det lilla samhället Corbett under en vecka i augusti.

82

Hur många gånger har du varit på Trollbacken? – Jag började åka dit när jag var sju år, och har varit där varje år sedan dess. Nu har det blivit sju gånger sammanlagt, och jag tänker åka dit nästa sommar också. Då ska jag bli Junior Counsellor, som är en typ av lägerledare. Vad gör man som Junior Counsellor? – Man tar hand om de andra barnen. Junior Counsellor är som en ledarassistent. Under lägret bor man tillsammans med barnen och de riktiga ledarna i baracker. Som ledarassistent får man lära sig hur man gör det mysigt så att de små bar-


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

g

ounger

er!” on

rs e d n A n e Hold nen inte längtar hem och hur man hjälper dem under fika och lektioner. Målet är att man ska bli riktig ledare efter ett par somrar. Hur ser en vanlig dag ut på Trollbacken? – Man går upp och äter frukost. Maten är amerikansk men svenskinspirerad. På förmiddagen är det lektioner i svenska, konst och musik. Varje sommar har vi ett tema som vi arbetar med under alla lektioner. I somras var det svenska kungahuset som tema. Andra somrar har vi arbetat med vikingar, Astrid Lindgren, svenska jultraditioner, svensk geografi

och flera andra ämnen. På eftermiddagen har vi fria aktiviteter. Man måste välja något, och det kan t.ex. vara kubb, fotboll, bada i poolen, eller en vandring i skogen. Under aktiviteterna hjälper ledarassistenterna till med de yngre barnen. Sedan äter man middag. På kvällen är det alltid allsång runt lägerelden, då vi bara sjunger svenska sånger. Har du lärt dig svenska? – De första somrarna lärde jag mig inte så mycket. Det fanns för många roliga saker att göra, och jag hade svårt att koncentrera mig på språket. Men det 83


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

som är bra är att man delas in i grupper med de som kan lika mycket svenska som en själv. Det finns tre nivåer: nybörjare, mittemellan och avancerad. Tack vare svensklektionerna har jag nu lärt mig en del. I alla fall kan jag räkna och har lärt mig ord som färger och kroppsdelar. Och jag har lärt mig massor om Sverige. Vad är bäst med lägret? – Faktiskt att det har hjälpt mig att lära mig en del svenska. Förra sommaren var vi i Sverige och jag tyckte om att jag kunde säga en del. Nu vill jag lära mig ännu mer så att jag kan prata mer när jag kommer till Sverige nästa gång. 84

Finns det något negativt? Jag tycker egentligen inte att någonting är dåligt på lägret, men som vegetarian hade jag lite svårt med maten som erbjöds. Men de serverade vegetariska köttbullar! Finns det något mer du vill berätta om Trollbacken? – Ja, att man får många nya kompisar, och att man träffar samma kompisar år efter år på Trollbacken när man kommer tillbaka! S www.facebook.com/TrollbackenSwedishCamp/timeline


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Rykande färska barnboktips

Boktips Tova är 12 år och bor i Fa- Nioåriga Agnes

lun. Hon har läst ”Amulett”, första boken i Stenväktaren som hon rekommenderar. Den är skriven av en japansk författare som heter Kazu Kibuishi. Boken handlar om tolvåriga Emily som flyttar med sin mamma och yngre bror Nevin till ett gammalt hus. Snart upptäcker de att huset ruvar på hemligheter ... Tova tyckte också att ”Sune på bilsemester” var rolig. Anders Jacobsson och Sören Olsson har skrivit många skojiga böcker om bland annat Sune och Håkan Bråkan. ”Sune på bilsemester” finns också som film och handlar om den galna famlijen som åker på bilsemester i Europa.

har läst ”Skatten, Kakan och tjuven” av Elin Lindell och Moni Nilsson. Boken handlar om Kakan och Slatten som bestämmer sig för att hjälpa en uteliggare. Men tjuven har en annan plan! Agnes rekomenderar även ”Hjälp! Jag gjorde illa Linus”. Boken är en ny deckare för barn i en ny Lätt att Läsa-serie av Jo Salmson. Med få ord och stor plats för illustrationer av Veronica Issalsson, får läsaren följa med på ett spännande och lite läskigt vardagsdrama i förorten. S

85


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Kul i Sverige - en park! Ska du åka till Sverige med din familj i sommar och vill hitta på något nytt kul tillsammans? Sverige har en rad parker som du och din familj kan åka till. Du kanske gillar vattenland, djurparker, nöjesparker med karuseller eller något annat skoj? Här listar vi namnen på en rad roliga ställen som du kan dra med familjen till i sommar. Kika in på länkarna för att se om det är någonting för dig!

designed by Freepik.com

Lena Normén-Younger

86


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Frösö Zoo frosozoo.se Djurpark & tropikhus i Östersund Furuviksparken furuvik.se utanför Gävle. Djurpark, äventyrsbad, tivoli och konserter. Gröna Lund gronalund.com i Stockholm. Ett av Sveriges bästa tivolin mitt inne i hufvudstaden (OBS! Gammaldags stavning). Konserter med ledande svenska och internationella artister genom hela sommaren. Halmstad Äventyrsland aventyrslandet.se Karusellpark, vattenland, dinosauriepark, mini-land, sagoland och piratland. Junsele Djurpark aventyrsberget.se Djurpark och nöjesfält i Ångermanlands västra hörn. Kneippby Resort kneippbyn.se i Visby. Sommar- och vattenland med en kopia av Villa Villerkulla. Leklandet Visingsö leklandetvisingso.se Gör en cykelutflykt på lilla Visingsö i Vättern och besök leklandet i skogen. Leksand Sommarland sommarland.nu i Dalarna. Vattenland och höghöjdsbanor i en salig blandning. Liseberg liseberg.se i Göteborg. Sveriges största nöjespark med massor av attraktioner i en vacker park.

FÖR BARN

Mariebergsskogen mariebergsskogen.se i Karlstad. Gå på trollvandring eller skattjakt och besök djurparken. Parken Zoo parkenzoo.se i Eskilstuna. Stor djurpark med många utrotningshotade djur, nöjesfält och bad. Orsas rovdjurspark orsabjornpark.se En annorlunda park med rovdjur som har stora arealer till sitt förfogande. Rottneros park rottnerospark.se i Sunne. Nils Holgerssons äventyrspark för barn som är 2-11 år. Skansen skansen.se i Stockholm. Djurpark och akvarium med massor av aktiviteter för barn i sommar. Skara Sommarland sommarland.se Skandinaviens största vattenpark med go-cart och annat skoj. Skånes djurpark skanesdjurpark.se norr om Höör. Utforska djur och natur i parken med hjälp av upptäckarpasset. Sommarlandet pite-havsbad.se på Pite Havsbad. Äventyrsbad, äventyrsgolf och Nimbys lekland. Tomteland tomteland.se utanför Mora. Besök Tomtens hem i ett sagoland fullt av trolltyg och smånissar. Tosselilla Sommarland tosselilla.se på Österlen. Äventyrsbad och nöjesfält för barn i alla åldrar. Ölands Djur & Nöjespark olandsdjurpark.com i Färjestaden. Safaricamp, Pirate Island, djurpark och tivoli.

87


Tavla

i

:

:

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

lasbingo

Gillar du att läsa? Delta då i SMUL:s läsbingo i sommar.

Om några månader är det sommar och du kommer att ha ett långt skönt lov. Kanske du ska åka till Sverige i sommar, eller så stannar du i det land du annars bor i. Vad ska du tillbringa dagarna med att göra? Sola, bada, slappa, spela datorspel, leka med kusiner eller kompisar? Vi på SMUL vill inspirera dig till att läsa mer. Helst på svenska. Det finns massor av roliga och spännande böcker att läsa på svenska. Och det roliga är att svenska böcker ofta är lite annorlunda än de där du bor. Detta tänkte vi fira med lite läsbingo. Va? Vet, du inte vad det är?! Kolla in instruktionerna nedan och sätt igång och planera läsbingot med en förälder. Se till att du har massor av svenska böcker hemma. Om du är i Sverige kan du gå på biblioteket och låna så många du orkar. Om du stannar i ditt hemland, be din mamma eller pappa ladda ner några böcker på en läsplatta eller låna av kompisar. Lycka till! Och du, se till att någon tar ett kort på dig när du läser på ett riktigt roligt eller mysigt ställe, och skicka till oss på info@magasinetsmul.com!

Så här går det till:

1. Du kan göra bingot ensam eller tillsammans med kompisar. Bra aktivitet nu i vår och sommar! 2. Innan du börjar, gör upp med din mamma och pappa vad du kan få för priser. En hel bingorad (lodrätt eller vågrätt, men inte diagonalt) ger dig ett pris som du och dina föräldrar har bestämt tillsammans. Förslag är suddgummin, pennor, klistermärken, en tidning som du gillar, en speciell aktivitet eller något annat. Det bästa priset kan du få när du har gjort färdigt läsbingot. 3. Välj ut vilken bok eller vilka böcker du ska läsa. Böckerna ska vara på svenska och kan vara vanliga böcker eller faktaböcker. 4. Varje ruta beskriver en plats du kan läsa på, ibland medan du gör något speciellt. Läs så länge som det står i varje ruta och följ alla andra instruktioner. Om det är något som du inte kan eller får göra, byt ut mot en annan aktivitet. 5. Be dina föräldrar ta tiden så att du läser 20 minuter varje gång. 6. Kryssa av rutan när du är färdig. 7. Tre rutor är valfria. Här får du hitta på var du vill läsa eller vad du ska göra samtidigt som du läser. Be gärna mamma eller pappa ta ett kort och skicka till oss på Magasinet SMUL så att vi får se vad du gör (skicka det till lena@magasinetsmul.com eller posta på vår Facebook-sida). 8. När du har kryssat av fem rutor i rad så får du – BINGO! Skrik detta så högt du kan! 9. Se till att göra så många aktiviteter som möjligt så att du får många priser! Lycka till önskar vi på redaktionen för Magasinet SMUL! Vi hoppas på att få se många härliga bilder på DIG när du läser. 88


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Läs i bilen (i garaget om du lätt blir åksjuk) Lästid: 20 min

Läs högt! Gärna för ett syskon. Lästid: 10 min

Läs innan du somnar. Lästid: 20 min

Läs upp-ochner, t.ex. med fötterna upp mot väggen. Lästid: 5 min

Läs med tårna i en sjö eller i havet! Lästid: 20 min

Läs tillsammans med ditt favoritmjukdjur. Lästid: 20 min

Läs tillsammans med en kompis. Lästid: 20 min

Läs under ett träd. Lästid: 20 min

Läs under Läs när du går täcket med en på toaletten. ficklampa. Lästid: 10 min

Valfri aktivitet. Lästid: 20 min

Läs ute i naturen.

Läs när du är arg.

Lästid: 20 min

Lästid: 20 min

Läs i ditt rum.

Läs efter middagen.

Lästid: 20 min

Lästid: 20 min

Lästid: 20 min

Läs under ett paraply. Lästid: 20 min

Läs när du vill veta hur det går i boken. Lästid: 20 min

Läs med en hatt på huvudet. Lästid: 20 min

Läs när du äter lördagsgodis. Lästid: 20 min

Valfri aktivitet. Lästid: 20 min

Läs i ett skåp. Lästid: 20 min

Läs tillsammans med en familjemedlem Lästid: 20 min

Läs på en onsdag. Lästid: 20 min

Läs när du glad. Lästid: 20 min

FÖR BARN

Läs på morgonen. Lästid: 20 min

Läs i en gunga. Lästid: 20 min

Läs på en lekplats. Lästid: 20 min

Läs under middagsbordet. Lästid: 20 min

Läs på ett gömställe hemma. Lästid: 20 min

Valfri aktivitet. Lästid: 20 min 89


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

:

For de mindre Färglägg allt som är kallt och gott att äta eller dricka på sommaren!

Varmt & Kallt

90


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Färglägg glassarna. Vilken är DIN favoritglass? Skicka ett foto på dig och din glass och berätta varför du tycker den är godast. Så publicerar vi den i nästa nummer av SMUL. Skicka till info@magasinetsmul.com

Many Flavors

91


Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA PLATS-SPECIAL Familjeliv mat & recept KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad eller annan surfplatta. SMUL publiceras två gånger per år, i maj och i november. Följ Magasinet SMUL på Facebook för nyheter eller titta in på webbsida: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: Monica Bravo Granström monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Magasinet SMUL nummer 3 2015  

Nummer 3 av Magasinet SMUL publicerades den 5 maj 2015 och omfattar 23 artiklar fördelade över 89 sidor. Reportagen fokuserar bl.a. på utbil...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you