__MAIN_TEXT__

Page 1

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr 2 - november 2014

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

Så startade vi en skola Svenska skolan i Paris Food by Emily

längtan tillbala till

Filip – Fotbolls-Sveriges framtid?

TRÄDEN

Foto: Treehotel • www.treehotel.se/en-press

Nättroll & näthat

1


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 2

Flerspråkighet

06 Ge barnets svenska en push till sommaren 08 Svenskläger – inte bara i Sverige! 12 Mamma, vi har ett hemligt språk! 14 Språkresan som började i Paradiset 16 Våra rötter finns i Sverige

Kultur

20 Multinationell barnuppfostran: utlandssvenskens utmaning 24 Min guide till New York 28 Food by Emily presenterar några favoritrecept från Los Angeles 32 Boktips 34 Frossa i film

Svenska skolan 36 Svenska skolan i Paris

40 Svenska Distans – världens möjlighet 44 Starta en svensk skola – hur gör man? 49 Nya tag med ny inspiration!

2


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 2

Sverige

52 POLITISK ANALYS: Sverige efter valet 56 Sverige i vårt hjärta 58 Utlandssvensken som satte Sverige på världskartan 60 Längtan tillbaka till träden

Teknik

64 Svenska uppfinningar på världsturné 66 Nättroll & näthat: giftet i sociala medier

FÖR Barn

70 Fotbollssveriges framtid formas utomlands? 74 Minecraft äger! 78 Pyssel på svenska 80 Brevvänner

Medverkande i SMUL nummer 2

Chefredaktör: Monica Bravo Granström Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger Art director: Emma Ageberg Korrekturläsare: Anna Walldorf Övriga medverkande: Sandra Jensen, Sofia Solfors, Maria Karlsson, Cecilia Nilsson, Louise Rybring, Mikael Sundström, Cecilia Book Nikololovski, Linda Engfeldt 3


Se svensk tv i hela världen! Nu kan du se på dina favoritprogram när du vill med SVT Worlds nya catch-up-tjänst! SVT World är TV-kanalen med det bästa från Sveriges Television för dig som bor utomlands. Just nu med nya säsonger av Doobidoo, Allt för Sverige, På spåret och Skavlan. Läs mer på svt.se/svtworld och följ oss på facebook.com/svtworld Abonnemang tecknas på www.connova.se eller +46 (0) 141-20 39 10 Fråga efter SVT World på ditt hotell och fyll i enkäten på vår hemsida och få en gåva som tack.

Läs Magasinet SMUL i plattan

Köp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

Qiozk

Tidningsaffären www.qiozk.com


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ris och ros?

Chefredaktörens rader

Egentligen hade jag tänkt skriva en artikel utifrån era kommentarer om Magasinet SMUL. I september lade vi ut en uppmaning att ni skulle höra av er till oss, med ris eller ros, eller både och. Det kom inte så mycket ris. Det var verkligen övervägande ros, vilket förstås alltid är roligt att höra. Men för att utvecklas kan ris ibland vara mer givande, fast det kan kännas tungt i det moment man får det. Vi vill hursomhelst gärna höra av er! Vad vill ni läsa mer om? Vi pratar mycket om skola i detta nummer. Även i skolan finns det ros och ris. I olika länder olika metoder. Finns det då bara en metod som funkar? Naturligtvis inte. Inte i skolan, inte i barnuppfostran, inte i matlagning, faktiskt i ingenting. Tolerans mot andra tänkesätt kan vara en bra ingrediens att ha i skolan. Ett av ledorden för tidningen är ju flerspråkighet och även om detta finns det mycket läsvärt i detta nummer. Hur gör man som andra generationens svensk om man vill föra vidare svenskan till sina barn? Vi besökte Bettina Bernadotte på Mainau som själv växte upp med flera språk. Och var kan man skicka barnen på läger om man bor utomlands för att de ska få även svenskan? Vi har dykt in i lägerdjungeln för er. Valet i Sverige i september skapade många känslosvallande diskussioner överallt, och även i Facebook-gruppen Svenska som modersmål utomlands. Inte heller i politiken finns det bara en enda metod som funkar, även om många på nätet verkar anse det. Vad är det som gör att man på nätet skriver på ett annat sätt än om man pratade med en person direkt? Om detta och mycket annat funderar vi i detta andra nummer av Magasinet SMUL. Så nu – läs på! Och hör gärna av er, även med ris, fastän det naturligtvis är trevligt med ros.

Monica Bravo Granström

SMUL:s chefredaktör bor i södra Tyskland och jobbar med flerspråkighet runt om i hela världen. Här tillsammans med Bettina Bernadotte på Mainau som hon intervjuat till Magasinet SMUL.

monica@magasinetsmul.com

Lena NorménYounger SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands).

lena@magasinetsmul.com

ebeormgjobbar med en i Ag a Emm vingård irector s a på Art D SMUL:s rmgivning hemm fo m grafisk Italien. , tsmul.co e n i s Bologna a g a

m

emma@

5


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ge barnets svenska en push till sommaren

monica bravo granström

Ja, förvisso så är sommaren 2014 redan ett minne blott, men det hindrar väl inte att tänka framåt (i dubbel bemärkelse)? Här tipsar vi om olika roliga läger och kurser för ditt barn inför nästa sommar. Ett toppensätt att stärka och upprätthålla svenskan! att hålla igång barnens svenska finns det möjligheten att skicka barnen på läger under sommarlovet eller annan längre sammanhängande ledig tid från skolan. Beroende på var man bor kan det bli dyrt att skicka barnet ända till Sverige, men det finns även svenskläger i andra länder, främst i USA (se mer om läger utanför Sverige på sida 8). Med dessa tips redan nu kan du planera i god tid inför nästa sommar. Språkläger Först bör man fundera över om man föredrar ett läger där barnet sover över eller inte (dagläger). Sedan bör man även tänka på om man vill ha ett läger som riktar sig speciellt till utlandssvenskar eller inte. Om man söker efter ett läger i Sverige som vänder sig speciellt till utlandssvenskar, så finns det ett antal: • Grennaskolan: Internatskola. Kostnaden är 18 000 SEK för tre veckor för ungdomar. Boende ingår. Priserna varierar från 16 500 SEK med boende till 11 800 SEK för endast undervisning. www.grennaskolan.se/ sommarskola.html

6

• Uppsala International Summer Session: Språkkurser på alla nivåer. En del av dem kan tillgodoräknas som högskolepoäng. Det finns alternativ med eller utan boende. www.uiss.org/index.php/sv/courses

• Svenska distans: I samarbete med Sigtuna Humanistiska Läroverket anordnas kurser för barn i åldern 8 till 12 år. Kostnaden är 9 900 SEK (exkl. moms) med boende för en vecka, 4 900 SEK utan boende. www.svenskadistans.se/sommarkurs Riksföreningen Sverigekontakt ger stipendier till lägerverksamhet vid KFUM:s läger på Sparreviken (Ljungskile) för utlandssvenska barn. För mera information se www.sparreviken.se. S A U (Sverige allmänna utrikeshandelsförening) har stipendier som kan sökas av utlandssvenska barn för studier i Sverige, se www.utrikeshandelsforeningen.se Aktivitetsläger En annan, ofta billigare, variant är att låta barnen åka på ”vanliga” sommarläger för svenska barn. Om barnen har någonstans att bo under lägertiden är detta naturligtvis ett attraktivt alternativ. Googla på ditt barns favoritaktivitet och en ort. Min son har t ex gått på fotbollsskola i Umeå. En vecka kostade 380 SEK för 4 timmar om dagen. Om barnet inte pratar svenska, eller känner sig osäker, kan man följa med första dagen och då förklara att ni bor utomlands. De andra barnen brukar inte tycka att det är något konstigt. Om ni pratar engelska hemma brukar det dock tyvärr bli så att de svenska barnen vill öva på sin engelska, då får man försöka påpeka hur viktigt det är att barnet får öva på svenskan.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

www.starcamp.se Foto: Pixbo.se

Föräldrar i Sverige måste ofta arbeta några veckor av barnens sommarlov och behöver extra ”barnpassning” och utnyttjar då gärna dessa aktivitetsläger. Ridläger, tennisläger, simskolor, schackläger, seglarskolor… ja, det finns läger för i stort sett allt. För fotbollstokiga barn finns Landslagets fotbollsskola (www.fogis.se/landslagets-fotbollsskola) i många olika städer. Det är olika priser beroende på upplägget och antal timmar. KFUM erbjuder flera läger till olika åldrar: www.lagergardar.umea.kfum.se/sommarlager/ sommarlager-pa-nydala (KFUM Umeå) eller www.angsholmen.org. Även 4H brukar organisera läger (4h.se), se t ex www.barnguiden. com/aktivitet.asp?id=970&kat=1 för läger vid 4H i Uppsala. Eller varför inte pröva på en ny sport? Innebandy har de flesta utlandssvenska barn förmodligen inte spelat. Star Camp i Mölnlycke (Göteborg) är till för killar och tjejer mellan 1017 år (www.starcamp.se/lager.html). Deltagarna kommer från hela världen; sommaren 2014 var 15 nationer närvarande. Ett annat sportläger (dagläger) är SportsCamp i Norrköping (www.stadiumsportscamp. se) för barn i åldern 11-17 där man förutom att utöva den egna sporten kan pröva på andra sporter. Priset för en vecka är 2995 SEK

för en vecka. Det finns fler liknade sportläger; googla på din stad och se om det finns något. Sweden Sport Academy (www.swedensportacademy.com) har läger i flera städer. Priset är lite högre än de andra, men då ingår boende. Ett läger som rekommenderades i Facebookgruppen SMUL i somras var Hällevikslägret (www.hallevikslagret.se) i Blekinge Det är ett barngymnastikläger för barn i åldern 9-13 som äger rum veckan efter midsommar. För samlad information om olika läger se www.barnguiden.com Kollo Det som förut kallades ”kollo”, barnkolonier, var en social verksamhet under mitten av 1900-talet. Kolonierna har idag en annan utformning, men kallas ändå kollo. Barnens ö i Stockholmsområdet riktar sig till barn i skolår 3-9 (www.barnenso.se eller www.kollo.nu). Även Stockholms stad erbjuder kollo: (www.stockholm.se/kollo). Då ska man dock vara folkbokförd i Stockholms stad, annars får man vänta på reservplatserna. Tänk på att man ibland förväntas ta med egen matsäck till lunch eller mellanmål. Då brukar t ex pannkakor vara populärt! Ofta ingår mellis (mellanmål) i priset. S

7


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Svenskläger – int De flesta tänker nog på läger i Sverige för att öva svenskan, men det finns andra möjligheter. Trollbacken och Sjölunden är två fantastiska sommarläger i USA för barn som kan vara värda att fundera på, om man vill att ens barn ska få vistas i en svensk miljö under en sommarvecka och förbättra sitt språk eller få en introduktion i grunderna. Här utvecklar barnen såväl sitt språk som sin självkänsla samtidigt som de har kul!

T

8

rollbacken

är ett årligt sommarläger som hålls den 3:e veckan i augusti på Menucha Retreat and Conference Center i lilla Corbett utanför Portland, Oregon. Barn i åldern 7 till 13 år kan delta. Lägret har funnits sedan 1977, och drivs sen 12 år av Tina Kreft-Tengblad. Tina är ämneslärare i textil, svenska och engelska och arbetar vanligtvis som lektor i svenska på universitet i Portland. Tina berättar att lägret är tvåspråkigt med fokus på engelska och svenska. Lägret är öppet för barn som har en aktiv eller passiv typ av svenska, och kan också vara en introduktion i svenska för de barn som inte har några förkunskaper alls. Däremot är hon noggrann att påpeka att man inte kan lära sig svenska på de fem dagar som lägret pågår; något som vissa föräldrar, mor- och farföräldrar hoppas. Ungdomsledarna är ett viktigt inslag och rekryteras vanligtvis bland de som tidigare deltagit på lägret. Nivån på svenska hos dem varierar kraftigt från år till år. Förra året kunde alla ledarna tala svenska, jämfört med ingen i år. Man kan söka arbete som s.k. junior counselor från det att man är 14 år.

Schemat för lägret är en rolig blandning där förmiddagarna fördrivs med undervisning i svenska, svensk kultur, slöjd och musik. Undervisningen bedrivs av sex svenska lärare och har hög klass. Eftermiddagarna är lediga, men barnen förväntas anmäla sig till olika aktiviteter. Brännboll, kubb och bad i den stora swimmingpoolen är populära inslag. Varje kväll leder ledarna svensk allsång vid en stor brasa. På fredagskvällen kör man disco med mycket svensk musik. Barnen sover i våningssängar och inga föräldrar närvarar. På frågor om hemlängtan svarar Tina att det är sällsynt. Mobiltelefoner är inte tillåtna men föräldrar är välkomna att ringa lärarna under veckans gång. Lägret kostar 420 dollar per barn och vecka. Alla barn är välkomna, oavsett varifrån de kommer. Vanligtvis utgör barn, lärare och ledare ca 60-70 personer. Det finns plats till 55 barn. På frågan vad som är det bästa med Trollbacken svarar Tina att barnen tillåts vara mer självständiga än på andra amerikanska läger. De förväntas hjälpa till och organisera aktiviteterna på eftermiddagarna. För en stor andel barn är detta ett nytt men välkommet inslag, och de allra flesta väljer att komma tillbaka år efter år.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

te bara i Sverige! Lena Normén-Younger

Trollbacken Sjölunden är ett sommarläger nära Bemidji i den amerikanska delstaten Minnesota där man undervisar i svenska. Gården delar utrymme med den finska motsvarigheten, Salolampi. Sjölunden är en av flera lägergårdar med språktema som drivs av Concordia Langauge Villages. Andra språk som också täcks av koncernen är arabiska, kinesiska, danska, tyska, japanska, portugisiska, spanska, italienska, koreanska, ryska, norska, franska – och engelska för den som inte kan. Det är mest barn från USA som deltar, men föräldrar kan ibland skicka sina barn hela vägen från Mellanöstern. Varje språk har en egen by. Deltagarna från olika byar möts endast enstaka gånger under de veckor som sommarlägret pågår; fokus ligger på att maximera tiden på det språk man kommit för att lära sig.

S

jölunden

dekan Emily Pyerson är 8:e generationens svenskättling. Hon är född och uppvuxen i Minnesota och deltog själv i Sjölunden under 7 år. Senare åkte Emily som utbytesstudent till Dala-Järna och hennes dalmål klingar som det gör i Dalarna.

Hon har fortfarande kontakt med familjen och hennes värdpappa och värdsyster ska komma på besök några veckor efter vårt samtal. Emily tror att storheten i lägermodellen är att allt känns svenskt. Naturen runt Sjölunden ser precis ut som i Sverige, stugorna är rödmålade och ser lätt nationalromantiska ut. All mat som serveras känns också igen: gröt till frukost, köttbullar till lunch och pannkakor till kvällsmat. Smörgåsbord serveras till de högtider som firas. Barnen får hembakat bröd varje dag. Faktiskt är maten är en höjdare, säger Emily. Hon berättar också att samtliga svenska högtider firas under en tvåveckorsperiod; är man där under 4 veckor får man fira jul två gånger! Sjölunden riktar sig till barn som är 7-18 år. Barnen bor i stugor med 5-12 barn och 3-4 ledare per hus. Lägerledarna får en veckas utbildning innan lägerverksamheten börjar. Man fokuserar mycket på säkerhet och att barnen kan få hemlängtan; man diskuterar mycket hur man ska göra för få det mysigt. Generellt utvecklas barnens självkänsla mycket under den tid de är där. Bara att klara sin egen personliga hygien utan påminnelser kan vara en ny upplevelse. Sjölunden är som vilket sommarläger som

9


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Sjölunden

10

helst. Man kan spela fotboll, brännboll, kubb, väva (vävstugan har 8-9 vävstolar), baka, göra dalmålningar, segla och pyssla. Ett nytt bibliotek byggdes 2013 och omfattar 1200 nyinköpta eller donerade böcker, där barnen kan få låna böcker och läsa. En typisk dag börjar med ett morgondopp i sjön. Sedan äter man frukost. Under resten av dagen varvas aktiviteterna med tre svensklektioner utspridda över dagen mellan olika aktiviteter. Barnen delas in efter nivå på svenska. Vissa har en eller två svenska föräldrar hemma och har svenska som ett levande språk i hemmet. Andra har ingen anknytning alls och är helt nybörjare. Samtliga lärare är utbildade och från Sverige. Ledarna är oftast gamla lägerelever i åldern 18-24 år. Ledarna brukar också hitta på olika teman: Ingmar Bergman-filmer, melodifestivalen, eller som senast, valet i Sverige och hur vårt lands parlamentariska system fungerar. På kvällen har man allsång runt lägerelden. Beroende på barnets ålder finns olika möjligheter till läger. För de yngsta, 7-14 år, finns ett språk- och äventyrsläger (13-18 juli, 2015/kostnad: $915). Andra möjligheten är ett två veckors seglingsläger (13-25 juli 2015 för barn, 8-14

Länkar: Bilder från Trollbacken 2014: www.facebook.com/TrollbackenSwedishCamp www.trollbacken.org Film från Trollbacken: www.youtube.com/watch?v=uYneJNRVNkw www.youtube.com/watch?v=1R09XG4Fl9Y Svenskbyn Sjölunden: www.concordialanguagevillages.org/youth-languages/swedish-language-village Skäl att lära sig svenska: www.concordialanguagevillages.org/youth-languages/swedish-language-village/why-learn-swedish

år/ kostnad: $1,925 samt 27 juli-8 augusti 2015 för äldre barn, 12-18 år/ kostnad: $1,975). Den tredje och kanske mest intressanta möjligheten är ett språkläger för tonåringar i åk 9-12 i amerikansk high school. Denna fyraveckorskurs ger poäng (sk credits) på gymnasienivå. Det är upp till skolan att godkänna om eleven ska slippa valfria kurser under skolåret, men det är alltså en möjlighet. Poängen i svenska kommer dock alltid med på slutbetyget från gymnasiet. Denna variant sker den 13 juli till 8 augusti 2015. Kostnaden är $4,275 och omfattar också instruktion i segling om man vill. Kostnaderna är höga för lägerdeltagande, men man kan söka stipendier genom olika organisationer som t.ex. SWEA, Vasaorden, Concordia Language Villages etc. En annan positiv aspekt med Sjölunden är att deltagarna uppmuntras till att åka som utbytesstudenter till Sverige, precis som Emily gjorde. Hennes vistelser på Sjölunden, utbytesår och klingande dalmål bevisar att konceptet fungerar. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Aus dem Kurs-Angebot: • Intensivkurse am Wochenende • Individueller Einzel-Unterricht und Kleingruppen • Geschäfts-Schwedisch • Interkulturelle Workshops für Firmen • Sprachcafé „Fika & Prata“ • Vorbereitung für die Swedexprüfung

Außerdem bieten wir: • Übersetzungen • Artikel über schwedische Themen

Carina Middendorf

Ziethenstr. 11c ° 22041 Hamburg tel: 040 - 398 723 - 19

www.svenska intensiv.de



Svenska distanskurser och sommarkurser för grundskolebarn i världen 





11


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Lena Normén-Younger

“Mamma, vi har ett

hemligt språåk!

För tjugo år sedan lämnade Tess Englund hemstaden Gävle för att utforska USA som au pair. Två decennier av USA-liv avslutades dock när hon träffade kärleken och flyttade till Trondheim i Norge. När Magasinet SMUL pratar med henne befinner hon sig på resa i Key West, där hon är med nye sambon och hans dotter på semester. Tess delar här med sig av hur hon gav sina aupair-barn en alldeles speciell gåva.

tess

har en lite annorlunda historia om flerspråkighet. Efter att ha varvat arbete och studier i ett flertal år återgick hon till jobbet som nanny. Efter en tids sökande kom hon i kontakt med Elisabeth och William Meehan utanför Boston som precis hade fått tvillingsöner. Under vintern 2009 började Tess arbeta för familjen Meehan och tog då hand om sönerna Patrick och Thomas som bara var tre månader.

12

En speciell gåva Att banden till barnen är starka märks på värmen i Tess röst när vi pratar, speciellt när hon berättar om hur hon gav dem en speciell gåva innan hon slutade sin anställning i augusti 2014. Tess lärde nämligen Patrick och Thomas svenska trots att familjen egentligen inte har några band till Sverige. På frågan hur det kom det sig att hon pratade svenska med dem, berättar Tess att familjen visat intresse för hennes svenska bakgrund

redan under första intervjun. Elisabeth och William, eller Liz och Bill som Tess kallar dem, var tidigt positivt inställda till att barnen skulle bli flerspråkiga. På grund av sin egen globala livsstil med många resor var de bekanta med alla de fördelar som barn har av att kunna många språk. Att de inte själva kunde svenska såg de inte som ett problem. De första två-tre åren var Tess den enda personen som pratade svenska med tvillingarna. Både Bill och Liz arbetade heltid så hon spenderade 40-50 timmar i veckan med barnen där hon alltid kommunicerade, läste eller sjöng på svenska. Tess är noga att påpeka att inlärningen var helt naturlig och att hon aldrig känt att hon försökt undervisa barnen i svenska. På hemresor köpte Tess svenska barnböcker och DVD:er. Familjen skaffade en regionsfri DVD-spelare så att alla filmstunder med Tess var på svenska. Tess läste bara böcker på svenska; de engelska böckerna fick Liz och Bill läsa på kvällar och helger.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Bil betyder car! Barnens första ord var bil, tätt följd av Mommy och Daddy. När barnen var riktigt små satt Thomas i knät på mormor och tittade på bilder. Thomas pekade på en bil och sade bil, varpå mormor sade “No no, it is a car.” Thomas kontrade med ”Bil! Bil!” och fick igen svaret ”No, it s a car!” Tess fick berätta att det var det svenska ordet för bil som Thomas försökte säga. När barnen var 2-3 år blandande de språken en del. På helgerna fick föräldrarna ibland ringa Tess och fråga om vad vissa ord betydde eftersom barnen ville ha något speciellt. Tess berättar att barnen alltid har svarat mer på engelska än på svenska. Helgerna spenderades oftast hemma hos andra familjemedlemmar som bara talade engelska. För att förbättra barnens tal brukade Tess säga ”Nej, idag kan jag ingen engelska alls, utan det enda jag förstår är svenska så om ni vill att jag ska svara får ni tala svenska.” Svenska skolan När barnen var tre år började de i Svenska skolan i Boston. För att bli antagna fick barnen göra ett prov baserat på en enklare intervju med frågor som t.ex. Var är den blå färgen? Kan du peka på bollen? Barnen gick i Svenska skolan under två år och Tess berättar att lärarna var otroligt imponerade av barnens svenska. Överlag har Tess mest bara positiva historier att berätta. Barnens amerikansk-irländska familjemedlemmar och personalen i den amerikanska förskolan har alltid varit positiva, men kanske speciellt föräldrarna. Till och med när Tess pratade svenska med tvillingarna när Liz och Bill var med och de inte kunde förstå. På frågan om det inte var något som var negativt, svarar Tess att de enda som kunde ha svårt att förstå varför hon pratade svenska med barnen var vänner hemma i Sverige. De kunde inte förstå varför det skulle vara positivt med ett främmande språk för barnen som Tess tog hand om. Tess och barnen hade en lite tung period vid 4-5 års ålder då barnen började protestera och inte ville gå i Svenska skolan eftersom de plötsligt fick hemläxa. Detta var inte populärt, och barnen kunde säga att ”Nej, jag behöver inte göra läxan eftersom jag inte behöver det språket!” Men motståndet kom de snart över eftersom de längtade efter alla kompisar i den svenska skolan. (Kommentar redaktionen: det är normalt att det kommer en liten ”motståndsfas” i den här åldern.)

FLERSPRÅKIGHET

Visit i Sverige I somras reste hela familjen Meehan tillsammans med Tess till Gävle för att uppleva Sverige och svensk kultur och för att lära känna hennes svenska familj. En morgon sade Patrick till Liz: ”I can’t wait to play with my Swedish cousins today!”. Att pojkarna har en speciell plats i Tess hjärta är tydligt, och hon berättar om hur hon bröt ihop på planet hem i augusti i år. Efter fem år var det ett svårt avsked. Tess är hoppfull om att barnen ska bevara en del av sin svenska förståelse trots att hon lämnat familjen, och tycker att flerspråkigheten är en värdefull erfarenhet även om språket försvinner i framtiden. Framför allt beskriver hon hur barnen har fått en vidgad världsbild. Genom att prata ett annat språk har barnen tidigt fått en förståelse om att det finns andra länder och traditioner än de amerikanska. Vad tycker Tess om de svenska au-pairer som åker utomlands som språkstöd till barnen i helt eller delvis svenska familjer? Även om aupairen kan vara ett stort stöd, måste även föräldrarna hjälpa till genom att prata svenska. Au-pairen kommer vanligtvis till familjen när barnen redan har etablerat landets huvudspråk. Hon tror på att konsekvent tala svenska, att låtsas att man inte förstår engelskan och föreslår även att alla musik-, film- och lässtunder ska ske på svenska. Positiva effekter Efter intervjun med Tess följer jag upp med Liz, barnens mamma. På frågan varför hon ville att Tess skulle prata svenska med barnen svarar hon att hon var medveten om den positiva effekt som flerspråkighet har på den kognitiva funktionen. Vetskapen om hur flera språk gör att barn lättare kan associera och anpassa sig var fördelar som hon såg som värdefulla. Hon nämner hur stolt hon och Bill är när de hör barnen tala svenska. Liz vill verkligen råda andra föräldrar som har en nanny med ett annat modersmål att låta henne eller honom prata sitt språk med barnen. Hon tycker att det är en underbar och unik möjlighet för unga och barn. Paret hade tur som fick behålla Tess som nanny i så många år, och de tror att tvillingarna alltid kommer att hålla svensk kultur och svenska som språk nära hjärtat. En dag satt Patrick och Thomas i bilen i baksätet och pratade svenska på väg hem från morfar en dag. När Liz frågade vad de pratade om fnissade de klurigt och ville inte berätta för henne; det är uppenbart att svenskan har blivit deras hemliga språk! S

13


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Språkresan Paradise SANDRA jensen

som började i

De flesta av oss utlandssvenskar har en språklig resa bakom oss. Här berättar Sandra Jensen om sin; en resa som verkligen visar att allt är möjligt.

Det

14

hela började i Paradiset. Mina föräldrar träffades på en lokal med detta namn i Köpenhamn i början av 70-talet. Min mamma hade precis tillbringat ett år i Australien för att lära känna sin far, som flydde från Tjeckoslovakien på 40-talet, och som hamnat i Sverige på väg tillbaka till Prag. Min pappa är född och uppvuxen i Danmark. Kärlek uppstod, pappa flyttade till Sverige, de gifte sig, bildade familj och jag föddes som nummer två av fyra. När min storasyster föddes diskuterade de vilka språk som skulle talas hemma och bestämde sig för att mamma skulle prata tjeckiska med oss och pappa svenska, vilket var mot BVCsköterskornas rekommendationer. De ansåg att mamma skulle prata svenska med oss. Danskan lärde vi oss passivt genom radio och tv – i Skåne hade man ju hela två extra (danska) kanaler att välja mellan! Pappa lyssnade mycket på dansk radio, vilket säkerligen också påverkat våra ordförråd. Somrarna tillbringade vi både i Danmark och i Tjeckoslovakien, då vi fick gott om tid att öva språken. Vi gick på bio och tittade på underbara tjeckiska sagor, var på dockteater och träffade släktingar och vänner. Min mormor bodde hos oss varje år från oktober till efter jul. Mormor var en fantastisk sagoberättare och läste mycket för oss. Min farmors vind var full av danska Kalle Anka-tidningar, som jag lusläste varje sommar. För att främja svenskan fick jag börja på lekskolan redan vid fyra års ålder ett par dagar i

veckan (i min storasysters ordinarie grupp, vilket kändes tryggt!). Mina föräldrars gemensamma språk var och är fortfarande engelska, så vi barn hörde engelska varje dag under vår uppväxt. När jag var fyra år hade mina föräldrar besök från Holland och gästerna svarade varken på svenska eller tjeckiska, så jag provade att prata engelska med dem – till mina föräldrars stora förvåning! Språk och bra studieresultat var viktiga för mina föräldrar. Jag hade tjeckiska som hemspråk under många år och på högstadiet valde jag tyska som tillval, och på gymnasiet även spanska. Mina föräldrar hade en del vänner från Tyskland, så jag hade ofta tillfälle att öva. Mamma är väldigt språkintresserad och jag vet inte ens hur många språk hon talar! Hon köpte böcker till oss på tjeckiska och såg till att vi tog del av tjeckiska traditioner. Flera gånger ordnade hon en stor St. Nikolausfest (typ den katolske jultomten) i december – och pysslade med oss för allt vad tyget höll! Jularna var en blandning av svenska, tjeckiska och danska traditioner. Vi bakade tjeckiska småkakor och julbröd och byggde städer av pepparkakshus. 23 december kläddes julgranen tillsammans och därefter åt vi danskt julbord (den första gången jag åt svenskt julbord var jag student!). Jullunchen bestod av tjeckisk julmat (fisksoppa, fisk med potatissallad samt inlagda frukter till efterrätt), Kalle Anka med fika på eftermiddagen, och dansk julmat på kvällen (stek med potatis, och rödkål samt julgröt till efterrätt.) Därefter bråkade vi om dans


et

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

kring julgranens vara eller icke vara (tonåringar är inte alltid så lätta att locka till denna aktivitet...) och sjöng danska, tjeckiska och svenska julsånger. Efter gymnasiet flyttade jag till Tyskland i ett år – jag ville förbättra min tyska. Detta lyckades jag dock inte med i den uträckning som mitt pedantiska jag hoppats, så året i Tyskland följdes av studier i Lund. Under studietiden pluggade och jobbade jag i Tyskland i ett år, i England en termin, samt passade på att resa i Asien och Australien, där min morfar hade bosatt sig. Under studietiden var jag fadder åt utländska studenter och lärde då känna en tjej från Österrike, som jag hälsade på i hennes hemstad Graz. Efter att ha förälskat mig i både staden och klimatet bestämde jag mig för att skriva min magisteruppsats i Graz. Jag följde även två kurser på universitetet för att lära känna lite folk. På den ena kursen lärde jag känna min sambo. Jag avslutade studierna i Lund och började jobba med flyktingar i Graz. Där skulle jag ”integrera” flyktingarna, vilket i en del fall innebar ”lära dem tyska så snabbt som möjligt”. Jag letade efter övningar och lekar, men hittade inte speciellt många för ändamålet, varför jag istället fick hitta på egna. Många år senare, efter två barn och en runda i Sverige där min sambo förbättrade sin svenska, fick jag återigen uppgiften att lära barn tyska. Jag bestämde mig för att skriva ner övningarna. Till en början skrev jag dem för min egen skull, men sedan tänkte jag att även andra kanske kunde ha nytta av dem. Under min uppväxt har jag blivit konfronterad av många fördomar kring språkinlärning så jag beslutade mig för att även skriva en teoridel och kontaktade olika bokförlag för att se om de nappade på idén.

FLERSPRÅKIGHET

Till min stora glädje fick jag ett positivt besked från Bonnier Utbildning! Efter ett fantastiskt samarbete med min lektor Ann de Bourgh och med konstnären Pia Niemi utkom 2010 min bok ”Svenska lekande lätt”. 2012 utkom min bilderboksserie ”Förskolan Regnbågen”. Mitt mål var att få barnen att öva talet. I böckerna ställs frågor till barnet, som kan besvaras mer eller mindre utförligt. Mina barn (4 och 8 år då jag skrev böckerna) var en stor inspiration och hjälp när jag skrev och hittade på övningar. Jag har många gånger fått frågan om det inte varit förvirrande med så många språk. Jag har full förståelse om någon middagsgäst tycker det är snurrigt när mina föräldrar pratar engelska sinsemellan, pappa svenska med oss och mamma tjeckiska. Vi syskon pratar av olika anledningar antingen tjeckiska eller svenska med varandra och kan vid matbordet mycket väl byta språk mitt i en mening. Att växa upp med denna språkrikedom har varit en självklarhet för mig och inte något jag funderat på förrän andra ställt frågan. Det har varit otroligt praktiskt att ha ett språk att prata ”hemlisar” på när omgivningen inte skulle förstå. Dumt bara när småsyskonen inte tänkte på att omgivningen plötsligt förstod allt när vi var på semester i Tjeckien ... Idag är jag väldigt mån om att mina barn ska växa upp flerspråkiga och jag pratar alltid svenska med dem. Långa lov i Sverige, böcker och ljudböcker, filmer, svensktalande vänner och Skype hjälper språkutvecklingen. Vid måltider pratar alla i familjen svenska och det kan vara ganska kul att höra sin österrikiska pappa prata svenska! Mina egna erfarenheter av att växa upp med flera språk är mig till stor hjälp nu när jag har egna barn. Det är inte lätt och kräver en del tålamod, men det är det värt! S

15


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bettina med pappa Lennart Bernadotte

Våra rötter finns i Sverige 16

Copyright: Mainau GmbH

monica bravo granström


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Grevinnan Bettina Bernadotte är uppvuxen i Schweiz och hennes pappa var greve Lennart Bernadotte, släkt med den svenska kungafamiljen. Att lära nästa generation, alltså hennes egna barn, svenska har alltid varit en självklarhet, liksom att föra vidare det svenska kulturarvet. och jag träffas för ovanlighetens skull på hennes smakfullt inredda kontor med svenska detaljer, på slottet på Mainau i södra Tyskland. Annars brukar vi träffas vid svenska aktiviteter som hålls på Mainau varje år vid midsommar och Lucia. Vi lärde känna varandra på Svenska barnklubben som vi hade på Mainau för att barnen skulle få mer tillgång till svenskan. Dagens samtalsämne är hur Bettina som andra generationens svensk för vidare det svenska språket och den svenska kulturen till sina egna barn. Den tyska pressekreteraren känner sig nog lite utanför när vi tjattrar på svenska, men efteråt säger hon att hon förstod mer än vad hon trodde att hon skulle göra. Bettina föddes i Scherzingen, Schweiz (alldeles i närheten av Mainau) 1974 och växte upp i en flerspråkig miljö. Hennes pappa och mamma (Sonja, som visserligen var tysk, men som lärde sig svenska) pratade oftast svenska hemma, men även tyska. Internationella gäster gjorde att Bettina tidigt kom i kontakt med flera språk. Syskonen pratade sinsemellan oftast på tyska, men svenskan användes som ”hemligt språk” när de ville säga något som de inte ville att alla omkring skulle förstå. Hon säger att hennes pappa nog blev lite frustrerad av att barnen pratade så mycket svenska när de var små, för han pratade mycket tyska med dem i början. Idag pratar syskonen sinsemellan mest tyska, även om Bettina pratar svenska med en syster.

BETTINA

Sverige-besöken viktiga Det som mest bidrog till hennes svenska var dock besöken i Sverige på loven. Hos gudmor

och gudfar i Sverige kunde hon träffa barn i egen ålder och leka och prata med dem. Då märkte hon ofta att många svenska ord saknades, trots att hon själv tyckte att hennes svenska var hyfsad. Hon älskade att gå på bio i Sverige. Det var ju inte som idag, när man kan se svenska filmer på nätet även utanför Sverige eller läsa e-böcker på nätet. Hon brukade även köpa med sig böcker och kassetter. Framförallt Astrid Lindgren-kassetterna lyssnades det på tills hon kunde dem utantill.

17


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” I 30-årsåldern kom Bettina ännu närmre svenskan då hon bodde ett år i Spanien och undervisade i svenska och fick sig många funderingar över den svenska grammatiken. Sedan undervisade hon även i svenska två terminer på Duale Hochschule Ravensburg där hon själv hade pluggat. Lyssna, läsa och prata Nu när hon har egna barn har tekniken förändrats och det är lättare med tillgången till svenskt material. Hon köper alltid med svenska CD-skivor, DVD-filmer och böcker när de är i Sverige. Hon upplever att sonen, 9 år, och dottern, 7 år, av detta har bättre ordförråd än vad hon hade i samma ålder. Hon berättar att hon själv nog började tala svenska först i 5-6 årsåldern. Därför oroade hon sig inte speciellt mycket när barnen hade en fas då de bara svarade henne på tyska, utan hon pratade på. Med andra svenskar talade de dock gärna svenska! För tillfället pratar syskonen svenska sinsemellan. Förutom LasseMaja-böckerna som är stora favoriter så har Bettina även en del utvalda appar på mobilen, både till sig själv och till barnen. ”Hänga gubbe” är populärt och för henne själv Norstedts quiz-app (tyska-svenska). Hon spelar Wordfeud med kompisar och försöker läsa nutida svensk litteratur för att följa med i svenska språkets utveckling. Språk är ju en färskvara som man lätt tappar kontakt med om man inte använder sig av det. Vi pratar också om svensk barnlitteratur, som uppskattas mycket här i Tyskland. Ingen av oss kan dock riktigt ta till oss en del av de tyska översättningarna. I Mamma Mu-böckerna är kråkan en tjej på tyska, eftersom kråkor är feminina på tyska (die Krähe), men vi upplever det som att det förändrar böckernas karaktär, när kråkan inte är en surmulen manlig besserwisser. Annars läser de mycket i familjen. Hon har alltid läst högt för barnen. Hon upplever det som att barnen får ett större ordförråd av läsningen: många ord som de inte använder sig av i vardagen kommer därifrån.

18

Skola och tyskspråkiga barn Barnen går på en skola i närheten av där de bor. Jag frågar hur lärarna reagerar på flerspråkigheten. Det är inte något som de talar om ofta, svarar Bettina, men det är inte heller så att lärarna har kontaktat henne för vissa saker i den


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

tyska grammatiken som barnen inte riktigt har kläm på. Det kan vara så att flerspråkiga barn behöver lite tid innan alla språkliga strukturer har ”hittat hem”. Det är oftast inget man behöver oroa sig för. ”Ge det lite mer tid”, säger jag då som språkvetare, och Bettina är fullt med på detta. De får ingen formell svenskundervisning förutom det som Bettina lär dem. När andra barn som inte pratar svenska är med brukar hon säga saker och ting två gånger, för att de andra barnen inte ska känna sig utanför. Överhuvudtaget upplever hon en stor acceptans för svenskan, men vi funderar på om detta beror på att svenskan har en relativt hög status som språk. Svenskan har väldigt hög status i Tyskland, många tyskar ser upp till Sverige, men kanske hade det varit annorlunda om det handlat om ett annat språk. Är det värt besväret? En fråga som man som utlandssvensk ibland får är varför man gör sig besväret med svenskan. Även jag ställer den här klassiska frågan, för jag tycker att det är intressant att höra de olika svaren. Bettina svarar att hon vill föra svenskan vidare för att hon är endast svensk medborgare och att det därför verkligen är hennes kultur. Även barnen är svenska medborgare och därför upplever hon och hennes familj det som viktigt att föra vidare kulturmedvetandet och språket även om man bor utomlands, det är rötterna. Jag avslutar med att tjata – återigen – om att de ska börja sälja kanelbullar på Mainau, i rent egenintresse. Bettina berättar att de nu är på gång med detta, men det blir nog längder till en början. Till dess får vi hålla till godo med det stora urvalet på julbordet som serveras till Lucia och köttbullarna som alltid serveras i en av restaurangerna på ön. Och att få sjunga våra svenska traditionssånger varje år till midsommar och Lucia med andra utlandssvenskar i en så vacker miljö som den på Mainau är inte fy skam det heller. S Svenska event på Mainau: • 12 och 13 december varje år: Lucia-tåg och julbord (boka i god tid!) • Lördagen efter midsommarafton: Midsommarfirande runt midsommarstången och aktiviteter för barnen. Alla är välkomna! Läs mer om Mainau: www.mainau.de

19


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Sofia Solfors

Multinationell barnuppfostran: utlandssvenskens utmaning

20


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Att skriva om barnuppfostran och de egna åsikterna i ämnet känns som att trampa på minerad mark. Eller som att kasta pil bland ballonger på ett barnkalas. Man kan ju skada ballongerna, barnen och – om man har otur – deras föräldrar. Svårare än så blir det ju liksom inte. Att som svensk uppfostra sitt barn i ett annat land där man tar in landets seder och bruk men samtidigt har kvar de svenska skrivna och oskrivna reglerna i huvudet blir lätt en utmaning där det gäller att hitta sin egen stil och hålla fast vid den.

Alla

tycker något. Precis som med åsikter om skolan och vården. Man har till och med ofta ganska starka åsikter. Vi behöver inte ens ha egna erfarenheter, ändå tycker vi mycket om dessa ämnen. När inte ens två föräldrar i samma familj kan enas om vad man tycker i olika frågor kring barnuppfostran, hur ska man då kunna tycka något när man umgås med vänner? När man får barn inser man att det kan vara stora skillnader mellan vad man själv och vad ens vänner tycker om barnuppfostran. Inget kan väcka så starka känslor som hur vi vill att våra barn ska behandlas, vad de ska äta, hur de ska sova och allt där emellan. Om man inte ens kan enas med sin partner eller sina nära vänner, hur ska det då gå att uttrycka åsikter i ett forum med människor från hela världen, med erfarenheter långt vidare än sina egna? Uppgiften är svår och stor. Ändå vågar jag mig på att skriva lite grann. Skillnaderna mellan länder är så otroligt intressanta och kan inspirera oss till att utveckla en egen version av multinationell barnuppfostran. De interkulturella mötena i livet har alltid fascinerat mig och om det finns bättre sätt att göra saker på, vill jag gärna lära mig och ta efter. När jag som 19-åring åkte till Schweiz som au-pair blev jag snabbt varse frågor och dilemman jag aldrig tidigare reflekterat över. Min uppdragsgivare bad mig t.ex. att slå barnen om de varit olydiga. En omöjlig handling för en svensk tjej som växt upp med en annan syn på uppfostran och dessutom med ett förbud mot barnaga. ”Jag kräver att du gör det”, sa madame, ”annars vet de inte när de gjort något dumt”. Tur att hon sällan var hemma och därmed slapp uppleva hur snäll jag var mot barnen och hur jag satte stolthet i att låta bli att slåss. Under min au-pair-tid tyckte jag ofta att barnen trycktes ner på ett sätt jag inte upplevt i Sve-

rige. Det var svårt att förstå och ta in. Samtidigt var jag ung och hade inga egna barn och kunde därmed slå bort det på ett sätt som jag nu inte kan göra sedan jag själv fått barn. Baserat på min erfarenhet från olika länder (förutom Sverige även Schweiz, USA, Kanada och Frankrike) upplever jag att det finns något unikt i Sverige när det gäller barnuppfostran. Är man uppväxt i Sverige tycker jag att det finns en gemensam, kollektiv uppgift i att uppfostra alla barn, även andras. I Sverige kan man säga till andras barn om de gör något olydigt. Helt naturligt. Mamman eller pappan kan vara i närheten, men är kanske inte exakt uppmärksam på situationen, och då kan man säga till barnet i fråga. De flesta svenska föräldrar gör det och tycker inte illa om att andra hjälper till att säga till deras barn. Jag säger inte att man ska göra det eller att det är överlägset hur man gör i andra länder, men konstaterar att det går att göra.

”Jag kräver att du slår dem”, sade Madame,” annars vet de inte när de gjort något dumt”. Att testa detta i t.ex. Kanada, eller Frankrike (där jag bor nu) rekommenderar jag inte alls. Det gör man inte alls i dessa länder. Faktiskt gör man det bara en gång om man vill fortsätta att umgås med de andra föräldrarna (som svensk skriver jag föräldrar, men helt ärligt rör det sig ofta uteslutande om mammor). Jag testade det några gånger på lekplatsen i Kanada och inom tre sekunder hade jag barnets mamma i fråga bredvid mig som undrade vad hon kunde hjälpa till med. Lite upprörd var hon också. Att kritisera eller säga till andras barn gör man bara

21


inte, oavsett vad den lille gjort. ”Jaså, han slog ett barn hårt i huvudet med en pinne, nej, inte mitt barn”. Efter några incidenter höll jag mig i Kanada till att säga till mina egna barn. Jag uppfann den fina indirekta tillsägelsen: ”Flytta dig från den platsen, mitt kära barn, den pojken leker lite våldsamt där”. Detta var inte heller populärt, men innebar i alla fall att man då slapp säga till barnet direkt. I Kanada var det också upprörande för andra mammor att erkänna att man var trött eller irriterad på sina egna barn. Ett socialt faux pas. När jag en gång erkände att jag ville låsa in barnen i deras lekrum och rymma till Starbucks eller till närmaste bar, reagerade de andra mammorna med att behandla mig som om jag var hade en smittsam sjukdom under resten av lekstunden. Man måste känna sina vänner mycket väl innan den typen av bekännelser utbyts, i alla fall är det min erfarenhet i Nordamerika. I Frankrike tas det för givet att barn är jobbiga och det funkar fint att dela med sig av problem, om man nu skulle vilja det. I Frankrike anser jag – precis som mitt 19-åriga au-pair-jag i Schweiz – att man generellt är väldigt tuff mot barn. Man sätter höga krav på hur de beter sig socialt. Man skäller högt och intensivt på dem, tar hårt i barnen, daskar till dem utan att skämmas, mitt i stan eller i mataffären. Det finns tendenser att trycka ner barn . ”Ni äter som grisar”, har min dotter fått höra av personalen i matbespisningen i franska skolan. Eller att läraren sätter upp diplom med namn på väggen till alla som lärt sig att knyta skorna, fullt synligt för såväl barn och föräldrar. Småsaker kanske, men stora för ett barn och mitt svenska hjärta tycker det är okänsligt. Det känns helt klart opedagogiskt ur ett svenskt perspektiv. För att förstå den franska mentaliteten lite bättre gör jag allt jag kan för att försöka lära mig mer om deras kultur. Jag frågar ofta: ”Gör jag rätt nu?”. Kan man bjuda alla barn i området på glass när alla barn är ute och leker? Jag har också försökt läsa på för att lära mig hur de tänker. När min bästa vän slog sitt barn

22

i ansiktet mitt under en lekträff, ja, då sökte i alla fall jag lite stöd i litteraturen efteråt. Jag hittade bland annat amerikanska expaten Pamela Druckerman och läste hennes ”French parents don’t give in – 100 parenting tips from Paris” i ämnet. Boken visade sig vara uppföljaren till bästsäljaren ”French children don’t throw food” (nä, just det, för de får en smäll om de gör det!). Boken gav insikt om utanförperspektivet som man som expat upplever, vilket var det jag behövde. Det var upplysande och bra för mig att läsa om fransmännens teorier. När barnet kommit till världen och hem från BB ska hen mer eller mindre omgående behandlas som en liten vuxen. Med respekt. Uppför man sig inte blir det konsekvenser, precis som senare i livet. Den tuffa attityden som jag relativt ofta upplever, är enligt författaren fransmännens sätt att förbereda barnen på det tuffare vuxenlivet. Som svensk upplever jag metoden som tuff, men kan samtidigt konstatera att franska barn är mycket väluppfostrade. Fransmännen ger sina barn mycket frihet i livet, precis som jag tycker vi gör i Sverige. Man övervakar inte varje steg på lekplatsen, som t.ex. föräldrar gör i större utsträckning i Kanada och USA. Barnen får klättra i träd med mottot ”ramlar man ner slår man sig och lär sig att inte göra om det”. Barnen får själva gå till skolbussen och ta sig till aktiviteter. Franska föräldrar jobbar vilket påverkar vardagen med resultatet att barnen måste lära sig att klara sig själva. Många barn är i skolan 7.30-18.30 och det är ingen som tycker synd om dem för det. Så är det bara. Fransmännens kärlek till mat kommer fram på barnens matsedel; från tre års ålder serveras fyra rätter till skollunchen. Om maten inte uppskattas skriker mattanterna: ”ÄT!” Och när vi ändå är inne på maten: precis när skolan slutar vid 16.30 och man leker en stund i parken efteråt får franska barn sitt chokladfyllda mellanmål ”goûter”. För en svensk mamma som planerar att servera middag precis kl. 18 blir detta galet. Både i form av choklad och tid. Men eftersom fransmännen inte äter förrän 19.30, precis

Som svensk upplever jag metoden som tuff, men kan samtidigt konstatera att franska barn är mycket väluppfostrade.

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

före barnen lägger sig, funkar det perfekt. Och då deras matkultur är sådan att allt ska njutas i små mängder, är det heller inte något man funderar kring. På lekplatsen i Kanada däremot, hade många mammor med sig ångad broccoli eller edamamebönor. I Sverige är det istället oftast frukt eller mackor som gäller till mellanmål. En svensk kompis till mig menar att vi som är så receptiva och gärna tar till oss nytt från andra kulturer, ofta gör felet att blanda allt från alla kulturer samtidigt. Det är nog där det blir fel ibland; man kan inte dricka vin både som en svensk och som en fransman, då blir det för mycket. Man kan heller inte äta vår svenska bastanta frukost, den franska fyrarätters lunchen och sedan laga middag enligt de principer som

KULTUR

finns för svensk vällagad husmanskost. Samma gäller barnuppfostran, man får hålla sig till en linje, det vill säga sin egen. Fast det finns ju inget som hindrar att man lyssnar och lär. Man kan ta till sig det bästa från alla kulturer och sedan anpassa det till sin egen stil. Jag gillar själv fransmännens ordning och reda i skolan, men jag hade velat ha det med svenskt, lite vänligare ledarskap och utan förtryck i någon form. Och jag gillar nordamerikanernas artiga och vänliga sätt som avspeglar sig i barnens intresse för sina kompisar. Jag kan inspireras av nordamerikaners omsorg om barnen, deras ambitiösa schema med aktiviteter för barnen och deras gränslösa kärlek, och sedan tycka att ”jag gör det lite mer avslappnat coolt ändå, de lyckas nog i livet i alla fall”. S

23


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

resetips

Min guide till

maria karlsson

New York

24


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

NYC

KULTUR

resetips

är verkligen drömmarnas och mångfaldens stad. Man kan säga att alla här faktiskt är invandrare och det är inget negativt. Tvärtom, här hyllas olikheter. Det viktiga är inte var man kommer ifrån utan vad man gör nu och vart man är på väg. Man fokuserar hellre på den gemensamma nämnaren än skillnader. Tack vare detta kommer människor med olika bakgrund och förutsättningar bra överens. Och tur är det – det bor nämligen hela 8,4 miljoner människor i New York, på en yta som är dubbelt så stor som Stockholm! Även om New York-bon gärna umgås över lite olika gränser så håller den sig gärna i sitt eget ”hood” och avviker inte från det i onödan. Det beror också på att det ibland kan vara riktigt tidskrävande att ta sig till andra stadsdelar. En resa från Lower East Side till Upper West Side kan i värsta fall ta timmar. På Manhattan så bor man inte sällan trångt och därför så träffas man ute på restauranger, kaféer eller barer istället för hemma hos varandra. Utbudet är naturligtvis enormt, och här nedan får ni mina och mina vänners allra bästa rekommendationer på sevärdheter, mat och shopping:

New York

MIDTOWN Här trängs kostymnissar med turister. I stadsdelen hittar du Rockefeller Center med stadens bästa utsikt från Top of the Rock (mycket bättre än från Empire State Building!). Reser du med barn så är LEGO-butiken och Toys R’Us-butiken vid Times Square populära. Den sistnämnda har ett eget pariserhjul i butiken! Du hittar också The American Girl Store där du kan ta med din docka på restaurang eller till frissan. Alla flickors dröm? Vid Times Square kan man verkligen insupa stadens puls, titta på människor från hela världen och förundras bland alla neonskyltar. Eller gå på musikal! Är du sugen på en drink så titta

in i hotellobbyn på Algonquin på 44:e gatan eller besök Haven Rooftop på 47:e gatan. Intresserad av koreansk mat? Både Kimchiie på 48:e gatan och Mandoo Bar på 5:e avenyn levererar. Stans bästa steakhouse är Keene’s som bjuder på båda härliga stekar och en fantastisk historia. Shopping de luxe finner du på 5th Avenue, men även alla kända amerikanska kedjor finns representerade, bland annat på 34:e gatan. Prova gärna Uniclo, Japans svar på H&M. På 34:e gatan ligger också The Highline, stans för närvarande mest besökta turistattraktion som är en gammal järnvägsräls som gjorts om till park. Här kan man flanera från 34:e gatan och 11:e avenyn till Gansewoort Street i Meatpacking District. NOLITA & SOHO Vill du uppleva lite hippare kvarter så bege dig hit genom att ta dig till Houston och Broadway och promenera söderut. Dessa delar befolkas numera av s k fauxhemians, alltså bohemer med pengar. Här trängs många småbutiker med allt från smycken till alternativa kläder. En god frukost intar du på Black Seed Bagel, följ upp med en kaffe på Gimme Coffee, eftermiddagsfika på Little Cupcake Bakeshop och avsluta med en middag på Estella. För mer andlig spis kan du besöka en av stans äldsta kyrkor, St Patrick’s Old Cathedral på Mulberry Street. FINANCIAL DISTRICT & BATTERY PARK Wall Street och New York-börsen är landmärken här och kan vara kul att besöka. Annars rekommenderas Stone Street och dess mysiga uteserveringar. Prova franska Crèpes du Nord eller Vintry Wine and Whiskey för läckra cocktails och munsbitar. Är du sugen på skaldjur så passar Luke’s Lobster på William Street. Vill du besöka

25


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

den äldsta restaurangen i Nordamerika så ska du besöka Fraunces Tavern på Pearl Street. Battery Park ligger längst ner på Manhattan. Battery Gardens restaurang ligger här och man har en fin utsikt mot Frihetsgudinnan. Ett lite udda utflyktsmål är Skyscraper Museum, ett skyskrapsmuseum! Här hittar du också nya World Trade Center på platsen där tvillingtornen stod innan terrorattentatet 2001. Numera finner du en minnesplats och ett museum på platsen. LOWER EAST SIDE Detta är stället som gäller just nu för den yngre generationen. Lite hippie, lite dirty … Ett måste är Katz’s Delicatessen. Det var där som Sally fejkade sin orgasm i filmen När Harry mötte Sally. UPPER WEST/EAST SIDE Dessa delar omsluter Central Park och här finns många sköna fik. I närheten av Columbus Avenue hittar du såväl Pain Quotidien som Magnolia Bakery. Ett mycket tjusigt shoppingcenter ligger vid Columbus Circle. Där hittar du matvarubutiken Whole Foods i källaren som är värd ett besök bara den. För de museiintresserade finns här Museum of Natural History och också Museum of Arts and Design. Min absoluta favoritaffär för inredning är Crate & Barrel på Madison Avenue. HARLEM I norra delen av Manhattan ligger stadsdelarna Harlem och Washington Heights. Här bör man besöka både Apollo Theater och Audubon Ballroom Museum (där Malcolm X blev mördad). En god frukost får du på Kitchenette och en dito middag på Sylvias’s Restaurant.

26

JERSEY CITY Många som jobbar på Manhattan väljer att bo utanför ön (som undertecknad!). Här får man lite mer yta för pengarna, en renare miljö, billigare restauranger och en välbehövlig paus från storstadens buller. Allt detta bara 3 minuter bort från Financial District med tåg! Dessutom får man en fantastisk utsikt med Manhattans skyskrapor i horisonten. Bästa restaurangerna här är Satis, Roman Nose, Light Horse Tavern och Edwards Steakhouse. För shopping finns bland annat Newport Mall och Jersey Gardens. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

tips

Foto: Kulturhjärtat i rondellen, P O Sedin, www.umea2014.se

• Köp en behändig karta att ha i fickan. Avenyerna går i öst-västlig riktning och gatorna i nordsydlig. • Välj en del av stan i taget att utforska. Avstånden är stora och resandet kan ta mycket tid. • Glöm inte att dricksa! 17-20 % på restauranger är ett måste. • Stå till höger i rulltrapporna!

SVENSKA SKOLAN


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Food by Emily

presenterar några favoritrecept från Los Angeles Emily Garner-Chan visade entreprenörsanda redan som barn, så det är föga förvånande att hon nu driver ett eget och framgångsrikt cateringföretag. Men kanske var det slumpen som fick in henne på den banan ? Att dyka upp till ett event på fel dag visade sig vara nyckeln till framgång.

Lena Normén-Younger

28


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Hemma

i lilla Stojby utanför Växjö var Emily Garner-Chan redan som 11-åring välkänd i grannskapet för sina goda småkakor. När grannen ville ha några tog hon helt sonika upp en beställning. En GBglasslåda tömdes och fylldes med fyrtio kakor som hon tog 60 kronor för. Ett företag var fött, och beställningarna ramlade in trots det höga priset. Kakorna levererades på cykel, eftersom pappa vägrade köra ut de frekventa beställningarna. Idag skrattar Emily åt historien, som upprepades häromåret i något större format. Efter en utbildning inom hotell- och restaurang med inriktning på ekonomi hade Emily en framgångsrik karriär på ett amerikanskt multinationellt företag. Hennes karriär fick ett abrupt slut när hon ställdes inför dilemmat att flytta till Europa i nio månader för jobbets skull. Med en nio månaders bebis, en till på väg och sin man hemma i LA kändes plötsligt inte resandet och 80-timmarsveckorna lika frestande, trots bra lön och spännande arbetsuppgifter. Familjen prioriterades och istället började Emily som många andra högutbildade kvinnor med yrkesexpertis att nyttja denna som volontär. Hon blev en drivande kraft inom Manhattan Beach Moms’ Club och Svenska skolan i LA, där hon fortfarande undervisar och är styrelsemedlem. I fjol vann Emily biljetter till en vinbar. Hon hade inte tid att köpa en tackgåva utan bakade istället chokladbark. När hon kom till eventet hade hon tagit fel på dag och kom en

KULTUR

dag för tidigt. När ägaren smakade på hennes medhavda choklad, tyckte hon så mycket om den att hon tog upp en beställning på den som efterrätt för eventet dagen därpå – för 150 personer! Emily tvekade inte, accepterade beställningen och hittade ett kök att hyra för dagen för att möta hälsovårdsmyndighetens krav om hygien. Desserten blev en stor succé och beställningarna trillade in. Emilys choklad är än idag Barsha Wines (lokal vinaffär) efterrätt. En vecka senare skrev hon kontrakt med Gelson’s, en matvarukedja med ekologiska ideal och sen dess har kundkretsen stadigt utökats. Idag, bara ett år senare, driver hon det framgångsrika cateringföretaget ”Food by Emily”, där hon specialiserar sig på näringsrik och sund mat styrd av det hälsointresse som finns längs kusten i Kalifornien. Det professionella tänkandet är starkt hos Emily, och hon har redan hunnit med att laga mat till ett flertal spännande events, däribland en yogaresa med Malin Berghagen och Kristin Kaspersen på Manhattan Beach, anordnad av Maria Söderholm. På frågan om företagsfilosofi svarar hon att hon vill ge sina kunder en matupplevelse med färska, ekologiska, och GMO-fria produkter. Hon föredrar närproducerade och säsongsbetonade ingredienser. Hennes matlagningsstil är enkel, näringsrik och hälsosam. Målet är att låta ingredienserna tala för sig själva och framhävas med unika smakkombinationer. Här delar Emily med sig av några genuina smakupplevelser i form av spännande höstrecept. S 29


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

S Quinoa-cupcakes med chokladsmak

Så här gör du supermumsiga glutenfria cupcakes med quinoa och chokladsmak. Quinoan bör kokas i förväg. Du kan med fördel använda rester från exempelvis kvällen innan. Gör även glasyren i förväg, speciellt om du använder kokosmjölk. Kokosgrädde är ett bättre alternativ än kokosmjölken, eftersom glasyren då inte behöver stelna i kylen. Receptet är inte så svårt men kräver lite planering men är väl värt det. Cupcakes: 4,5 dl kokad quinoa 0,5 dl mandelmjölk (eller vilken mjölk som helst) 4 ägg 1 tsk flytande vanilj 1dl olivolja eller smält kokosfett (eller smör) 2 dl lönnsirap (eller organiskt socker) 2 dl kakao 1/2 tsk bikarbonat 1 1/2 tsk bakpulver 1/2 tsk salt Glasyr: 400 ml burk konserverad kokosmjölk eller kokosgrädde (ställ i kylskåpet natten innan så den kyls) 2,5 dl hackad choklad av hög kvalité 30

1. Värm ugnen till 175° C. Sätt ut muffinsformar i en bakplåt med höga kanter. 2. Vispa ihop ägg, mjölk och vanilj i en matberedare. 3. Lägg i den färdigkokta quinoan, olivoljan eller det smälta kokosfettet (alternativt smör) och blanda ordentligt tills quinoan inte längre är grynig och istället påminner om mjöl. 4. Sikta ner ytterligare ingredienser i smeten. Mixa ihop och klicka smeten i muffins-formarna. Grädda i ungefär 20 minuter och låt dem svalna. 5. Förbered glasyren medan muffinsen gräddas. Ta ut den kalla kokosgrädden eller kokosmjölken (OBS! Viktigt att den har stått i kylen över natten! Detta separerar fettet från vätskan som du senare kan använda i en juice eller smoothie). Öppna burken och använd en sked för att försiktigt sleva upp den vita fettdelen. Lägg i en mixer. 6. Hacka och smält chokladen (i vattenbad) och skrapa ner i blandningen i mixern. 7. Vispa blandningen av choklad och kokosgrädde eller kokosmjölk tills den tjocknar. Om man använder kokosmjölk så kan glasyren behövas kylas i ett par timmar för att stelna. Tills sist, dekorera muffinsen med glasyren och sätt i kylen!


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Butternutpumpasallad med israelisk couscous Foto: blogg.svt.se

Den här salladen skriker HÖST och har härliga höstsmaker och är perfekt för Halloween eller tacksägelsedagen för personer i Nordamerika.

Foto: www.tv3.se/program/trollj%C3%A4garna

Dressing: 1/2 dl olivolja 1/2 dl lönnsirap Foto: www.tv4play.se 4 msk äppelcidervinäger 1/4 tsk kanel salt och peppar

Foto: spotlight.tv4.se

Sallad: 1 butternutpumpa 3 msk olivolja salt och peppar 4 dl israelisk couscous 1 kanelstång 1 msk olivolja 4 stjälkar grön salladslök (eller rödlök) 1 dl finhackad färsk persilja 3 msk russin 3 msk pekannötter (eller en annan typ av nöt som du tycker om) Rivet skal av en citron

1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Skär upp butternutpumpan i små tärningar och rosta i ugnen i 20 minuter tills de har fått lite brun färg runt kanterna och är knapriga. 3. Bryn israeliska couscousen i en kastrull. 4. Tillsätt 7 dl vatten och kanelstången och täck över kastrullen. Koka upp och sätt på locket och sänk temperaturen. Sjud i 12 minuter och häll av vattnet. Låt svalna av. 5. Tillsätt löken, persiljan, russinen, nötterna och det rivna skalet av citronen. Blanda de övriga ingredienserna till en dressing och tillsätt till salladen. Ät och njut! 31


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Boktips!

cecilia nilsson

Hösten är årstiden som verkligen passar extra bra för läsning, både för stora och små. Dessutom hägrar jul och julstök om hörnet, och böcker är alltid uppskattade julklappar. Men glöm inte att själv ta en paus i stöket och njut av en alldeles egen lässtund!

Julböcker för de minsta

Jul i stora skogen – Ulf Nilsson, 2012 En underbar sagobok med juläventyr i tjugofem kapitel. Boken börjar 1 december och man kan läsa ett kapitel om dagen. Boken tar oss med till Stora Skogen där man förbereder sig för julen och tomtens ankomst. Lilla Häxan firar jul – Lieve Baeten, 2001 En av våra favoriter hemma med härliga bilder. Den handlar om Lilla Häxan som har bråttom med att bli färdig med alla julbestyr men som hela tiden får gäster som avbryter hennes donande. Kommer hon att hinna? Sagor om julen – antologi, 2013 En samling med älskade julsagor och sånger av våra mest kända författare. Följ med till Pippi, Pettson och Findus och andra kända barnboksfigurer och deras julfirande.

Kokböcker till julstöket

Jul med Ernst – Ernst Kirschsteiger, 2001 Boken har några år på nacken men jag återkommer ständigt till recepten och de vackra bilderna. Kommer jag att göra de skurna pepparkakorna i år också?

32

Mannerströms jul – Leif Mannerström, 2013 Har man en dröm om en traditionell jul med precis allt på julbordet eller bara vill ha receptet på några godbitar, så finns alla klassiker i denna bok. Allt från de smaskigaste köttbullarna till den godaste knäcken, från Branteviksill till spröda mandelmusslor.

Kokböcker under granen

Le Bakbok – Sébastien Boudet, 2014 Underbart vackra bilder och fantastiska recept i tre svårighetsnivåer. Efterlängtad andra bok från den franske bagaren Sébastien Boudet. Country cooking: med Jill Johnson i Nashville – Jill Johnson, 2014 Amerikanska receptfavoriter från sångerskan vars program Jills veranda blev en succé under våren. Prova den varma kronärtskocksdippen. Mumsfilibabba! Vi gör efterrätt – Johanna Westman, 2014 Efter succéerna med sina tidigare kokböcker för barn är nu Johanna Westman tillbaka med ännu en bok fylld med godsaker man kan göra tillsammans.

Spännande tips till julstrumpan

Gone girl – Gillian Flynn (Thriller, nu även på bio) Carolines arv – Kathrine Webb (Feelgood-roman som spänner över 1900-talet) Steglitsan – Donna Tartt (Spänningsroman) Gatukatten Bob – James Bowen (Fin berättelse om vänskapen mellan en katt och en man på Londons gator) Livet efter dig – Jojo Moyes (Roman med hög snyftfaktor) Egenmäktigt förfarande – Lena Andersson (Augustprisvinnare 2013) Förr eller senare exploderar jag – Johan Green (Tonårsbok som även passar vuxna) Dödssynden – Harper Lee (Väldigt bra klassiker som man nästan måste ha läst) S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Frossa i film! anna walldorf

Höstlikt regnrusk och vintrig mörkerkyla inspirerar till att krypa upp i soffan och se på en rolig, spännande eller romantisk film. Filmhösten och –vintern är späckad med svenska kvalitetspremiärer av olika slag. De kanske inte går upp på en biograf nära dig, men om du är på Sverigebesök eller har en bra filmsajt så passa på! Eller du kanske hittar dem online. En höstfavorit bjuder också på en hel del nostalgi …

14 november Tjuvarnas jul – Trollkarlens dotter (Stefan Roos, Per Simonsson) Hittebarnet Charlie, som nu funnit en familj i forne ficktjuven Kurre och pigan Gerda, känner sig utanför när Kurre och Gerda får ett eget barn. Ett kringresande tivoli passerar staden och Charlie träffar en mystisk trollkarl som visar henne en värld av magi och spänning. Men trollkarlen döljer en hemlighet … Medverkande är bland annat Gustaf Skarsgård och filmen bygger på en populär julkalender. 14 november En duva satt på en gren och funderade på tillvaron (Roy Andersson) Genom två kantstötta män som är på säljturné med skämtartiklar får vi inblick i en hisnande tillvaro, i nutid, dåtid och framtid, drömtid och i ospecificerad fantasitid. En mängd människoöden passerar revy och vi blir påminda om både livets storslagenhet och människans sårbarhet.

34

5 december Gentlemen (Mikael Marcimain) Gentlemen är historien om Henry Morgan och hans osannolika liv. Med en del kärlekshistoria och en del internationell thriller är det en fantastisk berättelse om ett virvlande samhälle i förändring i efterkrigstidens Europa. Filmen bygger på romanen med samma namn, skriven av Klas Östergren, och har alla ingredienser för att bli en av årets storfilmer.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

19 december Sune i fjällen (Gustav Åkerblom) Trodde ni att ni sett det sista av Sune? Icke! I denna tredje Sune-film (som delvis är filmad i Åre) upptäcker Sune att hans älskade Sophie ska åka till fjällen med den snygga sport-killen Santos. Vad göra? Enkelt: han övertyger hela familjen Andersson att följa med trots att de varken har råd eller kan åka skidor. En barnfavorit! 25 december Micke och Veronica (Staffan Lindberg) Årets juldagspremiär är en relationskomedi med David Hellenius i sin första huvudroll, Isabella Scorupco och inte minst härliga Suzanne Reuter. Veronika (Scorupco) faller pladask för hantverkaren Micke (Hellenius) som renoverar hennes kök på flotta Östermalm. Deras barn Fanny och Alexander har svårt att acceptera förhållandet och avskyr varandra, och semestern i den ”fina” bohuslänska skärgården nära Veronikas förmögna föräldrar blir rena klasskrocken. Räkna med både skratt och feel-good-känsla!

KULTUR

16 januari Den perfekta stöten (Alain Darborg) Tro det eller ej, men det kommer en ny Jönssonliganfilm! För att hämnas sin styvfars död samlar den briljante Charles-Ingvar Jönsson ihop en liga bestående av bedragaren Vanheden, sprängexperten Harry och inbrottsspecialisten Rocky för att göra en komplicerad stöt. CharlesIngvar har en plan … Filmen är mer av en thriller i sin karaktär än de gamla filmerna, och i rollerna ser vi helt nya ansikten än Gösta Ekman, Ulf Brunnberg och Björn Gustafson. Nostalgihöst: Pojken med guldbyxorna 1967 skrev Max Lundgren Pojken med guldbyxorna, och den blev raskt något av en klassiker för såväl 60- som 70-talister. Boken blev en hyllad TV-serie i mitten på 70-talet och nu går den som långfilm på svenska biografer i regi av Ella Lemhagen. En vanlig sommar hittar Mats ett par alldeles speciella byxor som ger obegränsade resurser och plötsligt kan alla drömmar gå i uppfyllelse! Filmen har fått fin kritik och kanske är det dags för ännu en generation att fundera över vad man hade gjort om man hade helt obegränsat med pengar. Om inte annat så kan det bli en tripp ”down memory lane” för alla vuxna. S

35


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

svenska skolan-serien

svenska iP Marina från Stockholm är rektor på Svenska skolan i Paris (SSP) som är den äldsta svenska utlandsskolan i världen. Här används svensk pedagogik enligt svensk läroplan mitt i den franska huvudstaden.

Paris

36

visar sig från sin bästa sida med strålande sol på klar himmel den här söndagen i slutet av september när Marina Rondeau och jag slår oss ner på den soliga trottoarterrassen i den livliga stadsdelen Montmartre för en intervju. Marina berättar om hur det kom sig att hon hamnade i Frankrike och Paris. Hon flyttade till Paris 1987 som utexaminerad lärare och hittade direkt en tjänst på SSP. När barnen kom var hon hemma några år med dem och varvade med att undervisa på franska språkskolor. 1996 återvände hon till SSP och är alltså sedan två år tillbaka rektor. Hennes egna två barn är nu studenter vid universitetet, ett av barnen bor för närvarande i Sverige och det andra är kvar i Paris. För dem har flerspråkigheten med franska och svenska lett vägen till ännu fler språk.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

a skolan Paris monica bravo granström

Äldsta svenska utlandsskolan Svenska skolan i Paris är den äldsta svenska utlandsskolan, grundad redan 1878. Den första större svenska inflyttningen till Paris skedde kring 1850, vilket gav upphov till en svensk skola och kyrka i närheten av Gare Du Nord, eftersom det var dit de flesta svenskar anlände. De första lokalerna med skolsal, lärarbostad, kyrksal och prästbostad byggdes på Boulevard Ornano. Senare inflyttande svenskar bosatte sig däremot oftare i de västra delarna av Paris, främst i 8:e, 16:e och 17:e arrondissementet (administrativa kvarter) och skolan och kyrkan låg för långt borta för de flesta. Därför byggdes en ny skola och kyrka på Rue Médéric (hette då Rue Guyot) i 17:e arrondissementet, där skolan fortfarande har sin adress. Lokalerna byggdes ut 1959-1960 och renoverades i början av 1990-talet. De senaste åren har man försökt hitta nya lokaler för att de nuvarande har blivit för trångbodda. Då det inte varit så lätt att hitta en passande lokal för en skola i Paris, har man istället löst det så att en del av gymnasiets undervisning sker på en lokal fransk skola. Svensk pedagogik Idag finns allt från förskola till gymnasium i skolans utbud, allt enligt svensk läroplan. Elevanta-

37


SVENSKA SKOLAN

38

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

let uppgår till ca 110 elever. SSP är en av de sex svenska utlandsskolor som har fått regeringens tillstånd att bedriva svensk gymnasieundervisning utomlands. Skolpersonalen kommer främst från Sverige, men även från andra skandinaviska länder och från Frankrike naturligtvis. Dessa faktorer gör skolan till ett bra val om man vill testa på ett år utomlands eller om man vill att barnet ska få tillgång till svensk pedagogik. Just det senare är ofta ett skäl till varför svenska föräldrar väljer SSP. I den franska skolan ser pedagogiken annorlunda ut. Lärarna agerar på ett sätt som man som svensk nog inte är van vid, bland annat med skrikande och bestraffningar. En annan fördel med SSP är att de har bättre utrustning i t.ex. NO och bild än vad de franska skolorna brukar ha. Ännu en sak som är annorlunda gentemot den franska skolan är att i den svenska pedagogiken tas det itu med svårigheter, som t.ex. dyslexi på ett annat sätt. I de franska skolorna får föräldrarna ofta ta itu med sådant själva, utanför skolan. Eleverna uppmuntras till eget ansvar för sina studier genom att de tillsammans med sina lärare planerar och utvärderar sitt veckoarbete. Vidare har varje elev sin individuella utvecklingsplan, som följs upp två gånger om året. Utveckling står i fokus och inte svårigheter.

Paris

Förskolegruppen Den svenska skolan har även ett annat förhållande till att vara utomhus, jämfört med vad som är normalt i den franska skolan. Speciellt förskolegruppen som arbetar enligt utomhuspedagogik i en större park enligt ur och skur-principen brukar få mycket uppmärksamhet. Föräldrar från andra länder brukar komma fram och fråga vilken skola det är för att de är intresserade av att anmäla sina barn. Eftermiddagsaktiviteter All undervisning förutom språkämnena och bild sker på svenska. Eftersom skolan anser att det är viktigt med en balanserad flerspråkighet om man har tänkt bo kvar i Frankrike, erbjuds därför franskspråkiga aktiviteter på eftermiddagen, utanför de officiella skolaktiviteterna, som t.ex. Zumba eller pyssel på franska. Skolan har egen matsal och den svenske kocken arbetar mycket med att ta fram ekologiska alternativ. Gymnasiet Rektor för gymnasiet är Marinas kollega Karin Gadelii. Gymnasiet utgör en stor del av skolan, eftersom många svenska elever tar möjligheten till ett utlandsår på SSP som gästelev. Det innebär att elever från tre olika skolor i Sverige


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

har chansen att komma till Paris och bo hos en fransk gästfamilj för att lära sig franska. Eleverna kommer ofta under andra året på gymnasiet. Det yttersta ansvaret för skolan har en styrelse, som hanterar ärenden som gäller skolans långsiktiga utveckling och även har ansvar för kontroll och uppföljning av kvalitet, ekonomi och säkerhet. Skolverket har en styrelserepresentant och även personalen har representanter. Undervisning i kompletterande svenska Marina berättar att skolan också erbjuder kompletterande svenska. Det innebär att barnet går i en fransk eller annan internationell skola och endast kommer några timmar i veckan till SSP, för att få undervisning i svenska utöver den vanliga skolgången. Detta är naturligtvis ett väldigt bra sätt för barnets svenska att utvecklas, även om man inte ska tro att det är det enda som barnets svenska behöver. Man måste också hålla svenskan igång hemma. Nackdelar med skolan Trots alla de ovannämnda faktorerna så är det ändå på senare år färre utlandssvenskar som väljer SSP till sina barn. Marina återger hur SSP har försökt få fram varför och de har hittat några

SVENSKA SKOLAN

faktorer. Dels är det skolans läge, man väljer helt enkelt inte SSP om man bor för långt bort. Sedan påverkar skolavgiften (nästan 10 000 EUR/ läsår för grundskolan och 11 000 EUR/skolår för gymnasiet) och till sist kan det bli svårt för eleverna att komma in på en del franska skolor senare, eftersom dessa har inträdesprov. Detta med inträdesprov tränas det på i den franska skolan, men inte i den svenska. Svenska skolan i Paris utgör hursomhelst ett bra alternativ för den som vill pröva på ett utlandsår eller för den som vill ha tillgång till den svenska pedagogiken fastän man bor utomlands. Eleverna får även ett annat perspektiv på tillvaron än i en enspråkig skola. S Källa skolans historia: 120 år Svenska Skolan i Paris – kort historik sammanställd av Carola Almqvist. www.svenskaskolanparis.com Gymnasieguiden, information om utbildningar på gymnasiet www.gymnasieguiden.se/gymnasium/ecole-su-doisede-paris Information från Skolverket om svenska utlandsskolor www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/ svensk-undervisning-i-utlandet/svenska-utlandsskolor Program från UR om utlandsskolor: www.ur.se/ Produkter/183229-Skolministeriet-Skolan-i-semesterparadiset

39


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Svenska

världens m

Distansundervisning är en utbildningsform på frammarsch och företaget Svenska Distans bedriver distansutbildningar och sommarkurser för utlandssvenska grunskolebarn. Utbildningen utgår från barnets individuella nivå och tar sikte mot de nationella målen i svenska. Möjligheten är efterfrågad av många som inte har tillgång till en svensk skola i sin närhet. Bakom företaget står Christian Benjaminsson och Göran Holm, båda med lång erfarenhet av svenskundervisning och skolutveckling både i Sverige och i utlandet. SMUL har fått sig en pratstund med dem.

40


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

a Distans

möjlighet

Louise Rybring

41


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ni bor båda i Moskva. Hur kommer det sig? ”Vi sökte oss hit för att arbeta på den svenska skolan i Moskva.” Göran som är både rektor och lärare på skolan berättar att han flyttade till Moskva och Svenska skolan för 10 år sedan och att han verkligen inte ångrat det. ”Moskva är en fantastisk stad med ett enormt utbud av allt man kan tänka sig.” Christian som tillsammans med sin fru Karolina Borg blev rekryterade till Moskva för 4 år sedan efter att tidigare arbetat med utlandsundervisning i Berlin respektive Peking, håller med om den positiva bilden av Moskva. ”Självklart finns det som i alla storstäder både plus och minus men de positiva delarna överväger helt klart, annars skulle jag inte vara kvar här”, säger Christian. ”Det är fantastiskt att kunna få ta del av och lära känna ett lands kultur samtidigt som man arbetar i ’en svensk miljö’”, flikar Karolina in. Varför startade ni Svenska Distans? ”Det var en grupp föräldrar, delvis från SWEA Moskvas dåvarande styrelse, som kontaktade oss. De hade alla ett stort intresse av att hjälpa sina flerspråkiga barn med svenskan. De ville ha professionell hjälp att ta fram individuella studieplaner på rätt nivå så att de sedan själva i hemmet lättare kunde handleda sina barn”, berättar Christian. ”Vi som var vana att ha eleverna runt omkring oss under skoldagen såg det som en utmaning att utforma distansundervisning med kvalitet och vi kunde helt enkelt inte säga nej. Vi har också sett ett ökat intresse från familjer och allmänheten gällande stärkandet av svenska utlandsbarns modersmål. Ett exempel är ju SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands), med sin Facebook-grupp och sitt e-magasin. Det är kul att så många engagerar sig.”

42

Berätta lite om vilka möjligheter svenska barn runt om i världen har att studera svenska! Det finns idag en del olika alternativ. Svenska utlandsskolor som följer svenska skolverkets direktiv finns på 19 platser runt om i världen. Några ytterligare, helt fristående skolor finns på platser t ex i Thailand. I en svensk utlandsskola studerar man alla skolämnen enligt svensk modell och får också svenska betyg.” Christian och Göran är båda rörande överens om att en svensk utlandsskola är ett fantastiskt sätt att utveckla sitt svenska modermål och

Göran Holm Ålder 42 år Yrke: Rektor/lärare Från: Bollnäs, Hälsingland

Chris Ålder 4 Yrke: L Från: T

fortsätta sin svenska. Barnen som går i svenska utlandsskolor runt om i världen visar fantastiska resultat både i svenska och i övriga ämnen. Kompletterande svenskagrupper följer sin egen kursplan och brukar bedrivas på fasta tider vid ett eller ett par tillfällen i veckan. För åk 7-9 och för vissa gymnasieprogram finns distansundervisning där lärarna finns i Stockholm. ”Och så finns då vi på Svenska Distans”, berättar Göran. ”Vi fyller en lucka i utbildningssystemet för många utlandssvenska familjer och är intresset stort. Det finns ingen annan distansaktör för just denna. Vi konkurrerar inte med någon utan ger ännu en möjlighet till en lyckad utlandsvistelse utan att äventyra svenskkunskaperna. Det ger en större möjlighet för familjer att flytta ut i världen och för företag att rekrytera de personer de vill ha även om de har barn med på resan.” Vilka studerar då med er på Svenska Distans? Svenska Distans riktar sig först och främst till de yngre åldrarna i grundskolan, upp till åk 6 och vi har nu elever som studerar med oss från världens alla hörn. Svenska Distans finns till för dem som i sin närmiljö inte har tillgång till någon svensk skola, sektion eller kompletterandegrupp. Svenska Distans finns också till för de som redan har tillgång till någon form av svensk utlandsundervisning men vill ha mer svenskt material och en


Foto: Natalia Shamsutova

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

stian Benjaminsson 41 år Lärare/utbildningsstrateg Traryd, Småland

individuell studieplan att följa hemma. Vikten av att vara förtrogen med sitt modersmål försvinner inte i och med en utlandsflytt, tvärt om. I Sverige tänker man inte på språket på samma sätt utan det bara ”rullar på” automatiskt och man omges av svenska språket oavbrutet. Som utlandssvensk är man i en utsatt situation där det gäller att planera för fortsatt språkutveckling. Kanske är det ”bara” hemma som barnen hör och får använda svenskan. Det krävs en hel del svenska i bagaget för att gå direkt in i det svenska skolsystemet och tillägna sig en svensk utbildning på bästa sätt. ”Utlandssvenska föräldrar engagerar sig ofta på ett medvetet sätt i sina barns språkutveckling. Många lever också i flerspråkiga familjer där barnen kan vara omgiven av två eller flera språk varje dag. Mina barn växer upp omgivna av tre språk och då funderar man som förälder förstås på hur man på bästa sätt kan stötta sina barn till att bli trygga med sina modersmål”, berättar Göran. ”Det gäller att dra nytta av alla språk i samklang med fortsatt utveckling av svenskan. Forskning visar ju tydligt på att ett starkt modersmål underlättar för vidare språkinlärning och framtida studier. Språk är dessutom en viktig nyckelkompetens i barnens framtid”, fortsätter han. ”Det finns massor av litteratur, forskningsrapporter och webbsidor där pro-

SVENSKA SKOLAN

blematik och idéer gällande flerspråkighet och språkinlärning beskrivs. I Svenska Distans går vi med den kunskap vi har med oss ett steg till och ser till att något faktiskt blir gjort. Hur fungerar era kurser rent praktiskt? Många som söker sig till Svenska Distans är måna om att barnen hänger med på motsvarande nivå som jämnåriga i Sverige. Vi specialsyr individuella studieplaner där vi tar sikte mot de nationella målen i svenska som finns specificerade för åk 3 och 6 (och 9). I den individuella studieplanen finns uppgifter från svenska läromedel, både traditionella böcker med tillhörande uppgifter och webbaserat material från de bästa svenska läromedelsförlagen. Eleven följer sin individuella studieplan och får handledning av någon svensktalande, oftast av en förälder i hemmet. Efter avslutad kurs får varje elev en studiedokumentation med vad man arbetat med och hur man ligger till i förhållande till de svenska kursplanerna i svenska. Ni anordnar också sommarkurser. Berätta om dem! Sommarskolorna är intensivkurser i svenska. Sommarkursen som sommaren 2014 genomfördes av Svenska Distans i samarbete med Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket blev en succé. Vi bjöd in barn i åldrarna 6 – 12 år från våra undervisningsgrupper, alla utlandsskolor, kompletterande svenskagrupper och övriga vars barn behöver stärka sitt svenska modersmål. Vi höll till på fina Sigtunainternatet och hade lektioner i form av nivåanpassad undervisning på dagarna och andra aktiviteter eftermiddag och kväll. Det krävs inga speciella förkunskaper för att vara med på Svenska Distans sommarkurs utan vi delar grupper efter nivå på svenskan. Målet med kursen förutom att ha väldigt roligt är att varje barn ska utvecklas så långt som möjligt från sin egen nivå och vi ska också göra allt för att skapa intresse och möjligheter för vidare studier i. Sommarkursen i Sigtuna kommer sommaren 2015 att ske sista veckan i juli. En liknande kurs kommer också att bli av i södra delen av Sverige men där är plats och datum ännu inte spikat. S Svenska Distans Webbadress: svenskadistans.se Sommarkursen: Sigtunaskolan 27/7-31/7 2015

43


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Starta en svensk skola - hur gör man? SMUL intervju

Titta så många böcker vi har i vårt fina bibliotek. Med böckerna håller vi igång svenskan även hemma! 44


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Visste du att man kan få bidrag från svenska staten om man startar en skola i kompletterande svenska för barn, 6-20 år, utanför Sveriges gränser? Kraven är inte många. En föräldraförening med kontonummer i Sverige, en kontaktperson, fem barn över sex år och voilà – receptet på en svensk skola i utlandet. Därutöver krävs förstås ett en hel del engagemang och jobb från föräldrar och andra. Magasinet SMUL pratade med Emma och Carolin, som startade Svenska skolan i Bologna 2009.

Hej! Hur känns det att ha startat en svensk skola? Vi är jättestolta över vår skola och tycker det är roligt att jobba med den och alla barnen som kommer till oss. Vi är en väldigt liten skola, men det gör inget. Speciellt vid högtider känns det bra att man kan fira tillsammans och ser att barnen har skapat en gemenskap som de trivs i. Hur många barn är ni i Svenska skolan i Bologna och i vilka åldrar? Vårterminen 2014 var vi tretton barn, varav åtta är stora barn mellan 6 och 10 år (som får bidrag från Skolverket) och de andra sju barnen är mellan 3 och 5 år. Till hösten vet vi inte riktigt hur många vi blir. Vi har nämligen lektionerna på lördagsförmiddagarna och då går oftast barn över 10 år i skolan i Italien. Alltså kommer nog inte de äldre barnen längre, tyvärr. Hur ofta har ni lektion och hur ser en lektion ut? Varje lördagsförmiddag har vi lektion mellan klockan tio och tolv under ungefär 37 veckor per år (som Skolverket kräver att man ska ha, för att man ska kunna få bidrag). Vi börjar med att ha samling allihop tillsammans. Vi pratar om vad som har hänt under veckan. Kanske någon har något att berätta med anknytning till Sverige. Eftersom vi har bra kontakt med föräldrarna så vet vi ju vad vi ska fråga om… Sen delar vi upp oss i tre grupper. I år var

vi Myggorna (3-4 år), Kråkorna (5-7 år) och Älgarna (7-10 år). Sången ”När kråkorna klappar takten” är vår introduktionssång, som efter ett år har börjat sitta. Vi är tre lärare som turas om med de olika grupperna. Emma jobbar med skrivande i de två äldre grupperna. De äldsta barnen har en skrivbok från Majema förlag. I år har vi jobbat med detektivserien. Kråkorna lär sig alfabetet och jobbar med bokstäver. Där använder vi Kråkes arbetsbok och läsebok som underlag. Carolin jobbar med hörövningar, där barnen får lyssna på sagor, berättelser, musiktexter och intervjuer och sen diskuteras innehållet. Den tredje gruppen med Paulina har dragit igång Sverigeprojektet, där de varje gång har olika svenska teman: samerna, Göta kanal, vikingar osv. De anpassas till de två äldre åldersgrupperna. Barnen får läsa fakta, se på filmsnuttar, titta på bilder och sen prata om temat och göra ett passande pyssel, till exempel en fin sameby. Med de minsta har vi olika teman varje gång. Ibland funkar det bra, ibland inte alls. Då får man istället låta dem leka och försöka leda leken in på svenska åtminstone. Ett tema kan vara Pippi Långstrump, cirkus eller en resa där man packar resväskan och åker till mormor och morfar. Ibland har vi lektioner med alla barnen tillsammans. En lyckad lektion var ”Ture Sventon och Semlor”-lektionen. Då pratade vi om vad en detektiv är, presenterade Ture Sventon, vi-

45


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

sade en filmsnutt, gjorde fingeravtryck och slutligen gjorde vi semlor tillsammans. En annan uppskattad sak är att bjuda in en gäst. Vi har haft en svensk basketspelare, en lärare som berättade om vikingar och en mormor som läste en saga.

46

Hur startade ni svenska skolan i Bologna? Det hela började 2009 med att Emma skickade ut ett mejl till svenskar i Bolognatrakten som fanns på en viss lista med en inbjudan till en svensk lekträff. Hon kände ingen av mammorna och papporna på listan. Några svarade att de var intresserade, så hon bjöd hem dem på fika och hade då tänkt ut lite enkla lekar och övat extra på några typiska visor. Då var barnen små, så bokstäver och annat var inte aktuellt. Sen började vi träffas ungefär en gång i månaden hemma hos varandra. Då hade vi våra lekar och sånger och den vi var hemma hos fixade fika. Det var väldigt enkelt. Efter ett tag ville vi ha något mer seriöst och regelbundet. En av mammorna jobbade på Ikea och genom henne fick vi vara på restaurangavdelningen på torsdagseftermiddagar. I Italien slutar man skolan vid halv fem, så vi träffades vid halv sex och höll på till klockan sju. Sen käkade vi korv innan vi rusade hem. Vi var mycket välorganiserade och varje lektion hade ett tema. Det kunde vara djur, siffror, färg och form, årstiderna, kroppen, skogen, transportmedel, jul … Och vi delade upp barnen i små och stora. Så småningom började det spåra ur på torsdagseftermiddagarna eftersom barnen var så trötta efter långa skoldagar. Ikea kändes som hemma och vi hade inga väggar som höll dem inne, så de sprang som galningar genom varuhuset. Vi som var ”fröknar” tyckte det blev okontrollerbart. Vi fick finna en ny lösning. Som tur var erbjöd en medlem i den svensk-italienska kulturföreningen (BOiBO) som vi hade startat ungefär ett år tidigare en gratis lokal. Med lite av pengarna från skolavgifterna under året kunde vi köpa möbler och inreda det lilla kontoret med stolar och bord och en Billy-bokhylla. Hösten 2011 kunde vi öppna en skola i egen lokal. Nu har vi haft tre läsår i skolan. Det var dock inte förrän 2012 som vi kunde be om bidrag från Skolverket. Det krävs att man har fem barn

Semlor och Ture Sventon dagen! över 6 år för att få bidrag. Fram tills dess bekostade vi allt själva genom att ta ut skolavgifter. Det gör vi fortfarande, men de som är över 6 år får lägre avgift eftersom en del av kostnaden för dem täcks med bidraget från Skolverket. Måste man följa en svensk läroplan? Var hittade ni material till lektionerna? För att barnen ska få delta i kompletterande svensk undervisning måste en av vårdnadshavarna vara svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk i hemmet. Det finns även en kursplan att följa. Den går att hitta på Skolverkets hemsida. Vi har tolkat läroplanen på vårt sätt och försöker få in svenska på så många olika sätt som möjligt. En färdig lärobok som man kan ha hela svenska skolan igenom är svår att hitta. Vi använde lektion.se en del i början där uppgifterna är rätt simpla. Vi behöver mer för att få ut max, vi har ju bara 2 timmar i veckan. Vi har som sagt skattjaktsböckerna från Majema (www.majema.se ) och Kråkes läsebok och arbetsbok (www.gleerups. se). Vi har ett superfint bibliotek (tack vare att de svenska förlagen som deltar på bokmässan i


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

TIPS

SVENSKA SKOLAN

Så startar ni en svensk skola

Teatertema med masker som vi själva gjort under lektionen Bologna varje år har donerat böcker) med både gammalt och nytt material. Det är viktigt att hålla sig à jour med nytt material så man inte bara pratar ”Astrid Lindgren-svenska” med barnen. Inför terminsstarten brukar vi lärare träffas och brainstorma fram olika teman eller ämnen att ta upp under terminen, sen utgår vi från dem och googlar fram en massa material. Och när vi utgår från böckerna så stoppar vi inte där utan utvidgar gärna temat i de olika kapitlen. På lektionen med ”Cykel”-kapitlet tog vi också upp vad varje cykeldel heter, skillnader på att cykla i Sverige och Italien osv. Vad är svårt? Det är svårt att alltid vara motiverad. Det är och har varit samma personer som varit involverade hela tiden från start. Det bästa hade varit om man delade ansvaret i en större grupp, men jag tror att våra föräldrar har blivit för bortskämda och nu förväntar de sig att allt blir serverat. De tycker nästan att det är vi som ska göra deras barn flerspråkiga. Och det är absolut inte vårt uppdrag. Med Svenska skolan vill vi ge barnen en möjlighet att träffa andra som har samma

1. Undersök hur elevunderlaget kan se ut på er ort och ordna sedan en lämplig lokal. 2. Var inte ensam ansvarig. Se till att vara en grupp engagerade människor som styr mot samma mål. 3. Engagera föräldrarna. Man kommer att behöva hjälp och dessutom måste de inse och känna vikten av att skolan finns för just deras barn. 4. Försök hitta en neutral plats. ”Hemma hos” fungerar inte i längden. 5. Leta material på nätet och hos de svenska läromedelsförlagen. Utgå från svensk kursplan för de barn som kan få stöd från Skolverket. 6. Dela upp eleverna efter ålder eller efter kunskapsnivå, beroende på aktivitet. 7. Ge inte upp! Att ge svenskättade barn möjligheten att öva sitt språk och att lära känna Sverige och dess kultur är viktigt och roligt!

traditioner, språk och vanor som de kan känna en gemenskap med. Vi vill ge dem en möjlighet att komma fram till att svenskan, Sverige och svensk kultur är positiva och roliga, spännande och intressanta. Kan vi sedan hjälpa dem på traven att läsa och skriva på svenska är det ju bara positivt. Vi KAN inte lära dem att skriva och läsa på 2 timmar i veckan. Det behövs hjälp, stöd, motivering och övning hemma också. Men vi hoppas ge dem stöd med svenskan och nyfikenhet att utforska språket på egen hand. En annan sak som är svår är de stora skillnaderna på hur mycket barnen kan. Bara för att man har tre barn i samma ålder, betyder inte det att alla tre är på samma nivå. Att hitta en balans där är jättesvårt. Ibland delar vi upp barnen i kunskapsgrupper snarare än åldersgrupper. Eftersom vi bor i en relativt liten stad och det är ingen jämn ström med nytillskott av svenskar som kommer är det svårt att få nytt engagemang. I en större stad kan man nästan räkna med ett visst nytillskott och man vet att skolan har en framtid. Slutar någon av våra elever eller för den delen lärare, då har vi kanske ingen skola kvar.

47


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vi får besök av den svenske basketspelaren Victor Gaddefors, som spelade i Virtus.

48

Vilka tips har ni att ge andra som funderar på att starta en liknande skola? Som sagt, var inte ensam om att starta en svensk skola. Se till att ha en tillräckligt stor grupp av engagerade föräldrar och andra volontärer när du startar en svensk skola, med liknande syn på betydelsen av svenska som språk. Det måste inte vara massor av barn, det kan vara bättre med färre, då har man ju chans att se till allas behov. Vi tycker det är fundamentalt att börja med svenskan redan från början av barnens liv. Det är ju i småbarnsåldern som barnen blir flerspråkiga, därför har vi tyckt det varit väldigt viktigt att ha skola även för de små. Det som är bra med förskoleverksamhet är att de akademiska kraven är mindre, och skoltiden därför enklare att organisera. Det räcker att man sjunger lite, leker lekar och pratar på svenska. Om barnen börjar skolan först vid 6-års ålder, kommer antagligen nivån på barnen att vara väldigt varierande. Vi har haft skola hemma hos varandra och på Ikea och det bästa är att vara på en neutral plats. ”Hemma hos” fungerar inte. Barnen som bor där blir antingen show-apor och ska visa alla sina grejor eller så styr och ställer de över alla eller blir arga för att någon rör deras saker. Neutral mark där man bara pratar svenska är perfekt. Vissa av barnen ”sätter på svenskan” när de kommer innanför dörren (och stänger av den när de går hem), vilket betyder att de accepte-

rar skolan som en svensktalande miljö. Det är bra att engagera föräldrarna, så att de inser vilket jobb som ligger bakom. För oss lärare känns det viktigt att de förstår och respekterar den tid och energi som vi lägger ner på den. Vi engagerar oss till 120 %, förbereder lektioner, fixar material, hittar på aktiviteter som alla ska tycka om, bakar bullar och allt möjligt annat. När föräldrarna sedan inte ens dyker upp till skolan med barnen eller när barnen själva säger att det är skittråkigt med Svenska skolan, ja, då är det inte alltid lätt att känna sig motiverad. Men som tur är vill vi att våra barn i alla fall ska ha en svensk skola att gå till, så vi fortsätter.” S Svenska skolformer i utlandet www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet Information Skolverket om kompletterande svenska www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet/kompletterande-svensk-undervisning Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) www.suf.c.se Facebook-grupp för lärare i kompletterande svenska www.facebook.com/groups/1423405937928644/ ?fref=ts


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

emma ageberg

Nya tag ny inspiration! med

Självklart kan det kännas både segt och tråkigt att återanvända gammalt övningsmaterial på svensklektionerna – igen. Lite nytt att inspireras av är därför alltid välkommet! Emma på Svenska skolan i Bologna som erbjuder kompletterande svenska, har lång erfarenhet av att jaga nytt lektionsmaterial till lektionerna i svenska och tipsar här om några nya godbitar.

Det

är jättebra med läroböcker, skrivböcker, stenciler och annat färdigt material till lektionerna om man jobbar på svensk skola i utlandet. Men det kan bli tjatigt för både barnen och lärarna om det är samma material som rullas igenom termin efter termin. Jag har haft nöjet att använda några underbara böcker som utgångsmaterial på vår skola i Bologna och de har varit så bra att jag känner att jag måste dela med mig! De fungerar utmärkt som material till en svenskträff också. Jag träffade Kristina Hoas vid buffébordet på en fest under världens största barnbokmässa i Bologna 2013. Jag berättade att vi drev en svensk skola i stan och gärna tog emot böcker som de inte orkade ta med sig tillbaka efter mässan. Kristina driver ett förlag och produktionsbolag som heter Alvina, och hon tyckte det lät så trevligt med ett svenskt bibliotek i Italien att hon gav mig en av varje bok som hon hade med sig. Hon berättade också att det fanns arbetshandledningar att ladda ner gratis från deras hemsida. Jag tackade och tog emot och var så nöjd; jag hade en hel kasse böcker med mig hem och hade dessutom träffat en trevlig förlagstjej.

Så här använde vi böckerna Ett tag senare bläddrade jag i en av böckerna: Memmo och Mysen söker efter färger av Emma Virke (som jag senare också fick nöjet att träffa). Underbart fina bilder i glada färger; illustratören jobbar med collage på ett mycket spännande sätt. Jag laddade ner arbetshandledningen och förberedde en lektion. Eftersom vi har barn i spridda åldrar (2 till 10 år) och med varierad nivå på svenskan, är det rätt (läs mycket) svårt att hitta något som passar alla. Men detta funkade ovanligt bra. Utgångspunkten var färger. Och vem tycker inte om att jobba med färger? Vi började med att läsa boken. Den är lång för de små, så vi hade frågepauser här och var, så att alla hängde med. Sen delade vi upp oss i grupper. Den ena gruppen behövde boken för att kunna leta efter saker i bilderna. Det är nämligen så att Emma Virke tycker om att gömma ansikten i sina bilder. En del är lätta att se, medan andra kan vara lite klurigare. På en sida ser grenarna utanför Memmo och Mysens runda fönster ut att ha ögon och vassa tänder, och när de gör en regnbåge blir vattenmelonen en mun och tekopparna ögon. En annan upp-

49


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Efter att ha läst “Brevet till Månen” skrev vi riktiga brev till våra förredetta skolkamrater, som nu bor i Sverige. 50


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

gift var att prata om vilken färg som passar ihop med en viss känsla. Vilken färg säger GLAD? Vilken känns LEDSEN? Och hur är färgen GUL? Gul som Memmos ryggsäck, men den kan också vara gul som en banan. Att sätta ord på känslor och synintryck är bra språkträning. När vi var trötta på att prata och diskutera ägnade vi oss åt mer kreativa aktiviteter. Med vattenfärger, penslar och svampar skapade vi regnbågar med hjälp av tekniker i handledningen. Väggarna blev fyllda av färgglada alster. Vi fortsatte sedan att göra konstverk till väggarna. Varje barn fick skriva eller rita enligt mallen Röd som rosen, Blå som himlen. Olika lustiga alternativ dök upp: blå som mina Nike Jordan-skor eller lila som min lillasysters klänning. Lektionen fungerade jättebra och på köpet var skolans väggar tjusiga med alla konstverk. Några veckor senare provade vi igen med en annan bok: Brevet till månen av samma författare. Även denna gång var arbetshandledningen en guldgruva. Det var jätteintressant att prata om brev. Det var inte många som hade fått brev och ännu färre som skrivit ett. Och vad var kuvert för något? Och frimärke? Adress? Vi skrev egna brev (de små ritade teckningar) till en före detta elev på skolan och adresserade kuverten som man ska göra och klippte ut frimärken från blad som jag skrivit ut från www.posten.se och frankerade breven. Sen stoppade jag alla brev i ett stort kuvert och vi väntar nu med spänning på att få svar. Även denna blev en av de mest lyckade lektionerna under året. Nu har jag en bok som ligger på lut till den nya terminen: Emblas universum av Majken Pollack (text) och Sara Lundberg (illustration). Bokens olika teman är lek, drama och syskon. Det ska bli väldigt intressant att prata om universum med barnen. Vill ni läsa mer om böckerna, ladda ner handledningarna eller bara läsa mer om förlaget, gå in på www.alvinaforlag.se. Detta är en varm rekommendation från mig som är mamma till tre svensk-italienska barn, lärare på svenska skolan och allmän bokälskare! Hör gärna av er till Magasinet SMUL (info@magasinetsmul.com) och berätta hur ni använde dessa eller andra böcker, eller hur ni brukar arbeta på just era skolor. S

SVENSKA SKOLAN

Boktips med arbetshandledning (Böckernas teman passar olika åldrar) •

Memmo och Mysen bråkar i vinden – Känslor, väder och vind samt rörelse, riktning och rum.

Ester Arg och Daisy Galej – Boken handlar om laddade känslor som ilska.

Aldo - en kille med finess – Yrken, Två eller tre dimensioner? och Ge upp eller kämpa på.

Spinderella Tarantella – Faktasaga om korsspindelns liv.

William Morris bok – Om konst och naturen.

Memmo och Mysen söker efter färger – Bilder och färger, bokstäver och ord samt väder och natur.

Sötaste Klara – Tar upp många viktiga frågor kring risker och möjligheter på internet, självförtroende och problemet med pedofili och grooming.

Emblas universum – Lek och fantasi, drama och teater samt syskon.

TEMA Vatten – Här finns bland annat kompletterande fakta, diskussionsfrågor, fler experiment och en hel avdelning med idéer för hur man kan arbeta med ”vattenmatte”.

Brevet till månen – Månen och rymden, resor och adresser, frimärken och brev.

51


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

P OLI T ISK Sverige eft Mikael Sundström

52

är statsvetarnas julafton över för den här gången. Resultatet blev i runda slängar som vi förutspått; det rödgröna blocket blev större än Alliansen, men utan att håva hem en egen majoritet. De flesta av oss överraskades av Sverigedemokraterna som kammade hem ett par procent mer än någon opinionsundersökning antytt. Det i sig är intressant: varför har alla opinionsundersökningar, inklusive ValU som genomförs direkt när väljarna kommit ut från vallokalerna och av hävd varit träffsäker, missat målet med SD? En gissning är att det fortfarande handlar om att en del av SD:s väljare misstänker att de riskerar att skambeläggas, vilket gör att de helt enkelt säger att de röstat på ett annat parti. Sverigedemokraternas stora framgångar är det som mest upptagit den politiska debatten efter valet. I förra numret av SMUL diskuterade jag kort en väsentlig faktor, nämligen att många väljare är mer eller mindre kritiska till storleken på i synnerhet asylinvandringen, men att det bildats en ”åsiktskorridor” i detta politikområde mellan SD och övriga partier. Även om man bara känner sig ”invandringskritisk light” så finns det helt enkelt inga partier att vända sig till. Alla andra partier har klumpat ihop sig långt ute vid den s.k. kosmopolitiska polen, där invandringskritik, om än aldrig så light, sällan ens diskuteras. Där finns alltså en politisk ”marknad” som övriga partier inte förmår, eller vill, utnyttja. Fredrik Reinfeldt höll under slutet av valrörelsen

ett mycket omdiskuterat tal där han bad svenskarna att öppna sina hjärtan för att ta emot fler flyktingar i samband med det förödande inbördeskriget i Syrien. Reinfeldt hyser en genuin avsky mot främlingsfientlighet, och de kommande kostnader han identifierade i talet tycks helt logiska. Krasst valtaktiskt var det förmodligen inte det bästa draget, och siffrorna visar också att stora väljarströmmar gick från Moderaterna till SD. Det finns helt enkelt många väljare som kräver att deras oro för växande flyktingströmmar fångas upp av det politiska systemet. Några av mina statsvetarkollegor pekar också på en kompletterande variabel. Även om nu ett parti ”äger” en viktig politisk fråga (som SD äger invandringsfrågan) så måste man också ha kapacitet att fånga upp de intresserade väljarna. Det kräver organisatorisk kompetens. Ett parti som i praktiken bara klarar att lägga ut valsedlarna på borden i vallokalerna men i övrigt är osynliga kan inte utnyttja sin fulla potential. SD har gradvis byggt upp sin organisatoriska professionalitet så att den allt mer påminner om andra partiers. Detta gäller i synnerhet i södra Sverige, där man nu funnits med ett tag i olika kommuners fullmäktige. Sett ur det perspektivet så finns det all anledning för andra partier att oroa sig, för det borde betyda att Skåne och Blekinge ger en vink om framtiden för SD i resten av landet. Om de sydliga landskapen nu inte är exceptionella utom att SD är bättre och bredare organiserade där, så finns det inget som


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

K A N A LYS: ter valet säger att SD inte kan bli ett 20-procentsparti vad det lider – eller ännu större. I Sjöbo kammade SD hem nästan 30 % i riksdagsvalet. Det faktum att man hela tiden bryter ny mark i nordligare delar av Sverige säger något liknande. Feministiskt initiativs avslutande spurt är också något som detta val kommer att bli hågkommet för. Fi fångade upp 3,1 % av rösterna – en oerhörd framryckning jämfört med 2010 när man fick 0,4 %. Hur gick det till? Man kan säga att alla vindar blåste förmånligt på en gång. Feministiskt initiativ gick bra i Europaparlamentsvalet vilket skänkte ny legitimitet och seriositet; media uppskattade den nya vinkel på valet som erbjöds av Fi. Partiet åtnjöt en gradvis stigande formkurva i opinionen. Viktigast var kanske att en tanke slog rot nära valet, nämligen den att Fi på något sätt kanske kunde neutralisera de växande Sverigedemokraterna genom att säkra en majoritet för den rödgröna sidan. Det senare argumentet imponerade inte så värst mycket på statsvetarkåren eftersom de flesta av Fi:s röster i vilket fall som helst hämtades från de rödgröna. Tvärtom fanns det en risk, som också kom att besannas, att röster på Fi skulle bli helt bortkastade för de rödgröna om partiet inte kom in. Sett politiskt var valet trots allt en framgång för Feministiskt initiativ. Förutom att jämställdhetsfrågor har fått ökad synlighet och relevans, så passerade partiet en viktig gräns då de fick mer än 2,5 % av rösterna. Det gör att Fi får statligt partistöd under mandatperioden och på ett

helt nytt sätt kan professionalisera sin organisation. Påminner vi oss nu argumentet att en professionell organisation också har bättre möjligheter att fånga upp sina potentiella väljare så borde deras chanser inför 2018 års val radikalt ha förbättrats. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet gick sämre än vad opinionsanalytikerna hade förutspått. I båda fallen har Feministiskt initiativ dragit till sig väljare på slutet, men i synnerhet Miljöpartiet går konsekvent sämre i val än i opinionen under mellanvalsperioder. Exakt vad det kan bero på är svårt att fastställa, men en anledning är säkert att miljöfrågor tenderar att underordnas rena plånboksfrågor när det verkligen hettar till. 2014 ägnade Alliansen dessutom stora omsorger åt att peka ut Miljöpartiet som en ekonomisk säkerhetsrisk för Sverige, i och med, som Allianspartierna presenterade det, stora ofinansierade reformer, vilket också kan ha spelat in. Ett strategiskt misstag som kanske ändå inte påverkat resultatet i stort, var att Miljöpartiet aktivt medverkade i en kamp om den opinionsmässiga tredjeplatsen, som efter hand nästan kom att bli ett eget mål. Jag tyckte hela tiden det var en obegriplig taktik. Visserligen kändes det säkert glädjande när man verkligen nådde den hett åtrådda positionen i olika opinionsmätningar, och visst kunde detta entusiasmera medlemmar och valarbetare, men den glädjen lär ju ha raderats av motsvarande missmod när

53


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Camilla Svensk

54

SD ryckte förbi i opinionen. Eftersom man dessutom överhuvudtaget inte tävlar om samma väljare som SD, hade det i min mening varit klokare att under valrörelsen helt ignorera det relativt tveksamma värdet med en pallplats. Miljöpartiets väljare kan trots det dåliga valresultatet åtminstone glädjas åt att man för första gången i sin historia faktiskt får vara med och bilda regering. Löfven identifierade tidigt partiet som politisk parhäst, medan Vänsterpartiet hölls på armslängds avstånd (med all säkerhet för att deras kravprofil skulle göra det helt omöjligt att samarbeta med ett eller flera borgerliga partier vilket Löfven gärna vill). Som Alliansens småpartier har upptäckt så är det ingen dans på rosor att vara en junior partner i en koalitionsregering. Det gäller för övrigt inte bara i Sverige: Liberal Democrats i UK går på knäna i opinionen efter samarbetet med Tories. Det finns, kärvt uttryckt, en påtaglig risk att Miljöpartiet kommer att få betala för sin regeringsmedverkan i form av bristande opinionsstöd. En liten tröst för Vänsterpartiet, månne, som kommer att kunna utöva inflytande över den parlamentariskt svaga regeringen utan att behöva ta aktivt regeringsansvar? Valresultatet har inneburit en helt ny och komplicerad parlamentarisk situation, med en osedvanligt svag minoritetsregering vid rodret. Allianspartierna tycks än så länge helt ointresserade av att kompromissa trots Löfvens ihärdiga inviter och politiskt kostsamma karantän av Vänsterpartiet (som alltså säkert delvis berodde på en önskan att underlätta samar-

bete högerut). Betyder då detta att vi har nyval (eller ”extra val” som det formellt heter) att vänta? Nja. Det finns förvisso gott om revanschism bland borgerliga väljare, där man anar en längtan att få en ny chans. Det vore dock överraskande om det verkligen skulle inträffa – senast det skedde var 1958, och vi har haft högst komplicerade parlamentariska situationer däremellan. Det som gör ett extra val särskilt osannolikt är att en trolig vinnare skulle bli Sverigedemokraterna som då kan hävda att man varit fullt beredda att diskutera med övriga partier, men att deras utsträckta hand bryskt slagits undan. Moderaterna skulle därtill ha svårt att driva en effektiv valrörelse innan nästa vår när Fredrik Reinfeldt ersätts som partiledare (Reinfeldts abrupta beslut att avgå kom oväntat och har kritiserats av partivänner och borgerliga observatörer just på grund av att det stökiga parlamentariska läget). Under den kommande mandatperioden lär ytterligare någon eller några partiledare få bita i gräset. Intern kritik luftas just nu i Folkpartiet där det finns röster som tycker att Jan Björklund måste betala priset för partiets näst sämsta resultat någonsin. Inom Kristdemokraterna förekom redan under förra mandatperioden högljutt knorrande som slutade med en formell partiledarstrid. Det kan bli knepigt för Göran Hägglund att överleva politiskt ända till 2018. Trots att Centern också backade så riktas ingen liknande kritik mot Annie Lööfs ledarskap. Skälet är nog att Centern var så illa ute i opinionen framför allt under 2013 att upphämtningen ändå ses som en liten seger. Inom partiet ser man därför med viss förhoppning på framtiden. I en stukad Allians där Moderaterna av nödtvång måste blicka inåt så kan Annie Lööf, åtminstone tillfälligt, dra på sig ledartröjan i oppositionsarbetet (några glada Centeroptimister har till och med döpt detta sakernas läge till ”Annieansen”). Avslutningsvis så innebär valresultatet att mycket makt nu hamnar där det egentligen var tänkt: i riksdagen. Eftersom regeringen behöver stöd utanför sin lilla tvåpartikoalition måste ständiga förhandlingar ske i kammaren och dess utskott. Det är i sig intressant, och något vi statsvetare, och många med oss, intresserat kommer att följa. S

m sv

A in t li a d m a r s i

M i d b v h h d A F f F B G m fl

T H o t M ä s i t 1

G e s d V a b a n u


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Kan våra nya regeringsmedlemmar andra språk än svenska och engelska? Har några bott utomlands?

Alla nya regeringsmedlemmar uppger nte sina språkkunskaper eller utlandsvistelser på ett systematiskt sätt, men med ite pusslande blir det tydligt att vi har ett antal nya ministrar med kunskaper i andra språk än svenska och engelska, samt med erfarenhet av att bo eller studera i ett annat land än Sverige. Av tjugotre ministrar har minst åtta ministrar kunskaper i fler språk (35 %), och minst tio (43 %) har bott andra länder än Sverige.

Mer specifikt har Åsa Regnér en fil kand tyska och spanska, och talar förutom dessa språk även portugisiska. Hon har bott i Tyskland och i Bolivia. Isabella Lövin har bott i Bryssel och i Bologna och har studerat italienska. Margot Wallström har bott i Bryssel i flera år. Magdalena Andersson har studerat vid Harvard i USA. Annika Strandhäll har bott och arbetat i Frankrike. Gabriel Wikström har studerat franska vid Mälardalens högskola och i Frankrike, samt spanska i Spanien. Alice Bah Kuhnke har dessutom en pappa från Ghana, men vi har inte hittat någon information om huruvida hon växte upp i ett flerspråkigt hem.

Tre ministrar är födda utomlands. Aida Hadzialic är född i Bosnien-Hercegovina och flyttade till Sverige som 4-åring. Hon talar bosniska, kroatiska och serbiska. Mehmet Kaplan är född i Turkiet. Det är även Ibrahim Baylan som kom till Sverige som 8-åring. Ardalan Shekarabi är född Manchester i Storbritannien och växte upp i Iran. Han kom till Sverige som 10-åring.

Gustav Fridolin har avlagt en kandidatexamen vid Stockholms universitets institution för orientaliska språk, men om detta omfattar språkstudier är otydligt. Värt att notera är att han trots avsaknad av utlandsvistelser i sitt CV har utgett boken Från Vittsjö till världen: om global apartheid och alla oss som vill någon annanstans. Kanske Fridolin är en blivande utlandssvensk?

Den nya regeringen – vilka är de?

Sveriges regering har 23 nya ministrar, med 18 från det socialdemokratiska partiet och 5 från miljöpartiet. Statsminister Stefan Löfven (S)

Civilminister Ardalan Shekarabi (S)

Minister för strategi- & framtidsfrågor samt nordiskt samarbete Kristina Persson (S)

Finansmarknads- & konsumentminister, bitr. finansminister Per Bolund (MP)

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S)

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottminister Gabriel Wikström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)

Inrikesminister Anders Ygeman (S)

Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S)

Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP)

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Infrastrukturminister Annika Johansson (S)

Energiminister Ibrahim Baylan (S)

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S)

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Biståndsminister Isabella Lövin (MP)

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Klimat- och miljöminister, vice statsminister Åsa Romson (MP)

55


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Cecilia Book Nikololovski

Sverige i vårt hjärta

D

et hela började med ett inlägg på SMUL:s Facebook-sida av Paulina i Italien: ”Nu är det snart dags att åka tillbaka till Italien efter över två härliga veckor hemma i Sverige. Några saker som jag har reflekterat över såhär ett år sedan förra besöket: • Ketchuphyllan i mataffären har växt sig enormt stor (den upptar nu lika mycket plats som grissini i Italien). • Ååååh, vad de kör långsamt svenskarna när jag nu har antagit italiensk körstil. • När blev allsång populärt för folk under 50 år? • Har alla vuxna ett regnställ i Sverige? I Italien hade de alla sprungit runt med paraply eller plastpåsar på huvudet.

Trendslavar Man hinner inte mer än att landa på svensk mark förrän man kan se vad säsongens eller årets trend är. Trender följs slaviskt nästan som uniformer. 2014 har var och varannan tjej eller kvinna mönstrade, tunna, fladdriga byxor och fancy handväska. Det lååånga raka håret på alla unga tjejer fortsätter även detta år.

Vad upplever ni för ’underligheter’ i Sverige när ni kommer hem efter en längre tid utomlands?” Tråden fick 198 kommentarer! Och illustratören Cecilia Book Nikololovki som bor i Prag blev inspirerad: ”Igenkänningsfaktorn fick mig att skratta och min kreativitet att hoppa högt. Finns Ketchup det fler som ser vad jag ser, tänkte jag & lösgodis medan jag tecknade några av de svenska Ketchuphyllan blir lite längre konstigheterna som jag gillade bäst. Allför varje år och lösgodiset ska sång på Skansen, Systembolaget och bubbelvatten i miljoner konstiga smaker spa- vi inte ens tala om. Halva affären är ju som en enda stor gottisbutik rar jag till nästa gång.” 56

med nya spektakulära färger och former (läs e-nummer) att frossa på vid fredagsmyset.

www.c

V F D m f


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Safet y Sverige first!? so säkerhe m har sånt fo k t och s å får m us på och nyt an k tja Minst s mobiltelefonen öra bil agt mot sägelse hej vilt! fullt.

ccillustrator.com/blog

Viva la Kommunaltrafik Försökt åka buss på din Sverigeresa? Du har väl förbetalt busskort eller mobiltelefon med särskild app speciellt för denna betalning!?

Lagom Att vara lagom trevlig funkar bäst i Sverige. Att säga Hej! och Ha en bra dag! till kassörskan kan vara too much om du inte vill upplevas som flirtig, konstig eller alkoholpåverkad.

Och vinnaren är.... Sist men inte minst, svenskar ger Sverige utmärkelsen ”bäst i världen” i alla kategorier. Ja, det finns ju inte ens egentligen några konkurrenter om du frågar vilken svensk som helst. Sverige är ju ledande inom allt … eller?!

57


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Utlandssvensken som satte Sverige på världskartan linda Engfeldt

Källor: wikipedia.org, nobelprize.org, ”Das aktuelle wissen.de Lexikon”, tryckt 2004

Alfred Bernhard Nobel

föddes den 21:a oktober 1833 i Stockholm och dog 1896, 63 år gammal, i San Remo, Italien. Han var kemist, uppfinnare, ingenjör, industrialist, donator och stiftare. Hans pappa var uppfinnaren Immanuel Nobel d.y. och mamma Andriett Nobel, född Ahlsell. Alfred Nobel var ett av åtta barn (enbart fyra levde till vuxen ålder). Familjen flyttade 1842 till Sankt Petersburg. Flytten skedde efter att pappans mekanikverkstad hade gått i konkurs och familjen var fattig. Familjen lyckades bygga upp ett nytt industriföretag som var mycket framgångsrikt ända fram till den ryska revolutionen. Alfred studerade på fem olika språk i fem länder, varför han kunde tala fem språk flytande: svenska, ryska, engelska, franska och tyska. Han arbetade också som kemist på flera utländska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. Där träffade han nitroglycerinets upptäckare, Ascanio Sobrero. 1863 flyttade Alfred och hans pappa tillbaka till Sverige. Alfred, som då var 29 år, började studera sprängämnen, framförallt nitroglycerin. Vid ett experiment i försöksfabriken Heleneborg omkom alla närvarande och även brodern Emil Nobel. Den svåra olyckan avskräckte honom dock inte och han lyckades få kapital till att bygga två fabriker; en i Vinterviken nära Stockholm och en vid Krümmel utanför Hamburg. Uppfinnaren Nobel låg bakom flera uppfinningar som öppnande upp för nya möjligheter och förde utveck58

lingen framåt på många områden: • Dynamiten. Genom att blanda nitroglycerin med kiselgur (kvartshaltig jordart) från floden Elbes stränder, fick Nobel fram en stabil och formbar deg med sprängkraft. • Spränggelatin. Gelatinet består av nitroglycerin blandat med bomullskrut (nitrocellulosa) och kan även användas under vatten. • Tändhatten. Det är en liten laddning som antänder andra sprängämnen via en stubintråd. • Gasbrännare med avsevärt förbättrad säkerhet, inspirerad av en explosion orsakad av gasljus på en teater i Paris. Av hans drygt 350 patent är dynamiten det mest kända. Han har även fått ett grundämne uppkallat efter sig, nämligen nobelium med atomnummer 102. Industrimagnaten Nobel grundade fabriker runtom i världen, framför allt i Europa och Nordamerika, för att kunna exploatera sina uppfinningar, men han intresserade sig även för företag inom andra branscher. Hans patent runt sprängstoff ledde till framgångsrika industrier inom sprängteknik och vapentillverkning. Tillsammans med sina bröder grundade han oljeutvinningsföretaget Branobel, som på kort tid blev världens näst största oljeföretag. Nobelpriset Trots att Alfred Nobel avled 1896 delades det första Nobelpriset inte ut förrän 1901. Nobel var vid sin död bosatt i Italien och var då mycket förmögen. Han hade förutom i Sverige också varit bosatt i Frankrike en stor del av sitt liv och en


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Visste du att Alfred Nobel bodde större delen av sitt liv utomlands och att han pratade fem språk? Vem var han och varför instiftade han Nobelpriset? SMUL ger dig svaren. eventuell arvskatt var förstås intressant för alla tre länderna. Därför uppstod det en tvist om i vilket land han ansågs hört hemma i. Eftersom han testamenterade nästan hela sitt arv till Nobelprisen uppstod skepsis, vilket ytterligare drog ut på godkännandet av testamentet. För att genomföra hans vilja bildades Nobelstiftelsen för att ta hand om förmögenheten, 31 miljoner kronor, och för att organisera priserna. Alfred Nobels vilja med priset var att det skulle ”komma mänsklighetet till den största nytta”. Han var under sin livstid intresserad av såväl vetenskap som av konst. Vid sidan av sitt naturvetenskapliga arbete skrev han även skönlitterära alster. Hans åsikter i fredsfrågor lär ha påverkats starkt av grevinnan Bertha Kinsky, som arbetade som hans assistent. De utvecklade en nära vänskap och hon var mycket engagerad i fredsrörelsen. Ur detta lade han fast att priset skulle delas ut för enastående arbete eller upptäckter inom dessa sex kategorier: fysik, kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Utmärkelsen i ekonomisk vetenskap är egentligen inget Nobelpris utan instiftades 1968, då Sveriges riksbank firade 300-årsjubileum. Det delas ut på den svenska nobelprisutdelningen till minne av Alfred Nobel och jämställs ofta med de andra priserna. Festligheterna Nobelpriset delas ut i Stockholm med undantag av fredspriset som delas ut i Oslo. Pristagarna utses av skandinaviska kommittéer och får stor uppmärksamhet internationellt. Det anses som det mest prestigefulla priset inom varje kategori och dess storlek bestäms av Nobelstiftelsens inkomster det året. Det är en ansenlig summa som

delas ut. 1901 var summan 150 782 kr för att år 2012 ha stigit till ca 8 miljoner kronor. Pristagarna får även ett diplom och en medalj. Utdelningen sker på Nobels årsdag, den 10 december, som i Sverige kallas Nobeldagen. Förutom fredspriset, som delas ut vid norska Nobelinstitutet i Oslo, sker utdelningen i Stockholms konserthus vid Hötorget, vilket kännetecknas av den ljusblå fasaden med kolosskolonner av granit. Nobelpriset överräcks vid ceremonin i konserthuset av kungen. Den efterföljande banketten i Stockholms stadshus, vackert beläget vid Riddarfjärden på Kungsholmen, följs av internationell media. Den svenska kungafamiljen deltar som hedersgäster och drottningen sitter alltid till bords bredvid Nobelstiftelsens ordförande, som är festens värd. Pristagarna håller vid sittningen var sitt tal, som brukar vara av det lättsammare slaget. Banketten hålls i Blå hallen. Namnet sägs den ha fått, för att den ursprungligen skulle ha målats blå, men då arkitekten Ragnar Östberg såg den med de murade mörkröda tegelväggarna tyckte han att den var vackrare så och lät bli att lägga på blå puts. Efter trerättersmiddagen fortsätter det med dans i Gyllene salen en trappa upp. Här är det inte svårt att härleda namnet. Väggarna visar bilder ur svensk historia och kända svenska personer. Då bilderna skapats av ca 18,6 miljoner mosaikbitar av färgat glas och guld, skimrar hela salen när den belyses. Efter Nobelfesten, anordnas en inofficiell efterfest, Nobel Night Cap, där pressen inte får tillträde. Det är fyra studentkårer som turas om att anordna efterfesten, där Nobelpristagarna i en mer privat sfär kan slå klackarna i taket in på småtimmarna. S

59


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Längtan tillbaka

SVERIGE

monica bravo granström

Jonas Selberg Augustséns längtan till ensamheten ute i naturen ledde till ett uppmärksammat dokumentärfilmsprojekt utanför byn Harads i Norrbotten. Projektet har nu blivit ett turistmål för gäster från när och fjärran tack vare Britta Jonsson Lindvalls engagemang i hembygden.

Visst

60

kan man bli irriterad över vissa svenska fenomen när man är där på besök, men om man är borta en längre tid från Sverige kommer den nästan alltid – längtan hem. Man saknar nära och kära, kanelbullar, leverpastej, lösgodis ... Eller – om man kommer från norra delarna av Sverige – ensamheten. Att få vara riktigt ensam ute i naturen. Så kände filmregissören Jonas Selberg Augustsén. Han bor i Stockholm och längtade hem till de norrländska vidderna och bestämde sig 2008 för att bygga en trädkoja uppe i sina gamla hemtrakter, utanför Harads i Norrbotten. Projektet skildras i dokumentären Trädälskaren som gav honom Bo Widerberg-stipendiet. Jonas trädkojsbygge fick stor uppmärksamhet. I närheten, i det lilla samhället Harads med ca 600 invånare, drev Britta Jonsson Lindvall ett litet pensionat och började hyra ut kojan till in-

tresserade. Långsamt växte sedan idén att göra något större av det hela. Både Britta och hennes man Kent var engagerade i hemtrakten och de funderade på hur man skulle kunna locka fler besökare och skapa fler arbetstillfällen i bygden. Fem arkitekter – fem rum Kent arbetade som syokonsulent på en skola och hade ett eget företag vid sidan om där han organiserade fiskeresor. På en av dessa resor deltog flera välkända arkitekter. Kent lade fram idén och de nappade. Fem arkitekter skulle designa varsin trädkoja. Trädkojorna, rummen, fick som sig bör spännande namn på engelska – The Cabin, The Mirrorcube, The Bird’s Nest, The Blue Cone, The UFO. Rummet Dragonfly har sedan tillkommit. Först var tanken att utvidga till 24 rum, men man insåg att attraktionskraften skulle vara större om det bara fanns ett fåtal rum.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Jag träffar Kent utanför Brittas Pensionat i Harads och får gå runt och titta på rummen innan intervjun. Det är en mäktig syn där de hänger uppe i träden, ganska tätt intill varandra. För många är The Mirrorcube, spegelkuben, av arkitekterna Bolle Tham & Martin Videgård den mest imponerande. Det är ett kubiskt rum med spegelglas som ytterväggar. Naturen speglas vackert i rummet och från vissa vinklar verkar det närmast smälta in i naturen och försvinna. Kent berättar att det är många som ber särskilt om det här rummet. Rummet The Bird’s Nest, fågelboet, är nog det som tilltalar vår barnsliga sida mest, gjort av grenar och kvistar som det verkar vara. Ufot däremot är det som de riktiga barnen finner allra häftigast där det hänger i luften med trappan ner mot marken, som om det just hade landat. The Blue Cone är faktiskt inte blått, utan rött. Arkitekten hade först tänkt sig grönt, för

Foto: Treehotel • www.treehotel.se/en-press

till träden att det skulle smälta in i naturen, sedan blått för att passa mot himlens blå färg. Till slut blev det dock rödorange för att rummet skulle sticka ut mer. Men då var namnet redan satt! Rummen är fästa med kraftiga järnringar runt trädens stammar som går att expandera i takt med att träden växer. Rummen är vinterbonade och har toalett och handfat. Kent berättar att det kommer flest gäster under vinterhalvåret, förmodligen för att det är ännu mer exotiskt då för långväga gäster. Besökare från hela världen Besökarna kommer från hela världen och de utländska gästerna dominerar. Svenskar är de en stor grupp, samt engelsmän, men även många australiensare och amerikaner tar sig ända vägen till Harads. Jag undrar om tyskarna, eftersom jag själv bor i Tyskland, men Kent menar att de faktiskt inte utgör en så stor grupp, de

61


SVERIGE

62

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

har nog inte riktigt hittat hit än. Det har dock många företag gjort. De har utnyttjat platsen till fotograferingar eller reklamfilmer, exempelvis Volvos reklamfilm med Kent som kan ses på YouTube www.youtube. com/watch?v=uTdpitW8uOs. Även internationella företag kommer hit; nu i sommar var amerikanska tidningen Vogue och tyska TVkanalen Galileo här. Treehotel strävar dock efter att hålla en låg profil vid kändisbesök och annonserar inte ut sådana visiter i förväg, och endast i efterhand om personen i fråga ger sitt medgivande. Vid kronprinsessan Victoria och kronprins Daniels besök 2010 var det annorlunda, det var ett officiellt besök under deras Norrlandsresa. Vid det tillfället namngavs även en stig efter kronprinsessan. Om man väljer att inte bo i kojorna (priserna

är ganska exklusiva, även de), kan man välja att bo på Brittas Pensionat i 50-talsstil och sen ta en promenad under rummen (mot en avgift). Ishotellet i Jukkasjärvi ligger inte långt därifrån så många väljer att kombinera utflyktsmålen under en resa. Vad är det då som lockar med trädhotell? Det finns trädhotell på många olika ställen i världen. I boken ”Tree houses. Baumhäuschen.” från Taschen kan man hitta en del av dem. Är det då så att vi människor vill tillbaka till träden? Eller är det minnen från när vi byggde egna trädkojor som barn? En längtan hem? Vad det än är, är de unika rummen uppe i träden i Harads en spektakulär syn väl värt ett besök. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

S Foto: Treehotel • www.treehotel.se/en-press


0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Svenska uppfinningar på världsturné emma ageberg

Sverige är ett uppfinningsrikt land. Trepunktsbilbälte, pacemaker och mobiltelefoni har erövrat världen, skapat jobb och välfärd. Många stora idéer kommer från Sverige, trots den relativt lilla befolkningen. Svenska Institutet (www.si.se) har uppmärksammat detta och skapat en världsturnerande utställning som heter Swedish innovations. Med utställningen vill man sprida vetskapen om att Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och en attraktiv studienation. Första anhalten på turnén var Stanford, Silicon Valley, 2011. Den har sedan visats i nio andra amerikanska städer samt Kanada, Brasilien, Kina, Japan, Tyskland och Sydkorea. Just nu pågår utställningen i Jakarta, Indonesien. Utställningen ger en inblick i svenska uppfinningar från tjugo nyuppstartade företag som kanske kommer att bli de ledande företagen i Sverige i framtiden. Man har även ett omfattande program med ett stort utbud av presentationer, seminarier, workshops mm som är anpassade till respektive stad och land. Här kan ni läsa om några av de senaste svenska företagen och uppfinningarna som presenteras på utställningen:

3 64

Bioservo Technologies

Krafttillförande handske Den krafttillförande, användarvänliga Servohandsken är framtagen för personer med nedsatt handfunktion. Den är smidig som en vanlig handske samtidigt som den kompenserar och tillför handkraft och styrka när användaren behöver stärka sitt grepp. Servohandsken består av två delar, handsken samt en lättburen kraftenhet, servoväskan, som kan bäras i skärpet eller bältet vid midjan, på ryggen eller på bröstet. Tack vare den låga totalvikten på ca 700 gram är tyngden knappt märkbar för användaren. www.bioservo.com

2

Solvatten

Ett säkert vattenrening på solenergi Solvatten är en patenterad hållare som använder enba för att rena kontaminerat vat roorganismer som orsakar sjukdomar. Det är ett enkelt, prisvärt sätt att tillhandahålla vatten. Solvatten-enheten inn vatten och en speciell indika vattnet är redo att dr www.solvatten.s

Alla foto: www.si.se


2

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1

Mutewatch

Minikamera för vardagsfotografering Narrative Clip fångar ditt liv på bild automatiskt. Du behöver bara sätta på den och så tar den 5-megapixelbilder med GPS var 30:e sekund, och på så sätt har du ett “fotografiskt minne”! Med iPhone- eller Android-appen kan man sen lätt dela dem på sociala medier eller bara ha dem för sig själv. www.getnarrative.com

n

gssystem

5

TEKNIK

4

Tyst pekskärmsklocka Mutewatch är världens första pekskärmsklocka, en pionjär inom “smartklockor”. Klockans design döljer en pekskärm som man aktiverar genom att röra den. För att komma åt de smarta funktionerna – klocka, timer, tidtagarur, väckarklocka – räcker det att man vickar på handen och rör siffrorna. Klockan vibrerar tyst när tiden har gått ut, så du vet att det är dags att sluta med det du håller på med, åka i väg eller vad du nu har programmerat. Företaget vill göra människor mer medvetna (?!) med den tysta vibrationen. www.mutewatch.com

Narrative

portabel beart solenergi tten från mikvattenburna tillförlitligt och rent hushållsnehåller 10 liter ator visar när rickas. se

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

MyFC

“Grön” mobiltelefonladdare PowerTrekk är en portabel bränslecellsladdare som används av människor som bor eller är borta från elektriska nät. Den förser med omedelbar energi var som helst till elektrisk utrustning så som mobiltelefoner, digitala kameror och GPS:er. PowerTrekk är en 2-i-1-lösning som är både ett bärbart batteripaket och en bränslecell. www.powertrekk.com S

Läs mer om utställningen och de andra fantastiska svenska uppfinningarna här: www.si.se/kalender/jakartanasta-for-innovative-sweden

65


0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

hat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

mobbning

censur

kränkning

nättroll

socia

Plötsligt dyker hen upp i en Facebookgrupp eller i kommentarsektionen under en officiell webbsida. En person som sprider förödelse och aggression runt sig. Föga intresserad av att hitta gemensamma punkter i er kommunikation. Diskussionen som hittills varit givande blir plötsligt rörig och ologisk, kanske till och med hotande eller hatisk. Inom kort lämnar du sidan, gruppen eller stänger av aviseringarna. I alla fall om inte administratören reagerar och tillrättavisar eller stänger av personen i fråga. För om administratören är lite bevandrad i sociala medier så har hen radarn inställd på den frekventa förekomsten av nättroll, det fenomen som du plötsligt råkat ut för. Som ansvarig måste man idag agera moderator för att skapa ett konstruktivt innehåll.

66


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ala medier

gift

trollfilter

anonym

Nättroll näthat:

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

osmakligt

&

Lena Normén-Younger

giftet i sociala medier egreppet troll har använts länge i nordisk folktro. I vissa delar av Sverige sågs troll som utdöda (södra Sverige), människoliknande (mellersta Sverige) eller som synonyma med vittran (norra Sverige). Enligt folktron på 1800-talet var de sociala men hade moraliska värderingar som inte liknande människornas. På samma sätt är dagens nättroll förtjusta i kommunikation, men har avvikande värderingar om vad som är acceptabelt att uttrycka på nätet. Definitionen av nättroll varierar beroende på källa och mellan länder. I Sverige innehöll språkrådets nyordslista för 2011 ordet ”trollfilter”. Betydelsen uppgavs vara ”åtgärder för att förhindra nättroll, alltså person som anonymt kommer med osakliga och ofta osmakliga kommentarer till tidningars nätartiklar”. Idag är det inte bara e-versionen av tidningar som drabbas, utan nättrolleri sker i alla sociala medier (bloggar, Facebook och Instagram). Om personen i fråga använder kränkande språk eller hot faller detta inom ramen för det som juridiskt sett definieras som näthat. Kränkningarna kan även ske genom publicering av bilder eller videoklipp på internet. Numera har de flesta svenska dagstidningar trollfilter. Tidigare var det vanligt att lämna kommentarsektionerna öppna och låta alla som ville kommentera. Men innan man ropar ”censur!” kan det vara värt att minnas hur diskussionerna såg ut. Långa, aggressiva med ständiga per-

B

sonangrepp. Det ena otrevligare än det andra, och ofta kunde man som läsare undra vem som gömde sig bakom vissa speciellt hatiska inlägg. En olycklig människa som utövade sin aggression på den stora men distanserade värld som internet och dess användare kan utgöra? Eller en människa med stor kommunikationsvana och skicklighet som avser att skada vissa grupper av anhängare av en viss åsikt, värderingar eller trossystem? Sanningen ligger kanske någonstans mittemellan. Det finns olika typer av hat och mobbing online med skilda orsaker. I Nordamerika tenderar man att skilja mellan folk som mobbar andra på nätet (engelskans cyberbullying) och nättroll, medan man i Sverige ser det som att allt antisocialt beteende på internet utförs av nättroll. Ett hatiskt nättroll kan liknas lite vid ett hårigt troll. Lätta att särskilja p.g.a. av sin avsaknad av samvete och tydliga elakheter. Ofta också med en anonym signatur som de fegt gömmer sig bakom. Välklädda nättroll kan vara lite svårare att identifierade. Dessa uppträder i vanliga internet-diskussioner om allehanda ämnen och verkar vara som du och jag, speciellt eftersom de har en personlig profil. I alla fall tills de börjar debattera och delge dig sina åsikter. De följer reglerna och undviker personangrepp, men är intensiva i språk och frekvens av inlägg. Nättroll eftersträvar konfrontation och kaos, genom att

67


0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ABC i psykologi

nom femsiffriga skadeloppsbestånd. Programserien visar en mörk sida av verkligheten. Framförallt hur många som hänger på en aktiv förtalskampanj utan att ifrågasätta den, och hur få som inser att förtal är förtal vilket är olagligt, oavsett om det sker på nätet eller i verkliga livet.

Narcissism – Sjuklig självupptagenhet.

Vad kan man då göra när man träffar på håriga eller välklädda nättroll? När du råkar ut för den första och värsta sorten, finns det några enkla saker du kan göra för att skydda dig. Först bör du kontakta polisen. Det är också bra att på en gång försöka säkra bevisning genom att ta skärmdumpar, eller ett fotografi, som visar den kränkande uppgiften. Låt också någon annan, t.ex. en vän, se den kränkande uppgiften genom att skicka en länk eller liknande. Detta för att din vän ska kunna vittna om att skärmdumpen eller fotografiet inte är manipulerat utan att det överensstämmer med verkligheten. Du kan också kontakta Juridikinstitutet; en ideell organisation som arbetar mot internetrelaterade kränkningar, genom att ge stöd åt de som kränkts och genom att verka för opinionsbildning och upplysning. Om du råkar ut för det välklädda nättrollet som inte utövar regelrätt näthat, men som stör en diskussion och inte leder den framåt, kontakta administratören för det forum som du diskuterar i. Speciellt om personen utövar vad som kallas härskartekniker: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, bestraffning och påförande av skuld och skam. Ett tankeexperiment kan vara att föreställa sig diskussionen i verkligheten för att se om den är socialt godtagbar. Om en person dominerar på ett påstridigt sätt som går emot koncensus med hjälp av de tekniker som nämns ovan, kan man som meddebattör be personen ta ett steg tillbaka. Om hen svarar med att bli ännu mer aktiv, kan man rapportera personens inlägg vilket hjälper administratören göra en bedömning. Som administratör bör man utdela en varning först. Det kan vara att man sveps iväg i ett resonemang som man har ett starkt intresse i, utan för dess skull vara ett illasinnat nättroll. Om man inte vill utesluta personen i fråga från det sociala forum man diskuterar i (vilket för de flesta administratörer kanske är det enklaste men inte alltid det mest konstruktiva tilltaget) finns motstrategier. Följande har utvecklats av

Machiavellianism – man skyr inga medel för att nå sitt mål.

Psykopati – avsaknad av empati. Sadism – att uppleva njutning av att tillfoga en annan människa fysisk eller psykisk skada.

68

trycka på diskussionspartners ömma punkter, vilket får motparten att verka löjliga eller överkänsliga. De är aggressiva, använder omväxlande frågor som taktik för att vinna sympati som okunniga och underlägsna, varpå de byter taktik och använder vasst tillyxade argument som ställer diskussionen på sin spets genom att göra deltagare arga eller uppgivna. Faktiskt kan de ta över en debatt och ta sig an tio personers motsatta åsikt – helt själv. Den nyligen publicerade studien ”Trolls just want to have fun” visar att håriga nättroll till större grad lider av personlighetsstörningar inom den s.k. mörka tetraden (the Dark Tetrad of personalities). Denna typ av nättroll lider i större grad av machiavellianism1, narcissism2 och psykopati3 men framförallt framträdande är egenskapen sadism4. Denna får dem att njuta av att andra människors lidande, även om det sker på internet. Debattglädjen som välklädda nättroll har är dock inte associerad med sadism, utan snarare narcissism. Näthat är en omdiskuterad företeelse i Sverige och omvärlden. Hemma har den gett upphov till TV 3-serien ”Trolljägarna” med Robert Aschberg som programledare. Serien handlar om hur Aschberg spårar upp personer, som anonymt sprider hatfulla och kränkande kommentarer på nätet mot enskilda individet. Till sin hjälp har Aschberg Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet, som assisterar honom i att driva ige-


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Källor

Ditte Eile och kollegor för att motverka härskartekniker i deras vardag som doktorander vid Stockholms Universitet, men här anpassats för att gälla nätdiskussioner. 1. Synliggörande: Lyssna, ge gensvar och konstruktiv kritik. Synliggör du andra sprids positiva ringar och du blir själv indirekt synlig. 2. Respektera: Bemöt andra seriöst, stötta och ställ frågor om vad andra tycker. 3. Informera: Var noga med att inkludera alla. Redovisa diskussioner som förts när alla inte varit med on någon undrar vad som diskuterats. 4. Var konstruktiv: Förutsätt att alla gör så gott de kan. Anklaga inte någon som postat något som du inte håller med om, utan tala t.ex. om varför det blev jobbigt av en viss typ av inlägg eller påstående. Fråga hur de tänkte när de postade något utan att utgå från att du vet svaret. 5. Bekräfta dig själv och andra: Se de val och normer du själv och andra har gjort med positiva och inte fördömande ögon. Motstrategier till härskartekniker har aktivt använts i Facebook-gruppen för SMUL sedan gruppen startades 2012, och är nog ett stort skäl till att samtalsklimatet är så väl fungerande som det är idag, trots dess 4200 medlem-

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK

mar. Nättroll och näthat är annars två vanligt förekommande företeelser på nätet, eftersom människor som har sociala problem eller antisociala beteenden tenderar att ha ett frekvent internet bruk. För att begränsa den skada de kan åstadkomma i diskussionsforum och direkt riktade mot personer i form av mobbing och förföljelse, måste vi som användare hjälpa till att hålla ordning. Under diskussioner kan och bör man alltid fråga sig om ens kommentarer varit acceptabla om man hade fört samtalet i ett verkligt rum istället för ett virtuellt. Nätet är ett verktyg som förlänger verkligheten - inte ett separat universum där rådande lagar och regler inte tillämpas. Blir man kränkt har man rätt att protestera, och som administratör har man skyldighet att skydda följare från att bli mobbade eller nedtryckta. Det verbala filter som de flesta av oss bär i verkligheten och som silar bort olämpliga eller stötande verbala kommentarer, ska också tillämpas på nätet. Men det är slående hur många som skakar av sig sitt verbala filter när de börjar diskutera på nätet. För att överkomma detta måste vi utan sociala problem eller sadistiska tendenser trycka på vikten av att hålla en konstruktiv ton. Varför? Eftersom medmänsklighet är central i ett civiliserat samhälle. S

Juridikinstitutet – Institutet för Juridik och Internet (IJI), www.juridikinstitutet.se Robert Aschbergs ”Trolljägarna, del 1”, TV3 Erin E. Buckels, Paul D. Trapnell, Delroy L. Paulhus. Personality and Individual Differences, Volume 67, September 2014, Pages 97-102 Annika Larsson. Stå emot härskarteknikerna. Lärarnas Nyheter. Förskolan 2010-11-10 16:19

69


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

INTERVJUspecial

Fotbollssveriges framtid formas utomlands? 70

monica bravo granström


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Filip Rettig är en ganska vanlig 16-åring som gillar att spela fotboll. Det som skiljer honom från mängden är att han gör det så bra att han spelar i Bundesliga Rasen Ballsport Leipzigs juniorlag och att han har varit med på svenska landslagssamlingar trots att han är född i Tyskland.

M

amma Heléne bjuder på kladdkaka när vi kommer på besök hos familjen Rettig i Überlingen i södra Tyskland en solig eftermiddag. I ett nafs går kladdkakan åt när vi pratar om olika ämnen utifrån utlandssvenskars perspektiv. Filip är hemma från internat i Leipzig i en vecka, men snart bär det av på träningsläger. Även pappa Jürgen, bröderna Niklas (tvillingbror) och Linus (18) är hemma. Bara storasyster Hanna (21) är borta. Familjens historia är en ganska så typisk utlandssvensk historia. Heléne från Stockholm och Jürgen från södra Tyskland träffades i Schweiz där de båda jobbade på ett sjukhus. Heléne hade bara tänkt stanna kvar ett år, men tycke uppstod och nu bor familjen i makens hemtrakter med fyra barn i tonåren och uppåt.

Missar Zlatanbesök

Filip berättar lite besviket att Zlatan ska komma till Leipzig med sitt lag PSG samma dag som han själv åker iväg på träningsläger. Men han har i alla fall läst Zla-

tanboken, även om den nu har försvunnit på internatet där han bor; alla de andra killarna vill nämligen också läsa den. Filip började som många andra barn spela fotboll i det lokala laget med grannbarnen. Ganska snabbt förstod man att han var en spelare utöver det vanliga. Efter grundskolan tog därför familjen beslutet att skicka honom till internat i Bregenz, Österrike, en dryg timmes bilfärd från hemstaden. Mamma Heléne tillbringade åtskilliga timmar i bilen för besök under veckan och hämtning på helgen. Jag frågar hur det är att bo på internat, långt bort från resten av familjen. Filip svarar att han hellre bor på internat än i en annan familj, som han gjorde ett år i Stuttgart, för hur snäll och välmenande familjen än är, så blir du inte en del av familjen. Och mammas svenska makaronipudding får man ju ändå inte i en tysk familj. Och Korv Stroganoff ska vi bara inte tänka på. Filip går i en skola i Leipzig som har ett nära samarbete med klubben som han spelar i. Skolan börjar tidigt, redan

71


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

INTERVJU kvart över sju och slutar vid tretiden. De har inga läxor, men många små prov för att kontrollera att de verkligen pluggar. Om man inte sköter studierna kan det bli svårt att få fortsätta på skolan.

Svenskan i tonårssvacka

”Alla barnen förstår mig när jag pratar på svenska, men de föredrar oftast att svara på tyska”, säger mamma Heléne. Hon berättar att det gick bra med svenskan så länge barnen var små, men ju äldre de blev, och ju fler egna aktiviteter de hade, desto trögare gick det. Men storasyster Hanna har nu återupptagit svenskan med svensklektioner på universitetet. Det är något man ser i många familjer med flera språk; att språket som inte talas av omgivningen genomgår en svacka i tonåren, för att sedan borstas av igen i 20-årsåldern. En fråga som barn med flera kulturer ofta får är vad de känner sig som, svensk eller tysk, eller både och. Även jag ställer den frågan och svaret blir både och. Brodern Niklas menar på att det är bra med två pass. Inte alla länder tycker om tyskar och då är det bra att komma med det svenska passet, svenskar är oftast omtyckta överallt. Bröderna tycker också att det är bra att kunna flera språk för att kunna kommunicera med fler människor. Förebilder i det svenska landslaget för Filip är förstås Zlatan, men även Sebastian Larsson nämns. Filip är förresten ganska lik honom. Oscar Wendt som nu 72

spelar i Borussia Dortmund nämns också. Annars är det Marco Reus och Mario Götze i det tyska landslaget som är förebilder. (Intervjun gjordes innan Götze avgjorde VM-finalen i Brasilien, red. anm.)

Framtiden

Vid tiden för intervjun – i mitten av juli – bär det snart av till Leipzig igen. Filip hoppas kunna medverka vid fler svenska landslagssamlingar. Den senaste fick han tacka nej till, eftersom egna laget just då hade en viktig match. Filip har ett ungdomskontrakt med Leipzig (han får internatet sponsrat) och de vill förstås ha sina viktiga spelare med vid avgörande matcher. I framtiden vill Filip spela i någon av de större tyska klubbarna, gärna Dortmund, men även engelska ligan är attraktiv tycker han, trots mina protester att den engelska klubbfotbollen inte är speciellt stark och att de bästa spelarna inte är engelsmän. Vi går ner till sjön (Bodensjön) för att killarna ska få spela lite fotboll. Min son Erik (9 år) är med och får spela lite med Filip. Sedan tar vi avsked av Filip för denna gång, han måste ut och springa. För även på semestern måste man på den här nivån hålla sig i form, speciellt efter mammas läckra kladdkaka. Kan detta vara Fotbollssveriges framtidshopp – dessa ungdomar som växer upp utanför Sverige och får en annan slags fotbollsundervisning? S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

INTERVJU med Filip Rettig

Från vänster: äldsta brodern Linus, Filip, mamma Heléne, tvillingbror Niklas

Fotboll vid Bodensjön 73


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Minecra

FÖR BARN

Magasinet SM år, och Wilde, i Vancouver m och en kanade om datorspel.

Experterna Thor och Wilde

V

ilket datorspel är det roligaste att spela? ”Jag gillar Minecraft”, säger Thor och Wilde instämmer. Det är ett svenskt datorspel som skapades av Notch, som egentligen heter Markus Alexej Persson. Han föddes i Stockholm 1979. Men efter ett tag tyckte han att det var för mycket arbete med Minecraft och tog då hjälp av Jeb, som egentligen heter Jens Bergensten. Han är också svensk och är lika gammal som Notch.

74

Vad går Minecraft ut på? ”Minecraft är ett spel som kräver att man är kreativ”, säger Thor. ”Det går ut på tre saker”, säger Wilde. ”Det första är att över-

leva, det andra är att bygga hus och det tredje är hantverk och pyssel. Man gör t.ex. brädor som man kan bygga hus med”. ”Man kan spela Minecraft på två olika sätt: med Creative eller Survival. I det första använder man sin fantasi och bygger allt från början”, berättar Thor. ”Alla byggstenar finns och man får bygga utan att bli avbruten. Med Creative har jag byggt massor av saker, t.ex. ett megastort hus, ett bibliotek, ett flytande slott, mammas och pappas drömhus, ett hus till min bror Wilde och en restaurang.” Thor fortsätter att berätta. ”Med Survival dyker det upp monster som t.ex. Creeper som försöker döda en. Man kan också bli jagad och skadad av spelare som man inte


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

aft äger!

FÖR BARN

ABC

MUL pratar med Thor, 9 7. De är bröder som bor med en svensk mamma ensisk pappa. Vi pratar

för Minecraft Creeper – Ett grönt monster som man måste akta sig för. Om man inte gör det kan man explodera. Enderman – En människoliknande varelse om blir aggressiv först när man tittar på den. Ender Lord – En gubbe med en stor stav som går runt i sin stora pyramid och vaktar den och hypnotiserar sina fångar. Notch – Minecrafts skapare.

känner eller kompisar om man försöker bekämpa varandra. Spelet går ut på att överleva. Det gör man genom att hela tiden försöka skydda sig själv. Man kan t.ex. ta olika trolldrycker. En tar man för att läka skador och sår som man kan få när ett monster försöker döda en, om man trillar ner från ett berg eller om man drunknar. En annan trolldryck tar man för att bli snabbare. Det är jättebra om man blir jagad av ett monster”. Vilket gillar ni bäst? Survival eller Creative? ”Egentligen gillar jag både Creative och Survival lika mycket”, säger Thor. ”Jag gillar Survival bäst, eftersom jag älskar att pyssla och göra hantverk”, säger Wilde.

Slenderman – Han stjäl själar från människor, mest från barn. Stampylongnose – En engelsk kille som bara spelar Minecraft och lägger upp filmer på YouTube. www.youtube.com/user/stampylongnose. Steve – Första Minecraft-gubben som man kunde spela med. Nu finns det fler. TNT – Ett block som tänder och exploderar om man slår till det. 75


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

”Jag har skapat hus, vapen och rustningar”, säger han nöjt. ”Nu när det är halloween ska jag skära pumpor i spelet.” Är det bättre att spela Minecraft på dator eller surfplatta? ”Det är bättre på datorn. Därför att man kan göra mer saker. T.ex. så kan man bygga portar, det går inte på iPaden. Portarna är som dörrar mellan olika världar.” Vad är det roligaste med Minecraft? ”Man kan spela med sina vänner även om man inte är i samma rum”, säger Thor. ”T.ex., så spelar jag med min bästis Romeo vissa kvällar, fastän han är hemma hos sig och jag är hemma hos mig.” Har ni spelat det på svenska någon gång? ”Nej, men det ska jag testa”, säger Thor. ”När jag spelar med mina kompisar så pratar vi engelska på Skype eller Facetime samtidigt som vi spelar. Jag har en kompis i Stockholm som heter Gustav som jag ska börja spela med via nätet. Med honom pratar jag alltid svenska”.

76

Vad kan man göra för att bli bra på Minecraft? ”Man måste öva sig genom att spela”, menar Thor. ”Jag får inte spela mer än

två timmar i veckan, men då spelar jag nästan bara Minecraft. Just nu läser jag svenska hemma på söndagar (Svenska Distans) och då får jag extra speltid efter att jag gjort färdigt. Det är kul eftersom jag spelar tillsammans med mina kompisar som jag läser svenska med. Vi kopplar in oss på samma server och spelar i varandras världar.” ”Thor lär mig”, säger Wilde. ”Och Romeo. Och så tittar vi på Stampy.” Thor nickar instämmande. ”Stampylongnose spelar in sig själv medan han spelar. Vi brukar titta på honom på lördagar när vi äter lördagsgodis. Han har en egen YouTube-kanal med massor av videor där han gör saker i båda spelen.” ”Och så kan man läsa böcker. Det finns fyra böcker som berättar om hur man spelar Minecraft”. Vad är det bästa med Minecraft? ”Att man kan spela med kompisar”, säger Thor och Wilde samtidigt.

Tips!

Köp Minecraft! Ladda inte ner de gratisversioner som finns på nätet eftersom man då får mycket spyware. Sök på Minecraft och ditt land så hittar du den officiella Minecraft-sidan för ditt land där du kan ladda ner det för ca 200 SEK. S


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Hur är det med slangen?

BOKTIPS Böckerna som Thor pratar om finns översatta till svenska och kan köpas på Bokus.com. De gavs ut på förlaget Egmont Kids Media Nordic 2013 som nu har bytt namn till Egmont Publishing och ger ut serietidningar som t.ex. Bamse. Författarna till böckerna om Minecraft är Stephanie Milton, Paul Soares Jr och Jordan Maron. På Bokus finns tre böcker: 1) Minecraft: Nybörjarens handbok, 2) Minecraft: Stridshandboken och 3) Minecraft: Bygghandboken. Den fjärde boken i samlingen som på engelska heter Minecraft: Restone verkar inte ha blivit översatt än. Denna handlar om gruvdrift och hur man gör metaller och strömkretsar. Böckerna är bra att läsa i startfasen av att man spelar Minecraft och tar också upp säkerhet och hur man beter sig på nätet för att vara trygg. Man kan spela Minecraft med andra okända spelare och kommunicera med dem via chattar, och böckerna tar upp att man inte ska ge ut information om var man går i skolan eller var man bor. Böckerna kostar ca 85 SEK.

Vet ni vad slang betyder? Det kan så klart vara slangen som mamma vattnar trädgårdslandet med, men det kan också vara en förenklad version av ett ord. Ett nyskapande. Ni kanske kan en massa slangord på era andra språk, men hur är det med svenska slangord? SMUL tänkte att ni kunde öva lite på svenska slangord som används på Internet. Testa sen om mamma eller pappa kan dem!

IT-slang

Databas festival = Mycket snack om teknik. Fulhack = Snabbt skriven, dåligt gjord datakod. Gå och basta = Nu slutar jag lyssna på dej, se ViH. Kackigt = Risigt, sjukt, dåligt eller skönt. Whats up med XX? = Vad är det med XX? ViH = Vi hörs, du är dålig, nu slutar jag lyssna på dig. Steka = Strunta i något. Koka = Skapa något. Giffar = Bilder i giff- format. PL-flott = Fingeravtryck på skärmen när projektledarna varit framme och tryckt/tyckt till. Källa: www.aftonbladet.se

77


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Korsord

Pyssel på

HITTA

Orden ne Hittar du

Svaret kom

Ordklasser

M

A

K

U

I

R

B

Ö

S

O

A

C

N

R

D

M

Kan ni skillnader på substantiv, verb eller adjektiv? Lös problemet. Det ska bli en mening. Gör så här: Ringa in alla substantiv med rött, alla verb med grönt och adjektiven med blått. Ta sen de första bokstäverna och bilda de två första orden av substantiven, sen ett ord av verben och sist ett ord av adjektiven.

78


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

svenska

A ORDEN

edan går att finna i rutan med bokstäver. u några som vi missat?

mmer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

BÅT

A

F

T

B

L

A

N

U

I

F

V

Å

J

I

FISK

R

S

A

E

P

T

K

SAND

Ö

K

S

H

I

D

R

MUSSLA

O

L

Å

L

R

U

A

KRABBA

C

Ä

S

P

A

M

B

PIRAT

R

D

K

Y

T

S

B

SNÄCKA

M

S

N

Ä

C

K

A

SOL

vem är detta? Hitta hennes namn på sidorna 80 och 81 och färglägg henne.

tips

ROLIG GRAMMATIKHJÄLP

GrammatikBolaget på ur.se Möt Mats på lagret, Britt-Inger i receptionen och ordkonstnären Peter när de hittar nya och enkla sätt att förstå grammatiska termer och ordklasser. På Grammatikbolaget visar vi hur roligt och enkelt det är med grammatik - och hur man både kan sjunga och prata om grammatik på ett annorlunda sätt. Eller som Britt-Inger brukar säga: ”Ingen panik, det är bara grammatik!” Det finns även material relaterat till enskilda program. Lärarhandledning.

MYSIG

GA

SPRIN

ROLIG ARMBA ND SKRATTA

KANELBULL

E GRÖN

TRÅKIG ER HÅLL A KLEN

nyckelpiga

VÄLJA NYSA

G ARTI MÖRK

JORDGU

GRÄVLING

BBE

ARG

ILSKEN ARM

KLIA 79


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vill du bli brevvän med någon av dessa barn? Skicka ett mejl (eller be mamma eller pappa) till monica@magasinetsmul.com och ange din ålder, dina intressen och din adress, så hör det barnet av sig till dig.

BREVVA ameli

10 år , x e al a, Turkiet

ungefär i Alany n o g å tjej na n Vill gär der, kille eller ilål elst ma H . samma l l o r ngen spelar i pisar t. kontak : leka med kom en Intress fotboll. la och spe

A

e, 9 år Går i 3e klass i G olde Född i Sv erige, me n, CO, USA n USA som 10-måna flyttade till d Intresse ers bebis n: dockor, k Fotboll, skidåkn in ompisar, husdjure g, hund och n (en en katt) .

L

K

A

ELSA, 7 år

Går i 2a k

lass i Gold en, CO, USA Född i Den ver, men ä r svensk m edborgare Intressen : Fotboll, skidåknin g, barbies , LEGO, kom pisar, Fro zen, husdju ren (en hund och en katt). 80

LINNEA,

N

6 år Vancouver, Kanada Intressen: d jur, klättra i tr leka med do ckor, böcker äd, , film, godis, att åk a skidor och simma.


FÖR BARN

:

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ANNER S

INGRID

, 6 år Bodens jön, Tys kla Sprallig tjej som nd lär sig s just kriva. Intress en ut sig, h : sjunga, klä ästar, le k med do ckor, go a dis. , 7 årnmark NORhA nsa. amn, Da a och da tr Köpen ita, klät r : n e s s Intre

OSCAR

U A

DALY, Dublin , Irlan 6 år Intres d sen: L ego, fo squash tboll o . ch

MARIA

, snar Kreta, G rekland t 15 år Gärna m e tjejer i a d både killar o ch ndra lä nder. Intress en sor, pro : musik, film, r menade er, djur.

I

VICTOR, 12 år

C

T

Köpenhamn, Danmark Intressen: av musik, sjunger i kör och på Operan i Köpenhamn. Spelar också gitarr. Tycker också om att spela fotboll och att spela FIFA 14.

81


Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA PLATS-SPECIAL Familjeliv mat & recept KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad eller annan surfplatta. SMUL kommer att publiceras två gånger per år. Första numret publicerades den 1 maj. Följ oss Facebook för nyheter eller titta in på webbsida: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: Monica Bravo Granström monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Profile for Magasinet SMUL

Magasinet SMUL nummer 2 2014  

Nummer 2 publicerades den 31 oktober 2014 och har 25 artiklar fördelade över 82 sidor. Reportagen fokuserar på sommarläger i Sverige, svensk...

Magasinet SMUL nummer 2 2014  

Nummer 2 publicerades den 31 oktober 2014 och har 25 artiklar fördelade över 82 sidor. Reportagen fokuserar på sommarläger i Sverige, svensk...

Advertisement