Page 1

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr 7 - maj 2017

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

Modersmål Men fadersmål då? BASELPAPPAN

Foto: freepik.com

Konsten att skriva sig till läsning Skandinaviska skolan i Hamburg 5 pappor i olika länder Christer Fuglesang Föräldraledighet

PAPPA special

1


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 7 FLERSPRÅKIGHET

KULTUR 22 26 28 30

En Baselpappas Betraktelser När Billy och Ivar inte räcker till Mamma & son tycker till om samma bok Vår egen bokklubb – en rejäl dos svenska för läsglada SMUL:are 31 Bladen brinner

AUSTONAUT

Christer Fuglesang

Foto: privat

06 Skiljer sig mäns & kvinnors språk med barnen åt? 08 Konsten att skriva sig till läsning 12 Christer Fuglesang: astronaut, utlandssvensk & barnboksförfattare 18 Avhandling om flerspråkighet & språkanvändning bland svensktalande ungdomar 20 Modersmål - men fadersmål då?

Foto:privat

SVENSKA SKOLAN

32 Jag läser - SMUL-akademins första kurs 38 Skandinaviska skolan i Hamburg 42 Uppskattad nätverkskonferens för svenska skolor down under

LENA NORMÉN-YOUNGER

Magasinet SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands). lena@magasinetsmul.com 2

för alla


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

Baselpappas innehåll BETRAKTELSER

Magasinet SMUL nummer 7

SVERIGE

44 Är Sverige bäst? Tema: Föräldraledighet 52 Plugga utomlands i Sverige! 54 Runstenar, en länk till vår historia 56 En stad flyttar - Kirunas unika stadsomvandling 59 Fem kuriosa fakta om Sverige & svenskarna

TEKNIK

62 Vardagsprat via favoritappen

FÖR BARN

64 SMULAN - massa saker för barn

MEDVERKANDE I SMUL NUMMER 7 Chefredaktör: Monica Bravo Granström Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger Art director: Emma Ageberg Redaktionsmedarbetare: Roma Bratt, Linnea Edmark, Linda Engfeldt, Jessica Giandomenico, Tilde Isaksson, Therese Loreskär, Carina Middendorf och Linnea Wetterberg Korrekturläsare: Anna Walldorf

Skandinaviska skolan i Hamburg

EMMA AGEBERG

SMUL:s Art Director som jobbar med grafisk formgivning hemma på vingården i Bologna, Italien.

emma@magasinetsmul.com 3


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Svenska på grundskolenivå för barn i utlandet

www.svenskadistans.se

för 11-19 åringar med behöriga svensklärare

w w w. g l o b a l s v e n s k a . c o m

4


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ett

Chefredaktörens rader

nytt nummer av Magainet SMUL är ute och i detta nummer har vi koncentrerat oss på papporna. SMUL är ju en förkortning av Svenska som Modersmål Utomlands, men det är inte bara mödrar som är SMUL:are. Även män finns med, men representerar dock bara 11 %. Vi har funderat på varför utifrån olika perspektiv och bjuder in er att fortsätta diskutera detta i våra kanaler. I detta nummer har vi fler pappor än vanligt med. Linda Engfeldt träffade Christer Fuglesang i Stockholm för en intervju och diskuterade hans perspektiv på flerspråkigheten och föräldraskap efter många år utomlands. Missa inte heller Marie Rydenvalds avhandling om utlandssvenska ungdomars språkanvändning. Baselpappan, Jonas Medin, bloggar vanligtvis om sitt liv som utlandssvensk pappa och har i detta nummer skrivit en krönika med fler funderingar. I kulturdelen har vi flera artiklar om böcker, som Carina Middendorf har skrivit. Visste du förresten att SMUL även har en bokklubb? Kanske har du även hört talas om SMUL-akademin med kurser i svenska? Om detta får du mer information i svenska skoldelen a v Lena Normén-Younger, som verkligen gör en insats för de svenska barnen och ungdomarna i världen. I denna del får du även information om Skandinaviska skolan i Hamburg och en lärarkonferens i Australien. Artikelserien ”Är Sverige bäst” fortsätter, denna gången med det alltid heta ämnet föräldraledighet. Hur ser denna ut i olika delar av världen? Jessica Giandomenico lotsar oss genom de snåriga regelverken. I Sverige-delen kan du även läsa kuriosa fakta om runstenar i serien Sveriges naturoch kulturskatter. Och kanske har du funderingar om utbytesstudier? I detta nummer hittar du svaren! Vi har frågat er SMUL:are hur ni kommunicerar skriftligt i dagens samhälle med personer som tränare och lärare. Det visade sig vara ganska stora skillander mellan olika länder om detta sker digitalt eller i pappersform. I SMULAN längst bak i tidningen finns som vanligt godbitar till barnen. Vår juniorreporter Tilde Isaksson som bor på Teneriffa har tillsammans med Therese SMUL:s chefredaktör bor i södra Tyskland Loreskär skrivit ett pappareportage – om och jobbar med flerspråkighet runt om i pappor i olika delar av världen. Therese hela världen. Här med två medarbetare: skriver även om gymnastik, hur funkar (Kultur) det? Om du har lust att publicera egna böcker, får du tips även om appen Wattpad, och (Sverige). där du kan göra det. SMUL:a på! S monica@magasinetsmul.com

MONICA BRAVO GRANSTRÖM CARINA MIDDENDORF LINDA ENGFELDT

5


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Skiljer sig mäns & språk med

FLERSPRÅKIGHET

6

Detta nummer ägnar sig speciellt åt de utlandssvenska papporna. SMUL har i skrivande stund bara 11% av män som följare. När det gäller språkfrågor kan man därför undra om flerspråkiga mammor och pappors språk med barnen skiljer sig åt? Magasinet SMUL har tittat närmar på de få studier som finns i ämnet.

Foto: Ann-Sofi Rosenkvist - Imagebank Sweden

Detta nummer ägnar sig speciellt åt papporna. SMUL har i skrivande stund bara 11 % manliga följare. När det gäller språkfrågor kan man därför undra om flerspråkiga mammor och pappors språk med barnen skiljer sig åt? Detta är inte något som det forskas speciellt intensivt om, men det finns några studier och Magasinet SMUL har tittat på detta.

Foto: Ann-Sofi Rosenkvist - Imagebank Sweden

MONICA BRAVO GRANSTRÖM


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

& kvinnors

FLERSPRÅKIGHET

Mer anpassat språk Män och kvinnor använder språk med sina barn på olika sätt. En studie som presenterades vid Acoustical Society of Americas årliga kongress 2015 av forskare vid Washington State University (USA) visade på att pappor anpassar sitt språk mindre när de talar med sina barn. Variationer i ljudstyrka, tempo, frekvens och rytm är bara något av det som kännetecknar hur en mamma talar till sitt barn. En pappa anpassar inte talet på samma sätt utan behåller samma intonation som vid samtal med en vuxen. Studien visade på att en genomsnittlig amerikansk pappa bara gör små anpassningar när han talar till sitt barn. Han väljer kanske lättare ord eller en annorlunda volym, men skillnaderna jämfört med vardagligt tal är små. På det sättet kan pappans sätt att prata bli en länk till omvärlden för barnet. Mammans tal präglas däremot i regel av känslomässigt färgad intonation och sjungande prosodi. Hon använder sig mer av ”baby talk”, ett anpassat språk för barnen. Sättet som mamman talar på tolkas ofta som en metod för att skapa närhet till barnet. Enligt forskarna fungerar pappans tal i stället som en dörr till omvärlden. Eftersom han i mindre utsträckning anpassar talet utgör han ett första steg till en miljö där långt ifrån alla anpassar sig till barnet. Forskarna anser därför att mammans och pappans olika sätt att tala kompletterar varandra. Läs mer om detta: www.spokane.wsu.edu/extra/2015/05/19/who-uses-baby-talk-more-moms-or-dads/

Större effekt om pappa läser En annan studie visar en större effekt om pappan läser för barnet, istället för mamman. Barnets fantasi utvecklas mer eftersom papporna ställer fler abstrakta frågor vid läsningen. Elisabeth Duursma vid universitetet i Wollongong, Australien, visar på att effekten blir speciellt stor om pappor läser för barn under två år. Eftersom läsning i stort sett

Foto: Ann-Sofi Rosenkvist Imagebank Sweden

barnen åt?

är en kvinnlig aktivitet blir läsning med pappor en speciell aktivitet som får barnen att lyssna mer uppmärksamt. Detta är bra för barns språkinlärning då de blir ännu mer kognitivt utmanade. Läs mer om detta:

www.telegraph.co.uk/news/health/children/11895432/Bedtime-stories-its-betterif-dad-reads-them.html

Pappornas roll stor betydelse En annan studie styrker betydelsen som pappor spelar i barnens utveckling, i både språkliga och kognitiva aspekter. Studier från Michigan State University (USA) visar på att betydelsen är större än vad man har trott tidigare, både på kort och lång sikt. Effekter av föräldrars stress och mentala hälsoproblem undersöktes. Speciellt under småbarnsåren hade föräldrarnas mentala hälsa stor effekten på barnens utveckling. Det visades även på hur viktigt det är att papporna är delaktig i barnens uppfostran, inte bara i det ekonomiska. Detta kan ur ett svenskt perspektiv te sig som självklart, men det är inte så i alla samhällen. www.msutoday.msu.edu/news/2016/dads-play-key-role-in-child-development/

Här skulle naturligtvis vara intressant att undersöka om det finns skillnader mellan pappor i olika länder. En tendens man kan tycka sig se är att svenska (och utlandssvenska) pappor är mer aktiva än pappor från många andra länder. Men vem vet om det verkligen är så? Vad tycker du? Diskutera gärna i vårt Facebook-forum! S

7


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bild: freepik.com

Kons att skri till läs

LENA NORMÉN-YOUNGER

l Magasinet SMUL bevakar vi metoder inom svensk pedagogik som berör språk i allmänhet eller flerspråkighet. En sådan metod är Att Skriva sig till Läsning, även kallad ASL-metoden. Just för skrivsvaga barn verkar den intressant, även om experterna inte är helt eniga hur väl metoden är utvärderad. I denna artikel beskriver vi vad metoden går ut på och vilka barn som skulle kunna dra speciell nytta av denna metod. 8


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

sten iva sig sning A

tt Skriva sig till Läsning (ASL) är en metod av den norske pedagogen Arne Trageton, som i sin tur bygger sin forskning på den amerikanska lingvisten och utbildningsspecialisten Carol Chomkys observationer och metodik från 80-talet (Hegerholm & Matberg 2013). Chomsky utgick från att små barn har lättare för att skriva än att läsa, och att detta kan användas för att lära barnen läsa istället för att använda det klassiska sättet där man börjar med bokstäver och att ljuda. Arne Trageton menar att för de flesta barn som är 4–7 år är datorskrivning enklare än handskrivning, och han bygger därför sin metodik på att börja med detta som det lättaste. Forskare i pedagogik är eniga i att läsande och skrivande är processer i barnens hjärnor som styrs av att man lär sig både kodning och avkodning av ljud, ord och deras betydelse. Även ASL bygger på denna filosofi fast man vänder på metoderna; istället för att först lära sig läsa och sedan skriva, lär man sig läsa genom att skriva. Traditionellt har det i Sverige kallats för ”läs- och skrivinlärning”, Trageton använder sig i stället av ”skriv- och läsinlärning”.

FLERSPRÅKIGHET

Trageton delar in sin metodik i åtta olika steg: Steg 1: Eleverna börjar med att skriva bokstäver i rader med hjälp av en dator och ett tangentbord. Därefter ombeds de att identifiera bokstäverna. Steg 2: Eleverna skriver rader som består av barnens egna namn. Steg 3: Eleverna skriver rader av bokstäver eller ord, som sedan illustreras eller länkas till foton och blir till enklare berättelser. Steg 4: Eleverna fokuserar på vissa ord, som görs om till enklare berättelser av rader med ord. Steg 5: Eleverna producerar enklare ordlistor/ordböcker. Steg 6: Eleverna fokuserar på stavning. Steg 7: Eleverna lär sig att skriva meningar. Steg 8: Eleverna lär sig att skriva historier. Arne Trageton har visat på att ASL ger barn i årskurserna 1 och åk 2 en högre nivå på skrivande, tidigare läsning, färre stavningsfel och mer skrivglädje och läslust. De skrivbaserade datorklasserna låg ett helt läsår före handskrivningsklasserna i slutet av årskurs 2. Kritik Tragetons resultat har dock ifrågasatts, främst utifrån forskningsmetodiken. Han är en ivrig och engagerad pedagog men han har använt sig av dels begränsade metoder och dels ett begränsat elevunderlag. Det gör att det inte går att utesluta att andra faktorer spelar in i resultatet. Det är inte möjligt att dra så långtgående slutsatser som han drar om att hans modell gör (att t.ex.

9


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bild: freepik.com

eleverna skulle ligga ett helt år före i skrivande i slutet av åk 2) utifrån så begränsad forskning. Genom att inte slumpvis välja ut klasser eller barn, riskerar han att ha byggt in ett fel när han har valt sin studiegrupp. Hur vet han att han t.ex. inte har valt en mer motiverad klass, råkar ha relativt fler barn som är tidigt födda på året eller bara större fallenhet för skrivande? Avsaknaden av kontrollgrupp är också problematisk; rent teoretiskt kan det tänkas att han helt enkelt är mer engagerad och entusiastisk än vad han vanligtvis är, när han arbetar med en modell som han själv har skapat och utvärderar. Undervisningens resultat handlar ju ofta om hur den levereras. Dessa svårbedömda faktorer kan påverka utfallet av studien och kan bara korrigeras med att inkludera en kontrollgrupp av barn som får traditionell undervisning, och har samma åldersfördelning som den experimentella gruppen. Detta är onödiga nybörjarfel i metodiken. En del forskare (t.ex. Ingvar Lundberg i Hedström 2009) menar dessutom på att muskelrörelserna i händerna då eleven skriver med penna hjälper hjärnan att befästa mönster, vilket går förlorat om man skriver med datorn.

10

Användning i Sverige Trots den ovannämnda kritiken har en del svenska pedagoger anammat ASL-metoden. Den har även utvärderats där på ett liknande sätt, om än med några förbättringar i forskningsmetodiken. Specialpedagogen och skolutvecklaren Mona Wiklander från Sandvikens kommun har t.ex. utvecklat sin egen ASL-version med ett ljudande tangentbord, s.k. talsyntes, vilket tillåter barnen att börja skriva texter direkt. Ett talande tangentbord gör att eleverna inte bara får se utan även höra vad de skriver, vilket stödjer deras skrivande. Nonsens- eller spökskrivandet blir därmed onödiga steg och kan skippas. För ca 10 år sedan ersatte Wiklander och en klasslärare pennan med datorer som skrivverktyg för barnen i en klass i åk 1. Talsyntes hade de dock bara tillgång till på någon enstaka dator. Elevernas skriv- och läsförmåga jämfördes med parallellklassen som hade använt ett traditionellt arbetssätt för läs- och skrivinlärning. Efter ett år var skillnaderna markanta. Barnen som lärt sig med ASL hade längre texter med bättre kvalitet, färre mellanrum mellan ord, och var bättre på att sätta punkt och stor bokstav.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Skolforskarna Maria Westman och Eva Hultin från Malmö har sedan 2011 forskat på ASL i Sandviken i två klasser i en ren observationsstudie. De använder nu ett ljudande tangentbord för samtliga barn, vilket tillåter dem att börja skriva texter direkt. Eleverna får inte heller skriva ut sin text innan en lärare har rättat den. Det Hultin och Westman har fokuserat på är hur inlärningen hos barnen och lärarnas attityd påverkas av metodskiftet till ASL från traditionell undervisning. Det de har visat är att Ijudning och formande av bokstäver inte längre är lärarledda aktiviteter utan sköts av barnen med hjälp av datorns ljudande tangentbord. Samtalen om texten har också visat dem att det är där som lärandet sker för barnen. Barnens roll i skrivande blir också annorlunda; istället för att passivt ta in betydelsen av texter blir de mer fokuserade på att producera texter. Eva Westman påpekar att det inte finns bara en metod för att lära sig läsa och skriva. De flesta barn lär sig läsa och skriva oavsett metod, eftersom de är så oerhört receptiva. Men barn är olika och har olika förutsättningar för att lyckas i sitt läs- och skrivlärande. De färdigheter som vanligtvis behövs är en medvetenhet om uttal, ordförråd, förmåga att kunna återge satser och berättelser och möjlighet att vara en vara aktiv samtalspartner. Att skriva är inte alltid så lätt Att kunna skriva texter viktigt för att kunna lyckas i dagens skola, speciellt i de högre årskurserna. I Nordamerika diagnostiseras elever som skrivsvaga1 när de i åk 3 eller 4 har problem att skapa en sammanhängande text p.g.a. problem med

FLERSPRÅKIGHET

stavning, grammatik och/eller att sätta punkt, med eller utan en kombination av svårigheter att skapa en text som är både tydlig och organiserad. I Vancouver, Kanada, ses skrivsvaghet som en klassisk inlärningssvårighet som ger rätt till specialpedagogik och längre tid för prov. l en studie från Minnesota, USA, visade man att ca 7-14 % av elever som hade lärt sig läsa och skriva med traditionella metoder var skrivsvaga, med en variation som berodde lite av hur man definierade svårigheten (Katusic 2009). Det var 2-3 gånger vanligare för pojkar att ha svårigheter med skrivande jämfört med flickor. Ca en fjärdedel av dessa barn hade skrivsvårigheter utan att ha svårigheter att läsa. Det är speciellt för barn med skrivsvårigheter som ASL skulle vara intressant att utvärdera effekten av. Ofta utvecklar skrivsvaga elever en tidig aversion mot att skriva. Stöd i skolan omfattar oftast skrivande med hjälp av datorer och tangentbord, eftersom detta är enklare för de som har problem med antingen motorik och/eller komposition av skrivande. Specialpedagogik som Sandviksversionen av ASL skulle teoretiskt sett kunna stödja dessa elever att både lära sig att läsa och skriva genom att skapa enklare förutsättningar för skrivandet som leker fram det hos yngre barn. Fördelen med ASL vore att också dessa elever skulle kunna vara med i läs- och skrivprocessen redan från skolstarten, istället för att behöva specialpedagogik efter att de först har misslyckats i sin läs- och skrivinlärning. Detta behöver dock utvärderas. S 1. Så kallad Written Language Disorder, eller Writing Output Disorder översätts här som att vara skrivsvag.

REFERENSER

Alloway & Alloway. Understanding Working Memory, andra utgåvan. 2014: 31-32. American Psychiatric Association. What is a Specific Learning Disorder?

Hegerholm H, Johansen Matberg, L. Writing to read with digital tools. ICT in Educational Design. Processes, Materials and Resources. 2013;4:25-42. Hedström, H.. L som i läsa, M som i metod. Lärarförbundets förlag. 2009

Katusic, SK et al. The Forgotten Learning Disability – Epidemiology of Written Language Disorder in a Population-Based Birth Cohort (1976-1982), Rochester, Minnesota. Pediatrics. 2009; 123: 1306–1313.

Westman, E. Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och läsinlärningen? Pedagog Malmö, 2013: Sep 23.

Wiklander, M. Wiklander, del 1: ASL ger ALLA elever möilighet att lyckas med sin skriv- och läsinlärning. Pedagog Malmö. 2012:Nov 20. Wiklander, M. Wiklander, del 2: ASL som det går till i Sandviken. Pedagog Malmö. 2012: Nov 20

11


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

Foto: privat

FLERSPRÅKIGHET

12


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

CHRISTER FUGLESANG: LINDA ENGFELDT

ASTRONAUT UTLANDSSVENSK & BARNBOKSFÖRFATTARE

Christer Fuglesang tar emot mig på sitt kontor på Alba Nova i Stockholm. På dörren hänger en färgglad affisch som gör reklam för barnboken ”Rymdresan”. Jag tar plats på den röda sammetssoffan i det långsmala kontoret där kortsidan helt och hållet består av fönster. Den högt belägna byggnaden bjuder på en fin utsikt med mycket ljusinfall. Trots det lilla utrymmet känns det som en behaglig arbetsmiljö. Namn: Christer Fuglesang

FAKTARUTA

Ålder: 60

Familj: Fru Elisabeth (kallas för Lisa) och barnen Malin (31), Denise (28) och Rutger (22) Talar: Svenska, norska, engelska, franska, ryska, tyska

Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik vid KTH (1975-1981), doktor i partikelfysik på Stockholms universitet (disputerade 1987)

Rymdkarriär: Förste och hittills ende svensken i rymden, deltagit i två rymdfärjeuppskjutningar, utbildad både i Ryssland (kosmonaut) och USA (astronaut), Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter honom. Övrigt: Hedersdoktor vid Umeå universitet (1999) och Nova Gorica Slovenien. Invald i svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2009). Årets alumn vid Kungliga Tekniska Högskolan 2012. 2006 afilierad professor vid KTH, 2013 adjungerad och från 1 april 2017 anställd som professor. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien

13


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

F

ramför mig sitter mannen som är utbildad kosmonaut och astronaut, dvs behörig rymdfarare både för Ryssland och USA. Han är den första och hittills ende svensken som deltagit i rymdfärjeuppskjutningar och han har tagit fem promenader i rymden. Han har blivit invald i i svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, blivit vald till årets alumni vid Kungliga Tekniska Högskolan, besitter hedersdoktortitlar, arbetar för Rymdstyrelsen, ESA (European Space Agency) och är adjungerad professor och föreståndare för KTH Rymdcenter. Det är en imponerande karriär och yrkesbana, och han är en person som de allra flesta svenskar känner till. Hypen om Christer Fugelsang i Sverige tiden runt den första rymduppskjutningen med NASA 2006 från Cape Canerval gjorde honom till en riktig kändis. Framför mig sitter även en man, som jobbat och bott i flera länder och jobbat på flera språk, som har uppfostrat sina barn till stor del utomlands och som har skrivit fem (eller som han själv säger, fyra och en halv) barnböcker med naturvetenskap och teknik som genomgående tema. Även fast det är en man med ett mycket spännande yrkesliv är det inte därför vi har träffats den här fredagseftermiddagen. Vi har träffats för att prata om Christer Fuglesang som utlandssvensk, om flerspråkighet och om de populärvetenskapliga barnböcker han har skrivit. Flerspråkig uppväxt Christer växte upp i stockholmsförorten Bromma med en svensk mamma och norsk pappa. Hans pappa kunde bra svenska och det var också det språket som pratades mest hemma. Christer hade bra kontakt med sina norska farföräldrar och träffade dem ofta. Genom umgänget med dem och vid de regelbundna besöken hos dem och övriga släkten i Norge på loven lärde han sig hyfsat bra norska.

14

Flyttar hit och dit Efter sin tid på Stockholms universitet började han arbeta på CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning ) i Schweiz, utanför Genève, nära den franska gränsen. Den äldsta dottern Malin var två och ett halvt år när familjen flyttade från Sverige. Hon började på franskt dagis där hon då lärde sig franska. Andra dot-

tern, Denise, föddes under tiden som familjen Fuglesang bodde där. Efter tre år flyttade familjen sedan tillbaka till Sverige. Efter den svenska uttagningen 1991 till tjänsterna som europeisk astronaut och beskedet 1992 att Christer uttagits till den europeiska astronautkåren, flyttade familjen till Bonn i Tyskland, där de bodde i ett år. Nästa flyttlass gick till Ryssland, där de bodde i cirka två år. Christer bodde vid den ryska rymdanläggningen under veckorna och familjen bodde i Moskva, dit han kom på helgerna då det var för långt att pendla varje dag. Under tiden i Ryssland föddes yngsta barnet, sonen Rutger. Christers fru Lisa fick ett jobberbjudande i Sverige och hon och barnen flyttade hem ett år till Sverige, medan Christer stannade kvar i Ryssland. Det blev ett år med distansförhållande för hela familjen. Med till Sverige följde den ryska barnflickan, som de haft i Moskva, och hennes dotter. På det viset blev det mer stabilitet för barnen och som positiv bieffekt hölls ryskan levande ett tag till för barnen. 1996 flyttade Christer till Houston i USA för att arbeta hos NASA. När han ordnat boendet kom familjen också dit och de blev kvar där i ca fjorton år. Döttrarna som hunnit gå klart college, flyttade hem en efter en före föräldrarna för att plugga på universitet i Sverige. Sonen Rutger flyttade med föräldrarna till Nederländerna sommaren 2010. När han två år senare gått ut Highschool (IB) flyttade han tillbaka till Texas för att gå på college. År 2015 kom han också till Sverige, två år efter föräldrarna. Funderingar kring flerspråkighet När paret Fuglesang flyttade från Schweiz i början på 90-talet förstod de att det nog skulle bli flera flyttar mellan olika länder. Då uppstod frågor om hur man bäst ska göra det med barnen, med språk och med barnens skolgång och de tänkte igenom framtidsplanerna. De bestämde sig då för att barnen, som dittills gått på fransktalande dagis, skulle fortsätta på franska skolor. Dels för att det finns bra franska skolor nästan överallt i världen samt för att behålla den franska de lärt och för att de skulle få en kontinuiet i skolgången. Även under året de bodde i Sverige, mellan tiden i Ryssland och USA, gick barnen på fransk skola. I Houston, USA, hittade de


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

TÄVLING

Vill du få chansen att vinna ett signerat exemplar av boken ”Rymdresan” av Christer Fuglesang. För att delta i utlottningen måse du svara på frågan: Hur många barnböcker har Christer Fuglesang skrivit? Skicka ditt svar senast den 31:a augusti 2017 till lindaSMUL@yahoo.com

en internationell skola med både franska skolans program och amerikanskt program. Även på det franska programmet gavs en del undervisning på engelska. Svenska hemma Hemma pratade de alltid svenska med varandra och även barnen hade den vanan. Kanske kändes det naturligt att prata svenska som gemensamt språk hemma eftersom de i sin vardag utanför hemmet växlade mellan olika språk. Då Lisa var den som var hemma med barnen, var det mest hon som besökte svenska aktiviteter och barngrupper tillsammans med barnen och hon var även aktiv inom SWEA (Swedish Womens’ Educational Association, en ideell förening för svensktalande kvinnor utomlands). Christer var med någon gång på svenskträffar med familjen och det var då även andra pappor där. Även om det var vanligt att det där, liksom i andra länder, var mest mammor som ordnade svenskträffar och aktiviteter kände han sig alltid välkommen. Lisa rättade barnens svenska emellanåt samt såg till att de läste svenska kurser på Sofia distans under högstadiet. De äldre barnen kunde

de övertyga att gå hela högstadiet medan de inte kunde få det yngsta barnet att göra det. När barnen sedan valde att söka till svenskt universitet var de tvungna att göra Tisus-testet (ett behörighetsgivande prov i svenska språket för personer med utländsk gymnasieutbildning). För utlandssvenska barn är det inte ett helt lätt prov och det krävdes en del förberedelser, mindre för vissa, mer för andra. Här syntes det tydligt vilka av barnen som hade pluggat svenska på distanskurs och de hade det också lättare att klara provet. Men alla klarade till slut provet och fick behörighet att söka studieplats i Sverige. Yrkeslivet Min föreställning om att man som astronaut jobbar hela tiden och är borta från familjen ovanligt mycket, får jag inte bekräftad. Christer säger tvärtemot, att utbildningens träningsplaner är bra upplagda så att astronauterna inte ska jobba tills de blir utmattade. Han tycker inte han varit en frånvarande pappa utan han har kunnat vara hemma lika mycket som alla andra, som har andra jobb. Christer har jobbat mest internationellt under hela sitt yrkesliv och på frågan om han tycker att det funnits några nackdelar för barnen svarar han att det tror han inte. Han tycker att de har blivit säkra i sig själva och öppna, positiva människor. Han ser det bara som positivt att de har växt upp med olika kulturer och språk. Engelskan Fast Christer har haft engelska som arbetsspråk nästan hela sitt yrkesverksamma liv, säger han att perfekt blir det nog aldrig. Om han verkligen koncentrerar sig på uttalet, kan han prata nästan utan brytning, men han tror att för det mesta hörs det att han är svensk när han pratar. Barnen

15


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Jessica Bladh

däremot, som växte upp utomlands, behärskar det nya språket till fullo. Det kommer en dag när barnen börjar rätta en och säga att ”så heter det inte”. Han berättar en anekdot från sin pappa, där pappan på tyskalektionen blir rättad av läraren. Pappan hävdar att det han skrivit är grammatiskt korrekt, varpå läraren svarar: ”Das kann man, aber das tut man nicht.” (Det kan man, men det gör man inte). Vi håller båda med om att det är de fina nyanser, som man som utlänning har problem med. Fast det är rätt, är det fel ändå. Kontakten med Sverige Under åren i USA besökte de sitt sommarställe i Sverige varje sommar. Barnen gick även på seglarläger flera år, först som lägerbarn sedan som ledare. Ungefär vartannat år firade de jul och nyår i Sverige. Då de alltid trott att de någon gång skulle återvända till Sverige var det viktigt för familjen att hålla kontakten med Sverige, hålla igång språket och ha en levande svensk kultur. De har medvetet alltid firat de svenska traditionerna som Lucia och jul på traditionellt vis, dvs julafton firades alltid på kvällen den 24:e december. Det spelade ingen roll om vänner bjöd in dem på middag ”eftersom det ändå bara var kvällen innan jul”- familjen Fuglesang tackade nej och firade en svensk julafton. Det var en helig tradition som inte gick att rubba på. Midsommar firades automatiskt på svenskt vis, då de alltid var i Sverige på sommaren. Utöver att hålla igång traditioner så prenu-

mererade de på svenska tidningar, bland annat Svenska Dagbladet och Kalle Anka. I början av utlandsvistelserna fanns inte tidningar eller annan literatur på nätet på samma sätt som idag. Christer säger också att de tyckte det var viktigt att förse barnen med svensk litteratur. Det skulle vara lättillgängligt att läsa på svenska. Åter i Sverige Det var äldsta dottern Malin som flyttade tillbaka till Sverige först, för att plugga på Handelshögskolan i Stockholm. Efter ett år bestämde hon sig för att även läsa till civilingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH). Även Denise har läst till civilingenjör på KTH och Rutger är inne på sitt andra år på civilingenjörsprogrammet på KTH. Det är lätt att tro att Christer och Lisa Fuglesang, som båda tagit civilingenjörsexamen där har försökt påverka barnen dit. Jag ställer frågan om de medvetet styrt in dem på samma spår som de själva gått. Christer svarar att det inte är något de försökt uppnå, men att de alltid pratat hemma om vikten av utbildning. Sedan har de förstås i sin omgivning haft många ingenjörer, som barnen också kan ha fått sitt intresse ifrån. Numera bor hela familjen Fuglesang i Sverige och barnen verkar ha rotat sig här. Så vitt han vet har de inga planer på att flytta utomlands igen, men med deras språkkunskaper och erfarenheter kan det förstås tänkas att de i framtiden kanske ges tillfälle att ge sig ut. Christer själv utesluter inte möjligheten för framtida ut-

FAKTARUTA

AlbaNova Universitetscentrum Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik

är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Här samlas utbildning och forskning i fysik, astronomi och bioteknik. AlbaNova ligger på Albano-kullen vid Roslagstull, nära både Stockholms universitet och KTH. Centret inryms dels i en nybyggnad, ritad av den prisbelönte arkitekten Henning Larsen, dels i renoverade hus övertagna från det gamla Roslagstulls sjukhus. Centrets namn ”AlbaNova” har inspirerats av Albanokullen, där centret ligger. ”Nova” för att det representerar en ny verksamhet Verksamheten började höstterminen 2001 och totalt är cirka 2000-4000 studenter samt 800 forskare, forskarstuderande och annan personal verksamma vid AlbaNova. 16


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” landsvistelser, men har för tillfället inga direkta planter på att flytta utomlands. ”Det blir ju inga mer rymdresor”, säger han med en lättsam ton, där jag även tycker mig ana lite sentimentalitet. Kontakten med utlandet När man bott länge utomlands och flyttar därifrån, lämnar man även en del av sitt liv och goda vänner. Brukar ni åka tillbaka till de ställen ni har bott på, undrar jag. Det blir mest till Houston, som de brukar åka och besöka vänner. De bodde längst där och har därför starkast band dit. Genom barnens flerspråkiga skola i Houston blev det många fransmän i vänskapskretsen. De har som tradition att ha en återträff under en långhelg i Frankrike varje år. De är inne på 16:e eller 17:e året och även om familjen Fuglesang inte varit med varje gång är det en tradition de gäna deltar i. Barnböckerna Efter att Christer skrivit boken ”13 dygn i rymden efter 14 år på jorden”, där han berättar om astronaututbildningen, rymdfärden och om det annorlunda livet i rymden, föddes idén om att skriva populärvetenskapliga böcker för barn. Christer brukade berätta sagor vid sängkanten när barnen var små. Något han nog fått från sin mamma, som också gjorde det när Christer var liten. Redan när äldsta dottern var två-tre år tyckte Christers fru att han borde skriva barnböcker utifrån berättelserna, men det var inget som han då nappade på. Nu däremot var tiden Foto: www.commons.wikimedia.org/wiki

FLERSPRÅKIGHET

mogen. Att skriva för barn är annorlunda, det är bara att hitta på. Personerna i böckerna, Markus, Mariana och farbror Albert, fanns redan i sagorna han berättat för barnen, det var nästan bara att sätta igång att skriva. Läsarna får följa med barnen Markus och Mariana på äventyr. Det är spännande berättelser som tar med läsarna långt ut i rymden och ner under vattnet. I slutet av böckerna finns det ett appendix som tar upp fakta kring det som personerna i berättelserna upplevt och sett. Här finns nytt att lära både för vuxna och barn. Den första boken ”Rymdresan” kom ut 2010 och följdes av ”Sifferplaneten”, ”Vattenvärlden” och ”Det svarta hålet”. Den femte boken ”Schackjakten” har han skrivit ihop med Jesper Hall, som är internationell mästare i schack och som har skrivit ett flertal schackböcker för nybörjare. Feedbacken för böckerna har varit positiv och för genren barnböcker tycker han att de är att betrakta som framgångsrika. Syftet med barnböckerna Det är kul att förmedla fysik och naturvetenskap och det är en lockande utmaning att ge kunskap till barn. Han blandar fakta och fantasier på ett lekfullt sätt och erbjuder barnen lärorika böcker på ett lättsamt sätt. Att skriva böcker för barn är inte det enda Christer gör för att öka intresset för naturvetenskap. En gång per termin ger han sig på uppdrag av Rymdstyrelsen ut på turné och besöker årskurs åtta i skolor runt om i Sverige. Han berättar om sin astronautkarriär, rymdfärderna och forskningen på rymdstationen. Barnen är oftast mycket intresserade och nyfikna. Framför allt livet på rymdstationen, hur man lagar mat, sover och går på toaletten i tynglöshet väcker deras intresse. Genom sina populärvetenskapliga barnböcker hoppas han på att få barn att lära sig, bli nyfikna och vilja veta mer. Han ger dem idéer om svåra begrepp, som t.ex. relativitetsteorin, centrifugalkraften och ljusets hastighet, så när de kommer i kontakt med begreppen senare, är de inte lika främmande. Han har ingen ny bok på gång, men vem vet. Med samma huvudpersoner som i de föregående böckerna skulle han kunna tänka sig en jakt i rymden, kanske med en elak uppfinnare. S 17


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

AVHANDLING OM

FLERSPRÅKIGHET & SPRÅKANVÄNDNING BLAND SVENSKTALANDE UNGDOMAR Även om vi utlandssvenskar är relativt sett många (det beräknas finnas drygt 660 000 svenskar i utlandet) brukar detta oftast inte uppmärksammas, varken i media eller i forskning. Ett undantag i forskningen är den aktuella avhandlingen som Marie Rydenvald disputerade med vid Göteborgs universitet i mars 2017. Hennes avhandling fokuserar på flerspråkigheten och språkanvändningen hos gymnasieungdomar med svenskspråkig bakgrund. Ungdomarna som deltog i studien var bosatta i olika europeiska länder och deltog i undervisning i eller på svenska i utlandet.

Marie

Rydenvald bor

i Genève, Schweiz, tillsammans med sin familj sedan 1999. Hennes man är också svensk och de pratar mestadels svenska inom familjen. Från 1999 till 2011 undervisade Marie i svenska på IB-programmet på den internationella skolan och i kompletterande svenska på den Svenska skolan i Genève. År 2011 fick hon en doktorandtjänst vid Göteborgs universitet och pendlar sedan dess mellan Genève och Göteborg. Detta fungerar eftersom de tre barnen har hunnit bli stora och inte längre bor hemma. När familjen flyttade till Genève gick barnen, som då var 5, 8 och 11 år, på Svenska skolan i Genève. Därefter har de gått i vanlig schweizisk fransktalande skola och har senare fortsatt till universitetsstudier i Genève och Lausanne. Marie lever alltså i en flerspråkig vardag själv, inte bara i sin forskning.

18

Flerspråkigheten – dynamisk och komplex I Maries avhandling framgick hur dynamisk och komplex flerspråkighet kan vara. Den visade

hur deltagarnas språkanvändning färgades av omgivningen, såsom föräldrarnas språkliga bakgrund, föräldrarnas arbete och skolval. Även bortsett från dessa faktorer var användningen högst olika bland de olika personerna. Undervisningsspråket påverkade ungdomarnas flerspråkighet i sin funktion som kunskapsförmedlande medium men även som gemensamt språk.Komplexiteten i detta innebar dock inte att ungdomarna själva upplevde flerspråkigheten som jobbig. Ungdomarna som medverkade deltog alla i någon slags svenskundervisning. De hade även flera språk i sin vardag, antingen genom den direkta omgivningen eller i skolan. De valde vilket språk de använde utifrån situationen, vilka personer som medverkade och de språk de förstod vid studietillfället. Ungdomarna uppskattade att de använde mer svenska än de verkligen gjorde. De kunde t.ex. ange att de endast använde svenska hemma, fast de senare visade sig använda andra språk när de gjorde läxor via datorn.


Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Avhandlingen som open access. Studien är uppdelad i olika delar. Ni hittar avhandlingen här:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51349

Avhandlingen ger en bra inblick över hur utlandssvenska ungdomars språkliga vardag ser ut. Kanske ser din egen vardag likadan ut? Tidigare termer ifrågasätts Avhandlingen ifrågasätter användningen av termer som L1 (first language/förstaspråk – lärs först i livet), L2 (second language/andraspråk – lärs senare i livet) och främmande språk (lärs utanför de geografiska områden där språket talas, t.ex. tyska i Sverige). Fungerar en sådan indelning verkligen i dagens globaliserade värld, där många personer och familjer bor i olika länder och därmed har flera språk i sina liv? Idéer som föreställningen ”ett land – ett folk – ett språk” har nog även de spelat ut sin roll i dag. Förändrade ideal Tidigare i forskningen har ett dualiskt ideal härskat. Med detta menas att en flerspråkig individ skulle kunna alla sina språk lika bra och de skulle utvecklas linjärt, d.v.s. jämnt och stadigt oavsett den sociala påverkan. De olika språken skulle hållas även isär. Idag börjar språkforskare överge det här idealet och istället lägga större vikt vid den sociala påverkan. Inom det nuvarande dynamiska perspektivet på flerspråkighet menar man att språkinlärningen inte följer en rak linje – den är inte linjär – utan den kan vara lite

krokig eftersom de olika språkens utveckling påverkar varandra. I olika perioder av livet kanske man t.ex. använder olika språk i ökad eller minskad grad, beroende om man behöver dem, vilket påverkar det utvecklingen. En individs språk är inte separerade från varandra utan samspelar med varandra och tillsammans bidrar de till individens omvärldsuppfattning och begreppsbildning. Som språkforskaren Francois Grosjean har uttryckt det är en flerspråkig individ inte två (eller flera) parallella enspråkiga individer, utan just en flerspråkig person. Detta kan även vara något för lekmän att tänka på så att man som språkstuderande eller utlandssvensk förälder inte sätter upp för stora, orealistiska mål för språkkunskaperna. Språkinlärning styrs av många olika faktorer, där input och motivation är viktiga delar. Om man inte behöver ett språk försvinner det ner i ens undermedvetna. Detta kan vara viktigt att tänka på när man ibland förtvivlar över de egna utlandssvenska barnens språkutveckling. S Svenskar i världen, 2015: ”Kartläggningen av utlandssvenskar 2015”. http://www.sviv.se/blog/2015/09/kartlaggningen-av-utlandssvenskarna-arsammanstalld/

19


FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

MODERSMÅL

MEN

l å m s r e d a F

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Bild: freepik.com

FADERSMÅL DÅ?

Modersmål är en allmän term som ofta används om det första språk som vi lär oss i livet. Språkvetenskapen har introducerat ett annat ord, förstaspråk (ihopskrivet), men det har inte riktigt slagit igenom hos den stora massan än. Kanske för att termen ”modersmål” finns även på andra språk: mother tongue/language, idioma materno, Muttersprache ... listan är lång.

J

ust nu läser du Magasinet SMUL. SMUL står just för Svenska som modersmål utomlands. Där kom det igen. Modersmål. SMUL:s slutna Facebook-grupp har i skrivande stund (mars 2017) över 7800 medlemmar (april 2017). Medlemmarna är övervägande kvinnor, endast 11 % är män. Vad det kan bero på är inte så lätt att säga. Känner sig inte män tilltalade av gruppens titeln? Många av dem skulle nog även de använda termen ”modersmål”. Är det för att gruppen har språkliga aspekter i fokus, ofta kring barns språkinlärning? Eller är kvinnor helt enkelt mer på sociala medier? Eller hemma mer med barnen? Dessa frågor är inte lättbesvarade. SMUL riktar sig hursomhelst inte bara till kvinnor och i detta nummer tas papporna upp speciellt. 20

l å m s r Mode

Ursprung Var kommer då termen ”modersmål” ifrån? Det språkliga ursprunget kommer från latinets ”materna lingua” via det lågtyska ”modersprake” och senare tyska ”Muttersprache”. Men lär man sig bara språk från mamman kan man ju fråga sig? Det finns genetisk forskning som visar att det inte borde heta ”modersmål” utan ”fadersmål” baserat på tanken att vårt språk oftast är våra fäders språk. I många indoeuropeiska stammar styrde männen och då talades de manliga förfädernas språk. Männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Kvinnorna där antog sedan det nya språket från männen. Mer om detta utifrån ett svenskt perspektiv beskrivs t.ex. i Karin Bojs


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

och Peter Sjölunds bok ”Svenskarna och deras fäder” (2016). Definition Vad ÄR då ”modersmål”? Som så ofta, finns det ingen vedertagen heltäckande definition. De definitioner som finns är baserade på fyra olika utgångspunkter: ursprung, behärskning, funktion och attityd (Skutnabb-Kangas 1981). • Ursprungskriteriet säger att modersmålet är det språk man lärt sig först, och att barn som lär sig två (eller flera) språk från början har två (eller flera) modersmål. • Enligt kompetenskriteriet är det språk som behärskas bäst modersmålet. Detta kriterium innebär också att man kan byta modersmål

FLERSPRÅKIGHET

under livets gång. • Funktionskriteriet anger att modersmålet är det språk som en person använder mest. • Attitydkriteriet handlar om identitet och modersmålet definieras som det språk man identifierar sig med. Du ser svårigheterna med definitionen. Även termen ”förstaspråk” har samma definitionssvårigheter. Och varför har förresten inte den termen slagit igenom? Vad tror du? Diskutera gärna vidare i vårt Facebook-forum! S

21


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

EN BASELPAPPA BETRAKTELSER Jonas Medin bor sedan snart tre år med sin familj i Basel, Schweiz. Han beskriver vardag, utmaningar och funderingar som han, hans fru Jennie och deras två döttrar stöter på i sina nya liv som utlandssvenskar.

Foto: privat

JONAS MEDIN


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Foto: privat

AS R BASEL

ligger i nordvästra Schweiz och är en ganska liten, men mycket internationell stad med flera stora internationella företag, ett förhållandevis progressivt förhållningssätt till invandring och med promenadavstånd till både Tyskland och Frankrike. Här pratas ”baseltyska” (Baseldütch), en lokal variant av dialekten schweizertyska som skiljer sig så pass mycket från högtyska att det enligt mig borde betraktas som ett eget språk. För närvarande arbetar jag som frilansanalytiker på deltid i eget företag, men inledningsvis var jag hemmapappa på heltid med lilla L som var knappt ett år när vi flyttade ner. Det skapade en del märkliga situationer i det konservativa Schweiz. Jag kunde till exempel få, förvisso välmenande men ändå förminskande, kommentarer om hur jag klätt mitt barn för tunt. Jag minns när en kvinna på spårvagnen frågade mej när jag satt med en gråtande ettåring i knät: Var är mamman? Jag var svarslös då, men som man gör, kom jag på ett bra svar i efterhand att använda nästa gång. Numer är det oftast omvänt, jag får leenden när vi är ute och rör på oss tillsammans tack vara lilla Ls barnsliga charm och starka vilja.

Positiv skolutmaning När vi skulle flytta till Basel besökte vi tre olika skolor för LG:s räkning och fastnade för den minsta som dessutom lärde ut både engelska och tyska. Att lära fler språk var en viktig pusselbit i våra utlandsäventyr. Academia International School har knappt 100 elever från förskolan till och med klass 6. Undervisningen bedrivs varannan vecka på tyska och varannan vecka på engelska. Nackdelen med en liten skola var dock att det bara fanns två andra barn som talade svenska i LG:s ålder. Vår dotter hade bara läst lite engelska i skolan i andra klass i Sverige och var i princip nybörjare både i tyska och engelska när vi flyttade hit. Första tiden blev otroligt tuff, framför allt socialt: vem vill leka med den nya flickan som ingen kan prata med? Få har nog varit så motiverade som vår sociala dotter, allt nytt hon lärde kunde potentiellt användas för att kunna vara med och leka med de nya skolkamraterna på rasterna. Efter tre månader, lagom till att vi började misströsta, började det äntligen släppa. Vi spenderade påsklovet i New York och jag tror det var där saker och ting började trilla på plats, LG fick lite andrum men märkte också att hennes språk fungerade och öppnade nya dörrar. Trots att det gått två år sedan dess finns dessa 23


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Varierande ämnen Under LG:s första år på Academia var det tydligt fokus på matematik, tyska och engelska. Utöver huvudämnena ingick också projekt (tvärvetenskapligt ämne med grund i några av NO- och SO-ämnena), idrott, simning, franska, musik, konst (kombination av bild och enklare slöjd). Under det pågående året i fjärde klass har NO- och SO-ämnena (främst historia, geografi och biologi) fått en mer framträdande roll i undervisningen. Det går bra för LG i skolan, både socialt och på lektionerna. Jag tror den ökade utmaningen passar henne rätt bra, inte minst med mer variation. Samtidigt var kombinationen av matematik, som hon alltid varit duktig på, och två helt nya språk, något som passade henne utmärkt. Både i tyska och engelska deltar hon numer i undervisningen för de som har dessa språk som förstaspråk och i matematik får hon kompletteringsuppgifter från årskurs fem och sex. Svenska skolan Utöver långa dagar på Academia, i genomsnitt 8:30 till 16:30 inklusive after school/homework club, går hon på Svenska skolan en dag i veckan. Under en och en halv timme är det undervisning i svenska språket, svensk kultur, svensk historia och svenska företeelser på Svenska skolan som hyr in sej i en nyrenoverad skolbyggnad i Bottmingen söder om Basel. Utöver skolverksamhet är det en bra social nod att träffa andra svenskar på. Idag pratar, skriver och läser LG perfekt på svenska och i princip obehindrat på engelska och tyska. Dessutom kan hon en hel del franska och förstår baseltyska så pass bra att hon rör sej bekymmersfritt på stan i Basel.

24

Utveckling på tre språk Förskolan där lilla L går heter Ylaa och är tvåspråkigt. Personalen pratar antingen tyska eller engelska med barnen och sinsemellan pratar pedagogerna mest baseltyska varför barnen får sej något mer tyska än engelska till livs. Barnen, totalt ett 20-tal i åldrarna tre månader till fem år kommer från hela världen och är indelade i tre grupper: Babies, Toddlers och Preschoolers och lilla L tillhör mittengruppen sedan förra sommaren. Det är spännande att följa treåringens språkut-

Foto: privat

emotionella minnen tydligt kvar.

LÄNKAR: Academia - www.academia-international.ch/en/primary-scho Ylaa - www.ylaa.ch/en/home/ Svenska skolan - www.svenskaskolanbasel.ch/ Baselpappa - baselpappa.wordpress.com/

veckling som ju pågår parallellt på tre språk. Eller kanske integrerat snarare än parallellt. Det lär inte finnas några belägg för att små barn som lär sej flera språk samtidigt inte lär sej långsammare. Så kan det säkert vara i en klinisk miljö där man kan ge perfekt respons, men jag undrar om det gäller i den trespråksmiljö lilla L lever i. En halvkaotisk familj med skola, jobb, långa dagar, friidrottsträningar och play dates. När L kommer med nya ord är det inte ens säkert att man uppfattar på vilket språk hon försöker prata och då är det inte lätt att ge rätt respons. Jag minns tidigt när hon sa ”dädy” som vi först tolkade som engelskans ”daddy”, men som visade sej vara ett försök att säga färdig på svenska. Något liknande var det med ”fajs” som vi nog aldrig förstod vad det betydde: ”weiß” (vit på tyska) eller ”text” på svenska kanske? Eller i vintras när vi satt och åt och L tappade ner en kapsyl på golvet. Jag och LG tittade på varandra, hade hon sagt ”lock” eller


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

KOMMENTAR MONICA BRAVO GRANSTRÖM, doktorand med fokus på flerspråkiga miljöer: Barns utveckling är alltid intressant att följa och en flerspråkig språkutveckling är ännu mer komplex. I dag vet forskningen mycket om detta, men all information når inte alltid ut. Jonas kommentar om att små barn kanske lär sig flera språk långsammare är ett sådant fall där inte all information har hunnit nå ut än. Det som det finns belägg för är att flerspråkiga barn inte börjar tala senare än enspråkiga barn. Däremot kan själva språkinlärningen som senare följer ske långsammare än för enspråkiga, helt enkelt för att det flerspråkiga har flera språk i sitt liv. Hjärnan är inte begränsad för hur många språk man kan lära sig, men tiden som man har för att lära sig är ju begränsad. Jonas beskriver även ett fenomen som är väldigt vanligt när flera språk samsas: barnen plockar in från sina olika språk och blandar – kodväxling kallas detta. På senare år har även termen translanguaging börjat användas. Tidigare har felaktigt ansetts att kodväxling är bevis på dåliga språkkunskaper, men nu vet man hur mycket kunskap som behövs för kodväxling. Personen måste veta var i en mening ett ord passar in, och vilken funktion ordet har. Även om barnen inte vet vad ett verb är, så kan de sätta in ett ord i en verbfunktion och de kanske lägger till en ändelse från ett annat språk: Jag vill verstecka det (tyska: verstecken – gömma). Att drag ur ett språk återfinns i ett annat är även det vanligt. För till exempel tysktalande som i Jonas familj är vokalerna speciellt svåra.

Foto: privat

ool.html

”look”, vi var inte ense. Oavsett anledning råder det ingen tvekan om att L har en långsammare språkutveckling än både sin storasyster och sin jämnåriga kusin. Men det är ju så det är, vissa är snabbare på somligt, andra är snabbare på annat. Samtidigt är det tydligt att hon förstår mycket på samtliga tre språk. Hennes språkinlärning är ingenting vi oroar oss över. Utnyttjande av alla språk L pratar i huvudsak svenska med oss, men vissa ord som används frekvent på dagis tar hon med sej hem: hon ber oss titta med ett uppfordrande tyskt ”mal”, när hon konstruerar meningar om sådant hon ser andra göra och också själv vill göra: L ”auch” äta mat, eller om hon vill göra något en gång till: ”mehr mal”. Jag tänkte inte på det, troligen eftersom vi levde mitt i nuet, men till exempel mina föräldrar hörde tidigt i L:s språkkarriär att hon hade tysk

språkmelodi och delvis tyska vokalljud. Nu, när hon pratar mer är det tydligare och enklare att upptäcka när L till exempel säger ”hond” som är en blandning mellan svenskans ”hund” med d-ljud på slutet och tyskans ”Hund” med ett uljud som snarast låter som ett svenskt o. Ibland kan det också komma rena blandmeningar som häromkvällen när L skulle sova och jag släckte lampan: ”I nicht se nåt!” Jag är tämligen säker på att vi är de som starkast påverkar L. Det är inte lätt att ha koll på hur de kommunicerar på dagis men enligt fröknarna klarar hon sig mycket bra även om hon blandar alla tre språken med mycket kroppsspråk. Utöver sitt hemmagjorda snackande och gestikulerande vet vi att hon förstår ganska mycket på alla tre språk och att hon nog pratar lite mer än vad vi egentligen förstår. Hemma pratar hon en tyskspäckad svenska med lite adderade engelska hälsningsfraser och glädjeuttryck men det verkar som blandningen av olika språk redan medvetet varierar lite beroende på sällskap och omgivning. Om vi inte förstår och ber henne upprepa är dock tålamodet kort, att lära flera språk samtidigt kan vara frustrerande och tar på humöret. Men tills hon rätat ut och separerat de tre språken från varandra får vi glädja oss åt att hon kunde räkna till tio på tre språk innan hon fyllt tre år. S

25


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

I tider där japanska Marie Kondo gör succé med titlar som ”Konsten att städa” och hennes svenska motsvarighet Paulina Draganja med bloggen ”Förvaringsdrottningen” drar fram,frågar man sig förstås- vad ska man göra med alla sina svenska saker? De kanske har släpats hit under många år, men utrymmet brukar ju i regel inte vara obegränsat... Carina Middendorf funderar över detta med platsbrist med tanke på böcker som ju kan vara kulturell hårdvaluta för en utlandssvensk. Sedan blir det ett par kortrecensioner också, för dem som fortfarande har plats i bokhyllan.

Hemma

26

i Sverige på besök är det som om jag inte kan få nog av svensk text. Jag är omättlig och köper böcker, tidningar och går på biblioteket. Efter över 20 år som utlandssvensk, verkar ränderna inte gå ur, även om det inte längre är svårt att få tag på svensk text hemma i Hamburg. Jag kan läsa lokala artiklar på nätet om jag får hemlängtan och det är möjligt att prenumerera digitalt på de flesta svenska tidningar och tidskrifter. Det är lätt att köpa e-böcker och det finns en uppsjö av bloggar på svenska. Så någon brist på svensk text, det råder inte i mitt liv, oavsett var jag befinner mig. Ändå har jag ett konstigt sug som kickar in när jag besöker en svensk bokhandel ”på riktigt”. Jag har dessutom fått för mig att det är omöjligt att köpa färre än fyra pocketböcker. Bokhandelns sommarerbjudande ”köp fyra betala tre” har grävt sig in i mitt blodomlopp och det känns som om jag skulle ha glömt hämta ett barn på dagis, om jag bara hade kommit hem med tre. Problemet dessa böcker genererar, är att de tar över alltför stor del av boytan i radhuset vi bor i. Det finns Billy- och Ivar-hyllor lite varstans

men oavsett var hyllorna står är grundfrågan densamma: är det rimligt att låta böckerna ta så mycket plats? Måste man spara på alla dessa utlästa böcker, som man med handen på hjärtat med all sannolikhet inte kommer att läsa om? De kan knappast ses som en investering, pocketböcker genererar inte något värde ju äldre de blir. Det är ju inte direkt signerade originalutgåvor i läderband vi pratar om i mitt fall. Inget känns så b-aktigt som förra årets pocketböcker. Det skulle möjligen vara förrförra årets. Men slänga böcker, får man det? Ner i pappersinsamlingen med dem bara och låt dem återvinnas? Är det politiskt korrekt? Absolut oacceptabelt är det i alla fall att bränna böcker. ”Där man bränner böcker, bränner man människor” sa den tyske författaren Heinrich Heine redan 1821. I mitt senaste gallringsförsök kunde jag inte vara tillräckligt sträng, så där rök bara gammal kurslitteratur och romaner jag verkligen tyckte illa om. Min elegantaste lösning hitintills är att låna ut böcker och hoppas att de inte kommer tillbaka, utan träffar nya läsare istället för att samla damm med Billy.

Foto: Carina Middendorf

NÄR BILLY OCH IVAR INTE RÄCKER TILL


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” När jag var i Göteborg i våras, köpte jag följande fyra på ungdomsavdelningen: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck Vi måste sluta att ses på det här sättet Förlag: Gilla böcker Utgivningsår: 2013 En rar kärlekshistoria för övre tonåren från övre tonåren, som jag dock läste med behållning. Kanske lite väl politiskt korrekt och emellanåt inte helt trovärdig. Jag tror nog till exempel inte att min dotter skulle kunna ha en ”hemlig” pojkvän i månader, där hon övernattar, utan att jag skulle märka det. Men som sagt, rar, korrekt och trevlig. Sätter inga djupa spår, men det är ju inget absolut krav. Jessica Schiefauer När hundarna kommer Förlag: Bonnier Carlsen Utgivningsår: 2015 HJÄLP - det här var bra! Den här boken sög sig fast och slök all min uppmärksamhet. Skickligt skriven, inte ett ord för mycket men helt rätt ord, på något vis. Schiefauer berättar om en första kärleks uppgång och fall, men utan fioler och stråkmusik även om det är vackert så att ögonen tåras mellan varven. Det hela kompliceras av en dödsmisshandel som ingen av de två är direkt inblandad i, men berörs av på olika sätt. Och berörs, det gör jag också. Det känns äkta, det tar tag och det är oerhört bra skrivet. Fantastisk bok! Men så fick hon Augustpriset 2015 också. OBS! Utförlig recension under rubriken ”mor & son tycker till om samma bok” på nästa sida. Madeleine Bäck Vattnet drar Förlag: Natur & kultur Utgivningsår: 2015 Svensk ungdomsroman om naturens övernaturliga krafter. Snyggt och suggestivt, men inte riktigt mitt tema. Kanske en mening här om vad den handlar om eller skippa helt? Carol Rifka Bruns Låt vargarna komma Förlag: Gilla böcker Utgivningsår: 2013 Nej, den här är inte svensk, men jag hade hört så mycket gott om den att jag slog till ändå.

KULTUR

Mycket fin, sorglig och rörande ungdomsbok från ungefär 14 år och uppåt. Tänkvärd även för vuxna och en påminnelse om att inte allt och alla alltid är så som man kanske tror. Och på vuxenavdelningen slank dessa fyra med: Tove Folkesson Kalmars jägarinnor Förlag: Weyler Bokförlag Utgivningsår:2015 Jo, ja, men nej. Språket är fantastiskt, formuleringarna svindlande, men historien är i bästa fall ointressant eller rent av lam. En mening om historien. Jag kanske helt enkelt är för gammal, men jag är tämligen ointresserad av studentskivor och vänskapsband, inte ens mär det kryddas med en supande far. Den har jag läst om hur många gånger som helst, känns det som. Men språket - WOW! Det märks att Folkesson ägnat sig åt lyrik förut. Läsvärd? Jo. Språket? JA! Storyn? Nej. Therese Bohmann Den andra kvinnan Förlag: Norstedts Utgivningsår: 2014 Kärlek ur en mycket ung och ensam kvinnas perspektiv. Kändes äkta på något vis, lite sorglig, men fin. Sara Danius Husmoderns död och andra texter Förlag: Bonnier pocket Utgivningsår: 2014 Den här har jag inte läst ännu, men eftersom jag är intresserad av matlagning och husmoderns roll genom tiderna, tror jag verkligen på den här. Sara Stridsberg Beckomberga, ode till min familj Förlag: Bonnier pocket Utgivningsår: 2014 Jag förförs ständigt av hennes namn: Stridsberg- så hette mina farföräldrars gård, som jag älskade högt och fortfarande inte riktigt kommit över förlusten av. Men det jag läst av Sara Stridsberg hitintills har inte riktigt fångat mig, men nu är jag beredd att göra ett försök till. Tror jag. Snart. Kanske. S 27


KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

MAMMA & SON TYCKER TILL OM SAMMA BOK: Det

28

här är ingen ungdomsbok och det är heller ingen kärleksroman, även om den handlar om både ungdomar och kärlek. År 2015 tilldelades romanen Augustpriset i kategorin barn-och ungdomsbok och trots att jag inte läst de andra kandidaterna, är den här boken värd alla priser, all uppmärksamhet och framförallt, alla läsare den kan få. Det är en angelägen historia, där budskapet inte lyser, skiner och sticker oss i ögonen utan lömskt smyger sig på oss bakifrån och slår ner oss med kraften hos ett basebollträ i metall. Ester är 17 år när hon träffar Isak och hon har aldrig varit riktigt kär. Isak har aldrig haft med sig flickvänner hem och fjärilarna har party i deras magar. Förälskelsen och den fysiska attraktionen är stark och många känslor upplever de tillsammans för första gången. Kärleken växer och tar över allt mer av tillvaron, ända tills Isak i slutet av sommaren börjar få svårt att andas och letar efter en väg ut. Att han i den första förälskelsens stormar inte har ögon för sin vilsne lillebror Anton, förstår man. Anton hittar inte riktigt sin plats, han saknar en förebild och något att hålla sig till. Han söker och finner ett gäng, där hårda regler om vem man får vara, gäller. Anton kämpar till sig en position och är beredd att gå hur långt som helst för att få vara med. När han sedan går över gränsen, ställs allt på sin spets, tillvaron förändras brutalt för hela hans familj. Veronica, Esters bästa kompis, är lojal mot henne och är ensam om att ha överblick, när vuxenvärlden fallerar. Veronica är den enda som kan se Ester i den krissituation som Isak och hans familj hamnar i. Som tonårsförälder funderar jag över Esters och Isaks föräldrar. Vad kunde de ha gjort annorlunda? Vad borde de ha sett? Kunde Esters föräldrar ha skyddat sin dotter bättre eller var de var dömda till att se på hur deras dotter fortsatte att ta hand om Isak, på ett allt mer självdestruktivt sätt? Hade de kunnat hålla kvar henne, även när Ester med varje fiber i sin kropp bara

ville till Isak? Mamman är orolig, ser faran att Ester ska ta för stort ansvar, men lyckas ändå inte få henne att stanna hemma. Pappan är en ganska blek figur och används mest som förstärkning till mammans åsikter. Isaks pappa däremot skildras som en varm person med humor, men när det bränner till och Anton kommer hem med rakat skinheadshuvud, beordrar han honom bara att behålla kepsen på tills håret vuxit ut. Mammans krisreaktion är kraftig, men inte osannolik. De vuxna verkar leva i en värld långt från ungdomarnas. Trots det tunga, det svårsmälta och det nästintill outhärdliga, är texten lätt och smidig. Det är svårt att sluta läsa och det går fort att plöja hela boken. Texten sitter kvar som en hulling inombords och det går bara inte att sluta tänka på den ens när man lagt den ifrån sig, eller avslutat den. S Carina Middendorf, 51


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

NÄR HUNDARNA KOMMER av

JESSICA SCHIEFAUER

Foto: privat

Boken

“När Hundarna kommer” av Jessica Schiefauer är en karaktärsstudie. Boken bryr sig inte så mycket om händelser utan mer om varför huvudpersonerna gör det som de gör, hur de reagerar och hur de tänker. Isak och Ester har inte mycket erfarenhet av kärleken före det att de möter varann. Men efter att de gör det, känner båda en sorts rush, de upplever kärleken för första gången. Medans det händer, ser vi Isaks lillebror Anton ensam träffa många olika personer. Han träffar rasister och nynazister och han till och med gillar att hänga med dem, förmodligen för att de erkänner honom. Precis som Isak och Ester upplever han också en rush. Men Isaks och Esters låga börjar kylas av, i alla fall för Isak. Och han vet inte vad han ska göra, för han vill inte förlora Ester, men vill inte heller riktigt vara tillsammans. Och då händer det. Anton och en av nynazisterna, misshandlar Simon, en femtonårig pojke, för att de tror han är bög. Och då ändras allt. Jag gillade verkligen boken. Det var intressant att se hur händelserna påverkar huvudpersonerna och det är också intressant att se det hela ur förbrytarens och hans familjs perspektiv. I den här sortens historia passar det att analysera huvudpersonernas karaktärer och visa hur det som händer påverkar dem eller hur de kom på att göra det. Det påminde mig lite om en tysk bok jag läste i skolan ”Der Verbrecher aus verlorener Ehre”, som ville visa att förbrytare inte alltid är onda, utan är istället formade av samhället. ”När hundarna kommer” säger inte att det är samhällets fel, utan visar att det bara kan vara ens omgivning som kan få en till att göra ett sådant dåd. En central sak i boken är rushen som jag pratade om förut. Hur mycket makt den kan ha, vad händer när den kallnar. Båda historierna i boken, Isak och Esters förhållande och Antons nya vänner, händer för att den här rushen finns, och blir ännu mer komplicerade av den. Men jag tror inte att boken menar att rushen är då-

lig, bara att man måste vara försiktig och att det alltid finns en gräns. Men den analysen skulle inte ha funkat om inte huvudpersonerna hade verkat verkliga. Och det gör de. Isak och Ester är större delen av tiden sympatiska karaktärer, som jag bryr mig om. Och när de inte är så sympatiska, kan jag förstå vad de går igenom, vad de måste stå ut med. Men jag tycker att Anton är den mest intressanta karaktären. Även när jag visste vad han hade gjort och efter att jag visste att han nästan hela tiden slog Simon av fri vilja, hatade jag honom inte. Jag såg honom inte ens som en ond person. Samma hände mig i ”Der Verbrecher aus verlorener Ehre”, men jag tycker till och med att det är bättre gjort i ”När hundarna kommer”. För jag gillar Anton och jag tycker inte att det verkligen är hans fel. Han ska naturligtvis bli straffad, det är lagen som måste uppehållas, men han ska ha en mildring av straffet. Och det kände jag inte riktigt så i ”Der Verbrecher aus verlorener Ehre”. Ännu en sak som är central för boken är sättet hur huvudpersonerna analyseras. Det är ibland små detaljer, som att en person inte tittar på den andra eller håller handen, men man märker det och vet direkt vad som menas. Ibland är det sagolika förklaringar, till exempel när Antons mamma ”leker kurragömma” med Anton, som egentligen är hos polisen och hon ser Anton i olika åldrar. Det är förmodligen inget som man skulle göra i riktiga livet, men det passar perfekt för att visa hur huvudpersonerna känner sig. Läsaren förstår lätt och det är viktigt i en sådan historia att läsaren alltid förstår exakt vad som händer, vet hur karaktärerna känner och inte blir förvirrad. Boken lyckas med sina idéer och jag gillar den verkligen. Huvudpersonerna är sympatiska och bra och det är alltid intressant. Jag rekommenderar den som kärlekshistoria, karaktärsstudie och ungdomsbok. S Elias Middendorf, 16 ”Der Verbrecher aus verlorener Ehre” av Friedrich Schiller, skrevs 1786 och är vanlig skollektyr på tyska gymnasiet.

29


VÅR EGEN BOKKLUBB – en rejäl dos svenska för läsglada SMUL:ARE ROMA BRATT

I

gruppen SMUL:s slutna Facebook-forum diskuteras oftast våra barns/barnbarns behov för att utveckla sin svenska identitet och sitt språk. Även vi vuxna som lever i andra kulturer och med andra språk omkring oss behöver med jämna mellanrum komma i kontakt med vårt eget språk, som förändras hela tiden. Ett bra sätt att göra det på, är att läsa böcker. SMUL:s bokklubb erbjuder oss just detta, en plattform där alla läsintresserade får möjlighet att läsa och diskutera svensk litteratur. Vi delar med oss av aktuell information om nyutgiven och klassisk svensk skön- och facklitteratur. Då och då presenteras även en och annan barnbok eller lärobok. Vår bokklubbskommitté söker kontinuerligt efter möjligheter till samarbete med olika bokförlag för att vi ska komma åt rabatterade priser och erbjudanden.

30

SJU BÖCKER LÄSTA UNDER FÖRSTA ÅRET Under det gångna året har vi läst sju böcker. För ögonblicket har vi ett frågeformulär ute för omröstning så att alla ska beredas möjlighet att påverka vilka böcker som ska diskuteras de närmaste månaderna. Det är väldigt viktigt att du som är eller vill bli medlem i bokklubben deltar

aktivt i omröstningarna. Utöver våra frågeformulär är alla naturligtvis välkomna att tycka till i egna inlägg. Utan era synpunkter har vi svårt att se vad som saknas eller borde förbättras. Så var inte blyga utan skriv och låt oss veta vad just du tycker! EN BOKDISKUSSION PER MÅNAD Vår ambition är att ha en bokdiskussion i månaden men ibland är det svårt att hinna med. Vi försöker att förbereda frågeställningarna i god tid innan diskussionen. Dessa diskussionsunderlag finns tillgängliga i eventet som är kopplat till den bok vi för tillfället läser. För att komma åt frågorna måste man anmäla sig till eventet. Med tanke på att vi lever utspridda över hela världen är det ibland svårt att få våra event att fungera i alla tidszoner. Om diskussionen äger rum vid en tidpunkt då du inte kan vara med, går det utmärkt att fylla på kommentarer i efterhand, på en tid som passar dig. Vi hoppas att ni som redan är med även fortsättningsvis kommer att vara aktiva och delta i våra bokdiskussioner. Ni som ännu inte har upptäckt vår bokklubb men gärna vill läsa svensk litteratur är välkomna att ansluta er till vår läsglada krets och få er en rejäl dos svenska på köpet. S

Bild: freepik.com

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”


KULTUR

Bladen brinners logotype är gjord av Emma Adbåge

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

CARINA MIDDENDORF

B

Podcast: LADEN BRINNER www.bladenbrinner.se

är inte bara en fantastisk bok av Barbro Lindgren från 1970-talet, utan också en alldeles ny och modern litteraturpodcast med författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Ett nytt avsnitt av podcasten kommer var fjortonde dag. Hela sändningstiden ägnas åt att prata om litteratur för barn och ungdomar. Det är livsviktigt, särskilt för oss utlandsboende, att få veta vad det finns för nya (svenska!) böcker för barn och ungdomar, så att vi inte fastnar i ”Astrid-Lindgren-träsket” när vi läser och köper böcker till vår utlandssvenska avkomma. Det HAR faktiskt hänt en del på den fronten sedan vi själva var små. S

Särskilt rekommenderar jag avsnitt 4 där Lisa och Johanna pratar om pappor i barnlitteraturen, något som verkligen ligger båda varmt om hjärtat. www.bladenbrinner.se/singlepost/2016/11/03/Avsnitt-4---Korvrimi-telefonen Det finns till och med en ambitiös lista på pappa-böcker! Kolla här: www.bladenbrinner.se/pappor-ibarnlitteraturen

31


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

JAG LÄSER SMUL-akademins första kurs Den 21 januari 2017 startade den första kursen på SMUL-akademin. Denna inriktade sig på utlandssvenska barn på låg- och mellanstadier runt om i världen. Intresset var stort och trycket likaså. Läs mer om vilka utmaningar som kursen har inneburit, men även om hur många utlandssvenska barn som nu får en chans att studera svenska för första gången. En modifierad kurs, baserad på de nuvarande deltagares återkoppling, kommer åter att ges i höst. Många har redan meddelat att de kommer att fortsätta. LENA NORMÉN-YOUNGER

SMUL-akademin är en nätskola för

barn utomlands som vill läsa svenska och som lanserades sommaren 2016. Ambitionen med akademin är att skapa enklare och prisvärda alternativ för barnfamiljer utomlands. Akademin har i skrivande stund (mars 2017) två partnerföretag; Svenska Distans som inriktar sig på distansundervisning i svenska för barn som är 6–13 år med etablerade svenska läromedel, och Global Svenska som skapar eget undervisningsmaterial för kompletterande svenska för barn i åldern 10-19 år. Under hösten 2016 kom många intresseanmälningar in för kurser för speciellt yngre barn som inte har tillgång till en svensk skola på sin ort. Generellt verkar kunskapen om svenska distansföretag ganska begränsad utomlands, vilket ger SMUL-akademin en intressant roll som både kursarrangör och marknadsförare av de tjänster som är etablerade. Hösten 2016 lanserades därför för första gången en kurs för yngre barn, med läromedelsserien Jag läser från Liber som grundläggande material.

32

Läromedelserien Jag läser passar utlandssvenska barn Jag läser är en läromedelsserie för lågstadiet av den populära författaren och mellanstadie-

läraren Martin Widmark. Han är mer känd för sina böcker i serien LasseMaja, där två kompisar, Lasse och Maja, är detektiver och löser mysterier. Martin är även initiativtagaren till läsprojektet En läsande klass som syftar till att stärka svenska elevers läsförståelse. Jag läser-böckerna handlar om olika äventyr med barnen Larry och Emma, föräldrarna Simon och Anna, hunden Sulan, Kapten Svärd och uppfinnaren Vera Larsson. Andra figurer är aporna Ben och Koko, samt den knäppa roboten Omega. Böckerna har färgrika illustrationer, kartor och annat skoj för unga nya läsare. Den första gången jag kom i kontakt med böckerna var på Svenska skolan i Vancouver, där Svenska Distans planerade undervisningen för åk 2-9. Min yngste son gick just det året i kanadensiska åk 3 och var 8 år. Eftersom han tillhör den gruppen av barn som inte är pigg på att studera, speciellt inte när han blir ivägsläpad på söndagar för att läsa svenska på sin fritid, var jag något spänd på vilka böcker han skulle få. Allt detta hade jag förklarat för lärarna Göran Holm och Christian Benjaminsson på Svenska Distans som då rekommenderade B-boken i serien Jag läser. Det som både jag och Wilde direkt gillade med dessa böcker var att de både var medryck-


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Foto: privat

Amelia & Oscar (6 och 5 år) - UK

ande och fantasirika, utan att kräva förkunskaper i svenska som barn bara kan ha fått genom att gå i en skola i Sverige. Tempot var högt och karaktärerna roliga, vilket gör att till och med barn som har svårt att sitta still tycker att de är intressanta. Det är inte alltid helt lätt att välja läromedel för barn som har svenska som modersmål och som bor utomlands, och därför använder svenska för sällan för att den ska bli lika nyanserad som den blir för barn i Sverige. Men just Jag läser-böckerna passar utlandssvenska barn utan att vara skapad för undervisning i kompletterande svenska. Det finns för närvarande inga formella läromedel för kompletterande svenska.

De behövs, men till dess att de skapas, fungerar denna serie som ett bra alternativ. Den första boken i Jag läser, A-boken, ger en noggrann och systematisk förståelse av hur svenska språkljud och bokstäver fungerar. De tre senare böckerna övar förutom läsförståelse, även grammatik och ordförråd. I sann Martin Widmark anda introduceras svårare ord i texterna på ett sätt som gör att det framgår vad orden betyder. Både läseböckerna och arbetsböckerna bygger också på kunskapsmålen för den svenska grundskolan. Detta kan ibland bli överkurs för utlandssvenska barn, men fungerar ändå med lite extra stöd av föräldern, som kan förklara när det blir för svårt. 33


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

Kursen Jag läser på SMUL-akademin Inspirerad av min egen sons intresse och framgång med B-boken i denna serie beställde jag en första kurs för nystartade SMUL-akademin av företaget Svenska Distans. För att få igång SMUL-akademin sponsrade både Svenska Distans och SMUL de kostnader som fanns för arbetsinsats i form av administration, marknads-

34

föring och enklare handledning. För att göra kursen lite mer fullständig erbjöd vi också tillgång till Espresso, ett digitalt läromedel för lågoch mellanstadiet i Sverige. Det låga priset (550 SEK) skapade ett intresse som minst sagt var mycket större än vad vi hade räknat med. Vår initiala förhoppning om en klass på ca 30 barn överstegs redan efter ca två veckor när ordet hade spridit sig. Trots att marknadsföringen egentligen bara bestod av ett par få inlägg i SMUL-gruppen på Facebook blev det slutliga antalet elever 118 pojkar och flickor; utlandssvenska barn från nästan samtliga världsdelar. Genomsnittsålder för den första omgången av SMUL-elever var 8.1 år (standard avvik 2.2 år). Spridningen var dock större, med

barn från 4–14 år. En majoritet var pojkar, 59 % jämfört med 41 % flickor. En person hade till och med anmält sin man! Handledning genom föräldrar och Facebook-grupp Som del av kursen erbjöds föräldrarna enklare handledning via en speciellt skapad Facebookgrupp. Som förälder är man handledare för barnet och följer antingen ett exakt schema för vårterminen 2017, eller ett schema som man kan göra i egen takt. Cirka hälften av föräldrarna till våra nuvarande elever föredrar att följa schemat, medan andra hälften vill ha mer flexibilitet i form av schemat för studier i egen takt. Det exakta schemat bygger på ett kapitel i läseboken och de övningar som hör till i arbetsboken + en eller två övningar i Espresso. Dessutom bör barnet antingen bli läst för eller läsa själv varje vecka; rekommenderad tid är 30 minuter per vecka. Allt detta ger en poäng på SMUL-akademin. Avslutad kurs ger 40 poäng och motsvarar ca 40 timmars arbete och läsning för barnet. När barnet har gjort en sista enklare redovisning delas den med SMUL-akademin via mejl, och barnet får ett diplom där kursen och poängen beskrivs. Veckovisa inlägg i Facebook ger studietips och instruerar om hur läsfixarna från En läsande klass fungerar. Dessa fem figurer är skapade av pedagoger som Martin Widmark för att få barnen att reflektera mer över hur och vad de läser. På sikt skapar detta bättre läsförståelse. Olika nivåer Jag läser-serien består av läseböcker och arbetsböcker i fyra olika nivåer, men i denna första omgången av kursen användes bara de tre första, A-C. Den första nivån kallas för A-boken och rekommenderas i Sverige för barn som går i förskoleklass. Den sista, D-boken, rekommenderas för barn som går i åk 3. För utlandssvenska barn blir åldersrekommendationerna lite annorlunda. Baserat på nuvarande kursdeltagares återkoppling verkar det som barnets ålder är mindre intressant, utan snarare att det beror på hur mycket svenska de har med sig i bagaget och hur mycket de har läst på svenska/eller blivit lästa för innan kursen. En mer allmän och flytande rekommendation är därför att: - A-böckerna bäst passar barn i åldern 6–8 år - B-böckerna bäst passar barn i åldern 7–9 år


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Utvärdering följer Kursen kommer att avslutas med en mer detaljerad utvärdering i juni som kommer att påverka hur vi lägger upp den nästa gång. Vad som är tyd-

Anneli Holmström, Montfor L’Amaury, Frankrike Jag skaffade A-, B- och C-böckerna och vi har börjat med den vi blev rekommenderade; A. Den är lite väl lätt för min 7 - åring, men sedan verkar det vara ett ganska bra hopp till B-boken? Espresso övningarna har hittills varit ganska enkla. Jag velar lite om vi borde byta till B-boken eller inte. Samtidigt känns det ju skönt för honom att det lätt nu till en början. Upplägget är jättebra och det är skönt att ha ett schema att följa.

ligt är att det behövs bättre struktur på Espressoinnehållet, samt att leveranstiderna av böckerna var mycket längre än vad vi hade väntat; böcker till Kanada tog nästa två månader i vissa fall. Den första responsen var dock oerhörd positiv, och vi planerar därför en ny kurs som börjar i höst. S Om du är förälder utomlands och vill att dina barn ska komma igång med att skriva och läsa på svenska, kan denna kurs passa dig och ditt barn. Fyll i SMUL-akademins intresseanmälan så får du information när vi ger den nästa gång. SMUL-akademins intresseanmälan: www.goo.gl/forms/odIg3GhkFz6M5KLh1

Här hittar du böckerna med korta smakprov av hur de ser ut: www.liber.se/Grundskola/Grundskola-arF-3/Specialundervisning/Grundlaromedel/Jag-laser/

Så här säger föräldrarna till eleverna på kursen Jag läser Åsa Thorling, Singapore För oss går C-nivån bra för nioåringen och vi hittar svenskt material i Espresso till det de gör på engelska i skolan annars. Mycket blir tvåspråkigt på ett roligt sätt, just nu ekologi mm och system i naturen. Linda Gilmore, Nya Zeeland Än så länge funkar det fint. Läsningen inga problem - A för min 7-åring och B för min 10-åring. Men båda kämpar med skrivningen då de har svårt med de svenska vokalerna så vi har fokuserat på övningar på dessa i Espresso. Kan hålla med om att lite mer styrd riktning för övningar i Espresso hade varit bra, men vi är supernöjda såhär långt

- C-böckerna bäst passar barn i åldern 8–10 år - D-böckerna bäst passar barn i åldern 9–11 år Dock kan vi ge en viss brasklapp om att äldre barn kan tycka att serien är lite barnslig, speciellt om de använder de lägre nivåerna. Många deltagare rapporterar att A-boken kanske har varit i enklaste laget. Som kursarrangör har jag dock tryckt på att det är bättre att det är lite för lätt än för svårt. Det är bra att börja från början med språkljuden och stavning, speciellt om man aldrig tidigare har deltagit i svenskundervisning.

SVENSKA SKOLAN

Kristin Stillnerus, Förenade Arabemiraten Har sedan några veckor kommit igång med vår ”Stilla svenska skola” Uppstarten med nybakade kanelbullar, Zlatans Du gamla du fria, en välkommenskylt, svenska flaggan och en välplanerad lektion gjorde susen. Hade först bara tänkt göra detta med 7-åringen då 12 åringen läser många svenska böcker självmant. Men det kändes rätt att bjuda in henne när det väl var dags. Det blev en

35


succé! Lillkillen fick följa ett schema, läsa ur Jag läser A-boken, skriva i arbetsboken och till sist göra espresso. 12 åringen läste en av SMUL:s noveller och fick sedan i uppgift att skriva en sammanfattning samt en möjlig fortsättning. Alla var nöjda efteråt och båda barnen frågade när nästa tillfälle skulle bli. I torsdags var det dags. Trots en hel veckas skolgång (8-15) ville båda barnen ha sin svenska skola. Samma schema för Lillkillen och argumenterande texter för 12-åringen. Jag känner dock att vi inte kommer att kunna hålla lika högt tempo som många andra i gruppen men vi kör på en dag i veckan, det känns lagom för oss. Utöver det blir det svensk sagoläsning varje dag. Tack för ert engagemang alla ni som fixat detta! Så glad att vi fick höra talas om SMUL från Sverige via Hongkong till Förenade Arabemiraten.

Christina Engelke, Lübeck, Tyskland Läseboken/ arbetsboken (B) är bra, rätt nivå och spännande innehåll för 8-åringen. Espresso är för lätt och svårt att få struktur på, det blir mest ”en rolig grej” - vilket förstås kan vara skönt att ta till en stressig vecka. Läsning är det svåraste att få sonen till, men nu läser vi i alla fall flera gånger i veckan, om än bara 5 min. ibland. Cecilia Broomé Sullivan, An Cheathrú Rua, Galway, Ireland Så bra med lite struktur. Vi älskar att skriva ner i läsdagboken. jag säger att allt ”räknas”. Ibland blir det bara några rader egen läsning, ibland varannan sida och ibland en hel bok själv. Det har funkat och än så länge är det roligt. Vi valde A-boken, som är ganska lätt, men vi fokuserar på mer läsning. Toppenkurs!

36

Sara Sjödin Scolari, Milano, Italien Tack för en toppenkurs. Bra med schema att bocka av! Gruppen hjälper också till för att informera, motivera och ”känna igen sig i”. A-boken är för lätt för min dotter, men hon gillar att göra lite lättare övningar. Hon känner sig duktig. Min son behöver mycket hjälp och lär sig inte lika mycket genom A-boken (lite svårt), men jag tycker att den är toppen för honom då han ”nöter in” ord på ett lekande sätt. Vi ligger långt fram, har nog gjort 7–8 veckors schema redan - men med flit! När våren kom-

Foto: privat

Jessica Bladh, Fujairah Håller med Carin, lagom nivå med C för min 9-åring. Klurigt med stavning, läsning går super. Lagom längd på läsning + arbetsbok för ett tillfälle, 30 min läsning tar vi under veckan.

Rufus 6,5 år - Australien

mer här är de ute mer och skolan har fler aktiviteter som kommer att störa den svenska skolan. Extra plus är e-bibliotekskortet vi skaffat. Vi läser så fort vi får en stund över. Igår avslutade vi Martin Widmarks Tågmysteriet. Jätteroligt! Espresso har gått mycket bättre den här omgången. Jag tror det är viktigt att hinna bekanta sig med det. Det finns ju så mycket material! Nicklas Lindewall, Melbourne, Australien Vi tittade på espresso-filmen om fettisdagen, hade ingen koll alls själv, och sen bakade vi semlor, torrjäst och skållade mandlar, barnens första, de var populära men

Foto: privat

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Nicklas 3 barn - Australien


SVENSKA SKOLAN

Jessica Bladhs 9-åring - Fujairah

Foto: privat

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ingen orkade äta upp hela, så nu klarar vi nog inte fastan till påsk. Elin Åhlund, Dublin, Irland Än så länge går allt jättebra. Vi följer B-kursen för 8-åringen och C-kursen för 10-åringen. Tycker att vi har valt rätt nivå. Läsningen sköter vi när vi kan. Det blir en blandning av att läsa själv och högläsning men också att lyssna på ljudböcker i bilen mellan aktiviteter på kvällen. Just nu ’Tordyveln flyger i skymningen’ av Maria Gripe. Espresso tycker jag har ett fantastiskt utbud! I början tyckte jag det var svårt att veta var man skulle börja. Nu går jag in i förväg och kollar vad som tas upp i nästa kapitel och sedan kollar jag vad i espresso som passar och hör till. Tex C-kursen tar upp substantiv och hittade massor av motsvarande övningar med detta. Kursen passar vår familj jättebra. Tack så mycket för detta fina erbjudande Sara Elisabeth Fritzon, Belgien Min son Matteo, 7 år, läser A-kursen. Läseboken är perfekt för honom men övningsboken är alldeles för lätt.

Cecilia Broomé Sulli van, An Cheathrú Rua, Galway, Irelan d Matteo går i 2:a klass här i Belgien och lärde sig skriva och läsa förra året. Min dotter Elisa, 9 år (går i 4:e klass) läser B-kursen och den är perfekt för henne. Jag tycker att det är ett ganska stort skutt mellan A och B nivån. A övningsboken känns mer för förskolenivå. Högläsningen är fortfarande kul! Vi har laddat upp med nya spännande böcker i förra veckan när vi var hemma i Sverige på sportlov och Espresso-övningarna rullar på. Vi har hittat övningar på trollslände-nivån (mellanstadienivån) som är lagom svåra för båda två. Vi är så tacksamma för SMUL -akademin precis vad vi behövde för att få struktur på svenska undervisningen här hemma! Sandra Colton, Enniskillen, Nord Irland Vi är också supernöjda! V 3 och barnen tycker till och med att det är roligt. En kul och välskriven läsebok med spännande handling gör att de ser fram mot att höra vad som händer näst. Övningarna i arbetsboken är på rätt nivå för mina två 9-åringar. Espresso funkar fint fast känner att jag gärna velat ha lite råd om vilka övningar som passar till vilken vecka. Läsningen går också bra! Superkurs alltså!! 37


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Skandinaviska skolan i Hamburg, Tyskland

Foto: Jannicke Kitchen

Foto: Skandskol

SVENSKA SKOLAN

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

38


SVENSKA SKOLAN

Foto: Skandskol

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

I februari var Magsinet SMUL:s chefredaktör Monica Bravo Granström i Hamburg i norra Tyskland och gav en föreläsning om flera språk i familjen vid Skandinaviska skolan i Hamburg. Hon passade då på att få en pratstund med rektor Karin Englund om skolan.

Skandinaviska skolan

i Hamburg är en liten privat utlandskola som ligger i ett välbärgat område i Hamburg. Skolan startade för över hundra år sedan och var intressant nog en av de första utlandsskolorna i världen. Skolan erbjuder undervisning utifrån den svenska läroplanen och har i skrivande stund (mars 2017) 13 elever från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Skolan har åldersintegrerade klasser från förskola till årskurs 6 i en individanpassad undervisning. Efter skoldagen tar fritids vid och de flesta barnen är på skolan 8.00- 16.30 varje dag. Barnens familjer har oftast kommit till Hamburg p.g.a. arbete. Eleverna själva lämnar kanske kamrater och andra sociala relationer i sina nordiska hemländer. Skandinaviska skolan är ett tryggt ställe att landa på för barnen som kommer till ett helt nytt land. En del av elev-

erna återvänder tillbaka till sina hemländer efter något/några år medan andra fortsätter till tysk skola. Skolan finansieras dels med avgifter, och dels statsbidrag från Sverige, Norge eller Finland för vissa av eleverna. Huvudman för skolan är Svenska klubben i Hamburg. Klubben äger det vackra huset vid Innocentia-parken, där skolan är belägen. I parken har eleverna sina raster och den används flitigt på fritids. Sjunkande elevunderlag för utlandsskolor Elevantalet har växlat mellan åren och baseras mycket på hur de svenska företagen skickar ut sina anställda på utlandsuppdrag. Under de senare åren har antalet utlandsplacerade sjunkit. Skolan har just nu alltså 13 elever men har kapacitet att ha upp till 25–30 elever. Elever från de andra nordiska länderna får hemspråk i sina respektive språk men

39


Foto: Skandskol

Foto: Skandskol

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

skolspråket är svenska. Detta brukar sällan vara några problem. I början kan i synnerhet de danska eleverna ha svårt för att förstå svenskan, men efter ett par veckor brukar det släppa. Karins bakgrund Karin berättar att hon började som lärare på skolan 2014. Hon kom då från en skola i Sverige i ett socialt utsatt område med stora klasser, få resurser och många problem. Kontrasten var påtaglig. Karin hade inte jobbat utomlands tidigare, även om hon hade varit sugen på det. Hon har en dotter som bor i Irland och första barnbarnet växer upp flerspråkigt. Karin berättar vidare om hur det har varit för henne själv att byta land. Alla som har gått igenom en sådan process senare i livet vet att det inte är så enkelt. Att få input i det nya språket är viktigt och om man då har svenska som arbetsspråk, kan det vara svårt att komma i kontakt med det nya språket.

ka språket, vilket i sin tur innebär att skolan har mycket att vinna på att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Detta är ett ständigt utvecklingsområde. Karin är inspirerad av Pauline Gibbons och hennes metod att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, med bl.a. cirkelmodellen och genrepedagogik m.m.. Karin och de andra lärarna arbetar aktivt ständigt med detta i tankarna. Skolan har endast behöriga svenska lärare, förutom i tyska och danska där de har en dansk lärare. Traditioner med i undervisningen Svenska traditioner tas med i undervisningen på skolan. Exempel är luciaframträdande på IKEA och andra ställen där skolan tjänar ihop lite pengar till deras årliga skolresa. Förra året gick resan t.ex. till Büsum längre norrut i Tyskland. Förutom svenskan lägger skolan även stor vikt vid den tyska språkundervisningen och tysk kultur för att barnen ska integreras i sin tyska omgivning. S

>>> 40

Skolans hemsida: www.skanskol.de

Foto: Skandskol

Olika förutsättningar Skolans elever har olika förutsättningar språkmässigt. Några är här under en kort tid, medan en del har en tysk förälder och är bosatta i landet mer permanent. Blandningen innebär att eleverna befinner sig på olika nivåer i det svens-


Karin är inspirerad av Pauline Gibbons och hennes metod att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, med bl.a. cirkelmodellen och genrepedagogik.

SVENSKA SKOLAN

Foto: Skandskol

Foto: Svenska skolföreningen i Seattle

Foto: Skandskol

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

41


SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Uppskattad nätverkskonferens för svenska skolor DOWN UNDER

Foto: privat

Marlene Stolt, vice ordförande på Svenska skolan i Canberra

Svenskundervisning i utlandet var under den australiensiska sensommaren ett hett ämne i huvudstaden Canberra. I början av mars träffades fler än sextio lärare och skolansvariga från den kompletterande svenskundervisningen i Australien, Nya Zeeland och Asien för att dela erfarenheter och idéer och för att få information om metoder och idéer för sin verksamhet. 42


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Het debatt Förutsättningarna för den kompletterande svenskan diskuterades också livligt på mötet. Stora begränsande problem ansågs speciellt vara att skolor har lite undervisningstid, att varken kunna sätta betyg eller ge behörighet till svensk högskoleutbildning. Här såg SUF möjligheter för skolorna, t.e.x genom att komplet-

Foto: privat

O

lika organisationer, som Skolverket och Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF), ger finansiellt stöd till den här typen av konferenser runt om i världen med syftet att utveckla undervisningen i svenska för barn och ungdomar som bor utomlands men som har en koppling till Sverige. Konferenserna är också viktiga för att ge lärare och skolansvariga möjligheten att träffas för att utbyta erfarenheter. Denna gången var det ett samarbete mellan Skolverket, SUF och Riksföreningen Sverigekontakt, samt skolorna i Australien, som ledde fram till en lyckad och givande två-dagars konferens. På mötet uppdaterade Skolverket deltagarna om kursplanen och det stöd som finns tillhanda för att tolka och använda den. På Skolverkets hemsida finns att tillgå både kommentarmaterial och bedömningsmatris som praktiskt komplement till kurplanen. Konferensens huvudföreläsare var Camilla Valfridsson från Lärarfortbildning AB. Med sin gedigna lärarbakgrund samt erfarenhet som handledare hade Camilla många konkreta tips och idéer, utifrån egen erfarenhet, kring hur den kompletterande undervisningen i utlandet kan utföra sitt huvuduppdrag – att öka läsförståelseoch skrivförmågan hos de utlandssvenska barnen. “Jag brinner för att få elever att lyckas. Att få se barnen komma in i läsning. Det är det som är en så otroligt viktig del av språkutvecklingen”, sa hon. En av det mest praktiska exemplen Camilla gav, var vikten av att förstå hjärnans perspektiv i läsningen. Varför lära barnen ljuda varje bokstav i ordet när hjärnan oftast lättare minns ett mönster eller serie? Vi hittar paralleller i siffervärlden. Hur lär vi oss en sifferserie? 386924 – genom att rabbla varje enskild siffra eller genom att t ex minns 38 69 24? Camillas tips till lärarna: lär barnen att hitta rytmen i ordet genom att stampa eller klappa i takt till stavelserna.

tera den ofta kulturtunga undervisningen med formell distansundervisning som skolorna kan köpa in (Svenska Distans för de yngre, Sofia Distans för de äldre och där även betyg ges). S NÅGRA AV DELTAGARNA OM KONFERENSEN: ”Konferensen gav mig otroligt mycket på många olika plan. Dels var det fantastiskt att träffa alla eldsjälar och se vilken enorm insats vi gör för Sverige och svensk kultur globalt, och att känna att vi är del av ett större sammanhang. Och alla tampas vi med samma frågor. Dels fick jag reda på det stöd som finns att tillgå.” Lisa Boldt-Christmas Ordförande, Svenska skolan Hongkong ”Jag är glad att en delegation från Sverige reser hela vägen till oss, det känns skönt att få bekräftelse på att det vi jobbar med sköts rätt och att det har en stor och viktig del inom Skolverket. Det var intressant att utbyta tankar med likasinnade, det känns som man fått många nya kollegor under konferensen.” Madelene Watkins Administration och intagning, Svenska skolan i Sydney. Praktiskt komplement till kursplanen:

www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5. skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2718

43


Foto: Fotolia

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

44


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

ARTIKELSERIE

Är Sverige bäst? Ett favoritsamtalsämne för många svenskar är ofta att jämföra Sverige med andra länder. För oss utlandssvenskar är det nästan en nationalsport, det blöts och funderas. Har vi det bättre/sämre än när vi bodde i Sverige? Magasinet SMUL har tidigare granskat och bedömt den svenska skolan, hälso- och sjukvården samt jämlikheten i artikelserien ”Är Sverige bäst”. I detta nummer fortsätter serien med en granskning av föräldraledighet världen över.

45


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Artikelserie

Är Sverige bäst?

Tema

Foto: freepik.com

Bild: freepik.com

JESSICA GIANDOMENICO

FÖRÄLDRALED 46


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Är Sverige bäst i världen på föräldraledighet? Bor man utomlands och hör ens vänner i Sverige gnälla på den svenska föräldraförsäkringen blir man ofta både arg och nästan förolämpad. Även om varje förälder i teorin kan stanna hemma i upp till tre år i ett land som Spanien, så är verkligheten en annan, där mamman bara får 16 veckors betald ledighet, och pappan visserligen har rätt till två veckor, men inte alltid kan ta ut dem. Resten är obetalt och gynnar sällan arbetssituationen. I USA finns ingen generell rätt till betald ledighet överhuvudtaget. Det är upp till delstaterna och företagen att ge mer än de lagstiftade 12 veckorna obetald ledighet. Olika typer av kontrakt I vissa länder görs det skillnad på olika typer av kontrakt för föräldraledighet. I Grekland, till exempel, har privatanställda 17 veckors fullt betald mammaledighet (åtta före och nio efter förlossning), plus 13 veckor obetald ledighet per förälder för vård av barn. Statligt anställda föräldrar däremot har rätt till tjugo veckors fullt betald mammaledighet (fyra före och tolv efter förlossning) samt två års obetald ledighet per förälder. I Italien har de offentligt anställda ett kontrakt som i praktiken är omöjligt att säga upp. Mammorna ser ofta till att sjukskriva sig under graviditeten, och ännu oftare efter förlossning, så de kan vara hemma upp till ett år efter att barnet fötts. Detta är en utopi för privatanställda, som känner sig undanskuffade redan efter de lagstadgade två plus tre månaderna.

DIGHET Australien och Nya Zeeland ger 18 veckors betald mammaledighet, Förenade Arabemiraten ger sex veckor. Schweiz ger 12. Många gånger är barnomsorgen privat och dyr, där förskola kan kosta så mycket att för en låginkomsttagare med fler än ett barn kan hela lönen gå åt till barnomsorg. Då blir det näst intill

nödvändigt att ha farmor/mormor i närheten, särskilt om man inte har rätt eller möjlighet till deltid. Generösa system Det finns givetvis mer generösa system: Estland ger hela 156 veckor med full betalning som kan delas mellan mamman och pappan. Finland ger totalt 161 veckor till mamman och Slovakien 164, enligt Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD;s statistik. De nordiska länderna hamnar ofta i topp i den här typen av jämförelser, men som vi ser i tabellen på nästa sida, är Sverige med 480 dagar (68 veckor) betald ledighet för båda föräldrarna att dela på, inte i topp. Men vad är det egentligen man jämför? Och vad innebär ”bäst”? För vem? För mamman, pappan eller barnet? Är antal dagar hela svaret? Direkt jämförelse svår Först måste man komma ihåg att det är oerhört svårt att jämföra olika länder. Alla har olika system med olika grund för beräkning av tid och ersättning, så det är oerhört svårt att sammanställa tabeller. En del länders stödjer enbart mamman ekonomiskt, andra öronmärker till respektive förälder, och återigen andra ger en gemensam pott att dela nästan hur de vill. I en del länder måste man ha ett arbete en viss tid innan man har rätt till föräldraledighet, i andra ändras ersättningsnivåerna, men inte rätten till ledighet.

47


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

De flesta undersökningarna skiljer på mammaledighet (maternity leave) under graviditet och strax efter förlossning, pappaledighet (paternity leave) som ges till pappan i samband med förlossning, och föräldraledighet (parental leave) som berör en längre, ofta obetald period för att ta hand om lite äldre barn, där både mamman och pappan kan komma ifråga i olika konstellationer. En del länder ger samma rättigheter till adoption och samkönade par, andra inte. Dessa uppgifter redovisas lite olika i statistiken. Siffrorna som redovisas här kommer främst från OECD, från EU, eller från olika forskningsrapporter. Det är alltså översikter som inte alltid direkt kan omsättas till den enskilde individens rättigheter, och gör det svårt att jämföra rakt av. Eftersom de många gånger visar på ett genomsnitt kan de dessutom vara något missvisande.

Tre olika typer av välfärdssystem Föräldraledighet är i de allra flesta fall en fråga om mammaledighet, och snarare skapat som omsorg om barnen, än som en jämställdhetsåtgärd. Inom välfärdsforskningen skiljer man på tre typer av välfärdssystem, som kan vara bra att ha i åtanke för att förstå varför de olika systemen ser så olika ut. Först den konservativa modellen där mannen står för brödfödan och kvinnan förutsätts vara hemmafru, ta hand om barnen och de gamla. Typiska länder i denna modell är Italien och Spanien, men även Norge har följt ett sådant mönster. Här finns ofta en minimal, men betald mammaledighet, och man skiljer gärna på offentlig och privat anställning. Barnomsorgen är oftast privat upp till att man börjar ”skolan” vid cirka tre års ålder. Sedan har vi den socialdemokratiska model-

Källa: http://www.oecd.org/gender/data/length-of-maternity-leave-parental-leave-and-paid-father-specific-leave.htm

48


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” len där staten tar stort ansvar, där välfärden är universell (d.v.s. är i princip lika för alla, fattig som rik, man som kvinna etc.) och ofta individuell. Sverige är ett typexempel i denna kategori, och ger ofta i princip samma villkor till båda föräldrarna, samt har ett generöst system med subventionerad barnomsorg. Den tredje modellen är den liberala välfärdsmodellen. Här har staten en mycket undanskymd roll, individen förutsätts stå för sin egen försörjning och välfärd genom arbete och försäkringar, och stort utrymme ges för välgörenhetsorganisationer. Här går tankarna kanske främst till USA men även Storbritannien och Australien. Föräldraledigheten är typiskt minimal, ofta obetald och begränsad till mamman, samt att barnomsorgen är privat. Utifrån den här uppdelningen kan vi alltså förstå att vad som är ”bäst” till stor del är en politisk åsikt. Men forskning om bland annat barns hälsa och utveckling, kvinnor och mäns hälsa, bidrag till samhällsekonomin och fertilitet, visar att det ändå finns mer objektiva kriterier att döma efter. För föräldraledighet är en komplex fråga som spänner över många samhällsfrågor. Kort ledighet ger bättre karriärmöjligheter Om man ser till rena arbetsmarknadsskäl, är en kort föräldraledighet att föredra. Det är lättare för mamman att komma tillbaka till samma jobb om hon varit borta en kortare tid, hon tappar inte i kompetens och hennes livsinkomst minskar inte särskilt drastiskt. En bortavaro på upp till två år har liten negativ effekt på karriären enligt en OECD-undersökning, men därefter ger varje ledig vecka en starkare negativ effekt på kvinnans karriär och löneutveckling (Thevelón and Solaz 2013). En svensk undersökning sätter den tidsgränsen vid 16 månader. Efter det minskar chansen att karriären utvecklas på samma sätt som en person utan mammaledighet (Evertsson and Duvander). Betald ledighet ökar sannolikheten för att föräldrarna ska utnyttja ledigheten, och därmed att mamman faktiskt går (?) tillbaka till arbetsmarknaden efter att ha fött barn. Valet behöver inte stå mellan barn och arbete. Men som nämnts ovan, här spelar även tillgången till ekonomiskt överkomlig barnomsorg in. Det kan vara mer ekonomiskt rationellt att sluta arbeta en längre period än att betala för en dyr da-

SVERIGE

gisplats. Ibland är den äldre generationen den enda praktiska lösningen, men även om mormor har uppfostrat egna barn, är det inte alltid den bästa lösningen. Betald ledighet ger friskare och smartare barn Betald ledighet under graviditeten, vilken garanterar mamman att få behålla jobbet, har tydlig positiv effekt på spädbarnsdödlighet. Längre ledighet har en mindre, men dock mätbart positiv effekt på barnadödlighet generellt (Tanaka 2005). En australiensisk studie visar att betald mammaledighet minskar risken för att barnen drabbas av flera hälsoproblem i grupp (men inte nödvändigtvis varje enskilt problem) och att effekten är starkast för låginkomsttagare (Broadway et al 2015). Obetald ledighet under graviditeten ger positiv effekt om man tar ut den, men eftersom inte alla har råd att avstå från inkomst, så är det många som fortsätter jobba trots tunga och stressiga arbeten (Rossin 2011). Efter förlossningen är betald mammaledighet kopplad till högre andel mammor som ammar, vilket i sig är generellt sett positivt för barnet, men även till högre utbildning för barnen i ett senare skede. Detta gäller särskilt för låginkomsttagare, som annars har svårt att få tillgång till annan högkvalitativ (och dyr) barnomsorg. Mamman har helt enkelt mer energi att interagera med barnen än vad till exempel mor- och farföräldrar eller personal på en billigare förskola har, och detta har effekt på barnets kognitiva utveckling. Det finns studier på samma tema som visar att om mamman arbetar under barnets första år, ökar risken för kognitiva problem och beteendestörningar (Ruhm 2007). Det är visserligen oklart vad alternativet till en förälder hemma är, och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Det står dock klart att från ett barnperspektiv är det mycket bra att minst en förälder har rätt till längre, betald föräldraledighet, och där mamman har möjlighet att kunna helamma. Eftersom kvinnor lätt halkar efter på arbetsmarknaden p.g.a. längre föräldraledighet, har många länder sett en vikande fertilitet i spåren av kvinnors förvärvsarbete. Kvinnors vilja att ta kontroll över sin egen ekonomi och att kunna förverkliga sig själva har ökat, istället för att upp-

49


Pappor får i allt större utsträckning rätt att ta ut föräldraledighet, men det varierar stort mellan olika länder hur många dagar de kan ta ut fylla förväntan att ta huvudansvaret för barn, familj och de äldre. Den utvecklingen har effekter på den bredare samhällsekonomin, pensionsfonder och tillgången på framtida arbetskraft. Det finns alltså incitament att försöka öka på jämställdheten gällande föräldraledighet.

50

Att bemöta en sjunkande fertilitet med jämställdhet Sydkorea illustrerar problemet väl. Där förväntas kvinnor ta ansvar för barn och hem trots att koreanska kvinnor är högutbildade och förvärvsarbetar. Resultatet blir att de men känner sig bestraffade av omgivningens förväntan av att de enbart ska ta hand om barnen. De upplever att de får sämre karriärmöjligheter och sämre betalt än män. Reaktionen har blivit en stilla men signifikant protest genom världens lägsta fertilitetsgrader med 1,21 barn per kvinna. (Sverige har 1,80, något över OECD:s genomsnitt. Högst nativitet inom OECD har Israel med 3,03 barn per kvinna.) Den koreanska regeringen införde pappa-

Foto: Susanne Walström Imagebank Sweden

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ledighet år 2008 med just motivet att öka jämställdheten och fertiliteten (Reuters 2015, The Hankyoreh 2016). Samtidigt infördes även rätt till att arbeta deltid, för att öka flexibiliteten för föräldrar på arbetsmarknaden. Sydkorea fick i ett slag världens mest generösa pappaledighet med 52,6 veckor öronmärkta till pappan. Men ytterst få utnyttjar den möjligheten i det konservativa Sydkorea. År 2014 tog enbart 3421 män ut pappaledighet, men det är ändå en dramatisk ökning från 819 år 2010. Det här är ett exempel på hur man genom lagstiftning försöker förändra ett beteende. Sverige var år 1974 först med att införa ledighet för pappor och även om det inte gått fort, så tar hela 44% av de svenska papporna ut ledighet idag, jämfört med 0,02% i Grekland. Inom OECD ger Kanada, Tjeckien, Irland, Israel, Nya Zeeland, Schweiz, Turkiet, USA och Cypern ingen öronmärkt betald tid till pappor alls, så de har inget annat val än att låta mamman ta hand om det nyfödda barnet. Infertilitet (eller låga födelsetal?) kan ha


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” många olika orsaker, men det står klart att betald föräldraledighet med tillgång till kvalitativ, ekonomiskt tillgänglig barnomsorg spelar in, samt jämställdheten i ett samhälle. Pappaledighet en hörnsten: om kvinnor kan få ihop familjeoch arbetsliv ökar fertiliteten generellt (Rindfuss and Choe 2016). Pappaledighet ger sociala fördelar Pappor får i allt större utsträckning rätt att ta ut föräldraledighet, men det varierar stort mellan olika länder hur många dagar de kan ta ut. Bulgarien som ger hela 410 dagar till mammor (varav 45 måste tas ut under graviditeten) ger enbart femton till pappor specifikt. Mammorna kan dock, efter att barnet har fyllt sex månader, ge av sina dagar till pappan om hon vill. Det är alltså hennes beslut att fatta. Sverige ger som bekant 480 dagar att fördela fritt, bortsett från 90 dagar som inte kan överföras till den andra föräldern. Pappaledighet har visat sig ge bättre interaktion mellan pappa och barn samt mer jämställd fördelning av hushållsarbete. Det innebär också att kvinnor kommer tillbaka till sitt jobb tidigare, d.v.s. de blir i längden mindre ”bestraffade” för att de föder barn. Sammanfattningsvis Den svenska modellen med betald ledighet till båda föräldrarna är på många sätt en väldigt bra och generös modell. Den förespråkar jämlikhet som i sin tur ger flera positiva effekter på ett samhälle, och den ger emotionell stabilitet till barnen. Som svensk bebis får man möjlighet att både bli helammad och knyta an till båda föräldrarna under det första året i stor grad. Jag har medvetet undvikit att gå in i detaljer mellan de länder som oftast rankas högst, utan har valt att fokusera på ett bredare, globalt plan. Det står dock klart att den bredare, mer inkluderande välfärdsmodellen som Sverige anammat ger fördelar för föräldrar, barn och det bredare samhället i jämförelse med de andra två, snävare och mindre generösa modellerna. Är Sverige bäst? Nej, men mycket bra. Denna översikt visar att till exempel Estland ger fler dagar med högre ersättning, och är till stor del lika för mammor och pappor. De verkar vara bäst i världen. S

SVERIGE

REFERENSER & VIDARELÄSNING Broadway, Barbara; Kalb, Guyonne; Kuehnle, Daniel; Maeder, Miriam (2015) The Effect of Paid Parental Leave on Child Health in Australia, IZA DP No. 8978, Bonn: Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit European Parliament (2015) Maternity, paternity and parental leave: Data related to duration and compensation rates in the European Union, Study for the FEMM Committee Evertsson, Marie, and Duvander, Ann-Zofie, (2011) Parental Leave—Possibility or Trap? Does Family Leave Length Effect Swedish Women’s Labour Market Opportunities? European Sociological Review (27)4 2011 435–450 Galtry, Judith and Callister, Paul (2005) Assessing the Optimal Length of Parental Leave for Child and Parental Well-being: How Can Research Inform Policy? Journal of Family Issues, 26(2): 219-246. OECD Family Database, OECD - Social Policy Division - Directorate of Employment, Labour and Social Affairs, https://www.oecd.org/els/soc/PF2_1_Parental_leave_systems.pdf Ray, Rebecca; Gornick, Janet C; and John Schmitt (2008), Parental Leave Policies in 21 Countries: Assessing Generosity and Gender Equality, Washington D.C.: Center for Economic and Policy Research Reuters (2015) South Korean ‘superdads’ on paternity leave break with tradition Thu Dec 24, 2015 http:// www.reuters.com/article/us-southkorea-superdadsidUSKBN0U626220151224 Rindfuss, Ronald R.; Choe, Minja Kim (2016) (eds) Low Fertility, Institutions, and their Policies: Variations Across Industrialized Countries Springer Verlag Rossin, M (2011) The Effects of Maternity Leave on Children’s Birth and Infant Health Outcomes in the United States, Journal of Health Economics, (30) 2, 221–239 Ruhm, Christopher (2007) The Effects of Parental Employment and Parental Leave on Child Health and Development, Encyclopedia on Early Child development http://www.child-encyclopedia.com/parental-leave/ according-experts/effects-parental-employment-andparental-leave-child-health-and The Hankyoreh (2016) More South Korean men taking paternity leave Feb.9,2016 http://english.hani.co.kr/ arti/english_edition/e_national/729696.html Thévenon, O. and A. Solaz (2013), “Labour Market Effects of Parental Leave Policies in OECD Countries”, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 141, OECD Publishing, Paris

51


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PLUGGA UTOMLANDS I SVERIGE!

Har du eller ditt barn funderat på att plugga i Sverige? Vet du om att det finns utbytesprogram mellan svenska lärosäten och hundratals universitet och högskolor runt om i världen? Eller att du som svensk medborgare inte behöver betala studieavgifter i Sverige? Världen blir mindre och mindre och möjligheterna är många om man vill LINDA ENGFELDT studera på annan ort ett tag.

Under

de senaste årtiondena har den individuella mobiliteten genom teknikens framsteg ökat och därmed även globaliseringen, vilket även påverkar vardagen på svenska universitet och högskolor. Konkurrensen om talanger och finansiering har utvidgats och sträcker sig nu utanför Sveriges gränser; man måste kunna mäta sig med lärosäten i Europa och hela världen för att vara konkurrenskraftiga både nu och i framtiden. För att bli eller försvara sin ställning som världsledande lärosäten måste de svenska universiteten och högskolorna jaga förmågor som trivs i våra forsknings- och utbildningsmiljöer. Många ledande lärosäten i Sverige tar till och med emot fler utländska studenter än vad de skickar ut själva. För att göra sig attraktiva på den internationella marknaden erbjuds ofta engelskspråkiga masterprogram. Framför allt på forskarutbild52

ningar är den här trenden tydlig, där de utländska doktoranderna på vissa läroverk utgör mer än 50 procent. Utbytesstudent eller freemover? Studentutbyten genom olika program främjar både kulturella utbyten och rörligheten på arbetsmarknaden mellan länderna i EU och resten av världen. Ungefär hälften av utbytena sker genom olika EU-program. Inom utbytesprogrammen kan studenterna genomföra en del av sin utbildning på ett utländskt läroverk, medan den som väljer att studera utomlands som en så kallad freemover själv måste ta reda på vilka villkor som gäller och hur man gör. Saker som man själv måste ordna eller ta reda på är om de utländska studierna kan tillgodoräkna utbildningen i Sverige, hur man ansöker, visumkrav och boende. Som svensk medborgare behöver du inte betala studieavgifter i Sve-


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

ORDLISTA

Foto: privat

UTBYTESSTUDENTER - - studenter som studerar på ett utländskt lärosäte (eller utländska studenter på ett svenskt lärosäte) inom ramen för ett utbytesprogram, t.ex. det europeiska programmet Erasmus, det nordiska programet Nordplus eller bilaterala avtal, där det finns ett utbytesavtal mellan två lärosäten. 3 % av studenterna i Sverige är utbytesstudenter. FREEMOVERS - studenter som studerar i ett annat land på egen hand, dvs. inte deltar i ett ubytesprogram. Fr.o.m. läsåret 2011-2012 måste studenter som inte är svenska medborgare och kommer från länder utanför EU/EES-området betala studieavgifter i Sverige. De studenter som väljer att komma som freemovers till Sverige utgör cirka 60 procent av alla utbytesstudenter. Av de som åker utomlands från Sverige utgör freemover-studenterna cirka två tredjedelar av alla utbytesstudenter. Cirka 20 000 svenskar väljer att varje år studera utomlands på egen hand.

rige, men har du en utländsk gymnasieexamen måste du först översätta dina betyg samt göra ett TISUS-test (språktest) för att få behörighet. Tre procent av studenterna i Sverige är utbytesstudenter. Det är ungefär dubbelt så många inresande som utresande studenter i Sverige, men det är ojämnt spritt mellan olika högskolor. Högst andel utbytesstudenter från utlandet har Konsthögskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Högst andel studenter som åker utomlands på utbyte har Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping och Kungliga Tekniska Högskolan. De flesta utländska studenterna kommer från Tyskland och Frankrike, men även mer långväga studenter kommer till Sverige för att studera. Bland de utresande studenterna var det många som valde att åka till ett engelskspråkigt land, men även Frankrike och Kina är populära länder för utlandsstudier. S

TISUS-TEST

Tisus är ett prov i svenska språket som är behörighetsgivande. Det är avsett för dig med utländsk gymnasieutbildning som vill studera på högskola i Sverige och som saknar betyg i svenska. Provet testar din läsförståelse samt skriftliga och muntliga färdigheter i det svenska språket. Du måste ha mycket bra kunskaper i det svenska språket för att kunna klara provet. Tisus genomförs på sex universitet i Sverige och på cirka 60 platser runtom i världen i alla världsdelar. På vissa platser, framför allt i Europa och USA, är det några provorter som återkommer vid nästan varje provtillfälle, medan andra orter bara utför provet vid enstaka tillfällen. Tisus görs i maj. Sista datum att komplettera sina betyg inför höstterminen är den 21 juni. Länk: www.su.se/svefler/tisus

53


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Anna Östling

SVERIGES NATUR& KULTURSKATTER

Källor: www.raa.se www.stockholmslansmuseum.se

Runstenar en länk till vår historia LINDA ENGFELDT

Sverige är fullt av natur- och kulturskatter, som är tillgängliga för alla. Vissa upptäckter har gjorts i ordning, så att de är lätta att komma fram till via snitslade stigar, med informationsskyltar som berättar historien bakom det som visas. Andra ligger mitt i naturen och bara väntar på att någon ska råka gå förbi och upptäcka dem. Man kan närmast känna historiens vingslag slå och för ett ögonblick ta del av våra förfäders tid. Se samma saker, som de såg ut för tusentals år sedan. I den här serien berättar vi om olika skatter i Sverige som är värda ett besök. 54


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

En

runsten är en noga utvald sten där det huggits in runor, en cirka två tusen år gammal skrift, av en runristare. De flesta runstenar i Sverige ristades och restes på 1000-talet. Det var under vikingatidens slutskede och inskrifterna på dessa är ristade med vikingatidens runradstecken. Det finns även ristningar med äldre inskrifter där de urnordiska runorna använts. Runstenarna var målade med starka färger, då avsikten var att de skulle synas tydligt. Vilka färger som användes är svårt att säga, då pigmenten över tid förändras. Ristningslinjerna var ifyllda med en färg, medan ytorna runtomkring målades med andra färger. På många av de runstenar vi ser idag har inristningarna fyllts i med röd färg för att de ska vara lät�tare att tyda. Varför restes runstenarna? Runstenarna restes till minnet av en död släktning där det ibland även berättas om dennes resor. Det är alltså inga gravstenar och de restes längs med handelsvägar. Om det var en betydelsefull person kunde de även resas på en marknadsplats. Texten innehåller information om vem som rest stenen, vem den ärar och avslutas ofta med en signering av runristaren. Man kan därmed säga att de är signerade verk. Var finns det runstenar? Det finns ca 2 500 runstenar i Sverige och varje år görs nya fynd. De är ojämnt fördelade över landet och den nordligaste runstenen finns i Jämtland. Allra mest förekommer de i Mälardalen och i trakterna däromkring. Det är världens mest runtäta område. I Täby och Vallentuna norr om Stockholm har man funnit många runstenar som uppfördes av den uppländske stormannen Jarlabanke, som tillhörde en mäktig släkt. Här går det att besöka Runriket och utforska runstenarnas historia på egen hand. På nio platser runt Vallentunasjön finns det informationstavlor och guider om platsens historia och runstenar. Porten till Runriket finns strax norr om Täby kyrka, där den vikingatida vägbanken Jarlabankes bro återskapats. Det är rätt vanligt att runstenar är inmurade i kyrkor, men inte särskilt vanligt i bostadshus. En känd runsten är dock inmurad i ett hus i korsningen Kåkbrinken och Prästgatan i gamla staden i Stockholm. Runstenen är daterad till 1070-1100 och trots att den är lite skadad går stora delar av inskriften att läsa: Þor[st]æinn ok Frøygunn þau … stæin æftiR …, sun sinn. ”Torsten och Frögunn de [läto resa] stenen efter…, sin son.”

SVERIGE

Enligt riksantikvarieämbetet finns det uppgifter om fler runstenar i Gamla stan, men dessa runstenar är försvunna. Runskrift De äldsta bevarade originaldokumenten på svenska är just ristningar. På så sätt utgör de en viktig länk till vår svenska historia. Runor fanns inom hela det germanska språkområdet, men det var i Skandinavien som de användes under längst tid och även hade störst utbredning. Det var inte bara sten som användes; det ristades även in budskap och meddelanden i trä, läder, djurben, metall och sten. Hur gamla är runskrifterna? De äldsta ristningarna har daterats till 200-talet. Från den tiden och fram till ca 700-talet användes den äldre (urnordiska) runraden, som bestod av 24 tecken. Dessa ristningar är ofta svårtolkade då språket skiljer sig kraftigt från det som vi hittar på runstenarna från vikingatiden. Under perioden 500-700-talet förändrades språket i Skandinavien, något som anses vara anledningen till att runskriften anpassades och ersatte den äldre runraden. Den nya runraden bestod av bara 16 tecken och återgav bättre de nya ljuden som uppstått i språket. Den nya runraden var inte ny i egentlig bemärkelse utan en förenklad form av den gamla runraden och skulle underlätta för runristaren. Förändringen genomfördes ungefär samtidigt i hela Skandinavien och man tror att det var en reform som genomfördes medvetet av handelsmän. På Gotland var runorna i allmänt bruk ända in på 1500-talet. I Dalarna levde en speciell variant, så kal�lade dalrunor, kvar till in på 1800-talet. Nya upptäckter Det upptäcks nya runstenar varje år. Förra året påträffades fragment av röd sandsten i en nisch i Solna kyrka utanför Stockholm. Då runstenarna tagits från sin ursprungliga plats och använts i byggnader, t.ex. kyrkor, upptäcks de ofta först vid skador eller renoveringar eftersom puts och färg dolt runskrifterna. 2015 upptäcktes ett 15-tal, dittills okända runskrifter vilket var ovanligt många. Det handlade både om runben (ristningar på benfragment), runstenar och en runhäll (en berghäll med ristningar) på en villatomt i Södermanland. Inskriften på runhällen var tydlig och lättläst, men tyvärr hade en del av hällen tidigare sprängts bort. Man har enbart kunna tyda att hällen varit tillägnad en man vars namn började med ”Gunn”. Runstenar har bevarats under många generationer. Kanske står du en dag framför just den runstenen som dina egna förfäder har stått framför vid något tillfälle? S

55


SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto:

EN STAD F KIRUNAS unika stadsomvandling

56


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

FLYTTAR LINNEA WETTERBERG

En unik flytt pågår i norra Sverige, nämligen flytten av en hel stad. Den storskaliga malmbrytningen gör marken under Kiruna osäker, därför flyttar man staden. Aldrig tidigare har ett så utvecklat och modernt samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken.

Malmberget avvecklas I Kiruna och Malmberget (i Gällivare kommun) finns världens två största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning. Över tusen meter under marken växer gruvorna fram längs de rika malmådrorna som sträcker sig in under Kiruna och Malmberget. För att järnmalmen ska kunna fortsätta brytas fram till 2035 måste allt ovanför gruvorna flyttas i säkerhet. Tillvaron för människorna som lever kring gruvorna påverkas därmed radikalt. Det går helt enkelt inte att bo kvar när gruvbrytningen slukar marken underifrån. Större delen av Malmberget försvinner och Gällivare utvecklas. Två samhällen blir ett, inte för att de växer ihop, utan för att ett avvecklas och flyttar in i det andra. LKAB och Gällivare kommun samverkar kring hur Malmberget avvecklas. De kommande åren kommer 3 200 människor tvingas flytta; 2 000 bostäder och 250 000 kvm bostads- och lokalytor berörs.

Kiruna måste flytta Men denna artikel ska handla om en större förvandling, nämligen flytten av en hel stad! Omkring 6 000 människor måste flytta när LKAB behöver ta mer mark i anspråk. Hela området omfattar cirka 3 000 bostäder samt totalt cirka 450 000 kvm offentliga och kommersiella lokaler. Villor, bostadsrättsföreningar, hyreshus, gallerior, företag och verksamheter, ett 20-tal kulturbyggnader, en kyrka, en sporthall, ett badhus, en gymnasieskola, ett sjukhus, fem hotell och Folkets Hus; alla byggnader måsta flyttas. År 2035 kommer den nuvarande stadskärnan att vara avvecklad och en ny på plats. Det är ungefär en tredjedel av samhället som påverkas av gruvbrytningen och hela centrumkärnan. Kiruna kommun har bestämt att Kirunas centrum ska omlokaliseras tre kilometer österut från dagens bebyggelse, mot området Tuolluvaara. Nya bostadsområden byggs i flera delar av Kiruna.

Foto: privat

L

oussavaara-Kiirunavaara AB – mer känt som LKAB – grundades 1890 och ägs helt av svenska staten. Det är ett av Sveriges äldsta industriföretag. 2016 producerade LKAB 26,9 miljoner ton järnmalmsprodukter. Det är 76 % av järnmalmen i Europa, vilket gör LKAB till Europas största järnmalmsproducent.

Mönstersamhället När LKAB grundades år 1890 och samhällsbyggandet tog fart valdes placeringen av staden noggrant. Staden byggdes bland bergen Kiirunavaara och Luossavaara. Bergen skyddade staden mot vinden och staden fick utsikt över gruvberget Kiirunavara. Hjalmar Lundbohm, LKAB:s första disponent och Kirunas grundare, 57


var angelägen om att placera bebyggelsen i närhet till arbetet. Hjalmar Lundbohm hade som målsättning att Kiruna skulle bli ett mönstersamhälle. Välplanerade arbetarbostäder uppfördes. LKAB hedrades för sina insatser och Kiruna kal�lades för ”världens bästa samhälle”. Trots att avståndet till gruvan var förhållandevis litet var det ändå en avlägsen tanke att Kiruna skulle behöva flytta. På 60-talet stängdes dagbrottet i Kiirunavaara. All brytning började ske under jord och efter en tid uppdagades det att malmkroppen vek av in under staden. Flytten av staden innebär att det inte bara är en ny stad som ska utvecklas, den gamla ska avvecklas men ändå bevaras. Eftersom det som rivs blir oåterkalleligt är inte bara dokumentationen av byggnaderna viktig, utan också arbetet med det urval av de hus som ska flyttas. Det är inte många städer som får skriva i sin historia att den blivit flyttad. Att flytta en stad i sådan stor skala som Kiruna har inte skett tidigare.

58

Det är nu det händer! Kiruna befinner sig i en verklighet som kan tyckas otrolig. Större delen av centrum, Bolagsområdet, järnvägsområdet, samt delar av stadsdelarna Östermalm och Norrmalm kommer att påverkas. Eftersom ingen gruvbrytning sker under platser där människor bor eller vistas måste man flytta undan bebyggelsen. Marken, som inte omedelbart blir industriområde, ska förvandlas till parkliknande områden så kallade gruvstadsparker. En gruvstadspark är grönområden som ska fungera som en mjuk övergång mellan gruvan och samhället för att ingen ska behöva bo eller vistas bredvid ett industristängsel. Kiruna är en förhållandevis ung stad men med en historia som är desto starkare och mer levande än i många andra samhällen. Järnmalmen och gruvdriften har lagt grunden för ett livskraftigt samhälle där många kunnat förverkliga sina drömmar om ett gott liv. Sida vid sida, i över 125 år, har gruvan och staden verkat och utvecklats i nära relation till varandra. Så ska det också vara i framtiden. Det är en fascinerande resa! S

Nya torget, vintertid .

Foto: privat

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

5

SVERIGE

Bild: freepik.com

KURIOSA FAKTA OM SVERIGE & SVENSKARNA LINNEA EDMARK

Du visste väl att…

1. 2. 3. .4. 5.

Sveriges vanligaste efternamn är Andersson, med drygt 240 000 personer som heter det. De nya svenska sedlarna tillverkas av råbomull.

De nya 5-kronorna kostar ca 50 öre styck att tillverka. Personer med svenskt pass har (tillsammans med personer från Storbritannien och Finland) tillgång till flest länder i världen utan att behöva söka visum.

Det djur som dödar flest svenskar är getingen. I snitt dör två människor varje år av allergiska reaktioner efter att ha blivit getingstuckna.

59


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LENA NORMÉN-YOUNGER

Vardag favorit 60


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

man undra n a k t e d , a J på väg bort? S M S vilka appar h c m o o jl e d a g å Är me fr sinet SMUL mmunicera o a g k a t t M a t r t a fö r n e e eft t om i värld n u r s d n ä v n som a t populärt en. s g e li t m if r r ä k u s n d t e m föräldgen som jus li a t r n d e n g a e h t c e o d e r r Vad ä a med träna rna om skolan och r e ic n u m m o för att k en, med lära rna etc.? Faceg in n ä r t s ll o rar om fotb na kompisa g e e d d e m , r er Skype? ll te e k e y fl t im t u / e r c o a x F lä , Instagram, arbetsplatp h p c a o s t n a h la o W k , s book ina vänner, d , u d r e d n ä i SMUL. e r a lj Vad anv fö a r å svarade v sen? Så här

Bild: freepik.com

Foto: privat

gsprat via tappen

61


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

What’s up with WhatsApp? Om du gillar appen WhatsApp är du i gott sällskap. Hela 1 miljard människor i 180 länder använder denna app för vardagskommunikation, vilket gör det till världens andra största sociala nätverk efter Facebook. Som många andra kommunikationsappar är den gratis, erbjuder både samtal och meddelandetjänster, där man kan dela videos och foton. Tjänsten skapades av Jan Koum och Brian Acton, som tidigare var kollegor på Yahoo. År 2014 köptes den av Facebook, men drivs fortfarande separat från denna. För utlandssvenskar verkar WhatsApp verkar vara den app som har vunnit mest mark runt om i världen som ett alternativ till vanliga textmeddelanden. I många länder – t.ex. Argentina, Tyskland, Österrike, Schweiz, Spanien, Italien Dubai, Förenade Arabmiraten, Bolivia – dominerar WhatsApp enligt våra följare helt över alla andra typer av kommunikationstjänster, oavsett om det gäller skolan, idrott, jobbet eller privata konversationer.

62

Facebook Messenger & andra appar I Nordamerika är det förhållandevis tyst om WhatsApp från våra utlandssvenska följare. Den finns och används, men Facebook Messenger verkar istället dominera som tjänst för privata meddelanden. Facebook Messenger lanserades i augusti 2011, efter att ha blivit uppköpt från ett

Foto: privat

What ’s up with

annat företag och hade då namnet Beluga. Även om Facebook Messenger numera ägs och drivs av Facebook, är webbsidan och appen för Messenger numera helt separata från Facebook. Man kan till och med använda Facebook Messenger även om man inte har ett konto på Facebook. Appen tillåter textande mellan två eller flera personer, delning av foton, videos och emojis. Man kan även tala med eller utan video och göra betalningar med hjälp av sitt betalkort kopplat till ens bank. Idag fungerar Facebook Messenger som en egen plattform, och är världens tredje största social nätverk tillsammans med Youtube. I Nordamerika verkar man dock använda andra appar än Facebook Messenger för barnens fritidsaktiviteter/sport; Teamsnap och BlueSombrero används för hockey och fotboll, och Sportlyzer och för individuella sporter som skidåkning. Webbsidor som Mainset.com används för simning, och tillåter föräldrar och barn att se närvaron, stresstester, tider och videos. Både i Storbritannien och Australien använder man mest Facebook och mejl för barnens fritidsaktiviteter. Dessutom ringer man märkligt nog folk down under fortfarande sina vänner! I Kina är det WeChat som gäller. Där kommu-

Foto: privat

Digitala diskussioner utomlands Kommunikationsskiftet från mejl till appar märks mest när utlandssvenskar diskuterar hur de skickar meddelanden eller talar med någon som också bor utomlands. Oavsett var man bor i världen som utlandssvensk uppger få att de använder mejl för kommunikation med sportklubbar eller vänner. Undantaget verkar vara skolan, men även här varierar det mellan länder. Det som blir uppenbart av svaren på denna fråga är att man använder en kombination av många tjänster beroende på mottagaren. Med ny teknik i smartphones samordnas detta på ett enkelt sätt. Man kan se missade samtal på sin iPhone, oavsett om de kommer från Skype eller den vanliga telefonen. Textmeddelande genom Messenger eller WhatsApp plingar till om telefonens notisinställningar tillåter det. Mobilnumret blir en viktig länk mellan tjänsterna som minskar behovet av att öppna de individuella apparna för att kontrollera meddelanden eller missade samtal.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Ett undantag verkar vara de vänner som fortfarande vägrar sociala medier. Där är det fortfarande SMS och epost som gäller.

WhatsApp?

nicerar man både med enskilda personer och i grupper. Via den kinesiska appen kan man dela text- och röstmeddelanden, filmer och bilder eller samtal med röstsamtal eller video. Den fungerar lite som Facebook genom med att man också kan uppdatera sitt nyhetsflöde. Betalning i affärer och överföring av pengar sker även med denna app, då man knyter sitt bankkort till det. WeChat låter för en person som inte har prövat som en liten kombination av Facebook och svenska Swish. Det finns även länder där startsträckan har varit lite längre till kommunikation via appar. Portugal är ett exempel, där det precis har blivit vanligt att sprida info i Facebook-grupper. För tre år sedan spreds informationen fortfarande muntligt. SMS då? SMS används fortfarande av många, men i vissa länder verkar en del nästan ha givit upp det som meddelandemetod. En följare i Dubai säger att hon i princip aldrig ringer. Hon skickar bara SMS om hon måste bekräfta tider hos t.ex. läkaren. Även följare i länder som Schweiz rapporterar att de sällan skickar vanliga textmeddelanden.

Jobbkommunikation Apptrenden har även spridit sig till professionella sammanhang. I Österrike, Tyskland, Kanada och USA används Skype i jobbet. Däremot verkar de klassiska metoderna av gamla hederliga telefonsamtal, SMS och mejl fortfarande dominera i de flesta länder. Lärarinformation och kommunikation I skolans värld råder fortfarande pappersmeddelanden och epost i de flesta länder, även om man börjar se trenden att kommunicera via appar även i denna miljön. I USA och Kanada kunde man knappt mejla lärare för 5–6 år sedan, men detta har ändrats dramatiskt. De flesta lärare känner även press att presentera sitt material och planeringar via olika webbsidor och appar. REMIND, Classdojo, Edmodo och Weemarkable är några exempel på appar som används för att skicka information och meddelanden mellan lärare och föräldrar eller elever. I Storbritannien och Australien skickar föräldrar sms till skolan, epost, eller använder skolappar som t.ex. Xpressions. En hel del meddelande skickas också i pappersform. I Schweiz och Tyskland sker kommunikation med barnens lärare ibland med epost men främst via papperslappar, medan man i Dubai främst kommunicerar med hjälp av mejl och nyhetsbrev men även med skolappar som Classdojo och Edmodo. Pappersdominans ser man i Argentina där man mest använder lappar som skickas till och från skolan. Familj & vänner i Sverige Oavsett var vi bor i världen så kommunicerar vi med Sverige på samma sätt. Skype och Facetime är de vanligaste sätten, men en del kommunikation sker även via WhatsApp. En del rapporterar också att de ringer sina svenska familjer eller skickar dem SMS. Sociala medier som Facebook, Instagram och Snapchat spelar också en stor roll för att berätta för sin familj och vänner vad man gör, trots att man är långt bort. Avstånden minskar dramatiskt med alla olika sätt att kunna kommunicera. Det har helt enkelt blivit enklare att vara utlandssvensk! S

63


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

nummer

7

64

Foto: freepik.com

TEMA: PAPPOR


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Magasinet med svenska som livsstil “ ”

FÖR BARN

I BARNDELEN KAN NI: • Läsa om en massa pappor runt om i världen. • Lära er hur man säger pappa på olika språk. • Lära er mer om gymnastik. • Vår juniorreporter Tilde berättar hur man kan bli förläggare.

65


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Jürg Spillmann, Schweiz et, Grégor y Auvin Frankrikte

Per Hansson, England Jonathan S England

FEM PAPP 66


Vår juniorreporter Tilde, har tillsammans med Therese Loreskär, intervjuat fem olika pappor och deras barn. Här kan du läsa lite mer om hur de ser på att vara pappa och vad deras egna barn tycker om dem som föräldrar.

Sherman,

FÖR BARN

Bild: freepik.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

sius,

ert Gustaf H Estland

POR THERESE LORESKÄR &

JUNIORREPORTERN TILDA

67


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

e k s i z i e

w h c S n a p p a p

JÜRG SPILLMANN

Vad är det bästa med att vara pappa? Att känna kärlek från barnen och att hjälpa dem ta steg efter steg i livet. De ger mig ett helt ytterligare (djupare?) innehåll av livet. Vad är ditt finaste minne med ditt/dina barn? Där finns många. Det börjar med deras födelse, går vidare med gemensamma upplevelser i sport, med musik, med att bygga fotbollsbordet ... det tar aldrig slut. Har ditt barn gett dig motivation till något? Att kämpa vidare, både för deras skull och för min egen efter besvikelser i livet. Och att ta ansvar för deras uppfostran. Vad är det finaste dina barn har sagt till dig? Pappa, vi älskar dig och vi klarar det tillsammans om vi håller ihop!

Ålder: 43 ÅR Bor: BUBENDORF, SCHWEIZ Barn: LARAINA KAJSA, 11 år och LINUS, 8 år

SÅ HÄR SÄGER BARNEN OM JÜRG: Vad är det bästa med din pappa? Linus: Att han bygger så många grejor med mig. Laraina Kajsa: Att han vet hur man löser så många problem. Tror du att det är svårt att vara pappa? Linus: Jo, men det måste kännas bra ändå. Laraina Kajsa: Jo, men det måste också vara jätteskönt. Vilken superkraft önskar du att din pappa hade? Linus: Att han kan spinga omkring jorden på en sekund! Laraina Kajsa: Att han kan vara på olika ställen samtidigt – hemma, på jobbet och i Sverige. Vilka språk pratar er pappa? Svenska, tyska, schweizertyska, franska, och engelska. 68


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

GRÉGORY AUVINET

Ålder: 35 ÅR Bor: RENNES, FRANKRIKE Barn: ISAK AUVINET KLASENIUS, 6 år Vad är det bästa med att vara pappa? Den magiska känslan när man ser all den oändliga och vackra kärleken glittra till i sonens ögon när vi är tillsammans. Vad är ditt finaste minne med ditt/dina barn? På BB tio minuter efter att han kommit till världen och jag för första gången höll honom och fick bära bort ho-

franske pappan nom till en värmelampa för att han skulle få upp kroppstemperaturen. Har ditt barn gett dig motivation till något? Varje dag. Till att bli en bättre medmänniska och att se mer positivt på världen, saker och ting. Vad är det finaste ditt barn har sagt till dig? Jag älskar dig. Och alla andra små kärleksfulla ord som sägs så ärligt och naturligt. SÅ HÄR SÄGER BARNEN OM GRÉGORY: Vad är det bästa med din pappa? Hans mysiga kramar. Tror du att det är svårt att vara pappa? Nej, egentligen inte. Men man måste tänka på vad som är bra för barnen. Vilken superkraft önskar du att din pappa hade? Att han kunde flyga. Då kunde vi flyga till skolan. Vilka språk pratar din pappa? Franska, engelska och lite svenska. 69


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

e k s n Sve i n a papp n o d Lon PER HANSSON

Vad är det bästa med att vara Ålder: 41 ÅR pappa? Bor: LONDON, Det finns så mycket – men det ENGLAND är fantastiskt kul att få vara en Barn: AUDREY, 7 år, del av deras uppväxt och se ELSA, 5 år och dem utvecklas. Mycket jobb CLARA, 1 år och stök men visst är det värt det! Vad är ditt finaste minne med ditt/dina barn? Ett minne på sista tiden är nog då vi firade jul hemma i Sverige förra året och vår äldsta dotter klädde ut sig till tomte (med mig) för att dela ut klappar till sina syskon. Har ditt barn gett dig motivation till något? Det är väl att prioritera familjen, men även att ta hand om sig själv så att man orkar hänga med i svängarna! Vad är det finaste dina barn har sagt till dig? Tja, det är väl att de älskar en tillbaka. SÅ HÄR SÄGER BARNEN OM PER: Vad är det bästa med din pappa? Elsa: Att han kan bära oss. Audrey: Att han ger oss ”treats” (godis eller överraskningar på engelska). Tror du att det är svårt att vara pappa? Ja, för att man måste bära sina barn när de ber om det. Vilken superkraft önskar du att din pappa hade? Någonting om att vara superstark och ha mycket godis. Vilka språk pratar er pappa? Svenska, engelska och tyska. 70


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

JONATHAN SHERMAN

Ålder: 48 ÅR Bor: WINDSOR, UK Barn: OLIVER, 13 år, WILLIAM, 11 år och EMMA 9 år

FÖR BARN

engelske pappan

Vad är det bästa med att vara pappa? Mina barn! Vad är ditt finaste minne med ditt/dina barn? När barnen föddes var helt fantastisk, men också helt vanliga saker som deras hand i min eller när vi läser en bok tillsammans. Har ditt barn gett dig motivation till något? Att hålla mig ung. Att träna och försöka hålla mig i bra form så jag orkar hänga med i deras fart fast jag är snart 50. Vad är det finaste ditt barn har sagt till dig? ”Jag älskar att vara med dig!” Då smälter mitt hjärta! SÅ HÄR SÄGER BARNEN OM JONATHAN: Vad är det bästa med din pappa? William: Han är jättesnäll och rolig! Han spelar fotboll med oss och hittar på roliga grejor. Tror du att det är svårt att vara pappa? Emma: Ja, ibland för man måste passa barnen hela tiden när de är små så de inte slår sig, och då är det nog jobbigt. Fast nu när vi är större är det nog inte jobbigt. Vilken superkraft önskar du att din pappa hade? Oliver: Han skulle ha superpower så han kunde resa i tiden. En tidsmaskin – det skulle vara coolt! Vilka språk pratar din pappa? Engelska och svenska. 71


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

e k d s n n a e l v t S s E i n a p pap

Vad är det bästa med att vara pappa? Det finns så mycket som är bäst med att vara pappa. Allt från den där sista kramen när det är läggdags eller när man lämnar på dagis, till att få vara med och upptäcka världen på nytt och plötsligt få chansen att se något med helt nya ögon. Sen är det också den där obeskrivliga känslan när man från en dag till en annan blev en del av något större, ett kontinuum. Vad är ditt finaste minne med ditt/dina barn? De finaste minnena är när jag höll dem i mina armar för första gången. Vet du vad? Det som är så fint är att varje gång jag kramar dem så kommer det minnet tillbaka. Har ditt barn gett dig motivation till något? Mina barn motiverar mig till allt möjligt. T.ex. att försöka planera min tid bättre så att jag får mer tid över till dem. Varje dag ger de mig motivation till att bli lite bättre på det jag gör – oavsett vad det är för något. Vad är det finaste dina barn har sagt till dig? Pappa, jag älskar dig sååå mycket! SÅ HÄR SÄGER BARNEN OM GUSTAF: Vad är det bästa med din pappa? Det bästa med min pappa är att kramas. Tror du att det är svårt att vara pappa? Ja, ganska svårt. Ibland är barnen dumma och då måste man bli arg. Annars är det svårt eftersom man måste vara så snabb hela tiden. Lämna barn på dagis, hinna till arbetet, hinna till möten, hinna till doktorn, hinna hem. Man måste hinna till så mycket och det är svårt om man är långsam. Vilken superkraft önskar du att din pappa hade? Jag önskar att pappa kunde bygga Lego supersnabbt! Så där så händerna bara rör sig som en blixt och så är det färdigt. Vilka språk pratar er pappa? Massor! Han talar Sverigespråket, Tallinnspråket, tyska, engelska, ryska och franska.

72


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

GUSTAF HERTSIUS

Ålder: 45 ÅR Bor: TALLINN, ESTLAND Barn: NILS, 6 år och LUDVIG, 1 år

73


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

THERESE LORESKÄR

GYMP

KROPP & Strax efter klockan 10 är jag på plats i idrottshallen. Tjugofem barn i olika åldrar och deras tre tränare har precis startat uppvärmningen. Det gäller att se till att alla muskler i kroppen är varma och mjuka innan gymnastikövningarna kan starta. Tjejerna och killarna som tränar gymnastik värmer vant upp medan tränarna går igenom de olika muskelgrupperna. Efter ett tag blir det dags att visa dagens olika stationsövningar. På en station ska man ta sats på en trampolin för att sedan göra en volt i luften och landa på ryggen på den mjuka mattan. En annan station går ut på att lära sig landa med raka ben och armarna uppsträckta i luften. Barnen delar upp sig mellan de 74

olika stationerna och sätter glatt igång med sin träning. Jag får chansen att ställa några frågor till en av gymnasterna. Josefine som är tio år har tränat gymnastik i tre år. Hon tycker att det roligaste med gympa är trampolinen. Det svåraste är att det är mycket att tänka på när man gör gymnastik. ”Man ska hålla reda på var händer och fötter är hela tiden”, säger hon och ler. Jag förstår vad hon menar, för runt om i lokalen syns det att barnen övar mycket på sin kroppskontroll. Det gäller som Josefine säger, att ha koll på var de olika kroppsdelarna blir av när man hjular och gör volter. Jag frågar Josefine varför hon tränar gymnastik. Hon svarar att det är så roligt och att hon tycker om att röra på sig. Just rörelseglädjen är påtaglig här i Halmstads Gymnastikförening. Barnen som är här har roligt och det märks. De arbetar alla hårt utifrån sina egna förut-

Bilder: freepik.com

lördagsförmiddagarna är det full aktivitet i Sannarpshallen i Halmstad. Det är Halmstads Gymnastikförening som håller igång. Jag har blivit inbjuden för att få lära mig mer om gymnastik som är en mycket populär idrott i Sverige.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PA FÖR

KNOPP

JOSEFINE GASSNE MOLDOVAN Ålder: 10 år Bor: Halmstad Intressen: Gymnastik, basket, dans, piano och att baka. Familj: Pappa Istvan, Mamma Ulrika och lillasyster Linnea (5 år).

Tävlingsgruppen Halmstads Gymnastik Förening

75


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Josefine övar på att landa med uppsträckta armar

Tävlingsgruppen Halmstads Gymnastik Förening

Det går snabbt när Josefine hjular

sättningar. Nybörjare blandas med dem som har hållit på ett tag. Om man vill börja tävla i gymnastik kan man gå med i tävlingsgruppen som träffas direkt efter att den här gruppen är klar. Josefine berättar att hon var med i tävlingsgruppen ett tag, men nu har tagit en paus. Hon vill gärna vänta lite med själva tävlandet. Hon berättar att idrott är ett bra sätt att få nya kompisar. Hon har själv fått en ny vän genom träningen. Vi pratar lite om 76

det finns några tips Josefine kan ge till andra barn som vill börja med gymnastik. ”Man ska inte börja med något som är för svårt, för då kan man skada sig”, svarar hon klokt. Mycket riktigt, jag både hör och ser hur tränarna anpassar de olika övningarna utifrån hur mycket barnen har lärt sig. Alla får inte lov att göra de allra svåraste övningarna. Bygga långsamt verkar vara ett motto i föreningen. Det och rörelseglädje.


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Det är viktigt att träna styrka när man vill bli en duktig gymnast

– Vad vill du helst lära dig? – Rondat-flickis! Träningen håller på i en och en halv timme och avslutas med styrketräning. Tränarna betonar vikten av att barnen behöver bli starka i sina kroppar. Med

styrka kommer alla gymnastikövningar att gå lättare. Innan träningen är slut för dagen hinner jag ställa en sista fråga till Josefine. Jag frågar henne vad hon helst skulle vilja lära sig. ”Rondat-flickis”, svarar hon. Jag ser ut som ett frågetecken och inser att jag har mycket kvar att lära mig om gymnastik. Kanske borde jag anmäla mig till seniorgruppen som Halmstads Gymnastikförening har? Det är väl aldrig försent för att lära sig att hjula och stå på händer? 77


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Pappor

THERESE LORESKÄR

P

VAD TYCKER DU OM ATT GÖRA MED DIN PAPPA? – Gå ut med hunden Luna i vinfältet! Emil, 11 år

– Jag älskar när pappa torkar mitt hår!

Emma, 8 år 78

En Fi Bu Li H A Is Po Fr It Es H Ja


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

PAPPA

PÅ ANDRA SPRÅK

ngelska – dad inska – isä ulgariska – баща itauiska – tėtis Hindi – पिता Albanska – baba sländska – pabbi olska – tata ranska – papa talienska - papà stniska – issi Hawaiianska – makuakāne apanska – お父さん

79


FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

BLI DIN EGEN FÖRLÄGGARE

Bild: freepik.com

TILDE ISAKSSON

80


Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

ORDLISTAN

Förlag = företag som ger ut böcker Förläggare = en som arbetar på ett förlag och bestämmer vilka böcker som ska ges ut

Wattpad

är en app där man kan skriva egna berättelser, som andra kan läsa. Man kan också läsa berättelser som andra har skrivit.

gorier: banbrytare, författardebut, dolda pärlor, bokslukaren, snackisen, samlarutgåvan, nya röster och kärlek från hk (hk? Hong Kong ;-)).

På Wattpad finns det böcker som vissa Om man har skrivit en bok, så kan man förlag kan välja att trycka som t.ex. Movälja mellan att publicera den eller ha delldrömmen. kvar den privat. På Wattpad kan man skriva på 50 olika språk. Appen har 45 Det är lätt att komma igång med att anmiljoner användare som är aktiva varje vända Wattpad, det är bara att skapa ett månad! gratiskonto. Du behöver bara en egen e-postadress eller ett Facebook-konto Det finns också ett pris som heter Wat- för att kunna bli användare. Sedan är tys Awards där de böcker som har flest det bara att börja välja vilka böcker du läsningar presenteras. De böcker som vill läsa eller att sätta igång och skriva blir nominerade läses sedan av en jury. dina egna berättelser. Du kanske är näsDärefter utses vinnare i åtta olika kate- ta stora författare? S 81


Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA TEKNIK FAMILJELIV ÄR SVERIGE BÄST? KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att läsa tidningen behöver du bara klicka på en länk – och det är gratis! Den digitala publiceringsplattformen Issuu gör det lätt för läsaren att bläddra i tidningen oavsett om du har en surfplatta, mobiltelefon eller dator. SMUL publiceras två gånger per år, i maj och i november. Följ Magasinet SMUL på Facebook för nyheter eller titta in på webbsidan: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Chefredaktör: Art director: Kulturdelen: Sverigedelen: Barndelen:

Lena Normén-Younger Monica Bravo Granström Emma Ageberg Carina Middendorf Linda Engfeldt Therese Loreskär

lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255 carina@svenskaintensiv.de linda_engfeldt@yahoo.com therese@loreskar.se

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Magasinet SMUL nummer 7 2016  

Nr 7 av Magasinet SMUL publicerades den 2 maj 2017 och omfattar 82 sidor med 20 artiklar. Temat för detta nummer är pappor. I sociala medie...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you