Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”
• Skandinavistik – skandinaviska språk • Germanistik – tyska • Anglistik – engelska • Autofiktion litterär genre som blandar fakta och fiktion
20
ORDLISTA
studera Skandinavistik i Frankfurt och senare fortsatte i Köpenhamn. -När det gick upp för mig hur många författare det är som inte finns översatta till tyska, började jag intressera mig för översättning.” Det finns ingen särskild utbildning för översättare av nordiska språk, så den fick Ursel bygga ihop själv. -Jag studerade Skandinavistik som huvudämne och Germanistik och Anglistik som sidoämne. I alla tre ämnen valde jag litteraturvetenskap som fokus.” Att det funkade, det vet vi vid det här laget. ”Om man vill bli översättare, så är nog den bästa vägen att försöka skaffa sig kontakter inom förlagsvärlden, till exempel genom att göra praktik på en redaktionsavdelning,” tipsar Ursel. ”Det är bra att lära känna redaktörer, dels för att det är nyttigt att veta hur de jobbar men också för att de ska lära känna dig”. Det brukar även finnas seminarier för nybörjare i branchen på tyska universitet och en del arrangeras av Deutscher Übersetzungsfond.” -Från början kändes Danmark närmast och danskan var mitt första språk. Jag tyckte att det låg nära både geografiskt och kulturellt. Danskarna var först med autofiktion”, vet Ursel och ger Claus Beck-Nielsen som exempel på det. ”Men när jag var färdig 2005 och började översätta på allvar, hade den här riktningen förlorat fart och var inte lika intressant längre”. Detta var en anledning till att Ursel började översätta mer från svenska. Idag är uppdelningen
75 % svenska, 20 % danska och 5 % norska texter. -Sverige har de mest intressanta författarna för närvarande!” tycker Ursel och nämner Sara Stridsberg och Jonas Hassen Khemiri. Sara Stridsberg känner Ursel väl, eftersom hon översatt ett flertal av hennes romaner. ”Hon är en av mina personliga favoriter, men hon har tyvärr inte haft sitt genombrott i Tyskland än.” Koncentrationskrav Ursel jobbar heltid som översättare och hon har sitt kontor hemma i lägenheten. -Jag får som mest gjort på morgonen, eftersom ingen ringer och det kommer nästan inga mejl heller”, skrattar hon. Översättning kräver hög koncentration och det går inte att hålla på i flera timmar. ”Hur många timmar jag översätter om dagen, beror lite på vad jag jobbar med. Och hur bråttom det är, förstås”, säger hon beundransvärt ärligt och rättar till de svartbågade glasögonen. ”Sara Stridsbergs texter kräver mycket av mig, ibland fastnar jag i textens melankoliska stämning och då måste jag ta en paus. Å andra sidan funkar det inte att översätta en humoristisk text, om jag är ledsen eller arg, då måste jag göra något annat en stund!” Som till exempel att gå på portugisiskt café i Hamburgs hamnkvarter och snacka litteratur och översättning med Magasinet SMUL. Men efter kaffet och den färskpressade apelsinjuicen, blir det tunnelbanan för Ursel direkt hem till skrivbordet igen. S
Foto: privat
FLERSPRÅKIGHET