Västnyland år 2009
År 2009 var minst lika turbulent som året innan. Karis, Pojo och Ekenäs fusionerades, samgång diskuterades i regionens östra del, vindkraftsplaner ck känslorna i svall och en livlig diskussion fördes om framtiden för de två sjukhusen i Ekenäs.
Den mest upprivande debatten gällde förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus, VNS. Den utvecklades till en känslofylld kamp som engagerade snart sagt hela regionen, över språk-, kommun- och partigränserna. Ekenäs BB har legat i vågskålen era gånger tidigare, men den här gången blev hotet allvar.
I maj presenterades chefsöverläkare Juha Tuominens förslag, enligt vilket såväl förlossningsverksamheten, den gynekologiska operationsverksamheten som barnsjukvården avvecklas vid VNS. Ekonomin lyftes fram som den främsta orsaken. Tuominen, som är chefsöverläkare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdisktrikt, HNS, tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att titta närmare på förlossningsverksamheten inom distriktet.
Förslaget satte fart på nedläggningsmotståndarna, däribland Nilla Schönberg i Ingå som tidigare samordnat kampanjer för Ekenäs BB. En första demonstration hölls utanför riksdagshuset i Helsingfors den 25 maj.
Den planerade saneringen av förlossningsavdelningen lades på is.
Samtidigt ck riksdagens justitieombudsman ta emot ett rekordstor antal klagomål motden planerade stängningen; i slutet av juni hade cirka 150 utit in.
Farhågor väcktes att nedläggningen av BB endast blir det första steget mot en nedmontering av hela sjukhuset.
I augusti presenterades BB-arbetsgruppens rapport. I den lades tre olika modeller fram, av vilka två bygger på att Ekenäs BB läggs ner och en på att avdelningen tvärtom utvecklas.
Av någon orsak lades rapporten åt sidan. I stället engagerades ledande överläkaren i kvinno- och barnsjukdomar inom HNS, Jari Petäjä, som på rekordtid tog fram en rapport i vilken tydligt krävs att Ekenäs BB läggs ner. Motiveringen var främst att små förlossningsavdelningar är otryggare än stora.
Protesterna kom nu upp i varv.
Nämnden för Västra Nylands sjukvårdområde tog avstånd från planerna och konstaterade att det varken är medicinskt eller ekonomiskt motiverat att lägga
ner förlossningsverksamheten vid VNS. Lördagen den 3 oktober hölls en demonstration i Ekenäs, arrangerad av SFP. Raseborg krävde i sin tur särskilda förhandlingar, och över 400 brev skrivna av västnylänningar och riktade till HNS-styrelsen samlades in. Onsdagen den 7 oktober hölls ytterligare en demonstration i Helsingfors.
Men måndagen därpå föll HNS-styrelsens dom: Ekenäs BB ska stängas i juni 2010. Beslutet fattades med minsta möjliga marginal, nio röster mot åtta.
Justitieombudsmannens kansli meddelade för sin del att det inte tar sig an de klagomål som lämnats in. Motiveringen var att JO inte behandlar sådana beslut som man kan besvära sig över.
BB-anhängarna gav inte upp. Medlemmen i HNS-styrelsen, Karisbon Harry Yltävä (Vänsterförbundet), yrkade på rättelse av beslutet, medan Ingå, Raseborg och Hangö bildade en förhandlingsgrupp med uppgift att hitta möjligheter för fortsatt förlossningsverksamhet i Ekenäs.
Totalt lämnades över 40 rättelseyrkanden in, bland annat ett gemensamt av Hangö, Raseborg och Ingå.
Under höstens lopp hann ytterligare åtminstone följande öppet vädja för Ekenäs BB: hälsovårdarna på rådgivningarna i Raseborg, barnmorskeförbundet, tyg-
blöjeföreningen, Folktinget, Finlandssvensk samling, Svenska folkpartiet och Finlands svenska socialdemokrater. Också på Facebook grundades en grupp för Ekenäs BB.
Den 19 november ck landsändan celebert besök av president Tarja Halonen och hennes make Pentti Arajärvi. Under sin rundtur i Raseborg och Hangö ville presidenten framför allt diskutera Ekenäs BB, som hon även besökte och som hon tydligt drog en lans för.
Men nedläggningsbeslutet stod fast. På sitt möte den 7 december tog HNSstyrelsen upp ärendet till ny behandling, med samma slutresultat: BB stängs i juni 2010. Vare sig rättelseyrkandena eller den politiska lobbningen hade lett till önskat resultat.
I december satte också sjukvårdsdistriktets fullmäktige tummen ner för att ge förlossningsavdelningen en tidsfrist till slutet av år 2010, ett förslag som lades fram i samband med att fullmäktige behandlade budgeten för följande år.
På förlossningsvadelningen var hoppet ännu inte ute, och kommunernas arbetsgrupp för alternativa lösningar fortsatte sitt jobb över årsskiftet. HNS tillsatte i sin tur tre arbetsgrupper som ck i uppgift att redan ut hur stängningen av avdelningen ska gå till i praktiken.
I sammanhanget kan nämnas att ett lmbolag på hösten började lma en dokumentärserie för tv kring förlossningar, ”Sydänääniä” (hjärteljud), på Ekenäs BB.
I januari råkade Ekåsens sjukhus i hetluften. Då presenterades en utredning av psykiatrin inom HNS åren 2009–2025, i vilken föreslås att Ekåsen läggs ner och att det i stället byggs upp psykiatriska vårdavdelningar vid andra sjukhus. VNS och Lojo nämns som alternativ, och därtill Helsingfors.
Ekåsens huvudbyggnad utdöms som dålig och sjukvårdssområdet för litet för att kunna producera sakenlig psykiatrisk vård för befolkningen.
Nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde påpekade att rapporten innehåller sakfel och beskrev den som ett veritabelt hastverk som saknar analytiskt grepp och innehåller haltande logik.
Rapporten sammanställdes av Juhani Aer, tidigare överläkare på Mariefors sjukhus. Han tog inte åt sig av den kritik som lyftes fram mot utredningen.
På hösten presenterades ytterligare en utredning gällande psykiatrin inom sjukvårdsdistriktet. Den hade sammanställts av Grigori Joe, som är chef för den psykiatriska resultatenheten vid HNS. Joe föreslår att såväl Ekåsen som Fagernäs sjukhus i Lojo stängs och att nya psykiatriska avdelningar i stället byggs i anslutning till VNS respektive Lojo sjukhus. Samtidigt skulle den rehabiliterande vården vid Ekåsen ytta till Mariefors sjukhus.
Vid ingången av år 2009 bildade Lojo, Sjundeå, Ingå och Karislojo ett gemensamt samarbetsområde inom social- och hälsovården, Lost. Personalen inom social- och hälsovården i Ingå, Sjundeå och Karislojo övergick i Lojo stads tjänst, och en gemensam nämnd tog över ansvaret för verksamheten.
I februari presenterades den invånarenkät som hade gjorts bland Sjundeåborna under slutet av år 2008 och som handlade om kommunens framtid. 68 procent av dem som svarade sade sig vara beredda att underhandla om en fusion med någon av grannarna.
På senvåren mjuknade Kyrkslätt inför tanken att låta utreda sammanslagning med grannarna, vilket kan ses somen islossning när det gäller fusionsdiskussionerna i regionens östra del. Lite senare meddelade också Lojo att staden är villig att diskutera ett djupare samarbete med grannarna, till och med sammanslagning. Också Raseborg lät förstå att staden kan lufta fusion med Ingå, såvida Ingå vill.
På våren bjöd Kyrkslätt in Sjundeå, Ingå och Vichtis till en förhandsutredning av sammanslagning. Sjundeå var först med att tacka ja, Ingå gav grönt ljus i slutet av maj. På hösten inleddes utredningen på allvar och den gjordes av företaget Yritystaito.
Samtidigt startades en förening, Pro Sjundeå, som drog en lans för fortsatt självständighet för Sjundeå. Föreningen samlade bland annat in namn för en folkomröstning om kommunens framtid. 279 tecknade på.
I oktober beslöt Ingå att också gå med i en utredningen avsammanslagning av Ingå, Sjundeå och Lojo. Beslutet fattades med orton röster mot tolv i fullmäktige. I november satte fullmäktige sedan tummen ner för en utredning av fusion med Raseborg. Det gjordes med minsta möjliga marginal, 13 röster mot 13, där ordföranden, De obundnas Heimo Hakalas röst avgjorde.
I slutet av januari öppnades det sista avsnittet av motorvägen mellan Åbo ochHelsingfors, nämligen sträckningen mellan Lojo och Lahnajärvi. Samtidigt stod det klart att utbyggnaden av stamväg 51 till motorväg på avsnittet Stensvik - Kyrkslätts centrum beviljats pengar i regeringens tilläggsbudget. Starten för bygget planerades till våren 2010 och förarbetet inleddes hösten 2009 då bland annat den gamla Shellstationen i Jorvas jämnades med marken.
Planer för nya vindkraftverk var aktuella på era platser i Västnyland. Energibolaget St1 hörde sig för om möjligheterna att få arrendendera mark på två olika ställen i Svartå, nämligen i Romsarby och Klevens där bolaget önskar resa sammanlagt tio möllor. Planerna mötte på lokalt motstånd.
På Hangö udd har företaget Wpd Finland planer på en mindre vindkraftspark i Koverhar och samtidigt vill Saba Wind bygga er möllor i Sandö. Flera anmärkningar lämnades in mot Wpd:s planer.
Mest hallå väckte ändå planerna på en rejäl vindkraftspark i yttre skärgården i Ingå och Raseborg. Bakom projektet står Finlands Havsvind Ab, och den tilltänkta parken skulle bli den största i sin kategori i Finland. Planerna mötte på starkt motstånd, inte minst bland sommargäster i skärgården. En föreningen grundades för att skjuta planerna i sank. Pro Barösund, som föreningen heter, samlade ihop 3.300 namn på en medborgaradress mot planerna.
Yrkeshögskolan Novias och Åbo Akademis gemensamma forskningsinstitut Aronia, med säte i Ekenäs och Åbo, hade för avsikt att expandera sin verksamhet till Österbotten. ÅA:s styrelse satte dock tummen ner för utvidgningen.
På kvällen den 7 juli råkade det polska Tall Ships Race-fartyget Pogoria i sjönöd cirka 15 sjömil sydost om Hangö. Fartygets alla tre master hade knäckts och låg delvis i vattnet. Ytterligare var maskinen ur spel, eftersom avgasröret också skadades. Ombord fanns 50 personer av vilka38 i åldern 15 till 25. Ingen skadades och de esta evakuerades i land med hjälp av helikopter. Vindstyrkan uppgavs ha varit cirka tio meter i sekunden då olyckan inträade; orsaken till haveriet antogs vara att masterna var i dåligt skick.
Två dagar senare var det segelbåten Purgas tur att få masten knäckt. Också Purgas deltog i Tall Ships Race och är liksom Pogoria polsk. Båten bogserades till Hangö. Men inte nog med det här. På kvällen samma dag drabbades det polska Tall Ships Race-fartyget Dziwna av ett motorfel på väg in i Östra hamnen i Hangö, och ck därefter bogseringshjälp till Trålarhamnen.
De tre farkosterna var, likt era andra, på väg till S:t Petersburg, som var en av hamnarna i årets Tall Ships Race. Från S:t Petersburg tog sig fartygen sedan till Åbo, och på den rutten stack sig era in till Hangö. Lördagen den 18 juli anlände det första fartyget, Maybe från Storbritannien. Under de följande dagarna lade sedan ett fyrtiotal båtar och fartyg till. Hangö ck igen sin beskärda del av den celebra seglingstävlingen för ungdomar, precis som år 2007 då era fartyg angjorde staden under en transportetapp.
På hösten var nödcentralerna igen ämne för diskussion. En arbetsgrupp tog för inrikesministeriets del fram en rapport, i vilken föreslås att antalet nödcentraler i landet minskar från 15 till 6 före utgången av år 2015. Enligt förslaget ska Nyland bilda en och samma nödcentralskrets. Bedömningen gjordes att nödcentralen i Kervo ligger bäst till ifall all verksamhet koncentreras till en central. Därmed lades nödcentralen i Lojo i vågskålen, vilket väckte viss oro i västra Nyland. Precis som inför den förra reformen befarade man att både lokalkännedomen och beredskapen att hjälpa påsvenska tar stryk ifall en fusion blir verklighet.
Näringslivet
Arbetsmarknaden och näringslivet upplevde igen ett dystert år, då recessionen gjorde sig påmind i form av uppsägningar och permitteringar. Traken över Hangö hamn fortsatte att sjunka och orderböckerna blev allt tunnare. Arbetslösheten steg i hela regionen och i oktober var den 13,2 procent i Hangö, 8,6 i Raseborg, 5,5 i Ingå, 8,4 i Lojo, 4,9 i Sjundeå och 8,6 procent i Kyrkslätt. Flera tusen personer gick arbetslösa.
Åtminstone följande större företag tvingades säga upp anställda: Stevedoring, Uuttera, Genencor, Assistor, Helkama Velox, Helo, Mototrans och Aro Vehicle Logistics i Hangö, Fiskars, Folkhälsan, Sporrong och Ido badrum i Raseborg, Sappi och DNA i Lojo, Fortum i Ingå och Nordic Aluminium i Kyrkslätt. Delipap sade upp både i Raseborg och Kyrkslätt.
Finngulf lade ner sin tillverkning i Pojo och koncenterade produktionen till Karislojo. Anställda sades upp och permitterades.
Vid årsskiftet 2009–2010 stängde Leiras sin fabrik i Ekenäs. Det slutliga beslutet om att fabriken inte säljs, utan faktiskt läggs ner, kom i januari. Redan år 2008 stod det klart att moderbolaget Nycomed upphör med sin produktion i Ekenäs. Leiras hann verka i 60 år i Ekenäs, och med bolaget försvann 66 jobb. Följande företag permitterade hela eller en del av sin personal: Helo, Uuttera, Ovako, Rautaruukki, Assistor, Helkama Velox, Visco Teepak, Stevedoring, Levator och Mototrans i Hangö, Fiskars, Finngulf, Ido badrum, Sisu och SBA Interior i Raseborg samt Termonova i Ingå.
Ytterligare meddelade bastuugnstillverkaren Helo att företaget yttar försäljningen och administrationen från Hangö till sin enhet i Riihimäki.
Men också goda nyheter kan noteras. Spängämnestillverkaren Forcit i Hangö tecknade ett avtal med försvarsmakten om leverans av så kallade försvarsladdningar till ett värde av cirka 17 miljoner euro. Aären är den näststörsta i Forcits historia och produktionen sträcker sig över era år.
Försvaret förde med sig framtidstro också för lastbilsfabriken Sisu i Karis, där en beställning på 82 tunga terränglastbilar lades in på senvåren. De levereras från år 2010 och framåt. I maj meddelades att försvarsmakten beställer ytterligare 60 tunga terränglastbilar, med planerad tillverkning på hösten. År 2010 vidtar tillverkningen av över 200 medeltunga terränglastbilar.
I september tog företaget Komas över själva produktionen i Sisufabriken, varpå 95 personer yttade över som gamla arbetstagare. Ett fyrtiotal personer som jobbar med kunder, projekt, aärer och produktutveckling stannade kvar i Sisus tjänst. Komas förde samarbetsförhandlingar på hösten och kommer att permittera personalen år 2010.
I december blev det klart att Nord Stream, som ska dra naturgasrör på havsbottnen mellan Ryssland och Tyskland, valt Stevedoring som en av sina samarbetsparter inom projektet.
Festivaler och andra evenemang
Ekenäs lmfest hölls nu för ärde gången. Temat för i årvar Kärlek & uppror och sammanlagt visades ett 15-tal lmer i olika lokaler i Ekenäs. Publiken bjöds bland annat på Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick, Tomas Alfredsons Låt den rätte komma och Aki Kaurismäkis Tulitikkutehtaan tyttö och Juha. Cirka 1.100 personer deltog i de olika programinslagen.
Lådbilsracet Pumpviksrallyt var ett nytt inslag i år i evenemangskalendern. Som namnet avslöjar hölls tävlingen i Karis centrum, där en mängd mer eller mindre fantasifulla fyrhjulingar tog mått av varandra inför en stor publik. Rallyt hölls i mitten av maj och som arrangörer stod Kamratförbundet vid Karis svenska medborgarinstitut och Medborgarinstitutet Raseborg. Superveckända i Raseborg. Så kan man kalla det första veckoslutet i juni, som blev synnerligen intensivt när det gäller olika tillställningar. Då hölls nämligen Karisdagen, Ekenäsnatten, motorcykelevenemanget åttabruksrundan, antik- och konstmässa i Ekenäs, Lions toasläpp (då en mängd numrerade toapappersrullar släpps ner på Rådhustorget i Ekenäs), Tjejernas kanontia, Forngårdsdagen i Snappertuna och trädgårdsmässa i Billnäs därdet även hölls en kvaltävling inför VM i kärringkånk.
Sommarens olika bygdedagarna hölls i rätt traditionell ordning. Svartådagen ordnades lördagen den 13 juni. Samma dag hölls en veteranfordonsdag i Ekenäs, och i Hangö mötte medlemmarna i nländska Saab-klubben upp till sin årliga sommarträ. Ingådagen hölls lördagen den 27 juni, samma datum som Bromarvborna samlades till sin Bromarfnatt.
Lördagen den 5 juli var det dags för Degerbydagen. Samtidigt hölls Skåldödagen för första gången. Tenaladagen ordnades den 25 juli, Karisnatten åter fredagen den sista juli.
Samma veckoslut inföll Konstrundan, då över 30 konstnärer i regionen höll öppet hus för att visa vad de håller på med. Pro Artibus höll i trådarna. Det var nu för andra året i rad som evenemanget ordnades, i hela Svensknland.
Det i ordningen sjätte Ankracet hölls den 8 augusti. Platsen var som sig bör Pumpviken i Karis, där era tusen numrerade plastankor tog sig ner för strömmen. Huvudarrangör är den lokala Lionsklubben och intäkterna från tävlingen går till lokal verksamhet.
Den traditionella antikveckan på Svartå slott inleddes den 2 juli och lockade, liksom tidigare år, även många utställare från Sverige.
Antikmarknaden i Billnäs öppnade onsdagen den 8 juli och pågick till söndag samma vecka. Marknaden startade i Fiskars under slutet av 1980-talet och arrangerades under många år av Pentti Sundström, men det här året var den en del av de evenemang som går under namnet Billnäs sommar. Bakom programhelheten står Olli Muurainen med sitt företag Management Events, som äger hjärtat av det gamla bruksområdet. Under vinjetten Billnäs sommar ordnades era mässor och konserter, som enligt arrangören lockade sammantaget runt 25.000 besökare.
Söndagen den 30 augusti inleddes barnkulturfestivalen Konsti i Billnäs. Den hölls nu för tredje året i rad och programmet sträckte sig över era dagar.
Etnofestivalen Faces inleddes den 29 juli och pågick till den 2 augusti. Själva festivalen var således fem dagar lång. “We are the children” var årets slogan; den här gången fanns det extra mycket program för barnen. Nytt för i år, förutom att festivalen var längre än någonsin tidigare, var att den måste byggas upp på endast ett par dagar mot två veckor tidigare. Nyordningen berodde på att området övergått i nya händer, från kommunen till Olli Muurainens bolag.
Men besökarantalet blev lägre än man räknat med, vilket bidrog till att evenemanget inte gick runt ekonomiskt. Totalt landade det ungefär 80.000 euro på minus. Arrangören, föreningen Etnokult råkade i ekonomiskt trångmål och vände sig senare på hösten till fordringsägare och bad dem ha tålamod.
I början av augusti visades vikingaspelet Sigurd Fafnisbane vid Raseborgs slott. Pjäsen bygger på Sigurdslegenden, som är en blandning av era berättelser och myter från olika epoker och håll i Europa. Pjäsen framfördes av den rikssvenska teatergruppen Sigurd Fafnisbane och evenemanget var en del av det digra utbud som Raseborgs festspel bjöd på under sommarmånaderna.
Lördagen den 17 oktober formligen exploderade bollhallen i Ekenäs. Då var det dags för Nyländsk afton, som för första gången hölls i Västnyland. Under det drygt tre timmar långa programmet bjöds publiken på allt från rock och teater till körsång och dans. Merparten av de uppträdande var från regionen. Unicef var tema för i år, vilket hade att göra med att Raseborg var Unicefstad. Tillställningen lockade 1.000 personer i publiken. Nyländsk afton ordnas av Nylands svenska ungdomsförbund och den här gången stod Västnyländska ungdomsringen för de lokala arrangemangen.
Bokkalaset i Ekenäs hölls i år den 5–9 november. Programmet var igen väldigt späckat och omfattade bland annat fortbildning för lärare, författarafton, författarintervjuer, dockteater, lmförevisning, litterär supé och guidad busstur, då Bo Wessman berättade om sin färska bok om jugendhus i Ekenäs. Omkring 30 författare medverkade, det vill säga ungefär lika många som året innan.
Hangö lmfestival inleddes fredagen den 30 oktober och under veckoslutet kunde biopubliken bland annat se Lucas Moodyssons lm Mammut, John Websters miljö- och äktenskapslm Ingredienser för en katastrof och Mika Kaurismäkis Kolme viisasta miestä.
Utställningar
Under knappt två månader på vintern visade Västra Nylands landskapsmuseum en del av Bertel Piponius fotograer, som museet har i sina samlingar. 70 fotograer ställdes då ut i Ekenäs museicentrum Ekta.
I februari och mars kunde publiken ta del av Pia Lindmans konst i Galleri Elverket i Ekenäs. Pia Lindman som ck sitt genombrott i USA visade då upp en del av sina verk i en retroperspektiv utställning, “På bar gärning”. Av verken kan nämnas “Herr Puntila”, ett verk som åskådaren fritt kunde träda in i, inta sin plats på stolen och ta en sup från askan som står bredvid. Verket beskriver det nländska förhållandet till drickandet.
“Det bortglömda kuriska havet” var temat för de två litauiska konstnärerna Albertas Karjinskas och Jüraté Bucmytés utställning i Galleri Fokus i Karis i februari. Karjinskas dominerade utställningen med sina olika motiv på båtar, återgivna som teckningar och målningar.
Likaså i februari visades i Galleri Zebra i Karis den ungerska fotografen Attila Lóránts bilder från livet i olika afrikanska stammar.
Byster av Marx och Engels, cirka 400 salt- och pepparkar, kläder, växttavlor och skolkartor. Det är en del av allt som ställdes ut i Hangö museum på vårvintern, då museet beslöt att visa upp ett plock ur sina samlingar, som till stor del ligger i magasin.
I april slog Västra Nylands landskapsmuseum upp dörrarna till en unikexposition på Ekta, nämligen en utställning med en av Skandinaviens mest ansedda konstnärer, Helene Schjerfbeck. I Ekenäs kunde publiken då beskåda tavlor som aldrig förr visats för allmänheten. Utställningen var öppen till slutet av september och sågs av omkring 35.000 personer.
I museicentrets fotoateljé hölls under sommarmånaderna en utställning med fotograerur Helene Schjerfbecks liv.
Fiskars museums sommarutställning i Slaggbyggnaden i Fiskars byggdes det här året upp kring släkterna Grundströms och Pihls historia. Släkterna sammanlänkades genom äktenskapet mellan Karl Edvard Grundström och Olga Soa Pihl, och utställningen kretsade till stor del kring deras och deras barns livsöden.
Foto- och lmklubben vid Arbis i Pojo sammanställde en fotoutställning om Kungsvägen i Pojo, eller närmare bestämt om Pojomiljöer från kommungräns till kommungräns längs den nämnda leden. Utställningen kunde ses under sommarmånaderna i medborgarinstitutet i kyrkbyn.
I maj öppnades en arkeologisk utställning på Hangö museum, “Hangöi begynnelsen, arkeologiska fynd berättar”. Sommarutställningen var en del av museets 100-årsjubileum.
“I grevens tid 1866–1881” hette sommarsutställningen på Svartå slott. Den kretsade kring Amalie Adlerberg som var gift med generalguvernören Nikolaj Adlerberg och som bland annat sysslade med välgörenhetsverksamhet.
Serietillverkning och textilier var teman för sommarutställningarna i Fiskars. Konstnärerna kom i år från tio olika länder. Utställningarna hette “Formens rörelse” (serietillverkning) och “It is beautiful here” (textilier) och de hölls i Kopparsmedjan och Magasinet.
Olika mänskoöden var ifokus på Igor-museet i Degerby den här sommaren. Såväl nländare som Sovjetmedborgare lyftes fram och presenterades genom små separata utställningar.
Närmare 20 konstnärer medverkade i utställningen “Garden Party” som hölls i maj och juni i Galleria Karaija i Ingå.
Skördemännen kallades en radikal konstnärsgrupp, som var verksam på 1960och 1970-talet. Och gruppen blev igen aktuell, närmare bestämt på Pro Artibus sommarutställning på Elverket i Ekenäs som gick under rubriken “Skördemännen - en gång enfant alltid terrible”. Verk ställdes också ut på stan, vilket väckte uppmärksamhet och debatt. I Skepparträdgården hade Jan Olof Malander rest ett högt tegelkonstverk, som raserades och vandaliserades era gånger. Det väckte bland annat frågor om ansvar och säkerheten kring konstverk som står på öppna och oentliga platser.
Somen del av Skördemännens utställning hade Stuart Wrede i sin tur rest ett verk med namnet “Hopp” strax invid kyrkan. Det är en stor T-formad skulptur, genom vilket det strömmar vatten.
Ett drygt 40-tal konstnärers verk kunde skådas på sommarutställningen i Billnäs, där era gallerier medverkade. Evenemanget inleddes den 5 juni och samtidigt öppnade Billnäs konstbutik sina dörrar.
Färgsprakande målningar, tvåfärgade linoleumsnitt och skulpturer av vrakgods hörde till de verk av Carl-Gustaf Lilius, som ställdes ut i Stadshusgalleriet i Hangö i juni. Utställningen hette “Färgrike”.
Frontmuseet i Hangö förnyar sina utställningar inför varje säsong och i år kunde museet bjuda på tre helt nya exposéer, nämligen en om befästningsarbetena i Finland under första världskriget, en om Finska gardet som deltog i befrielsen av Bulgarien 1877–1878 och en med rubriken “Generationer i krig”.
Medelhavsmuseet i Stockholm lånade ur drygt 20 föremål från sin Cypernsamling för en sommarutställning på Villa Schildt i Ekenäs. De äldsta föremålen som visades upp härstammar från den cypriotiska bronsåldern.
“Back Yard” var en aningen speciell utställning i Hangö på sommaren. Sex konstnärer ställde då ut verk och skulpturer av olika slag på Heikki Kukkonens bakgård.
I Hangö stadsbibliotek ställde fotografen Tapio Kekkonen i augusti ut gamla bilder från Hangö, verkliga situationsbilder som han tagit sedan slutet av 1960talet.
Stadshusgalleriet i Hangö formligen dignade av målningar och verk i olika tekniker, färger och former, då inte mindre än 36 konstnärer från fem olika konstföreningar ställde ut i augusti och september. Utställningen hette “Viiden visiitti”.
Från mitten av september och in i januari 2010 ställde Hangö museum ut målningar, bilder, kartor och stadsplaner från den tid då Hangö tog form som
stad. Det var den sista utställningen med anledning av museets 100-årsjubileum.
Pressbilder och då närmare bestämt porträtt lyftes fram på utställningen “Nunor” i Galleri Zebra på senhösten. Nio pressfotografer bidrog med bilder och Fotocentrum Raseborg stod för arrangemanget.
I november ställde textilkonstnären Marina Eker-Geust ut textilkonstverk i Galleri Fokus i Karis. Utställningen hette “Genom droppens ljus”.
I början av november öppnades en synnerligen unik dockutställning i museicentret Ekta. Teatermuseet hade sammanställt utställningen, somhade en tonvikt på teaterdockor för vuxna.
På hösten yttade stipendiaterna och konstnärerna Heidi Lunabba och Marcus Lerviks ut från Villa Snäcksund, där de hade bott och arbetat i tre års tid. I en gemensam utställning presenterade de för allmänheten vad de sysslat med under de tre åren.Exposén öppnade den 13 november i Elverket och fortsatte in i januari 2010.
På julutställningen i Borgargården i museicentret Ekta i Ekenäs låg fokus det här året på hur julen rades och förbereddes i ett borgarhem på 1870-talet. Årets julutställning i Fiskars museum berättade i sin tur om några starka personligheter som levt i Fiskars under tidigare sekel.
“Återseende” heter vinterutställningen i Fiskars som öppnades under slutet av året och som pågår till april 2010. Den bygger på ett samarbete mellan konstnärer i Fiskars, Bergslagen och Värmland, och samma utställning visades i Sverige under märkesåret 2009. Tillsammans medverkar 58 konstnärer, av vilka 32 hör till Fiskars andelslag.
Litteratur
från landsändan
Den aktiva byn Degerby i Ingå blev två skrifter rikare. Degerby ungdomsförening fyllde 100 år och gav i samband med jubileet ut en historik, Med vind i seklet. Det är Dorrit Krook som sammanställt boken.
Lena Selén och Berndt Gottberg skrev i sin tur en historik över Degerby lantmannagille, som också rade 100 år. Boken heter Hundra år av utveckling och den berättar, utöver gillets förutna, om gårdar och mänskor i Degerby både förr och i dag.
Historien om och kring den gamla bron i Pickala nns nu mellan två pärmar. Verket heter kort och gott Bron över Pickala å - Pikkalanjoen silta och det är Samuel Panelius som är författare till det.
Maria Turtschanino, bosatt i Karis, gav ut sin andra sagoroman, Arra. Legender från Lavora. Boken ck god kritik och nominerades även till Junior-Fin-
landia. Maria Turtschanino debuterade i fantasygenren år 2007 med boken De ännu inte valda.
Ekenäsbon Janna orström, som år 2008 debuterade med kortromanen Vinterbad, utkom nu med romanen Buktalaren. Handlingen utspelar sig i en kryddig och färgstark indisk miljö som är författaren välbekant.
Tenalabon Anja Gustafsson utgav nu sin andra deckare, Mansikkatyttö. Händelserna i boken är nästan i sin helhet förlagda till Ekenäs skärgård.
Författaren och tidigare kulturredaktören Mary-Ann Bäcksbacka utkom med sin tredje diktsamling, Avsides vitt, i vilken hon ger det arktiska landskapet mytologiska proportioner, för att låna enav recensenterna. Mary-Ann Bäcksbacka bor i Ekenäs.
Glitterscenen och ickan hon går i dansen med röda gullband heter författaren MonikaFagerholms nyaste roman, som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Romanen är en fristående fortsättning på den Augustprisbelönade romanen Den amerikanska ickan, som utkom år 2004.
Karisbon Heikki Hyvönen gav ut sina minnen från krigstiden, då han som 15-åring tog värvning i armén i vars rullor han hann vara i både vinter- och fortsättningskriget. Finskspråkiga Hyvönens manuskript landade hos Sahlgrens förlag, som översatte texten och gav ut den på svenska med titeln Pikku-Heikki och Mannerheim. Barnsoldat i Finlands armé.
Pojobon och lokalhistorikern Per-Olof Blomqvist gav sin hemsockens 650årsjubileum till ära ut en skrift med titeln Händelser i Pojobygden under 650 års tid. I skriften har författaren fått rum med i runda tal 4.200 olika händelser, som nämns i kronologisk ordning.
Konsthandlaren Gösta Stenman är föremål för den doktorsavhandling som Ekenäsbördiga Camilla Hjelm lade fram i juni vid Helsingfors universitet. Avhandlingen bär titeln Modernismens förespråkare: Gösta Stenman och hans konstsalong.
Tankeykt och vattentvätt. Så heter Tvärminne zoologiska stations 100-årshistorik, som utkom sju år efter att stationen rade sitt jubileum. Boken omspänner 331 sidor och dess nska titel lyder Haaveilua ja vedenpesua. Jouko Pokki är redaktör för boken, medan Ann-Britt Andersin och Karin Hongell står för den svenska språkdräkten.
Operasångaren och sedan era år tillbaka Ekenäsbon Caj Ehrstedt hedrades med en biogra. Boken var ursprungligen tänkt att utkomma till Ehrstedts 70-årsdag är 2007, men utgavs efter byte av förlag i stället år 2009. Den digra biogran omfattar 215 sidor och är skriven av Leif Nystén.
En ny tidskrift såg dagens ljus under året, nämligen Ta plats i Raseborg med Torsten Bergman som ansvarig redaktör. Skriften har lokalhistorisk inriktning
och utges av föreningen Pro Gardberg center. Två nummer utkom under året. Torsten Bergman är också författare till Karis manskörs 75-årshistorik, som utgavs med titeln På besök hos Karis Manskör.
Den ärde och sista volymen utkom i den serie böcker som elever i Karis-Billnäs gymnasium skrivit om livet i Karis under krigsåren 1939–1945. Boken har titeln I krigets skugga. Projektet inleddes år 2002 och det är under lektor Jan-Erik Tills ledning som eleverna sammanställt de fyra volymerna.
Historikern Sture Lindholm har inte slagit av på takten att skriva och publicera böcker vid sidan av sitt jobb som lärare. I år utkom han med en bok om det agrara Pojo, närmare bestämt om trakten väster om Pojoviken där han själv växte upp. Historiken heter Bondebygd väster om Pojoviken.
Ekenäs Sparbank gav ut en historik över sina 150 år. Det är Åbo Underrättelsers chefredaktör Torbjörn Kevin som är författare till Egen väg. Ekenäs Sparbank under 150 år och en bankkris.
På sommaren utkom också Stefan Nylanders bok Vapenbröder - fem frivilliga i jägarrörelsen 1917–1918,som handlar om författarens farfar och fyra andra personer under de dramatiska brytningsåren.
Förra chefen för Hangö museum, Birgitta Ekström Söderlund, skrev en gemensam 100-årshistorik om museet och Hembygdsforskningens vänner i Hangö. Museet och föreningen har en gemensam historia. Skriftens titel är lång: Hembygdsforskningens vänner i Hangö r.f. 100 år 2007. Hangö museums historia 1909–2009.
Anita Valtonen sammanställde en diger skrift - 328 sidor - om torp och torpare under Karsby gård i Tenala. Torp och torpare i Karsby med omnejd innehåller släktutredningar över de esta torparsläkter som varit knutna till gården och därtill en beskrivning av samhället omkring gården.
En diger biogra över skaparen av Lojo kalkverk, Petter Forsström eller ”Kalkpetter”, utkom under året. Kalkille rakennettu elämä. Vuorineuvos Petter Forsström 1877–1967 är författad av Esa Koskinen.
Ekenäs Energi rade 100 år och utgav i samband med jubileet en historik, En god aär för Ekenäs, skriven av Lena Selén.
Bo Wessman har studerat och kartlagt jugendarkitekturen i Ekenäs och skrev en bok om den. Småstadsjugend- Jugendarkitektur i Ekenäs utkom lämpligt till Bokkalaset i november.
Under året utkom också boken Familjen Storgårds, som handlar om en prästfamiljs liv i Hangö i början av 1900-talet. Den bygger på Torsten Storgårds minnesanteckningar från sin egen barndom som prästson. Tomy Karlsson är redaktör för boken.
Lotta Broman utgav sin bildrika och välskrivna bok Pojoviken nu också på nska under titeln Pohjanpitäjänlahti - aikavaellus. På svenska utkom boken år 2008.
På senhösten utgavs boken Café Gamla Stan, som på ett tilltalande sätt - med bland annat recept, sånger, noter och anekdoter - berättar omverksamheten i och kring familjen Andersson och deras café i Ekenäs. Texterna är skrivna av Maryelle Lindholm och utgivare är Manne Stenros som också står för fotograerna.
Jorvas i Kyrkslätt ck en egen historik, författad av Sigbritt Backman (red.), Hans Brenner och Hjördis Nyman. Den heter Jorvas - en Kyrkslättsbygd genom tiderna.
Saga Blom och snöickan heter den andra barnboken om ickan med samma namn. Sjundeåbon Anna Gullichsen står för texten, Cara Knuutinen för illustrationerna.
Likaså i Sjundeå bosatta barnboksförfattaren Minna Lindeberg utkom med en bok om den vildaste lokatten på dagiset, Lo. Fridlyst. Linda Bondestam står för bilderna.
Äventyren med Rasse Rask i huvudrollen fortsätter. Författaren Irmelin Sandman Lilius i Hangö gav ut en ny, ärde bok om Rasse och hans familj, Rasse Rask följer spår.
Anita Lehtinens tecknade serier om Hangölejonen utkom nu också i bokform under titeln Hangon leijonat - Hangö lejon. Som namnet avslöjar är boken tvåspråkig. Ursprungligen publicerades serierna endast på nska i Hangötidningen.
Teater och revy
Teateråret ck en rivstart den 9 januari, då premiären gick för farsen ”Hemlighuset” på Tryckeriteatern i Karis. Raseborgs teatersällskap och Västnyländska ungdomsringen stod för produktionen, Tapio Laasonen för regin.
”Jorden runt...” hette Mellersta Kyrkslätts ungdoms- och bygdeförenings pjäs som visades på Ljungheda i februari, med premiär den 31 januari. Här var det Carina Sivén som stod för textenoch Göran Sjöholm för regin.
På Runhälla i Långvik bjöd Kyrkslätts skärgårds uf i sin tur på barnpjäsen ”Snödrottningen”, som baserar sig på H.C. Andersens saga med samma namn. Åbo svenska teaters turnépjäs ”Ingen är perfekt” av Simon Williams hade premiär på Villa Lande i Kimito den 12 februari och visades därefter på era ställen också i Västnyland i februari och mars.
Efter en svit av Shakespearepjäser, samt olårets Strindberg, satte Teaterlinjen vid Västra Nylands folkhögskola i år upp en grekisk tragedi, ”Kung Oidipus”. I Karis gick pjäsen under namnet ”O!DIPUSS.A.S” och den spelades på Tryckeriteatern med premiär den 11 mars. Anna Allgulin stod för regin.
Degerby uf rade 100 år och bjöd på våren på en jubileumsrevy regisserad av Sven Sid. Platsen var Furuborg och premiären hölls den 7 mars. Revyn hette ”Med vind i seklet”, det vill säga det samma som föreningens 100-årshistorik. I mars bjöd VästraSjundeå uf och Halvmaskarna på teaterstycket ”Rörmokar´n - en spökhistoria”. Dan Idman stod för regin och Tapio Laasonen för manuset. Den 27 mars var det premiär för pjäsen ”Fröken Orré, om jag får be” som en grupp barn framförde på Bygdegården i Tenala. Drivande kraft var Tenala ungdomsförenings teaterklubb med Nanne Vaihinen som ledare och regissör. Teaterungdomarna i Järsö uf tog steget in i den hektiska tidningsvärlden med sin egen pjäs ”Stoppa pressen”. Det var igen föreningens egen maestro Crista Åberg som höll i trådarna på ett mästerligt sätt. Pjäsen visades på Bergåsa i april.
Svartå slotts sommarteater bjöd i år på pjäsen ”Soas tid - Svartå 1808”, på svenska i juni och därefter på nska. Jouko Keskinen regisserade och på scenen stod både amatör- och yrkesskådespelare.
Den i ordningen adertonde teaterträen i Hangö inleddes den 4 juni och bjöd under de följande dagarna på omkring 25 pjäser. Temat för årets trä var ställningstagande teater.
”Kaikki maan hedelmät” hette författaren Raija Oranens pjäs som visades i Navala park i norra Kyrkslätt i juni. Masaby ungdomsteater bjöd i sin tur på stycket ”Mies joka en osannut sanoa ei”, som framfördes i juni och juli.
I år spelades pjäsen Djurgården på Raseborgs sommarteater. Det handlade om en musikalisk fabel baserad på George Orwells bok Djurfarmen, här dramatiserad av Jan Lindroos och regisserad av Sven Sid. Under säsongen nåddes en milstolpe: Den totala publiksiran för sommarteatern sedan starten år 1966 överskred en halv miljon. Toppåret var 1993 då ”e Sound of Music” lockade cirka 20.000 personer. Årets pjäs sågs av 8.000 personer.
I Hangö bjöds publiken på sommarteater genom pjäsen ”Suomen Hevonen”, som spelades i Folkparken i slutet av juni och början av juli.
Skärgårdsteatern turnerade på sommaren med sin pjäs ”Fylla sex”, som i Västnyland spelades på Walhalla i Barösund och i Karelia i Ekenäs.
Inom ramen för Billnäs Sommar speladesäven teater. Stycket hette ”Drakens tandställning” och det framfördes på nska.
Med premiär i slutet av september visade Ekenäs teaterförening en barnpjäs om Pelle Svanslös med idel unga skådespelare i rollerna.
På hösten ck sig dagisbarnen i Raseborg teater till livs, då staden bjöd på skuggteaterpjäsen ”Berättelsen om Helokrona” som visades i Sigurd Snåresalen i Ekenäs och på Tryckeriteatern i Karis.
I november inleddes spelningarna av Karisrevyn ”På ruinens brant”, där den nya staden Raseborg ck fungera som inspirationskälla till sketch och sång. Revyn visades på Tryckeriteatern. Rosie Westerlund stod för regin och Västnyländska ungdomsringen för produktion och konstnärligt innehåll.
Höstturnén för Åbo svenska teaters uppsättning av Sven Nordqvists ”Pettson och Findus” inleddes på Bygdegården i Tenala fredagen den 6 november. Turnén omfattade närmare 30 föreställningar och därefter spelades pjäsen på teatern i Åbo.
I november bjöd Söndagssällskapet Pilsnerpojkarna på Arthus Millers pjäs ”En handelsresandes död.” Scenen var Kulturhuset Karelia.
I november och december spelade Masaby ungdomsteater ”Lintujen kokous”, en pjäs ursprungligen skriven av Jean-Claude Carriére.
I samband med dockutställningen i museicentret Ekta i Ekenäs under slutet av året förevisade dockteatergruppen Rosetten stycket ”Lillasyster kanin”, medan teater Geist spelade pjäsen ”Aallottaren hopeamalja”.
Musik
Gitarristen Kalle Kalima med sin ensemble Klima Kalima inledde vårens jazzkonserter i kulturhuset Karelia med en spelning den 14 januari. Konsertserien avslutades den 25 april med e Mokners, en trio med den världskända musikern Severi Pyysalo på vibrafon.
En mäktig konsert. Så kan man beskriva framförandet av Bachs två timmar långa ”Johannespassionen” som kyrkokörerna i Raseborgs prosteri tillsammans med orkester och solister stod för söndagen den 29 mars i Ekenäs kyrka. Kyrkan var nästan fullsatt.
Vasabandet Sturm und Drang drog i sin tur fullt hus i Kyrkärdens skola en fredagskväll i april. 400 personer löste in biljett, och Sturmarna bjöd på fullt ös.
Samma fredag, den 17 april, bjöds publiken i bollhallen i Ekenäs på en nostalgitripp i Frank Sinatras musikvärld. Flottans musikkår spelade.
”Hurraa Pippi!” hette dansskolan Hurja Piruettis dansteaterproduktion som framfördes på våren med premiär den 24 april på Tryckeriteatern.
Bio Pallas i Karis blev operasalong måndagen den 27 april, då enaktsoperan ”Signor Deluso” av omas Pasatieri framfördes där. Sex sångare stod på scenen, däribland operasångaren Eva Comét som bor i Karis och som tillsammans med skådespelaren Jonna Casagrande, Ekenäs, ledde projektet. Satsningen föll i god jord; salongen var nästan helt fylld.
Den kända svenska sångerskan Lill Lindfors var en av de många artisterna på den nordiska visfesten i Hangö, som nu kunde ra 25 år. Visfesten hölls i medlet av juni. Samma veckoslut hölls Musik vid Havet i Ingå, då bland andra baryronen Gabriel Suovanen accompanjerad av Folke Gräsbeck på piano bjöd på en konsert. Programmet var brett, precis som åren innan.
Rasepori jazz hölls nu för andra gången. Tidpunkten var 17–18 juli och Knipan i Ekenäs var hjärta för evenemanget.
I slutet av julihölls en helt ny musikfestival, Hangö musikdagar. Programmet sträckte sig över en hel vecka och omfattade vid sidan av era konserter också ett musikläger för barn och en konstträ i Galleri E. Pinomaa där man diskuterade förhållandet mellan musiken och bildkonsten.
Vänner av countrymusik ck uppleva en äkt av nostalgi, då det legendariska västnyländska bandet Country Express gav sig ut på turné. Bandet upplevde sin storhetstid på 1970- och 1980-talet och stod också bakom den nationellt kända Country-kavalkaden i Karis. Också Greger & Bualo, med Greger Nervander som vokalist, gjorde en form av comeback genom sina spelningar under året.
Ekenäs sommarkonserter som mutat in sig hos publiken i hela landet pågick mellan den 6 och den 9 augusti. Bland de många artister som uppträdde i år kan nämnas violinisten Pekka Kuusisto och mezzosopranen Monica Groop. Det är Finländska kammarorkestern under ledning av Jukka-Pekka Saraste som fungerar som motor för hela evenemanget.
Fredagen den 7 augusti intogs scenen på Bossanova i Ekenäs av artisterna i den stora svenska sommarturnén Diggiloo. Området var då smockfullt; 2.500 biljetter hade sålts före konserten.
Susanna Antolainen och Jerker Mårtenson vann sommarens snapsvisetävling på Knipan med sin visa ”På fest” - den första de någonsin skrivit! Det var nu andra året som tävlingen hölls.
Musikfestivalen Lux Musicae i Sjundeå rade tio år med ett digert program som omfattade sju konserter under tre dagar i november. Flera uruppföranden var inbokade. Estlands lharmoniska kammarkör avslutade programserien med en vacker konsert i kyrkan söndagen den 15 november.
Den rikssvenska musikern Christer Sjögren, som rat 40 år som artist, höll en konsert i november i bollhallen i Ekenäs inför en runt 800 personer stor publik.
Kören Ex Tempore satte punkt för sin två decennier långa verksamhet med en lugn och fridsam konsert med änglatema i Ekenäs kyrka den 3 oktober. Tillställningen var således både en 20-årsjubileumskonsert och en avslutningskonsert.
Pojobandet e Black White Boys tog sig ända till nalen i den nordiska musiktävlingen för unga, Melodi Grand Prix Nordic, som hölls i Stockholm i slutet av november. Trots att bandet där inte tog hem segern, kan man säga att de fyra killarna verkligen stod i rampljuset. Tävlingen televiserades nämligen över hela Norden. Bandet består av Christian Söderlund, Jens Wiman, Oscar Nyholm och Mathias Lindström.
Det var ett livligt år inom skivutgivningen.
Johan Kvarnström, alias rappartisten Qruu, kom ut med ett debutalbum, ”Verkliga Illusioner”. Låtarna nns även på nätet där de kan laddas ner gratis. Under slutet av året utgav han sitt andra album, ”Förberedelser”. Johan Kvarnström bor i Karis.
Också rapparen Simon ”C-star” Andersson från Karis kom ut med en skiva, ”Morning & Darkness”.
Syskonen Romberg gav ut en julskiva. Foto:
Niclas Erlin
Bromarvbon Klas-Erik Helenius gav i sin tur ut en skiva med andliga sånger, ”Godbitar ur psalmboken”.
Mikael ”Pigge” Svenskberg och hans fru Erika Svenskberg gav ut en egen CD med tonsatta vitsar, ”Voj vitsiga Västnyland”.
Musikern Susann Sonntag som bor i Ingå gav ut en skiva med två låtar, ”Vad jag vill” och ”Jag vet”.
”Busy Missing You” heter Frida Anderssons skiva, som släpptes på hösten. Ekenäsbördiga sångaren och låtskrivaren hade jobbat två år med skivan, som är hennes andra.
De sex syskonen i den musikaliska familjen Romberg, med förstärkning av två ingifta fruar, gav ut en skiva med julmusik, kort och gott kallad ”Jul”. Syskonensemblen gjorde också en konsertturné i Svensknland före jul.
Sångerskan och dirigenten för Västnyländska kammarkören, Susanne Westerlund, gav också hon ut en skiva med julsånger, ”Julskatter”.
Kulturlivet
Göran Schildt, bosatt i Ekenäs, gick ur tiden den 24 mars, 92 år gammal. Han hann utföra ett mångfacetterat livsverk somförfattare, konsthistoriker och kritiker. För den breda allmänheten blev han mest känd för sina reseskildringar från Medelhavet.
Flickornas Slott var en stor engångssatsning, som utåt syntes bland annat genom workshoppar och slutligen genom ett riktigt ”slott” på Ramsholmen i
Ekenäs där de deltagande ickorna bjöd på utställningar och program av olika slag. Syftet med projektet var att stärka de deltagande ickornas uppfattning om sig själva och att bryta de traditionella könsrollerna. Åtta ickor deltog i kärngruppen, som leddes av två personer.
Inom projektet Lokalhistoriens vingslag inledde Västnyländska kultursamfundet guidningar per mobiltelefon vid Raseborgs slott. Tanken är att besökarna ska få informationom slottet också under de tider då ingen guide nns på plats. Kultursamfundet har som mål att få igång liknande guidning vid ett femtontal olika sevärdheter i Västnyland.
Ett alldeles speciellt inslag i Ekenäs under sommarhalvåret blev de vandringar med Helene Schjerfbeck - eller närmare bestämt med Anne Ingman i Helenes skepnad - då publiken ck ta del av såväl konstnärinnas liv som av traktens historia.
Skulptören Kim Simonsson och videokonstnären Petra Lindholm yttade in i Villa Snäcksund i Ekenäs som stipendiater, efter Heidi Lunabba och Marcus Lerviks som yttade ut efter tre års vistelse där.
Hösten 2008 slog den förra biografen Karelia i Ekenäs upp sina dörrar som ett kulturhus, och fram till slutet av år 2009 hade över 50 olika tillställningar hållits där. Främst handlardet om konserter och teatrar. Karelia har gästats av bland annat Svenska Teatern, Viirus, Lilla Teatern, Taimine och Skärgårdsteatern. Huset slog igenom på bred front och fyllde synbarligen en lucka i Västnyland. På hösten anställdes Leila Lukander som projektledare vid sidan av verksamhetsledaren Erik Pöysti. Karelia ck också tidningen Västra Nylands bragdpris inom kulturen för år 2009. Under slutet av året inleddes en stor renovering i syfte att bygga upp en rejäl scen.
Huset i vilket Tryckeriteatern verkar i Karis bytte ägare. Svenska kulturfonden köpte byggnaden av Robert Sederholm; verksamheten i den fortsatte som förut.
Dansskolan Hurja Piruetti ck i sin tur en egen lokal i Karis i det hus vid Ekenäsvägen där Kårkulla samkommun tidigare verkade. I Karis kunde Medborgarinstitutet Raseborg ytta in i den såkalladeKappsäcksfabriken vid Elin Kurcksgatan. Både dansskolan och medborgarinstitutet har verksamhet också på era andra ställen i Raseborg än detvå nämnda.
Idrott
Finlands genom tiderna mest meriterade handbollsspelare, Ekenäsbon Mikael Källman, tog över som tränare för landslaget i handboll. Samtidigt fortsatte han som tränare för Grankullalaget HC West. Under sin egen spelarkarriär hann Källman spela 116 landskamper.
Kulstötaren, Ekenäsbon, Conny Karlsson återvände till tävlingsarenorna efter en närmare två år lång paus, dock med betydligt mindre träningmängder än under toppåren. Karlsson tvingades avbryta sin långa karriär som elitidrottare år 2007 på grund av en operation som han genomgick. På hösten utsågs Karlsson också till grentränare för kulstötarna inom Finlands friidrottsförbund.
Torsdagen den 2 juli gick första starten i årets seglingsregatta i Hangö, som i år lockade kring 170 båtar. Det är ett tjugotal färre än året innan.
Rekordmånga deltagare hade däremot anmält sig till årets hästsporttävling Seahorse week i Hangö, som pågick i fem dagar under slutet av juli. Allt som allt räknades drygt 1.400 starter.
I juli seglade Ekenäsbon Annina Takala, 17 år, hem guldmedaljen i Laser radialklassen i junior-EM i Danmark. I december ck hon tidningen Västra Nylands bragdpris inom idrott för år 2009.
Raseborgs Skyttars trio Krister Holmberg, Staan Holmström och Mårten Westerlund gjorde väl ifrån sig i världsmästerskapen på rörligt mål, som avgjor-
des i Vierumäki i slutet av augusti. Det sammanlagda saldot blev inte minde än tio silvermedaljer, av vilka åtta kom från lagtävlingar.
Raseborgsruset löptes nu för andra året i rad och lockade den här gången drygt 800 deltagare, vilket är er än året innan. Loppet hölls i Västerby i Ekenäs.
I oktober löptes Östesjömaraton i Hangö, nu för andra gången liksom Raseborgsruset. 434 deltagare var förhandsanmälda, vilket betydde en fördubbling jämfört med året innan då 220 löpare deltog.
Tjejernas kanontia som löptes i juni noterade i sin tur närmare 2.300 deltagare de här gången.
OK Raseborg stod som värd för årets nländska mästerskap i nattorientering, som hölls i Västerby det första veckoslutet i oktober. 1.300 orienterare deltog och tävlingarna avgjordes i synnerligen blåsiga och regniga förhållanden.
I oktober stod det klart att Karislaget BK-46 år 2010 spelar i division 2 i herrarnas fotboll. Laget vann sin serie med minsta möjliga marginal, med ett måls bättre målskillnad jämfört med Esbo BK som stannar kvar i division tre. Det är nu första gången på 42 år som BK-herrarna spelar i division 2.
Också Ekenäs IF:s fotbollsdamer lyckades stiga till division 2.
Från kommunerna
I början av året sonderades terrängen för en mottagningscentral i Hangö för
yktingar, företrädesvis i försvarets tidigare byggnad på Högbergsgatan 13 som i folkmun kallas för Mau Mau. Planerna föll inte i god jord, vilket kom tydligt fram på ett allmänt möte i staden den 24 februari. Den negativa inställningen bidrog till att en av aktörerna bakom planerna, Finlands Röda Kors, drog sig ur. Också inrikesministeriets representant på nämnda möte ck kalla fötter då han konfronterades med de åsikter som lades fram. Projektet blåstes följaktligen av. I februari valdes Jouko Mäkinen till ny stadsdirektör efter Tom Axberg.
Är det Harry ”Hjallis” Harkimo som kommer att ge Hangö det länge efterlängtade nya hotellet? I december presenterade Harkimo sina planer för stadens beslutsfattare, som gav dem grönt ljus. Konceptet är tredelat - det består av bostäder på den s.k. Grandtomten, ett hotell på Fabriksudden och ytterligare bostäder på Drottningberg.
Vid ingången av år 2009 bildades staden Raseborg, då Ekenäs, Karis och Pojo gick samman. Det visade sig att året skulle bli turbulent.
Övergången till ett gemensamt datasystem för alla hälsovårdsstationer i staden vållade problem på hvc i Ekenäs, där man tog i bruk det system som redan användes i Karis och Pojo. Personalen rasade över programmet som sades vara betydligt sämre än det tidigare och debatten nådde tidvis kokningspunkten.
I Karis tog Caremaöver hälsovårdscentralenochservicehemmet efter Folkhälsan. Företaget ck kritik för att inte fylla avtalet med staden. Bland annat fanns det i början inte tillräckligt många läkare på hälsovårdscentralen. Under sommaren ck staden frän kritik för att ytten av invånarna från Folkhälsans serviceboende Villa Rosa till Attendo Medones nya hus i Pentby sköttes dåligt.
I mars gick utvecklingsdirektören i Raseborg, Jyrki Hakkarainen, ut med hårda beskyllningar mot sin chef, stadsdirektör Mårten Johansson. Hakkarainen sade att han utsätts för utfrysning och mobbning. Vidare sade han att han i samband med kommunfusionen fått för låg lön; Hakkarainen var tidigare kommundirektör i Pojo.
En utomstående sakkunnig kopplades in och han konstaterade att Hakkarainen inte utsatts för mobbning, men att kommunikationen mellanHakkarainen och Johansson inte fungerar. Jyrki Hakkarainen gav rapporten underkänt. Av Raseborg ck han i sin tur en skriftlig varning för att ha skadat stadens anseende då han gick ut med sin kritik i oentligheten.
Staden satte sig på sparkur för att hålla sin ekonomi i styr. De strama penningramarna, tillsammans med ett långsamt sjunkande elevantal, lyftes också fram som orsak till att skolnätet sågs över. Skolorna i Prästkulla, Sannäs och
Tjänstemännen och beslutsfattarna hade fullt upp i Raseborg. På bilden stadssekreterare omas Flemmich och fullmäktigeledamoten Maarit Feldt-Ranta. Foto: Niclas Erlin/Västra Nyland
Klinkbacka lyftes i vågskålen. Föräldrar, skolornas föräldraföreningar och några beslutsfattare protesterade, ochi Klinkbacka ordnades en demonstration den 5 oktober. Följande dag demonstrerades likaså framför stadshuset i Ekenäs inför bildningsnämndens möte där skolfrågan togs upp. Men resultatet blev ändå att skolorna i Sannäs och Prästkulla stänger efter vårterminen 2010. Klinkbacka ck respit; enligt förslaget skulle skolan stänga år 2012.
Flyttkarusellen inom stadens förvaltning fortsatte. I juni tvingades de anställda på tekniska centralen, miljövårdsbyrån och miljöhälsovården ut ur kommunhuset i Pojo, där man hittade mögel. Personalen ck slå sig ner i andra lokaler och byggnadens slutliga öde var inte avgjort ännu vidårsskiftet.
Pojoborna rade sin sockens 650 år. Det tidigaste belägget för socknens existens härstammar från år 1359, då prästen Birger skänkte fädernegodset Skuru till Åbo domkyrka. Därav de 650 åren. Bygden är förstås äldre än så.
Invånarna i Backgränd i Karis hade också orsak att ra, för deras hemtrakt utsågs till årets nyländska by av Nylands förbund.
Ytterligare bör nämnas att Raseborg var formell Unicefstadunder året.
I Munka i Lojo tog det västnyländska sophanteringsbolaget Rosk´n Roll ibruk ett nytt deponiområde för sopor. Området är 1,8 hektar stort och det ska sluka sopor tills det nya avfallskraftverket i Vanda står klart om några år. Utvidgningen av deponin kostade 1,6 miljoner.
Som ett resultat av kommunalvalet hösten 2008 skedde det en ommöblering inom den politiska toppen i Ingå. SFP tvingades avstå från ordförandeposterna i såväl styrelsen som fullmäktige, vilka i stället togs över av Samlingspartiets Teresa Grönholm (styrelsen) och De obundnas Heimo Hakala (fullmäktige). Också ordförandeklubborna i nämnderna delades upp mellan Samlingspartiet och De obundna.
Skolnätet togs igen upp till diskussion, nu med den nya politiska maktkonstellationens goda minne och med bildningsdirektören Robert Nyman som drivande kraft. Fullmäktiges beslut från december 2008 att skolorna i Barösund och Solberg får fortsätta åtminstone läsåret 2009–2010 höll inte länge. I januari förslog Nyman inför bildningsnämnden att de två skolorna stängs redan hösten 2009, och så gick det också trots en livlig debatt och kraftiga ställningstaganden för skolorna. Den 16 april avgjordes frågan i fullmäktige: Skolorna stängs i augusti. Beslutet fattades med rösterna 14–13.
Bågaskär ck nytt liv igen, efter att sjöbevakningen drog sig tillbaka i december 2005. I maj kunde Finska sjöräddningssällskapet inviga sitt nya verksamhetscentrum, vars huvudbyggnad består av två nya huslängor som sträcker sig ut från det gamla sjöbevakningstornet. Kurserna på Bågaskär ck en rivstart och era hundra personer hann besöka centret på sommaren.
I Svidja i Sjundeå slog en ny yktingcentral upp sina dörrar på våren. På våren kom också restaureringen av kyrkan i gång på allvar, men den blåstes av ganska strax. Efter besvär i marknadsdomstolen måste nämligen hela entreprenadsprocessen tas om. På senhösten stod i varje fall kyrkan färdig i upprustat tillstånd.
I Sjundeå skedde en stor omställning i tjänstemannaledningen under året. Henrik Sandström lämnade posten som kommundirektör, MikaelBoström posten som ekonomichef och dessutom gick kommunens mångåriga kommunsekreterare Sture Öhman i pension.
Juha-Pekka Isotupa valdes till ny kommundirektör.
Hela året kännetecknades av en politisk instabilitet, där SFP utgjorde den ena polen och Samlingspartiet och De obundna den andra. Ekonomin var spänd och styrelsearbetet kännetecknades av misstroende och avvikande åsikter i protokollet.
Krisen kreverade slutligen på fullmäktigemötet den 14 december. Då krävde 16 ledamöter i en motion att fullmäktige tillsätter ett utskott som ska granska ifall kommunstyrelsen har fullmäktiges förtroende och ifall styrelsen borde upplösas. Ett utskott bildades - de 16 var ju i klar majoritet bland de totalt 27
ledamöterna. Samlingspartisterna togs helt på sängen av utspelet, som även tolkades som ett misstroende mot styrelseordföranden Janne Laakkonen (Saml.). Bakom motionen stod SFP:s samtliga nio ledamöter, De grönas tre, Centerns enda ledamot samt tre Socialdemokrater.
Kommunstyrelsen tillsatte i sin tur en styrgrupp som tillsammans med tjänstemännen och en konsult ska få till stånd ett ekonomiskt balanseringsprogram för kommunen.
Dragkampen om de svenska skolorna i norra Kyrkslätt fortsatte år 2009. Olika lösningar lades fram under vårens lopp. I maj enades kommunstyrelsen om en modell enligt vilken skolan i Evitskog tas i bruk som daghem medan Sjökulla och Oitbacka fortsätter som skolor. Den sistnämnda ck nådetid till år 2013 då ett nytt ”inlärningscenter” ska stå klart vid skolan i Sjökulla. Skolan i Evitskog stängde efter vårterminen 2009.
I februari var sagan slutligen all för museet på Sarfviks gård. Kyrkslätts hembygdsförening tvingades då tömma gården på museiföremål, som fördes i lager. Redan i slutet av år 2008 stod det mer eller mindre klart att museet måste stängas, eftersom gårdens ägare Sato har andra planer för byggnaden.
I september rades taklagsfest i kommunens nya brandstation i Jerikobacken. Brandmännen stannade dock kvar i den så kallade Kalmerihallen i Jorvas under hela hösten.
I oktober invigdes det nya köpcentret i kyrkbyn. I centret verkar Citymarket och ett femtontal andra aärer.
Efter en era år lång törnrosasömn väcktes också den gamla kurscentralen i Danskarby i Långvik till liv som ett förnyat kongresscenter, hotell Långvik.
Medverkande skribenter
Bildkonst mag. Heidi Lunabba var gästkonstnär på Villa Snäcksund i Ekenäs 2006–2009 och jobbar nu som konstnär i Helsingfors.
Fil. mag. Ingalill Ihrcke är ordförande för Kyrkslätts hembygdsförening.
Anne Ingman är yrkesguide, som specialiserat sig på rollguidning.
Pol. lic. Linnéa Henriksson är universitetslärare vid Åbo Akademi och medlem i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Raseborg.
Ped. kand. Eva Lotta Söderlund är föreståndare för Ekenäs naturum.
Fil. dr. Mats Westerbom är naturskyddsbiolog på Forststyrelsens naturtjänster.
Fil. mag. Julia Nyström fungerar som planerare på Forststyrelsens naturtjänster.
Pol.dr Henrik Ekberg är skriftställare och tidigare redaktör på Schildts förlag.
Fil. mag. Niclas Erlin är redaktör på tidningen Västra Nyland.
Innehåll
Förord ...............................................................................................3
Heidi Lunabba Flickornas Slott .................................................................................5
Ingalill Ihrcke Kyrkslätts hembygdsförening 100 år ................................................16
Anne Ingman En sommar i Helenes kläder ............................................................24
Linnéa Henriksson Att sikta mot stjärnorna i brant nedförsbacke ..................................33
Eva Lotta Söderlund
Ekenäs naturum och Ekenäs skärgårds nationalpark .......................45
Mats Westerbom och Julia Nyström Forststyrelsen gör landvinning i Raseborg .......................................55
Henrik Ekberg Pojo 650 år ......................................................................................67
Niclas Erlin Västnyland år 2009 .........................................................................82
Västnyländska Kultursamfundet r.f.
c/o Luckan Raseborg
Centralgatan 90 (Fokus), 10300 Karis Tfn 019-239 0176 info@vastnylandskakultursamfundet.
Västnyländska kultursamfundet r.f. har arbetat med västnyländska kulturfrågor i över 35 års tid.
Kultursamfundet upprätthåller även Luckan Raseborg, ett västnyländskt informationscentrum.
Västnyländsk årsbok har utkommit sedan 1977. Tillsammans är de trettiotre årgångarna ett oslagbart faktapaket om Västnyland.
Nu kan Du förse dig med äldre årgångar och fylla igen luckor i Din samling på Luckan Raseborg, Centralg. 90, Karis.
Komplettsamling 70 €
(med undantag av årgång 1996)
Årgångar från 2000-talet 5 €/st.
Årgångarna 1977–1999
2 €/st.
En lista över alla publicerade artiklar nns på vår hemsida. Bli medlem! Som medlem får du årsboken gratis.
www.vastnylandskakultursamfundet.
Till utgivningen av denna årsbok har
SVENSKA KULTURFONDEN
SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER
medverkat
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs 2010