Västnyländsk årsbok 2017 – Del 2 av 2

Källor

78

Västnyland år 2016 Samhälle Henrik Ekberg: (f. 1944 Ingå) har arbetat med boken nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Han var huvudredaktör för de båda upplagorna av Uppslagsverket Finland och för fem upplagor av Vem och Vad, anställd vid Föreningen nlandssvenska uppslagsverk 1969–1985 och vid Schildts förlag 1973– 2009. Ekberg disputerade för politices doktorsgraden 1991 på en avhandling om den nländska nazismen och har därtill gett ut bl.a. historiker med anknytning till sin västnyländska hembygd, samt Schildts förlags 100-årshistorik, Frisinne och kvalitet (2013).

I Västnyländsk årsbok 2016 konstaterade krönikör Tove Virta att man allt mer kan se hur nationella fenomen påverkar Västnyland och återspeglas i vad som händer i vår region. I detta kapitel lyfts några sådana fenomen och händelser fram. Det handlar främst om trender, utvecklingar och avvecklingar som påverkar er än en västnyländsk kommun. Tågtraken, yktingsituationen, vården, massmedierna och utbildningen har fått egna underkapitel.

I januari förde Raseborgs stadsdirektör Tom Simola fram synpunkten att Västnyland behöver ett spetsprojekt. Västnyland har mycket att erbjuda, men frågan är hur man skulle kunna nå ut till den breda massan och kunna samarbeta över kommungränserna. Enligt Simola är det axeln Hangö–Raseborg–Ingå som kunde dra störst nytta av ett samarbete.

Det nns mycket att ta fasta på. Hangö ck under året internationell synlighet tack vare Kanadas största nyhetssajt Toronto Star, som i ett resereportage kallade staden för ”Finlands riviera”. Likaså ck Fiskars i början av året ta emot utmärkelsen ”bästa inhemska resmål” med hänvisning till år 2015. Kunde Västnyland utnyttja sådan internationell och nationell synlighet för att locka både turister och företag till regionen? År 2016 hade det gått 60 år sedan den så kallade Porkalaparentesens område återlämnades till Finland av dåvarande Sovjetunionen. Detta har uppmärksammats under året och man kunde spekulera i hur samhället i vår landsända skulle ha sett ut om Finland hade fått tillbaka Porkalaområdet först år 1994.

Trender Brödköer är ett samhällsfenomen som inte endast förekommer i storstäderna, utan också i Västnyland. I Karis delar Mathjälpen varje måndag ut livsmedel till ungefär 100 personer. Matbanken i Ekenäs tog gärna emot frukt och bär under sensommaren-hösten för vidareförmedling till behövande. Sociala medier har också använts för att förmedla olika slag av nödhjälp på de västnyländska orterna.

79

Årskrönika 2016

Fiskars hembygdsförening 62, Hafb. Temautställningar o Mannerheim 1992, Pojo lokalhistoriska arkiv Meddelanden av Bengt Gripenberg, Bo Knape, Margareta Stigell och Magnus Sundell Jörn Donner: Anteckningar om Mannerheim, Helsingfors 2011 Henrik Ekberg: Petter Forsström i med- och motgång, Helsingfors 2010 Birgitta Ekström Söderlund: I Hangö som på utländsk botten, Hangö 2003 Margit Forsström: Minnesbilder, Virkby 1962 Victor Hoving: Vänner och böcker, Helsingfors 1953 Stig Jägerskiöld: Den unge Mannerheim, Helsingfors 1964 Stig Jägerskiöld: Mannerheim mellan världskrigen, Helsingfors 1972 Esa Koskinen: Kalkille rakennettu elämä, Lohja 2009 Erik Kruskopf: Anteckningar om Ole och Harriet Gripenberg, Ekenäs 2008

Sophie Kawecki

Fiskars ck utmärkelsen ”bästa inhemska resmål”. Foto: Annette Ström

Årskrönika 2016

mer att påverka Västnyland. Lojo och Kyrkslätt ser ut att bli utan tingsrättstjänster år 2018, medan tingsrätten i Raseborg ska förvandlas till en sessionsplats. Detta kommer onekligen att ha eekter i det svensktalande Västnyland.

Ett nytänkande i nedskärningstider skulle vara att istället ytta er institutioner till tvåspråkiga orter, som på ett naturligt sätt kunde betjäna hela Finland på både svenska och nska.

VR och (den uteblivna) tågtraken Kustbanan mellan Helsingfors och Åbo har haft stor betydelse för vår region och har det fortfarande, inte minst för arbetspendlingen.

I januari 2016 kunde vi i pressen läsa att Trakverket ansåg att det nns er fördelar med en ny järnväg mellan Helsingfors och Åbo än en förbättrad kustbana. En dragning av ett nytt spår via Lojo skulle kunna skapa en upp till 45 minuter snabbare förbindelse mellan huvudstaden och Åbo. Åbo och Salo skulle dra nytta av detta, Västnyland skulle däremot lämnas utanför. Kustbanan skulle i ett sådant scenario kunna fortsätta utnyttjas för lokaltrak, vilket dock inte ser så hoppfullt ut med tanke på hur just lokaltraken skurits ner på Kustbanan. Det är dock värt att minnas att Lojobanan, eller Elsabanan som den också kallats, har diskuterats i etapper under era årtionden utan att något radikalt skett.

Ska projektet denna gång få vind i seglen?

Besluten kring tågtraken fortsatte under år 2016 att vara ett irritationsmoment för västnylänningarna. Lokaltåget (Y-tåget) som trakerat mellan Karis och Helsingfors med västnyländska stopp i Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt drogs in från och med mars 2016, vilket försämrade pendlingsmöjIngå station är stängd sedan Y-tåget slutade stanna här i mars 2016.

Fjärrtågen mellan Åbo och Helsingfors passerar stationen utan att stanna.

Foto: Sophie Kawecki

80

81

Årskrönika 2016

En nationell och internationell trend som också syns i Västnyland är det ökade intresset för att handla second hand, det vill säga begagnat. Det är både prisoch miljömedvetenhet som ligger till grund för denna trend; många som handlar på ”loppis” gör det för att motverka dagens slit och släng-kultur.

Under året blev också mobilspelet Pokémon Go, ett platsbaserat spel med förstärkt verklighet, omåttligt populärt i Finland, också i Västnyland. Spelet främjar folkhälsan, eftersom spelarna måste röra på sig för att nna alla Pokémongurer i den riktiga världen. Exempelvis berättade Ekenäsbon Jerry Holmberg för Svenska YLE i september att han dittills cyklat 625 km för att hitta alla Pokémongurer. På fem veckor lyckades han samla ihop samtliga som nns i Finland.

Det digitala, både i form av nöje och service, är på allt starkare frammarsch.

Under hösten stod det klart att den tryckta telefonkatalogen går i graven. Detta innebär slutet för en mer än 100 år gammal tradition. Den första telefonkatalogen för centralerna Hangö, Ekenäs och Karis torde vara från år 1913. Samtidigt blir allt mer service digital; i Hangö och Raseborg är det numera möjligt att beställa taxi via en app.

En mindre positiv trend för svenskspråkiga är det allt bistrare språkklimatet.

Nedskärningar drabbar ofta svenskspråkiga hårdare än nskspråkiga, då service och arbetsplatser inte bara yttar längre bort, utan också språkligt blir mindre tillgängliga. Regeringen planerar bland annat att stänga tingsrätter, vilket kom-

82

Årskrönika 2016

men att den inte var så populär. Till skillnad från Y-tåget som gått raka spåret till Helsingfors har denna lösning inneburit ett byte i Kyrkslätt och därmed osäkerhet huruvida man ska hinna i tid till förbindelsetraken. Det nns en orsak till tågpendlingens popularitet; man har kommit fram till Helsingfors, utan byten, relativt snabbt och bekvämt och utan att behöva ta hänsyn till rusningstraken på 51:an. Man kan också utnyttja restiden till exempelvis arbete eller läsning om man tar tåget, vilket inte är så enkelt om man sitter bakom ratten på en bil.

Det är anmärkningsvärt och förefaller unikt i en västerländsk kontext att en ort som Ingå, på en 60 kilometers radie från huvudstaden med en järnväg som löper genom kommunen, saknar järnvägstrak.

En positiv sak bör dock nämnas med tågtraken: VR har förnyat sitt prissystem så att man i bästa fall för drygt fem euro kan åka från Karis till huvudstaden. Det är betydligt mycket billigare än det var ännu för något år sedan. I det nya biljettsystemet nns två–tre prisnivåer per rutt, vilket gör att resans pris påverkas av hur efterfrågad en viss avgång är, så att de billigaste biljetterna säljs till de minst eftertraktade avgångarna.

Flyktingsituationen i regionen Redan i förra årsboken lyfte krönikören upp yktingsituationen i världen (se Västnyländsk årsbok 2016, s. 32–33), och dess eekter på vår region. År 2016 präglades av att yktingarna som redan tidigare kommit till regionen och som väntat på sina asylbeslut blivit en del av den västnyländska vardagen. Under 2015 tog Finland emot ca 35 000 asylsökande, varav över 8 000 nns i Nyland.

I mars 2016 beslöt både Ingå och Raseborg att ta emot er yktingar. Under hösten tillsatte Raseborg ett invandrarråd, som ett resultat av den ökade yktingmottagningen. Invandrarrådet ska fungera som sakkunnig i mångkulturella frågor och stärka invandrarnas delaktighet i det kommunala beslutsfattandet. I Ingå tog man initiativet ”Låna en Ingåbo” med tanken att intresserade ortsbor kunde fungera som stöd för yktingarna och göra olika fritidsaktiviteter tillsammans med dem. Under sommaren ck Ingåyktingarna också gå i simskola som den lokala Folkhälsan-föreningen ordnade. Man efterlyste er frivilliga män, eftersom många av yktingungdomarna i Ingå är pojkar.

Under hösten 2016 stängdes era yktingförläggningar runt om i Finland, bland annat den i Mjölbolsta, Raseborg. Innan beslutet om att stänga förläggningen fattades såldes huvudbyggnaden för 350 000 euro till företagaren Arto Kyyrönen från Lahtis. Köpeavtalet var såtillvida ovanligt att köparen inte betalade någon köpesumma för fastigheten, utan istället skulle säljaren Folkhälsan få hyresintäkterna för yktingverksamheten på drygt 70 000 euro i månaden 83

Årskrönika 2016

ligheterna till jobb och skola för många västnylänningar. I februari engagerade sig de västnyländska kommunerna tillsammans i tågfrågan, som verkade vara ett ärende man kunde vara rörande ense i, också över kommungränserna. Bland annat SDP:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta uttalade sig så här i Västra Nyland 1.2.2016: ”Tågtraken är så viktig för människorna och näringslivet i regionen att vi måste reagera. Vi kan inte godkänna att restiden blir längre och servicenivån sjunker. Regeringen och den nyländska ministern Berner måste förklara för folket i regionen varför man sviker nylänningarna på detta vis.”

För inyttningen är det ett trumfkort att kunna peka på god kollektivtrak och på så sätt locka nya invånare till regionen. Karis centrum är uppbyggt kring järnvägen och speciellt Sjundeå har sålt tomter nära järnvägen med tanke på pendlingsmöjligheten. Om tågtraken försämras drastiskt kommer detta med högsta sannolikhet att inverka negativt på inyttningen till regionen och kan rent av leda till att människor yttar bort från orten. När tidningen Västra Nyland under hösten 2016 undersökte om Sjundeås unga vill stanna kvar på orten eller ytta tillbaka till Sjundeå efter eventuella studier var svaret övervägande nekande. Ungdomarna konstaterade krasst att man inte kan bo på en ort som saknar goda kommunikationer.

Sjundeå har ändå gjort sitt yttersta för att upprätthålla tågtraken i samarbete med Helsingforsregionens trak, HRT, efter att VR drog in Y-tåget. Under 2016 har kommunen betalat 300 000 euro för fortsatt tågtrak med upp till sex dagliga turer i vardera riktningen under vardagar. Staten ska nu ta över Sjundeåtraken under år 2017. Efter 2017 kan det hända att nya aktörer träder in på marknaden i takt med att järnvägsmarknaden öppnas för konkurrens.

I insändare i lokalpressen märktes irritationen över att tågindragningarna inverkar negativt på arbetsresorna till Kyrkslätt. Det är nämligen inte bara lokaltåget som dragits in, utan de esta ärrtåg slutade under år 2016 stanna i Kyrkslätt. Att åka tåg från Karis till jobbet i Kyrkslätt tar 30 minuter jämfört med bil som tar minst 45 minuter; bilåkning innebär rusningstrak och ett mindre miljövänligt sätt att röra sig på. Under större delen av år 2016 stannade endast de så kallade båttågen på linjen Åbo–Helsingfors i Kyrkslätt, vilket innebar att turister och båtresenärer gynnades, medan den pendlande arbetskraften i regionen ck lida. Under hösten hade passagerarmängden dock stigit och VR satte in er avgångar, men endast två extra stopp i Kyrkslätt.

VR satte dock in ersättande trak på sådana sträckor där tågtraken dragits in, tre turer dagligen åt vartdera hållet. Detta har i praktiken inneburit en minibuss istället för Y-tåg på sträckan Karis–Kyrkslätt. Beslutet berodde på den utvidgade trakplikt som VR har fram till att tågtraken öppnas för konkurrens.

I slutet av 2016 kunde man konstatera att minibussen fortfarande trakerade,

Barnen leker på yktingförläggningen i Mjölbolsta. Foto: Ahmed Alalousi

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

för årets sista månader. Lahtisföretagarens tanke var att yktingförläggningen skulle få stanna kvar i huset så länge behov fanns. När yktingförläggningen visade sig bli kortlivad och det inte heller gick att förverkliga Kyyrönens planer på att bygga om en del av fastigheten till familjebostäder för yktingar med uppehållstillstånd, sålde Kyyrönen i slutet av året huset med tomt vidare till en annan företagare, Kari Saarinen. Köpesumman var denna gång lägre, 250 000 euro. Exakt vad som ska hända med Mjölbolsta är ännu inte klart, men planerna har att göra med den stora social- och hälsovårdsreformen och involverar europeiska nansiärer.

Den före detta kursgården vid Kvarnträsket i Finby skulle under namnet Raasepori Resorts omvandlas till lyxboende (mer i Västnyländsk årsbok 2016, s.

17) men fungerade istället fram till september 2016 som yktingförläggning.

I slutet av året söktes dock Raasepori Resorts i konkurs på grund av ett ertal obetalda räkningar. Även de två yktingförläggningarna för barn och unga i Ingå, Ingahemmet och Heimgård, ska stängas i mars 2017. Ingå kommun planerar istället ett familjegrupphem med 14 platser för asylsökande barn och ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd. I dagens läge nns det 53 unga yktingar i Ingå, i åldern 8–18 år. Vid Harjulinna yktingförläggning i Sjundeå ska antalet platser minskas med 110. Aavaranta yktingförläggning i Kyrkslätt kommer också att Lotta Lerviks och Sanna Himmelroos (tid. Lindholm) låter sig väl smaka av rätten kubba tillredd av Ekhlas Mhmuod Kaduor. Bilden tagen på Ekenäs höstmarknad. Foto: Bitte Westerlund

dra in sina 300 platser för vuxna och familjer. Flyktingarna kommer således att ytta till eget boende eller andra yktingförläggningar.

Alla yktingar får inte heller uppehållstillstånd. Finlands asylpolitik har fått mycket kritik under det gångna året. Flera fall där Migrationsverket gett avslag på asylansökningar, trots att Migrationsverket även erkänt att yktingen i fråga hotats i hemlandet, har fått publicitet i medierna och på sociala medier. De västnyländska författarna Merete Mazzarella och Monika Fagerholm reagerade under sensommaren 2016 på ett sådant fall. Istället för att uttrycka sin ilska och frustration på Facebook eller per e-post valde de att skriva varsitt traditionellt pappersbrev till statsminister Sipilä. Mazzarella och Fagerholm uppmanade andra medborgare att göra samma sak, vilket i november hade resulterat i hela 700 brev till statsministern.

Statsministerns reaktion på breven var kanske inte vad man hade hoppats på, utan breven skickades vidare till inrikesminister Paula Risikko som i november besvarade brevkampanjen på ett sätt som uppfattades som undanglidande och allmänt hållet. Migrationsverket kommer i januari 2017 att dra upp nya rikt84

85

Sjukvården Framtiden är osäker för de västnyländska sjukhusen i Lojo respektive Raseborg. Vård- och landskapsreformen ska skapa stora enheter och frågan är hur långt befolkningsunderlaget räcker för verksamheten i mindre sjukhus. Västra Nylands sjukvårdsområde, dit Raseborgs sjukhus hör, presenterade i oktober en framtidsvision för hur sjukhuset ska anpassas till nya tider och samtidigt ha en framtid. En av huvudpunkterna är möjligheten att organisatoriskt bli ett så kallat satellitsjukhus till HUCS, dvs. huvudstadsregionens sjukvårdsområde. Då kan man få ihop tillräckliga volymer av patienter och ingrepp genom att t.ex. erbjuda vård på svenska åt patienter från huvudstadsregionen samt fungera som övningssjukhus för svenskspråkiga läkar- och sjukskötarstuderande.

Statistiken visar att stängda BB:n och längre resor medför er oplanerade förlossningar utanför förlossningssjukhus. Ett annat problem är att de allt färre och större sjukhusen kan vara fullbelagda, vilket leder till att föderskor dirigeras ännu längre bort och risken för ambulansförlossningar ökar i motsvarande grad. I Västnyland nns endast Lojo BB kvar sedan Ekenäs BB stängdes för några år sedan. Även Lojo BB nämns ibland som ”alltför litet” med tidigare rekordet 999 födslar från år 2013. I november 2016 stod det dock klart att Lojo BB hade slagit nytt rekord med det totala antalet 1000 födslar uppnått redan i november, vilket innebär att sjukhuset uppfyller ministeriets krav på förlossningsverksamhet. Också mammor från huvudstadsregionen och Salo använder sig av Lojo BB. Missbrukarvården har diskuterats och förändrats i regionen. Vid årsskiftet 2015–2016 stängdes avdelningsvården i Raseborg och missbrukarvården ges därefter i form av öppenvård. Detta motiveras med att tiderna har ändrats och att de esta klienter mår bäst av att få stöd och vård i den egna miljön. Det ser också ut som om Pixnekliniken i Malax stänger i mitten av år 2017. Trots att kliniken ligger i Österbotten har den varit viktig för västnyländsk missbrukarvård, eftersom den är Finlands enda anstalt för svenskspråkig missbrukarvård.

De medlemskommuner som skulle vilja hålla kliniken kvar i drift är ändå inte

86

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

linjer för vilka områden i de krigshärjade länderna som klassiceras som säkra, så därefter klarnar det om Finlands linje ändrats.

Kyrkslättpensionären Linnéa Mynttinen blev rikskändis genom att berätta om sin varma relation till sin assistent Ali Kamil al-Sammarrie. Genom sitt exempel visade Linnéa Mynttinen att man ska se människan bakom yktingstatusen och inte vara rädd för det okända.

Det har fattats beslut om att Bromarfhemmet ska stängas. Foto: Tony Axberg

redo att betala mer för vården. Hur den grundlagsenliga vården på eget modersmål ska kunna ges härefter är oklart.

I november yttade de sista psykiatriska avdelningarna ut från Ekåsens huvudbyggnad i Ekenäs. Detta innebar också att Raseborg nu saknar sluten, psykiatrisk vård. Den psykiatriska öppenvården ska koncentreras till Psyke, ett nybygge invid sjukhuset. Ekåsens huvudbyggnad ska i sin tur bli stadshus (läs mer om detta på sidan 98). Ekåsens sjukhus har varit en stor arbetsgivare i regionen och en betydelsefull plats för många västnylänningar. Tove Virta arbetar som bäst med en bok om Ekåsens tid som psykiatriskt sjukhus. Boken planeras att ges ut av Västnyländska kultursamfundet under år 2017.

Mjölbolsta har i sex år inhyst Raseborgs vårdavdelning, men i januari 2016 yttade vården ut. De nya utrymmena ligger strax invid Raseborgs sjukhus i Ekenäs, i samma byggnad där avvänjningsvården tidigare fanns. I maj yttade även patienterna vid två långvårdsavdelningar i Mjölbolsta till det nya serviceboendet Villa Anemone i Karis. Staden har också fattat beslut om att stänga äldreboendet Bromarfhemmet.

Raseborgs sjukhus (fram till årsskiftet 2015–2016 hette sjukhuset Västra Nylands sjukhus) lever således i en turbulent tid. Vid årsskiftet kommer den nuvarande barnpsykiatriska avdelningen att upphöra. Det kan också hända att Raseborgs stad tar över jour- och uppföljningsavdelningen, som också är viktig 87

Vård- och landskapsreformen Vård- och landskapsreformen, den så kallade SOTE-reformen, blir en av Finlands genom tiderna största förvaltningsreformer. Planen är att det år 2019 ska nnas nya landskap som har som uppgift att ordna social- och hälsovårdstjänster.

Det gångna året har präglats av förvirring och debatt kring hur förändringen ska genomföras och hur den kommer att se ut då den är färdig. En av de stora frågorna är vilken roll kommunen kommer att ha i framtiden då sjukvården lyfts bort ur verksamheten och sköts på landskapsnivå. Utöver kommunal- och riksdagsvalen kommer det också att hållas landskapsval då reformen är genomförd. Hur detta påverkar kommuninvånarnas vilja att engagera sig i valfrågorna samt ställa upp som kandidater återstår att se. I YLE Västnylands artikel från oktober kring dessa frågor verkade dock politikerna vara överens om att det fortfarande nns många viktiga kommunala frågor att fatta beslut om och att motivationen att engagera sig lokalt för sin kommun knappast försvinner.

Alla är dock inte ens säkra på att reformen kommer att kunna genomföras som planerat. Socialdemokratiska riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta berättade för YLE Västnyland att hon under sin tid i riksdagen sett sex till sju olika försök till vårdreformer, och ingen har lyckats. Erfarenheten säger således att 88

Årskrönika 2016

det är svårt att nå hela vägen fram. Medan reformen på detta sätt betraktas med skepsis från olika håll pågår det konkreta reformarbetet. Den 21 december publicerade regeringen ett lagutkast om vilka valfria social- och hälsovårdstjänster klienten kan välja mellan samt ändringar i utkasten till landskaps- och socialoch hälsovårdslagar som gjorts efter remissbehandlingen. Lagförslaget om valfrihet kommer att sändas på remiss i början av 2017.

Massmedierna och postutdelningen I maj 2016 kom chockbeskedet att Västra Nyland sannolikt skulle bli en tvådagarstidning från årsskiftet 2016–2017. KSF Media meddelade att koncernen tänkte spara genom att skära ner ytterligare ett sextiotal årsverken och antagligen banta ner de båda lokaltidningarna, Västra Nyland och Östyland, till tvådagarstidningar. Under året byttes ”antagligen” ut mot ett säkert ja; tidningarna började utkomma endast två dagar i veckan från och med december 2016.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander drog i maj igång en kampanj med namnlistor för att rädda lokaltidningarna. Hon sade sig tro på lokaltidningar, men att två dagar i veckan blir för lite: ”Jag är rädd att upplagorna i så fall sjunker och prenumerationerna minskar. Utan tidningarna Västra Nyland och Östnyland kommer svenskheten och demokratin att försvagas” (Västra Nyland 19.5.2016).

På sensommaren kom besked om vilka som skulle avskedas från lokaltidningen Västra Nyland (VN). Bland de uppsagda fanns bland annat VN:s långvariga kulturredaktör Camilla Lindberg. I samband med uppsägningsnyheten dök frågan om en ny västnyländsk lokaltidning upp på agendan.

Morgonutdelningen av dagstidningar påverkades också av den glesare utgivningen. Fr.o.m. december 2016 har invånarna på vissa orter i Väst- och Östnyland blivit utan sin morgontidning och istället fått tidningen senare på dagen eller eftermiddagen. I Västnyland drabbades bl.a. Ingå, Bromarv, Tenala och landsbygden, medan centrala delar av Hangö, Karis och Ekenäs fortfarande har morgonutdelning, liksom Lojo, Kyrkslätt och Sjundeå. De områden där Sanomas Helsingin Sanomat har många prenumeranter får fortsättningsvis sin tidning om morgnarna.

Posten har över lag fått utstå en del kritik under året, inte minst när bolaget meddelade att de numera också klipper sina kunders gräsmattor, samtidigt som uppmärksamhet riktades mot bolagets allt mer bristande förmåga att sköta postutdelningen (läs mer om posten i Västnyländsk årsbok 2016, s. 34–36).

Vilka konsekvenser kommer nedskärningen att ha? Steget till att lägga ner en tvådagarstidning är sannolikt mycket mindre än att lägga ner en tidning som kommer ut veckans alla dagar. Hur många prenumeranter man går miste om 89

Årskrönika 2016

för Hangö och Ingå. Reformen av social- och hälsovården kommer med största sannolikhet att påverka verksamheten (mer om den nedan). En annan vårdreform som diskuterats i samband med framtida inbesparingsmetoder är att stänga mindre hälsocentraler och istället låta en mobil vårdenhet besöka byarna, vilket närmast går att likna vid bibliotekens bokbuss. I Virkby har hälsostationen stängts och istället har man gjort ett försök med att låta patienterna anlita läkare och sjukskötare på distans.

En konsekvens av den minskade verksamheten vid Raseborgs sjukhus är att sjukhusprästen från och med första januari 2017 försvinner. Tjänsten omvandlas till en familjerådgivare och själavården har i praktiken redan integrerats med Ekenäsnejdens församling.

I Lojo förbereder sig staden på att ta över driften av dagjouren och jouravdelningen, som nu i ca ett år ha skötts av sjukhuset. Verksamheten ingick i den samjour i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts regi som Lojo tog i bruk i september 2015 med syfte att korta ned köerna och minska kostnaderna. I verkligheten gick det dock tvärtom med längre väntetider och högre kostnader.

Lojo stad räknar således med att spara 100 000 euro per år genom att ta över verksamheten.

90

Årskrönika 2016

Utbildning – utveckling eller avveckling?

Yrkesutbildaren Axxell står inför stora utmaningar i takt med att nedskärningspressen ökar. Staten ska skära ner 190 miljoner euro i nansieringen av yrkesutbildningen år 2017, vilket nationellt innebär 18 000 färre studieplatser på andra stadiet. Axxell har redan under de senaste åren skurit ner på sin personal och det kan bli aktuellt med ytterligare samarbetsförhandlingar. Detta innebär med stor sannolikhet att elevgrupperna växer medan kvaliteten på undervisningen blir lidande.

Axxell har i era års tid velat säga upp hyresavtalet av Knipnäs, men detta låter sig inte göras. Det innebär att Axxell hyr byggnaden fram till år 2035. Som mest fanns det 150 Axxell-studerande i byggnaden men antalet var nere i endast ett trettiotal under år 2016. Knipnäs på 3500 kvadratmeter är således för stort och kostar för mycket i hyra för den trängda utbildningsanordnaren. Ett alternativ skulle kunna vara Noviabyggnaden eller den relativt nya byggnaden vid Bangatan i Karis. Delar av Raseborgs stads administration yttade under hösten från Fixhuset till Knipnäs. Detta i kombination med andra hyresgäster kan lätta på den ekonomiska bördan för Axxell.

Yrkeshögskolan Novia har från och med årsskiftet 2016–2017 tre istället för fem enheter. Enheterna i Åbo och Raseborg slås nämligen ihop. Med denna omorganisering hoppas man kunna spara pengar inom administrationen och trygga undervisningen utan att behöva säga upp personal. Enheten för forskning och utveckling avvecklas och dess verksamhet ska istället omfattas av de kvarvarande enheterna.

Mot slutet av år 2016 kom besked om att Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium från och med höstterminen 2017 kommer att bilda Raseborgs gymnasium (arbetsnamn). Detta är främst en administrativ åtgärd som inte ska påverka undervisningen i Karis och Ekenäs negativt, utan istället kunna skapa synergieekter mellan enheterna. Rektorn ska i första hand vara placerad i Karis och biträdande rektorn i Ekenäs.

I Ingå fortsatte skolcentrumutredningen att diskuteras. En konsultutredning hade tidigare gett olika förslag på hur skolnätet i Ingå kunde förändras. Bildningschefens egen kompletterande utredning visade dock att kommunens nuvarande skolnät med tre svensk- och en nskspråkig skola för klasserna 1–6 fortsättningsvis verkar vara mest ändamålsenligt. Det skulle inte vara ekonomiskt hållbart med ett eget högstadium. I dagens läge fortsätter Ingåungdomarna sin skolgång i Lojo efter klass 6. Befolkningstillväxten på lite längre sikt är svår att förutspå, så frågan kan bli aktuell på nytt om några år.

91

Årskrönika 2016

genom denna nedskärning är en annan fråga som uppstår.

Kan detta ses som början på slutet för papperstidningarna?

Att dessutom kulturredaktören sagts upp kommer sannolikt att ha negativa och långtgående följder för kulturbevakningen i regionen. Vad är nästa steg? En ny tidning, utan koppling till den stora nlandssvenska koncernen KSF Media skulle antagligen tas emot med öppna armar efter nedbantningen av lokaltidningen. Digitalisering av alla nyheter är kanske också den oundvikliga riktningen dit vi är på väg. Devisen ”livet är lokalt” förefaller mycket aktuell och träande i detta sammanhang. Hur skulle man kunna Många läsare tycker att det inte är samma sak att läsa tidskapa en kommersiellt livsdug- ningen digitalt, t.ex. på pekplattan. Foto: Annette Ström lig modell för lokalnyheter?

Reaktionerna på nedskärningarna visar att lokala nyheter uppskattas. Det nns en mängd andra nyhetskanaler som kan tillgodose invånarnas behov av nationella och internationella nyheter, medan den lilla människan främst intresserar sig för det lokala. Också för lokalsamhället, t.ex. föreningar och mindre företag, är lokalmedierna av största vikt. Både lokala annonser och lokal bevakning av olika evenemang går hand i hand med lokalpressen.

Både nedskärningen av Västra Nyland till en tvådagarstidning och den uteblivna morgonutdelningen måste ses som två av årets mer radikala förändringar i Västnyland. Eller som John-Erik Jansén konstaterade i Västra Nylands ledare 7.11.2016: ”den morgonutdelade dagstidningen har varit en hörnsten i det nländska informationssamhället”.

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

Kiilan koulu i Karis står på listan över skolor vars framtid ska utredas på nytt under år 2017.

Foto: Annette Ström

Bromarv skola. Foto: Tony Axberg

En konsultutredning föreslog att sju av Raseborgs skolor skulle dras in, närmare bestämt Bromarv skola, Svartå skola, Mustion koulu, Snappertuna skola, Västerby skola, Pojo kyrkoby skola och Klinkbackan koulu. Under sitt möte i början av juni beslöt stadsfullmäktige i Raseborg att tre av dessa skolor, det vill säga Klinckbackan koulu samt svenska Västerby och Snappertuna skolor ska läggas ner. Man beslöt också att under år 2017 se över Mustion koulu, Kiilan koulu, Billnäs skola, Katarinaskolan och Svartå skola. Dessa skolor får således fortsätta sin verksamhet tills vidare. Bromarv skola nämndes dock inte den här gången. Signalerna som onekligen sänds ut är att alla mindre skolors framtid hänger i en skör tråd. Genom de föreslagna indragningarna tror man sig kunna spara en miljon euro.

Att hota byskolor med indragning är ett säkert sätt att få känslorna att svalla bland kommuninvånarna. Få ämnen är så eldfängda att diskutera som den egna byskolan. Mycket riktigt höjdes kritiska röster mot indragningarna och på hösten hade 3 000 personer, eller knappt 13 % av de röstberättigade i Raseborg, skrivit på en namnlista mot skolstängningarna. Detta ledde till att invånarinitiativet om att slopa skolnedläggningarna togs upp i stadsfullmäktige, som remitterade ärendet. Ytterligare utredningar är således att vänta.

Kritiken som förts fram mot nedläggningarna omfattade bl.a. farhågor om höjda transportkostnader, skolresornas längd och överfulla grupper i de skolor där de stängda skolornas elever planeras att placeras. Ytterligare en åsikt var skolbyggnadernas marknadsvärde: ”Enligt yrkesmässig marknadsvärdering av skolbyggnaderna har dessa betydligt lägre värden än vad de bokförings- eller beskattningsmässiga värdena är. Skolbyggnaderna är svåra eller i vissa fall omöjliga att sälja.” (Svenska YLE Västnyland, 19.9.2016).

När man med några års mellanrum tar upp potentiella skolindragningar väcks frågan om hur tidigare skolstängningar följts upp? Kan man se att de stängda skolorna medfört de inbesparingar som oftast anges som huvudsakligt skäl till att stänga en skola? Det förefaller som om det saknas uppgifter eller åtminstone en sammanställning av uppgifterna. Något konkret är dock försäljningen av avlagda skolfastigheter. I Ingå har Solbergs skola varit på säljlistan sedan skolan stängdes år 2009. Sju år senare lyckades kommunen äntligen sälja skolfastigheten. Priset blev dock endast en bråkdel av vad man utgick från och skolan såldes för 170 000 euro istället för utgångspriset 400 000, som senare sänktes till 240 000 euro. Här uppstår frågan: Var det värt det? Fanns underhåll av en övergiven fastighet i sju års tid med i kalkylerna? Bl.a. uppvärmningen av huset ska enligt Svenska YLE:s rapportering från år 2011 ha kostat kommunen ca

92

93

Daghemmet Prästkragen i Prästkulla drivs av privata krafter sedan staden Raseborg beslöt lägga ner verksamheten. Foto: Tony Axberg

94

Årskrönika 2016

Ett annat problem många skolbyggnader brottats med under de senaste åren är dålig inomhusluft. Mögelhundar har hittat mögel i Päivärinteen koulu i Sjundeå. Även Aleksis Kiven koulu, Sjundeå svenska skola och Toukola daghem har problem med inomhusluften. I slutet av året stod det klart att olika åtgärder för att förbättra inomhusluften redan kostat Sjundeå kommun över 180 000 euro.

Likaså har Winellska skolan i Gesterby skolcentrum i Kyrkslätt motsvarande problem, som inte lösts vid slutet av året. Även i Hangö kommer man under år 2017 att förbättra inomhusluften i Hagaparksskolan.

En trend som redan pågått i några år är att mindre enheter slås samman till större. Denna utveckling ses också i Sjundeås dagvård och skola. Kommunen har låtit göra en servicenätsutredning och det ser ut att kunna bli ett svenskt dagvårds- och skolcentrum i Sjundeå i framtiden. På grund av inomhusluftproblem i skolorna har kommunen under året som gått fått pussla med skolor och dagvårdsenheter för att alla barn ska få plats någonstans. I samma veva har man kunnat erbjuda familjer med barn i dagvård era olika betalningsmöjligheter enligt hur många timmar barnet de facto tillbringar i dagvård. Detta har möjliggjorts tack vare ett elektroniskt loggsystem där varje barn har en tagg med vars hjälp närvaron registreras elektroniskt. Kommunen anser att detta ökar exibiliteten då man samtidigt övergår till begränsad dagvårdsrätt.

I Hangö rade Hangö sommaruni 50-årsjubileum under sommaren. Sommaruniversitetet kan kanske i framtiden i ännu högre grad komplettera universitetens utbud genom att ge studerande möjlighet att avlägga ytterligare studiepoäng under sommaren när universiteten oftast har uppehåll i undervisningen.

I Lojo planeras en storsatsning, det så kallade Laurentiushuset, som kan ge plats åt upp till 900 elever och olika form av kommunal service. Det här visar också prov på sådant nytänkande vi kanske får se mer av i framtiden med era skolor och olika sorters service under samma tak.

95

Årskrönika 2016

14 000 euro om året. Motsvarande kostnader för Barösunds före detta skola har varit 8 000 euro om året. Detta är knappast de enda underhållskostnader kommunen betalat för dessa avlagda skolhus under årens lopp.

Frågorna som uppstår är således många: vilken är byskolornas betydelse för närsamhället? Kan landsbygden hållas levande utan skolor som i sin tur lockar barnfamiljer att bosätta sig ute på landet? Vad vill storstadsborna ha då de yttar till landet? Service på lokal nivå i små enheter torde vara landsortskommunernas trumfkort. Hur den existentiella osäkerheten påverkar undervisningen och det dagliga skollivet är också en fråga i sig. Å andra sidan måste man också kunna och våga fråga sig när en enhet blir för liten för att fungera på ett pedagogiskt och ekonomiskt ändamålsenligt sätt.

Likaså är ibland kommunala daghem indragningshotade. Så skedde i Prästkulla, där staden Raseborg i mars fattade beslut om att stänga daghemmet Prästkragen. Det dröjde inte länge innan privata krafter fått ihop medel som möjliggjorde fortsatt verksamhet i daghemmet, åtminstone för ett år framåt. För ett daghem är steget antagligen mindre än för en skola att drivas privat, men man undrar om indragningen av byskolorna kommer att leda till er alternativa, privata skolformer i framtiden?

Från kommunerna

I januari beslöt Raseborgs relativt nya stadsdirektör Tom Simola att han ville bekanta sig med stadens olika sektorer, bl.a. hemvården, vilket han gjorde genom att delta i hemvårdsbesök i staden. Simola sade sig också vilja lätta upp stadens förvaltning. Jämfört med kommuner i samma storlek har Raseborg er enheter och organ.

Stadsdirektören föreslog i maj att ungdomssekreterare Fredrika Åkerö skulle utnämnas till utvecklingschef, inom den nya avdelningen för stadsutveckling (näringsliv, turism, information, marknadsföring, logistik, skärgårdsfrågor och kultur). Avdelningen för stadsutveckling ingår i den nya sektorn för koncerntjänster. Förslaget stöttes och blöttes länge och först i december slogs det slutligen fast att Åkerö övergår från sin tjänst som ungdomssekreterare till den nya, tidsbundna tjänsten som utvecklingschef under perioden 1.1.2017–31.12.2018.

Det rör på sig på tjänstemannafronten också i övriga kommuner. Ingå stötte på patrull när den valda personen till tjänsten som teknisk chef meddelade att han inte kunde ta emot jobbet. Istället valdes under sommaren 28-åriga byggnadsingenjören Alexandra Forsén till tjänsten. Ingås förvaltning har reformerats så att tjänsterna som samhällsteknisk chef och kommuningenjör dragits in och ersatts med en tjänst som teknisk chef. Kyrkslätt valde ny förvaltningsdirektör och personalchef i januari. Sjundeå utredde under hösten om kommunen kunde dela bibliotekschef med Ingå. Också annat samarbete inom bildningen skulle kunna vara möjligt.

Mot slutet av året överraskades många av nyheten att såväl Raseborgs som Kyrkslätts kommundirektörer sökt jobbet som stadsdirektör i Salo. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola är relativt ny på sin post, som han tillträdde hösten 2015, vilket kan ha bidragit till bestörtningen. Att Tarmo Aarnio också sökte tjänsten verkar ha mottagits mer balanserat av Kyrkslättborna. Även Raseborgs tidigare utvecklingsdirektör och Pojos f.d. kommundirektör Jyrki Hakkarainen fanns bland de sökande. Av dessa gick Aarnio och Simola vidare till intervjurundan och Simola valdes som en av tre kandidater som lämplighetstestas för tjänsten. Speciellt i Raseborg har man ställt sig frågande till varför Simola söker en tjänst när han precis börjar bli varm i kläderna i Raseborg. Simola själv har sagt att det var ett svårt beslut att fatta: ”Det handlar om min framtid och mitt yrkesval. Jag är intresserad av samhället och vill jobba med samhällsfrågor. Det är sällan det kommer sådana situationer där man får en möjlighet att utveckla 96

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

Förändringar att vänta

Solrosorna längs stamväg 51 plockades itigt av Ingåbor under sensommaren 2016. Foto: Sophie Kawecki

Salo och den möjligheten råkade komma just nu.” (Svenska YLE Västnyland 25.11.2016). Salo har i skrivande stund inte fattat beslut om vem som blir ny stadsdirektör. Över 200 Svartåbor var under året av den åsikten att orten skulle må bättre som en del av Lojo än som en del av Raseborg. Svartå ligger onekligen geograskt närmare Lojo än Raseborgs centrum Karis och Ekenäs. Arbetspendlingen går sannolikt åt Lojohållet. En utmaning för en vidsträckt kommun som Raseborg är att hålla de mer perifera områdena nöjda. Det är lätt hänt att servicen centraliseras, t.ex. genom skolindragningar, vilket ger upphov till kritik.

Missnöjet som Svartåborna förde fram gällde bl.a. att inga beslut fattats i frågan huruvida Svartåskolorna skulle renoveras eller bytas ut mot nybygge. På önskelistan nns en helt ny byggnad där era olika slag av kommunal service kunde samsas. Med tanke på att Svartå även i Lojo skulle bli en by i periferin är det osäkert om Lojoalternativet verkligen skulle vara bättre än Raseborg eller om detta helt enkelt är ett problem för alla byar som ligger i utkanten av större städer och kommuner.

Synlighet och charmoensiver Det har märkts att de västnyländska kommunerna i allt högre grad satsat på att marknadsföra sig och börjat använda sociala medier i större omfattning.

97

98

Årskrönika 2016

Raseborgs stadshus – att vara eller icke vara, och var ska det vara?

Staden Raseborg står inför stora ekonomiska utmaningar och har några år på sig att vända ekonomin innan kommunen klassiceras som kriskommun. Stadshusets placering och de investeringar ett nytt stadshus innebär har diskuterats era gånger under året. Fixhuset i Ekenäs som använts en längre tid hade en hög hyra, så under hösten yttade stadens förvaltning ut därifrån, bland annat till det gamla stadshuset vid torget i Ekenäs, Grabbegården i Karis och Knipnäsfastigheten i Ekenäs. Förvaltningen nns således nu i tillfälliga lokaler, främst i stadens egna fastigheter. Målet är att huvudbyggnaden på Ekåsenområdet ska stå klart som stadshus sensommaren 2018.

SFP-politikern och aärsmannen Björn Siggberg rörde i mars om i grytan genom att överraskande säga att han kan donera en tomt så stadshuset kan byggas i Karis. Många är av den åsikten att Raseborgs centrum borde nnas i Karis, som bland annat tack vare järnvägsförbindelserna, skulle vara ett naturligt ställe för stadshuset. Efter utspelet med tomten slogs det dock fast att Ekåsen trots allt kommer att vara bästa platsen för stadshuset. Valet av Ekåsen har dock kritiserats bland annat med motiveringen att renoveringar av gamla hus ofta blir dyrare än väntat och att man inte borde göra så här stora investeringar samtidigt som man står i beråd att göra t.ex. skolstängningar och andra inbesparingar.

Ett lågmält inslag i debatten gjorde Facebooksidan Rasestat som i december kom med information om var Raseborgs centrum egentligen ligger och det är varken i Karis eller Ekenäs som man kanske skulle vilja tro. Rent geograskt ligger centrum de facto i Ekerö vid Pojovikens strand, som är den punkt dit alla raseborgare har den kortaste vägen. Om man däremot tittar på de tidigare kommuncentrumen Pojo, Karis och Ekenäs kom statistiksidan fram till att de esta raseborgare bor på en 10 km radie från Pojo kyrkby. Pojo är alltså centrum!

Ekonomin – bra och mindre bra på olika håll i regionen I slutet av augusti rapporterade medierna om att det ser ännu dystrare ut för Raseborg än man förutspått. Underskottet på en miljon väntades landa på närmare 3 miljoner euro vid årets slut. Den största orsaken sades vara mindre skatteinkomster än budgeterat, hela 2,5 miljoner mindre. Fastighetsförsäljningen står också stilla, istället för att inbringa den budgeterade summan på 1,5 miljoner euro. Glädjande nog ser det ändå ut som om både bildning och vård och omsorg håller budgeten.

I december presenterades dock en budget för år 2017 som visar ett svagt plus för Raseborg. Trots tidigare underskott kallas budgeten realistisk. År 2017 99

Årskrönika 2016

I samband med att Ingå kommun under året anställde sin första informatör gick kommunen också med på Facebook. Hangö följde tätt efter och öppnade sitt Facebookkonto i augusti. Därvid nns samtliga västnyländska kommuner åtminstone på Facebook och era också på Twitter och andra sociala medier.

Det är ett faktum att de esta kommuninvånare använder sig av någon social mediekanal och den vägen snabbt kan ta till sig aktuell information från hemkommunen.

I närheten av småbåtshamnen i Ingå inrättades i somras en fårhage som blev mycket populär. Längs stamväg 51, strax intill Täktervägens avtag, sådde kommunen solrosor och meddelade i augusti att alla Ingåbor får plocka av dessa solrosor. Till kommunens årliga skördemarknad i september hade Ingahemmets asylsökande ungdomar plockat solrosor, som marknadsbesökarna ck ta med sig hem av. Solrosorna blev verkligen en succé som visar att man med små medel kan visa sina invånare att man bryr sig om dem.

Ingå nådde över den nationella nyhetströskeln då Ilta-Sanomat i maj rapporterade om kommunens ”snälla P-lappar” där man vänligt uppmanade felparkerade bilister att ytta sina bilar. Om somrarna blir det brist på parkeringsplatser i småbåtshamnens närhet, varvid dessa lappar sommaren 2016 togs i bruk. Ingå kommun ska också satsa på att plantera bärbuskar och fruktträd på allmänna platser, för alla Ingåbors trivel.

Raseborg satsade under år 2016 stort på att få er invånare och lät i marknadsföringssyfte producera en reklamvideo där raseborgare och lokala företagare berättar om fördelarna med staden. Med reklampelare vid bl.a. Helsingfors järnvägsstation ville man också locka storstadsbor ut till landet. I väntan på julen pyntade Raseborgs parkavdelning stadens centrum och byar med bland annat tomtar och julbockar tillverkade av granris och annat återvunnet material. Tyvärr ck dessa prydnader inte stå orörda utan vandaliserades på vissa håll.

Både Raseborg och Ingå sade nej till avgifter för trak- och transportservice i skärgården. Denna är i nuläget avgiftsfri för användarna. Tanken bakom förslaget är att förbindelsetraken i skärgården skulle kunna öppnas för företag, men kommunerna ställer sig tvivlande till detta med motiveringen att hela Finland ska hållas befolkat, vilket avgifter för skärgårdstraken skulle motverka. Lagom till jul ck Ekenäs sitt första trakljus i Österbykorsningen mellan Tenalavägen och riksväg 25. Korsningen har länge ansetts farlig och även en rondell har önskats till platsen. I Karis ck man under hösten sitt första trakljus vid den nybyggda brandstationen längs Bangatan vid sandgroparna i Tallmo.

Årskrönika 2016

Kultur Så som brukligt är i Finland ordnas även de esta västnyländska evenemangen under sommarmånaderna. Men också under övriga årstider nns det ett stort utbud att ta del av, särskilt om man är redo att åka över kommungränsen.

Många av de olika teater-, litteratur, lm-, musik-, konst- och dansevenemangen ordnas av frivilliga krafter, så kulturutbudet visar också att vi har ett aktivt föreningsliv i regionen. Föreningarna är livsviktiga för kulturutbudet. Utöver de evenemang som presenteras här ska vi inte glömma bort alla kommun- och byadagar som ordnas årligen, de lokala revyerna, gästspelen samt juniorverksamheten inom olika kulturformer, utställningarna, med mera som förgyller västnylänningarnas vardag.

För att verksamheten ska blomstra behövs ofta både eldsjälar och ett brett arbete bland barn och unga. I Raseborg belönades år 2016 musikläraren Kristoer Holmberg och Kulturhuset Karelia i Ekenäs för sina insatser för Stage Night-evenemanget där lokala förmågor ges möjlighet att uppträda inför publik med professionella ljud- och ljusuppsättningar. Pristagarna utsågs av Raseborgs ungdomsfullmäktige. Verksamhetsledaren för Luckan Raseborg, Annette Ström, belönades med Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj för sitt kulturengagemang under de senaste tio åren. Under år 2016 var hon bland annat engagerad i den nyskrivna ungdomsmusikalen Hemlis som hade premiär på Kulturhuset Karelia i mars. Bakom manuset stod Sanna Himmelroos (tidigare Lindholm) och Annette Ström med hjälp av författaren Monika Fagerholm. I Hangö startade under hösten ett nytt konstprojekt för barn och unga inom ramen för projektet ”Kultur i huset! Konstnären som en del av kommunens verksamhet”.

Konstnären Mi Grönlund har anställts inom projektet för att ordna klubbverksamhet i staProduktionsteamet bakom musikalen Hemlis på Kultur- dens skolor, bland annat med huset Karelia bestod bl.a. av Seija Metsärinne (regisssör), temat uttrycksförmåga.

Sanna Himmelroos, tidigare Lindholm (musik och manus) och Annette Ström (producent). Foto: Chris Senn

100

101

Årskrönika 2016

kommer Raseborg att lyfta mindre i lån än man amorterar, vilket är en nyhet. ”Det kräver förstås ett nedbantat investeringspaket. Men vi bryter trenden och ser med tillförsikt på 2017”, sade stadsdirektör Tom Simola till Svenska YLE i slutet av november.

Medan Raseborg kämpar med sin ekonomi ser den ekonomiska situationen i Ingå fortsatt bra ut. I Ingå har man de senaste åren gjort positiva bokslut, men även här är man rädd för sämre tider. År 2015 gjorde kommunen ännu ett positivt bokslut tack vare högre skatteintäkter och bättre fastighetsförsäljning än man hade räknat med. Också i Kyrkslätt ser situationen positiv ut. Enligt budgetförslaget för 2017 börjar ekonomin vara i balans och man behöver inte höja skatteprocenten, utan både befolkningen och skatteintäkterna ökar. Däremot räknar man med att befolkningstillväxten ökar trycket på servicen och kommunen kan behöva ta lån för att utöka denna, vilket som på sikt kan leda till att skatteprocenten behöver höjas.

Lojo inledde året med ett underskott på 3,8 miljoner euro från 2015. Driftskostnaderna hade varit oväntat höga och skatteintäkterna lägre än budgeterat.

I Hangö visar budgeten för år 2017 ett nollresultat och skuldbördan ska inte fortsätta växa. Skatteintäkterna i staden sjunker i takt med invånarantalet, så kostnaderna måste anpassas efter detta. Genom nedskärningar och färre investeringar ska man ändå kunna nå ett nollresultat. Även Sjundeå står inför inbesparingar och sparåtgärder. För år 2015 hade kommunen ett ackumulerat underskott på 2,3 miljoner euro, som enligt kommunallagen bör vara täckt senast år 2020, om kommunen inte ska klassas som en kriskommun. Enligt budgetförslaget ska det kumulativa underskottet i slutet av år 2017 vara nere i 1,47 miljoner euro. I Sjundeå kunde man bland annat konstatera att vårdkostnaderna sjunkit sedan man börjat sköta vården i kommunal regi, jämfört med vårdsamarbetet med Lojo (Lost).

Redan i januari kunde man ta del av Ekenäs lmfests utbud, då den elfte lmfesten bjöd på både nländska och utländska lmer. För sitt årligen återkommande högklassiga evenemang tilldelades lmfesten Raseborgs kulturpris år 2016. Drygt trettio lmer visades under festivalen och det aktuella yktingläget behandlades genom asylsökande Ahmed Alalousis medverkan och lmen Från Mosul till Raseborg, som kom till under Alalousis ykt från Irak. Alalousi uppträdde tillsammans med Johan Kvarnström, som i egenskap av sitt alter ego rapartisten Qruu lite senare på vårvintern kritiserade samhällsklimatet i sin låt Allas lika värde. Videon till låten gjordes i samarbete med Alalousi, som lmade och producerade videon. Låten nns på Qruus minialbum Tänk dig som släpptes under våren 2016.

Hangö lmfestival arrangerades för artonde gången i november 2016, med inhemska premiärer och dokumentärer från Hangö på programmet. Karisbon Marko Röhrs lm Sagan om sjön (Järven tarina) slog tittarrekord för dokumentärlmer med över 180 000 biobesökare (uppgifterna från september). Regissören Röhr valdes tack vare lmen till årets lmproducent. Tv-serien Lola uppochner, som spelats in i bland annat Ekenäs, Fiskars och Pojo, ck i slutet av året

Västnyländska kultursamfundet / Luckan Raseborg representerades på Ekenäs första pridefestival av bl.a. Janina Ehrström-Loukomies, Pamela Andersson och Bitte Westerlund. Foto: Benny Uhlenius

102

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

Film, litteratur och festivaler

Under Bokkalaset gjorde illustratör Sanna Mander skolbesök. Foto: Emilia Nyberg

Juha Itkonen intervjuades av Pia-Maria Lehtola under Kirjakekkerit 2016. Foto: Mona Salama

103

104

Årskrönika 2016

kommande. En annan festival som hittat sin plats i den västnyländska evenemangskalendern är Slow Food-festivalen i Fiskars. Mer om den under rubriken matkultur på s. 111.

Museer och utställningar, teater och musik Frontmuseet i Hangö ck en ny upprätthållare i och med att Karis krigsveteraner sålde museet till Krigshistoriska föreningen i Västnyland. Den nybildade föreningens syfte är att vårda minnet av traktens krigshändelser och de krigslämningar som nns kvar. Föreningen är också en av teateruppsättningen Okänd soldat i Harparskogs samarbetspartner. Friluftsteatern repeterar redan inför premiären år 2017. Uppsättningen ingår i Finlands 100-årsrande och kommer att visas i autentisk miljö vid Harparskoglinjen på Hangö udd. Pjäsen baserar sig på Väinö Linnas Tuntematon sotilas och har översatts av Lena Selén

Galleri Karaija i Ingå rade sina 20 år med jubileumsutställningen Sommarminnen. Foto: Maarit Lassila

105

Årskrönika 2016

tv-premiär. Ulrika Bengts har regisserat serien och skrivit manus tillsammans med Annina Enckell utifrån Monika Fagerholms bok. De två första avsnitten visades också under Bokkalaset.

Bokkalaset i Ekenäs hade temat Fred & krig. Litteraturfestivalen lockade författare från er förlag än vanligt, tack vare de två nygrundade, nlandssvenska förlagens Vilda Förlags och Förlagets medverkan, samt så som tidigare år författare från Schildts & Söderströms och nordiska gäster. Till Bokkalaset hörde även författarbesök i Raseborgs svenskspråkiga skolor (se bild). Bland de nordiska gästerna kan de isländska författarna Auður Ava Ólafsdóttir och Eiríkur Örn Norðdahl och svensk-kurdiska Arkan Asaad nämnas. Litteraturfestivalen ck beröm för sin intima stämning där publiken kan komma författarna nära, vilket sällan är möjligt på större bokmässor. Det nskspråkiga litteraturevenemanget Kirjakekkerit ordnades i mars för ärde gången i Karis, med författare som Juha Itkonen (se bild), Katja Kettu och Elina Hirvonen. I samband med Kirjakekkerit visades också lmen Kätilö (sv. Barnmorskan) på Bio Pallas. Filmen baserar sig på Katja Kettus bok med samma titel.

Karis stora författarnamn Maria Turtschanino ck under sommaren besked om att hon tilldelas statens femåriga stipendium. Under året som gick uppmärksammades Karisförfattaren internationellt bl.a. med översättningar av hennes böcker och när president Niinistö förde med sig en engelsk översättning av boken Maresi till president Barack Obamas döttrar under sitt statsbesök i USA. De goda nyheterna kring Turtschaninos författarskap duggar tätt; i november nåddes vi av nyheten att Maresi blir lm. Rättigheterna har köpts upp av brittiska Film4, som bland annat står bakom Oscarvinnande lmerna Slumdog Millionaire och 12 Years a Slave. Turtschaninos roman Naondel nominerades också till Topeliuspriset, vars vinnare oentliggörs i januari 2017.

Den lokalhistoriskt intresserade kunde under året ta till sig ett nytt bildverk som visar hur Hangö förändrats sedan slutet av 1800-talet – det första bildverk över Hangö som kommit ut sedan 1993. Boken heter Hangö – en stad i förändring och är skriven av Tomy Karlsson. Ekenäs från fotogrask forntid till nutid är titeln på fotografen Vidar Lindqvists nyaste bildverk med över 750 bilder, som också gavs ut 2016. I boken Funkis i Karis av Kim Björklund och Kristiina Mäntynen kartläggs Karis funkisbyggnader. I samband med bokarbetet ordnades också en välbesökt utställning i Fokus utställningshall i Karis.

Västnyland ck i augusti-september två egna pridefestivaler. Först ut var Hangö i slutet av augusti och ett par veckor senare följde Raseborgs första pridefestival i Ekenäs (se bild). Festivalerna jobbar för tolerans och jämlikhet. Det kan vara särskilt viktigt att lyfta fram detta på mindre orter, där det är svårt att sticka ut och vara annorlunda. Tiden får utvisa om festivalerna blir årligen åter-

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

och Berndt Gottberg. Skilda föreställningar på nska och svenska kommer att ges under sommaren 2017.

Galleri Zebra i Karis avslutade året med fotograer av Liisa Vääriskoski och EevaKaisa Ailus, på temat kvinnokroppen. Under år 2016 har galleriet också bland annat visat upp arbeten gjorda av de asylsökande kvinnorna i bildgruppen, som Raseborgs fotocentrum tog initiativ till för att ge kvinnorna möjlighet till ett avbrott i vardagen på yktingförläggningen i Mjölbolsta. Galleri Zebra har fått en

Christoer Relanders Jarred Childhood Home (ovan).

Relanders verk kunde ses på utställningen Jarred & Displaced i Galleri Kobra i december. Foto: Christoer Relander

Liisa Vääriskoski ställde ut sina verk på temat kvinnokroppen i Galleri Zebra i december. Foto: Diana Holmström/Galleri Zebra

106

107

Barnen von Trapp (hela uppsättningen) och Maria i e Sound of Music på Raseborgs sommarteater. Foto: Emilia Nyberg

108

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

lillasyster i det nya galleriet Kobra som öppnade i Karis under hösten. Kobra har särskilt barn och unga som målgrupp och kommer att ordna verkstäder, evenemang och kurser utöver utställningsverksamheten. På fototemat kan också nämnas att Ingåbon Kristoer Albrecht var en av nalisterna i Fotonlandia med samlingen Riippuvia asetelmia (Hängande installationer). Tävlingen vanns slutligen av Yehia Eweis med samlingen Älä pelkää.

I Fiskars är ett trehundra kvadratmeter stort keramikmuseum under uppbyggnad, under ledning av keramiker Karin Widnäs. Museet ska fokusera på inhemsk studiokeramik. I väntan på museet kunde man för elfte sommaren besöka Widnäs privata hem och där ta del av en keramikutställning. År 2016 byggde utställningen på keramiker Kyllikki Salmenhaaras forna elevers verk, däribland Karis Widnäs egna verk. Kyllikki Salmenhaara skulle ha fyllt 100 år i juli 2015, vilket rades med en jubileumsutställning runt årsskiftet 2015–2016 i Kopparsmedjan i Fiskars bruk.

Galleri Karaija i Ingå rade under år 2016 sina 20 år med jubileumsutställningen Sommarminnen. Galleriet säljer endast inhemska hantverks- och konstprodukter och presenterades närmare i Västnyländsk årsbok 2016 (s. 78–81).

Ekenäs ck under sommaren ett nytt galleri i Lilla Galleriet som drivs av galleristen Marianne Andersson. Eftersom det är ett litet galleri lämpar det sig särskilt bra för konstnärer som inte har så många verk att de kan fylla en stor utställningslokal. I Galleri Elverket i Ekenäs kunde man under hösten beskåda tidigare nämnda Ahmed Alalousis fotograer från den forna hemstaden Mosul tillsammans med Stefan Bremers verk i utställningen Borderline – Gränslinje.

Ekenäsbördige fotografen Christoer Relander har med sitt nyaste fotoprojekt Jarred & Displaced under året fått internationell synlighet bland annat i den brittiska tidningen e Guardian. I detta fotoprojekt visar Relander upp sin barndoms landskap i glasburkar. Karaktäristiskt för Relanders fotokonst är att han inte manipulerar bilderna med Photoshop eller något liknande bildbehandlingsprogram, utan fotona är dubbelexponerade.

Guldsmeden Kristian Saarikorpi i Fiskars har börjat tillverka smycken med hjälp av en app, Jevelo. Det innebär att kunden själv kan designa sitt smycke i appen, t.ex. utifrån ett eget foto. Silversmyckena skrivs sedan ut i vax i en 3Dskrivare och gjuts hos ett företag i Kyrkslätt. Stålsmyckena skrivs ut direkt av ett företag i Lahtis. Det intressanta är förstås att kunden kan få ett smycke som ser ut precis som han eller hon vill. Företaget bakom appen har en ekologisk

Musikalen Hemlis engagerade ungdomar från hela Västnyland. Foton: Chris Senn

109

110

Årskrönika 2016

arrangörerna var ett utmärkt ställe för festivalen. Den allt mer urbaniserade festivalen tog ställning för asylsökande och engagerade också många frivilliga yktingar i arbetet kring festivalen. En del av aktiviteterna var gratis och hölls utanför området dit man behövde ha biljett för att komma in. Problemet för arrangörerna var att alltför många nöjde sig med gratisprogrammet, vilket gav ett förlustresultat. Efter festivalen kunde man konstatera att bara drygt en tredjedel av de 3000 besökarna hade köpt biljett. Det här är säkerligen något som kommer att ses över inför kommande festivaler.

Kulturella ambitioner Svartåbon Katariina Tuominens idé En gåva till Finland går ut på att privatpersoner, företag, föreningar och samfund kan ge gåvor med tanke på landets 100-årsjubileum. Dessa gåvor registreras på webbplatsen lahjasuomelle..

Tanken är att sprida goda gärningar och samtidigt få ökad kännedom om allt nt vi har i Finland. Gåvorna kan t.ex. bestå av grannhjälp, massage, att lära äldre datateknik, donation av stickade sockor till ett visst ändamål, insamlande av skräp i naturen med mera.

Mot slutet av året kunde vi först läsa att det gamla lokstallet i Karis var till försäljning och kort därefter tog pressen upp att kulturella krafter i Karis, representerade av Holger Wickström, Karin Svahnström och Pamela Andersson ville förvandla 1800-talsbyggnaden till ett kulturcentrum. Läget skulle vara ypperligt och motsvarande satsningar har gjorts bland annat i Helsingfors och Vasa.

Några dagar efter ovannämnda nyhet rapporterade Svenska YLE att även stjärnkocken Michael Björklunds hade planer på att etablera sin verksamhet i lokstallet och göra Karis till ett kulinariskt centrum. Det visade sig dock att Björklund måste dra tillbaka sitt anbud på byggnaden, eftersom både byggnaden och marken den står på är såpass hälsovådliga att man inte kan använda området för livsmedelsproduktion. Det är i slutet av år 2016 Julia Hellén och Mimosa Willamo i tv-serien Lola uppfortfarande oklart vad som ska ochner baserad på Monika Fagerholms roman. Bild: Rohända med lokstallet. bert Nordström / Långlm Productions 111

Årskrönika 2016

approach och gör endast beställningsarbeten, ingen massproduktion. Råvarorna som används är också återvunna så långt som möjligt.

Musikalen e Sound of Music sattes upp på Raseborgs sommarteater, med förhoppning om att sommarteatern skulle kunna slå publikrekordet på 20 000 besökare som sattes år 1993 när samma pjäs spelades på samma scen. Man nådde målet och slog publiksiran med drygt 300 personer. Trots den ostadiga sommaren gynnade vädrets makter sommarteatern och inga föreställningar regnade bort. Likheterna med uppsättningen för 23 år sedan var många: då spelades kapten von Trapp av Göran Wadenström, nu av hans son Leif, medan Sven Sid stod för regin då som nu. Men den här gången behövde inte teatern tampas med en brand strax före premiären, som tur var, utan Petri Horttanas fyndiga scenogra uppbyggd kring sju stycken stora böcker, som bland annat symboliserade de sju barnen i familjen von Trapp, ck stå orörd.

Den nyskrivna pjäsen Raseborgs ruiner sattes upp på Kulturhuset Karelia i november. Pjäsen blev så populär att till och med en extrainsatt föreställning sålde slut, vilket ledde till beslutet att ge ytterligare några extraföreställningar i januari 2017. Pjäsen är en komedi skriven av YLE-redaktören Jonas Sundström och handlar om småstadslivet i Ekenäs med många igenkänningsfaktorer för lokalbefolkningen.

I Sjundeå lystes höstmörkret för sjuttonde gången upp av musikfestivalen Lux Musicae, som presenterades närmare i Västnyländsk årsbok 2016, s.

82–85. Årets tema var ”brytning”.

Läkarna Erik Hagman och Matti Sivonen var med på Etnofestivalen Faces ord- ett hörn under Raseborgs Ruiner på Karelia. Foto: Chris nades i Fiskars, vilket enligt Senn

Matkultur har också varit ett viktigt inslag i vår region som under det gångna året bland annat kunnat ståta som hemort för Finlands kocklandslag (Raseborg), Slow Food-evenemang i Fiskars (Raseborg) och Solberg (Ingå), FM i mathantverk, mikrobryggerier och ett destilleri på frammarsch.

Kocklandslaget, där Kariskocken Samuel Mikander ingår, tackar dock för sig, stänger igen sitt träningskök vid Pumpviken i Karis och yttar till huvudstaden.

Under de sex år som kocklandslaget funnits i Raseborg har orten fått synlighet på matarenor runt om i världen. Landslaget har tagit hem era medaljer i olika mattävlingar, till exempel både silver och guld i kock-OS i Tyskland. Kocklandslagets närvaro har bidragit till att lyfta fram kulinarismen i Raseborg och tack vare Slow Food-rörelsen och mathantverket kommer kulinarismen att leva vidare också efter kocklandslagets ytt.

Det planeras också ett slakteri till Västankvarn i Ingå, vilket skulle bidra till att lyfta fram och förenkla regionens köttproduktion. Slakteriet har planerats i era års tid och under hösten 2016 gick projektet framåt med bl.a. bygglovsansökan. Den planerade anläggningen är ett kombinerat slakteri och styckeri som skulle betjäna gårdarna i Ingås närhet.

Ett lokalt slakteri eektiverar logistiken och är också mer etiskt hållbart eftersom djurtransporternas längd förkortas.

Vidare ser det ut som om Reko-ringarna kommit för att stanna. I Västnyland nns det aktiva Reko-ringar i Ekenäs, Karis, Lojo och Sjundeå.

Reko-ringar innebär att lokala producenter bjuder ut sina Slow Food-festivalen i Fiskars var återigen välbesökt med produkter till konsumenterna många lokalproducerade råvaror och produkter till salu.

via en Facebook-grupp. Beställningar görs i förväg och produkterna byter ägare vid överenskomna rekoträar. Reko-ringarna ses som lockande alternativ till butiksförsäljning eftersom producenterna slipper mellanhänder i försäljningen av sina produkter och konsumenterna har möjlighet att köpa lokalproducerade produkter direkt av era producenter vid samma köptillfälle. Sättet att bedriva handel påminner om traditionell torgförsäljning, men torgförsäljningen saknar beställningsmomentet som ingår i Reko-ringarnas verksamhet och en rekoträ är kortare än en torgdag.

Slow Food-festivalen i Fiskars nådde nya nivåer under årets tillställning. Både antalet utställare och besökarmängden var högre än iol. I samband med årets festival ordnades också Slow meets wild som ett nätverkstillfälle för pros inom matbranschen. Motsvarande, lite mindre matmarknad, som ordnades på Mangs gård i Ingå en vecka före festivalen i Fiskars, var också välbesökt.

Det nns helt klart en beställning på närproducerad mat. Man har blivit allt mer medveten om vad man äter, att det behövs inhemsk matproduktion och att de som producerar maten behöver få skälig ersättning för sitt arbete. På Slow Food-festivalen i Fiskars lyftes den inhemska grisen fram under den slående titeln Gris i kris? Budskapet var att de s.k. gårdsgrisarna försvunnit och största delen av all grisköttsproduktion sker inomhus, så det nns många som inte ens sett en gris i hela sitt liv. Grisproduktionen anses vara en traditionellt viktig näring på landsbygden, en näring som håller på att försvinna helt. En viktig aspekt med lokalproducerad mat är också att hålla landsbygden vid liv, vilket bl.a. grisuppfödning skulle bidra till.

Under december spekulerades det i vad man skulle kunna använda det gamla lokstallet i Karis till. Foto: Sophie Kawecki

Foto: Sophie Kawecki

112

113

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

Matkultur – lokal mat och dryck på frammarsch

114

Årskrönika 2016

januari 2017, varefter förslaget går vidare till riksdagen.

På dryckessidan kan Ägräs Distillery i Fiskars och Ekta bryggeri i Ekenäs nämnas i egenskap av nykomlingar i branschen. Traktens mikrobryggerier presenterades redan i Västnyländsk årsbok 2016 (s. 9–11).

Ekta bryggeri, grundat av Dave Huldin och Jonas Salminen, ska producera cider på den anrika Bryggerigården i Ekenäs centrum, där stadens första bryggeri öppnade 1858. Tillsvidare har Ekta sålt äppelmust och Vinnaren i klassen Innovativa mathantverks- andra äppelprodukter från bryggeriet, produkter i SM i mathantverk blev Beer Vine- liksom erbjudit allmänheten möjlighet gar av Rekolan Panimo (Fiskars). Foto: Kustens att få trädgårdens äpplen mustade Mat på plats. Företaget poängterar att mikrobryggd cider är något helt annat än butikscider, som är framställd på koncentrat och essenser, medan Ektas cider ska lagas på äppelmust. Ännu i december 2016 hade ingen Ekta-cider dykt upp till försäljning. Ägräs Distillery i Fiskars, granne till ölbryggeriet Rekolan Panimo, lanserade i mitten av december sina första produkter, akvavit och gin, som kommer att säljas via Alko. Destilleriet har genom gräsrotsnansiering lyckats samla in pengar för sin verksamhet och är således Finlands enda destilleri som lyckats etablera sig på det här sättet. Ägräs Distillery har som mål att producera 20 000 liter gin, akvavit och digestif årligen. Produkterna måste mogna länge i whiskeytunnor; whiskey fås efter tre, sex och nio år, medan övriga drycker framställs aningen snabbare. Örterna som används i produktionen samlas in i Fiskars. Namnet, som på svenska klingar lite märkligt, kommer från den fornnska guden Ägräs, som var växtlighetens och sädens beskyddare.

Lokal mat och matkultur är inte bara mat, utan också en levande landsbygd och småskaligt företagande. Förutom befolkade gårdar med eller utan djur, skapar mat- och dryckesproduktionen också arbetstillfällen indirekt, ifall producenterna anlitar lokala företag för t.ex. bygg- och servicearbeten, IT-tjänster med mera.

115

Årskrönika 2016

Finska mästerskapen i mathantverk ordnades i oktober i Ekenäs och var öppna även för nordiska deltagare. Tävlingen lockade ungefär 60 deltagare med 170 produkter i nio olika kategorier. Mathantverk innebär att produkten framställts för hand, med traditionella metoder och av råvaror vars ursprung man känner till. Inga färg- eller smaktillsatser tilllåts. Det här var första gången tävlingen ordnades i Finland med Raseborgsbaserade Yrkeshögskolan Novia som en Eija Hiltunen från Lilla Skärgårdsbageriet på Sommarö av arrangörerna och tävlingen vann klassen Fyllda bageriprodukter med sin laxpastej.

Foto: Kustens Mat får en fortsättning i Raseborg i åtminstone två år till. Det går också att utbilda sig inom mathantverk vid Novia under de kommande åren.

Följande kurs inom mathantverk startar hösten 2017.

På mattemat kan även företaget Soya nämnas. Som namnet antyder producerar företaget sojaprodukter, så som tofuprodukten Jalotofu, som tillverkas av Rejäl handel-märkt ekosoja. Tillväxten har varit så god att företaget tog hem segern i den västnyländska tillväxttävlingen, Tillväxtstigen. Sparringtävlingen för tillväxtföretag lockade år 2016 hela 41 västnyländska företag, varav tio kom med i det kostnadsfria tillväxtprogrammet. Detta visar att regionen har aktiva företag som är redo att expandera och att ett livsmedelsföretag tog hem segern är ett tecken på matkulturens starka inytande i regionen. (Läs mer om näringslivet på s. 115.)

I takt med att alkohollagstiftningen i Finland ser ut att ändras så att starkare alkoholprodukter (upp till 5,5 %) och även alkoholdrycker som framställts genom destillering ska få säljas i vanliga matbutiker, kan vi sannolikt se fram emot ännu mer ölbryggning i vår region. I lagförslaget ingår också möjligheten för mikrobryggerierna att sälja sina produkter direkt till konsumenterna, vilket också skulle vara välkommet för de riktigt små bryggeriernas överlevnad. Hittills har mikrobryggerierna varit tvungna att sälja allt via återförsäljare, vilket naturligtvis ger bryggerierna en rätt liten vinst av det pris man ser på en ölaska i butiken. Lagförslaget skickades på remissrunda i november och svar väntas i

Under våren 2016 gjorde Arbets- och näringsministeriet en översikt över regionernas utvecklingsutsikter. Av de västnyländska kommunerna räknas Hangö, Raseborg och Ingå som Raseborgs regionkommun, medan Kyrkslätt, Sjundeå och Lojo hör till Helsingfors regionkommun. Enligt prognosen skulle både näringslivsaktiviteten och arbetslösheten vara oförändrade under de närmast kommande månaderna i Raseborgs regionkommun.

Fortsättningsvis är den traditionella industrin stark i regionen, men här nns också en positiv trend beträande nya företag; under år 2015 grundades 240 företag medan 118 lade ner sin verksamhet. Många företag har expanderat eller gjort andra satsningar under året, och det är främst dessa som lyfts fram i detta sammanhang (mer om dem nedan). Däremot drabbade nedskärningarna i telekombolaget Ericsson Kyrkslättsfabriken, där samarbetsförhandlingar skulle föras med 135 personer. Detta trots att företaget hösten 2015 ansåg att läget såg ljust ut. Situationen kan sålunda vända snabbt.

Aktiva hamnar och expanderande företag Det förekommer nytänkande i regionen, så som de tre spannmålshallarna i Joddböle i Ingå som Avena byggde under år 2015. Spannmålshallarna hade som mål att hantera 50 000 ton spannmål under sitt första verksamhetsår och detta uppnåddes närapå redan i augusti, när man hanterat 45 000 ton. Tack vare hallarna kan Ingå hamn betjäna spannmålsodlare i södra Finland, medan de närmaste hamnarna tidigare funnits i Egentliga Finland och Östnyland. Detta innebär minskade transportkostnader för spannmålsodlarna.

Förutom Avenas spannmålshallar äger Inkoo Shipping 13 hallar i hamnen.

Nya hallar kan byggas på sådant område där stenkrossföretaget Rudus brutit färdigt. Ungefär 40 % av de varor Inkoo Shipping hanterar härstammar från Rudus stenbrytningsverksamhet, som inte alltid setts med blida ögon av en del Ingåbor (se Västnyländsk årsbok 2016, s. 36). Rudus beviljades under år 2016 marktäkts- och miljötillstånd för fortsatt och utvidgad verksamhet.

Hangö hamn (Västra hamnen, Yttre hamnen och fr.o.m. 2015 även Koverhar hamn) gjorde under året sin första stora investering på åtta år i form av utvidgning av hamnarna. Yttre hamnens farled muddrades under hösten för att kunna ta emot er och större fartyg. Västra hamnen får ta emot muddringsmassorna från Yttre hamnen som på så sätt bidrar med 100 000 kubikmeter material till utvidgningen av Västra hamnen. En stor del av Finlands bilimport kommer via Hangö hamn 116

Koverhar hamn kommer att användas som logistikcentral under gasprojektet Nord Stream 2. De första gasrören av totalt 30 000 beräknas anlända till hamnen under våren 2017. Det svenska företaget Swecem har också beslutat sig för att expandera sin cementimportverksamhet till Koverhar hamn. Swecem tillhör den stora svenska byggkoncernen Peab. Hangö hamn slog också rekord i oktober med en större varutrak – totalt 423 000 ton varor som transporterades via hamnen – än hamnen någonsin under hela sin historia sett under en månads tid. Den årliga varutransportmängden var också större än iol. Däremot avslutade rederiet Svenska Orient Linien vid årsskiftet sin trak på linjen Tyskland–Finland över Hangö hamn, vilket innebär ett bortfall på över 10 % av hamnens fartygstrak. Hamnen tror dock att bortfallet kan kompenseras med annan trak.

Datakabeln från Finland till Tyskland förgrenas till Hangö, tack vare den västnyländska investeringsgruppen C-Fiber Hanko Ab som ingått avtal med statliga Cinia Group. Datakabeln är en viktig del av modern infrastruktur och kan locka industrier till regionen och stora företag att bygga datacentraler i Västnyland. Kabeln beräknas vara färdig i slutet av år 2017 och börja användas i början av år 2018.

År 2016 blev mycket framgångsrikt för Hangö hamn. Foto: Port of Hanko

117

Årskrönika 2016

Årskrönika 2016

Näringslivet – tillväxt och tillförsikt

118

Årskrönika 2016

Idrott Västnyland fortsätter att frambringa idrottare som klarar sig bra på nationella och internationella arenor i olika grenar. För att det ska vara möjligt att nå sådana framgångar behövs en bred juniorverksamhet och möjlighet för barn och unga att få prova på olika idrottsgrenar som hobby. Bl.a. fotboll är en stor gren i Västnyland och på juniornivå förutsätter detta att det nns aktiva föräldrar som skjutsar barnen till olika träningar och turneringar runt om i landet samt engagerade vuxna som ställer upp som tränare och arrangörer. Robin Sid är ett färskt exempel på en spelare som fostrats i hemkommunens förening Ingå IF, gått vidare till Ekenäs IF för att år 2016 vinna ligamästerskapet i fotboll i laget IFK Mariehamn.

En förutsättning för idrott på bred front är också att det nns träningsmöjligheter, helst inte alltför långt från hemmet. Det nns redan era bollhallar i Västnyland och en ishall i Karis. Under år 2016 invigdes dessutom en ny allaktivitetshall i Sjundeå och en konstgräsplan i Ingå. Särskilt hallarna måste ses som något positivt för kommunerna, eftersom inte endast idrott utan också kulturella evenemang kan arrangeras i dem. De är i itig användning året runt och används också av grannkommunernas invånare och föreningar. Likaså kan Raseborgs Skyttars banor i Torp, Ingå, ses som en bidragande orsak till att regionen har många goda skyttar. Bland dessa kan Krister Holmberg och Joni Stenström nämnas.

Holmberg har i era år legat på topp och ingick i laget som tog VM-guld på rörligt mål år 2016, medan Joni Stenström bland annat vunnit FM-brons i tävlingarna som arrangerades på nämnda skjutbana i Ingå.

Däremot stängde Mjölbolsta äventyrsbana, upprätthållen av Folkhälsan, i september. Äventyrsbanan har funnits i Mjölbolsta i 16 år och har haft ca 2500 besökare årligen. Nedläggningen av banan måste ses Corinna Jälkö hör till de framgångsrika, unga dansarna i som en förlust för regionens skolklasser och föreningar. föreningen Energy Dance Center. Foto: Eva Jälkö 119

Årskrönika 2016

Det stod klart under år 2016 att gasröret mellan Ingå och estniska Paldiski kommer att byggas, tack vare ett stort EU-bidrag. Röret planeras byggas åren 2018–2019 och dras från Fjusö i Ingå vidare till Pölans i Sjundeå där det ansluts till det nländska gasnätet. Gasröret har diskuterats era gånger tidigare och ibland har det sett ljust ut, ibland mörkare. Att gasröret ser ut att bli verklighet kan ses som en positiv nyhet för Västnyland och som ett stort steg framåt för den nländska energimarknaden. I november informerade bolaget Baltic Connector om planerna på den 80 kilometer långa gasledningen på havsbotten.

Efter att ledningen kommer iland i Ingå och dras vidare mot Sjundeå kommer ett sextiotal markägare att beröras av röret. Gasleveranserna kommer att inledas år 2020 om allt går som planerat.

Flera nyheter om investeringar har synts under år 2016. Ett plock visar att Genencor ökade sin kapacitet och utvidgade Hangöfabriken, som har anor sedan 1970-talet. I fabriken tillverkas och förädlas enzymer. Företaget Filterpak i Hangö växte och den kemiska industrin i Hangö bygger till. Speditionsföretaget Viktor Ek i Hangö investerade i en 2 000 kvadratmeter stor hall invid Västra hamnen. Flyttrman Raseborg Express ck lov att köpa mera mark i Malmkulla i Karis, för att kunna utvidga sin verksamhet som vuxit under de senaste åren.

Läkemedelstillverkaren Fermion beslöt att utvidga och förnya delar av fabriken i Hangö.

Hangö elektriska hör till företagen som haft ett positivt år och kunnat anställa ett drygt dussin nya montörer och ingenjörer. Företaget erbjuder både elinstallationer och VVS-service. Ett företag som Hangö elektriska drar nytta av andra projekt i regionen, så om det går bra för ett företag av det här slaget visar det också att det är aktivitet inom andra branscher.

Svartå slott bygger till slottskrogen med en festpaviljong på 150 kvadratmeter och satsar således på kulturturism samt bröllops- och konferensgäster. Tillbyggnaden väntas stå färdig under våren 2017. I Pickala (Sjundeå) öppnade en ny ABC-station som också satsar på att sälja närproducerade produkter. Byggarbetena vid Norra hamnen i Ekenäs går också vidare. Det planerade köpcentret har dock fortsättningsvis stött på motstånd från grannarna. Farhågorna gäller bland annat den ökade traken och tvivel på att ett köpcentrum över huvud taget ska kunna bära sig.

Årskrönika 2016

Året som gått var också ett OS-år. Västnyland representerades i OS av Ekenäsbördiga badminstonspelaren Nanne Vainio och höjdhopparen Linda Sandblom, från Hangö idrottsklubb. Sandblom deltog också i Europamästerskapen år 2016 och utsågs till årets kvinnliga idrottare av Svenska Finlands idrottsförbund. Varken Vainio eller Sandblom nådde några topplaceringar i OS, men att två representanter med västnyländsk koppling deltagit i världens största idrottsevenemang är en seger i sig. I de paralympiska spelen representerades Västnyland av Lojobon Henry Manni som vann brons i grenen 100 meter rullstol.

Dansarna från Ingåföreningen Energy Dance Center har under era års tid hållit sig framme i den nationella och internationella toppen i disco- och showdans. Det är anmärkningsvärt att en så liten förening med ca 30 medlemmar år efter år kan producera toppidrottare. Under år 2016 tog trettonåriga Sjundeåbon Mette Palkoranta hem VM-brons i disco freestyle för juniorer, VM-silver i Artistic show dance och i Artistic acrobatic dance samt blev ärde i juniorklassens Urban pop dance (disco). Klubbkamraten Corinna Jälkö, som tävlar i 120

121

Årskrönika 2016

Johanna Lindblad och nnhästen Kain Aapeli tog era medaljer i paradressyr under år 2016.

Foto: Anna-Kaisa Rantalainen

barnserien, klarade sig också nt med ett brons i Artistic acrobatic dance och en sjätteplacering i Urban pop dance i VM i Tjeckien. Corinna Jälkö valdes tack vare sina prestationer till årets unga idrottare i Ingå. Palkoranta ck motsvarande titel i Sjundeå år 2014. Föreningens tränare och koreografer heter Mary-Ann Sjölund och Sandra Sirviö.

En världsmästare i en kanske lite mindre känd gren, skytteorientering, kan Ekenäs stoltsera med. Daniel Forsell tog hem denna titel sommaren 2016, då han ingick i Finlands stafettlag i grenen. Skytteorientering är som namnet säger en kombination av de två grenarna orientering och skytte som passar bra också för skidskyttar som vill ha sommarträning. I samma tävlingar i Tjeckien utmärkte sig också andra västnylänningar: Ingåbon Johanna von Frenckell ingick i damlaget som tog silver och Ekenäsbon Andreas Selenius vann guld i mixedklassen. Forsells internationella framgångar resulterade i att han valdes till årets idrottare i Raseborg. Även i paradressyr har Västnyland en medaljör i ekipaget Johanna Lindblad och nnhästen Kain Aapeli, som tog två individuella bronsmedaljer och ett lagsilver när de baltisk-nordiska mästerskapen i paradressyr för första gången arrangerades i Finland. De deltog också för första gången i nska mästerskapen där det blev en bronsmedalj. Ridsporten är stor i Västnyland och bland kända namn kan Jessica Amino, Janina Kvarnström och juniorerna Alexandra Wassström och Jannika Kyngäs nämnas. I grenen fälttävlan kan Henrika Lundberg nämnas som grenens enda tävlande på medelsvår nivå i vår region. Inom grenen westernridning gjorde junioren Elena Wuorimaa under år 2016 internationellt genombrott.

Motorsporten har traditionellt varit stark i Västnyland. Pojobördige Joni Wiman har kört fyra säsonger i den amerikanska rallycrosserien GRC och placerade sig på en inociell sjunde plats i Supercarklassen, där han tog första placeringen år 2014. Ingåbördige Niclas Grönholm, son till rallymästaren Marcus, deltog under året i VM-serien i rallycross.

Också inom paddling, taekwondo och spjutkastning har västnylänningar presterat bra under år 2016: I nska mästerskapen i paddling vann kanotklubben Wågens Frank Liljestrand guld på både 500 och 1 000 meter i klassen herrar 50 år, medan Emma Malmsten tog brons på i damklassens 200 meter. Finlands tävlingslag i Czech open i taekwondo tog totalt elva medaljer med deltagare från klubbarna Masala, Kyrkslätt, Raasepori och RasBudo (Ekenäs). Alex Holmström, 15 år gammal, vann guld i specialteknik i taekwondo och Rufus Kesti tog ett silver och ett brons. Spjutlöftet Oliver Helander valde under året spjutkastning framom handboll som han också tränat aktivt. Under sommaren 2016 kastade han sig till nal i Kalevaspelen.

Årskrönika 2016

...och till sist vädret

Det har redan en tid funnits stora rovdjur i vår region, men vargobservationer har ökat under året. Vargarna som slagit sig ner i Snappertuna-området väcker ont blod eftersom de bland annat rivit får. Vargar har nu också observerats åtminstone i Västervik, Söderby, nära Snappertuna skola och till och med i det tättbebyggda bostadsområdet Gammelboda. I september hittades en död, påkörd varg i Tenala.

Några fall av fågelinuensa upptäcktes i Finland under slutet av året, dock inte i Västnyland. På nyårsaftonen påträades en sjuk havsörn i Ingå, men om det rör sig om fågelinuensa eller något annat har inte klarnat då detta skrivs.

Fiskarskoncernen vill ra Finland genom ”en gåva av naturens frid” och donerar Dagmarsparkens område i Källviken till Finland i 100 års tid. Innan överlämningen ska bolaget iståndsätta naturstigarna, båtbryggan och omgivningen kring Dagmarskällan. Dessutom ansöker koncernen om att området ociellt ska betecknas som naturskyddsområde.

Efter en snölös december 2015 ck vår region lite snö i början av år 2016. Temperaturen sjönk till under -20 grader så regionens slalombackar kunde också öppna med hjälp av snökanoner, liksom skidspåret vid Oxberget i Svartå, även om den hårda kölden inte gynnade besökarmängden. Lite senare i januari föll mer snö och kvicksilvret sjönk till närmare -30 grader, bara för att någon vecka senare stiga till över nollstrecket så att all snö smälte och regnade bort.

Till de lite mer absurda väderrelaterade nyheterna i början av året hörde den fastfrusna älgen som pimpelskare upptäckte i Lillforspotten i Pojo. Av allt att döma hade älgen skadats i traken, drunknat och därefter frusit fast när temperaturen sjönk.

Sommarvärme ck vi njuta av redan i maj, medan juni och sommarlovet inleddes med kyligare väder och en hel del regn. Först mot mitten av juli verkade sommaren komma igång på allvar, även om många saknade de riktigt varma sommardagarna. Ett väderrelaterat fenomen är algblomningen, som brukar plåga våra kustvatten. Sommaren 2016 sågs algerna inte till förrän i slutet av juli när vädret blev varmare. I pressen kunde vi också läsa om att vattnet utanför Hangö har varit renare än tidigare, tack vare bättre renade industriutsläpp.

Det blev ett nt bärår med stora blåbär i mängder. Också vildhallonen gav bra skörd.

Självplockstiden för jordgubbar blev dock ovanligt kort, kanske beroende på de hårda åskskurarna i början av juli.

Bärskogen lockade ykting-

Året bjöd på olika sorters väderlek. Vackert landskap fångat på bild. Foto: Tony Axberg

Det na bäråret gav bl.a. en god hallonskörd. Foto: Annette Ström

122

123

Årskrönika 2016

Djur och natur, väder och vind

Årskrönika 2016

Pojo frivilliga brandkår välkomnade Finland 100 år med sitt traditionella, stora fyrverkeri. Foto: Tove Virta

arna till företagsamhet; de plockade och sålde blåbär på olika håll i Finland, också i Västnyland.

September var en torr månad med för årstiden många soltimmar. Första snön föll redan i början av november och överraskade följaktligen era bilister med svårt väglag, eftersom många inte hunnit byta till vinterdäck ännu. Mängden snö som föll i vår region var också ovanligt stor för månaden. Som väntat smälte snön efter ca en vecka och vanligt mörkt novemberväder tog vid. Novembervädret var omväxlande kallt och omväxlande varmt, men utan större nederbördsmängder. Jul- och nyårshelgerna rades i snölösa förhållanden i Västnyland. Vi tog emot Finlands jubileumsår 2017 i några plusgrader och på bar mark.

124

Väsnyländska kulursamundes senase böcker Funkis i Karis - Funkis Karjaalla (2016, tvåspråkig) Föratare Kim Björklund, Krisina Mänynen. Ugiven i samarbee med Karis hembygdsörening om de beydande anale byggnader i unkissl rån 1930-1950-ale i Karis. ISBN 978-952-67742-3-7 Gnägget på Stallören (2015, andra upplagan) Föratare Kjell Ekholm. Boken behandlar de musikaliska och hisorien bakom de kända diskoeke Gnägge i Ekenäs. ISBN 978-952-67742-2-0

Kim Björklund Kristiina Mäntynen

FUNKIS I KARIS FUNKIS KARJAALLA

Karis hembygdsförening Västnyländska kultursamfundet

Vägröjare på 1970- och 1980-talet i Västnyland Redakör Maria Karlsson, ISBN 978-952-67742-1-3 Boken berätar om en grupp som under 1970-ale kämpade ör en ren miljö, ör naurenlig odling och en helhessyn på människan och nauren. De ville röja nya vägar. En målsätning nåddes då Mikaelskolan öppnades 1985.

Från Svarå tll Fiskars, en kulurvandring längs ådalar (2012) ISBN 978-952-67742-0-6 Läsaren år ölja med på en uppäcksärd i den lokala kulurhisorien och nudslive. De unika är Laura Salamas vacker ecknade bildmaerial, oal över 110 eckningar. Hisorikern Kim Björklund har skrivi exen som gör kora nedslag i hisorien och kuluren.

Hon drog sina sreck, Vi minns henne Helene Schjerfeck i Väsnyland (2011) ISBN 978-951-96364-8-1. Föratare Tove Vira. För research och inervjuer sår Anne Ingman. Den här boken bjuder på små vardagshisorier av dem som har minnen av konsnären Helene Schjereck.

Helene Schjerfeck - muisamme häne (nsk version av Hon drog sina sreck) (2012) ISBN 978-951-96364-9-8 Böckerna har gets u inom Väsnyländska kulursamundes skrifserie.

De kan köpas i bokhandlar, Luckan Raseborg eller via öreningens hemsida.

126

127

Västnyländska Kultursamfundet r.f. c/o Luckan Raseborg Torggatan 3 (Tryckis), 10300 Karis Tfn 044-017 0176 raseborg@luckan. Västnyländska kultursamfundet r.f. har arbetat med västnyländska kulturfrågor i 40 års tid.

Kultursamfundet upprätthåller även Luckan Raseborg, ett västnyländskt informationscentrum.

Västnyländsk årsbok har utkommit sedan 1977.

Tillsammans är de fyrtio årgångarna ett oslagbart faktapaket om Västnyland.

Nu kan Du förse dig med äldre årgångar och fylla igen luckor i Din samling på Luckan Raseborg, Torgg. 3, Karis eller beställa dem via nätet www.vastnylandskakultursamfundet. Komplett samling (med undantag av årgång 1992 och 1996)

60 €

Tidigare årgångar (1977–2014)

3 €/st.

Beställ årets årsbok 20 € så blir du på köpet medlem i föreningen! Medlemmar får följande års årsbok gratis hemskickad.

En lista över alla publicerade artiklar nns på vår hemsida. Äldre årsböcker kan även läsas på nätet.

www.vastnylandskakultursamfundet. 128