ISSN 0359-2936
Nr 1 • Mars 2013 • årgång 32
Vårmöte 20 mars i Vasa, med film om finsk vindkraft
2
VINDÖGAT 1/2013
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors
tel 0400 445166
W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 0400 44 51 66 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi
1/2013 VINDKRAFT OCH GRUVOR? ............................................................................................................... 3 SMÅSKALIGT VINNER TERRÄNG....................................................................................................... 3
VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@triventus.com Niklas Frände,VASA Yrkeshögskolan Novia 044 780 5745 Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi
UPPDATERAD ENERGI- OCH KLIMATSTARATEGI................................................................ 4 EXPANSION AV VINDKRAFT KAN BETYDA 15 000 ARBETSPLATSER! ................... 5 GLOBAL PROGNOSÖVERSIKT FÖR 2012 OCH 2013 ....................................................... 6
STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa
0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn
0400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg
040 563 7427 danno@suomi24.fi
TUULIWATTI I BJÖRNEBORG PEITTOO ...................................................................................... 8
Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa
040 673 6747 markus.nyman@merinova.fi
VINDKRAFTFÖRENINGENS VÅRMÖTE ........................................................................................ 9
Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni
050 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi
Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm
050 526 3122 allan.blom@multi.fi
NYA REKORD FÖR VINDKRAFTEN I SVERIGE ......................................................................... 6 ÅLAND ................................................................................................................................................................. 7 JA PÅ MIN BAKGÅRD................................................................................................................................. 7
VAASA WIND EXCHANGE SAMMANFÖR VINDKRAFTSEXPERTER ....................... 9 WINTERWIND 2013.................................................................................................................................10
”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi
MILJÖSKYDDSLAGEN YM16/400/2012 .........................................................................................12 FÖRHANDSANMÄLAN FÖR TARIFFEN .....................................................................................13 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5-2012............................................................................14
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning Folke Malmgren redaktionschef LÖSNUMMER Lösnummer för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi/AKTUELLT UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Annonspriser: 1/1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € Vindögat utkommer årligen med 4 nummer. Materialdatum: 25 februari, 27 maj, 23 september och 25 november FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1-3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 €
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 6-2012............................................................................15 EVENEMANG .................................................................................................................................................16 KYLAN TAR KNÄCKEN PÅ VINDKRAFT I NORR...................................................................16
Vindkraftföreningen grundades år 1980. Dess ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Tuuliwattis 54 MW vindparkplan i Peittoo. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Arkmedia,Vasa 2013
VINDÖGAT 1/2013
3
VINDKRAFT OCH GRUVOR? Folke Malmgren
I ett nummer av Tekniikka&Talous i slutet av förra året läste vi en ögonöppnande artikel som innehöll ett angeläget budskap till våra myndigheter. Enligt minister Lauri Tarasti är tillståndsprocessen för vindkraft helt oändamålsenlig. De kategoriska ljudbegränsningarna borde skrotas och istället fokusera på att placera möllorna där det är ljud från tidigare. Se STY:s kommentar till nya förordningar på sid 12. ”Enligt vad jag vet är inget hinder för vindkraftbyggande sådant att det inte skulle kunna mildras eller slopas”, dundrar minister Lauri Tarasti, en riktig ”utredarnas utredare”. Utredningsarbetet fortsätter. De ursprungliga 16 förslagen i utredningen från våren 2012 har utökats med 8, till sammanlagt 24 st. Av dem förverkligas 12 st, medan 6 st förverkligas delvis och 6 lämnas orörda. Tarasti litar på att Finland får upp till 800 möllor från dagens 140 st. Branschen skulle sysselsätta 25 000 personer och inbespara 300 milj eur i årlig energiimport. Gratis är det dock inte, utan kräver investeringar för 4 mrd eur. Tarasti befarar att investorernas intresse svalnar om man måste vänta 4 år före möllan snurrar.
Många hinder kan avhjälpas De besvärligaste är de som gäller flygtrafiken och försvarets radarsystem. De berör en tredje del av Finlands yta, som nu faller utanför vindkraftbyggandet. Flygets landningsrutter skulle kunna ändras men det inverkar på flygtrafikens flexibilitet. Områdena kring landningsplatserna är dock föremål
för bedömning. Tarasti föreslår att nuvarande 40 km skyddszonsradie kunde minskas till 20-30 km. Flexibilitetsgränserna är föremål för betänkande såväl inom trafiksäkerhetsverket Trafi som i Finavia.
Hinder för vindkraftbyggande och Tarastis lösningsförslag: - Flyghinderbegränsningarna kunde korrigeras med bedömningsregler - Försvarets radarsystem behöver ändå förnyas och kan delvis finansieras med energiinstansers andelar - Konservativt tänkande kan mjukas upp med planering i redan bebyggd omgivning - Byrokrati bör uppsnabbas genom synkroniserad tillståndbehandling - Ljudbedömningen ska också beakta bakgrundsljud Tarasti anser det viktigt att en arbetsgrupp tillsätts för att specificera småkraftideologin, det må sedan vara jordvärme, solkraft eller vind. Det borde vara enkelt och mödolöst att skaffa sådan. Det löser inte energiproblemet men har lokalt stor betydelse: T.ex kunde lantbruk få sin egen energi nästan kostnadsfritt efter investeringen. En annan orsak är att också denna produktionsform är en del av den diversifierade energiproduktion
Mankala-principen besvärlig för de gröna I toppen på Helsingfors energis investeringslista står förnyandet av Mankala vattenturbinen i Kymmene älv.
Det lilla Mankala vattenkraftverket är ett stort namn i byggandet av Finlands vattenkraft. Efter Mankala benämndes en princip, enligt vilken kraftbolagen kan sälja sin elproduktion till ägarna till självkostnadspris. Mankala kom också till EU kommissionens kännedom för två år sedan när Gröna partiets eu-parlamentariker Satu Hassi och Heidi Hautala försökte kasta grus i k-kraftplanerna. De framhöll för kommissionen att Mankala-principen var lagstridig. Efter 2 års behandling avslutade kommissionen utredningen i slutet av november 2012. Av den el som produceras i Finland görs 42 % i företag som prissätter och säljer sin el till sina ägare för självkostnadspris. Av vindkraften produceras upp till 65 % i Mankalabolag.
SMÅSKALIGT VINNER TERRÄNG En julenergiberättelse Vad kunde under den gångna julhelgen ha passat bättre än en historia om Modiga Pojkars kamp mot Big Business och Jättemyndigheter för att förändra världen till en bättre plats? Det är i ett nötskal vad tyska energikooperativ (Genossenschaften), hur små de än må vara – såsom Berlin-korrespondenten och författaren Paul Hockenos rapport förtäljer – börjar röja synliga spår i den tyska energimarknaden.
Det är faktiskt en anmärkningsvärd marknad. Antalet energikooperativ i Tyskland har mera än tredubblats till över 600 st på bara 2 år. Varje dag bildas ett nytt skriver Paul. De har nu ca 80 000 aktiva medlemmar som tillsammans har investerat minst 800 milj euro i produktion av grönenergi, mest solkraft, men en ökande del andra former som vind och vatten. Det största energikooperativet, som i Tyskland går under namnet Stömrebellerna, är EW Schönau, som har 130 000 elkonsumenter
och ett gasverk som betjänar 7 000 mänskor. Till synnerlig framgång för ”energiövergången” (Energiewende) blir energikooperativen alltmera involverade i elnäten. I Berlin har t.ex ett kooperativ (BürgerEnergie Berlin) formats och önskar köpa landets huvudstads elnät av nuvarande ägaren Vattenfall. (fm)
4
VINDÖGAT 1/2013
UPPDATERAD ENERGI- OCH KLIMATSTARATEGI ANM-meddelanden: Energi 8.2.2013
Uppdaterad strategi säkerställer att energi- och klimatmålet för 2020 nås Vid sitt möte den 8 februari 2013 gjorde regeringens ministerarbetsgrupp för energi- och klimatpolitik en sista finslipning av den uppdaterade nationella energi- och klimatstrategin. De viktigaste målen för strategin är att säkerställa att de nationella mål som uppställts för år 2020 nås samt att bereda väg för EU:s energi- och klimatpolitiska mål på längre sikt. Den uppdaterade strategin lämnas i form av statsrådets redogörelse till riksdagen inom de närmaste veckorna och kommer också då att publiceras i sin helhet. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering är Finlands mål på lång sikt ett kolneutralt samhälle. För att detta mål ska kunna nås inleds redan i år ett arbete för att utarbeta en färdplan mot år 2050 i syfte att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Målet är att på detta sätt minska växthusgasutsläppen med minst 80 procent fram till år 2050. ”Finland kan vara stolt över att vi är på rätt väg när det gäller uppnående av alla energi- och klimatmål som har uppställts. Vi är i främsta ledet av EU-länderna när det gäller hållbara energilösningar”, konstaterade näringsminister Jan Vapaavuori efter mötet. Vid uppdateringen beaktades riksdagens ställningstagande till strategin från 2008 som går ut på att man vid fullgörandet av energi- och klimatåtaganden bör betona kostnadseffektivitet, högre självförsörjningsgrad samt tillräcklig eltillförsel till skäligt pris. Den nya strategin inbegriper ett program för minskning av användningen av mineralolja. Målet är att andelen olja ska sjunka under 17 procent i den totala energiförbrukningen i Finland. År 2011 var oljans andel 24 procent, som redan nu är en av de lägsta siffrorna bland industriländerna. I den uppdaterade strategin, som håller på att färdigställas, ingår bl.a. Finlands ståndpunkt i de frågor som gäller EU:s energi- och klimatpolitik efter år 2020, energieffektivitet, beredskapen inför ytterligare minskningar i utsläppen, ytterligare åtgärder som krävs för främjande av den förnybara energin, användningen av torv, utvecklingen på energimarknaden i Europa och i Finland, tryggandet av självförsörjningen i fråga om energitillförsel och frågor kring fjärrvärme.
I strategin dras det också upp linjer som sträcker sig fram till år 2025 och gäller sådana åtgärder kring ren energi som kan vidtas för att ytterligare minska utsläppen från energiproduktionen, boendet och transporterna samt för att skapa möjligheter till export av ny teknik. EU:s nuvarande mål för minskning av utsläppen, som uppställts med tanke på år 2020, är inte tillräckligt högt med tanke på uppnåendet av målet att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader. Finland stöder EU:s beslut att höja sitt mål för utsläppsminskningar till 30 procent fram till år 2020, om de övriga industriländerna förbinder sig vid motsvarande utsläppsminskningar och de viktigaste tillväxtekonomierna deltar i mån av möjlighet i tillräckliga åtgärder för minskning av utsläppen. Målen för minskning av utsläppen efter år 2020 ska ligga i linje med det allmänna målet att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Finland gör sig berett att diskutera uppställande av ett mål för minskning av utsläppen som gäller år 2030.
Växthusgasutsläppen minskar kraftigt fram till år 2025 Enligt Statistikcentralens färskaste statistik motsvarade växthusgasutsläppen i Finland år 2011 66,8 ton koldioxid. Jämfört med år 2010 hade utsläppen minskat 7,7 miljoner ton. Utsläppen år 2011 underskrider den målnivå som anges i Kyotoprotokollet med cirka sex procent. Enligt EU:s interna bördefördelning har Finland ålagts en skyldighet att stabilisera sina utsläpp åren 2008– 2012 i genomsnitt på 1990 års nivå. Åren 2008–2011 har utsläppen i genomsnitt underskridit denna nivå med cirka 1,5 %. Enligt scenarierna ska Finland utgående från de nuvarande utsläppen år 2025 vara inne på en väg som leder till en minskning av utsläppen med 80 procent fram till år 2050. I strategin tas ännu inte ställning till de ytterligare åtgärder som krävs efter 2025 för att utsläppsminskningen också fortsättningsvis ska följa en linje som leder mot det mål att minska utsläppen med 80−95 procent fram till år 2050 som har godkänts av Europeiska rådet.
Finland håller på att uppnå målet om 38 procents andel i fråga om förnybar energi år 2020 Finlands mål för andelen förnybar energi, dvs. 38 procent av den slutliga förbruk-
ningen av energi år 2020, håller på att uppnås. Finland ligger före i tidtabellen när det gäller ökning av användningen av förnybar energi, och överstiger med andra ord under hela 2010-talet de minimimål som EU uppställt. Det mål om 10 procents andel av förnybar energi som EU uppställde för biodrivmedlen fördubblade Finland nationellt när det beslöt att höja sitt eget mål till 20 procent. Finland har säkerställt att målet kommer att nås genom lagstiftningen om skyldigheten att blanda en viss andel biodrivmedel i bränslet. I 2008 års strategi uppställdes det ett mål för vindkraftsbyggandet som var 6 terawattimmars (TWh) produktion år 2020. För att det målet ska kunna nås krävs att de andra hindren för utbyggandet av vindkraften än de ekonomiska undanröjs. Enligt den uppdaterade strategin ska byggandet av vindkraftverk påskyndas genom utveckling av planeringen och tillståndsförfarandena och därigenom beviljandet av tillstånd. För år 2025 uppställs samtidigt ett produktionsmål på cirka 9 TWh. I beslutet om ramarna för statsfinanserna år 2012 reserverade regeringen 20 miljoner euro i särskilt stöd för ett demonstrationsprojekt för havsbaserad vindkraft år 2015.
Prognosen om elförbrukning har ändrats till 94 terawattimmar år 2020 I 2008 års strategi uppskattades den totala förbrukningen av el ligga kring 98 TWh år 2020. Till följd av utvecklingen av de ekonomiska konjunkturerna och ändringen av strukturerna samt redan beslutade åtgärder på energiområdet uppskattas elförbrukningen stanna kring 94 TWh år 2020. Förra året var elförbrukningen 85,2 TWh. Elförbrukningen nådde rekordhöjden år 2007 då förbrukningen uppgick till cirka 90,4 TWh. Finland är inte i dag heller självförsörjande i fråga om elproduktion utan är i hög grad beroende av elimporten under de kalllaste vintermånaderna. Situationen förblir oförändrad ända tills kraftverksenheten Olkiluoto 3 kan tas i drift. Också därefter är effektnivåerna lägre än vad de europeiska målen förutsätter. Finland blir självförsörjande i fråga om el på 2020-talet när de kärnkraftverksenheter som fått positiva principbeslut kan tas i drift och produktionen av el från förnybara energikällor ökar.
VINDÖGAT 1/2013
Målet för totala slutförbrukningen av energi år 2020 är 310 TWh Ökningen av slutförbrukningen av energi stoppas genom bättre energieffektivitet så att förbrukningen är högst 310 TWh år 2020. År 2010 uppgick den totala förbrukningen till 323 TWh. I den uppdaterade strategin är målet detsamma som i 2008 års strategi, men på grund av de ändringar som Statistikcentralen gjort i sin statistikföring är det nya målet faktiskt 11 TWh högre än det mål som uppställdes 2008.
5
I och med att EU:s direktiv om energieffektivitet, som trätt i kraft i december 2012, ska sättas i kraft i Finland, har många föresatser som gäller energieffektivitet tagits in i den uppdaterade strategin. Med tanke på genomförandet av direktivet ska Finland stifta en lag om energieffektivitet och upprätta en genomförandeplan i fråga om energieffektivitet. Dessutom utarbetas bl.a. en strategi på lång sikt för ökad energieffektivitet i byggnader och en energisparplan för den centrala statsförvaltningens bygg-
nader, kommunernas energieffektivitetsplaner utvecklas och möjligheterna att införa ett kvotpliktsystem för energibolag utreds. Ett ytterligare mål är att främja uppkomsten och ökningen av internationell affärsverksamhet kring energieffektiviteten.
EXPANSION AV VINDKRAFT KAN BETYDA 15 000 ARBETSPLATSER! Teknologiindustrin Finland har förbundit sig att fram till år 2020 – vid sidan av andra projekt med förnybar energiproduktion – utöka antalet vindkraftsparker så att den sammanlagda effekten uppgår till 2 500 MW. Det innebär ett avsevärt tillskott till Finlands produktion av vindenergi, eftersom vi i augusti 2012 hade 145 vindkraftverk i drift, med en sammanlagd effekt på 234 MW. Byggandet av vindkraftsparker förväntades öka kraftigt då inmatningstariffen för vindkraft trädde i kraft våren 2011. Nedgången i ekonomin och frågor kring till exempel markanvändningen har fördröjt byggnadsboomen, men nu börjar det röra på sig igen och många av de planerade vindkraftsprojekten framskrider. I oktober 2012 var vindkraftsprojekt för sammanlagt 8 900 MW på gång i Finland, varav cirka 3 000 MW till havs. Istället för att diskutera problem kring vindkraften i Finland kan man nu börja diskutera de direkta fördelarna som byggandet medför i de aktuella områdena. ”Vindkraftsparkerna hämtar sysselsättning till området under både byggnads- och driftskedet. Det finns beräkningar på att merparten av de pengar som används för byggande av vindkraftsparker lämnar på den ort där parkerna byggs. Framförallt gäller detta byggandet av vägar och fundament, samt olika tjänster för underhåll och drift av vindkraftsparkerna under deras livstid. Det vindkraftsbyggande på 2 500 MW som är planerat i Finland för de närmaste åren innebär cirka 12 000–20 000 årsverken”, säger Finska Vindkraftföreningen rf:s verksamhetsledare Anni Mikkonen.
Enligt beräkningar gjorda av Teknologiindustri rf år 2008 har byggandet av en vindkraftpark på 100 MW en sysselsättningseffekt i Finland på totalt 1 180 årsverken. Den största delen av dessa utgörs av det drift- och underhållsarbete som utförs under den 20 år långa drifttiden. Om vindkraftsparkerna byggs med finländsk teknologi, ökar sysselsättningseffekten betydligt. Enligt Mikkonen kan också många utländska vindkraftstillverkares produkter innehålla finländsk teknologi, eftersom det i Finland finns många tillverkare av vindkraftskomponenter.
I vindkraftverk från finländska tillverkare är andelen inhemskt arbete ännu större. De innehåller mycket kunnande som är producerat i Finland, med anknytning till metall, kol- och glasfiber, hydraulik, el- och automationsteknologi, elektronik och programmering. Till exempel Mervento Oy i Vasa har mycket egen design i sitt vindkraftverk. ”Det här ökar graden av inhemskt ursprung i kraftverket till hela 75 procent”, konstaterar bolagets verkställande direktör Jarmo Saaranen. Merventos kraftverk är en integrerad helhet och inte en uppsättning av färdigt köpta, separata komponenter. Den egna planeringen möjliggör till exempel att Mervento istället för färdiga bromsenheter köper gjutdelar och tätningar till bromsar av sina egna underleverantörer, att maskinell bearbetning av gjutningar och övriga metalldelar görs lokalt och att monteringsarbetet utförs i hemlandet. ”Om hälften av Finlands vindkraftsbyggande på 2 500 MW utförs med finländsk teknologi, innebär det en ökning med hela 15 000 årsverken i Finland”, beräknar Saaranen. ”Dessutom är projekten som genomförs i hemlandet viktiga referenser för finländsk vindkraftsteknologi med tanke på den utländska marknaden.”
6
VINDÖGAT 1/2013
GLOBAL PROGNOSÖVERSIKT FÖR 2012 OCH 2013 WWEA 4 december 2012 Under senare hälften av 2012 beräknas kapaciteten öka med 19 000 MW, så att hela årets ökning blir 35 546 MW, vilket är märkbart mindre än de 40 535 som tillkom under föregående år. Den totala vindkraftkapaciteten växer till 273 000 MW i slutet av 2012. WWEA president, prof. He Dexin: “Vindteknologi har blivit en pelare i många länders elproduktionspalett. Nyligen annonserade Danmark ett världsrekord med andelen 28 % av landets elproduktion ur vindkraft. Framgången har dels möjliggjorts av framsynta statsregeringars stödande politik och dels av innovationer och kostnadsinskränkningar inom vindkraftindustrin. Idag kan vindkraften konkurrera med vilken som helst annan energiform utan miljökonsekvenser. WWEA riktar sig till alla regeringar med uppmaning om att inte minska utan att öka insatserna för mera investeringar i vindkraft. Stefan Gsänger, generalsekreterare i WWEA (World Wind Energy Association); ”Vindindustrin är utan tvivel i en svår situation. Politisk osäkerhet i några av nyckelmarknaderna såsom USA, Spanien och Indien ger orsak till bekymmer. Under tiden har Kina nått sitt maximum av installationskapacitet, fastän den kinesiska marknaden fortsätter att vara mycket större än någon annat lands. Det leder emellertid till ett starkt globalt tryck på vindturbinpriser. Flera länder borde nu utnyttja vindkraftens prisfördelar och implementera teknologin snarast möjligt.” I Sverige har tillväxten av kommunal vindkraft varit mindre än i Danmark och Tyskland men det oaktat finns ett stort antal vindkraftkooperativ i Sverige (över 80 st), plus många lantgårdsbaserade strukturer
samt ett ökande antal kommunala engagemang. Anmärkningsvärd är den institutionella formen för en del samägda projekt. Av speciell art är konsumentkooperativen (vindkonsum- el. ekonomiföreningar). Andelsägare i vindkraftkooperativ får äga högst x andelar om 1000 kWh motsvarande egen elanvändning. Priset per andel som andelsägaren betalar, motsvarar den del av vindkraftverkets investeringskostnad som andelen 1000 kWh utgör av beräknad normalårspoduktion. Engångsinsatsen är mellan SEK 6500 och 7500 för 1000 kWh egen förbrukning. Denna insats för att bli delägare fås tillbaka vid försäljning av villan eller lägenheten. Eftersom investeringskostnaden redan är betald behöver andelsägaren under verkets levnadstid enbart betala drift- och underhållskostnad för sin andel i vindkraftverket. Denna ägarform bedöms så lönsam i Sverige att staten nyligen beslutat att kooperativet ska förmånsbeskattas. Däremot betalas fortfarande både elskatt och moms för de egenproducerade kilowattimmarna. Vindkraften har nått en vändpunkt. Knäckfrågor bland politiska utmaningar i Danmark och globalt. Trots ekonomikriser och nedgång i vindturbinmarknaden för 2011, ökade den byggda vindkraftkapaciteten ca 15 % under 2012. Även om den momentana reducerade marknadstakten skulle fortgå kommer totalkapaciteten att fördubblas till 2020. I en tid av ekonomiska kriser med överstigande verkan inom vindkraftbranschen är det en hög tillväxtfaktor i jämförelse med andra kraftproducerande teknologier. Reducerad tillväxt i vindkraft investeringar ger tillfälle att överväga näs-
ta steg i utvecklingen. Det är viktigt att lära av länder som inte upplever minskad ökning och betrakta dem som föregångare. Här vill jag huvudsakligen se på fallet Danmark, där den nya danska regeringen, understödd av 90 % majoritet i parlamentet, har beslutet att närapå fördubbla konsumtionen av vindkraft från ca 28 % till 50 % före år 2020. Det ska göras genom att bygga 1 000 MW havsbaserad kapacitet och 500 MW nära-land installationer till 2020 och att ersätta 1 300 MW landbaserad kapacitet med 1 800 MW ny landbaserad inom samma tidsperiod. (ministeriet för klimat, byggnad och energi 2012). Förverkligandet av denna 50 % vision av vindkraft beror av ett antal faktorer såsom: a) Kan vi framgångsrikt hantera växlande utmaningar? Med en ökande stor andel vindkraft kommer vindkraften att under ett ökande antal timmar producera mera el än vad som konsumeras i Danmark. Skall den produktionen resultera i låga exportpriser, eller är det möjligt att integrera delar av sådan överskottsproduktion lokalt eller regionalt? b) Kan vi omforma och/eller utöka energimarknadsprisen så att marknadspriset inte automatiskt sänks med ökande vindkraftproduktion? c) Kan vi öka den lokala och regionala acceptansen av och deltagarviljan i vindkraftprojekt? d) Kan vi undvika att överbruka svåra vindlägen och således undvika höga kWh kostnader? (fm)
NYA REKORD FÖR VINDKRAFTEN I SVERIGE Svensk Vindkraftförening 15.2 Vindkraften slog nytt produktionsrekord igen under 2012 med 7,1 TWh. En ökning med 17 procent från året innan. Totalt installerades 846 megawatt ny vindkraft från 366 nya vindturbiner (765 MW från 380 verk 2011) en effektökning med 10,6 procent vilket även det var nytt rekord. Vindkraftens andel motsvarade 5,0 procent av landets totala elanvändning på 141,7 TWh. Därutöver exporterade Sverige 19,6 TWh el till grannländerna. Vindåret låg över medelåret men
något sämre än året innan. Ett vindkraftverk om dagen uppfördes under året. Totalt finns nu 3633 MW vindkraft i Sverige. I år bedöms marknaden gå ned kraftigt på grund av de försämrade ekonomiska villkoren. Det är svårt att göra en prognos för 2013 men troligen tappar vi upp emot 40 %. Branschen är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen samt den politiska viljan att ställa om till ett resursmässigt hållbart samhälle.
Certifikatpriset är dock på uppgång i Sverige.
VINDÖGAT 1/2013
7
ÅLAND Press info, Mariehamn 28.12.20121
Henrik Lindqvist, Anette Larson
Styrelsen för Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) tvingades vid sitt möte 28.12.2012 att fatta ett historiskt och tråkigt beslut för andelslagets 1300 ägare. Styrelsen beslöt att dra in rabatt och ränta till ägarna för år 2013 vilket inte har skett sedan andelslaget börjat ge återbäring till ägarna 1998. Orsaken till beslutet är det uteblivna produktionsstödet, lågt elpris samt den avveckling, som styrelsen tvingas arbeta emot.
Produktionsstödet Eftersom Ålands Lagting beslöt att inte fortsätta med produktionsstöd för förnyelsebar energi är den åländska vindkraften helt i händerna på marknadspriset på el vilket idag är mycket lågt. Det ter sig även mycket märkligt att åländska producenter står utan stöd trots att åländska elanvändare betalar förhöjd elskatt till staten för att stöda förnyelsebar energi. Elskatten på-
verkar den klumpsumma Åland får tillbaka, men Ålands Landskapsregering har inte viljan att använda den del av klumpsumman för det ändamål den är tänkt för. I riket ersattes produktionsstödet med inmatningstarifferna men här på Åland står de åländska bolagen helt utan alternativ. Det gör att de åländska producenterna idag inte längre kan konkurrera på samma villkor. Ytterligare slår det hårt mot ÅVA´s ekonomi att Ålands Landskapsregering har valt att inte betala ut det lagstadgade stödet för år 2011 och 2012.
Avveckling av ÅVA Styrelsen konstaterade även att om ingen lösning för nybyggande på Åland hittas måste det smärtsamma arbetet med en avveckling av bolaget startas. Detta då bolagets verk blir äldre och ett kapital måste samlas så att andelsägarna kan få tillbaka
sitt satsade kapital när det sista vindkraftverket stannar. Styrelsen är mycket besviken på det svaga intresse Ålands Landskapsregering och Lagting visat med konkreta handlingar för att en fortsättning av den en gång så stolta åländska vindkraften ska kunna vara möjlig.
PS Planerat möte med ANM 6.2.2013 Dessvärre sköt finska regeringen fram det planerade mötet till den 13:e mars. Det är dock att hoppas att det indikerar ett konstruktivare bemötande av Ålands eventuella deltagande i det nationella systemet – om inte direkt tariffsystemet så någon annan form av samhällsstöd, för Ålands anmärkningsvärda bidragspotential till den nationella målsättningen för produktionsökning av utsläppsfri vindkraft till år 2020!!!
JA PÅ MIN BAKGÅRD Tuulienergia 4/12 s.14 ”Kyllä meidän takapihallemme” Översättning av Nina Asén-Nyman
Vindkraftsprojekten ger en känsla av ägande och nyttofördelning Inom SITRAs YIMBY ”Ja på min bakgård” - projekt undersöker man olika lösningar på hur man kunde främja en hållbar kvalitet inom den lokala samhällsutvecklingen samt finna gemensamma tillvägagångssätt och modeller för nyttofördelningen. I Finland eftersträvar beslutsfattarna nya lösningar så att den lokala befolkningens, sommargästernas, företagens och förvaltningens behov beaktas samtidigt och bättre än tidigare. I övriga Europa finns det redan goda lösningar, som Finland skulle kunna ta modell av. När invånarna börjar protestera mot projekt av typen vindkraft, som planeras in i närmiljön, kallas fenomenet NIMBY. Det kommer från orden ”not in my backyard” -inte på min bakgård. Termen innebär en protest mot byggnadsprojekt, som planeras i närmiljön och uppfattas som obehagliga. Under de senaste åren har YIMBY uppstått som en motreaktion till det negativa NIMBY. Fenomenet innebär att skadeverkningarna godkänns ifall byggnadsprojektet främjar allmännyttan eller främjar lösan-
det av mer omfattande problem. Med andra ord: byggnadsprojektet har nått ett socialt godkännande. Till exempel i Tyskland kan den lokala befolkningen grunda egna vindkraftsandelslag eller skaffa andelar i närbelägna vindkraftverk och sålunda få inkomster av den elektricitet, som de närbelägna vindkraftverken producerar. Denna modell har under de senaste åren visat sig vara mycket funktionell – cirka 35 % av Tysklands vindkraftverk är i medborgarnas ägo. Empiriska undersökningar har visat att medborgarägda vindkraftverk allmänt fått en högre social godtagbarhet än de industriella. Det finns flera olika orsaker till det: genom ägarskap kan medborgarna påverka beslut gällande vindkraftverken samt uppnå en rent ekonomisk fördel.
Hur få industriella projekt accepterade? Det är mera utmanande att nå godtagbarhet bland motsvarande industriella projekt på grund av att placeraren inte är en del av det lokala samhället och nödvändigtvis inte heller kan erbjuda den lokala befolkningen ett ägarskap. En känsla av ägande kan ändå
uppnås genom att få ta del av beslutsprocesserna och modellen för nytto-fördelningen. Känslan av ägande innebär i denna kontext att lokalbefolkningen upplever vindkraftverken som sina egna om den fått en chans att påverka projektet och dra nytta av det. Detta är i praktiken möjligt att förverkliga på många olika sätt, ifall invånarna får en möjlighet att uppleva projekten som rejäla, öppenhjärtade och rättvisa. Ett intressant alternativ är att överlåta ett av vindkraftsverken i ett större projekt åt den lokala befolkningen. I Skottland är byn Fintry ett exempel på ovan nämnda modell. År 2003 gav en brittisk vindkraftsföretagare den lokala befolkningen möjlighet att delta i anskaffningen av 15 vindkraftverk. Vinsten från vindkraftverket har använts till att värmeisolera byns hus. På det här sättet har vindkraftens ekonomiska vinning blivit en del av den lokala befolkningens vardag. Det här exemplet visar att ägandet av vindkraftverk kan ses i en vidare omfattning – fastän invånarna lagligt äger endast en liten del av hela projektet har de ändå en stark känsla av ägarskap när hela bygemenskapen kan dela på vindkraftverkets behållning. >>>
8
Det här exemplet nämns i en skotsk undersökning, där man jämför social godtagbarhet bland olika former av ägarskap. Fintry nämns som exempel på en stark känsla av ägande.1. Det finns många exempel på nyttofördelning – jakttorn, fotbollsplaner, äppleträd eller värmeisolering. Det är närmast fråga om lokalbefolkningens behov. Till exempel i den nordtyska byn Reussenkögen äger invånarna flera vindkraftverk tillsammans med kommunen – vinsten från dessa kraftverk har bekostat 12 km cykelväg och bredbandsförbindelse för hela byn. Dessutom har man renoverat en idrottshall och
VINDÖGAT 1/2013
flera dammar. Tack vare vindkraften kunde kommunen lova 200 € i stöd per år och barn till byns familjer. Med industriella vindkraftsprojekt är det visserligen inte möjligt att finansiera lokalbefolkningens behov lika kraftigt som om kraftverken skulle vara invånarnas egna. Någon form av nyttofördelning kunde dock öka kraftverkens sociala godtagbarhet avsevärt. Inom SITRAs projekt har man också kartlagt nya nättjänstmodeller, som gör det möjligt att delta i beslutsprocesserna med hjälp av nya verktyg. Exempelvis kunde man i samband med ett vindkraftverksprojekt utnyttja gruppfinansieringstjänster, som nu-
mera också finns i Finland. Man kan på flera olika sätt förverkliga nyttofördelningen och deltagande i beslutsfattning – de rätta metoderna kommer man till genom diskussion med den lokala befolkningen. Se www.sitra.fi/oma-energia www.brickstarter.org 1. Warren, Charles R. / MacFadyen, Malcolm 2010 : Does community ownership affect public attitudes to wind energy? A case study from south-west Scotland. In: Land Use Policy 27, pp.204-213.
TUULIWATTI I BJÖRNEBORG PEITTOO Tuuliwatti Oy 9.1.2013 TuuliWatti kör igång vindkraftparkprojektet i Björneborg ”den finska vindkraftproduktionens spetsprojekt 2013” Föregångaren inom finsk vindkraft TuuliWatti Oy avancerar fortsatt sitt investeringsprogram och startar sitt stora projekt i Björneborg. Till sin nominella kapacitet är den nya vindkraftparken med sina 54 MW, Finlands största vindkraftinvestering. Energibolaget St1:s och S-gruppen S-Voimas gemensamma företag investerar 75 milj. euro i vindkraftparken i Peittoo området. Vindkraftparken, som planeras vara färdigställd sommaren består av 12 st 4,5 MW verk. Tornhöjden blir 140 m, rotordiametern 128 m och svepytan 1,3 ha. TuuliWatti började sin verksamhet år 2010 med ett ensamt 3 MW vindkraftverk på Tahkoluoto i Björneborg. ”Trots långa tillståndsprocesser har våra olika projekt avancerat raskt enlighet med våra planer. Peittoo projektet startades på hösten 2008 de första verken beräknas producera el i slutet av 2013. Alla våra verks sammanlagda nominella effekt är redan 156 MW och den beräknade årsproduktionen 500 000 MWh, vilket är dryga 8 % av målsättningen för finsk vindkraft år 2020”, berättar TuuliWattis vd Jari Suominen. TuuliWattis planer är att bygga 500 MW vindkraftkapacitet de närmaste åren. Det motsvarar ca 20 % av den finska målsättningen som avses producera 6 TWh år 2020 och 9 TWh till år 2025. Inhemsk vindkraft främjar både lokalt och nationellt Bolagets växande inhemska vindkraftproduktion förstärker Finlands självförsörjning.
Fotomontage av vy sedd från Kallahtivägen mot NV, på ca 2,7 km avstånd från närmaste enhet.
Peittoo projektet i Björneborg tillsammans med TuuliWattis andra vindkraftprojekt ersätter under sin verksamhetstid ungefär 600 milj euro av Finlands energiimport. Samtidigt minskas koldioxidutsläppen med totalt 350 milj kg. När Björneborgs Peittoo projekt står färdigt motsvarar dess produktion 230 000 hushålls konsumtion. TuuliWatti är en föregångare inom vindkraftbranschen och har snabbt stigit till att vara största och ledande operatör. Bolaget strävar till att producera ren energi på möjligast kostnadseffektiva sätt, högaktande för såväl naturen som bosättningen inom vindkraftområdena. Jari Suominen betonar också vindkraftparkernas betydelse för den lokala sysselsätt-
ningen och välståndet: ”Som en del av detta projekt deltar vi med en anmärkningsvärd insats i förnyandet av Peittoo industriområdes elnät. Vi samarbetar med Björneborgs Energis Elnät Ab, som i anslutning till industriområdsinvesteringarna bygger en ny elstation samt 18 km lång 110 kV kraftlinje från Björneborg till Peittoo. Dessutom har lokala företag och underleverantörer vidsträckta möjligheter att delta i projekten. Under driftperioden får närområdet beaktansvärda årliga intäkter ur elöverföringen samt av landarrenden och fastighets- och företagsskatter.” Satakunda är ett av TuuliWattis tyngdpunktsområden. Bolaget verkar inom nya utvecklingsprojekt för vindkraft i Satakunda, bl.a i Luvia, Merikarvia och Siikainen.
VINDÖGAT 1/2013
9
VAASA WIND EXCHANGE SAMMANFÖR VINDKRAFTSEXPERTER Hanna Nyholm, Expo Österbotten
Vindkraftföreningens vårmöte onsdag 20.3 kl 17.30 – 19.30 på SAS-Radisson, Hovrättsesplanaden 18,Vasa Ur programmet: - Årsmötesrutiner, bokslutet 2012, Folke Malmgren, Vkf - Samarbetet med Novia i Vasa och Wasa Wind Hub, Niklas Frände/Novia, Markus Nyman/Merinova - Film om; Lokal och regional nytta av vindkraft, Christoffer Wiik
Vaasa Wind Exchange sammanför vindkraftsexperter. Toppevenemanget inom vindkraft Vaasa Wind Exchange ordnas för tredje gången i mars. Evenemanget sammanför än en gång branschens experter och andra intressenter som en del av energiveckan Vaasa EnergyWeek. Vindkraftsevenemanget fortsätter att växa och sträcker sig nu över två dagar: tisdag 19.3 är mässan och föreläsningarna öppna för allmänheten, medan onsdag 20.3 är reserverad för förhandlingar mellan branschens yrkeskunniga. I år erbjuder Vasa stadshus en värdig och praktisk miljö för det populära evenemanget. Där ryms fler utställare och besökare än tidigare år och där finns även utrymmen för seminariet och utställarnas anföranden. I år deltar nationellt och internationellt kända namn i Vaasa Wind Exchange seminariet, bland annat VD för den Europeiska Vindkraftsorganisationen (EWEA) Christian Kjaer, minister Lauri Tarasti som utrett hindren för byggandet av vindkraft samt VD för Cleantech Finland Santtu Hulkkonen. Seminariet är extra intressant tack vare paneldiskussionen kring hur man framgångsrikt ska bygga vindkraft.
Finland och Österbotten i fokus I Finland går byggandet av vindkraft fortfarande i barnskor och därför är landet intressant för vindkraftaktörer. Det talar det ökade internationella intresset för evenemanget
- Övrigt, i diskussionsform - samarbetet med STY - branschevenemangen 2013 Tidigare medlemmar och nya intresserade är hjärtligt välkomna att delta.
också för: förutom finländare och svenskar deltar även utställare från Danmark, Tyskland, Holland och Spanien. ”Vi kommer till vindkraftsevenemanget i Vasa för att diskutera med experter, producenter och utvecklare inom vindkraften för att ta reda på om Finlands behov passar ihop med vårt företags kompetens och erfarenhet”, säger Sten Lillienau som är ansvarig för danska Neas Energy A/S verksamhet i Sverige och Norge. Neas Energy som är specialiserat på energihandel och energiledarskap optimerar avkastningen på förnybar energiproduktion på energimarknaden. Företaget förvaltar mer än 2 800 MW förnybar energiproduktion och är därmed en av de största privata aktörerna i Europa inom sin bransch. Vasa som ligger vid Bottniska vikens kust är en utmärkt plats att ordna ett toppevenemang för vindkraft eftersom Nordens ledande koncentration av energiteknologi finns just här. Koncentrationen består av mer än 120 företag specialiserade på energiteknologisk forskning och produktutveckling samt produktion och underleverantörstjänster. ”Den österbottniska kusten är också ett av de områden i Finland där vindförhållandena är som bäst lämpade för vindkraft”, berättar Finska vindkraftföreningens verk-
Arrangörerna önskar att möjligast många signalerar sin avsikt att delta; t.ex. per e-post eller tel; niklas.frande(at)novia.fi 044-780 5745 eller folke.malmgren(at)kaapeli.fi, 0400-44 5166 Se enkäten om ”Vindögat” på hemsidan www.vindkraft.fi och offra några minuter på att hjälpa oss att hjälpa dig.
samhetsledare Anni Mikkonen, som deltar i evenemanget för tredje gången. Utställarna på Vaasa Wind Exchange är vindkraftsaktörer, turbin- och komponenttillverkare, underleverantörer, service- och logistikföretag, vindkraftsutvecklare, konsulter, konstruktörer och finansiärer samt representanter för kommuner och myndigheter. För utställarnas del är evenemanget slutsålt, men du kan registrera dig som besökare på energiveckans webbplats på adressen www.energyweek.fi, under registrering.
10
VINDÖGAT 1/2013
WINTERWIND 2013 Patrik Holm CTO, Mervento
I början av februari ordnades den sjätte Winterwind konferensen, och denna gång i Östersund i Sverige. Första Winterwind, för sex år sedan i Norrköping, samlade 70 deltagare, nu var vi hela 500, från sjutton länder. Seminariet ordnas varje år, på olika orter i mellersta och norra Sverige. Under konferensen presenteras det senaste om vindkraft i kalla klimat. I anslutning till presentationerna fanns även en småskalig utställning som omfattade ett 40-tal olika företag och organisationer. Finska företag med egen monter var Bladefence, Peikko, Vaisala och VTT. Sex turbintillverkare ställde ut i år men Vestas saknades. Erfarna representanter för vindkraft beskrev vindkraftens utveckling så att den startade efter oljekrisen på 70-talet som onshore, nu har vi starkt gått in i offshore fasen och framdeles blir det Cold Climate. ”Normal” temperatur för vindkraftproduktion är -10°C till +40°C enligt IEC standarden. För Cold Climate zoner omfattar definitionen temperaturer under -20°C under 9 dagar i året och att turbinen fungerar under -15°C. Dvs att hela Finland hör till Cold Climate zonen. Enligt IEA (International Energy Association) är vindkraftspotentialen i Cold Climate zonerna hela 40 GW. I kalla områden är vindförhållandena normalt bättre än i varma klimat, emedan luftens densitet är högre vid lägre
temperaturer och direkt ökar energiproduktionen. Sverige och Svensk Vindkraftförening har tagit en mycket stark och aktiv roll i att göra Cold Climate känt samt att detta segment av vindkraftsindustrin utvecklas. Generellt kan man säga att vindkraft i kalla klimat är i början av sin livscykel. För några år sedan hade turbintillverkarna inte något att erbjuda. I dag har flera turbintillverkare versioner för kalla klimat. Samtliga erkänner dock ödmjukt att det bara är prototyper och första steg mot en mera industriell exploatering av vindkraft i kalla klimat.
Anmärkningsvärda marginaler att utnyttja Kanada har en stark position inom utvecklingen av vindkraft för kalla klimat. Redan år 2000 grundades forskningscentret TechnoCentre éolien. Sedan 2010 har två REpower MM92 CCV turbiner testats och utvecklats för kallt klimat, tillsammans med REpower. Forskningen inom vindkraft i kalla klimat är på mycket hög nivå i Kanada och fick mycket utrymme på Winterwind 2013. Kanada har 6 500 MW vindkraft installerat. Man har kommit till att 6,6 % av årsproduktion faller bort på grund av att vindkraftverken inte fungerar ordentligt i kalla klimat. Detta kan låta litet men i en bransch där man strävar
till att få ett IRR (Internal Rate of Return) på över 10 % har man inte råd att ge bort 6,6 %. I reda pengar motsvarar bortfallet i Kanada 100 miljoner US dollar. Kanadas målsättningen är att ha 12 000 MW vindkraft installerat redan 2016 och då motsvarar bortfallet, på grund av kallt klimat, hela 200 miljoner US dollar. Erfarenheterna i Sverige är att nedisning av rotorblad och meteorologiska givare kan reducera den månatliga produktionen med 30 – 45 %. I Havsnäs vindpark förorsakade nedisning ett produktionsbortfall på 4,1 % på årsnivå. I Svenska Norrbotten, Jämtland och Västerbotten kan säsongen med kallt klimat pågå upp till sex månader. Normalt anser man att antalet isningstimmar i dessa områden är 500 – 1000 på årsnivå, varunder man producerar med reducerat effekt, ibland inte alls. Om anemometrarna är igenisade kan man inte starta turbinen.
Test center på kommande I Europa finns inget test center för vindkraftverk i kalla klimat. I Sverige har man långt gående planer på att bygga ett test center redan de närmaste åren. Investeringen går på minst 10 milj euro, men branschen sparar in det snabbt med bättre teknologi. Vi kan från finskt perspektiv bara beundra de svenska initiativen inom vindkraften. Att bygga 1000 MW vindkraft årligen, varav 700 MW i kalla klimat, där sysselsättningen traditionellt har varit låg, samt att ordna ett mycket lyckat och fokuserat evenemang Winterwind, som sätter press på branschen att utveckla lösningar för kalla klimat och nu även bygga ett testcenter för vindkraftverk i kalla klimat. Ett välfyllt auditorium vittnar om aktuellt innehåll.
>>>
VINDÖGAT 1/2013
Vad är då utmaningarna med vindkraftverk i kalla klimat? De kan grupperas i tre huvudgrupper.
1. Energiproduktionen I kalla klimat finns det stor risk för nedisning av kraftverk. Om rotorbladen blir nedisade sjunker energiproduktionen märkbart för att rotorbladens aerodynamik förstörs. Ofta blir givare, som anemometern, nedisad och ger fel information, vilket gör att vindkraftverket stannar, trots att det blåser. Nedisningen av rotorblad accelererar i parkerade vindkraftverk.
2. Belastningar på kraftverket Om nedisningen blir stor kan det bli obalans i rotorn, som ökar belastningen på vindkraftverket. Detta kan leda till att kraftverket stängs eller i värsta fall får allvarliga skador, som förorsakar längre driftsstopp eller till och med förkortad livslängd.
3. Säkerhetsrisker Isen på rotorbladen lossnar antingen av sig själv eller vid sk de-icing eller avisning. Stora isflak kan flyga långa sträckor (några hundra meter). Det är en säkerhetsrisk, som berör servicepersonal och utomstående som rör sig i närheten av verken.
Marknadsnisch för ny teknologi För att minska riskerna utvecklas olika antiicing och de-icing teknologier för rotorblad. Alla är i början av sin utveckling hos samtliga vindkraftverkstillverkare. Finska VTT har varit involverad i avisningsteknologi sedan 1990-talet men numera börjar teknologiutvecklingens tyngdpunkt gå mot länder som Kanada, Sverige och Tyskland. Det som utvecklats i Finland med skattemedel har exporterats och sålts till vindkraftsverkstillverkarna i Europa. På Winterwind presenterade olika Universitet och forskningsinstitut sina arbeten på att utveckla analytiska modeller för att simulera och beräkna isbildningen. De parametrar som inverkar på isbildningen är temperatur, vindhastighet, mängden vatten i luften samt vattenpartiklarnas storlek. Det förefaller vara mycket utmanande att utveckla tillförlitliga modeller, som beräknar isbildningen på basen av meteorologiska data. De bör tas från långa tidsperioder som 20 – 30 år. Meteorologin kan vara mycket olika under två femårsperioder under två olika årtionden. Vid jämförelse av två femårsperioder, tio år efter varandra var skillnaden i medeltemperatur 2°C och skillnaden i vindhastighet 2 m/s. Mängden data och de komplicerade mo-
11
dellerna gör simuleringsprocessen mycket tidsdryg och kostsam. Utvecklingen går framåt med rask fart och troligen har branschen tillförlitliga isningsmodeller, som enkelt kan användas inom några år. Målsättningen med dessa simuleringar är att på ett tillförlitligt sätt beräkna hur mycket energi ett rätt dyrt avisningssystem sparar. På basen av det kan vindkraftparkens ägare besluta om det lönar sig att investera i avisningssystemet eller inte. På konferensen uppgav turbintillverkarna att avisningssystemet förbrukar 1 % av energiproduktionen. Det förblev dock oklart om det är på årsnivå eller under perioden med isningsrisk. Skillnaden har stor betydelse och är bevis på att avisningssystemen bara är i början av sin livscykel.
Svensk forskning och många som prövar sig fram Under Elforsk i Sverige finns ett forskningsprogram Vindforsk som endast fokuserar på vindkraft. I programmet finns en massa fina rapporter gällande vindkraft. En viktig rapport relaterad till vindkraft i kalla klimat publiceras i mars 2013 med namnet ”V-313 Vindkraft i kallt klimat”. Många delar av rapporten presenterades på Winterwind 2013. Rapporterna inom Vindforsk är generellt på hög nivå och innehåller information som vi kan ta del av i Finland. Projektörerna i Sverige kräver rätt ofta avisningssystem. Av 1000 MW som Siemens levererar till Sverige under de närmaste åren kommer 70 % att ha avisningssystem. Längst i utvecklingen av avisningssystem verkar REpower vara, tack vare testurbinerna på TechnoCentre éolien test site i Kanada. Nordex kommer kraftigt med i utvecklingen, då de tog ordern för 100 turbiner till Blaikenvind framför näsan på finska WinWinD. Blaiken projektet har fått 15 milj i stöd från EU:s NER300-program för klimatneutral energi. Finska VTT har sålt en licens för avisningssystemet till Nordex. Siemens (tidigare Bonus) var en pionjär inom avisning på 1990-talet. Nu kommer de starkt på nytt med en ny version av avisningssystemet, när efterfrågan är stor i Sverige. Enercon har utvecklat ett eget system som skiljer sig från övrigas avisningssystem. De flesta avisningssystem baserar sig på kolfiber el-ledande filmer som lamineras in i rotorbladen. Dessa värms med producerad elenergi för att under drift smälta bort isen. Utmaningen med dessa inlamerade filmer verkar vara hur de klarar åsknedslag samt deras livslängd över huvudtaget. Enercon blåser in varm luft i rotorbladen för att smälta isen på rotorbladen. Därför
är Enercons lösning riskfri vid åsknedslag. Lösningen är enkel men trots det har Enercon inte ännu fått systemet att fungera helt tillförlitligt. Vestas verkar ligga långt efter de ovan nämnda tillverkare i utvecklingen av avisningssystem för rotorblad.
Knepigt att detektera nedisning med givare Det tillförlitligaste sättet att detektera eventuell isning av rotorblad verkar vara ”degradering av energiproduktionen”. Vid degradering jämförs energiproduktionen med det värde den normalt borde ha vid rådande vindförhållanden. Differens startar avisnings av rotorbladen. Hur och hur länge den styr bör vidareutvecklas. REpower har två anemometrar, den ena uppvärmd. Här jämförs värdena mellan de båda och differensen detekterar nedisning. Vid nedisning fungerar bara den ena och ger ingen form av redundans. Därtill stoppas REpowers turbin vid avisning, för bladvinkelregleringen använder samma elenergi. De övriga turbintillverkarna med rotorblads avisning har system, som kan användas medan turbinen roterar.
Drift i kalla klimat Vindkraftverk för kalla klimat kräver mycket mera än avisning av rotorblad. Materialen i turbinen skall vara ämnade och testade för låga temperaturer, ned till -40°C. Detta gäller till exempel material i tornet, dess stegar och plattformar. De meteorologiska givarna på nacellet skall värmas med relativt stor uppvärmningseffekt. Många givare på marknaden har för liten uppvärmningseffekt. Givarna till styrsystemet inne i nacellet skall vara klassade för låga temperaturer. Annars ger de felaktiga värden, som stoppar kraftverket eller till och med kan förorsaka felaktig styrning. De elektriska kabinetten skall ha uppvärmning för att kunna hålla de elektroniska komponenterna ”i liv” vid låga temperaturer. Hydraul- och smörjolja skall vara uppvärmd. Utmaningarna i kallla klimat finns ofta i anslutning till växellådans smörjolja, framförallt vid start i låga temperaturer. Därtill skall fettet i azimuth och bladlager vara lämpade för låga temperatur, men även fungera i höga temperaturer. Konstruktionen av radiatorerna på nacellets utsida skall inte bli blockerade i intensivt snöfall. Därtill har turbiner för kallt klimat olika system och styrning av värmning, kylning och ventilation. Uppstart av turbinen efter längre stopp bör vara annan i kallt klimat. Vissa komponenter fungerar helt olika i kalla klimat såsom bromsar, gummidämpare och UPS. Längdutvidgningen av stora
12
komponenter kan förorsaka utmaningar vid stora temperaturförändringar. På lång sikt skall vi sträva till att få hydrofobiska material för rotorbladen, som gör att ingen is (eller vatten) kan fastna på rotorbladen (anti-icing) och vi behöver inte de-icing system, som förbrukar energi, är dyra och har begränsad livslängd. Winterwind evenemanget driver på denna utveckling och forskningsprogram i Universitet och forskningsinstitut möjliggör utvecklingen.
Hälsofrågor Under konferensen behandlades teknologi och ekonomi relaterade till vindkraft i kalla klimat. Därtill behandlades för första gången i Winterwind H&S (Health & Safety) frågor i större omfattning. Säkerhet relaterad till vindkraft i kalla klimat kommer att få större betydelse framdeles. Säkerhetsriskerna är alltid stora t.ex vid resning av kraft-
VINDÖGAT 1/2013
verk under kalla perioder. De flesta olycksfall och dödsfall inom vindkraften har skett och sker under resningsskedet. Riskerna är för stora under resning i svåra vinterförhållanden och resningarna kommer att koncentreras till sommaren. Därtill är vindförhållandena bättre under vintern som kan fördröja resningsarbete med stora tilläggskostnader för kranarna. Iskastning från rotorblad har tillsvidare inte förorsakat allvarligare tillbud. Men ju mera vindkraft som byggs i kalla förhållanden desto mera växer risken. Det är bara en tidsfråga förrän iskastning förorsakar allvarligare tillbud. I Sverige har man utvecklat system där röda lampor börjar blinka vid risk för nedisning, fästa vid varningsskyltar på några hundra meters avstånd från turbinen för att avstyra närgångna. Jämtkraft använder specialfordon på larvband, som har skydd över taket för sin servicepersonal. Därtill har de
utvecklat ett skyddstak som läggs framför ingången till tornet. Turbinleverantörerna borde leverera skyddstak som standard för kalla klimat. Taket bör vara så stort att man även kan parkera en bil under det. Systemet med blinkande lampor bör också utvecklas av turbinleverantörerna. Winterwind fyller sin uppgift att driva utvecklingen av vindkraft i kalla klimat framåt. Konferensen är väl planerad och genomförd. För oss i Finland, som jobbar inom vindkraften i motsvarande förhållanden som i Sverige är det en värdefull konferens. Windterwinds hemsida finns på: http:// www.winterwind.se/ Där finns bl.a en video som refererar evenemanget och en del av presentationerna, tyvärr dock bara en liten del. Nästa år blir det Winterwind i Sundsvall, passa på att ta del av fina presentationer och bra program.
MILJÖSKYDDSLAGEN YM16/400/2012 STY:s kommentar av 7.1.2013 Ordf. Jari Suominen, verks.chef Anni Mikkonen
1. STY (Suomen Tuulivoimayhdistys) klandrar det att föreningen inte fick begäran om utlåtande om miljöskyddslagens förnyande. Lagen omfattar flera moment som direkt påverkar vindkraftbyggandet eller även kommer att beröra vindkraftbyggandet, fastän lagberedaren inte ursprungligen avsett det. De anmärkningsvärdaste av de avsnitten är 11 § (betydande naturvärden) och 141 § (ljudmiljöns kvalitet och kvalitetsmålsättningar) samt 8 § (av driften förorsakad miljöförstöring och förhindrandet av risken) och 9 § (regeringsförordningen om av driften förorsakad miljöförstöring och förhindrandet av risken)
2. Den förslagna 11 §, betydande naturvärden De i lagens detaljmotiveringar framhållna naturvärdena gällande den placeringsplats, som ska beaktas vid miljötillståndsskedet är bundna till arters och naturtypers utsatthet, men angående landskaps- och skönhetsvärden är specificeringen i praktiken utelämnad. Även landskaps- och skönhetsvärden borde bindas till endast redan förefintliga kriterier, såsom det enligt någon annan lag specificerats till stadgade landskapsom-
råden eller enligt statsrådsbeslut bestämda nationellt värdefulla landskapsområden. Såsom landskapsvis värdefullt område borde beaktas endast om området är utmärkt i landskapsplanen. Vindkraftparker planeras primärt inte i landskapsmässigt eller naturvärdemässigt viktiga områden. Kunskapen om sådana ska finnas tillgängliga redan i projektens startfaser, inte först i tillståndsförfarandet, ej heller efter årslånga, t.ex. under arbete varande områdesinventeringar. De i 11 §:s detaljmotiveringar omfattade fågeldirektiven, angående regelbundet uppträdande flyttfågelarter, är även presenterade alltför allmänt enär man utöver nationellt beaktansvärda artbefintligheter även medtagit lokalt hotade eller regionalt sällsynta arter. Enligt det föreslagna 36 § 3 momentet avgör statens miljölovsmyndighet miljötillståndsansökan, såvida verksamheten förutsätter miljölov enligt vattenlagens 3 kpt. Såvida havsbaserat vindkraftprojekt kräver miljölov, behandlas miljötillståndet av statens miljölovsmyndighet, varvid 11 § gäller havsbaserad vindkraft. Risk förefinns att gällande vindkraftverk, som är på långt håll synliga byggnader, kommer skönhets- och landskapsvärdena att storligen försvåra förverkligandet av havsbaserade vindkraftpro-
jekt, samt öppna möjligheten till ny omgång utredningar och besvär och årslånga rättsförfaranden. Naturvärdena kan beröra vindkraften vidlyftigare emedan statens miljömyndighet vid behov avgör miljötillstånden enligt föreslagna 36 §, 38 § och 39 § varvid beslutsrätten inte lyder under kommunens miljöskyddsmyndighet. Båda (landskap och fåglar) kan mycket lätt bilda hinder för miljölov om myndigheterna så önskar tolka saken. Vindkraft är en form av projekt vars speciella egenskaper, behov och krav måste beaktas även i ändringsskedena av miljöskyddslagen (MSL) ifall man önskar främja dess ibruktagande. Enligt STY hör specificeringen av naturvärdena inte alls till miljöskyddslagen utan till naturskyddslagen. För operatörerna, myndigheterna och medborgarna behövs klar och följdriktig lagstiftning. Den föreslagna ändringen för åt motsatt håll och ökar flera lagars överlappning, och motarbetar därvid regeringsprogrammets målsättning att eliminera MKB-, tillstånds- och planläggningsmetodikens överlappningar, samt att uppsnabba och strömlinjeforma dessa metoder. STY motsätter sig att 11 § tas med i lagen. >>>
VINDÖGAT 1/2013
3. Den förslagna 141 §, ljudmiljöns kvalitet och kvalitetsmål. I 141 §:s detaljmotiveringar samt i själva lagtexten har man använt ordet ”kvalitet” lösaktigt. Kvalitet betyder; riktigt arbetsförfarande/gods, vid rätt tid, på rätt plats och till rätt pris. Angående ljud kan man näppeligen tala om kvalitet. I lagens detaljmotiveringar accentueras även att bullerrisken hör till befolkningens hälsorisker. Vi citerar: Ljudmiljön kan inte anses acceptabel, om sömn eller vila störs eller om hälsorisken för befolkningen är anmärkningsvärd. Det öppnar dörren till helt subjektiva tolkningar angående ljuds konsekvenser. Formuleringen borde ändras till: Ljudmiljön kan inte anses acceptabel om hälsorisken för befolkningen är anmärkningsvärd. Som hälsorisk omfattas även störning av sömn eller vila. Härvid kopplas sömn och vila till befolkningen, inte till enskild mänskas uppfattning om subjektiv störning. I lagens detaljmotiveringar inverkar 141 §:s text så att man sammanför rumsakustik och miljöbuller så att slutresultatet blir misslyckat. T.ex. hör genljudseffekten klart till rumsakustiken och enligt de ljudexperter som STY rådfrågat kan utomhusområdens genljudstider inte, och får inte utsättas för krav. Den föreslagna 141 § skulle avsevärt försvåra utbyggnaden av vindkraft. Förslaget är sålunda helt i konflikt med regeringsprogrammets målsättning, där det nämns att målet för helhetsrevideringen bl.a. är avvärjandet av klimatförändringarna. Dessutom är 141 § och dess förordningsmandat i förhållande till 8 § och 9 § förordningsmandat oklart och leder till överlappande och motstridiga förordningar. STY kräver att den föreslagna § 141 slopas.
4. 5 §, 8 § och 9 § buller förordning Lagens 5 § mom.1 definierar miljöförstöring som av mänsklig verksamhet föror-
13
sakat utsläpp av; ämnen, energi, buller, vibrationer, strålning, ljud eller lukt, i omgivningen, med förorsakande av hälsorisker eller minskad allmän trivsel däri. I samma paragrafs tredje moment förklaras hälsoskada betyda i mänska konstaterad sjukdom, övrig hälsostörning eller sådan faktors uppträdande som kan minska befolkningens eller livsmiljöns hälsosamhet. I den föreslagna 8 § stadgas för verksamhetsoperatörer en allmän förpliktelse att förebygga risken för att skadlig verksamhet åstadkommer miljöförstöring, eller då sådan inte kan undvikas, minimera dem. Den föreslagna 8 § tillsammans med 5 § skulle förutsätta att vindkraftverk byggs så att de inte förorsakar sådant ljud, som kunde vara hälsovådligt, skulle minska omgivningens användbarhet för allmän trivsel eller anpassning till allmän rekreation eller i övrigt bryter mot allmänt eller privat intresse. Såsom paragraferna nu föreslagits utformade skulle de förhindra vindkraftbyggandet märkbart från förr, och närapå omöjliggöra tillståndsförfarandet. Framför allt är vindkraftljudet och därav upplevd skada eller störning synnerligen starkt kopplad till objektpersonens inställning till vindkraftprojekt. Också STY betonar att hälsovådlighet inte får förorsakas men trivsel är alltid en fråga om sammankoppling av intressen. Sammankopplingen av intressen kommer till behandling bl.a. inom planläggningen, där det är förbjudet att förorsaka orimlig skada, men där förändrade förhållanden angående trivsel och rekreation tillåts och även framdeles bör tillåtas. T.ex. är skogsområden som passar för vindkraftbyggande mycket ofta i rekreationsbruk, bl.a. för bär- och svampplockning samt jakt. Dylik rekreationsverksamhet är även möjlig efter vindkraftbyggandet, men områdets trivsel kan uppfattas ha ändrats. Sådan för hälsan riskfria förändringar bör kunna utstås och accepteras i samband med vind-
kraftbyggandet. De föreslagna 5 § och 8 § får inte vara i konflikt med detta. Därför kräver STY att 5 § och 8 § ändras så att olika intressen, undvikandet av hälso- och miljöskaderisker samt att vindkraften inom EU:s målsättningar angående förnybar energi, kan sammanpassas. I den föreslagna 9 § stadgas statsrådets mandat för utfärdandet av förordningar gällande miljöförstöring och avvärjandet av risken för sådana. STY stöder och framhåller statens utfärdande av förordningar för vindkraftbuller, så att de konflikter och oklarheter som föranletts av miljöministeriets rekommendationer gällande vindkraftbuller, i relation till statsrådets riktvärden för buller, skulle få entydiga resultat.
5. Slutligen STY anser det synnerligen bra att den röriga och splittrade miljöskyddslagen äntligen förnyas. Målsättningen i regeringsprogrammet för helhetsförnyandet av miljöskyddslagen är bl.a. avvärjandet av klimatförändringen. Detta framgår inte i renoveringsförslagets de delar som inverkar försvårande på vindkraftbyggandet (speciellt 8 §, 9 §, 11 § och 141 §). I renoveringen av lagen borde alltså undvikas övertramp, olika paragrafers och lagars överlappande stadganden och bristande omsorgsfullhet pga. renoveringens brådskande tidtabell. Ansvar för miljön måste tas men STY:s bekymmer är att renoveringen av miljölagens utveckling leder till större komplexitet, utvidgning och kravfylldhet, varvid tolkningsmarginalerna ökar. Minskningen och uppsnabbningen av MKB-, planläggnings och tillståndsförfarandenas överlappning, som regeringsprogrammet avser, har inte framskridit enligt de målsättningar som inskrivits där. Det arbetet måste påbörjas omedelbart och även beaktas i lagrenoveringsarbetet, som nu kräver tidsförlängning. (övers fm)
FÖRHANDSANMÄLAN FÖR TARIFFEN STY-info Det är att minnas att förhandsanmälan till Energimarknadsverket är absolut nödvändig för att kunna få del av inmatningstariffen. Anmälan skall göras senast en månad efter att beslut om vindkraftbygge har gjorts. Ur förhandsanmälan framgår preliminära uppgifter om projektets tidtabell och storlek.
Avsikten med förhandsanmälan är att möjliggöra uppskattningen av det pengabehov projektet förorsakar tariffsystemet. Anmälan är en ovillkorlig förutsättning för att komma med i tariffsystemet. Anmälan görs via SATU adb-systemet.
Uppgifter om SATU-systemet och tariffen ses på adressen; http://www.energiamarkkinavirasto. fi/alasivu.asp?languageid=752&gid=398 (delvis ännu på enbart på finska)
14
VINDÖGAT 1/2013
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5/2012 Philip Hildén
Nyheter på Husum Windenergy-mässan Omkring 36 000 besökare kunde den senaste vindkraftsmässan i Husum glädja sig åt. Hela 91 % av besökarna registrerades som fackmän. Av de 1 150 utställarna kom 31 % från utlandet, omfattande 50 olika länder. För nästa mässa, 2014, är redan 60 % av utställningsutrymmet bokat. Bland nyheterna år 2012 kan nämnas Enercon E-115, med 2,5 MW effekt och 115 m rotordiameter, REpower 3.OM122 med 3 MW och 122 m rotor och Vestas V126, likaså 3 MW och 126 m rotor. Samtliga dessa är avsedda för svagvindsområden och kan därför levereras med högre mast och större rotordiameter. Siemens går in för en hel serie direktdrivna verk med 2,3, 3,0 och 6,0 MW effekt. Siemens nya generator består av segment, som sätts ihop vid slutmonteringen. Transportproblemen förenklas därvid i betydande grad. Man räknar med att kunna använda den nya tekniken t.o.m. 10 MW effekt. Finländska Moventas och The Switch presenterar en gemensam kuggväxelnyhet, FusionDrive, vars främsta fördel är den enkla monteringen och servicen. Efter 3 MW versionen, som nu är färdig för leverans, planeras en 7 MW enhet, också den betydligt lättare och enklare än traditionella kuggväxlar.
monteras direkt i fordonets hjul. Den första bussen, ”Viseon Primove” är en 12 meters stadsbuss med två motorer på 120 kW maximaleffekt var. Systemet kan användas för alla former av servicetrafik.
Tysklands första vindpark för små anläggningar Den lilla staden Neuenstadt am Kocher i Baden-Württemberg har fått ett nytt kännetecken: Tysklands första vindpark för små anläggningar byggs upp av företaget ABN Braun AG. Företaget grundades år 1947 och har sedan dess specialiserat sig på nya elapparater av olika slag. En avdelning för utnyttjande av solenergi, Ersol, startades år 1993, men såldes något år senare till Bosch-koncernen. I samarbete med några andra företag har ABN Braun nu ställt upp sex olika vindkraftverk på sitt område. Det gäller enheter i storleksklassen 2,4 till 10 kW med olika mätoch installationstillbehör. Till lantbruksmässan NORLA i september 2013 kommer en större maskin med 60 kW effekt. Flera andra företag i Tyskland levererar små vindkraftverk. De nås bäst genom det tyska förbundet för småvindkraft, ”Bundesverband Kleinwindanlagen”, c/o IBIS Umwelttechnik GmbH, Schmiedestrasse 8b, DE 26632 Riepe eller per e-mail info@bundesverband-kleinwindanlagen.de
Siemens 6 MW i provdrift De nya omformarenheterna är avsedda för Prokons P 3000 direktdrivna generator med permanentmagnetisering. Två prototyper blir klara under detta år och ställs upp i Schleswig-Holstein och Vorpommern, Tyskland. Prokon har redan kontakter för leverans av omkring 600 MW , dvs. 200 generatorenheter.
Den 6 oktober 2012 kopplades Siemens Energy 6MW direkt drivna vindkraftverk till nätet i Österild, Danmark för provdrift. Kraftverket med världens längsta rotorblad – 75 m – väntas ha en årlig produktion på 25 miljoner kilowattimmar. Ytterligare två enheter av samma typ är klara för leverans till det brittiska offshorefältet Gunfleet Sands. För offshoredrift förses kraftverken med en något mindre rotor, 120 m i diameter.
Trådlös kraftöverföring för bussar
Greater Gabbard i drift!
VISEON heter en ny tysk tillverkare av bussar, som tillsammans med Bombardier Transportation börjat utveckla eldrivna fordon med trådlös överföring av laddningsströmmen genom högfrekvent växelström. Induktionsslingor installeras i gatan vid hållplatser eller andra lämpliga platser. En sensor känner efter att fordonets mottagare har rätt läge för laddningen. Bombardier har samtidigt utvecklat en permanentmagnetmotor, kallad Mitrac, som är avsedd att
Offshoreparken Greater Gabbard ligger i Engelska Kanalens NO mynning, där 140 Siemens 3,6 MW ställts upp. Den 7 september 2012 kunde vindparken äntligen kopplas till nätet, med en försening på nära två år. Stora svårigheter drabbade parken under byggnadstiden – bl.a. måste 54 av fundamenten, som leverantören köpt i Kina, ersättas på grund av felaktigheter. Huvudentreprenören, Fluor i Texas, har blivit tvungen att betala över en miljard euro i böter.
The Switch levererar tio generator-omformare till Prokon
Spanska Gamesa i Finland Det finska företaget Tuuliwatti har köpt fyra Gamesa 4,5 MW vindkraftverk, som levereras under andra kvartalet 2013. Kraftverken, som specialutrustas med tanke på svåra klimatförhållanden, ställs upp i Simo kommun i NV Finland. Leveransen omfattar montering och ett tioårigt servicekontrakt. De fyra kraftverken är Finlands hittills största. Ett ramkontrakt för ytterligare 26 st turbiner av samma typ har samtidigt undertecknats. Tuuliwatti planerar att under de följande åren investera över 400 Meuro i vindkraft.
Vindkraft i Alaska Fire Island är en liten ö, knappt 10 km lång, som ligger utanför Alaskas kust vid staden Anchorage. Ön har goda vindförhållanden, som nu utnyttjas i en vindkraftpark med elva stycken 1,6 MW General Electric turbiner. Energiutbytet är mycket gott; den installerade effekten på 17,6 MW ger med en kapacitetsfaktor på 0,38 50 GWh energi per år. Chugach Electric, det största kraftbolaget i Alaska, planerar ytterligare 25 turbiner av samma typ. En undervattenskabel förbinder vindparken med nätet på fastlandet.
…och i Brasilien Alstom Renewable Power har i samarbete med Casa dos Ventos, Brasiliens största vindkraftsföretagare, tecknat ett kontrakt för leverans av vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 230 MW till provinsen Rio Grande do Norte i nordöstra delen av landet. Kraftverken byggs i en ny fabrik, som Alstom Renewable Power grundat i Camacari i provinsen Bahia. Fabriken började sin verksamhet i november 2011 och har en kapacitet på 300 MW per år i ett skifte. Under första halvåret 2013 startas ett andra skifte som fördubblar kapaciteten. Vindenergin har den snabbaste tillväxten av alla energislag i Brasilien. I södra delen av landet byggs ytterligare 108 MW i Rio Grande do Sul. I samtliga projekt ingår såväl montering som service och nödvändig utbyggnad av elnätet.
VINDÖGAT 1/2013
15
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 6/2012 Första storvindkraften i Ryssland Det ryska energiministeriet kommer att sända ut en offertinbjudan på 150 MW vindkraft, troligen i juni 2013. En andra lika stor utbyggnad planeras senare. Ministeriet vill koppla projekten till en nationell tillverkning av vindkraftverk, som man hoppas skall få fart genom de första statliga beställningarna. Grunden för vindkraftsplanerna i Ryssland är en studie som gjorts i Murmanskområdet, enligt vilken där skulle finnas potential för stora vindfarmer. Trots det avlägsna läget tror man att närheten till de skandinaviska kraftlinjerna skall göra det möjligt att sälja fördelaktig rysk vindkraft till Mellaneuropa. Grundidén till planerna har man från Desertec-projektet, dvs. planerna på att bygga ut en jättelik samling av vind- och solkraftverk längs Medelhavets sydkust och sälja kraften till Sydeuropa. Utom här nämnda projekt pågår i Ryssland förarbetet på en 200 MW vindfarm, som man hoppas kunna placera i Kurganregionen, dvs på den Kasakstanska stäppen norr om Aral-sjön.
Hydro Tasmania planerar 600 MW vindkraft Den största vindparken i Australien med 200 turbiner, 600 MW effekt, 500 arbetsplatser och 2 miljarder AUS dollars investering byggs på King Island, i Bass sundet mellan Tasmanien och Australien. King Island är praktiskt taget obebodd men vindförhållandena är idealiska med 8 m/s medelvindhastighet på 10 m höjd, mitt i de s.k. Roaring Forties. Storstaden Melbourne ligger på ca 300 km avstånd och är sålunda lätt att nå med en högspänd likströmskabel.
Världens längsta rotorblad förlorade titeln I WKJ:s föregående nummer 5/2012 omnämnes ”värdens längsta” rotorblad, 75 m på Siemens 6 MW turbin. I detta nummer, 6, ingår en ny artikel om ”världens längsta” rotorblad, 83,5 m, som tillverkas i Stendstrup/ Kirkeby i Danmark av företaget SSP Technology för Samsung Heavy Industries nya 7 MW vindturbin. SSP har av Samsung fått uppdraget att bygga de kompletta rotorerna. Den första prototypen levereras våren 2013 till Fife Energy Park i Methil, Skottland. Därefter är en koreansk prototyp i turen, följd av en offshorepark med 49 st 7 MW turbiner. Företaget SSP startades år 2001 av två danska fackmän, Rune Schytt-Nielsen och Flemming Sörensen, vardera med grundlig
erfarenhet av segelbåtsmaster och vindkraftverksrotorer. Företaget har nu en personal på 130 utvalda fackmän och samarbetar på ekonomisektorn med den kända tyska Hochtief Offshore Solutions-koncernen.
ABB bygger effektbrytare för högspänd likström I och med att högspända likströmsnät blir allt vanligare för kraftöverföring, växer behovet av kopplingsdon för att hantera energi i denna form. ABB, sedan länge känd som en av ledarna inom tekniken, presenterar nu en effektbrytare som, enligt ABB ”löser ett hundraårigt problem”. Genom kombination av snabbaste mekanik med högeffektelektronik kan den nya brytaren på 5 millisekunder behärska effekten hos ett storkraftverk. Juwi Holding bygger offgrid i Egypten Juwi Holding AG heter ett företag som specialiserat sig på elförsörjning till orter som ännu inte är anslutna till kraftnätet. Ett belysande exempel finns i Wadi ElNatrun ungefär halvvägs mellan Alexandria och Kairo i Egypten, där Juwi byggt en bevattningsanläggning för en handelsträdgård mitt i öknen med temperaturer långt över 40 grader. Anläggningen består av en 50 kW solenergianläggning, 4 st 12 kW vindturbiner och ett 500 kWh batteri. Hela projektet styrs av universitetet i Alexandria för att visa hur också avlägset belägen ödemark kan tas i bruk för jordbruksändamål. Juwi Holding AG finns på Energie-Allee 1, DE55286 Wörrstadt i Tyskland.
BTM offshore rapport 2013 BTM är en välkänd konsult, som specialiserat sig på vindkraftsstatistik. Den nya offshore rapporten på 284 sidor till ett pris av 1500 € innehåller detaljerade uppgifter om offshorevindkraftens utveckling i världen. År 2011 installerades 470 MW ny offshorevindkraft i världen, varigenom den totala offshorekapaciteten steg till 3987 MW. Sammanlagt 127 nya vindkraftverk installerades i åtta projekt i fyra olika länder. Europa håller den ledande positionen för offshore vindkraft med 77 % av hela tillväxten. Storbritannien är ledande i branschen med 70 % av offshorekapaciteten. Byggnadsverksamheten fortsätter i rask takt. Projekt omfattande 95 GW är under arbete. Av dessa finns 86 % i Europa, 5 % i Kina, 4 % var i USA och Sydkorea och 2 % i Japan. Efter år 2016 förväntas en global tillväxt av ca 5,6 GW offshorevindkraft per år. Leverantörer av offshorevindkraft är Siemens och Vestas med tillsammans
86 %, följda av Repower och Sinovel.
Reningsverket i Berlin får vindkraft Reningsverket Schönerlinde i Berlin har redan tidigare varit till 30 % självförsörjande med energi genom ett gasturbinverk. I november 2012 togs tre nya vindkraftverk på sammanlagt 6 MW effekt i bruk. Kraftverken, som byggs av företaget e.n.o., höjer självförsörjningsgraden till 80 %.
Omval av Obama hjälper vindkraften i USA President Obama och hans regering har ett starkt och avgörande stöd i ”vindkraftstaterna” Ohio, Michigan, Colorado och Iowa. Man väntar sig nu, att den tidigare energiskatteförordningen PTC, som gällde till slutet av år 2012, nu kommer att förlängas, vilket gör det möjligt att fortsätta ett antal stora vindkraftprojekt vilkas öde var osäkert på grund av presidentvalet.
Kostnaderna för Fukushima fortsätter att stiga Tepco, den japanska statliga energimyndigheten, har återigen tvingats höja kostnaderna för den japanska kärnenergikatastrofen. För tre månader sedan beräknades kostnaderna uppgå till 50 mrd Euro, men har nu stigit till 94 mrd Euro. Siffran kommer med säkerhet att ytterligare stiga, eftersom man ännu inte kunnat behandla en stor del av skadeståndskraven. Ryska experter har uppskattat totalskadorna under de närmaste 20 åren till biljonbelopp.
Energiewende populärt hos kommunala verk och medborgarinitiativ Die Energiewende, dvs vändpunkten i den tyska energiförsörjningen från fossil och kärnenergi till förnybar energi, har fått ett oväntat starkt stöd hos kommuner och medborgarrörelser i hela Tyskland. Exempelvis har under året 2012 grundats mer än 150 nya andelslag för förnybar energi. Energiandelslagen är nu sammanlagt mer än 600 med över 80 000 medlemmar. T.ex. i Bayern och i Schleswig-Holstein har man i samråd med miljöskyddsmyndigheterna gjort upp nya planer för utbyggande av vindkraft också i naturskyddsområden. I staden Norden i Ostfriesland har SDP, det socialdemokratiska partiet, med stöd av de gröna och av den lokala andelsbanken tagit initiativ till en medborgarvindpark där alla invånare kan bli medlemmar mot en minimiavgift på 500 Euro.
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv. 6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 2013
19-20 mars
Vaasa Wind Exchange
21-22 mars
4th World Summit for Small Wind WSSW2013, Husum Germany
22-23 maj
Nationella Vinkraftkonferensen, Kalmar, http://www.nationellavind.se/
23 maj
Tuulivoimapäivä; STY-TT-ET Vantaa Airport
16-17 sept
Vindkraftforskning i focus, Göteborg, Chalmers kårhus; www.swptc.se
REKORD FÖR FINSK VINDKRAFTUTBYGGNAD 2012 Antalet installerade verk ökade med 33 st, från 130 till 163 st
Installerad kapacitet vid årsslut samt produktionsindex (100 % = medelblåsighet)
Månadsvis produktion och installerad kapacitetskurva