Vindögat 2 2013

Page 1

VINDKRAFTFÖRENINGENS MEDLEMSTIDNING

ISSN 0359-2936

2/2013

vindögat

ÅRGÅNG 32

Dan Norrgård:

”Ja” på min bakgård s.5

The Switch – underleverantör inom vindkraftsbranschen s.10 Ledaren: Sover Svenskfinland? s.4


Tillgänglighet

98 % Merventos direktdivna vindturbin MERVENTO 3.6-118 i Sundom, Vasa, har genererat ren och förnybar energi i ett år. Framgångsrikt utvecklingsarbete och fortsatt testande har lett till att turbinens tillgänglighet nu uppnått hela 98%.

Mervento Ltd. Vasa – Finland, Tfn 010 5000 500, www.mervento.com

3.6-118


VINDKRAFTFÖRENINGEN RF

2/2013 LEDAREN: Sover Svenskfinland? ......................................................................................................4 Föreningsmeddelanden.......................................................................................................................4 Dan Norrgård – bonde och vindkraftsentusiast....................................................................5 Notiser ........................................................................................................................................................ 6-7 Plock ur Wind-Kraft-Journal 1/2013 ..............................................................................................8 Evenemang ..................................................................................................................................................8 Vindögat byter skepnad .......................................................................................................................9 The Switch – underleverantör inom vindkraftsbranschen ...................................10-11 Vaasa Wind Exchange – engagerade för tredje gången ...............................................12 Vindkraften i Japan ...............................................................................................................................13 Projektrapport – Medvind.........................................................................................................14-15 Notiser .........................................................................................................................................................15 Notis...............................................................................................................................................................16 Helt förnybart elsystem .....................................................................................................................16 Vindkraften 2012 ....................................................................................................................................17

Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166, info@vindkraftforeningen.fi

W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 00330 Helsingfors

+358 400 44 51 66 folke.malmgren@kaapeli.fi

VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 00530 Helsingfors

+358 40 722 2181 anders.stenberg@triventus.com

Niklas Frände, VASA Yrkeshögskolan Novia Wolffska vägen 33 65200 Vasa

+358 44 780 5745 niklas.frande@novia.fi

STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa

+358 400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn

+358 400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi

Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg

+358 40 563 7427 danno@suomi24.fi

Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810 65101 Vasa

+358 40 673 6747 markus.nyman@merinova.fi

Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni

+358 50 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi

Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm

+358 50 526 3122 allan.blom@multi.fi

”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi

Stöd för kompetens av radarstörningar ...........................................................................18-19

vindögat

Notis...............................................................................................................................................................19

REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Ansvarig utgivare: Folke Malmgren Ville Turkia VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning

Bli medlem i Vindkraftföreningen! .............................................................................................20

Vindkraftföreningen grundades år 1980. Föreningens ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i Finland. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 500 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Dan Norrgård. Fotograf: Christoffer Wiik. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland. ISSN 0359-2936 / Tryck: Oy Arkmedia Ab, Vasa 2013

LÖSNUMMER Lösnummerpris 6,90€ kan köpas från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: FI9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH Annonspriser: 1/1 sida 800 €, ½ sida 500 €, ¼ sida 300 € Vindögat utkommer årligen med 4 nummer. Materialdatum: 5:e februari, 5:e maj, 5:e september och 5:e december. FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen vindögat 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1 – 3 anställda) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 €


Ledaren Christoffer Wiik

Sover Svenskfinland?

V

i Vi har alla suttit i ett tåg, med ett annat tåg på bredvidvarande spår. Plötsligt åker vi iväg. I alla fall känns det så. Men faktum är att det andra tåget på bredvidvarande spår startat- och vi står fortfarande stilla. På plats. Rör oss inte framåt. Det gör andra. Det känns som om detta är det som håller på att ske när det gäller vindkraftsutbyggnaden i Finland. På annat hålls byggs det, men i Svensk-Finland inte! Föregående år istallerades 89 MW vindkraft i Finland. Det betyder i turbinantal cirka 30 stycken. I år och år 2014 räknar man med att upp till 500 MW kommer att byggas. Det betyder bland annat en sak: folk blir allt vanare med vindkraftverken och rädslorna kring detta minskar. ”Not in my backyard” fenomenet har nog drabbat Svenskfinland. Samtidigt som många Finskspråkiga kommuner ”kämpar hårt” för att få kraftverk byggda. Undantag finns dock, med bla Vörå kommun som främsta exempel. Vörå betalar några bolags planläggning för att få ta del av detta. Varför undrar många säkert? Svaret är dock ganska enkelt. Miljarder (3-4 miljarder) euros investeringar står till buds. Dessa pengar kommer att läggas i projekt i kommuner med bra vindförhållanden och intresse för förnybar energi. Det gäller främst kommuner vid kusten, men numera har även inlandskomuner med höga höjder (= läs bra vindförhållanden) vaknat. Soini kommun i Syd-Österbotten var man gör allt för att locka vindkraftsbyggande bolag till kommunen. I kommuner som Vörå och Soini har tjänstemännen och politikerna insett att det finns stora fördelar i vindkraften. Det stora fördelarna övervägar nackdelar såsom att landskapet förändras. Det är nu eller aldrig som Svenskfinland bör vakna. Det är nu Snart står vi där. Med tomma händer.

FÖRENINGSMEDDELANDEN Markarrenderingsterminologi Vid markarrendeavtal bör de använda termerna noga observeras. Om ersättningen för hela området kallas ”markarrendeavtal”, finns risken att vindkraftanläggningen förorsakar att hela området definieras som industriområde, med därtill hörande fastighetsskatt, vilket kan inverka på markägarnas inställning till att överhuvudtaget utarrendera mark. Det är dessutom konfliktmässigt att tala om arrendering av markområde, för områdena utom byggområdet kvarstår i begränsad omfattning i markägarnas besittning, utan att övergå till arrendatorn. Tala hellre om separat markanvändningsavtal, avtal om begränsad användningsrätt el.dyl. Avtalet förbjuder alltså byggande av höga byggnader på det arrenderade området – tillåter att området utforskas och används

4

STY, 11.3.2013

för byggande av väg och nätförbindelse osv. Om vindkraftverkets plats inte vid preliminärt avtal ännu bestämts i detalj, är det lönt att även avtala om att vindkraftverket kan placeras på ifrågavarande område och att avtalet senare kan ändras till markarrendeavtal.

För att kunna rätta till och ingripa mot namnförväxling, ber vi dig anmäla till STY:s Anni eller Heidi om denna förenings skriverier, förvrängda presentationer osv. Såvida förväxling med STY uppdagas – ta till vara dokumenten – vi tackar för detektivjobbet!

Medborgarförening mot vindkraft, se; www.tvky.info

Övrigt lobbande

En förening mot vindkraft har bildats; ”Tuulivoima-kansalaisyhditys ry”. Föreningens odförande är Kalevi Nikula, biokemist från Kalajoki. Föreningen tar aktivt del i vindkraftsevenemang och aktiviteter, skriver i tidningarna osv. Budskapet är anti-vindkraft och som lösryckt ur saksammanhangen ofta är förvrängt. Ofta har framgått att representanter presenterar sin bakgrund som ”vindkraftföreningen”, och kan med eller utan avsikt förvirra åhörare att tro dem höra till STY.

- bullerdefinieringar och anvisningar för undvikande av störningar, förslagsskrift på finska finns. - förhandlingar om störningsrisken för signalsystem (läs radarstationer) med försvaret och VTT. Möjligheter att avvärja risker finns men de är kostsamma. - objektiv upplysningsverksamhet på många fronter. Allmän opinion leder till att kommuner går in för veton p.g.a. påstådda ljudfenomen.

vindögat 2-2013


Text och bild: Christoffer Wiik

I byn Pensala i norra Vörå (fast invånarna här anser de att de fortfarande bor i Oravais) snurrar ett vindkraftverk sedan ett år tillbaka. När Vindögat besöker Pensala blåser det friskt från nord.

V

indkraftverket snurrar med god fart och det gör kraftverksägaren och grisbonden Dan Norrgård på gott humör. Denna dag får han energi nog för att skapa värme och ljus till sina 3500 grisar. – Jag har alltid varit intresserad av vindkraft och förnybar energi. Varför inte ”skapa” energin själv, då det går, berättar Norrgård. Turbinen, eller vindmöllan, som många kallar den i folkmun köptes från Ilmajoki för över ett år sedan. Det är en begagnad turbin vars effekt är 135 kW. – Vi har som mål att får ut 60.000 kWh per år, eventuellt upp till 70.000 kWh berättar Dan vidare. - Första året kom vi upp till en produktion på 50.000 kWh, men det berodde på att turbinen, som är snart 20 år gammal, hade tekniska problem och stod över två månader. Dan Norrgård tror att allt fler lantbrukare och bönder kommer inom de närmaste åren att skaffa mindre vindkraftverk och skapa sin egen energi. Norrgård berättar att ute på marknaden finns ett stort antal begagnade mindre turbiner till salu just nu. – Det går att köpa en mindre turbin för nästan ingenting. Framförallt om man förbinder sig att ta ner den själv och sköta om transporten fortsätter Norrgård. Vi går in i kraftverket- i tornets bas. På väggen finns ett elskåp som beskriver hur mycket ström som produceras för tillfället, och som sagt- idag ser det bra ut. – Vi äger denna turbin tillsammans med min bror som är elektriker och han kan skruva med elmaskiner, i annat fall vore det nog för dyrt att driva kraftverket. I övrigt sköter vi om all service och uppdatering. Turbinen i Pensala har blivit något av ett landmärke i byn. När man kommer in till byn söderifrån från Oravais by centrum syns turbinen klart från vägen. – Den har liksom blivit ett riktmärke för många, och det här har lett till att allt flera blivit intresserade av vindbruk, skrattar Norrgård. Då Norrgård sökte om bygglov

vindögat 2-2013

Dan Norrgård – bonde och vindkraftsentusiast var det inget problem eftersom turbinen har endast ca 40 meter navhöjd och ligger på hans egen mark. Det var endast grannarna som måste höras innan Vörå kommun beviljade Dan och hans bror bygglovet. – Jag drömmer faktiskt om att bygga en större turbin, eventuellt en upp till två MW:s turbin. Men till det behövs det kapital. Det har vi inte ännu fortsätter Norrgård. – En tanke är att skapa ett andelslag och få flera intressenter med i projektet. Då kunde turbinen ”växa” upp till 100 meter i navhöjd och då skulle flere bönder kunna dra nytta av den förnybara energi som skapas i Pensala.

När Vindögats redaktör nämner sajten www.vindbyar.se som finns i Malå i Sverige blir Norrgård ännu mera entusiastisk. På www.vindbyar.se kan man läsa om hur tre utdöende byar i norra Sverige fick nytt liv. Tack vare vindkraften. Att Dan Norrgård är en vindkraftsentusiast och att han tror på detta går inte att ta miste på. När bolaget Saba Wind ville etablera sig i närheten av Dans hemtrakter var det Dan som gick från stuga till stuga för att övertyga invånarna om att vindkraften-vindbruket är landsbygdens nya sätt att överleva. – Vinden är ju både ren och gratis, skrattar Dan till sist.

5


Sverige: Allt fler erbjuder nettodebitering Det senaste året har flera elbolag börjat erbjuda sina kunder nettodebitering. Tanken är att det ska öppna upp för fler producenter av förnybar el. Senast i raden av elbolag att erbjuda nettodebitering är Blixia. Deras tjänst riktar sig till företag och innebär att el som kunderna produceras genom exempelvis vind- och solkraft samt levereras till elnätet och kvitterar den köpta elen från nätet. Företagen som använder nettodebitering betalar alltså bara för den elförbrukning som ligger utöver det man producerat själv. På den förnybara el som företaget själv producerar betalas ingen energiskatt, så länge det inte handlar om så kallad yrkesmässig elleverans. Allt fler och fler el- och energibolag har börjat erbjuda nettodebitering. Några av dem är Umeå Energi, Mälarenergi och nätbolaget Utsikt.

Bill Gates satsar på billigt vattenbatteri Microsoftgrundaren Bill Gates investerar i ännu ett litet batteriföretag: Aquion Energy i Pittsburgh som knoppades av från Carnegie Mellon University år 2009. Företaget har utvecklat en ny typ av batteri som kan fungera som några timmars backup i framtida elnät, när det är vindstilla och solen lyser med sin frånvaro. Det kan även ge kraft i områden där elnätet inte är utbyggt, som ett komplement till exempelvis solceller. Billigt, miljövänligt och långlivat. Ett nytt vattenbaserat batteri för framtidens elnät. Vatten är en viktig beståndsdel i batteriet: elektrolyten består av vatten saltat med natriumsulfat, medan anoden tillverkas av aktivt kol och katoden av manganoxid. Företaget kallar tekniken för AHI - Aqueous Hybrid Ion. Som namnet antyder är vatten en viktig beståndsdel i batteriet: elektrolyten består av vatten saltat med natriumsulfat, medan anoden tillverkas av aktivt kol och katoden av manganoxid. Materialen är miljövänliga och till skillnad från litiumjonbatterier finns det ingen risk att batterierna exploderar eller brinner. De tål dessutom tuffa tag och priset är lågt.

6

HAVERIER OCH STANDARDER Vindkraftverken i Finland är säkra I Japan kraschade ett vindkraftverk i mars. Händelsen är ytterst ovanlig och någonting liknande anses omöjligt i Finland. Moderna verk måttsätts för att utstå fortsatta stormvindstyrkor, fastän stormvindar statistiskt sett uppträder sällan och endast stundvis. Olyckor sker enligt statistiken mest under byggskeden, transporter och underhåll och har inte förorsakat skador för utomstående. VTTs forskningsledare Petteri Antikainen berättar att haveriet i Japan är ett undantagsfall. Globalt finns för närvarande ca 150 000 vindkraftverk och sådana här händelser rapporteras synnerligen sällan. Det föranleder ingen orsak till dålig nattsömn. ”Verken konstrueras för att tåla mycket hårda vindar såväl hos oss som annorstädes”, säger Antikainen och fortsätter: ”Det kraftiga jordskalvet i Japan 2011 var en hård test för alla byggnadskonstruktioner och vindkraftverken därstädes klarade sig bra.” Den finska kraftverksleverantören Merventos representant Patrik Holm berättar att det verk som havererade i Japan representerade rätt gammal teknologi. I Japan används nuförtiden konstruktionsstandarder med vilka man säkrar verkens hållbarhet i extremförhållanden, såsom jordskalv och taifuner. ”Jordskalvet i Japan skadade ett av landets 170 vindkraftverk. Verkets fundament fick en lutning som dock kunde korrigeras. De övriga vindkraftverken i Fukushima var oskadade och producerade el genast när elnätet återställts”, berättar Patrik Holm. När de japanska konstruktionsstandarderna ändrades började man bl.a. bygga kraftigare torn. I Finland har kraftiga torn varit i bruk redan tidigare. ”De flesta leverantörerna certifierar alla sina verk för att garantera kvaliteten. Också projektörerna brukar kräva certifiering, men särskilt finansiärer och försäkringsbolag vill ha verk som certifierats enligt internationella standarder. I Europa certifieras kraftverken typiskt enligt IEC-standarden. Möjligen krävs dessutom uppfyllandet av lokala standarder, men dock så att åtminstone IEC-kraven uppfylls”, säger Nordex Energys finska försäljningschef Paula Kohvakka. Hon berättar att man i certifieringsprocessen beräknar verkets data med tillhörande beräkningar, såsom hållfasthetsberäkningarna, med antagandet av att verket under 20 år utsätts för maximal vindstyrka, som statistiskt sett uppträder en gång på 50 år. En utomstående internationellt ackrediterad instans går detaljerat igenom standardkraven för verket och granskar dem. Ur trafik- och kommunikationsministeriets utredningar framgår att personskador och olyckor angående vindkraftverk undantagslöst berört personer som arbetat i byggskedet, underhållet eller transporterna inom projekten. I de skadefall som registrerats har de aldrig berört utomstående. ”Under verkens byggskeden måste man momentant begränsa tillträde till arbetsområdet. Efter färdigställandet finns ingen orsak till begränsning. Området kan utnyttjas som förr, för t.ex. jordbruk och rekreation”, berättar STY:s verksamhetsledare Anni Mikkonen. Närmare information, se: Kommunikationsministeriets publikationer 20/2011; Vindkraftverks inverkan på trafiksäkerheten. Utredning om avståndskrav till väg, järnvägstrafik, sjö- och luftfart. STY, 19.3.2013 Den kollapsade vindturbinen som figurerat i media är en relativt gammal Lagerwey turbin på 750 kW. Turbinen är utvecklad i Holland och finns i ett bergområde i Japan. Då turbulensen är mycket krafting i detta bergområde så stannade turbinen frekvent på grund av för högt varvtal (overspeed). Varvtalet mäts med tre separata system och samtliga tre kopplades i detta fall så att de inte kunde stoppa turbinen mera vid högt varvtal (produktionen blev mera kontinuerlig). Detta ledde till att varvtalet steg så högt att tornet hamnade i resonans och hela turbinen kollapsade. Ingen kom till skada och man vet inte heller med säkerhet när detta skedde. Det är förstås förbjudet att göra dylika ingrepp och omkoppla säkerhetssystem på vindkraftverk. Kommentar från Patrik Holm

vindögat 2-2013


Uppdaterad rapport över små vindkraftverk 2013

Hitta oss på Facebook

Världsmarknaden för små vindturbiner synes vara i en dynamisk tillväxt och den totala kapaciteten har nått 576 MW, dvs 27 % över fjolårets nivå. Över 330 leverantörer av små vindkraftverk verkar i 40 olika länder runt om i världen och uppskattningsvis 300 andra företag fungerar som underleverantörer av komponenter. En aktivare stödpolitik kunde sätta än mera fart på marknaden för små verk.

Föreningen finns nu även med på sociala medier. På www.facebook.com/vindkraftforeningen hittar du oss. Om du är med på facebook, gå in och gilla vår sida så får du veta vad som händer inom vindkraften och föreningen.

I Husum i Tyskland den 21 mars 2013, i samband med mässan för Ny Energi och den 4:de världskongressen kring vindkraftverk, publicerade WWEA en uppdaterad version av sin globala översikt av små vindkraftverk. Det totala mängden installerade småverk nådde år 2011 antalet 730.000 st mot 656.000 st år 2010 och 521.000 st år 2009. I slutet av år 2011 uppgick den installerade kapaciteten till cirka 576 MW, medan de stora verkens kapacitet nådde 240.000 MW. Största delen av små vinkraftverken finns i två länder; 500.000 st i Kina och 151.000 i USA. Bland övriga länder finner vi England, Kanada, Tyskland, Spanien, Polen, Japan och Italien. WWEA förväntar sig att kapaciteten stiger till 5 GW år 2020 med en årlig marknad kring 1 GW.

Stödfunktioner saknas helt i utvecklingsländerna, där efterfrågan på små verk är stor De flesta leverantörerna består ännu av små och medelstora företag. Över hälften av tillverkarna finns i Kina och USA samt i Tyskland, Kanada och England. Trots den livliga verksamheten har endast få regeringar skapat någon form av stöd för branschen. Mindre än tio länder erbjuder tillräckliga inmatningstariffer för små vindkraftverk och det saknas stödsystem i utvecklingsländerna, där efterfrågan på små verk torde vara enorm, speciellt i områden utan elnät. Enbart i Kina bidrar små vindkraftverk till en stor del av den urbana elektrifieringen, tack vare den låga prisnivån på kraftverken. Ett sammandrag av rapporten, 23 sidor, 5,3 MB, kan ses på: http://www.wwindea.org/webimages/SWWR_summary.pdf WWEA

Vindkraft installerat i Europa Vindkraft installerat i Europa i slutet av 2012 (totalt) i MW Färöarna 4

Finland 288

Norge 703

Estland 269

Sverige 3 745 Republiken Irland 1 738

EU: 106 040 MW Kandidatländerna: 2 492 MW EFTA: 753 MW Totalt Europa: 109 581 MW

Lettland 68

Danmark 4 162

Storbritannien 8 445

Litauen 225

Nederländerna 2391

Luxemburg 45 Frankrike 7 564

Polen 2 497

Tyskland 31 308

Belgien 1 375

Schweiz 50

Österrike 1 378

Kroatien 180 Spanien 22 796

Ukraina 276

Tjeckien 260

Slovenien 0 Portugal 4 525

Italien 8 144

Slovakien 3 Ungern 329 Rumänien 1 905

FYROM** 0 Grekland 1 749

Installerat

Slutet

Installerat

2011 2011 2012 Källa: EU kapacitet (MW) Svensk vindkraft nr 2 2013 / EWEA

vindögat 2-2013

Slutet 2012

Ryssland 15

Malta 0

Bulgarien 684

Turkiet 2 312

Cypern 147

Vindkraftsbilder Har du egna bilder på vindkraft som du vill få publicerade i vindögat? Skicka in dem med bildtext till info@ vindkraftforeningen.fi. Redaktionen väljer ut de bästa bilderna som publiceras i kommande nummer.

Energiarbete på regeringsnivå Näringsminister Jan Vapaavuori förslår att det grundas en parlamentarisk arbetsgrupp för att fundera på Finlands energipolitik fram till 2050, enligt HS och Hbl 28.4. I Tekniikka&Talous 19.4 uppmanar VTTs arbetsgrupp, i samråd med Tekes, regeringen att påskynda utbildning i väteteknologi i universitet och yrkeshögskolor. Väte möjliggör diversifierad energiproduktion för utsläppsneutralt trafikbränsle samt för lagring av sol- och vindenergi. Finland är inte något vätetekniskt lokomotiv men exportmöjligheterna lönar det sig att ta till vara. Energi- och klimatpolitiken är idag global, enligt regeringens redogörelse, och det pågår en kamp om de fossila energitillgångarna, skriver riksdagsledamot Christina Gestrin i VN 5 april. Tyngdpunkten bör läggas på utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitet. Andelen sol- och vindkraft är fortfarande liten i Finland men potentialen finns att förstora deras andel i den finska energiproduktionen. Regeringen föreslår en koncentration av vindkraften till havsparker, men det finns fortfarande goda möjligheter att bygga till lands. Åland bör få rätt till inmatningstariff för vindkraft. Intelligenta elnät, elmätare och teknik som effektiverar användningen av energi bör främjas. Målet är att jämna ut elkonsumtionen. Alla hinder bör undanröjas för att underlätta försäljningen av överloppsel från småskalig produktion.

7


Philip Hildén

Plock ur Wind-Kraft-Journal 1/2013 PTC 2013 med dämpade förväntningar I USA har man med tillfredsställelse tagit emot förlängningen av PTC för år 2013, dvs. den reducerade omsättningsskatten för vindkraft och andra förnybara energiproduktionsmetoder. Förväntningarna inför år 2013 dämpas dock av det faktum, att år 2012 blev ett rekordår för ny vindkraft – 13 000 MW varav hela 8 000 MW under årets sista kvartal. För innevarande år väntar man sig en kraftig tillbakagång till knappa 5 000 MW, ytterligare förstärkt av de låga energiprisen som bromsar nybyggen. Industrin står sålunda inför den obehagliga situationen att ta emot dåliga försäljningsprognoser med jättestora, obetalda investeringar.

Siemens SWT-4.0 prototyp i drift Den nya 4 MW turbinen är en förbättrad version av den tidigare 3.6 MW typen. Prototypen körs till en början med 120 m standardrotorn, men skall senare utrustas med en ny 130 m rotor. Den nya turbinen börjar serietillverkas år 2015. Det kanadensiska offshoreprojektet NaiKun har redan lämnat in en förhandsbeställning på 130 stycken nya 4 MW enheter. Siemens har hittills levererat nästan 500 av den tidigare 3.6 MW turbinen och har bekräftade beställningar på ytterligare 1200.

Danska staten begär in offerter på 1500 MW offshore Med målsättningen att till år 2030 fördubbla dansk offshore vindkraft begär

danska regeringen offerter på Horns Rev 3 på 400 MW, Kriegers Flak Danmark på 600 MW samt tre mindre nearshore projekt på sammanlagt 500 MW. Byggverksamheten ska börja åren 2017 och 2018. Geotekniska förundersökningar pågår och ska utvidgas att omfatta även regionerna Bornholm, Smålandsfarvandet Sejeröbucht, Saeby samt de nordliga och sydliga delarna av danska Nordsjön.

DONG testar två Siemens 6 MW offshore Det tysk-danska vindkraftskonsortiet DONG tecknade i juli 2012 ett förhandskontrakt med Siemens, omfattande 300 st 6 MW offshoreturbiner. Två av de nya turbinerna installerades i den brittiska stora offshore parken Gunfleet Sands, där ett fullständigt testprogram körs.

TimberTower, första megawattvindkraftverk med mast av trä Efter fem års arbete och omkring 5,5 miljoner euro i kostnader stod det första vindkraftverkstornet av trä färdigt att tas i drift den 20.12.2012. Energin levereras av en 1,5 MW Vensys nacell, som är monterad i toppen av den 100 m höga masten. På avstånd skiljer sig inte trämasten från master av stål eller betong, men på nära håll ser man att masten är åttkantig, vid foten med 7 m mellan motstående sidor som minskar till 2,9 m i toppen. Tornets olika delar har till största delen sammanfogats med lim, levererat av den kända kemiska fabriken Henkel. Tornets yta skyddas av en vit plastfilm. Följande trämast

för vindkraft är redan under arbete. Den blir 140 meter hög och kommer att bära en 2,5 MW nacell. Placeringsort är Nienburg, nära Hannover. Internet: www.timbertower.de

Siemens nytt: Grundlast med vindkraft I samarbete med företaget Freqcon GmbH, specialist på litiumbatterier, har Siemens tagit fram en vindkraftdriven grundlastenhet för en kinesisk kund. Kinesernas krav på kontinuerlig energi är stränga – tio procent av den installerade effekten måste stå till förfogande för minst två timmar. Med litiumbatterier, som har en verkningsgrad på mellan 90 och 95 procent i laddningsoch urladdningscykeln, är det möjligt att fylla kraven till jämförelsevis låga kostnader. Viktigt är också att batteriernas livslängd fyller kraven. I det här beskrivna fallet garanteras 7 000 laddnings- och urladdningscykler, vilket ger en medellivslängd på 20 år för de 1280 litiumceller, som ingår i systemet.

Nionde nyenergimässan i Husum Småstaden Husum norr om Hamburg har blivit känd som utställningscentrum för ny energi. För nionde gången visades i mars 2013 en stor del av den tillgängliga tekniken för småskalig energi. Hit hör förutom småskalig vindenergi också ekologisk värme, elektriska fordon osv. ”World Summit for Small Wind”, dvs världstoppmötet för småskalig vindenergi, hade lockat 22 föredragshållare från 14 länder som beskrev teknikens senaste utveckling.

EVENEMANG 2013 16-17 sept 23-24 okt

8

Vindkraftforskning i focus, Göteborg, Chalmers kårhus; www.swptc.se Vind 2013 – Stockholm Waterfront, http://www.vindkraftsbranschen.se/aktiviteter/vind-2013/

vindögat 2-2013


Folke Malmgren

Vindögat byter skepnad

Mervärde ur föreningssamarbete och kunskapscentrum

V

indkraften i Finland genomlever en brytningstid. Det samhällsstöd som eftersträvats i tiotals år fick laga kraft för ett par år sedan i form av inmatningstariffen. Den satte fart på projekterandet för förnybar elproduktion med vindens kraft. Problemen med att uppskatta tillgängliga vindstyrkor eller att söka förmånliga placeringsalternativ är överkomna. Tekniken har vuxit till sig och problematiken kretsar numera kring allmänhetens och kommuners acceptans samt tillstånd av instanser, som ser sig motiverade att försvara sina revir; trafikverk, luftfart, försvarets övervakningssystem osv. Branschen har fått sin identitet och blivit en part inom näringslivet. Det kräver

närmare samarbete med landsomfattande samfund i sidled, såsom energiindustri, elnätsorganisationer, teknologiindustri, landskapsplanering osv. Vindögat, vårt informationsorgan för svenskbygden i Finland och för våra nordiska grannar, är förtjänt av en större hatt. Samarbetet med vår finska broderförening STY (Suomen TuulivoimaYhdistys) ger oss angelägen kontakt med den växande branschen i landet. Orsak finns att synkronisera verksamheterna, parallellt med att våra ursprungliga målsättningar hålls i kraft. En annan storhet, som Vindkraftföreningen har skäl att söka närmare kontakt till, är det kunskapscentrum som vuxit upp i Vasaregionen, ett imponerande kluster av

industriföretag och läroanstalter med energiprofil och potential till yrkesutbildning, sysselsättning och export. Detta nummer av Vindögat ska visa vägen. Med en utvidgad stab av medarbetare, ett grenverk av kontakter, moderna kommunikationsmedel och insikter i branschens händelsevärld, kan vårt nu 32-åriga informationsorgan medverka till att förbättra världen i riktning mot en hållbarare utveckling.

Photo credit: Vattenfall / Foter.com / CC BY-NC-ND

vindögat 2-2013

9


Text och foto: Patrik Holm

The Switch – underleverantĂśr inom vindkraftsbranschen Intervju med ekonomidirektĂśr Dag SandĂĽs The Switch grundades 2006 som en fusion av finska Verteco (Vasa), Rotatek (Villmanstrand) och amerikanska Youtility (Hudson NH). Bolaget är numera verksamt i Finland, USA, Kina, Tyskland, Spanien, Italien, Danmark och Sydkorea.

A

ntalet anställda är 210 varav ungefär 60 % jobbar i Finland. Bolaget hade i fjol en omsättning pü 43 miljoner euro. The Switch jobbar inom vindkraftsbranschen som fÜr tillfället är en bransch som karaktäriseras av fluktationer. Gällande detta ürs omsättning säger

ekonomidirektĂśr Dag SandĂĽs â€?i ĂĽr kommer vi att växa, hur mycket sĂĽ beror pĂĽ ett par kunder, vi kommer nog ĂĽtminstone till 55 och om det gĂĽr bra blir det 70 miljoner euroâ€?. The Switch är främst ett exportfĂśretag där 99 % av produkterna och tjänsterna säljs utanfĂśr Finland medan den res-

&%/ )+ ) ) / % %* % ) ,## $ " % *" )&+ ) % % )

::;7 " ; 6 8; )($ 9 8:7 777 $

" ) / )/+ # + ( )&+ ,&% % & $ %*" ) /) $&$ %+ +

&%/ )+ ) ) % $ " % *" % ) % ,## # "+) *" % )

:9;7 " ;77 6 8;77 )($ 97 <77 $

'! ) *( %% % % ') $/ % # ) % / ) ) % ) "/ %* % *+) .,&% #% + + ,## % + +* "&%*+ %+ ,## % + +* "&%*+ %+ ) "/ %*

:8;7 " 8; 6 ;7 0 8777

:7;7 " ;7 0 8777

:777 " ;7 0 97 777

The Switch tillverkar generatorer och effektomvandlare fĂśr drivlinan i vindkraftverk.

10

terande procenten är främst service av egna leveranser i Finland. The Switch tillverkar permanent magnet generatorer och full-effektomvandlare fĂśr fĂśrnybar energi. Dessa tillverkas främst fĂśr vindkraftsbranchen, men även fĂśr solkraft, vĂĽgkraft, tidvatten samt marina och vissa industriella lĂśsningar. â€?Vindkraftens andel är Ăśver 90 %, men vi har gjort ett strategiskt val att även gĂĽ in kraftigare i andra brancher fĂśr att bryta upp koncentrationen pĂĽ vindkraftsbranschen.â€? säger Dag SandĂĽs. The Switch teknologi är en kombination av generatorer med permanentmagneter (färdigt magnetiserade) och effektomvandlare fĂśr hela effekten som producerats av generatorn. I generatorn omvandlas den roterande mekaniska energin till elektrisk energi. I effektomvandlaren omvandlas den elektriska energin till ren el med hĂśg kvalitet och konstant frekvens. Generatorns varvtal kan vara lĂĽgt eller hĂśgt beroende pĂĽ om drivlinan har direktdrift eller pĂĽ antal utväxlingssteg i växellĂĽdan. â€?Effektomvandlarnas andel av omsättningen är fĂśr tillfället ungefär 65 % men det sker en kontinuerlig fĂśrändring mot mera generatorer, nästan alla nya kunder kommer in via generatorernaâ€? säger Dag SandĂĽs.

vindĂśgat 2-2013


The Switch har varit pionjärer inom vindkraftsbranchen med teknologin med permanentmagnet generatorer och full effektomvandlare. Deras marknadsandel har stigit till nästan 20 % och ökar kontinuerligt. ”Vi är världsledande på full-effektomvandlare för vindkraften tack vare att

vi sålt mycket till Goldwind i Kina, ingen kommer ens i närheten av våra volymer” säger Dag Sandås. Goldwind är en av världens största turbintillverkare och världens största tillverkare av direktdrivna turbiner med permanentmagnet generatorer och full-effektomvandlare. Investeringskostna-

Dag Sandås Född: Familj: Position på The Switch: Tidigare karriär:

1959 i Vörå Fru och två döttrar (båda utflyttade) Ekonomidirektör och vice VD i snart 6 år Finnpower ekonomidirektör 5 år, Vacon ekonomidirektör 5 år, Wärtsilä 10 år, Hanken Svenska handelshögskolan 5 år Vad gör du på din fritid: Lyssnar mycket på pop och rock musik. Kör på sommaren med cabriolet och på vintern snöskoter. Tycker om god mat och gott vin. Reser också mycket på fritiden. Samlar på antikviteter från perioden 1895 – 1915 jugendstil). Vad anser du om vindkraftens framtid: Energibehovet stiger, med stigande föroreningar med fossila bränslen måste man få mera förnybar energi. Kärnkraften är för dyr och farlig för samhället. Man måste jobba för att tackla de negativa attityderna mot vindkraften.

vindögat 2-2013

den för permanentmagnet generatorer och full-effektomvandlare är något högre, men i drift är den billigare på grund av högre verkningsgrad samt lägre underhållskostnader. Denna teknologi används mycket i andra industriella applikationer men den slår sakta men säkert igenom inom vindkraftsbranchen. ”Vindkraftsbranschen är mycket konservativ, man vill inte prova på något nytt, man ser bakåt på vad som fungerat” säger Dag Sandås. The Switch hemort är Vasa, med huvudkontor i Vanda samt en enhet i Villmanstrand. I Vasa finns en modellfabrik för tillverkning av effektomvandlare samt tillverkning av större generatorer (större än 20 ton) medan det i Villmanstrand finns en modellfabrik för tillverkning av mindre generatorer. The Switch verksamhetsmodell är baserad på modellfabriker i Finland i egen regi samt underleverantörer / partners på olika marknader. Dessa partners använder processer som utvecklats i The Switch modellfabriker för att uppnå samma kvalitet och kostnadseffektivitet som på modellfabrikerna. ”Vår business modell skiljer sig från konkurrenterna för att den är mera flexibel och skalbar” säger Dag Sandås. Över 90 % av produktkostnaden i volymtillverkning är inköpta material, komponenter och system. I stor utsträckning sköter The Switch´s partners även monteringen av produkterna. De tre viktigaste underleverantörerna är Vacon, Scanfil och Dong Fang. ”I volym gör vi i princip inget själv, endast testningen sköter vi själva” säger Dag Sandås. Businessmodellen är flexibel i bägge riktningar ”vill kunden ha en standardlösning får han det, vill han köpa komponenter får han det, vill han tillverka på licens så går det, vi ser inget stort värde i att ha en egen fabrik, det är flexibiliteten och skalbarheten både bakåt och framåt som har tagit The Switch dit var vi är idag” avslutar Dag Sandås.

11


Text: Johanna Haveri Bild: Jaakko Salo

Vaasa Wind Exchange – engagerade för tredje gången

”De första 1 000 MW är svårast att realisera” Det internationella evenemanget Vaasa Wind Exchange, som ordnades för tredje gången, samlade experter och andra intresserade av vindkraftsbranschen till evenemangsveckan Vaasa EnergyWeek. Det två dagar långa evenemanget hölls i Vasa stadshus. Under första dagen riktade sig föreläsningarna och mässan till allmänheten medan den andra dagen var reserverad för affärsmöten mellan utställarna.

M

ässplatserna var slutsålda och drygt 700 besökare samlades i stadshuset, vilket uppfyllde såväl arrangörernas som utställarnas mål.

Finland är bara i början av vindkraftsbyggandet Minister Lauri Tarasti, som på uppdrag av näringsministeriet har utrett hindren för vindkraftsbyggande, var en av talarna på vindkraftsevenemanget. Han berättade om de hinder för vindkraftsbyggande som han stött på under utredningen samt om de åtgärdsförslag han lade fram och hur åtgärderna har framskridit. Majoriteten av de svåra hindrena håller på att undanröjas, men processen är tidskrävande. Finland inledde sitt vindkraftsbyggande senare än många andra europeiska länder, och de skeden för accepterande av vindkraft som Finland befinner sig i just nu, har andra stater som använder vindkraft redan lagt bakom sig. Europas vindkraftsorganisation EWEA:s verkställande direktör Christian Kjaer konstaterade att det går långsammast att bygga de första 1 000 megawatten, men därefter är det allmänna godkännandet och myndighetsrutinerna på en sådan nivå att vindkraftsbyggandet går smidigare.

12

Långsamt förfarande en rättsskyddsfråga Minister Tarasti är bekymrad över myndigheternas långsamma behandling av frågor i anslutning till vindkraftsbyggande. Trots att hans officiella utredning är slutförd föl-

jer han fortfarande med det som händer inom vindkraftsbyggande och hur ärendena framskrider. – Det är klart att planläggning och förändring av lagstiftning tar tid, men hanteringen av ärendena fördröjs även av många andra orsaker. Till exempel behandlas varje vindkraftsprojekt i genomsnitt sju gånger av olika kommunala organ, vilket äter både tid och kraftresurser, berättar Tarasti. Han har gjort en lista över åtgärder, med vilka man kunde sätta fart på tidtabellen och underlätta behandlingen av olika ärenden. Trots att det officiella utredningsarbetet är slutfört tänker han framföra sina åtgärdsförslag till beslutsfattarna. Fastän Finland har förlorat i Europeiska människorättsdomstolen 59 gånger på grund av långsam behandling av ärenden, skickar myndigheterna fortfarande ärenden vidare för ny behandling, trots att de utan större besvär kunde föras framåt i processen. – Det måste bli en ändring på den här tankemodellen. Det långsamma förfarandet anses i Finland fortfarande vara en teknisk fråga, trots att det ur en rättslärds synvinkel definitivt är en rättsskyddsfråga.

vindögat 2-2013


Patrik Holm

Vindkraften i Japan Energimässa i Japan Sista veckan i Februari ordnades ”World Smart Energy Week 2013” i Tokyo. För första gången var vindkraften med på tillställningen. Avdelningen för vindkraften var inte stor, rentav ganska anemisk. Av de europeiska turbintillverkarna fanns på plats Siemens och Enercon med egen monter. Vestas var med på Danska Paviljongen med en liten monter på två kvadratmeter som inte ens var bemannad. Det enda finska företaget på Wind Expo var Vaisala.

Vindkraftens position i Japan Vindkraften är mycket liten i Japan och har varit det fram till 2011. För tillfället finns endast 2600 MW vindkraft installerat i Japan och den årliga tillbyggnaden har varit generellt under 100 MW. Vindkraften står för mindre än 0,1% av elproduktionen i Japan. Efter jordbävningen och tsunamin i Fukushima Mars 2011 har inställningen till vindkraften ändrat helt i Japan. Av totalt 54 kärnreaktorer i Japan förstördes 4 kärnreaktorer i Fukushima. Av de 50 återstående kärnreaktorerna är endast två i drift. Att 48 funktionsdugliga kärnreaktorer står stilla beror på att folket och regeringen inte vill starta dem igen. På kort sikt har detta lett till en kraftigt ökad import av kol och olja som försämrat handelsbalansen för Japan. På lång sikt skall vindkraften och solkraften byggas ut kraftigt. Målsättningen för vindkraften är att år 2050 ha 50 GW vindkraft varav hälften onshore. Målsättningen för 2020 är 11 GW vindkraft varav mera än 10 GW är onshore. Offshore tar fart först efter 2020.

vindögat 2-2013

8,5 m/s offshore och nära kusten. Turbulensen är kraftig i bägge länder. Japan har taifuDet förefallar att vara Japanska regeringen ner och jordbävningar, som vi däremot inte som har beslutat att turbintillverkarna skall har i Finland. Bägge länder har stora utmautveckla stora turbiner. Japanerna finner det ningar med blixtnedslag. Bägge länder har lite genant att de inte har spjutsspets teknomycket kustområden, Finland dock mycklogier inom vindkraften. Därför har regeret mera öar som kunde utnyttjas för vindingen bestämt att de satsar hårt på flytande kraft. Japans offshore potential är ungefår 25 offshore med stora turbiner i framtiden. JaGW och Finlands offshore potential är hela pan har redan några pilot offshore projekt 85 GW (BASREC Garrad Hassan). Japan med fast fundament. De har även rest en stöder offshore utveckingen med 170 miljo100 kW flytande turbin. I år skall de ännu ner euro endast under år 2013. Finland ger resa en flytande 2MW turbin. Detta projekt får under 2013 hela 16 miljoner euro i statsen klumpsumma på 20 miljoner euro för stöd (en 2MW turbin!). Därtill finns i Japan ett demo projekt med ingen förhöjd inmatnågra andra 2MW ningstariff. I Europa projekt samt projekär inmatningstariftet med 7MW turbifen för offshore genen, samtliga flytannerellt 150 – 160 €/ de. De statliga stöden MWh. Enligt EU:s Här står det Japan Wind Power för flytande offshore ECOFYS underär 130 miljoner euro sökning är energiunder år 2013. Därtill får offshore med fast kostnaden för offshore vindkraft i Europa fundament statligt stöd på 40 miljoner euro 130 – 160 €/MWh. Japan kommer att ha under år 2013. Totalt är det statliga stödet en imatningstariff på ungefär 200 €/MWh för offshore vindkraft i Japan under ett år för offshore. (2013) 170 miljoner euro. Detta kan jämföDet förefaller mycket osannolikt att offras med Finlands demo offshore projekt som shore vindkraften kommer att ta fart i Finkommer att få ett statligt tilläggsstöd som en land med en stödsumma på 20 miljoner euro klumpsumma på 20 miljoner euro. Japan och en inmatningstariff på 83,5 €/MWh. har som målsättning att ha 25 GW offshore Igen en gång missar vi en stor möjlighet, vår vindkraft 2050 varav 2/3 är flytande. offshore potential är en av de största i hela världen. Att utnyttja denna potential kunde Jämförelse mellan vi skapa en industri, klass 2 offshore i kalla Japan och Finland klimat med isförhållanden, som skulle ge arI både Japan och Finland står vindkrafbetsplatser, välfärd samt bättre handelsbalans ten för en mycket liten del av elprodukmed exportmöjligheter och minskad import. tionen trots mycket bra vindförhållanden. Vindbranshens lobbningsorganisatioVindförhållandena i Finland och Japan är ner i Finland bör aktivera sig i denna fråga mycket lika, medelvindhastigheter på 7,5förrän det igen en gång är för sent.

Utvecklingsprojekt i offshore

13


Kristian Blomqvist Forsknings- och utvecklingsledare, Novia

Projektrapport – Medvind Medvind projektet startades som ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring vindkraft i Österbotten med huvudmålsättningen att kartlägga och främja vindkraftsrelaterade frågor i regionen. Yrkeshögskolan Novia har fungerat som projektägare och samarbetet har skett inom ramarna för Vasa energiinstitut med Vasa yrkeshögskola och Vasa universitet som delgenomförare av projektet.

P

rojektets kanske främsta uppgift var som gjordes 2012 omfattar 27 olika frågeatt aktivt ta del av informationsställningar gällande vindkraft och handlar spridning gällande vindkraft och utöom allt från miljöaspekter till affärsmodeller. ver det undersöka vilka behov och möjligheGenom att förverkliga enkäten elektroniskt ter som finns relaterade till vindkraften. För så var det möjligt att få ihop ett stort svarsandetta ändamål har en webbportal på tre språk tal med spridning över så gott som hela Finskapats för att fungera som samlingspunkt land där totala antalet svarande var sammanför alla som är intresserade av vindkraft och lagt ca 3500 deltagare. som en egen kanal till allmänheten har en De preliminära resultaten finns dokublogg använts. Ett av syftena med portalen är menterade i rapportform och de kommer också att det ska lyfta fram Österbotten med också att användas och publiceras på flerden energi- och vindkraftskompetens som vi talet andra ställen i mån av möjlighet. För har i regionen. Arbetet med att upprätthåländamålet att undersöka allmänhetens inla och vidareutveckla portalen kommer att ställning till speciellt andelslagsmodellen för fortgå och det är fortsättningsvis möjligt för vindkraft så innehöll även undersökningen alla intresserade parter att kommentera och en egen del gällande affärsmodeller. Utöver bidra med innehåll. Av de undersökningar denna stora undersökning som bestod av som genomförts väldigt positiva inom projektet svar så togs även så har ett av del- Att lyfta fram Österbotten med den tillfället i akt att projekten gått göra en mindre energi- och vindkraftskompetens lokal undersökut på att undersöka olika afning i Sundom som vi har i regionen. färsmodeller för före det att vindkraft och Mervento reste för detta ändamål har en egen rapport tasin första vindturbin. Undersökningen gjorgits fram. Som en del av en större åsiktskartdes på en radie av ca 2 km runt den planeläggning har även allmänhetens åsikter, attirade turbinen till 480 hushåll och resultaten tyder och behov kartlagts. Undersökningen finns publicerade i en rapport. Målsättning-

Alla resultat från projektet samt övrig vindkraftsinfo hittas på www.vindkraft.fi

Global Wind day 2012 tillsammans med Mervento och Vindkraftföreningen i Sundom, 15 juni.

14

vindögat 2-2013


en med denna undersökning är att följa upp åsikterna hos de närmaste grannarna både före och efter byggandet för att se om deras uppfattningar av vindkraften ändrat. Resultaten före är positiva och i någon mån överraskande och därför kommer det att bli intressant att försöka följa upp undersökningen inom ett par år. I projektet har det även ingått en allmän utredning av vindkraftens miljöpåverkan och informationen sammanställdes i en egen rapport tillsammans med en utredning av gränserna mellan centraliserad och decentraliserad energiproduktion. I rapporten ingår även en granskning av lovprocessen och den lagstiftning som hör till denna samt en uppskattning av en lämplig tidsplan för förverkligandet av de undersökningar som ofta krävs vid en miljökonsekvensbedömning. Den miljöpåverkan som granskats omfattar såväl byggnads- som driftskeden för vindkraft och utredningar har gjorts gällande påverkan av bl.a. människor, fågeloch djurliv, natur, landskap, kulturmiljö och markanvändning. Allt det material som tagits fram inom projektet och mycket mera finns offentligt framlagt på vindkraftsportalen där alla intresserade har möjlighet att ta del av informationen som finns i såväl text som videoformat. Projektets målsättning har varit att utveckla innovations- och utbildningsområdena för vindkraft och som ett direkt resultat så har flertalet andra och mera fördjupade och tekniska utvecklingsprojekt startats upp. Målsättningen att stöda regionens konkurrenskraft och ge arbetsplatser är ett ständigt pågående arbete och speciellt för vindkraftssektorn så hoppas vi att det framtagna materialet skall kunna ha en positiv inverkan. Det samma gäller även då det kommer till de nationella målsättningarna för vindkraft där vi även hoppas att vi kunnat bidra med att bättre få med allmänheten för att börja bygga upp ett stöd för vindkraften genom objektiv rapportering. Genom vårt arbete så hoppas vi att vi kan bidra till att skapa en bättre etableringsgrund för vindkraften vilket vi tror att utvecklar regionen och skapar nya möjligheter och förutsättningar. Samtidigt så hoppas vi också kunna bidra med att göra Österbotten mera känd för det energikunnande som finns i regionen för speciellt vindkraftsbranschen. Som ett resultat av projektet så har samarbetet mellan högskolorna och företagen ökat rätt markant och de styrgruppsmöten som hållits under projekttiden har fungerat som ett ypperligt forum för detta ändamål.

vindögat 2-2013

Trefaldig satsning på forskning För att stå sig i den globala konkurrensen har bolagen som ingår i Vasaregionens energikluster nästan trefaldigat sina investeringar i forskning och utvecklingsarbete under de senaste fem åren. Den totala FoU-budgeten för de ca 140 företagen var ungefär 63 milj euro år 2005 och hade år 2011 stigit till 149 milj euro. En tiondel av klustrets personal, drygt 1.000 personer av 10.000 anställda, ägnar sig åt forskning och utveckling. T&T

Global marknadsöversikt GWEC (Global Wind Energy Council) i Bryssel rapporterar i sin marknadsuppföljning att den globala installerade kapaciteten nu är 282.500 GW, en ökning på 19 %. Man räknar med en moderat sänkning under 2013 med påföljande återhämtning 2014. Den rekordartade uppgången i Europa under 2012 upprepas sannolikt inte pga osäker politik i många länder. En ambitiös fastslagning av målsättningen för 2030 skulle radikalt avhjälpa osäkerheten och skapa sysselsättning och export för Europas världsledande vindkraftindustri.

President Niinistö i Danmark Niinistö besökte Danmark i april för att bekanta sig med hur Danmark och Finland kunde stimulera varandra till toppar inom miljöteknologi. De danska trumfarna är brandning och ambitiös miljöpolitik. Det lilla Danmark har lyckats utmärka sig till en stormakt inom ny grön ekonomi, cleantech och greentech, dvs allsköns miljöteknologi. Niinistö ville under sitt besök presentera finsk cleantech för danskarna. Danmark exporterar cleantech för 12 mrd euro. Finlands hela cleantech omsättning är nära 20 miljarder euro uppskattar Arbets- och Näringsministeriet. Antalet företag inom det danska cleantech industrin är ett par tusen om vi räknar med alla kommunala vattenverk. Danmark stöder cleantech nära tre gånger så mycket som Finland gör. HS

Nytt superbatteri tämjer vindkraften Snart kan det bli billigare att lagra energi från vind och sol i stora batterier. Tyska forskare har lanserat ett redox flow-batteri med en systemeffekt på 25 kW. Batterier som kan lagra upp till två MWh från vindkraftverk är redan på väg. Forskarna vid Fraunhofer Institute för miljö- och energiteknik i Oberhausen betecknar batteriet som ett teknologiskt genombrott. Prototypen är tio gånger effektivare än tidigare batterier av samma typ men bara åtta gånger större. Enligt tyskarna har redox flow goda förutsättningar att bli ekonomiskt intressant för lagring av energi. T&T

Havsbaserad vindkraft gjorde rekord Havsbasared vindkraft i EU gjorde nytt rekord 2012. Totalt installerades 1165 MW som är 33% mer än året tidigare. Antalet turbiner som installerades var 293 vilket ger en medeleffekt på 4 MW. Investeringen under 2012 var ca 4 miljarder euro som motsvarar 3,4 M€/ MW. Mest havsbaserad vindkraft finns i Storbrittanien (60%) följt av Danmark (18%), Belgien (8%) och Tyskland (6%). EWEA

Fakta om vindkraft Svenskt VindkraftTekniskt Centrum (Chalmers Tekniska Högskola) har utkommit med en rapport, Fakta om vindkraft, som sammanställer information om vindkraft på många olika områden. http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2012/11/swptc-fakta-om-vindkraft.pdf Svensk Vindkrafts Tekniskt Centrum

15


Samgång mellan vindkraft och radarsystem kräver snar lösning Anpassningen av vindkraft och försvarets övervakningssystem har blivit en utmaning på vissa områden, som tex i Brahestadstrakten. Tiotals vindkraftprojekt väntar på att läget ska lösa sig. En lag om hur radarsystem och vindkraft ska anpassas är nödvändig. STY vill i sammanhanget tacka arbets- och näringsministeriet, försvarsmakten, försvarsministeriet och finansministeriet för samarbetet som drivits i god sämja. STY:s verksamhetschef Anni Mikkonen säger nöjt att en del ärenden ännu är öppna men litar på att också de får sin lösning i samma goda anda. Det är fint att de olika myndigheterna kunnat dra åt samma håll och angående de väntande projekten kommer man snart till nästa steg i de utdragna tillståndsprocesserna. När radarfrågorna blir lösta röjs ett hinder ur vägen för de väldiga investeringsplanerna. Projektbeloppen motsvarar tillsammans fem gånger Brahestadstraktens kommuners sammanlagda årsbudget. Det är fråga om stora saker och viktigt att radarfrågorna fås lösta med områdesövervakningen tryggad, konstaterar STYs ordförande Jari Suominen. Som deltagande instans i projekteringarna accepterar jag att också vindkraftoperatörerna deltar i tilläggskostnaderna så länge beloppen per vindkraftverk är skäliga och motiveringarna till specificeringarna av desamma är transparenta, fortsätter Suominen. STY 22.3.2013

HELT FÖRNYBAR ELSYSTEM Det är möjligt att bygga ett långsiktigt hållbart elsystem med hjälp av solkraft, biomassa, vindkraft och dagens vattenkraft. Systemet skulle kunna stå klart redan 2030. En ny rapport från Svensk Vindenergi, som preserades i slutet av maj , har inte funnit några tekniska eller ekonomiska hinder för en övergång till en helt förnybar elproduktion. Vad som saknas är politisk vilja. Nyligen ansåg allianspartierna i Sveriges riksdag att möjligheterna för ett förnybart energisystem inte behöver utredas, eftersom ”kärnkraften kommer att svara för en viktig del av den svenska elproduktionen inom överskådlig tid”. Men det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna i Sverige närmar sig slutet av sin livscykel. Även om man politiskt tillåter kärnkraft är det högst osäkert om någon vill investera i kärnkraften i framtiden. Färska siffror från projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. Vindkraft är nu sannolikt det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. Potentialen för förnybar el i Sverige är mycket stor. Enbart de redan tillståndsgivna vindkraftsprojekten skulle kunna producera 30 TWh el, vilket motsvarar ungefär halva kärnkraftproduktionen förra året.

Vindkraft är nu sannolikt det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion Ett förnyat elsystem innebär också utmaningar. Det måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Simuleringar från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) har visat att vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden upp till 30 TWh vindkraft. Nya analyser visar också att vattenkraften under till exempel 2008 reglerades mer från timme till timme än vad som skulle krävas för att klara motsvarande variationer som 55 TWh vindkraft och och solkraft och elförbrukningen tillsammans ger upphov till. Det finns alltså goda förutsättningar för ett elsystem med förnybar energi. Men det krävs genomtänkta satsningar för att det ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Stamnätet behöver rustas upp och förstärkas och handelskapaciteten med våra grannländer bör öka. Det krävs satsningar på ”smarta elnät” som skapar förutsättningar för alla konsumenter att bli mer aktiva på elmarknaden, samtidigt som det ger nya möjligheter att hantera den förnybara elens variationer. Svenska Kraftnät bör få i uppdrag att, i ett första steg, ta fram en handlingsplan för näten som gör det möjligt att klara Svenska riksdagens planeringsram om 30 TWh vindkraft till 2020. Det krävs även fördjupade analyser av hur vi på bästa sätt kan lösa frågor om balanskraft, effektutjämning samt energilagring. Även elcertifikatsystemet måste justeras. Energimyndigheten har tidigare bedömt att det, med dagens ambitionsnivå i systemet, bara kommer att byggas drygt 11 TWh vindkraft till 2020. Den nivån kommer vi sannolikt att nå redan under 2014. Därefter riskerar vi en inbromsning, om inte utbyggnaden tidigareläggs och ambitionsnivån ökar. Regeringen bör samtidigt verka för ett ökat samarbete med andra EU-länder. Genom att andra länder betalar för att få tillgodoräkna sig den relativt billiga förnybara elproduktion som kan ske i Sverige, får svenska elkunder ett lägre elpris utan att behöva betala för den ökade utbyggnaden. Med en kraftfull satsning på förnybar el och fortsatt utbyggnad av elnät kan vi bygga ett långsiktigt hållbart elsystem. Samtidigt skapas marginaler för att stänga åldersstigna reaktorer och en stärkt försörjningstrygghet om ny kärnkraft inte tillkommer. Rapporten kan läsas på; www.vindkraftsbranschen.se

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi Lennart Söder, professor, Elektriska Energisystem, KTH Lars J Nilsson, professor, Miljö- och energisystem, Lunds universitet Jessica Henryson, civ.ing, Westander Klimat och Energi, författare till rapporten

16

vindögat 2-2013


Patrik Holm

Vindkraften 2012 År 2012 installerades globalt nästan 45 GW vindkraft. Detta är en uppgång på 19% jämfört med föregående år. I slutet av 2012 fanns det globalt installerat totalt 282 GW vindkraft. Mest vindkraft installerades i Kina och USA. Kontinenten Europa var tredje störst och hade en tillväxt på 12,6% jämfört med föregående år. Dessa tre stora står för mera än 85% av hela vindkraftsmarknaden, och övriga världen står för endast 15%.

U

nder år 2012 installerades 11,9 GW vindkraft i EU och har nu en total kapacitet på 106 GW. Detta motsvarar 11,4% av den totala elproduktions kapaciteten i EU. I elproduktion står vindkraften för 7% motsvarande 231 TWh under normala vindförhållanden (kapacitetsfaktor 25%). Vindkraften i EU på 106 GW motsvarar 38% av den globala installerade vindkraftskapaciteten. Offshore vindkraftens andel var 2012 10% av den totala installerade vindkraften i EU. Offshore vindkraftens totala kapacitet är nu ca 5% av den totala installerade vindkraftskapaciteten i EU. Offshore vindkraft finns mest inom EU, hela 90%. Näst störst inom offshore är Kina. Vindkraftens andel av elproduktionen i EU är 7%. Danmark har den största andelen vindkraft motsvarande 27% av elproduktionen. Danmark har som målsättningen att höja vindkraftens andel av elproduktionen till 50% redan 2020. Finlands nystart i utbyggnaden av vindkraft år 2012 (under 2011 byggdes ingen vindkraft i Finland) lyfte Finland upp just under 1% då övrig energiproduktion samtidigt minskade.

vindögat 2-2013

Source: GWEC

I slutet av 2012 var installerad vindkraft i Finland 288 MW jämfört med 199 MW i slutet av 2011. Detta ger en kraftig procentuell tillväxt på 45% av den kumulativa kapaciteten. Prognosen för 2013 att vindkraftens tillväxt stannar upp eller kommer att tro-

ligen visa negativa siffror. I Finland fortsätter den procentuellt kraftiga tillväxten men med installerade MW fortfarande på en mycket låg nivå jämfört med andra EU länder.

17


Arbets- och näringsministeriet Pressmeddelande 102/2013 23.5.2013

Lagförslag undanröjer radarhindret för byggande av vindkraft vid Bottenviken De hinder för byggandet av vindkraftverk som befintliga radaranläggningar utgör kan undanröjas inom vissa, särskilt utvalda, områden genom att försvarsmaktens övervakningssystem utvecklas t.ex. med hjälp av en extra radaranläggning. I och med detta kan en fungerande territorialövervakning säkerställas samtidigt som snabb utbyggnad av vindkraften främjas inom områden med särskilt gynnsamma vindförhållanden där många vindkraftsprojekt är aktuella. I detta syfte lämnade regeringen ett lagförslag om kompensationsområden för vindkraft till riksdagen den 23 maj 2013.

L

agförslaget innehåller förslag på ett första kompensationsområde för vindkraft. Vindkraftsområdet vid Bottenviken, som är ett 2 425 kvadratkilometer stort område som inbegriper kommunerna Karlö, Lumijoki, Brahestad, Siikajoki och Pyhäjoki, föreslås vara ett sådant område. Det finns redan långt gångna planer på att bygga drygt 160 vindkraftverk inom området. Majoriteten av dessa saknar försvarsmaktens utlåtande om att kraftverket inte stör deras övervakningssystem. På grund av den olösta radarfrågan står vindkraftsinvesteringar till ett värde av hundratals miljoner euro stilla för tillfället. Efter det att ett kompensationsområde för vindkraft har inrättats är det möjligt att bygga vindkraftverk inom området trots att försvarsmaktens utlåtande saknas eller att ett redan givet utlåtande har varit negativt. De vindkraftsproducenter som bygger vindkraftverk inom vindkraftsområdet vid Bottenviken ska betala en vindkraftsavgift på 50 000 euro för varje turbin vid kraftverket. Avgifterna bildar tillsammans ett kompensationsbelopp, som i fråga om vindkraftsområdet vid Bottenviken uppgår till sammanlagt 18,5 miljoner euro. Om det byggs så många vindkraftverk inom området att kompensationsbelop-

Sommarsegling. Fotograf: Niklas Frände

18

vindögat 2-2013


pet överskrids, returneras den överskjutande delen till vindkraftsproducenterna. Avgifterna är av skattenatur och de betalas till Energimarknadsverket, som också sköter förvaltningen av systemet med inmatningspris för vindkraft. I och med lagen skapas det ett arrangemang som är rimligt och rättvist för alla företag som nu och i framtiden planerar att bygga vindkraftverk inom ett visst område. För att en snabb start ska kunna säkerställas bidrar staten till lösningen av finansieringsfrågan i initialMålsättningen är att öka skedet, så att försvarsvindkraftsproduktio makten kan beställa en extra radaranläggning nen till 6 terawattimmar under sommaren. I (TWh) fram till år 2020 det fallet kan nya vindkraftverk inom området tas i drift från och med den 1 januari 2014. Målet är att lagen ska träda i kraft under sommaren. Finland har för närvarande områden med gynnsamma vindförhållanden där byggandet av vindkraftverk har hindrats särskilt på grund av kraftverkens förmodade störande inverkningar på radaranläggningar. Ett villkor för beviljande av byggnadstillstånd för vindkraftverk är att försvarsmakten gett ett utlåtande om att kraftverket inte stör utförandet av försvarsmaktens lagstadgade uppgifter under normalförhållanden, i störningssituationer eller vid undantagsförhållanden. Ett negativt utlåtande har alltid förhindrat byggandet av vindkraftverk inom området i fråga. Det energipolitiska målet är att snabbt öka användningen av vindkraft. Målsättningen är att öka vindkraftsproduktionen till 6 terawattimmar (TWh) fram till år 2020. Detta innebär att det behöver byggas cirka 700 nya vindkraftverk och 2 500 megawatts kapacitet. Enligt den uppdaterade energi- och klimatstrategin är målet för vindkraftsproduktionen år 2025 cirka 9 TWh. De vindkraftverk som ska byggas inom det föreslagna vindkraftsområdet vid Bottenviken uppskattas kunna producera el motsvarande drygt 1 TWh år 2020.

Ytterligare upplysningar: regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2078 kommendörkapten Kari Salin, Försvarsmakten, tfn 029 9800 (växel) Pressmeddelandet på ANM:s webbplats: http://www.tem.fi/?l=sv&s=2471&89520_m=110495

vindögat 2-2013

Energistödet i år till biobränsle Grunderna för beviljande av behovsprövat energistöd förändras när arbets- och näringsministeriet och närings-, trafikoch miljöcentralerna i sina beslut börjar tillämpa bestämmelserna enligt den nya förordningen om energistöd. Samtidigt höjs den nedre gränsen för de projekt som behandlas vid ministeriet från tre miljoner euro till fem miljoner euro. Behovsprövat energistöd kan beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar för sådana klimat- och miljövänliga investerings- och utredningsprojekt som främjar produktionen eller användningen av förnybar energi, ökar energisparandet eller som effektiviserar energiproduktionen eller användningen av energi eller minskar miljöskadorna av produktionen eller användningen av energi. Syftet med stödet är särskilt att främja ibruktagandet och utsläppande på marknaden av ny energiteknik. Förordningen om energistöd ändrades vid årsskiftet för att bättre motsvara Europeiska kommissionens regler om statligt stöd. Samtidigt förtydligades punkter i den gamla förordningen som har ansetts besvärliga.

Mildrade villkor för vindkraft De nya riktlinjerna mildrar villkoren för berättigande av stöd för vindkraft och biogas. Efter att systemet med inmatningspris trädde i kraft 2011, har vindkraft kunnat stödjas endast om ett projekt inbegriper ny teknik och biogas endast när den utnyttjas i trafiken. Nu slopas kravet på ny teknik och vindkraft kan stödjas från fall till fall, om projekten inte kan antas till systemet med inmatningspris. Utöver användning i trafiken kan småskalig biogas stödjas även i projekt där den används enbart för värmeproduktion. Även villkoren för berättigande av stöd för solel mildras. I år kan också nybyggnadsobjekt stödjas. För sådana projekt har reserverats ett stödbelopp på sammanlagt en miljon euro. Övervakningen och uppföljningen av de projekt som får energistöd intensifieras i år i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig användning av stödpengarna. För i år har reserverats ett stödbelopp på cirka 145 miljoner euro. För investeringar i förnybar energi har reserverats knappt 23 miljoner euro. Energieffektivitetsinvesteringarnas och energibesiktningarnas andel är 15 miljoner euro. År 2012 beviljades sammanlagt cirka 38 miljoner euro i energistöd. ANM Pressnytt 4.4.2013

19


Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv. 6

FI-00330 Helsingfors

Vill du bli medlem eller stödande medlem i Vindkraftföreningen? För 350 € per år är ditt företag med och stöder utvecklingen av förnybar energi. Ditt företags logo kommer med i varje nummer av Vindögat. Som småföretagsmedlem (1 – 3 anställda) betalar du 80 € per år. Som personmedlem betalar du endast 35 € (utomlands 40 €) eller som studerande 15 € per år. Alla medlemmar får tidningen vindögat som utkommer fyra gånger per år. Anmäl ditt intresse till info@vindkraftforeningen.fi eller ring 044 780 5745.

Stödande företagsmedlemmar:

Gustav Tallq vist

Ålands Vindkraft Ab


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.