Issuu on Google+

ISSN 0359-2936

Nr 2 • Maj 2012 • årgång 31

Global Wind Day 15.6 i Vasa, se Evenemang


2

VINDÖGAT 2/2012

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors

tel 0400 445166

W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I

ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 0400 44 51 66 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi

2/2012 MYCKET PÅ GÅNG, MEN HINDER KVARSTÅR ...................................................................... 3 VINDKRAFT FÖRSÖRJER 380 MILJONER MÄNNISKOR ................................................... 3

VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@triventus.com

KALKYLERNA ÖVER GRATIS UTSLÄPPSRÄTTER FÖR PERIODEN 2013 – 2020 ................................................................................................................ 4

Niklas Frände,VASA Yrkeshögskolan Novia 044 780 5745 Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi

RISKERNA I ANSLUTNING TILL FÖRNYBAR ENERGI UTREDS .................................. 4

STYRELSE

VINDKRAFTEN FÅR INTE STUPA PÅ BYRÅKRATI ............................................................... 5

Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa

0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn

0400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi

Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg

040 563 7427 danno@suomi24.fi

Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa

040 673 6747 markus.nyman@merinova.fi

Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni

050 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi

YRKESAKADEMIN VILL UTBILDA VINDKRAFTSMONTÖRER .....................................10

Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm

050 526 3122 allan.blom@multi.fi

HUSUM NEW ENERGY 2012 OCH 3RD WORLD SUMMIT FOR SMALL WIND .............................................................................11

ARBETSGRUPP TILLSATT FÖR ATT FRÄMJA VINDKRAFTEN ...................................... 5 TARASTIS UTREDNING OM FRÄMJANDE AV VINDKRAFTEN ................................... 6 MEST BRÅDSKANDE ÅTGÄRDER .................................................................................................... 6 HÄKÄMIES RESOR ............................................................................................................................... 7 – 8 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 1-2.2012 ................................................................... 8 – 9

AKTUELLT .......................................................................................................................................................12 VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef

MILJÖMINISTERIETS DIREKTIVFÖRSLAG PÅ REMISS ........................................................13 PRODUKTIONSSTATISTIK...........................................................................................................14 – 15 EVENEMANG ...............................................................................................................................................16

LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Annonspriser: 1/1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1-3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 € / 355 SEK

Vindkraftföreningen grundades år 1980. Dess ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Småmöllemässan i Husum i mars drog mycken publik. Foto Niklas Frände Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Arkmedia,Vasa 2012


VINDÖGAT 2/2012

3

MYCKET PÅ GÅNG, MEN HINDER KVARSTÅR Folke Malmgren

Efter mångårigt segslitande lossnade föret för ett par år sedan. En heltäckande vindatlas blev till och ett stödförfarande för förnybar elproduktion fick laga kraft. Ett mål för utbyggnad till 2020 snickrades ihop, överenskommet och nedskrivet istället för gångna tiders önsketänkta uttalanden. Näringsminister Häkämies synes ha tagit stadigt grepp om att föra in Finland i kretsen av hållbar-utveckling-strävande EU-länder. En utredning angående vad som bromsat utvecklingen i Finland har gjorts under Lauri Tarastis ledning och en arbetsgrupp är tillsatt för att reda ut hur hindren ska undanröjas. Projektörerna vädrade morgonluft och idag jobbas det på mera än 3 gånger större installationsvolym än vad den första målsättningen till 2020 motiverar. Stödsystemet, inmatningstariffen, favoriserar dem som kommer snabbt igång. Också ett demo-

stöd för havsbaserad installation har välsignats. Vad väntar vi då på? En mängd myndigheter har vaknat upp och kräver begränsningar, synbarligen inför tanken på alltför okontrollerad utbyggnad. Trafikverket stipulerar minimiavstånd till lands- och järnvägar, försvaret vill freda vida områden kring flygplatser, utredningar angående hur installationer kan påverka radarsignalverksamheten krävs för varje projekt, miljöministeriet utarbetar som bäst en handledning, ett direktiv för vindkraftetablering, som väntas vara klart kring midsommartiden. Där ingår bl.a. ytterst stränga ljudbegränsningar till bosättning, rent av orimliga vid jämförelse med vad som tagits som norm i andra länder. Miljardbelopp står på spel och vissa projekt hamnar i knipa p.g.a. fördröjningarna. Vi får leva i hoppet om att satsningarna ska

kunna genomföras till fromma, inte minst för tillverkande industrins hemmamarknad, med kraftigt ökande sysselsättning och export som följd.

VINDKRAFT FÖRSÖRJER 380 MILJONER MÄNNISKOR MED EL 2011 blev ett nytt rekordår för vindkraften då det globalt sett installerades 41 gigawatt. Över 80 länder producerar nu vindkraft och den globala kapaciteten är uppe i 238 gigawatt – tillräckligt för att försörja 380 miljoner människor med elektricitet, om man räknar med en konsumtion på europeisk nivå, skriver Reve (miljönytt) Kina var, för tredje året i rad, det land som installerade mest vindkraft – 18 gigawatt, vilket tar landets totala kapacitet upp till 63 gigawatt. Kina dubblade sin kapacitet varje år mellan 2005 och 2009, och gick därmed om USA under 2010. Med de anläggningar som nu är under uppbyggnad kommer Kina att ha mer vindkraft installerad 2020 än vad hela världen hade i slutet av 2008. USA installerade 6,8 gigawatt vindkraft under 2011, vilket ger landet en total kapacitet på 47 gigawatt, tillräckligt för att försörja över tio miljoner hushåll. Inom EU installerades 9,6 gigawatt 2011, vilket ger Europa en total kapacitet på 100 gigawatt.

Sedan 2000 har Europa ökat vindkraftskapaciteten med 84 gigawatt, samtidigt som kol- och kärnkraftskapaciteten har minskat med 10 respektive 14 gigawatt.

Klipp ur Ny Teknik 24.4 ”Vi måste gå mot ett hållbart, helt förnybart energisystem. I det perspektivet är kärnkraften nog en parentes”!, säger Fortums nytillträdde FoU-chef Göran Hult.


4

VINDÖGAT 2/2012

KALKYLERNA ÖVER GRATIS UTSLÄPPSRÄTTER FÖR PERIODEN 2013 – 2020 ANM, press 29.2.2012 Arbets- och näringsministeriet fattade den 29 februari 2012 beslut om det preliminära antal utsläppsrätter som perioden 2013– 2020 ska tilldelas finländska anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Beslutet och de anläggningsspecifika kalkylerna över utsläppsrätter skickades samtidigt för granskning till Europeiska kommissionen. De sektorer som omfattas av handeln med utsläppsrätter i EU, dvs. den handlande sektorn, har efter 2012 inte längre något nationellt mål för minskning av utsläpp. De mål för minskning av utsläppen av växthusgaser som EU uppställt innebär en minskning av utsläppen med 21 procent fram till år 2020 från 2005 års nivå inom den handlande sektorn. De anläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter svarar i Finland för ca hälften och i hela EU för 45 procent av växthusgasutsläppen. Närmare 500 anläggningar i Finland kommer att få gratis utsläppsrätter under perioden 2013–2020. Det sammanlagda antalet utsläppsrätter som kommer att tilldelas gratis till anläggningarna motsvarar i genomsnitt

22,5 miljoner ton koldioxid per år. Av denna mängd svarar utsläppsrätterna för fjärrvärmeproduktion för cirka 6 miljoner ton, utsläppsrätterna för järn- och stålindustrin för cirka 6 miljoner ton och utsläppsrätterna för massa- och pappersindustrin för cirka 5 miljoner ton per år. Det slutliga antalet gratis utsläppsrätter per anläggning kommer dock att minska något från det preliminära antalet när kommissionen räknar fram en korrigeringsfaktor för vart och ett av åren. Grunderna för tilldelningen av gratis utsläppsrätter för perioden 2013–2020 finns angivna i direktivet om utsläppsrätter och i de harmoniserade regler för tilldelning av gratis utsläppsrätter som kommissionen utfärdat med stöd av direktivet. Den energiintensiva industri som verkar på en konkurrensutsatt internationell marknad får alla sina utsläppsrätter gratis enligt de riktmärken som fastställs på EU-nivå. Fjärrvärmeproduktionen och andra former av industrin får drygt hälften av de utsläppsrätter som beräknats enligt EU:s riktmärken gratis. Antalet gratis utsläppsrätter minskar för varje år. Gratis utsläppsrätter tilldelas

inte längre till elproduktionen med undantag för el som produceras av avfallsgaser inom industrin. Drygt hälften av utsläppsrätterna auktioneras ut. Kommissionen granskar det preliminära antalet anläggningsspecifika utsläppsrätter i fråga om varje medlemsstat. Efter detta räknar kommissionen fram en korrigeringsfaktor för vart och ett av åren. Faktorn tillämpas i hela EU och används för avpassning av det preliminära antalet anläggningsspecifika utsläppsrätter efter den totala kvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis. Arbets- och näringsministeriet kommer att fatta beslut om det slutliga antalet utsläppsrätter per anläggning för perioden 2013–2020 efter det att kommissionen har godkänt ministeriets kalkyler över utsläppsrätter och fastställt en korrigeringsfaktor för vart och ett av åren. Arbets- och näringsministeriets beslut om det preliminära antalet utsläppsrätter per anläggning för perioden 2013–2020 för anläggningar som är belägna i Finland återfinns (på finska) på ministeriets webbplats på adressen: www.tem.fi

RISKERNA I ANSLUTNING TILL FÖRNYBAR ENERGI UTREDS ANM, press, 2.4.2012 Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet informerar. Den miljöpåverkan och eventuella risker som uppstår av att förnybar energi produceras och används kommer att bedömas med utgångspunkt i den forskning som gjorts. Föremål för bedömningen är skogsflis, vindkraft, biobränslen i trafiken, vattenkraft, biogas, åkerbiomassa, pellet, värmepumpar, återvinningsbränslen och solvärme- och elsystem. Miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet låter göra utredningen, som ska slutföras inom loppet av år 2013. EU:s klimat- och energipolitiska mål förutsätter en ökad användning av förnybar energi. I den nationella handlingsplanen för

förnybar energi föreslås det att Finland ska öka andelen förnybar energi från 28 till 38 procent av slutförbrukningen av energi före år 2020, detta i enlighet med förpliktelserna i direktivet om förnybar energi. I utredningen granskas den miljöpåverkan som de förnybara energikällorna under hela livscykeln har på bl.a. klimatförändringen, försurningen, övergödningen, vattenförbrukningen, den biologiska mångfalden, markanvändningen, partikelbildningen, användningen av icke-förnybara naturresurser och ozonuttunningen. Andra konsekvenser som undersöks är bl.a. buller, lukt, landskapspåverkan, estetiska olägenheter, hälsopåverkan och konsekvenser när det gäller nyttjande av naturen för rekreation. I utredningen kommer också de förnybara energiformerna att jämföras med de icke-

förnybara, och tack vare det kan eventuella olägenheter i anslutning till förnybara och icke-förnybara energikällor jämföras sinsemellan. I utredningen läggs det dessutom fram förslag på åtgärder för att minska miljökonsekvenserna och miljöriskerna, och det kartläggs vilka forsknings- och uppföljningsbehov som finns. Målet med arbetet är att stödja ett hållbart genomförande av den nationella handlingsplanen för förnybar energi. De miljöolägenheter och miljörisker som produktionen och användningen av förnybar energi eventuellt medför kan undvikas när de identifieras i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt kan också de energipolitiska målen samordnas med andra natur- och miljövårdsmål. Till projektets huvudfinansiärer hör miljöministeriet, jord- och skogsbruksminis-


VINDÖGAT 2/2012

teriet och arbets- och näringsministeriet. Ministerierna finansierar forskningen med sammanlagt 120 000 euro åren 2012–2013. Utredningen genomförs av Skogsforsk-

5

ningsinstitutet, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och Teknologiska forskningscentralen VTT under samordning av Finlands miljöcentral.

Forskningsinrättningarnas självfinansiering uppgår till sammanlagt 120 000 euro.

VINDKRAFTEN FÅR INTE STUPA PÅ BYRÅKRATI ANM, Häkämies 13.04.2012 Enligt branschens uppskattning stockar sig för närvarande vindkraftsprojekt på grund av administrativa hinder i megawatt räknat redan i lika stor utsträckning som vårt mål för vindkraftens totalvolym för 2020, bedömer näringsminister Jyri Häkämies, när han den 13 april 2012 tar emot minister Lauri Tarastis utredning om att sätta fart på vindkraftsbyggandet. ”Jag är dock övertygad om att man snabbt kan förbättra läget med hjälp av Tarastis förslag. Nu måste man snabbt göra verklighet av de goda föresatserna. Det behövs en politisk ambition för vindkraft och samarbetsanda mellan ministerier. Tarastis program kräver ändringar av fem lagar och dessutom behöver olika ministeriers anvisningar och branschens praxis ändras, betonade Häkämies. Ur näringsministerns perspektiv är det viktigt att snabbt bygga ny vindraft för att fullgöra Finlands förpliktelse att öka andelen förnybar energi, men också därför att vindkraftsbyggandet på 2 500 megawatt enligt målet i sig innebär investeringar på 3,5– 4,5 miljarder euro. Detta innebär indirekt en sysselsättningseffekt på så många som 25 000 årsverken, en

uppskattad exportpotential av miljardklass i och med den ökade kunskapsbasen och trovärdigheten i vindkraftsklustret, en cirka 300 miljoner euro mindre importräkning för energi, ökad självförsörjningsgrad för el samt utsläppsfri el motsvarande 1,5–2 kärnkraftsanläggningar,” påpekade Häkämies. ”Det handlar alltså inte om småsaker i vår energi- och näringspolitik. Å andra sidan borde det inte ens vara särskilt svårt att uppnå Finlands mål i fråga om vindkraft. Till exempel i Sverige har man redan nu byggt nästan den kapacitet som vi eftersträvar och vårt västra grannlands mål för 2020 är fem gånger så stort som vårt. Av Tarastis förslag gäller merparten miljöministeriets, kommunikationsministeriets och försvarsministeriets ansvarsområden. Arbets- och näringsministeriet är berett att samordna undanröjandet av hinder för vindkraft genom att tillsätta en för ministerierna gemensam arbetsgrupp dit man även kallar företrädare för de centrala intressegrupperna,” konstaterade Häkämies. ”Jag hoppas att vindkraften inte blir någon tvistefråga med oppositionen heller, utan att vi ska se detta som ett gemensamt projekt. Därför blev riksdagens ekonomiut-

skott och miljöutskott inbjudna till seminariet där utredningen offentliggjordes i morse och vi hoppas att det öppna samarbetet fortsätter,” vädjade Häkämies. Häkämies lovar att arbets- och näringsministeriet under höstsessionen lämnar en översikt om genomförande av Tarastis rapport och läget för vindkraft i Finland till riksdagens ekonomiutskott och miljöutskott.

SLC:Viktigt med lokal acceptans, fnb-hbl 13.4 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC välkomnar Tarastis tankar kring lokal acceptans. Hans förslag motsvarar enligt SLC i hög grad tankesättet i det modellavtal som SLC har tagit fram som hjälp för sina medlemmar när de förhandlar om vindkraftsetableringar, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback. – Om man utgår ifrån att markägarna inom vindupptagningsområdet får ersättning främjar det betydligt den lokala acceptansen, säger han i ett pressmeddelande. SLC ställer sig positiv till vindkraften och anser att vindkraft som förvaltas rätt ger ekonomiska möjligheter även för landsbygden och lokalsamhället.

ARBETSGRUPP TILLSATT FÖR ATT FRÄMJA VINDKRAFTEN ANM press, 7.5.2012 Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 7 maj 2012 en arbetsgrupp för att främja vindkraften. I sitt arbete drar arbetsgruppen nytta av minister Lauri Tarastis utredning, som publicerades den 13 april 2012, och utredningens utvecklingsförslag om att sätta fart på vindkraftsbyggandet. Arbetsgruppens mandatperiod varar till utgången av 2013. Arbetsgruppen har till uppgift att lägga fram förslag med hjälp av vilka man un-

danröjer hinder för vindkraftsbyggande och samtidigt samordnar målen för att främja vindkraft med andra mål och uppgifter inom olika ministeriers förvaltningsområden. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen. Även miljöministerns, bostadsoch kommunikationsministerns, trafikministerns och försvarsministerns specialmedarbetare är medlemmar i arbetsgruppen.

Dessutom finns i gruppen representation för de ministerier som är centrala med tanke på vindkraftsbyggandet samt medlemmar från Finsk Energiindustri rf, Finska vindkraftföreningen (STY), MTK och Finlands naturskyddsförbund. I rollen som planläggare finns representation för Kommunförbundet och landskapsförbunden. Arbetsgruppens sekreterare är överinspektör Annukka Saari från arbets- och näringsministeriet.


6

VINDÖGAT 2/2012

TARASTIS UTREDNING OM FRÄMJANDE AV VINDKRAFTEN ANM, press 13.4.2012 − Finland är ett u-land i fråga om vindkraftsbyggande. För att råda bot på situationen ska främjandet av vindkraften flyttas upp till den politiska nivån eftersom myndigheterna på expertnivå koncentrerar sig endast på sin egen sektor och vindkraften som en ren energiform inte ges den betydelse som den förtjänar, konstaterade minister Lauri Tarasti, som överlämnade sin utredning om främjandet av vindkraften till näringsminister Jyri Häkämies vid ett seminarium som hölls i riksdagen den 13 april 2012. − Lönsamheten hos vindkraftsbyggandet har tryggats i och med att inmatningspriset infördes förra året, men de administrativa hindren kvarstår. Den myndighetsprocess som krävs för byggandet är lång och invecklad. Knappast blir någon annan form av byggandet utredd lika grundligt som vindkraftsbyggandet, konstaterar Tarasti när han beskriver nuläget. − En del av byggnadshindren är nödvändiga och byggandet bör vara noggrant planerat. En avsevärd del av hindren är dock i deras nuvarande form inte motiverade. Till denna slutsats kommer man redan när man jämför läget i Finland (130 byggda vindkraftverk) med situationen i de mer tätbebyggda grannländerna. I Sverige finns det 1 655 och i Tyskland 21 607 vindkraftverk. I Danmark, vars areal är åtta gånger mindre än Finlands,

finns det 5 500 vindkraftverk som producerar 9,4 procent av den el som landet förbrukar. I sin rapport föreslår Tarasti 16 åtgärder inom olika myndigheters verksamhetsområden för att sätta fart på vindkraftsbyggandet genom undanröjning av administrativa hinder. De viktigaste bland dessa är: Planläggning. Det MKB-förfarande som krävs för byggandet av vindkraft ska kopplas till vindkraftsgeneralplanen. Klarhet ska skapas i byggandet av vindkraft på basis av generalplanen i förhållande till bestämmelserna om landskapsplanen. En utredning om vilka ändringar som byggandet av vindkraft på kust- och havsområdena föranleder i försvarets radarsystem ska göras och ett kompensationssystem ska skapas som utgår från att de som bygger vindkraft ska delta i finansieringen av behövliga ändringar. Fastställandet av principerna för flyghindertillstånd ska överföras till kommunikationsministeriet vars mål är att underlätta byggandet av vindkraftverk i närheten av flygplatser. Lokal acceptans av vindkraften. De fastighetsskatteinkomster som kommunerna får från vindkraftverken ska ökas. Finska vindkraftföreningen och Energiindustrin uppmanas att utfärda en rekommendation för vindkraftsbyggare om att en ersättning för nyttjanderätt ska betalas till samtliga markä-

gare vars ägor är belägna inom ett avstånd på cirka 500 meter från vindkraftverket. Byggnadslov. Byggnadslovet föreslås bli förenat med möjlighet att utfärda nödvändiga föreskrifter om begränsning av bullret från vindkraftverket exempelvis under den livligaste semestersäsongen mellan midsommarafton och den 10 augusti samt om frostskyddet för vindkraftverk och om metoderna att jaga bort fåglar och fladdermöss i syfte att minska kollisionsrisken. Syftet med ändringarna är att göra det möjligt att bevilja byggnadslov för en del av de projekt som i nuläget inte får något tillstånd eftersom det saknas möjlighet att reglera verksamheten under driften. Vindkraftverk i den bebyggda miljön. Vindkraft ska genom ett undantagslov kunna byggas på planlagda och bebyggda industri-, hamn- och gruvområden. Minimiavståndet mellan ett vindkraftverk och en landsväg eller järnväg ska minskas. Det befintliga bakgrundsbullret ska alltid beaktas vid bedömningen av hur störande ljudet från ett vindkraftverk är. Övriga förslag. Det ska vara möjligt att hos högsta förvaltningsdomstolen anföra fortsatta besvär över ett miljötillstånd som beviljats ett vindkraftverk endast om besvärstillstånd beviljats. Det ska tillsättas en uppföljningsgrupp för främjandet av vindkraften.

MEST BRÅDSKANDE ÅTGÄRDER STY, press, 13.4.2012 Vindkraftbranschen är för det mesta tillfreds med Tarastis förslag till stimulering av vindkraftbyggandet i Finland. En del av förslagen anses dock vara synnerligen brådskande för att rädda redan påbörjade investeringar. Om inte dessa förslag genomförs är det risk för att redan pågående projekt förblir ofullbordade eller kraftigt beskurna, säger STY:s ordförande, vd för Tuuliwatti Oy, Jari Suominen. Efter att projekt påbörjats har en del myndigheters uppställda begränsningar hindrat genomförandena. Det är fråga om projekt värda miljarder euro. Bland de mest brådskande förslagen nämner STY trafikverkets rekommendationer angående förändrade avståndsbegränsningar till landsvägar och järnvägar samt villkoren för beviljandet av flyghin-

dertillstånd och försvarets nyvärdering av övervakningssystemen. Även ifråga om miljöministeriets direktivförslag angående ljudgränser önskas justeringar. Ljuddirektiven berör över en tredje del av pågående projekt. De mest brådskande lagförändringarna gäller hopkopplandet av generalpanen för vindkraft och miljökonsekvensbedömningen MKB, samt behandlingen av bygglov enligt generalplanen, som inte ännu vunnit laga kaft. En lagändring skulle göra det möjligt att besvären i fortsättningen kunde behandlas samtidigt i förvaltningsrätten. Det skulle avsevärt förkorta tiden för bygglovsansökningar, säger STY:s verksamhetsledare Anni Mikkonen. Det är av avsevärd vikt att Tarasti ivrar för undantags-

lov på områden som bebyggts av industri, hamn- och gruvanläggningar. Mikkonen är också övertygad om att förslagen ökar vindkraftens acceptans. Speciellt förslaget till ändrad beskattning av vindkraft, vilket skulle öka kommunernas intäkter och sålunda ge konkret nytta på det lokala planet, kommer enligt henne att inverka på lokalinvånarnas uppfattning om vindkraft. Enligt STY är förslaget, om grundandet av en för flera ministerier gemensam arbetsgrupp, viktigt för fortsatt vindkraftetablering. Arbetsgruppen skulle framdeles göra förslag till korrigering av olägenheter. Föreningen önskar att man genom arbetsgruppen kan förena olika administrativa och intressegruppers målsättningar och skapa en ny kultur för branschens direktivutveckling.


VINDÖGAT 2/2012

7

HÄKÄMIES RESOR ANM-bulletiner

Danmark Näringsminister Jyri Häkämies deltar 1920.4 i EU:s inofficiella ministermöte i Horsen i Danmark. Före det besöker han EWEA2012 mässan i Köpenhamn, där 500 utställare, däribland även finländska, och besökare kan träffas. Vid ett tillfälle som arrangeras av Cleantech Finland, Finpro och Finlands ambassad berättar Häkämies om hur Finland stimulerar vindkraftetableringen genom att lösa upp administrativa hinder. Häkämies berättar även om finsk sakkunnighet inom vindkraft, där Moventas, Switch, Wärtsilä och Mervento även är internationella föregångare. Moventas är en av världens största kuggväxeltillverkare för vindkraftverk, Switch gör permanentmagnetgeneratorer och effektomvandlare för vindkraftverk, Wärtsilä erbjuder motorer och anläggningar för energibranschen samt servicepaket för anläggningars hela livscykel och Mervento tillverkar direktdrivna vindkraftturbiner i magawattklass för kust- och havsbruk. Regeringen stöder branschens forsknings- och utvecklingsprojekt genom att i rambesluten för 2013-2016, som gjordes för några veckor sedan, anvisa 20 milj euro för en demonstrationsinstallation att byggas i havet 2015. Målsättingen är att erbjuda en hemmamarknadsreferens som kan ge prov på förmågan att klara nordligt klimat och drivispåfrestningar. Energiministrarna diskuterar energieffektivitet och ”energivägkartan” till 2050. Orförandelandet Danmark berättar om hur underhandlingarna om energieffektivitetsdirektivet fortgår. Justeringar i direktivet har gett deltagarländerna rörelsefrihet. Direktivet är dock ännu på hälft och omfattar några för Finland problematiska omständigheter, såsom avsaknaden av de före 2009 gjorda energieffektivitetåtgärderna och kravet på direkta kopplingen av energiinbesparingsåtgärderna till politiken. Direktivförslaget behandlas som bäst i Europaparlamentet. Energivägkartan 2050 erbjuder olika skenarion för övergång till det kolfattiga energisystem, som ska föra EU till den överenskomna 80-95 % utsläppningsminskningen till 2050.

London Näringsminister Jyri Häkämies deltar 2526.4 i Clean Energy Ministerial –mötet, som arrangeras i London. Där deltar repre-

setanter för över 20 nationer. Med är förutom EU-kommissinen och de centrala EUländerna bl.a. USA, Rysslad, Kina, Japan, Brasilien och Indien. Deltagarländerna förbrukar 80 % av världens energi, deras andel av världens bnp är 70 % och över 90 % av världens investeringar i ren energi. Mistermötena för ren energi (CEM) startade år 2010 i Washington. Där offentliggjordes 11 internationella projekthelheter, vars utveckling synas i Landon. Projekten berör bioenergi, sol- och vindenergi, vattenkraft, koldioxidlagring, industrins och byggnaders energieffetivitet, intelligenta elnät, elbilar, centraler för ren energi, solenergi och LED, energisnåla apparater samt kvinnors roll för främjandet av ren energi. – I ministermötena för ren energi kan deltagarländerna välja de initiativ som passar bäst för egna målsättningar och värderingar. För oss gäller det speciellt samproduktion av el och värme, elbilar samt energieffektivitet, konstaterar minister Häkämies. – Energieffetiviteten ligger i kärnan för all ren energiteknologi. Den är central såväl i vattenhushållningen, i logistiken, i industriella processer och även i avfallshanteringen. – Finland är bland de ledande cleantechländerna och vi är villiga att dela med oss av erfarenheter och kunnande med andra gällande forskning, produktutveckling, innovationer och naturligtvis även miljöaffärsverksamhet, berättar Häkämies. I mötets gemensamma del hör ministrarna den internationella energiorghanisationen IEA:s analys av hur bruket av ren energi främjas i olika länder, trenderna för hur ren energi finansieras och generalsekreterare Ban-Ki-Moons presentation av FN.s initiativ Hållbar-energi-åt-alla (SE4All). I mötets runda-bordet diskussioner deltar minister Häkämies i delar som gäller energieffektivitetsprogram i industriell skala och finansiering av energieffektivitet. Inom CEM:s initiativ till Industrins- och byggnaders energieffektivitet, drar Finland arbetsgruppen för samproduktion av el och värme och effektiv fjärrvärme och fjärrkylning. Från Finland deltar även Helsingfors Energi och Fortum. Programmet (EVE) som Tekes startade 2011 gällande system för elbilar är medtaget i CEM:s initiativ för elbilar. Det femåriga programmets målsättning är att främja utvecklingen av finska företag för elfordon och arbetsmaskiner att nå en tiofaldig nivå, dvs. ca 2 miljarder euro år 2020.

Berlin Näringsminister Häkämies deltar 14.5.2012 i det ministermöte för Östersjöområdets energisamarbete som arrangeras i Berlin. Mötets huvudteman är utvecklandet av säkrad energitillgång i Östersjöområdet, ökat bruk av förnybara energikällor och energieffektivitet. Föregående BASREC ministermöte hölls i Köpenhamn 2009. I Berlin får ministrarna en lägesrapport över hur de då konkretiserade samarbetsproekten har utfallit. Sådana projekt var utvärdering av Östersjöns vindförhållanden, transport och lagring av koldioxid, investeringar i effektivering av gatu- och utomhusbelysning, energipolitiska strategiska alternativ inom Östersjöområdet under tiden efter Kyoto samt grundandet av ett roterande skolningsprogram för energiplanering inom Östersjöområdet. Till nya samarbetsprojekt kommer Finland att föreslå aktiviteter som gäller biomassa, samproduktion av el och värme samt fjärrvärme. Inom det området finns mycket att göra speciellt i nordöstra Ryssland, men också i andra länder. Ett annat samarbetsområde är energieffektivitet. BASREC (Baltic Sea Region Energy Cooperation) är ett samarbetsorgan som är grundat av Östersjöländernas energiministrar 1999. Medlemmar är de nordiska länderna, baltiska länderna, Ryssland, Tyskland, Polen och Europeiska kommissionen. Nätverkets ordförandeskap övergår i juli från Tyskland till Ryssland. Finland får ordförandeskapet i juli 2013.

Vasa Satsning på förnybar energi är den bästa tillväxtpolitiken − Satsningen på förnybar energi – bioenergi, vindkraft och solenergi – stöder den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Förnybar energi används också till att förbättra bytesbalansen, då allt dyrare olja, kol och gas ersätts med inhemsk energi. Samtidigt skapas exporterbara Cleantech-lösningar, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies när han talade vid ett framtidsseminarium i Vasa den 21 maj 2012. − Lösningar som är inriktade på lagring av energi och reglerbar energiförbrukning skulle kunna utgöra nya tillväxtområden för >>>


8

>>> Finland. Lagringen och den flexibla användningen av energi har hittills hamnat i skuggan av energiproduktionsteknik, men det kommer säkert att finnas efterfrågan på dem då andelen väderkänslig sol- och vindenergi ökar. Att intelligens integreras i energisystemet innebär en satsning på framtiden, fastslog Häkämies. Enligt Häkämies har man i Finland redan fattat viktiga beslut som uppmuntrar tillväxt: Sänkningen av industrins energiskatt med 100 miljoner euro, ett exportfinansieringspaket om tre miljarder euro i form av krediter och ett tillväxtpaket om 300 miljoner som av-

VINDÖGAT 2/2012

talats vid ramförhandlingarna stöder tillväxten hos industrin och de små och medelstora företagen under svåra förhållanden. − I och med FoU-skatteavdraget ökar den offentliga satsningen på innovation med 150 miljoner euro netto per år jämfört med den föregående regeringsperioden. Tillväxtinsatserna ska på ett genomtänkt sätt riktas till förbättrande av företagens verksamhetsbetingelser och därigenom sysselsättningen. Däremot är de krav på skuldstimulans som de europeiska vänsterpartierna framfört ansvarslösa och fördröjer den finansiella marknadens återhämtning, konstaterade Häkämies.

Arbets- och näringsministeriet håller som bäst på att bereda tillväxtavtal för stora städer. Genom avtalen uppmuntras städerna att ytterligare förstärka sina starka sidor. − Vasaregionen har redan nu Nordens största energiteknikkluster. Framtid på området är utöver energiproduktionstekniken också lagring av överkapacitetsperioder, intelligenta nät och teknik som gör det möjligt för konsumenter att av förnuftsskäl bete sig grönt. Genom tillväxtavtal skulle vi särskilt kunna stödja inriktning av verksamheten mot nya områden av denna typ, säger Häkämies.

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 1-2.2012 Philip Hildén

Osäkra paragrafer i USA I sitt traditionella tal till kongressen i mitten av januari 2012 betonade president Obama i USA att energiförsörjningsläget både beträffande fossila och förnybara energikällor är tryggt. Beroendet av utländsk olja har varit mindre än under något av de 16 föregående åren. De potentiella olje- och gaskällorna utanför kusten har till 75 procent tagits i bruk; i synnerhet väntar man förstärkt aktivitet inom naturgassektorn. Experter tror att under det innevarande årtiondet skapas 600 000 nya arbetsplatser. Obama formulerade dock övergången till en förnyad energiförsörjning. USA har subventionerat oljeindustrin under ett helt århundrade, vilket Obama anser vara tillräckligt. Men Obama krävde av kongressen, att produktionsskatten för förnybara energiformer inte heller i fortsättningen skulle få inkrävas. Denna Production Tax Credit (PTC) är enligt det amerikanska vindkraftsförbundet nyckeln till vindkraftens framgång och tiotusentals arbetsplatser riskeras om skatten börjar debiteras. År 2011 ökade vindkraftskapaciteten i USA med 6,81 GW och ytterligare 8,2 GW är under byggnad. - och i Tyskland där den förnyelsebara energin regleras genom en lag som kallas EEG (Erneuerbare Energien Gesetz). Den lagen har blivit något av en leksak för alla politiker, som tror att just deras förslag

till reform är den som löser alla problem. Om man studerar statistiken ser man, att Tysklands insatser till förmån för vindkraften under år 2011 har varit störst i Europa och på fjärde plats i hela världen. Det verkar osannolikt att bättre resultat hade kunnat nås genom att ytterligare fila på paragraferna.

Tillväxten fortsätter i hela världen I Europa går tillväxten vidare som på räls. Under 2011 byggdes 9 616 MW ny vindkraft med följande länder som tio-i-topp: Tyskland 2086 MW Storbritannien 1293 MW Spanien 1050 MW Italien 950 MW Frankrike 830 MW Sverige 763 MW Rumänien 520 MW Polen 436 MW Portugal 377 MW Grekland 311 MW Utanför Europa finns följande: Kina 18000 MW USA 6810 MW Indien 3079 MW Kanada 1267 MW Med alla små länder medräknade uppgick tillväxten år 2011 till 41236 MW.

Flytande Vestas i Portugal Ett amerikanskt och ett portugisiskt företag har i samarbete byggt ett flytande fundament för en Vestas V 112 på 3 MW, som förankrats på 43 m djup ca 5 km från kusten i Agucadoura i Portugal. Fundamentet, som kallas ”Windfloat”, består av tre vertikala cylindrar av stålplåt och väger ca 2000 ton. Erfarenheter från oljeindustrin har kommit till användning vid planeringen. Avsikten är nu att under 12 månader provköra aggregatet. Projektet kostar omkring 20 miljoner euro och finansieras till stor del av Energias de Portugal.


VINDÖGAT 2/2012

Serviceföretag växer Med den kraftiga tillväxten av vindkraft överallt i världen, speciellt i svåråtkomliga trakter och i havsinstallationer, blir behovet av specialiserade serviceföretag allt större. Ett exempel från Storbritannien är Ricardo, tidigare känt för utveckling av förbränningsmotorer. Ricardo har nu tillsammans med David Brown, känd tillverkare av lantbrukstraktorer och Samsung, koreansk elektronikjätte, grundat ett företag som tar hand om alla tänkbara konstruktions-, monterings- och underhållsproblem inom vindkraftsektorn. Ricardo har verksamhet över hela världen med en personal på ca 6000. Nyligen köpte Clyde Blowers, ägare till David Brown, det finska företaget Moventas, som specialiserat sig på kuggväxlar för vindkraftverk.

Bråk i Tyskland om solenergiinmatningstariffer Den tyska förbundsdagen har den 29.3.2012 fattat beslut om att sänka inmatningstarifferna för solenergi. Orsaken till att justeringar blir nödvändiga är att kostnaderna för solkraftanläggningar sjunkit kraftigt. Inte oväntat har det tyska förbundet för solenergi ( BSW-Solar) reagerat kraftigt och kallar de nya besluten för ”en svart dag för energiförnyelsen”. Man anser att de många ändringarna i EEG (Erneuerbare-EnergienGesetz, Lagen om förnybar energi) syftar till att halvera utbyggnaden av solenergi i Tyskland. ”Detta politiska felslut riskerar Tysklands toppställning inom solkraftteknologin, samtidigt som ett stort antal företag inom branschen blir tvungna att upphöra med sin verksamhet och tiotusentals arbetsplatser går förlorade.” Också förbundet för vindenergi (BWE) har reagerat – för några veckor sedan fattades ett antal nya beslut inom vindenergibranschen, som ansågs garantera en trygg tillväxt för vindenergin. Man tror nu att också vindenergisektorn skall drabbas av samma olyckliga justeringar som solenergin.

Vind i skogen Att bygga vindkraft i skogen har blivit aktuellt i Tyskland först sedan vindkraftverken börjat levereras med nya torn med 125 m höjd. Den tidigare standardhöjden på 105 m var otillräcklig för att nå en tillfredsställande driftsekonomi. Ett bra exempel på effektiv inlandsvindkraft är den grupp på 14 Vestas V90-2 MW turbiner, som företaget Thüga Erneuerbare Energien bygger i Biebersdorf. Thüga har specialiserat sig

9

på denna typ av inlandskraftverk, där man samtidigt erbjuder nödvändiga skogs- och viltvårdsåtgärder. Sammanlagt ansvarar Thüga för ett hundratal vindkraftverk, som man sköter driften för.

Billigare vindturbiner Finansföretaget Bloomberg New Energy Finance har gett ut nya prisuppgifter på vindkraftverk. Medelpriserna för aktuella kraftverkstyper, beställda under senare hälften av år 2011 för leverans under år 2013 uppgick till 910 000 euro/MW. Kinesiska leverantörer har under samma period blivit betydligt effektivare med sin marknadsföring. Nya vindparker i fördelaktiga lägen kan numera leverera kraft för 5 eurocent/kWh. Därmed är vindkraften nu jämställd med kolkraft.

24 MW i ryska Karelen Det ryska företaget Vetroenergeticheskie Sistemy (Vindenergisystem) planerar sammanlagt 8 vindkraftverk på 3 MW på fyra olika platser i Karelska Republiken. De nya kraftverken väntas bli färdiga mellan åren 2014 0ch 2016.

Medborgarvindkraft i Nordfriesland Det välkända företaget Nordex har sedan tidigare levererat 14 vindkraftverk på sammanlagt 23 MW till ett andelslag i Nordfriesland. Ett nytt andelslag med 92 medlemmar har nyligen bildats för ytterligare 8 enheter på sammanlagt ca 20 MW med hemort i Behrendorf. Det är sannolikt att man i samband med nyanskaffningarna kommer att ersätta de äldsta 1 MW aggregaten med nya 2,5 MW enheter.

Areva fortsätter havsutbyggnad i Nordsjön En av de största havsvindparkerna i Nordsjön heter ”Trianel”. Den byggs i närheten av ön Borkum, 60 km norr om de ostfrisiska kusten och skall totalt omfatta 80 stycken 5 MW vindturbiner, varav de första 40 väntas bli klara vid årsskiftet 2012/2013. Då tillstånd beviljades för bygget av ”Trianel” fästes stor vikt vid ljudskyddet. Inom det 56 kvadratkilometer stora byggområdet torde förekomma ca 50 – 100 valar, som är känsliga för de kraftiga ljud som uppstår vid fundamentarbetena. Man tror sig ha lyckats dämpa det farliga ljudet genom att omge fundamentpelarna med en mantel av tryckluft, som sänker ljudnivån under vattenskyddsmyndigheternas krav på 160 dB på 750 m avstånd.

Alstom Haliade 6 MW för franskt offshoreprojekt Den franska utbyggnaden av offshorevindkraft väntas börja i stor skala under år 2015. Det första projektet omfattar 3 GW, för vilket alltså 500 stycken 6 MW enheter behövs. Alstom är en av det fåtal leverantörer, som kan delta i projekt av denna storlek och prototypen, ”Haliade” stod färdig den 19 mars 2012. Följande leverans väntas under tredje. kvartalet 2012. ”Haliade” har en 25 m hög fackverksfot, på vilken den 75 m höga rörmasten monteras. Rotorbladen är 73,5 m långa och därmed längst i världen.

Kinesisk vindkraft demonstreras i Sverige Det kinesiska vindkraftföretaget Sinovel har sålt två 3 MW aggregat till CRC Vindkraft Ab i Sverige. De kinesiska aggregaten har 150 m navhöjd och 113 m rotordiameter. De installerades i februari detta år i en vindpark 35 km NO om Karlstad. Avsikten är att demonstrera kinesiskt vindkraftkunnande för europeiska kunder. Sinovel har varit noggranna med att få sina kraftverk godkända av Germanischer Lloyd.

Kinesiskt-holländskt offshore- samarbete Windkraft FIT GmbH har nyligen undertecknat en överenskommelse med det kinesisk-holländska företaget XEMC Darwind B.V. gällande planering och bygget av en ny offshorevindpark i Nordsjön. Vindparken, Albatros 1, skall få 80 aggregat i 5 – 6 MW klassen. Åtminstone de tio första turbinerna tillverkas i Kina. Det gäller 5 MW direktdrivna aggregat med permanentmagnetisering. Ett till koncernen hörande företag i Tyskland, Strabag, vill prova sitt nya gravitationsfundament på de kinesiska turbinerna.


10

VINDÖGAT 2/2012

YRKESAKADEMIN VILL UTBILDA VINDKRAFTSMONTÖRER Österbotten, Svenska Yle, 25.4

Vindkraften inom EU kan ha 520 000 anställda år 2020, Svensk Vindenergi

Yrkesakademin i Österbotten har tagit ett steg på väg mot möjligheten att utbilda vindkraftsmontörer. Genom medverkan i ett europeiskt partnerskap som heter VETwind kan de samarbeta med åtta andra utbildningsarrangörer i Europa. – Vi är lyckligt lottade som får ta del av deras undervisningsmaterial, utbyte av lärare och elever, säger Carina Storhannus, som är ansvarig för Yrkesakademins eget projekt Innovind. Yrkesakademins vindkraftsprojekt Innovind finansieras av Österbottens förbund och EU:s regionala utvecklingsfond. För att börja förbereda sig för att utbilda vindkraftsmontörer kommer YA att inledningsvis skicka två lärare på utbildning till Gotland i juni. – Vi kan skicka våra lärare och studerande till deras vindraftverk så länge vi inte har egna och ta del av den erfarenhet som de har, säger Storhannus. Projektet riktar sig till tre grupper. studerande på ungdomsstadiet som specialiserar sig vidare inom vuxenutbildningen, lärarna som ska utbilda, samt företagarna som behöver bygga på sin kompetens. Yrkesakademin har för avsikt att anhålla om examensrättigheter när undervisningsministeriet har slagit fast examensgrunderna för vindkraftsmontörer. Om de vindkraftverk som planeras blir förverkligade kommer det att behövas flera hundra vindkraftsmontörer i Österbotten. Det är fråga om en rörlig utbildning, som kan placeras där behovet uppstår. – Utbildningen kommer säkert att vara rörlig på det viset att det är en vuxenutbildning som vi planerar, säger Storhannus. Den kommer att finnas där behovet finns och där planerna verkställs. – Här i Sydösterbotten är mycket på gång och kunde man få en kombination av ungdomsutbildning och vuxenutbildning här i området skulle det vara jättebra, säger Storhannus. http://svenska.yle/profiler/ann-sofielangvik -- redaktör i Kristinestad

Mellan 2007 och 2010 ökade vindkraftsindustrins bidrag till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) med 33 procent. Under 2010 var vindkraftsindustrins tillväxt dubbelt så stor som EU:s totala BNP-tillväxt och sektorn bidrog med 32 miljarder euro till den bromsande EU-ekonomin. Det framgår av den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA:s rapport ”Green Growth”. Under årtiondet fram till 2020 kommer den europeiska vindkraftsindustrins bidrag till den ekonomiska tillväxten i EU i princip att trefaldigas. År 2020 förväntas mer än en halv miljon människor att arbeta för vindkraftsindustrin i Europa. – Vindkraft har blivit en betydande faktor för jobb och tillväxt i Europa och det är viktigt att Sverige inte halkar efter, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Några nyckeltal från rapporten: – Under 2010 bidrog vindkraftssektorn med 32 miljarder euro till EU:s BNP. Mellan 2007 och 2010 ökade sektorns bidrag till BNP med 33 procent. Mellan 2007 och 2010 skapade sektorn 30 procent fler jobb och nådde därmed upp till nästan 240 000 anställda, samtidigt som arbetslösheten i EU steg med 9,6 procent. År 2020 bör det finnas 520 000 anställda inom sektorn. Under 2010 var sektorn en nettoexportör av 5,7 miljarder euro i varor och tjänster. Under 2010 undvek sektorn 5,71 miljarder euro i bränslekostnader. Sektorn investerar 5 procent av sina utgifter i forskning och utveckling – tre gånger mer än genomsnittet i EU. Tillverkare av vindkraftsturbiner avsätter omkring 10 procent av sin totala omsättning till forskning och utveckling.

1600 jobb i medvind, Östersunds-Posten 26.4 Vindkraftsbranschen lockar med 1600 årsarbeten under sju år - bara i länet.

Jörgen Eriksson, projektledare på Vindkraftcentrum utlovar cirka 1600 årsarbeten bara i länet under närmaste sju åren inom vindkraftsindustrin. Vid en jobbrekryteringsmässa i Östersund i april var företag inbjudna att presentera sig själva och deras rekryteringsbehov. Och det är ett rekryteringsbehov som redan nu är stort. – Inom länet räknar vi med 1600 årsarbeten inom de närmaste sju åren, säger Jörgen Eriksson, projektledare på Vindkraftscentrum i Östersund och arrangör av rekryteringsmässan. Redan nu till sommaren väntas behovet visa sig. Därefter kommer det bara att bli större och större om man får tro branschen. Efter byggfasen kommer nämligen underhållsfasen. –Det är viktigt att vi jämtar står beredda, att vi utbildar oss, inför den stora utbyggnad av vindkraftsindustrin som väntar, menar Jörgen Eriksson. Det är knappast möjligt att täcka hela behovet av arbetskraft med den kompetens som finns inom länet i dag. Förhoppningsvis kommer det att innebära fördelar för länet i form av ökad inflyttning, men framför allt innebär det fantastiska möjligheter för oss som bor här, säger Eriksson. Det är många yrkeskategorier som efterfrågas. Jörgen Eriksson nämner några av de mest eftertraktade: – Byggnadsingenjörer, armerare, elkraftsingenjörer, tekniker, maskinförare, datatekniker, anläggningsarbetare, betongarbetare för att nämna några, säger han.


VINDÖGAT 2/2012

11

HUSUM NEW ENERGY 2012 OCH 3RD WORLD SUMMIT FOR SMALL WIND Niklas Frände, Husums stora mässa för förnyelsebar energi, med fokus på småskalig vindkraft arrangerades i mars. Mässan var uppdelad i fyra stora utställningshallar, och allt från de minsta vindkraftverk till verkliga bjäs-

sar var representerade. Utöver detta fanns även bioenergi representerat, samt ett stort utbud av olika solenergilösningar, samt olika kringliggande servicelösningar till alla dessa marknader. Nedan följer ett plock av

EasyWind 6 I bilden syns en miniatyrmodell av Easywinds vindturbin. Den verkliga modellen mäter 7 meter från bakre delen fram till främre ändan av pitchmekanismen, som sträcker sig ut från navet. Turbinen generator är på 6 kW, tillverkaren skröt på turbinens hållbarhet. Växellådan i turbinen är dimensionerad för 12 kW, vilket gör att turbinen klarar även de hårdaste vindpustarna. På en anläggning som hade varit i drift kontrollerades oljan efter 12 års användning, och oljan såg fortfarande ny ut. Vindturbinen är certifierad enligt IEC 614002. I bilden syns även ”ankarskruvar” som används på sådant sätt att de skruvas ner i marken och sedan fungerar som fästen för stödvajrar, dessa kan användas utan att större markundersökning behövs. http://www.easywind.org/en

några vindkraftsmodeller, både konventionella och lite mera nytänkande lösningar:

Montanari m´2500 En av de absolut snyggaste vindturbinerna på mässan var denna italienskt byggda vindsnurra. En mindre modell på 1 kW samt en större på 2,5 kW. Bladen var byggda i trä, överlackade med genomskinlig epoxy. Konstruktionen verkar för övrigt vara ganska långt lånad från Hugh Piggott’s modeller för självbygge. http://www.montanarienergy.it/

SWIFT På bilden ser man det inte riktigt, men denna vindturbin på 1,5 kW har två akterfenor, som sträcks ut bakom nacellen i en V-form. Den yttre ringen som går längs bladspetsarna påstås reducera buller, öka effektiviteten och minska på vibration. Enligt en studie som har gjorts av skotska sjöfågelcentrum är vindturbinen ofarlig för fåglar och fladdermöss. http://www.swiftwindturbine.com/

Skystream 3.7 Denna modell på 2,4 kW har specialutformade blad som maximerar effektiviteten och ger en tyst funktion. http://www.windenergy.com/

Windcore 1500

Forevoo ”Double flying birds”

Denna model på 1,5 kW har liksom föregående modell satsat på en tystgående vindturbin, den yttre ringen bidrar även till att skapa ett aerodynamisk fördel, och på detta sätt öka effektiviteten. Med vindturbinen följer även goda fjärrövervaknings- och styrmöjligheter. http://www.wipo-windpower.de/

Den här kinesiska turbinen på 500 W är intressant på så sätt att den har två typer av blad monterade på samma generator. Den mindre är till för att ge turbinen en låg cut-in vindhastighet, den startar redan i 2,5 m/s. Vid högre vindhastigheter tar de större bladen över, elproduktionen, och de två olika bladen är frikopplade från varandra så att den mindre inte bromsar de störres rotation. http://www.forevoo.com/index.html


12

VINDÖGAT 2/2012

AKTUELLT

IEA:s expertgrupp till Finland ANM 18.5 En expertgrupp från Internationella energiorganet IEA, som lyder under OECD, besöker Finland den 21–25 maj 2012 för att utvärdera den energipolitik som bedrivits i landet under de senaste åren. Den tematiska tyngdpunkten i utvärderingen ligger denna gång på bioenergi. Den föregående utvärderingen av Finland gjordes 2007.

Finlands havsområden kartläggs Finlands miljöcentral 9.5 Finlands havsområde ska bli ett av världens bäst dokumenterade. Tiotusentals mätpunkter kring kusten samlar in data om den marina miljön. Genom att ladda ner en applikation kan vanliga medborgare hjälpa till. Forskare och dykare har i uppgift att kartlägga Finlands havsområde. Då vi är klara kommer Finland att placera sig i världstoppen vad gäller kartläggning av havsmiljön, säger forskningsprofessor Markku Viitasalo från Finlands miljöcentral. Förutom att skicka ner dykare för noggrannare analyser utnyttjas toppmoderna hjälpmedel som till exempel fjärrstyrda undervattensrobotar och lasersystem som kartlägger havets topografi. Men majoriteten av mätningarna görs med videoinspelningar. Forskarna åker ut med båt och sänker varsamt ner kameran i vattnet. På en skärm ser de hela tiden det kameran dokumenterar, säger Jan Ekebom, specialplanerare på Forststyrelsen. Projektet som går under namnet VELMU har hittills finansierats med olika bidrag, men nu har Miljöministeriet beviljat projektet 2,6 miljoner euro för åren 2011–2014. Det är mycket pengar, men en nödvändig investering säger miljörådet Eeva-Liisa Poutanen från Miljöministeriet. Den press människan sätter på havsmiljön fortsätter att öka. Vi bygger vindkraftverk, drar kablar och rör över havsbottnen och allt det här påverkar naturen. Med kartläggningen vet vi vilka ställen som lämpar sig för människlig aktivitet och vilka som absolut inte gör det. Informationen behövs också för att kunna jämföra utvecklingen i framtiden, till exempel om en större oljeolycka skulle inträffa måste man kunna bevisa vilka arter den påverkat. Den biologiska

mångfalden är väldigt stor i Finland. Det här gör att det inte räcker med mätningar på ett fåtal ställen för naturen kan se helt annorlunda ut bara en liten bit längre bort. Forskarna kan omöjligt undersöka allting och här kommer den vanliga medborgaren in i bilden. Redan i fjol testades demoversionen av applikationen för smarttelefoner med vilken man kan skicka in information om algläget. På webben kan man rapportera om andra marina observationer man gjort. Medborgarinsatserna är till väldigt stor hjälp. Utifrån dem kan vi avgöra vilka områden som kräver noggrannare analyser, säger Kirsi Kostamo, specialforskare på Finlands Miljöcentral.

Fler vill äga vindkraftverk Sveriges Radio 31.3 Intresset för att vara med och äga vindkraftverk ökar. Runt om i Småland och Östergötland har det byggts flera vindkraftverk för andels- eller aktieägande och entusiasmen är stor. Vi upplever att det strömmar till allt eftersom, och att vi hittar nya former och kundgrupper: småföretag, bostadsrättsföreningen och så vidare. Så det rullar på, säger Ulrika Gotthardsson på Jönköpings Energi. Det är ungefär ett år sen som Jönköpings Energi startade sitt andelsägda vindkraftverk. Och runt om i Småland finns det många liknande exempel. Andelsägande går ut på att kunden köper andelar av kraftverket i en ekonomisk förening för ett visst antal kilowattimmar som kunden sen betalar ett fast och billigare pris för. Intresset tycks bli allt större inte minst bland företag och bostadsrättsföreningar. Kalmar energi sålde precis ett nytt vindkraftverk i andelar och det gick snabbare än marknadschefen Staffan larsson hade räknat med. Nu planerar Kalmar Energi för ytterligare ett andelsägt vindkraftverk. Tekniska Verken i Linköping har också tre nya vindkraftsprojekt på gång som kommer att ha en stor ägarspridning. Även Bixia som hanterar elhandel åt bland andra Växjö Energi har byggt vindkraftverk under senare år - som sålts i andelar i form av aktier. Och Ulrika Gotthardsson på Jönköpings Energi tror att andelsägande är här för att stanna: Vi tyckte att det var väl-

digt positivt att man som medlem känner att man är med och äger ett verk.

Vindkraftsbullret kan försvinna Svt.se 27.3 Det går att lösa ett av vindkraftens stora problem; bullret. Den växande vindkraftparken har lett till allt fler klagomål från närboenden på oljud, men nu har forskare i Uppsala tagit fram en helt ny typ av vindkraft som i det närmaste är ljudlösa. Även om vindkraften är miljövänlig så är den inte alltid lika människovänlig. Åtminstone inte om man lyssnar på många av dem som bor nära vindkraftverken. Klagomålen på buller från vindkraften har blivit allt fler. Nästan helt tysta. Men enligt forskare i Uppsala går det här att lösa. Det finns nämligen en ny typ av vindkraftverk som är nästan helt tysta. Den här nya typen av vindkraft ser helt annorlunda ut. Turbinen, som på ett vanligt vindkraftverk ser ut som en propeller, är utbytt mot tre vertikalt stående blad som långsamt snurrar runt en axel som löper ända uppifrån turbinen ned till marken. – Det är detta som gör kraftverket tyst, säger Hans Bernhoff, professor i elektricitetslära och en av forskarna som utvecklat det nya kraftverket. På ett vanligt vindkraftverk svingas bladen i turbinen runt med hög hastighet och det är det som skapar buller. På vårt så kallade vertikalaxlade kraftverk snurrar turbinen långsamt runt axeln, och så länge kullagren är välsmorda är det nästan ljudlöst. Turbinen längst ned. På det vanliga vindkraftverket finns generatorn, som omvandlar energin från den snurrande propellern turbinen - till elkraft, längst upp - en jättelik klump precis bakom turbinen. På uppsalaforskarnas kraftverk sitter generatorn istället längst ned, i marknivå vilket innebär att den är mycket lättare att hantera och serva. Vid Falkenberg, på den svenska västkusten, finns ett mellanstort sådant här vertikalaxlat kraftverk redan uppfört. Det är byggt enligt uppsalaforskarnas modell och visar att tekniken fungerar och inte bara är tyst, den är dessutom lika kostnadseffektiv som vanlig vindkraft. Tornet som turbinen sitter på är dessutom byggd av trä vilket ger ytterligare fördelar för miljön.


VINDÖGAT 2/2012

13

MILJÖMINISTERIETS DIREKTIVFÖRSLAG PÅ REMISS www.miljo.fi

Utkastet till en handledning för planering av vindkraftsutbyggnad är på remiss och beräknas vara klart midsommartiden. Miljöministeriet har tagit fram ett utkast till en handledning för planeringen av utbyggnad av vindkraft. Handledningen innehåller väsentlig information om planerings-, bedömnings- och tillståndsförfarandena när det gäller utbyggnad av vindkraft och information om vindkraftverkens konsekvenser. Med hjälp av handledningen strävar man efter att förenhetliga praxisen när det gäller styrningen av vindkraftsutbyggnaden i Finland. Den är avsedd att stödja arbetet framför allt vid de myndigheter som ansvarar för planläggning, konsekvensbedömning och tillstånd, och även vara till hjälp för dem som utför själva utbyggnaden. I handledningen behandlas också frågor som rör informationen till och hörandet av medborgarna. För att ett vindkraftsprojekt ska kunna genomföras med framgång måste många olika ståndpunkter samordnas, och i detta sammanhang har god planering och växelverkan med områdets invånare och andra aktörer en mycket central roll. Utkastet till handledningen har utarbetats vid miljöministeriet utifrån det förslag som en arbetsgrupp lade fram i april 2011 och de utlåtanden som getts om förslaget. Också de olika parterna i vindkraftsutbyggnaden har deltagit aktivt i beredningen och fört fram åsikter och förslag, som miljöministeriet sedan har försökt samordna. Miljöministeriet kommer i samarbete med Motiva att utarbeta ett informationsmaterial om vindkraft för medborgarna.

Vindkraft är ett miljövänligt sätt att producera energi. Vindkraftverken producerar elektricitet utan att förorena och bidrar till minskat behov av kol, olja och gas i elproduktionen. I Finland är vindkraftens andel av den totala elförsörjningen dock än så länge blygsam. För närvarande täcker den elektricitet som producerats med vindkraft ungefär en halv procent av vår årliga elförbrukning. I Finlands klimat- och energistrategi har det fastställts ett mål om att vindkraftens andel ska höjas till 6–7 procent, dvs. till sex terawattimmar (TWh) före år 2020. Detta förutsätter en sammanlagd installerad effekt på ca 2 000 megawatt. Det innebär 700– 800 nya vindkraftverk under detta årtionde. Samtidigt byggs det vindkraftsparker i allt fler kommuner. När det avgörs var vindkraftverken ska placeras bör man beakta teknisk-ekonomiska faktorer och miljövärden samt annan områdesanvändning. Konsekvenserna av vindkraftverk är i hög grad beroende av vindkraftverkens läge och områdets miljövärden. Ett viktigt mål i styrningen av utbyggnaden av vindkraft är att förebygga de skadliga verkningar som vindkraftverk kan ha på naturen och människornas livsmiljö.

Utbyggnaden av vindkraft i planläggningen På utbyggnaden av vindkraft tillämpas i regel samma bestämmelser som i fråga om annat byggande. Uppförandet av stora vindkraftverk bör som utgångspunkt grunda sig på planläggning som följer markanvänd-

nings- och bygglagen. Detta innebär att de områden som lämpar sig för utbyggnad av vindkraft ska anges i planen. Genomförandet av ett vindkraftsprojekt förutsätter alltid bygglov eller åtgärdstillstånd. Den ändring av markanvändnings- och bygglagen som gäller utbyggnad av vindkraft (134/2011) trädde i kraft den 1 april 2011. I och med ändringen kan generalplanen oftare än tidigare användas som planeringsredskap vid utbyggnad av vindkraft. Lagändringen möjliggör att bygglov för vindkraftverk beviljas direkt med generalplanen som grund. Det bör dock noteras att man med planläggning inte kan avgöra frågor som omfattas av speciallagstiftning. Uppförandet av ett vindkraftverk kan, beroende på läget, t.ex. förutsätta flyghindertillstånd enligt luftfartslagen, tillstånd för vattenhushållningsärenden enligt vattenlagen eller miljötillstånd enligt miljöskyddslagen.


14

VINDÖGAT 2/2012

PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Huittis 1 Korsnäs 1 Korsnäs 2 Korsnäs 3 Jalasjärvi 1 Eckerö Bredvik Vammala Koppelo Äetsä Marjamäenvuori Euraå Krisantie Karlö Marjaniemi 1 Karlö Marjaniemi 2 Björneborg 1 Siikajoki Säikkä 1 Siikajoki Säikkä 2 Enontekis Lammasoaivi 1 Enontekis Lammasoaivi 2 Karlö Huikku Karlö Marjaniemi 3 Kuivaniemi Vatunki 1 Eckerö Mellanön Kökar 1 Finström Pettböle 1 Finström Pettböle 2 Vårdö 1 Töysä, Riihontie 1 Siikajoki Tauvo 1 Siikajoki Tauvo 2 Lemland Knutsboda 1 Lemland Knutsboda 2 Lemland Knutsboda 3 Lemland Knutsboda 4 Enontekis Lammasoaivi 3 Muonio Olos 1 Muonio Olos 2 Muonio Olos 3 Muonio Olos 4 Muonio Olos 5 Föglö Bråttö Lumparland 1 Lumparland 2 Finström Pettböle 3 Sottunga Kasberget Lumijoki Routunkari Kuivaniemi Kuivamatala 1 Kuivaniemi Kuivamatala 2 Kuivaniemi Kuivamatala 3 Kuivaniemi Vatunki 2 Kuivaniemi Vatunki 3 Kuivaniemi Vatunki 5 Närpes Öskata 1 Kotka 1 Kotka 2 Björneborg Meri-Pori 1 Björneborg Meri-Pori 2 Björneborg Meri-Pori 3 Björneborg Meri-Pori 4 Björneborg Meri-Pori 5 Björneborg Meri-Pori 6 Björneborg Meri-Pori 7 Björneborg Meri-Pori 8 Karleby Kokkola T1 Karleby Kokkola T2 Kristinestad Kristiina 1 Kristinestad Kristiina 2

Tillverkare Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Windworld Vestas Vestas Vestas NEGMicon Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Siemens Siemens Nordtank Nordtank Nordtank Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon NEGMicon Nordtank Nordtank Vestas Vestas Vestas Vestas Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Vestas NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD

Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 250 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000

Ø m 20.0 24.6 24.6 24.6 25.0 29.0 29.0 29.0 30.0 31.0 31.0 31.0 31.0 31.0 37.0 37.0 37.3 37.3 37.3 39.0 40.3 40.3 40.3 40.3 43.0 43.0 43.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 45.0 45.0 45.0 45.0 47.0 47.0 44.0 44.0 44.0 48.0 48.0 48.0 48.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 56.0 56.0 56.0 56.0

torn m 40 32 32 32 31 35 50 52 36 30 30 30 30 30 35 35 36 41 36 40 40 55 55 55 50 49 49 45 45 45 50 41 41 41 40 40 40 65 65 65 65 55 50 50 50 50 50 50 50 45 60 60 60 60 60 60 50 50 50 50 70 70 70 70

Start Uppsk. m.år MWh/a 03/03 11/91 380 11/91 380 11/91 380 07/03 100 12/04 500 12/04 09/05 12/05 10/93 650 10/93 670 09/93 700 04/93 725 04/93 725 10/96 1,100 10/96 1,100 04/95 1,195 06/95 1,275 08/95 1,060 08/95 1,200 10/97 1,300 10/98 1,100 10/98 1,100 09/98 1,100 06/09 600 04/97 1,350 04/97 1,350 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/98 1,400 11/98 1,400 11/98 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,600 08/03 1,500 08/03 1,500 10/99 1,300 01/05 03/99 1,800 10/98 1,500 10/98 1,500 10/98 1,500 11/99 1,500 11/99 1,500 11/99 1,500 08/99 1,600 09/99 2,000 09/99 2,000 06/99 2,340 06/99 2,340 06/99 2,330 06/99 2,320 06/99 2,450 06/99 2,670 06/99 2,600 06/99 2,580 05/03 2,100 05/03 2,100 12/03 2,200 12/03 2,200

Uppgifterna uppställda av VTT Energi / Ville Turkia okt MWh

nov MWh

dec MWh

11 46 19 21

11 41 19 19

12 66 31 27

84 86 8 56 55

97 106 0 56 60

105 141

Produktion 2011 IV MWh kWh/m2

h

CF %

Stör.- 12 mån tid (h) MWh 162 46 119 89 370 204 198 75 621 43 699 228 38 466 136 499

% av uppsk.

kWh/ m2/a

43 12 31 89 74

342 97 250 181 561

96 104 33 64 69

823 926 302 617 661

870 902 314 1214 1441 1065 1015 940

73 71 30 101 111 97 92 85

796 826 287 1016 1130 835 796 737

1214

90

836

91 97 0 49 50

34 153 68 67 0 271 289 8 161 165

69 232 103 101 0 359 383 10 214 219

153 680 304 296 0 904 963 26 538 551

7 31 14 14 0 41 44 1 25 25

67 136

122 143

294 420

269 384

588 840

27 38

138 129 91 100 90

113 126 66 85 74

180 195 87 120 109

431 450 244 305 273

361 353 191 239 214

862 900 488 610 546

39 41 22 28 25

181

164

162

506

349

844

39

133 135 119 120

111 111 100 99

198 183 163 175

442 429 382 394

291 282 251 259

737 715 637 657

34 33 29 30

1261 1248 1135 1133

105 104 95 94

830 821 746 745

188 156 141 129 176 148

155 129 127 114 155 172

232 208 199 160 253 91

575 493 467 403 584 411

362 310 294 253 337 237

958 822 778 672 885 622

44 38 36 31 40 28

109 104 95 102

1098 981 900 836

185 203 216 256 273 278 266 312 345 310 357 98 257 361 246

21 156 110 179 125 199 157 235 279 226 267 13 254 42 190

122 267 312 247 259 266 267 279 282 238 317 132 259 170 170

328 626 639 681 656 743 690 827 905 773 941 243 771 574 606

181 273 279 298 286 325 301 361 395 338 411 99 313 233 246

437 626 639 681 656 743 690 827 905 773 941 243 771 574 606

20 29 29 31 30 34 32 38 41 35 43 11 35 26 28

1746 1560 1431 1330 1769 1390 407 407 407 593 593 593 1006 1613 1626 1757 1906 2061 1868 2050 2468 1992 2542 1479 2240 2249 2188

77 27 27 27 40 40 40 63 81 81 75 81 88 81 84 92 77 99 70 107 102 99

801 268 268 268 328 328 328 556 704 710 767 832 900 816 895 1078 870 1110 601 910 913 888

482 205 -

95 2208

425

-

58 354 50 155 139 66 361 89 1430 58 1318 749


VINDÖGAT 2/2012

Läge Kristinestad Kristiina 3 Eurajoki Olkiluoto -TU1 Oulunsalo Riutunkari T4 Oulunsalo Riutunkari T5 Oulunsalo Riutunkari T6 Uleåborg Vihreäsaari T1 Larsmo Fränsviken Björneborg Hilskansaari Ijo Laitakari 2 Nystad Hankosaari 1 Nystad Hankosaari 2 Oulunsalo R iutunkari T1 Ingå Barö 3 Hangö Sandö 1 Hangö Sandö 2 Hangö Sandö 3 Hangö Sandö 4 Dragsfjärd Högsåra 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kuivaniemi Vatunki 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 3 Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Brahestad 1 Brahestad 2 Brahestad 3 Brahestad 4 Brahestad 5 Pori Offshore 1 Brahestad 6 Brahestad 7 Brahestad 8 Brahestad 9 Kemi Ajos 1 Björneborg Meri-Pori 10 Uleåborg Vihreäsaari T2 Kemi Ajos T1-10 Kemi Ajos T11 Kemi Ajos T2 Kemi Ajos T3 Kemi Ajos T4 Kemi Ajos T5 Kemi Ajos T6 Kemi Ajos T7 Kemi Ajos T8 Kemi Ajos T9 Björneborg, Meri-Pori 11 Oulunsalo Riutunkari T1 Oulunsalo Riutunkari T2 Fredrikshamn, Summa 1 Fredrikshamn, Summa 2 Fredrikshamn, Summa 3 Fredrikshamn, Summa 4 Torneå Röyttä 1-8 st

15

Tillverkare WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WINWIND WinWinD WinWinD Nordex Nordex Nordex Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon HARAKOSAN HARAKOSAN HARAKOSAN Bonus Vestas ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens WINWIND WINWIND WINWIND WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD Siemens

Effekt kW 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,300 1,300 1,300 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,600

Ø m 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0 64.0 64.0 64.0 60.0 60.0 60.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.7 70.7 70.7 76.0 80.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 82.4 82.4 82.4 82.4 82.4 101.0 101.0 101.0 101.0 101.0 90.0 90.0 90.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 120.0

torn m 70 60 70 70 70 56 66 70 70 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 100 88 88 100 100 100 100 100

Start Uppsk. m.år MWh/a 12/03 2,200 10/04 2,400 09/03 2,200 09/03 2,200 09/03 2,200 09/01 1,900 06/06 2,200 07/07 2,100 02/09 2,500 10/99 2,340 10/99 2,340 08/99 3,000 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 09/07 4,100 08/07 4,100 09/07 4,100 07/02 6,000 12/02 4,500 08/07 6,500 08/07 6,500 08/07 6,500 07/07 6,500 09/07 6,500 09/07 6,500 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 07/10 7,500 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 12/05 8,100 06/06 6,900 12/04 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 01/08 6,900 01/08 6,900 11/08 6,900 10/07 6,900 02/08 6,900 02/08 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 10/09 8,000 02/08 6,900 02/08 6,900 08/10 7500 08/10 7500 08/10 7500 08/10 7500 12/10 10,000

okt MWh 231 264 279 237 173

nov MWh 161 210 284 289 267

dec MWh 170 251 182 264 190

260 334 257

255 251 328

296 308 250

328 293 210 210 250 250 513 513 513 735

321 255 195 195 244 244 472 472 472 721

342 432 442 442 403 403 627 627 627 684

739 800 768 791 732 772 607 698 712 732 678 1109 797 784 789 836 623 733 190 660 1072 952 777 936 779 687 232 1114 439 1111 823 960 643 665 833 687

658 676 642 691 648 648 510 706 736 758 715 768 782 844 819 833 731 680 232 1100 1080 997 1025 782 975 0 900 1124 797 940 1015 951 561 640 696 660

1052 1094 1041 1093 1053 994 646 677 694 680 683 1128 841 826 752 789 832 397

Produktion 2011 IV MWh kWh/m2 h 562 228 562 725 294 725 744 302 744 790 321 790 630 256 630

CF % 26 33 34 36 29

811 893 835 0 0 991 979 847 847 897 897 1612 1612 1612 2140

252 278 260 0 0 350 255 220 220 233 233 411 411 411 472

811 893 835 0 0 762 490 424 424 448 448 806 806 806 1070

37 41 38 0 0 35 22 19 19 20 20 37 37 37 49

2449 2570 2451 2575 2433 2414 1763 2082 2141 2170 2075 3005 2419 2454 2361 2458 2186 1810 422 2974 3116 2585 2915 2820 2666 1072 2326 3547 2515 3277 2830 2986 2361 2611 2937 2674

619 649 619 650 615 610 331 390 402 407 389 375 302 306 295 307 344 284 66 379 397 329 371 359 339 137 296 452 320 417 360 380 301 333 374 340

1065 1117 1066 1120 1058 1050 766 905 931 944 902 1307 1052 1067 1026 1069 729 603 141 991 1039 862 972 940 889 357 775 1182 838 1092 943 995 787 870 979 891

49 51 49 51 48 48 35 41 43 43 41 60 48 49 47 49 33 28 6 45 47 39 44 43 41 16 35 54 38 50 43 45 36 40 45 41

Summor 197,490 473,850 39,878 37,922 47,799 125,598 Medeltal Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv

308

1214 964 636 1112 1102 912 385 1193 1309 1278 1225 992 1075 1156 1306 1407 1327

129 st

Stör.- 12 mån tid (h) MWh 1042 2172 1899 189 2155 293 2235 437 1975 2208 2365 2663 0 2577 1305 1004 35 2096 2328 2436 2436 2516 2516 4587 4587 4587 173 6336 2000 7520 8075 7519 8096 7644 7609 358 5448 10 5689 72 6027 88 5424 7 5686 172 9140 53 6623 92 6310 135 7080 67 7331 387 7330 811 5511 1473 3822 148 5942 30 9267 275 7759 141 6368 301 5972 81 8419 1355 6881 608 7919 4 10402 403 8891 10248 214 8851 46 8864 145 6306 139 7003 21 7367 143 7406

% av uppsk. 99 79 98 102 90

kWh/ m2/a 882 771 875 907 802

107 127 103 56 43 70 67 70 70 72 72 112 112 112 106 44 116 124 116 125 118 117 105 109 116 104 109 122 98 93 105 109 90 80 55 86 134 112 92 87 122 100 115 151 129 128 128 128 84 93 98 99

735 828 801 461 355 741 605 633 633 654 654 1168 1168 1168 1397 398 1899 2040 1899 2045 1931 1922 1022 1067 1130 1017 1066 1141 827 788 884 915 1152 866 601 757 1180 988 811 760 1072 876 1008 1324 1132 1305 1127 1129 803 892 938 943

377,248 742 34 89 868 De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm


Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv. 6

FI-00330 Helsingfors

EVENEMANG 2012 15 juni

Global Wind Day, infotillfälle vid Merventos site, Österbottens vindkraftportal, www.vindkraft.fi

18-22 sep

HUSUM WindEnergy

23-25 okt

Energia-12 mässan i Tammerfors,

21-22 nov

Vind 2012- konferens, Stockholm, Olof Palmes gata 31, www.svenskvindenergi.org

Österbottens Miljöenergi tar vindkraftsprojekt från idé till en värdeskapande och hållbar energiproduktion. Österbottens Miljöenergi med bas i Vasa stad är ett bolag ägt av Smålands Miljöenergi. Är du intresserad av att köpa vindkraftverk? Hos oss kan du köpa hela eller delar av vindkraftsanläggningar på mark med mycket goda vindlägen.Välkommen! tel +46 380 555995 Österbottens Miljöenergi Ab Handelsesplanaden 12 B21 65100 Vasa

Global Wind Day i Vasa 15 juni kl 14 – 18 Öppet hus vid Merventos vindturbin i Sundom Träffa branschfolk Förevisning av teknik Pyssel och aktiviteter för barn bl.a. experimentera med jättesåpbubblor Mera information på www.vindkraft.fi


vindogat2_2012