Nr 1 • Mars 2012 • årgång 31
ISSN 0359-2936
Vårmöte onsdag 21 mars på NOVIA i Vasa
2
VINDÖGAT 1/2012
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors
tel 0400 445166
W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I
ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 0400 44 51 66 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@triventus.com Niklas Frände,VASA Yrkeshögskolan Novia 044 780 5745 Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi STYRELSE
1/2012 ENERGIN FÖRNYAS, FÖRNYAS TÄNKANDET? ..................................................................... 3 RAPPORT, EU ENERGIPOLITIK ........................................................................................................... 3 KYOTOAVTALET HAR MARGINALISERATS .............................................................................. 4 NYA TARIFFER FÖR BYGGNÄMNDERNAS TJÄNSTER ...................................................... 4 FLYGHINDERTILLSTÅND ....................................................................................................................... 5 SMÅMÖLLEKÖPARENS HANDBOK ............................................................................................... 6
Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa
0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn
0400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi
SÅ MÅNGA ”GRÖNA” JOBB I EU .................................................................................................... 7
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg
040 563 7427 danno@suomi24.fi
FORSKNING I FOCUS 2012 ................................................................................................................. 8
Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa
040 673 6747 markus.nyman@merinova.fi
Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni
050 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi
Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm
050 526 3122 allan.blom@multi.fi
SMÅSKALIG ELPRODUKTION ............................................................................................................ 6
ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 ........................................... 9 INDRAGET STÖD ........................................................................................................................................ 9 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 6.2011 ............................................................................10 FLIDAR – VAD ÄR DET? .........................................................................................................................11 AKTUELLT .......................................................................................................................................................12
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef
JÄTTEBATTERIER FIXAR VINDKRAFTENS FLUKTUATION ............................................13 PRODUKTIONSSTATISTIK .........................................................................................................14 – 15 EVENEMANG ...............................................................................................................................................16
LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Annonspriser: 1/1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1-3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 € / 355 SEK
Vindkraftföreningen grundades år 1980. Dess ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: ”Flidar”, den flytande vindmätarstationen på öppet hav. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Arkmedia,Vasa 2012
VINDÖGAT 1/2012
3
ENERGIN FÖRNYAS, FÖRNYAS TÄNKANDET? Jari Suominen, ordf i STY Suomen Tuulivoimayhdistys och vd för Tuuliwatti Oy Texten har gått som insändare i ett antal dagstidningar
Mången anser bilens bränsletankning vara dyr. Den elektricitet som i framtiden blir drivmedlet anser vi däremot vara billig. Den som värmer med el anses ansvarslös, medan elbilen kan rädda världen. Dessa svartvita klassificeringar berättar om hur åsikter formar våra tankar och förvandlar dem till ”sanningar”, som vi inte mera ifrågasätter. Den förnybara energins betydelse undervärderas Den utpekas som dyr, eftersom man inte förmår eller vill förstå dess positiva inverkningar. Av de solenergibaserade produktionsformerna är vindkraften redan idag en snabbt utbyggbar och kostnadseffektiv energiform, som direkt utnyttjar solens energi i form av vind. Den har många positiva konsekvenser; minskade CO2- och partikelutsläpp, ökad självförsörjningsgrad av energi och minskade importenergikostnader. Därtill kommer minskande elprisnivå, fastighetsskatteinkomster för kommuner samt sysselsättning. Världen förändras. Ursprungskraven på såväl mat- och konsumtionsvarors, som på energins, källor sprider sig. Angående trafikbränslena hör de redan till vardagen. Av bränsleförsäljaren förutsätts förutom biokravet stramare kriterier angående kol-fotspåren, omgivningens och de sociala konsekvenserna, såväl lokalt som internationellt. Ursprungen och omständigheterna måste
kunna auditeras och spåras till andra sidan jorden om så krävs. Bränslen som ersätter olja fungerar som vägvisare för hela energibranschen. För elektricitetens del finns inga liknande krav, och inte ser de ut att vara planerade heller. Elbilen är inte utsläppsfri, dess utsläpp beror direkt på hur elen producerats. Elbilen, liksom vilken annan elapparat som helst, ökar elkonsumtionen. Vanligaste formen för tilläggsel produceras i kondenskraftverk, ur fossil energi. Enligt detta antagande motsvarar en liten Citroen Zero elbils CO2-utsläpp en modärn cityterrängbils utsläpp, och överskrider alltså klart medeltalet för personbilar i Finland. Om vi däremot antar att bilen inte ökar elkonsumtionen och man vid utsläppsberäkningen använder dagens utsläppsmedeltal i Finland, är elbilens utsläpp fortfarande på en nivå, som motsvarar en vanlig familjepersonbils utsläpp, då den drivs med biobränslen ur inhemskt avfall. För att elbilen ska vara utsläppsfri och verkligen skapa tilläggsvärde i trafikutsläppen, bör den drivas med utsläppsfri förnybar elenenergi. Kommande generationer minns knappast med värme det att vi brände upp jordens lättåtkomliga olja. Samma utveckling håller på också för övriga fossila bränslen, i accelererande fart. Den uppsnabbas av den snabbt växande globala välfärden och befolkningsmängden. Utvecklingen leder till
stigande värde på energi och än mera höjda krav på ursprungen. Det borde styra våra energiinvesteringar redan idag. Det är hög tid att erkänna betydelsen av elens ursprung så att inte dagens energipolitiska beslut visar sig tvivelaktiga redan i nära framtid. (övers. fm)
RAPPORT, EU ENERGIPOLITIK EUs budget blir grönare, 23.2.2012 Under senaste decennium har en stadig ström av direktiv och riktgivande kommunikation – ett berg av papper – kommit från Bryssel, som uppmanat oss att skynda på längs vägen mot avkarbonisering. Bra säger många men papper kan bara göra sin lilla insats, var är pengarna? På kommande, få mänskor utanför Bryssel är ännu medvetna om det, men – som vår
korrespondent i Bryssel, Sonja van Renssen, rapporterar – Europakommissionen har kungjort ett radikalt förslag för att ”gröna till” EU budgeten. Nästa EU budget, som gäller 2014 till 2020, skall fastställas före utgången av detta år. Den omfattar 1 trillion euro och så långt det gäller kommissionen skall 20 % av det dediceras för avkarboniseringsagendan. Ja, det betyder 200 miljarder euro ”för klimatet”.
Exakt hur dessa medel ska användas och fördelas – t.ex. hur mycket som ska gå till energisektorn och i vilken form – är frågor som Sonja har rätt ut i en annan av sina föregångsrapporter från Bryssel. http://www.europeanenergyreview.eu/site/ pagina.php
4
VINDÖGAT 1/2012
KYOTOAVTALET HAR MARGINALISERATS Esa Härmälä: Arbets- och näringsministeriet Pressmeddelande 16.12.2011
I Finland har man varit nöjd med att den internationella klimatprocessen fortsätter med siktet inställt på ett omfattande, internationellt bindande, avtal om minskning av utsläppen av växthusgaser. Som en del av denna lösning ska Kyotoavtalet förlängas efter 2013 med en annan avtalsperiod vars exakta längd ännu inte har bestämts. − Kyotoavtalet har dock tyvärr hela tiden minskat i betydelse. De länder som vid den första avtalsperiodens början 2008 omfattades av avtalet svarade för 55 procent av alla utsläpp i världen. De 27 EU-medlemsländer och 9 – 11 andra länder som ska vara med under den andra perioden svarar endast för 15 procent av alla växthusgasutsläpp i världen, påminde överdirektör Esa Härmälä från arbets- och närings-
ministeriet när han besökte Närpes den 16 december 2011. Vid förhandlingarna under klimatmötet i Durban omvandlades de finska skogarna, som binder 40 – 50 miljoner ton koldioxid per år, till utsläppskällor på 2,5 – 3,5 miljoner ton. – Detta missförhållande ska rättas till vid EU:s interna förhandlingar om insatsfördelning. Det är nödvändigt att lyckas bra vid dessa förhandlingar eftersom Finlands minskningsbörda annars kommer att bli tyngre än de övriga EU-ländernas, betonade Härmälä. EU-länderna har förbundit sig att minska sina utsläpp med 20 procent fram till år 2020. Inom EU förs det diskussioner om
huruvida målet för utsläppsminskningar bör höjas till 30 procent, dvs. till 1,5 gånger målet. Enligt regeringsprogrammet för regeringen Katainen ska också Finland utreda effekterna av en eventuell höjning av målnivån. – Om konsekvenserna av det beslut om skogssänkor som fattades i Durban inte kan rättas till inom EU, ska Finland i praktiken redan från och med 2013 inleda ansträngningar för att uppnå målet om 30 procents minskning av utsläppen, påpekar Härmälä. Ytterligare upplysningar: överdir. Esa Härmälä, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 4700
NYA TARIFFER FÖR BYGGNÄMNDERNAS TJÄNSTER Skrivelse 5/80/2012, Markku Axelsson/aha 21.1.2012 Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 145 § är tillståndsansökaren förpliktigad att erlägga kommunen för granskningsoch övervakningstjänster. Avgiftsgrunderna bestäms i kommunens tariff. Kommunförbundet har förnyat rekommendationen för byggnadsövervakningsverkets avgiftsgrunder. Kommunförbundet ger inte rekommendationer för avgifternas euromängder. Bakom rekommendationen av 2012 ligger en bred utredning, där man bedömde
alla kommuners byggövervakningstariffers innehåll. I utredningen jämfördes bl.a. kommunernas tariffer sinsemellan för 13 olika områden. Kommunernas byggövervakningsnämnders avgifter skiljer sig starkt mellan olika områden. För de kommuner, vars avgifter är klart under medelnivån, uteblir varje år för kommunalekonomin viktiga avgiftsintäkter. Över 150 kommuner har möjlighet att göra betydande nivåhöjningar på byggövervakningstarifferna, vilket skulle öka kommunernas inkomster med totalt
åtskilliga miljoner euro. Utredningen visar också att låga bygglovsavgifter inte fungerar lockande i kommunerna. Kommunförbundets nya rekommendation 2012 stöder och förenklar bestämmandet av avgifter. Närmare uppgifter; Markku Axelsson tel 09 771 2243, 050 564 1768, Ulla Hurmeranta tel 09 771 2539, 050 382 7357
VINDÖGAT 1/2012
5
FLYGHINDERTILLSTÅND Flyghindertillstånden för vindkraftverk och andra höga byggnader ändrade Trafiksäkerhetsverket TraFi har den 14.12.2011 godkänt ibruktagandet av ändringarna gällande förmildring av flyghöjdsbegränsningarna från 15.12.2011. Finavia har angående detta publicerat nya positionsdatabaser den 15.12. Med de förmildrade flygsäkerhetsutlåtandena främjas utbyggnaden av vindkraft för det ökande antalet vindkraftprojekt och ökande höjdmått. Beslutet om utlåtandeprinciperna har gjorts i samråd med Trafikoch kommunikationsministeriet.
kartutdrag eller övrig information. Förnyad behandling ersätter det tidigare utlåtandet och hindrets ID-nummer kvarstår oförändrat. Förnyad behandling är kostnadsbelagd och sänds och faktureras enligt uppgifterna i den ursprungliga ansökan. För ny behandling av utlåtandet erbjuds 30 % rabatt.
Enligt 165 § i Luftfartslagen (1194/09) som trädde i kraft i början av år 2010 krävs ett flyghindertillstånd för att anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken skall få sättas upp, om hindret:
Vindkraftprojektets inverkan på radarsystem och övriga av Försvarsmaktens funktioner
1) reser sig högre än 10 meter över markytan och är beläget inom en sådan rektangel runt en flygplats, en flygplats för lätta luftfartyg eller en bana på en reservlandningsplats vars långsidor är på 500 meters avstånd från banans centrumlinje och kortsidor på 2 500 meters avstånd utåt från bantrösklarna,
Före projektet förverkligas bör inverkningarna på övervakningssensorerna (radarsystemen) utredas. Samtidigt bedömer försvaret projektets konsekvenser på sina övriga funktioner. Direktiv för ansökan av utlåtande och konsekvensutredning kan fås fån STYs sidor på adressen www.tuulivoimayhdistys.fi/tutkat
Flyghindertillstånd
Utlåtande om flyghinder av Finavia; Finavia Abp, Information Services, PB 50, 01531 VANDA E-post: tietopalvelu@finavia.fi
De uppgifter som krävs i ansökan kan ges på pdf-blankett. Flyghinderunderhållaren ska omedelbart anmäla om ändringar, angående hindret och sina kontaktuppgifter, till Finavia. Närmare upplysningar ges på Finavias sidor.
Lag gällande flyghinder
När projektet är hunnet till planeringen av verkets resning, bör därom meddelas Finavia ca 12 veckor före resning. Närmare uppgifter framgår ur Finavias utlåtande.
I de nya flyghinderkartorna frigörs områden för vilka det är möjligt att bygga höga konstruktioner och därigenom frigörs områden för vindkraftbyggande. Ändringen förbättrar nuläget. De nya kartorna finns på adressen: www.finavia.fi/tietoafinaviasta/ lentoesteet
De som planerar vindkraftverk eller annat flyghinder skall enligt luftfartslagen hos Trafiksäkerhetsverket TraFi ansöka om tillstånd för upprättande av flyghinder. I ansökan till TraFi om tillstånd bör anslutas hinderutlåtande av Finavia, som erbjuder luftfartstjänster.
Behandlingstiden för en begäran om utlåtande varierar från fall till fall, normalt tar det cirka två veckor att behandla ett enskilt hinder.
Uppgifterna i begäran om utlåtande kan ges på pdf-blankett: ”Begäran om utlåtande rörande flyghinder”. Utöver de uppgifter som skall uppges på blanketten skall även ett kartutdrag tillställas, på vilket flyghindrets placering är tydligt utmärkt. Se ”Kartplatsen för alla” på www.karttapaikka.fi
De ändrade begränsningarna kan frigöra tidigare förkastade utlåtanden. Man kan ansöka om ny behandling såvida inte hindret konstaterats ha inverkan på flygtrafiksäkerheten. Anhållan kan då skickas per e-post till Finavias informationstjänst (tietopalvelu@finavia.fi) före 31.12.2012.
Du kan spara blanketten på din dator och skicka den jämte kartutdraget som e-postbilaga. Kartbilagor som skickas elektroniskt till Finavias registratorskontor skall vara bilder i ett av de vanliga bildformaten (t.ex. jpeg, tiff) eller utdrag av grundkartor eller terrängkartor i pdf-format. Guidekartan i telefonkatalogerna är användbar enbart i stadsområdena och även då är det att rekommendera att stomkartan över staden används.
I ansökan bör nämnas hindrets ID-nummer samt utlåtandets referens- eller diarienummer. Sålunda behöver inte biläggas
Ett utlåtande om flyghinder är avgiftsbelagt från 1.1.2012, priset är 225 € + moms, per hinder.
2) reser sig högre än 30 meter över markytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 45 kilometers avstånd från referenspunkten för en trafikflygplats som avses i 81 §, 3) reser sig högre än 30 meter över markytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 10 kilometers avstånd från reservlandningsplatsens referenspunkt eller referenspunkten för någon annan flygplats än en trafikflygplats som avses i 81 §, eller 4) reser sig högre än 60 meter över markytan och är beläget utanför de områden som avses i 1 – 3 punkten. Tillståndskravet gäller uppsättande av ett nytt flyghinder och höjning eller flytt av ett befintligt hinder. Tillstånd söks hos Trafiksäkerhetsverket TraFi. Ett utlåtande av Finavia skall bifogas tillståndsansökan. Eventuella frågor om huruvida tillstånd krävs ska riktas till TraFi.
6
VINDÖGAT 1/2012
SMÅMÖLLEKÖPARENS HANDBOK
-
STY 22.2.2012
Frågor att kontrollera före beslut: -
-
-
-
Krävs det åtgärds- eller installationslov för din mölla? Om du vill ansluta till nätet; har du eldistributionsbolagets lov? Får du bruks- och installationsbeskrivning av leverantören? Omfattar installationsbeskrivningen uppgifter om fundamentet och mastresningen? Kontrollera också leverantörens rekommendationer angående trygg plats för anläggningen. Omfattar installationsbeskrivningen anläggningens elritningar för acku- eller nätanslutning? Observera att nätanslutning alltid kräver tillstånd. Om verket ansluts till acku; har systemet planerats för tillräcklig kabellängd? Omfattar beskrivningarna även underhåll? En mölla kräver ständigt underhåll, kolla leveranstider för reservdelar. Anläggningens garantivillkor och -tid? Har du diskuterat installationsplatsens lämplighet med leverantören?
-
Kan leverantören erbjuda teknisk hjälp för installation? Om produktionsprestanda presenterats, kan leverantören visa upp certifierad produktionskurva eller andra mätvärden till stöd för löftena? Har installationsplatsens vindegenskaper mätts så att produktionspestanda kan grundas på fakta? Har möllans hållbarhet och pålitlighet granskats av forskningsanstalt? Då bör
det finnas uppvisbart inspektionsbevis, t.ex. MCS eller IEC 61400-2. -
Har leverantören fungerande referensinstallationer i Finland?
Vindkraftföreningarna önskar att även leverantörerna följer dessa anvisningar. Se http://www.tuulivoimayhdistys.fi/ Ostajan_opas
Scirocco-01M
SMÅSKALIG ELPRODUKTION Företagarna 2.12 (SE)
Företagarna välkomnar energiministerns vilja att underlätta för småskalig elproduktion. I dagarna gick IT- och energiminister Anna-Karin Hatt ut med ett uttalande och förklarade att regeringen vill uppmuntra elproduktion på mikronivå. Det ska ske genom att Sverige inför regler om nettodebitering, möjlighet att kvitta sin elproduktion mot den el man använder – Med ett sådant regelverk skulle man bara bli debiterad mellanskillnaden mellan den el man producerar och den man konsumerar, skriver Anna-Karin Hatt. Tyskland, Spanien och Danmark är exempel på länder där man redan idag uppmuntrar till investeringar i solceller och vindkraftverk, i Danmark genom att man infört just regler om nettodebitering
Idag finns några tusen svenskar som producerar sin egen el. Det kan handla om en villaägare som investerar i solceller på taket eller en jordbrukare som sätter upp ett eget vindkraftverk på gården. Detta är elproduktion på mikronivå och det regeringen nu säger sig vilja uppmuntra. Sedan april förra året slipper därför exempelvis den som har solceller på villataket att betala nätavgift för mätning och rapportering för det överskott av producerad el man matar in på nätet. Det kan innebära flera tusenlappar om året i skillnad för den som har en egen anläggning. Men långt fler skulle kunna bli elproducenter om det blev mer lönsamt, något nettodebiteringen kan bidra till. Elmarknaden får ofta kritik för bristande konkurrens och ses av många som en
illa fungerande marknad. Fler elproducenter minskar beroendet av ett fåtal stora aktörer, vilket främjar en väl fungarande marknad. Det är ytterligare ett argument för mer småskalig produktion. Dessutom har det visat sig att de som producerar sin egen el är bättre på att energieffektivisera Regeringen har tidigare undersökt möjligheterna att införa nettodebitering i Sverige. Tyvärr satte skattefrågorna då stopp för ett införande. Företagarna uppmanar nu Näringsdepartementet att se hur skattefrågorna kan lösas, så att ett skyndsamt införande av nettodebitering blir möjligt.
VINDÖGAT 1/2012
7
SÅ MÅNGA ”GRÖNA” JOBB I EU Milöaktuellt 15.2.2012
Tyskland ohotad ledare – men Sverige hamnar högt upp när EU:s 27 länder jämförs
Ser man till EU:s 27 länder och antalet jobb inom sektorn för förnybar energi ser det ut på följande vis.
I veckan släpptes den årliga statistiken från EurObserv’ER – The State of Renewable Energies in Europe. Siffrorna i rapporten avser år 2010 och täcker därmed inte utvecklingen under 2011. Under 2010 kom 12,4 procent av den energi som de 27 EUländerna använde sig av från förnybara källor, att jämföra med 11,5 procent år 2009. Enligt beräkningar från EurObserv’ER värderades den ekonomiska aktiviteten kopplade till den förnybara energin under 2010 till 127 miljarder euro, 15 procent högre än året innan. Den sektor som omsatte mest var solcellsindustrin, följt av vindkraftsindustrin och därefter biobränslebranschen.
Tyskland – 361 360 Frankrike – 174 735 Italien – 108 150 Spanien – 98 300 Sverige – 54 780 Finland – 48 620 Österike – 41 600 Danmark – 36 400 Storbritannien – 31 700 Polen – 28 450 Belgien – 22 670 Tjeckien – 20 200 Nederländerna – 19 180 Portugal – 17 425 Rumänien – 16 800 Grekland – 12 920 Ungern – 11 550 Lettland – 9 300 Slovakien – 7 030 Litauen – 5 850 Bulgarien – 5 470 Irland – 3 500 Slovenien – 3 375 Estland – 3 100 Cypern – 1 095 Luxemburg – 55 Malta – 150
När det gäller jobben inom den förnybara energisektorn passerades miljongränsen under 2010. Räknar man samman arbetstillfällena inom de 27 EUländerna landar man enligt EurObserv’ER på runt 1 114 000 jobb, 25 procent fler än 2009. Den sektor som är den största arbetsgivaren är biobränslebranschen med fler än 273 000 jobb, följt av solcellsindustrin med 268 110 jobb och vindkraftsindustrin med 253 145 jobb.
STY pressnytt 10.1 -12 Vindkraftproduktionen i Finland ökade med en tredjedel 2011 och står nu för 0,5 % av Finlands elkonsumtion. De starka vindarna vid årsskiftet skapade inte problem för vindkraftproduktionen. Verken är konstruerade för att klara stora påfrestningar. Trots att träd föll och tak blåste bort kunde vindkraften producera kontinuerligt. Det finska 3 MW verket vid Björneborg Tahkoluoto producerade 2011 över 10 000 MWh. Under de starkaste stormbyarna var verket för första gången under sin funktionstid avstängt några timmar på Staffansdagen. Påståendena om att Finlands vindförhållanden inte skulle vara lämpliga för elproduktion blir dementerade när man ser att produktionen för 3 MW verken i Finland översteg årsproduktionerna såväl i Estland som i Sverige. I övrigt var år 2011 inget bra växtår för branschen i Finland. Prognosen att det byggs över 100 verk under året kom på skam, det byggdes tre. Orsakerna stod att finna i det ändrade stödsystemets administration samt tillståndsbyrokratins snävare villkor. Den utredning som nu med Lauri Taraste i ledningen tillsats av arbets- och näringsministeriet antas klara upp begreppen.
Den globala kapaciteten installerad vindkraft steg till 239 GW under senaste år, och producerar över 5 gånger Finlands hela elkonsumtion
8
VINDÖGAT 1/2012
FORSKNING I FOCUS 2012 Ossi Koskinen, Vasa YHS
Svensk Vindkrafts Tekniskt Centrum (SWPTC) arrangerade ett seminarium i Göteborg 18 – 19 januari. I seminariet deltog över 300 vindkraftinriktade personer från företag och högskolor. Däribland Vasa yrkeshögskolas överlärare Ossi Koskinen vars intryck här återges i sammandrag.
Fåglar och fladdermöss Seminariets presentationer började med vindkraftens konsekvenser för fågelfaunan. På Energimyndighetens uppdrag hade arbetsgruppen gjort en täckande metaundersökning utgående från allt det material som funnits tillgängligt. Man kom till att 2,5 fåglar omkommer per år och verk, men att variationerna är stora, från 0 till 60. Mest kritiska omständigheten är verkets placering. Öppet landskap är fördelaktigast, fuktmarkerna svårast. Det totala antalet är i Sverige ca 5.000 st omkomna fåglar, varav mest småfågel. Mängden kan synas stor men är försumbar i jämförelse med de miljoner fåglar som oljeutsläpp, kraftlinjer, trafik, jakt och olika byggnader förorsakar. Även frågan om fladdermöss behandlades. Problemet är mindre märkart i Norden än i många Sydeuropeiska länder. Man uppskattar att i snitt 2,9 st skadas per år och verk i Sverige. Av Europas 40 arter uppträder 18 i Sverige och av dem är 5 arters population så liten att den bör bevakas som hotade. Det är tornens ljusa färg som i svag vind, och mest under varma nätter, lockar till sig insekter som i sin tur lockar fladdermöss. Vid stiltje försvinner risken för kollisioner och vid vindhastigheter från ca 6 m/s uppåt försvinner insekterna. Man har börjat tala om ”bat-mode”, dvs en automatik som stänger av verken under riskförhållandena. Det begränsar förstås produktionen men till så liten del och under konsumtionssvag tid att följden kan negligeras.
Snö och is Seminariet upptog också, det under senaste år så aktuella temat, om hur man undviker att det bildas snö och is på rotorvingarna, sk ”anti-icing” och hur man avfrostar sk ”de-icing”. Matematiska räknemodeller som baserar sig på luftens fuktighet, vind och temperatur, fungerar förhållandevis bra.
Däremot visar det sig svårt att med matematiska modeller tillförlitligt förutspå mängden av snö- och isbildning. För observation av snö och is på bladen finns olika alternativ såsom givare och kameror eller uppföljning av bladens vikt. Det svenska företaget WindVector Ab presenterade under konferensen sin nya Lidar/Laser teknik, som ger vindhastighetsprognoser från mätpunkter framför verken. Med sådan utrustning kan man enligt leverantören också uppdaga isbildning. De finns olika tekniker för att avisa bladen Det vanligaste är uppvärmning av bladen, endera med inlaminerade elresistanser eller med luftkanaler för inblåsning av varmluft. Någon leverantör använder snabb inbromsning med mekaniska bromsar för att skaka bort is. Uppvärmningen i köld är inte alltid problemfri emedan effektbehovet kan bli så stort, exempelvis över 100 kW, att hela produktionen går åt till det, åtminstone i vindhastigheter upp till 6 m/s. En talare berättade dock om ett försök i en vindpark där ett verk, av i övrigt två identiska, var utrustat med avisning och att man kommit till att den ekonomiska insatsen för utrustningen blivit synnerligen lönsam. En upplyst gissning ger vid handen att alla vindkraftverk i Norden blir utrustade med någon form av avisning.
Finland – Sverige I vindkraftbranschen har Sverie och Finlands utgångslägen varit rätt lika men trots det skiljer sig grannländernas lägen avsevärt från varandra. Ifråga om vinkraftprojktering ligger Sverige klart framom Finland. Det finns många orsaker till det, som t.ex. svenska elföretags och mången kommuns aktivitet i planerandet och byggandet. I Sverige insåg projekterarna redan för ett decennium sedan att öppenhet, uppriktighet och redbarhet är nycklar till lyckade projekt. Också svenskarnas beredskap att ta med privatpersoner och småägare i ägarbasen har kännbart förenklat även stora vindkraftbolags verksamhet genom att öka accepten av vindkraft (jmfr Danmark och Tyskland). Om vi jämför finsk och svensk framgång i genomförandet av vindkraftprojekt förlorar vi klart med 0 mot 1.
Förhållandet blir däremot det omvända om vi betraktar vindkraftteknik. Av finsk vinkraftteknik går 95 % på export och här ligger vi bra till. Sverige har haft vindkrafttillverkare speciellt på 1980-talet, tvåbladstypen och 2 och 3 MW verken på Gotland fick mycken uppmärksamhet. På senare år har sakkunskapen int skördat större lagrar och försäljningen av ScanWind till GE år 2009 lättade inte på läget. I Sverige presenterades dock intressant vindkraftföretagsamhet, som t.ex. 3,5 MW permanentmagnet- och direktdrevstypen SW90 – 3500, som provkörs i Trondheim i Norge. När man beaktar finskt kunnande angående generatorer, frekvensomvandlare och övriga komponenters tillverkning kan vi anse påängerna ligga Finland till fördel med 1 mot 0. Ett tredje betraktningssätt i denna ”landskamp” kunde vara högskolornas roll inom forskningen. Kvaliteten på de presentationer som gjordes av olika högskolor under seminariet varierade starkt. En annan observation var att de presentationer, som gjordes av företag var oftast klarare och mera konkreta. Mången högskolerepresentant fokuserade på långa besvärliga beräkningsformler, som publiken inte kunde uppfatta under de korta sessionerna. Bland de svenska högskolepresentationerna fanns också synnerligen intressanta, som t.ex. Ola Carlssons ”Användandet av frekvensomvandlare för test av Grid Codes”. Chalmers högskola har i Göteborgs hamn installerat en frekvensomvandlare för forskningsändamål, i samband med GE:s 4,1 MW verk och HVDC-light teknik. Trots att det i mången finsk och svensk högskola görs avancerat forskningsarbete angående vindkraft, kunde det inom detta gebit vara mera aktivitet och tätare samarbete med företagen. Som representant för högskolesektorn ger jag tillsvidare ingen påäng åt någondera parten. Svenska högskolor har ofta inom FoU fokuserat på annat inom vindkraften än teknik. Slutresultatet i denna jämförelse blir 1 – 1 och vi får hoppas att svensk projekteringskonst smittar av sig till oss och att vi i vår tur kan erbjuda något inom vindkraftindustrin västerut. (OK 24.1-2012)
VINDÖGAT 1/2012
9
ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 Niklas Frände, Novia Vasa
Den 25:e januari ordnade Österbottens förbund ett informationstillfälle där planutkastet till den nya etapplandskapsplanen presenterades. Etapplandskapsplanen bygger vidare på Österbottens landskapsplan som fastställdes 21.12 2010. Utkastet består av kartor, planbeskrivning, plan för deltagande och bedömning samt konsekvensbedömning. I planutkastet finns 33 landområden, fyra havsområden och fyra hamnområden reserverade för vindkraft. Dessa planerade områden berör dock endast vindkraftsparker med sex eller flera vindkraftverk. Vindkraftsparker med fem eller färre vindkraftverk behandlas på kommunal nivå. Beredningen av etapplanen startade 2009, en tilläggsutredning görs under december 2011-juli 2012. Ett planförslag skall komma under 2012.
En vision om ett självförsörjande Österbotten 2030 presenterades, med en energiförbrukning på 9,2 TWh och där vindkraften skulle stå för 54 %. Detta skulle utgöras av en installerad vindkraftseffekt på 1800 MW, vilket betyder ca 600 vindkraftverk. Ett tiotal personer besökte informationstillfället. Diskussionerna präglades av oro över buller från vindkraftverk, påverkan på havsörnar samt markanvändningen för elledningsgator. Man påpekade att skyddsgränsen till bosättning som hade satts till 500 meter inte är tillräcklig. Från Österbottens förbunds sida påpekade man att det som presenterades endast var ett utkast och att alla har möjlighet att påverka den slutgiltiga versionen i detta skede. Planutkastet var till påseende från 16.1 till 17.2.
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Resutat Medlemsavgifter Donationer Övr. Intäkter Omsättning Utrymmen, utrustning Publ; brosch. historik Resor Möten, delt.avg VÖ, webb Medl.-avg. litter. inter Kont. Bank, revision Kostnader Verksamhetens resultat räntor, valutak. Operativt resultat Understöd ANM PERIODENS RESULTAT
2011 10,084.94 7,500.00 1,628.37 19,213.31 2,324.70 2,527.17 2,207.95 785.33 7,012.02 2,108.67 3,672.74 20,638.58 -2,301.59 7.98 -2,293.61 5,000.00 2,706.39
2010 8,100.30 8,500.00 3,881.44 20,481.74 2,324.70 6,469.44 2,728.89 2,484.40 4,848.55 2,070.10 3,665.18 24,591.26 -5,108.70 171.26 -4,937.44 4,800.00 -137.44
1,000.00 7,010.86 8,010.86 41,710.61 -37,189.14 2,706.39 783.00 8,010.86
985.00 6,988.17 7,973.17 41,710.61 -37,051.70 -137.44 3,451.70 7,973.17
Balans Kortfr.fordr. Bank Aktiva Bundet eget kapital Vinst/förlust fr. tidigare Periodens resultat Leverantörsskulder Passiva
Vindkraftföreningens vårmöte onsdag 21.3 kl 17 – 20 på Novia auditoriet, Wolffskavägen 33,Vasa Ur programmet: - Årsmötesrutiner, bokslutet 2011, Folke Malmgren, Vkf - Österbottens förbunds etapplan-2, Jan Wikström, Österbottens förbund - Övrigt, i diskussionsform med inledare; - samarbetet med STY - jobben inom vindkraftfbranschen - frågan om markägarersättning Tidigare medlemmar och nya intresserade är hjärtligt välkomna att delta. Arrangörerna önskar att möjligast många signalerar sin avsikt att delta; t.ex. per e-post eller tel; niklas.frande(at)novia.fi 044-780 5745 folke.malmgren(at)kaapeli.fi 0400-44 5166
INDRAGET STÖD Under många år har föreningsverksamhetens ekonomi tryggats av ett moment i statsbudgeten gällande allmännyttiga medborgarorganisationer, som adminstrerats av arbets- och näringsministeriet. Senaste år stod stödet för en fjärdedel av omsättning. Nu har vi fått beskedet från arbets- och näringsministeriet att budgetmomentet ”hyvlats” bort i budgetmanglingen. Någon skriftlig bekräftelse har dock inte ännu i skrivande stund inträtt. Bortfallet stöd kommer att anstränga föreningens budget.
10
VINDÖGAT 1/2012
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 6.2011 Philip Hildén
Saba Niroo – Vindkrafttillverkare i Iran Sedan år 2000 bygger företaget Saba Niroo i Teheran, Iran, vindkraftverk. I huvudsak har man två produktionslinjer för licensbyggen, en för 300 kW Nordtank och den andra för 600/660 kW Vestas. Personalen som ägnar sig åt vindkraft uppgår till 250 personer. Saba Niroo hör till en iransk verkstadsindustrikoncern, som bl.a. själv tillverkar maskinbäddar och nav för kraftverken. Också rotorblad tillverkas på platsen. Tillverkning av kuggväxlar och generatorer förbereds som bäst. Vindparkerna i Iran byggs i huvudsak i bergspass, där kraftverkseffekten begränsas till ca 1 MW av vägnät och monteringshjälpmedel. I Iran finns för närvarande ca 200 vindkraftverk, sammanlagt ca 150 MW i drift. Dessa kraftverk är alla byggda i Iran. Sedan år 2010 pågår bygget av en 300 MW vindkraftpark, Manjil, i provinsen Gilan. Vestas-licenserna gäller också för exportleveranser till Mellersta Östern, Afrika och Armenien. Saba Niroo är den enda tillverkaren av vindkraftverk i regionen och man väntar sig därför stora framgångar så snart tillverkningen börjat flyta. Den första beställningen finns redan: Under åren 20122014 skall 1000 MW vindkraft säljas till Pakistan. Den första vindkraftsplanen för Iran omfattar 5000 MW. Den fastslogs år 2011 och gäller till år 2015.
RH2-WKA,Vindenergi blir vätgas Koden i rubriken betyder ”Regenerativ vätgas i Werder, Kessin och Altentreptow.” En ordlek ingår i chiffret: WKA är också den tyska förkort-ningen för ”Wind-Kraft-Anlage”. Projektet handlar alltså om en vindkraftpark, omfattande sammanlagt 28 stycken Enercon turbiner dels av storleken E-126 (7,5 MW), dels E-82 (2,3 MW). De tre orterna som ingår i namnet finns i Mecklenburg-Vorpommern i det forna DDR. Vätgasen, som vindkraftverken tillverkar genom elektrolys, skall kunna distribueras över hela Nordtyskland i tankar som håller 300 bars tryck. Gasen är mångsidig, den kan användas både som uppvärmnings- och fordonsbränsle samt för olika ändamål inom industrin. Vindparken är givetvis även nätansluten och man kan välja gasproduktion eller matning av elnät enligt behov. Härige-
nom har man möjlighet att nå mycket höga kapacitetsfaktorer, då den för tillfället obehövliga elenergin används för elektrolys och gasen kan lagras för senare behov. Totaleffekten är 140 MW. Projektledningen har ett antal större anläggningar under arbete i olika delar av Tyskland. Nätadressen www.wind-projekt. de ger närmare information.
Husum möter konkurrens från Hamburg! I senaste nummer av Vindögat berättade vi om förberedelserna för HUSUM Windenergy 2012, som väntas bli den största och vackraste någonsin. Det har nu hörts röster från Hamburg, enligt vilka man skulle vara beredd att överta vindenergin från Husum, som enligt uppgift har svårt att klara de jättelika förberedelserna. Härtill har Husum irriterat sagt ifrån att inga planer på något sådant föreligger. Utom de redan långt framskridna förberedelserna för 2012 har Husum redan fått över 450 anmälningar för mässan 2014. Den mässan ordnas i Husum, punkt. Det kan tilläggas att Husum nyss publicerat ett avtal med handelskammaren i Nord-Friesland, en av Tysklands vindkraftrikaste regioner, om samarbete med mässsan i Husum om alla ekonomiska och marketingfrågor.
Offshore vindenergi får egen högskola Den havsbaserade vindenergin har nu vuxit till sådana dimensioner, att man ansett det nödvändigt att grunda en ny högskoleavdelning för utbildning av specialister på denna nya verksamhet. Undervisningsspråket på den nya högskoleavdelningen är engelska med tanke på verksamhetens internationella karaktär. Hemorter för offshoreundervisningen är Oldenburg och Bremerhaven. En stor del av studierna ordnas som fjärrstudier. De första 24 deltagarna i en nio månaders ”pilotgenomgång” börjar sina studier hösten 2012. Närmare information på webben: www.offshore-wind.studies.com
Att böja plåt är en speciell färdighet hos företaget Otto Klostermann GmbH i Castrop-Rauxel i
tyska Ruhr-området. Man kan säga att företaget böjer plåt i XXL-format, eftersom en stor del av produktionen gäller master för vindkraftverk. Klostermann skär stålplåt med dimensionerna 26 000 mm längd, 5 200 mm bredd och 22 mm tjocklek i en laserskärmaskin. För upp till 80 mm godstjocklek klarar en plasmaskärmaskin dimensionerna 28 000 mm x 6 800 mm. Plåtbitarna kantas i en mangel med kapaciteten 4 000 ton presskraft 16 000 mm längd och skarvas därefter till master av önskad längd. Intresserade kunder kan vända sig till: verkauf@klostermann-gmbh.de
Energiberg av avfallsberg I Hamburgs industriområde finns en stor soptipp, som sedan 1979 är fylld och därför stängd. År 1992, alltså för 20 år sedan, byggdes en vindkraftspark bestående av fyra turbiner på soptippens krön. Tre av dessa turbiner, med 500 kW märkeffekt, ersätts nu med en enda Repower av typen 3.XM104, som ensam ger 3,4 MW. Det nya kraftverkets navhöjd är 94,5 m (höjd över havsytan ca 140 m) och man räknar med en energiproduktion på 8 GWh/år. Man kunde tro att en soptipp inte utgör en tillräckligt stabil grund för ett stort vindkraftverk, i synnerhet som det inte var tilllåtet att gräva i soptippen vid fundamentarbetet eller slå ner pålar för fundamentet. Genom att gjuta en betongplatta ovanpå soptippen lyckades man likväl skapa en tillräckligt stabil grund. Metoden har utarbetats speciellt för detta ändamål av Doktor Ole Augustin, Planungsbüro i Hamburg (www. augustin-windenergie-de).
VINDÖGAT 1/2012
Svärd till vindturbiner I sydliga Ukraina, 950 km sydost om Tjernobyl finns ett hundratals hektar stort obebyggt område invid Azovska sjön, tidigare en sovjetisk startplats för interkontinentala missiler. Sedan raketerna inte längre var aktuella, påbörjades på platsen omkring år 1990 Ukrainas första försök med vindkraft. För försöket valdes av någon orsak amerikanska Kenetech 100 kW vindturbiner, men av olika orsaker kunde man inte slutföra arbetet och de 406 turbinerna lämnades åt sitt öde. Projektet har nu återuppta-
11
gits och i stället för de små Kenetech-möllorna har 12 moderna vindkraftverk inköpts av Fuhrländer i Tyskland. De nya turbinerna har 2,5 MW märkeffekt, vilket innebär att en av de nya turbinerna motsvarar 25 av de gamla. I själva verket blir energiproduktionen ännu mycket högre, eftersom de gamla små möllorna ha betydligt lägre navhöjd.
AREVA bygger provbänk för 5 MW
kraftssektorn. För att effektivera sina offshorebyggen har företaget byggt en provbänk, i vilken kompletta 5 MW maskinhus kan testas under verkliga driftsförhållanden. På 48 timmar kan numera hela drivlinan och hela den elektriska utrustningen provköras och godkännas före det arbetsdryga slutmontaget. Provbänken står i Bremerhaven, den hamn i Tyskland som försörjer största delen av offshorevindkraften i Nordsjön. 24.12.2012 PH
Areva, välkänd för sitt kärnkraftsbygge i Olkiluoto, har stora intressen också i vind-
FLIDAR – VAD ÄR DET? Bruce Douglas, marknadschef på konsultbolaget 3E
FLIDAR™ har konstruerats och utvecklats av 3E, OWA och Leosphere. Bruce Douglas koordinerar utvecklingen av systemet. Han har tidigare varit verksamhetsdirektör på EWEA och sitter med i dess finanskommité för vindprojekt. Begränsade offshore uppgifter om vinddata behövs i tillräcklig mängd för att förstå vindklimatet på valda ställen, för estimering av den potentiella energiproduktionen och för att förutse och mildra riskerna. Offshore vindmätningssträvanden är avgörande steg i utvecklandet och styrandet av offshore vindparker. Då de görs i tidigt skede blir de hörnstenar för projektens finansiella strategi och affärsplanering. Senare kan lokal mätning ge viktig information för planering av styrning och underhåll eller för omkalkyleringar. Ända tills nu har byggandet av fasta mätmaster på havet, utrustade med anemometrar eller LiDAR system, varit nödvändiga för att samla bättre mätvärden offshore. För att få ihop sådan infrastruktur krävs långtgående lovgivning och kan kosta 3 – 8 milj euro beroende på ort och läge. Många offshore investeringar fördröjs märkbart av sådana utmaningar och det finns ett starkt intresse inom industrin för dugliga alternativ till fixerade permanenta eller semipermanenta konstruktioner. Flytande LiDAR teknik är det attraktivaste kostnadseffektiva alternativet som nu blivit utvecklat. Det består av en offshorefärdig WINDCUBE-2 LIDAR som säkrats med en mekanisk stabiliseringsenhet på en boj av industristandard. Bojen kräver be-
gränsade tillstånd, ger maximal flexibilitet för resursvärdering för olika positioner och djup, och kostar en bråkdel jämfört med en fixerad mastplattform. Flera flytande LiDAR typer med varierande system på olika sorters bojar håller för närvarande på att utvecklas och testas på olika håll i världen. De har alla samma utmaningar: - hård och ostabil miljö, som inverkar på uthållighet och noggrannhet - anpassningsbarhet till olika djup, våghöjder, projekttyper och finansieringsmodeller. - behovet av maximal noggrannhet för att säkra kassaflöden och lönsamhet Somliga konstruktioner har redan genomgått lyckade försök i verkliga förhållanden. Ändå kvarstår pålitligheten som nyckelegenskap för alla utvecklare av flytande LiDAR system, speciellt angående nästa rond med långt-ute-till-havs projekt. Svåra väderförhållanden och sjögång kan inte undervärderas eftersom de tär på systemens funktionstider, inverkar på datainsamlingen och hela underhållsmönstret. Därtill kommer, liksom för alla offshore system, begränsad tillgänglighet och oregelbundet underhåll beroende på väderluckorna och havsmiljöns hårdhet. Det förekommer generellt två huvudtyper av flytande LiDAR system, standard marina bojar eller kryssprickbojar. De senare kan användas i djupare vatten men inte i grundare och är kostsammare i uppbyggnad och transportering. Standard marina bojar rör sig med vå-
Prototypen testas som bäst i Nordsjön utanför Belgien, där den blivit utsatt för 6m-sjöar.
gorna, är robusta och kan med rätt dimensionering placeras på alla olika djup. Kryssprickbojarna kan kompensera rörelser med mekanisk stabilisering och programkorrigering. Det är så FLiDAR systemet är konstruerat. Testresultat som publicerades 2011 har visat utmärkt korrelation med fixerade offshore LIDAR data. Centralt för 2012 blir att utvärdera dessa mätningar på längre distans, att minska kostnaderna och att få fullt kommersiellt utbyte av systemet. (övers.fm)
12
VINDÖGAT 1/2012
AKTUELLT
WindFloat, ett flytande vindkraftverk
Nytt produktionsrekord på Gotland
Vindkraftsnytt.se 2.12
Sveriges radio 4.1
Det första i världen att sjösättas utan lyftkranar. WindFloat, ett vindkraftverk på 2 megawatt, har sjösatts i Atlanten. Vindkraftverket är det första flytande verket i Atlantens vatten och det första i världen att sjösättas utan hjälp av lyftkranar. Cirka 60 företag har samarbetat för att ro i land projektet, bland andra Principle Power och Vestas. Detta är ett historiskt ögonblick som tar andan ur dig. På sätt och vis är det ett lika stort steg för förnybara källor som det var för olje- och gasindustrin på 70-talet när de kom med sina flytande strukturer, sade Alla Weinstein, vd för Principle Power, i ett pressmeddelande. Vindkraftverket monterades i Lisnaves skeppsvarv i Portugal och bogserades sedan ut 350 kilometer utanför Agucadoura, Portugal, där den nu kommer att testas under ett år.
Vindkraften producerade 340 miljoner kilowattimmar, det är 38 procent av all el som förbrukades på Gotland i fjol. I pengar räknat motsvarar det intäkter till Gotland på 110 miljoner kronor för 2011, uppger Lars Thomsson som är regional vindkraftsamordnare. Vindkraften har utvecklats till en stor näringsgren med ett omfattande lokalt ägande på Gotland, enligt Lars Thomsson, som tycker att det är bra att 110 miljoner stannar på ön istället för att gå till ett stort internationellt energibolag.
2015. De första enheterna håller som bäst på att bli färdiga i Simo.
Landkabelsystem
Största vindkraftverket klart Västnytt 30.12-11 Sveriges största vindkraftverk, på Risholmen i Göteborgs hamn är färdigt. Det ska ge 15 miljoner kilowattimmar per år till ägaren Göteborg Energi. Det innebär att vindkraftverket genererar ström som räcker till att värma upp 3 000 villor. Men man kan också mäta energivinsten i form av miljöfördelar. Vindkraftverkets förnybara produktion minskar utsläppen av svaveloxid och kväveoxid i Göteborg med 5,55 respektive 39 ton. Det är också Göteborgs högsta byggnad med sina 145 meter, Lisebergstornet är ”bara” 116 meter. Turbinen väger hela 274 ton och är en 4-megawatts vindturbin som är optimerad för havsbruk och är den första direktdrivna turbin som skapats för havsbruk, uppger tillverkaren General Electric.
(processnet.se) 4.1
Att det blåser storm ökar inte produktionen av åländsk vindel. Vindkraftverken kan inte ta tillvara vindstyrkor på över 15 meter per sekund. Trots det är de åländska möllorna bäst i landet på elproduktion. ENERGI 15 meter per sekund. Det är den optimala vindstyrkan när det gäller vindkraftverkens energiproduktion. Vid cirka 15 meter per sekund går alla för fullt men då det blåser mer släpper de förbi överskottsvinden, förklarar Allwinds vd Henrik Lindqvist. Orsaken är att möllorna är konstruerade och dimensionerade för en viss effekt och inte heller klarar av för hög påfrestning. Om vinden är för hård vrider de ner vingarna, de ”skotar ur”, förklarar Lindqvist.
ABB ska leverera världens längsta landkabelsystem för kraftöverföringsprojektet Sydvästlänken i södra Sverige. Ordern från statliga Svenska Kraftnät är värd cirka en miljard kronor. När projektet är färdigt 2014 kommer det att vara världens längsta och mest kraftfulla underjordiska kabellänk och kommer att kunna transportera 2x660 megawatt med en spänning på 300 kilovolt över ett avstånd på cirka 200 kilometer mellan Barkaryd och Hurva i södra Sverige. – Länken är viktig för att bygga bort flaskhalsar i strömförsörjningen mellan västra och södra Sverige, vilket på sikt även är betydelsefullt för oss som företag i Sydsverige, säger Hans Holmström, ansvarig för ABB:s kabelverksamhet. Huvudsyftet med det nya överföringssystemet är att öka kapaciteten och stärka driftsäkerheten i det nationella kraftnätet. Det kommer att öka överföringskapaciteten i Sydsverige samt mellan Sverige och Norge. Länken kommer även att underlätta framtida integration av storskalig vindkraft i det svenska kraftnätet.ABB ansvarar för konstruktion, tillverkning, leverans och installation av hela kabelsystemet inklusive avslut, skarvar och andra kabeltillbehör. Murray Link i Australien – också den levererad av ABB – är idag med sina 180 kilometer världens längsta kabellänk.
Mera vindkraft från Ijo
Sottunga
Hård storm ger inte mer el Ålandstidningen 5.1.2012
Yle Uleåborg 2.1
Nya Åland, 21.1
Jordarbetena har påbörjats för fundamentbygget av vindkraftparken i Ijo. Där ska resas sammanlagt 8 verk. Byggbolaget YIT bygger fundamenten för TuuliWatti Oy. YIT och Tuuliwatti har avtalat om byggandet av sammanlagt 90 landbaserade vindkraftverks fundament. De 8 som placeras i Ijo blir Finlands högsta. Anläggningarna sträcker sig 140 m upp och deras rotordiametrar blir 112 m. Verken börjar resas i vår och elproduktionen beräknas komma igång mot slutet av året. Vd Jari Suominen på TuuliWatti Oy anser att det vara möjligt att framdeles utvidga anläggningen i Ijo. Tuuliwatti projekten är ämnade att byggas till utgången av
Det finns planer för en vindkraftpark öster om Sottunga, i Kumlinge södra skärgård. Planen är ett 40-tal möllor. Detta kan bli Finlands största vindkraftspark. Enligt projektledaren Christian Pleijel på konsultföretaget Vectura, är detta en storsatsning för kommunen. Han håller i planerna för kringarrangemangen, ett vindkraftscentrum, med logi, kanske i form av snygga strandhotell, matsal och mötesrum för byggfolket. När vindkraftsparken är klart kan Sottunga utnyttja byggnaderna som ett litet konferenshotell, för utbildning, för andra besök, möten och turism. Man vill utforma anläggningen så att den också passar för detta.
VINDÖGAT 1/2012
13
JÄTTEBATTERIER FIXAR VINDKRAFTENS FLUKTUATION
Idag.se 4.1.-12 Snabbladdade litiumjonbatterier är på allvar på väg in i vindkraftsbranschen. Nu bygger A123 Systems en jätteanläggning i anslutning till en vindkraftspark på Hawaii. A123 Systems meddelar att en vindkraftspark på Hawaii kommer att använda företagets batterier för att öka tillförlitligheten i energiproduktionen. Auwahi vind-projektet, som har en produktionskapacitet på 21 megawatt, kommer att backas upp av en batteribank som kan leverera 11 megawatt, skriver CNET News. Det är andra gången inom ett år som A123 Systems levererar en batterianläggning i anslutning till en vindkraftspark. Laurel Mountain-parken i West Virginia har tidigare kopplats upp mot en batteribank på 32 megawatt. Tanken är att batterierna ska bidra till en stabilare elförsörjning, som annars är helt beroende av vindförhållandena. En fördel med just litiumjonbatterier är att de snabbt kan leverera en stor mängd energi. Enligt A123 kan systemet upptäcka variationer i utbudet och bidra med batteriets 11 megawatt inom loppet av millisekunder.
Bildmontage av den planerade anläggningen.
Forum 2-12,Vattenfall och ABB Jättebatteriet i Zhangbei i den kinesiska provin sen Hebei är inte precis wow-arkitektur: en låg, lådformad anläggningsbyggnad ungefär stor som en fotbollsplan. Solceller på taket, inne i byggnaden tusentals seriekopplade batterier med en totallagringskapacitet på 36 MWh. De bildar tillsammans världens största energilagringsenhet, enligt statliga elnätskoncernen SGCC och batteri- och elbilsföretaget BYD, vilka står bakom tilltaget. Anläggningen med prislappen 500 miljoner dollar har tagits i bruk vid årsskiftet. Batteriet är sammankopplat med en 100 MW vindpark och en 40 MW solpark, och ett så kallat smart grid för elöverföring. Med 36 MWh kan batteriet möta elförbrukningen hos 12 000 hushåll i en timme. Kinas ”Gyllene Sol” en signal. Kina har snabbt blivit en föregångare i grön teknologi och satsning på hållbara miljölösningar tillsvidare i modest skala, men kursen är konsekvent. I takt med nationens stigande levnadsstandard ökar energiefterfrågan
brant, samtidigt som utsläppssnåla hållbara energikoncept blir en allt viktigare prioritet. Ekvationen kräver en fokuserad och innovativ satsning på diversifierad användning av förnybar energi. Batteri för benchmarking? Konceptet med sammankopplade blyfosfatbatterier är i sig inte banbrytande, och enheterna är bil och bussbatterier, standardprodukter från BYD där Warren Buffet för övrigt äger 10 procent. Titeln ”största batteriet” är temporär, nya rekordhållare tar redan in försprånget. Alla satsare på förnybar energi vet att ett avgörande gränssnitt mellan solceller/vindsnurror och elnät är lagringen, mest självskrivet i batterier. I möjligast stora batterier, som är dyra investeringar - men en förutsättning för säker, jämn eldistribution från förnybara källor. Därför är det kinesiska projektet genom sin kaliber av intresse som studieobjekt, och följs uppmärksamt av entreprenörer världen runt. Marknaden för storbatterier
för elnät väntas på några års sikt uppgå till 30 miljarder dollar per år.
Invigning av energilager i Falköping. Den 14 december klippte ABB bandet till ett nytt så kallat energilager, som i princip enkelt är ett antal batterier för lagring av el för lågspänningsnätet. Energilagret är placerat i Falköping och är en liten testanläggning, som sett över ett helt år klarar av att försörja cirka fem normalstora villor med el. I dagsläget kan cirka 100 elkonsumenter ta del av elen från energilagret. Elen som tankas in i energilagret i Falköping är producerad av vindkraft och lagras på natten och kan levereras ut till nätet under dagen. Anläggningen kan laddas med upp till 75 kilowattimmar (kWh) el per natt. På ABB tror man att småskaliga energilager likt anläggningen i Falköping kommer att bli betydligt vanligare i framtiden.
14
VINDÖGAT 1/2012
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Huittis 1 Korsnäs 1 Korsnäs 2 Korsnäs 3 Jalasjärvi 1 Eckerö Bredvik Vammala Koppelo Äetsä Marjamäenvuori Euraå Krisantie Karlö Marjaniemi 1 Karlö Marjaniemi 2 Björneborg 1 Siikajoki Säikkä 1 Siikajoki Säikkä 2 Enontekis Lammasoaivi 1 Enontekis Lammasoaivi 2 Karlö Huikku Karlö Marjaniemi 3 Kuivaniemi Vatunki 1 Eckerö Mellanön Kökar 1 Finström Pettböle 1 Finström Pettböle 2 Vårdö 1 Töysä, Riihontie 1 Siikajoki Tauvo 1 Siikajoki Tauvo 2 Lemland Knutsboda 1 Lemland Knutsboda 2 Lemland Knutsboda 3 Lemland Knutsboda 4 Enontekis Lammasoaivi 3 Muonio Olos 1 Muonio Olos 2 Muonio Olos 3 Muonio Olos 4 Muonio Olos 5 Föglö Bråttö Lumparland 1 Lumparland 2 Finström Pettböle 3 Sottunga Kasberget Lumijoki Routunkari Kuivaniemi Kuivamatala 1 Kuivaniemi Kuivamatala 2 Kuivaniemi Kuivamatala 3 Kuivaniemi Vatunki 2 Kuivaniemi Vatunki 3 Kuivaniemi Vatunki 5 Närpes Öskata 1 Kotka 1 Kotka 2 Björneborg Meri-Pori 1 Björneborg Meri-Pori 2 Björneborg Meri-Pori 3 Björneborg Meri-Pori 4 Björneborg Meri-Pori 5 Björneborg Meri-Pori 6 Björneborg Meri-Pori 7 Björneborg Meri-Pori 8 Karleby Kokkola T1 Karleby Kokkola T2 Kristinestad Kristiina 1 Kristinestad Kristiina 2
Tillverkare Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Windworld Vestas Vestas Vestas NEGMicon Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Siemens Siemens Nordtank Nordtank Nordtank Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon NEGMicon Nordtank Nordtank Vestas Vestas Vestas Vestas Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Vestas NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 250 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000
Ø m 20.0 24.6 24.6 24.6 25.0 29.0 29.0 29.0 30.0 31.0 31.0 31.0 31.0 31.0 37.0 37.0 37.3 37.3 37.3 39.0 40.3 40.3 40.3 40.3 43.0 43.0 43.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 45.0 45.0 45.0 45.0 47.0 47.0 44.0 44.0 44.0 48.0 48.0 48.0 48.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 56.0 56.0 56.0 56.0
torn m 40 32 32 32 31 35 50 52 36 30 30 30 30 30 35 35 36 41 36 40 40 55 55 55 50 49 49 45 45 45 50 41 41 41 40 40 40 65 65 65 65 55 50 50 50 50 50 50 50 45 60 60 60 60 60 60 50 50 50 50 70 70 70 70
Start Uppsk. m.år MWh/a 03/03 11/91 380 11/91 380 11/91 380 07/03 100 12/04 500 12/04 09/05 12/05 10/93 650 10/93 670 09/93 700 04/93 725 04/93 725 10/96 1,100 10/96 1,100 04/95 1,195 06/95 1,275 08/95 1,060 08/95 1,200 10/97 1,300 10/98 1,100 10/98 1,100 09/98 1,100 06/09 600 04/97 1,350 04/97 1,350 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/98 1,400 11/98 1,400 11/98 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,600 08/03 1,500 08/03 1,500 10/99 1,300 01/05 03/99 1,800 10/98 1,500 10/98 1,500 10/98 1,500 11/99 1,500 11/99 1,500 11/99 1,500 08/99 1,600 09/99 2,000 09/99 2,000 06/99 2,340 06/99 2,340 06/99 2,330 06/99 2,320 06/99 2,450 06/99 2,670 06/99 2,600 06/99 2,580 05/03 2,100 05/03 2,100 12/03 2,200 12/03 2,200
Uppgifterna uppställda av VTT Energi / Ville Turkia okt MWh
nov MWh
dec MWh
11 46 19 21
11 41 19 19
12 66 31 27
84 86 8 56 55
97 106 0 56 60
105 141
Produktion 2011 IV MWh kWh/m2
h
CF %
Stör.- 12 mån tid (h) MWh 162 46 119 89 370 204 198 75 621 43 699 228 38 466 136 499
% av uppsk.
kWh/ m2/a
43 12 31 89 74
342 97 250 181 561
96 104 33 64 69
823 926 302 617 661
870 902 314 1214 1441 1065 1015 940
73 71 30 101 111 97 92 85
796 826 287 1016 1130 835 796 737
1214
90
836
91 97 0 49 50
34 153 68 67 0 271 289 8 161 165
69 232 103 101 0 359 383 10 214 219
153 680 304 296 0 904 963 26 538 551
7 31 14 14 0 41 44 1 25 25
67 136
122 143
294 420
269 384
588 840
27 38
138 129 91 100 90
113 126 66 85 74
180 195 87 120 109
431 450 244 305 273
361 353 191 239 214
862 900 488 610 546
39 41 22 28 25
181
164
162
506
349
844
39
133 135 119 120
111 111 100 99
198 183 163 175
442 429 382 394
291 282 251 259
737 715 637 657
34 33 29 30
1261 1248 1135 1133
105 104 95 94
830 821 746 745
188 156 141 129 176 148
155 129 127 114 155 172
232 208 199 160 253 91
575 493 467 403 584 411
362 310 294 253 337 237
958 822 778 672 885 622
44 38 36 31 40 28
109 104 95 102
1098 981 900 836
185 203 216 256 273 278 266 312 345 310 357 98 257 361 246
21 156 110 179 125 199 157 235 279 226 267 13 254 42 190
122 267 312 247 259 266 267 279 282 238 317 132 259 170 170
328 626 639 681 656 743 690 827 905 773 941 243 771 574 606
181 273 279 298 286 325 301 361 395 338 411 99 313 233 246
437 626 639 681 656 743 690 827 905 773 941 243 771 574 606
20 29 29 31 30 34 32 38 41 35 43 11 35 26 28
1746 1560 1431 1330 1769 1390 407 407 407 593 593 593 1006 1613 1626 1757 1906 2061 1868 2050 2468 1992 2542 1479 2240 2249 2188
77 27 27 27 40 40 40 63 81 81 75 81 88 81 84 92 77 99 70 107 102 99
801 268 268 268 328 328 328 556 704 710 767 832 900 816 895 1078 870 1110 601 910 913 888
482 205 -
95 2208
425
-
58 354 50 155 139 66 361 89 1430 58 1318 749
VINDÖGAT 1/2012
Läge Kristinestad Kristiina 3 Eurajoki Olkiluoto -TU1 Oulunsalo Riutunkari T4 Oulunsalo Riutunkari T5 Oulunsalo Riutunkari T6 Uleåborg Vihreäsaari T1 Larsmo Fränsviken Björneborg Hilskansaari Ijo Laitakari 2 Nystad Hankosaari 1 Nystad Hankosaari 2 Oulunsalo R iutunkari T1 Ingå Barö 3 Hangö Sandö 1 Hangö Sandö 2 Hangö Sandö 3 Hangö Sandö 4 Dragsfjärd Högsåra 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kuivaniemi Vatunki 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 3 Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Brahestad 1 Brahestad 2 Brahestad 3 Brahestad 4 Brahestad 5 Pori Offshore 1 Brahestad 6 Brahestad 7 Brahestad 8 Brahestad 9 Kemi Ajos 1 Björneborg Meri-Pori 10 Uleåborg Vihreäsaari T2 Kemi Ajos T1-10 Kemi Ajos T11 Kemi Ajos T2 Kemi Ajos T3 Kemi Ajos T4 Kemi Ajos T5 Kemi Ajos T6 Kemi Ajos T7 Kemi Ajos T8 Kemi Ajos T9 Björneborg, Meri-Pori 11 Oulunsalo Riutunkari T1 Oulunsalo Riutunkari T2 Fredrikshamn, Summa 1 Fredrikshamn, Summa 2 Fredrikshamn, Summa 3 Fredrikshamn, Summa 4 Torneå Röyttä 1-8 st
15
Tillverkare WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WINWIND WinWinD WinWinD Nordex Nordex Nordex Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon HARAKOSAN HARAKOSAN HARAKOSAN Bonus Vestas ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens WINWIND WINWIND WINWIND WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD Siemens
Effekt kW 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,300 1,300 1,300 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,600
Ø m 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0 64.0 64.0 64.0 60.0 60.0 60.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.7 70.7 70.7 76.0 80.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 82.4 82.4 82.4 82.4 82.4 101.0 101.0 101.0 101.0 101.0 90.0 90.0 90.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 120.0
torn m 70 60 70 70 70 56 66 70 70 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 100 88 88 100 100 100 100 100
Start Uppsk. m.år MWh/a 12/03 2,200 10/04 2,400 09/03 2,200 09/03 2,200 09/03 2,200 09/01 1,900 06/06 2,200 07/07 2,100 02/09 2,500 10/99 2,340 10/99 2,340 08/99 3,000 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 09/07 4,100 08/07 4,100 09/07 4,100 07/02 6,000 12/02 4,500 08/07 6,500 08/07 6,500 08/07 6,500 07/07 6,500 09/07 6,500 09/07 6,500 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 07/10 7,500 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 12/05 8,100 06/06 6,900 12/04 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 01/08 6,900 01/08 6,900 11/08 6,900 10/07 6,900 02/08 6,900 02/08 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 10/09 8,000 02/08 6,900 02/08 6,900 08/10 7500 08/10 7500 08/10 7500 08/10 7500 12/10 10,000
okt MWh 231 264 279 237 173
nov MWh 161 210 284 289 267
dec MWh 170 251 182 264 190
260 334 257
255 251 328
296 308 250
328 293 210 210 250 250 513 513 513 735
321 255 195 195 244 244 472 472 472 721
342 432 442 442 403 403 627 627 627 684
739 800 768 791 732 772 607 698 712 732 678 1109 797 784 789 836 623 733 190 660 1072 952 777 936 779 687 232 1114 439 1111 823 960 643 665 833 687
658 676 642 691 648 648 510 706 736 758 715 768 782 844 819 833 731 680 232 1100 1080 997 1025 782 975 0 900 1124 797 940 1015 951 561 640 696 660
1052 1094 1041 1093 1053 994 646 677 694 680 683 1128 841 826 752 789 832 397
Produktion 2011 IV MWh kWh/m2 h 562 228 562 725 294 725 744 302 744 790 321 790 630 256 630
CF % 26 33 34 36 29
811 893 835 0 0 991 979 847 847 897 897 1612 1612 1612 2140
252 278 260 0 0 350 255 220 220 233 233 411 411 411 472
811 893 835 0 0 762 490 424 424 448 448 806 806 806 1070
37 41 38 0 0 35 22 19 19 20 20 37 37 37 49
2449 2570 2451 2575 2433 2414 1763 2082 2141 2170 2075 3005 2419 2454 2361 2458 2186 1810 422 2974 3116 2585 2915 2820 2666 1072 2326 3547 2515 3277 2830 2986 2361 2611 2937 2674
619 649 619 650 615 610 331 390 402 407 389 375 302 306 295 307 344 284 66 379 397 329 371 359 339 137 296 452 320 417 360 380 301 333 374 340
1065 1117 1066 1120 1058 1050 766 905 931 944 902 1307 1052 1067 1026 1069 729 603 141 991 1039 862 972 940 889 357 775 1182 838 1092 943 995 787 870 979 891
49 51 49 51 48 48 35 41 43 43 41 60 48 49 47 49 33 28 6 45 47 39 44 43 41 16 35 54 38 50 43 45 36 40 45 41
Summor 197,490 473,850 39,878 37,922 47,799 125,598 Medeltal Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv
308
1214 964 636 1112 1102 912 385 1193 1309 1278 1225 992 1075 1156 1306 1407 1327
129 st
Stör.- 12 mån tid (h) MWh 1042 2172 1899 189 2155 293 2235 437 1975 2208 2365 2663 0 2577 1305 1004 35 2096 2328 2436 2436 2516 2516 4587 4587 4587 173 6336 2000 7520 8075 7519 8096 7644 7609 358 5448 10 5689 72 6027 88 5424 7 5686 172 9140 53 6623 92 6310 135 7080 67 7331 387 7330 811 5511 1473 3822 148 5942 30 9267 275 7759 141 6368 301 5972 81 8419 1355 6881 608 7919 4 10402 403 8891 10248 214 8851 46 8864 145 6306 139 7003 21 7367 143 7406
% av uppsk. 99 79 98 102 90
kWh/ m2/a 882 771 875 907 802
107 127 103 56 43 70 67 70 70 72 72 112 112 112 106 44 116 124 116 125 118 117 105 109 116 104 109 122 98 93 105 109 90 80 55 86 134 112 92 87 122 100 115 151 129 128 128 128 84 93 98 99
735 828 801 461 355 741 605 633 633 654 654 1168 1168 1168 1397 398 1899 2040 1899 2045 1931 1922 1022 1067 1130 1017 1066 1141 827 788 884 915 1152 866 601 757 1180 988 811 760 1072 876 1008 1324 1132 1305 1127 1129 803 892 938 943
377,248 742 34 89 868 De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv. 6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 2012 15-16 mars
World Summit for Small Wind 2012, Husum New Energy trade fair, www.new-energy.de
19-22 mars
Vaasa Wind Exchange Vasa, energyweek@energyvaasa.fi
21 mars
Vindkraftföreningens vårmöte på Novia i Vasa, www.vindkraftforeningen .fi
16-19 april
EWEA 2012, Köpenhamn, www.ewea.org/annual2012
25-26 april
Windpower in the Nordic & Baltic region, Stockholm, http://energyforum.com/docs/Windpower2012/Programme_2012.pdf
18-22 sep
HUSUM WindEnergy
23-25 okt
Energia-12 mässan i Tammerfors,
21-22 nov
Vind 2012- konferens, Stockholm, Olof Palmes gata 31, www.svenskvindenergi.org
Österbottens Miljöenergi tar vindkraftsprojekt från idé till en värdeskapande och hållbar energiproduktion. Österbottens Miljöenergi med bas i Vasa stad är ett bolag ägt av Smålands Miljöenergi. Är du intresserad av att köpa vindkraftverk? Hos oss kan du köpa hela eller delar av vindkraftsanläggningar på mark med mycket goda vindlägen.Välkommen! tel +46 380 555995 Österbottens Miljöenergi Ab Handelsesplanaden 12 B21 65100 Vasa