Nr 4 • December 2011 • årgång 30
”Ecowispen” – nytänkande
Vindögats läsare tillönskas ett Gott Nytt År
2
VINDÖGAT 4/2011
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, Helsingfors Tredje linjen 32 A, 00530 Helsingfors tel 040 722 2181 anders.stenberg@triventus.com Niklas Frände,Vasa Yrkeshögskolan Novia Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi
4/2011 VAD STOPPAR REVOLUTIONEN........................................................................................................3 PRESSNYTT UNDER HÖSTEN..............................................................................................................4 STY:S VÄGKARTA............................................................................................................................................5 UNDANRÖJANDET AV HINDER FÖR VINDKRAFTSBYGGANDE...............................8
tel 044 780 5745
VINDKRAFTSBYGGANDETS INVERKNINGAR PÅ RADARANLÄGGNINGAR...7
STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2, 65320 Vasa 0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi
VINDKRAFTPROJEKTS INVERKAN PÅ RADAR OCH ANDRA AV FÖRSVARSMAKTENS VERKSAMHETER............................................................................................8
Annette Larson Krokviksgränd 5, 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi
tel 0400 931 1228
KUNSKAPSCENTRUM SKAPAS I VASA.............................................................................................9
Daniel Nyman Krokbyvägen 445, 10520 Raseborg danno@suomi24.fi
tel 040 563 7427
ECHO WHISPER TURBINE.....................................................................................................................10
Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa markus.nyman@merinova.fi
tel 040 673 6747
Johanna Nyman Åkersidsvägen 70, 66580 Kuni johanna.nyman@agrolink.fi
tel 050 5616857
HISTORISK SATSNING PÅ ELBILISM................................................................................................14
Allan Blom Paulsvägen 8, 65610 Korsholm allan.blom@nykarleby.fi
tel 050 526 3122
PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5-2011.............................................................................11 AKTUELLT..........................................................................................................................................................12
EVENEMANG..................................................................................................................................................16 VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen Vindögat: Studerande 15 € Personmedlemmar 35 € Småföretag (1-3 pers.) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och läsare utomlands 40 € 365 SEK
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Småmöllan Echo Whisper från Australien. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2011
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 4/2011
3
VAD STOPPAR REVOLUTIONEN Folke Malmgren
Söndagsnumret av Helsingin Sanomat 4.12 innehöll en tänkvärd artikel med ovanstående rubrik. Energirevolutionen kunde skapa arbetsplatser, minska utsläppen och öka självförsörjningen. Varför är den inte redan här? Artikel fokuserar på tre underrubriker: 1. Politikerna leder inte! Tekniken finns, enligt professorn i förnybar energi på Aalto universitetet, Peter Lund, – och utvecklas vidare. Indrivna energiskatter uppgår till nära tre gånger det som klimatstrategilösningarna årligen skulle kräva. Men det saknas politisk vilja. Det finns många vägar att välja för politikerna men de använder inte sin makt. Efterfrågan kan skapas och skrotas, nu mest skrotas det, säger Sitras ledande energieffektiveringsexpert Jarek Kurnitski. Redan nu skulle vi behöva spelregler för att möjliggöra småskalig produktion. Mellaneuropa är i gång före oss fastän förutsättningarna är sämre. Mindre skog, begränsad tillgång på vindlägen pga tätare bebyggelse, och Nordtysklands solmängd är i stort sätt samma som hos oss. 2. Energibolagen bromsar! Vem är det då som brukar makt om inte politikerna? Enligt Lund och Sitras expertis är det de stora energibolagen och de har sina motiv: I den här revolutionen vinner nationalekonomin och privathushållen men energibolagen tappar, säger Lund. Branschen är reglerad och i händerna på ett fåtal. Bolagen strävar att bromsa för att själva hinna delta. Deras makt syns bl.a. i att Finlands inmatningstariff för förnybar energi inte gynnar småskalig produktion. Lantgårdarnas biokraftverk och hushållens solpaneler lobbades ut ur systemet. De stora bolagen spelar det så att marknaden för distribuerad produktion öppnar sig föst seare, säger ledande expert Karoliina Auvinen på Sitra. Trots det är bolagen framstegsvänligare än politikerna. De är medvetna om att de som klarar sig i omvälvningen är de som gått med i tid. Bolagen kan offra en del av produktionen när de kan få nya affärsverksamheter ur de ”smarta näten”, säger Kurnitski.
3. Stöden styr i fel riktning! I Finland har man delat ut två miljarder euro i stöd för bara bioenergi från 1970 räknat. Varför syns det inte någonstans? För att stöden är oriktiga. Man kan söka investeringsstöd eller områdesstöd vid någon lucka och ingen tycks följa upp vart de leder, beskriver Peter Lund. Också Sitras Jarek Kurnitski kritiserar investeringsstöden. De är avsedda för alltför stora anläggningar. Lund efterlyser ett tariffsystem likt det tyska där också de små producenterna får garantipris. Tariffer behövs just nu för att få fart på omvälvningen. När kostnaderna sjunker kan man lämna bort dem. Det bästa med tarifferna är produktionsbundenheten; ”om möllan inte snurrar eller ljuset inte räcker till betalas inget stöd”. Också beskattningen måste ses över. Nu belönas för stor konsumtion. ”Ju mera ett företag konsumerar energi, dess större avdrag kan det göra”. Även bestämmelserna kan
Expertisen är enig om att förändringar är på väg – men med vilken tidtabell? Det beror på hur allmänheten fås med. Vd Timo Luukkainen på Ensto har ett enkelt svar: ”Bara genom att mänskorna får ekonomisk nytta”!
leda i fel riktning. Enligt Kurnitski har det pga bristfälliga byggbestämmelser byggts en halv miljon elvärmda hem. Det är billigt att bygga för elvärme men driften blir dyr. Byggföretagen har skjutit över kostnaderna på bosättningen. Det har gett goda avanser men varit helt omdömmeslöst.
KLIMATKONFERENSEN I DURBAN Enligt sakkännare blev största minuset att vi ännu får vänta på ett omfattande avtal och att en del länder faller ur Kyoto avtalet. Det kan leda till att EUs övergång till 30 % målsättningen fördröjs, ifall inte det man fick till stånd kan kallas vidsträckt inom EU. Största pluset är att man avancerat ur stilleståndsläget. Nu fick man klarhet i två-
vägsmodellen. Ända sedan Bali har man tvinnat mellan att få ihop ett nytt Kyoto eller ett omfattande avtal. Industriländernas intresse har ju varit ett omfattande avtal medan utvecklingsländerna ivrat för ett fortsatt Kyoto. Motsättningarna har blockerat framåtskridandet. Nu fick man till ett principbeslut; först ett fortsatt Kyoto, sedan konfereras om en bredare bas. Hoppeligen minskar det här dragkampen; ”nu kommer vi med bara de där först” – när alla får något och samtidigt ger efter på något. Litet dunkel verkar formuleringen ”legal instrument or agreed outcome with legal force”. Termen ”legal” lutar mot lagbunden men ”legally binding” hade varit klarare. En positivare inriktning har man i varje fall fått från det som rådde före Köpenhamn. ■
4
VINDÖGAT 4/2011
PRESSNYTT UNDER HÖSTEN Fasta produktionsstödet; ANM 11.10.2011
Den minskning av stödet till förnybar energi med 25 miljoner euro fram till år 2015 som avtalats i regeringsprogrammet kommer att bli genomförd enligt en snabbare tidtabell enligt ett beslut som fattades i samband med beredningen av budgetramarna för 2013– 2015. Som en del av utgiftsbesparingarna ska det fasta produktionsstödet för el upphöra vid ingången av 2012. Regeringen kommer att lämna en proposition om detta till riksdagen ännu under höstens lopp. I och med att stödet upphör gör staten en inbesparing på 4,5 miljoner euro per år från och med år 2013. Stöd betalas ännu för den el som producerats år 2011. Det fasta produktionsstödet för el från vindkraft och skogsflis har varit 6,90 euro per megawattimme. Stödet för el från biogas och vattenkraft har varit 4,20 euro per megawattimme. Stödet har betalats för produktion av förnybar el utanför systemet med inmatningspris. Som mottagare av det fasta produktionsstödet för el har registrerats ca 20 vindkraftverk, ca 10 små vattenkraftverk, ett biogasverk och ca 40 kraftverk som producerar el från skogsflis. I stället för systemet med det fasta produktionsstödet för el kan skogsfliskraftverken alternativt söka sig till systemet med inmatningspris. Huvuddelen av skogsfliskraftverken som är berättigade till det fasta produktionsstödet har övergått till systemet med inmatningspris från och med 1.10.2011. För närvarande har ca 30 skogsfliskraftverk godkänts i systemet med inmatningspris och 10 ansökningar är under behandling. De vindkraftverk och biogasverk som tagits i drift efter ingången av 2009 har under övergångsperioden, som löpte ut vid utgången av september, kunnat söka sig till systemet med inmatningspris. Fem vindkraftverk har godkänts att ingå i systemet. Det fasta produktionsstödet för el infördes vid ingången av 2011. Motsvarande stöd har redan tidigare betalats på basis av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen delvis från och med år 1997. Några nedskärningar av anslagen för förnybar energi ska inte utsträckas till systemet med inmatningspris. Till de vindkraftverk, biogasverk och träbränslekraftverk som har
godkänts i systemet med inmatningspris betalas stöd som är lika med skillnaden mellan riktpriset och marknadspriset på el. För el som produceras vid de skogsfliskraftverk som omfattas av systemet betalas ett stöd som varierar enligt priset på en utsläppsrätt. Ett kraftverk kan få stöd under högst 12 år. Ytterligare upplysningar: industrirådet Petteri Kuuva, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 4819 regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2078
Häkämies; om förnybar energi, ANM 14.10.2011
De nordiska länderna har en ledande roll när det gäller att producera och utveckla förnybar energi som baserar sig på skogsbiomassa. Speciellt Finland och Sverige har gemensamma intressen att driva i Europeiska unionen för att säkerställa möjligheterna att utveckla förnybar energi som baserar sig på skogsbiomassa. Det centrala är att en hållbart producerad skogsbiomassa även i fortsättningen definieras som hundraprocentigt koldioxidneutral, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies vid de nordiska närings-, energi- och regionalpolitikministrarnas möte i Helsingfors den 14 oktober. Energiministrarna diskuterade under dagen också hur man ska avancera mot en gränslös nordisk elmarknad. Dessutom diskuterades energieffektivitet, energimärkningar samt framtidsutsikterna för energianvändningen i trafiken. Närings- och regionministrarna hade redan på torsdagen dryftat de demografiska utmaningarna i Norden. Dessutom diskuterade de en reform av EU:s sammanhållningspolitik och beslutade att sända kommissionen ett gemensamt brev, där man understryker behovet att förlänga särställningen för glesbefolkade nordiska regioner till att omfatta den följande finansieringsperioden 2014– 2020. Andra frågor som togs upp var miljövänligt byggande, förslaget om en nordisk innovationsfond och de nordiska ländernas gemensamma samhällsansvarsstrategi. I ministermötet deltog Sveriges näringsminister Annie Lööf och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt samt Norges kommunal- och regionalminister Liv Signe Navarsete och olje- och energiminister Ola Borten Moe. Landskapsregeringarna för
autonoma områden representerades av minister Roger Eriksson från Åland Nordiska ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik höll sitt möte i Helsingfors 13–14 oktober 2011. Minister Häkämies var värd för mötet, eftersom Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2011. Huvudtemat för Finlands ordförandeskap är hantering av klimatförändringarna på alla nivåer. Finlands mål är att de nordiska länderna ska få en synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare. Ytterligare upplysningar: näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen, tfn 040 592 1499, specialforskare Hannu Lipponen, arbets- och näringsministeriet, +358 10 63606, direktör Henrik Räihä, arbets- och näringsministeriet, tfn +358 10 60 63617, regionutvecklingsrådet Harry Ekestam, arbets- och näringsministeriet, tfn +358 10 64921
Härmälä; att öka förnybar energi är till Finlands egen fördel, ANM 10.11.2011
Världens växthusgasutsläpp växte förra året med rekordartade 8 %, mao totalt 560 milj ton. Samtidigt diskuteras inom EU behovet att öka det ensidiga, av andra länder oberoende minskningsmålet till år 2020, från 20 % till 30 %. Också Finlands regeringen utreder, enligt regeringsprogrammet, sin ställning till detta mål, berättade överdirektör Esa Härmälä vid arbets- och näringsministeriet vid Motivas seminarium om förnybar energi i Helsingfors den 10.11.2011. En ökning med hälften skulle minska unionens utsläpp med ytterligare 400 milj ton per år. Europeiska kommissionen har uppskattat att målsättningsökningens kostnader skulle motsvara en halv procent av EUs BNP. Det kvarstår att se medlemsländerna i denna ekonomikrisens tider, när det kämpas om varje tillväxtdecimal, finns beredskap att betala detta pris, när den övriga världen ökar sina utsläpp än mera, undrar Härmälä. Mera tvivel kommer sig av att EUs andel av hela världens växthusgasutsläpp håller på att falla under 10 %. Enbart Kina släpper under två veckor ut den mängd EU presterar under ett år, ifall minskningsmålet ökas m hälften. Ingen vet hur den europeiska klimatpolitiken utvecklar sig i detta skede. Svårigheterna ökas av att den internationella klimatprocessen ser ut att ha stagnerat. Den
VINDÖGAT 4/2011
centrala metoden för att minska växthusgasutsläpp är att öka förnybar energiproduktion. Det lönar sig i alla fall för Finland att målmedvetet fortsätta att öka den. Utöver de positiva miljökonsekvenserna framskrider också teknologiutvecklingen, finskt kunnande och sysselsättning, betonar Härmälä. Utan att glömma vind- och solkraft grundar sig ökningen av förnybar energi i Finland utan vidare på de växande trä resurserna. Skogsflis utgör idag Europas konkurrenskraftigaste förnybara energi. Framdeles förädlas skogarnas biomassa till allt mångsidigare former av utnyttjande, såsom trägas och brännvätskor. Finlands målsättning är att öka den förnybara energins andel till 38 % av totala nergikonsumtionen till 2020. Över; hälften av den energin kommer ur trämassan, påpekar Härmälä. Ytterligare upplysningar; överdir. Esa Härmälä, ANM, tel 010 606 4700
Häkämies: Cleantech-innovation 17.11.2011
─ I fjol producerades fortfarande 80 procent av världens primärenergi med fossila bränslen. Den historiska omformningen av denna energipalett så att den står på en hållbar grund kommer att vara en av de största utmaningarna under nästa årtionden, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies på Finsk Energiindustri rf:s höstseminarium i Helsingfors den 17 november.
5
─ EU:s andel av världens koldioxidutsläpp är redan nu endast 11 procent och andelen sjunker hela tiden. Europas, ännu mindre Finlands, viktigaste insats består inte i hur snabbt vi minskar våra egna utsläpp utan hur vi inom ren teknik och energieffektivitet lyckas få fram så många innovationer som möjligt som snabbt kan kommersialiseras och säljas till utvecklingsekonomierna. Denna aspekt, dvs. utvecklingen av Cleantech-klustret, måste ställas i centrum för Finlands klimat- och energipolitik, underströk Häkämies. ─ När den ekonomiska krisen tynger Europa måste man i klimatpolitiken använda endast de allra kostnadseffektivaste medlen. Ett beklagligt exempel på ineffektiv reglering är Europeiska kommissionens förslag till energieffektivitetsdirektiv. Den schematiska renoveringsförpliktelsen på tre procent, som där föreslås i syfte att förbättra energieffektiviteten i byggnaderna inom den offentliga sektorn, skulle i Finland kosta uppskattningsvis ca en miljard euro per år och leda till renoveringsentreprenader i ett vanvettigt skede. ─ Ännu mer verklighetsfrämmande är det att samma direktivförslag förpliktar elförsäljarna att minska sina kunders energiförbrukning med 1,5 % per år. En kostnadseffektiv styrning stöder sig på ekonomiska incitament och inte på att man genom en administrativ bestämmelse tvingar ett företag att minska sin egen försäljning, påpekade Häkämies.
Direktivförslaget tas upp på ett möte mellan EU:s energiministrar i Bryssel den 24 november, då Häkämies tänker framföra Finlands kritiska ståndpunkt. ─ Även om jag betonar marknadsbaserade styrmedel kommer jag inte, i motsats till vad jag har hört sägas, att rubba kärnpelarna i det s.k. rispaketet, som man kom överens om våren 2010. Produktionsstödet till förnybar energi, dvs. de anslag som huvudsakligen har reserverats för inmatningstariffer, håller vi rentav på att öka från 55 miljoner, som reserverats för detta år, till nästan det dubbla, dvs. 98 miljoner euro, sade Häkämies. ─ I och med reservationsanslagen och den komplettering av budgeten som i dag godkändes i riksdagen ser också bevillningsfullmakterna för investeringsstöd till förnybar energi ut att till och med öka en aning från de 150 miljoner euro som hade reserverats i budgeten för i år. ─ Slopandet av det s.k. fasta produktionsstödet, ca 4.5 miljoner euro per år, är jämfört med det ovannämnda en symbolisk fråga, som inte ändrar det faktum att staten nästa år kommer att satsa på förnybar energi mer än någonsin tidigare. Ytterligare upplysningar: näringsminister Jyri Häkämies, tfn 010 606 3500, näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen, tfn 040 592 1499 ■
Produktionsförväntningen för år 2020 utgör hälften av all hushållsel i Finland och år 2030 redan hela hushållskonsumtionen av el. År 2050 kunde vindelproduktionen svara för uppåt en fjärdedel av landets elkonsumtion. Genom att ersätta fossilbränslebaserad elproduktion motsvarar CO2-minskningen hela Finlands bensinbränslegenererade utsläpp 2020, år 2030 hela trafikens utsläpp och 2050 hela Finlands nuvarande oljekonsumtionsbaserade utsläpp. De ekonomiska konsekvenserna av ökad vindkraft är anmärkningsvärda. Teknologiindustrin har uppskattat sysselsättningen redan till år 2020 till 25 000 personer. Det motsvarar ca hälften av skogsindustrin direkta arbetsplatser. År 2050 kunde 40 000 finländare få sin utkomst ur vindkraften. Exportmöjligheterna uppgår till 3 mrd år 2020
och upp till 6 mrd år 2050. Minskat behov av importel och inbesparade utsläppskostnader kan vara värda en mrd år 2050. Man må inte heller glömma kommunala fastighetsskatteintäkter som till 2020 hinner samla 100 milj ero och till 2050 hela 400 mrd euro. Därtill kommer lokala bygg- och underhållsverksamheter. Vindkraften är den fördelaktigaste formen för ren elenergi, går snabbt att bygga och har i praktiken obegränsade resurser såväl till lands som till havs. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att utnyttja allt vidare områden och skapar fortsatt nya verksamhetsformer. ■
STY:S VÄGKARTA Inom STY (Suomen Tuulivoimayhdistys, Finnish Wind Power association) pågår framtagandet av en ”vägkarta” för tiden till 2030 och till 2050, med helhetssyner på vindkraftens fördelar och produktionsvolymer samt konsekvenser för samhället. Framöver beräknas dryga 100-talet industriella enheter årligen bli resta. Från slutet på 2030-talet övergår tyngdpunkten till ersättningsinvesteringar. På så sätt ökar antalet enheter från nuvarande 130 till knappa 4 000 verk, vars totalkapacitet blir 10 000 MW till år 2050. Investeringarna beräknas uppgå till 15 mrd euro, varav inhemskt arbete och teknologi utgör 25 – 80 %, beroende på anläggningarnas och komponenternas tillverkningsland. Jämfört med 2020-målsättningen betyder det en 6-faldig och jämfört med dagens volym en 50-faldig ökning.
6
VINDÖGAT 4/2011
UNDANRÖJANDET AV HINDER FÖR VINDKRAFTSBYGGANDE ANM 7.12.2011
Näringsminister Jyri Häkämies har den 7 december 2011 kallat minister Lauri Tarasti till utredningsman med uppgift att utarbeta en rapport om de administrativa hindren för vindkraftsbyggandet. Utredningsmannens rapport ska stå till arbets- och näringsministeriets förfogande senast den 31 mars 2012. Tarasti ska lägga fram förslag på sätt att minska hindren och begränsningarna för byggandet av vindkraft samt samordna målen för de olika ministeriernas förvaltningsområden. Tyngdpunkten i utredningen ligger på tillstånds-, ersättnings- och andra frågor kring markanvändningen, byggandet och miljöaspekterna i anslutning till vindkraftsbyggande. − Mer vindkraft kan byggas snabbt, och det nuvarande systemet med höjt inmatningspris gör projekten lönsamma, men en orimligt lång tid går åt till planering och utredningar innan själva byggandet kan inledas, anser minister Häkämies. Finlands målsättning är att öka vindkraftsproduktionen till sex terawattimmar fram till år 2020. Detta innebär att det behövs cirka 700 nya vindkraftverk och 2 500 megawatts kapacitet. Det system med inmatningspris som införts våren 2011 har uppmuntrat aktörerna i branschen att sätta fart på de aktuella vindkraftsprojekt vars kapacitet redan överskrider 6 000 megawatt. Det stora antalet planerade vindkraftsprojekt har gett upphov till en offentlig debatt om de hinder och andra faktorer som fördröjer vindkraftsbyggandet men som inte har att göra med den ekonomiska lönsamheten hos investeringarna. En typisk sådan faktor är samordning av målen för energi- och klimatpolitiken och andra mål. Arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet och försvarsministeriet har bedrivit ett nära samarbete i syfte att undanröja sådana hinder och andra faktorer som fördröjer vindkraftsbyggandet. Arbetet bör dock intensifieras ytterligare för att den tid som går åt till planering och byggande av anläggningar ska kunna förkortas. Genom det arbete som
utredningsmannen gör hoppas man hitta lösningar och en gemensam grund för olika förvaltningssektorers granskning av förutsättningarna att bygga upp vindkraften. När det gäller vindkraftsbyggandets inverkningar på radaranläggningar finns det hopp om att problemen kan lösas med hjälp av det verktygsprogram som VTT i dag publicerat och överlämnat till försvarsmakten. När det gäller trafiksidan håller kommunikationsministeriet på att inleda en utredning som utvärderar internationella erfarenheter och kan användas som grund för precisering av de nationella anvisningarna. Flyghinderbegränsningarna kan avlägsnas på stora områ-
den, om Trafi godkänner nya bestämningar av instrumentflygnivåer. Av dessa orsaker ligger tyngdpunkten i utredningsarbetet på tillstånds-, ersättnings- och andra frågor kring markanvändningen och byggandet samt miljöaspekterna. Ytterligare upplysningar: näringsminister Jyri Häkämies, 010 606 3500, näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen, 040 592 1499, industrirådet Petteri Kuuva, arbets- och näringsministeriet, 010 606 4819 ■
Kapacitetsökning i Europa och i några av våra grannländer
Kapacitetsökning per invånare i några av våra grannländer. Varför ligger Finland underst?
VINDÖGAT 4/2011
7
VINDKRAFTSBYGGANDETS INVERKNINGAR PÅ RADARANLÄGGNINGAR ANM, ET och VTT:s meddelande, 7.12.-11
VTT har tagit fram ett effektivt kalkyleringsverktyg för bedömning av vindkraftsbyggandets verkningar på radaranläggningar. Med hjälp av verktyget kan vindkraftverks inverkan på de övervakningssensorer som försvaret använder vid den lagstadgade territorialbevakningen beräknas. Verktyget används för att säkerställa att byggandet av vindkraftverk inte försämrar prestationsförmågan hos försvarets bevakningssystem. Med hjälp av den ny kunskap som på detta sätt fås fram kan antalet områden där man ur förvarssynpunkt inte kan bygga vindkraftverk från fall till fall på goda grunder minskas. – Med hjälp av det verktyg som nu tagits i bruk går det att få tillförlitlig information om hur vindkraftverk påverkar radaranläggningarnas funktion. Detta är ett viktigt steg i vår strävan att avlägsna hinder för uppbyggnad av vindkraften i Finland, konstaterar näringsminister Jyri Häkämies. Forskningsprojektet, som finansierats av arbets- och näringsministeriet, Forststyrelsen och vindkraftsbolagen, har överlämnat verktygsprogrammen för kalkylering av inverkan till försvarsmakten. Kalkyleringsmetoderna beskrivs i projektets slutrapport. Avtalsparter i projektet är Finsk Energiindustri rf (ET), Försvarsmakten och VTT. I projektets ledningsgrupp ingick också företrädare för arbets- och näringsministeriet, Finlands Vindkraftförening rf (STY) och Forststyrelsen. I de utlåtanden som försvarsmakten har gett över vindkraftsprojekt har den förutsatt att man vid byggandet av vindkraftverk beaktar försvarsmaktens förutsättningar att genomföra sina lagstadgade uppgifter under normala förhållanden, vid störningar i normalförhållanden och i undantagsförhållanden. Kalkyleringsverktyget skapar klarhet i situationen när det gäller utredning av vindkraftsprojekts verkningar på radaranläggningar. De preliminära utredningar som gjorts vid sidan av framtagningen av verktyget har redan ökat kunskapen om vindkraftverks inverkan på radaranläggningar i den mån att försvarsmakten på basis av den kun-
skap som vunnits under forskningsprojektet kunnat bedöma och befria 47 byggprojekt från kravet på närmare utredning. Mer information om utredningen och om licenser: www.energia.fi/energia-ja-ymparisto/energialahteet/tuulivoima/tutkavaikutukset Vindkraftverks inverkan på övervakningssensorer (PowerPoint-presentation, 5Mb)
Ytterligare upplysningar: forskningsprofessor Markku Sipilä, VTT, tfn 040 500 3463, markku.sipila(at)vtt.fi elproduktionsexpert Miia Wallén, Finsk Energiindustri rf, tfn 050 329 7127 050 329 7127 regeringsrådet Anja Liukko, arbetsoch näringsministeriet, tfn 010 606 2078 kommendörkapten Olli-Pekka Lund, Försvarsmakten, tfn 029 9800 (växel) Se följande artikel om licensförfarandet. ■
8
VINDÖGAT 4/2011
VINDKRAFTPROJEKTS INVERKAN PÅ RADAR OCH ANDRA AV FÖRSVARSMAKTENS VERKSAMHETER. Finsk Energiindustri rf (ET) 7.12.2011 (fri översättning, fm)
Ett vindkraftprojekts inverkningar på bevakningssensorerna (radar) bör utredas före projektet kan förverkligas. Samtidigt bedömer försvaret projektets konsekvenser för sina andra verksamheter. Vindkraftbyggen kan ur Försvarsmaktens synvinkel ha betydande och långtgående konsekvenser, vilka bör utredas och beaktas möjligast tidigt för att undvika onödiga problem och kostnader. De mest typiska konsekvenserna gäller övervaknings- och vapensystems prestanda (=luft- och sjöbevakningsradar) samt truppförbandens skolning och systemens utnyttjande på garnisons-, depå-, övnings- och skjutområden.
För att få Försvarsmaktens utlåtande angående ett vindkraftprojekt bör man förfara enligt följande: 1. Granska via kommunens markplanerare eller byggnadsnämnd om radarkonsekvenser har bedömts redan i planeringsskedet. Om så är fallet, granska på vilka av Försvarsmaktens villkor man kan bygga vindkraft på området. 2. Vid planeringen av vindkraftanläggningar (utom för småmöllor) måste alltid utredas deras konsekvenser på försvarets bevakningssensorer. Då Försvarsmaktens egna utredningar framdeles är tillräckliga för konsekvensutredningen på somliga områden, är det ändamålsenligt att man i planeringens början begär försvarets utlåtande angående behovet av noggrannare utredning. Anhåll om utlåtande av Huvudstaben (kirjaamo.pe@mil.fi, som sammanställer försvarsgrenarnas och de olika verkens utlåtanden till en helhet. 3. Om konsekvenser inte ännu är bedömda eller om Försvarsmakten behöver projektvisa uppgifter före beslut, skicka e-post till Huvudstaben (kirjaamo.pe@ mil.fi och begär utlåtande om ditt projekt. Angående projektet krävs uppgifter om placeringsområde, kraftverkens antal och maximala höjd. Verkens detaljplacering behövs inte i detta skede, men om de är kända lönar det sig att bifoga dem. Om materialet är omfattande kan det
även skickas per post till Huvudstaben, PB 919, 00131 Helsingfors. 4. Försvarsmakten levererar utlåtande angående alla berörda verksamheter, när alla konsekvenser är utredda. Om det i utlåtandet sägs att projektets vindkraftverk inte anses ha avgörande inverkningar på försvarets bevaknings- och vapensystems prestanda, truppförbandens och systemens skolning och bruk, eller på stridsflyget, kan projektet för Försvarsmaktens del få fortsätta. OBS! Om projektets utgångsdata förändras (placeringen ändras, kraftverkens antal eller höjd ökar), bör anhållas om ny utredning. Om uppgifterna enligt punkt 3 inte finns har Försvarsmakten inte tillräckliga motiv för utlåtande. 5. Om det i utlåtandet nämns att radarkonsekvenserna bör utredas, ta kontakt med Finsk Energiindustri rf (energia ry) (tutkat@energia.fi) för att köpa en licens, som ger rätt att tinga utredning av VTT. 6. Finsk Energiindustri rf skickar uppgifter åt VTT angående de aktörer, vars projekt står i kö för radarutredning. 7. När ditt projekt står i tur skickar VTT dig en förfrågan om ditt projekt ännu är aktuellt eller om företaget önskar ersätta det med något annat projekt. För det ifråga varande projektet begärs uppgifter enligt en separat lista (med en länk till listan) där uppgifterna specificeras. När projektuppgifterna skickats åt VTT (dvs offert har begärts för utredning), skickar VTT en offert. Utredningen påbörjas när företaget har gjort beställningen och VTT har fått behövliga utgångsdata. Utredningarna är således avgiftsbelagda konsulttjänster. 8. Svara på offerten med beställning, som skickas till VTT inom den tid som angivits i offerten. 9. VTT informerar uppdragsbeställarföretaget när utredningen är färdig och har skickats till Försvarsmakten för bedömning av utredningsacceptansen och för förberedning av utlåtande. 10. Försvarsmakten skickar utlåtandet om projektets accept till projektören.
När bör utlåtande begäras? Preliminärt utlåtande av Försvarsmakten kan begäras i rätt tidigt skede av projektet. Försvarsmakten kan ge utlåtande angående radarkonsekvenserna på basen av förefintliga uppgifter. VTT behöver rätt detaljerade uppgifter (via en länk till kravlistan) för analyserna. VTT skickar listan på de krävda uppgifterna åt företaget, såsom kraftverkens antal, storlek, form och placering. Radarkonsekvensutredningen kan göras på basen av generalplanen eller i detaljplaneringen, senast vid ansökan om bygglov.
Varför behövs licens? Det behövliga adb-verktyget för utredning av radarkonsekvenser har utvecklats inom ett projekt som finansierades av företag inom vindkraftbranschen, Forststyrelsen samt Arbets- och Näringsministeriet. Utan deltagande företags insatser skulle verktyget inte ha blivit till och vi skulle fortsatt vara i ett läge där konsekvenser inte kunde bedömas. Licensförfarandet skapades för att VTT skulle ha klar uppfattning om projektens utredningsordning. De företag som finansierade utvecklingen fick licenser för den del de deltog i utvecklingsprojektet. Företag, som inte deltog i finansieringen, kan köpa licenser av ET, där säljvolymen avslutas mist tre gånger per år. För varje säljvolym skapas licensserier, vars tur i utredningarna kommer när föregående licensserie är förverkad. Även de företag som finansierade verktygsutvecklingen köper på samma sätt, som andra företag, licenser då deras ursprungliga licenser förverkats.
Utredningskostnaderna Licenserna kostar 171,71 euro/st. En licens berättigar till att av VTT beställa utredning för ett vindkraftverk (för en 40 enheters anläggning behövs 40 licenser). VTT:s utredningar är avgiftsbelagda konsulttjänster och kostnaderna beror på arbetsmängden och övriga kostnader som kartanskaffningar. VTT ger företaget en
VINDÖGAT 4/2011
projektbunden detaljerad utredningsoffert, varav uppskattat helhetspris för utredningen framgår. Utredningspriset beror i första hand på antalet kraftverk i det planerade vindkraftfältet, men även fältets placering och kraftverkens egenskaper kan påverka arbetsmängden för utredningen. Det slutliga helhetspriset kan understiga eller (i somliga fall) överstiga det uppskattade priset.
Varför måste radarkonsekvenserna utredas? I planerandet av vindkraftbyggen bör man beakta de områden som reserverats för Försvarsmaktens bruk eller närheten till sådana områden, samt försäkra sig om att vind-
9
kraftbyggandet inte förorsakar störningar för Försvarsmaktens verksamhet. Man vet att vindkraftverk förorsakar störningar speciellt för luftbevakningen, för vilken vindkraftverken utgör stora objekt. Vindkraftverkens radarstörningar uppträder bl.a. som skuggor och icke-önskade reflexer. Det förorsakar störande konsekvenser på observationsavstånden och -förmågan samt felindikeringar och bevakningsluckor. För att kunna uppfylla Försvarsmaktens lagstadgade områdesövervakningsuppgift kan störningar på bevakningssensorerna ha avgörande och långtverkande konsekvenser. För att Försvarsmakten ska kunna ge behövliga utlåtanden angående accept av vindkraftprojekt måste inverkningarna på
de system, som används i landets försvar, först tillförlitligt utredas. För bevakningssensorernas (radar) del kan detta tillförlitligt göras med hjälp av det modellverktyg som VTT utvecklat.
Varför gör VTT utredningarna? VTT har utvalts att göra såväl modellverktyget som de projektbundna utredningarna utgående från de säkerhetsavtal som råder mellan VTT och Försvarsmakten. ■
KUNSKAPSCENTRUM SKAPAS I VASA http://wind.vei.fi/
I Vasa utarbetas ett kunskapscentrum för förnybar energi där vindkraften betjänas av en webb-portal som centralt kontakt- och distributionsmedia. Förkortningen ”vei” härleder sig ur ”Vasa energiinstitut”. Webbportalen är uppbyggd inom projektet Medvind, ett tvåårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som utförs av Vasa energiinstitut. Målsättningen med projektet är att kartlägga och utveckla förutsättningarna för att gynnsamt etablera vindkraft i regionen genom att objektivt kartlägga de rådande synpunkterna som allmänheten har samt genom att öka kunskapsspridningen. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Yrkeshögskolan Novia, Vasa yrkeshögskola samt Levón institutet vid Vasa Universitet. Projektet har fem arbetsrubriker: - Allmän regional synpunkts- och behovskart¬läggning av vindkraft - Synpunktskartläggning av affärsmodeller för vindkraft - Utredning av utvecklingsmöjligheter för affärsmodeller anknutna till vindkraft - Utredning av gränser mellan centraliserad och decentraliserad vindkraftsproduktion - Miljöpåverkan Se kontaktpersonerna på webben. Bilden intill visar klustret av fastigheter på Brändö i Vasa där de olika samarbetande inrättningarna verkar. Vindkraftföreningen har tidigare i år kontaktats av Medvind projektet där förening-
ens styrelsemedlem Johan Wasberg fungerar som ordförande. Kontakten födde idéer om samarbete där vindkraftföreningens resurser och kontaktnät kunde inriktas på att stöda utvecklandet av kunskapscentralen. Föreningen arrangerade sitt höst- och valmöte i Novias utrymmen den 24 november. Mötet samlade 18 deltagare och till styrelsen valdes fyra nya medlemmar, med lokala kontaktnät och anknytningar till Medvind projektet. Under en övergångstid fungerar föreningens omvalda ordförande jämte två viceordförande, för bevakning av
de allt tätare uppträdande evenemangen på respektive orter (se namn och kontaktuppgifter på sid 2). I samband med mötet presenterades Medvinds och Vindkraftföreningens visioner om branschläget och strävanden, samt inblickar i industrins sysselsättningsmöjligheter och behovet av utbildning. Under inkommande år tas samarbetsmöjligheterna upp till granskning för att tillvarata de synergiska effekterna av insamlat material, kunskap och innovation. ■
10
VINDÖGAT 4/2011
ECHO WHISPER TURBINE Med 30 rotorblad har Echo Whisper Turbine en effekt på 20 kW. Foto: Echowisper, Publicerad 14.11-11
Ett vindkraftverk från Australien sägs vara nästan helt tyst och mer effektivt än trebladiga snurror. Ett problem med vindkraftverk är att de väsnas. På mindre vindsnurror sägs det främst bero på det ljud som uppstår när vinden löser av från propellerbladens spets. I en ny konstruktion från företaget Eco Whisper Turbine i Australien sägs detta problem vara eliminerat. En ring runt vindkraftverket förhindrar det oönskade vindsläppet skriver företaget på sin webb. Vid sidan av att vara nästan ljudlöst sägs det nya vindkraftverket även vara 30 procent mer effektivt än konventionella trebladiga snurror med motsvarande effekt som är 20 kW. Med en medelvind på 5 m/s kan vindkraftverket producera omkring 15 000 kWh/ år och på ett gott vindläge uppåt 45 000 kWh/år. Vindsnurran har 30 aluminiumblad, en diameter på 6,5 meter och står på en 21 meter hög stålpelare. Motsvarande trebladiga vindkraftverk är enligt tillverkaren dubbelt så höga och har även en diameter som är dubbelt så stor. Eco Whisper klarar vindstyrkor upp till 60 m/s. Eco Whisper Turbins är ett helägt dotterbolag till Renewable Energy Solutions Australia Holdings Ltd.(RESA). Det är en utvecklare, tillverkare, installatör och operatör inom förnybara energilösningar. En medlem i RESA utmärks av sin fokusering på hållbar utveckling, kvalitet och innovation. Enligt tillverkarens uppgifter kan möllan, beroende på vindläget, i snitt mata tre hushåll eller en liten verkstad. Idealplacerinen är en öppen plats fri från byggnader eller träd som skapar turbulenser. Fabriken rekommenderar inte att man installerar själv utan föredrar att ha ackrediterade representanter för jobbet, som också kan sköta underhållet som rekommenderas för vartannat år. Leverantörsgarantin gäller 5 år och möllans livstid beräknas vara 25 år.
Fågelskadefaran är mycket liten emedan bladen bildar en korg som tydligt syns. Turbinen är byggd enligt normerna i International Standard IEC 61400 för vindturbiner. Närmare uppgifter: Michael Le Messurier, Business Development Manager <michael@ecowhisper.com.au> (“the proof of the pudding is in the eating”, red) ■
VINDÖGAT 4/2011
11
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5-2011 Philip Hildén
Molycorp investerar i Boulder Wind Power Molycorp, Inc., för de flesta ett okänt begrepp, är den enda producenten av sällsynta jordmetalloxider (REO – Rare Earth Oxides) på det västliga halvklotet och den största REO-producenten utanför Kina. Molycorp investerar nu ett 35 miljoner dollars aktieköp i Boulder Wind Power, ett företag som etablerades först i början av 2011 med avsikt att bygga en helt ny permanentmagnetgenerator för vindkraftverk. Den nya generatorn skall kunna producera ström i ett vindkraftverk för endast 0,04 USD/kWh. Också ett annat amerikanskt företag, Danotek, tillverkar PM- (permanentmagnet) generatorer för vindkraftverk och har redan fått Clipper Liberty och DeWind till kunder. Än så länge är det glest med fakta om operationerna, men det lönar sig tydligen att lägga firmanamnen bakom örat – det kan snabbt bli stora nyheter av nya PM-generatorer utanför Kina.
Ny medborgarvindpark i Enercons hemtrakter Med energileveranserna i full gång sedan början av året ordnades den officiella starten av medborgarvindparken Aurich-Georgsfeld först den 16 september 2011. Parken omfattar tre Enercon E-126 turbiner (”kungsklassen” enligt produktionschefen Klaus Peters) med en totalproduktion av 54 GWh/a. De 73 kommanditärerna var väl representerade, liksom naturligtvis de 15 grundarna av företaget.
Baden-Württemberg går in för vindkraft Delstatsregeringen i Baden-Württemberg, en av Tysklands folkrikaste och mest industrialiserade provinser, (ca 36 000 km2, 12 milj. invånare)har i slutet av september i år godkänt en ny lag, som syftar till snabbare utbyggnad av vindkraften. Det talas om minst 150 nya enheter per år. Samtidigt rapporteras att Siemens helt avstår från samarbete med franska Areva och nya kärnkraftsprojekt och att även General Electric kännbart skär ned kärnkraftsandelen i sin kraftverksproduktion. I stället fortsätter GE med ett intressant generatorprojekt för vind-
kraft – det gäller en 8 MW permanentmagnetgenerator med tillväxtmöjligheter till 15 MW.
Störst i Tyskland: RH2-WKA med 28 st Enercon I Altentreptow, i Mecklenburg-Vorpommern, tidigare DDR, bygger Enercon en vindpark, som i färdigt skick omfattar 28 st enheter mellan 7,5 och 2,3 MW per styck. Till vindparken på ca 140 MW ansluter sig ett försöksprojekt med mål att producera vätgas för den del av vindkraften som inte omedelbart kan matas in i nätet. Man sparar på detta sätt utbyggnaden av kraftnätet, som annars vore nödvändig. Sedan år 2007 har nu 40 st Enercon E-126 med 7,5 MW effekt levererats. E-126, för närvarande världens största vindkraftverk, har en 127 m rotor med navhöjden 135 m och en direktdriven synkrongenerator med elektrisk matning. Enercons följande projekt omfattar bl.a. 38 st E-126 för Nordoostpolder, Nederländerna och 52 st E-126 för Mont des 4 Faux i Frankrike. Arbetet vid båda anläggningarna skall inledas år 2012.
Vindkraft i skogen – 6 x 3,4 MW REpower i Rheinland-Pfalz Klosterkumbd heter en liten ort i västra Tyskland på det skogbeklädda Hunsrückhöglandet mellan floderna Rhein och Mosel. I dessa dagar får Klosterkumbd en ny sevärdhet, då delstatens största vindpark kopplas till nätet. Trots inlandsläget och skogen har platsen ett fördelaktigt vindläge med mer än 6,5 m/s medelvindhastighet på navhöjden 128 m över markytans 460 m höjd. Anläggningen har planerats med känsla för det natursköna läget och har från början accepterats med entusiasm av lokalbefolkningen. Bidragande orsaker till välviljan har varit dels den kraftiga vitaminsprutan för landsdelens ansträngda ekonomi, dels att vindparken byggs på ett område som under det kalla kriget fick en otäck stämpel som förläggnings- och avskjutningsplats för atomvapen och som senare drabbades hårt av orkanen ”Kyrill”. De sex turbinernas torn är av hybridkonstruktion med en nedre 61 m hög del av betong och en övre 67 m del av stål, en
konstruktion av företaget Max Bögl. Man väntar sig en produktion på 39 GWh/a, motsvarande 2 099 fullasttimmar per år. Vindparken kan räkna sig tillgodo en ”Einspeisevergütung” (inmatningstariff) på 9,51 c/ kWh för de närmaste 20 åren.
Att fara och flyga med vindkraft Willi Balz heter en trafikpionjär, som gått in för taxi och biluthyrning med enbart vindkraftladdade el-bilar. Willis företag heter Windreich AG med hemort i Wolfschlugen, en bit söderom Stuttgart i Sydtyskland. Förutom i taxibilar, främst av märket Mitsubishi, har Willi investerat i en eldriven Jaguar ”E” sportbil och två Porsche 911, likaså med eldrift. Till företaget hör en mobil laddningstation, som drivs med vindkraft och kan ställas upp var som helst för demonstrationsändamål. Höjdpunkten hittills var dock företagets premiär år 2010 på vindkraftmässan i Husum, där Willi Balz med kompanjonen Joachim Fuhrländer landade med sitt segelflygplan Arcus E, försett med vindkraftdriven elhjälpmotor!
Falck öppnar säkerhetscenter för offshorevindkraft Falck är ett världsbekant företag för räddningstjänster. Den snabba utvecklingen av offshorevindkraft med alla risker som öppet hav och höga torn innebär har föranlett Falck att öppna ett skolningscentrum för offshoresäkerhet i Bremerhaven vid den tyska Nordsjökusten. Falck erbjuder i Bremerhaven kompletta utbildningsmöjligheter för personal i offshoresektorn. I utrustningen ingår bassänger, serviceflottar och delar av vindkraftverk, som användes vid skolningen. ■
12
VINDÖGAT 4/2011
AKTUELLT
Elastiska rotorblad ökar verkningsgraden Ny Teknik 17.11
Med elastiska rotorblad minskar belastningen på vindkraftverkets generator samtidigt som verkningsgraden kan höjas. Bladet kan vrida sig i vinden. Foto: Siemens Siemens ska 2012 lansera nya rotorblad för vindkraftverk som minskar påkänningarna på generatorn. Bladen blir tunnare och mer elastiska än dagens rotorblad och vrider sig något när de belastas av vinden. Företaget beskriver belastningar på ett havsbaserat vindkraftverk på upp emot 100 ton per sekund. Elastiska blad kan lättare anpassa sig och minskar tryckbelastningen avsevärt. Materialförslitningen minskar och livslängden ökar. Alternativt kan man utnyttja fördelarna genom att förlänga bladen jämfört med om de är styva, och därmed öka energiuttaget. De nya blad som introduceras i USA nästa år är med sina 53 meter fyra meter längre än föregående modell, vilket fem 5 procent högre energiutbyte. Genom att göra bladen tunnare spar man material och vikt, de nya bladen är 500 kg lättare än tidigare generation. Detta har man uppnått genom datorbaserad optimering och praktiska försök. Tillverkningstekniken kommer även att automatiseras i högre grad än tidigare och man hoppas kunna reducera produktionskostnaderna med upp till 40 procent. Alla dessa faktorer ska bidra till att vindkraftproducerad el kan bli billigare än el från kolkraft i slutet av detta årtionde. är Siemens målsättning.
Kan nya typer av vindkraftverk sänka kostnaden? Under årens lopp har det utvecklats ett stort antal friströmsturbiner. Att de kallas friströms beror på att vinden inte styrs genom vingplanet utan kan fritt välja att gå vid sidan av. Våra vanliga vindkraftverk är friströmsturbiner och deras teoretiskt maximala verkningsgrad är 16/27 eller 59 %. Genom åren har jag stött på ett antal uppfinnare som försökt övertyga mig – utan att lyckas – att deras friströmturbin överträffar naturlagarna. När man konstruerar en vinge tvingas man göra en rad kompromisser. Bäst verk-
ningsgrad får man om hastigheten på vingspetsen är sju gånger vindhastigheten. Ofta väljer man att bygga fasta vingen så att de ger bäst verkningsgrad vid 7 m/s. Variabelt varvtal på ett kraftverk söker anpassa spetshastigheten så att den ligger på ca 7 gånger spetshastigheten även när vindhastigheten ändras. Därmed får sådana verk en högre verkningsgrad. Även för andra faktorer tvingas man kompromissa för att kraftverket skall fungera hyggligt vid alla vindhastigheter. Följden blir att den verkliga verkningsgraden på ett modernt kraftverk ligger på 40 till 50 %, dvs avsevärt under de teoretiskt möjliga 59 %.
Styrd vind ger större effekt
Genom att styra in vinden via någon form av tratt får man ut högre effekt på vingarna. I friströmsturbinen kan vinden välja att gå vid sidan av vingarna om man försöker bromsa den för mycket. Bäst blir det om man bromsar ner vinden så att en tredjedel av ursprungliga hastigheten blir kvar efter passagen av vingplanet. Om luftströmmen däremot styrs genom vingplanet gäller andra teorier. Många försök har gjorts med mindre verk men få har lyckats. Det stora problemet har varit att tratten blivit för tung och stormkänslig.
Japansk utveckling
Från Japan kommer nu en förbättrad variant av en större turbin för styrd luftström. I centrum sitter vingarna med en generator och en kort tratt som pressar in vinden genom vingplanet ökar vindhastigheten. Uppfinnarna har stora förhoppningar att tekniken skall kunna skalas upp och ge betydligt billigare vindkraftverk - med lägre produktionskostnad - än dagens turbiner.
Solceller och vindkraft tävlar om lägsta pris
El från solceller faller snabbt i pris med ny teknik. Fastpriset, dvs. det garanterade minimipriset enligt flerårskontrakt med staten i Tyskland har sänkts från tidigare 4,50 kr/ kWh till 2,50 kr. Om några år väntas priset vara under kronan per kWh. Även producentpriset på vindel, som nu ligger på 7080 öre/kWh väntas gå ner till 50-60 öre om några år. Sammantaget innebär dessa prisprognoser att konventionella energiformer, ny kärnkraft, kolkraft och fossilgas, efter-
hand slås ut av marknadskrafterna. Detta kommer att vara i full gång redan år 2020. Att inse detta faktum är svårt att ta till sig för inbitna och ofta okunniga kärnkraftkramare. Att bygga en ny ersättningsreaktor i Sverige skulle ta minst 10 år och då den står färdig blir produktionskostnaden per kWh mycket högre än för solceller och vind. Som halmstrå för man fram reaktorer av fjärde generationen, som ska tugga i sig använt kärnbränsle och förkorta förvaringskravet från hundratusentals år till tusentals, vilket blir besvärligt nog. Vad man också glömmer är att man kalkylerar på att det kommer att ta minst 30 år av teknisk utvecklingstid innan den reaktortypen blir kommersiell. Den kräver dessutom en upparbetningsanläggning i sin närhet och vem vill bli granne med en sådan? Och vem behöver dyr kärnkraft då? Detta är mina personliga reflektioner om läget. Synpunkter ? Olof Karlsson, Karlsson.sero@koping.net
Mitsubishi lanserar ett 7 MW vindkraftverk. Hydraulik i 7 MW vindkraftverk ersätter mekanisk kuggväxel. Rotordiametern är 165 m. Foto: MHI På mässan Ewea Offshore 2011 i Amsterdam presenterar Mitsubishi Heavy Industries ett utvecklingsprojekt som omfattar ett stort havsbaserat vindkraftverk med hydraulisk överföring mellan rotor och generator. Rotordiametern är 165 meter på den snurra i 7MW-klassen som MHI planerar att testa i Japan nästa år, och sätta i provdrift i Europa 2013. 2015 tänker MHI sätta vindkraftverken i serieproduktion. Hydrauldriften baseras på teknik som utvecklats av det brittiska företaget Artemis Intelligent Power, ett företag som MHI köpte i november 2010. Genom sin närvaro på offshoremässan i Amsterdam tänker MHI slå sig in på den europeiska marknaden för havsbaserad vindkraft. ■
VINDÖGAT 4/2011
13
HISTORISK SATSNING PÅ ELBILISM, ANM 8.12.2011
− Vi ska i dag starta det genom tiderna mest omfattande försöksprojektet med elfordon och deras laddningssystem i Finland. Inom ramen för projektet skapas det i huvudstadsregionen under de kommande fyra åren en testmiljö för eltrafik som normalt under vardagarna omfattar fler än 400 fordon och nästan 850 laddningsstationer, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies vid ett demonstrationstillfälle för utvecklings- och affärsverksamhetsprojekt inom den finländska elfordonsbranschen i Helsingfors den 8 december 2011. − Målet för Tekes EVE-program är att utveckla affärsverksamhet kring elektriska fordon och arbetsmaskiner. Arbets- och näringsministeriet stöder två projekt inom programmet med drygt 9,5 miljoner euro. Som energistödbeslut är detta ministeriets största satsning på elbilism, konstaterade Häkämies. Tekes satsning på programmet uppgår till drygt 30 miljoner euro och programmets totala budget överstiger 100 miljoner euro. I programmet deltar drygt 50 aktörer genom olika projekt. Aktörerna representerar företag i branschen, städer och universitet. − Genom projekten skapas det en geografiskt enhetlig testmiljö som omfattar fem World Design Capital-städer och verksamhetsområden för flera elbolag. Målet är att det år 2015 i huvudstadsregionen finns ett sådant laddningsnät som möjliggör både normal trafik med elbilar och trafik för att uträtta ärenden. − Projektets fordonspark består av leasingfordon som företag och städer skaffar för sina behov. Jag framför nu en utmaning för dessa och för andra organisationer inom den offentliga förvaltningen att stå i det främsta ledet i detta hänseende. Offentliga upphandlingar spelar en stor roll i detta. Om ens en procent av dem inriktades på främjandet av innovationer, skulle detta innebära en ytterligare satsning på drygt 200 miljoner euro på innovationer. − Tills vidare finns det inga elbilar i upphandlingssystemet för den centrala förvaltningen, men jag ser det som min uppgift att se till att också elbilar som finns på marknaden tas med i Hansels upphandlingskatalog, lovade Häkämies. − Det är onödigt att påstå att detta skulle vara en omöjlighet eller ren science fiction.
Exempelvis i Frankrike beställde en sammanslutning av aktörer inom den offentliga och den privata sektorn cirka 50 000 elbilar i fjol. Den kinesiska regeringen beslutade nyss att satsa 1,5 miljarder dollar på elbilar med målet att det ska finnas en miljon fordon på de kinesiska vägarna år 2015, påpekade Häkämies. − Jag anser att Finlands globala roll och möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser har sin utgångspunkt i innovationer. Innovationer som utnyttjar ren teknik och kan skapas till ett hyfsat pris samt en snabb kommersialisering av dem i Kina och andra tillväxtekonomier kan i ökande grad fungera som spjutspets för den finländska exporten. Redan i dagens läge får en stor del av exporten inom den finländska maskinindustrin konkurrensfördel genom de cleantech-lösningar som bolagen utvecklat. Också i elfordonsbranschen har vi sådant kunnande om både fordonstillverkning och batteri- och laddningsteknik kan komma att utgöra en betydande del av vår exportindustri som i framtiden. − Jag uppfattar inte elbilar och biodrivmedel som varandras konkurrenter. Båda ska utvecklas målmedvetet. Det finns nog en tillräckligt stor marknad för biodrivmedel inom den tunga trafiken och flygtrafiken medan elbilarna kan dominera särskilt den framtida stadstrafiken.
Eltrafiken främjas med 9,5 milj. euro i energistöd Arbets- och näringsministeriet har beviljat Eera Oy 4 857 435 euro och Synocus Oy 4 680 355 euro i energistöd för försöksprojekt med elbilar och laddningssystem. Projektet för eltrafik i huvudstadsregionen, som samordnas av Eera, och projektet för ett hållbart stadsliv, som samordnas av Synocus, ingår i Tekes EVE-program, som syftar till att utveckla affärsverksamheten inom branschen för elektriska fordon och arbetsmaskiner i Finland. Tekes stöder programmet med över 30 miljoner euro under åren 2011 - 2015. Den centrala avsikten med båda projekten är att få erfarenheter av användningen av elbilar. Inom projekten skaffar enskilda företag och städer elbilar enligt leasingprincipen, använder dem i normala användningsförhållanden samt investerar i laddningslösningar.
I Eera Oy:s projekt ligger tyngdpunkten på användarsidan. Synocus Oy:s projekt koncentrerar sig på tillverkarna. Prioriteringar i projektet för eltrafik i huvudstadsregionen är infrastruktur- och trafiksystemlösningar, eltjänster och användartjänster samt affärsmodeller. Enligt planen skaffas inom projektet ca 180 personbilar, 50 skåpbilar och 10 service- och transportbilar. De största anskaffarna av leasingbilar är Nokia Siemens Networks Oy och Helsingfors stad. Det skaffas ca 400 laddningsanordningar. Av dem är 370 rutinoch kundladdningsstationer och 30 snabboch nödladdningsstationer. Projektet för ett hållbart stadsliv (Eco Urban Living) koncentrerar sig på att utveckla tillverkningstekniken och underleverantörsnätverket kring den. Den viktigaste aktören i utvecklingen av biltekniken är Valmet Automotive med underleverantörsnätverk och i utvecklingen av laddningstekniken Fortum. Inom ramen för projektet skaffas ca 280 personbilar, 8 bussar och 11 andra fordon. Till de största beställarna hör bl.a. Itella, Fortum och Huoneisto-markkinointi. Det skaffas ca 430 långsamma och medelsnabba laddningsanordningar, 10 snabba laddningsanordningar och två laddningsanordningar för bussar. De direkta sysselsättningseffekterna av projekten är under åren 2011─2015 sammanlagt ca 190 årsverken. De indirekta sysselsättningseffekterna av projekten är dock betydligt större. De hänför sig till intressenter som det finns tiotals av inom projektet. Ett centralt mål i projektet är dessutom att utveckla branschen för elbilar i Finland och att skapa arbetstillfällen i framtiden. Med elbilar uppnås för varje elbil CO2besparingar på ca två ton per år jämfört med bilar med förbränningsmotor. Projekten ger en sammanlagd CO2-minskning på ca 3 500 ton. Om förbränningsmotorbilarna ersätts med elbilar minskar det dessutom andra skadliga utsläpp, som t.ex. utsläpp av mikropartiklar. Ytterligare upplysningar: näringsminister Jyri Häkämies, tfn 010 606 3500, näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen, tfn 040 592 1499, överinspektör Pekka Grönlund, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 4815 ■
14
VINDÖGAT 4/2011
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Eckerö Bredvik Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Karlö Huikku Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD
Effekt kW 200 200 200 220 225 225 300 300 300 300 300 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Ville Turkia
Ø torn Start Uppsk. jul aug sep Produktion 2011-III Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 24,6 32 11.91 380 11 15 25 53 127 6 199 24,6 32 11.91 380 0 0 0 0 0 0 1488 24,6 32 11.91 380 9 12 21 44 105 5 229 25,0 31 07.03 100 1 3 4 9 18 39 2 - 29,0 35 12.04 500 12 16 42 70 106 311 14 29,0 52 09.05 7 9 16 24 72 3 - 31,0 30 10.93 650 28 25 44 97 129 325 15 263 31,0 30 10.93 670 32 34 50 116 154 388 18 23 31,0 30 09.93 700 17 16 0 33 44 110 5 - 31,0 30 04.93 725 21 20 23 64 85 214 10 132 31,0 30 04.93 725 25 25 27 77 102 256 12 44 37,3 36 04.95 1 195 36 47 43 125 114 250 11 622 37,3 41 06.95 1 275 52 54 68 175 160 349 16 74 37,3 36 08.95 1 060 0 41 41 38 83 4 - 39,0 40 08.95 1 200 50 51 115 216 181 432 20 40,3 40 10.97 1 300 24 71 133 228 179 456 21 40,3 55 10.98 1 100 45 53 101 199 156 398 18 40,3 55 10.98 1 100 40 46 82 168 132 336 15 40,3 55 09.98 1 100 48 52 79 179 140 358 16 43,0 49 04.97 1 350 51 58 63 173 119 288 13 78 43,0 49 04.97 1 350 0 0 0 0 0 0 0 2208 44,0 45 11.97 1 200 45 65 107 217 143 362 17 44,0 45 11.97 1 200 47 61 102 210 138 350 16 44,0 45 11.97 1 200 49 59 99 207 136 345 16 44,0 50 11.97 1 200 44 55 94 193 127 322 15 45,0 65 09.99 1 600 68 79 147 294 185 490 22 45,0 65 08.03 1 500 61 77 131 269 169 448 20 45,0 65 08.03 1 500 61 73 108 242 152 403 18 45,0 65 10.99 1 300 49 59 115 223 140 372 17 47,0 55 01.05 71 87 160 318 183 482 22 47,0 50 03.99 1 800 49 90 118 257 148 389 18 72 44,0 50 10.98 1 500 38 35 73 48 98 4 - 44,0 50 10.98 1 500 38 35 73 48 98 4 - 44,0 50 10.98 1 500 38 35 73 48 98 4 - 48,0 50 11.99 1 500 49 77 126 70 168 8 - 48,0 50 11.99 1 500 49 77 126 70 168 8 - 48,0 50 11.99 1 500 49 77 126 70 168 8 - 48,0 45 08.99 1 600 46 61 71 177 98 236 11 - 54,0 60 09.99 2 000 55 83 49 187 82 187 9 54,0 60 09.99 2 000 55 83 49 187 82 187 9 54,0 60 06.99 2 340 66 96 155 317 139 317 14 143 54,0 60 06.99 2 340 67 83 180 330 144 330 15 35 54,0 60 06.99 2 330 68 102 197 368 160 368 17 7 54,0 60 06.99 2 320 65 55 130 249 109 249 11 508 54,0 50 06.99 2 450 36 61 173 270 118 270 12 417 54,0 50 06.99 2 670 80 109 288 477 208 477 22 20 54,0 50 06.99 2 600 67 55 237 359 157 359 16 383 54,0 50 06.99 2 580 68 106 276 450 196 450 21 42 56,0 70 05.03 2 100 93 83 88 264 107 264 12 397 56,0 70 05.03 2 100 111 92 191 394 160 394 18 32 56,0 70 12.03 2 200 106 69 215 390 158 390 18 453 56,0 70 12.03 2 200 65 122 187 373 152 373 17 361 56,0 70 12.03 2 200 58 101 163 322 131 322 15 542 56,0 60 10.04 2 400 69 98 197 363 148 363 17 56,0 70 09.03 2 200 75 92 148 315 128 315 14 209 56,0 70 09.03 2 200 92 102 82 276 112 276 13 644 56,0 70 09.03 2 200 81 75 127 283 115 283 13 487 56,0 56 09.01 1 900 0 0 0 0 0 0 0 2208 64,0 66 06.06 2 200 100 98 182 380 118 380 17 64,0 70 07.07 2 100 93 102 245 440 137 440 20 - 64,0 70 02.09 2 500 154 153 210 516 161 516 24 0
12 mån % av MWh uppsk. 239 63 95 25 184 48 74 74 357 71 171 523 80 624 93 402 57 437 60 476 66 839 70 835 65 530 50 1052 88 1440 111 1167 106 1034 94 1000 91 1057 78 0 0 1206 101 1219 102 1153 96 1127 94 1650 103 1532 102 1401 93 1337 103 1759 1354 75 600 40 600 40 600 40 849 57 849 57 849 57 951 59 1557 78 1530 77 1529 65 1734 74 1827 78 1620 70 1782 73 2007 75 1811 70 2286 89 1737 83 1937 92 2327 106 2238 102 2107 96 1591 66 2038 93 2044 93 1787 81 62 3 2106 96 2410 115 2441 98
kWh/ m2/a 503 201 387 151 540 693 827 533 579 631 768 764 485 881 1129 915 811 784 728 0 793 802 758 741 1037 963 881 840 781 394 394 394 469 469 469 526 680 668 667 757 798 707 778 877 791 998 705 786 945 909 855 646 827 830 726 25 655 749 759
VINDÖGAT 4/2011
Läge Tillverkare Effekt kW Nystad Hankosaari 1 Nordex 1 300 Nystad Hankosaari 2 Nordex 1 300 Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex 1 300 Ingå Barö 3 Enercon 2 000 Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 Brahestad 1 Bonus 2 300 Brahestad 2 Bonus 2 300 Brahestad 3 Bonus 2 300 Brahestad 4 Bonus 2 300 Brahestad 5 Bonus 2 300 Pori Offshore 1 Siemens 2 300 Brahestad 6 Siemens 2 300 Brahestad 7 Siemens 2 300 Brahestad 8 Siemens 2 300 Brahestad 9 Siemens 2 300 Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 Kemi Ajos T1-10 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD 3 000 Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD 3 000 Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 Fredrikshamn, Summa 1 WinWinD 3 000 Fredrikshamn, Summa 2 WinWinD 3 000 Fredrikshamn, Summa 3 WinWinD 3 000 Fredrikshamn, Summa 4 WinWinD 3 000 Torneå Röyttä 1-8 Siemens 28 800 Enontekis Lammasoaivi 1-2 Siemens 900 Enontekis Lammasoaivi 3 Siemens 600 Muonio Olos 1-5 Siemens 3 000 Vammala Koppelo Vestas 225 Huittis 1 Nordtank 75 Euraå Krisantie NEGMicon 250 Töysä, Riihontie 1 NEGMicon 600
15
Ø m 60,0 60,0 60,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,7 70,7 70,7 76,0 80,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 82,4 82,4 82,4 82,4 82,4 101,0 101,0 101,0 101,0 101,0 90,0 90,0 90,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 120,0 37,0 37,0 44,0 29,0 20,0 30,0 43,0
torn m 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 100 88 88 100 100 100 100 100 35 35 41 50 40 36 50
Start Uppsk. jul aug sep Produktion 2011-III Stör.- 12 mån % av m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 10.99 2 340 78 116 194 69 149 7 48 1887 81 10.99 2 340 63 108 171 60 132 6 154 1596 68 08.99 3 000 123 148 149 419 148 322 15 147 1875 63 08.04 3 500 97 148 71 315 82 158 7 - 2089 60 08.04 3 500 76 89 219 383 100 192 9 - 2312 66 08.04 3 500 76 89 219 383 100 192 9 - 2312 66 08.04 3 500 73 106 242 421 109 210 10 - 2337 67 08.04 3 500 73 106 242 421 109 210 10 - 2337 67 09.07 4 100 116 187 417 720 183 360 16 4317 105 08.07 4 100 116 187 417 720 183 360 16 4317 105 09.07 4 100 116 187 417 720 183 360 16 4317 105 07.02 6 000 212 274 641 1127 248 564 26 2 5824 97 12.02 4 500 59 248 307 61 153 7 - 2970 66 08.07 6 500 280 338 686 1304 329 567 26 7255 112 08.07 6 500 293 394 741 1428 361 621 28 7727 119 08.07 6 500 291 377 680 1348 340 586 27 7232 111 07.07 6 500 304 406 718 1428 361 621 28 7744 119 09.07 6 500 304 391 696 1391 351 605 28 7421 114 09.07 6 500 287 384 692 1363 344 593 27 7370 113 06.04 5 200 205 271 317 793 149 345 16 26 5236 101 06.04 5 200 212 269 340 822 154 357 16 11 5110 98 06.04 5 200 221 258 367 845 159 368 17 30 5521 106 06.04 5 200 224 286 352 862 162 375 17 11 4904 94 06.04 5 200 194 254 364 812 152 353 16 16 5065 97 07.10 7 500 393 481 497 1370 171 596 27 8 8658 115 06.10 6 750 254 330 435 1019 127 443 20 108 6059 90 06.10 6 750 284 352 449 1085 135 472 22 24 5884 87 06.10 6 750 261 372 468 1101 137 479 22 53 6677 99 06.10 6 750 320 377 504 1201 150 522 24 48 6873 102 12.05 8 100 339 375 719 1433 225 478 22 139 6999 86 06.06 6 900 156 179 790 1125 177 375 17 447 3787 55 12.04 6 900 204 267 334 805 126 268 12 420 5173 75 12.08 6 900 0 214 699 913 116 304 14 1207 5520 80 12.08 6 900 502 408 766 1676 213 559 26 182 7877 114 01.08 6 900 401 331 612 1344 171 448 20 438 7065 102 01.08 6 900 435 493 836 1764 225 588 27 91 4402 64 11.08 6 900 0 47 674 720 92 240 11 1538 4858 70 10.07 6 900 459 564 740 1764 225 588 27 118 7791 113 02.08 6 900 469 597 741 1807 230 602 28 83 8100 117 02.08 6 900 425 549 876 1850 236 617 28 232 7222 105 12.08 6 900 494 630 797 1922 245 641 29 115 9461 137 12.08 6 900 339 595 822 1756 224 585 27 351 8798 128 10.09 8 000 306 477 852 1635 208 545 25 9349 117 02.08 6 900 395 506 689 1589 202 530 24 14 7842 114 02.08 6 900 400 531 670 1600 204 533 24 23 7048 102 08.10 7500 189 347 478 1013 129 338 15 150 4995 67 08.10 7500 240 401 506 1147 146 382 17 57 6049 81 08.10 7500 269 445 554 1269 162 423 19 23 6493 87 08.10 7500 231 388 542 1160 148 387 18 45 6679 89 12.10 10.96 1 100 10.96 1 100 11.98 1 400 12.04 03.03 12.05 06.09 600
kWh/ m2/a 667 565 663 543 601 601 607 607 1100 1100 1100 1284 591 1833 1952 1827 1956 1874 1861 982 958 1035 920 950 1081 756 734 833 858 1100 595 813 703 1003 900 560 619 992 1031 919 1205 1120 1190 998 897 636 770 827 850
130 st Summor 197 490 386 850 14 943 19 643 30 930 65 516 352 818 Medeltal 144 346 16 84 818 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 2012 18-19 jan
Vindkraftsforskning i fokus, Chalmers Göteborg, www.swptc.se. sök Evenemang
7-8 feb
Contract Negotiations with Turbine Manfacturers, Helsingfors , www.ecopoweracademy.com
7-8 februari
WinterWind, Skellefteå, Expolaris center, http://winterwind.se/
20 mars
Vaasa Wind Exchange Vasa, http://www.pohjanmaanexpo.fi http://www.energyvaasa.fi/vaasa-energyweek-19---23-3-2011/vaasa-wind-exchange-2
16-19 april
EWEA 2012, Köpenhamn, www.ewea.org/annual2012
25-26 april
Windpower in the Nordic & Baltic region, Stockholm, http://www.energyforum.com/
21-22 nov
Vind 2012- konferens, Stockholm, Olof Palmes gata 31, http://www.svenskvindenergi.org/
Bättre och billigare vindturbiner Ett norskt företag etablerar sig i Verdal och lovar att bygga billigare och bättre turbiner till morgondagens vindkraftverk. Norska företaget Blaaster Wind Technologies ska bygga en ny typ av vindturbiner, som kraftigt ska reducera kostnaden för vindkraft. Turbintekniken är tänkt för vindsnurror som är på tre megawatt eller större, och för navhöjder från 90 till 150 meter. – Det här är nästa generations vindmöllor och som ska ge mer ström för mindre pengar, säger Vigdis Arsvik, direktör för Innovsjon Norge i Sör Tröndelag. Bakom planerna står Torolf Pettersen som tidigare utvecklat turbinteknik för Scan Wind. Nu kommer han med en helt ny konstruktion som utlovas kunna producera 25 procent mer ström och som samtidigt är mer än 80 ton lättare än den ursprungliga turbinen från Scan Wind. Den nya turbinen är utvecklad i Trondheim där tolv ingenjörer jobbat i tre år med projektet och där statliga Enova har satsat 74 miljoner norska kronor i projektet. Den nya turbintillverkaren ska etablera sig i Verdal från nyår och i planerna ingår en första serieproduktion av tio turbiner. Vid full serieproduktion kommer nivån att ligga på minst 30-40 turbiner per år. En verksamhet som kräver cirka 90 montörer. Skulle dessutom sammansättningsfabriken i Verdal Industripark utökas också med tillverkning av torn, vingar och stora stålkomponenter, så krävs investeringar på mellan 800 och en miljard norska kronor. Enligt Trönder-Avisa räknar bolaget med att grannlandet Sverige ska bli en viktig del av deras hemmamarknad. ■