Page 1

Nr 3 • Oktober 2011 • årgång 30

Höstmöte i Vasa torsdag 24 november


2

VINDÖGAT 3/2011

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 tel 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@tuulivoimayhdistys.fi

3/2011 STORA VISIONER – TRÖGT FÖRE......................................................................................................3 STRÄNGA DIREKTIV BEGRÄNSAR VINDKRAFTBYGGANDET......................................4 FÖRSVARETS UTLÅTANDEN.................................................................................................................4 NORDISKT SAMARBETE............................................................................................................................5

STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi

0400 284 977

Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax

tel (018) 23 143 045 7313 4235

NORGE OCH SVERIGE – GEMENSAM ELCERTIFIKATSMARKNAD............................5 LÅNG VÄG TILL NETTODEBITERING...............................................................................................6 PRIVATA VINDMÖLLOR I ÖSTNYLAND........................................................................................6 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 4-2011................................................................................7

Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi

tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi

tel 0400 931 1228

Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi

tel (06) 282 8261 (06) 346 4358

Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg danno@suomi24.fi

tel 040 563 7427

SPANSK VINDKRAFT – LÄRDOMAR FÖR FINLAND.............................................................8 ÖKANDE VINDKRAFTBYGGE................................................................................................................8 AKTUELLT..........................................................................................................................................................10 PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16

VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen Vindögat: Studerande 15 € Personmedlemmar 35 € Småföretag (1-3 pers.) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och läsare utomlands 40 € 365 SEK

Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Specificerade projekt, av totalt uppåt 15 MW lokaliserade.VTT maj 2011. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2011

MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746


VINDÖGAT 3/2011

3

STORA VISIONER – TRÖGT FÖRE Folke Malmgren

Finland fick en ny regering under försommaren och ur regeringsprogrammet kan vi läsa en del viktiga skrivningar gällande vindkraften. Enligt programmet ska man inte pruta på stödnivån. Dessutom utlovas demonstrationsstöd för havsbaserat byggande och att undersökandet av det sk. nettomätningsförfarandet för småskalig vindkraft påbörjas under denna regeringsperiod. Med fasthållandet av stödnivån strävar man till att trygga branschens inhemska projekt och att stimulera teknolog utveckling och export. Stödmetodernas funktionalitet och inverkningar utvärderas till utgången av 2012. Kvarhållandet av demostödet för havsbaserade projekt kommer att ge finsk yrkeskunskap värdefulla erfarenheter för att stärka den internationella konkurrenskraften. Det har lett till en snabbt ökande mängd projekt som köar för bygglov och accept till tariffstödet. Detta nummers omslagsbild visar hur de bästa kända projekten geografiskt placerar sig i landet. Deras sammanlagda effekt når över 6000 MW och överskjuter alltså den volym på 2500 MW man tänkte sig lämplig som målsättning till år 2020. Tar man med alla de projekt som finns specificerade till storlek och geografiska placeringar, fastän inte ännu detaljplanerade, kommer man upp i hela 15000 MW. Men hur gick det se’n? Se STY:s ordförande Jari Suominens citerade ledare i översättning, på nästa sida. Fingrid, Finavia, och Luftfartverket, har vaknat upp och kommer med krav som skapar fördröjningar så att den ”kick-off” effekt, som den förhöjda tariffnivån under tre år, före utgången av 2015, blir svår att hinna utnyttja. Redan i september påpekade tariffsystemets pådrivare, förra ANM-ministern Pekkarinen, i Helsingin Sanomat, att han inte tror på att den uppskisserade anläggningsvolymen kommer att fyllas till 2020. För ett par veckor sedan nämnde ANM.s överdirektör Härmälä att landets budget är så knapp att det inte finns medel för det påtänkte demostödet för havsbaserat byggande. Utan det får 3000 MW havsprojekt snällt vänta och landbaserade projekten, samman-

lagt ca 3300 MW, får dra hela lasset. Särskilt beklagligt för Åland som visserligen fått stöd för byggandet av den oumbärliga kabeln till fastlandet, men som ligger i ovisshet om det ska gå att få fram ett tariffstödsystem som också skulle gälla inom det territorium som sorterar under landskapsstyrelsen. Dessutom är de mest betydande åländska projekten uttryckligen havsbaserade och kunde produktionsmässigt bidra till en tiondel av det uppskisserade utbyggnadsbehovet.

MERA BROMSAR Till råga på allt meddelade ANM nyligen att det sk fasta produktionsstödet på 6,9 eur/ MWh som äldre möllor och nya under 0,5 MW skulle trygga sin verksamhet med, slopas från nästa års början. På det sättet beräknar man att nå 4,5 milj eur besparingar årligen. De som planerar anläggningar på 0,5 MW eller just däröver kan anhålla om tariffstöd men bör beakta att kravet på auktoriserade verifierare av produktionsvolymerna drar med sig ökade kostnader. I mellaneuropa har floran av sk gårdsmöllor och egnahemsvisa sol- och vindkraftanläggningar starkt ökat. Den el man inte själv brukar för tillfället får flöda in i distributionsnätet och den mängden kan man få tillbaka gratis när behovet ökar. Man kallar det nettoberäkning och planer på ett dylikt förfarande finns alltså också omtalat i regeringsprogrammet. Systemet kräver emellertid mätare som kan registrera och rapportera elflödet i vardera riktningen och de installationerna kräver år.

SOCKRET PÅ BOTTNEN Det positivaste nyheterna ligger sannolikt inom teknologiindustrin som ser kraftig expansion utomlands. Det ger hopp om ökad sysselsättning och export, trots att det globala ekonomiska läget satt sordin på mången utökning av verksamheten. Också befolkningens åsikt är lovande. Under det seminarium som Svenska lantbruksproducenternas centralförbund nyligen arrangerade kom det fram att finländarnas inställning till vindkraft enligt gjorda

enkäter är positiv till 88 %. Däremot är ersättningsfrågorna till markägarna en härva som ännu kräver en hel del arbete med tanke på att ett vindupptagningsområde kan täcka flera tiotals tomter med olikartade möjligheter. Rationaliseringen inom markplaneringen har slipats av så att det numera hinner till med att ha reserverat plats på sådana områden som prickats ut som lämpliga på landskapens och kommunernas generalplaner. Stora projekt gör klokt i att vänta tills markplaneringen på orten är klar. ■


4

VINDÖGAT 3/2011

STRÄNGA DIREKTIV BEGRÄNSAR VINDKRAFTBYGGANDET Fri översättning av STY:s ordf Jari Suominens ledare i nr 3-2011 av Tuulienergia. ”Enligt finskt bondförnuft betraktat ser det ut som om vi skulle få världens strängaste miljödirektiv, som effektivt begränsar byggandet där var anläggningarnas miljökonsekvenser är möjligast liten. För branschens operatörer innebär det tilläggskostnader och projektminskningar så att de i värsta fall inte är ekonomiskt försvarbara. Det må sedan gälla landsvägar, järnvägar, flygtrafik, buller från anläggningarna eller annan möjlig inverkan. Listan förefaller oändlig. När alla myndighetsparter därtill går ut med nolltolerans, pryglas vindkraftbranschen riktigt grundligt. Ingen tycks minnas att det är fråga om dagens renaste industriella elproduktionsformer, som konkret minskar mikropartiklar och sålunda inbesparar mänskoliv och genom minskning av fossil koldioxid avhjälper hela organismarter från utrotning. Fingrid ökar på ångan i ugnen genom att plötsligt ändra kostnaderna för anslutning till stamnätet. Målsättningen är att istället för ekonomibaserade anslutningskostnader styra anslutningar på dyrare sätt till lokalnät

och befintliga ställverk. Målsättningen är säkert ur deras syn sett motiverad, men beaktar inte vindkraftens grundförutsättningar, dvs. att anläggningar ska byggas där var det blåser och där byggandet är möjligt med avseende å andra miljökonsekvenser. Att ändra anslutningars kostnadskriterier så att tusental megawatts kärnkraftverks anslutningskostnader motsvarar en några megawatts liten vindkraftparks anslutningskostnader, förefaller ojust. I värsta fall riskeras uppnåendet av vindkraftmålsättningen för år 2020 och förverkligandet av projekt som krävt år av arbete. Ovan relaterade linje har också drivits av försvarsmakten i dess egna krav angående bedömningen av radarkonsekvenserna. Enbart den processen har försenat många finska vindkraftprojekt i åratal. Allt extra väntande och arbete har kostat Finland och vindkraftbranschen hundratals miljoner i importerad energi, överlopps kostnader, förlorad förtjänst och krympta projekt. Listan är oändlig.

Lyckligtvis syns ljus i tunnelns andra ända. - De första redan tidigare byggda anläggningarna kom med i tariffkretsen första juli. – i norra Finland byggs en vindkraftpark som blir produktiv ännu i år, dvs. halvannat år efter planeringsstarten. - En av de första generalplanerna för vindkraft, som gjorts enligt den nya lagstiftningen, har sett dagens ljus. – De första positiva utlåtandena av försvarsmakten för byggande har erhållits. – Finavia har mönstergillt meddelat sin önskan att på nytt bedöma höjdbegränsningarna för flyghinder med beaktande av vindkraftens förutsättningar. Inom vindkraftföreningen har vi beslutat skapa vår egen vision av hur kostnadseffektivaste förnybara produktionskapaciteten i förhållande till elkonsumtionen utvecklas i Finland till 2030 och 2050. Tyskland och Europa har redan röstat för en 50 % andel, så vindkraften har en säker framtid även i Finland.” ■

FÖRSVARETS UTLÅTANDEN STY meddelande, 18.8-11 Försvaret har under sommaren klargjort sitt handlande ifråga om bedömningen av vindkraftverks inverkan. Det goda med detta är att åsikter från alla försvarets grenar i fortsättningen fås från ett ställe, huvudstaben. De företag, som är med och finansierar, fick denna information redan på sommaren via utredningskoordinatorn Energiindustrin rf

Försvarmaktens meddelande De uppgifter försvaret behöver för att bedöma konsekvenserna av vindkraftprojekt är anläggningsdata, deras placeringar på planerat område/områden, verkens navhöjder, totalhöjder och rotordiametrar. Placeringarna gärna på topografisk karta och positionerna med geografiska lat- och long-koordinater (WGS 84 –systemet). I fortsättningen ändras utlåtandeprocessen så att alla ansökningar riktas till huvud-

staben, som ger försvarets utlåtanden. Där beaktas alla försvarets krav och i samlad form; land-, sjö- och luftstridskrafternas samt särskiljda verks angelägenheter. Enligt vår betraktelse utreds, angående vindkraftprojekten i de generella markplanerna eller senast i detaljplaneringar, hur försvarsmakten ställer sig till vindkraftbyggandets inverkan på försvarets övervaknings- och vapenslagens prestationsförmåga samt på skolning och bruk av truppernas garnisons-, depå-, skjutnings-, övnings- och skyddsområden, samt stridsflyg. Utlåtanden begärs av huvudstaben, som sammanfattar försvarsgrenarnas och särskiljda verks utlåtanden till en helhet. I generalplanen kan försvarsmakten uttala sig angående områdenas bruksbehov samt angående radarinverkningarna på basen av undersökta, existerande fakta. För detaljplanen görs radarundersökning efter behov, om försvarsmakten så förutsätter,

samt specificeras försvarsmaktens närmare inställning till projektets godkännbarhet angående radarkonsekvenserna. Radarkonsekvenserna ska baseras på resultaten av VTT:s beräkningsinstrument och försvarsmaktens expert-bedömning av projektets godkännbarhet. Utvecklingen av beräkningsinstrumentet för radarkonsekvenserna är under arbete och väntas bli färdig till utgången av 2011. Bedömningen av radarkonsekvenserna beställs av VTT, som skickar rapport över beräkningsresultaten till flygstaben. Vi kommer att kontakta miljöministeriet och framlägga ovan relaterade metodik att införas i de direktiv som berör planering av vindkraftbyggandet. Med hälsningar: komkapt Olli-Pekka Lund, Huvudstabens operativa avdelning PB 919 00131 Helsingfors tel. 0299 800 ■


VINDÖGAT 3/2011

5

NORDISKT SAMARBETE ANM press 14.10.2011 Häkämies: De nordiska länderna främjar förnybar energi baserad på skogsbiomassa – De nordiska länderna har en ledande roll när det gäller att producera och utveckla förnybar energi som baserar sig på skogsbiomassa. Speciellt Finland och Sverige har gemensamma intressen att driva i Europeiska unionen för att säkerställa möjligheterna att utveckla förnybar energi som baserar sig på skogsbiomassa. Det centrala är att en hållbart producerad skogsbiomassa även i fortsättningen definieras som hundraprocentigt koldioxidneutral, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies vid de nordiska närings-, energi- och regionalpolitikministrarnas möte i Helsingfors den 14 oktober. Energiministrarna diskuterade under dagen också hur man ska avancera mot en gränslös nordisk elmarknad. Dessutom dis-

kuterades energieffektivitet, energimärkningar samt framtidsutsikterna för energianvändningen i trafiken. Närings- och regionministrarna hade redan på torsdagen dryftat de demografiska utmaningarna i Norden. Dessutom diskuterade de en reform av EU:s sammanhållningspolitik och beslutade att sända kommissionen ett gemensamt brev, där man understryker behovet att förlänga särställningen för glesbefolkade nordiska regioner till att omfatta den följande finansieringsperioden 2014– 2020. Andra frågor som togs upp var miljövänligt byggande, förslaget om en nordisk innovationsfond och de nordiska ländernas gemensamma samhällsansvarsstrategi. I ministermötet deltog Sveriges näringsminister Annie Lööf och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt samt Norges

kommunal- och regionalminister Liv Signe Navarsete och olje- och energiminister Ola Borten Moe. Landskapsregeringarna för autonoma områden representerades av minister Roger Eriksson från Åland Nordiska ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik höll sitt möte i Helsingfors 13–14 oktober 2011. Minister Häkämies var värd för mötet, eftersom Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2011. Huvudtemat för Finlands ordförandeskap är hantering av klimatförändringarna på alla nivåer. Finlands mål är att de nordiska länderna ska få en synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare. ■

NORGE OCH SVERIGE – GEMENSAM ELCERTIFIKATSMARKNAD Näringsdepartementet/SE 8.12.2010 Norges och Sveriges regeringar är överens om en kraftfull utbyggnad av ny förnybar energi fram till 2020. En gemensam elcertifikatmarknad ska etableras mellan länderna med start 1 januari 2012. Totalt kommer det nya certifikatssystemet att ge 26,4 TWh förnybar energi från 2012 fram till 2020 varav 13,2 TWh i respektive land. Det motsvarar två kärnkraftsreaktorer och cirka 2500 vindkraftverk. Sverige har ett elcertifikatsystem sedan den 1 maj 2003. Ett gemensamt system där Norge ansluter sig till den svenska modellen innebär en större marknad med flera aktörer. Detta förväntas leda till bättre konkurrens på marknaden då likviditeten ökar och priserna blir mer stabila. Energimyndigheterna i båda länder är eniga om att till det finns lika goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnad i båda länderna. Utökad vattenkraft förväntas i framförallt Norge och utökad biobränslekraft i framförallt Sverige. Utgångspunkten för arbetet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att systemet ska vara teknikneutralt och att länderna ska ha lika ambitionsnivå för ökning av produktionen från och med det datum

den gemensamma elcertifikatmarknaden tas i drift. Fortsatt utbyggnad av elnäten mellan länderna är nödvändig för att ett gemensamt elcertifikatsystem ska fungera. Genomförandet av förnybartdirektivet är en viktig förutsättning för den gemensamma elcertifikatmarknaden. Norges arbetsplaner är upplagda med utgångspunkt i detta.

”Risk att norsk vattenkraft slår ut svensk förnybar el” Det råder en mycket stor osäkerhet om vilka konsekvenserna blir av en gemensam svensk-norsk marknad för ”gröna elcertifikat”. Uppgifterna om hur mycket norsk vattenkraft som kan byggas ut på kort sikt varierar kraftigt. Risken är stor att relativt billig norsk vattenkraft slår ut svensk vindkraft och biokraft. Det framkom vid Svebios elcertifikatsdag, som hölls på Tekniska museet i Stockholm. Den svenska regeringen måste tydligt markera att avsikten är att utbyggnaden av biokraft och vindkraft ska fortsätta i Sverige. Om det visar sig att nya norska vattenkraftverk tar hand om en alltför stor del av

den gemensamma kvoten, måste man kunna höja kvoten eller kräva att norrmännen tar en större del av kostnaden. Annars blir slutresultatet att de svenska elcertifikaten i första hand används för att stödja en ensidig utbyggnad av norsk vattenkraft, som ofta är lönsam även utan särskilt stöd. Enligt min uppfattning måste sådana villkor finnas i avtalet mellan den svenska och den norska regeringen. Vid konferensen konstaterade flera talare att det svenska elcertifikatsystemet levererar det som utlovats – investeringarna ökar snabbt i förnybar elproduktion. Från 2003 till 2009 hade systemet gett en ökad förnybar elproduktion med drygt 11 TWh/ år. Av detta är 5,5 TWh el i redan befintliga anläggningar 2003, och lika mycket el från nya anläggningar. Den ökade produktionen utgörs främst av biokraft och vindkraft. Vid konferensen framkom också att den förnybara elproduktion som certifikaten ger har en prispressande effekt på marknaden. Elkunderna betalar avgifter för elcertifikaten, men tjänar också pengar på att ett ökat utbud av förnybar el sänker elpriset. ■


6

VINDÖGAT 3/2011

LÅNG VÄG TILL NETTODEBITERING Mikael Jern, agronom och jordbrukare

Under de senaste fem åren har elpriserna i runda tal stigit med 50 procent. Många försöker få ner elkostnaderna genom att byta elbolag och tilläggsisolera, men det är svårt att bryta den stigande trenden. Så varför inte göra sin egen elektricitet. I praktiken handlar det om att hushåll kan producera el med solceller eller små vindkraftverk. Tekniskt är det inget problem. Solcellerna eller vindkraftverket ansluts till elnätet via en speciell växelriktare som gör att den egna växelströmmen går i samma takt som elnätets växelström. Hindret består av de nuvarande regelverken. Lösenordet heter nettodebitering. Det viktigaste elementet för införandet av nettodebitering är en elmätare som kan snurra i båda riktningarna, ett system som varit i användning i Danmark i flera år. Ett hushåll kan då producera el för eget behov. Om elproduktionen är större än konsumtionen i hemmet matas överskottet ut i det allmänna elnätet – elmätaren går baklänges. Då den egna produktionen är mindre än konsumtionen köps el in på normalt sätt från

elbolaget, men det egna överskottet dras av. Förbrukaren betalar bara för nettoförbrukningen. Enkelt eller hur? Vad som är ännu bättre för hushållen är att den el man själv producerar och använder är befriad från skatter. Danmark introducerade faktiskt systemet med nettodebitering redan 1998. Sedan 2009 gäller systemet hushåll som producerar el med solceller, vind- eller vattenkraftverk, biogas eller biomassa upp till en max effekt på sex kilowatt. Nettodebiteringen har gjort att många egnahemshus i Danmark byggt solceller på taken och på det viset gjort sig mer eller mindre självförsörjande på el. I Sverige finns ännu inte regler om nettodebitering, men det är tillåtet att producera sin egen el. De svenska elbolagen måste däremot inte betala för överskottselen som kommer in i nätet. Men det finns föregångare som finländska Fortum som helt frivilligt betalar marknadspris för överskottselen vilket ger en form av nettodebitering. I Finland har energipolitiken traditionellt styrts rätt mycket av den tunga industrins

behov som i sin tur har mycket nära relationer till elbolagen. Och för de stora elbolagen är småskalig elproduktion bara till besvär. Vägen till nettodebitering är ännu mycket lång. Det är förstås klart att solcellsanläggningar eller små vindkraftverk inte är lösningen för Finlands energiförsörjning, men de ger en större medvetenhet om vår elkonsumtion och ett gott samvete. Då det gäller lönsamheten är det åtminstone inte ännu någon guldgruva att producera sin egen el. Återbetalningstiden ligger åtminstone på tio år. Men priset på solceller har sjunkit radikalt de senaste åren vilket gör att lönsamheten hela tiden förbättras. Nettodebitering kunde också lämpa sig för jordbruk där det finns gott om utrymme för anläggningar. På husdjursgårdar kunde systemet förbättra lönsamheten för mindre biogasanläggningar vilket i sin tur skulle ha positiva effekter på näringsläckaget från jordbruket.(MJ 5.9.2011) ■

PRIVATA VINDMÖLLOR I ÖSTNYLAND Erik Gestrin 12.09.2011

Just nu snurrar det två små privata vindkraftverk i Östnyland, ett i Jackarby och ett på Sarfsalö. Båda är helt nya i sin nuvarande utformning. Det är inte många som kommer ihåg att Finlands vindkraftsförening redan den tionde november 1984 körde igång ett experimentkraftverk på Simsalö i Sibbo. Det gav en del information men lades sedermera ned, och som bäst snurrar alltså två små privata möllor i Östnyland, en i Jackarby och en på Sarvsalö. Sarfsalömöllans elektricitet används för uppvärmning av fastighet och hushållsvatten, berättar ägaren och konstruktören Stefan Blomkvist. Han hoppas att i framtiden få rätt att sommartid sälja överlopps elektricitet ut i nätet, lönsamheten skulle drastiskt öka då, anser han. ■

Sarfsalömöllans rotordiameter är 11 m och snurrar strax ovanom trädtopparna


VINDÖGAT 3/2011

7

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 4-2011 Philip Hildén

Ormonde är färdigt Vattenfall har vid den engelska nordvästkusten slutfört byggnadsarbetena vid offshorevindparken ”Ormonde”, f.n. en av världens största. Parken består av 30 REPower 5M turbiner, av vilka monteringsarbetena för den sista avslutades den 2 augusti 2011 med montering av rotorn från lyftplattformen ”Sea Jack”. Installationen hade sammanlagt tagit fyra månader i anspråk – en av turbinerna kunde på grund av fördelaktig väderlek installeras på tolv timmar. Hela vindparken skall vara klar att anslutas till nätet senast till årsskiftet 2011-2012. Den första raden med 9 turbiner är redan ansluten. Vindparken utgör ytterligare ett bevis på att god logistik, tur med vädret och ett tränat monteringsmanskap sparar pengar och tid De trettio REPower turbinerna har en märkeffekt på 5 MW och är de största offshore-turbinerna, som för närvarande serietillverkas i världen. Turbinerna är monterade på rörmaster, som står på fundament med fyra pelare.

Vindkraften i USA och Australien på uppgång Under innevarande år kommer 7 till 8 gigawatt vindkraft att nyinstalleras i USA. Det är det nästbästa resultatet överhuvudtaget för vindkraften i USA och ett tecken på att de svårigheter som marknaden haft att kämpa mot håller på att övervinnas. Också i Australien går det framåt. För närvarande byggs 860 MW medan 100 nya projekt planeras. Före år 2020 skall 7 GW vindkraft stå färdig och branschen räknar därefter med en kontinuerlig utbyggnad på ca 1 GW per år.

Vattenkraft, för omväxlings skull Tyskland är inte känt för stora vattenkraftresurser, men det finns en välutvecklad produktion av minikraftverk, som kunde vara nog så intressant även i Finland. Företaget heter Fella Maschinenbau GmbH i Amorbach, Odenwald, www.fella-gmbh.de och www.dive-turbine.de. Den senare nätadressen gäller turbintillverkaren, som samarbetar med Fella. Dive turbinen är en helt dränkbar vertikalturbin, som serietillverkas

i storlekar mellan 50 och 1000 kW, fallhöjder 2 – 25 m och vattenflöden 1,5 – 20 m3/s. Kontakt rekommenderas! Ett projekt i större skala är det förnyade Weserkraftverket, som byggs av Enercon, känd vindkrafttillverkare, för Weserkraftwerk Bremen GmbH & Co. Detta kraftverk får två vertikala Kaplanturbiner på vardera 5 MW och skall vara i drift i slutet av år 2011. Bygget är intressant eftersom där ingår en fisktrappa, som f.ö. är den enda synliga delen av bygget, som beräknas kosta ca 40 Meuro.

EEG – vet allt om förnybar energi Det är uttytt: Erneuerbare Energien Gesetz, dvs. ”Lagen om förnybara energier”. I Tyskland har man med föredömlig klarhet publicerat alla nya förordningar och lagar om förnybar energi under förkortningen EEG. Dessutom publiceras information gällande nybyggen och markplanering gällande alla tillämpliga energiformer. Se efter på nätet under www.eeg-aktuell.de. Här citeras ett exempel: ”Schleswig-Holstein: Regeringen har den 28.6.2011 godkänt planerna uppgjorda av inrikesministeriet gällande fem regionalplaner för utnyttjande av vindkraft. Den reserverade ytan för vindkraft ökar från 13 600 ha till 22 800 ha, vilket utgör 1,45 % av delstatens areal. Dessutom kvarstår reservationen för 500 till 550 st för ombyggnad lämpliga äldre anläggningar. De första byggnadstillstånden torde kunna beviljas i början av år 2012.”

Husum Windenergy 2012 Världen kändaste specialutställning på temat vindenergi ordnas den 18 – 22.9.2012. Utställningen ordnas vartannat år och har hittills varje gång överträffat alla förväntningar. Senast, 2010, var en katastrof nära då antalet både utställare och besökare överträffade alla prognoser. Inte ens de två nybyggda hallarna var tillräckliga för efterfrågan på utställningsyta. År 2012 väntar man sig en ytterligare ökning av 20 % och en åttonde utställningshall byggs. Alla tänkbara serviceformer skall finnas tillgängliga. Det stora problemet är stadens Husum läge vid Nordsjökusten, mitt i den nordfrisiska landsbygden. Närmaste större städer

är Kiel och Neumünster, vardera ca 70 km avlägsna, och Hamburg, 120 km. Detta betyder enorma trafikproblem även om de väntade över 100 000 besökarna kan placeras, 35 000 i hotell, resten i privatinackordering. Trots allt är Husum optimalt beläget ur vindkraftssynpunkt. Nordfrisland kan med rätta kallas hemorten för den moderna vindkraften. Här byggs vindkraft sedan 30 år och energibonde är ett yrkesbegrepp, som många invånare är stolta över. Sammanlagt har regionen ca 600 vindkraftverk, allt från de första 55 kW möllorna till över hundra gånger större 6 MW anläggningar. Ett besök lönar sig säkert; närmare information finns på www.husumwindenergy. com

Enercon bygger stor vindpark i Belgien Belgien hör inte till de stora vindkraftländerna, men fick ett rejält tillskott då Enercon i samarbete med kraftbolaget WindVision den 18 juni 2011 öppnade vindparken Estinnes i Vallonien. Här arbetar nu elva Enercon turbiner av den största E-126 typen med 6 och 7,5 MW märkeffekt. Kraftverken väntas få en energiproduktion på 187 GWh/a. Tillverkaren Enercon säger sig vara mycket nöjd med att här få tillfälle att bevisa att stora vindkraftverk med fördel kan byggas inte bara nära kusten utan också i inlandet i goda vindlägen. ■


8

VINDÖGAT 3/2011

SPANSK VINDKRAFT – LÄRDOMAR FÖR FINLAND Agustín Simón de Juana, översättning och bearbetning av Philip Hildén

Det är inte allmänt känt i vårt land, att Spanien är en av världens största producenter av vindkraft. I mars detta år nådde spansk vindkraft ett nytt rekord, då vindkraften stod för 21 % av den spanska elproduktionen. De 4738 gigawattimmar (miljoner kilowattimmar) som då producerades, visade att vindkraften inte bara är inhemsk, ren och konkurrenskraftig, utan också räcker till att förse i medeltal 13 miljoner spanska hushåll med elkraft. Den spanska vindkraftens framgångar med över 20 000 MW installerad effekt (Finland 200 MW) bygger framför allt på systemet med inmatningstariffer, ett system som efter många byråkratiska dröjsmål slutligen i mars år 2011 trädde i kraft också i Finland. Agustín Simón de Juana, en av cheferna för GAMESA, Spaniens ledande vindkraftsindustri, uttalade sig vid ett besök i Finland av denna anledning i den finska tidskriften Tuulienergia. Texten återges här i svensk översättning och bearbetning med tillstånd av författaren. - Under det senaste decenniet har vindkraftsteknologin mognat med lägre kostnader och högre effektivitet som följd. Samtidigt måste likväl vindkraftsindustrin också i Spanien bekämpa några

allmänt förekommande fördomar, som ofta hänvisas till i diskussionen om vindkraft och som bidragit till att bromsa den sunda utvecklingen. Låt oss närmare betrakta fyra av dessa fördomar: - 1. Vindkraft är dyr energi. Spansk vindkraft är en av de viktigaste orsakerna till att börspriset på elkraft drivits ned. År 2009 orsakade inmatningstariffen en extra kostnad på i medeltal 1,30 euro per hushåll och månad. Samtidigt sparade emellertid spanska industriföretag i medeltal ca 160 000 euro på billigare elkraft till följd av lägre börspris. - 2. Inbesparingarna är orsak till tariffens höga kostnader. Enligt nuvarande prisläge kommer spansk vindkraft att förorsaka en tilläggskostnad på ca 28 mrd euro under de följande 20 åren. Att producera samma energimängd med importerad gas skulle dock kosta ca 50 mrd euro (gasens pris+utsläppsrätter) vilket dessutom i sin helhet skulle belasta den spanska valutabalansen. - 3. Förmögenheter skapas med höga stödpremier. Under åren 2007 – 2009 betalade spanska staten 3,7 mrd euro i

tariffstöd. Samtidigt bidrog vindkraftssektorn till bruttonationalprodukten med över 6,2 mrd euro och erbjöd 37900 arbetsplatser, fördelade över hela landet. Dessutom inbesparades importenergi till ett värde av 4,8 mrd euro. Industriföretag i många branscher tjänstgör som underleverantörer till den expanderande vindkraftssektorn. Sammanlagt rör det sig om en extra tillväxt värd mer är 550 Meuro enbart under de tre åren 2007-2009. - 4. Alla förnybara energiformer är lika bra. I likhet med andra förnybara energiformer minskar vindkraften skadliga utsläpp och begränsar höjningen av energiprisen. Vindkraften är dock en obegränsad tillgång, helt oberoende av världsmarknadens förändringar. Vindkraftsindustrin består till största delen av högteknologi och bidrar därmed mer än andra energiformer till den tekniska utvecklingen av landets industri. I Spanien, lika väl som i Finland, är vindkraften en symbol för dagens teknik. Investeringar i vindkraft bidrar till att skapa välstånd på många områden samtidigt som miljöskador och klimatförändringar effektivt bekämpas. (PH 26.6) ■

ÖKANDE VINDKRAFTBYGGE Hbl 10.9.2011

Vindkraftsbolagen har stött på oväntade hinder hos olika myndigheter. Nästa stora fråga är vem som får superstödet för den marina vindkraften. Tuuliwattis kraftverk på 3 megawatt i Tahkoluoto i Björneborg blir det första som får ersättning enligt systemet med inmatningstariffer, det vill säga ett garanterat pris per producerad megawattimme el. Kraftverket blev färdigt för två år sedan men bolaget utnyttjade möjligheten att betala tillbaka investeringsstödet till förmån för inmatningstariffen. Vi tycker att inmatningstarifferna är vettigare. De ger ett tryggat elpris tolv år

framåt, säger vd Jari Suo¬minen om investeringen på 4,5 miljoner euro. Från oktober kommer Haminan energias fyra kraftverk i Summa med i systemet. Men efter dem finns det inga ansökningar som väntar på att behandlas av Energimarknadsverket, enligt Maiju Seppälä som är sakkunnig i teknik på myndigheten. Bolagen måste lämna in en ansökan om att bli upptagna i systemet inom en månad från byggbeslutet. Först i det här skedet får Arbets- och näringsministeriet, som ansvarar för energifrågor, veta hur bra vindkraftpolitiken fungerar. Petteri Kuuva som är industriråd på avdelningen för förnybar en-

ergi på ministeriet litar på att stödnivåerna är tillräckliga för att Finland ska nå målet på minst 6 terawattimmar vindkraftsenergi senast 2020. Hur de konkreta projekten framskrider vet han inte. Vi springer inte runt och frågar vad som är på gång. Företagen sköter investeringarna, vi sköter stödformerna. Finska Vindkraftföreningen STY försöker däremot hänga med i vad som händer på fältet. I fjol trodde vi att det byggs hundratals megawatt i år. Men bolagen har fått skjuta upp planerna, säger föreningens verksamhetsledare Anni Mikkonen. (AB/hbl) ■


VINDÖGAT 3/2011

9

SAMARBETET MED STY

Vindkraftföreningen kallar till höstmöte torsdagen den 24 november kl 15-18, på Technobothnia, rum TF4103, Bomullgränd 3, Vasa Brändö Ur programmet: - Det aktuella vindkraftläget i Finland stödsystem, projektplaner, hinder, möjligheter - Kort om Vindkraftföreningen och dess fokuseringar - Novias visioner med Medvind-projektet och kunskapscentrum - Förnybar energi; växande industri och sysselsättning - Verksamhetsplan och budget för 2012 - Inval av 0-3 nya personer i Vkf:s styrgrupp Tidigare medlemmar och nya intresserade är hjärtligt välkomna att delta. Frågor och preliminär anmälan för utrymmesarrangemangen kan riktas som e-post eller textmeddelande till: - Folke Malmgren Vkf, folke.malmgren@kaapeli.fi tel 0400-44 51 66 - Niklas Frände, niklas.frande@novia.fi tel 044-780 5745

Vkf har tidigare som föreningsmedlem haft säte i STYs styrelse på samma villkor som företagsrepresentanter. STY:s medlemskår har ökat kraftigt under de senaste två åren och antalet företagsmedlemmar är nu över 100. På STYs årsmöte i våras valdes ny styrelse genom röstning bland de närvarande. Den stora tillströmningen av deltagande företags¬medlemmar ledde till Vkf,s bortfall emedan antalet deltagande ur Vkf:s krets begränsades till två personer (=observatörer). Olägenheten påpekades och åtgärdades under sommaren så att Vkf härefter alltid har deltagarrätt i STY:s styrelsemöten (fastän utan rösträtt) så länge föreningsmedlemskapet fortgår. Det ger möjlighet att närvara vid ärendebehandlingen och få kännedom om aktualiteter i ett tidigt skede. För närvarande följer man upp en mångfald utredningar: - anslutningen av vindkraftanläggningar till nätet, i samarbete med energiindustrin - placeringen av vindkraftverk nära vägar och järnvägar, med kommunikationsverket - radarstörningsundersökningen, med försvarsmakten, där huvudstaben koordinerar de berörda vapenslagen - tillståndsfrågor - flyghinderhöjdfrågorna - bullergränser - markarrendeundersökningen ■


10

VINDÖGAT 3/2011

AKTUELLT

För framtiden investerar Katternökoncernen i kärnkraft och vindkraft. Storholm förklarar investeringarna med ökad elförbrukning och ett nytt industridirektiv från EU vilket träder i kraft 2016. På vindkraftssidan har Katternö köpt andelar i Rajakiiri OY utanför Torneå, en vindkraftpark med åtta 3,6 MW stora vindkraftverk som togs i provdrift ifjol. I Merijärvi är tillstånden klara för fyra eller sex stycken vindkraftverk. Man räknar med att byggnadsarbeten börjar i vår. I Klubbskata i Nykarleby pågår vindmätningar.

nare image och bra pr. Dessutom får vi fastighetsskatt för vindkraftverken och så ökar det sysselsättningen, säger kommundirektör Anita Ismark. För att Finland ska nå sina miljömålsättningar måste det byggas uppemot 1 000 nya vindmöllor i Finland fram till 2020. Det här kan inte göras utan kommunernas godkännande, men också de enskilda markägarna spelar en central roll. Därför är kommuninvånarnas åsikt också avgörande. Det har skett en attitydförändring i Korsnäs, menar Anita Ismark. - Det är klart att det finns olika åsikter, men överlag är folk mera positiva i dag, så länge man inte placerar vindmöllorna på känsliga områden för nära bebyggelsen.

på fem procent. I jämförelse med resten av Europa är Finland ännu ett utvecklingsland när det gäller vindkraft. Många bolag som har investerat stort i branschen har lidit av svåra ekonomiska problem efter recessionen. På tisdagen meddelade till exempel vindbolaget Moventas om företagssanering. Nu letas det febrilt efter nya sätt att öka produktionen och snabba upp den teknologiska utvecklingen. Man säger alltid att vi i Finland nog också skulle göra något om man gjorde det i andra länder. Vi har ändå märkt i vårt dagliga arbete att alla de andra redan gör något, säger Jukka-Pekka Mäkinen, verkställande direktör på The Switch som tillverkar vindkraftsgeneratorer.

Vindkraften är i kommunernas händer

Moventas ansöker om konkurs och sanering,

Färja ska drivas med vindkraft,

Yle 14.6

14.6

Kommunerna är i en nyckelposition när det gäller att bygga ut vindkraften i Finland. Att de kommunala beslutsfattarna förhåller sig så positivt till vindkraft är därför viktigt för vindkraftens framtid i Finland. Det är på den kommunala nivån som vindkraftsprojekten förverkligas, eftersom kommunerna bestämmer över markanvändningen och byggloven, påpekar Patrick Frostell vid Finlands förbund för teknologiindustri. Hela 90 procent av de kommunala beslutsfattarna förhåller sig positivt till vindkraft och ju mer erfarenhet kommunen har desto positivare är man. Det här framgår i en färsk undersökning som energiexpertis företaget Motiva och Finlands Vindkraftsförening låtit göra. Det som överraskar är att det är de nationella, inte de kommunala aspekterna som väger tyngst inom kommunen. Det här trots att kommunerna gynnas av ökade skatteintäkter och ökad sysselsättning, samt grönare image till följd av vindkraftsprojekt. Enligt Anni Mikkonen, verksamhetsledare för Finlands Vindkraftsförening visar det här att man måste bli bättre på att upplysa kommunerna om hur de gynnas av att låta bygga vindkraft. Men i många kommuner vet man redan det här. En av dem är Korsnäs, som hör till de kommunerna med mest erfarenhet av vindkraft. - Vindkraften har gett oss en grö-

En av världens största tillverkare av växlar för vindturbiner, Moventas, har har stora ekonomiska problem. Moderbolaget Moventas Oy har lämnat in en konkursansökan och dotterbolagen en ansökan om företagssanering. Finanskrisen och lågkonjunkturen ser ut att skörda offer också inom vindkraftsindustrin. Jyväskyläföretaget Moventas, med 900 anställda, av vilka de flesta arbetar i Jyväskylä, har stora problem. Dotterbolagen Moventas Wind och Moventas Santasalo har lämnat in en ansökan om företagssanering. Det ser fortfarande bra ut på marknaden, försäkrar företagets vd Jukka Jäämaa i ett pressmeddelande.

Satsning på både vind- och kärnkraft, Yle 4.5

Brist på vindkraft i Finland, 15.6-11

Byggandet av vindkraftverk går för långsamt i Finland. För att energi- och klimatstrategiernas mål ska uppfyllas, borde det byggas lika många vindkraftverk varje år de följande tio åren som man hittills har byggt totalt. – Ribban är högt ställd men det är inte omöjligt, säger Lauri Luopajärvi, verkställande direktör för PVO-Innopower som är den största vindkraftsproducenten i landet. För tillfället produceras 0,3 procent av energin med vindkraft, medan målet 2020 är 6 procent. Genomsnittet inom EU ligger

FNB 21.6

Svenska Stena Line har utrustat sin färja Stena Jutlandica med två vindkraftverk i fören. En unik konstruktion som ska producera ström till fartygets elnät, motsvarande fyra normalvillors årsförbrukning av hushållsel. Vindkraftverken, som tillsammans med sina trebladspropellrar reser sig åtta meter över däck, ser även till så att luftmotståndet minskar. Något som minskar fartygets bränsleförbrukning med upp till 90 ton bunkerolja per år.

Vindkraften engagerade Kimitoön Kimitoöns kommun höll 21.6 en information om vindkraften, där mycket är på gång. Hela 89 möllor planeras – eller egentligen 92 för tre möllor kom till under dagen. Det var markägare i Gräsböle som ännu ville komma med, så nu siktar vi på 8 möllor där. Men nu måste vi dra streck, fler kan vi inte ta med, sade Ansgar Hahn från EFenergi. Hahn visade flera datagjorda bilder på hur möllorna kommer att synas, eller inte synas, beroende på varifrån man närmar sig. Också Olli Hagqvist från Taaleritehdas, som vill bygga 9 möllor i Västanfjärd, hade sådana här ”visualiseringar” gjorda. Kommunens tekniska chef Lars Nummelin påpekade att detta ändå är bara början, slutresultatet är kanske inte alls 92 möllor.


VINDÖGAT 3/2011

Flera informationer kommer att hållas, en generalplan ska göras för vindkraften och i höst ska beslut fattas om var möllor får byggas. Tanken är att hålla möllorna på fasta Kimitoön och inte tillåta vindkraft i den egentliga skärgården.

Vindkraftsplanerna i Korsholm har motvind, 22.6

Kraftledning oroar sommarstugeägare i Replot. En 600 sidor tjock lunta om den planerade vindkraftsparken är klar. Ändå finns det några frågetecken kvar. En möjlighet som diskuterats är att föra över elen från vindkraftsparken i Replot via en sjökabel till Vasklot. En annan möjlighet är via en sjökabel till Bergö. Men båda alternativen strandade på att de blev för dyra. Nu är förslaget i stället att elen överförs från vindkraftsparken till Replotbron via en luftledning. På känsliga ställen grävs kabeln ned. Men EPV Vindkraft anser att det är för dyrt att gräva ned hela den tjugo kilometer långa kabeln. 8.9.2011 Närings-trafik och miljöcentralen konstaterar i sitt utlåtande att inget av de föreslagna alternativen för byggande av vindkraft på Replot är genomförbara med tanke på miljökonsekvenserna. Enligt NTM-centralen skulle vindkraften påverka världsarvsområdet på ett väsentligt sätt och riskera havsörnsbeståndet. Dessutom skulle en vindkraftspark påverka människans trivsel och levnadsförhållanden och begränsa naturresursernas användning.

Vindkraften har gett ett lyft för Högsåra, Yle 1.7

Många protesterade då vindkraftverken på Högsåra byggdes för fyra år sedan. Nu tycker invånarna att vindkraften ökat intresse för ön. Idag verkar attityderna till vindmöllorna vara accepterande. Högsårabon Jenny Örnell-Backman säger att hon inte ens noterar dem längre. - Jag tror de väckt positivt intresse hos många människor och flera känner till Högsåra på grund av möllorna. Hon får medhåll av Mats Enberg, som ledde bygget av vindkraftsverken. -Vindkraften har gett Högsåra ett lyft, intresset för ön har ökat tack vare vindkraften.

11

Och då gäller det inte bara elbolaget Fortum som äger elförbindelsen till ön, säger han. Vindkraften diskuteras livligt på Kimitoön. Kommunen när planer på att bygga upp till femtio nya vindkraftverk på ön.

Transportfrågor i Sundom, Yle 24.8

Myrgrundsbron i Vasa håller troligtvis inte för att transportera delar till det vindkraftverk som ska byggas i Öjen i Sundom. Det visar de mätningar som NTM-centralen gjorde i torsdags. Resultaten är ändå inte slutgiltiga, det kan behövas flera mätningar för att se hur tunga transporter som får köras över bron. Det är Merventos dotterbolag Wasa wind som bygger vindkraftverket i Sundom. Merventos vd Patrik Holm är inte orolig att bygget inte blir klart. Om bron inte håller kan man transportera de tyngsta delarna till hamnen i Kronvik och sedan till byggplatsen. Enligt planen ska möllan börja producera el kring årsskiftet.

The Switch vill säga upp 40, VASA 6.9.-11.

The Switch drar i handbromsen och inleder samarbetsförhandlingar i Finland. Samtliga anställda och personalgrupper berörs. Samarbetsförhandlingarna drabbar enheterna i Vasa, Villmanstrand och Vanda. Bolaget har cirka 200 anställda i Finland. Högst 40 sägs upp. Orsaken till att The Switch tvingas anpassa verksamheten är den svaga efterfrågan i Kina. Jukka-Pekka Mäkinen, vd för The Switch, säger att det finns flera orsaker till att den kinesiska marknaden inte drar. Den kinesiska staten har bromsat utbyggnaden av vindkraft samtidigt som det har blivit svårare att få fram finansiering för stora vindkraftsprojekt. Vi tror att våra långsiktiga utsikter i Kina och på andra marknader är fortsatt goda,

Google i Fredrikshamn 10.9

Google öppnar en ny servercentral i en gammal pappersfabrik i Fredrikshamn. I centralen som sysselsätter omkring 50 personer ska det finnas tusentals servrar för

bland annat mejl- och karttjänster. Google har försökt göra centralen så miljövänlig som möjligt, den kyls ned med havsvatten och får elektricitet från vindkraft.

Byborna om Pensala, NYKARLEBY 13.9.

Det finns utvecklingspotential i Pensala. Likaså finns det pengar att hämta för olika utvecklingsprojekt. Nu hänger det på byborna själva att bestämma sig för hur de vill att byn skall utvecklas. Det måste finnas rum för företagande, för nya arbetsplatser och inte minst för delaktighet och gemenskap i ”Pensala-kulturen” samt mötesplatser för dem som bor i byn - infödd som inflyttad. På måndagen hade byarådet kallat till ett så kallat ”one-stop-meeting”. Det innebar att representanter för olika föreningar i Pensala möttes öga mot öga med Svenska kulturfonden, Österbottens förbund, NTMcentralen, Aktion Österbotten, Concordia, Österbottens företagarförening, KWH Mirka, vindkraftsintressen, Pro Agria och kommunala representanter från både Nykarleby och Vörå som delar på Pensala by.

Beslutsfattare omedvetna om vindkraftens fördelar, FNB 14.9

Kommunernas beslutsfattare ställer sig måttligt positivt till vindkraft, fastän de inte är medvetna om alla fördelar med energiformen. En fjärdedel tror att vindkraften inte ökade skatteintäkterna i kommunen. – Det är helt säkert att skatteintäkterna ökade. Det tyder på att beslutsfattarna uppenbarligen inte är medvetna om nyttan, säger specialisten Olli Laitinen på Motiva. Speciellt misstänksamma är de kommuner som inte har någon vindkraft alls. 90 procent av beslutsfattarna i kommunerna tror att det är osannolikt att det skulle byggas vindkraftverk hos dem. Samtidigt förhåller sig 90 procent av alla kommunala beslutsfattare positivt till att bygga ut vindkraften. I undersökningen intervjuades sammanlagt 900 fullmäktigeledamöter och 92 tjänstemän per telefon och e-post. Den beställdes av Motiva och Finlands vindkraftsförening. I jämförelse med resten av Europa är Finland ännu ett utvecklingsland när det gäller


12

vindkraft. Många bolag som har investerat stort i branschen har lidit av svåra ekonomiska problem efter recessionen.

Mölla i medvind, VN 8.10

I tre år har Anita och Jyrki Lehtinen i Hangö kämpat för att få sätta upp en vindmölla på bakgården. Nu har de kommit så långt att Helsingfors förvaltningsdomstol gett grönt ljus. ”Något måste göras för miljön. Därför orkar jag kämpa”, säger Jyrki Lehtinen Vi kliver upp för berget bakom Lehtinens hus och Jyrki Lehtinen pekar. Här kunde ett vindkraftverk stå. På ena sidan av berget ligger familjens uthuslänga, på den andra ser man grannens trädgård. Bakom lövverket skymtar Kapellhamnsvägen. Många nej. Paret Lehtinen har tänkt sig ett vindkraftverk som är 7,5 meter högt, har en rotordiameter på 3,8 meter och en maxeffekt på 2 kWh. Kruxet är att både byggnadsinspektören och miljönämnden sagt nej flera gånger. Frågan har valsat runt mellan olika myndigheter sedan 2008. Tvisten om bygglov har varit ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, som skickade ärendet tillbaka till miljönämnden. Domstolen ansåg nämligen att vindmöllan ska behandlas som ett åtgärdstillstånd. Positiv signal. Nyligen fick paret Lehtinen en positiv signal av Helsingfors förvaltningsdomstol. Dess beslut låter så här (red. övers.): ”Förvaltningsdomstolen förkastar Hangö miljönämnds beslut och remitterar ärendet tillbaka till nämnden för beviljandet av ett åtgärdstillstånd.” Domstolen anser med andra ord att de två Hangöborna får sätta upp en mölla, men ännu har staden tid att lämna in besvär. Deras hus har jordvärme och elektriciteten från vindmöllan skulle bland annat gå till värmesystemets pump. Olyckligt beslut. Miljönämndens ordförande Yrjö Sahlstedt (SFP) känner till domstolens avgörande. Ett olyckligt beslut, tycker han. I framtiden kan det vara svårt för miljönämnden att veta hur stora vindkraftverk den får godkänna. Vanligt med motstånd. Anni Mikkonen på Finlands vindkraftsförening (Suomen tuulivoimayhdistys) vet att privatpersoner har svårt att få tillstånd när de vill bygga en liten vindmölla inne i städer. Myndigheterna oroar sig för eventuellt buller och för att grannarna kan bli störda. Dessutom lyfter de fram förändringar i land-

VINDÖGAT 3/2011

skapet. Det handlar om att vänja sig, säger hon. Mikkonen känner till några fall där små vindkraftverk står inne i stadsbebyggelse. Som exempel nämner hon Brahestad. Några möllor finns uppe på ett höghustak och producerar el till husbolaget.

Trångt i Kristinestad, Yle10.10

Det börjar bli fullsatt i Kristinestadsskogarna när det gäller planering av större vindkraftsparker. I dag planeras närmare 300 vindkraftverk i Kristinestad. Det börjar närma sig det maximala för vad som ryms i kommunen, uppskattar tekniska direktören Sven Söderlund. - Vi kan ha plats för upp till 250 till 300 vindkraftverk till havs och på land, säger tekniska chefen Sven Söderlund. Det betyder att i princip alla kraftverk som i dag finns på planläggarnas bord kunde förverkligas. Men till exempel när det gäller jättevindkraftsparken som det tyska bolaget Germaina Vindpark planerar får nog antalet möllor reduceras kraftigt, menar Söderlund. I början talade man om närmare 400 möllor enbart för det projektet. - Det var nog önsketänkande. När det gäller det området som sträcker sig mellan Dagsmark och Uttermossa kan jag tänka mig att man får plats för 50-60 vindkraftverk. I landskapsplanen för energiförsörjning avgörs vilka områden som ska anses lämpade för vindkraft. Den träder tidigast i kraft mot slutet av år 2013 efter att Miljöministeriet har fastställt etapplanen.

Prokon Energisystem GmbH till Vasa, Vasek 20.10

Efter ett år av investering bekräftar Prokon sin plan att etablera sig I Vasa. Finländare är pålitliga och seriösa samarbetsparter och Vasa ser på alla sätt ut att erbjuda en positive omgivning för utvecklingsföretag och vindkraftindustri I Finland. Prokon har 15 års erfarenhet av planering, realisering, finansiering, och drift av projekt inom förnybar energi. Prokon driver för närvarande 38 vindkraftparker med 266 anläggningar.

Finlands högsta till Ijo, pressnytt 19.10

Tuuliwatti Oy sätter fart på byggandet av ren elproduktion genom att resa 8 st. 3 MW och 140 m höga verk i Ijo Olhava. Investeringen

går lös på ca 40 milj.eur. Tillsammans med den vindkraftpark som blir färdig i slutet av detta år kommer Ijo parken att öka Finlands vindkraftkapacitet med ca 20 %. SVERIGE

Konsumentmärkning av små vindkraftverk, /SE

Den internationella överenskommelsen om märkning av småskalig vindkraft har tagit ett steg framåt. Märkningen ska ge jämförbar information om bland annat energiprestanda och ljud. Konsumentmärkningen för små vindkraftverk tas fram inom IEA Wind, Task 27 ”Labelling Small Wind Turbines”. - Om konsumenterna får begriplig och användbar information så kan de göra medvetna val, och det gör att bättre produkter kommer fram, säger den svenska representanten i gruppen, Sven Ruin från Teroc AB.

Vindkraft över 5 TWh i Sverige Elproduktionen från vindkraften har passerat 5 TWh i elproduktion under de senaste 52 veckorna. Den svenska vindkraften har därmed fördubblats under de senaste 20 månaderna. Det visar ny statistik från Svensk energi.

Industrikapital åker på vindkraftssmäll, 16.6

Riskkapitalbolaget Industrikapital tappar 500 - 1.000 Mkr när en finländsk vindkraftsinvestering går i konkurs, skriver Dagens industri. I finanskrisens kölvatten fick vindkraftsbolagen det tufft. För Industrikapitals del visade sig tilltron till turbintillverkaren Moventas felaktig. Moventas köptes 2007 av finländska Capman. Därefter har försäljningen halverats under de två senaste åren. I slutet av fjolåret tvingade fordringsägarna, i form av en handfull banker, huvudägaren Industrikapital och dess vd Björn Savén att omförhandla vindbolagets skulder. Totalt uppger Di att Moventas har lån på 2,7 miljarder kronor. Förhandlingarna har dock dragit ut på tiden och i början av veckan tvingades parterna ge upp. Industrikapital ville helt enkelt inte stoppa in tillräckligt mycket kapital i Moventas för att bankerna skulle ge med sig. Nu går moderbolaget i konkurs samtidigt som dotterbolagen rekonstrueras.


VINDÖGAT 3/2011

13

Skanska bygger en av Sveriges största,

GLOBALT

Webfinanser 3.7

s-info.SE

Den nya vindkraftparken blir en av Sveriges största landbaserade anläggningar. Samarbetsavtalet omfattar 30 vindkraftverk på Sjisjka, ett lågfjäll i Gällivare kommun. Vindkraftverken levereras av Vestas och kommer att ha en sammanlagd effekt på 78 MW och en total höjd på 131 meter. Den nya vindkraftparken blir en av Sveriges största landbaserade vindkraftanläggningar med en årsproduktion om ungefär 200 GWh, vilket kommer att kunna försörja cirka 43 000 hushåll med el.

Exempel på hur världen ändras; se på Texas. Länge var Texas den största oljeproducenten bland USA:s delstater, och nu leder denna delstat också framställningen av el från vind. Texas har nu kapaciteten att mata in 7 900 megawatt vindel på nätet och ytterligare 1 100 under uppbyggnad och dessutom enorma mängder i planeringsstadiet. När alla de här vindparkerna är färdiga kommer Texas att ha en produktionskapacitet från vindkraft på 53 000 megawatt, vilket motsvarar 53 kolkraftverk. Detta kommer mer än väl svara mot behovet av hushållsel i Texas med sina 24 miljoner invånare, så man kommer att kunna exportera el, så som man gjorde förr med oljan.

Vindkraftkooperativen växer 16.6-11

Antalet medlemmar i vindkraftkooperativ I Sverige har ökat med 31 procent på två år. I dag är 25 481 svenskar medlemmar i kooperativ. Det visar Energimyndighetens sammanställning från Nätverket för vindbruk.

Brand i vindkraftverk Ramsåsa Sverige 21.9-11

En kraftig brand i ett vindkraftverk gjorde att ett stort område kring Lilla Ramsåsa fick spärras av under onsdagen. På grund av fara för el och fallande föremål kunde brandmännen bara stå och se på hur turbin och vingar förvandlades till kol. När räddningstjänsten fick larmet vid tiotiden befarade man först att det fanns människor i vindkraftverket och kallade därför in extra styrka från Ystad. Snart stod det dock klart att inga människor befann sig i fara. Att släcka elden med vatten var inte genomförbart.

Texas blir producent av vindel,

175 eur/MWh

new energy aug-11 I en intervju tillfrågades Nicolas Wolff på Vestas Frankrike, huruvida franska regeringens anbudsförfrågan om 3000 MW för 175 eur/MWh var tillfredsställande, blev svaret; ja vi har väntat på det här ett år nu, men volymen kunde ha gällt hela de 6000 MW, som Frankrike planerar få upp till 2020. 175 eur/ MWh kan tas som ett riktvärde för ersättningsbehoven för byggande i Nordsjön och Kanalen.

ABB-order från Areva Wind, maintenancenet.se 24.8

ABB har tagit hem en order värd mer än 30 miljoner dollar på leverans av omriktare för den tyska vindkraftsparken Global Tech I i Nordsjön. ABB ska leverera ett antal omriktare för mellanspänning, specialdesignade för att användas i vindturbiner. Omriktarna, som har en effekt på mer än 5 MW är tillverkade av moduler som använder IGCT-teknik (Integrated Gate-Commutated Thyristor). Tack vare dessa moduler kan omriktarna göras kompakta, så att de ryms på ett plan inne i turbintornet. Det finns en optimal rotorhastighet för varje grad av vindhastighet. Följaktligen varierar frekvensen på den genererade strömmen med vindhastigheten. Omriktaren justerar strömmen till en fast frekvens så att den kan matas in i elnätet

180 m diameter,

Sun&Wind Energy Offshore 2011 Alstom använder de längsta rotorbladen. Alstom börjar producera sin ECO 110, en enkel och robust turbin för 6 MW effekt, år 2014. Denna franska kraftverksleveratör som år 2007 köpte upp den spanska tillverkaren Ecotecnica är i full gång med att utveckla sin direktdrivna turbin. Det blir världens kraftigaste permanentmagnetgenerator och kommer att ha en rotordiameter på 180 m. Rotorbladen levereras av danska LM Glasfiber. ■


14

VINDÖGAT 3/2011

PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Eckerö Bredvik Vestas Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Karlö Huikku Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD Nystad Hankosaari 1 Nordex Nystad Hankosaari 2 Nordex Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex

Effekt kW 200 200 200 220 225 300 300 300 300 300 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300

Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Ville Turkia

Ø torn Start Uppsk. apr maj jun Produktion 2011-II Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 24,6 32 11.91 380 19 27 4 51 107 253 12 669 24,6 32 11.91 380 11 0 0 11 24 56 3 1738 24,6 32 11.91 380 14 19 9 42 89 211 10 457 25,0 31 07.03 100 8 10 6 24 49 109 5 29,0 35 12.04 500 20 23 13 57 86 253 12 31,0 30 10.93 650 38 54 26 117 155 390 18 266 31,0 30 10.93 670 46 55 48 149 198 498 23 12 31,0 30 09.93 700 6 40 22 68 90 226 10 31,0 30 04.93 725 36 48 38 122 162 407 19 29 31,0 30 04.93 725 39 53 38 130 172 432 20 112 37,3 36 04.95 1 195 63 90 78 231 212 463 21 80 37,3 41 06.95 1 275 71 66 43 181 165 361 16 698 37,3 36 08.95 1 060 40 58 57 155 142 309 14 39,0 40 08.95 1 200 84 89 42 216 181 432 20 40,3 40 10.97 1 300 112 100 75 287 225 574 26 40,3 55 10.98 1 100 88 82 47 217 170 433 20 40,3 55 10.98 1 100 80 68 40 188 148 377 17 40,3 55 09.98 1 100 66 67 43 176 138 353 16 43,0 49 04.97 1 350 97 118 88 304 209 506 23 24 43,0 49 04.97 1 350 0 0 0 0 0 0 0 2208 44,0 45 11.97 1 200 81 87 41 209 138 349 16 44,0 45 11.97 1 200 81 87 45 213 140 356 16 44,0 45 11.97 1 200 83 75 40 198 130 330 15 44,0 50 11.97 1 200 78 74 36 187 123 312 14 45,0 65 09.99 1 600 130 121 87 338 212 563 26 45,0 65 08.03 1 500 112 108 61 281 176 468 21 45,0 65 08.03 1 500 103 101 57 260 163 433 20 45,0 65 10.99 1 300 102 92 50 244 154 407 19 47,0 55 01.05 125 126 80 330 190 501 23 47,0 50 03.99 1 800 119 138 99 356 205 540 25 8 44,0 50 10.98 1 500 58 71 63 193 127 257 12 44,0 50 10.98 1 500 58 71 63 193 127 257 12 44,0 50 10.98 1 500 58 71 63 193 127 257 12 48,0 50 11.99 1 500 63 66 71 200 110 266 12 48,0 50 11.99 1 500 63 66 71 200 110 266 12 48,0 50 11.99 1 500 63 66 71 200 110 266 12 48,0 45 08.99 1 600 73 101 47 220 122 294 13 54,0 60 09.99 2 000 108 161 99 367 160 367 17 54,0 60 09.99 2 000 108 161 99 367 160 367 17 54,0 60 06.99 2 340 127 163 44 333 145 333 15 70 54,0 60 06.99 2 340 128 161 57 345 151 345 16 96 54,0 60 06.99 2 330 131 170 81 383 167 383 17 14 54,0 60 06.99 2 320 134 170 70 374 163 374 17 68 54,0 50 06.99 2 450 128 184 74 386 169 386 18 180 54,0 50 06.99 2 670 174 234 91 498 217 498 23 9 54,0 50 06.99 2 600 146 195 68 409 179 409 19 329 54,0 50 06.99 2 580 170 219 96 485 212 485 22 2 56,0 70 05.03 2 100 118 190 89 397 161 397 18 313 56,0 70 05.03 2 100 171 161 134 466 189 466 21 149 56,0 70 12.03 2 200 178 254 131 563 229 563 26 26 56,0 70 12.03 2 200 174 237 102 514 208 514 23 57 56,0 70 12.03 2 200 170 227 115 512 208 512 23 28 56,0 60 10.04 2 400 133 119 66 317 129 317 14 56,0 70 09.03 2 200 190 161 136 486 197 486 22 151 56,0 70 09.03 2 200 194 180 158 532 216 532 24 50 56,0 70 09.03 2 200 167 164 139 470 191 470 21 203 56,0 56 09.01 1 900 0 0 0 0 0 0 0 2184 64,0 66 06.06 2 200 181 201 130 512 159 512 23 64,0 70 07.07 2 100 187 223 112 522 162 522 24 64,0 70 02.09 2 500 228 234 195 657 204 657 30 60,0 69 10.99 2 340 136 162 86 385 136 296 14 129 60,0 69 10.99 2 340 78 136 85 299 106 230 11 562 60,0 65 08.99 3 000 71 244 196 511 181 393 18 167

12 mån % av MWh uppsk. 258 68 145 38 214 56 86 86 342 68 536 83 632 94 473 68 457 63 505 70 902 75 823 65 548 52 1066 89 1476 114 1199 109 1074 98 1023 93 1103 82 0 0 1201 100 1248 104 1170 97 1146 95 1671 104 1543 103 1422 95 1366 105 1779 1348 75 535 36 535 36 535 36 901 60 901 60 901 60 1073 67 1697 85 1673 84 1493 64 1730 74 1616 69 1696 73 1852 76 1902 71 1788 69 2224 86 1744 83 1939 92 2177 99 2382 108 2258 103 1459 61 2126 97 2122 96 1915 87 232 12 2084 95 2434 116 2471 99 1955 84 1774 76 1913 64

kWh/ m2/a 543 306 451 176 517 711 837 626 606 669 825 753 501 892 1157 940 842 802 760 0 790 821 769 754 1051 970 894 859 777 352 352 352 498 498 498 593 741 730 652 755 705 741 808 830 780 971 708 787 884 967 917 592 863 862 777 94 648 757 768 691 627 677


VINDÖGAT 3/2011

15

Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. apr maj jun Produktion 2011-II Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/a Ingå Barö 3 Enercon 2 000 70,0 65 08.04 3 500 118 251 165 533 139 267 12 2179 62 566 Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 70,0 65 08.04 3 500 137 179 132 448 116 224 10 2330 67 605 Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 70,0 65 08.04 3 500 137 179 132 448 116 224 10 2330 67 605 Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 70,0 65 08.04 3 500 123 182 125 429 112 215 10 2330 67 605 Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 70,0 65 08.04 3 500 123 182 125 429 112 215 10 2330 67 605 Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 09.07 4 100 303 341 195 840 214 420 19 4234 103 1078 Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 08.07 4 100 303 341 195 840 214 420 19 4234 103 1078 Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 09.07 4 100 303 341 195 840 214 420 19 4234 103 1078 Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 76,0 80 07.02 6 000 519 597 265 1382 305 691 32 9 5821 97 1283 Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 80,0 78 12.02 4 500 269 259 148 677 135 338 15 3525 78 701 Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 71,0 64 08.07 6 500 488 611 384 1483 375 645 29 7278 112 1838 Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 71,0 64 08.07 6 500 568 659 411 1639 414 712 33 7660 118 1935 Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 71,0 64 08.07 6 500 518 607 373 1498 378 651 30 7198 111 1818 Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 71,0 64 07.07 6 500 552 659 432 1643 415 714 33 7713 119 1948 Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 71,0 64 09.07 6 500 532 634 401 1567 396 681 31 7375 113 1863 Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 71,0 64 09.07 6 500 543 609 408 1560 394 678 31 7293 112 1842 Brahestad 1 Bonus 2 300 82,4 80 06.04 5 200 445 517 377 1339 251 582 27 6 5366 103 1006 Brahestad 2 Bonus 2 300 82,4 80 06.04 5 200 424 451 392 1267 238 551 25 73 5208 100 977 Brahestad 3 Bonus 2 300 82,4 80 06.04 5 200 447 547 420 1414 265 615 28 10 5609 108 1052 Brahestad 4 Bonus 2 300 82,4 80 06.04 5 200 401 561 431 1393 261 606 28 48 5028 97 943 Brahestad 5 Bonus 2 300 82,4 80 06.04 5 200 438 491 381 1311 246 570 26 7 5094 98 955 Pori Offshore 1 Siemens 2 300 101,0 80 07.10 7 500 784 900 450 2133 266 927 42 11 8335 111 1040 Brahestad 6 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 406 571 454 1431 179 622 28 32 6040 89 754 Brahestad 7 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 539 642 475 1656 207 720 33 88 5953 88 743 Brahestad 8 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 550 653 484 1688 211 734 34 40 6751 100 843 Brahestad 9 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 562 707 447 1716 214 746 34 86 6782 100 846 Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 90,0 90 12.05 8 100 522 588 466 1577 248 526 24 30 6708 83 1054 Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 90,0 90 06.06 6 900 203 628 205 1036 163 345 16 863 3472 50 546 Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 90,0 90 12.04 6 900 502 365 258 1124 177 375 17 411 5246 76 825 Kemi Ajos T1-10 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 385 526 290 1201 153 400 18 488 6170 89 786 Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 675 685 686 2047 261 682 31 101 7271 105 926 Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 100,0 88 01.08 6 900 487 540 565 1593 203 531 24 220 7068 102 900 Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 100,0 88 01.08 6 900 377 672 640 1689 215 563 26 285 4052 59 516 Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 100,0 88 11.08 6 900 444 382 228 1054 134 351 16 357 5717 83 728 Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 100,0 88 10.07 6 900 613 718 568 1899 242 633 29 122 7193 104 916 Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 567 736 682 1985 253 662 30 85 7813 113 995 Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 576 744 281 1601 204 534 24 624 6952 101 885 Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 714 796 742 2252 287 751 34 38 9286 135 1182 Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 683 770 483 1937 247 646 29 311 8647 125 1101 Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD 3 000 100,0 100 10.09 8 000 889 931 393 2213 282 738 34 9201 115 1171 Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 693 738 563 1994 254 665 30 57 6376 92 812 Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 671 677 632 1980 252 660 30 49 6960 101 886 Summa 1 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 405 449 320 1175 150 392 18 62 4627 62 589 Summa 2 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 453 456 366 1275 162 425 19 159 5468 73 696 Summa 3 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 418 593 393 1403 179 468 21 104 5930 79 755 Summa 4 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 509 575 389 1473 188 491 22 20 6146 82 783 Torneå Röyttä 1-8 Siemens 8 st 28 800 120,0 100 12.10 Enontekis Lammasoaivi 1 Siemens 450 37,0 35 10.96 1 100 Enontekis Lammasoaivi 2 Siemens 450 37,0 35 10.96 1 100 Enontekis Lammasoaivi 3 Siemens 600 44,0 41 11.98 1 400 Muonio Olos 1-5 Siemens 600 44,0 41 11.98 1 400 Muonio Olos 2 Siemens 600 44,0 41 11.98 1 400 Muonio Olos 3 Siemens 600 44,0 40 09.99 1 400 Muonio Olos 4 Siemens 600 44,0 40 09.99 1 400 Muonio Olos 5 Siemens 600 44,0 40 09.99 1 400 Vammala Koppelo Vestas 225 29,0 50 12.04 Huittis 1 Nordtank 75 20,0 40 03.03 Äetsä Marjamäenvuori Vestas 225 29,0 52 09.05 Euraå Krisantie NEGMicon 250 30,0 36 12.05 Töysä, Riihontie 1 NEGMicon 600 43,0 50 06.09 600 123 st Summor 197 490 393 850 27 438 32 541 21 965 81 944 349 328 Medeltal 186 446 20 85 822 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm


Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv.6

FI-00330 Helsingfors

EVENEMANG 2011 31 okt-2 nov

WWEC2011, Kairo: www.wwec2011.net/

15-17 nov

Gear box maintenance, Höör Sverige, 50 min från Malmö, Ecopower Academy, +46-760-21 71 77 http://i.anpdm.com/Ecopower_Academy_ENG/48bc4cf9-1fb8-498d-87a0-607e426af5fc.jpg?1318975470888

24 nov

Vindkraftföreningens höstmöte i Vasa, www.vindkraftforeningen.fi /evenemang

29 nov-1 dec

European Off-shore Wind Amsterdam, www.offshorewind2011.info

6 dec

Electrical oscillations, wind energy-power grid, Stockholm, http://www.chalmers.se/ee/SV/forskning/forskargrupper/elteknik/aktuellt/electrical-oscillations

6-7 dec

Lea Wind Farm Operations, Esbjerg DK, ecopower academy, www.ecopoweracademy.com

2012 18-19 jan

Vindkraftsforskning i fokus, Chalmers Göteborg, www.swptc.se. sök Evenemang

20 mars

Vaasa Wind Exchange Vasa, http://www.pohjanmaanexpo.fi

16-19 april

EWEA 2012, Köpenhamn, www.ewea.org/annual2012

HÄLFTEN AV ALL NY ELPRODUKTION FÖRNYBAR Hälften av all ny elproduktion kommer från förnybara anläggningar i världen under 2010, och de blir allt viktigare för både uppvärmning och transporter. Det visar Renewables 2011 Global Status Report Ren21, som presenterades i mitten av juli. Allt som allt rörde det sig om 194 gigawatt av ny elektrisk kapacitet från förnybara källor. Vid årsskiftet 2010/2011 kom 16 procent av den globala energianvändningen från förnybara energislag. 16 % av globala konsumtionen Samma rapport uppger att 16 % av all slutlig energikonsumtion kom ur förnybara källor. Mest beroende på sänkta produktionskostnader och fördubblad installation av fotocellkapacitet. Energimixen globalt i %: Fossila bränslen Vattenkraft Förnybara utöver vattenkraften Kärnkraft

67,6 16,1 3,3 13,0


Vindoga311v2  

vindoga311_v2

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you