7
29.3.2018 • Nr 6
Läspedagogiska boktips Astrid Roe: Läsdidaktik – efter den första läsinlärningen Adrienne Gear: Att läsa faktatexter : undervisning i kritisk och eftertänksam läsning Liselott Drejstam, Emma Lund: Källkritik med källspanarna F–3 och 4–6 Pauline Gibbons: Stärk språket stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet
Norsens skolbibliotek använder det digitala utlåningssystemet Emilda, och varje elev har ett eget lånekort.
Gravity Goldberg: Att utveckla självständiga läsare: Dynamiskt mindset och undervisningsstrategier Maria Wiksten, Björn Kindenberg: Språkutvecklande NO-undervisning Maria Wiksten, Björn Kindenberg: Språkutvecklande SO-undervisning Mårten Sahlin: Arbeta formativt i NO : Stöttning i klassrummet
rares skyldighet att hjälpa eleverna bygga upp och utveckla både skolspråket och ämnesspråket. Det omnämns nu också för första gången i läroplanen, säger Öhman-Rintamäki. – Varje lärare är ansvarig för att förmedla och träna eleverna i det fackspråk som deras ämne representerar. Det är de som är experter på det, inte modersmålslärarna. I Grundskolan Norsen har man på initiativ av lärarna i de naturvetenskapliga ämnena startat en bokcirkel där de utgående från pedagogisk litteratur diskuterar de hur man kan utveckla en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och elevernas språk inom deras ämnen. – Då handlar det inte bara om de utmaningar som verbalspråket kan vålla utan också samspelet med bilder, grafer och färger. Många läromedel är idag väldigt informationstäta och multimodala. Om vi ska hjälpa eleverna att utveckla multilitteracitet och genremedvetenhet behöver vi jobba med läspedagogik och lässtrategier inom alla ämnen, säger hon.
Framtiden då?
man-Rintamäki är tillbaka i rollen som modersmålslärare. Skolbiblioteket håller ändå öppet två timmar per dag på grund av de extra resurstimmar som hon beviljats. – Det är fortfarande stora förändringar på många plan som måste till för att vi i Finland ska ha de skolbibliotek som alla barn är förtjänta av, men kanske vi ändå har kommit ett litet steg på vägen, säger Öhman-Rintamäki. Det projektet har lärt henne är att det behövs öronmärkta resurser för att upprätthålla ett skolbibliotek. Utvecklandet av skolbiblioteken kan inte hänga på enbart några eldsjälar. Pengar behövs, rektorns engagemang behövs, tjänstemännens stöd behövs. Och politikernas. – Det finns forskning som visar att rätt utrustade skolbibliotek som satsar på ett aktivt samarbete med lärarna har en positiv effekt på barns och ungas läsning. Det borde vara alla barns rätt. Men för det behövs en förändrad syn på skolbibliotekens uppgift, till och med ny lagstiftning som skulle förplikta kommunerna att förse skolorna med skolbibliotek. Före det sker tror jag tyvärr inte att vi kommer att se någon ökning i resurstilldelningen, säger Öhman-Rintamäki.
Vid årsskiftet upphörde projektfinansieringen och Margareta Öh-
text och foto: pamela friström
Från boksamling till pedagogisk funktion.
Det är väldigt utmanande att få ungdomar att läsa. Boken måste komma till eleverna, säger tidigare skolbibliotekarien Margareta Öhman-Rintamäki.