Läraren 5 2023

Tuffa studier vid sidan av jobbet

Johanna Lang hakade på en utbildning till lärare i småbarnspedagogik, som Ålands landskapsregering hade beställt.

System för välmående fungerar inte

vårt språk Det handlar om att hjärnan går i baklås när någon tilltalar en på ett främmande språk trots att man egentligen kan det.

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

En smula skenheligt

I utbildningen skall det under inga omständigheter skäras. Det säger Harri Broman, sedan årsskiftet styrelseordförande för Finlands näringsliv EK, i en intervju för tidningen Helsingin Sanomat. EK är en arbetsgivarorganisation som representerar den privata sektorns arbetsgivare. Organisationen är orolig för att Finlands konkurrenskraft skall naggas i kanterna om man gör nedskärningar i undervisningssektorn. Broman konstaterar att läranderesultaten i grundskolan har dalat en längre tid och den trenden nu måste brytas. Vi var tidigare en toppnation inom utbildning, men det är vi inte längre, säger Broman.

Det är välkommet att arbetsgivarorganisationen sätter ner foten och betonar vikten av utbildning med tanke på Finlands konkurrenskraft. För ett litet land i en avkrok av Europa, utan stora naturtillgångar, är en hög utbildningsnivå det enda sättet att visa sig på den styva internationella linan. Och vi har alla förutsättningar. Vårt skolsystem i kombination med högutbildade lärare har tagit oss till den absoluta utbildningstoppen. De dalande resultaten är inte ett tecken på att vi inte skulle ha kapacitet att kriga om de absoluta topplaceringarna, orsaken hittas snarare i att undervisningssektorn har varit underresurserad i många år. Vill vi se resultat krävs också insatser.

EK har en oro för att det inom många branscher i Finland råder brist på kvalificerad personal. Den oron delas inte minst inom under-

visningssektorn där personalbristen på många håll är påtaglig. Högutbildade och kompetenta lärare inom alla utbildningsstadier är en av de viktigaste nycklarna till ett högkvalitativt utbildningssystem. Det skulle vara av största vikt att slå vakt om branschens attraktionskraft.

Här kunde kanske också EK se sig i spegeln. Vi minns alla vårens lärarstrejk. Vad man kanske inte kommer ihåg är att om det var mödosamt på den kommunala sidan så var det etter värre inom den privata undervisningssektorn. Förlikningsman Jukka Ahtelas tre medlingsbud sköts ner och också inom den privata undervisningssektorn genomfördes strejker i Helsingfors och Tammerfors under våren. Det löneutvecklingsprogram som man förhandlade sig fram till kommunalt omfattade inte heller lärarna inom de privata läroinrättningarna.

Vill man slå vakt om kunnig arbetskraft så måste man se till att lön och arbetsförhållanden är i skick. Något större intresse för den biten visade ändå Bildningsarbetsgivarna (Sivista) inte. En detalj i sammanhanget är att Bildningsarbetsgivarna är medlem i EK. Harri Broman har som styrelseordförande för EK givetvis ingenting med den privata utbildningssektorns avtalsförhandlingar att göra. Men det känns en smula skenheligt då han talar sig varm för utbildningens betydelse samtidigt som en av medlemsorganisationerna visar upp en minst sagt njugg inställning.

Vill man slå vakt om kunnig arbetskraft så måste man se till att lön och arbetsförhållanden är i skick.

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

Kallelse till fullmäktigemöte

FSL:s fullmäktige kallas till ordinarie vårmöte 19–20 april 2023 i Tammerfors. Möteshandlingarna finns senast i slutet av vecka 13 i förtroendevaldas intra. Vår förbundssekreterare Pocke Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, svarar på eventuella frågor kring mötet.

Påverka genom motioner och initiativ!

Föreningar och medlemmar kan skicka in motioner till fullmäktige senast den 22 mars, och initiativ senast den 12 april. Enklast sänder man in motioner och initiativ elektroniskt via medlemsintran: fsl.fi/medlemsintra. Där finns också mera instruktioner.

Som FSL-medlem kan du följa med mötet på sociala medier: #fslfullmäktige

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

FSL inFormerar

Förhandlingsresultat

kring kopplingen till exportindustrin

Huvudavtalsparterna har nått ett förhandlingsresultat om hur löneförhöjningarna inom kommunsektorn påverkas av den avtalslösning som man har nått inom exportindustrin. Vid pressläggningen av denna tidning fanns ännu inga uppgifter om avtalets innehåll eller huruvida parterna godkänner förhandlingsresultatet.

FSL:s ordförande Inger Damlin gläder sig ändå åt att det finns förhoppningar om nå ett samförstånd förhandlingsvägen.

– Jag ser det som ytterst viktigt att man når resultat via förhandlingar. Det är ett tecken på ömsesidig respekt mellan parterna, säger Damlin.

Bakgrund – kopplingen till exportindustrin

I den kommunala avtalsuppgörelsen från i somras slog man fast att kommunsektorns löneförhöjningar åren 2023 och 2024 skall knytas till exportsektorn. I avtalet definieras tre jämförelsebranscher, nämligen teknologiindustrin, den kemiska industrin samt bil- och transportbranschen. Kommunsektorns löneförhöjningar för 2023 slogs fast till 1,9 procent men om referensbranscherna når avtal som ger större löneförhöjningar så skall det också synas i kommunsektorns löner.

Teknologiindustrin får en löneförhöjning på 3,5 procent och den kemiska industrin 2,2 procent år 2023. För bil- och transportbranschen blir det 2 förhöjningar på 1,5 procent under detta år, dvs 3 procent.

Matematisk tankelek

skulle ge ca 1 procent

Nu vet vi inte ännu hur detta återspeglas i de kommunala lönerna. Men medeltalet på löneförhöjningarna i jämförelsebranscherna är 2,9 procent. Det ger en fingervisning om att ytterligare ca en procent i löneförhöjning kan

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

Vikten av att bli sedd

Forskning visar att det finns en stark koppling mellan en god arbetsmiljö och en hög kvalitet på den verksamhet som bedrivs på arbetsplats. En lärare som har nära till sin rektor för att få stöd att utveckla sin undervisning är en trygg lärare. Men utan stöd från skolledningen blir läget tungt för rektorer och lärare, för varje arbetstagare inom utbildning.

En god arbetsmiljö inom utbildningssektorn är en avgörande faktor för yrkets attraktionskraft och en faktor som spelar stor roll för framtidens lärresultat. En engagerad lärare gör gott för elever och läranderesultat. Engagemanget föds i en miljö som kännetecknas av kollegial tillit och välmående.

Arbetsmiljö är allt som påverkar dig på jobbet. Det handlar om allt från möbler och datorer till ledarskap och stresshantering. Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en bra arbetsmiljö där alla som jobbar naturligtvis också ska bidra. Effektivitetstänkandet, utvecklingstempot och de bristfälliga resurserna inom utbildningssektorn är tre faktorer som slår hårt mot arbetsmiljön och försätter arbetstagare i ett tufft läge.

Vi kom inte till en lösning inom tidsfristen i februari, men beslöt att fortsätta förhandlingarna. Målsättningen är att förhandlingsvägen nå ett resultat om kopplingen till exportsektorn.

komma kommunsektorn till godo under år 2023.

Det som man redan i somras kom överens om var att av den del som överstiger 1,9 procent skall 70 procent fördelas i allmän förhöjning och 30 procent som lokal justeringspott.

Det som sannolikt har skapat en del huvudbry vid förhandlingsbordet är de engångsersättningar som jämförelsebranscherna också har förhandlat sig fram till. Teknologiindustrin har avtalat om en engångsersättning på 400 euro under år 2023 och den kemiska industrin har två engångsersättningar på 400 euro inbakade i sitt avtal. Om och hur dessa engångsersättningar har noterats i förhandlingsresultatet är i skrivande stund oklart.

Armbrytning om datum och deadline

Förhandlingarna kring hur ex-

portindustrins avtal skall påverka de kommunala lönerna har kantats av många frågetecken. Enligt sommarens kommunala avtal skall kostnadseffekten i de tre jämförelsebranscherna räknas utgående från ”de kostnadseffekter som man 1.2.2023 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2023”. Ingen av jämförelsebranscherna hade dock nått avtal vid den angivna tidpunkten. OAJ:s utgångspunkt är ändå att det är betydelselöst att avtalen nåddes först efter tidsfristen.

Ett annat kritiskt datum var sista februari. Det var deadline för parterna att nå samförstånd om hur kopplingen till exportindustrin återspeglas i det kommunala avtalet. Efter 28.2 skulle en skiljenämnd under ledning av riksförlikningsman Anu Sajavaara tillsättas för att lösa tvisten.

– Vi kom inte till en lösning inom tidsfristen i februari, men beslöt att fortsätta förhandlingarna. Målsättningen är att förhandlingsvägen nå ett resultat om kopplingen till exportsektorn, sade Katarina Murto till tidningen Läraren strax innan man nådde ett förhandlingsresultat.

– Risken med en skiljenämnd är alltid att det blir ett resultat som inte är gynnsamt för oss.

Förhandlingsresultatet skall godkännas i avtalsorganisationernas beslutande organ innan innehållet ges offentlighet. Tidningen Läraren följer läget på sin webbplats www.lararen.fi

mattias fagerholm

En god sektorledning visar vägen till välmående. Tydlig intern kommunikation är en grundsten för en attraktiv arbetsgivare. Det är A och O att en organisation kommunicerar minst lika gott inåt som utåt. En god arbetsmiljö innebär ett klimat där ingen behöver undvika att ta upp brister i verksamheten av rädsla för repressalier. Det måste kunna vara en självklarhet att kommunicera – också att ifrågasätta, utmana och kritisera den verksamhet som man är den del av. Kritiskt tänkande och tillit ger resultat.

Åtgärdsprogram för att skapa välmående i arbetsmiljön är viktiga överenskommelser, men åtgärdsprogram i sig garanterar inte en välmående arbetsmiljö eller ett förbättrat välmående.

Men nedvärderande åsikter och ”jag har rätt” är ingen fruktbar väg i skapandet av god arbetsmiljö i dag. ”Jag kan ha fel” är däremot en ödmjuk inställning till allt och alla. Ett erkännande om att ingen någonsin bär på sanningen. “Jag kan ha fel” är ett steg mot en lösning där respekt för andras åsikt, för sanningar och förändringar ingår som en naturlig del på vägen mot en välmående arbetsmiljö. Åtgärdsprogram för att skapa välmående i arbetsmiljön är viktiga överenskommelser, men åtgärdsprogram i sig garanterar inte en välmående arbetsmiljö eller ett förbättrat välmående. Att gå från ord till handling och implementera åtgärdsprogram tar tid och måste få ta tid. Med ett uppriktigt intresse för arbetsklimat, och en klar och tydlig plan i fokus, byggs en stark arbetsgemenskap, och samtidigt bildas också en stabil grund för en uppenbar gemenskap på alla nivåer inom sektorn.

En arbetsplatskultur som lyssnar med öppet hjärta kan i pressade situationer ge ett mervärde för läraren, rektorn och i förlängningen hela utbildningen. Vikten av att bli sedd och hörd, tacksamheten över att någon lyssnar – värdet på dessa faktorer är enormt för framtidens skola.

KATARINA MURTO OAJ:s ordförande

OAJ:s ordförande Katarina Murto hoppas på att förhandlingarna ger ett gynnsamt resultat. foto: leena koskela

Deltagare i beställd utbildning till lärare i småbarnspedagogik:

”Ibland var vi en prövning för föreläsarna”

Livet bestod av jobb, studier och sömn under nästan tre år. Det var tufft, men samtidigt otroligt givande och nu sitter

Johanna Lang på en ordinarie tjänst som föreståndare för daghemmet Nyängen i Mariehamn.

Efter att hon tog en examen som lärare i småbarnspedagogik fortsatte hon nämligen av bara farten med en ledarskapsutbildning!

Johanna Lang var en av dem som tog chansen att utbilda sig till lärare i småbarnspedagogik när möjligheten erbjöds på Åland. Hon utbildade sig i yngre år till barnskötare och arbetade först vid Borgå sjukhus och sedan på ett språkbadsdagis i samma stad. År 2000 kom hon hem till Åland och började jobba på stadens daghem. Där har hon varit sedan dess – som barnskötare och i många år som vikarierande barnträdgårdslärare men utan formell behörighet.

Utbildningen, som drogs igång på Åland, var tänkt för just sådana som Johanna –personer med kortare eller längre erfarenhet av arbete med barn – men hon tvekade till en början.

– Det kändes så stort och skrämmande. Det var förvisso min dröm att bli behörig lärare men skulle jag verkligen klara av att börja studera igen efter så många år?

Envis och strukturerad

Johanna funderade hela första terminen men när hon beslöts sig för att satsa kunde hon hoppa på från terminsstarten 2020.

När den första ringrostigheten skavts av blev det full gas. Jobb på heltid. Studier på kvällar och under veckosluten. Ibland åkte hon direkt från jobbet till en föreläsning, som kunde hållas fysiskt på plats i Mariehamn eller på distans. Det blev en del pusslande med arbetsschemat för att få allt att funka och kollegerna var stöttande och flexibla. Hemarbetet sköttes av maken när han inte var till sjöss. De tre barnen, nu i åldrarna 20 till 27 år, klarade sig själva.

– Efter det första året var jag väldigt trött. Men jag är envis och strukturerad och när jag väl kom i gång var det ”nu eller aldrig”.

En del av kurserna kunde valideras av deltagarna.

– Det gjorde jag med vissa kurser, men det var ingalunda så att kurserna bara kunde bockas av mot viss arbetserfarenhet. Det var ofta ganska mycket litteratur att gå igenom och krävande uppgifter att svara på.

Johanna Lang säger att undervisningen på plats kunde resultera i både intensiva

och givande diskussioner.

– Ibland var vi nog en prövning för föreläsarna. Vi kunde ifrågasätta det som lärdes ut eftersom vi vet hur det ser ut i verkligheten. Samtidigt känns det bra att kunna fylla min ryggsäck med färsk teoretisk kunskap.

Summa summarum är hon mycket nöjd med några undantag: Exempelvis praktiken på en avdelning med 3-6-åringar, som tog knappt fyra veckor av hennes sommarsemester, kändes rätt onödig eftersom det är det hon jobbat med dagligen under så många år.

Studiehungern har inte heller mattats av. Hon avlade ett par extra kurser i höstas och även gjort sig behörig för en föreståndartjänst!

Egen modell

Mia Heikkilä, professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, var ansvarig för genomförandet av den här uppdragsutbildningen.

– Själva innehållet skiljde sig inte alls från det som ordinarie studerande tar del av. Däremot utformades en modell som skulle fungera för studerande som i huvudsak befann sig på Åland, säger hon.

Det mesta löpte på som man hade planerat. Pandemin satte dock vissa käppar i hjulet.

– Vi hade räknat med en viss närvaro i Vasa under det sista året men så blev det inte.

Åbo Akademi erbjuder numera en flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik som kan utföras på distans.

– När den planerades var den åländska

uppdragsutbildningen redan igång och vi hade fått nyttiga insikter och erfarenheter att bygga vidare på, säger Mia Heikkilä.

Det här tycks var en av framtidens melodier – att man i större utsträckning kan studera där man redan bor utan att behöva flytta till en studieort.

Men det finns också andra konsekvenser av distansstudier som man bör hålla ett öga på enligt Mia Heikkilä som ger exempel på några frågeställningar:

– Blir gruppsammanhållningen annorlunda och kan det får konsekvens för lärandet? Vad betyder det att man inte studerar varje dag? Blir kontinuiteten blir lidande?

Nära målet

Mirjam Schauman, planerare vid Öppna Högskolan på Åland, säger att uppdragsutbildningen föregicks av långa diskussioner och förhandlingar med alla samarbetsparter. Fysiska träffar ordnades där intresserade fick svar på sina frågor.

– När utbildningen väl kom igång gjorde man individuella studieplaner för var och en eftersom deltagarna hade olika bakgrund, både vad gäller tidigare utbildning och arbetserfarenhet. Tanken var att man skulle kunna jobba samtidigt men möjligen lite mindre än heltid. Kurser erbjöds på löpande band på Åland och för ÅA var det säkert ett visst sjå att vaska fram lärare som var redo att komma till Åland för att dra kvälls- och veckoslutsföreläsningar.

Ett mål sattes upp när utbildningen drogs igång: att få 20 behöriga lärare inom småbarnspedagogik.

– Det ser lovande ut. Till dags dato har

Vi kunde ifrågasätta det som lärdes ut eftersom vi vet hur det ser ut i verkligheten.

JOHANNA LANG

Föreståndare för daghemmet Nyängen i Mariehamn

14 tagit examen som pedagogie kandidater och fler är på kommande. De har tid på sig till och med juli 2025 att göra sig klara, och de är efterfrågade på arbetsmarknaden, säger Mirjam Schauman.

Öppna Högskolan har tidigare erfarenheter av liknande storprojekt; bland annat för speciallärare och ett sådant paket dras möjligen igång igen 2024.

– Det här är en bra lösning för Åland. Samhället får utbildad arbetskraft inom områden där behovet är stort och de studerande kan skaffa en utbildning på hemmaplan!

text och foto: helena forsgård

Beställningsarbete

͸ En utbildning till lärare i småbarnspedagogik, som kunde inhämtas på Åland och som var anpassad för personer med arbetserfarenhet av barn, beställdes av Ålands landskapsregering. Det gjordes för att säkerställa att Åland har tillräckligt med behöriga lärare inom småbarnspedagogik i framtiden. Dels står större pensionsavgångar för dörren, dels har kraven på behörighet skärpts i lagen.

͸ Den drogs igång hösten 2019 och har genomförts av fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i samarbete med Öppna högskolan på Åland, Öppna universitetet vid Åbo Akademi i Vasa och Språkcentret vid Åbo Akademi.

͸ De första två åren erbjöds en rad kurser via Öppna Högskolan på Åland, både som närstudier under kvällar och veckoslut och på distans. Alla som ville kunde delta.

͸ Under det tredje året sköttes undervisningen av Åbo Akademi i Vasa. För att få delta måste man uppfylla ÅA:s antagningskrav.

Johanna Lang fixade det! Hon studerade till pedagogie kandidat vid sidan av ett heltidsjobb. Det var en dröm som uppfylldes, men det var en absolut förutsättning att utbildningen ordnades hemma på Åland. Annars hade det aldrig blivit av, säger hon.

I måndags ordnade Korsholms lärarförening en paneldebatt om elevers försämrade psykiska hälsa. Som det är nu måste samarbete mellan olika sektorer förbättras för att kunna åtgärda problemen. Det konstaterade FSL:s ordförande Inger Damlin (till vänster), Anne Levonen och Denice Vesterback. Damlin betonade vikten av att ett nationellt grepp. För att verkligen kunna ta itu med problemen måste lagstiftningen ändra, menade hon.

Grundfinansieringen måste vara tillräcklig.

Enade deltagare i paneldebatten

Illamåendet är en vårdrelaterad fråga – inte en undervisningsfråga

Trots att många unga mår dåligt får de inte den hjälp de behöver. Felet är inte lärarnas. För att få till en förändring måste samarbetet mellan skola och sjukvård stärkas. Och det krävs nationella regelverk, konstaterades på en paneldebatt i Korsholm

I många år har larmrapporter om att de ungas mående har försämrats avlöst varandra. En realitet som påverkar skolvardagen och för ofta ser lärare elever som behöver vård och hjälp – men inte får det.

– Det här är en fråga på flera plan. Det handlar om murar mellan olika sektorer som inte pratar med varandra. En skola kan vara ovetande om en elevs vårdbehov och frågan jag ställer mig är om de lagar vi har är till elevens bästa. Det behövs en ny nationell verksamhetsmodell, sade Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

I slutet av februari deltog hon i en paneldebatt kring ungas välmående som ordnades av Korsholms lärarförening i Kvevlax lärcenter. På plats var lärare, rektorer, politiker, tjänstemän och olika perspektiv på den komplexa frågan hur ungas illamående ska kunna lösas ventilerades.

Alla var överens om att nuvarande system inte fungerar.

– Elever som mår dåligt kan

inte prestera om de inte får rätt vård. Det spelar ingen roll hur många expertgrupper som skolan har om eleven inte kommer vidare till nästa steg. Illamåendet är en vårdrelaterad fråga – inte en undervisningsfråga, sade Denice Vesterback, bildningschef för Korsholms kommun.

Långa väntetider

I dag är den i skolgemenskapen som känner oro för en elev skyldig att initiera en expertgrupp kring eleven. Den processen upptar redan en stor del av lärarnas och elevhälsans vardag. Väntan på den form av stöd eller vård barnet behöver kan därefter bli lång.

– Att vänta på rätt vård ökar illamåendet. Därför är det viktigt att vi får verktyg för att förbättra samarbetet med socialen och specialsjukvården, konstaterade Vesterback.

– Men jag vill också försvara vår skolhälsovård som gör ett bra jobb. Det är samarbetet med andra delar av vården som inte

fungerar och det är viktigt att poängtera att det inte är bildningen som ska skapa de här funktionerna, fortsätter hon.

Antalet skolcoacher har ökat inom den grundläggande utbildningen. Alla i panelen, där också Anne Levonen, rektor för Yrkesakademin i Österbotten ingick, konstaterade att det är en bra sak.

– Även på andra stadiet har vi tillgång till skolcoacher och det har avlastat lärarna, sade Levonen.

Behövs ett nationellt grepp

Inger Damlin sade att skolcoacher skapar lägre trösklar mellan unga och vuxna behövs men konstaterade att alla kommuner inte har samma möjligheter att anställa en skolcoach.

– Det här måste greppas nationellt. Korsholm har satsat på det här men alla kommuner har inte resurser att göra det. Vi måste fundera bredare på vilka funktioner vi ska ha i våra skolor i framtiden, sade hon.

Något man kan påstå har hämmat utvecklingen av elevvården är reformen med välfärdsområden. Nu har exempelvis skolpsykologer och kuratorer flyttats över till välfärdsområdet från kommunerna.

– Jag hörde till dem som inte ville göra den ändringen utan tycker att de ska vara kvar i kom-

munerna, men tyvärr förlorade vi den omröstningen, sade riksdagsledamot Mikko Ollikainen.

Han och tre andra politiker, som representerar både kommun och välfärdsområde, deltog i diskussionen. De nya välfärdsområdena håller nu på att hitta sin struktur.

– Vi är inte alls i mål ännu och vi har nu återremitterat den regionala planen för elevhälsan. Här behöver vi hjälp av alla för att få en bra plan, sade Joacim Sandbacka, styrelsemedlem i Österbottens välfärdsområde.

Samtliga politiker i panelen var medvetna om utmaningarna, inte minst bristen på svenskspråkiga skolpsykologer och barriärerna mellan olika vårdsektorer.

– Grundfinansieringen måste vara tillräcklig, konstaterade samtliga.

Måste agera här och nu Damlin underströk att samarbete mellan skola och vård fungerar i dag utgående från de premisser som finns. För att få till stånd förändringar måste lagstiftningen ändras.

– Vi måste agera här och nu och till politikerna vill jag säga att vi måste bygga en rehabiliteringsform som pilotprojekt. Det finns ramar för det redan nu med JOPO – flexibel undervisningsform –där social- och ungdomsarbetare

är en naturlig del i skolvardagen, sade hon.

– Ta modell av den och bygg vidare på en mellanform av vanlig skola och vård. Det här är ett gyllene tillfälle för de nya välfärdsområdena att fundera ut någonting nytt redan till hösten.

En annan fråga som lyftes fram i debatten var att grundskoleelever som mår dålig måste gå i skolan. Något system för sjukskrivning och möjligheter till rehabilitering finns inte.

– Vi måste som samhälle börja erkänna att det finns barn som inte är i skolskick. Men då uppstår frågan var de ska vara och det kan inte vara hemma i soffan. Här måste vi tänka helt nytt och få ett system, sade Kurt Torsell, som ansvarar för den svenska verksamheten på Utbildningsstyrelsen.

Han fick medhåll av Denice Vesterback.

– Jämför med en anställd som kan bli sjukskriven, får rehabilitering och en vårdplan och kan på sikt bli arbetsförmögen igen. Den här möjligheten har inte en elev i grundskolan. Trots att de är oförmögna att prestera i skolan och inte får den vård de förtjänar ska vi med alla medel hålla dem kvar i skolan.

text och foto: christoffer thomasfolk

Kuokkala skola – en svensk oas

Mitt inne i finska Kuokkalan yhtenäiskoulu i Jyväskylä finns en liten svensk ö, Kuokkala svenska skola. Det är en finlandssvensk grundskola som upprätthålls av fyra tusenkonstnärer till lärare.

Kuokkalan yhtenäiskoulu är ett skolkomplex med omkring 1000 elever i helfinska Jyväskylä. Fast ordet ”helfinska” är inte helt korrekt i sammanhanget. För Kuokkala svenska skola utgör en självständig enhet i den finska skolan.

Skolan har fyra lärare, två klasslärare och två ämneslärare. På fyra lärare håller man alltså en grundskola rullande. Detta läsår har skolan 32 elever.

Gun-Britt Lindberg-Juutilainen är klasslärare för åk 1–3 och fungerar också som skolans rektor. Det är inte ett helt lätt pussel som hon skall lägga för att få un-

dervisningen att fungera.

– Det är tufft för lärarna, säger hon.

– Man kan inte vara för pedantisk, då tröttar man ut sig själv.

– Du har bildkonst med alla elever i årskurserna 1 till 6 samtidigt, så nog är det ju annorlunda jämfört med en vanlig skola, säger

Ann-Sofie Sivelä som är klasslärare för åk 4–6.

Två lärare delar på undervisningen i högstadiet

Den ena av högstadielärarna sköter i huvudsak högstadiets läsämnen. Hon har en svensk lärarut-

bildning i bagaget vilket är en fördel i sammanhanget. Utbildningen är nämligen aningen bredare än den finska ämneslärarutbildningen.

Den andra ämnesläraren är behörig i matematik, fysik och kemi.

Hon är duktig på språk, så hon sköter också undervisningen i engelska.

Hur är det att jobba så här?

– Vi trivs bra, men inte kommer man lätt undan, säger GunBritt.

– Det finns också fördelar. Undervisningsgrupperna är små så man har tid för varje elev, säger

Ann-Sofie.

En del av undervisningen

sker på finska

Delvis är eleverna också integrerade i finska undervisningsgrupper. Årkurserna 1–9 har musik

på finska och från och med åk 3

är slöjden på finska. Det samma gäller också de valfria ämnena. Långt sker alltså undervisningen i konst- och färdighetsämnena

på finska men gymnastiken är på svenska. Gun-Britt Lindberg-Juutilainen är nämligen också utbildad gymnastiklärare.

– På högstadiet är kanske andelen undervisning på finska aningen för hög. Men det här är realiteterna vi jobbar med i Jyväskylä, säger hon.

Ett bekymmer i skolan är spe -

cialundervisningen. Specialläraroch assistentresursen är snålt tilltagen och det är inte heller alla gånger lätt att hitta personal. – Vissa år har vi varit helt utan speciallärare, säger Ann-Sofie.

Startade som föräldrainitiativ Den svenska skolverksamheten i Jyväskylä startade år 2003. GunBritt Lindberg-Juutilainen började jobba 2005 och har med andra ord varit med om att bygga upp verksamheten i stort sett från dag ett.

– Det hela började som ett föräldrainitiativ. Utan det hade staden inte startat någon svensk skola. Föräldraaktiviteten är a och o, de har jobbat stenhårt, säger hon.

Sedan 2018 är Kuokkala svens-

När man bor i Jyväskylä är det en lottovinst att få jobba på svenska. Det säger Gun-Britt Lindberg-Juutilainen (t.v.) och Ann-Sofie Sivelä, klasslärare vid Kuokkala svenska skola.

”Språköarna skulle behöva en egen svensk undervisningschef”

Målsättningen är välmående och växande språköar, samt att nya språköar skall uppstå. Så beskriver Karin Ihalainen i korthet bakgrunden till att Uppdrag språköar skapades. Projektet ser ut att få en fortsättning, men med ny huvudman.

Hösten 2021 tog sig Karin Ihalainen an projektledaruppdraget för Uppdrag språköar. Projektettiden löper ut i sommar men får av allt att döma en treårig fortsättning. Dock så att projektet flyttar från Kommunförbundet till nätverket Svenska nu.

Ihalainen, som själv är tjänstledig från rektorsjobbet vid den svenska skolan i Lahtis, gläder sig åt att språköarna även framöver ser ut att få det stöd de är i behov av.

Det är ingen självklarhet att våra elever kan svenska. Det kräver jättemycket jobb och är något vi bekymrar oss för.

Jyväskylä

ka skola en självständig kommunal skola. Före det levde man i ett slags gråzon. Lagen känner som bekant inte till tvåspråkiga skolor. – Nu är det ordning och reda och allt är lagenligt, säger Gun-Britt.

Elevunderlaget avgörande

Framtiden för skolan ser ljus ut. Men helt avgörande är givetvis elevunderlaget. Det har de senaste åren legat rätt stabilt på omkring 30 elever. I hela Mellersta Finland bor endast omkring 400 svenskspråkiga.

– Prognosen ser positiv ut, det svenska dagiset har bra med barn, säger Gun-Britt.

– Folk som flyttar hit och har svenskan i familjen vill ofta gärna hålla kvar språket.

Det svenskspråkiga daghem-

met i Jyväskylä har de senaste åren haft en lite hackig verksamhet. Dagiset har nämligen ofta tvingats flytta och kastats från ställe till ställe men har överlevt turbulensen till trots. Nu är en ljusning i sikte då ett nytt dagis byggs intill skolan, vilket givetvis öppnar för synergieffekter. Bygget skall stå klart hösten 2023.

Finns det några hotbilder för skolan?

– Det skulle vara om vi inte får tillräckligt med elever, men just nu ser det bra ut. Och det känns tryggare nu än för fem år sedan när vi bara var en ”flytande klass”. Det här bryter man inte upp i första hand, säger Ann-Sofie Sivelä.

text och foto: mattias fagerholm

– Den största utmaningen med att vara en liten svensk enhet i en finsk förvaltning är att man lätt faller mellan stolarna eller helt och hållet glöms bort. Man känner inte alltid till vad den svenska skolan behöver, säger Ihalainen.

– Frågan är hurudana strukturer vi kan jobba fram? Språköarna skulle egentligen behöva en egen svensk undervisningschef.

Under projektets gång har språköarna tampats med en mängd utmaningar, allt från brist på ändamålsenliga utrymmen till nedläggningshot. Till exempel såg det illa ut för den svenska skolan i Kervo då grannkommunen Tusby satsat ett tvåspråkigt skolcampus och avsikten var att hänvisa de svenskspråkiga Kervoeleverna dit. Den hotbilden har ändå kunnat av-

värjas.

I Vichtis har man lyckats få en egen rektor i samband med att skolan flyttar till ett tvåspråkigt skolcampus och i Tavastehus jobbar man för att kunna förlänga den svenska skolstigen som i dagsläget slutar vid årskurs sex och eleverna hänvisas efter det till Tammerfors.

– Man tolkar ibland lagen onödigt snävt och ser inte alltid den svenska utbildningsstigen som en resurs.

En central målsättning för Uppdrag språköar är att framöver försöka verka för att kommunerna skall få ett förhöjt statsstöd för de svenskspråkiga eleverna, vilket man inte får idag.

– Det skulle vara en viktig gest gentemot de finskspråkiga kommunerna som satsar på svenskspråkig utbildning, säger Karin Ihalainen.

mattias fagerholm

Vid FSL är man väl medveten om de utmaningar som finns i de finlandssvenska språköarna, inte minst när det kommer till rektorernas arbetsbild.

– En språkörektor står ensam utan svensk förvaltning och administration. Rektorn bör marknadsföra skolan, har ett utmanande rekryteringsarbete och flera uppgifter som är mera omfattande eller mera utmanande jämfört med en rektor på en svensk- eller tvåspråkig ort, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund.

På vilket sätt jobbar FSL för

att underlätta deras situation?

– Under våren kommer vi att arbeta för att man i lokala diskussioner med arbetsgivaren ska få en lägre undervisningsskyldighet för språkörektorerna. Målsättningen är att de skall få mera tid att leda sin skola. Här får vi lite draghjälp från OAJ eftersom vi lokalt rör oss utanför FSL:s egna vatten, men på tjänstemannanivå löper samarbetet bra.

– Vi jobbar med att skapa en förståelse för språkörektorns jobb och därför har vi beskrivit uppdraget för huvudförtroendemännen i de kommuner som har språköar. Förhoppningen är

att det ska bli klart varför det är motiverat att se över undervisningsskyldigheten

Mattfolk konstaterar att ett högre VAS-tillägg för rektorerna också är en möjlighet. Med tanke på arbetsbilden är det inte speciellt svårt att motivera.

– Grovjobbet görs av huvudförtroendemännen. Lokala justeringspotter är på väg och det ska förhandlas i alla kommuner i vår. Jag hoppas att man då skall nå förbättringar för den enskilda språkörektorn, säger Jens Mattfolk.

mattias fagerholm

Ingen trodde att man skulle kunna starta en svensk skola i Lahtis, säger Karin Ihalainen. Idag har skolan över 150 elever. foto: kommunförbundet

Rektorerna på språköarna borde få en lägre usk

Samundervisningen underlättas av skolledarens stöd

Ett undervisningssamarbete mellan speciallärare/specialklasslärare och klasslärare/ ämneslärare kallas samundervisning, säger Maria Rönn-Liljenfeldt, som är doktorand i specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, och till sin grundutbildning speciallärare.

– Redan då jag jobbade som speciallärare i en 7–9-skola började jag med samundervisning. Jag var ung och ny och skulle förändra det traditionella sättet att jobba som speciallärare. Jag brann också för inklusion och ansåg att alla elever har rätt till det gemensamma klassrummet.

För några år sedan fick Maria en doktorandtjänst inom projektet Samskolan och i planerna ingår att disputera detta år. Samskolan vill få kunskap om ”hur centrala aktörer upplever samundervisning som samverkans- och undervisningsform” och tar fasta på både rektorers, lärares och elevers perspektiv. Tidigare forskning om lärarperspektivet finns, men inte så mycket om rektorns och elevernas synvinkel. Finland är faktiskt det enda nordiska land där samundervisning förekommer. Vad är då samundervisning?

– Två lärare med olika kompetens undervisar tillsammans i klassrummet. Det är ett inkluderande sätt att stödja alla elever, säger Maria Rönn-Liljenfeldt vid sin föreläsning i samband med Dialog i Mariehamn i februari.

Samundervisning meddelas alltså av en speciallärare, en specialklasslärare och en klasslärare eller ämneslärare tillsammans. De samarbetande lärarna har olika kompetens, vilket gynnar bemötandet av mångfalden i klassrummet. Lärartätheten ökar vilket i sin tur innebär högre interaktion elev-lärare, och eleverna får snabbare hjälp och det blir lugnare i klassrummet.

– I läroplanen talas det om kompanjonundervisning, som är samma sak. Jag talar om samundervisning därför att begreppet kompanjonundervisning också kan uppfattas som att två klasslärare slår ihop sina klasser och undervisar tillsammans. Det kallas emellertid tvålärarskap.

I läroplanen nämns samundervisningen (det vill säga ”kompanjonundervisning”) som ett sätt att differentiera undervisningen inom trestegsstödet.

– Eleverna skall i första hand få sin undervisning i det gemensamma klassrummet.

Viktigt att byta roller

Inom samundervisningen planerar, genomför och utvärderar de två lärarna tillsammans och den kan organiseras på olika sätt, beroende på de två lärarnas olika roller. berättar Maria Rönn-Liljenfeldt.

Den vanligaste modellen är att den ena läraren instruerar och har det huvudsakliga ansvaret för klassen och den andra läraren observerar eller assisterar.

– Det är mycket viktigt att byta roller med varandra, annars händer det lätt att det blir speciallärarens som assisterar och i värsta fall känner sig litet otillräcklig och uppleva att den egna kompetensen inte utnyttjas.

– Klass- eller ämnesläraren kan uppleva att specialläraren nog har det lätt som ”bara glider in på ett bananskal medan jag gör allt jobb”.

Om den här modellen används på fel sätt, alltså utan att lärarna byter roller sinsemellan, kan eleverna också uppleva att lärarna inte är jämbördiga.

Skolledarna har stor betydelse

Trots ett stort stöd för samundervisning i forskning verkar den vara svår att implementera i skolorna och skolledarna spelar en stor roll när det handlar om att skapa förändring och är centrala aktörer i utveck-

Det är mycket viktigt att byta roller med varandra, annars händer det lätt att det blir speciallärarens som assisterar och i värsta fall känner sig litet otillräcklig och uppleva att den egna kompetensen inte utnyttjas.

lingen av samverkan mellan lärare och inkluderande undervisningsmodeller.

– I min forskning fokuserar jag på vad det är som möjliggör samundervisningen i de skolor som faktiskt använder sig av den och hur rektorn ser på sin roll som möjliggörare.

– Jag har sökt finlandssvenska rektorer som kan säga att deras skola använder samundervisning som metod, och det var inte det lättaste, säger Maria, som slutligen hittade nio rektorer i skolor utspridda i Svenskfinland, som hon har djupintervjuat för sin avhandling, en artikel som i svensk översättning bär överrubriken Mellan vision och verklighet.

Öppenhet och vilja

Balansen mellan tydliga förväntningar och friheten i arbetet upplevs som viktig av rektorerna. Likaså upplevs det som viktigt att skapa fungerande team och tid för samverkan och planering, vilket kan kräva en omstrukturering av resurser och prioritering. Dessutom bör rektorn ha en viss specialpedagogisk kunskap och erfarenhet av att arbeta som lärare.

– Tidigare forskning har visat att skolledaren ofta saknar kunskap om samundervisning och specialundervisning och att ett stort ansvar läggs på specialläraren när det gäller att utveckla samundervisningen.

– En undersökning visade att lärarna nog uppfattar rektorns stöd som viktigt, men att de kan övervinna bristen på stöd om de är engagerade, motiverade och flexibla.

Också rektorerna framhåller vikten av engagemang och intresse hos lärarna samt en fungerande personkemi mellan de lärare som samundervisar.

Som en av de rektorer Maria Rönn-Liljenfeldt har intervjuat uttrycker det: ”Det krävs öppenhet och vilja av båda lärarna för att kunna samarbeta med elevernas bästa i åtanke”

På vidstående sida berättar två lärare som använder samundervisning mera om detta.

text och foto: tom ahlfors

MARIA RÖNN-LILJENFELDT Forskare vid ÅA

Maria Rönn-Liljenfeldt hoppas kunna disputera under detta år.

Två lärare i samma klassrum måste komma bra överens

Begreppet samundervisning kan tolkas på flera olika sätt, säger Jaana Kivikoski, klasslärare vid Sirkkala skola i Åbo som redan i sex år tillsammans med specialklasslärare Salla Multisilta har meddelat samundervisning i en grupp från åk 4 och uppåt.

– Vi jobbar på olika sätt beroende på ämne, grupp och behov.

Maria Rönn-Liljenfeldt (i artikeln på motstående sida) talar om fem olika sätt att organisera samundervisningen. Ett av dessa sätt går ut på att den ena läraren instruerar och har det huvudsakliga ansvaret för klassen medan den andra läraren observerar eller assisterar.

Detta sätt att jobba känner Jaana Kivikoski och Salla Multisilta igen, också om metoderna kan variera från lektion till lektion, och till och med under en och samma lektion.

Också rollerna de har varierar.

– Vi känner varandra så bra och kan läsa av varandra i olika situationer och har samma tempo, vilket är en förutsättning för att samundervisningen skall fungera bra, säger Jaana.

I deras system ingår att de har egna ansvarsämnen, Salla ansvarar för omgivningslära och religi-

on, Jaana för språken och matematik och modersmål har de delat på.

Då Jaana och Salla började samundervisa för sex år sedan kopplade de ihop det med inklusion. Salla hade då en liten grupp med fyra elever från Sirkkalabackens skola, en specialskola (som de facto inom på hösten slås samman med Sirkkala skola). Också i Jaanas dåvarande basgrupp fanns flera elever med utmaningar. Då blev den gemensamma gruppen i åk 6 20 elever.

– Jag hade då jobbat med min lilla grupp och då eleverna blir mera självgående räcker också specialklasslärarens resurser till andra elever. Dessutom skulle eleverna efter sexan flytta till högstadiet, och efter att ha varit fem år i en liten grupp är det en skrämmande tanke att flytta till

högstadiet. Vi ville på det här sättet göra övergången litet lättare, säger Salla Multisilta.

På den tiden kallade man inte det här sättet att undervisa tillsammans samundervisning och någon direkt fortbildning i metoderna fanns inte heller. De gick bägge några kurser på finska.

Numera har det exempelvis visat sig att ett bättre schema underlättar undervisningen, ett sätt för skolledningen att stöda pedagogiken och möjliggöra ett schema där alla lektioner kan delas. Och nu jobbar också flera lärare i skolan på samma sätt.

I vissa situationer fungerar det helt enkelt inte att jobba med hela gruppen tillsammans. Hur gruppen delas varierar mellan ämnena och läsåren. Det kan finnas elever som i åk 4 klarat sig bra i den större gruppen, men som i åk 5 behöver en mindre grupp.

– Det här skulle ju aldrig lyckas med bara en lärare i klassen, säger Jaana.

– Nu är vi båda i klassen, den ena undervisar och den andra har en mera handledande roll och kollar att eleverna följer med och fokuserar och hjälper dem att hitta rätt sida i boken. De här rollerna varierar, också om den ena lä-

raren är den som huvudsakligen planerar lektionen i fråga.

– Om man i undervisningssituationen märker att kollegan glömmer något eller om man själv vill fylla på med något, är situationen mycket öppen och då får eleverna två lärare som undervisar.

Båda har tillgång till digital planering

I början planerade Jaana och Salla alla lektioner tillsammans, men det räckte inte deras tid till. Därför har de nu övergått till att man planerar de lektioner man har huvudansvar för.

– Vi har också en digital planering som vi båda har tillgång till och kan ändra i. Då behöver inget briefas inför lektionen, den tiden finns inte, berättar Jaana.

– Man måste veta vad som planerats eftersom akuta situationer kan uppstå då en av lärarna måste ingripa och reda ut något. Då skall den andra läraren kunna ta över lektionen.

I början medförde det nya sättet att planera och jobba mera arbete, men då de kom i gång minskade arbetsbördan.

– Nu behöver jag inte planera och ansvara för alla ämnen, utan vi kan dela på dem, säger Jaana.

– Jag skulle inte vilja gå tillbaka till att endast jobba ensam i en klass, fördelarna är så många. Inklusion kräver samarbetslekar för att funka Att blanda ihop barn från en specialklass med barn i en vanlig grupp är ingen stor sak här eftersom Sirkkala skola alltid funnits på samma gård som specialskolan Sirkkalabackens skola.

– Men visst behövs det mycket samarbetsövningar och diskussioner för att få inklusionen att fungera bra. Sedan märker man hur de som kommit in i den vanliga gruppen börjar få hjälp och stöd av sina nya klasskamrater, inte bara i klassrummet utan också till exempel i matsalen, berättar Jaana.

– På höstterminen måste vi i en ny grupp satsa på att prata öppet om utmaningarna som specialeleverna har och ordna massor av samarbetslekar och visst är det ibland fniss eftersom specialbarnen har olika utmaningar som till exempel synliga och ljudliga tics. Men då vi bearbetar det blir eleverna vana vid det och det stör dem inte heller, säger Salla.

text och foto: tom ahlfors

Till vänster specialklasslärare Salla Multisilta, med dottern Viivi, och klasslärare Jaana Kivikoskti som tillsammans jobbar med samundervisning.

kolumnen

malin höglund-snellman

Biträdande rektor vid

Oxhamns skola i Jakobstad

Bildning ger trygghet och hopp

”Vi borde ta upp psykisk ohälsa mera i skolan”, hör jag en politiker säga inför vårens valrörelse. Och jag tänker: borde vi verkligen det? Jag är nämligen skeptisk.

Missförstå mig inte, ungdomars välmående är mycket viktigt för mig och jag välkomnar en samhällsdebatt om ungas hälsa. Men i klassrummen? Är det verkligen där vi ska tala mera om ångest och depression? Är det verkligen lektioner i kommunikativa och emotionella färdigheter i skolan som hjälper våra elever? Jag tycker att vi i stället kunde se på bildningen som ett medel att stärka ungdomars resiliens och öka deras välmående.

Genom att ge eleverna kunskap om omvärlden, lära dem att förstå historiska samband och hur fenomen och företeelser hänger ihop kan vi förmedla inte bara kunskap och bildning, utan även hopp för framtiden. Och förstås en känsla av kontroll och makt över det egna livet!

Det är vanligt att vi lärare uttrycker att vi vill koncentrera oss på att undervisa, att vi inte är vare sig psykologer eller terapeuter. Jag är dessutom övertygad om att det är genom att göra det som vi är bäst på, det som vi är utbildade till, som vi mest hjälper våra elever.

En elev som fått lära sig hur musklerna reagerar efter hård fysisk ansträngning vet att träningsvärken efter styrketräningen på veckans gymnastiklektion är ofarlig och till och med välkommen. En annan som är spänd inför den muntliga presentationen och får veta att det är en helt nor -

Genom att ge eleverna kunskap om omvärlden, lära dem att förstå historiska samband och hur fenomen och företeelser hänger ihop kan vi förmedla inte bara kunskap och bildning, utan även hopp för framtiden. Och förstås en känsla av kontroll och makt över det egna livet!

mal reaktion att pulsen rusar och handflatorna blir svettiga kan ta nervositeten med större ro. Klimatångesten kan stillas genom undervisning om teknikens möjligheter att genom innovationer skapa nya lösningar för hållbara drivmedel, biologin ger hopp om nya behandlingsmöjligheter för svåra sjukdomar. Kännedom om hur demokratier och samhällen fungerar och har fungerat genom tiderna ökar elevernas förståelse för sina egna möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.

Jag högläser “I taket lyser stjärnorna” för mina elever. Jag gråter varje gång vi kommer till kapitlet när mamman dör. En tid försökte jag undvika det, numera bejakar jag det. Jag tänker att det är mitt sätt att lära att känslor får ta plats och att sorg får synas.

All denna erfarenhet om hur världen och människan fungerar finns hos oss lärare. Vi lär ut den i våra möten med eleverna och genom att ge vidare den kunskap och bildning vi besitter. Vi kan lita på just den förmågan att stärka elevernas välmående.

͸ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdagen 16.3. Vi kommer att göra en rundtur i våra skolor med start i Winellska skolan - ”Ostari” i centrum kl. 15.30. Själva vårmötet hålls i Sjökulla kl. 17.30. Anmäl dig senast den 6.3 till till lotta.back@edu.kirkkonummi.fi.

͸ Närpes-Kaskö lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 22 mars 2023 kl. 15.30. Mötet hålls på La Taverna, Närpesvägen 10 Närpes. Välkomna!. Servering. Riksdagsvalskandidaterna Anders Norrback och Peter Sjöqvist medverkar. Anmäl dig senast 20.3.2022 till Johanna Berlin, epost: johanna. berlin@narpes.fi.

͸ Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 22 mars kl. 18.00 vid Restaurang Marina’s. I samband med vårmötet ordnas val av förtoendemän för FOSU för den kommande förtroendemannaperioden. Efter mötet serveras middag. Anmäl er till ert skolombud. Välkommen!

͸ Helsingfors svenska lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte 22.3. kl. 18.00 på Hotell Marski, Mannerheimvägen 10 utrymme Ykkönen. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden och efter mötet bjuder föreningen på middag. Mer information om anmälan via HSL-nytt eller föreningens some-kanaler.

͸ Kustvägens lärarförening r.f. kallar till vårmöte torsdag 23.3 kl. 18.00. Stadgeenliga ärenden. Mötet hålls på restaurang Trattoria Gusto (Larsgatan 32, 08100 Lojo), menyn hittas på www.trattoriagusto.fi. Föreningen bjuder på två rätter, en dryck och kaffe eller te, val av maträtter meddelas i samband med anmälan. Anmälan till kaisa. laitinen@inga.fi senast 16.3. Välkomna!

͸ Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 4 april klockan 18.00 på Oxhamns skola i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

är en populär och väletablerad grundskola åk F-9 inklusive förskola 1-5 åringar med drygt 600 elever sammanlagt. Både förskolan och skolan har tydliga Þnländska inßuenser. Bo i idylliska småstaden Mariefred eller pendla från Stockholm och jobba i ett team där ßertalet lärare är Þnlandssvenskar. Vårt gemensamma mål är att göra skolan och förskolan till en av de bästa i landet.

Utvalda sökanden kallas till intervju.

Vänligen sänd ditt personliga brev och CV senast den 31 mars 2023 till Annika Bärnlund: annika.barnlund@gripsholmsskolan.se

Vi Þnns på ÅA i Vasa onsdagen den 22 mars 2023, kom gärna och träffa oss!

Mer information Þnns på www.gripsholmsskolan.se

Vid frågor kontakta rektor för grundskolan Nina Lidfors tel +46701009050 eller rektor för förskolan (daghemmet) Annika Bärnlund tel + 46730870838.

Behöriga och ambitiösa lärare inom småbarnspedagogik-, klass-, ämnes- och speciallärare, se hit!

Bildningens stabila röst - nu och i framtiden.

Välmående lärare med arbetsro är nyckeln till god inlärning.

Mikko Ollikainen

Nuärdetdagsattansökaomattkommamedidet nyaskolnätveketBRAVO!somstartarhösten2023.

Nätverketriktarsigtilldigsomarbetarmed konstämneniårskurserna1–6ochtilldigsomvill användamerkonstiundervisningen.

Vierbjudervarjemånadkonkretauppgifter, tutorialerochmaterialpaket.Dufårocksåtadelav fortbildning,inspirationsträffarochverkstäder. Ansöksenastden31marspå bravoskolor.fi

Valannonser i Läraren till rabatterat pris för FSLmedlemmar

Som vanligt erbjuder tidningen Läraren en rabatt på 50 procent på valannonser för FSL-medlemmar som ställer upp i riksdagsvalet 2023.

Som exempel kan nämnas att en ruta som mäter ca 10 cm x 10 cm erbjuds till priset 355 euro.

En annons i Läraren nr 6 som utkommer den 23 mars når potentiella väljare i god tid före valdagen den 2 april.

Ta kontakt med tidningens redaktion för närmare uppgifter.

Rösta 2.4.2023

ETT UTBILDNINGSVÄNLIGT ALTERNATIV

i riksdagsvalet 2023, Helsingfors

Skolan är out! Ute är in!

I Haltias utställningar upplever man Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

RESERVERINGAR: koululaiset@haltia.com

Tilläggsinfo: www.haltia.com/sv/naturskola

Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. RÖR PÅ DIG. GÖR SJÄLV.

Bild: Jari Kostet

UTSTÄLLINGAR. NATURSTIGAR. ELDPLATSER.

Tidningen Läraren testar färgkvaliteten.

BRAVO!handlar ombildkonstoch musikiskolan.

Lider du av språkängslan?

Kunskaper i finska och engelska är något som förutsätts om man bor i Finland.

Många läser ytterligare ett eller två språk någon gång i livet. Men trots att man lagt ner tid och ansträngning på att studera ett språk är det inte sagt att man har några kommunikativa färdigheter att visa upp – trots att man egentligen vill. Om tanken på att använda skolfranskan eller -tyskan känns obekväm och du undviker situationer där du kunde använda dina kunskaper kan det vara så att du lider av språkängslan. Om det är fråga om finska eller engelska –språk som ’alla’ kan – kan du rentav känna språkskam.

Språkängslan tar sig uttryck i en hämmad kommunikationsförmåga på främmande språk. Det handlar om att hjärnan går i baklås när någon tilltalar en på ett främmande språk trots att man egentligen kan det. Eller rädsla för att folk ska döma en för att man inte talar tillräckligt väl. Man undviker situationer där man riskerar att behöva sina språkkunskaper eller underkänner sin språkbegåvning och avfärdar alla tankar på att lära sig ett språk. Ibland beror språkängslan på verkliga er-

Bakbrädet

FFC positivt till fyra dagars arbetsvecka I Storbritannien avslutades nyligen ett omfattande arbetstidsförsök där man fick positiva effekter av kortare arbetstid. FFC hoppas att man också i Finland vågar pröva nya sätt att utveckla arbetslivet.

– Resultaten var positiva, men inte överraskande. Man har också tidigare undersökt och prövat kortare arbetstid runt om i världen. Överallt har resultaten varit liknande: produktiviteten och antalet arbetstimmar går inte hand i hand, berättar Juha Antila (bilden) som är utvecklingschef på fackcentralen FFC.

Antila tror att också företag i Finland skulle vara intresserade av kortare arbetstid.

– I Storbritannien fick de arbetstagare som deltog i försöket samma lön som tidigare, men arbetstiden var kortare. Resultatet blev att arbetstagarna på de flesta arbetsplatserna åstadkom lika mycket på fyra arbetsdagar som på fem.

Antila föreslår att man under nästa regeringsperiod genomför ett omfattande försök med 80 procents arbetstid också i Finland. Han påpekar att det inte skulle vara det första försöket i sitt slag i Finland. Till exempel utredde man åren 1996–1999 förkortad arbetstid, den så kallade 6+6-arbets-

farenheter av att bli hånad för att man uttalat ett ord fel. Men betydligt oftare handlar det om orealistiska förväntningar, kanske kombinerat med skam över att man tycker sig ha sämre kunskaper än man tror folk förväntar sig.

Det finns knep att ta till: ett råd är att använda språket med en vän. Genom att lyssna på musik eller se film får man tillgång till färdiga fraser som kan hjälpa en formulera egna meningar. Om tanken på att använda språket med folk man känner känns olustig kan lösningen vara att tala med främlingar som man aldrig behöver träffa igen. Det kan kräva att man reser någonstans där folk talar språket, men det måste nästan räknas som en bonus. Vid sidan av vidgade vyer får man testa innötta fraser som ”Ist hier noch ein Platz frei?” eller ”Ça coûte combien?”.

Också när det gäller språkängslan är det perfektionismen som är den största skurken. Att det bästa är det godas fiende gäller också främmande språk – ingen gynnas av inställningen att det ska vara perfekt eller inget alls. Men låt oss, som ett tankeexperiment, vända på steken. Hur reagerar

Hur reagerar du själv när någon talar svenska med brytning eller gör genusfel? Själv blir jag glad och smickrad: här har jag att göra med en person som tycker svenska är ett språk som är värt att lära sig.

du själv när någon talar svenska med brytning eller gör genusfel? Själv blir jag glad och smickrad: här har jag att göra med en person som tycker svenska är ett språk som är värt att lära sig. Det är värt att vara lika generös med sig själv som man är med andra. Alla vinner på att man vågar visa också ofullständiga språkkunskaper – inte minst vi som gärna vill att det ska talas mer svenska i Finland.

Modersmålslärare vid Helsingfors universitets språkcentrum. Har språkpodden Näst sista ordet tillsammans med Jens Berg.

tidsmodellen, som ett gemensamt projekt som finansierades av finska staten och EU.

– Resultaten var positiva också i Finland. Det har ändå gått nästan 25 år sedan försöket. Arbetslivet har förändrats. I dag är det ännu viktigare att arbetstagarna orkar i arbetslivet, eftersom det inte annars går att förlänga arbetskarriärerna. Under årens lopp har till exempel problemen med den psykiska hälsan ökat oroväckande bland personer i den bästa arbetsföra åldern. Det skulle vara mycket en mycket god idé att på nytt testa förkortad arbetstid, säger Antila.

Dålig inomhusluft i Korsholms högstadium

Den senaste tiden har flera uppgifter om den dåliga inomhusluften i Korsholms högstadium uppenbarat sig. Vasabladet rapporterar om elever som fått astma, huvudvärk och som har svårt att koncentrera sig på lektionerna. ”Vi har biologi och geografi i det klassrum där jag reagerar mest. Det är ämnen där man behöver koncentrera sig, men det är inte så lätt då det är vingligt i

huvudet och tungt att andas”, säger en elev. Korsholms kommun har försökt åtgärda den dåliga inomhusluften under de senaste åren genom olika åtgärder, men problemet kvarstår. ”Jag tycker det har blivit värre”, säger en elev.

Lena Möller, som är med i styrelsen för Hem och skola, har talat med lärare som också är drabbade av inomhusluften. Listan på lärarnas symptom är lång, berättar Vbl: En del tappar rösten i vissa rum, medan det bränner och svider i ansiktet och ögonen på andra. De har kliande utslag, huvudvärk, andningssvårigheter och astma. ”Man ska inte behöva byta arbetsplats på grund av bekymmer med inomhusluften”, säger Lena Möller till Vasabladet.

Någon evakuering av skolhuset blir det inte frågan om, meddelade kommunen vid ett möte som hölls i skolan i februari. Kommunen har däremot enligt Vbl planerat in en rad nya saneringsåtgärder för skolan. De börjar redan på sportlovet och förhoppningen är att de ska vara klara till höstens skolstart. Utmaningen är saneringarna är så stora att de inte kan göras medan det finns elever i skolan.

Om några år skall Korsholms högstadium rivas och ge plats åt ett nytt skolcampus.

Prao i riksdagen

Studerande vid Ekenäs högstadium fick möjligheten att prova på ett yrke under praoveckan, berättar Västra Nyland.

Riksdagsledamoten och ministern Thomas Blomqvist tog emot Elin Taipale som länge varit intresserad av politik och tog tillfället i akt att lära sig mera. Under praoveckan fick hon delta i diverse möten, klippa en video, kolla nyheter, skriva en sammanfattning samt besvara frågor gällande politik.

Studiehandledare Maria Lindberg vid Ekenäs högstadium brukar tipsa elever om olika praoplatser och ge information om hur man ska söka. De elever som inte får en praoplats får ett eget schema i skolan. Men detta är ytterst ovanligt och i regel får alla elever en praoplats.

”Praoveckan ger eleverna en möjlighet att prova på arbetslivet, de tar mer ansvar och växer till sig”, säger Lindberg till Västra Nyland.

jenny sylvin