Läraren 4 2023

tak

nya

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Lova runt och hålla tunt

Samtliga riksdagspartier verkar vara överens om att det inte skall skäras i utbildningen under följande regeringsperiod. Den dalande utbildningsnivån har fått kandidaterna att dra öronen till sig och utbildningsfrågorna har seglat upp som ett viktigt tema i vårens riksdagsvalskampanj.

Det är positivt att skolan får den plats den förtjänar i debatten och hoppingivande att man rätt unisont lovar att utbildningssektorn inte skall drabbas av nedskärningar framöver. Man får hoppas att de vackra löftena inte faller i glömska så fort valsedlarna har räknats, och att man också lever upp till vad man sagt i festtalen.

Det är nämligen lätt att vidhålla att utbildningen är nyckeln till Finlands framtida framgång, men en helt annan sak att vidta de åtgärder som krävs för att vi skall ta oss tillbaka till den internationella utbildningstoppen.

I exempelvis debatten med tongivande politiker på Educa-mässan var alla rörande eniga om utbildningens betydelse. Men justitieminister Anna-Maja Henriksson påminde helt korrekt om att partiledarna på samma scen år 2015 försäkrade samma sak och vi minns alla vad slutresultatet blev. Regeringen Sipilä bestående av Centern, Samlingspartiet

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

och Sannfinländarna gick med hård hand åt utbildningen. Kan man lita på Samlingspartiets ord, ville Henriksson veta. Henrikssons fråga är befogad. Gallupettan Samlingspartiets vice ordförande Antti Häkkänen försäkrade att partiet vill satsa på utbildning, men i samma andetag gick han hårt regeringens ”okontrollerade” skuldsättning. Samlingspartiet vill minska statsskulden med 6 miljarder euro på åtta år samtidigt som man driver på skattelättnader för en miljard euro.

Vi vill inte spara en euro i utbildningen, säger Samlingspartiets riksdagsledamot Timo Heinonen, som har lett arbetet med partiets skuggbudget. Att spara miljardbelopp men låta utbildningen vara i fred kan dessvärre visa sig bli en knepig ekvation och här får man hoppas att Samlingspartiet verkligen står vid sitt löfte om man axlar regeringsansvar. Det samma gäller givetvis för potentiella regeringskumpaner.

När det kommer till utbildningen är nämligen den krassa sanningen att det inte räcker med löften om att nedskärningar inte är aktuella. För att få den finländska utbildningssektorn på rätt kurs krävs satsningar, att bibehålla resurserna på nuvarande nivå ger inget lyft. Lova runt men hålla tunt duger inte.

Att spara miljardbelopp men låta utbildningen vara i fred kan dessvärre visa sig bli en knepig ekvation och här får man hoppas att Samlingspartiet verkligen står vid sitt löfte om man axlar regeringsansvar.

Ansök om bidrag ur FSL:s stödfond 2023

Yrkesverksamma medlemmar i FSL kan nu söka bidrag för kursavgifter och resekostnader vid deltagande i kurser och seminarier. Kurser med koppling till facklig verksamhet prioriteras.

Högst en ansökan kan beviljas per år/sökande, maxbeloppet är 800 euro per person. Ansökningstiden är fortlöpande fram till 30.9.2023.

Läs mer om kriterierna i FSL:s medlemsintra på fsl.fi/medlemsintra där du också hittar den elektroniska ansökningsblanketten!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

inger damlin

Förbundsordförande

Vad tänker ni göra?

Hur påverkas de kommunala lönerna av exportindustrins avtal?

Den senaste tiden har hela arbetsmarknadsfältet sneglat på Industrifackets ordförande Riku Aalto. Teknologiindustrin tenderar nämligen att sätta löneramarna också för de övriga branscherna. Även inom kommunsektorn har man noga följt med teknologiindustrins avtalsförhandlingar. Löneförhöjningarna i kommunerna påverkas nämligen av exportindustrins avtal.

Kommunsektorns löneförhöjningar är knutna till exportindustrin. När kommunsektorn i juni 2022 slöt sitt tjänstekollektivavtal så kom man överens om att löneförhöjningarna 2023 och 2024 skall knytas till exportindustrin. De kommunala löneförhöjningarna har detta år en kostnadseffekt på 1,9 procent, men om det visar sig att exportindustrins löneförhöjningar blir högre än 1,9 skall det också synas i kommunsektorns löner. Teknologiindustrin, den kemiska industrin samt transportbranschen har i avtalet definierats som referensbranscher.

Avtal för teknologi och kemi –kostnadseffekt 7 procent

Nu har både teknologiindustrin och den kemiska industrin nått ett avtal. Inom teknologiindustrin är den allmänna förhöjningen 3,5 procent samt en engångsersättning på 400 euro under år 2023. Under år 2024 är den allmänna förhöjningen 2 procent och utöver detta tillkommer en företagsspecifik pott på 0,5 procent. Inom kemiindustrin är den allmänna förhöjningen 2,2 procent 2023 samt två engångsersättningar på 400 euro. 2024 är den allmänna förhöjningen 3,3 procent samt en företagsspecifik pott på 0,2 procent. Både inom teknologi- samt kemiindustrin uppgår kostnadseffekten till 7 procent.

Effekten för det kommunala avtalet?

Hur kommer detta då att påverka kommunsektorns löner 2023 och 2024? Klart är att exportbranschens löneförhöjningar överstigen 1,9 procent vilket rimligtvis även bör resultera i löneförhöjningar i kommunerna.

Det som man redan kunde

Avtalade löneförhöjningar inom UKTA 1.6.2023

͸ Allmän löneförhöjning: 1,32 procent

͸ Central justeringspott: 0,18 procent

͸ Lokal justeringspott: 0,4 procent

͸ Löneutvecklingsprogram: 1,2 procent (fördelas lokalt)

͸ Den centrala justeringspotten på 0,18 procent bottnar i textförändringar i UKTA (Tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal inom kommunsektorn) och som medför kostnader för arbetsgivaren.

͸ Förhandlingar om hur exportindustrins löneförhöjningar skall komma kommunsektorn till godo år 2023 pågår.

enas om i somras var att 70 procent av den överstigande delen går till allmänna förhöjningar och 30 procent fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

I sommarens uppgörelse slog man också fast att om avtalsparterna inte når samförstånd

28.2.2023 tillsätts en skiljenämnd för att lösa tvisten. Riksförlikningsmannen fungerar som ordförande och nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2023. Förhandlingarna med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har inletts.

Vilken lösning nås inom transportbranschen?

En detalj i sammanhanget är att förhandlingarna inom de tre jämförelsebranscherna har dragit ut på tiden. Teknologiindustrin och den kemiska industrin nådde ett avtal 6.2.2023. Bil- och transport-

branschen AKT saknar fortfarande en lösning. AKT har förkastat de medlingsbud som har getts i stuveribranschen. Vid pressläggningen av denna tidning har ingen lösning nåtts och strejkerna ser ut att trappas upp den 1 mars.

Enligt kommunsektorns avtal skall kostnadseffekten i de tre jämförelsebranscherna räknas utgående från ”de kostnadseffekter som man 1.2.2023 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2023”.

Vid OAJ utgår man ändå från att det inte har någon betydelse att exportbranscherna nådde sin avtalslösning efter den 1.2.2023. Vad det innebär att Biloch transportbranschen inte har ett avtal är ännu oklart.

KT:s förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas vill i det här skedet inte närmare kommentera situationen.

– Vi speglar läget med huvudavtalsparterna inom februari månad, säger hon.

mattias fagerholm

Nybakt surdegsbröd med smör och en gnutta havssalt, underbart. Jag drömmer mig bort till platser och rum där jag mötts av en trygg doft av nybakt bröd som sprider sig i huset då brödet tas ur ugnen, små dunderfina stunder.

Det är måndag kväll och jag sitter i panelen under debatten ”När eleverna tar smällen – då måste vi agera” i Kvevlax, ett tillfälle där beslutsfattare, lärare och studerande möts kring elevvårdsfrågor och stödformer.

Ett klipp där underbara ungdomar uttalar sig spelas upp för panelen. Ungdomar som lyfter mobbning i skolvardagen. Otaliga är de barn och ungdomar som tvingas utstå glåpord, trakasserier och svartmålande som skapar djupa ärr. Ärr som de tvingas ta med sig framåt i livet, ärr som kan vara grund till ett livslångt illamående. Kommentar på kommentar kring illamående från skolvardagen spelas upp, allt medan jag sjunker djupare ner i min debattstol och kuratorns fråga till politiker klingar starkt i mitt huvud: Vad tänker ni göra?

I skolan lär vi oss hur man talar till varandra, vad vänskap och vänner är. I skolornas värdegrunder poängteras allas lika värde oberoende av utseende eller bakgrund. Med våra planer och system försäkrar vi oss om att skolan ska vara en trygg plats, dit ingen ska behöva komma på darrande ben. Någonstans brister det fatalt då varken det förebyggande arbetet som görs i skolorna eller de åtgärder som vidtas då mobbning uppdagats stävjar mobbningen. Visst kan man peka finger på skolan ännu en gång och uttala sanningar om mera delaktighet, bättre sektoröverskridande samarbete och tätare samarbete med hemmen. Allt medan omgivningens vuxna själva sysslar med hatretorik, personangrepp och konspiration på nätet.

I den byggivern får vi inte blunda för att den tid vi lägger på möten är tid som tas från elevvårdspersonalens tid att träffa barn och ungdom.

Elever som faller mellan sektorerna och är i behov av elevvårdsstöd, men inte får det, är skolvardag. Elever som mår dåligt och inte får den vård de behöver i rätt tid syns, märks och känns i skolan. Ekvationen blir ohållbar då undervisningspersonal måste agera vårdpersonal. Allt medan det förebyggande arbetets ansvar också faller på skolan.

I dagens skola har antalet individuella elevvårdsärenden ökat kraftigt. Lärare vittnar om ett högt antal individuella expertgruppsmöten per termin (50–70/termin). I dessa möten deltar också elevvårdspersonal. För att stävja skolfrånvaron har frånvarotrappor byggts. Bra så. Men i den byggivern får vi inte blunda för att den tid vi lägger på möten är tid som tas från elevvårdspersonalens tid att träffa barn och ungdom. Och tid som tas från lärares tid att fokusera på grunduppdraget, att undervisa.

Jag lämnar Kvevlax lärcenter med en känsla som påminner mig om doften av nybakt surdegsbröd. En känsla av att det faktiskt finns en genuin vilja bland politiker att på samtliga nivåer åtgärda problematiken. Och jag är övertygad om att det här är så viktigt att politiker kommer att fortsätta prata om det varje dag fram till dess att knuten är löst. Och att diskussionerna i sin tur leder till konkreta och effektiva åtgärder för elevernas bästa. För när elever tar smällen – då måste vi agera!

Hur exportindustrins avtal kommer att påverka de kommunala lönerna är tills vidare oklart.

Lärarlegitimationen har bidragit till att höja yrkets status

Vilken betydelse har lärarlegitimationens för lärarna i Sverige? Den största vinsten med införandet av en legitimation var att politikerna visade att man lyssnar på lärarkåren. Det säger Charlotte Baltzer som har forskat i fackets påverkan för professionaliseringsstrategier.

I Sverige infördes en lärarlegitimation är 2011. Det innebär att endast legitimerade lärare kan erhålla en tillsvidareanställning. För att få lärarlegitimation krävs en adekvat utbildning, det vill säga lärarutbildning. Sin lärarlegitimation erhåller man genom en ansökan till Skolverket. Målet med legitimationskravet var att öka kvaliteten i den svenska skolan, höja statusen på läraryrket och göra det mer tydligt vad en lärare är behörig att un -

dervisa i.

Lärarfacket drev frågan Det var lärarfacket Lärarnas Riksförbund (LR) som var initiativtagare till reformen och i den här frågan lyckades man formulera en gemensam ståndpunkt med konkurrenten Lärarförbundet. Numera har ju de två lärarfacken slagit samman sina påsar och vid årsskiftet bildades Sveriges Lärare. – De båda lärarförbunden hade

bråkat en hel del men kring lärarlegitimationen hittade man en gemensam linje, säger Charlotte Baltzer.

Baltzer har en bakgrund som lärare och rektor, hon har jobbat på Skolverket men är nu verksam som universitetslektor vid Uppsala universitet. Hösten 2020 disputerade hon vid Åbo Akademi med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.

Doktorsavhandlingen visar att legitimationsreformen har bidragit till att stärka lärarkårens status och legitimitet. I och med legitimationen ökade kraven på lärares ämnesutbildning och kompetens, och genom reformen aktualiserades forskningens bety-

delse inom utbildningsväsendet.

– Det har skett en professionalisering av lärarkåren och den största vinsten var att politikerna lyssnade på lärarna. Det hade man inte gjort tidigare.

Motvind på 90-talet

Lärarlegitimationen kan alltså betraktas som en seger för lärarfacken. Under 90-talet hade man tvingats ta skeden i vacker hand och svälja flera utbildningspolitiska reformer. I början av 90-talet drevs kommunaliseringen igenom, dvs kommunerna tog över ansvaret för skolan. Och några år senare fick man ett nytt arbetstidsavtal som innebar mer arbetsplatsbunden tid för lärarna.

– När skolan kommunaliserades blev lärarna totalt överkörda.

Göran Persson genomförde refor-

men med kraft. Han sade att fackets makt var för stor. LR protesterade högljutt och strejkade, men utan resultat, säger Charlotte Baltzer. – Läraryrkets status försämrats ganska kraftigt i och med kommunaliseringen. Lönerna jämnades ut vilket innebar att den sänktes för vissa lärarkategorier.

Grogrund för att satsa på skolan Om lärarnas status dalade på 90-talet lyckades man åtminstone delvis vända trenden på 2000-talet. Sverige halkade efter i Pisa-undersökningarna och det fanns ett politiskt tryck att satsa på skolan. Det resulterade bland annat i en ny skollag med skärpta krav på lärare, en reform av lärarutbildningen och så legitimationen.

– Lärarlegitimationen blev ett

Lärarlegitimationen har bidragit till en positiv riktning för läraryrket i Sverige, säger Charlotte Baltzer.

När skolan kommunaliserades blev lärarna totalt överkörda.

Läraryrkets status försämrats ganska kraftigt i och med kommunaliseringen. Lönerna jämnades ut vilket innebar att den sänktes för vissa lärarkategorier.

Att lärarna fick gehör för sina synpunkter är ett uttryck för en ökad grad av professionalisering. Helst centralt för den professionella legitimiteten är att få politiskt gehör

Lärarkåren är behörig att föra kunskapens fackla framåt på de relativt autonoma universitet vi har i Finland. Det betyder i förlängningen att kåren själv definierar den kunskapsbas som lärare utbildas på.

Att införa lärarlegitimation i Finland är att skjuta sig i foten

slags symbolhandling. Att lärarna fick gehör för sina synpunkter är ett uttryck för en ökad grad av professionalisering. Helst centralt för den professionella legitimiteten är att få politiskt gehör.

Visserligen kan man skönja en uppgång i Sveriges Pisa-resultat från 2018, men med tanke på den enorma lärarbrist som man tampas med finns det nog ytterligare en del att jobba med när det kommer till läraryrkets status.

– Om någon yrkeskårs status ökar minskar en annan. Nu vill man i Sverige utbilda lärarassistenter som ska bistå lärarna med administrativa uppgifter. Lärarna ska inte vara allt i allo längre, de ska inte vara vaktmästare eller matutdelare, utan de ska undervisa. Den diskussionen har kommit i fokus som en effekt av

lärarlegitimationen.

Lärarregister eller legitimation?

En positiv effekt av lärarlegitimationen är att det har gett en bättre bild över hur många utbildade lärare som finns. Här kan man dra en parallell till Finland. Någon legitimation har vi ju inte, däremot talar lärarfacken varmt för ett lärarregister, som skulle ge information om antal lärare och därmed också framtida utbildningsbehov.

Men Charlotte Baltzer ser inte någon orsak för oss att skapa en lärarlegitimation.

– Det är en icke-fråga i Finland. Om man har krav på en magisterutbildning för lärare, då har staten redan satt ner foten.

text och foto: mattias fagerholm

Pedagogikprofessor Michael Uljens vid Åbo Akademi understöder inte ett införande av lärarlegitimation i Finland. Han tror inte att det skulle höja läraryrkets status hos oss, tvärtom.

I Finland har lärarskrået under en lång tid har kämpat för att själv kontrollera sina verksamhetsvillkor, påminner Uljens. Redan sedan år 1855 har vi haft en professur i pedagogik med ansvar för lärarutbildningen. Forskningsfrihet är inskriven i grundlagen, det vill säga alla lärare har möjlighet att söka sig till en forskarutbildning. År 1974 fick de pedagogiska fakulteterna i Finland fullständiga rättigheter att sköta forskarutbildningen, vilket inte är fallet i Sverige.

Att kontrollera kunskapsbildningen har med andra ord långa traditioner och är starkt knutet till lärarautonomin. Lärarna i Finland kan själva definiera vilka frågor som är relevanta att beforskas och vilken kunskap som behövs.

– Lärarkåren är behörig att föra kunskapens fackla framåt på de relativt autonoma universitet vi har i Finland. Det betyder i förlängningen att kåren själv definierar den kunskapsbas som lärare utbildas på. Om man överför den här rätten på statliga myndigheter innebär det, de facto, en kraftig deprofessionalisering av läraryrket, säger Michael Uljens.

– Enligt den svenska modellen kan den disputerade läraren som jobbar på universitetet bäst den vill ha sina åsikter om hur lärare skall utbildas. Men med en lärarlegitimation överförs makten över vem som har behörighet att verkligen undervisa i skolan till en statlig myndighet.

Uljens varnar för att göra en överflyttning av beslutskompetens från universitet till stat. Det är att skjuta sig själv i foten, menar han. Någon större oro för att den finska staten skulle driva frågan om en lärarlegitimation finns ändå inte.

– Tvärtom har finska staten skyddat grundutbildningen från sådan en neoliberal utbildningspolicy.

Utgångspunkterna i de båda länderna är alltså väldigt olika. Att Sveriges utbildningsmyndigheter accepterade lärarlegitimationen sammanhänger, så som Charlotte Baltzer också beskriver det, med en rad andra förändringar på utbildningsfältet.

– Tilltaget i Sverige bör också ses i skenet av Pisa: man måste göra något för att få ordning på skolan. Det hela tvingade kommunerna till en stramare hållning i anställningsfrågor, säger Michael Uljens.

mattias fagerholm

MICHAEL ULJENS Professor i pedagogik vid ÅA

CHARLOTTE BALTZER Universitetslektor vid Uppsala universitet

Professor Michael Uljens vid ÅA varnar för att göra en överflyttning av beslutskompetens från universitet till stat.

RIKSDAGSVAL 2023

Inger Damlin: Basfinansieringen upp och trestegsstödet i skick.

”Att åtgärda stora problem med är att ducka för problemens omfattning”

Med riksdagsvalet inför dörren lyfter

FSL:s ordförande Inger

Damlin fram behovet av att höja utbildningssektorns grundfinansiering. Den vägen tryggar vi en jämlik utbildning, säger hon.

De sjunkande lärresultaten och Finlands anspråkslösa placering i internationella jämförelser har fått fart på diskussionen om vilka utbildningspolitiska åtgärder som behövs. Finlands svenska lä-

rarförbund betonar vikten av att frångå projektbaserad finansiering och istället höja grundfinansieringen till samma nivå som i de övriga nordiska länderna.

– I projekten i kommunerna bygger man någonting som inte är en bestående lösning på problemen. Det är kortsiktiga åtgärder som dessutom är administrativt krävande. Att försöka åtgärda stora problem med små projekt är att ducka för problemens omfattning, säger Inger Damlin.

Utökad lärartäthet

Inger Damlin hoppas också att beslutsfattarna skall inse vikten av

fler lärare i våra skolor. Det stödsystem och den läroplan som vi har idag kräver en viss lärartäthet, konstaterar hon.

– Läroplanen bygger på handledning och individuella lärstigar. För att kunna uppfylla målen i läroplanen krävs resurser och hög lärartäthet. Det blir svårt för kommunerna att förverkliga läroplanen om grundfinansieringen inte är i skick.

Hur ska man trygga lärartätheten?

– Vi behöver en dimensionering av speciallärare så att de elever som är i behov av det allmänna och intensifierade stödet också

har reella möjligheter att verkligen få det stöd som de har rätt till. Också ett tak för antalet elever i en grupp borde definieras. Alla som har jobbat som lärare vet att i en hanterbar undervisningsgrupp så kan man verkställa stödets intensioner.

Reformera trestegsstödet

Undervisningsminister Li Andersson har sagt att en reform av trestegsstödet bör göras, och det verkar också finnas en politisk konsensus kring den ambitionen. En reform är något som också prioriteras högt av FSL.

– Det här måste följande reger-

ing ta tag i. Vi ser hur resultaten sjunker, vi har hur många undersökningar som helst som visar att antalet elever inom det intensifierade stödet ökar. Läget är ohållbart, säger Damlin.

Hur kunde en reform av trestegsstödet se ut?

– Förhoppningen är att man skall frångå resonemanget om stödnivå och i stället fråga vilken stödåtgärd eleven behöver. De lindrigaste stödåtgärderna skall inte behöva dokumenteras utan det borde ske som en naturlig del av undervisningen. Jag hoppas man ser över vem som är behörig att ge vilken typ av specialunder-

Byråkratin är för snårig, det är inte till någons glädje. Inger Damlin vill se en reform av trestegsstödet.

Lyssna på den pedagogiska expertisen!

I en gallup inför riksdagsvalet med tre föreningsordförande ställde Läraren följande frågor:

1. Vilken fråga hoppas du att skall få synlighet under valrörelsen?

2. Vad har du för förhoppningar på följande regerings utbildningspolitik?

3. Vilka problem brottas ni med i er förening/region för tillfället?

Karsten Steiner, ordförande, Ålands lärarförening

1. Trestegsstödet. Där behövs en större finansiering. En reform av stödet måste låsas till pengar, vi kan inte gå med på en reform innan vi vet att det finns fyrk.

Jag hoppas att riksdagskandidaterna fokuserar på de områden som de kan påverka, nämligen resurser och lagstiftning.

INGER DAMLIN

FSL:s ordförande

med små projekt omfattning”

visning, här behövs klara direktiv. Lärarorganisationerna OAJ och FSL skissar på en modell för hur trestegsstödet kunde reformeras. Enligt preliminära beräkningar skulle det innebära en bestående kostnad på ca 200 miljoner euro. Om och hur en reform genomförs är givetvis en fråga för följande regering, men det torde stå klart att det kommer att finnas ett utökat behov av undervisningspersonal med specialpedagogiskt kunnande.

– Signalen till utbildningsanordnarna, till lärarutbildningarna och till fältet är tydlig - det behövs fler. Situationen i Svenskfin-

land är den att de flesta som utbildar sig till speciallärare också blir specialklasslärare och det här underlättar situationen på fältet en smula.

En hurudan undervisningsminister hoppas du att vi får?

– Det skall vara någon som är modig och står upp för utbildningens betydelse för det här landet. Någon som har förståelse för det finlandssvenska, för den finlandssvenska skolan är inte samma sak som den finska, säger Inger Damlin.

text: mattias fagerholm

foto: frida lönnroos

2. Förhoppningen är att man går till djupet med att lärarjobbet har förändrats. Alla relaterar hela tiden till sin egen skolgång. Lyssna på den pedagogiska expertisen på verkstadsgolvet.

3. Vi jobbar för ett kompetenscenter där man skulle samla alla stödtjänster, till exempel socialarbeterare, logopeder och speciallärare på ett och samma ställe.

Christa Borgman, ordförande, Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF

1. Lärarnas välmående och att man uppskattar läraryrket. Jag vill se mindre press och arbetsbelastning på lärarna och i stället bättre förutsättningar.

2.Jag hoppas att man satsar på utbildningen. Att man ger samma förutsättningar till alla elever och lärare oberoende av var i Finland man finns. Det finns skillnader man måste ta i beaktande.

3. Studerandes ork och välmående. Delvis på grund av pengar, om man inte håller studietakten så dras studiestödet in. Är man utmattad redan under studierna är det inte en så bra grund för att börja jobba.

Tomas Jaakkola, ordförande, Esbo-Grankulla lärarförening

1. Ett lärarregister och lärardimensioneringen. Det behövs fler vuxna i skolorna då eleverna mår dåligt. Stödbehovet är stort och undervisningsgrupperna borde vara mindre.

2. Sluta med projektrumban och sätt grundfinansieringen i skick. Grundfinansieringen borde höjas till en nordisk nivå.

3. Vi har svårt att hitta vissa lärare. Specialklasslärarbehovet är akut, men vi har inga behöriga sökande. Svårt är också att hitta lärare i matematik, fysik och kemi.

23.2.2023 • Nr 4

En kopp kaffe, en bulle och en halv miljon i årslön

Mitt intryck är att många är intresserade av Norge och vill uppleva något nytt.

Den som besöker café Esplanad i Helsingfors brukar kanske unna sig en latte och en kanelbulle. För de lärare inom småbarnspedagogik som nyligen besökte caféet fanns ytterligare en option på bordet – en årslön på över 500 000 norska kronor. Det förutsätter dock att man tackar ja till ett jobb på en barnehage i Oslo.

Elvira Lindroos från bemanningsföretaget Acapedia höll nyligen vad hon kallade ”öppet hus” på café Esplanad. Tanken var att lärare inom småbarnspedagogik kunde sticka sig in på en kaffe och höra sig för om möjligheterna att jobba i Norge. I Svenskfinland, i synnerhet i Helsingforsregionen, har bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik varit påtaglig och situationen är den samma i Oslo med omnejd.

Acapedia har specialiserat sig på rekrytering av pedagogisk personal och man har redan fiskat efter småbarnspedagoger i Danmark. Nu har man också fått upp ögonen för de finlandssvenska lärarna inom småbarnspedagogik. Uppdraget för Elvira Lindroos, som själv har finlandssvensk bakgrund, är att locka över dem till Norge. När tidningen Läraren träffar henne över en kopp kaffe har hon ännu inte fått napp,

men hon menar att det nog finns ett intresse för att jobba i Norge.

– Det är en lång process men många har tagit kontakt. Inte bara här i Helsingfors utan också från andra ställen i landet, till exempel Vasa. Mitt intryck är att många är intresserade av Norge och vill uppleva något nytt, säger Lindroos.

Elvira Lindroos främsta lockbete är en lönenivå som är avsevärt högre än i Finland.

– Lönen beror på om det är privata eller kommunala daghem och också lite beroende på området. Men det lägsta man kan hamna på är drygt 423 000 norska kronor i året och som mest kan man komma upp till ca 624 000 kronor. Oftast ligger lönen på ca 500 000.

En årslön på 500 000 norska kronor motsvarar omkring 3800 euro i månaden. För att nå 600 000 kronor, vilket innebär ca 4500 euro i månaden, krävs i första hand en längre arbetslivserfarenhet.

– Lönen är en viktig faktor. Man frågar nog om annat också men lönen finns alltid med, säger Elvira Lindroos.

”Hujsigt mycket mer än i Finland”

Johanna Karlsson är ordförande för Huvudstadsregionens lärare inom småbarnspedagogik. Hon konstaterar att man i Helsingforsregionen har svårt att lönemässigt konkurrera med norrmännen.

– Det är ”hujsigt” mycket mera än vad vi har. Vi är underbetalda i Finland och lönen borde börja med en trea oberoende av lä-

rarkategori, säger Karlsson.

I Finland ligger grundlönen för en lärare inom småbarnspedagogik på drygt 2500 euro. Många kommuner har ändå höjt lönerna, i Helsingfors är grundlönen närmare 2800 euro.

– Varje lärare inom småbarnspedagogik som åker är en vinst för dem och en förlust för oss. Vi behöver alla våra lärare, säger Karlsson.

För att råda bot på den akuta personalbristen i Helsingfors kastade biträdande borgmästare Nasima Razmyar nyligen fram tanken att rekrytera och utbilda daghemspersonal i Asien och Sydeuropa, både på finska och svenska. Johanna Karlsson tänder inte helt på idén.

– Först och främst borde vi få lön och arbetsförhållanden i skick så att våra egna pedagoger vill stanna kvar här, säger hon.

Behörig i Norge – check!

Den som siktar på jobb i Norge behöver inte oroa sig för behörighetskraven, menar Lindroos. Man bör ansöka om ett så kallat NOKUT (Nationellt organ för kvalitet i utbildningen) erkännande av sin utbildning.

Men om man exempelvis är utbildad lära-

Bemanningsföretaget Acapedias Elvira Lindroos höll öppet hus i Helsingfors för att locka finlandssvenska lärare inom småbarnspedagogik till Norge.

re inom småbarnspedagogik från Åbo Akademi eller Helsingfors universitet är detta närmast att betrakta som en formalitet.

– Då är det smärtfritt, försäkrar Lindroos.

För en finlandssvensk vållar inte heller språket några bekymmer.

– Pratar man svenska är det inga problem. Så länga man är ”intunad” på språket och villig att lära sig går det jättebra. Norrmännen är vana vid att det kommer personal från olika länder.

Det är inte bara brist på förskolelärare i Norge, utan också övrig pedagogisk personal. Men än så länge har man inte rekryterat exempelvis klasslärare.

– Nu ligger fokus på barnehagen och vi har händerna fulla där, behovet är så stort.

Varför ska man komma till Norge och jobba?

– Jag som finlandssvensk trivs jättebra i Norge. Det är ett lätt land att komma till, om man vill åka utomlands och uppleva något nytt men ända ha kvar tryggheten, säger Elvira Lindroos.

text och foto: mattias fagerholm

Lärare inom småbarnspedagogik i Finland, grundlön ͸

ELVIRA LINDROOS

En balans mellan öppna och slutna utrymmen, nya lärmiljöer och utmärkt akustik. Både elever och lärare stortrivs i nya Oxhamns skola i Jakobstad. Den dåliga inomhusluften är ett minne blott, säger biträdande rektor Malin Höglund-Snellman.

Alla stortrivs i nya rymliga och moderna Oxhamns skola

I flera år hade elever, föräldrar och personal klagat och protesterat mot dålig inomhusluft i Oxhamns skola i Jakobstad. Politikerna lyssnade och våren 2019 inleddes rivandet av delar av den gamla skolan. Ungefär ett år senare inleddes byggandet av en nu och när den här vårterminen började kunde äntligen den sista nya delen tas i bruk.

– Det har varit jobbigt att ha verksamheten utspridd i över tre år, men vi har hela tiden kunnat blicka fram emot att vi snart har en helt ny skola. Nu är den äntligen helt klar och vi är alla mycket glada för det, säger Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor för Oxhamns skola.

Oxhamns skola består av tre delar, varav två är helt nya. Redan förra läsåret kunde undervisningen inledas i den nya västra delen och nu står också den östra på 2600 kvadratmeter till förfogande. De nya delarna har byggts ihop med den gamla som till stor del består av en över hundra meter lång korridor.

– Nu har den gamla långsmala delen flera anslutningar till de nya så omgivningen är mycket öppnare och flyter ihop på ett naturligt sätt. Eleverna kan därmed bekymmersfritt röra sig mellan skolans alla delar, berättar Höglund-Snellman.

Många olika rum

Rymd, utrymme och transparens är något som präglar hela den nya skolan. Ett bra exempel på det är den nyaste delen där det är mycket högt till tak.

– Här är aulan och vi gillar de här öppna rummen i de nybyggda delarna, säger hon, och sätter sig i den så kallade spanska trappan. Den spanska trappan är en lärmiljö där eleverna kan sitta och arbeta.

– Trappan är ett exempel på en

öppen lärmiljö där vi kan bedriva undervisning. Ovanför den finns biblioteket och på den andra sidan finns lärarnas pausrum. Det är ett rum dit vi kan gå och dricka kaffe, läsa och ta det lugnt, berättar hon.

Något som ytterligare förbättrar känslan av öppenhet är alla fönster inomhus. Pausrummet har flera fönster mot aulan och trappan och transparens är något som också präglar klassrummen.

– Alla klassrum har en del av väggen som glas och det bidrar till en öppenhet. Trots att dörren till klassrummet stängs finns det en kontakt mellan olika rum.

I nya skolor för årskurs 1-6 har det under senare år satsats mycket på olika typer av lärmiljöer. Men i Oxhamns skola har fokus i högre grad varit på att skapa ändamålsenliga ämnesrum.

– Vi har också flexibla klassrum där väggar kan öppnas och flera undervisningsutrymmen för smågrupper för specialundervisning. Men viktigt från lärarhåll har varit att klassrummen ska planeras utifrån ämnet som undervisas där.

– På det viset har vi eftersträvat traditionella klassrum men med glasväggarna finns ändå mycket öppenhet, förklarar Höglund-Snellman.

Fick vara med och påverka

Enligt henne har man från lärarhåll haft möjligheter att påverka planeringen av den nya skolan. Samarbetet med arkitekten har också varit mycket bra.

– Viljan från beslutsfattarna har också varit god och det har gjort att vi har fått vara delaktiga. Vi har inte haft någon särskild arbetsgrupp utan önskemål av utformningen av ämnesrummen har ämneslärarna fört fram.

– Ämneslärarna har också fått vara med och välja möblerna till

Vårt kollegium består av sextio lärare och det här är första gången som vi har ett gemensamt lärarrum.

MALIN HÖGLUND-SNELLMAN

Biträdande rektor, Oxhamns skola

deras klassrum, och det tror jag inte hör till vanligheterna, säger hon.

Det som betyder mest för alla i skolan är att de äntligen får verka i en frisk miljö. Utgångspunkten har hela tiden varit en frisk skola och att få vara samlade på ett och samma ställe.

– Vårt kollegium består av sextio lärare och det här är första gången som vi har ett gemensamt lärarrum. Tidigare var vi alla utspridda i olika rum. Det är nytt för många av oss och för eleverna är det givande att ha ändamålsenliga utrymmen. Det är modernt och byggt enligt tidens krav – inte vad som var kutymen för trettio år sedan.

Textilier dämpar ljud

Något hon gärna lyfter fram är akustiken. Trots att det är en skolbyggnad med mycket rymd ekar det knappt. Det beror på att vissa delar har textilier i golv och tak.

– Det ger en väldigt behaglig akustik och vi har också gardiner som isolerar. Likaså glasväggarna isolerar ljud mycket effektivt, vilket bidrar till ett lugn trots att vi i dag har 630 elever i vår skola. Den nya skolan är därmed re -

dan för trång eftersom den är byggd för 550 elever.

– Tyvärr är vi trångbodda eftersom vi har så många elever nu. Det gör att den förberedande undervisningen fortfarande har verksamhet i Campus Allegro i centrum.

Har du några råd till beslutsfattare i andra kommuner som planerar bygga nya skolor?

– Till dem vill jag säga att det är viktigt att lyssna på lärarna så att de kan lyfta fram sina behov. Lärarna förklara verkligheten som finns i dagens skola och ett exempel på det är att behovet av undervisningsrum för smågrupper. Vi har många elever som behöver sådana utrymmen, svarar Höglund-Snellman.

text och foto: christoffer thomasfolk

När vårterminen började togs den sista nya byggnaden av Oxhamns skola i Jakobstad i bruk. Att få bedriva undervisning i en modern och nybyggd skola betyder mycket för både elever och lärare, säger biträdande rektor Malin Höglund-Snellman, som sitter i den så kallade spanska trappan.

De nya delarna av Oxhamns skola präglas av rymd och öppenhet. Till höger finns lärarnas pausrum med fyrkantiga fönster mot aulan. Där kan de slappna av.

kolumnen

tom ahlfors Tidningen Lärarens redaktör

Fritt fram

Mycket är på gång inför riksdagsvalet och kampanjerna tar sig olika uttryck och kandidaterna gör allt för att få synlighet i medierna.

Tidigt ute ut var Samlingspartiets Wille Rydman som nådde över medietröskeln då han anklagades för opassande och obehagligt beteende mot minderåriga flickor. Händelsen ledde till att Rydman fick foten ur Samlingspartiet och blev tvungen att se sig om efter ett nytt parti. Det blev i enlighet med all förmodan Sannfinländarna.

Finlands näringsminister Mika Lintilä skickade under en middag ett skojigt mem med sin telefon, men påstår nu att hans Whatsappkonto hade blivit kapat. Bilden han (eller – för all del – hans telefon) vidarebefordrade föreställde Socialdemokraternas ordförande, statsminister Sanna Marin och hennes goda vän, partiets vice ordförande, riksdagsman Matias Mäkynen på en scen där de visar upp skyltar med (fabricerade) texter som syftar på Sanna Marins skandalösa festvideor som spred sig i medierna för en tid sedan och Matias Mäkynens färska skandal då han skall ha förfört en tonårig flicka på nattklubb i Vasa och tagit hem henne till sig på småtimmarna då hans fru lämpligen nog har befunnit sig i familjens andra hem på annan ort. Det lär ha blivit intimt på småtimmarna påstår vanligtvis välunderrättade källor, såsom exempelvis tidskriften Seiska.

Snart är det säkert energidryckernas tur. Sedan konjaken, kaffet, chokladen och Runebergstårtorna.

Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (SDP) har setts gorma och gå an i en Alkobutik i Taavetti, på svenska Davidstad, i södra Karelen då han inte fick köpa sprit av den orsaken att han misstänktes för langning. Nå, så allvarligt var det kanske inte eftersom personen i hans sällskap, som var den som skulle köpa dryckerna, de facto var 34 år gammal, men kunde inte styrka sin ålder, varpå ingen i sällskapet fick handla. Helt enligt reglerna, inget att gorma över. Men det gjorde ändå Kimmo Kiljunen, som enligt hörsägen till och med hotade med att kalla på polisen. Allt för synlighet inför valet. Det hela lär ha löst sig genom att 34-åringen åkte hem efter sitt identitetsbevis och spritaffären kunde slutföras.

På tal om rusmedel råkade redaktionen härförleden få sig tillsänd ett exemplar av Barntidningen Eos som riktar sig till elever i årskurs 4. Det blir klart att Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik som ger ut tidskriften nu inte bara vill skydda de unga från tobak, knark och brännvin. Nej, nu inberäknas så kallad energidryck också i den fördärvliga skaran rusmedel. ”Det är viktigt att inte skuldbelägga om barnet kommer hem och har provat på energidryck, tobak eller andra rusmedel”, konstateras i bladet. På annan plats noteras i en fotnot dock att ”Enligt lagen räknas inte energidrycker som rusmedel”. Gå dit och säg sedan, för att citera Guss Mattsson.

Nu önskar Social- o hälsovårdsministeriet genom ”Arbetsgruppen för utveckling av tobaks- och nikotinpolitiken” att all tobak ska vara förbjuden i Finland fram till 2030. Eller nåja, inte all tobak. Cigarretterna skall ju finnas kvar. De är så populära. Men införsel av snus skall förbjudas helt och hållet. Snart är det säkert energidryckernas tur. Sedan konjaken, kaffet, chokladen och Runebergstårtorna.

͸ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening rf. tisdag 7.3.2023 kl. 18.00 på Hemslöjdsgården. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuds medlemmarna på god mat och trevlig samvaro. Anmälningar till skolombuden eller ordförande martina.rosin@krs.fi senast onsdag 1.3. Välkomna!

͸ Nykarleby lärarförening kallar till vårmöte måndag 20.3 kl. 18.00 i Zachariasskolans matsal. Stadgeenliga ärenden. Personalchef Kristina Wikblad samt löneräknare Monica Finne informerar om lönespecifikationen och stadens personalförmåner. Föreningen bjuder på kaffe / te samt någonting sött. I samband med vårmötet ordnas ett valmöte för val av förtroendemän för FOSU för den kommande förtroendemannaperioden. Valmötet inleds kl. 18. Anmäl er till vårmötet senast fredag 10.3 till ert skolombud eller till Monia, monia@ein.fi.

͸ Ålands lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte, torsdag 23.3 kl.18 på Park Alandia. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet äter vi en hamburgare i baren, för det ber vi er att anmäla er på föreningens webbsida. Välkomna!

͸ Kursen Tredje klass 24–25.3 i Tammerfors.

͸ Förtroendemannakurs 12–13.4 i Tammerfors.

͸ FSL:s styrelse sammanträder 9.3.

͸ FSL:s styrelse sammanträder 18.4.

͸ FSL:s fullmäktige sammanträder 19–20.4 i Tammerfors.

RASEBORG.FI

LÄRARE! ROLIGA OCH GIVANDE NYA

MÖJLIGHETER VÄNTAR PÅ DIG I RASEBORG!

Vi rekryterar klasslärare, ämneslärare, speciallärare och timlärare till våra byskolor i Billnäs, Bromarv och Tenala, till skolorna i Karis och Ekenäs centrum samt till våra två svenskspråkiga gymnasier.

Vi erbjuder dig jobb i en stad med god vi-anda där vi tillsammans jobbar för barnens och de ungas bästa. Vi satsar på nytänk och erbjuder bra möjligheter till fortbildning.

Alla våra lediga jobb hittar du på Kuntarekry. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta undervisningschef Elisabet Ehrstedt 019 289 2144, elisabet.ehrstedt@raseborg.fi

års nya ord

Från pandemi till permakris 2022

Efter att pandemin lagt sig kom andra kriser som präglade nyordsåret 2022: kriget i Ukraina, energikrisen, den skenande inflationen och nya klimatlarm.

Många av orden på Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista har tydlig anknytning till dessa kriser.

Invasionen av Ukraina har lett till ett energikrig, med Putinpriser på bland annat mat och drivmedel. Samtidigt varnar forskare för antidemokratiska tendenser i delar av världen, med Rysslands autokratisering och en växande skara valförnekare i USA.

– Många talar nu om en permakris, en period av flera parallella samhällskriser. Det är kanske det ord som sammanfattar världen tydligast just nu, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Såväl 2021 som 2020 års nyordslistor präglades av ord med koppling till coronapandemin. Åtskilliga hoppades på mer optimistiska ord i år – som både skulle signalera att viruset var borta och att framtidstron spirade. Men så blev det inte.

– Nyorden speglar samhällsutvecklingen. Debatten om problemen med kriminalitet, utan-

Exempel på nyord:

förskap och politisk extremism färgar också språket, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Men på listan finns ord som andas tillförsikt och glädje. Det här var också året när många festade till tonerna av epadunk, jagade perfekta bilder på selfiemuseer och drömde om att favoritlaget skulle ha dagen.

Nyordslistan innehåller 35 ord som har myntats eller blivit vanligare under 2022. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender, som mönster för hur nya ord bildas och lånas in i svenskan.

– Nyord måste inte vara purfärska, men de ska inte heller vara för gamla. Var den gränsen går är inte alltid så lätt att avgöra. Vår förhoppning är att vi ändå lyckats välja ut ord som hyfsat väl sammanfattar 2022, noterar språkvårdaren Ola Karlsson i en krönika som kommenterar nyorden.

tom ahlfors

͸ Avkarbonisering – avveckling av beroende av fossila bränslen

͸ Barbiecore – estetik inspirerad av Barbiedockor

͸ Dödsdoula – professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede

͸ Energifattigdom – otillräcklig tillgång till elektricitet

͸ Ha dagen – pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt

͸ Kamikazedrönare – obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel

͸ Klimatbiljett – subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon

͸ Putinpris – pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina

͸ Selfiemuseum – lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt

͸ Sporttvätt – användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende

͸ Valförnekare – person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val

͸ Väntesorg – sorg inför annalkande förlust av en närstående

Negativa känslor kan vara ett tecken på ensamhet bland unga

Ensamhet bland unga människor uppstår både på grund av yttre och inre orsaker och verkar vara kopplat till exempelvis svårigheter med relationer, svag självkänsla och frågor om tillit, visar en studie vid Åbo Akademi. Ett stort ansvar faller på de vuxna.

Upplevelser av ensamhet kan enligt studien ofta kopplas samman med en eller flera orsaker, till exempel trauman, relationsproblematik, sviktande självkänsla, psykisk ohälsa, mobbning eller olika former av upplevd social press. Resultaten visade vidare att ensamhet kan vara övergående och uppstå utifrån situationsförändringar, och att begreppen att vara ensam och att uppleva ensamhet inte var desamma. Till exempel uppfattade personerna som deltog i studien inte att det var jobbigt att tillbringa tid på egen hand om det är självvalt, men att ofrivillig ensamhet kunde vara svårare att hantera. De upplevde också att ensamheten kunde variera beroende på varaktighet och djup.

En komplex och subjektiv upplevelse – Ensamhet är en komplex och subjektiv upplevelse och kan vara av olika typ. Enligt några av dem som deltog i studien omfattade ensamheten ibland bara någ-

ra timmar eller dagar, medan det för andra kunde vara fråga om en kronisk eller ”livslång” upplevelse av ensamhet. Det är alltså inte entydigt att förklara ensamhet i termer av att bo långt borta från andra eller sällan interagera med andra, tvärtom kan man vara omgiven av andra, ha digitala nätverk eller engagera sig i sociala aktiviteter men ändå uppleva en brist på en närmare social koppling som skulle lindra känslan av ensamhet, säger Jessica Hemberg, docent och äldre universitetslektor i vårdvetenskap.

En känsla av att inte accepteras

Enligt studien är ungdomars och unga vuxnas sociala och känslomässiga ensamhet ofta kopp-

lad till brister i deras relationsnätverk, till exempel en känsla att man varken accepteras eller passar in. Studien visade också att de som upplever ensamhet ofta kan känna sig handlingsförlamade då det kommer till att påverka sin situation, även om man kanske vet att man borde göra något för att minska ensamheten. Därtill uppkommer lätt negativa känslor som sorg, pessimism, fientlighet eller irritabilitet.

– Om man inte kan ta itu med ursprunget till sådana negativa känslor eller själv kan identifiera att man lider av ensamhet kan det vara svårt att minska sin ensamhet över tid. Därför är det viktigt att vuxna och yrkesverksamma kan urskilja och tolka möjliga tecken på ensamhet och negativa känslor hos unga. Det är också viktigt att vi avsätter tid och resurser för insatser som kan omvandla negativa tankemönster och satsar på skolmiljöer som är inkluderande för att lindra och minska ensamhet.

Studien genomfördes 20202022 genom intervjuer med 15 svensktalande finländare i åldern 17–30 inskrivna i gymnasie- eller universitetsmiljöer. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”International Journal of Adolescence and Youth”

Jessica Hemberg tilldelades Per Brahe-priset i fjol av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Att vara på egen hand och ha valt det själv är inte det samma som att vara ofrivilligt ensam, vilket kan leda till uppkomsten av negativa känslor, visar en studie från Åbo Akademi. foto: adobe stock

GEA kör igång vecka 8

Denna QR-kod leder till kostnadsfritt material för Ålandsdagen i skolan.

Ålandsdagen firas i skolorna igen

Ålandsdagen i finländska skolor arrangeras den 22 mars 2023.

Ålandsdagen i skolan är en fortsättning på Ålandsveckan i skolor (21–25.3 2022), som var en del av statsrådets kanslis firande av Ålands självstyrelses hundraårsjubileum i Finland.

– Veckan blev så lyckad att de flesta samarbetspartners var ivriga att fortsätta med projektet, säger Noora Löfström från Justitieministeriet, som förra året var projektledare i statsrådets kansli för aktiviteterna i Finland i samband med självstyrelsens hundraårsjubileum och då också för Ålandsveckan i skolor.

Ålandsdagen är ett samarbete mellan Ålands landskapsregering,

Bakbrädet

Fyra kvar i kampen om jobbet som rektor för HU

Justitieministeriet och Statsrådets kansli. Medverkande är även Hanaholmens Svenska Nu -nätverk, Riksarkivet, Nordisk kulturkontakt, Språkambassadörerna, Håll Skärgården Ren samt Schildts & Söderströms. Till datumet valdes den 22 mars, som är dagen före Nordens Dag då även Ålands roll i nordiska sammanhang kunde bli tydligare.

Lärorikt sätt att sprida kunskap – Inom Åland 100 jubileumsprojektet hade vi som förhoppning att vissa event skulle bli återkommande. Ålandsdagen i skolan är ett lärorikt och bra sätt att sprida kunskapen om Åland i undervisningen utöver den normala läroplanen och vår önskan är att den skulle bli årligen återkommande, därför har vi valt att vara med, säger Tiina Björklund projektledare för Åland 100 jubileumsåret samt Ålandsdagen i skolan-projektet från Ålands landskapsregerings sida våren 2023.

Lärare och elever erbjuds material om Åland, skolbesök och tillställningar under Ålandsdagen. Lärare får delta i Ålandsdagen på ett sätt som passar deras elever.

Kostnadsfritt digtalt

läromedel i samhällslära

Man kan delta stort eller smått och material finns för åldersgrupper från småbarnspedagogiken till vuxen ålder. Deltagandet är kostnadsfritt och materialet är fritt tillgängligt på nätet.

I materialet ingår också ”Avtryck” som ett helt digitalt läromedel i åländsk samhällskunskap på svenska för årskurs 5–9 som tagits fram i samarbete mellan Ålands landskapsregerings utbildningsavdelning och Schildts & Söderströms. Läromedlet består av 12 moduler: sex för främst åk 5–6 och sex för främst åk 7–9.

Modulerna kan ändå användas med studerande i andra åldrar.

Gemensam ansökan till utbildningar efter den grundläggande utbildningen började den 21 februari.

I den gemensamma ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen går det att med en ansökningsblankett söka till alla utbildningar efter den grundläggande utbildningen, dvs. till utbildningar på andra stadiet, utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) och till folkhögskolornas linjer för läropliktiga.

Gemensam ansökan är avsedd för dem som går ut grundläggande utbildning och för dem som saknar en examen. De som redan har avlagt yrkesinriktad examen, högskoleexamen eller gymnasium kan söka till fortsatta studier i kontinuerlig ansökan. Ansökningstiden i den gemensamma ansökan är 21.2–21.3.2023 och ansökan görs i Studieinfo.fi som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.

Nästan 5000 svenska studieplatser i den gemensamma ansökan

I den gemensamma ansökan erbjuds denna vår 86 300 nybörjarplatser. Av dessa finns 38 790 inom yrkesutbildning och 39 250 inom gymnasieutbildning. Inom svenskspråkig gymnasieutbildning erbjuds 2 760 nybör-

Utbildningar som man kan söka till i gemensam ansökan:

͸ Yrkesinriktade grundexamina

͸ Gymnasieutbildning

͸ Hux-utbildning som handleder för examensutbildning

͸ Yrkesinriktade grundexamina och Hux-utbildning, vilka ordnas med krävande särskilt stöd

͸ TELMA-utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv

͸ Folkhögskolornas studielinjer för läropliktiga.

jarplatser och inom yrkesinriktade grundexamina 1 890 platser.

Inom Hux-utbildning erbjuds sammanlagt 5 020 nybörjarplatser, av vilka 180 inom svenskspråkig utbildning. Hux-utbildning är avsedd för dem som behöver handledande utbildning innan de söker till examensutbildning. Under Hux-utbildningen är det möjligt att höja den grundläggande utbildningens vitsord samt avlägga gymnasiestudier och yrkesinriktade studier.

Sammanlagt 19 personer sökte anställningen som rektor vid Helsingfors universitet, och av dem beslöt styrelsen att kalla in nio personer till intervju.

Efter intervjuerna bjöd styrelsen in följande sökande till nästa skede, det vill säga universitetskollegiets offentliga hörande: FD Sari Lindblom (bilden) som är psykolog, professor i universitetspedagogik och för tillfället rektor för Helsingfors universitet fram till den 31 juli, PD Johanna Mäkelä, professor i matkultur och dekanus för Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, FD Kai Nordlund som är professor i beräkningsmaterialfysik och för tillfället prorektor vid Helsingfors universitet samt JD Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet och ledare för Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo).

Universitetskollegiet ordnar ett höran-

de av kandidaterna för rektorsposten som en öppen tillställning för alla vid universitetet den 9 mars kl. 10–12. Målet är att rektorn ska väljas före utgången av mars 2023. Universitetets styrelse väljer en rektor för en period på högst fem år från och med 1.8.2023.

Den som väljs till rektor ska ha doktorsexamen, omfattande kännedom om universitetsvärlden samt insikt i forsknings- och utbildningspolitiken, mångsidiga samarbetskontakter som omfattar intressenter och en gedigen ledarerfarenhet.

Offentliga sektorn största förloraren i konkurrenskraftsavtalet

Fackcentralen FFC:s medlemsförbund har inlett sin gemensamma kampanj för att öka valdeltagandet i riksdagsvalet. Syftet med

kampanjen är att öka valdeltagandet bland arbetarbefolkningen. Som en del av kampanjen genomfördes en enkät till partierna om deras ståndpunkter i frågor som är viktiga för arbetarbefolkningen. En fråga handlade om huruvida de arbetsgivaravgifter på 2,05 procent som överfördes till löntagarna i samband med konkurrenskraftsavtalet år 2017 borde överföras tillbaka till arbetsgivarna. FFC och flera fackförbund från olika centralorganisationer föreslog i fjol att avgifterna ska överföras tillbaka till arbetsgivarna för att kompensera den kraftiga nedgång i köpkraften som den ökade inflationen har lett till.

– Vi är glatt överraskade över resultatet – att majoriteten av partierna förhåller sig positivt till förslaget, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

För att åskådliggöra vilka konsekvenser

konkurrenskraftsavtalet har fått för arbetstagarna, startade FFC en klocka som visar vad avtalet har kostat löntagarna. Klockan började ticka från det belopp som löntagarna hittills förlorat på grund av den nedskurna semesterpenningen, de förlängda arbetstiderna och de överförda arbetsgivaravgifterna.

Klockan började ticka från 11 384 211 927,80 € och den bakomliggande algoritmen gör att beloppet ökar med 3 818 euro för varje minut som går. Det innebär i genomsnitt två miljarder euro per år.

– Sett till finländarnas medellön innebär konkurrenskraftsavtalet att man går miste om upp till 48 000 euro under tiden i arbetslivet. Störst konsekvenser har konkurrenskraftsavtalet fått för förtjänsterna för anställda inom den offentliga sektorn, som drabbades hårdast av försämringarna, konstaterar Tatu Knuutila, ekonom på FFC.