Page 1

kolumnen Den som bor själv vill styra fokus från ensamheten. Ordet ensam håller på att bli tabu. ЮЮ r sidan 10

29.3.2018 • Nr 6 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Lekpengar duger inte Plakaten höjdes och de taktfasta slagorden skanderades mot den gråmulna vårvinterhimlen i Kampen, Helsingfors, då barnträdgårdslärarna jämte sympatisörer på veckoslutet demonstrerade mot branschens usla lönenivå. ЮЮ r läs mera på sidan 4

Barnträdgårdslärarna (fr.v.) Elisabet Horsma-Strang, Malin Bäckström, Michaela Lindholm, Tina Karlsson och Emmi Thompson möttes för att demonstrera på Narinkens torg. foto: tom ahlfors

arkvifoto/tom ahlfors

Skolans hjärta är biblioteket Temat för grundskolan Norsen i Helsingfors är Den läsande skolan vars hjärta är biblioteket och undervisningsmetoderna skall vara språkstödjande. ЮЮ r sidorna 6–7

Normen blir utmaning Det har gått över tio år sedan jag lämnade det konkreta arbetet i skolan och därmed den direkta kontakten till skolan. I detta fall gäller det även för mig att inse mina brister i kunnande, samtidigt som jag inser att det är viktigt att jag i varje träff med lärare lyssnar in och försöker lära av den vardag de beskriver för mig. CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

FSLF blir stor

Finlands svenska lärarstuderandes förening, FSLF, får tre platser i FSL:s nya fullmäktige, ifall förbundets nya stadgar godkänns på kongressen i juni. Också föreningarna i Helsingfors och på Åland får tre platser var. ЮЮ r sidan 3


2

29.3.2018 • Nr 6

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Löneharens år Lönen utgör ett viktigt verktyg för att göra läraryrket och för all del också lärarjobb attraktiva. Denna självklarhet har gömts bakom diverse dimridåer då bristen på behöriga lärare och barnträdgårdslärare har synats och diskuterats. Tilltron till centrala lösningar verkar orubbad, speciellt bland arbetsgivarna, trots att utvecklingen på arbetsmarknaden obevekligt går mot lokala och t.o.m. individuella löner. Men det handlar endast om munnens bekännelse. Samtidigt som det allt mer talas om värdering av arbetets svårighetsgrad och liknande faktorer håller arbetsgivarna hårt i sin börs och vill inte betala löner, som ligger över miniminivån. De spirande lokala plantorna i lönepolitikens handelsträdgård trampas resolut ner av arbetsgivarnas järnskodda stövlar. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och i mekanismerna finns många glastak vilkas signal är tydlig: Hit, men inte längre! Budskapet är i huvudsak riktat till kvinnorna. Olika yrkesgrupper har placerats i lådor och systemet känner till blott få utvägar från dessa lådor. Vårdpersonalen har sin låda, klasslärarna har sin och barnträdgårdslärarna en helt egen låda. Hierarkin har fastställts för väldigt länge sedan och glastaken finns kvar. Kvinnodominerade yrken är och förblir diskriminerade. Utbildningen och de ökade kraven i arbetet syns inte i lönen. Det här gäller i hög grad fostran och utbildning, där systemet i första hand bygger på att kommunerna driver verksamheten. Inom små-

barnsfostran finns för all del många privata aktörer, men typiskt nog är lönenivån inom den privata sektorn här lägre än inom kommunala sektorn. Det befäster synen om att kommunerna visar vägen. Konstruktionen ”den finländska modellen”, som tydligt skulle definierar ett riktmärke för löneförhöjningarna, såg aldrig dagens ljus. Men i den färska avtalsrörelsen, formellt sett utan en överenskommelse därom, utkristalliserades en allmän linje för nära nog alla branscher. Därmed installerades ett nytt glastak, som ytterligare befäster hierarkin på arbetsmarknaden. Är då nivåerna helt låsta och löneutvecklingen jämn och likartad inom olika områden? Svaret är ett nej, eftersom man måste lyfta in löneglidningarna i resonemanget. Det handlar om lönepåslag som utbetalas över den nivå, som anges i centrala avtal. Löneglidningar förekommer frekvent inom många privata sektorer, medan det är klent beställt med den varan inom kommunsektorn. En medborgarrörelse har uppstått som en reaktion mot den osunda kommunala löneöverenskommelsen, som syftar till att hålla ner lönerna i huvudstadsregionen. Rörelsen är välkommen, eftersom den lyfter fram i dagsljuset kommunernas ovilja att konkurrera med hjälp av löner. Möjligheterna till löneglidningar används inte. Det är fel att stirra sig blind på den centrala avtalsnivån. Vi behöver »löneharar«, som drar kopplet med sig och som visar att lönen är ett viktigt verktyg för att nå goda resultat och göra lärarjobb attraktiva.

Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och i mekanismerna finns många glastak vilkas signal är tydlig: Hit, men inte längre! Budskapet är i huvudsak riktat till kvinnorna.

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm

Välkommen på

PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

Vår nya slogan för den kommande FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

kongressperioden (2018-2022) lyder ut är förtroendemannakursen ”ViFörst visar vägen” och ser ut som ovan. Vi har i Tammerfors dentapet 14-15 februari, också skapat en randig som vi kommer sedan är det dags för föreningskurs att använda på vårt tryckmaterial och våra den 7-8 mars, Vi också den i i officiellt kampanjprodukter. tar sloganen bruk i samband med kongressen i juni.

På www.fsl.fi kan du läsa om tanken bakom ”Vi visar vägen” och se fler grafiska versioner. Föreningskurs i mars Mirjam HeirFörbundets kommunikatör Den 7–8 mars ordnaren vitryckduglig den årliga version till Lindström levererar föreningskursen i Tammerfors. Det ärsloganen lärarföreningar som önskar använda mycket påförstås tapeten i vår, bland annat inför och efter kongressen förbereder vi föreningarna på kongressen. Vi (mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi).


3

29.3.2018 • Nr 6

Förslag till nya stadgar:

FSLF får tre platser i fullmäktige Studerandena får tre platser i förbundsfullmäktige, ifall styrelsens förslag till nya stadgar godkänns av FSL:s förbundskongress i Helsingfors den 6–7 juni 2018.

Enligt förslaget till nya stadgar ska styrelsen fastställa antalet medlemmar i fullmäktige senast 15.3 det år ordinarie valmötet hålls. Styrelsen på sitt sammanträde den 14-15 mars platsantalet och även föreningarnas platser i fullmäktige. Antalet ledamöter i fullmäktige fastställs utgående från antalet medlemmar i lokalföreningar. I nuvarande fullmäktige finns 39 ledamöter. Enligt förslaget till nya stadgar växer fullmäktige, så att antalet ledamöter blir 43. Den stora nyheten är att Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF föreslås få tre ordinarie platser i fullmäktige. Enligt gällande praxis bestrider inte

FSLF platser i fullmäktige, utan i stället har två representanter för föreningen kallats till fullmäktiges sammanträden. Studerandena har närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt vid fullmäktiges sammanträden. I de gällande stadgarna finns inga formella hinder mot att FSLF ges säte i fullmäktige, men föreningen har inte utnyttjat denna option annat än en gång under 1990-talet. I förslaget till nya stadgar jämställs FSLF med andra lärarföreningar. Studerandeföreningen hade vid årsskiftet 444 medlemmar. Därmed är FSLF tvåa i föreningsstatistiken. Endast Ålands lf är större med sina 448 medlemmar vid årsskiftet. Trea är Helsingfors svenska lf med sina 438 medlemmar. FSLF, Ålands lf och Helsingfors svenska lf föreslås bestrida tre platser i fullmäktige. Resten av föreningarna före-

ordförord slås få en eller två platser i fullmäktige. Förslaget bygger på att samtliga föreningar får minst en plats i FSL:s förbundsfullmäktige. Styrelsens förslag till nya stadgar, som föreläggs kongressen för godkännande, innebär att förbundskongressen avvecklas som förbundets högsta beslutande organ. Denna roll övertas av fullmäktige, som bl.a. väljer styrelse och förbundets ordförande. Fullmäktiges mandatperiod omfattar fyra år. Det är styrelsen som bereder ärendena för förbundskongressen, där makten utövas av de kongressombud som har valts av medlemsföreningarna på allmänna medlemsmöten. Kongressombuden utser inom sig ett kongresspresidium, som består av kongressens ordförande jämte två vice ordförande.

FSL intar en positiv hållning till regeringens tankar och välkomnar linjedragningen om att inte ändra på gymnasiets timfördelning. I propositionen anges att gymnasierna åläggs att ordna en del av studierna i samarbete med högskolorna. – Här väcker samarbetet med högskolorna frågor. Hur kan sam-

arbetet se ut på finlandssvenska håll, där avstånden till högskolorna kan vara långa?, frågar FSL och betonar vikten att gymnasierna tryggas jämlika möjligheter också vad gäller samarbetet med högskolorna. Förbundet synar personalfrågorna i sitt yttrande. FSL välkomnar formuleringarna om ökad individuell studiehandledning, men förutsätter att antalet studiehandledare ökas. Förbundet efterlyser en rekommendation om antalet studerande per handledare. – Förslagsvis kunde antalet studerande per studiehandledare vara 200, föreslår FSL.

Tanken om specialundervisning och stöd för gymnasiestuderande välkomnas. I propositionen talas om undervisningspersonal, men FSL vill hellre tala om lärare. – Det behövs en klar och tydlig definition om behörigheten för att ge denna specialundervisning, konkluderas i yttrandet. Däremot stöder förbundet inte tanken om att studentprov kan förnyas obegränsat. Den ökande arbetsmängden och de ekonomiska konsekvenserna är svåra att förutspå, sägs i yttrandet. c-e rusk

Damlin och Häggström föreslås fortsätta Inger Damlin och Joakim Häggström föreslås fortsätta i styrelsen för lärarfacket OAJ. FSL förfogar över en plats i OAJ-styrelsen, som väljs av nyvalda OAJ-fullmäktige i slutet av maj. Styrelsen för FSL nominerade Damlin och Häggström på sitt sammanträde den 14-15

mars. FSL räknas in i majoritetsgruppen YSI , som representerar grundskol- och gymnasielärarna. YSI tillsätter en arbetsgrupp, som förbereder valet av styrelseledamöter. Inger Damlin är rektor för grundskolan Korsholms högstadium, medan Häggström är biträ-

dande rektor för Tölö gymnasium i Helsingfors. Inger Damlin har bestridit den ordinarie platsen i OAJ-styrelsen i fyra års tid, medan Häggström har fungerat som hennes ersättare. c-e rusk

Arbetsbelastning blir kongressfråga Förbundet måtte vidta konkreta åtgärder som stöder lärarna, när det gäller att bemöta och hantera arbetsbelastningen och hjälper dem att få en mera hållbar arbetssituation. Raseborgs lärarförening tar upp en högaktuell fråga i en motion,

som riktas till FSL:s förbundskongress. Kongressen sammanträder i Helsingfors den 6-7 juni. Deadline för kongressmotioner utlöpte i månadsskiftet februari– mars. Endast en motion hade inlämnats. I motionen lyfter Raseborgs lf fram arbetsbelastningen, som

Lyssna på dem som gör jobbet! En av fördelarna med mitt jobb är att jag då och då får åka ut i Norden och höra hur man tänker kring utbildningsfrågor. I samband med ett seminarium ordnat av Nordiska lärarorganisationernas samråd (NLS) fick jag ta del av nya tankar kring utbildning av norska utbildningsministern. En av hans grundteser fastnade i mitt minne. Ministern lyfte vikten av att höra på dem som i vardagen sysslar med utbildningsfrågor, det vill säga lärarna. I Norge har man insett att all utveckling i skolan skedde utan man de egentligen involverade lärarna. Detta ville på politiskt håll förändra för att få en skolutveckling som mer utgår från dem som gör jobbet framom att enbart ty sig till forskning, sakkunniga och experter som analyserar skolan utifrån. I vårt lands skolutveckling upplever jag också att vi har förbisett det kunnande, den höga utbildningsnivån och den erfarenhet som våra lärare har.

c-e rusk

FSL försvarar allmänbildning – Det är viktigt att bibehålla gymnasiets status som allmänbildande skolform, resonerar FSL i sitt yttrande till regeringens proposition om en ny gymnasielag.

Christer Holmlund Förbundsordförande

idag utgör ett stort gissel i skolvärlden. Det är förbundsstyrelsen som bereder ärenden till förbundskongressen och som svarar på frågorna i motionen.

c-e rusk

Jag tror att många lärare upplever en maktlöshet och en besvikelse över att de inte involveras eller hörs på riktigt.

Då jag följer mediediskussionen förvånas jag ofta över hur vår debatt långt styrs av sådana som inte längre jobbar inom skolan eller som aldrig egentligen tagit del av den skolvardag som dagens lärare möter. Argumentationen baseras på enskilda fall eller fenomen och långtgående slutsatser dras från en alltför snäv referensram. Det handlar också alltför ofta om att lyfta misslyckanden framför framgång. Osökt kommer jag också att tänka på processer kring lagstiftning och utlåtanderundor i samband med ny lagstiftning. Lyssnar vi in lärarna? Har vi en kultur där vi på riktigt hörsammar dem som jobbar på verkstadsgolvet? Listan över utlåtandena är ofta lång och det öppnar sig inte alltid för mig varför det ska vara så eller på vilket sätt informationen sovras ur dem. Väger alla utlåtanden lika tungt? Jag tror att många lärare upplever en maktlöshet och en besvikelse över att de inte involveras eller hörs på riktigt. Ett konkret exempel på den enskilda lärarens minimala påverkningsmöjlighet är de otaliga vittnesmålen över att trestegsstödet inte fungerar i praktiken. Här ser jag inte många som tagit budskapet på allvar. Ett lika konkret exempel är den fartblindhet som vi har inom gymnasieutbildningen där heller ingen hör lärarna. Jag undrar hur forumen kunde se ut där lärares röst skulle komma fram? Det har gått över tio år sedan jag lämnade det konkreta arbetet i skolan och därmed den direkta kontakten till skolan. I detta fall gäller det även för mig att inse mina brister i kunnande, samtidigt som jag inser att det är viktigt att jag i varje träff med lärare lyssnar in och försöker lära av den vardag de beskriver för mig. Vi behöver forskning kring utbildning, myndigheter och sakkunniga som är med om att granska och utveckla vårt utbildningssystem. Detta tror de flesta håller med om. Samtidigt anser jag att det borde vara lika klart att vi i större grad lyssnar på och involverar den breda skala av olika typer av lärare som jobbar i våra skolor. I den diskussionen behövs alla.


4

29.3.2018 • Nr 6

Kraven höjs, men inte lönen Barnträdgårdslärarnas arbete har blivit mer och mer krävande, utan att lönen stigit i motsvarande grad. Inom småbarnspedagogiken skall pedagogiska planer nu enligt lagen uppgöras, uttryckligen av barnträdgårdslärarna. Nyligen framkom också att några kommuner i huvudstadsregionen hade en informell överenskommelse om att inte höja lönen för barnträdgårdslärare för att locka arbetssökande. Bristen på behöriga barnträdgårdslärare är påfallande. Detta var upptakten till att Pauliina Seppälä (själv inte barnträdgårdslärare) grundade rörelsen ”Ei leikkirahaa” (”Inga lekpengar”), som en grupp på Facebook. Rörelsen växer och lördagen den 24 mars ordnades en demonstration i Helsingfors mot den låga lönenivån för barnträdgårdslärarna. Man kom till Narinken i Kampen från när och fjärran. Inne i köpcentret förbereder sig Elisabet Horsma-Strang, Tina Karlsson och Emmi Thompson på att gå ut på torget med banderoller och plakat. Varför vill de delta i demonstrationen? – Jag är här för att förbättra

Jag måste kunna försörja min familj! våra låga löner. För en treårig utbildning på universitetsnivå är lönen för låg, säger Horsma-Strang. – Kraven på oss höjs, men inte lönen. Utmaningen kommer att bli att få folk att hållas kvar i yrket. Tina Karlsson vidareutbildar som bäst till specialbarnträdgårdslärare, vilket dels är en möjlighet att vidareutvecklas, dels att byta bransch. Men just nu vill hon fortsätta jobba inom småbarnspedagogiken. – Det är roligt och inspirerande att jobba med barn. Men det är svårt när arbetsbelastningen blir högre och högre och man märker att varken kommunerna eller regeringen uppskattar vårt arbete genom att ge oss den lön vi borde ha! Löneöverenskommelsen mellan kommunerna i huvudstadsregionen kom som en chock för Emmi Thompson.

– Jag har inte förstått att sådant kan uppstå och vill gärna höra en öppen förklaring till vad detta i grund och botten handlar om. Det låter falskt! I Tusby, en bit utanför huvudstadsregionen, är begynnelselönen för en barnträdgårdslärare ca 200 euro högre än i Helsingfors, Esbo, Grankulla eller Vanda. För Emmi Thompson är steget att byta arbetsgivare inte så stort. – Om lönen är så mycket högre, kan jag gott ta min yrkeskunskap till en annan kommun. Gärna skulle jag stanna kvar i Esbo, där jag och min familj bor. Men jag måste också kunna försörja min familj, säger Thompson. Damerna beger sig ut på torget och möter Malin Bäckström och Michaela Lindholm som gjort ett eget plakat som klargör att begynnelselönen för en barnträdgårdslärare i Grankulla är 2380 euro, men 2509 euro i Ingå, knappt 50 km västerut. Varför, frågar de sig. De möter också hundratals, kanske tusentals barnträdgårdslärare och andra som fått nog av de usla lönerna inom småbarnspedagogiken. text och foto: tom ahlfors

Allt stökigare arbetsmiljö Det är tryggt i skolan och människor trivs där – ändå anser många åttondeklassare att endast en del lärare förmår upprätthålla arbetsron. Nästan en tredjedel av undervisningsanordnarna och en fjärdedel av skolpersonalen uppger att störningarna har ökat. De vanligaste allvarliga störningarna i skolor är mobbning, att elever avlägsnar sig olovligt från skolans område och att lärare förlorar tålamodet. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde 2016–2017 en utvärdering av arbetsro och trygg lärmiljö inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Utvärderingen riktades till alla utbildningsanordnare, skolor och gymnasier som valts genom urval (506) samt lärare (2 688), elever i årskurs tre och åtta (13 363) samt studerande på andra årskursen i gymnasiet (5 287). Största delen av lärarna och eleverna trivs bra i skolan, och i genomsnitt uppnås en arbetsro som tryggar lärandet. Över 90 % av eleverna upplevde att de var trygga under lektioner, raster och på skolvägen. Även nästan alla lä-

rare bedömde att de själva och eleverna känner sig trygga under lektionerna. Å andra sidan svarade 40 % av åttondeklassarna att de inte trivs på lektionerna. Skoltrivseln och säkerheten i skolan är kopplad till arbetsron i skolan. Strax över hälften av åttondeklassarna och över 90 % av tredjeklassarna upplevde att nästan alla lärare kunde upprätthålla en god arbetsro i klassrummet. Var femte åttondeklassare ansåg emellertid att bara några lärare kunde upprätthålla arbetsron.

Mobbade varje dag Enligt både elever och lärare var mobbning mellan elever den allvarligaste störningen i årskurs 1–6. I åk 7–9 var allvarliga störningar att avlägsna sig olovligt från skolområdet och att elever mobbar andra elever eller lärare till exempel genom att ropa eller skälla på dem. Cirka 1–2 procent av eleverna blir mobbade varje dag i skolan, och pojkar blir oftare föremål för mobbning än flickor. Elevernas och lärarnas svar avvek tydligt från varandra när osakligt beteende av lärare gentemot elever efterfrågades. Lärarna svarade att de bemöter eleverna sakligt. Hundratals elever i års-

kurs 7–9 och i gymnasiet rapporterade dock att lärarna skriker och förlorar tålamodet med eleverna upprepade gånger. Dessutom svarade en liten del av eleverna i årskurs 7–9 och gymnasiet att de upplevt sexuella trakasserier i skolan. Nina Lahtinen, som är chef för utbildningsfrågor vid lärarfacket OAJ, överraskas inte av resultatet. Hon säger i en kommentar till oaj.fi att arbetsron hotas då grupperna blir större och behovet av stöd ökar. Lahtinen påminner om att antalet elever, som är i behov av intensifierat eller särskilt stöd, har ökat med ca 28 000 under år 2011-15. Antalet lärare ökade under samma tid med ett par hundra Uppgifterna framkommer i en OAJ-undersökning som offentliggjordes tidigare. – Lärarna borde ha möjligheter att differentiera undervisningen, använda mångsidiga metoder och beakta eleverna individuellt. Om så ska ske kan undervisningsgruppen inte omfatta över 30 elever. Lärare och speciallärare borde arbeta tillsammans oftare än idag, säger Nina Lahtinen. c-e rusk

 Lönerna för barnträdgårdslärarna måste upp, var budskapet vid den stora demonstrationen på Narinken i Helsingfors.

Allvarliga avtalsknutar i Danmark Avtalsförhandlingarna för de offentligt anställda har strandat i Danmark. Avtalsrörelsen, som benämns Overenskomst 2018, berör ca 700 000 anställda av staten, kommunerna och regionerna. Facken har varslat om strejk den 2 april och arbetsgivarna har svarat med ett hot om lockout den 10 april. De offentligt anställda upplever att de har hamnat på efterkälken under de senaste åren. Regeringen räknar med att löneutvecklingen inom den privata sektorn uppgår till 8,6 procent, men de offentliga arbetsgivarna vill endast erbjuda 6,7 procent, omtalar centralorganisationen LO. Därmed skulle de offentligt anställda hamna ännu mera på efterkälken. Detta är tvistefråga nummer ett i konflikten. Rätten till lunchpaus på arbetstid är en annan svår fråga. I dag kan många offentligt anställda förtära lunch på arbets-

tid, dock så att de är tillgängliga för arbetsgivaren under pausen. Statliga arbetsgivaren vill nu slopa detta och förlänga veckoarbetstiden med 2,5 timmar utan förhandlingar med facken. De offentligt anställda vill att rätten till betald lunchpaus skrivs in i avtalen. Den tredje stora tvistefrågan gäller lärarnas krav om ett avtal om arbetstiden. De övriga offentligt anställda grupperna sluter upp bakom lärarorganisationernas krav om att återgå till praxisen om avtal mellan parterna om hur lärarna använder sig arbetstid. Nu gäller en lag (lov 409), som stiftades år 2013. De offentligt anställda kräver att lärarna ska behandlas jämlikt. Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten. c-e rusk


5

29.3.2018 • Nr 6

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ vill förlänga läroplikten tills den studerande fyllt 19 år.

Förslag om förlängd läroplikt får mothugg Undervisningssektorns fackorganisation OAJ vill genom en ny modell för läroplikten ge alla en god grund för sitt lärande och kunnande, vilket kan förhindra marginalisering och höja nivån på utbildningen och kunnandet i Finland.

detta för att garantera bl.a. ett minimikunnande hos eleven inför en övergång mellan årskurser eller stadium. För detta ändamål utvecklas särskilda nationella bedömningsverktyg. Lagstiftningen skall garantera att denna nationella utvärdering inte kan användas för att ranka lärare eller skolor. – Vi vill inte ha nationella prov, poängterar Olli Luukkainen.

Allt flera blir utan studieplats – Läroplikten är för tillfället på mångas läppar, också inom de politiska partierna diskuteras den flitigt, säger OAJ.s ordförande Olli Luukkainen i samband med att OAJ presenterar en modell för förnyad läroplikt. – Världen har förändrats. Det finns inte längre jobb för unga som bara har grundskoleutbildning bakom sig. Karriärerna blir splittrade för dem som faller utanför utbildningsystemet, säger Luukkainen.

I Finland står många utanför småbarnspedagogiken Det skall böjas i tid, det som krokigt skall bli. OAJ vill starta reformen redan inom småbarnspedagogiken. För tillfället står 22 procent av femåringarna i vårt land helt utanför småbarnspedagogiken, och oftast är de barn till lågutbildade och låginkomsttagare. I t.ex. Norge är motsvarande andel bara 1 procent. Enligt internationella undersökningar når de som står utanför småbarnspedagogiken sämre resultat i PISA-undersökningarna. Ju senare ett barn kommer in i småbarnspedagogiken desto mindre sannolikt är det att barnet senare inleder högskolestudier. OAJ föreslår att förskolan blir tvåårig och att samtliga 5och 6-åringar deltar i den. Förskole- och nybörjarundervisningen skall bilda en helhet. Det finns stora skillnader mellan jämnåriga flickors och pojkars neurologiska utveckling och mellan barn som är födda samma år, men i början och slutet av året. Därför vore det bra att barnen kunde framskrida inom förskole- och nybörjarundervisningen i egen takt. Stadiernas lärare skulle då jobba sida vid sida och undervisningen kunde differentieras med hjälp av en tillräcklig mängd speciallärare. Före övergången till åk 3 bör utvärderas att eleven behärskar det som minst krävs för åk 3. Senare används utvärderingskriterier för betygen 5 och 8 vid åk 4, 6 och 9,

Av varje åldersgrupp blir 4 procent utan studieplats vid den gemensamma elevantagningen. I Finland finns en allt större grupp som efter grundskolan inte har de färdigheter som krävs för fortsatta studier på andra stadiet. Detta bör åtgärdas genom en flexibel skolgång med tillräckligt stöd för eleverna. Studiehandledarna skall stöda eleverna över stadiegränsen mellan grundskola och andra stadiet. Under åk 10 skall också kurser på andra stadiet gå att avläggas för dem som vill och kan. Likaså skall grundskolans högre klasser bli mera flexibla. De studerande skall kunna avlägga andra stadiets kurser som tillgodoses då studierna på andra stadiet inleds. Och det ska inte gå att avsluta grundskolan utan att ha genomgått den grundläggande

 OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. arkivfoto: tom ahlfors

utbildningen. Läroplikten bör gälla till att eleven har fyllt 19 år, och alltså omfatta studier också på andra stadiet. För många unga är idag utan en andra stadiets utbildning. Detta gäller framför allt personer med svagare resultat i grundskolan och personer med invandrarbakgrund. Den som hamnar utanför studierna står ofta också utanför arbetslivet. En utbildning på andra stadiet förlänger den beräknade tiden i arbetslivet med över en fjärdedel. OAJ vill att läromedlen också på andra stadiet skall vara kostnadsfria för den studerande. OAJ beräknar att prislappen för modellen för den nya läroplikten kommer att visa 294 miljoner, vilket sägs motsvara 50 km motorväg eller fem pizzor per man för alla finländare. I Finland finns 69 000 marginaliserade eller utslagna under trettio år gamla personer. Kostnaden för denna marginalisering har beräknats vara 1,4 miljarder euro per år. – Jag tror att den i själva verket är högre, säger Luukkainen.

En mekanisk lösning, säger FSS OAJ:s reformförslag har kritiserats bl.a. av andra stadiets studerandeorganisationer Finlands Gymnasistförbund (SLL), Finlands

 FSS:s ordförande Bicca Olin. foto: fss

Svenska Skolungdomsförbund FSS och Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU. “En mekanisk lösning saknar ambitioner, och tar inte tag i de verkliga problemen. År 2016 var det enbart 50 personer som avslutat den grundläggande utbildningen och inte sökte en studieplats på andra stadiet via den gemensamma ansökan, så det finns inget behov av att tvinga unga till utbildning. Problemet är avbrutna studier på andra stadiet, som i sin tur beror på många olika faktorer”, konstaterar studerandeorganisationerna i ett pressmeddelande. – Förutom att höja utbildningsnivån måste vi också tala om att höja kompetensnivån. Vi är oroade för att ett mekaniskt tvång sänker studiemotivationen. Låg motivationen igen leder till svagare inlärningsresultat. Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten, understryker FSS-ordföranden Bicca Olin. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.) understöder OAJ:s tanke om en utvidgad förskoleundervisning som skulle gälla också 5-åringar. Redan nästa höst kommer nästan 14 000 femåringar vilket motsvarar en fjärdedel av hela årskullen att omfattas av ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik som i detta skede gäller i 20 kommuner. Regeringens mål är att öka deltagarantalet i småbarnspedagogiken och att främja jämlikhet inom utbildningen. – Småbarnspedagogisk verksamhet av hög kvalitet inverkar positivt på barnets uppväxt, utveckling och senare lärande. Småbarnspedagogiken jämnar ut utgångspunkterna för barn med olika hembakgrund och minskar på ett förebyggande sätt utslagning, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen då hon motiverar varför försöket är så viktigt. Däremot tilltalas Grahn-Laasonen inte av OAJ:s förslag om att förlänga läroplikten tills den unga fyller 19 år. Hon talar liksom studerandeorganisationerna om att en mekanisk åtgärd som innebär ett tvång inte är rätt väg att gå. – Då kommer man inte åt de problem som ligger bakom motivationsbristen som en del unga uppvisar, säger hon. tom ahlfors


6

29.3.2018 • Nr 6

För tre år sedan slogs Högstadieskolan Lönkan och Högstadieskolan Svenska Normallyceum i Helsingfors samman till Grundskolan Norsen. I och med sammanslagningen behövdes ett nytt tema för skolan och det kom att bli Den läsande skolan.

Zachris vakar över böckerna Målet med satsningen var att öka intresset för läsande och skrivande, förbättra elevernas kommunikationsförmåga, höja nivån på allmänbildningen och uppmuntra till kritiskt tänkande. I den nya skolan skulle skolbiblioteket utgöra skolans hjärta. Det var två av skolans lärare, Pamela Lindebäck och Petter Wallenius, som var de drivande bakgrundskrafterna till det treåriga projektet Svenska är pop. Inom ramen för projektet anställdes sedan en skolbibliotekarie och läskonsult på heltid, Margareta Öhman-Rintamäki. – För mig som jobbat som modersmålslärare i många år och känt att just litteraturpedagogik är det jag brinner för var det ett riktigt drömjobb, säger Öhman-Rintamäki.

Alla barns rätt

 När alla soffor i bibban är upptagna bygger man sig en egen.

Enligt den tidigare läsambassadören Katarina von Numers-Ekman ser skolbiblioteken i Svenskfinland väldigt olika ut. Det finns barn och unga som går i skolor med trivsamma, välutrustade och ibland till och med bemannade skolbibliotek. Ofta har samma barn och unga också tillgång till ett kommunalt bibliotek med ett gott utbud av svenskspråkig barnoch ungdomslitteratur och dessutom en svenskspråkig bibliotekarie med skolsamarbete som ett av sina huvuduppdrag. Men det finns också skolor som inte har något skolbibliotek alls, utan kanske bara en hylla i korridoren där lärarna ställer in böcker som deras egna barn blivit för gamla för. I själva verket är skillnaderna så stora att man kunde tala om en demokratifråga, skriver von Numers-Ekman i sin slutrapport, som publicerades i anslutning till att hon avrundade sin tid som läsambassadör. Enligt Margareta Öhman-Rintamäki görs många fina språkutvecklande och läsfrämjande satsningar i Svenskfinland. Men räcker det? frågar hon. Att det var just läsning den nygrundade Grundskolan Norsen ville satsa på handlade om en allmän oro över den försämrade läsförståelsen i allmänhet, och hos pojkar i synnerhet. – Det är synnerligen utmanande att få ungdomar att läsa skön-

litteratur i dag. Ungdomarna tar till sig bilder, filmer och information via nätet, men tappar i stället bort läsningen. Det finns elever som har gått ut grundskolan men aldrig kommit igenom en roman. Därför måste böckerna komma så nära eleverna som möjligt, säger Öhman-Rintamäki.

Skolans hjärta På andra våningen i den anrika skolbyggnaden på Unionsgatan är skolbiblioteket inrättat. Det består av ett arbetsrum med datorer, och ett rum med lässoffor och bokhyllor. Boksamlingen består av både svenskspråkig och utländsk skönlitteratur, faktaböcker och pedagogisk litteratur för lärarna. Men också av en stor mängd klassuppsättningar av populära romaner. En vägg i skolbiblioteket pryds av ett porträtt av Topelius i sirlig guldram. I en boksnurra vid dörren ligger de allra nyaste bokinköpen framplockade. Sedan ringer det till rast och sofforna fylls snabbt av elever. De småpratar, en del bläddrar på sina mobiltelefoner och en del läser böcker. Under de tre projektåren var biblioteket öppet hela skoldagen, och skolbibliotekarien på plats. – Jag var här, jag umgicks med eleverna och tipsade dem om böcker. När jag inte behövde bedöma dem blev relationen en annan. Biblioteket blev faktiskt det hjärta i skolan vi hoppades på, säger Öhman-Rintamäki. Hon framhåller att skolbiblioteket inte enbart ska vara en boksamling, utan ha en pedagogisk funktion. I Sverige talar man om s.k. fokusbibliotek, en modell där biblioteket är bemannat och bibliotekarien fungerar som en medpedagog som går in i klassrummen och jobbar tillsammans med läraren t.ex. med källkritik redan från de första årskurserna, berättar Öhman-Rintamäki. – Den modellen kunde fungera som förebild för oss här i Finland.

Alla är språklärare Förutom det läsfrämjande arbetet med eleverna stödde skolbibliotekarien också sina kolleger i att ta i bruk språkstödjande undervisningsmetoder. – All kunskap förmedlas via språket, och därför är det varje lä-


7

29.3.2018 • Nr 6

Läspedagogiska boktips Astrid Roe: Läsdidaktik – efter den första läsinlärningen Adrienne Gear: Att läsa faktatexter : undervisning i kritisk och eftertänksam läsning Liselott Drejstam, Emma Lund: Källkritik med källspanarna F–3 och 4–6 Pauline Gibbons: Stärk språket stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet

 Norsens skolbibliotek använder det digitala utlåningssystemet Emilda, och varje elev har ett eget lånekort.

Gravity Goldberg: Att utveckla självständiga läsare: Dynamiskt mindset och undervisningsstrategier Maria Wiksten, Björn Kindenberg: Språkutvecklande NO-undervisning Maria Wiksten, Björn Kindenberg: Språkutvecklande SO-undervisning Mårten Sahlin: Arbeta formativt i NO : Stöttning i klassrummet

rares skyldighet att hjälpa eleverna bygga upp och utveckla både skolspråket och ämnesspråket. Det omnämns nu också för första gången i läroplanen, säger Öhman-Rintamäki. – Varje lärare är ansvarig för att förmedla och träna eleverna i det fackspråk som deras ämne representerar. Det är de som är experter på det, inte modersmålslärarna. I Grundskolan Norsen har man på initiativ av lärarna i de naturvetenskapliga ämnena startat en bokcirkel där de utgående från pedagogisk litteratur diskuterar de hur man kan utveckla en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och elevernas språk inom deras ämnen. – Då handlar det inte bara om de utmaningar som verbalspråket kan vålla utan också samspelet med bilder, grafer och färger. Många läromedel är idag väldigt informationstäta och multimodala. Om vi ska hjälpa eleverna att utveckla multilitteracitet och genremedvetenhet behöver vi jobba med läspedagogik och lässtrategier inom alla ämnen, säger hon.

Framtiden då?

man-Rintamäki är tillbaka i rollen som modersmålslärare. Skolbiblioteket håller ändå öppet två timmar per dag på grund av de extra resurstimmar som hon beviljats. – Det är fortfarande stora förändringar på många plan som måste till för att vi i Finland ska ha de skolbibliotek som alla barn är förtjänta av, men kanske vi ändå har kommit ett litet steg på vägen, säger Öhman-Rintamäki. Det projektet har lärt henne är att det behövs öronmärkta resurser för att upprätthålla ett skolbibliotek. Utvecklandet av skolbiblioteken kan inte hänga på enbart några eldsjälar. Pengar behövs, rektorns engagemang behövs, tjänstemännens stöd behövs. Och politikernas. – Det finns forskning som visar att rätt utrustade skolbibliotek som satsar på ett aktivt samarbete med lärarna har en positiv effekt på barns och ungas läsning. Det borde vara alla barns rätt. Men för det behövs en förändrad syn på skolbibliotekens uppgift, till och med ny lagstiftning som skulle förplikta kommunerna att förse skolorna med skolbibliotek. Före det sker tror jag tyvärr inte att vi kommer att se någon ökning i resurstilldelningen, säger Öhman-Rintamäki.

Vid årsskiftet upphörde projektfinansieringen och Margareta Öh-

text och foto: pamela friström

 Från boksamling till pedagogisk funktion.

Det är väldigt utmanande att få ungdomar att läsa. Boken måste komma till eleverna, säger tidigare skolbibliotekarien Margareta Öhman-Rintamäki.


8

29.3.2018 • Nr 6

Försök och misstag i IKTdjungeln Att lära sig om IT och digitalisering tar tid. För att effektivera kompetensutvecklingen i skolorna i Malax och Korsnäs har IKT-pedagogen Simon Hansell utvecklat ett nätverk. Ett nätverk som inkluderar tutorlärarna som i sin tur sprider sina kunskaper vidare till resten av lärarna. Digitaliseringen och användningen av informationsteknologi har satt ytterligare press på lärarna. En del välkomnar ny teknik som hjälpmedel i undervisningen medan andra kanske upplever den utvecklingen som främmande eller rentav skrämmande. – Det kommer hela tiden ny teknik. Digitaliseringen tar inte paus och därför är också behovet av kontinuerligt lärande stort. För att göra det effektivare utvecklade vi en modell för lärares kontinuerliga kollegiala kompetensutveckling, säger Simon Hansell, IT-pedagog i Malax och Korsnäs.

I praktiken har Hansell utvecklat ett nätverk som inkluderar tutorlärarna i kommunerna. Totalt omfattas åtta tutorlärare i den grundläggande utbildningen fördelat på lika många skolor. – Vi som ingår i teamet samlas regelbundet under läsåret och bestämmer hur vi ska jobba med IToch digitaliseringsfrågor. Tutorlärarna ser därefter till att det vi tar del av inom gruppen förs vidare till deras skolor. På det här viset blir det systematiskt, vilket har många fördelar, konstaterar Hansell. Hela modellen bygger på tre hörnstenar. Den första är likvärdighet. I dag kan klyftorna mellan skolor gällande digitalt kunna vara stora i en kommun. Alla skolor har inte samma möjligheter och förutsättningar. – Vår modell gör att vi jobbar med likvärdighet. Nu sprids kunskapen jämnt och alla skolor ska ha samma möjligheter, utrustning och får ta del av nya pedagogiska metoder, förklarar han.

för varandra på samma sätt som eleverna betraktas som resurser för varandras lärande. – Vi ser på lärarna på samma sätt. Vi utnyttjar och tar upp erfarenheter från fältet och sammanför dem. Många bra tankar föds på fältet och ett syfte med nätverket är att vi kan snappa upp det och föra det vidare till alla. På det här sättet effektiveras det kollegiala lärandet som blir systematiskt. Den tredje punkten tangerar intern fortbildning där tutorlärarna är i fokus. Tutorlärarna kan nu hålla fortbildning i den egna skolan. Förr höll Hansell i praktiken själv i den biten. – Nu är min roll mera som en koordinator. Jag planerar, genomför och utvärderar systemet i samarbete med nätverket. Samtidigt fungerar jag som gruppmentor och bollplank för tutorlärarna. Tutorlärarnas kunnande kompletterar varandra. Bredvid honom sitter Camilla Willberg som är tutorlärare i Yttermalax skola. Hon kan till exempel programmering. – Jag har inte hunnit lika långt som henne när det gäller programmering. I stället för att jag ska sköta den biten kan hon dela sina kunskaper med oss. Det finns alltid någon som kan något bättre och det gör det här nätverket starkare. Tillsammans är vi starkare, säger han. Willberg tycker satsningen på nätverket är bra. – Jag hade kontakt med Simon senast i går. Vi har också en sluten Facebook-grupp där vi snabbt får hjälp av varandra och det höjer vår kompetens ytterligare samt på ett likvärdigt sätt, säger hon.

Lär sig av varandra

Extern finansiering

Den andra hörnstenen är kollegialt lärande. Alla lärare är resurser

Att upprätthålla nätverket och tutorlärarna kostar. Staten bidrar

Tre hörnstenar

Simon Hansell arbetar som IKT-pedagog i Malax och Korsholm. Sedan hösten har han skapat ett nätverk tillsammans med tutorlärarna i kommunerna. Tillsammans ser de till att digitaliseringen sker systematiskt och jämlikt. Camilla Willberg, tutorlärare i Yttermalax skola, är nöjd med upplägget.

med medel för tutorverksamheten och kommunen skjuter också till medel. Hansell har också sökt extern finansiering. – I fjol fick vi extern finansiering och i år har vi fått mera, dels tack vare att vår modell har blivit uppmärksammad. Det räcker inte till allt, som till exempel utrustning, och här hoppas jag att kommunen på sikt inser att det behövs ytterligare medel, säger han. Yttermalax har i dag en uppsättning av 28 pekplattor och det är inte tillräckligt, konstaterar Willberg. – Som det är nu är det först till kvarn som gäller. Den som hinner boka pekplattorna använder dem och det finns ingen brist på motivation utan det är brist på utrustning som är en utmaning, säger hon.

Nya möjligheter Diskussionen om teknisk utrustning i undervisningen pågår fortfarande. Willberg poängterar att hon inte använder ny teknik för teknikens skull. Som tutorlärare funderar hon noggrant på när användningen är motiverad.

– Teknik ger eleverna en helt annan möjlighet till skapande än papper och penna. Men som tutorlärare är det min uppgift att sålla bland alla de här möjligheterna. Det finns en uppsjö av applikationer och min uppgift är att välja ut de verktyg som är vettiga, det vill säga att de ger undervisningen ett pedagogiskt mervärde, förklarar hon. Under de senaste åren har det gjorts många misstag ifråga om att ta in ny teknik i undervisningen. Men enligt henne har det blivit bättre. – Jag bokar inte pekplattorna för att eleverna ska sitta och leka med dem. Bokar jag dem är det planerat för att tekniken ska tillföra något.

Många misstag Hon får medhåll av Hansell. Han erkänner att han som inbiten vän av ny teknik i början tog in ny teknik – för teknikens skull. Det bidrog till en rad misstag men också många lärdomar. – Ett tag trodde jag att jag var tvungen att kunna allt och hade kanske en övertro på ny teknik.

Men så är det inte i dag. Ingen kan kunna allt och här har vi också stor nytta av nätverket. I dag kan vi delge våra erfarenheter av olika program och applikationer så att vi inte behöver göra samma misstag, säger han. Enligt Willberg känner också många lärare en viss ångest över användningen av ny teknik. – Det är vår uppgift att få dem att förstå att de inte måste kunna allt. Vi sållar och väljer ut vissa verktyg och lär dem hur de kan ta med dem i undervisningen på ett vettigt sätt. På det viset tror jag att en del av ångesten som en del kanske känner kan mildras. För att ytterligare hjälpa lärarna i Malax och Korsnäs har tutorlärarna utarbetat en plan för digital kompetens. – I den stipuleras olika nivåer för digital kompetens från årskurs 1–9. Vi har också en plan för hur tekniken kan användas utgående från alla åldrar. Planen är det mest konkreta vi har åstadkommit hittills. text och foto: christoffer thomasfolk


9

29.3.2018 • Nr 6

Toppläraren Andria Zafirakou får pris om en miljon dollar Andria Zafirakou är världens bästa lärare år 2018. Förutom den fina titeln har hon mottagit en prissumma om en miljon amerikanska dollar (ca 811 000 euro). Bakom utmärkelsen står stiftelsen The Varkey Foundation, som är en välgörenhetsorganisation, som inte eftersträvar vinst. Stiftelsen har som syfte att höja kvaliteten på undervisningen i synnerhet för barn från mindre bemedlade hem. Zafirakou mottog utmärkelsen i Dubai den 18 mars av Hans Höghet Mohammed Rashid al Maktoum, som är vice president och regeringschef i Förenade arabemiraten, samt emir och regent i emiratet Dubai. Andria Zafirakou är lärare i konstämnen och textilslöjd vid Alperton Community College, som fungerar i Brent som är en del av London. – Det är fråga om väldigt starka ämnen, eftersom de hjälper eleverna att komma över språkhindren, säger Andria Zafirakou. Skolan fungerar i ett mycket utmanande och mångkulturellt område. I skolan talas

 Världens bästa lärare Andria Zafirakou är lärare i konstämnen och textilslöjd i London. foto: globalteacherprize.org

sammanlagt 35 olika språk. Kriminalitet och gängvåld hör till vardagen strax utanför skolområdet. Andria Zafirakou har tagit sig an utma-

Staten stöttar sunda seder Folkhälsan och Finlands svenska idrott har beviljats understöd för projekt som gäller en motionsoch idrottsinriktad livsstil. Idrottsminister Sampo Terho (Blå) har beviljat 1 370 420 euro till 28 projekt 2 429 580 euro beviljades till regionalförvaltingsverken för att delas ut till lokala projekt. Därutöver beviljades totalt 1 140 000 euro till 16 projekt för projekt i anslutning till programmet Skolan i rörelse. Understöden beviljades ur statliga tipsbolaget Veikkaus av-

kastning. Folkhälsan beviljades 50 000 euro för projektet Trygga relationer inom idrott – ökar barns motion och rörelseglädje. Folkhälsan samarbetar med Mannerheims barnskyddsförbund. Finlands Svenska Idrott får 29 000 euro för projektet En skola i rörelse – också i Svenskfinland. FSI satsar på workshops, seminarier, nätverksträffar och rastisverksamhet samt handledning av mentorer.

ÅA firar med öl Åbo Akademi grundades år 1918 och i år firas alltså ÅA:s 100-årsjubileum. Jubileumsåret till ära har Åbo Akademi fått ett eget öl, som är benämnt Chancellor’s Centennial Pils. Receptet har tagits fram av Åbo Akademis professor i biokemi Mark S. Johnson och hans adepter. Johnson har sedan 2010 lett kurser där man lär sig biokemi genom att brygga öl. Åbo Akademis kansler, Ulrika Wolf-Knuts, framlade idén att Åbo Akademi kunde ha ett jubileumsöl. För att kunna göra stör-

re mängder har man samarbetat med bryggeriet Beer Hunter’s i Björneborg, som har de tillstånd som krävs för det. Mark S. Johnson beskriver ölet som ett ljust, lite sött öl med inslag av fruktig humle. Jubileumsölet serverades första gången på öppningsfesten Lights on ÅAU och kommer också att serveras bland annat på doktorspromotionen i maj, uppger Åbo Akademi. c-e rusk

ningar utanför lärarskapets kärna, alltså undervisningen. Hon har bl.a. lärt sig ett otal språk i syfte att kunna kommunicera med eleverna och deras föräldrar. Hon

Sjöblom fick lärarpris Maria Sjöblom vid Normens skola i Nykarleby har tilldelats Svenska tekniska vetenskapsakademiens pris som årets lärare. Sjöblom är den första lågstadieläraren som får priset, omtalar svenska.yle. fi den 21 mars. Svenska tekniska vetenskapsakademien premierar årligen en duktig lärare inom naturvetenskap och matematik. I år föll valet på Maria Sjöblom. Vanligtvis brukar ämneslärare premieras och Sjöblom är den första klassläraren som undervisar i grundskolans lägre klasser som får priset. Priset består av en prissumma på 4 000 euro, plus 2 000 euro till skolan som ska användas i undervisningen. STV premierade Sjöblom på grund av hennes förmåga att sparka igång nya projekt med stor entusiasm. Sjöblom var också tidigt ute med programmering i undervisningen. Hennes elever har också fått delta i nationella och internationella tävlingar och projekt och på schemat finns också Lekplatsfysik där eleverna får prova på praktiska experiment.

har gått i bräschen för ett närmare samarbete mellan skolan och polisen bl.a. i syfte att gängen inte kommer åt att rekrytera medlemmar, då eleverna väntar på bussen hem. Elevernas resultat i olika test har förbättrats stadigt under de senaste åren. Jukka Sinnemäki, matematiklärare vid privata Jyväskylän kristillinen koulu, hade också nominerats. Sinnemäki kvalificerade sig till topp 40-skaran, men rymdes inte längre med då tio i topp utsågs. Den norsk läraren Barbara Anna Zielonka fanns bland de tio främsta lärarna. Priset delades nu ut för fjärde gången. Utmärkelsen sprider sig. I anslutning till högtidligheterna, då Andria Zafirakou fick sin utnämning meddelades att nio länder ämnar följa exemplet och premiera särskilt duktiga lärare. Det handlar om Australien, Kina, Ecuador, Egypten, Ryssland, Serbien, Slovakien, Tadzjikistan och Sierra Leone. Varkey Foundation meddelar att antalet länder, som utdelar nationella lärarpris därmed är uppe i 34. c-e rusk

Wingren årets lärare i Åbo

 Jane Wingren är årets lärare, säger Åbo lärarförening. Hon är en god pedagog och kollega.

Årets lärare i Åbo heter Jane Wingren och jobbar som universitetslärare i svenska vid Åbo Akademi i Åbo. Åbo lärarförening utser årligen årets lärare och i år tilldelades alltså Jane Wingren utmärkelsen. I motiveringarna anges att hon är en god pedagog med ett stort intresse för studerandena. Jane Wingren månar om arbetsgemenskapen och hinner dessutom engagera sig i många sammanhang, som omger verk-

samheten vid Språkcentret vid ÅA. Hon är verksam som lärare dels i svenska för utländska studerande, dels i kommunikation. Hon sysslar också med skrivhandledning och språkgranskning.


10

29.3.2018 • Nr 6

debatt

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Ensam är stark? I en av våra eftermiddagstidningar – egentligen förmiddagstidningar, eftersom de numera utkommer i arla morgonstund – pågår en temavecka om ensamhet. Personer vittnar om hur avgrundsdjupt ensamma och bortvalda de känner sig, både barn och vuxna. Vart tionde barn i förskoleåldern saknar helt och hållet vänner. Forskare jämför känslan av ensamhet med känslan av törst eller hunger och berättar om 8-åriga ensamma pojkar som tio år senare i livet uppvisar större tendens att drabbas av ångest, marginalisering, aggressivt beteende och depression. Det är många i vår närhet som känner sig ensamma, och ensamheten drabbar förstås inte nödvändigtvis bara dem som saknar sällskap, familj och umgänge. Att vara allena och välja ensamhet kan stundom vara en lisa, men att känna sig ensam – också i ett socialt tätt sammanhang – är i längden olidligt.

Och så fanns det ju naturligtvis de som både kände sig ensamma och var ensamma, trots solidariteten, gemenskapen, sammanhanget. Som kom till demonstrationen ensamma och som gick ensamma därifrån, till sitt ensamma hem.

Detta resonemang slog mig då jag upplevde demonstrationen mot de låga lönerna inom småbarnspedagogiken, på lördagen för en vecka sedan. Där var massor av människor, många i grupp och i stora sällskap. En demonstration är en enorm social tillställning, där en gemensam kungstanke förenar de närvarande och deltagande. Det är vi mot dem, för att tillspetsa det litet. Och en demonstration är också glädje, glädje över att bli hörd och förstådd, en glädje över att få träffas, att få vara med om någonting utöver den vanliga, trista vardagslunken. Visst har vi dåliga löner, men så kul att ses, i alla fall. Och så fanns det ju naturligtvis de som både kände sig ensamma och var ensamma, trots solidariteten, gemenskapen, sammanhanget. Som kom till demonstrationen ensamma och som gick ensamma därifrån, till sitt ensamma hem. Enligt Fredrik Lindström, rikssvensk evig språkdoktorand och omåttligt populär underhållare är det en skillnad på att bo ensam och att bo, som man säger i Sverige nuförtiden, själv, åtminstone språkligt. Den som bor själv vill styra fokus från ensamheten. Ordet ensam håller på att bli tabu i Sverige. ”Allt fler yngre i dag säger ’jag går på bio själv’ när de menar ’jag går på bio ensam’” skrev Lindström i Språktidningen redan 2008. Han påpekar också att antalet kontaktannonser är flera än någonsin tidigare. När jag själv armbågar mig fram bland demonstranterna får jag syn på några kvinnor som rör sig utan plakat, utan att skandera slagord. Det är de romerska tiggarna, som börjat sitta i gathörnen i Helsingfors. De ser denna folksamling som en ypperlig möjlighet att dryga ut dagens förtjänst. Det blir närapå en komiskt realistisk påminnelse om att hur illa det än är ställt, finns det alltid de som har det sämre.

Datorer försvagar lärandet Datorer och läsplattor har under 2000-talet blivit självklara i grundskolor och förskolor. Telekomindustrin hävdar: Datorer är bra för lärande. Forskning visar motsatsen! I Finland fick skolorna år 2016 ca 20 miljoner euro för att främja IT-pedagogik. Kommunerna lade till cirka 20 procent. Sverige satsade i början av 2000-talet 1,6 miljarder kronor på IT. Datorer är bra arbetsredskap för vuxna vid informationssökning, forskning, studier, affärsliv och kommunikation. Men är du säker på att IT-pedagogik är bra för barn? Det trodde jag för 7 år sedan. Inte längre! Vilka för- och nackdelar har digital teknik för lärande i grundskolor enligt forskning? FD Håkan Fleischer, som doktorerat på temat ”en dator per elev”, konstaterar i en översikt av forskning 2011 att det är mycket svårt att dra slutsatsen att ”en-till-en”-projekt har de utbildningsfördelar som förespråkarna hävdar. Han skriver: ”För att få ett mer reflekterande lärande krävs dialog och reflektion. Ett ytligt surfande på internet efter satser som kan reproduceras i en rapport leder inte till verklig kunskap. Eleverna får då inte en ordentlig förståelse av helheter och logik”. Datorer motiverar visserligen elever, men elever utan dator presterar bättre, får en djupare förståelse och bättre utvecklad logik. PISA-resultat från 250 000 ungdomar visade att de som hade dator hemma presterade sämre än elever utan dator. Resultaten i alla stora studier visar att digitala hjälpmedel försämrar skolprestationer. De bidrar, på grund av störande multitasking (mångsyssleri), till att splittra koncentrationen. Lärandet blir ytligt, förståelsen och behållningen försämras. ”Elever som mycket ofta använder datorer blir sämre läsare” meddelar OECD:s webbsidor om PISA-studierna. En uppföljande undersökning gällande totalt över 500 000 skolår bland skolelever i England visar på signifikant och långvarigt sämre skolresultat för de elever som hade dator hemma. Forskare som jämfört 3 095 spanska 12–18-åringar konstaterar att

Datorer är bra arbetsredskap för vuxna vid informationssökning, forskning, studier, affärsliv och kommunikation. Men är du säker på att IT-pedagogik är bra för barn? Det trodde jag för 7 år sedan. Inte längre! RAINER NYBERG Professor emeritus

mer skärmtid ger sämre skolresultat. Barn läser dessutom lättare från böcker än från skärmar eller e-böcker. Barns lärande hämmas av datorer konstaterar psykiatriprofessorn Manfred Spitzer i en forskningsöversikt. Bland orsakerna noteras att eleverna sysslar med annat på datorerna än själva skolämnet. I en studie av 774 elever konstateras att 63 procent läser och sänder textmeddelanden av olika slag, 24 procent kollar Facebook, 6,5 procent läser och skriver e-post, 17,6 procent arbetar med uppgifter i andra ämnen. Många sysslar med flera av dessa under lektioner. Endast 5,6 procent höll inte på med andra aktiviteter under själva lektionen. Datorer splittrar uppmärksamheten med negativa följder för lärandet. Internetberoendet har blivit ett problem för många unga. Ovan nämnda Manfred Spitzer skriver i boken ”Digitale Demenz”, att digitala medier gör oss själva och våra barn dumma. Nicholas Carr instämmer: Google gör oss dumma. År 2014 skrev Spitzer: ”digitala medier medför stora risker för barn” då ”de förorsakar IT-beroende hos nästan 20 procent.” I Sydkorea anges internetberoende ha drabbat 2 miljoner ungdomar. Skolprestationerna lider då barnen 6–10 timmar per dag använder Internet och försummar familj och vänner på grund av beroendet. Kyle Won, 18 år, som varit bäst

i sin klass klarade inte det sista skolåret därför att han ”var på nätet” ca 10 timmar per dag. I min bok ”Handbok i IT-pedagogik” (2000), där jag förespråkade IT för vuxenutbildning, skrev jag: ”Utnyttja ny teknik när du tror eller är övertygad om att den är effektivare, säkrare och billigare än traditionella metoder” (s. 316). Forskning föranleder en VARNING: Barns lärande i grundskolor blir ineffektivare och dyrare med datorer. De som vinner på att skolorna skaffar stora uppsättningar läsplattor är inte barnen, men nog telekomindustrin. Tyvärr är trådlös teknik inte heller säker, ty över tvåtusen vetenskapliga rapporter visar att elektromagnetiska pulser bidrar till psykiska och fysiska problem och allvarliga sjukdomar. ”De kända riskerna och biverkningarna av IT står i skarp kontrast till de påstådda, men till stor del obevisade, fördelarna”, skriver Manfred Spitzer. Mer skada än nytta blir slutsatsen av stora, jämförande studier: Digitala medier bidrar till sämre skolprestationer bland barn i grundskolor och förskolor. Barns lust att lära minskar om de tror att allt kan hittas via Google. Flitig användning av dator och mobil kan dessutom bidra till depressioner och självmord, internet-, speloch datorberoende samt övervikt i brist på motion. Professor Larry Cuban vid universitet i Stanford skrev 2001: ”Den som förordar att offentliga medel används för digitala medier i skolor måste först bevisa mediernas positiva effekter.” Det kan finnas små, enskilda studier där datorer konstaterats vara nyttiga för lärande i vissa ämnen. Det verkar dock som om inga oberoende forskare har påvisat fördelar. Därför är det angeläget att ansvariga vid Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, lärarutbildare och rektorer läser oberoende forskning, t.ex. Manfred Spitzers bok ”Digital Demens” (norska) eller ”Cyberkrank!” om ’hjälpmedlens’ inverkan på barns lärande och hälsa. Därefter håller de med om att digitalisering av skolor inte är bra för barnen, men nog för industrin. Artikeln med alla källor finns på adressen https://tinyurl.com/ yazmn6dr Rainer Nyberg professor emeritus (pedagogik)


11

29.3.2018 • Nr 6

FSL:are på kurs i Torshamn

arkivfoto/fsl

Dokumentation knäcker lärarna Den kontinuerliga bedömningen och utvärderingen har ökat lärarnas arbetsbörda. De nya läroplansgrunderna är betungande, uppges i en enkät som har genomförts av lärarfacket OAJ och nyhetsbyrån Uutissuomalainen. Enkäten syftade till att ge ett svar på frågor rörande hur de nya läroplanerna har påverkat lärarnas jobb och hur lärarna har fått stöd i arbetet. Enkäten besvarades av 350 grundskollärare i över 100 kommuner. Resultaten visar att läroplanernas inverkan uppfattas väldigt olika. En del lärare finner mycket gott i läroplansreformen, medan andra lärare har en mera negativ uppfattning. En entydig konklusion är emellertid att arbetsbördan har blivit större. Så uppger över 90 pro-

cent av lärarna, som besvarade enkäten. Jaakko Salo, specialsakkunnig vid OAJ, säger att resultaten inger bekymmer. Han påminner i en kommentar till oaj.fi att lärarna också tidigare har varit fullt sysselsatta, varför en ökad arbetsbörda är synnerligen ovälkommen. – Lärarnas arbetstider har ju inte ändrats. Om man på lokal nivå lägger flera uppgifter på lärarna bör man samtidigt överväga vilka tidigare arbetsuppgifter kan slopas, så att de nya arbetsuppgifterna kan utföras inom ramen för arbetstiden, säger Jaakko Salo. Det är speciellt bedömningen, som stressar lärarna. Den kontinuerliga bedömningen och de därtill anslutna elektroniska bedömningsverktygen jämte -diskussionerna tar mycket tid i anspråk. Till OAJ:s kännedom har kommit fall, där bedömningen har för-

lediga jobb väntats ske på synnerligen tidskrävande sätt. – På vissa håll har man för den kontinuerliga bedömningen skapat arbetsdryga och byråkratiska modeller, vilka inte förutsätts i läroplansgrunderna, säger Jaakko Salo. Nu gällde det alltså lärarnas uppfattning om hur de nya läroplansgrunderna har påverkat arbetsbördan. I fjol genomförde FSL en omfattande medlemsenkät, som gav likartade svar. Har din arbetsmängd förändrats under de senaste åren?, löd en fråga i enkäten. 57 procent uppgav att arbetsmängden ökat mycket, medan 28 procent sade att den ökat litet. 11 procent talade om status quo, medan tre resp. en procent uppgav att arbetsbördan minskat litet eller mycket. c-e rusk

Karriärsteg med ökad lön aktuella i Sverige I Sverige gnor regeringen på i syfte att få bukt med den eskalerande lärarbristen. Samtidigt brottas lärarna och rektorerna med en ökad arbetsbörda. Den ökande dokumentationen och utvärderingen har identifierats som en bov i dramat. Nu lanseras tanken om fler karriärsteg. Regeringens särskilde utredare Björn Åstrand föreslår ett professionsprogram med nationellt reglerade nivåer. För lärare och förskollärare: legitimerad, erfaren, meriterad och särskilt meriterad. För rektorer och förskolechefer: rektor och meriterad rektor, omtalar Lärarnas tidning. Modellen, som presenteras i be-

tänkandet ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”, bygger på att den som vill ska få utvecklas under hela sitt yrkesliv och kunna ta på sig svårare uppgifter och större ansvar. Det ska i sin tur göra läraryrket attraktivare och skolan bättre. Modellen bygger också på att huvudmännen ska använda den ökade kompetensen strategiskt. – Det innebär att de högst kvalificerade lärarna och rektorerna ska jobba i de mest utmanande områdena och med det svåraste frågorna – och att det ska ge högre lön. Så är det inte i dag, säger Björn Åstrand.

FSL delade i år ut fyra stipendier för deltagande i NLS:s sommarkurs i Färöarnas huvudstad Torshamn. Denna gång tillföll stipendierna Elise Kurtén, Åbo, Jeanette Lindroos, Pargas, Victoria Lindroos, Kyrkslätt och Gunilla Tikkala, Vasa. Dessutom deltar styrelseledamot Leif Holmberg i kursen. Nordiska lärarorganisationers samråd, NLS, arrangerar vartannat år en sommarkurs för NLS-organisationernas förtroendevalda samt fackligt intresserade medlemmar i något av de nordiska länderna. Sommarkursen äger i år rum i slutet av juni och temat är Lärarprofessionen i ett internationellt och föränderligt perspektiv. NLS är ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna inom hela utbildningsområdet. En av huvuduppgifterna för samrådet är att främja den pedagogiska utvecklingen inom utbildningsområdet och att verka för en höjning av lärarnas status i samhället.

För honom har det varit mycket viktigt med ett system som är tydligt, transparent och öppet för alla. Han tror att det kommer att upplevas som mer rättvist än förstelärarsystemet och lärarlönelyftet. I Björn Åstrands uppdrag ingick också att utreda hur lärares och rektorers administrativa börda ska minska. Han vill ha tydligare skrivningar i skollagen om att huvudmännen måste säkerställa att lärarnas fokus ligger på kärnuppdraget. – Vi har ett problem med överdokumentation i skolan i dag som både huvudmännen och staten måste gå in och motverka aktivt, säger han.

SERVICEOMRÅDET FÖR UTBILDNING

Svenskspråkiga utbildningsväsendet i Kristinestad ledigförklarar: Tills vidare: - TJÄNSTEN SOM PSYKOLOG, tjänsten besätts fr.o.m. 1.6.2018 - TJÄNSTEN SOM REKTOR FÖR GYMNASIET, tjänsten besätts fr.o.m. 1.8.2018 - 2 TJÄNSTER SOM KLASSLÄRARE, tjänsterna besätts fr.o.m. 1.8.2018 - 2 TJÄNSTER SOM SPECIALLÄRARE, tjänsterna besätts fr.o.m. 1.8.2018 - EN ÄMNESLÄRARTJÄNST I MATEMATIK OCH KEMI, gymnasium och grundläggande utbildning - EN ÄMNESLÄRARTJÄNST I FINSKA, gymnasium och grundläggande utbildning - Vikarie i huslig ekonomi med tilläggstimmar i andra ämnen. Läsåret 1.8.2018-31.7.2019: - EN TIMLÄRARE I MUSIK med tilläggstimmar i andra ämnen, grundläggande utbildning och gymnasium - VIKARIE I HUSLIG EKONOMI med tilläggstimmar i andra ämnen. Mer information hittar du på Kristinestads hemsida www. kristinestad.fi under rubriken ”nyheter” och ”lediga arbetsplatser” samt sidan mol.fi. Vi väntar på din ansökan! Kristinestad 19.3.2018 Svenskspråkiga utbildningsnämnden


12

29.3.2018 • Nr 6

vägen till yrket

Ordnung muss inte alltid sein – Den röda tråden i mitt liv har varit att hjälpa andra och att aldrig tacka nej till en utmaning, säger Karsten Steiner, som är lektor i musik och lärare på den s.k. kreativa profilen i Godby, på Åland. Han är född och uppvuxen i Tyskland.

I sin ungdom i sin födelsestad Essen i Ruhrområdet i västra Tyskland ledde Karsten bl.a. kyrkliga grupper för ungdomar. – Då tog vi unga hand om socialt utsatta grupper såsom invandrare och hade till exempel sommarkurser för dem. Vi var ett gäng vänner som satsade på den här biten, säger han. För hans elever idag kan detta verka oförståeligt. – Det var inte samma kyrka som den vi har idag, trots att min hemkyrka också var protestantisk. Den sociala biten var grunden till vårt kyrkliga arbete. Han berättar att det fortfarande är tiotusentals ungdomar som samlas på ”kristna” mötesdagar i Tyskland.. För Karstens del ledde detta engagemang till en vapenvägran i 19-årsåldern som i sin tur ledde honom till en utbildning till diakon, i stället för att göra värnplikt. – Jag åkte runt och hjälpte gamla människor. Också detta var en del av den röda tråden, att hjälpa andra som inte har det så väl ställt.

– När jag funderar på hur det kommer sig att jag idag är här som ordförande för Ålands lärarförening, lärare och förtroendeman, blir svaret nog att det i mitt liv har funnits en röd tråd som handlar om att ständigt söka nya utmaningar, säger Karsten Steiner, med rötter i Tyskland.

Karsten inledde studier i Bochum och hamnade på skandinavistiska avdelningen, eftersom han studerade tyska för att bli bl.a. språklärare, men kunde ersätta gammaltyska med svenska. – Där pluggade jag några terminer och ville sedan pröva min svenska i praktiken, som turist på Åland. Min familj hade nämligen rest i Skandinavien. Men familjen hade aldrig varit på Åland. Där hittade sig Karsten Steiner på Vårdö, på Sandösunds camping. Han har inte läm-

nat Åland sedan dess. Han utbildade sig sedermera till husbyggare, genom ett lärlingskap på en kompis företag. – Här återkommer sökandet efter ett livslångt lärande, säger Karsten. Det hände sig då att en lärare i Vårdö gick bort och Karsten blixtinkallades som klasslärarvikarie, eftersom han ju bedrivit pedagogiska studier i Tyskland. Hans klass utförde då ett miljöprojekt som gjorde att en rektor i Mariehamn tog kontakt och ville ha

Karsten till sin skola, som lärare i tyska, biologi och geografi. Sagt och gjort, Karsten åkte till Mariehamn. Under den tiden läste han färdigt sin geografi vid Åbo akademi. Efter ungefär nio år kom han till sin nuvarande arbetsplats, Godby högstadieskola, och blev lärare i geografi och biologi. – Sedan blev jag intresserad av musikterapi och åkte till Uppsala för att bli musikterapeut, vilket kombinerat med några kurser gjorde att jag också blev musiklärare i Godby.

Hela sitt liv har Karsten varit intresserad av musik. När Karsten kom till Åland var kyrkokören det första han sökte sig till. – Men det var inte beroende på kyrkan utan på kören och den sociala samvaron. Han är också känd på Åland som den som försöker digitalisera det åländska skolsystemet. Godby högstadieskola blev den första 1:1-skolan på Åland, alltså en skola där alla elever tilldelas varsin dator. Han är också expert på att använda en viss tillverkares produkter på ett pedagogiskt sätt. Han talar varmt om att man på Åland alltid är mycket nära möjligheterna, och inte sätter stopp för andras strävanden. I Tyskland är det annorlunda, då visas snabbt ett rött kort upp ifall den formella ordningen hotas. Sin relation till Tyskland betecknar han skrattande som ”problematisk”. – Jag är ju alltid tysk, vilket innebär att jag t.ex. är bra på att organisera och hålla ordning i ett projekt. – Men när jag kommer till Tyskland så märker tyskarna att jag inte är bosatt i Tyskland. Och då tycker de synd om mig. – Och jag funderar alltid på vem som är den första som vill sätta mig på plats för att jag lämnat Tyskland. Sker det på den första bensinstationen jag stannar vid eller först vid den tredje? text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Inga kroppkakor. ”En man i 25-årsåldern är omhändertagen och tas med för provtagning. Han misstänks för grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Han ska inte ha fått några kroppkakor i samband med kollisionen.” Så rapporterade Sydsvenskan, som därmed vann omröstningen om Årets språkgroda i Sverige. Journalistförbundet genomförde omröstningen. Tvåa blev Nya Wermlandstidningen med följande pufftext: ”Fiskelycka? Grannarna buntas ihop med en tyngd innan de släpps ut på isen och så småningom sjunker till botten för att så småningom förbättra fiskarnas uppväxtmiljö.” Kroppkakor är en svensk mat-

rätt, ofta i form av bollar bestående av en potatisbaserad deg med inbakat fläsk och lök eller annan fyllning. Rekordrektorer. Intresset för Nordiska Skolledarkongressen, som ordnades i Göteborg den 1314 mars, var större än någonsin tidigare. Svenska Mässans kongresshall med över 1500 platser var fullbokad. Intresset för mötesplatsen och frågeställningarna var så stort att nu fylls även en angränsande lokal där seminarierna kommer att streamas på en stor bildskärm. Mässan ordnades av Svenska Mässan tillsammans med Sveriges skolledarförbund. Också finlandssvenska rektorer deltog i kongressen. De fick bl.a.

höra Bob Karlsson, rektor för Ekenäs högstadieskola, som berättade om hur man Finland arbetar med ett ökat elevinflytande och tvärvetenskapligt förhållningssätt i skolan. Senare skolstart i Mariehamn. Från och med skolstarten i höst så kommer eleverna i åk 7-9 i Mariehamn att börja skoldagen klockan nio på morgonen i stället för klockan åtta, omtalar svenska.yle. fi den 20 mars. Enligt bildningsdirektör Kjell Nilsson vid Mariehamns stad så bottnar beslutet att senarelägga starten på skoldagen i ungdomarnas utsöndring av sömnhormonet melatonin. Nilsson hänvisar till forskning som visar att tonåringar är pigga-

re på kvällen och tröttare på morgonen för att deras melatoninutsöndring fungerar så. Personalbrist stänger dagis. Den svenskspråkiga daghemsgruppen Lupinerna i Kartanonkosken päiväkoti i Herrgårdsforsen i Vanda sätter lapp på luckan i höst, omtalar svenska.yle.fi den 19 mars. Gruppen har haft oöverkomliga problem med att anställa svenskspråkig personal och undervisningsnämndens svenska sektion anser att det inte längre går att leva med tillfälliga lösningar. – Grundorsaken till personalbristen är att det inte utbildas tillräckligt många barnträdgårdslärare och barnskötare. Situationen

är ännu svårare på den svenska sidan än på den finska, säger Kristian Rehnström (SFP) som är ordförande för sektionen. För en tid sedan rapporterades om att Helsingfors, Esbo och Vanda har en informell och överenskommelse om att undvika lönekonkurrens i rekryteringen av barnträdgårdslärare. Från Raseborg till Ingå. Raseborg förlorar sin bildningsdirektör, då Robert Nyman tar över posten som kommundirektör i Ingå. Nyman hann vara bildningsdirektör i Raseborg i ca sex års tid. Han var tidigare bildningschef i Ingå, så kommunen är välbekant för honom. Nyman är till utbildningen magister i idrottsvetenskaper.

Läraren 6 2018  

Läraren 6 2018

Läraren 6 2018  

Läraren 6 2018

Advertisement