Eliza 2017–18 #1

ELIZA M e d l e m s t i d n i n g

f ö r

L a d i e s

C i r c l e

S v e r i g e

70 år och

fabulous

Vänner för livet – Att vara PM och fortfarande umgås med sina systrar

Gör’t!

– Nu är det dags att söka till HS 2018–19

01 | 2017–18

Ett kärt återseende,

3 Att vara en del av LC:s blivande historia 4

Tveka inte. GÖR’T!

5

Prickiga klänningar och brylkräm

6

Fest à la 1947

10

LC16 Falun på hemlig resa

12

På samma plats 50 år senare

13

Köp Hilles pin och gör gott

14

Systerskap i 20 år

15

Matrikel? Handbok?

16

Vänskap som består

18

Att bli en del av LC36 Oskarshamn

20 LC-podden 20

LC4 Uddevallas maskot

21

Dra sig tillbaka eller börja på nytt?

22

En höstresa till Kullabygden

23

DO it!

24

Klubbarna firar LC 70 år

26

Förkärlek för förkortningar

26

Välkomna på DM i distrikt 1

eller åtminstone hoppas jag det! Ni eLCor som blivit invalda de senaste åren känner kanske inte till ELIZA, det var vår medlemstidning under många år och damp ner i brevlådan några gånger hos alla medlemmar.

Men under verksamhetsåret 2012–13 lades ELIZA som tidning ner och istället kunde man få läsa om klubbresor, charityevent och massa annat spännande varje vecka på vår hemsida!

När jag åkte på KOM i augusti såddes ett litet frö, men alla vet att det tar ett tag för ett frö att rota sig. Det var först när alla fina reseberättelser från LCI i Sønderborg började trilla in som jag kom på idén att göra en jubileumsutgåva inför vår 70-årsdag.

Det händer så mycket roligt, spännande och viktigt i LC och jag vill att det ska komma ut, både till oss medlemmar men även andra därute som ännu inte hittat LC. Har er klubb gjort något speciellt som ni tycker att andra borde testa? Eller har ni varit på en föreläsning som gett en aha-upplevelse eller på något annat sätt gjort avtryck? Berätta!

Dela med er av vad ni gör därute i vårt avlånga land. Vi är över 1 700 medlemmar i Sverige fördelat på 147 klubbar, varje klubb träffas varannan eller var tredje vecka. Nu är inte matte min starkaste sida men till och med jag inser att det är väldigt många möten varje år!

Vår hemsida kommer inte att försvinna så fortsätt dela med er av vad ni gör! Men tycker ni att det vore kul att få en ELIZA till i vår, så kanske er önskan kan slå in...

In Friendship and service, Lisa Andersson, redaktör 2017–19

Följ oss på sociala medier!

LadiesCircleSverige

ladiescirclesverige

ladiescircle.se

ELIZA är en medlemstidning för Ladies Circle Sverige | Redaktör 2017–19 Lisa Andersson, red@ladiescircle.se | © Ladies Circle Sverige 2017 Omslagsbild: Linda Sjunnesson | Vill du få din artikel publicerad? Skicka text och bifoga bilderna separat till red@ladiescircle.se

Eliza nr 1 2017–18

3

Att vara en del av LC:s blivande historia Jag har funderat i säkert ett par veckor vad min krönika till 70-årsjubileumet borde handla om. Ett vanligt RO-brev är ju lätt att fylla, men en krönika för att uppmärksamma att vi fyller 70 år känns som ett uppdrag med en helt annan tyngd, men igår så föll alla bitar på plats och innehållet blev självklart!

Förra året, när jag var VRO, fick jag ett mail från en svärson till en dam vid namn Hanne Bögh- Andersen. Hanne hade gått bort en tid dessförinnan, vilket hade uppmärksammats på vår hemsida då hon var den första att utnämnas till hedersmedlem i Ladies Circle Sverige.

Svärsonen berättade att de hade hittat en kasse med gamla LC-dokument och undrade om vi i LC var intresserade av dem. Självklart var vi det! Överlämningen löstes på sedvanligt LC-vis och en syster som bodde relativt nära kunde hämta upp dokumenten, vilka så småningom hamnade hemma hos mig där de blev stående bakom min fåtölj som en ständig påminnelse till mitt dåliga samvete. Till slut ställde jag in dem i klädkammaren tillsammans med ett löfte till mig själv att jag snart skulle titta på dem. Jag skulle bara göra en massa annat först, precis som det kan låta när man skjuter upp saker på framtiden. Och där stod de fram till igår, då den där magiska dagen helt plötsligt uppenbarade sig och jag lade ut alla papper på soffbordet och började läsa och sortera.

Vilken guldgruva jag hade gömt i garderoben!

Jag har hittat mycket som rör Hannes egen klubb LC8 Halmstad, men även sådant som handlar om Ladies Circle nationellt och internationellt, Tangent samt Round Table. Det dröjde inte länge innan bordet var för litet och dokumenthögarna började bre ut sig över mattan. Jag skummade innehållet och gjorde en grov insortering,

men arbetet är bara påbörjat. Målet är att alla dokument ska lämnas till Riksarkivet, som av en händelse ligger mindre än tio minuters promenad från mitt hem, där Ladies Circle Sverige redan har en samling av dokument. Arkivförteckningen finns för övrigt att läsa där den ligger under dokument/övrigt på medlemswebben samt på Riksarkivets hemsida.

När jag nu sitter här med Hannes dokument så slår det mig att jag är väldigt tacksam gentemot henne och känner en stark gemenskap, trots att vi aldrig har träffats.

Tack vare henne har vi i Ladies Circle Sverige ytterligare en möjlighet att lära oss mer om vår historia och en chans till insikt om att medan vissa saker ändras över tiden så är andra sig lika än idag. Det krävs t.ex. inte längre ett äktenskap med en RT-man för att vara tänkbar som eLCa, vilket jag ser som en sund förändring (även om det efterlängtade barnet jag bär inom mig har en far som är RT-man). Däremot vet jag många eLCor som, precis som jag själv, har hållit ett EGO-anförande liknande det som hölls på mötet ”Interna angelägenheter” i Halmstad den 20 januari 1981. Ju mer jag läser desto säkrare blir jag på att vi har varit duktiga på att vårda vårt kulturella arv. Det är vi tillsammans, både f.d. och nuvarande medlemmar, som gjort LC till vad det är: en förening där kvinnlig vänskap får blomma! Tillsammans

ansvarar vi för att förvalta vårt arv väl och föra det vidare till de kommande systrar som en dag ska ta våra platser ute i klubbarna. Vi är alla värda att kommas ihåg, precis som jag tänker på Hanne när jag nu sitter med det gulnande diplom som den 11 maj 1965 utnämnde henne till hedersmedlem i hennes egen klubb.

Med kärlek, Helene Nybom, er riksordförande 2017–18

Eliza nr 1 2017–18

4

Tveka inte. GÖR’T! Att sitta i huvudstyrelsen (HS) är verkligen ett minne för livet.

Så, varför göra något enkelt till något svårt? ☙ JENNY HULTMAN, FRO, VALBEREDNINGENS ORDFÖRANDE SAMT SANDRA TYNELL, LC92 BOLLNÄS OCH SOFIA EKBLOM, LC152 MARIEFRED ❧

Just det har vi i valberedning tagit fasta på i uppdraget. Vår slogan har därför blivit GÖR’T. Fundera inte så mycket utan kör. Det är trots allt en begränsad tid det handlar om, och det ger så mycket tillbaka.

Valberedningens roll Som valberedning har man riksmötets uppdrag att förbereda val av de olika posterna som ingår i HS, och övriga funktioner som riksmötet bestämt. Senast den 31 december ska valberedningen ha vaskat fram kandidater som är valbara och som accepterat nomineringen. I år har

vi i valberedningen som mål att ha minst två kandidat till varje post – allt för att det ska bli ett så bra HS som möjligt till verksamhetsåret 2018–19.

I skrivande stund har vi trampat in i november månad, och vi i valberedningen har inte legat på latsidan. Redan på KlubbOrdförandeMötet (KOM) i augusti kickade vi igång arbetet då vi inför alla sittande klubbordförande presenterade årets tillgängliga poster och avslutade med att skicka runt skålar där alla skulle skriva namnet på en potentiell kandidat. Vi är helt övertygade om att flera av eLCorna som satt i detta rum på olika sätt kommer att ta plats i nästa års HS.

Tveka inte Sedan KOM har arbetet fortsatt och vi har vänt på många stenar. Vilka som kandiderar offentliggörs i samband med vårens första distriktsmöte. Just nu saknar vi bara din ansökan till året du sent ska glömma. Så tveka inte. GÖR´T! ♥

Vice riksordförande ♥ Rikskassör ♥ Shoppa ♥ Marketing Manager – är valbara poster till huvudstyrelsen 2018–19. Sista ansökningsdag 31 december men varför vänta? Gör´t! Mer information hittar du på medlemswebben.

Vid frågor kontakta fro@ladiescircle.se

Eliza nr 1 2017–18

5

En fantastisk partykväll i LC13:s anda med temat Rockabilly!

Prickiga klänningar och brylkräm Den 23 september var det äntligen var det dags att fira LC13 Jönköpings 60-årsdag! Datumet var valt med omsorg då det var på dagen 60 år sedan som LC13 grundades. ☙ EMMA WEIMER, LC13 JÖNKÖPING ❧

Festkommittén hade gjort ett fantastiskt jobb och fixat en massa inför festen.

Temat för kalaset var Rockabilly! Detta resulterade i många tjejer i prickiga klänningar och en massa killar med mycket (ev lite för mycket…) brylkräm.

Förberedelserna På förmiddagen samlades några av tjejerna för att ställa i ordning lokalen inför kvällen. Vi hade hyrt Hantverkarnas lokal i centrala Jönköping vilken vi piffade till med ballonger, skivor och härligt prickiga dukar.

Vid 17.30 samlades LC13 tillsammans med våra eminenta gäster bland annat

bestående av vår egna DO Sara från Vimmerby. Mötet var snabbt avklarat och vi fortsatte med diverse förberedelser inför middagen.

Klockan 18.30 dök gästerna upp och då var det dags att för alla 30 festglada deltagare att skåla för födelsedagsbarnet och för en fantastisk kväll. Middagen bestod utav en smarrig amerikansk buffé samt hembakta tårtor. En rolig anekdot är att vi tyckte att leverantören varit lite snåla med kycklingen – men när vi sedan städade undan i köket fann vi en hel plåt med kyckling som vi helt enkelt missat.

Man kan tycka att 60-åringen borde varit lite mer rutinerad i köket…

Hembakta tårtor, sånger och quiz När det sedan var dags för efterrätt var buggen redan i full gång och folksamlingen vid baren stor så jag är tveksam till om så många hann njuta av Annas och Annas hembakta tårtor. Underhållningen under middagen bestod utav flertalet sånger samt en quiz som rörde tidseran. Vår ordförande var dock inte nöjd med frågorna (eller med laget) då det visade sig att frågorna inte var de förväntade… Detta stoppade dock varken Madelene eller oss andra att ha en fantastisk partykväll i LC13:s anda. ♥

Eliza nr 1 2017–18

6

Fest à la

1947

I år firar Ladies Circle Sverige 70 år och i oktober hade vår första klubb LC1 Kristianstad ett stort firande tillsammans med RT4 Kristianstad.

Givetvis var temat 1947. ☙ LC1 KRISTIANSTAD ❧

»LC1 och RT4 träffades 70 år senare och började planera en gemensam jubileumsfest.«

Eliza nr 1 2017–18

8

Den 20 november för 70 år sedan hölls en acklamation i Frimurarhuset i Kristianstad och Sveriges första Ladies Circle var bildat. Den startade tack vare en Round Table-man vid namn Göte Wardell som introducerade tanken på en damklubb till Ebba Barnekow som samlade 12 kvinnor och de blev tillsammans grunden för LC1 Kristianstad.

LC1 och RT4 träffas därför 70 år senare och började planera för en gemensam jubileumsfest. Inbjudan gick ut till alla medlemmarna i Sverige och specialinbjudna internationella gäster och såklart till våra respektive PM-klubbar.

Temaaktiviteter för att komma i stämning Under dagen testade flera av gästerna våra temaaktiviteter genom att dansa Lindy hop med instruktörer, eller ölprovning med lokal pilsner från Klackabacken.

18.30 den 21 oktober 2017 rullas äntligen röda mattan ut till Södra Kasern i Kristianstad. Lokalen fylldes snabbt med vackra och glada gäster klädda enligt temat – 1947. Vi fick äran att ha flera fina gästbesök bland annat LCI:s förra president Gry Haugen, Danmarks FRO

»Varje bord hade fått varsitt spionuppdrag som de skulle utföra under kvällen.« Tanya Bensouda Bjerre, VRO Anna Andersson, RS Mari Petersson, DO1 Malin Andersson och DO12 Cecilia Öhrn Bonard, samt flera past members från både LC och RT.

Tostmaster Martin och toastmadame Jenny presenterade några av höjdpunkterna från 1947.

Kvällen inleddes med mingel och champagne, sedan hälsade vår toastmaster Martin och toastmadame Jenny oss välkomna. Menyn för kvällen var inspirerad från Nobelmiddagen 1947. Varje bord, som alla hade tidstypiska namn som KonTiki eller New Look, hade fått varsitt

Eliza nr 1 2017–18

9

Varje bord hade fått tidstypiska namn som Kon-Tiki och New Look.

spionuppdrag som de skulle utföra under kvällen. Vår toastmaster och toastmadame presenterade några av höjdpunkterna för 1947 och visade en film om LC:s och RT:s historia.

En lyckad kväll Kvällen bjöd även på flera fantastiska och minnesvärda tal, mingelmusik med Frank Sinatra och prisutdelningar. Där fanns en fotohörna där man kunde fota sig själv med hatt och accessoarer från 1947. Efter middagen drog 8-mannabandet ”Rabbit Proof Funkstation” igång dansgolvet och

det blev dans och en härlig stämning ända tills kvällen avrundades med Bullens pilsnerkorv till nattamat och sedan hemfärd till respektive homehostingboenden.

En mycket lyckad kväll med många skratt, nya relationer och massor av nya minnen.

LC1 Kristianstad vill tacka för en fantastisk kväll och ett stort tack till alla er som kom, alla fina presenter, blommor och tacktal.

Charitylotteriet gav 10 000 kr till ”Min stora dag” och Kvinnojouren.♥

Eliza nr 1 2017–18

10

LC16 Falun på hemlig resa Tidigt fredag morgon lyste det i fler fönster än vanligt i Falun. Det var dags för LC16:s hemliga resa och 12 förväntansfulla ladies steg upp i ottan och gjorde sig redo för upphämtning. ☙ LC16 FALUN ❧

Efter ett par mil i bil hamnade vi till slut i Skavsta och inte förrän vid entrén till avgångshallen avslöjades vårt hemliga resmål – Gdansk. På tidigare möte hade vi fått gissa resmålet, men inte en enda av oss hade gissat rätt. Bra jobbat av resekommittén att hålla det hemligt hela vägen!

Väl i Polen blev det taxi från flygplatsen till vårt trevliga lägenhetshotell med rumsindelning sex och sex. En rolig del i att resa tillsammans är att bo tillsammans och i detta fall även att dela en 90 cm säng tillsammans!

Polska piroger, massage och bubbel Efter att väskorna burits upp gav vi oss ut i den oerhört vackra staden. Det var dags för lunch och efter en stunds diskuterande om var vi skulle sätta oss hamnade vi på en genuint polsk restaurang längs floden där servitören propsade på att vi skulle prova de polska rätterna på menyn. De modigaste av oss valde polska piroger, kotletter med surkål och kryddstarka korvar.

Efter att väskorna burits upp gav sig tjejerna ut i den oerhört vackra staden för lite lunch och massage.

Efter lunchen i solen fick vi njuta av välgörande massage i grupper om tre.

Medan tre låg och njöt på britsar satt vi övriga på vinbaren runt hörnet och njöt av bubblande drycker.

Eliza nr 1 2017–18

11

Maten fyllde både bordet och våra magar.

Hem till lägenheten igen för en liten uppiffning och fördrink innan middag på en närliggande restaurang med väldigt god mat. Vi njöt i fulla drag av både mat, dryck och härligt sällskap.

Dags att utforska staden Lördagen började med frukost i lugn och ro och därefter kort möte. Solen sken och värmde gott genom fönstren och vi var ivriga att ge oss ut på stan och utforska Gdansk. Planen var en båttur längs floden, men övergick till en promenad längs kajkanten istället. Efter promenaden var vi lite törstiga och siktade in oss på takbaren på Hilton, men tyvärr fick vi vända vid hissen då vi var för tidigt ute. Vi undrade alla hur de tänkte där, för tidigt för bubbel!!?? Istället blev det den lokala pizzerian som gästades och överraskade med väldigt goda drinkar.

Med törsten släckt kunde vi ta ytterligare en promenad, denna gången till Polens bästa

sushibar som vi blivit rekommenderade av vår fina Therese som fick stanna hemma denna gång då hon väntade en liten LCbebis. Mat beställdes in och fyllde både bord och mage.

Efter maten var det fri tid och vi splittrade gruppen för ett par timmar. Några valde shopping, andra strosade i gamla stan och ett par av oss valde den kulturella vägen och besökte Solidaritetsmuséet. Jag tror att vi alla kan rekommendera vår respektive aktivitet då det var idel glada miner när vi möttes upp hemma i lägenheten på seneftermiddagen. Några fattigare än andra och några rikare på kunskap än andra!

Middag i goda vänners lag Lördagskvällen var vikt åt gourmetmat på Prologue där vi först undrade om vi skulle resa oss och gå när rätt efter rätt som beställdes visade sig vara slut men där vi till sist alla njöt av fantastisk mat, väldigt välkomponerat och vällagat. Ett stopp på vägen hem på en takbar där vi serverades färgglada drinkar medans vi njöt av utsikten över floden och Gdansk centrum.

Söndag och dags för hemfärd, frukost gemensamt och sen gav vi oss ut på en sista promenad i stan där det inhandlades presenter och småprylar för våra sista zloty.

På flyget hem satt de flesta av oss med slutna ögon och väl i bilarna igen konstaterade vi att vi haft en väldigt trevlig resa som var oerhört välarrangerad av resekommittén. ♥

LC65 Sala stod för underhållningen med både sång och dans.

På samma plats 50 år senare LC65 Sala har fyllt 50 år och firade med en gyllene och glittrande fest på Stadshotellet i Sala. Bland gästerna fanns medlemmar av både RT, LC PM, RT PM med respektive och vi hade även besök av distriktsordförande Veronica Schef. Totalt 40 gäster närvarade. ☙ ANDREA ANDERSSON, ORDFÖRANDE LC65 SALA, 2017–18 ❧

Vi hade äran att gästas av tre damer från den allra första generationen av LC65, bland annat Ann-Marie Lejonhufvud som är grundare av klubben och även dess första ordförande. Det smått magiska är att klubben chartrades på gamla Sala Stadshotell, den 21 oktober 1967, medan jubileumsfesten ägde rum på nya Sala Stadshotell exakt 50 år senare, den 21 oktober 2017. Detta var något som vi aktiva eLCor inte ens visste i förväg när festen planerades, utan det var ett fantastiskt sammanträffande.

Under kvällen bjöds på en hel del tal, och LC65 stod för underhållning med både sång och dans. Jenny Degerland höll 3 minuter i form av en musikquiz med schlagerlåtar under 50 år (1 schlagerlåt = 3 minuter!). En insamling till Hjärnfonden under kvällen inbringade 2 000 kr.

Vi är så väldigt nöjda med denna kväll, och tanken svindlar, men kanske sitter åtminstone några av oss om 50 år på Stadshotellet och firar att LC65 fyller 100 år! ♥

Eliza nr 1 2017–18

13

Köp Hilles pin och gör gott Det finns 39 miljoner blinda människor i världen, men 80 procent av dessa fall kan förebyggas eller behandlas. Det innebär att 31,2 miljoner människor är blinda fast det skulle kunna undvikas. Det är en mycket orättvis situation, men med din hjälp kan vi göra något åt problemet. ☙ TEXT FRÅN SIGHTSAVERS.SE ❧

Sightsavers vill utrota blindhet som kan förebyggas och erbjuda stöd till de människor som lider av permanent blindhet eller som är oförmögna att klara sig själva på grund av nedsatt syn.

Vad gör Sightsavers?

Förebygger blindhet. Varje år hjälper de sina samarbetspartners att utföra miljontals ögonundersökningar och ser till att människor får vård som förebygger blindhet och ger dem synen tillbaka.

Med hjälp av frivilliga medarbetare i utvecklingsländerna kan de förse människor med medicin som förebygger sjukdomar som orsakar blindhet. Sightsavers betalar operationer åt dem som behöver det och utbildar ögonsköterskor och kirurger.

Arbetar för lika villkor. Tillsammans med sina samarbetspartners utbildar de speciallärare och förser människor med glasögon, blindskriftspaket och annat undervisningsstöd. De utbildar även samhällen för att minska stigmatiseringen av synskador och blindhet. Tack vare Sightsavers har människor som är synskadade eller har andra funktionsnedsättningar fått hjälp att leva självständigt, få en utbildning och en inkomst.

Arbetar för förändring. Sightsavers arbetar tillsammans med nationella regeringar för att tackla de problem som utgör grundorsakerna till blindhet som kan förebyggas. Det är saker som många av oss tar för givet, såsom tillgång till rent vatten, sanitära anläggningar och utbildning.

De skapar långsiktiga förändringar och

hjälper till att förändra systemen inifrån för att se till att de människor som behöver hjälp även får det i fortsättningen.

Hur kan du stödja Sightsavers? Årets riksordförande Hille har valt att skänka allt överskott för sin pin till Sightsavers. För varje pin som säljs så går 18 kronor till Sightsavers. Tillsammans gör vi skillnad ♥

Vill du veta mer om Sightsavers och deras verksamhet? Titta in på sightsavers.se

»Stärka andra, stärka varandra, stärka oss själva«

Eliza nr 1 2017–18

14

Ulrica Magnusson Söderlund, LC57 Skellefteå Invald 1997

Jessica Syren, LC12 Borås Invald 1998

Malin Thim, LC7 Hässleholm Invald 1998

Systerskap i 20 år Alla har vi hittat LC olika stadier i våra liv, några var unga medan andra kom in efter 40. Beroende på när man blev eLCa så har man ju olika långt tid i vår fantastiska organisation. I år har vi tre tjejer som firar 20 år i LC.

Jag fick ställa några frågor till Ulrica, Jessica och Malin, om hur det hela började och vad som fick dem att stanna kvar under alla dessa år.

Ulrica: Jag kom i kontakt med LC första gången i Härnösand. Som trainee inom dåvarande Nordbanken flyttade jag runt i Norrland och hamnade drygt ett halvår i Härnösand. Jag var bara 23 år nyss fyllda den hösten 1995 och en, som jag tyckte äldre kvinna på banken (PM), kom efter några veckor fram till mig och frågade om jag kände till Ladies Circle.

Jessica: Genom en kvinna som jag umgicks lite med genom mitt arbete. Hon berättade om LC och jag tyckte att det lät så spännande och lockande men också lite ouppnåeligt; jag var runt 25 år då, hade

inte egen familj och tyckte att det verkade så moget och ”vuxenpoängigt” att vara del av ett sådant sammanhang… Plus att det verkade vara så kul upplevelser och ett nätverk med pondus att medverka i.

Malin: Det var på två olika sätt. Min kille var nybliven medlem i Round Table och vi var på en RT/LC gemensam kräftskiva där jag fick träffa några eLCor. I samma veva fick vi nya grannar och tjejen frågade om jag inte ville följa med på ett möte. Hösten 1997 var jag på mitt första, ett studiebesök på soptippen!

Vi får vara med om väldigt mycket i LC och under 20 år har ni säkert samla på er flera minnesvärda upplevelser.

Men är det något minne som är lite starkare än andra?

Ulrica: Jag minns särskilt mitt år som distriktsordförande 02/03 som nog var det roligaste jag gjort inom LC. Det slutade med att jag flyttade ihop med dåvarande riksordförande inom RT och det var kanske inte avsikten från början utan en konsekvens av att man träffar otroligt många trevliga människor i dessa klubbar. Och ibland säger det ju klick ;-) Vi är inte tillsammans idag men håller fortfarande kontakten och är goda vänner.

Jessica: Oj, det har ju varit många, många upplevelser… Jag har inte lyckats ha 100% närvaro något år på grund av resande arbete men jag kan nog säga att jag har haft hög närvaro så jag har gjort mycket. Roliga möten har varit vårresorna till olika ställen, bland annat Jönköping där vi har haft mycket kul. Vi

Eliza nr 1 2017–18

15

hade också ett alldeles oförglömligt möte i ett munkkloster utanför Borås…

Malin: Svårt att välja bara ett men måste nog säga när jag var på mitt första KOM, det var först då jag insåg riktigt vad LC är och vad vi kan åstadkomma. Vilken gemenskap. Fast invigningsparaden av LCI mötet på Island var mäktig, ca 500 tjejer från olika delar av världen och där gick vi 120 eLCor från Sverige i våra folkdräkter.

Man har ju möjlighet att lämna LC efter tio år och ändå ha samma möjligheter som de som går för åldersstrecket. Vad har fått er att stanna kvar?

Ulrica: Jag har stannat kvar i LC för att det för mig har varit en fantastisk möjlighet att få lära känna andra kvinnor i min egen ålder vart jag än bestämt mig för att bo. Ett naturligt sätt att få lära känna människor i den stad man flyttar till. Så viktigt när man flyttar runt som jag gjort. Ett nätverk utanför jobbet och eventuell relation. Ett andningshål i vardagen, ett tillfälle att skratta med andra tjejer tills tårarna rinner, en förening med ett stort hjärta som bryr sig om och engagerar sig. Jag ångra inte en sekund att jag lagt 22 år i LC och jag hoppas få återkomma även som PM på många möten och fester framöver!

Matrikel?

Handbok?

Har du funderat på varför så många säger matrikel när de egentligen menar vår handbok? Vad menas då med matrikel och var kommer det ifrån? Det finns en anledning till varför vi använder bägge ord och varför det ena faktiskt är rätt. ☙ LISA ANDERSSON, REDAKTÖR 2017–19 ❧

En matrikel är en förteckning över nuvarande medlemmar i en förening eller institution av något slag. Innan vi hade vår medlemswebb, sidan du loggar in på för att bland annat hitta klubbens kontaktuppgifter, hade vi all kontaktinformation om våra medlemmar i samma bok som våra stadgar. Alla klubbar, med alla medlemmars adress och telefon – det var ett lite större häfte än vad vi har idag.

Under verksamhetsåret 2011–12 valde man att reducera ner den tryckta matrikeln till handbok eftersom medlemsregistret blev inaktuellt redan innan medlemmen hade den i handen – många nya medlemmar väljs ju in på höstens första möte.

Idag hittar du LC:s matrikel på medlemswebben, tillsammans med eventdatabasen där du hittar information om möten. ♥

Jessica: För att det är kul, fortfarande spännande, fortfarande utvecklande och vi har en så stark LC-klubb idag med stort systerskap och hjärta.

Malin: Tror det är dels för att jag var lite seg i starten. Det tog några år innan jag var utanför mitt eget distrikt men när jag väl gjort det ville jag bara mer. Så istället för att gå ur vid 10 år valde jag att engagera mig ännu mer i stället, först som DO sen även med nationellt charityprojekt och som rikskassör. LC har liksom blivit en naturlig del i mitt och familjens liv. Det säger väl en del när barnen för några år sedan kom hem från fritids och sa – Mamma, fritidsfröknarna vet inte vad LC/RT är så jag fick förklara för dem! ♥

Tack tjejer! Det är fantastiskt att höra att LC kan ge så mycket oavsett om man vart med i ett, sju, elva eller 20 år.

Ett årtionde av handböcker, på den tiden då stadgar och medlemsmatrikel var ihopslaget.

Eliza nr 1 2017–18

16

Vänskap som består Många frågar varför vi gick med i LC. Visst, vi är tredje generationen eLCor och uppvuxna i LC- och RT-anda med familjefester, middagar och homehosting. Matrikel var ett ord som var lika vanligt som telefonkatalogen och då och då damp ELIZA/MERLIN ner i brevlådan. Men det som ändå har varit mest framträdande, och som nog är främsta anledningen till att vi bägge gick med i LC, var gemenskapen vi såg att mamma hade och fortfarande har med sina systrar. Dessa kvinnor har hängt ihop genom halva livet, kanske är det det här man pratar om när man säger vänner för livet. ☙ SYSTRARNA ANNA & LISA ANDERSSON, LC138 GÖTEBORG CITY & LC135 GÖTEBORG ❧

Eliza nr 1 2017–18

17

då de andra tre Göteborgsklubbarna helt enkelt var för stora. Detta var 1988 och till våren firar klubben 30 år!

Att röra sig även utanför klubben

En solig vårdag i maj 1988 på Marstrand firades chartern av LC138 Göteborg City.

Så varför har dessa kvinnor hängt ihop i alla dessa år? Vad är hemligheten? Vi bestämde oss för att ta reda på detta och en blåsig tisdagskväll träffade vi ett sprudlande glatt och välkomnande gäng på en italiensk restaurang i centrala Göteborg.

Denna PM-klubb är en sammanslagning av två klubbar, LC10 Göteborg och LC138 Göteborg City, och består av ett härligt gäng damer: Anki Wekell, Bea Elander, Birgitta Nilsson, Britt-Marie Sjövall, Charlotte Bokelund, Christina Hammenfors, Elisabeth Nilsson, Eva Andersson, Gunilla Kihlberg, Helena Liste, Ingrid Olsson, Jenny Resvik, Lena Markblad, Marja Hultquist och Veronika Nagy. När de första hade fallit för 40-sträcket (som det var på den tiden) fanns ingen PM-klubb att gå till så då beslutade Anki och Ingrid för att starta en ny. Varje år kom nya medlemmar till dess att de var 15 stycken, då tyckte man att det var en lagom stor grupp.

Hur det började Idag har vi bland annat sociala medier att marknadsföra LC genom, ändå kämpar vi med att nå ut till nya medlemmar. Så hur hittade de LC på sin tid, utan hemsidor, Facebook och Instagram? Vissa hade blivit rekommenderade att gå med i LC av en vän eller granne. Andra hade respektive i RT och fick nys om LC på den vägen.

I gruppen fanns även de som transfererat från andra klubbar, en självklarhet när de flyttade till Göteborg. Veronika till exempel hade varit med i flera stycken då hon flyttat runt i Sverige.

Som ni märker är detta en engagerad grupp damer. Det är faktiskt så att Eva, Birgitta och Britt-Marie startade 138:an

Eftersom många av damerna hade träffats på större event, såsom DM, RM och LCI, var det naturligt att plocka tjejer från bägge klubbarna till den nya PM-klubben. Och är det något vi får höra flera gånger under kvällen så är det åk! Åk på riksmöten, åk på LCI. Ni kommer inte ångra er! Vi får höra om bussresan ner till Bordeaux (LCIkonferensen 1992), som nästan var lika stor del av upplevelsen som själva konferensen.

»Sedan PM-klubben startades 1994 har ingen lämnat gruppen.« Stackars busschaufförens reaktion när alla kom med sina hattväskor, folkdräkter, resväskor och picknickkorgar – han hade ingen aning om vad de skulle med all denna packning! Eller tågresan när alla satt och pratade och skrattade så där som vi gärna gör när vi är tillsammans, och en ensam resenär bredvid tillslut var tvungen att fråga vilka de var och vad de gjorde (hur många gånger har man inte fått den frågan!). Det spekulerades i om det är på grund av dem som SJ inte längre tillåter medhavd alkohol!

Mindre krav, men i samma LC-anda Damerna träffas en gång i månaden och hittar fortfarande på saker som studiebesök, går på vernissage och umgås över en bit mat. Men det är kravlöst, ingen som för protokoll eller någon styrelse som väljs. Det är fokus på gruppen och att få träffa sina systrar. Och varför inte?

Som PM har man ju chansen att välja sitt format och hitta något som passar just den här gruppen. Sen de första samlades 1994 och PM-klubben var ett faktum har ingen lämnat gruppen. Det är 23 år sen, så uppenbarligen har de hittat något som fungerar.

Resandet fortsätter Tio år in i PM-livet började en efter en fylla 50. Man hade planeringskvällar för 50-årsfirande och det blev många roliga fester under de kommande åren. Nu har man kommit till nästa årtionde och damerna har börjat fira 60 år unga. Den här gången bestämdes det att det var födelsedagsbarnet som skulle få bestämma och bjuda på firandet. Det kunde till exempel vara en lunch eller middag, att få umgås var ändå den bästa presenten.

Ett år slog de ihop tre födelsedagar och nästan hela gänget åkte till Palma.

Födelsedagsbarnen bjöd på middag men alla stod för resa och boende själva. Win win med sol och bad, bästa umgänget och lite ledighet. När minstingen Birgitta om två år står på tur har det hintats om att åka långt söderut, och ingen verkar misstycka!

Friendship and service Något annat som vi hör flera gånger under kvällen är orden Friendship and service.

Vårt motto är inte bara ord som ser bra ut på pappret. Det är något som finns med oss i vår vardag och har gjort sedan dag ett. Livet har sina upp- och nedgångar för oss alla, och dessa damer vittnar om hur bra det känns att ha en syster där i vått och torrt, stort som smått. Tänk att en tjej du kanske aldrig annars skulle träffat, har blivit en person du anser vara som din syster.

Vår trevliga middag med dessa underbara damer tog slut alldeles för fort men den fick oss att se fram emot att åldras med våra LC-systrar ♥

Damerna hittar fortfarande på massa roliga saker ihop.

Eliza nr 1 2017–18

18

Att bli en del av LC36 Oskarshamn När jag nu tänker tillbaka ett år känner jag smärtan i min rygg. Rädslan för att behöva åka akut till sjukhuset, rädslan att inte klara mitt jobb eller kanske lyckan över att det gror ett frö i min mage. Ett frö av kärlek som ska berika vår familj med en femte person. En person som är nykläckt utan rädslor eller kännedom om mörka hörn som vi alla någon gång passerar på livets stig. ☙ ELEONORE HOVLUND, LC36 OSKARSHAMN ❧

Från bebislycka till sjukdom Min tredje graviditet var tung, det gjorde ont, illamående och fruktansvärt trött på att just vara gravid. Kan inte bebisen komma tidigare? Men nej det vill jag ju inte... egentligen. Barnmorskan tröstade mig med att den optimala åldern för att vara gravid är 16 år... Oj då! Jag är det dubbla.

Vår familj skulle få bebislycka igen! Våra barn skulle få ett syskon till. Vi var på väg att bli en sån där stor familj som jag alltid drömt om. En stor familj med mycket kärlek och många kramar. Hon kom, vår Selma på samma datum som storasyster kom några år tidigare. Vi fick njuta av bebislyckan ett tag, i nästan fyra månader innan det var dags för en överraskning.

Domen i oktober Det kändes som ett slukhål uppenbarades rakt under vår familjs fötter. Vi sjönk långt ner och det gick inte att komma upp. Min man, mina barns pappa, var sjuk. Sjuk i cancer. Min man, det går inte att förstå ett sånt besked med en gång utan det måste upprepas igen och igen. För detta händer inte oss! Vi har ju tre barn! Så orättvist!

Varför straffas vi? Varför han? Varför mina barn?

Första veckorna var rent förkastlig tidsrymd. Man märkte inte av dagar eller

nätter. Det hemskaste var att det tar tid att ställa diagnos och innan man vet vilken typ av cancer det är, vet man heller inte prognosen eller behandlingen. Tankar som snurrade i mitt huvud då var Varför vi?

Kommer han leva fram tills jul? Barnen, hur ska vi klara oss? Tänk om jag också blir sjuk?

»Första tiden var rent förkastlig tidsrymd. Man märkte inte av dagar eller nätter.« Men när väl diagnosen kom och vi fick kontakt med behandlande klinik kunde vi se framåt. Nu ska vi klara det här tillsammans! Alla vi fem i familjen är med om detta tillsammans och det är så vi ska bli av med den där sjukdomen.

Möta verkligheten tillsammans I vårt län behandlas testikelcancer i Linköping som är vårt regionsjukhus. Min man lades in i Kalmar för att sedan flyttas till Linköping. I samband med den långa vården på Linköpings universitetssjukhus (US) så bodde resterande del av familjen på Ronald McDonaldshuset. Huset ligger i anslutning till sjukhuset och är likt en oas, ett ställe som gör att man glömmer det hemska om ändå bara för ett par sekunder.

Genom att vi hade möjlighet att bo där kunde alla tre barnen med på hela resan.

För oss har det varit otroligt viktigt att vi kunde göra detta tillsammans. Vi ska besegra sjukdomen tillsammans. Vi har tyckt det varit viktigt att barnen fått vara med på sjukhuset. Träffa personal, se alla dropp och slangar. Just för att detta är verklighet! Barnens pappa är allvarligt sjuk och alla dessa slangar behövs för att han ska ha en chans att bli frisk.

Eliza nr 1 2017–18

19

RONALD MCDONALDSHUSET

Ronald McDonaldshusen är en stiftelse där främsta givaren är McDonalds. Det är bland annat genom de sparbössor som finns på restaurangerna som insamling av finansiella medel sker. Men det finns också andra givare, exempelvis LC36 Oskarshamn. Vi samlade in pengar som gick till en husmiddag på Ronald McDonaldshuset i Linköping och så skänkte vi även pengar som de själva kan använda till leksaker eller var nu behovet finns.

Syftet med husen är att när man är sjuk ska man som familj kunna bo samlat, hemifrån. Det har visat sig att läkprocessen gynnas, vilket i vårt fall gjorde att familjen kunde vara samlad och vi kunde ta med min man på middag bort från sjukhuset.

För att barnen mentalt skulle klara av att vara stunder hos pappa så kunde de leka och hämta kraft på Ronald McDonaldhuset. Där finns det lekrum, pulkabacke, lekstugor, klättervägg och tv-spel. Där finns allt barn behöver för att just vara barn.

Samt underbar personal.

Hitta en vardag Våran vistelse i Linköping var från oktober fram till januari med stunder hemma däremellan. Det var mycket som påverkade vårt liv. Vi hade speciella hjälpmedel hemma, hemsjukvård som intensivast två gånger om dagen och täta resor till Linköping. Vår bebis fick inte den uppmärksamhet som man vanligtvis ger sin bebis. Våra andra två barn fick inte vara på förskolan när pappa var som mest infektionskänslig vilket var i princip hela december till februari. Men vår tanke var hela tiden att viktigast och bäst för barnen är att pappa bli frisk, då är några månader av annorlunda levande väldigt lätt att leva.

Personalen på förskolan var underbara och höll koll samt meddelade oss så snart det gick något virus. Föräldrarna till barnen visste vad vår familj gick igenom vilket också kändes skönt.

Klubben arrangerade tacomiddag för alla familjer i huset.

Vi valde att vara öppna, från dag ett då min man skrevs in på sjukhuset. Vår familj, vi fem bestämde att vi ska vara öppna med att vi drabbats av sjukdom. Att vi har en tuff tid framöver. Att vi kommer behöva hjälp. Jag är så glad att vi tog detta beslut.

Detta har hjälpt oss så mycket. Både för mig som är med i LC där det funnits stor stöttning och för min man som är med i RT. Att få meddelande, att någon undrar hur mår du? Att någon bryr sig, ägna sig någon minut åt att ringa eller skriva en

rad till just mig eller min man. Det väger tungt. Det är så otroligt stöttande och jag är enormt tacksam för detta. Hoppas att vi alla beter oss så.

Stöttning från klubben LC36 har stöttat vår familj otroligt mycket. Genom att välja att vår insamling på Lindexkvällen skulle gå till Ronald McDonaldshuset i Linköping. För att det är där våra familjer får bo om en familjemedlem behöver vård. LC36 valde att arrangera tacosmiddag för alla familjer, pyssel för barnen och skänka 4 000 kr. Helt underbart!

Och inte nog med det har LC36 byggt en mur åt vår familj på framsidan av vår tomt. 2014 flyttade vår familj in i vårt drömhus, vi byggde det och ha successivt sen dess jobbat med tomten. LC36 valde att överraska oss med att fixa hela muren.

19 kvadratmeter mur! Detta gjordes på en dag mellan åtta och fyra. Helt underbart vad vi är starka tillsammans. Jag älskar min klubb och det vi gått igenom under 2016/17 visar vad LC är, ett starkt och modigt nätverk. ♥

Eliza nr 1 2017–18

20

Välkommen till LC-podden! Årets tema för Ladies Circle är ”We empower” och i tanken på att boosta, lyfta och hylla varandra föddes en LC-podd.

Här djupdyker vi i vardagslivet som eLCa och blandar djupa ämnen med lättsamma funderingar. Vi hyllar starka kvinnor, goda förebilder och lyfter fram i ljuset alla imponerande insatser som görs från norr till söder. Här bjuds gäster in, vi hissar och dissar, vänder och vrider och självklart har vi alltid 3 minuter med i podden.

Podden görs av den rutinerade eLCan Liza Manestam från LC13 Jönköping och allin eLCan Liselotte Moxell från LC60 Östersund. När vi startade podden, kände vi egentligen inte varandra men i detta forum, bjuder vi på oss själva, våra funderingar och vårt LC-liv, på ett avskalat och humoristisk vis. Genom varje avsnitt vill vi guida dig igenom alla roliga evenemang i LC-kalendern och kryddar upp podden med sköna beats från vår egen Spotifylista.

Har du tips på ett ämne som vi borde lyfta? Eller kanske en gäst som borde bjudas in?

Tveka inte att höra av dig! Vi finns både på lcpodden@ladiescircle.se och under Instagram på @lcpodden och är alltid öppna för nya idéer.

Men till dess, höj upp volymen, luta dig tillbaka och njut av LC-podden!

Stor kram Liza och Liselotte

LC4 Uddevallas maskot

Visserligen kunde jag inte bli fullvärdig medlem eftersom jag redan då passerat den magiska gränsen 40 år ett år tidigare. Dock tändes ett litet hopp när det började diskuteras att gränsen skulle höjas till 45 år. Till min stora sorg gick det dock inte igenom innan jag hann fylla 45 år.

Första gången jag blev inbjuden att deltaga i ett LC-möte hos LC4 Uddevalla våren 2002 var det med stor glädje. Under mötets gång visste jag inte vilken stor betydelse LC skulle komma få i mitt liv de kommande åren och fortfarande har efter 15,5 år.

Det kan ju tyckas vara skönt att bara kunna komma till de olika mötena och låta någon annan sköta allt runt omkring. För mig skulle tiden med LC fått ytterligare en dimension och det hade känts ännu bättre om jag fått möjligheten att deltaga officiellt i styrelsearbetet. Då hade även den här benämningen gäst inte förföljt mig. Ibland har det känts lite fel att bli kallad gäst när jag många terminer varit bland dem som haft högst närvaro och vid våra interna quiz gällande LC vunnit.

☙ KRISTINA HÄGNEBORN, MASKOT, LC4 UDDEVALLA ❧

Under årens lopp har jag fått uppleva så otroligt mycket roligt ihop med alla underbara eLCor. Vi har haft många olika typer av möten och för att nämna ett som slår alla andra är när vi i slutet av maj 2017 åkte till Island. Där gjorde vi allt man skall göra som turist – bland annat badade vi i Blå Lagunen, red på Islandshästar och upplevde den fantastiska naturen. Vi träffade också LC4 från Reykjavik, ett mycket givande möte.

För att avsluta – till min stora belåtenhet är jag nu inte gäst längre utan har uppgraderats till LC4 Uddevallas maskot, vilket känns väldigt bra. ♥

Eliza nr 1 2017–18

21

Dra sig tillbaka eller börja på nytt?

I slutet av verksamhetsåret 2013 visade det sig att hälften av LC69 Växjös 12 medlemmar skulle gå ur föreningen samtidigt. Utan förvarning damp det ner som en blöt filt över medlemmarna som skulle vara kvar. Det fanns två vägar att gå. Lägga ner klubben. Eller. Kavla upp armarna och börja jobba! ☙ LC69 VÄXJÖ ❧

Som tur är valde klubbmedlemmarna det senare alternativet. De bestämde sig för att inom två år vara mellan 12–15 medlemmar igen. De bjöd in gäster och hade fullt fokus på uppgiften.

Idag, en blomstrande klubb med högt engagemang. Från att stundtals varit en klubb som knappt åkte på DM är de idag representerade på DM, KOM, RM och många andra arrangemang inom LC.

Våren 2017 var klubben iväg på en resa till Polen. Det blev tre dagar fyllda med skratt, samtal, öl, spa och shopping. De minnena som skapades under resan kommer att följa med klubben och dess systrar under många år. Att resa tillsammans skapar förståelse för varandra, en djupare vänskap och så klart minnen för livet.

Medlemmarna i LC69 Växjö är alla tacksamma för att få möjligheten att ingå

i LC:s nätverk och vara en del av något helt fantastiskt. Det är en förmån att varannan till var tredje vecka, inte vara mamma, maka, sambo, kollega utan bara vara sig själv och få prova mängder av aktiviteter och träffa många olika människor. Det berikar vårt liv.

Vi önskar LCS ett stort grattis på födelsedagen och vi är tacksamma att vi får vara en del av dig! Hurra! ♥

I våras åkte klubben till Polen, tre dagar med skratt, shopping och varandras sällskap.

Eliza nr 1 2017–18

22

En höstresa till Kullabygden Våra reseledare Therese B och Annemarie började med att dela in oss i bilar där vi fick olika diskussionsämnen; LC51 50 år, hur vi kan få in mer pengar till charity/klubben och vår kommande tjejkväll. Detta gick vi igenom vid förhandlingarna senare under dagen. ☙ LC51 RONNEBY ❧

På Kullens Naturreservat spred vi LC:s budskap med ballonger och flaskpost.

Eliza nr 1 2017–18

23

Sen bar det av mot LC128 Kullabygden.

Efter en fikapaus i Hässleholm åkte vi mot respektive hemma-hos-boende. Därefter möttes alla upp hemma hos en tjej i Kullabygden. Det blev en supertrevlig kväll med god chili con carne och många goa skratt. Nu visste vi också vad alla hade för BH-storlek!

På lördagen möttes vi i klubben upp för att åka vidare till ett krukmakeri. Kullabygden med omnejd är nämligen känd för att ha fin lera. Där handlade vi fina saker och hade förhandlingar samtidigt som vi åtnjöt en utsökt sopplunch. Därefter hann vi med en promenad i Mölle innan vi begav oss mot Arilds vingård.

DO it!

Hej Marie Rydbrink, LC103 Nybro!

Du har varit med i LC sedan 2014 och nu är du DO i distrikt 2. Vad var det som fick dig att söka till rollen som DO?

Rosévin på skånska

Jag sökte för att jag ville ut och träffa alla fantastiska eLCor i Distrikt 2. Jag är väldigt nyfiken av mig som person och jag tyckte att det verkade spännande att få se hur andra klubbar har det och just se hur LC fungerar i andra klubbar.

På Arilds vingård var vi ute i det underbara vädret hela eftermiddagen, där skördade vi vindruvor som senare skulle bli rosévin.

Snacka om energipåtag!

För den som inte vet, vad gör en DO och vad tycker du är bäst med att vara DO?

I pausen testade vi gårdens rosévin tillsammans med goda ostar, kex och charkuterier. Efter det fick vi se hur själva vintillverkningen gick till. Sen var det dags för middag på gården och hade det så himla bra. Marie Bäck var den enda av oss som gav sig på att trampa vin.

Som DO gör jag klubbesök i alla klubbar, förmedlar viktig information från HS och det gör jag framför allt i min dialog med KO i distriktet. I vårt distrikt försöker vi få till 3 ordförandemöten varje år och det ger KO en bra möjlighet att få kommunicera med varandra och samtidigt som jag kan förmedla vad som är på gång just nu. Som DO är jag även en del av huvudstyrelsen och där jobbar vi tillsammans med att utveckla LC Sverige vilket är grymt roligt! Det bästa är ju såklart att få träffa så många fantastiska eLCor!

Söndagen bjöd på en god frukost innan vi begav oss ut till Kullens Naturreservat. Så otroligt vackert. Där släppte vi flaskpost och ballonger med LC:s budskap. Hoppas att vi får svar.

Det var en helt fantastisk helg. Vi hoppas att fler klubbar gör som oss i LC51 och hälsar på klubbar både i och utanför distriktet.♥

Har du lärt dig något speciellt under den här första tiden?

Att alla klubbar i vårt distrikt har möte samma vecka ;) Nej, men jag har fått en större inblick i LC Sverige eftersom vi har hunnit med två HS-möten.

Till sist. Vad skulle du säga till tjejen som funderar på att söka DO-rollen men inte riktigt vet om hon vågar?

Gör’t! Det är så kul och vill du att träffa nya fantastiska eLCor, uppleva nya saker och få vara med och och utveckla världens bästa nätverk är det klart att du ska söka! ♥

Tusen tack Marie! Är du sugen på att söka till DO eller känner någon som du vet är som klipp och skuren för rollen? Kontakta din DO, alla uppgifter finns på medlemswebben på distriktets sida.

Eliza nr 1 2017–18

24

LC 70 år!

Det är inte varje dag man firar 70 år... Bara nästan! Vårt 70-årsjubileum har uppmärksammats på flera håll runt om i landet och det är vi väldigt glada över!

Här kommer ett axplock av vad klubbarna gjort hittills för fira vår stora dag.

26 oktober. LC7 Hässleholm bjöd in till Intercity i distriktet och givetvis bjöds det på tårta, som var både vacker och god!

28 oktober LC14 Alingsås har firat 60 år och fick vara med i Alingsås Tidning! Även LC Sverige 70 år uppmärksammas.

2 november. Skål från LC29 Karlstad!

7 november. LC129 Vetlanda firade vår 70-årsdag med tårta och sång!

Eliza nr 1 2017–18

25

9 november. LC56 Enköping bjöd in till 11:ans InterCity med temat Casino Royal där man även passade på att fira LC 70 år!

10 november. LC44 Örnsköldsvik har PM-kväll med medlemmar som var med från första början. Vilket kalas!

14 november. LC48 Stockholm Bromma och LC50 StockholmKlara firar LCS 70 år med gyllene bubblor!

16 november. Fantastisk tårta på LC30 Härnösands firande!

16 november LC43 Västervik hade en härlig torsdagskväll men tapas, inval och såklart firande de även LC Sverige 70 år!

16 november. LC118 Åmål firar jubileum med snygg tårta – och dans men den får ni leta upp själva (hint, vår medlemsgrupp)!

Förkärlek för förkortningar Vi i LC älskar förkortningar. Kanske är det för att vi har så mycket att säga att vi inte har tid att uttala hela ord? För dig som är ny i svängen kan det vara lite knepigt att hänga med i början. Men lugn, här kommer en snabbskola! ☙ LISA ANDERSSON, REDAKTÖR 2017–19 ❧

RO – riksordförande

DOsa – en distriktsordförande

VRO – vice riksordförande

eLCa – en tjej i LC

FRO – förra riksordförande

PM – past member, någon som fallit för åldersstrecket (man kan också ha valt att lämna LC efter 10 år och ändå bli PM)

DO – distriktsordförande KO – klubbordförande HS – huvudstyrelse

Och medan vi ändå håller på: Medlemswebb – inloggat läget

RT – Round Table, vår manliga motsvarighet

Handbok – vår lilla bok med stadgar och annan LC-information Matrikel – vår medlemsförteckning på medlemswebben Eventdatabas – där man ser information om möten etc.

Välkomna på DM i distrikt 1

a

Dagen arrangeras side-by-side med LC94 och RT133 Höllviken Klubbarna chartrades 1973 - vi firar 45år och vad är då mer självklart än 70-tals tema?

NÄR - Lördagen den 10 mars 2018 kl 12.00 VAR - Fotevikens Vikingaby i Höllviken PRIS - early bird 495kr

(enbart möte och lunch 250kr, homeparty och fest 395kr)

70´s

a

back to the

a

Anmälan och mer information www.rt133.se Sista anmälningsdag - 28 feb 2018 Anmälan efter 31 jan 2018, 595kr för hela dagen, homeparty och fest

#dmiittan

a