Kyrk-Nytt maj 2024

Kyrk-Nytt

- På Arken får långsamheten ta plats ... sid 2

- Emmausvandring ... sid 3

- Skogsprojektet på förskolan Arken ... fr sid 4

- En syföreningsdag 1979 ... sid 10

- Konsert i Tidersrum ... sid 11

- Musik tema Lasse Berghagen ... sid 14

På Arken får långsamheten ta plats

På Arken värnar vi om att låta långsamheten få ta plats. Det betyder inte att vi är saktfärdiga, passiva eller lata. Tvärtom gör det oss mer medvetna, hållbara och närvarande.

När vi arbetar efter långsamhetens lov ger vi oss tid att möta barnen i sitt eget lärande. Vi ger tillfälle då kunskapen får bli meningsfull. Lärande måste få ta tid och går inte att skynda på. Barnen får tid att reflektera och ges utrymme att påverka sin utbildning. Tillsammans med barnen får vi möjlighet att reflektera kring vår omvärld med ett barns blick och vi kan ta vara på de ögonblick då barnen förundras när vi ger oss tid att vara närvarande. Barn behöver få fundera på livets stora frågor och vi pedagoger behöver ge tid att släppa fram de existentiella frågorna.

Vi ger oss själva ett hållbart arbetssätt då vi kan låta våra prioriterade mål ta tid Det ger alla pedagoger möjlighet att känna delaktighet, få syn på sitt eget lärande och ha tillåtande diskussioner som ger oss perspektiv.

Genom att alltid ha långsamheten med oss i tanken tillåter vi oss att bli hållbara och att hålla i det vi gör.

Vi tror att om vi känner oss trygga i långsamheten så ger vi också barnen möjlighet att bli hållbara individer. Ger vi det goda samtalet tid så ger vi också tid för barnen att bli demokratiska individer. Demokrati börjar i samtalet med varandra.

I det här numret av kyrknytt kommer du att få ta del av hur förskolan Arkens femåringar får arbeta tillsammans med Tobias Pihlblad, masterstudent i miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet som undersöker effekten av barns upplevelser i skogsmiljö kopplat till fysisk, mental och andlig hälsa. Det finns studier som visar på vuxnas fysiska, mentala och andliga hälsa utifrån vistelse i skogsmiljöer men ingen tidigare forskning om barns upplevelser. Läs mer om detta på sidan 4.

Josefine Rafelt Rektor Förskolan Arken Kinda pastorat

Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.

Omslagsbild: Plantering av vårblommor på kyrkogården Foto: Karolina Jönsson

Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Peter Lundborg

Tryck: Lenanders 2024

Emmausvandring i Västra Eneby

Så fint det blev - med vår Emmausvandring i Västra Eneby på Annandag påsk! Inledning i kyrkan med psalm 741 Graven ligger tom. Så följde sju stationer under vandringen med läsningar - utgångspunkt från Hans-Erik Lindströms häfte ”På väg till Emmaus - om vandring och pilgrimskap”. För varje station en text där vi följde Emmausvandrarna och en text om vår egen livsvandring där deltagarna turades om att läsa avslutat med bön - uppbrott, vandring, möte, rastplats, bön, måltid och mål. Från kyrkan följde vi under Anna Johanssons ledning och berättelse om hus och tegar delvis den gamla vägen mellan Västra Eneby och Kisa. Så givande att få vandra här! Och så få avsluta med de sista stationerna på vandring i vår ”friluftskyrka” Eklunden.

”Herre, visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. När jag inte ser klart hur jag ska gå eller vart jag är på väg - låt mig då få känna mig omsluten av dig och ledas fram. Jag litar på att din käpp och stav leder mig på rätta vägar.”

Tack till alla medvandrare! Bodil Söderberg

Vårplanteringen

på kyrkogårdarna är färdig

Alla kyrkvaktmästare trotsade snöoväder och kyla veckan efter påsk och planterade de härdiga penséerna på pastoratets kyrkogårdar. Tusentals penséer kom i jorden på en vecka. Det var ett tufft arbete. Bra jobbat! Vi passar på att välkomna alla säsongsanställda som började jobba i början av april.

Hur utevistelse i skogsmiljö kan stödja barns identitetsskapande, andliga utveckling och känsla av existentiell trygghet.

Tobias Pihlblad som är masterstudent i miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet har gjort det sista steget i sin utbildning, ett självständigt arbete inom miljöpsykologi. Han är glad att få genomföra min studie hos er på Arken och med gänget på Regnbågen!

Tobias är lärare i grunden och har tidigare arbetat som rektor för Kyrkbackens förskola i Vårdnäs. Att barn får tillgång till roliga, kunskapsrika och hållbara miljöer har alltid varit en särskilt viktig fråga för honom, så när chansen att gå en internationell utbildning i detta ämne tog han den direkt!

Vad är miljöpsykologi och vad handlar studien om? Miljöpsykologi är ett relativt ungt och tvärvetenskapligt fält, där huvudsakligt fokus ligger på interaktioner och utbyten mellan människa och miljö. Varför beter vi oss som vi gör i vissa miljöer och hur får en miljö oss att känna och må? Dessa är några av de frågor som en miljöpsykolog funderar på.

Det Tobias Pihlblad ville undersöka var hur utevistelse i skogsmiljö kan stödja barns identitetsskapande, andliga utveckling och känsla av existentiell trygghet. Barns rätt till andlig utveckling uttrycks i såväl Läroplan för förskolan (Lpfö18), som i Barnkonventionen och är något som troligt präglar hur man ser på sig själv och andra. Viktiga frågor som vi alla bär med oss genom livet.

Undersökningens fokus har handlat om barnens perspektiv – vad upplever de under utflykterna till skogen och hur tänker de om skogen som plats?

För att utforska dessa frågor har Tobias Pihlblad under februari och mars månad följt med på några av Regnbågens ordinarie skogsutflykter för att observera barnens lekar och samtal. Han har också att genomfört gruppintervjuer med barnen tillsammans med någon av pedagogerna, där barnen fick möjlighet att reflektera över vad de lekt, samtalat om och funderat på.

Allt deltagande i studien har varit helt frivilligt och anonymt.

Skogsprojektet på förskolan Arken

Det finns studier som visar effekter på vuxnas fysiska, mentala och andliga hälsa utifrån vistelse i skogsmiljöer, men ingen tidigare forskning om barns upplevelser.

Stämmer det för barn också, att det i skogen blir ett lugn och en kontakt med något större? Att jämföra vuxna och barns upplevelser av detta är en av Tobias Pihlblads frågeställningar i det slutprojekt som han gör i sin masterutbildning i miljöpsykologi.

Första gången som Tobias träffade barnen på Regnbågen, som är en avdelning på förskolan Arken, och berättade att han var forskare, frågade han barnen om de visste vad det var. Javisst; ”en forskare letar efter mystiska saker som kan hjälpa andra” sa ett barn direkt. Snart blev det klart att alla barnen är forskare, de letar efter mystiska saker som kan hjälpa andra.

På Regnbågen med barn i 5-6-årsåldern råder en hjälpsam anda. När Tobias anlände dit uttryckte barnen samstämmigt att ”vi hänger med till skogen”. ”Vi barn har nog kanske lättare att hitta det där mystiska…”. Vad är då det mystiska med skogen? Den kan vara att följa spår och att lyssna på fåglar, där finns också en stor sten att klättra upp på, men det är samtidigt mycket mer.

Barnen var tillsammans med olika pedagoger, med Tobias i skogen vid flera tillfällen. Det var också viktigt att så många som möjligt av personalen skulle få möjlighet att vara med.

något berättar Victoria. Alla vi vuxna som har varit med, vi har haft öronen på helspänn.

Regler

Ibland skaver det lite, fortsätter Victoria, som när det blivit en konflikt. I vanliga fall är det ganska tillrättalagt; ”man ska vara en bra kompis”, ”vi slåss inte” och ”alla får vara med”, det säger vi ofta som mantran, och det finns färdiga lösningar på hur det ska vara och bli. Nu har personalen i stället nyfiket lyssnat på vad barnen ska ge för svar och det som då kom fram var en lösning som ”lite öga för öga”. Barnen tyckte att det är viktigt med regler och att det går gärna att brottas om en konflikt. Den som vinner får då bestämma, som i det aktuella fallet, vem som får vara på den stora stenen i skogen. Barnen var eniga om att regler behövs och det ska vara regler som gör att vi mår bra tillsammans. Det tyckte Victoria var intressant för vi fokuserar vanligtvis så mycket på görandet, inte på måendet. Att formulera regler som vi ska må bra av är också en demokratisk utgångspunkt.

Victoria Malmgren som arbetar som förskollärare och tyckte att det var spännande och givande att vara med.

Det händer så mycket. Efter tillfällena i skogen hade Tobias gruppsamtal med de barn som hade varit med. Då pratade de både om specifika frågeställningar som Tobias hade och om specifika saker som hade hänt i skogen.

Det är intressant, bara samtalen som pågår samtidigt bland barnen. T ex – Min farmor fyller år säger ett barn och samtidigt berättar ett annat barn om en fågel som sjöng i skogen. I forskning förbiser man ibland barn menar Tobias.

Det finns förutfattade meningar om att barn inte kan koppla ihop abstrakta och konkreta saker. Men, det kan jag dementera säger han.

När man ger barn utrymme, förutsättningslöst och har ett genuint intresse för barnets frågeställning – då händer det

Inledande i läroplanen står det hur man ska vara mot varandra och när vi lyfter det som är relevant för barnen och ser hur det kan fungera, då blir det demokrati. Vi behöver ge dem det utrymmet. Vi kan inte säga tomma ord utan det behöver beröra. ”Vem ska äga stenen i skogen?” Det finns en demokratisk dimension och en andlig dimension i det säger Tobias. Barnen önskar att de kan stå där samtidigt och inte tjafsa.

Barnen tilläts att testa idén med brottningsmatch. Det var inget ondsint eller våldsamt, inte oschysst. Det var mer en kraftmätning om vem som var starkast. Och den som föreslog brottning som lösning, förlorade matchen. I efterhand kom frågan upp om att det kanske inte var ett bra sätt, men jo det fanns en enighet om att det var bra. Det handlade inte om vinst eller förlust utan just att få göra det. Det hör till den demokratiska principen, att hörsamma resultatet. Man kanske inte gillar det men får acceptera ett nederlag. Ytterligare en insikt var att om någon inte är starkast fysiskt, finns det andra värden som är mer intressant. Det innebär också flera giltiga och uttalade perspektiv på en individ.

En andlig dimension

En andlig dimension för barn handlar om trygghet menar Tobias. Det finns ett värde i den jag är. Min identitet kan utmanas, men om jag kan stå stadigt i mitt värde, och känna en glädje för den jag är, är jag bättre rustad för livet. En frågeställning är om det är skogen som inspirerar eller om upplevelserna kan hända var som helst. Det är svårt att veta, men det som är tydligt är att det finns ett utrymme i skogen. Den stora stenen var centralplatsen. Gruppen kunde ostörd vara där, ingen annan kom dit och ingen gick i väg. Det blev ett vi som grupp – vi leker samma sak. En grupp, även om det fanns annat så drog leken och stenen. Frågan är också om någon äger leken eller stenen tänker Victoria.

Miljöerna som vi hittar i skogen är unik. De är omhuldade av träd, innesluten. Här blir jag lugn. Den kan vara en liten yta utan utsikt. Det finns många lekmöjligheter. Skogen kan skapa konflikter men också utrymme att lösa dem. I skogen har personalen varit fokuserad. Vid förskolan är det annars lätt att lämna, det finns många måsten, alltid något som behöver göras. I skogen blir det mer ro och det stärker den pedagogiska blicken. Vi såg hela skeendet och det är viktigt för samtalet och helheten menar Victoria. Då går det att prata med barnen om att ”vi såg det här, nu är jag nyfiken på, vad händer om inga regler finns?” Barnen pratar om regler. Ett barn säger att ”om det inte finns några regler blir det totalkaos i hela Kisa”. Så varför har vi regler? De får frågan om det finns många regler på förskolan, men det tycker inte barnen. Den enda regel som de kan komma på att man måste smaka på maten först innan man får ta knäckebröd.

lektelefon och 12 barn, och då blir de konkurrenter om den telefonen, vem ska få ha den. Det är lite kämpigt att fördela tiden med lektelefonen. Lite samma uppstod i skogen, men där blir det annorlunda. Lekmöjligheterna begränsas inte. I skogen kan vad som helst bli en ”telefon”, det handlar plötsligt om fantasi och kognitiva möjligheter. Här finns det oändligt med material. En pinne kan bli en ”trollstav” och om den går av går det att hitta en ny och det går att fråga, vill du ha en lång eller en kort trollstav, välj vilket du vill –det går att ordna. Det finns så mycket ofärdigt material i skogen, som kan bli allt.

I skogen var den viktiga platsen stenen. Barnens första lektanke var att leka ”Trolltider”, alla barnen hade sett Julkalendern i december. Var det då stenen eller leken som gällde? Det blev tydligt att det hängde ihop. Det gick inte att skilja stenen och leken. Barnens önskan uttrycktes; ”vi vill vara tillsammans och leka den här leken.”

Som Victoria uttrycker det; ”Barn är kompetenta – se den kompetensen genom att våga vänta ut den.

Tobias håller med och säger att vi vet sedan länge att ju mer något är nära och viktigt för ens eget liv, desto lättare är det att ta in och ta till sig. Det blir tillfällen där det får bli kunskap som blir meningsfull.

Tobias inflikar att ”ni pedagoger kunde vara generösa mot barnen och träda in när det behövdes, men inte innan.” Så det finns en skillnad mellan att vara i skogen och på en förskolegård där det oftast blir ett tidigare ingripande. Tidigare hade vi mer färdiga lösningar och svar och fixade en lösning säger Victoria. Nu lyssnar vi på ett annat sätt, avvaktar och ser att barnen löser mycket själva. Det blir mycket diskussioner men det blir bra.

En demokratisk dimension

Demokrati är att prata med varandra. Ha en långsamhet i en vardagssituation. Men även om man vill jobba långsamt så händer det mycket på t ex gården. Det behöver finnas saker till alla och vara mer tillrättalagt. Det kan finnas en

Varför är detta viktigt? Här ser Tobias utgångspunkten både nationellt, det är något viktigt i läroplanen och även globalt. Det finns en intervention, dvs åtgärder, metoder och insatser, i barnkonventionen. Enligt artikel 27 i barnkonventionen har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Som den samhällsinstitution som förskolan är, ska läroplanen spegla den verksamheten. Andlighet är ett mänskligt behov – vi ska inte beröva barn på det.

Barnkonventionen är lag sedan tre år. Barn har rätt att utforska en egen andlighet inte bara kristendom. Det handlar om att fundera på stora frågor som har med livet att göra. Många studier kring döden, livet och krig visar att om vuxna svarar undflyende på barns frågor använder barnen sin fantasi och då känns det oftast värre. Det är bättre att möta barnen där de är och bekräfta att ja, det finns krig och människor dör. Jag förstår inte heller varför det är så, men att det händer. Det är viktigt att våga släppa fram frågor som ”Vad händer när man dör?” Att som vuxen kunna svara att man inte vet, att många tror och tycker olika. Men många vuxna är inte rustade för att möta barnen i deras frågor. Svenska kyrkans förskolor har en styrka –

även om hela personalgruppen inte är direkt kyrkvan så är kyrkan en plats där människor möter livet och döden. Alla kommer inte fram till samma svar och ofta behövs inga färdiga svar, mer att få tänka och reflektera. Du får vara som du är i din resa. Samtalet och öppenheten är viktigast.

Att ha en öppen, nyfiken hållning är möjligt i kyrkans värld.

Vi vill stötta barnen att kunna leva i ett gott samhälle, lära dem att det finns inte bara ett rätt utan flera – att det går att vända och vrida på saker. Våga prova och testa hypoteser och se nyanser och samtidigt vara respektfull mot andra. Just i Sverige i vår kontext som är tämligen sekulär i samhällsdebatten, finns ett motstånd mot det konfessionella vilket har skapat en osäkerhet kring vi kan möta dessa delar.

Att som pedagog på en förskola, prata om liv och död som egentligen är något konkret riskerar att bara bli flummigt. Det hämmar oss menar Tobias.

Om det råkar bli minsta religiöst kan vi få sparken. Skogen får vara som den är, flummig eller inte. Vad menar vi med andlig trygghet? Det handlar om att känna värde trots motgångar. Skogen kan ge den möjligheten.

Victoria nämner ”kodade rum” där kyrkan är ett tydligt exempel. Där finns en förväntan och ett färdigt syfte. Skogen är neutral. Naturen kan inspirera till en andlighet.

Om vi ändå ska ha existentiella samtal så kan skogen vara platsen för dem. I skogen är det alltid föränderligt, mycket beroende på vädret. En snöstorm ger en annan upplevelse än en skön sommardag.

Goda förutsättningar

Tobias ser framför sig ett metodförslag med uppmuntran att nyttja skogen och uppleva.

Det är allmänmänskligt – vi är ju hela tiden kroppar som ställs i relation till varandra. Om vi tar det politiska klimatet som ett exempel – vi har lite svårt att samarbeta. Det finns en osäkerhet. Om jag som vuxen får ge mig, någon säger att någon annan har rätt, kan det skapa en skörhet. Det kan kännas som en förlust. Det blir personligt och den som inte är grundtrygg kan känna sig tillintetgjord. Så tänker inte barnen. Victoria menar att det är som ett grundläggande mänskligt regelverk där vi får uppleva vad som är okej eller inte. Barn kan brottas och den som vinner får bestämma. Det handlar om att beröra det grundläggande. Även om jag inte vann brottningsmatchen förminskar det inte mig som människa. Det handlar om att utvecklas och pröva, växa och ta plats i samhället, att samexistera. Olika är bra. Konkret handlar det om att få uttrycka sina åsikter. Återigen blir vikten av att lyssna mer på barnen tydlig. Barnen blir också bra på att argumentera för sin sak, men måste inte ha en lösning på allt, och trots meningsskiljaktigheter går det att vara vänner när de avslutar diskussionen och går iväg tillsammans. Det är befriande att det får vara så. Man behöver inte bestämma lösningar för alltid. Inte färdiga konsensus och att som pedagog hitta medelvägar som gör alla nöjda. Mer låta en situation få ta en egen vändning där barnen kan hitta sina vägar. Låta det ta sin tid är mycket viktigt, det betonar både Tobias och Victoria. Det handlar också om att inte ta något för självklart och det är viktigt att ha respekt för processen säger Tobias och nämner filosofin Reggio Emilia.

Viktigt är också att ge mer utrymme för mindre grupper. 25 barn är för stor grupp för många, den behöver delas upp i mindre grupper, det ger utrymme för mer lärande. Att gå till skogen förutsättningslöst handlar inte om fri lek där personalen inte är med. Personalen finns där och håller gruppen. Leken vid stenen lockade en majoritet av barnen, men inte alla. Då finns det något välkomnande i skogsmiljön. De som inte ville vara med vid stenen hittade ändå saker att göra. Det blev en mindre grupp vid sidan av. Alla barn är inte lika lekstarka och drivna, det kan leda till ensamhet och en väntan på att tiden bara ska gå. I skogen kan dessa barn hitta något. Det är spännande med de mer tysta samtalen, vad uppstår där? Victoria berättar att hon verkligen blev berörd.

Återigen ger Tobias beröm till pedagogerna för att de har varit generösa och gett plats till barnens process. Barnen känner det och förvaltar det på ett föredömligt sätt. Det här går också att överföra till andra platser. Ytterligare en aspekt i detta är att vara uppmärksam på att inte förhandla så mycket så att man kommer bort från själva kärnfrågan. När det gällde den viktiga frågan om stenen började vi först prata om att hitta en annan sten, men märkte sedan att nej, det är inte lösningen. Vi ska vara kvar vid den första stenen. Barnen är så kompetenta och mogna – känner förtroendet.

Barnen är en del av samhället nu. De är medborgare nu. De behöver lära sig mycket, men de har också en stor tilltro till sin egen förmåga. Forts på sid 12

Gudstjänstkalender maj 2024

5/5 Bönsöndagen

Bönen

Kisa kyrka 11.00 Mässa

Horns kyrka 18.00 Mässa

8/5 Onsdag

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa

9/5 Kristi himmelsfärds dag

Herre över allting

Malma 9.00 Friluftsgudstjänst

Horns kyrka 10.00 Korum, musikkåren

Källeberg 15.00 Friluftsgudstjänst

Se mer info under friluftsgudstjänster

12/5 Söndagen före pingst

Hjälparen kommer

Kisa kyrka 11.00 Mässa

Horns kyrka 18.00 Pilgrimsvandring, lekmannaledd

15/5 Onsdag

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa

16/5 Torsdag

Tidersrum g:a församlingshemmet 12.00

Vardagsgudstjänst och därefter soppa

19/5 Pingstdagen

Den heliga Anden

Kisa kyrka 11.00 Mässa med konfirmation

Körsång Kinda voices.

Musiker Christer Börefält Bas, Joakim Kajelm trummor

Jenny Engå tvärflöjt

Horns kyrka 11.00 Mässa

22/5 Onsdag

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa

25/5 Lördag

Hycklinge kyrka 18.00 Musikgudstjänst

Välgörenhetskonsert med Berghagen-musik

Musikkåren, Kyrkokören och allsång

26/5 Heliga trefaldighets dag

Gud - Fader, Son och Ande

Kisa kyrka 11.00 Mässa

Västra Eneby, Eklunden 15.00 Friluftsgudstjänst Se mer info här nedan.

28/5 Tisdag

Hycklinge kyrka 14.00 Andakt med biskop Marika

Hycklinge syförening fyller 100 år. Se mer info sid 9.

29/5 Onsdag

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa

2/6 Första söndagen e trefaldighet

Vårt dop

Grönebo Kisa 11.00 Gudstjänst

Sommaravslutning för barngrupperna i Kisa

Horns kyrka 11.00 Mässa

Brudtallen Hycklinge 14.00

Avslutning av barnverksamheten i Horn.

Astrid Lindgren-tema i kläder och sånger.

5/6 Onsdag

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa

Friluftsgudstjänster

9/5 Kristi himmelsfärdsdag

Malma 9.00 Friluftsgudstjänst

Ta med kaffekorg.

Kontaktperson Anders Ljung

Tel. 0705 59 43 26

Källeberg Tidersrum 15.00

Friluftsgudstjänst. Vi bjuder på kaffe.

26/5 Heliga trefaldighets dag

Västra Eneby, Eklunden 15.00

Friluftsgudstjänst med Blomsterspel

Se mer på sid 9.

Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/

Andakter

Kindagård 55+ boende

8/5 Onsdag

Kindagård 14.30 Andakt

22/5 Onsdag

Kindagård 14.30 Andakt

Bergdala

16/5 Torsdag

Bergdala 10.30 Andakt

30/5 Torsdag

Bergdala 10.30 Andakt

Stångågården

23/5 Torsdag

Stångågården 10.30 Andakt

28/5 Hycklinge syförening fyller 100 år!

Kl 14 Vi börjar med en kort andakt och biskop Marika Markovits närvarar. Delar av kyrkokören sjunger.

Därefter inviger biskop Marika den utställning som Hycklinge syförening har iordningställt och som visar föreningens historia från tidigt 1900-tal och som handlar om – handarbete, välgörenhet och gemenskap. I samband med det bjuds det på kaffe och tårta.

Syföreningen har haft sitt årsmöte och har valt att skänka gåvor till olika välgörande ändamål:

- 15 000 kr till Operation Smile

- 5000 kr till Majblommekommitén

- 5000 kr till Din stora dag

- 10 000 kr till ACT Svenska kyrkan

- 10 000 kr till Läkare utan gränser

- 5000 kr UNHCR

Stort varmt tack till alla er som har gjort detta möjligt.

Blomsterspel i Eklunden

Välkomna på Blomsterspel i Eklunden

26 maj kl 15. (Vid regn samlas vi i stället i V. Eneby kyrka). Vi samlas kring vårblommorna för sång och samtal, sedan fikar och leker vi tillsammans.

Alla barn som vill är välkomna att delta. Vi sjunger tillsammans sångerna om våra vårblommor som hör blomsterspelet till. Dräkter finns till de barn som vill ha. Sångerna finns på mp3-fil om ni själva vill öva inför, mejla carina.selhammar@gmail.com om ni är intresserade av det. Församlingen bjuder på korv med bröd. Blomsterspel passar även de yngsta barnen då vi alla, stora som små, sjunger tillsammans.

Från en syföreningsdag 1979 i Västra Eneby

Första söndagen i Advent 2023 var det 50 år sedan vita textilier invigdes i Västra Eneby kyrkaskänkta av kyrkliga syföreningen 1973 (artikel i Kyrk-Nytt nr 9 2023). Under julen och påsken kläddes åter altaret med det vita antependiet.

Nu bidrar Gerd Gustafsson i Björke med ett foto på medlemmarna från en syföreningsdag 1979.

Vi får namnen: … Ingrid i Björke, Aina, Svea, Lisa i Slätmon, Margit i Näs, Siri i Hovby, Alice i Baggetorp, Karin Nysten, Ebba Andersson Greverum, Tyra Nilsson, Ina i Slätmon, Inger i Rävsala..., Edla i Eksborg, Brita i Slätmon, Bojan i Rävsala, Solveig i Hovby, Gerd i Björke med Lars…. Så gott att se alla! Vi saknar två namn - du kanske vet?

Fotot är taget i Klockaregården - målningarna som syns i bakgrunden finns nu i kyrkan.

Syföreningen firade 100 års-jubileum 1988 och fanns kvar fram in på 2000-talet. Grattis till er i Hycklinge - till er syförenings 100 år!

Varmt tack!

Bodil Söderberg

John Johanssons Stiftelse

arrangerar tillsammans med Tidersrums församling

KONSERT

Tidersrum kyrka söndagen 26 maj kl 16:00

Bruno, Matilda och Peter

Biljetter finns att köpa från 1/5 på Frendo 0494-105 21

Biljettpris 250:-

Fortsättning från sid 7

Reggio Emilia

Reggio Emilia är en utarbetad filosofi – som är en barnsyn och en människosyn snarare än en pedagisk inriktning. Här har det vuxit fram ett pedagogiskt arbetssätt som hyser stor respekt för barn och en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta och med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. I Reggio Emilia ses barn och unga som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, väl värda att lyssna på. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde.

Reggio Emilia-pedagogiken uppstod som en motståndsrörelse i norra Italien mot det fascistiska klimatet efter andra världskriget. Reggio Emilias pedagogiska filosofi är ett demokratiskt ställningstagande för att förskolan och skolan skall bli en demokratisk praktik för såväl barnen som för samhället runtomkring.

Att som barn få växa upp och tillsammans med andra förstå varför det är viktigt att enas om vissa saker i ett samhälle är något som kan lägga grunden för demokrati. Ett exempel från Reggio Emilia är vitsen med ett standardiserat måttsystem. Men, för att testa varför det är viktigt fick barnen fundera över olika sätt att mäta och ett barn föreslog då att de skulle mäta i blåmesar. Att något kunde vara t ex sju blåmesar brett.

Men så upptäckte de att blåmesarna kunde vara olika stora och då blir det ju olika många blåmesar för samma längd. Då blev det tydligt att cm är ett bra mått, det blir samma resultat varje gång, varje dag. Barnet som hade föreslagit blåmesar som mått kunde själv se och ta del av resultatet och blev inte förkrossad över att det inte riktigt fungerade med blåmesar som måttstock, och det kunde bli en stabil konsensus. Att få höra sig själv säga något kan ge insikter. Mycket handlar om barnsynen, hur vill du se på ett barn menar Victoria. Om vi fostrar ett gott samhällsklimat är det inte platsbundet utan det går att ta med i alla sammanhang. Egentligen handlar det om vår människosyn.

Att lära sig uppleva demokrati är att lära sig att samarbeta. Det ger trygghet och är något som man sedan bär med sig upp i vuxen ålder.

Bilder från skogsprojektet Victoria Malmgren

Text Karin Svensson

Vinnare av vårkorsordet!

Grattis till Susanne Wallhagen, Härna Villaskog i Horn.

Vinsten, ett presentkort, kommer som ett brev på posten.

Kisa kyrkliga syförening

Kisa kyrkliga syförening har haft sin årliga vårauktion. Ordförande Gunnel Laine hälsade välkommen till ett femtiotal förväntansfulla gäster. Larz Netz höll en andakt och talade om hur viktig syföreningen är i församlingen. Därefter blev det kaffe med hembakat bröd och trevliga samtal kring de vackert dukade borden. Fyra lotterier såldes. Efter kaffet underhöll Bodil Söderberg med fina musikstycken. Sedan var det dags för auktion. Ett stort utbud skänkta varor auktionerades sedan ut. Villiga köpare bjöd friskt på dem. Glada vinnare på listlotteriet fick sina vinster.

Eftermiddagen avslutades med psalmsång. Ett stort och varmt tack till alla som bidrog till det fina resultatet: 14 000 kr som oavkortat går till ACT Svenska kyrkan.

Axels psalmhörna

Vilken härlig bubblande tid med fågelsång och allt som växer! Hänryckningens tid - Pingst! Pingsten kan infalla under tiden 10 maj till 13 juni. Många har minnen förknippade med pingsten - och är kanske fyllda av förväntan inför pingsten i år… Jag minns särskilt Pingstdagen den 11 maj 2008 - det var min konfirmationsdag! När vi smyckade kyrkan på lördagen hade vi faktiskt plockat liljekonvaljer och på söndagseftermiddagen kunde vi sitta ute med vårt fika i sol och värme (och dagen efter var det jättekallt…) Konfirmationstiden var för mig en fin tid i gemenskap. Efter den blev jag ung ledare och gick stiftets utbildning för unga ledare på Gransnäs och Vårdnäs. Så roligt att få möta nya konfirmander i Kisa och senare också i Rimforsa och Kärna. Allt detta betydde så mycket för mig. Det händer ibland att jag möter någon som säger ”men vad roligt - dig känner jag ju igen - du var ju ledare när jag konfirmerades!” - gemenskap!

Den första psalm jag kom att tänka på för den här tiden är 646 Grip du mig, helige Ande - en bön om att Anden ska leda oss genom livet:

Grip du mig, helige Ande, drabba mig låga klar.

Visa vägens riktning, ge mina frågor svar.

Rör vid mig helige Ande, rör vid mitt dolda jag.

Lär mig tro att Jesus leder mig varje dag.

Sporra mig, helige Ande, gör du mig trygg och fri.

Ge mig tjänst och ansvar, låt mig till glädje bli.

Upplys mig, helige Ande, så att jag kan förstå: också nu gör Herren det som han gjorde då.

Jag har en uppgift att fylla, Kristus har bruk för mig! Därför, helige Ande, vill jag nu tacka dig.

Pingstpsalmerna finner vi i psalmboken under rubrikerna ”Pingst” samt ”Anden, vår hjälpare och tröst”. (Också i psalm 1 ”och din Ande, Hjälparen, sänd till oss från himmelen”.).

Den här psalmen hittar vi med rubriken ”Psalmer på andra nordiska språk” både på svenska och finska - ett uttryck för det nordiska samarbetet och särskilt med tanke på alla invandrare från Finland.

Pia Perkiö föddes i Tavastehus år 1944 och skrev dikter redan som tioåring. Hon utbildade sig till diakon och har fr 1977 verkat som fri redaktör och författare. Hon har skrivit många sånger för barn och ungdom, diktsamlingar och andra böcker samt gjort radioprogram. Den finska

psalmkommitten önskade en ungdomspsalm och så kom den här texten till - en ung människas bön inför valet av livsriktning och frågan om livets mening. Den har blivit en omtyckt och flitigt sjungen psalm. Visst passar den vilket skede i livet man än befinner sig i! Översatt till svenska av U-B Gustafsson-Pensar och I Kuusisto - kyrkomusiker i Finland, kördirigent, chef för Finlands nationalopera… har komponerat melodin ”ett mellanting mellan gammal koral och ungdomsvisa”.

Om Anden tänker jag också på en text för första söndagen efter trefaldighet:

”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med

som har fötts av anden.” (Joh 3:8).

Kosketa minua, Henki, kosketa, kirkkaus!

Anna elämälle suunta ja tarkoitus.

Kosketa, Jumalan Henki, syvälle sydämeen.

Sinne paina hiljaa luottamus Jeesukseen.

Rohkaise minua, Henki, murenna pelkoni. Tässä maailmassa osoita paikkani.

Valaise, Jumalan Henki, silmäni aukaise, etta voisin olla ystävä toisille.

Kosketa minua, Henki! Herätä kiittämään, sinus lähelläsi armosta elämään.

”Jag har en uppgift att fylla, Kristus har bruk för mig!”

Skön pingst! Hyvää helluntaita!

Axel Söderberg

Lördag 25 /5 kl 18

Musikgudstjänst i Hycklinge kyrka

Allsång - Kör - Blåsmusik med tema:

”Lasse Berghagen”

Medverkande:

Horn/Hycklinge kyrkokör samt Horns musikkår och lite soloinslag

Kom och se till att vi får en fullsatt kyrka!

Vi utlovar en fin musikstund!

Församlingsverksamheten

Mail, kontors- och mobilnummer

T f Kyrkoherde Peter Lundborg peter.lundborg@svenskakyrkan.se .........................................070-644 68 87

Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se ...............................................................................29 04 44

Präst för samtal Therese Ohlsson OBS! Telefontid ons kl 10-12............................................................29 04 42

Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57

Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55

Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59

Barnledare Horn Ramona Thuresson ramonaturesson@gmail.com .................... ................... 076-257 56 70

Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54

Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................

Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se 0703-00 24 53,

Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29

Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............

Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se

04 53

Besöksoch postadress:

2, 590 36 Kisa

växel: 0494-29 04 40 Fax: 0494-12511

kinda.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kinda

Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13-15

Lördag 25 /5 kl 18

Musikgudstjänst i Hycklinge kyrka

Allsång - Kör - Blåsmusik med tema:

”Lasse Berghagen”

Läs mer på sid 14

28/5 Hycklinge syförening fyller 100 år!

Kl 14 Vi börjar med en kort andakt och biskop Marika Markovits närvarar. Delar av kyrkokören sjunger.

Därefter inviger biskop Marika den utställning som Hycklinge syförening har iordningställt och som visar föreningens historia från tidigt 1900tal och som handlar om – handarbete, välgörenhet och gemenskap. I samband med det bjuds det på kaffe och tårta.

Kyrkans Kök

Catering

& Lokaler i Kisa

Minnesstunder

Bröllopsmiddag

Dopkaffe Födelsedagsfest

Kontakta vår husmor

Kacka Holm Hidsjö

0703-00 24 53

0494-29 04 41

Musikevent Egen marknad Konferens Företagsevent

kinda.pastorat@svenskakyrkan.se

Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola?

Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor

Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se

Kyrkans

Begravningsbyrå

Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se

Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 3 juni 2024

Svenska kyrkan i Kinda