Kyrk-nytt
- Din röst gör skillnad ... sid 2
- Kisa kyrkliga syförening... sid 4
- Horns prideparad ... sid 6
- Ekumeniska året 2025 ... sid 14
- Nathan Söderblom ... sid 15
- Peter, Bruno och Matilda ... sid 18
Kyrkoval 2025 – Din röst gör skillnad
Söndagen den 21 september 2025 är det återigen dags för kyrkoval. Det har redan gått fyra år sedan vi sist hade möjligheten att påverka vilka som ska fatta beslut inom Svenska kyrkan – och visst har tiden gått fort. Men just därför är det så viktigt att vi tar oss tid att rösta. Kyrkan är en betydelsefull del av många människors liv, och din röst är med och formar framtiden.
Varför ska man då rösta i kyrkovalet? Det enkla svaret är att kyrkan angår oss alla – oavsett hur ofta vi besöker den eller hur vi definierar vår tro. Många av oss bär på en tro av något slag. En tro som ger oss tröst, hopp och mening i vardagen. För en del är kyrkorummet en plats att söka stillhet och ro i, en plats där tystnaden bär på trygghet. Andra kanske går till kyrkan för att fira livets högtider – dop, bröllop eller begravningar. Oavsett anledning så är det tydligt: kyrkan har en viktig plats i samhället.
I Kinda pastorat har vi mycket att vara stolta över. Här finns en omfattande barnoch ungdomsverksamhet som erbjuder trygga och meningsfulla sammanhang för våra yngre. Det är en plats där unga får växa, dela gemenskap och skapa minnen. Vi har också en rik musiktradition, med fantastiska kantorer och engagerade körsångare som förgyller våra gudstjänster och konserter.
Dessutom bär våra kyrkor och kyrkogårdar på historia, kultur och skönhet. De är väl omhändertagna miljöer där vi kan minnas, reflektera och känna samhörighet.
Men kyrkans roll stannar inte där. Vid kriser, olyckor och svåra livshändelser är Svenska kyrkan ofta en av de första att finnas där med stöd, närvaro och värme. Man kan alltid vända sig dit, oavsett om det handlar om livets stora frågor eller vardagens mindre bekymmer.
Därför är kyrkovalet inte bara ett val – det är en möjlighet att stå upp för det vi tror på: medmänsklighet, omtanke och gemenskap. Hoppas vi ses vid valurnorna den 21 september. Din röst räknas!
Ann Johansson
Ordförande valnämnden i Kinda Pastorat
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Ormbunkar i maj Foto: Roland Gudinge
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare Fredrik Bäckhjem
Tryck: Lenanders 2025
Musikgudstjänster i Västra Eneby kyrka
Horns musikkår under Roland Sundings ledning bjöd på ett innehållsrikt program med många goda solistinsatser vid musikgudstjänst i V Eneby. Annika Johansson gav reflektion till dagens texter.
Jungfru Marie bebådelsedag gav temat ”Maria bred din mantel blå” med Mårten Ängmos altsaxofon i Ave Maria /Schubert resp Bach/Gounod/ i möte med läsningar ur tre av ärkebiskopens fasteböcker - ”Rötter och krona” /Ylva Eggehorn, ”Pärlälven” /Martin Lönnebo och ”Gud är inte plåstret” /Tomas Andersson Wij.
Axel Söderberg, Per Björklund, Anders B Larsson, Bodil Söderberg, Fredrik Bäckhjem o Kyrklag 1 medverkade i musik o läsningar.
Horns kyrkliga syförening
Vi har haft årsmöte i syföreningen och vi gästades av kyrkoherde Fredrik som tjänstgjorde som ordf. för årsmötet.
Anita Storm avgick som styrelseledamot efter många år i styrelsen och många år som dess ordf. och avtackades med blommor.
Som ny ledamot invaldes Anita Andersson, övriga i styrelsen omvaldes på 1 år.
Därefter intogs goda räksmörgåsar från Vahlströms . Syföreningen beslutades att skänka
10.000 kr till Läkare utan gränser
10.000 kr till Operation Smile
10.000 kr till Unicef Könsstympning
10.000 kr till ACT hjälp Ukraina
5.000 kr till Cancerfonden
5.000 kr till Barncancerfonden
Britt Lampa, ordförande i syföreningen
Kisa kyrkliga syförenings verksamhetsberättelse för 2024
Syföreningen träffas varannan tisdag kl 11 i Sockenstugan. Trots att vi inte handarbetar kallar vi våra träffar för symöten enligt traditionen.
Gunnel Laine som är ordförande brukar hälsa välkommen på våra träffar. Vi bjuder ofta in gäster på våra symöten. Vid terminens första möte gästades vi av t f kyrkoherde Peter Lundborg. Han höll en andakt och efter kaffet berättade han om arbetet med administrationen i Kinda pastorat. Det blir alltmer digitaliserat och är helt annorlunda mot förr.
Den 6 februari var det årsmöte. Präst Jenny Ahlén närvarade och ledde också förhandlingarna.
Vi sjöng en psalm och Hedvig Strömberg spelade piano. Soppa, ostsmörgås, kaffe och kaka serverades. Vi sjöng en psalm som avslutning.
Den 20 februari hade vi besök av Marie Valfridsson från Kinda kommun. Hon informerade om hjälpmedel som finns för att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Vi drack gott kaffe och höll det lilla lotteriet som alltid. Barbro som hade fyllt 75 år uppvaktades med en blomma och sång.
Den 5 mars var präst Larz Netz med. Han höll en andakt. Vi fick goda kakor till kaffet bakade av Barbro. För en tid sedan fick vi ett knypplat arbete av Ines Kindesjö. Evy Lindsmyr har gjort en vacker tavla av det som nu pryder Sockenstugan. Evy var inbjuden och Gunnel tackade henne med en blomma, för det fina arbetet.
På vårt symöte den 2 april läser Anna ur boken ”Från hjärta till hjärta” då vi inte har någon präst med som håller andakt. Arton stycken trotsade
snöovädret och njöt av gott kaffe och en trevlig pratstund. Ines döttrar var inbjudna och fick se den fina tavlan som pryder sin plats. Vi gick igenom information och arbetsfördelning inför försäljningen (vårauktionen). Vi sjöng en psalm och läste välsignelsen som avslutning.
Den 1 april var det dags för vår årliga syföreningsauktion. Gunnel hälsade alla välkomna. Larz Netz höll en andakt och vi sjöng en psalm med Bodil Söderberg vid pianot. Det serverades kaffe och goda kakor vid vackert dukade bord, till en kostnad av 30 kr. Det kom 55 st. Under kaffet såldes 4 lotterier och dragning hölls. Bodil Söderberg underhöll med sång och pianomusik. Därefter började auktionen och Gunnel Laine höll i klubban. Det såldes bröd, kakor, blommor och mycket annat. Vinsterna i listlotteriet delades ut och kvällen avslutades med en psalm.
Den 16 april träffades vi igen och hälsade våren välkommen med en god lunch; köttfärspaj och sallad samt kaffe och tårta som Marie hade gjort. Anna redogjorde för resultatet av försäljningen som tillsammans med lotterier och servering inbringade 14 000 kr som lämnas till fasteinsamlingen. Vi sjöng några vårvisor med Kerstin Helander och avslutade med en psalm.
Den 28 maj var det dags för avslutning för våren. Vi träffades på Café Columbia och åt en god räksallad. Därefter fortsatte vi i egna bilar till Hycklinge. Hycklinge syförening firade denna dag 100 år. Det var gudstjänst i kyrkan med biskop Marika Markovits. Det fanns en utställning i kyrkan där många fina arbeten visades. Kaffe och tårta serverades. Det var en solig och fin dag.
Den 12 augusti träffades styrelsen för att planera höstens aktiviteter.
Höstens första symöte var sedan den 3 september. Präst Larz Netz besökte oss och höll en andakt. Ann-Marie som fyllt 75 år uppvaktades med en blomma och hon bjöd på god tårta till kaffet.
Vid symötet den 17 september kom Birgitta Hjort och berättade om ”HönsaLotta”, en luffare i Malexandertrakten. Tider och arbetsfördelning inför Äldredagen den 29 september bestämdes.
Vid Äldredagen den 29 september träffades några från syföreningen, kokade kaffe och bredde smörgåsar. Efter gudstjänsten samlades ca 50 st i församlingsgården och lät sig väl smaka av det som serverades. SPF-kören sjöng i kyrkan och även efteråt i församlingssalen.
Barbro hälsade välkommen den 1 oktober. Anna läste texten för dagen ur boken ”Från hjärta till hjärta”. En psalm sjöng och Hedvig spelade piano. Vi drack gott kaffe och fick en trevlig pratstund.
Den 15 oktober välkomnade Gunnel till höstfest. Det bjöds på skink- och ostpaj, sallad, ost och kex samt kaffe och kaka. Birgitta Hjort berättade om Kalle-Stina, en lite annorlunda Rimforsabo. Psalm och välsignelsen som avslutning.
Den 29 var det ett vanligt enkelt symöte. Som alltid med gott kaffe och vårt lilla lotteri. Syföreningen fick en gåva av Britta Andersson, en ljusstake som hennes far, som var slöjdlärare i Kisa, hade tillverkat.
Vid symötet den 12 november hade vi besök av vår nye kyrkoherde Fredrik Bäckhjem som höll en andakt. Vi hade också besök av Märta Markovic som berättade om kyrkans arbete med barn, och besök hos nyblivna föräldrar som får information om kyrkan och en gåva,
ett par babysockor stickade av Maj Nilsson i syföreningen. Efter kaffet presenterade sig kyrkoherden, berättade om familjen och om planer på att flytta hit. Gunnel hälsade honom välkommen med en Amaryllis som han tyvärr var allergisk mot.
Tiden går fort, dags för avslutning med julfest den 26 november. Gröt, skinksmörgås, kaffe och pepparkaka smakade bra i vintermörkret. Det traditionella pepparkakslotteriet såldes kvickt och lätt med många glada vinnare efter dragningen. 3 000 kr lämnades till Stadsmissionen. Vi sjöng advents- och julsånger med Kerstin och Hedvig.
Syföreningen hjälpte också till att dela ut julblommor till församlingsmedlemmar som är 85 år och däröver.
Vi ser fram emot ett nytt år och tackar varandra för året som gått och hälsar gamla som nya medlemmar välkomna.
Elsie Roth
Sekreterare Kisa kyrkliga syförening
Horns Prideparad
Den 1 juni tågar vi från Går’n längs med Stångågatan till torget i Horn för att uppmärksamma att alla ska få vara stolta över den man är och få chansen att visa det.
”Alla har rätt att ha ett kön och en sexualitet oavsett vem man är. Man kan vara homosexuell, bisexuell, heterosexuell, trans– queer eller allting annat som bryter eller följer normen.”
Vi samlas klockan 13:00 på Går’n och paraden avslutas med tal, mingel och musik på torget. Därefter blir det Regnbågsgudstjänst i Horns kyrka ca 15.30.
Vi hoppas att du vill vara med och tåga med oss och göra världen lite bättre!
Kom som du är eller, Om du vill delta med en grupp, organisation, förening eller företag hör av dig senast den 23 maj till Karolina på 070-278 28 02
Du kan påverka din kyrka!
Skanna koden och läs mer:
Kyrkoherdens tankar...
Innan jag började läsa till präst så arbetade jag som vaktmästare i Tomaskyrkan i Linköping och dessförinnan i Domkyrkan. Det har gjort att jag har god kännedom om de arbetsuppgifter våra vaktmästare har i våra kyrkor – men jag vet ytterst lite om arbetet på kyrkogården. Det gjorde att jag också ville göra verksamhetsbesök på vaktmästeriet.
Jag var med en förmiddag i Horn där en grav skulle grävas inför en begravning senare i veckan för att lära mig om gravgrävning. Även om det användes ett grävagreggat som kopplades på traktorn så krävdes det lite manuell grävning nere i graven. Anledningen till det är att det är svårt att få till raka kanter på graven med maskinen så vi fick hålla efter kanterna med spadar.
Det som var mest intressant var säkerhetsaspekten. Jag hade hört talas om gravstämp som är ett skydd som sätts upp längs långsidorna i graven för att inte jordväggen ska rasa in, men jag visste inte hur de fungerade. Man skulle kunna beskriva de som avlånga metallskivor som hänger i varandra längs med långsidorna i graven och den översta vilar över kanten på gravens kortsida. Så efter att man grävt någon meter hängs första stämpet på och två långa skruvar spänner skivorna ut mot jordväggen.
Sen gräver man lite till och hänger på nästa, och sedan en till. Det blev mycket stabilt och det kändes tryggt att vistas i graven. En mycket lärorik förmiddag!
Jag skriver detta några dagar före mitt andra verksamhetsbesök hos vaktmästarna. Då ska jag hjälpa till med vårplanteringen hos våra gravskötslar bland annat.
Jag gör mina verksamhetsbesök för att lära känna verksamheten och medarbetarnas arbetsmoment bättre. I nästa nummer kommer jag att skriva om när jag besökte kyrkokören i Horn och Hycklinge.
Fredrik Bäckhjem
Kyrkoherde
Blomsterspel i Eklunden
Välkomna på Blomsterspel i Eklunden 18 maj kl 15. (Vid regn samlas vi i stället i V. Eneby kyrka). Vi samlas kring vårblommorna för sång och samtal, sedan fikar och leker vi tillsammans.
Alla barn som vill är välkomna att delta. Vi sjunger tillsammans sångerna om våra vårblommor som hör blomsterspelet till. Dräkter finns till de barn som vill ha. Sångerna finns på mp3-fil om ni själva vill öva inför, mejla carina.selhammar@gmail.com om ni är intresserade av det. Församlingen bjuder på fika. Blomsterspel passar även de yngsta barnen då vi alla, stora som små, sjunger tillsammans.
Parkera vid kyrkan, därifrån går det traktor och vagn till Eklunden kl 14.30 som man kan åka med.
Grattis!
Vinnare av vårkorsordet är
Nils Haglund, Horn
Vinsten, ett presentkort, kommer som ett brev på posten.
Gudstjänstkalender maj 2025
30/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
Valborgsmässoafton i Hycklinge
19.30 Kyrkokören sjunger i Höganlid
20.30 Musikkåren och fackeltåg går ner till kyrkan ca 20.40 Hycklinge kyrka Ljuständning
Därefter traditionellt firande nere i hamnen
3/5 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Madelen Wangler
4/5 Tredje söndagen i påsktiden
Den gode herden
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Mässa
7/5 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
11/5 Fjärde söndagen i påsktiden
Vägen till livet
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
14/5 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
18/5 Femte söndagen i påsktiden
Att växa i tro
Kisa kyrka 11.00 Musikmässa
Eklunden Västra Eneby 15.00 Blomsterspel se sid 10
Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
21/5 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
25/5 Bönsöndagen
Bönen
Grönebo KI 11.00 Friluftsgudstjänst med avslutning för barnverksamheten i Kisa
Brudtallen Hycklinge 14.00 Friluftsgudstjänst med avslutning för barnverksamheten i Horn/Hycklinge
Tidersrums kyrka 16.00 Morsdagskonsert med
Peter, Bruno och Matilda. Se mer info på sidan 18
Västra Eneby kyrka 18.00 Mässa
28/5 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
29/5 Kristi himmelsfärds dag
Herre över allting
Malma 9.00 Friluftsgudstjänst
Horns kyrka 10.00 Korum, musikkåren
Källeberg, Tidersrum 15.00 Friluftsgudstjänst
Kaffeservering
31/5 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Kinda Voices
1/6 Söndagen före pingst
Hjälparen kommer
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka ca 15.30 Regnbågsgudstjänst
Läs mer på sidan 6
4/6 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
Kindagård 55+ boende
Valborgsmässoafton 30/4 kl 15.00
Vårkonsert med Kinda Voices
7/5 Onsdag 14.30 Andakt
21/5 Onsdag 14.30 Andakt
4/6 Onsdag 14.30 Andakt
Bergdala
Valborgsmässoafton 30/4 kl 14.00
Vårkonsert med Kinda Voices
15/5 Torsdag 10.30 Andakt
Stångågården
8/5 Torsdag 10.30 Andakt
22/5 Torsdag 10.30 Andakt
5/6 Torsdag 10.30 Andakt
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
Kyrkan och skogen – en sammanfattning
Hur kan Svenska kyrkan kan säkerställa en ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning? Här beskrivs en sammanfattning utifrån bakgrund till att Svenska kyrkan äger skog och att den skogsutredning vars utgångspunkt var att undersöka skogsbruket i Svenska kyrkan utifrån de fyra värdena blev klar 2024.
Samt vad som uttryckts i intervjuer i tidigare nummer av Kyrk-Nytt med Magnus Wadstein om de ekologiska värdena och med Jan Persson om de ekonomiska värdena.
Svenska kyrkan äger cirka 1,5 procent av Sveriges produktiva skogsmark, vilket förvaltas genom de sk prästlönetillgångarna. Svenska kyrkans skogsbruk har en lång historia med starka band till församlingarnas ekonomiska behov. Förvaltningen sker på ett långsiktigt sätt med hänsyn till både ekonomiska och miljömässiga värden. De senaste årens klimatförändringar har dock skapat nya utmaningar, bland annat genom skogsbrukets fokus på enskilda trädslag som gran, vilket gör skogarna mer sårbara.
Utredningen Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp från 2024 är ett steg i arbetet för att säkerställa att Svenska kyrkans skogsbruk blir mer hållbart ur ekologiska, ekonomiska, sociala samt andliga perspektiv. Den betonar att kyrkans förvaltning av sina skogstillgångar, som i dagsläget har ett starkt ekonomiskt fokus, bör beakta skogens andliga och kulturella värden i större utsträckning.
Ofta innebär detta att det ekonomiska motivet får stå tillbaka, men i vissa fall kan det även finnas produktionsmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk. Linköpings stifts Prästlönetillgångar kallar det ”20-punktsprogrammet” som innefattar alla de fyra värdeområdena. Som ett led i kyrkans klimatstrategi och efter den delvis starkt polariserade debatten om skogsbruk, startade Linköpings och Växjö stifts egendomsförvaltningar, sensommaren 2021 ett arbete med att utarbeta ett 20-punktsprogram för skogsbruket i stiften. Syftet är att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala och andliga värden. Det pågår en starkt polariserad debatt om hur skogsbruket bör skötas.
Det är gott att ett arbete har påbörjats för att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala- och andliga värden. Det finns många viktiga frågor att ställa. En är; vad vill vi med skogen?
Bakgrund till utredningen
Under de senaste åren har Svenska kyrkans skogsbruk varit föremål för intensiva debatter och ifrågasättanden.
Utredningen, som initierats av kyrkomötet och tillsatts av kyrkostyrelsen, syftar till att leda till en översyn av Svenska kyrkans regelverk för prästlönetillgångarna, som inkluderar skogsbruket. Enligt utredningens direktiv är målet att:
• Skärpa insatser för en hållbar förvaltning för skapelsens, klimatets och framtida generationers skull.
• Bidra till att möta klimatkrisen och hoten mot den biologiska mångfalden.
• Stödja implementeringen av Svenska kyrkans Färdplan för klimatet.
• Säkerställa kyrkans långsiktiga finansiering.
Förslag i utredningen
Utredningen föreslår följande åtgärder för att uppnå en mer hållbar skogsförvaltning:
• 20 % av skogsarealen ska undantas från skogsbruk för att gynna biologisk mångfald och kolinlagring.
• 33 % av arealen ska omvandlas till ett mer naturnära, småskaligt skogsbruk, med metoder som hyggesfria avverkningar.
• Den resterande arealen ska brukas med ett mer anpassat trakthyggesbruk som tar större hänsyn till biologisk mångfald.
• Införa gemensamma nationella mål för skogsbrukets inriktning och förbättra kyrkostyrelsens tillsyn.
• Församlingarnas synpunkter ska beaktas vid planering av skogsbruk inom deras geografiska områden.
• Anpassa Svenska kyrkans regelverk (Kyrkoordningens kapitel 46) från 2026 för att spegla dessa nya riktlinjer.
Övergångsperiod och ekonomiska effekter Förslagen innebär att inkomsterna från skogsbruket under en övergångsperiod minskar med cirka 100 miljoner kronor per år (ungefär 0,4 % av kyrkans totala intäkter). Kostnader för omställningen ska fördelas solidariskt inom Svenska kyrkan, med en hållbarhetsavgift som införs för att kompensera de berörda församlingarna.
Huvudpunkter från utredningen:
1. Omställning till naturnära skogsbruk: Utredningen föreslår en omställning där skogsbruket ska bidra till ökad biologisk mångfald och större klimatnytta. Förslag inkluderar att 20 % av skogsarealen skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring, vilket är en ökning från dagens 11 %.
2. Andlig och existentiell hållbarhet: Utredningen lyfter fram behovet av att värna skogens andliga värden, vilket innebär att den ska bidra till både ekosystemtjänster och till människors andliga liv.
3. Ansvar och åtgärder för klimatet: För att minska klimatpåverkan föreslås åtgärder som att förlänga omloppstider, minska intensiv gallring, och anpassa skogsbruksmetoder för att öka skogens motståndskraft mot skador.
4. Samverkan och lokal delaktighet: Utredningen betonar vikten av stärkt samarbete mellan församlingar och egendomsförvaltningar samt att lokalsamhällen och samiska intressen ska få större inflytande i skogsförvaltningen.
5. Försoning med samerna: Ett annat centralt förslag är att anpassa skogsbruket i de nordliga stiften så att det bättre tar hänsyn till rennäringens behov, vilket är en del av kyrkans försoningsarbete gentemot samerna.
6. Utbildning och resurser: För att underlätta omställningen till ett mer hållbart skogsbruk föreslås särskilda omställningsmedel och utbildningsinsatser för att ge kyrkans förvaltningar de verktyg som behövs.
Kommande steg
Efter att betänkandet överlämnades till kyrkostyrelsen skickades det på remiss till stift och församlingar för synpunkter. När remissvaren har beaktats, kommer förslagen att beredas vidare och kunna leda till beslut av kyrkomötet. Utredningen är ett konkret exempel på hur Svenska kyrkan strävar efter att integrera hållbarhet och klimatanpassning i sina verksamheter, samtidigt som den också beaktar de andliga och kulturella dimensionerna av förvaltningen av naturresurser.
En central aspekt av kyrkans skogsförvaltning är att beakta fyra hållbarhetsdimensioner: ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbarhet. Ekologiskt handlar det om att bevara biologisk mångfald och säkerställa en hållbar produktion av virke, medan ekonomiskt fokus är att förvalta skogarna effektivt för att finansiera kyrkans verksamhet. Socialt syftar förvaltningen till att tillgodose rekreationsvärden och skapa samhällelig nytta, medan det andliga perspektivet handlar om att skogen också ska bidra till andlig och existentiell välmående, till exempel genom att vara en plats för andakt eller naturupplevelse.
Det är också viktigt att Svenska kyrkan engagerar människor i denna process, för att föra en öppen dialog och samla kunskap från olika perspektiv för att säkerställa att skogsförvaltningen på lång sikt är hållbar på alla nivåer.
Det andliga och existentiella perspektivet
Detta perspektiv beskriver hur skogen, för många människor, är en källa till andlighet, trygghet och livskraft. Forskare som David Thurfjell och Nils Uddenberg har undersökt svenskarnas relation till naturen och skogen, och funnit att många upplever ett existentiellt och andligt samband med skogen. För många är skogen en plats för reflektion, återhämtning och andakt, där man känner sig nära skapelsen och tillvarons djupare dimensioner.
Den kyrkliga skogen, som förvaltas av Svenska kyrkan, har inte bara ekonomiskt värde utan även socialt, ekologiskt och andligt värde. Flera personer och grupper, inklusive barn och unga, har deltagit i dialoger om hur skogarna bör förvaltas och betonar vikten av att skogen bevaras och tas om hand på ett hållbart sätt. För barnen är skogen en plats för lek och rekreation, medan ungdomar ofta pekar på dess värde för friluftsliv och andliga upplevelser.
Ekologisk hållbar skogsförvaltning
Magnus Wadstein som intervjuades i Kyrk-Nytt 1 2025, har varit engagerad i både naturvård och skogsbruk. Han diskuterar vikten av att ha en dialog när det gäller känsliga frågor kring skogsbruk och biologisk mångfald. Han betonar att en positiv förändring inom skogsbruket inte kommer utan att alla parter är villiga att lyssna och samarbeta, även om åsikterna är olika. Enligt honom är ett viktigt steg att träffas i praktiken, till exempel i skogen, för att förstå vad förslagen faktiskt innebär.
Wadstein är tydlig med att vi inte kan fortsätta som tidigare med skogsbruket, särskilt inte när det gäller att möta klimatförändringarna och säkerställa den biologiska mångfalden. Han ser den varma sommaren 2018 och granbarkborreproblematiken som väckarklockor för många skogsägare om behovet av förändring i skogsbruket. Han menar också att vi måste anpassa våra skogar till en mer blandad sammansättning av trädslag och åtgärda problemen med ensidiga skogar.
Magnus påminner om att den biologiska mångfalden är under allvarlig hot, både globalt och i Sverige. För att bevara skogen som en levande miljö måste vi tänka långsiktigt, och det innebär att bevara arter som funnits här långt innan oss människor. Han påpekar att även om det har skett förbättringar sedan 1980-talet när det gäller naturvård i skogen, är det fortfarande inte tillräckligt.
Magnus Wadstein lyfter fram att stiftet redan är ett föredöme inom skogsförvaltning, genom att ha avsatt 11–13 % av sin skogsmark för naturvård. Han ser även positivt på de initiativ som tagits för att bilda naturreservat och de nya förslag om reservat på stiftets mark.
Svenska kyrkans skogsutredning ger ett viktigt steg mot mer hållbar skogsförvaltning, med en balanserad syn på ekologi, ekonomi och etik. Den förväntas inte bara bidra till att minska klimatpåverkan utan även ge en vägledning för andra aktörer som vill skapa hållbara skogsbrukssystem.
Social hållbarhet
Svenska kyrkan kan bidra till att främja social hållbarhet genom förvaltningen av skog och mark, med särskilt fokus på rekreation, hälsa och sysselsättning. Den tar upp vikten av att skogen inte bara används för ekonomiska och ekologiska värden utan även för att tillgodose människors sociala och andliga behov.
Några av de viktigaste punkterna som belyses är:
1. Friluftsliv och rekreation: Skogen har en avgörande roll för människors välbefinnande och hälsa genom att erbjuda en plats för avkoppling, gemenskap och lärande. Det påpekas att även om skogens sociala värden ofta hamnar i skymundan jämfört med de ekologiska och ekonomiska, så har de en stark påverkan på samhället. Vistelser i naturen har också positiva effekter på människors psykiska och fysiska hälsa.
2. Skogens tillgänglighet och användbarhet: Tillgång till skog är central, särskilt för tätortsnära områden där över 85 procent av Sveriges befolkning bor. Det framhålls att skogsbruket måste beakta både ekologiska och sociala värden, och att det finns behov av att förbättra information och infrastruktur för hållbart friluftsliv.
3. Ekonomiska värden och naturturism: Rekreation i naturen genererar stora ekonomiska värden, särskilt genom turism och friluftsbranschen. Det finns också en koppling mellan skogens skötsel och de monetära värden som uppstår genom naturturism, vilket innebär att ett hållbart förvaltande av skogen kan vara lönsamt på lång sikt.
4. Hållbar skogsförvaltning: För att uppnå en hållbar förvaltning av naturresurser måste både ekologiska, ekonomiska och sociala värden tas i beaktande. Här betonas vikten av att inte bara tänka på kortsiktiga ekonomiska vinster utan att också skydda biologisk mångfald och ge tillgång till naturen för människor, särskilt i urbana miljöer.
5. Klimatförändringar och omställning: Texten lyfter att klimatförändringarna har betydande effekter på skogsbruket, och att det nuvarande trakthyggesbruket inte är hållbart på lång sikt. I stället naturnära skogsbruk, vilket inte bara gynnar den biologiska mångfalden utan också stärker skogens motståndskraft mot klimatförändringar.
6. Kulturvärden i skogen: Skogen är också en plats för kulturarv, med många historiska lämningar som berättar om människans användning av landskapet. Bevarande av dessa kulturvärden kan ge en djupare förståelse för vårt förhållande till naturen och dess betydelse genom tiderna. Sammantaget betonas här vikten att balansera de olika värdena som skogen erbjuder och att utveckla en förvaltning som inte bara främjar ekonomiska intressen utan också bevarar och värnar om naturen och människans sociala behov på lång sikt. Det handlar om att skapa en hållbar och resilient förvaltning av våra naturresurser som är både ekologiskt, socialt och ekonomiskt fördelaktig.
Ekonomisk hållbarhet
I Kyrk-Nytt nr 3 2025 intervjuades Jan Persson, VD för Häradsmarken skogsförvaltningsföretag. Jan Persson menar att ekonomisk hållbarhet i skogsbruket innebär att skogen ska brukas på ett sätt som både gynnar nuvarande och framtida generationer. Det handlar om att utnyttja resurser på ett sätt som inte skadar ekosystemet och kan bidra till att skapa nya värden långsiktigt. Jan understryker att skogen behöver brukas på ett klokt sätt och att det är viktigt att inte bara tänka på kortsiktiga vinster.
Kolkrediter
Kolkrediter är ett sätt för skogsägare att få ekonomiska fördelar genom att lagra koldioxid i sina skogar. Genom att minska avverkningen och låta skogen växa längre, kan man skapa kolsänkor som binder mer koldioxid. Företag som Microsoft köper dessa kolkrediter för att minska sina utsläpp och klimatkompensera sina aktiviteter. Jan Persson ser detta som en potentiell möjlighet för skogsägare, även om marknaden för kolkrediter kan vara osäker på lång sikt.
Naturnära skogsbruk
Det diskuteras även om naturnära skogsbruk och hur metoder som blädning och hyggesfria metoder (t.ex. luckhuggning) kan bidra till att skapa ett mer biologiskt mångfaldigt och klimatanpassat skogsbruk. Blädning innebär att man plockar ut träd hela tiden, vilket skapar ett mer varierat bestånd. Problemet med denna metod är dock att den tar lång tid att genomföra och inte alltid leder till god tillväxt om det inte görs på rätt sätt menar Jan.
Viltet och dess påverkan på skogen
En stor utmaning för skogsbruket, särskilt i Sverige, är det höga antalet älgar och andra klövdjur som äter upp unga träd, vilket förhindrar föryngring av tallskogar. Detta har lett till att många skogsägare måste hitta sätt att minska viltstammarna för att möjliggöra en naturlig återväxt av skogen. Detta pekas ut som en stor utmaning för de metoder som föreslås i Svenska kyrkans skogsutredning säger Jan. De ekonomiska värden som är förknippade med skogsbruk kan ske på ett hållbart sätt när fokus ligger på hur vi kan nyttja och sköta skogen på ett sätt som både gynnar människor, natur och djur. Det diskuteras även olika metoder för skogsbruk, inklusive kolkrediter, blädning och kontinuitetsskogsbruk.
Framtida utmaningar
Jan Persson lyfter även fram hur klimatförändringar och förändrade markanvändningsregler (som EU:s LULUCF) utmanar den ekonomiska hållbarheten i skogsbruket. Han ifrågasätter om koldioxidlagring är den enda lösningen och påpekar att det finns många andra faktorer, som vilt och tillväxt, som påverkar skogsbrukets långsiktiga hållbarhet. Det verkar som att det finns en balansgång mellan att skydda skogens ekosystem och att nyttja den för ekonomiska syften, inklusive kolkrediter och träproduktion. Det krävs ett holistiskt perspektiv för att säkerställa både den biologiska mångfalden och skogsbrukets långsiktiga lönsamhet menar Jan Persson.
Vi lever i en kontext – vad vill vi göra med skogen, vad ska vi ha den till? Har man ianspråktaget skogen då ska man se till att den växer. Då behöver vi hantera frågan med viltet, nya trädslag mm. Även Jan Persson anser att en god väg och plats för oliktänkande att mötas på är i skogen – och att ha en dialog.
Skogsutredningens slutsatser
Utredningen drar slutsatsen att Svenska kyrkans skogsförvaltning bör ta större hänsyn till skogens andliga, ekologiska och sociala värden. Det finns en förväntan om en helhetssyn på förvaltningen, där kyrkan aktivt visar ledarskap i hållbarhet och tar ansvar för både de ekonomiska och icke-ekonomiska värdena. Kritiken mot den nuvarande skogsförvaltningen behöver tas på allvar menar Göran Enander ansvarig för utredningen. Det behövs också mer öppna kanaler för dialog där både medarbetare, församlingsbor och ungdomar kan uttrycka sina synpunkter menar han.
Sammantaget framkommer att skogen är en viktig del av kyrkans verksamhet, både för den andliga upplevelsen och som en källa till återhämtning och gemenskap. Det finns en
stark önskan om att skogen ska förvaltas på ett sätt som inte bara är ekonomiskt hållbart, utan också respekterar och främjar de djupare värden som skogen representerar för både individer och samhälle.
Kritik mot utredningen
Det uttrycks samtidigt en del kritik mot utredningen. Kritiken handlar dels om att det ekonomiska perspektivet till stor del har utelämnats.
Annan kritik som har yttrats handlar om att den väg och riktning som utredningen pekar på inte är ett fruktbart sätt att driva förändring. De personer, både anställda inom Svenska kyrkans skogsförvaltning och även förtroendevalda med kunskap om skogen, har i utredningen inte tillfrågats om sin kunskap och sina perspektiv. Att förbise grupper av människor som har ett stort engagemang och kunskap från ett mångårigt arbete i skogen ökar snarare klyftor och polarisering bland de som tänker och ser olika på skogen, än vad det bryggar över och skapar vägar till gemensam kunskap och respekt för olika perspektiv.
Ytterligare kritik som framförts är utredningens riktning mot än mer centralstyrning genom kyrkostyrelsen. Flera röster höjs mot att det är inte vägen för enskilda församlingar i deras skogsinnehav.
Allt hänger ihop
Det som är viktigt att komma ihåg är att skogsutredningen i första hand riktas mot Svenska kyrkans prästlönetillgångar. Dvs inte till skog som ägs av församlingarna. Kyrkostyrelsen önskar förvisso att överföra utredningens synsätt även på den skogen, men det kan den idagsläget svårligen och knappast göra. Så i Kinda pastorat är det en förhållandevis liten del skog som det i praktiken handlar om. I dagsläget finns det en frihet att bruka församlingsägd skog enligt normativa skogsbruksregler och skogsplaner.
En sak är dock säker, det går inte att välja ut endast ett perspektiv som viktigare. Allt hör ihop, och allt påverkar vår framtid. Hur vill vi att kommande generationer ska ha det? Skogen och bruket av den är en fråga som angår och berör alla människor. - direkt eller indirekt. De fyra värdeområdena; ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiellt hållbar skogsförvaltning talar till olika grupper med olika sorters kunskaper. Människor behöver bli hörda och framför allt behövs en dialog och ett kunskapsutbyte.
I dagsläget bearbetas alla remissvar som inkommit och det är en lång hanteringsprocess innan beslut kan fattas av kyrkostyrelsen.
Text Karin Svensson, källa Svenska kyrkans skogsutredning
Ekumeniska året 2025
2025 bjuder kyrkorna i Sveriges kristna råd tillsammans in till
Ekumeniska året. Då firar vi dels att det är 100 år sedan det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925 och dels att det är 1700 år sedan det första kyrkomötet i Nicea år 325.
Välkommen till det ekumeniska året 2025
I Stockholm 1925 bjuder ärkebiskop Nathan Söderblom in till något som skulle bli ett betydelsefullt avstamp för den moderna ekumeniska rörelsen. Och under kyrkomötet i Nicea, år 325, enades den tidiga kyrkan kring en bekännelse av en gemensam tro som alltjämt bär Kristi kyrka. Dessa båda händelser kommer att högtidlighållas då vi 2025 sätter särskilt ljus på ekumeniken.
Tid för Guds fred
Temat vi samlas runt för Ekumeniska året är Tid för Guds fred. I det förenas vi med dem som samlades till Stockholmsmötet 1925. Efter erfarenheterna av första världskrigets fasor stod fredsfrågan i centrum.
Fredstemat är inte mindre angeläget i vår tid. Kyrkan är kallad att – tillsammans med alla goda krafter –motverka splittring, polarisering och krig.
Trovärdig och rättvis fred innefattar många dimensioner: fred mellan människor, länder, trosriktningar och religioner, fred med skapelsen och fred med Gud. Det handlar om alla aspekter av det tillstånd av fred och frid som bibeln kallar shalom och som Jesus själv personifierar.
År 2025 högtidlighålls också världen över att det är 1700 år sedan det första ekumeniska kyrkomötet i Nicea år 325 e.Kr. Kejsare Konstantin bjöd då in mellan 250-300 kristna biskopar från hela romerska riket för att diskutera och söka enas i en rad frågor rörande teologi och kyrklig ordning.
Den ekumeniska rörelsens strävan efter kristen enhet har därför alltid varit ett fredsprojekt. Verklig enhet förutsätter en vilja att leva fredligt tillsammans med våra skillnader. I vår pluralistiska kultur handlar det för kyrkan också om att medverka till ett gott interreligiöst samspel där engagemanget för vår plats bästa kan överskrida religionsgränser.
Var med och fira det Ekumeniska året 2025
Firandet består av fyra större händelser under året:
Böneveckan för kristen enhet som var den 18-25 januari är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder.
Gemensam pingst 6-9 juni
2025 infaller pingsthelgen samtidigt för hela kristenheten. Det vill vi ta tillvara på genom att fira gemensam pingst, där vi som kyrkor tar steg för fred och samhörighet på den plats där vi bor. Gemensam Pingst vill inspirera till ekumeniska sammankomster, interreligiösa möten och hoppingivande vittnesbörd.
I Kinda pastorat firar vi ekumenisk mässa kl 11.00 på pingstdagen den 8 juni.
Ekumeniska veckan i Stockholm 19-23 augusti
Vi högtidlighåller hundraårsminnet av Stockholmsmötet 1925, tillsammans med inbjudna internationella gäster, genom utomhusfestival, pilgrimsvandringar, mottagningar, seminarier, utomhuskonsert, lovsångsgudstjänst och tv-sänd högtidsgudstjänst från Storkyrkan och mycket mer.
Reach Peace 22-24 augusti
Är du mellan 18-30 år? Ta chansen att lära känna andra i samma ålder och varandras kyrkotraditioner lite bättre.
Under den ekumeniska helgen för unga deltar vi i lovsångsgudstjänsten på fredagen och utomhusfestivalen under lördagen, och har sedan egna programpunkter. Biskoparnas ungdomsmöte, som Svenska kyrkan arrangerar, anknyter i delar av sitt program till ungdomsmötet. Det finns också möjlighet för dig som är yngre tonåring att delta tillsammans med ledare.
Nathan Söderblom - en stor ekumenisk fredsarbetare
Lars Olof Jonathan (Nathan) Söderblom, född 15 januari
1866 i Trönö prästgård, Hälsingland, död 12 juli 1931 i Uppsala, var en svensk teolog och religionshistoriker som var Svenska kyrkans ärkebiskop 1914–1931. Han var ledamot i Svenska Akademien från 1921 och erhöll Nobels fredspris 1930 för sitt ekumeniska fredsarbete. Nathan Söderblom föddes i Trönö prästgård i Norrala pastorat och växte upp i prästgården i Bjuråker som son till komministern, senare kyrkoherden i Norrala Jonas och hans hustru Nikolina Sophie Blûme som kom från Danmark. Släkten Söderblom härstammar från Söderala och namnet upptogs av Nathan Söderbloms far och farbröder. Farfadern Jon Olsson var kyrkvärd och riksdagsman i Orsta.
Barndomen präglades av faderns starka religiositet, delvis färgad av Rosenius och väckelserörelsen. Efter studentexamen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall 1883 inskrevs Nathan Söderblom vid Uppsala universitet och avlade där filosofie kandidatexamen 1886. Till en början tvekade han huruvida han skulle ägna sig åt klassisk filologi men beslutade sig så småningom för att bli präst.
1892, efter en resa till USA, tog han teologie kandidatexamen och prästvigdes året därefter av Gottfrid Billing. Hans första tjänst som präst var vid Uppsala hospital, vilket möjliggjorde vidare studier i teologi. Han var även under studietiden såväl vice ordförande som ordförande i Uppsala studentkår.
Han gifte sig 1894 med Anna Söderblom, född Forsell. Tillsammans fick paret 12 barn. Fyra döttrar och åtta söner.
Religionsvetenskap och professor Söderblom hade ett vitt intresseområde inom religionsvetenskapen. Dels var han inriktad på mission och praktisk teologi, dels var han mycket nyfiken på den iranska religionen. Han började studera den zoroastriska skriften Avesta, vilket kan ha bidragit till att han begav sig till Paris 1894, där det fanns helt andra möjligheter till fördjupning, Han fick där tjänst som pastor för den svenska
kolonin, till vilken många svenska konstnärer hörde, och han var även sjömanspräst i Calais och Dunkerque. På uppdrag samlade Söderblom 1895 in pengar för att möjliggöra sjukhusvistelse för August Strindberg. Studierna fortsatte han parallellt med tjänsten, vid École pratique des Hautes Études, där han lärde sig iranska språk, i synnerhet avestiska, och fortsatte studierna av Avesta.
Som en parentes från tiden i Paris kan också nämnas att Alfred Nobel kom att rådfråga Söderblom om sina idéer till ett pris och om sin pjäs Nemesis, som utkom i tryck strax efter Nobels död. Anna Söderblom var orolig att det dramatiska och vågade innehållet skulle ge fel intryck av Nobel, och i samråd med dödsboet makulerade de upplagan sånär som på tre böcker efter Nobels död 1896.
År 1901 doktorerade han vid Sorbonne med ett arbete om zoroastrism, La Vie Future D’Après Le Mazdéisme, som väckte internationell uppmärksamhet. Samma år utnämndes han till professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet, och verkade vid sidan av den tjänsten som kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling i Uppsala. År 1912 tillträdde han dessutom som professor i religionshistoria vid universitetet i Leipzig. I Tyskland var han särskilt beundrad för sina studier i den iranska religionen och för sina skrifter om protestantism. År 1914 utgav han sin samlade uppfattning om sin religionshistoriska ursprungsforskning i boken Gudstrons uppkomst. Hans studier i kristendom uttrycks bland annat i skrifterna Uppenbarelsereligion (1903/1930) och Religionsproblemet inom katolicism och protestantism i två band (1910), och han ägnade sig även åt forskning kring Martin Luthers religionssyn.
Han var som professor 1908 delaktig i grundandet av och livet ut verksamhetsledare för den till Uppsala universitet knutna Olaus Petristiftelsen, med syfte att stödja teologiska studier och föreläsningar med internationell vidd. Själv påbörjade han senare en ambitiös serie föreläsningar i Edinburgh, The Gifford Lectures (Giffordföreläsningen) 1931, men hann bara med en första del, som postumt gavs ut i tryck på svenska 1933 som Den levande Guden.
Ärkebiskop
och fredsarbete
Den 20 maj 1914 blev Söderblom utnämnd till ärkebiskop. I och med utnämningen blev han också prokansler för Uppsala universitet samt kyrkoherde
i Bälinge församling i Uppsala stift. Han vigdes till ärkebiskop den 8 november och innehade ämbetet intill sin död 1931.
Som ärkebiskop blev han en centralfigur i svensk (och internationell) kristenhet med stort engagemang i ungdomsfrågor och evangeliskt arbete. Han drev på skapandet av en ny psalmbok, handbok för kyrkorna och en evangeliebok. På ett nästan mystiskt vis såg han Svenska kyrkan som utvald för en viktig uppgift, och han engagerade sig mycket i det internationella samtalet, inspirerad av sin ungdomstid i KFUM, och han förrättade bland annat biskopsinvigningar i Estland, Lettland och Tjeckoslovakien.
Som författare och föreläsare var han oerhört produktiv. Nämnas kan t. ex. uppbyggelseverket När stunderna växla och skrida i fyra volymer (1909–21), den försoningsinriktade passionsboken Kristi pinas historia (1928), Svenskars fromhet i två volymer (postumt 1933–41).
Natan Söderblom skrev och medverkade i 669 böcker och skrifter. Ämnena var till största delen religion och
Foto Oscar Ellqvist 1931
andlighet på olika sätt - det finns titlar som sticker ut lite mer; ”Skiljas - icke skiljas? / Skilsmässoproblemet”, ”Shamanismen i norra Asien : några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien” som han skrev förordet till. ”Hemma i Hälsingland”, ”Mysterieceremonier och deras ursprung” och ”Är fredstanken en illusion?” för att bara nämna några titlar. Han skrev även böcker om Martin Luther och om fransk språklära.
Nathan Söderblom ägnade sig även något åt komposition. Det är han som har komponerat den oftast sjungna melodin till psalmen ”I denna ljuva sommartid”. År 1919 den 29 oktober invaldes Söderblom som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.
Han blev vida berömd för sitt fredsarbete, som var en reaktion på första världskriget. Vidare gjorde han mycket betydelsefulla insatser i ekumenik och samlade till den stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925, där alla kyrkliga samfund, utom romersk-katolska kyrkan och pingströrelsen, sammanträffade. Som en kuriositet kan nämnas att när den svenska pingströrelsen och Lewi Pethrus skulle sända sina första missionärer till Belgiska Kongo krävde de belgiska myndigheterna en skriftlig rekommendation av myndighetsperson. Rekommendationen skrevs av ärkebiskopen Nathan Söderblom. Under hela tiden skrev han flera stora arbeten, varför han invaldes i Svenska Akademien 1921. Han blev även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1925. 1930, året före sin död, erhöll han dessutom Nobels fredspris.
Han var mycket språkkunnig, och kunde tala svenska, engelska, tyska, franska, italienska, latin, hebreiska, grekiska, arabiska och persiska.
Sedan 1906 hade han lidit av klen hälsa, och var periodvis sjuk i kärlkramp och magbesvär. Efter resan till Giffordföreläsningen i Edinburgh 1931 försämrades hans tillstånd kraftigt. Hans sista ord lär ha varit: ”Det finns en levande Gud, jag kan bevisa det genom religionshistorien.” Nathan Söderblom avled i Uppsala den 12 juli 1931 klockan 18.40 efter en hjärtattack. Han ligger begravd tillsammans med hustrun Anna Söderblom, född Forsell, nedanför en pelare i koret i Uppsala domkyrka, invid ärkebiskop Laurentius Petris gravplats.
Hedersbetygelser och Söderblom-sällskap Under sitt liv fick Söderblom ett flertal erkännanden. Han var teologie hedersdoktor i Genève, Kristiania, St Andrews i Glasgow, Greifswald, Dublin, Dorpat, Sopron, och Köpenhamn, filosofie hedersdoktor i Uppsala 1917, i Bonn 1925, hedersdoktor i juridik i Berlin 1923. Doctor of Civil Law i Oxford 1923 samt hedersdoktor i medicin i Greifswald 1923. Söderblom blev hedersborgare i Wittenberg den 10 juli 1928, såsom en uppskattning av hans internationella betydelse som Lutherforskare och Lutherkännare. Priset överlämnades i ärkebiskopsgården i Uppsala.
Han grundade Uppsala Domkyrkas Gosskör 1920, var hederspresident i Sångsällskapet Orphei Drängar, hedersmedlem vid Wiens universitet, och ständig hederspresident i Lettlands evangeliska synod 1924. Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation och för Uplands nation.
Utöver engagemanget i Uppsala Domkyrkas Gosskör och Orphei Drängar (OD) var Söderblom också intresserad av svensk folkmusik och deltog som arrangör av spelmansstämmor.
På 75-årsdagen av hans födelse bildades den vetenskapliga sammanslutningen Nathan Söderblomsällskapet, som dock inte ägnar sig åt Söderbloms person, utan åt hans vetenskapsområden, religionshistoria och exegetik.
Utmärkelser
Svenska utmärkelser verige Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden) 1926.
Sverige Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 1919.
Sverige Ledamot av Nordstjärneorden 1910.
Utländska utmärkelser
Danmark Storkorset av Danska Dannebrogorden 1925. Etiopien Storkorset av Etiopiska Stjärnorden 1931. Finland Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden 1921. Frankrike Riddare av Franska Hederslegionen 1905. Grekland Storkorset av Grekiska Frälsarens orden 1925. Lettland Storkorset av Lettiska Tre Stjärnors orden 1931. Norge Storkorset av Norska Sankt Olavs orden 1931. Norge Riddare av Norska Sankt Olavs orden 1905.
Källa Wikipedia
John Johanssons Stiftelse
arrangerar tillsammans med Tidersrums församling
KONSERT
Tidersrum kyrka söndagen 26 maj kl 16:00
Bruno, Matilda och Peter
Biljetter finns att köpa från 1/5 på Frendo 0494-105 21
Biljettpris 250:-
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramona.thuresson@svenskakyrkan.se...... ................. 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Volmer melanie.volmer@svenskakyrkan.se.............................29 04 52
Arbetsledande kyrkvaktmästare Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se.............. 29 04 58
Expedition för kyrkogårdsfrågor se tis och tors 10-12, ons 13-15...........................................0494-210 50
Administrationen
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Kyrkogårdsfrågor se växeltider ............................................................................................................. 0494-210 50
Bokning och övriga frågor se växeltider ...................................................................................................... 29 04 40
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13.00-15.00
Kinda Pastorat
Kyrkans Kök
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Musikevent
Egen marknad
Konferens Företagsevent
Kontakta vår församlingsvärdinna
Kacka Holm Hidsjö
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola?
Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Kyrkans
Begravningsbyrå
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 2 juni 2025
Svenska kyrkan i Kinda