Kyrk-Nytt
- Skogen, för många vår tids kyrka ... sid 2
- Ett hopp som ger världen liv ... sid 5
- Julhälsningar ... fr sid 6
- Julhälsning från Kimilili ... sid 8
- Lavar ... sid 15
- Skogen - en källa till andlighet ... sid 16
Skogen - för många vår tids kyrka
Sv ps 251 ”Var jag går i skogar berg och dalar, följer mig en vän, jag hör hans röst. Väl osynlig är han, men han talar, talar stundom varning, stundom tröst”
Nog kan vi höra den vänliga rösten i vindens sus, i fåglarnas läten och i tystnaden bland allt som växer. Nog kan skogen och naturen skänka oss tröst. Nog kan skog och mark ge oss lugn och ro. Vi kan ana Guds närvaro och en särskild samhörighet med Skapelsen.
Människans längtan efter djup och mening gör att vi kanske hellre söker oss till skogen än till byns kyrka för att nå frid och ro i själen. Naturen är ett sakrament säger biskop Martin Lönnebo. Naturen är Helig och kan ge oss en upplevelse av andlighet. Skapelsen, skogen, växter, djur och människor kräver respekt och vördnad. Vördnad för Livet i hela Skapelsen.
Nog kan vi också höra varningen i Guds röst. Allt fler av oss bekymrar sig för vad klimatförändringar gör med vår jord. Hur kan vi leva ett hållbart liv och inte förbruka det goda utan förvalta på ett sätt som ger hopp för framtiden, för våra barn en värld att leva i och för.
Sv ps 287 ”Guds värld är en skimrande gåva till oss som dess yta bebor…..För pengar kan Skapelsen fångas, förrådas och pinas till döds…..Din Skapelse suckar och våndas / Herre, befria den nu”.
Svenska kyrkans skogsutredning visar en väg från förvaltning i form av affärsmodell till en modell med fyra dimensioner - ekologisk, ekonomisk, social och andlig hållbarhet. Andlig hållbarhet kan vara övergripande. Utredningen har presenterats i tidigare nummer av Kyrknytt. I Linköpings stift har Svenska kyrkans Färdplan för klimatet också visat på en hållbar väg. Att alla beslut i Svenska kyrkan ska grundas på barns behov är något att utgå ifrån.
Kinda pastorat kommer att vara en remissinstans för kyrkans skogsutredning. Hos oss finns flera stora skogsområden. Frågan hur förvaltningen kan utvecklas ligger i våra händer.
Skogsförvaltning, alltså hur skogen sköts för en hållbar framtid är en betydelsefull kunskap.
Hur kan vi leva och förvalta så att också våra barn får uppleva levande naturligt sköna skogar? Hur kan vi skörda men ändå vörda vårt gemensamma arv? Hur kan vi ge våra barn framtidshopp?
”Tack och förlåt” säger Emil Jensen, författare och artist.
”Som fadern sänt mig, så sänder jag er” säger Jesus.
Ett sätt att delta i öppna samtal om Livet och Skapelsen för oss alla är att delta i Pilgrimsvandringar som planeras och att vara med på kyrkkaffets samtal efter gudstjänster i våra församlingar.
”Tack gode Gud för moder Jord...än bär hon oss och vad vi gjort…Hon bringar träd och frukter fram och blomstersmyckar alla land...Tack för alla dina under”.
Sv ps 23 den helige Franciskus
I tro och förtröstan
Berit Horned
vice ordförande i Kyrkorådet, Kinda pastorat
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Vinterbjörkar Foto:Roland Gudinge
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Fredrik Bäckhjem
Tryck: Lenanders 2024
Söndagen efter alla helgons dag i Västra Eneby
En stämningsfull kväll i V Eneby kyrka med Ronny Lindblad, trumpet och Roland Sundin - Dagen är nära, Amazing Grace, Stad i ljus…Larz Netz ledde oss i helgens tankar. De många ljusen i kyrkan och på kyrkogården där vi sjöng Härlig är jorden… Gemenskap under kyrkkaffe.
Sprid ljus i mörkret
I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt. Swisha din gåva för fred till 900 1223.
Ljuset lyser i mörkret
I den mörkaste av nätter vaknar en tolvårig flicka, till ljudet av ännu ett flyganfall. Utan ord sätter hon sig upp i sängen och tar lyktan som står på nattduksbordet. Hennes bror är steget efter när de i sina nattkläder går ut i hallen där mormor väntar. Mormor ger dem en uppmuntrande liten nick och sträcker fram skorna åt lillebror.
Flickan tar sin kappa och sveper om sig. Hon är den som går först ut genom dörren. Någon har redan avprogrammerat trapphusets automatiska lampor, så de första stegen känns osäkra i mörkret. Lillebror stöttar mormor nedför trappan och ut på innergården. Den sista sträckan fram till skyddsrummet är inte lång och flickan har för flera veckor sedan slutat att springa. Bakom henne följer ett stillsamt tåg av människor, som alla söker skydd under jord. I nattens och krigets mörker, söker flickan och hennes bror vila i mormors famn.
Medmänskligheten i mörkret
Act Svenska kyrkans insatser runt om i världen finns på några av världens mest utsatta platser. Människor inom projekten delar hjärtskärande livsberättelser om hur de tvingats se sina makar föras i väg till fängelse på oförklarlig grund, se sina mammor våldtas av beväpnade gerillagrupper, se sina barn tysta dö av svält.
Trots mörker och oro i dessa konfliktdrabbade samhällen finns hoppet alltid närvarande inom projekten. I medmänskligheten. Samma kvinna som just berättat om det
vidriga våld hon tvingats utstå på grund av konflikterna i sitt samhälle, sätter sig sedan bredvid en ung mamma och stöttar henne att planera för framtida försörjning. Samma man som just återberättat hur han växt upp under helt omänskliga förhållanden, ställer sig sedan upp och talar inför ungdomsgrupper om hur fred och försoning börjar i oss själva. Ljuset finns där – i människors kamp för en fredligare värld.
Lucias ljus behövs
Ljuset och hoppet sprids via dem som leder sina medmänniskor genom mörkret, utan själviska avsikter. Inom Act Svenska kyrkans arbete på världens mest konfliktdrabbade platser finns ljuset närvarande via människors mod att stå upp för mänskliga rättigheter och via människors genuina omsorg om varandra. I advent och juletid firar vi ljuset. Vi firar Jesusbarnet som föds och vi uppmärksammar även människor som genom historien spridit ljuset. Så som den legendariska flickan Lucia, som valde ett liv med Jesus och använde sin hemgift till att hjälpa människor i nöd.
Kanske har vårt luciafirande aldrig varit så välbehövligt som nu. Vi får vägledas genom mörkret med tröst i de välbekanta sångerna, de höga stjärnstrutarna och de brinnande ljusen. Lucia kommer med hälsning om julefrid. Med hälsning om fred på vår jord.
/Susanna Olivin projektledare för Act Svenska kyrkans julinsamling
Ett hopp som ger världen liv
Om det är något som du och jag behöver så är det hopp. I en klimathotad och krigsdrabbad värld, i ett land där skjutningar blivit vardag, är det lätt att bli modlös.
Som en motvikt till det svåra vi möter har jag under det gångna året gjort många mänskliga möten som trots allt gjort mig hoppfull:
- Som när jag bjöd in trossamfund, kommun, polis och socialtjänst för en så kallad interreligiös middag i Biskopsgården. För att fira gott samarbete, stärka relationerna och för att bygga tillit att motverka otrygghet och splittring i samhället.
Hoppfullt när vi står tillsammans för ett bättre samhälle.
- Som när jag under mina besök i stiftets församlingar möter engagerade anställda och inte minst alla ideella krafter som brinner för sin bygd och sin församling. Hoppfullt att se allt gott som görs och det hopp det ger för kyrkans framtid.
- Som när vi som kyrka får uppmuntra barn och unga i vårt samhälle. Det nyligen antagna projektet ”Fokus konfirmand” i Linköpings stift är ett av många sätt att visa den unga generationen att de är viktiga.
Hoppfullt när vi vuxna gör unga och deras framtid till vårt fokus.
Barnkör till Lucia i Horn
Anmäl dig till Luciamedverkan
i Horns kyrka 15 dec kl 16
Lämplig ålder 6-12år.
Vi tränar 5:e och 12:e dec kl 17.30 på gårn
senast 3 dec
Julen kan ha många olika ansikten. Vi kan se fram emot glädjen i gemenskapen och den välbehövliga vilan. Vi kan längta efter stämningsfulla dagar med ett härligt överflöd av musik, mat och gemenskap, i både kyrkan och hemmet. Där en varm generositet växer, som väcker vår tanke och givmildhet till dem av oss som känner att julen är allt annat än glädjefylld. Människor som lever i en ofrivillig ensamhet, människor på flykt, familjer som lever i fattigdom eller under hot, våld eller krig.
I en tid när världens elände lätt kan få oss att bli missmodiga blir julen en tid att påminna oss om att vi är en enda mänsklighet. Att vi har resurser och förmåga att visa och ta emot omtanke och generositet av varandra. Vi kan tycka att julen har fått orimliga proportioner, men jag värdesätter att det finns en högtid som präglas av generositet i överflöd. Det speglar Guds överflödande kärlek. När vi i handling återspeglar den ger det tro och hopp om att vi i grunden vill varandra väl och kan förändra liv och samhällen till det bättre. Vi fattar mod som ger världen liv.
Biskop Marika Markovits
Anmälan till roland.sundin@svenskakyrkan.se
Julhälsningar från församlingarna
JULHÄLSNING FRÅN TIDERSRUMS FÖRSAMLING
Välkomna att fira Lucia med oss i Tidersrums kyrka den 14/12 klockan 14.00. Efteråt bjuds det på luciakaffe i gamla församlingshemmet och tomten kommer på besök. Stipendie delas ut från JPettersons Stiftelse till studerande ungdomar skrivna I Tidersrums församlingen.
Vi bjuder in till Julotta den 25/12 klockan 08.00 efteråt serveras en julfrukost i församlingshemmet
Det nya året välkomnas med en Nyårsbön den 31/12 klockan 17.00
Väl mött och välkomna till oss i Tidersrums församling känn julkänslan och den inre friden som infinner sig när du kliver innanför den gamla dörren in till kyrkan.
EN FRÖJDEFULL JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR TIDERSRUM FÖRSAMLING
JULHÄLSNING FRÅN KISA FÖRSAMLING
Varmt välkommen till Kisa kyrka i jul och nyår!
Onsdagen den 18 december kl 19 bli det julkonsert med Kinda Voices i Kisa kyrka.
Varmt välkomna till en kväll med mycket musik och sång!
Söndag den 22 december firas Maria mässa kl 11.
På julafton kl 23 blir det stämningsfull midnattsmässa.
På nyårsdagen kl 11 firas mässa!
MED TILLÖNSKAN OM EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR FRÅN KISA FÖRSAMLING
JULHÄLSNING
FRÅN
HYCKLINGE FÖRSAMLING
Hycklinge Kyrka - Annandag jul 26 december kl: 16.00
Julens sånger som framförs av Horn/Hycklinge Kyrkokör Varmt välkomna!
Hycklinge Kyrka - Nyårskonsert kl: 16.00
Medverkar gör b la Matilda och Christer Börefelt, Frank Roshamn och Roland Sundin. Välkomna och avnjut härlig fin musik som start på det nya året.
GOD JUL O GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA ÖNSKAR HYCKLINGE FÖRSAMLING
JULHÄLSNING FRÅN HORNS FÖRSAMLING
Nu går vi in i det nya kyrkoåret med värme, ljus och ett hopp om att det ska ge oss ny kraft för fortsatt gemenskap inom församlingslivet.
Julens högtider blir Julbönen för hela familjen kl 11 på julaftonen, då vi iordning ställer julkrubban.
Midnattmässa kl 23:00 med alla de levande ljusen som ger en fin mysfaktor.
MED DET ÖNSKAR VI I FÖRSAMLINGSRÅDET HORN ER EN RIKTIGT GOD JUL OCH GOTT NYTT KYRKOÅR!
JULHÄLSNING FRÅN VÄSTRA ENEBY FÖRSAMLING
Kom och var med när vi firar in julen i Västra Eneby!
Vi börjar med musikgudstjänst kl 18 på första advent. Därefter följer vårt traditionsenliga Luciafirande i Klockaregården 14 december kl 16. Vi har ett Luciafirande som passar de yngsta barnen bra. Vi bygger upp en mysig sjö med en fårskinnsstrand där barnen får sitta och fiska upp våra sånger som vi alla sedan sjunger tillsammans. Alla barn får gärna komma klädda i Luciakläder.
På julafton kl 10 bjuder vi in till julbön i kyrkan då vi tillsammans med alla barn som är där bygger upp Julkrubban. När gudstjänsten är slut väntar Josef, Maria och åsnan utanför kyrkan och låter oss följa med till stallet för att se var undret ska ske.
Tidigt på juldagsmorgon kl 6 firar vi julotta och får följa stjärnans ljus till kyrkstallet för att se julens under och lyssna till änglakören som sjunger.
Vi öppnar också kyrkan för nyårsringning på tolvslaget på nyårsafton. Då får vi tända ljus för nya året!
VARMT VÄLKOMNA TILL VÄSTRA ENEBY SOM EN DEL AV ETT LEVANDE JULFIRANDE. HÄLSAR VÄSTRA ENEBY FÖRSAMLING
Julhälsning från Kimilili
Kära vänner i Kinda. Vi på Gustafs barnhem hälsar er med Psaltaren 107:1-3. Vi skickar glädje och varma hjärtan från oss till er. Vi har under året arbetat mycket för att skapa förändring för gatubarn och ge dem ett leende. Det finns många olyckliga och ensamma barn som saknar mat och hem men också hopp om framtiden. På Kimililis gator finns de barnen. Vi söker upp dem och hjälper dem så de kan se ljusare på framtiden. Målet är i första hand att de återförenas med familj eller andra släktingar genom ”street rescue, family tracing and reunification”. Vi gläds över de barn som vi har kunnat hjälpa. Gustafs barnhem finns alltid tillgängligt.
På Gustafs är det god stämning nu när jullovet börjar. Det är en tid att både leka och lära sig nya saker. Vi önskar all lycka till församlingarnas medlemmar, prästerna och alla som i sitt hjärta ber för oss och för den värld vi lever i. Stort tack till kyrkan som under året stöttat arbetet som utförs här. Mycket har uppnåtts och vi hoppas kunna göra mycket mer framöver. Guds kärlek finns för evigt.
Nu vill vi, barnen och personalen här, önska er en god jul. Vi ser fram emot en trevlig julhelg och önskar er alla en god hälsa. Mycket kärlek från oss till er.
Kevin Nyongesa, manager
Tankar och inspiration, rullstolar, matkassar och god jul
Axel Söderberg, som ansvarar för Psalmhörnan, är medlem i Svenska Mount Elgonföreningen. KISEA, samarbetsorganisationen i Kimilili, som bl.a. stödjer barn och ungdomar med funktionsnedsättning fick höra talas om Axel och hans livssituation. Tack vare sin rullstol kan han vara med i många olika sammanhang. KISEA-medlemmarna blev mycket intresserade när det förstod hur viktig rullstolen är för Axel. Det hela har resulterat i att vi nu köper in rullstolar till barn som inte kunnat komma till skolan p.g.a.de inte kan gå.. Tack vare insamlade pengar vid Åhuslägret, ett årligt återkommande konfirmandläger, får nu 20 barn möjlighet att börja skolan. Så tacksamt, glädjande och positivt. Det jublas i Kimilili och vi gläder oss.
Inför förra julen ordnade KISEA, med stöd från oss, med utdelning av matkassar till drygt 100 behövande familjer. Det vill KISEA göra i år också och vi stödjer det gärna igen. En matkasse kostar 100kr.
Välkommen att bidra till lite guldkant i juletid för de allra mest behövande familjerna i Kimilili.
Swisha gärna 1230985374 eller bg 798-4941 Ange ”matkasse 24”
Allt gott och en önskan om en fridfull, glad och god jul! Svenska Mount Elgonföreningen/ Erik Björklund, ordf.
Ömsesidig glädje. Ada, volontär på barnhemmet förra julen lämnar över en matkasse till en äldre dam.
Kevin tillsammans med Sam som har fått hjälp att komma bort från gatan. Han är glad och går i skolan.
Fyra rullstolar har redan levererats. Här är den första som nu gör det möjligt för Daniel att gå i skolan.
Sprid ljus i mörkret
I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt.
Act Svenska kyrkan arbetar för fred i de mest konfliktdrabbade delarna av världen.
Tillsammans gör vi skillnad. Swisha din gåva för fred till 900 1223.
Gudstjänstkalender december - januari 2025
30/11 Lördag
Hycklinge, Höganlid Syföreningsauktion
1/12 Första söndagen i advent
Ett nådens år
Kisa kyrka 11.00 Mässa - En timme i kyrkan
Horns kyrka 11.00 Gudstjänst med alla åldrar
Bibelutdelning till alla fem-åringar
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Kören Kinda Voices medverkar
4/12 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
Ydrefors Brosjögården 19.00 Gudstjänst
8/12 Andra söndagen i advent
Guds rike är nära
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa med alla åldrar
Julavslutning för barnverksamheten i Horn /Hycklinge
11/12 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
13/12 Fredag
Kisa kyrka 18.00 Lucia
14/12 Lördag
Tidersrums kyrka 14.00 Luciafirande
Därefter Luciakaffe i gamla församlingshemmet
Klockaregården, V Eneby 16.00 Lucia
15/12 Tredje söndagen i advent
Bana väg för Herren
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 16.00 Lucia och Julkonsert
Luciatåg/sång med barnkör (om barn finnes)
Julkonsert med Anna Landucci och Frida Lumme
18/12 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
Kisa kyrka 19.00 Julkonsert med Kinda Voices
20/12 Fredag
Tidersrums kyrka 18.00 Julkonsert
Fyra unga musiker som går sista året på Malmö musikhögskola erbjuder ett varierat musikprogram
med julens glada budskap
22/12 Fjärde söndagen i advent
Herrens moder
Kisa kyrka 11.00 Mariamässa
24/12 Julafton
Västra Eneby kyrka 10.00 Julbön
Horns kyrka 11.00 Lekmannaledd julbön
Ramona Turesson solist
Den heliga natten
Horns kyrka 23.00 MIdnattsmässa
Horn/Hycklinge kyrkokör sjunger
Kisa kyrka 23.00 Midnattsmässa
25/12 Juldagen
Jesu födelse
Västra Eneby kyrka 6.00 Julotta
Tidersrums kyrka 8.00 Julotta
Därefter julfrukost i gamla församlingshemmet
26/12 Annandag jul / Den helige Stefanos dag Martyrerna
Hycklinge kyrka 16.00 Julens sånger
Horn/Hycklinge kyrkokör medverkar
29/12 Söndagen efter jul
Guds barn
Kisa kyrka 11.00 Mässa
31/12 Nyårsafton
Kisa kyrka 15.00 Nyårsbön
Tidersrums kyrka 17.00 Nyårsbön
Västra Eneby kyrka 00.00 Nyårsringning, Andakt
1/1 Nyårsdagen
I Jesu namn
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 16.00 Nyårskonsert
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
5/1 Söndagen efter nyår
Guds hus
Kisa kyrka 11.00 Sammanlyst mässa
6/1 Trettondag jul
Guds härlighet i Kristus
Kisa kyrka 11.00 Julspel med personalen
Enkel lunch i församlingsgården
OBS! Anmälan till lunch senast 30/12
Tel 0494-29 04 40 mail kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
11/1 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Solist Fredrik Bäckhjem
12/1 Första söndagen efter trettondagen
Jesu dop
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
15/1 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
19/1 Andra söndagen efter trettondagen
Livets källa
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
22/1 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa i den ekumeniska böneveckan
Mer info finns på sid 12
26/1 Tredje söndagen efter trettondagen
Jesus skapar tro
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Kisa församlingssal 15.00 Eftermiddagste och föreläsning
Med Fredrik Bäckhjem se mer info på sid 13
Horns kyrka 18.00 Mässa
29/1 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
Andakter
Kindagård 55+ boende
4/12 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
18/12 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
15/1 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
29/1 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
Bergdala
12/12 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
9/1 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
23/1 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
6/2 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
Stångågården
5/12 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
19/12 Torsdag
Stångågården 11.30 OBS tiden!
Avslutningsgudstjänst
med gröt och julmusik
16/1 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
30/1 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
Böneveckan
Böneveckan för kristen enhet är världens största ekumeniska manifestation som genomförs årligen. Inför varje bönevecka tas ett nytt böne- och gudstjänstmaterial fram. För 2025 har den monastiska gemenskapen i Bose i Italien tagit ansvar för materialet och Sveriges kristna råd har översatt det till svenska.
Böneveckans rubrik är Tror du detta? och anknyter till att det 2025 är 1700 år sedan det första ekumeniska kyrkomötet hölls i Nicea nära Konstantinopel. Högtidlighållandet av detta innebär ett unikt tillfälle att reflektera över och fira de kristnas gemensamma tro, som uttrycks i den trosbekännelse som formulerades under kyrkomötet år 325 e.Kr; en tro som alltjämt är levande och bär frukt. Böneveckan 2025 innebär en inbjudan att ösa ur detta gemensamma arv och att fördjupa oss mer i den tro som förenar alla kristna. Veckans rubrik kommer från Joh 11:26 när Jesus frågar Marta: Tror du detta?
Dagar och tider
21/1 Tisdag
Linnékyrkan Kisa 10.00 Ekumenisk bön
21/1 Tisdag
Elimkyrkan Horn 19.00 Ekumenisk bön
22/1 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Ekumenisk morgonmässa
Pilgrimsvandringar 2025
En arbetsgrupp kommer att träffas under december för att börja planera för Pilgrimsvandring i pastoratet. Intresserade kan höra sig till pastorsexpeditionen.
Tel 0494-29 04 40
Mail kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Söndag 26 januari kl 15.00
EFTERMIDDAGSTE OCH FÖRELÄSNING
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem föreläser om Ignatius av Loyola och den ignatianska traditionen samt introducerar oss i bibelmeditation eller att be med Ordet.
TID Skulptural installation av Jenny Wiklund i Tidersrums kyrka
Döende Gallern är en historisk gestalt, en döende naken krigare. Originalet, troligen i brons, hörde till ett segermonument i Pergamon från slutet av 200-talet f. Kr. I en skrift av Konstakademien omnämns
Döende Gallern som en svårt sårad, troligen döende antik krigare, utlämnad åt segrarens nåd och onåd. Det mest kända antika exemplaret ägdes av familjen Ludovisi i Rom och finns sedan 1734 i museet på Kapitolium. Skulpturen kopierades i full skala för konstakademier och reser sig i tid och rum på olika platser. Döende Gallern omnämns i Konstakademiens skrift som populär under 1600- och 1700-talet då den tillhörde tidens ”kanon”. Här reser hon sig, utan minne och proprioception.
Aproprioceptia bär ingen historia och ingen framtid. Hon befinner sig i ett destillat av tid och rum, ett spatium. Hon söker rum som bär tid, över århundraden. All tids rum
Under några veckor i oktober visades utställningen Skulptural installation TID av konstnären Jenny Wiklund, i Tidersrums kyrka.
Foto
Mathias
Johansson
LAVAR
Du undrar säkert varför krucifixet på Horns kyrkogård ser ”ovårdat” ut, varför Jesus har fått en grön krona och näsa samt ögonbryn? Det är lavar som frodas där. Men vad är en lav? En lav är en symbios mellan en svamp och en alg. Och en symbios betyder att svampen och algen lever tillsammans och drar nytta av varandra. Laven har inga rötter och påverkar inte underlaget den växer på, därför har vi valt att låta laven vara kvar på krucifixet.
Lavarna är naturens luftindikator och växer inte där det finns luftföroreningar. På krucifixet finns det bland annat skägglav och då vet man att luften är ren.
När man tittar närmare hittar man också slånlav och blåslav, men titta bara, plocka inte! Lavar växer nästan obegripligt långsamt, cirka 1-7 mm per år. I Sverige finns det cirka 2000 lavarter därav är 250 rödlistade. Går gärna in www.artfakta.se och sök efter lav.
Lavar finns överallt...på en gammal och orörd kyrkomur eller gravsten kan det växa över hundra lavar i vackra mosaik. Kartlav växer bara någon tiondels mm/år. Platser där tiden står still blir alltmer ovanliga. En mur och en gravsten står oftast under mycket lång tid och blir därför värdefull för organismer som tar god tid på sig att växa.
Lavar kan användas för att ta reda på hur gammal en gravsten med ökänd ålder är. Genom att mäta lavars storlek på gravstenar med känd ålder kan man få en bild av den årliga tillväxten. Ju större lavar desto äldre gravsten.
Hälsningar från Kyrkogårdspersonalen
Skogen – en källa till andlighet och mening
Den kyrkliga skogen har förutom det ekonomiska värdet också en rad andra värden. Många människor i Sverige har en personlig relation till skogen som plats – till skogar de vuxit upp i eller vistats eller vistas i. Som plats är skogen ofta förknippad med känslor av olika slag. Här beskrivs ett sammandrag av vad som framkommit under utredningen om skogens olika värden, andligt och existentiellt och varför dessa värden uppfattas som viktiga för människor. Här följer ett sammandrag av utredningens innehåll om en så andlig och existentiellt hållbar skogförvaltning som möjligt.
Skogen – en källa till andlighet och mening
Den kyrkliga skogen har förutom det ekonomiska värdet också en rad andra värden. Många människor i Sverige har en personlig relation till skogen som plats – till skogar de vuxit upp i eller vistats eller vistas i. Som plats är skogen ofta förknippad med känslor av olika slag. Här beskrivs vad som framkommit under utredningen om skogens olika värden, andligt och existentiellt och varför dessa värden uppfattas som viktiga för människor.
Skogens betydelse för andlighet – vad forskare funnit
Forskaren och religionshistorikern David Thurfjell har undersökt svenskarnas relation till skogen. I sin bok Granskogsfolk beskriver han hur svenskars naturupplevelser och vistelse i skogen har andlig och existentiell betydelse för många människor. Thurfjell refererar bland annat till en studie av forskaren Nils Uddenberg som undersökt varför svenskar söker sig till naturen. De intervjuade angav som skäl ”längtan efter att få känna sig avspänd och harmonisk” (94 %), ”intresse för växter och djur” (78 %), ”svampplockning, jakt och fiske” (75 %), ”komma i kontakt med tillvarons sammanhang” (72 %) samt ”uppleva något som inte formats av människor” (64 %). Thurfjell menar att de två sistnämnda kan ses som existentiella dimensioner av naturbesöken. Andra studier visar på liknande resultat. Thurfjell menar att en del av många svenskars naturrelation handlar om ”känslan av andäktighet” och att det för många är rimligt att säga att ”naturen är deras kyrka”. Thurfjell refererar även till en annan studie om varför människor besökte en specifik nationalpark. Tre av fyra informanter i studien angav att de upplevde naturen som ”helig, besjälad, okränkbar”. Närmare 20 % av besökarna angav att ”uppleva en andlig dimension” var ett starkt eller mycket starkt motiv till besök i nationalparken. I sin forskning har Thurfjell intervjuat människor om vad vistelse i naturen ger dem. Informanterna beskriver existentiella naturupplevelser
av olika slag, att kunna knyta an till tidigare skogsvandrares erfarenheter, att naturen kan upplevas vara en bild av livets skönhet och skörhet och där man kan uppleva tecken på förgänglighet. Skogen kan också upplevas som en trygg och trösterik plats: Träden upplevs som omhändertagande och skyddande. De skapar ett privat och tryggt rum där man kan gråta utan risk för att bli störd. Deras kravlösa lyssnande blir som en omslutande famn, fylld av välvilja och acceptans. Andra beskriver naturen som en plats för samhörighet: Ett vanligt ord i de berättelser jag samlat in är ”relation”. Många använder detta ord för att beskriva vad de känner inför naturen. Folk har ”en särskild relation till skogen”, säger de, en relation till en speciell plats. Det kan dock finnas skillnader i befolkningen. För en del nya svenskar kan vistelse i skogen upplevas som otryggt och ovant. Projekt har därför genomförts för att uppmuntra till vistelse i naturen och för att sprida kunskap om allemansrätten bland nya svenskar, bland annat i Jönköpings län: Invandrare ska lära sig njuta av den svenska skogen.
Många av de intervjuade beskriver att denna relation till naturen som att de är sammanlänkade till den; en känsla av att vara en del av ett större sammanhang. Erfarenheten av att vara sammanlänkad upplevs av många som en tröst: Skogen ger en erfarenhet av att vara omsluten av livsformer med vilka man delar grundläggande livsbetingelser. Allting som kommer och går, den spirande livsviljan och förruttnelsen, livet och döden, alltings ofattbara och obarmhärtiga skönhet. Känslan av att ”här är vi and we’re in it together”, som en av de jag talat med uttryckte det, att allt liv delar villkor och att vi liksom sitter i samma båt. Thurfjell beskriver också forskning som visar att utomhusvistelse är positivt för hälsan, och de han intervjuat menar att naturen har en lugnande och läkande effekt på dem. Naturen upplevs som en motvikt mot stress, oro och grubbleri: Det är i detta bredare sammanhang som också de existentiellt berörande
naturupplevelserna måste förstås. För det är ju när livet inte är helt enkelt som existentiella frågor aktualiseras och människor söker kontakt till tillvarons djupdimensioner. När de jag talat med berättar att de upplevt en connection i skogen – något som alltså är återkommande – antyds att denna kontakt tidigare varit bruten. När de talar om att de fylls av lugn eller att ångesten bedarrar i mötet med det öppna landskapet, ligger det underförstått att deras liv i vanliga fall innehåller just ångest. Att vistelsen i naturen har positiv effekt på människors psykiska och fysiska hälsa har påvisats i en rad forskningsstudier. I en del regioner i Sverige finns bland annat så kallad naturbaserad rehabilitering där vistelse i naturen och grön miljö används som läkande kraft.
även till stiftens egendomsförvaltningar och miljösamordnare. De är inte känt om dessa förmedlat budskapet vidare inom stiften. En film om kyrkans skogsförvaltning som egendomsförvaltningarna hade tagit fram lades också ut; Kyrkan och skogen – om virke, värderingar och vägval.
De frågor som utredningen ställde var: − Vad betyder skogen för er? − Hur tycker ni att man ska se på hållbarhet i Svenska kyrkans sätt att ta hand om och använda skogen? − Hur borde Svenska kyrkan ta hand om sina skogar? Vad är viktigt och varför? − Om man måste göra ett val mellan ekonomiska resurser till församlingen och andra värden, vad är viktigt för er? − Varför är det viktigt att barns och ungas synpunkter tas med när man fattar
Utredningens kartläggning Frågor som rör skogen och förvaltning av skog engagerar och väcker frågor. Många som hört av sig med synpunkter uttrycker förhoppningar om att utredningens arbete ska leda till förändrade ställningstaganden i det fortsatta arbetet. Det har också inkommit en rad kritiska synpunkter med exempel på lokala diskussioner kring avverkningar som Svenska kyrkan planerar eller genomfört. Utredningen har också, efter dialog med ENSO, vänt sig direkt till församlingar och särskilt barn och unga för att få in tankar och medskick kring kyrkans fortsatta skogsförvaltning. I februari 2024 lades ett antal samtalsfrågor ut på utredningens externa webbsida kring skog och skogsförvaltning och dessa delades även på det inomkyrkliga nätet. Även Svenska Kyrkans Unga spred informationen via sina kanaler. Uppmaningen skickades
beslut om kyrkans skogar? − Har ni andra medskick till utredningen? Trots att det var kort tid att svara på frågorna har väldigt många hörsammat uppmaningen och kontaktat utredningen genom e-post och även skickat teckningar och korta filmer. Sammantaget har det inkommit ett 130tal svar till utredningen. Församlingar eller pastorat har lämnat svar från gruppsamtal av olika slag. Det har också inkommit många svar från medarbetare, förtroendevalda, pilgrimsgrupper och grupper inom Svenska Kyrkans Unga. Svar har också inkommit från enskilda, framför allt församlingsbor samt organisationer. Utredningen vill tacka alla dem som hört av sig och lämnat synpunkter! Svaren och synpunkterna ger ytterligare dimensioner till de frågeställningar som utredningen sökt svar på. Det är glädjande att det finns en bredd och geografisk spridning
bland de svarande och att olika kategorier – förtroendevalda, medarbetare, församlingsbor, barn, ungdomar och vuxna – inom Svenska kyrkan gjort medskick.
Många svar berör andlig och existentiell hållbarhet och efterlyser ansvarstagande inom Svenska kyrkan. En del som svarat har lämnat personliga vittnesmål om egna erfarenheter av Svenska kyrkans nuvarande skogsförvaltning. En del församlingar ger exempel på hur man idag arbetar med frågor som rör natur och skog, särskilt inom barnverksamheten. En del av kommentarerna om kyrkans skogsförvaltning skulle också kunna handla om skogar som ägs av församlingar och inte prästlönefastigheter som förvaltas av stiften. Svaren anger dock en tydlig inriktning kring hur man anser att kyrkliga skogar borde förvaltas, oavsett om det görs av ett stift eller en enskild församling eller pastorat. Det är en plats där många upplever att de kommer nära skapelsen och andliga värden. Andra exempel som ges är naturupplevelser, vistelse och vandring i skogen, plocka svamp och bär, jaga och träna. Skogen är ett rum att vistas i och en plats att hämta kraft i. Det lyfts även att människor mår fysiskt och psykiskt bra av att vistas i skogen och i naturen. Många svarar att skogen i första hand betyder FRIHET för dem. Att det handlar om andra värden som inte går att värdera i pengar, t ex vänskap som upplevs i relation till naturen men också när man är tillsammans ute i skogen. SKOG = LIV! Värden som fruktbarhet. Det hör ihop med att det behöver finnas miljöer där allt levande kan befruktas, födas, leva och samverka med andra arter för att det ska bli en mångfald. Här var ungdomar och vuxna också överens om att vi
måste vara varsamma och försiktiga med vår skog. Att naturen själv visar oss det bästa sättet att sköta skogen. Att hållbarhet handlar om en inställning där vi tar hänsyn till både skogens helighet, egna rättigheter och långa tidsperspektiv. En medarbetare i Svenska kyrkan skriver om hur skogen är en läkande plats för fysisk, psykisk och andlig hälsa under svåra perioder i livet: Skogen blev ”min” plats. Där kunde jag läka mina sår, få nytt livsmod och hjälp på vägen framåt i mitt liv. Perspektivet ändrades. Jag kände en sådan stark samhörighet med naturen, med träden, alla djur och småkryp. ALLT blev som en predikan för mig, och jag kände mig inte ensam i skogen… Det finns ett värde där, som inte kan mätas i kronor och ören. En annan sammanfattning om skogens betydelse: Allt! Lugn, ro, livskraft, skönhet, glädje, förundran, kunskap, hopp, tro på framtiden, återhämtning, fritid. Skogen ger liv till oss och många andra arter. Skogen är viktig ur så många synvinklar. Barn och ungas relation till och syn på skogen Ett stort antal barn och unga har deltagit i de samtal som arrangerats i församlingar. De yngre barnens svar handlar i stor utsträckning om skogen som en viktig plats för barn att vistas i. De betonar också att djuren i skogen ska värnas. Ett antal barn har lyft fram skogens betydelse för ekosystemtjänster bland annat att skogen bidrar till syre. Även ungdomar lyfter frågor kring biologisk mångfald och skogen som plats för friluftsliv och andlighet. Konstigt att kyrkan pratar om att hugga ner träd, verkar inte likt kyrkan som bryr sig om allt. Skogen är viktig för barn leker där. De säger att man ska bry sig om saker. Viktigt att träden är kvar för att vi kan andas. Viktigt att inte hugga ner träden för då kan man inte krama dem. Träden är bra. Om man går vilse, kan man sjunga en sång och krama ett träd. Om de är borta kan man inte det. (6–8-åringar) Det är kul att besöka skogen. I skogen kan man grilla, klättra i träd och leka. Skogen är viktig för i den finns träd och myrstackar, löv och andra bra saker. Jag tycker om att plocka och äta bär i skogen. (6–11-åringar) Man kan klättra i skogen, bygga trädkoja och leka. Vi kan ha utflykt i skogen. Det är roligare att leka i skogen när det finns träd där. (5–7- åringar) En femårsgrupp, mellanstadiebarn på fritids och elever på högstadiet uttrycker det så här; De yngsta barnen framhöll skogens betydelse som plats att vistas i, att äta bär och fiska. För eleverna i mellanstadiet är skogen en plats för rekreation, återhämtning, jakt, boplats för djuren, men också för att avverka skog: Det är en plats där så många varelser har sin fristad. En plats där djuren har sitt hem och där de känner sig trygga. Och en plats där vi människor kan gå till om vi behöver vara ensamma och bara känna skogen och naturen sluta sig runt en. Även
för högstadieeleverna är skogen viktig och de anser att kyrkan ska sköta den väl. De vill bevara och sköta skogen för rekreation och aktiviteter. De träd som avverkas kan säljas. En ungdomsgrupp ser skogen som något vi behöver, en lugn och harmonisk plats. De tycker att Svenska kyrkan ska vårda skogen: Se skogen som något värdefullt, försöka använda skogen som något användbart med respekt och bevara skogen så länge det binder kolet. Försöka bevara det som går att bevara och hugga ner de döda och sjuka träd. Det är inte bara vi som använder trädet så det är viktigt att tänka på de levande djuren och organismerna för deras välmående. Tänka på att plantera flera olika träd så att det blir en skog och inte en plantering av samma slag. Kyrkan kan använda skogsmarker för att bevara och skydda växter och djur; erbjuda möjligheter till friluftsliv; som en plats för meditation, retreats och andliga upplevelser; utflykter, skogslekplatser och scoutverksamhet, samt
för skogsgudstjänster och andra andliga aktiviteter för att främja en närmare koppling mellan naturen och gud. De tycker också att man ska bjuda in allmänheten för att röja sly, plantera träd och plocka skräp för att lära sig om skogens roll i koldioxidupptag och kretslopp samt klimatpåverkan. Det ska finnas blandad vegetation, olika typer av träd och kuperad mark. Den ska vara tillgänglig och den ska användas av människor på ett klokt sätt, alltså inte skadas eller nedskräpad och inte förfallet och mörkt.
Utredningen i sin helhet finns att läsa online här: https://www.svenskakyrkan.se/skogsutredning
Texten om Skogen - en källa till andlighet och mening är främst hämtad från kapitel 5 i utredningen. Den vittnar om en bredd och ett djup i dessa frågor samt gedigen kunskap hos de som har engagerat sig.
UTREDNINGENS SLUTSATSER
Utifrån det som framkommit i svaren från församlingar och församlingsbor drar utredningen följande slutsatser.
Förväntan om en helhetssyn
Utredningens bedömning: Synen på och sättet att hantera den skog som Svenska kyrkan förvaltar behöver breddas.
Ett gap mellan kyrkans budskap och dess handling
Utredningens bedömning: Svenska kyrkan har stor frihet att självständigt utforma sin skogsförvaltning utifrån en teologisk tolkning av förvaltarskap och med hänsyn till gällande regelverk. Kyrkans förvaltning av skog behöver vara en integrerad del av hela kyrkans budskap. Det finns en inomkyrklig förväntan att Svenska kyrkan visar ledarskap och utformar en mer hållbar förvaltning av skogen och därmed bidrar till hopp.
Skogens andliga, ekologiska och sociala värden behöver uppgraderas
Utredningens bedömning: De skogar som förvaltas av egendomsförvaltningarna har en rad andliga, ekologiska och sociala värden som behöver lyftas fram och beaktas i högre utsträckning.
Kritiken mot skogsförvaltningen behöver tas om hand och beaktas
Utredningens bedömning: Det skadar Svenska kyrkan att det finns ett glapp mellan egendomsförvaltningarnas uppdrag och kyrkans övriga verksamhet. Församlingars, medarbetares och församlingsbors kritik, misstro mot och synpunkter om stiftens förvaltning av skogen behöver tas på allvar. Det behövs kanaler för dialog och möjligheter att framföra synpunkter. Även barns och ungas synpunkter ska inhämtas och beaktas. Det behövs lyhördhet hos egendomsförvaltningarna för att ta till sig av de synpunkter som framförs.
Skogen – en möjlighet för Svenska kyrkans verksamhet
Utredningens bedömning: Det finns stor potential att utveckla Svenska kyrkans församlingsverksamhet kopplat till de skogar som kyrkan förvaltar. Skogen kan vara en del i kyrkans arbete att bidra till hopp genom konkret handling. Kritiken som idag riktas mot Svenska kyrkans skogsbruk går att vända till något positivt och en inre och yttre kraftsamling om man tar vara på människors engagemang på rätt sätt och om kyrkan är lyhörd i förvaltningen av sin skog.
Barnverksamheten i Kisa och Horn börjar igen vecka 6
Håll utkik på www.svenskakyrkan.se/kinda Varmt välkommen 2025
Axels psalmhörna
Barn och stjärnor föds i mörkret utan skydd av våld och vapen.
Mitt i mörkret bjuder livet oss att växa som en låga. Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss.
Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss.
Bär vi barnet i vårt hjärta blir vi bot för världens plåga. Gud är hos oss, ljus i natten, för att hjälpa oss att våga.
Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss.
Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss.
I en församlingsgård utanför Linköping planerar man, när jag skriver det här, en julbasar till den 20 november.
Den dagen är barnkonventionens dag. Så många barn i vår värld som lever i krig och fattigdom, som lever i flykt, som dödas… Vi tänker på allt som händer i Gaza, Libanon, Jemen, Sydsudan… Så många barn, också i vår närhet, som kämpar på olika sätt! Så lätt att känna vanmakt!
En artikel i FN:s konvention om barnets rättigheter lyder: ”Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.”
Den här psalmen - 744 i psalmbokens tillägg - skrevs 1991 av Ylva Eggehorn till berättelsen vi möter på Kyndelsmässodagen om den gamle Symeon. Nu sjungs den också i samband med dop, Lucia och under jultiden. Den fina melodin är skriven av Hans Nyberg fr Ångermanland - kantor, tonsättare och musikförläggare (han har två psalmer till i tillägget - 728 ”Nu, o Gud har stunden kommit” - både text och melodi samt 792 ”Lär mig höra din röst på bussen”).
Symeon har fått Guds löfte om att få se Herrens Messias. Nu efter lång väntan möter han barnet Jesus i templet och ser Världens ljus! Gud kom till oss som ett barn, fött i mörker och utan skydd - att dela alla barns, alla människors villkor. Gud är nära även i mörkret - en låga tänds som växer och bär oss genom livet. Vi får ljuset som en hjälp att stå upp för det goda!
I en annan av Ylva Eggehorns psalmer finns en bild av Jesusbarnet som kom till den heliga Birgitta i en vision 1372 i Födelsegrottan i Betlehem ”Du är ett barn som ligger på ett jordgolv, du fryser om vi inte griper in.”
Och så läser jag igen ”Bär vi barnet i vårt hjärta blir vi bot för världens plåga”
I den fina bilden från en levande julkrubba i Västra Eneby ser vi det unika barnet och Jesusbarnet och alla barn! Julinsamlingen för Act Svenska kyrkan är en möjlighet för oss att bidra till fredsarbetet i världen -”Sprid ljus i mörkret”
”Gud är hos oss, ljus i natten, för att hjälpa oss att våga”
Med julhälsningar också i några ord från en gammal psalm: ”Den späda rosen fina som doftar salighet i mörkret skall den skina, besegra dunkelhet.”
Axel Söderberg
expeditionen i församlingsexpeditionen eller lägg den i vår postlåda. Glöm inte att ange ditt namn och adress. En pristagare vinner presentkort.
Lösningen till detta korsord lämnas in senast den 10 januari 2025. Skicka den till Kinda pastorat, Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa, eller lämna in den på
KYRKOÅRET BÖRJAR FÖRSTA I ADVENT
BYGGER MUSKELSTYRKA
MINNESHJÄLP NYTTODJUR
RÖRA SIG UPPÅT
SAKNAR KÄNNEDOM SKULDRA
ANDAS MAN PÅ ATLANTEN
STJÄRNTECKEN
KAN
GÖRS INKAST PÅ
PANTAS SAUROPODER ÄRMSLUT
PÅHÄNGSVAGN WEBBADRESS NAVELN ÄR ETT
FILT
SÄGER DEN SOM STÅR ÖVER LITET UTRYMME
SJUNGANDE MISS
LUK 2:11
IDAG HAR EN FÖTTS
SKYMMER SIKTEN
ETT SINNE LITEN
KAN ANVÄNDAS SOM BEVIS
BATTERI
ÄR HAWAII DEL AV
ETT ÄR INGEN STOR SUMMA
MITT I HALL GRUNDADES 1945
TYDER PÅ OSÄMJA RENDERADE
PENNDEL
DIREKT
SVÄVAR LYCKLIG PÅ
FEM STYCKEN VISA OM STAFFAN
SKÄRA SES MED BRÅD DÖD
TYCKER
FALLENHET SMAKAR VITLÖK
ALLRA SIST BREV
STOREBROR TILL MOSES
SES MED LIBRIS
FABRIKSNY
SYRE
FÅR KANSKE SLARVERN
LITEN KÄNGURU
STANNAR KVAR
GNETA GLASBEHÅLLARE
SLÅ VAKT OM
GEGGAMOJA
KANSKE MED BADET MOTORFORDON
RYMDVARELSE
SLUGA DJUR SES MED SKALLE
KLIMPMAT
KLANGLÖS KLOCKA ALLA FÅGLAR KOMMIT? VASS
SES MED BÅDE KOSTYM OCH TOMTE
BIBELAVSNITT KLAGAN SKYLTGAS HANDSAK
RIKTNING
VID NÖD OCH SILLTALLRIK
SÅGS VID JESUS DOP TENN
ARKEIKUM SNÖRSTUMP
STAD VID GIBRALTAR SUND
HAR TIDEN FÖR SIG ÄMNAR FORTFARANDE NEDANFÖR
OSYNLIGT VÄSEN
RAKELS SYSTER
HÖRS INTE FRÅN TIGER
ÖVERST I HIERARKI
HITTAR DU ROMARBREVET I VISAR FLITIG
BESTÅR AV FLER ÄN EN
MEDELBETYG FÖRR
KRYDDA SOM NÄMNS HÖGA VISAN 4:14
PROPRIETÄR
SES MED BÅGE
PENSER
BLIDVÄDER
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Präst för samtal Therese Ohlsson OBS! Telefontid ons kl 10-12............................................................29 04 42
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramona.thuresson@svenskakyrkan.se........................ 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29 04 52
Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58 Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se .......29 04 47
Administrationen
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
MUSIK I JUL & NYÅR
18 december kl 19 Kisa kyrka
Julkonsert med Kinda Voices
20 december kl 18 Tidersrums kyrka
Fyra unga musiker som går sista året på Malmö
musikhögskola erbjuder ett varierat musikprogram med julens glada budskap
Julens sånger 26/12
Hycklinge kyrka kl 16
En härlig blandning med sång och musik av julkaraktär
Medverkar gör:
Julkyrkokören
Julkåren
Du i allsånger/psalmer
kyrkoherden och kantorn
Välkomna
Kyrkans Kök
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Musikevent
Egen marknad
Konferens
Företagsevent
Kontakta vår församlingsvärdinna
Kacka Holm Hidsjö
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola?
Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Nyårsdagen kl 16 i Hycklinge kyrka
Musikgudstjänst - Nyårskonsert med Christer och Matilda Börefelt, Frank Roshamn och Roland Sundin.
kyrkan i Kinda
Kyrkans
Begravningsbyrå
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 29 januari 2024
Svenska