Vi i Esbo 2023

Bästa läsare!

Roligt, att du plockat fram vår tidning! Årets Vi i Esbo har fokus på välmående.

Efter nästan tre år av pandemi och stor försiktighet i hur vi samlas, träffas, umgås har samhället under det senaste året öppnats upp allt mer. Vi reser, vi sjunger, vi idrottar och träffas. Trots det ser det ut att isoleringen och ensamheten som många kände under pandemin har satt sina spår. Allt fler mår allt sämre och många barn och unga har slutat med hobbyer de hade tidigare. Hur kan vi lösa detta?

Det är klart att samhället måste ta sitt ansvar. Det behövs resurser och vilja att satsa på både förebyggande åtgärder och vård. Men tredje sektorn, våra föreningar, har en väldigt viktig uppgift när det kommer till att föra mänskor samman. Vare sig det handlar om att musicera, spela golf eller bara gå på kaffe, mår vi ofta bättre av att göra det tillsammans.

Vår stad förändras mycket. Är det bra eller dåligt? Det beror säkert på vem du frågar. Nya skolor (se artikel om Kungsgårdsskolan s. xxx) byggs för att ge en bättre vardag för våra barn och unga.

Kollektivtrafiken förändras med metrons förlängning, Spårjokern och ändringar i busstrafiken. För en del är dessa positiva förändringar medan de komplicerar vardagen för andra. Det är viktigt, att esbobornas välmående tas i beaktande också då vi förnyar infrastrukturen.

Då staden utvecklas förändras också invånarnas närmiljöer. Mångsidiga möjligheter att röra sig i naturen nära hemmet har allt större betydelse för deras välmående och hälsa. Det ska vara möjligt att röra sig i naturen också utan att behöva åka långa avstånd från den egna stadsdelen. Att behålla skogsdungar i samband med bebyggelse är bra för klimatet – men också för hälsan. Kunde vi ha skog utanför alla skolor och daghem, och varför inte också vid äldreboenden?

Stora reformer medför alltid en period av osäkerhet. Särskilt då samhället förändras, som t.ex. då välfärdsområdena påbörjade sitt arbete 1.1.2023, är det viktigt, att var och en av oss kan hitta ett tryggt sammanhang. I en förening, med vänner och grannar – men också i de nya strukturerna. Jag hoppas att du trivs med vår tidning.

Esbo viktigt för hela landet

Från och med den första januari i år har Esbo stad inte längre ansvar för social ­ och hälsovården eller räddningstjänsterna. Samtidigt minskades skatteöret i Esbo till under 5%. Visserligen försvann även kostnaderna för ordnandet av dessa tjänster. Intäkterna och kostnaderna fördelas nu på ett nytt sätt.

Ekvationen är inte rättvis. Esbo som klarade av att ordna socialoch hälsovårdstjänsterna billigare än genomsnittet måste ändå betala lika mycket som de andra kommunerna i Finland. Hela den ekonomiska strukturen är ändrad. Nu är staden allt mera beroende av statlig finansiering i form av statsandelar.

Viktiga uppgifter finns kvar. Staden ansvarar för dagis och skolor, motion, kultur och stadsplanering samt för investeringar i infrastruk­

tur. Vi måste komma ihåg att Esbo är en starkt växande stad som behöver nya daghem och skolor, bostäder till rimligt pris samt fungerande kollektivtrafik. Det måste vara ekonomiskt hållbart att investera och svara på de ökade behoven i vår stad.

I vår strategi har vi förbundit oss till att höra till den absoluta toppen då det gäller utbildning. Staden har alltid varit en föregångare i småbarnspedagogik och undervisning. Vi har fina daghem och skolor med engagerad personal. Personalbristen för tillfället en utmaning som vi måste hitta en

”De nyländska riksdagsmännen som vi ska välja i april har ett viktigt uppdrag: ett framgångsrikt Esbo ger framgångar till hela Finland.

lösning till. En del av lösningen är arbetsrelaterad invandring. Esbo är en attraktiv stad som lockar till sig invandrare, vilket även ställer krav inom utbildningssektorn. Staden vill erbjuda goda alternativ inom undervisning på alla nivåer. Det här kräver satsningar och resurser.

Staten måste ekonomiskt stöda oss och regeringen och riksdagen måste ta stora städers utmaningar och särdrag på allvar. Vi behöver en aktiv stadspolitik. Av skatteintäkter måste tillräckliga resurser allokeras för hållbar utveckling i städerna – det befrämjar hållbar utveckling i hela landet.

Aktiv intressebevakning behövs. De nyländska riksdagsmännen som vi ska välja i april har ett viktigt uppdrag: ett framgångsrikt Esbo ger framgångar till hela Finland.

VI I ESBO

UTGIVARE Esbo svenska kulturförening r.f.

UPPLAGA 10 000 ex

CHEFREDAKTÖR Tiina Kujala

ANNONSFÖRSÄLJNING Tiina Kujala

OMBRYTNING Kustmedia Ab Maria Lillås

TRYCKERI BotniaPrint, 2023

ADRESSKÄLLA

Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av detta brev.

Tekniskt förverkligande: Posten Ab PB 7, 00011 POSTI

Tiina Kujala, chefredaktör

Nina af Hällström Gruppordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Esbo

Ett välmående Finland

Ett v älmående Finland behöver välmående finländare. Och välmående finländare behöver ett välmående Finland. Men hur lyckas vi med det här? Hur bygger vi upp ett välmående samhälle där alla mår bra? Det här är ingen lätt fråga att besvara, men det är i allra högsta grad den fråga som vi måste hitta svar på nu. Några ”quick fixes” tror jag inte alls på, det finns helt enkelt inte några snabba och lätta lösningar som fixar problemen. Vill vi bygga upp ett samhälle där alla mår bra, så behöver vi göra stora strukturella förändringar vars målsättning är att öka välmående hos människorna. I allt beslutsfattande behöver vi personer, som har förmågan att förstå hur olika saker påverkar människors liv och välmående och viljan att sätta dessa i centrum för varje

beslut som görs. Skulle alla beslut som görs på olika plan och i olika situationer ha som målsättning att öka välmående skulle samhället se rätt annorlunda ut.

Då man lyssnar på samhällsdebatten blir det rätt svårt att veta var och hur förändringarna ska göras. Det finns de som hävdar att stora inbesparingar, förminskade kostnader och ökad effektivitet är grundstenarna för ett välmående samhälle. Men om vi bara sparar på kostnader, drar in på tjänster och stöd och därtill hela tiden kräver mer av de som är ute i studie­ och arbetslivet, så ökar nog inte välmående bland människorna. Tyvärr sker raka motsatsen och på lång sikt har vi bara ökade kostnader och färre människor som mår bra.

Så låt oss då se på hur vi kan göra inbesparingar, minska på samhäl­

leliga kostnader och öka produktiviteten.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att man hamnar utanför arbetslivet – mer än hälften av sjukpensionerna och en tredjedel av FPA ­ sjukdagarna hänför sig till psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa förlänger arbetslöshetsperioderna och drar ut på studierna. Problem med psykisk hälsa kostar oss årligen 11 miljarder euro. Summan baserar sig på kostnader som uppkommer inom arbetsmarknaden och hälsovården samt socialskyddet. Minst var femte finländare erfar psykiska problem under året och var femte insjuknar i depression under sin livstid. En tilläggssatsning på vård av depression och ångest skulle ge en mångfaldig vinst inom femton år. Genom systematiska och målinriktade åtgärder för att främja psykisk hälsa, förebygga psykiska ohälsa och sänka tröskeln till behandling kan vi göra stora ekonomiska inbesparingar på långsikt. De här är satsningar vi behöver göra nu för utan välmående finländare har Finland ingen framtid. Grunden till god psykisk hälsa är ett samhälle som möjliggör en människovärdig, fungerande och meningsfull vardag för alla. Låt oss tillsammans jobba för det.

Ekonomisk trygghet skapar välmående hos studerande

Den ekonomiska situationen har tagit över en stor del av diskussioner inför valet. Vi talar om nedskärningar, skattehöjningar och sysselsättning. Alla ytterst viktiga diskussioner i en situation som vi nu är i, men jag vill lyfta fram en specifik grupp och deras personliga ekonomistuderande.

Studerande är den enda gruppen i samhället som antas leva på lån, kontinuerligt är mer skuldsatta än någon generation tidigare och med tanke på den generella prisutvecklingen har ett 100 euro lägre studiestöd än 2017. Studielånet ansågs länge vara “gratis pengar” men i takt med att räntorna fortsätter stiga kan vi se stor påverkan på både den personliga ekonomin och välmåendet bland unga. Den egna ekonomins stabilitet och förutsägbarhet är trots allt en betydande faktor för mentalt välmående. Att en ge­

Hyvinvoiva Suomi

Suomalaisten fyysinen terveys on parantunut viime vuosikymmenten aikana, mutta vastaavaa muutosta ei ole saatu aikaan mielenterveydessä. Mielenterveyden häiriöt maksavat Suomessa vuosittain noin yksitoista miljardia euroa. Summa koostuu työmarkkinoiden ja terveyspalveluiden kustannuksista sekä sosiaaliturvasta.

Lähes puolet kaikista työkyvyttömyyseläkkeistä on myönnetty mielenterveyden häiriöiden vuoksi ja tämä ei yllätä, kun katsotaan tilastoja, jotka kertovat, että vähintään joka viides suomalainen kokee vuoden aikana mielenterveyden häiriöitä ja joka viides sairastuu elämänsä aikana masennukseen. Kuitenkaan 2000­luvulla mielenterveyspalveluihin ei ole satsattu samassa määrin kuin muuhun terveydenhuoltoon.

Häiriöiden ehkäisy ja hyvä hoito on tärkeää sekä kansanterveyden että kansantalouden näkökulmasta. Nyt olisi korkea aika tehdä oikeanlaiset investoinnit, jotta Suomi ja suomalaiset voisivat mahdollisimman hyvin.

neration som redan i år haft ökande psykisk ohälsa nu igen utsätts för en faktor som kommer vidare försämra situationen är allvarligt.

Ungas mentala välmående är en helhet som påverkas av både utbildningens situation, den personliga ekonomin, samhällets krav och mycket annat. Men om det finns aspekter som vi kan ändra relativt snabbt borde vi göra det. Vi behöver bland annat ett räntetak på studielånet, att de månader man lyfter stödet inte påverkar inkomstgränser de månader man inte gör det och att studiestödets mängd ökas. Att stöda studerandes ekonomiska situation förebygger fortsatt ökande illamående.

Vi måste använda alla de verktyg som vi kan för att förebygga psykiskt illamående. Vi har inte råd att mista en eller fler generationer, både på personligt plan men också samhälleligt.

Julia Ståhle ordförande för Svensk Ungdom

Anne Ahlefelt

Ordförande för Sfp i Esbo

Vill vi bygga upp ett samhälle där alla mår bra, behöver vi göra stora strukturella förändringar vars målsättning är att öka välmående hos människorna.

NYTT I ESBO

Den efterlängtade simhallen i Mattby har äntligen tagits i bruk. Näst ska simhallarna i Esboviken och Hagalund renoveras. Våra simhallar används aktivt av simmare i alla åldrar. Foto: Gustav Båsk

Seniorinfos verksamhet har haft en livlig start

Seniorinfo är en servicelinje för äldre, som erbjuder rådgivning, handledning och vid behov omfattande bedömning av behovet av service till hela den äldre befolkningen i Västra Nylands välfärdsområde. Seniorinfo betjänar också de äldres familjer och närstående.

Seniorin fos telefonlinjer öppnades den 20 december 2022. Marketta Roinisto, servicelinjedirektör vid Västra Nylands välfärdsområde, berättar att Seniorinfo har välkomnats med glädje och att verksamheten har kommit i gång väl. Hittills har utmaningarna främst handlat om de datatekniska lösningarna.

– Seniorinfos rådgivare använder flera olika system, och det kan ställvis vara jobbigt att använda dem samtidigt. Situationen blir dock bättre under de kommande månaderna, när alla går över att använda välfärdsområdets gemensamma informationshanteringssystem, berättar Roinisto.

Serviceenhetschef Laura Euramo instämmer.

– Tjänsten har kommit i gång väl, när man beaktar storleken på förändringen, säger Euramo.

Förändringen har varit tämligen omfattande ur personalens perspektiv.

– I stället för verksamhet per kommun eller samkommun ordnas tjänsterna i det västra området nu regionalt mellan sju kommuner. Personalen har trots allt förhållit sig positiv till förändringen, bekräftar serviceenhetschef Leena Hytti.

Hur betjänar Seniorinfo?

Hos Seniorinfo kan man enligt Laura Euramo fråga vitt om råd om tjänster som är riktade till äldre i välfärdsområdet. Frågor kan ställas exempelvis om motion, frivilligverksamhet och olika tjänster som stöder boende hemma, såsom måltidstjänster.

– Vi strävar efter att hänvisa äldre också till tjänster som erbjuds av andra aktörer i området, till exempel i samband med organisationers verksamhet. Seniorinfos rådgivning är första kontakten också för att

komma i gång med bedömningen av behovet och inledningen av lagstadgade tjänster, såsom hemvård, berättar Euramo.

– Seniorinfo är på sätt och vis ett ”inträde” till tjänsterna för äldre, beskriver serviceenhetschef Tuula Ekholm.

Seniorinfo ger inte svar på frågor som gäller hälsostationernas eller FPA:s verksamhet, och det är inte möjligt att boka tid till en hälsostation eller vaccineringar.

– Vid behov hjälper vi dock klienten att hitta den rätta kontaktuppgiften och numret, säger Euramo.

– Målet är att en kontakt från den äldre räcker, tillägger Roinisto.

Seniorinfo ger råd även till anhöriga

Seniorinfo är avsedd för äldre, i regel för personer över 65 år. Även anhöriga kan ringa till Seniorinfo.

– Vem som helst som är bekymrad över en äldres situation kan ringa. Anhöriga kan sköta ärenden hos Seniorinfo med samtycke av den äldre. En orosanmälan kan göras också utan den äldres samtycke, berättar Roinisto.

– Att sköta ärenden på en anhörigs vägnar lyckas, om man har ett tillstånd till det. Det är bra att diskutera det här färdigt till exempel med de egna föräldrarna och säkerställa att uppgiften om tillståndet att sköta ärenden har sparats i klientoch patientdatasystemen, fortsätter Euramo.

Utöver telefontjänsten är det även möjligt att skicka e­post till Seniorinfo. Orosanmälan kan också fyllas i på välfärdsområdets webbplats.

Tills vidare har antalet samtal till Seniorinfo varierat, cirka 140–300 samtal dagligen. Det största antalet samtal kommer oftast under början av veckan. Tjänsten har ett

VÄSTRA NYLANDS SENIORINFO:

Esbo, Grankulla, Kyrkslätt (östra området): 029 1512 270, e-post: seniori-info.ita@luvn.fi

Hangö, Ingå, Högfors, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis (västra området): 029 1512 280, e-post: seniori-info.lansi@luvn.fi

Telefontjänsten är öppen vardagar kl. 9–15.

GE RESPONS

Du kan ge respons på våra tjänster via responstjänsten. luvn.fi/sv/kund-hos-oss/ge-respons

återuppringningssystem, vilket innebär att en anställd vid Seniorinfo ringer upp klienten om numret är upptaget.

Antalet servicehandledare som svarar på rådgivningssamtalen varierar dagligen. Det största antalet är på plats under de första dagarna av veckan. I hela Västra Nyland arbetar totalt 16 servicehandledare vid Seniorinfos rådgivning och av dessa svarar 9–11 i telefonen dagligen.

Seniorinfo letar svar på alla frågor

Ulla­Riitta Vikstedt är en av Seniorinfos servicehandledare. Vikstedt gläder sig över hur väl tjänsten för äldre har kommit i gång.

– Småningom har klienterna hittat den nya rådgivningskanalen och antalet samtal ökar hela tiden, berättar Vikstedt.

Vikstedt inleder sin arbetsdag klockan åtta på morgonen. Hon läser e ­ posten och skickar vidare eventuella orosanmälningar.

– Klockan nio börjar handledningen, och efter det har vi ofta ett möte. Efter klockan 15 utreds ärenden som kommit upp i rådgivningen. Ibland blir arbetsdagarna längre om antalet samtal har varit stort.

De som ringer Seniorinfo frågar om allt mellan himmel och jord, från telefonnummer till tjänster för äldre.

– De vanligaste frågorna gäller hälsostationernas telefonnummer och tidsbokning, färdtjänster för äldre, hemhjälp samt butiks­, matoch trygghetstjänster. Frågor ställs även om boendeserviceenheterna, och förfrågningar om därtill hörande avgifter och fakturor, berättar Vikstedt.

Även servicehandledare Kerstin Holmberg berättar att arbetsdagarna är fartfyllda. Även hon upplever att frågornas mångfald är tämligen stor.

– Frågor har ställts till exempel om hemkartläggningsbesök och orosanmälningar, coronavaccineringar, läkartider och minnesundersökningar. Även människor som bara vill prata eftersom de är ensamma har ringt Seniorinfo. Jag försöker hjälpa alla efter bästa förmåga, säger hon.

Anna, Eija, Susanna, Juha, Kaisa, Minna och Ingrid, som jobbar som servicehandledare för äldre i det östra området, dvs. Esbo, Kyrkslätt och Grankulla, berättar också att antalet frågor och ämnen är omfattande.

– Det finns egentligen inget sådant ämne som vi inte försöker svara på. Vi strävar efter att hjälpa klienten efter bästa förmåga, eller hitta den rätta instansen som klienten kan vända sig till, berättar de.

Vid Seniorinfo har servicehandledarna tillsammans tagit fram lösningar och alternativ till exempel till stöd för boende hemma och en meningsfull vardag.

– Vi ger också information om de alternativ som föreningar och företag i området erbjuder, samt hänvisar vid behov till tjänster som välfärdsområdet erbjuder, summerar de.

TEXT: VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

Välfärdsområdet medför ändringar i klientavgifterna

Västra Nylands välfärdsområde förenhetligar de klientavgifter som tas ut för en och samma tjänst. Ett undantag utgörs av färdtjänstavgifter som varierar i enlighet med lokaltrafikens taxor.

ENLIGT TUULA SUOMINEN, serviceområdesdirektör för tjänster för äldre i Västra Nylands välfärdsområde, har det i klientavgifterna tidigare funnits en del euromässiga skillnader mellan de tio olika kommunerna. – Inom en del tjänster har skillnaderna i klientavgifterna varit större, i andra mindre. Förenhetligandet betyder att vissa klienters klientavgifter sjunker och att andras stiger. I huvudsak är ändringarna dock små, säger hon.

Enligt Timo Turunen, som är linjedirektör för tjänster som stöder boende hemma i Västra Nylands välfärdsområde, är ett av välfärdsområdesreformens viktigaste mål uttryckligen en jämlik behandling av klienter.

– Förenhetligandet av klientavgifter ingår i helheten för jämlik behandling. Klientavgifterna för social­ och hälsovårdstjänster som tidigare har producerats av de tio kommunerna, har förenhetligats på så sätt att klientavgifterna bestäms på samma grunder för alla som bor inom området, oberoende av boendekommun, säger han.

Ändringar i avgifterna

för hemvården

Medan till exempel klientavgifterna för munhälsovården redan tidigare har varit relativt enhetliga, har skillnaderna i avgifterna för hemvård för äldre och hemvårdens stödtjänster varit rätt så stora.

– Lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården fastställer de maximibelopp som tas ut för hemvården. Avgifterna som tas ut står alltid i relation till klientens inkomstnivå. En del kommuner har tidigare tagit ut lägre avgifter än vad lagen hade möjliggjort, konstaterar Turunen.

För en del klienter inom välfärdsområdet innebär förenhetligandet av avgifterna för

431

hemvården att avgiften blir mindre, för en del stiger den.

– I Hangö, Ingå, Högfors, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis sjunker hemvårdsklienternas klientavgifter och det är endast i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla som hemvårdsklienternas klientavgifter stiger, preciserar Turunen.

Förenhetligandet av klientavgifter har genomförts på så vis att klientavgifterna som helhet stannar på samma nivå som 2022.

– Detta innebär att klientavgifterna stiger för cirka 70 procent av hemvårdsklienterna och sjunker för 30 procent av dem.

När klientavgifterna ändras behöver klienten inte göra något annat än att på begäran skicka de uppgifter som krävs för inkomstutredningen.

– Inkomstuppgifterna behövs för att fastställa de inkomstbaserade klientavgifterna inom social­ och hälsovården. Dessa avgifter är bland annat klientavgifter för hemvården och serviceboende, berättar Tuula Suominen.

Möjligt att ansöka om lättnader i avgifterna

Om uttagandet av en avgift hotar en klients eller en klients familjs förutsättningar för att försörja sig, kan man sänka avgiften eller låta bli att ta ut avgiften.

– Beslut om nedsättning av en klientavgift eller om betalningsbefrielse grundar sig alltid på en bedömning av klientens eller klientens familjs ekonomiska situation i sin helhet. Avgiften sänks om klienten inte har tillräckliga inkomster för att täcka nödvändiga utgifter, såsom boendekostnader, klientavgifter, läkemedelskostnader, mat och andra nödvändiga utgifter.

Som grund för bedömningen används en bedömning som motsvarar bedömningen av det grundläggande utkomststödet.

– Man ansöker om nedsättning av en klientavgift eller om betalningsbefrielse med en ansökningsblankett eller med en fritt formulerad skriftlig ansökan som kan skickas av klienten själv, en intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig eller en annan representant.

Vid tillfälliga betalningssvårigheter kan klienten även be om att få förfallodagen uppskjuten eller om att få betala fakturan i rater.

Om en klient oroar sig för hur pengarna ska räcka till, så lönar det sig att modigt föra fram saken, betonar Tuula Suominen.

– Klientavgifterna är inte ett hinder för att använda tjänster. Seniorer kan ta kontakt med Seniorinfo, där de får råd och hjälp också i ekonomiska frågor.

TEXT: VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

KOM MED OCH UPPLEV

Gemenskap, nya vänner, mingel på klubbträffarna, intressanta föredrag, teaterbesök, it-hjälp, boccia, promenader, resor till när och fjärran, allt detta och mycket mer…..

Gå in på vår webbsida: esbo.spfpension.fi/meny/bli medlem

ÅRENgår-SSNjobbarpå

SvenskaSenioreriNylandrfbevakar seniorernasintressenitiden. Vartärvälfärden,äldrevårdenoch digitaliseringeninomsamhälletoch Nylandpåväg?

Viordnarinformationsmötenoch diskussionerochföljermedhurtjänster ochservicepåsvenskafördeäldre koordinerasochutvecklas. Kommedochpåverka! Kontakt:sökpånätet: ”SvenskaSenioreriNyland”

Det händer mycket på Solvalla

Många känner till att Solvalla idrottsinstitut utbildar idrottsledare, men det erbjuds också många andra utbildningar, aktivitetsdagar, lägerverksamhet och evenemang. Just nu byggs det både nytt och renoveras på Solvalla.

Från och med sommaren har vi nya fina utrymmen för hälsofrämjande verksamhet och för idrott och motion. Gymnastiksalen är då nyrenoverad, berättar vikarierande enhetschef Karoliina

Laaksoharju

I nya Solvalla Center blir det inkvartering och mötesrum. Receptionen flyttar från Arenan uppe på kullen till Solvalla Center som blir mittemot Finlands Naturcenter Haltia. Möjligheterna till övernattning på Solvalla är många.

– Vi erbjuder allt från en flytande iglu, rum med hotellstandard eller inkvartering med en standard motsvarande institutnivå.

Solvalla har en strandbastu vid Noux Långträsk och Tallboet, en kåta vid Vätterundan. Nere vid stran­

den finns mysiga Lilla Solvalla som rymmer tolv personer. Privatpersoner kan hyra olika slag av utrustning på Solvalla.

– På sommaren hyr vi ut kanoter, kajaker, SUP­bräden och roddbåt. På vintern har vi snöskor för både barn och vuxna. Åter runt kan du hyra en Fatbike eller terrängcykel för barn, berättar Karoliina.

Solvalla Idrottsinstitut är ett av 11 nationella Idrottsinstitut i Finland och det enda svenskspråkiga.

– Idrottsinstituten har ett viktigt samhälleligt syfte att skapa förutsättningar för att främja barn och ungas fysiska aktivitet.

Solvalla erbjuder bland annat aktivitetsdagar, lägerskolor, föreningsläger och sommarlägerverksamhet

som främjar fysisk aktivitet bland barn och unga.

– Förutom det välkomnar vi även andra målgrupper till Solvalla, där man kan njuta av hälsofrämjande verksamhet i en unik naturomgivning i vackra Noux, säger Karoliina.

Den fina stämningen genomsyrar åren

Stefan Backman är t.f. biträdande rektor och idrottslärare. Han ansvarar för grundexamen i idrott på Solvalla och är förman för lä­

rarteamet. Han motiveras av att ge vidare sitt kunnande och av att följa med ungdomarnas personliga mognadspocess under studietiden.

– Rollen som lärare handlar i dagens läge mycket om att uppfostra, styra rätt och handleda till insikt.

Jag får dagligen jobba med olika och mångsidiga uppdrag med fina ungdomar som vill framåt i livet.

Rollen som operativ chef och förman handlar om att bära ansvar,

leda via exempel och att navigera rätt.

– Detta kan ibland kännas utmanande och svårt att hantera helheten. Med ett smidigt och kompetent arbetsteam, klarar man dock det mesta.

Stefan har jobbat som utbildare i 25 år. Utbildningen, omgivningen och ungdomarna har ändrat under dessa år.

– Det som genomsyrar åren och ungdomarna är den fina stämningen bland de studerande och personalen, samt att majoriteten är motiverade för studierna.

Utbildningsmiljön är unik på Solvalla och det är Stefan övertygad om att bidrar till en positiv helhetsupplevelse.

– Vår pedagogiska ledstjärna är ”learning by doing” där vi möter varandra på riktigt. Detta med att mötas och lära sig social kompetens, växelverkan och empati saknas på många håll i vårt samhälle. Det är en viktig del i vår utbildning till ledare, säger Stefan Backman.

TEXT: TOMAS VON MARTENS FOTO: MIKKO KÄKELÄ

Flygfoto över Solvallaområdet. Foto: Folkhälsan.

God vård och utbildning

UTBILDNINGAR

• Grundexamen i idrott – idrottsledare, Gemensam ansökan 21.2–21.3.2023 studieinfo.fi

• Yrkesexamen i massage – utbildad massör, ansökan via studieinfo.fi fram till 21.5

Mental tränare

Kostrådgivare

• Yrkesexamen i idrott och träning

– Motionsrådgivare & PT

• Kortkurser inom hälsa och välbefinnande

Mera information på folkhalsan.fi/utbildning

AKTIVITETER, LÄGER OCH HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHETER

På Solvalla erbjuder vi b.la. aktivitetsdagar, lägerskolor, föreningsläger och sommarlägerverksamhet som främjar fysisk aktivitet bland barn och unga. Förutom det välkomnar vi även andra målgrupper till Solvalla, där man kan njuta av hälsofrämjande verksamhet i en unik naturomgivning i vackra Noux.

KONTAKTA OSS!

www.folkhalsan.fi/solvalla solvalla@folkhalsan.fi

tfn 09 8678 430

Facebook - Folkhälsan Solvalla idrottsinstitut Instagram - @folkhalsan_solvalla

Emmy studerar till idrottsledare

Emmy Kajakoski har alltid älskat idrott och vill gärna jobba med idrott i framtiden.

– När jag fick höra att Solvalla i Esbo har en av Finlands bästa PT­utbildningar (Personal Trainer) så var det ett ganska lätt beslut. Att bli idrottsledare har jag också velat länge, säger Emmy. Som personlig tränare specialiserar hon sig inom gruppträning.

– Efter Solvalla vill jag fortsätta med idrott och eventuellt arbeta som personlig tränare på sidan om studier. Jag vill gärna bli kostrådgivare och certifierad tränare för crossfit.

Emmy bor på Solvallas internat och det ger många fördelar tycker hon.

– De är jätteskönt att ha ett ”hem” vid skolan. Man kommer närmare alla ens klasskamrater via internatet. Vi är som en stor familj här. Varje kväll så hittar vi på saker med alla klasser gemensamt som att t.ex. spela volleyboll. Ingen som aldrig bott på internat kan förstå hur kul det är och hur bra vänner man får tack vare det.

Studierna på Solvalla är mångsidiga och eleverna lär sig mycket som är nyttigt för resten av livet, menar Emmy.

– Under mina tre år så har vi badat i isvak, åkt slalom, klättrat, spelat olika bollspel och vandrat. Vi har lärt oss att leda grupper och vara en bra ledare.

Jag gillar mina lärare, de är verkligen trevliga, uppmuntrande och roliga. De har känts som kompisar mera än lärare. Dom har funnits där när vi provat på nya saker och hjälpt oss bli en bättre version av oss själva.

Solvalla ligger i nationalparken och är ett jättevackert ställe. Det ger möjligheter till att idrotta i olika grenar.

– Vi har Swinghill som är en slalombacke på vintern och på sommarn en bike park. Vi har den vackra naturen som vi kan vandra i. Vi har massor av sjöar som man kan bada vanligt eller isbada i. Vi har en idrottshall, en fotbollsplan och ett gym. Nästan allt vad en som gillar att idrotta kan behöva, säger Emmy Kajakoski.

Håkan

Blomberg

Stödföreningen

Viktiga teman

- Förbättra försörjningsberedskapen

- Garantera primärproduktionen

- Äldreomsorgen kräver förbättringar

- Utveckla existerande rälsförbindelser (inget

1-timmeståg)

- Självförsörjning på energi (vätgas och el)

- Uppbåd för hela årskullen - medborgartjänst

- Förnyande av trafikbeskattningen

- Modernisering av alkohollagstiftningen

- Minska på statsskulden

En segelförening för alla åldrar

Esbo Segelförening r.f. (ESF) firade 116 år 2022. En förening ursprungligen grundad av ett gäng ungdo mar som brukade samlas om somrarna för att leka och ha skoj kring segling och båtsport i Esbo skär gård. En lek, som skulle leda till flera framgångar på till och med OS­nivå, och som skulle leda till att för eningen år 2021 skulle bli en av Europas framgångs rikaste segelföreningar. Vägen till idag har främst krävt målmedvetet och hårt frivilligt arbete.

Idag besitter ESF två fastigheter, Paven och Harrys Paviljong på Pentala, samt längst ut på Sököudd, vår hemmahamn Amiralshamnen.

Själva byggnaden Paven ute på Pentala firade 100 år 2013 och fungerar idag som sommarrestaurang. Harrys, den nya paviljongen precis intill, kom till så sent som 2015 och har sedan dess fungerat som bas för föreningens junioroch kappseglingsverksamhet.

År 2007 färdigställdes de nya husen i Amiralshamnen; Clara och Johanna. Ett klubbhus med kansli samt en servicebyggnad strax intill, med bastu och omklädningsrum. Husen fick sina namn efter de tidigare markägarna Clara

Ekholm och Johanna Weckman, donatorerna till nya hamnen. Amiralshamnen fungerar inte bara som hemmahamn för medlemmarnas båtar, utan ger också juniorerna och de hårt satsande seglarna helt nya möjligheter för träning, både tidigt om våren och sent på hösten.

Verksamhet för alla

ESF har alltid värnat om sin verksamhet, det är verksamheten som driver föreningen vidare och inspirerar medlemmarna till både sjömil och resultat till sjöss, samt junior­ och hamnverksamhet.

En tillbakablick på året som gått visar att på juniorsidan har många

aktiva juniorer deltagit i olika evenemang, såsom kurser, Skärgårdsläger, träningsgrupper, träningsläger och tävlingar. Vi har startat en ny grupp, Hobbygruppen som är öppen för alla juniormedlemmar från ca 8 år uppåt. Som namnet beskriver handlar det om en grupp på hobbynivå där alla själv väljer hur aktiv man vill vara. Gruppen fokuserar på segling, utomhusoch skärgårdsliv samt sådant program som juniorerna själva önskar. Det vi redan hunnit prova på är bl.a. surfing och SUPning, och vi har haft en sjöräddningsdag där vi fick öva med en livflotte och lära oss mera om bl.a. nödraketer och deras användning. Under vinterhalvåret går vi och bouldrar, skidar, skrinnar och isjaktsseglar enligt vädermöjligheterna. Dessutom kan det bli en del specialprogram. För dem som önskar det, erbjuds också veckoträning året om. Säsongen 2023 kommer det för juniormedlemmarna att ordnas förutom de öppna onsdagsträningarna (sommaronsdagar under skollovet) också nybörjar ­ och fortsättningskurser, tränings­ och

Skärgårdsläger samt en del juniortävlingar. Vi fortsätter också att utveckla Hobbygruppen och önskar nya medlemmar välkomna att delta. Samarbetet med andra föreningar i huvudstadsregionen samt med Optimistjolleförbundet är aktivt. Ibland deltar ESF

ju

niorer i evenemang på andra föreningar medan vi rätt ofta får ta emot motbesök på ESF. Här kan nämnas de fina faciliteterna på Paven med Harrys paviljong, de mysiga sovstugorna samt de väl fungerande omklädningsrummen – för att inte glömma ESF:s

” På onsdagar samlas medlemmar och gästande seglare i alla åldrar och på alla nivåer på Pentala och Paven för kappsegling och samvaro.

flytande bastu M/S Basta, som tjänar hela sommarsäsongen vid Harrys brygga. Aldrig förr i ESF:s historia har vi haft det så enkelt att ordna övernattningsläger. Sovstugorna och faciliteterna på Paven är också i flitigt bruk under de tävlingar som vi arrangerar. Vårt hårda arbete, med talkon och mycket frivilligarbete, bär äntligen frukt. Föreningen är också känd som en av Finlands bästa på att ordna kappseglingar. Stora regattor som nordiska mästerskap, finska mästerskap och Ligafinaler har avgjorts utanför Paven. Men också för de minsta optimistseglarna ordnar vi flera seglingar året om. Ett extrapopulärt evenemang brukar Mamm och Pappseglingen vara, då är det juniorernas föräldrarna som seglar optimist, medan juniorerna ordnar. ESF har av tradition uppfostrat åtskilliga duktiga seglare, som bland annat seglat flertalet varv runt jorden, och många fina resultat har vi också kunnat stoltsera med, till och med på OS ­ nivå. 2020­talets framgångar är en början på den nya generationen juniorer som vuxit upp kring Harrys Paviljong. År 2021 valdes ESF av Segling och Båtsport i Finland r.f. till Finlands bästa juniorförening, OS­sexan Tuula Tenkanen valdes till årets seglare, Simon Karlemo och Lasse Lindell till årets juniorer, ESF:s ligalag, med Lucas Karlemo, Victor Mesterton, Anton Eklund och Emil Lindblom, till årets bästa lag och surfaren Jacob Eklund till årets surfare. ESF:s ligalag tog inte bara hem vinsten i finalen i Sailing Champions league på Costa Smeralda, en prestigefylld tävling med de bästa klubblagen från hela Europa, utan laget tog även hem segern i den längsta regattan i Östersjön, NSR. Den sistnämnda handlar om en havskappsegling från Kiel till S:t Petersburg med bansegling i de olika etapp­hamnarna, vilka inkluderar Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors.

Men kanske viktigast av allt – är kanske traditionen kring ESF:s onsdagseglingar. På onsdagar samlas nämligen medlemmar och gästande seglare i alla åldrar och på alla nivåer på Pentala och Paven för kappsegling och samvaro. Först seglas det om pokaler, sedan snackas det segling, det simmas, äts mat tillsammans och skrattas kring borden. En väl bevarad tradition, som vi fortsätter värna om. Onsdagsseglingarna inleddes redan under de första åren av ESF:s historia, och de har levt med oss alltsedan dess. Så kom med och hälsa på oss ­ ta dig tiden att uppleva en unik tradition i en miljö där vi kombinerar skärgård med sport. Vår turbåt Aili tar dig från Amiralshamnen till Paven och tillbaka varje onsdag.

TEXT OCH FOTO: PONTUS KARLEMO/ESF

Espoon Golfseura + Gumböle Golf = Espoo Golf

Espoo Golf

Espoo Golfin alkuperä polveutuu

Espoon Golfseurasta, josta kaikki sai alkunsa, jopa kentistä nuorempi Gumbölekin. Ennen kuin

yhtäkään lyöntiä oli lyöty seisoi

1840 ­ luvun Gumbölen kartano ylväästi kenttien välissä ja kenttäalueet yhdisti jokilaakson läpi virtaava Gumbölen joki kutevine taimenineen, kuten yhä vieläkin. Siinä missä Espoon Golfseura tuli vuosien varrella tunnetuksi

Euroopan Challenge Touriakin isännöineenä kilpa­areenana, jonka kamaralla astelivat Johnny Millerin kaltaiset lajilegendat, Gumböle Golf puolestaan ansaitsi maineensa

Suomen kenties nopeimpana kenttänä ja peli­ilon tyyssijana.

Espoo Golf vastaa kysymykseen, mihin nämä kaksi (Espoon golfseura ja Gumböle Golf) espoolaisen golfin sanansaattajaa ovat menossa. Yhdessä ylpeästi, kestävästi ja rohkeasti kohti yhteisöllistä ja elinvoimaista tulevaisuutta asiakkaita kuunnellen. Yhteistyötä molemmat kenttämme yhteisöineen ovat tehneet jo pitkään. Nyt on aika astua askel pidemmälle ja yhdistyä, jotta seuraava lukumme olisi kirkkaampi kuin koskaan. Juridisesti seurat eivät yhdisty, mutta markkinointinimenä Espoo Golf yhdistää molempia. Espoo Golf on kahden itsenäisen, juuriltaan ja sydämeltään espoolaisen golfkentän luonnollinen liitto ja espoolaisen golfin uusin luku ­ golfarien naapurissa, golfarjen sydämessä.

Kulmakivemme on kaksi erilaista, monipuolista ja meidän sanoin arkeenkäypää kenttää kuin espoolaisten olohuoneiden jatkeina: Gumböle onnistumisten ja hyvän fiiliksen takaajana, EGS haasteen ja kehittymisen. Yhtä ratkaisevaa on tietää, kenelle olemme olemassa. Espoo Golf on kaikkien kavereiden ja kaveriporukkojen, perheiden ja perheen pienimpien sekä omien lojaalien ja viihtyvien vieraiden avoin espoolainen golfyhteisö, jossa hymy on valuuttaa ja golf yhdistävä kielemme.

Nyt kun kahdesta tuli lopullisesti yksi, on Espoo Golfin kirjoittamaton tarina valmis kirjoitettavaksi, espoolaiset ja espoonmieliset sen pääosassa. Ja tämän me haluamme kaikkien muistavan ­ meidän Espoon perheeseen ovi on aina avoinna.

Palveluitamme juuri sinulle

Toivotamme kentillemme tervetulleeksi kaikki golffarit, lähialueen asukkaat tai vaikka satunnaiset ohikulkijat. Tule tutustumaan kentillemme, jotka sijaitsevat maantieteellisesti pienen matkan päässe toisistaan. Molemmat kentät ovat täysmittaisia 18­reiän kenttiä.

Golfopetusta kaikille Voit olla vasta­alkaja tai kokenut konkari, meiltä löydät Espoo Golf Akatemian alta opetusta er­

itasoisille pelaajille. Golfin pääset aloittamaan Green Card eli alkeiskurssin kautta. Harjoitusalueet (range ja lähipelialueet) löytyvät molemmilta kentiltä.

Ravintolat Tasokkaat golfravintolat – Ravintola Rosavilla (Espoon golfseurassa) ja Ravintola Slaissi (Gumböle Golfin kentällä) tarjoavat maittavat kotilounaat, päivälliset ja listaruoat A­oikeuksineen. Terassille kelpaa mennä nauttimaan vaikka pulla­kahvit.

Skärgårdsliv i Esbo

Den gångna sommaren var ett mycket aktivt år inom båtlivet i vår skärgård. Båtförsäljningen ökade markant och därmed fritidsbåtstrafiken. Det som också kommit till är att det samtidigt blivit synnerligen populärt att hyra båt, vilket ju är vettigt i sig. Olyckorna ökade dessbättre inte, alla ryms med på våra fjärdar.

Esbo är en marin stad med sina 165 holmar och sin ca 60 km långa strandremsa. Vi har ett dussin aktiva segelföreningar med stora hamnar med bryggplatser för både segel­ och motorbåtar. Kännetecknande för föreningarna är, förutom gemensamma regattor, den aktiva ungdomsverksamheten med seglarskolning för barn och unga.

Båtsäsongen har förlängts i och med märkbart kortvarigare isar. Ti­

digare var midvinterisen stark vilket lockade skidåkare och pilkare ut i den vintriga skärgårdsmiljön. Den låg i allmänhet från december till april. Nu är istiden sisådär två månader kortare. Bilden är tagen den 9 februari i år då hela fjärden framför Gäddviks sandstrand svallade fritt.

Den 27.1 i år ordnade Naturskyddsförbundet ett seminarium på Aalto i Otnäs om Östersjöns miljöskick. Seminariet var hoppingivande, utgångsläget är ingalunda fatalt. Men man gör upp en handlingsplan som ska vara färdig 2027 och som inleds med en djupdykning, både bildligt och bokstavligt, där man kartlägger läget och förändringar i havets biodiversitet och övergödning.

Golfshop Shopista voit ostaa kierroksellesi pallot, hanskat yms tarvikkeet. Shoppia molemmilla kentillä pyörittää Diswest Golfcorner. Shopista on helppo käydä ostamassa myös mm lahjakortteja golfaaville ystäville.

Esbo är en marin stad med sina 165 holmar och sin cirka 60 km långa strandremsa.

TEXT: ANNIKA AHOKAS

Foto: Andrea Nyman

Världen förändras och Seniorerna med den

Tvillingarna, som är ett astrologiskt stjärntecken i zodiaken, sägs vara talets, språkets och kommunikationens stjärntecken. Det är kopplat till det klassiska elementet luft, som står för positiva och extroverta tecken. När de, som representerar stjärntecknet kommer på, hur de ska hantera alla de förmågor och talanger, som ingår i stjärntecknet, har de möjlighet att uppnå uppställda mål.

Esbo svenska pensionärer, ESP grundades i Tvillingarnas stjärntecken, i juni 1972. De förmågor och talanger, som representerar stjärntecknet, syns även inom ESP. Vår verksamhet är mångsidig, inspirerande, underhållande och öppen för nytänkande. Medlemskåren är social och kommunikativ. Nya vänskapsband knyts lätt vilket förebygger ensamhet och isolering. Olika styrkor, nya talanger och förmågor får komma till synlighet i vår verksamhet. Ibland infinner sig känslan att det inte finns tid nog att förverkliga allt det roliga, som föreslås. Redan på 1970­talet bildades regionala klubbar inom föreningen. Idag täcker klubbnätverket olika stadsdelar i hela Esbo och det sjuder av aktiviteter i klubbarna, vilka finns i Dalsvik, Gäddvik­Mattby, Esboviken, Kyrkoby, Hagalund, Alberga och Olars. In­

formation om klubbverksamheten publiceras i HBL evenemang på måndagar och på klubbarnas webbplatser www.esbo.spfpension.fi

Under hela 2000­talet har ESP satsat stort på kommunikation, en central dimension i stjärntecknet. I ESP vision för framtiden ingår att fortsätta stöda inlärningen av ny kommunikationsteknik och ny IT­kunskap via föreläsningar och enskild, privat handledning för våra medlemmar. Alla förändringar i informationssamhället och i den digitala världen är ansträngande för oss äldre. Därför är vårt budskap

till beslutsfattarna fortlöpande att inte göra det svårare för oss äldre att leva livet och vardagen digitalt.

Olika styrkor, nya talanger och förmågor får komma till synlighet i vår verksamhet

I augusti 2022 överräckte ESP en budkavle till Esbo stad med budskapet att staden fortsätter satsa på oss seniorer så att vi kan må bra i vår vardag i vår stad. Överföringen

av stadens social ­ och hälsovård till Västra Nylands välfärdsområde är en stor förändring, som kommer att påverka oss seniorer. Tiden att förbereda allt, som följer med det nya välfärdsområdet, har varit mycket kort. Därför är det viktigt att någon för de äldres talan. I detta nu blir ESP röst hörd både i det kommunala äldrerådet och i välfärdsområdets nyligen tillsatta äldreråd. Förändringar är ingenting nytt för ESP. En titt i ESP

Äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde

ldrerådets verksamhet i välfärdsområdet startade vid årsskiftet. Före det var det många förberedelser. Äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde hade sitt första möte i november. För att företräda områdets över 90 000 seniorer har välfärdsområdet tillsatt ett råd med 20 medlemmar.

Alla 10 kommuner i området har minst en medlem. Från Esbo är vi 5 medlemmar. Till ordförande valdes Olli Männikkö från Esbo. Kaj Sjöblom från Kyrkslätt är viceordförande. Vi är sju svenskspråkiga i rådet med bland annat Torolf Hedlund från Grankulla och Clas Czarnecki från Sjundeå.

Äldrerådet är ett organ som ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och

uppföljning av verksamheten i välfärdsområdet. Det är då frågor som rådet bedömer vara av betydelse för äldre med hänsyn till de tjänster som dessa behöver. Ett ärende som redan tagits upp är informationen till seniorer. Ett infoblad ”Livskraft för seniorer” kommer att publiceras tre gånger i året. Nu är det viktigt att spridningen av bladet lyckas till de svenskspråkiga. Det finskspråkiga bladet ”Elinvoimaa ikääntyneille” kommer att spridas i Esbo som en bilaga till Länsiväylä­tidningen.

På mötena är direktören för äldreärenden Tuula Suominen närvarande. Hon handhar faktiskt den

nyligen utgivna 50 års jubileumsskrift speglar skeden och händelser med förtecknet stora förändringar. Vi lever i oroliga tider. Världen är i förändring. Vi ser ändå med tillförsikt framåt tillsammans. Stjärntecknet Tvillingarnas attityd till livet är förändring, ett begrepp som ingår som en central dimension i ESP verksamhet

största budgeten i välfärdsområdet på hela 425 miljoner euro per år och en personal på över 3000 personer. Viktiga saker som kommer upp på våren är köerna vid hälsostationerna och till äldreboende. Även nya beslut om färdtjänsten är på kommande.

En viktig förändring för äldre är den nya telefonlinjen Seniorinfo som startade redan 20 december förra året. Med denna förändring har man minskat 142 olika telefonnummer till två. Det finns mera om Seniorinfo här på sidorna 4­5.

ESP 50 år. Jubileumsskriften delas ut till medlemmar och andra intresserade. Fås via klubbarna. Är även läsbar på ESP webbplats www.esbo.spfpension.fi. Foto: Gustav Båsk.

TEXT: BRITA PAWLI, ESBO SVENSKA PENSIONÄRER

Gustav Båsk.

TEXT: GUSTAV BÅSK

Ett organ som ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning

Kom till MIK och musicera och ha skoj!

Musikinstitutet Kungsvägen (MIK) är det största svenskspråkiga musikinstitutet i Finland. Här kan man studera många olika slags instrument och sång. Vid MIK arbetar vi för att ge en högklassig undervisning som stöder olika genrer. Det är roligt att prova nytt och upptäcka nya musikstilar.

Möjligheter för olika åldrar:

0 - 6 åringar

Barnen får uppleva musik med alla sina sinnen genom att sjunga, lyssna på musik, dansa samt genom rörelse och rytmik och genom att använda olika instrument. Utgångspunkten är att inlärningen sker genom att tillsammans göra, skapa, känna och uppleva.

För de minsta ordnas babyrytmik där man musicerar med sin förälder. Som lite äldre kan man fortsätta i musiklekgruppen där barnen får uppleva musik med alla sina sinnen.

7 - 12 åringar

Från ca 7­års ålder kan man börja spela ett instrument eller sjunga i kör. Vissa instrument kan man börja spela lite tidigare och andra lite senare. Man kan lära sig spela ett instrument eller sjunga enligt en klassisk­ eller en pop&jazz­inriktning. Vissa instrument hör traditionellt till den ena och vissa till den andra kategorin, men för en del instrument kan man själv välja inriktning.

13 - 20 åringar

Det går också bra att börja med musikstudierna i det här skedet. Det finns möjlighet till många olika former av samspel

PÅ KOMMANDE:

såsom körer, stråkorkestrar, blåsorkestrar, pop&jazz­band och kammarmusik. Att spela och sjunga tillsammans med andra är det som för många gör denna hobby till en riktigt rolig hobby.

Färdigheterna eleven får vid MIK skapar förutsättningar för fortsatta studier för blivande yrkesmusiker och musikpedagoger. Minst lika viktigt är att stödja en livslång glädje som amatörmusiker.

Prova på

Känner man sig osäker på vilket instrument som kunde passa en är man välkommen och prova tisdagen den 18 april kl 18.00­19.30 i MIKs utrymmen i Vindängen, Hagalund (Vindgränden 6B).

Anmälan

Anmälningstiden för inkommande läsår är 20 ­ 30 april. Anmälningen sker via MIKs hemsida www.kungsvagen.fi Elever tas in i anmälningsordning.

TEXT: MUSIKINSTITUTET KUNGSVÄGEN

27.3 kl 18.30 Recycled i Vindängensalen. Konsert med pop/jazz-eleverna.

30.4 kl 14.00 Valborgsmatiné med Storkören i Vindängensalen. Kom in i valborgsstämning.

16.5 kl 18.30 MIKs Vårkonsert i Tapiolasalen. Omväxlande konsert med plock från året som gått.

Felix pratar hellre hockey än diabetes

Felix Ahlefelt, som är 13 år har haft diabetes sedan han gick i första klassen. Innan han fick diagnosen mådde han inte så bra.

” Jag märkte att jag var törstig hela tiden och måste kissa ofta, så att jag till slut inte kunde sova. Jag var på sjukhus på undersökningar och blodprov och fick veta att jag har diabetes.”

Profil

Jag är tretton år

Jag bor i Esboviken

Jag går i sjunde klassen i Storängens skola

• Jag har diabetes typ 1

• Jag spelar ishockey och tycker om datorspel

• Mitt favoritämne i skolan är historia.

DAGBOK:

Fredag 17.2.2023

Jag vaknade kl. 7.15 och klädde på mig.

Åt morgonmål. Mätte blodsocker, räknade kolhydrater och stack insulin.

Gick iväg till skolan kl. 8.20, geografilektionen började kl. 8.30.

Spelade fotboll på rasten och hade finska andra lektionen.

Sedan gick jag till mitt skåp och mätte blodsockret och stack insulin. Sen åt jag makaronilåda som var super gott.

Efter det hade vi hushållslära och lagade fastlagsbullar. Innan jag åt av dem måste jag också mäta och sticka.

Skolan tog skut kl.14.45 - äntligen veckoslut.

Jag gick via Lippulaiva och köpte snacks med kompisarna. Gick sen hem och började spela CS:GO medan jag åt lite snacks.

Gissa vad jag gjorde innan jag åt ☺

Ishockeyträningarna började kl. 18.15 i Esboviken.

Det var bra träningar förutom att min maila (ishockeyklubba) gick sönder ☺

Efter träningarna kom jag hem och åt kvällsmål. Jag mätte och stack såklart innan det. Sen chillade jag och somnade ca 00.30. Tack och go’natt.

När han fick diagnosen, kändes det ganska jobbigt i början. Det var en stor förändring i vardagen. Det att diabetes inte kan botas gjorde honom ledsen i början, men han har sedan dess lärt sig att leva med sjukdomen.

Vi träffas på ett café och Felix mäter nästan obemärkt sitt blodsocker. Han ser på muffinsen och räknar kolhydraterna. Sedan sticker han insulin för att kompensera. Felix har med sig en liten påse med blodsockermätare och nålar med insulin.

” Jag måste tänka mera på när och vad jag äter”, berättar han. ”Före maten mäter jag blodsockret för att veta hur mycket insulin som behövs. Sedan måste jag sticka insulin. Jag måste också minnas att ha med mig påsen. ”

Hur vet du hur många kolhydrater det finns i maten?

” Ja, det finns appar, och restaurangerna har ofta information på sina webbsidor. Jag har lärt mig att uppskatta så det är inte så svårt. Jag måste planera lite vad jag väljer också, t.ex. sockerfri läsk”, berättar Felix.

Felix berättar att om han inte mäter och sticker rätt, så märker han det i vardagen. Han får huvudvärk och magproblem. Om blodsockret blir lågt känner han sig trött och svag, och blir det för högt blir riktigt livlig. Med tiden har han lärt sig hur det känns om blodsockret blir för högt eller lågt. Är det lågt så äter han något.

Det går bra att spela ishockey trots sjukdomen

Trots sjukdomen spelar Felix ishockey. Under träningarna blir han ibland lite livligare på grund av ökat adrenalin, och det kan påverka koncentrationen. Också här gäller det att passa på måltiderna och Felix äter ett par timmar före han ska spela. Och sedan mäter han blodsockret innan han går ut på isen.

Kompisarna är redan vana vid sjukdomen

Felix berättar, att hans kompisar vet om sjukdomen och bryr sig inte om att han ska mäta och

MENDI

Mellersta Nylands

Diabetesförening

• Är till för dej som är diabetiker, familjemedlem, anhörig eller i övrigt intresserad av en diabetesförening som verkar på svenska i huvudstadsregionen.

• Mendi satsar på motion och att föra diabetiker samman med varandra: diskussionsgrupper, träffar och utfärder. mendi.fi

NYTT I ESBO

sticka. I början skämtade de om det men nu talar vi inte om det. Men främmande människor stirrar ibland och undrar vad han gör.

”Ibland kommer någon och frågar, men då förklarar jag att jag har diabetes och så är det med det. Och om jag får en ny lärare så skickar vi information om ”

Vad skulle du vilja berätta åt någon som inte vet så mycket om diabetes?

”Det är många saker”, funderar Felix. ”Men en sak är att om jag är ute och äter med mina kompisar så har de nästan ätit färdig innan jag har hunnit börja, eftersom jag måste mäta och sticka. Det känns inte så kiva. Men mina kompisar har lärt sig att vänta på mig och de förstår att det tar lite tid. Och att socker inte har något med diabetes att göra. Man får inte diabetes för att man ätit för mycket socker”. Felix skulle också hoppas att ingen stör honom när han ska sticka. Han behöver lite lugn och ro för att det ska gå rätt.

När Felix träffar andra barn och unga som också har diabetes prata de om allt annat än sjukdomen.

”Vi pratar om allt möjligt. Men ingen vill prata om diabetes”.

Framtidsplanerna

är ännu öppna

Som yngre ville Felix bli polis. Han har också funderat på att det skulle vara läkare och försöka hitta något botemedel till diabetes.

”Jag vill också bli ishockeyspelare. T.ex. Kaapo Kakko är proffsspelare och han har diabetes”.

SFP i Esbo med då metrotåget körde sin första resa från Stensvik till Mattby

Lördagen 3 december kl. 4.56 startade det efterlängtade metrotåget från Stensvik till Mattby. På perrongen var det fullt med glada resenärer i alla åldrar men mest teknologer från Aalto­universitetet.

SFP i Esbo var representerat av ordförande Anne Ahlefelt och partimedlemmarna Niklas Mannfolk, Henrik Stolpe, Martin Heinrichs och Maria Langenskiöld.

Lagom till jippot hade vi fått västar med partiets nyckelpiga på ryggen. Någon avundsjuk från samlingspartiet menade att vi hade den bästa synligheten. Vi bjöd på skumvin och karameller.

TEXT: MARIA LANGENSKIÖLD

FOTO: MARTIN HEINRICHS

TEXT: TIINA KUJALA

Jag heter Felix Ahlefelt

Text: Felix Ahlefelt

Stadshuset revs under hösten och vintern. Området kring det gamla ämbetscentrumet ska ge plats för bostäder, kontor, affärer samt Esbobornas hus. Foto: Tiina Kujala

FOTO: ANNE AHLEFELT

mikaela NYLANDER framtidstro.

En god utbildning är en ödesfråga - satsningar ska göras.

Flera som jobbar och flera företagare behövs - reformer som sporrar behövs. Den gröna omställningen skapar jobb och klimatsmarta möjligheter.

Psykisk ohälsa kostar 11 miljarder årligen - garanti för terapi inom viss tid är nödvändig.

Seniorer ska bo tryggt - hemvården ska stärkas, nya mellanformer av boende behövs och servicebostäder ska fås i ett tidigare skede. Bashälsovården ska stärkas - det sparar både lidande och pengar.

Böcker kan hjälpa må bättre

Det är inte alltid lätt att tala om psykisk ohälsa med barn och unga. Det kan vara rätt diffust att förstå och svårt att sätta ord på det man känner och berätta hur man mår. Speciellt då det inte alltid går att visa var det känns eller tar ont. Då är sagor och berättelser ett fantastiskt redskap att ta till för att förklara och bearbeta det som annars kan vara svårt att få ett grepp om. Att läsa, höra och se bilder kan vara till stor hjälp för att bättre förstå och känna igen det man själv eller någon annan går igenom.

Esbobibliotekets svenska bibliotekspedagoger har samlat ihop boktips till barn och unga i olika åldrar. I dessa böcker behandlas olika känslor och svåra livssituationer mångsidigt och ålderssensitivt. Följ gärna Esbobibban på svenska på Facebook för mera information om det svenska på biblioteken i Esbo.

3–6 år

Sanna Tahvanainen, ill. Jenny

Lucander: Min svarta hund

Leonard träffar en terapeut för att få hjälp med sina stora känslor.

Kerstin Elias Costa: Fjärilshuset

En vacker och fåordig bilderbok om att förlora sin mormor.

Tove Appelgren, ill. Salla Savolainen:

Erfarenhet, kunnande och engagemang. Annonsen betalas av stödgruppen

420

050-5113029 • mikaela.nylander@gmail.com • www.nylandermikaela.fi

PÄIVI STORGÅRD

Vesta-Linnéa i månskenet

I den här boken förstår Vesta­Linnéa att allting kan vara segt och svart, men att man också kan bli lycklig igen.

6–9 år

Sara Stridsbergs, ill. Sara Lundström: Dyksommar

En rikt illustrerad bok om en förälder som inte orkar mera och barnet som söker tröst.

Lisa Lundmark, ill. Charlotte Ramel: Haj-Jenny

En kapitelbok som behandlar både självvald och påtvingad ensamhet och hur det påverkar oss.

Liv Svirsky, ill. Kornelia Enqvist: Ledsen

Här berättar en psykolog om vad som händer när du blir ledsen och hur du kan hantera sorg till exempel. Kolla även in böckerna Arg och Rädd i den lättlästa Känslor­serien.

9–12 år

Jenny Jägerfeld: Comedy Queen

En bok om sorgen efter att en förälder tar sitt liv och ett barn som försöker hantera sin egen rädsla för att bli likadan. Tung men också upplyftande och rolig!

Matilda Gyllenberg, ill. Maria Sann: Hundra dagar hemma

Handlar om 11­åriga Nike som inte kan gå tillbaka till skolan efter jullovet. Ett mörker sprider sig i hennes kropp, men vad det beror på kan hon inte förklara ens för sig själv. Raina Telgemeier: Magknip

En serie­bok om när oro tar över en ung flickas liv och allt börjar kretsa kring ett evigt knip i magen.

12–15 år

Lisa Bjärbo: Inuti huvudet är jag kul

Olen hiljaisten ääni. Niiden, jotka eivät jaksa vaatia parempaa mielenterveyden hoitoa.

Ilmoituksen maksaja: Päivi Storgårds stödföreningen.

En bok om att känna sig så blyg att det börjar begränsa ens liv och relationer.

Sofia Nordin: Allt ska brinna

En berättelse om klimatångest, annan ångest, vänskap och medberoende.

15+ år

Jenny Jägerfeld: Jag är ju så

jävla easy going

En bok om Joanna som har adhd och kämpar med att vara den vuxna i sin

familj när föräldrarna inte går att lita på.

Sandra Beijer: Allt som blir kvar

Om sorgen och vilsenheten när en relation i ungdomen tar slut, och om att försöka må bättre på fel sätt.

Skapar spelande problem och oro och du behöver få prata med någon?

Lotto och skraplotto hör till många familjers nöjen. Att slänga några slantar i en spelautomat, eller att dra några varv på nätkasino kan ge lite pirr i magen och drömmar om en villa och semester i fjärran land.

För de flesta handlar spel om pengar om att koppla av och att njuta av tanken om att kunna styra ödet. Alla gånger fungera det ändå inte som det är tänkt och en del spelare förlorar kontrollen – spelandet tar över, det blir ett allt större problem. Svetten rinner, hjärtat dunkar och sömnen kommer inte. Oron över att inte kommer åt att satsa pengar och prova på sin lycka kan till exempel synas som fysiska tecken eller genom att man konstant hittar på ursäkter för att dra sig undan för att vinna tillbaka förlorade pengar.

Spel om pengar berör många, ca 112 000 finländare har spelproblem enligt THL (2019). Spelande påverkar förutom spelaren, ofta även hens familj, vänner, arbete, studier och fritiden. Och det kan känns svårt att söka efter hjälp, speciellt om man inte vet var eller hur.

Pelituki E-rådgivning hjälper dig vidare

Pelituki E­rådgivning ger råd till dig som oroar dig för hur du skall klara av vardagen, ekonomin och hälsan som spelare eller anhörig.

Via E­rådgivningen får du information samt tips på självhjälpsmaterial och stödtjänster. Det är viktigt att man blir bekräftad och bli hörd precis som man är.

Arto Hernetkoski är en av Pelituki sakkunniga som lyssnar, svarar på frågor och ger tips på var och hur man kan får hjälp. Enligt Arto har E­rådgivningens besökare väldigt olika ärenden, men rätt ofta handlar det om oroliga föräldrar till vuxna barn som inte kan kontrollera sin ekonomi, utan har spelat bort allt. ”Efter diskussionen kunde föräldern se problematiken tydligare, vilket hjälpte hen att se sitt eget agerande och sina möjligheter att påverka situationen”, berättar Arto. Även frågor kring vad som är normalt gällande barn och ungas digitalt spelande är en återkommande fråga.

Våga berätta om din oro

Det första steget är att våga berätta till någon och börja nysta upp vad problemet handlar om. Att ta till tals hur det känns och hur man

påverkas. Man har kanske lånat pengar till en nära som spelat bort allt eller är den som spelat bort barnens framtid. Oron över att barnet endast spelar videospel eller har sjunkit djupt in i sociala medier gör att man söker efter hjälp.

Enligt Annukka Såltin, ansvarig för den svenskspråkiga stödtjänsten, vill föräldrar veta ifall eget barn är beroende av digitala spel och hur man kan stöda tonåringar som hellre sitter vid datorn än går till skolan. En del besökare deltar på E ­ rådgivningen flera gången innan hen har kraft att söka sig vidare till mental ­ och missbrukstjänster eller till kamratsstödsgrupper som hen blivit tipsade om. Det kan vara svårt att ta emot hjälp. Ibland är det svårt att våga prata ut eftersom det kan kännas skamfullt att inte klara av situationen som vuxen eller som förälder.

Betjönar på svenska och finska

Pelituki E ­ rådgivning betjänar både på svenska och på finska (Pelituki E­neuvonta) på distans via Teams. E­rådgivningen är öppen på onsdagar kl. 13­15. Ingen förhandsanmälan behövs, du kan logga in anonymt via länken på Pelituki hemsida, berättar Annukka Såltin. Ta kontakt med låg tröskel!

Pelituki erbjuder utbildningar, rådgivning samt material för att förebygga och minska spel­ och nätrelaterade problem.

TEXT: ANNUKKA SÅLTIN

PELITUKI E-RÅDGIVNING I ETT NÖTSKAL

Öppet varannan onsdag kl. 15-17 (jämna veckor)

VIA TEAMS | AVGIFTSFRITT | ANONYMT |

Läs mer om och delta: www.pelituki.fi/e-radgivning

Vill du ha råd på finska?

Läs mer på: www.pelituki.fi/neuvonta

Vill du veta mera om tjänsten?

Skanna in QR-koden.

Delta på Pelituki E-rådgivning ifall spelande eller sociala medier orsakar problem.

Pelituki E-rådgivning stöder i små och stora frågor, säger Annukka Såltin, som ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten. Foto: Annukka Såltin

” Det första steget är att våga berätta för någon om sin oro.

OTTO ANDERSSON

En ny

röst för Nyland behövs i riksdagen

■ Det svenska språket och Finlands tvåspråkighet måste försvaras.

■ Absolut nej till nedskärningar i utbildningen. Utbildningen ska vara Finlands styrka även i framtiden. Lärarna ska få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, att undervisa.

■ Mer tillväxt genom ett företagarvänligare Finland. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag. Vi måste också skapa bättre förutsättningar för lokala avtal för alla företag och satsa mer på välmående i arbetslivet.

■ Alla ska ha rätt till en trygg äldrevård, dygnet runt, på sitt eget modersmål.

■ Servicesedlar ska aktivare användas för att förkorta vårdköerna. Köerna för den icke-brådskande vården har vuxit sig stora, särskilt på grund av coronapandemin. För att minska trycket på den offentliga vården behöver vi också använda den privata vården för att snabbare korta köerna.

■ Terapigaranti för unga och en fungerande psykvård. Psykisk ohälsa är en av dagens folksjukdomar i Finland. Var tredje sjukfrånvaro beror på mentala problem. Vi måste agera nu och inte imorgon.

■ Finland ska vara klimatneutralt år 2035. Vi behöver fortsätta arbeta för den gröna omställningen och produktionen av förnybar energi samt frångå fossila bränslen. Arbetet för ett renare Östersjön ska fortsätta.

■ Skatten på arbete och företagande får inte höjas. Däremot borde det tidsbundna försöket med ett höjt hushållsavdrag göras permanent.

■ Yrkeshögskole- och universitetsstudier ska vara avgiftsfria även i fortsättningen.

■ Studiestödets inkomstgränser behöver höjas mera. Studerande ska inte bestraffas för att det jobbar.

■ NEJ till trängselavgifter i huvudstadsregionen. JA till fungerande kollektivtrafik.

Läs mera om mig och mina tankar på ottoandersson.fi

stark

Otto på facebook Otto på Instagram

Kungsgårdsskolan och Kungsgårds daghem trivs i sitt nya hus

”Det känns bra att äntligen efter många års planerande och byggande få flytta in i splitternya utrymmen.” Det säger Kungsgårdsskolans rektor Patrick Kivelä, som gärna visar upp den splitternya, ljusa skolan.

Trots att den gamla skolan var omtyckt och trivsam var den för liten och inte ändamålsenlig för en modern skola. har det nya huset många fördelar. Det finns gymnastiksal och slöjdsal, en stor matsal och klassrum för musik och labb för omgivningslära. Sådana utrymmen fanns inte i gamla skolan. I gamla skolan hade vi även för få toaletter.

Trots att den gamla skolan var omtyckt och trivsam var den för liten och inte ändamålsenlig för en modern skola. Det finns gymnastiksal och slöjdsal, en stor matsal och klassrum för musik och labb för omgivningslära. Sådana utrymmen fanns inte i gamla skolan. I gamla skolan hade vi även för få toaletter.

Allt i den nya Kungsgårdsskolan är tekniskt bättre än i den gamla skolan. Vi har bl.a. luftkonditionering, solpaneler, jordvärme, automatisk belysning, övervakningskameror, automatiska låssystem och nya möbler.

I den gamla skolan måste vi ständigt hitta på innovativa lösningar och ha lektioner i korridorer. Nu

finns det utrymme att använda på många olika sätt.

Nu kan hela skolan samlas i matsalen och vi kan ordna fester för vårdnadshavare i gymnastiksalen.

I vår nya sal ryms det 500 personer. I gamla skolan hade vi ingen gymnastik­ eller festsal.

Från Skunken till Flygekorren

Den gamla Kungsgårdsskolan kallades ”Skunken” och den nya skolan har fått smeknamnet ”Flygekorren eller Kungskorren” efter flygekorrar som bor på skolgården. Vi i personalen har tillsammans med elevrådet också gjort en sång som handlar om vår nya skola.

På skolgården finns en liten skogsdunge, där eleverna kan leka under rasterna. Naturen är en del av skolans vardag. Skolan har mycket ljus och öppna utrymmen, vilket ökar trivseln.

Inne i skolan finns förutom nya, fina klassrum även utrymme att arbeta enskilt eller i grupp, att mysa eller t.ex. läsa.

”Just nu ser det ut som om utrymmenas storlekar kommer att vara tillräckliga en tid framöver”, säker skolans rektor Patrick Kivelä. Men man vet ju aldrig vad som händer. Meningen är att elevunderlaget i den nya skolan ska växa.

Kungsgårdsskolan har stor betydelse för byn omkring.

Trots att skolan flyttat ut ur den gamla skolan och in i moderna utrymmen känns den som en byskola. Alla elever jag träffade under mitt besök hälsade glatt både på mig och rektorn.

Också på kvällarna samlas barn och unga i skolan. Gymnastiksalen har kvällsanvändning varje kväll, bl.a. KaPy, Oilers, Ovo, och Blues har verksamhet i skolan. Musikinstitutet Kungsvägen använder skolans musikklassrum flera kvällar i veckan.

Samarbetet med Kungsgårds daghem är viktigt. Daghemmet har egna utrymmen i samma hus, men använder också många av skolans utrymmen, t.ex. matsalen och gymnastiksalen.

TEXT: PATRICK KIVELÄ, REKTOR FÖR KUNGSGÅRDSSKOLAN & TIINA KUJALA

FAKTA

Den nya Kungsgårdsskolan och Kungsgårds daghem (Flygekorren)

• Blev klar i maj 2022

• Påbörjade sin verksamhet i augusti 2022

• 90 barn inom småbarnspedagogik

150 elever i årskurserna 1–6

• Det finns en Youtubevideo om den nya Kungsgårdsskolan: https://www.youtube. com/watch?v=aOL1prP4pD0

Den gamla Kungsgårdsskolan (Skunken)

• Blev klar år 1906

• Avslutade sin verksamhet i juni 2022.

• Skolan hade under sitt sista år 25 förskolebarn och 140 elever i årskurserna

1-6.

Flickorna som sitter: Tilda Peltonen och Ebba Haantaus från åk 2 skriver om hurdan en god vän är. Foton: Tiina Kujala

Den nya skolan har mångsidiga och trivsamma utrymmen.

Matilda Kontkanen och Emilia Lindstedt från åk 2 har gjort vändagshälsningar.

Stella Juutilainen och Celina Vehkakoski från åk 6 gör uppgifter på en bänk utanför klassrummet.

Bättre vård och omsorg

från barn till seniorer på svenska och finska

Mentalvårdstjänsterna i skick

Satsa på utbildningen

En mer sporrande beskattning.

Ett företagarvänligt

Finland med mindre

byråkrati och fler jobb

Den gröna omställningen

är en möjlighet

Läs mer: WWW HENRIKWICKSTROM FI

A n n o n s e n ä r b e t a d a v K a r i n C e d e r l ö f s s t ö d g r u p p

DIN RIKSDAGSKANDIDAT I NYLAND