Vi i Esbo 2023

A - Posti Ab Posti Green

VI I ESBO UTGIVARE: ESBO SVENSKA KULTURFÖRENING

MARS 2023

4

13

Seniorinfo Upptäck musik med MIK!

15

Solvalla idrottsinstitut

Profil: Felix Ahlefelt

6

19

“Vi trivs i Kungsgårdsskolan!”

Ledare | 2

Skärgårdsliv i Esbo | 9

Esbo viktigt för hela landet | 2

Världens förändras och seniorerna med den | 12

Ett välmående Finland | 3

Äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde | 12

Ekonomisk trygghet skapar välmående | 3

Kom till MIK och musicera och ha skoj | 13

Seniorinfos verksamhet | 4

Felix Ahlefelt och diabetes | 15

Välfärdsområdet medför förändringar | 5

Böcker kan hjälpa må bättre | 16

Det händer mycket på Solvalla | 6

Skapar spelande problem och oro | 17

Esbo segelförening | 8

Kungsgårdsskolan och Kungsgårds daghem

Esbo golf | 9

trivs i sitt nya hus | 19

2

VI I ESBO 2023

LEDARE

Bästa läsare!

R

oligt, att du plockat fram vår tidning! Årets Vi i Esbo har fokus på välmå­ ende.

Efter nästan tre år av pandemi och stor försiktighet i hur vi samlas, träffas, umgås har samhället under det senaste året öppnats upp allt mer. Vi reser, vi sjunger, vi idrottar och träffas. Trots det ser det ut att isoleringen och ensamheten som många kände under pandemin har satt sina spår. Allt fler mår allt sämre och många barn och unga har slutat med hobbyer de hade tidigare. Hur kan vi lösa detta?

Det är klart att samhället måste ta sitt ansvar. Det behövs resurser och vilja att satsa på både förebyggande åtgärder och vård. Men tredje sektorn, våra föreningar, har en väldigt viktig uppgift när det kommer till att föra mänskor samman. Vare sig det handlar om att musicera, spela golf eller bara gå på kaffe, mår vi ofta bättre av att göra det tillsammans.

Vår stad förändras mycket. Är det bra eller dåligt? Det beror säkert på vem du frågar. Nya skolor (se artikel om Kungsgårdsskolan s. xxx) byggs för att ge en bättre vardag för våra barn och unga.

Kollektivtrafiken förändras med metrons förlängning, Spårjokern och ändringar i busstrafiken. För en del är dessa positiva förändringar medan de komplicerar varda­ gen för andra. Det är viktigt, att esbobornas välmående tas i beaktande också då vi förnyar infrastrukturen.

Då staden utvecklas förändras också invånarnas närmiljöer. Mångsidiga möjlig­ heter att röra sig i naturen nära hemmet har allt större betydelse för deras välmående och hälsa. Det ska vara möjligt att röra sig i naturen också utan att behöva åka långa avstånd från den egna stadsdelen. Att behålla skogsdungar i samband med bebyg­ gelse är bra för klimatet – men också för hälsan. Kunde vi ha skog utanför alla skolor och daghem, och varför inte också vid äldreboenden?

Stora reformer medför alltid en period av osäkerhet. Särskilt då samhället förän­ dras, som t.ex. då välfärdsområdena påbörjade sitt arbete 1.1.2023, är det viktigt, att var och en av oss kan hitta ett tryggt sammanhang. I en förening, med vänner och grannar – men också i de nya strukturerna.

Jag hoppas att du trivs med vår tidning.

Tiina Kujala, chefredaktör

Esbo viktigt för hela landet

F

rån och med den för­ sta januari i år har Esbo stad inte längre ansvar för social- och hälsovården eller räddningstjänsterna. Samtidigt minskades skatteöret i Esbo till under 5%. Visserligen försvann även kostnaderna för ordnandet av dessa tjänster. Intäkterna och kost­ naderna fördelas nu på ett nytt sätt.

Ekvationen är inte rättvis. Esbo som klarade av att ordna socialoch hälsovårdstjänsterna billiga­ re än genomsnittet måste ändå betala lika mycket som de andra kommunerna i Finland. Hela den ekonomiska strukturen är ändrad.

Nu är staden allt mera beroende av statlig finansiering i form av statsandelar.

Viktiga uppgifter finns kvar. Sta­ den ansvarar för dagis och skolor, motion, kultur och stadsplanering samt för investeringar i infrastruk­

lösning till. En del av lösningen är arbetsrelaterad invandring. Esbo är en attraktiv stad som lockar till sig invandrare, vilket även stäl­ ler krav inom utbildningssektorn.

Staden vill erbjuda goda alternativ inom undervisning på alla nivå­ er. Det här kräver satsningar och resurser.

tur. Vi måste komma ihåg att Esbo är en starkt växande stad som behöver nya daghem och sko­ lor, bostäder till rimligt pris samt fungerande kollektivtrafik. Det måste vara ekonomiskt hållbart att investera och svara på de ökade behoven i vår stad.

I vår strategi har vi förbundit oss till att höra till den absoluta top­ pen då det gäller utbildning. Sta­ den har alltid varit en föregångare i småbarnspedagogik och under­ visning. Vi har fina daghem och skolor med engagerad personal.

Personalbristen för tillfället en utmaning som vi måste hitta en

”

Nina af Hällström Gruppordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Esbo

De nyländska riksdagsmännen som vi ska välja i april har ett viktigt uppdrag: ett framgångsrikt Esbo ger framgångar till hela Finland.

Staten måste ekonomiskt stöda oss och regeringen och riksdagen måste ta stora städers utmaningar och särdrag på allvar. Vi behöver en aktiv stadspolitik. Av skatte­ intäkter måste tillräckliga resurser allokeras för hållbar utveckling i städerna – det befrämjar hållbar utveckling i hela landet.

Aktiv intressebevakning behövs.

De nyländska riksdagsmännen som vi ska välja i april har ett vik­ tigt uppdrag: ett framgångsrikt Esbo ger framgångar till hela Fin­ land.

VI I ESBO UTGIVARE Esbo svenska kulturförening r.f.

UPPLAGA 10 000 ex CHEFREDAKTÖR Tiina Kujala ANNONSFÖRSÄLJNING Tiina Kujala OMBRYTNING Kustmedia Ab Maria Lillås TRYCKERI BotniaPrint, 2023 ADRESSKÄLLA Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av detta brev.

Tekniskt förverkligande: Posten Ab PB 7, 00011 POSTI

2023 VI I ESBO

3

Ett välmående Finland

Hyvinvoiva Suomi

E

S

tt välmående Finland behöver välmående fin­ ländare. Och välmående finländare behöver ett välmående Finland. Men hur lyckas vi med det här? Hur bygger vi upp ett välmå­ ende samhälle där alla mår bra? Det här är ingen lätt fråga att besvara, men det är i allra högsta grad den fråga som vi måste hitta svar på nu. Några ”quick fixes” tror jag inte alls på, det finns helt enkelt inte några snabba och lätta lösningar som fixar problemen. Vill vi bygga upp ett samhälle där alla mår bra, så behöver vi göra stora strukturella förändringar vars målsättning är att öka välmående hos människorna. I allt beslutsfattande behöver vi per­ soner, som har förmågan att förstå hur olika saker påverkar människ­ ors liv och välmående och viljan att sätta dessa i centrum för varje

”

beslut som görs. Skulle alla beslut som görs på olika plan och i olika situationer ha som målsättning att öka välmående skulle samhället se rätt annorlunda ut.

Då man lyssnar på samhällsde­ batten blir det rätt svårt att veta var och hur förändringarna ska göras. Det finns de som hävdar att stora inbesparingar, förminskade kostnader och ökad effektivitet är grundstenarna för ett välmående samhälle. Men om vi bara sparar på kostnader, drar in på tjänster och stöd och därtill hela tiden kräver mer av de som är ute i studie- och arbetslivet, så ökar nog inte välmå­ ende bland människorna. Tyvärr sker raka motsatsen och på lång sikt har vi bara ökade kostnader och färre människor som mår bra.

Så låt oss då se på hur vi kan göra inbesparingar, minska på samhäl­

Vill vi bygga upp ett samhälle där alla mår bra, behöver vi göra stora strukturella förändringar vars målsättning är att öka välmående hos människorna.

leliga kostnader och öka produk­ tiviteten.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att man hamnar utan­ för arbetslivet – mer än hälften av sjukpensionerna och en tredjedel av FPA-sjukdagarna hänför sig till psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa förlänger arbetslöshetspe­ rioderna och drar ut på studierna.

Problem med psykisk hälsa kos­ tar oss årligen 11 miljarder euro.

Summan baserar sig på kostnader som uppkommer inom arbets­ marknaden och hälsovården samt socialskyddet. Minst var femte finländare erfar psykiska problem under året och var femte insjuk­ nar i depression under sin livstid.

En tilläggssatsning på vård av de­ pression och ångest skulle ge en mångfaldig vinst inom femton år.

Genom systematiska och mål­ inriktade åtgärder för att främja psykisk hälsa, förebygga psykiska ohälsa och sänka tröskeln till be­ handling kan vi göra stora ekono­ miska inbesparingar på långsikt.

De här är satsningar vi behöver göra nu för utan välmående fin­ ländare har Finland ingen framtid.

Grunden till god psykisk hälsa är ett samhälle som möjliggör en människovärdig, fungerande och meningsfull vardag för alla. Låt oss tillsammans jobba för det.

Ekonomisk trygghet skapar välmående hos studerande

D

en ekonomiska situatio­ nen har tagit över en stor del av diskussioner inför valet. Vi talar om nedskärningar, skattehöjningar och sysselsättning.

Alla ytterst viktiga diskussioner i en situation som vi nu är i, men jag vill lyfta fram en specifik grupp och deras personliga ekonomi studerande.

Studerande är den enda gruppen i samhället som antas leva på lån, kontinuerligt är mer skuldsatta än någon generation tidigare och med tanke på den generella prisutve­ cklingen har ett 100 euro lägre stu­ diestöd än 2017. Studielånet ansågs länge vara “gratis pengar” men i takt med att räntorna fortsätter stiga kan vi se stor påverkan på både den personliga ekonomin och välmåen­ det bland unga. Den egna ekono­ mins stabilitet och förutsägbarhet är trots allt en betydande faktor för mentalt välmående. Att en ge­

neration som redan i år haft ökande psykisk ohälsa nu igen utsätts för en faktor som kommer vidare försämra situationen är allvarligt.

Ungas mentala välmående är en helhet som påverkas av både ut­ bildningens situation, den person­ liga ekonomin, samhällets krav och mycket annat. Men om det finns aspekter som vi kan ändra relativt snabbt borde vi göra det. Vi behöver bland annat ett räntetak på studi­ elånet, att de månader man lyfter stödet inte påverkar inkomstgränser de månader man inte gör det och att studiestödets mängd ökas. Att stöda studerandes ekonomiska si­ tuation förebygger fortsatt ökande illamående.

Vi måste använda alla de verktyg som vi kan för att förebygga psy­ kiskt illamående. Vi har inte råd att mista en eller fler generationer, både på personligt plan men också samhälleligt.

uomalaisten fyysinen terveys on parantunut viime vuosikymmenten aikana, mutta vastaavaa muu­ tosta ei ole saatu aikaan mie­ lenterveydessä. Mielentervey­ den häiriöt maksavat Suomessa vuosittain noin yksitoista mil­ jardia euroa. Summa koostuu työmarkkinoiden ja terveyspal­ veluiden kustannuksista sekä sosiaaliturvasta.

Anne Ahlefelt Ordförande för Sfp i Esbo

Lähes puolet kaikista työky­ vyttömyyseläkkeistä on myön­ netty mielenterveyden häiri­ öiden vuoksi ja tämä ei yllätä, kun katsotaan tilastoja, jotka kertovat, että vähintään joka viides suomalainen kokee vuo­ den aikana mielenterveyden häiriöitä ja joka viides sairastuu elämänsä aikana masennuk­ seen. Kuitenkaan 2000-luvulla mielenterveyspalveluihin ei ole satsattu samassa määrin kuin muuhun terveydenhuoltoon.

Häiriöiden ehkäisy ja hyvä hoito on tärkeää sekä kansan­ terveyden että kansantalouden näkökulmasta. Nyt olisi korkea aika tehdä oikeanlaiset inves­ toinnit, jotta Suomi ja suoma­ laiset voisivat mahdollisimman hyvin.

NYTT I ESBO

Julia Ståhle ordförande för Svensk Ungdom

Den efterlängtade simhallen i Mattby har äntligen tagits i bruk. Näst ska simhallarna i Esboviken och Hagalund renoveras. Våra simhallar används aktivt av simmare i alla åldrar. Foto: Gustav Båsk

4

VI I ESBO 2023

Seniorinfos verksamhet

har haft en livlig start Seniorinfo är en servicelinje för äldre, som erbjuder rådgivning, handledning och vid behov om­ fattande bedömning av behovet av service till hela den äldre befolk­ ningen i Västra Nylands välfärds­ område. Seniorinfo betjänar också de äldres familjer och närstående.

S

eniorinfos telefonlinjer öppnades den 20 december 2022. Marketta Roinisto, servicelinjedirektör vid Västra Ny­ lands välfärdsområde, berättar att Seniorinfo har välkomnats med glädje och att verksamheten har kommit i gång väl. Hittills har ut­ maningarna främst handlat om de datatekniska lösningarna.

– Seniorinfos rådgivare använder flera olika system, och det kan stäl­ lvis vara jobbigt att använda dem samtidigt. Situationen blir dock bättre under de kommande måna­ derna, när alla går över att använda välfärdsområdets gemensamma in­ formationshanteringssystem, berät­ tar Roinisto.

Serviceenhetschef Laura Euramo instämmer.

– Tjänsten har kommit i gång väl, när man beaktar storleken på förändringen, säger Euramo.

Förändringen har varit tämligen omfattande ur personalens pers­ pektiv.

– I stället för verksamhet per kommun eller samkommun ordnas tjänsterna i det västra området nu regionalt mellan sju kommuner.

Personalen har trots allt förhållit sig positiv till förändringen, bekräftar serviceenhetschef Leena Hytti.

Hur betjänar Seniorinfo?

Hos Seniorinfo kan man enligt Laura Euramo fråga vitt om råd om tjänster som är riktade till äld­ re i välfärdsområdet. Frågor kan ställas exempelvis om motion, fri­ villigverksamhet och olika tjänster som stöder boende hemma, såsom måltidstjänster.

– Vi strävar efter att hänvisa äldre också till tjänster som erbjuds av andra aktörer i området, till exem­ pel i samband med organisationers verksamhet. Seniorinfos rådgivning är första kontakten också för att

komma i gång med bedömningen av behovet och inledningen av la­ gstadgade tjänster, såsom hemvård, berättar Euramo.

– Seniorinfo är på sätt och vis ett ”inträde” till tjänsterna för äldre, beskriver serviceenhetschef Tuula Ekholm.

Seniorinfo ger inte svar på frågor som gäller hälsostationernas eller FPA:s verksamhet, och det är inte möjligt att boka tid till en hälsosta­ tion eller vaccineringar.

– Vid behov hjälper vi dock klien­ ten att hitta den rätta kontaktupp­ giften och numret, säger Euramo.

– Målet är att en kontakt från den äldre räcker, tillägger Roinisto.

Seniorinfo ger råd även till anhöriga Seniorinfo är avsedd för äldre, i regel för personer över 65 år. Även anhöriga kan ringa till Seniorinfo.

– Vem som helst som är bekym­ rad över en äldres situation kan ringa. Anhöriga kan sköta ärenden hos Seniorinfo med samtycke av den äldre. En orosanmälan kan gö­ ras också utan den äldres samtycke, berättar Roinisto.

– Att sköta ärenden på en an­ hörigs vägnar lyckas, om man har ett tillstånd till det. Det är bra att diskutera det här färdigt till exempel med de egna föräldrarna och säkers­ tälla att uppgiften om tillståndet att sköta ärenden har sparats i klientoch patientdatasystemen, fortsätter Euramo.

Utöver telefontjänsten är det även möjligt att skicka e-post till Senio­ rinfo. Orosanmälan kan också fyllas i på välfärdsområdets webbplats.

Tills vidare har antalet samtal till Seniorinfo varierat, cirka 140–300 samtal dagligen. Det största an­ talet samtal kommer oftast under början av veckan. Tjänsten har ett

VÄSTRA NYLANDS SENIORINFO: Esbo, Grankulla, Kyrkslätt (östra området): 029 1512 270, e-post: seniori-info.ita@luvn.fi Hangö, Ingå, Högfors, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis (västra området): 029 1512 280, e-post: seniori-info.lansi@luvn.fi Telefontjänsten är öppen vardagar kl. 9–15.

GE RESPONS Du kan ge respons på våra tjänster via responstjänsten. luvn.fi/sv/kund-hos-oss/ge-respons

återuppringningssystem, vilket in­ nebär att en anställd vid Seniorinfo ringer upp klienten om numret är upptaget.

Antalet servicehandledare som svarar på rådgivningssamtalen va­ rierar dagligen. Det största antalet är på plats under de första dagarna av veckan. I hela Västra Nyland ar­ betar totalt 16 servicehandledare vid Seniorinfos rådgivning och av dessa svarar 9–11 i telefonen dagligen.

Seniorinfo letar svar på alla frågor Ulla-Riitta Vikstedt är en av Seni­ orinfos servicehandledare. Vikstedt gläder sig över hur väl tjänsten för äldre har kommit i gång.

– Småningom har klienterna hittat den nya rådgivningskanalen och antalet samtal ökar hela tiden, berättar Vikstedt.

Vikstedt inleder sin arbetsdag klockan åtta på morgonen. Hon läser e-posten och skickar vidare eventuella orosanmälningar.

– Klockan nio börjar handled­ ningen, och efter det har vi ofta ett möte. Efter klockan 15 utreds ärenden som kommit upp i rådgi­ vningen. Ibland blir arbetsdagarna längre om antalet samtal har varit stort.

De som ringer Seniorinfo frågar om allt mellan himmel och jord, från telefonnummer till tjänster för äldre.

– De vanligaste frågorna gäller hälsostationernas telefonnummer och tidsbokning, färdtjänster för äldre, hemhjälp samt butiks-, matoch trygghetstjänster. Frågor ställs även om boendeserviceenheterna, och förfrågningar om därtill hö­ rande avgifter och fakturor, berättar Vikstedt.

Även servicehandledare Kerstin Holmberg berättar att arbetsdagar­ na är fartfyllda. Även hon upplever att frågornas mångfald är tämligen stor.

– Frågor har ställts till exempel om hemkartläggningsbesök och orosanmälningar, coronavaccinerin­ gar, läkartider och minnesundersök­ ningar. Även människor som bara vill prata eftersom de är ensamma har ringt Seniorinfo. Jag försöker hjälpa alla efter bästa förmåga, sä­ ger hon.

Anna, Eija, Susanna, Juha, Kaisa, Minna och Ingrid, som jobbar som servicehandledare för äldre i det östra området, dvs. Esbo, Kyrkslätt och Grankulla, berättar också att antalet frågor och ämnen är om­ fattande.

– Det finns egentligen inget så­ dant ämne som vi inte försöker svara på. Vi strävar efter att hjälpa klienten efter bästa förmåga, eller hitta den rätta instansen som klien­ ten kan vända sig till, berättar de.

Vid Seniorinfo har servicehand­ ledarna tillsammans tagit fram lös­ ningar och alternativ till exempel till stöd för boende hemma och en meningsfull vardag.

– Vi ger också information om de alternativ som föreningar och företag i området erbjuder, samt hänvisar vid behov till tjänster som välfärdsområdet erbjuder, summerar de.

TEXT: VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

2023 VI I ESBO

Välfärdsområdet medför ändringar i klientavgifterna

431

Västra Nylands välfärdsområde förenhetligar de klientavgifter som tas ut för en och samma tjänst.

Ett undantag utgörs av färdtjänstavgifter som va­ rierar i enlighet med lokaltrafikens taxor.

ENLIGT TUULA SUOMINEN, serviceom­ rådesdirektör för tjänster för äldre i Västra Nylands välfärdsområde, har det i klientav­ gifterna tidigare funnits en del euromässiga skillnader mellan de tio olika kommunerna.

– Inom en del tjänster har skillnaderna i klientavgifterna varit större, i andra mindre.

Förenhetligandet betyder att vissa klienters klientavgifter sjunker och att andras stiger.

I huvudsak är ändringarna dock små, säger hon.

Enligt Timo Turunen, som är linjedirek­ tör för tjänster som stöder boende hemma i Västra Nylands välfärdsområde, är ett av välfärdsområdesreformens viktigaste mål uttryckligen en jämlik behandling av klienter.

– Förenhetligandet av klientavgifter ingår i helheten för jämlik behandling. Klienta­ vgifterna för social- och hälsovårdstjänster som tidigare har producerats av de tio kom­ munerna, har förenhetligats på så sätt att klientavgifterna bestäms på samma grunder för alla som bor inom området, oberoende av boendekommun, säger han.

Ändringar i avgifterna för hemvården Medan till exempel klientavgifterna för munhälsovården redan tidigare har varit relativt enhetliga, har skillnaderna i avgif­ terna för hemvård för äldre och hemvårdens stödtjänster varit rätt så stora.

– Lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården fastställer de maximibelopp som tas ut för hemvården. Avgifterna som tas ut står alltid i relation till klientens in­ komstnivå. En del kommuner har tidigare tagit ut lägre avgifter än vad lagen hade möjliggjort, konstaterar Turunen.

För en del klienter inom välfärdsområdet innebär förenhetligandet av avgifterna för

hemvården att avgiften blir mindre, för en del stiger den.

– I Hangö, Ingå, Högfors, Lojo, Rase­ borg, Sjundeå och Vichtis sjunker hem­ vårdsklienternas klientavgifter och det är endast i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla som hemvårdsklienternas klientavgifter stiger, preciserar Turunen.

Förenhetligandet av klientavgifter har genomförts på så vis att klientavgifterna som helhet stannar på samma nivå som 2022.

– Detta innebär att klientavgifterna stiger för cirka 70 procent av hemvårdsklienterna och sjunker för 30 procent av dem.

När klientavgifterna ändras behöver klien­ ten inte göra något annat än att på begäran skicka de uppgifter som krävs för inkoms­ tutredningen.

– Inkomstuppgifterna behövs för att fasts­ tälla de inkomstbaserade klientavgifterna inom social- och hälsovården. Dessa avgifter är bland annat klientavgifter för hemvården och serviceboende, berättar Tuula Suominen.

Möjligt att ansöka om lättnader i avgifterna Om uttagandet av en avgift hotar en klients eller en klients familjs förutsättningar för att försörja sig, kan man sänka avgiften eller låta bli att ta ut avgiften.

– Beslut om nedsättning av en klienta­ vgift eller om betalningsbefrielse grundar sig alltid på en bedömning av klientens eller klientens familjs ekonomiska situation i sin helhet. Avgiften sänks om klienten inte har tillräckliga inkomster för att täcka nödvändiga utgifter, såsom boendekostnader, klientavgifter, läkemedelskostnader, mat och andra nödvändiga utgifter.

Som grund för bedömningen används en bedömning som motsvarar bedömningen av det grundläggande utkomststödet.

– Man ansöker om nedsättning av en klientavgift eller om betalningsbefrielse med en ansökningsblankett eller med en fritt formulerad skriftlig ansökan som kan skickas av klienten själv, en intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig eller en annan representant.

Vid tillfälliga betalningssvårigheter kan klienten även be om att få förfallodagen up­ pskjuten eller om att få betala fakturan i rater.

Om en klient oroar sig för hur pengarna ska räcka till, så lönar det sig att modigt föra fram saken, betonar Tuula Suominen.

– Klientavgifterna är inte ett hinder för att använda tjänster. Seniorer kan ta kontakt med Seniorinfo, där de får råd och hjälp också i ekonomiska frågor.

TEXT: VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

KOM MED OCH UPPLEV Gemenskap, nya vänner, mingel på klubbträffarna, intressanta föredrag, teaterbesök, it-hjälp, boccia, promenader, resor till när och fjärran, allt detta och mycket mer…..

Gå in på vår webbsida: esbo.spfpension.fi/meny/bli medlem

ÅREN går - SSN jobbar på Svenska Seniorer i Nyland rf bevakar seniorernas intressen i tiden.

Vart är välfärden, äldrevården och digitaliseringen inom samhället och Nyland på väg?

Vi ordnar informationsmöten och diskussioner och följer med hur tjänster och service på svenska för de äldre koordineras och utvecklas.

Kom med och påverka!

Kontakt: sök på nätet: ”Svenska Seniorer i Nyland”

5

6

VI I ESBO 2023

Det händer mycket på Solvalla

Flygfoto över Solvallaområdet. Foto: Folkhälsan.

Många känner till att Solvalla idrotts­ institut utbildar idrottsledare, men det erbjuds också många andra utbildnin­ gar, aktivitetsdagar, lägerverksamhet och evenemang. Just nu byggs det både nytt och renoveras på Solvalla.

F

rån och med sommaren har vi nya fina utrymmen för hälsofrämjande verksamhet och för idrott och motion. Gymnas­ tiksalen är då nyrenoverad, berättar vikarierande enhetschef Karoliina Laaksoharju.

I nya Solvalla Center blir det in­ kvartering och mötesrum. Recep­ tionen flyttar från Arenan uppe på kullen till Solvalla Center som blir mittemot Finlands Naturcenter Hal­ tia. Möjligheterna till övernattning på Solvalla är många.

– Vi erbjuder allt från en flytande iglu, rum med hotellstandard eller inkvartering med en standard mots­ varande institutnivå.

Solvalla har en strandbastu vid Noux Långträsk och Tallboet, en kåta vid Vätterundan. Nere vid stran­

den finns mysiga Lilla Solvalla som rymmer tolv personer. Privatperso­ ner kan hyra olika slag av utrustning på Solvalla.

– På sommaren hyr vi ut kanoter, kajaker, SUP-bräden och roddbåt. På vintern har vi snöskor för både barn och vuxna. Åter runt kan du hyra en Fatbike eller terrängcykel för barn, berättar Karoliina.

Solvalla Idrottsinstitut är ett av 11 nationella Idrottsinstitut i Finland och det enda svens­ kspråkiga.

– Idrottsinstituten har ett viktigt samhälleligt syfte att skapa förutsät­ tningar för att främja barn och ungas fysiska aktivitet.

Solvalla erbjuder bland annat ak­ tivitetsdagar, lägerskolor, förenings­ läger och sommarlägerverksamhet

som främjar fysisk aktivitet bland barn och unga.

– Förutom det välkomnar vi även andra målgrupper till Solvalla, där man kan njuta av hälsofrämjande verksamhet i en unik naturomgiv­ ning i vackra Noux, säger Karoliina.

Den fina stämningen genomsyrar åren Stefan Backman är t.f. biträdande rektor och idrottslärare. Han ansvarar för grundexamen i idrott på Solvalla och är förman för lä­

rarteamet. Han motiveras av att ge vidare sitt kunnande och av att följa med ungdomarnas personliga mognadspocess under studietiden.

– Rollen som lärare handlar i da­ gens läge mycket om att uppfostra, styra rätt och handleda till insikt.

Jag får dagligen jobba med olika och mångsidiga uppdrag med fina ungdomar som vill framåt i livet.

Rollen som operativ chef och förman handlar om att bära ansvar,

leda via exempel och att navigera rätt.

– Detta kan ibland kännas utma­ nande och svårt att hantera helhe­ ten. Med ett smidigt och kompe­ tent arbetsteam, klarar man dock det mesta.

Stefan har jobbat som utbildare i 25 år. Utbildningen, omgivningen och ungdomarna har ändrat under dessa år.

– Det som genomsyrar åren och ungdomarna är den fina stämnin­ gen bland de studerande och per­ sonalen, samt att majoriteten är motiverade för studierna.

Utbildningsmiljön är unik på Solvalla och det är Stefan över­ tygad om att bidrar till en positiv helhetsupplevelse.

– Vår pedagogiska ledstjärna är ”learning by doing” där vi möter varandra på riktigt. Detta med att mötas och lära sig social kompe­ tens, växelverkan och empati sak­ nas på många håll i vårt samhälle.

Det är en viktig del i vår utbildning till ledare, säger Stefan Backman.

TEXT: TOMAS VON MARTENS FOTO: MIKKO KÄKELÄ

2023 VI I ESBO

God vård och utbildning

• Grundexamen i idrott – idrottsledare, Gemensam ansökan 21.2–21.3.2023 studieinfo.fi • Yrkesexamen i massage – utbildad massör, ansökan via studieinfo.fi fram till 21.5 • Mental tränare • Kostrådgivare • Yrkesexamen i idrott och träning – Motionsrådgivare & PT • Kortkurser inom hälsa och välbefinnande Mera information på folkhalsan.fi/utbildning

410

Riksdagsval 2023 Nyland Annonsen betald av stödgruppen

UTBILDNINGAR

Stöd min kampanj via MobilePay

evalenagastrin.fi

43423

AKTIVITETER, LÄGER OCH HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHETER På Solvalla erbjuder vi b.la. aktivitetsdagar, lägerskolor, föreningsläger och sommarlägerverksamhet som främjar fysisk aktivitet bland barn och unga. Förutom det välkomnar vi även andra målgrupper till Solvalla, där man kan njuta av hälsofrämjande verksamhet i en unik naturomgivning i vackra Noux.

KONTAKTA OSS! www.folkhalsan.fi/solvalla solvalla@folkhalsan.fi tfn 09 8678 430 Facebook - Folkhälsan Solvalla idrottsinstitut Instagram - @folkhalsan_solvalla

Emmy studerar till idrottsledare Emmy Kajakoski har alltid älskat idrott och vill gärna jobba med idrott i fram­ tiden.

– När jag fick höra att Solvalla i Esbo har en av Finlands bästa PT-utbild­ ningar (Personal Trainer) så var det ett ganska lätt beslut. Att bli idrottsledare har jag också velat länge, säger Emmy.

Som personlig tränare specialiserar hon sig inom gruppträning.

– Efter Solvalla vill jag fortsätta med idrott och eventuellt arbeta som per­ sonlig tränare på sidan om studier. Jag vill gärna bli kostrådgivare och certifie­ rad tränare för crossfit.

Emmy bor på Solvallas internat och det ger många fördelar tycker hon.

– De är jätteskönt att ha ett ”hem” vid skolan. Man kommer närmare alla ens klasskamrater via internatet. Vi är som en stor familj här. Varje kväll så hittar vi på saker med alla klasser gemensamt som att t.ex. spela volleyboll. Ingen som aldrig bott på internat kan förstå hur kul det är och hur bra vänner man får tack vare det.

Studierna på Solvalla är mångsidiga och eleverna lär sig mycket som är nyttigt för resten av livet, menar Emmy.

– Under mina tre år så har vi badat i isvak, åkt slalom, klättrat, spelat olika bollspel och vandrat. Vi har lärt oss att leda grupper och vara en bra ledare.

Jag gillar mina lärare, de är verkligen trevliga, uppmuntrande och roliga. De har känts som kompisar mera än lärare.

Dom har funnits där när vi provat på nya saker och hjälpt oss bli en bättre version av oss själva.

Solvalla ligger i nationalparken och är ett jättevackert ställe. Det ger mö­ jligheter till att idrotta i olika grenar.

– Vi har Swinghill som är en slalom­ backe på vintern och på sommarn en bike park. Vi har den vackra naturen som vi kan vandra i. Vi har massor av sjöar som man kan bada vanligt eller isbada i. Vi har en idrottshall, en fot­ bollsplan och ett gym. Nästan allt vad en som gillar att idrotta kan behöva, säger Emmy Kajakoski.

7

Nina

af Hällström

Med känsla och kompetens NYLAND

412

Viktiga teman

Håkan Blomberg

Stödföreningen

- Förbättra försörjningsberedskapen - Garantera primärproduktionen - Äldreomsorgen kräver förbättringar - Utveckla existerande rälsförbindelser (inget 1-timmeståg) - Självförsörjning på energi (vätgas och el) - Uppbåd för hela årskullen - medborgartjänst - Förnyande av trafikbeskattningen - Modernisering av alkohollagstiftningen - Minska på statsskulden

Uusimaa - Nyland

8

VI I ESBO 2023

En segelförening för alla åldrar Esbo Segelförening r.f. (ESF) firade 116 år 2022. En förening ursprungligen grundad av ett gäng ungdo­ mar som brukade samlas om somrarna för att leka och ha skoj kring segling och båtsport i Esbo skär­ gård. En lek, som skulle leda till flera framgångar på till och med OS-nivå, och som skulle leda till att för­ eningen år 2021 skulle bli en av Europas framgångs­ rikaste segelföreningar. Vägen till idag har främst krävt målmedvetet och hårt frivilligt arbete.

I

dag besitter ESF två fastighe­ ter, Paven och Harrys Pavil­ jong på Pentala, samt längst ut på Sököudd, vår hemmahamn Amiralshamnen.

Själva byggnaden Paven ute på Pentala firade 100 år 2013 och fungerar idag som sommarrestau­ rang. Harrys, den nya paviljongen precis intill, kom till så sent som 2015 och har sedan dess fungerat som bas för föreningens junioroch kappseglingsverksamhet. År 2007 färdigställdes de nya husen i Amiralshamnen; Clara och Johanna. Ett klubbhus med kansli samt en servicebyggnad strax intill, med bastu och omkläd­ ningsrum. Husen fick sina namn efter de tidigare markägarna Clara

”

Ekholm och Johanna Weckman, donatorerna till nya hamnen.

Amiralshamnen fungerar inte bara som hemmahamn för med­ lemmarnas båtar, utan ger också juniorerna och de hårt satsande seglarna helt nya möjligheter för träning, både tidigt om våren och sent på hösten.

Verksamhet för alla ESF har alltid värnat om sin verk­ samhet, det är verksamheten som driver föreningen vidare och in­ spirerar medlemmarna till både sjömil och resultat till sjöss, samt junior- och hamnverksamhet.

En tillbakablick på året som gått visar att på juniorsidan har många

På onsdagar samlas medlemmar och gästande seglare i alla åldrar och på alla nivåer på Pentala och Paven för kappsegling och samvaro.

aktiva juniorer deltagit i olika eve­ nemang, såsom kurser, Skärgårds­ läger, träningsgrupper, träningslä­ ger och tävlingar. Vi har startat en ny grupp, Hobbygruppen som är öppen för alla juniormedlemmar från ca 8 år uppåt. Som namnet beskriver handlar det om en grupp på hobbynivå där alla själv väljer hur aktiv man vill vara. Gruppen fokuserar på segling, utomhusoch skärgårdsliv samt sådant pro­ gram som juniorerna själva önskar.

Det vi redan hunnit prova på är bl.a. surfing och SUPning, och vi har haft en sjöräddningsdag där vi fick öva med en livflotte och lära oss mera om bl.a. nödraketer och deras användning. Under vinter­ halvåret går vi och bouldrar, skidar, skrinnar och isjaktsseglar enligt vädermöjligheterna. Dessutom kan det bli en del specialprogram.

För dem som önskar det, erbjuds också veckoträning året om.

Säsongen 2023 kommer det för juniormedlemmarna att ordnas förutom de öppna onsdagsträ­ ningarna (sommaronsdagar under skollovet) också nybörjar- och fortsättningskurser, tränings- och

Skärgårdsläger samt en del juni­ ortävlingar. Vi fortsätter också att utveckla Hobbygruppen och önskar nya medlemmar välkomna att delta. Samarbetet med andra föreningar i huvudstadsregionen samt med Optimistjolleförbundet är aktivt. Ibland deltar ESF-ju­

niorer i evenemang på andra fö­ reningar medan vi rätt ofta får ta emot motbesök på ESF. Här kan nämnas de fina faciliteterna på Paven med Harrys paviljong, de mysiga sovstugorna samt de väl fungerande omklädningsrum­ men – för att inte glömma ESF:s

2023 VI I ESBO

flytande bastu M/S Basta, som tjänar hela sommarsäsongen vid Harrys brygga. Aldrig förr i ESF:s historia har vi haft det så enkelt att ordna övernattningsläger. Sovstu­ gorna och faciliteterna på Paven är också i flitigt bruk under de tävlin­ gar som vi arrangerar. Vårt hårda arbete, med talkon och mycket frivilligarbete, bär äntligen frukt.

Föreningen är också känd som en av Finlands bästa på att ord­ na kappseglingar. Stora regattor som nordiska mästerskap, finska mästerskap och Ligafinaler har avgjorts utanför Paven. Men ock­ så för de minsta optimistseglar­ na ordnar vi flera seglingar året om. Ett extrapopulärt evenemang brukar Mamm och Pappseglin­ gen vara, då är det juniorernas föräldrarna som seglar optimist, medan juniorerna ordnar.

ESF har av tradition uppfostrat åtskilliga duktiga seglare, som bland annat seglat flertalet varv runt jorden, och många fina re­ sultat har vi också kunnat stoltsera med, till och med på OS-nivå.

2020-talets framgångar är en bör­ jan på den nya generationen juni­ orer som vuxit upp kring Harrys Paviljong. År 2021 valdes ESF av Segling och Båtsport i Finland r.f. till Finlands bästa juniorförening, OS-sexan Tuula Tenkanen valdes till årets seglare, Simon Karlemo och Lasse Lindell till årets juni­ orer, ESF:s ligalag, med Lucas Karlemo, Victor Mesterton, An­ ton Eklund och Emil Lindblom, till årets bästa lag och surfaren Jacob Eklund till årets surfare.

ESF:s ligalag tog inte bara hem vinsten i finalen i Sailing Cham­ pions league på Costa Smeralda, en prestigefylld tävling med de bästa klubblagen från hela Europa, utan laget tog även hem segern i den längsta regattan i Östersjön, NSR. Den sistnämnda handlar om en havskappsegling från Kiel till S:t Petersburg med bansegling i de olika etapp-hamnarna, vilka inkluderar Köpenhamn, Stock­ holm och Helsingfors.

Men kanske viktigast av allt – är kanske traditionen kring ES­ F:s onsdagseglingar. På onsdagar samlas nämligen medlemmar och gästande seglare i alla åldrar och på alla nivåer på Pentala och Pa­ ven för kappsegling och samvaro.

Först seglas det om pokaler, sedan snackas det segling, det simmas, äts mat tillsammans och skrat­ tas kring borden. En väl bevarad tradition, som vi fortsätter värna om. Onsdagsseglingarna inleddes redan under de första åren av ES­ F:s historia, och de har levt med oss alltsedan dess. Så kom med och hälsa på oss - ta dig tiden att uppleva en unik tradition i en miljö där vi kombinerar skärgård med sport. Vår turbåt Aili tar dig från Amiralshamnen till Paven och tillbaka varje onsdag.

TEXT OCH FOTO: PONTUS KARLEMO/ESF

9

Espoon Golfseura + Gumböle Golf = Espoo Golf Espoo Golf

Espoo Golfin alkuperä polveutuu Espoon Golfseurasta, josta kaikki sai alkunsa, jopa kentistä nuorem­ pi Gumbölekin. Ennen kuin yhtäkään lyöntiä oli lyöty seisoi 1840-luvun Gumbölen kartano ylväästi kenttien välissä ja kent­ täalueet yhdisti jokilaakson läpi virtaava Gumbölen joki kutevine taimenineen, kuten yhä vieläkin.

Siinä missä Espoon Golfseura tuli vuosien varrella tunnetuksi Euroopan Challenge Touriakin isännöineenä kilpa-areenana, jonka kamaralla astelivat Johnny Millerin kaltaiset lajilegendat, Gumböle Golf puolestaan ansaitsi maineensa Suomen kenties nopeimpana kent­ tänä ja peli-ilon tyyssijana.

Espoo Golf vastaa kysymyk­ seen, mihin nämä kaksi (Espoon golfseura ja Gumböle Golf ) es­ poolaisen golfin sanansaattajaa ovat menossa. Yhdessä ylpeästi, kestävästi ja rohkeasti kohti yh­ teisöllistä ja elinvoimaista tule­ vaisuutta asiakkaita kuunnellen.

Yhteistyötä molemmat kenttäm­ me yhteisöineen ovat tehneet jo pitkään. Nyt on aika astua askel pidemmälle ja yhdistyä, jotta seu­ raava lukumme olisi kirkkaampi kuin koskaan. Juridisesti seurat eivät yhdisty, mutta markkinoin­ tinimenä Espoo Golf yhdistää molempia. Espoo Golf on kah­ den itsenäisen, juuriltaan ja sydä­ meltään espoolaisen golfkentän luonnollinen liitto ja espoolaisen golfin uusin luku - golfarien naa­ purissa, golfarjen sydämessä.

Kulmakivemme on kaksi eri­ laista, monipuolista ja meidän sanoin arkeenkäypää kenttää kuin espoolaisten olohuoneiden jatkeina: Gumböle onnistumis­ ten ja hyvän fiiliksen takaajana, EGS haasteen ja kehittymisen.

Yhtä ratkaisevaa on tietää, ke­ nelle olemme olemassa. Espoo Golf on kaikkien kavereiden ja kaveriporukkojen, perheiden ja perheen pienimpien sekä omien lojaalien ja viihtyvien vieraiden avoin espoolainen golfyhteisö, jossa hymy on valuuttaa ja golf yhdistävä kielemme.

Nyt kun kahdesta tuli lopul­ lisesti yksi, on Espoo Golfin kirjoittamaton tarina valmis kir­ joitettavaksi, espoolaiset ja es­ poonmieliset sen pääosassa. Ja tämän me haluamme kaikkien muistavan - meidän Espoon per­ heeseen ovi on aina avoinna.

Palveluitamme juuri sinulle Toivotamme kentillemme terve­ tulleeksi kaikki golffarit, lähialueen asukkaat tai vaikka satunnaiset ohikulkijat. Tule tutustumaan ken­ tillemme, jotka sijaitsevat maantie­ teellisesti pienen matkan päässe toisistaan. Molemmat kentät ovat täysmittaisia 18-reiän kenttiä.

Golfopetusta kaikille

Voit olla vasta-alkaja tai koken­ ut konkari, meiltä löydät Espoo Golf Akatemian alta opetusta er­

Foto: Andrea Nyman

itasoisille pelaajille. Golfin pääset aloittamaan Green Card eli al­ keiskurssin kautta. Harjoitusalueet (range ja lähipelialueet) löytyvät molemmilta kentiltä.

Ravintolat

Tasokkaat golfravintolat – Ravin­ tola Rosavilla (Espoon golfseuras­ sa) ja Ravintola Slaissi (Gumböle Golfin kentällä) tarjoavat maitta­ vat kotilounaat, päivälliset ja lista­ ruoat A-oikeuksineen. Terassille kelpaa mennä nauttimaan vaikka pulla-kahvit.

Golfshop

Shopista voit ostaa kierrokselle­ si pallot, hanskat yms tarvikke­ et. Shoppia molemmilla kentillä pyörittää Diswest Golfcorner.

Shopista on helppo käydä osta­ massa myös mm lahjakortteja gol­ faaville ystäville.

TEXT: ANNIKA AHOKAS

Skärgårdsliv i Esbo Den gångna sommaren var ett

mycket aktivt år inom båtlivet i vår skärgård. Båtförsäljningen ökade markant och därmed fritidsbåtstra­ fiken. Det som också kommit till är att det samtidigt blivit synner­ ligen populärt att hyra båt, vilket ju är vettigt i sig. Olyckorna ökade dessbättre inte, alla ryms med på våra fjärdar.

Esbo är en marin stad med sina 165 holmar och sin ca 60 km långa strandremsa. Vi har ett dussin ak­ tiva segelföreningar med stora hamnar med bryggplatser för både segel- och motorbåtar. Känneteck­ nande för föreningarna är, förutom gemensamma regattor, den aktiva ungdomsverksamheten med seglar­ skolning för barn och unga.

Båtsäsongen har förlängts i och med märkbart kortvarigare isar. Ti­

digare var midvinterisen stark vilket lockade skidåkare och pilkare ut i den vintriga skärgårdsmiljön. Den låg i allmänhet från december till april. Nu är istiden sisådär två må­ nader kortare. Bilden är tagen den 9 februari i år då hela fjärden framför Gäddviks sandstrand svallade fritt.

Den 27.1 i år ordnade Natur­ skyddsförbundet ett seminarium på Aalto i Otnäs om Östersjöns miljö­ skick. Seminariet var hoppingivan­ de, utgångsläget är ingalunda fatalt.

Men man gör upp en handlingsplan som ska vara färdig 2027 och som inleds med en djupdykning, både bildligt och bokstavligt, där man kartlägger läget och förändringar i havets biodiversitet och övergöd­ ning.

TEXT OCH FOTO: FRED GRANBERG

”

Esbo är en marin stad med sina 165 holmar och sin cirka 60 km långa strandremsa.

10

VI I ESBO 2023

399

400

401

402

ANDERS ADLERCREUTZ

OTTO ANDERSSON

HENRIKA BACKLUND

HÅKAN BLOMBERG

RIKSDAGSLEDAMOT, ARKITEKT

MINISTERGRUPPENS SPECIALMEDARBETARE

POL.MAG., MIM

ICT ADMINISTRATOR

Kyrkslätt

Lovisa

Kyrkslätt

Esbo

Obunden

403

405

404

406

THOMAS BLOMQVIST

ELIN BLOMQVIST-VALTONEN

KARIN CEDERLÖF

HENRIK DETTMANN

MINISTER, JORDBRUKARE

CHEF FÖR SAMHÄLLSRELATIONER

JURIST, FULLMÄKTIGELEDAMOT

BASKETCOACH

Raseborg

407

Borgå

408

Esbo

409

410

SEBASTIAN EKBLOM

IDA FLEMMICH

FRIDA FORSBLOM-PRITTINEN

Sjundeå

Vanda

SYSTEMEXPERT, TRADENOM

STUDERANDE, KULTURPRODUCENT

KURATOR, POL.MAG.

Borgå

411

412

Grankulla

413

EVA-LENA GÄSTRIN Esbo

SJUKSKÖTARE, NÄMNDORDFÖRANDE

414

HEIDI HIMMANEN

NINA AF HÄLLSTRÖM

LAURA JOHANSSON

EMILIE JÄNTTI

TKD, LEDANDE SAKKUNNIG

POL.MAG., VERKSAMHETSLEDARE

FÖRETAGARE, KOMMUNIKATIONSKONSULT

STUDERANDE, ASSISTENT PÅ DAGHEM

Lojo

Esbo

Vanda

Raseborg

Annonsen betald av SFP i Nyland

Obunden

415

417

416

418

PATRIK KARLSSON

PETRA LIND

ALEXANDRA LUNDMARK

MATHEW MAILAPARAMPIL

VICEREKTOR, PED.MAG.

KOMMUNIKATIONSKOORDINATOR, JOURNALIST

TRADENOM, FÖRETAGARE

DIPLOMINGENJÖR

Vanda

Askola

Raseborg

Esbo

2023 VI I ESBO

419

420

421

422

KASPER NYBERG

MIKAELA NYLANDER

ANDERS PORTIN

FREDRIK RANTALA

REKTOR, EKON.MAG.

STATSSEKRETERARE, EKON.MAG.

AGRO-FORST.MAG, MINISTERSPECIALMEDARBETARE

EKONOMIE DOKTORAND, FÖRETAGARE

Sibbo

423

Borgå

Esbo

424

425

Hangö

426

KRISTIAN REHNSTRÖM

MICAELA RÖMAN

HEIDI SEPPÄLÄ

FRIDA SIGFRIDS

DI, AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF

FÖRETAGARE, JOURNALIST

BUSINESS DESIGNER

RIKSDAGSASSISTENT, POL.MAG.

Vanda

427

Sibbo

Vichtis

429

428

PÄIVI STORGÅRD

JULIA STÅHLE

Lovisa

JOURNALIST, FÖRFATTARE

431

Esbo

Borgå

430

EMMI THOMPSON

KJELL TÖRNER

PED.MAG., DAGHEMSFÖRESTÅNDARE

ÖVERSTE I.A

Esbo

FÖRBUNDSORDFÖRANDE FÖR SU, POL.KAND.

432

433

Borgå

434

FREDRIK WASELIUS

ANITA WESTERHOLM

HENRIK WICKSTRÖM

ANDERS WIKSTRÖM

PEDAGOGISK KOORDINATOR, MUSIKER

MINISTERSPECIALMEDARB., STADSSTYRELSEORDF.

POL.MAG., NÄRINGSLIVSPOLITISK SAKKUNNIG

PRESSEKRETERARE, TRADENOM

Grankulla

Ingå

Raseborg

Sibbo

435 KARL ÅBERG Ingå

AGROLOG, JORDBRUKARE

NYLAND | VAL.SFP.FI Valdag 2.4.2023 • Förhandsröstning 22–28.3.2023

11

12

VI I ESBO 2023

Världen förändras

och Seniorerna med den Tvillingarna, som är ett astrologiskt stjärntecken i zodiaken, sägs vara talets, språkets och kommunikationens stjärntecken. Det är kopplat till det klassiska elementet luft, som står för positiva och extroverta tecken. När de, som representerar stjärntecknet kommer på, hur de ska hantera alla de förmågor och talanger, som ingår i stjärntecknet, har de möjlighet att uppnå uppställda mål.

E

sbo svenska pensionärer, ESP grundades i Tvilling­ arnas stjärntecken, i juni 1972. De förmågor och talanger, som representerar stjärntecknet, syns även inom ESP. Vår verk­ samhet är mångsidig, inspirerande, underhållande och öppen för ny­ tänkande. Medlemskåren är social och kommunikativ. Nya vänskaps­ band knyts lätt vilket förebygger ensamhet och isolering. Olika styr­ kor, nya talanger och förmågor får komma till synlighet i vår verksam­ het. Ibland infinner sig känslan att det inte finns tid nog att förverk­ liga allt det roliga, som föreslås.

Redan på 1970-talet bildades re­ gionala klubbar inom förening­ en. Idag täcker klubbnätverket olika stadsdelar i hela Esbo och det sjuder av aktiviteter i klubbar­ na, vilka finns i Dalsvik, Gädd­ vik-Mattby, Esboviken, Kyrkoby, Hagalund, Alberga och Olars. In­

formation om klubbverksamheten publiceras i HBL evenemang på måndagar och på klubbarnas webbplatser www.esbo.spfpensi­ on.fi Under hela 2000-talet har ESP satsat stort på kommunikation, en central dimension i stjärntecknet.

I ESP vision för framtiden ingår att fortsätta stöda inlärningen av ny kommunikationsteknik och ny IT-kunskap via föreläsningar och enskild, privat handledning för våra medlemmar. Alla förändringar i informationssamhället och i den digitala världen är ansträngande för oss äldre. Därför är vårt budskap

ESP 50 år. Jubileumsskriften delas ut till medlemmar och andra intresserade. Fås via klubbarna. Är även läsbar på ESP webbplats www.esbo.spfpension.fi. Foto: Gustav Båsk.

till beslutsfattarna fortlöpande att inte göra det svårare för oss äldre att leva livet och vardagen digitalt.

I augusti 2022 överräckte ESP en budkavle till Esbo stad med budskapet att staden fort­ sätter satsa på oss seniorer så att vi kan må bra i vår var­ dag i vår stad. Överföringen

Olika styrkor, nya talanger och förmågor får komma till synlighet i vår verksamhet

av stadens social- och hälsovård till Västra Nylands välfärdsområde är en stor förändring, som kom­ mer att påverka oss seniorer. Tiden att förbereda allt, som följer med det nya välfärdsområdet, har varit mycket kort. Därför är det viktigt att någon för de äldres talan. I detta nu blir ESP röst hörd både i det kommunala äldrerådet och i välfärdsområdets nyligen tillsatta äldreråd. Förändringar är ingen­ ting nytt för ESP. En titt i ESP

nyligen utgivna 50 års jubileumss­ krift speglar skeden och händelser med förtecknet stora förändringar.

Vi lever i oroliga tider. Världen är i förändring. Vi ser ändå med till­ försikt framåt tillsammans. Stjär­ ntecknet Tvillingarnas attityd till livet är förändring, ett begrepp som ingår som en central dimension i ESP verksamhet.

TEXT: BRITA PAWLI, ESBO SVENSKA PENSIONÄRER

Äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde

Ä

ldrerådets verksamhet i välfärdsområdet startade vid årsskiftet. Före det var det många förberedelser. Äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde hade sitt första möte i november.

För att företräda områdets över 90 000 seniorer har välfärdsområdet tillsatt ett råd med 20 medlemmar.

Alla 10 kommuner i området har minst en medlem. Från Esbo är vi 5 medlemmar. Till ordförande valdes Olli Männikkö från Esbo.

Kaj Sjöblom från Kyrkslätt är vi­ ceordförande. Vi är sju svensksprå­ kiga i rådet med bland annat Torolf Hedlund från Grankulla och Clas Czarnecki från Sjundeå.

Ett organ som ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning Gustav Båsk.

Äldrerådet är ett organ som ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och

uppföljning av verksamheten i välfärdsområdet. Det är då frå­ gor som rådet bedömer vara av betydelse för äldre med hänsyn till de tjänster som dessa behöver.

Ett ärende som redan tagits upp är informationen till seniorer. Ett infoblad ”Livskraft för seniorer” kommer att publiceras tre gånger i året. Nu är det viktigt att sprid­ ningen av bladet lyckas till de svenskspråkiga. Det finskspråkiga bladet ”Elinvoimaa ikääntyneille” kommer att spridas i Esbo som en bilaga till Länsiväylä-tidningen.

På mötena är direktören för äld­ reärenden Tuula Suominen närva­ rande. Hon handhar faktiskt den

största budgeten i välfärdsområdet på hela 425 miljoner euro per år och en personal på över 3000 personer.

Viktiga saker som kommer upp på våren är köerna vid hälsostatio­ nerna och till äldreboende. Även nya beslut om färdtjänsten är på kommande.

En viktig förändring för äldre är den nya telefonlinjen Seniorinfo som startade redan 20 december förra året. Med denna förändring har man minskat 142 olika telefon­ nummer till två. Det finns mera om Seniorinfo här på sidorna 4-5.

TEXT: GUSTAV BÅSK

2023 VI I ESBO

Kom till MIK

och musicera och ha skoj!

Musikinstitutet Kungsvägen (MIK) är det största svenskspråkiga musikinsti­ tutet i Finland. Här kan man studera många olika slags instrument och sång. Vid MIK arbetar vi för att ge en högklassig undervisning som stöder olika genrer. Det är roligt att prova nytt och upptäcka nya musikstilar.

Möjligheter för olika åldrar: 0 - 6 åringar Barnen får uppleva musik med alla sina sinnen genom att sjunga, lyssna på musik, dansa samt genom rörelse och rytmik och genom att använda olika instrument.

Utgångspunkten är att inlärningen sker genom att tillsammans göra, skapa, känna och uppleva.

För de minsta ordnas babyrytmik där man musicerar med sin förälder. Som lite äldre kan man fortsätta i musiklekgruppen där barnen får uppleva musik med alla sina sinnen.

såsom körer, stråkorkestrar, blåsorkestrar, pop&jazz-band och kammarmusik. Att spela och sjunga tillsammans med andra är det som för många gör denna hobby till en riktigt rolig hobby.

Färdigheterna eleven får vid MIK skapar förutsättningar för fortsatta studier för bli­ vande yrkesmusiker och musikpedagoger.

Minst lika viktigt är att stödja en livslång glädje som amatörmusiker.

Prova på

7 - 12 åringar Från ca 7-års ålder kan man börja spela ett instrument eller sjunga i kör. Vissa instrument kan man börja spela lite tidi­ gare och andra lite senare. Man kan lära sig spela ett instrument eller sjunga enligt en klassisk- eller en pop&jazz-inriktning.

Vissa instrument hör traditionellt till den ena och vissa till den andra kategorin, men för en del instrument kan man själv välja inriktning.

13 - 20 åringar Det går också bra att börja med musiks­ tudierna i det här skedet. Det finns möj­ lighet till många olika former av samspel

Känner man sig osäker på vilket instru­ ment som kunde passa en är man välkommen och prova tisdagen den 18 april kl 18.00-19.30 i MIKs ut­ rymmen i Vindängen, Hagalund (Vindgränden 6B).

Anmälan Anmälningstiden för inkommande läsår är 20-30 april. Anmälningen sker via MIKs hemsida www.kun­ gsvagen.fi Elever tas in i anmälnin­ gsordning.

TEXT: MUSIKINSTITUTET KUNGSVÄGEN

PÅ KOMMANDE: 27.3 kl 18.30

Recycled i Vindängensalen. Konsert med pop/jazz-eleverna.

30.4 kl 14.00

Valborgsmatiné med Storkören i Vindängensalen.

Kom in i valborgsstämning.

16.5 kl 18.30

MIKs Vårkonsert i Tapiolasalen. Omväxlande konsert med plock från året som gått.

13

14

VI I ESBO 2023

2023 VI I ESBO

Felix pratar hellre hockey än diabetes Felix Ahlefelt, som är 13 år har haft diabetes sedan han gick i första klassen. Innan han fick diagnosen mådde han inte så bra. ” Jag märkte att jag var törstig hela tiden och måste kissa ofta, så att jag till slut inte kunde sova. Jag var på sjukhus på undersökningar och blodprov och fick veta att jag har diabetes.”

Profil

• Jag heter Felix Ahlefelt • Jag är tretton år • Jag bor i Esboviken • Jag går i sjunde klassen i Storängens skola • Jag har diabetes typ 1 • Jag spelar ishockey och tycker om datorspel • Mitt favoritämne i skolan är historia.

DAGBOK: Fredag 17.2.2023 Jag vaknade kl. 7.15 och klädde på mig. Åt morgonmål. Mätte blodsocker, räknade kolhydrater och stack insulin.

Gick iväg till skolan kl.

8.20, geografilektionen började kl. 8.30.

Spelade fotboll på rasten och hade finska andra lektionen.

Sedan gick jag till mitt skåp och mätte blodsockret och stack insulin. Sen åt jag makaronilåda som var super gott.

Efter det hade vi hushållslära och lagade fastlagsbullar. Innan jag åt av dem måste jag också mäta och sticka.

Skolan tog skut kl.14.45 - äntligen veckoslut.

Jag gick via Lippulaiva och köpte snacks med kompisarna. Gick sen hem och började spela CS:GO medan jag åt lite snacks.

Gissa vad jag gjorde innan jag åt

☺

Ishockeyträningarna började kl. 18.15 i Esboviken.

Det var bra träningar förutom att min maila (ishockeyklubba) gick sönder

☺

Efter träningarna kom jag hem och åt kvällsmål. Jag mätte och stack såklart innan det. Sen chillade jag och somnade ca 00.30.

Tack och go’natt.

Text: Felix Ahlefelt

MENDI Mellersta Nylands Diabetesförening • Är till för dej som är diabetiker, familjemedlem, anhörig eller i övrigt intresserad av en diabetesförening som verkar på svenska i huvudstadsregionen.

• Mendi satsar på motion och att föra diabetiker samman med varandra: diskussionsgrupper, träffar och utfärder. mendi.fi

SFP i Esbo med då metrotåget körde sin första resa från Stensvik till Mattby

N

är han fick diagnosen, kändes det ganska job­ bigt i början. Det var en stor förändring i vardagen. Det att diabetes inte kan botas gjorde honom ledsen i början, men han har sedan dess lärt sig att leva med sjukdomen.

Vi träffas på ett café och Fe­ lix mäter nästan obemärkt sitt blodsocker. Han ser på muffinsen och räknar kolhydraterna. Sedan sticker han insulin för att kom­ pensera. Felix har med sig en liten påse med blodsockermätare och nålar med insulin. ” Jag måste tänka mera på när och vad jag äter”, berättar han. ”Före maten mäter jag blodsockret för att veta hur mycket insulin som behövs. Sedan måste jag stic­ ka insulin. Jag måste också minnas att ha med mig påsen. ” Hur vet du hur många kolhyd­ rater det finns i maten? ” Ja, det finns appar, och res­ taurangerna har ofta information på sina webbsidor. Jag har lärt mig att uppskatta så det är inte så svårt. Jag måste planera lite vad jag väljer också, t.ex. sockerfri läsk”, berättar Felix.

Felix berättar att om han inte mäter och sticker rätt, så märker han det i vardagen. Han får hu­ vudvärk och magproblem. Om blodsockret blir lågt känner han sig trött och svag, och blir det för högt blir riktigt livlig. Med tiden har han lärt sig hur det känns om blodsockret blir för högt eller lågt. Är det lågt så äter han något.

Det går bra att spela ishockey trots sjukdomen Trots sjukdomen spelar Felix is­ hockey. Under träningarna blir han ibland lite livligare på grund av ökat adrenalin, och det kan påverka kon­ centrationen. Också här gäller det att passa på måltiderna och Felix äter ett par timmar före han ska spela. Och sedan mäter han blod­ sockret innan han går ut på isen.

Kompisarna är redan vana vid sjukdomen Felix berättar, att hans kompi­ sar vet om sjukdomen och bryr sig inte om att han ska mäta och

NYTT I ESBO

FOTO: ANNE AHLEFELT

sticka. I början skämtade de om det men nu talar vi inte om det.

Men främmande människor stir­ rar ibland och undrar vad han gör. ”Ibland kommer någon och frågar, men då förklarar jag att jag har diabetes och så är det med det. Och om jag får en ny lärare så skickar vi information om ” Vad skulle du vilja berätta åt någon som inte vet så mycket om diabetes? ”Det är många saker”, funderar Felix. ”Men en sak är att om jag är ute och äter med mina kompisar så har de nästan ätit färdig innan jag har hunnit börja, eftersom jag måste mäta och sticka. Det känns inte så kiva. Men mina kompisar har lärt sig att vänta på mig och de förstår att det tar lite tid. Och att socker inte har något med diabetes att göra. Man får inte diabetes för att man ätit för mycket socker”.

Felix skulle också hoppas att ingen stör honom när han ska sticka. Han behöver lite lugn och ro för att det ska gå rätt.

När Felix träffar andra barn och unga som också har diabetes prata de om allt annat än sjukdomen. ”Vi pratar om allt möjligt. Men ingen vill prata om diabetes”.

Lördagen 3 december kl. 4.56 startade det efterlängtade met­ rotåget från Stensvik till Mattby. På perrongen var det fullt med glada resenärer i alla åldrar men mest teknologer från Aalto-universitetet.

SFP i Esbo var representerat av ordförande Anne Ahlefelt och partimedlemmarna Niklas Mannfolk, Henrik Stolpe, Martin Heinrichs och Maria Langenskiöld.

Lagom till jippot hade vi fått västar med partiets nyckelpiga på ryggen. Någon avundsjuk från samlingspartiet menade att vi hade den bästa synligheten. Vi bjöd på skumvin och karameller.

TEXT: MARIA LANGENSKIÖLD FOTO: MARTIN HEINRICHS

Framtidsplanerna är ännu öppna Som yngre ville Felix bli polis.

Han har också funderat på att det skulle vara läkare och försöka hitta något botemedel till diabetes. ”Jag vill också bli ishockeyspe­ lare. T.ex. Kaapo Kakko är proffs­ spelare och han har diabetes”.

TEXT: TIINA KUJALA

Stadshuset revs under hösten och vintern. Området kring det gamla ämbetscentrumet ska ge plats för bostäder, kontor, affärer samt Esbobornas hus. Foto: Tiina Kujala

15

VI I ESBO 2023

mikaela

Böcker kan hjälpa må bättre Det är inte alltid lätt att tala om psykisk ohälsa med barn och unga. Det kan vara rätt diffust att förstå och svårt att sätta ord på det man känner och berätta hur man mår. Speciellt då det inte alltid går att visa var det känns eller tar ont. Då är sagor och berät­ telser ett fantastiskt redskap att ta till för att förklara och bearbeta det som annars kan vara svårt att få ett grepp om. Att läsa, höra och se bilder kan vara till stor hjälp för att bättre förstå och känna igen det man själv eller någon annan går igenom.

NYLANDER

framtidstro.

Erfarenhet, kunnande och engagemang.

420 NYLAND

Esbobibliotekets svenska bibliotekspedagoger har samlat ihop boktips till barn och unga i olika åldrar. I dessa böcker behandlas olika känslor och svåra livssituationer mångsidigt och ålderssen­ sitivt. Följ gärna Esbobibban på svenska på Facebook för mera information om det svenska på biblioteken i Esbo.

3–6 år

Annonsen betalas av stödgruppen

En god utbildning är en ödesfråga - satsningar ska göras.

Flera som jobbar och flera företagare behövs - reformer som sporrar behövs.

Den gröna omställningen skapar jobb och klimatsmarta möjligheter.

Psykisk ohälsa kostar 11 miljarder årligen - garanti för terapi inom viss tid är nödvändig.

Seniorer ska bo tryggt - hemvården ska stärkas, nya mellanformer av boende behövs och servicebostäder ska fås i ett tidigare skede.

Bashälsovården ska stärkas - det sparar både lidande och pengar.

050-5113029 • mikaela.nylander@gmail.com • www.nylandermikaela.fi

PÄIVI STORGÅRD

Sanna Tahvanainen, ill. Jenny Lucander: Min svarta hund - Leonard träffar en terapeut för att få hjälp med sina stora känslor.

Kerstin Elias Costa: Fjärilshuset - En vacker och fåordig bilderbok om att förlora sin mormor.

Tove Appelgren, ill. Salla Savolainen: Vesta-Linnéa i månskenet - I den här boken förstår Vesta-Linnéa att allting kan vara segt och svart, men att man också kan bli lycklig igen.

6–9 år

Sara Stridsbergs, ill. Sara Lundström: Dyksommar - En rikt illustrerad bok om en förälder som inte orkar mera och barnet som söker tröst.

Lisa Lundmark, ill. Charlotte Ramel: Haj-Jenny - En kapitelbok som behandlar både självvald och påtvingad en­ samhet och hur det påverkar oss.

Liv Svirsky, ill. Kornelia Enqvist: Ledsen - Här berättar en psykolog om vad som händer när du blir ledsen och hur du kan hantera sorg till exempel. Kolla även in böckerna Arg och Rädd i den lättlästa Känslor-serien.

9–12 år

Jenny Jägerfeld: Comedy Queen - En bok om sorgen efter att en förälder tar sitt liv och ett barn som försöker hantera sin egen rädsla för att bli likadan. Tung men också upplyftande och rolig!

Matilda Gyllenberg, ill. Maria Sann: Hundra dagar hemma - Handlar om 11-åriga Nike som inte kan gå tillbaka till skolan efter jullovet. Ett mörker sprider sig i hennes kropp, men vad det beror på kan hon inte förklara ens för sig själv.

Raina Telgemeier: Magknip - En serie-bok om när oro tar över en ung flickas liv och allt börjar kretsa kring ett evigt knip i magen.

427

12–15 år

Olen hiljaisten ääni.

Niiden, jotka eivät jaksa vaatia parempaa mielenterveyden hoitoa.

Ilmoituksen maksaja: Päivi Storgårds stödföreningen.

16

Lisa Bjärbo: Inuti huvudet är jag kul - En bok om att känna sig så blyg att det börjar begränsa ens liv och relationer.

Sofia Nordin: Allt ska brinna - En berättelse om klimatång­ est, annan ångest, vänskap och medberoende.

15+ år

Jenny Jägerfeld: Jag är ju så jävla easy going - En bok om Joanna som har adhd och kämpar med att vara den vuxna i sin familj när föräldrarna inte går att lita på.

Sandra Beijer: Allt som blir kvar - Om sorgen och vilsenheten när en relation i ungdomen tar slut, och om att försöka må bättre på fel sätt.

2023 VI I ESBO

17

Skapar spelande problem och oro och du behöver få prata med någon?

Lotto och skraplotto hör till många familjers nöjen. Att slänga några slantar i en spelauto­ mat, eller att dra några varv på nätkasino kan ge lite pirr i magen och drömmar om en villa och semester i fjärran land.

F

ör de flesta handlar spel om pengar om att koppla av och att njuta av tanken om att kunna styra ödet. Alla gånger fungera det ändå inte som det är tänkt och en del spelare förlorar kontrollen – spelandet tar över, det blir ett allt större problem.

Svetten rinner, hjärtat dunkar och sömnen kommer inte. Oron över att inte kommer åt att satsa pengar och prova på sin lycka kan till exempel synas som fysiska tec­ ken eller genom att man konstant hittar på ursäkter för att dra sig undan för att vinna tillbaka förlo­ rade pengar.

Pelituki E-rådgivning stöder i små och stora frågor, säger Annukka Såltin, som ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten. Foto: Annukka Såltin

”

Spel om pengar berör många, ca 112 000 finländare har spel­ problem enligt THL (2019). Spe­ lande påverkar förutom spelaren, ofta även hens familj, vänner, ar­ bete, studier och fritiden. Och det kan känns svårt att söka efter hjälp, speciellt om man inte vet var eller hur.

Pelituki E-rådgivning hjälper dig vidare Pelituki E-rådgivning ger råd till dig som oroar dig för hur du skall klara av vardagen, ekonomin och hälsan som spelare eller anhörig.

Via E-rådgivningen får du infor­ mation samt tips på självhjälps­ material och stödtjänster. Det är viktigt att man blir bekräftad och bli hörd precis som man är.

Arto Hernetkoski är en av Peli­ tuki sakkunniga som lyssnar, svarar på frågor och ger tips på var och hur man kan får hjälp. Enligt Arto har E-rådgivningens besökare väldigt olika ärenden, men rätt ofta handlar det om oroliga föräldrar till vuxna barn som inte kan kontrollera sin ekonomi, utan har spelat bort allt. ”Efter diskussionen kunde föräl­ dern se problematiken tydligare, vilket hjälpte hen att se sitt eget agerande och sina möjligheter att påverka situationen”, berättar Arto. Även frågor kring vad som är nor­ malt gällande barn och ungas digi­ talt spelande är en återkommande fråga.

Våga berätta om din oro Det första steget är att våga berätta till någon och börja nysta upp vad problemet handlar om. Att ta till tals hur det känns och hur man

påverkas. Man har kanske lånat pengar till en nära som spelat bort allt eller är den som spelat bort barnens framtid. Oron över att barnet endast spelar videospel eller har sjunkit djupt in i sociala medier gör att man söker efter hjälp.

Enligt Annukka Såltin, ansva­ rig för den svenskspråkiga stödt­ jänsten, vill föräldrar veta ifall eget barn är beroende av digitala spel och hur man kan stöda tonåringar som hellre sitter vid datorn än går till skolan. En del besökare deltar på E-rådgivningen flera gången innan hen har kraft att söka sig vidare till mental- och missbrukstjänster eller till kam­ ratsstödsgrupper som hen blivit tipsade om. Det kan vara svårt att ta emot hjälp. Ibland är det svårt att våga prata ut eftersom det kan kännas skamfullt att inte klara av situationen som vuxen eller som förälder.

Betjönar på svenska och finska Pelituki E-rådgivning betjänar både på svenska och på finska (Pelituki E-neuvonta) på distans via Teams. E-rådgivningen är öp­ pen på onsdagar kl. 13-15. Ingen förhandsanmälan behövs, du kan logga in anonymt via länken på Pelituki hemsida, berättar An­ nukka Såltin. Ta kontakt med låg tröskel!

Pelituki erbjuder utbildningar, rådgivning samt material för att förebygga och minska spel- och nätrelaterade problem.

Delta på Pelituki E-rådgivning ifall spelande eller sociala medier orsakar problem.

PELITUKI E-RÅDGIVNING I ETT NÖTSKAL Öppet varannan onsdag kl. 15-17 (jämna veckor) VIA TEAMS | AVGIFTSFRITT | ANONYMT | Läs mer om och delta: www.pelituki.fi/e-radgivning Vill du ha råd på finska?

Läs mer på: www.pelituki.fi/neuvonta

TEXT: ANNUKKA SÅLTIN

Det första steget är att våga berätta för någon om sin oro.

Vill du veta mera om tjänsten?

Skanna in QR-koden.

VI I ESBO 2023

OTTO

Annonsen betalas av Stödföreningen för Otto Andersson.

18

ANDERSSON www.ottoandersson.fi

En ny stark röst för Nyland behövs i riksdagen

Otto på facebook

Otto på Instagram

■ Det svenska språket och Finlands tvåspråkighet måste försvaras.

■ Absolut nej till nedskärningar i utbildningen. Utbildningen ska vara Finlands styrka även i framtiden. Lärarna ska få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, att undervisa.

■ Mer tillväxt genom ett företagarvänligare Finland. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag. Vi måste också skapa bättre förutsättningar för lokala avtal för alla företag och satsa mer på välmående i arbetslivet.

■ Finland ska vara klimatneutralt år 2035. Vi behöver fortsätta arbeta för den gröna omställningen och produktionen av förnybar energi samt frångå fossila bränslen. Arbetet för ett renare Östersjön ska fortsätta.

■ Skatten på arbete och företagande får inte höjas. Däremot borde det tidsbundna försöket med ett höjt hushållsavdrag göras permanent.

■ Yrkeshögskole- och universitetsstudier ska vara avgiftsfria även i fortsättningen.

■ Alla ska ha rätt till en trygg äldrevård, dygnet runt, på sitt eget modersmål.

■ Studiestödets inkomstgränser behöver höjas mera. Studerande ska inte bestraffas för att det jobbar.

■ Servicesedlar ska aktivare användas för att förkorta vårdköerna.

Köerna för den icke-brådskande vården har vuxit sig stora, särskilt på grund av coronapandemin. För att minska trycket på den offentliga vården behöver vi också använda den privata vården för att snabbare korta köerna.

■ NEJ till trängselavgifter i huvudstadsregionen. JA till fungerande kollektivtrafik.

■ Terapigaranti för unga och en fungerande psykvård. Psykisk ohälsa är en av dagens folksjukdomar i Finland. Var tredje sjukfrånvaro beror på mentala problem. Vi måste agera nu och inte imorgon.

OTTO ANDERSSON Läs mera om mig och mina tankar på ottoandersson.fi

2023 VI I ESBO

Kungsgårdsskolan och Kungsgårds daghem

trivs i sitt nya hus ”Det känns bra att äntligen efter många års planerande och byggande få flytta in i splitternya utrymmen.”

Det säger Kungsgårdsskolans rektor Patrick Kivelä, som gärna visar upp den splitternya, ljusa skolan.

T

rots att den gamla skolan var omtyckt och trivsam var den för liten och inte ändamålsenlig för en modern skola. har det nya huset många fördelar.

Det finns gymnastiksal och slöjdsal, en stor matsal och klassrum för musik och labb för omgivningslä­ ra. Sådana utrymmen fanns inte i gamla skolan. I gamla skolan hade vi även för få toaletter.

Trots att den gamla skolan var omtyckt och trivsam var den för liten och inte ändamålsenlig för en modern skola. Det finns gymnas­ tiksal och slöjdsal, en stor matsal och klassrum för musik och labb för omgivningslära. Sådana utrymmen fanns inte i gamla skolan. I gamla skolan hade vi även för få toaletter.

Allt i den nya Kungsgårdsskolan är tekniskt bättre än i den gamla skolan. Vi har bl.a. luftkonditione­ ring, solpaneler, jordvärme, auto­ matisk belysning, övervakningska­ meror, automatiska låssystem och nya möbler.

I den gamla skolan måste vi stän­ digt hitta på innovativa lösningar och ha lektioner i korridorer. Nu

finns det utrymme att använda på många olika sätt.

Nu kan hela skolan samlas i mat­ salen och vi kan ordna fester för vårdnadshavare i gymnastiksalen.

I vår nya sal ryms det 500 perso­ ner. I gamla skolan hade vi ingen gymnastik- eller festsal.

Flickorna som sitter: Tilda Peltonen och Ebba Haantaus från åk 2 skriver om hurdan en god vän är. Foton: Tiina Kujala

Från Skunken till Flygekorren Den gamla Kungsgårdsskolan kal­ lades ”Skunken” och den nya skolan har fått smeknamnet ”Flygekorren eller Kungskorren” efter flygekor­ rar som bor på skolgården. Vi i personalen har tillsammans med elevrådet också gjort en sång som handlar om vår nya skola.

På skolgården finns en liten skogsdunge, där eleverna kan leka under rasterna. Naturen är en del av skolans vardag. Skolan har mycket ljus och öppna utrymmen, vilket ökar trivseln.

Inne i skolan finns förutom nya, fina klassrum även utrymme att arbeta enskilt eller i grupp, att mysa eller t.ex. läsa.

Matilda Kontkanen och Emilia Lindstedt från åk 2 har gjort vändagshälsningar.

Stella Juutilainen och Celina Vehkakoski från åk 6 gör uppgifter på en bänk utanför klassrummet.

Den nya skolan har mångsidiga och trivsamma utrymmen.

”Just nu ser det ut som om ut­ rymmenas storlekar kommer att vara tillräckliga en tid framöver”, säker skolans rektor Patrick Kivelä.

Men man vet ju aldrig vad som händer. Meningen är att elevun­ derlaget i den nya skolan ska växa.

Kungsgårdsskolan har stor bety­ delse för byn omkring.

Trots att skolan flyttat ut ur den gamla skolan och in i moderna ut­ rymmen känns den som en byskola.

Alla elever jag träffade under mitt besök hälsade glatt både på mig och rektorn.

Också på kvällarna samlas barn och unga i skolan. Gymnastiksalen har kvällsanvändning varje kväll, bl.a. KaPy, Oilers, Ovo, och Blues har verksamhet i skolan. Musi­ kinstitutet Kungsvägen använder skolans musikklassrum flera kvällar i veckan.

Samarbetet med Kungsgårds daghem är viktigt. Daghemmet har egna utrymmen i samma hus, men använder också många av sko­ lans utrymmen, t.ex. matsalen och gymnastiksalen.

TEXT: PATRICK KIVELÄ, REKTOR FÖR KUNGSGÅRDSSKOLAN & TIINA KUJALA

FAKTA Den nya Kungsgårdsskolan och Kungsgårds daghem (Flygekorren) • Blev klar i maj 2022 • Påbörjade sin verksamhet i augusti 2022 • 90 barn inom småbarnspedagogik • 150 elever i årskurserna 1–6 • Det finns en Youtubevideo om den nya Kungsgårdsskolan: https://www.youtube. com/watch?v=aOL1prP4pD0 Den gamla Kungsgårdsskolan (Skunken) • Blev klar år 1906 • Avslutade sin verksamhet i juni 2022.

• Skolan hade under sitt sista år 25 förskolebarn och 140 elever i årskurserna 1-6.

19

20

VI I ESBO 2023

421 DIN RIKSDAGSKANDIDAT I NYLAND

SFP:S VICEORDFÖRANDE POL.MAG SAKKUNNIG PÅ FÖRETAGARNA I FINLAND STYRELSENS II VICEORDF. VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

Annonsen är betald av Karin Cederlöfs stödgrupp

Läs mer: WWW.HENRIKWICKSTROM.FI

405 ANNONSEN BETALD AV STÖDGRUPPEN

Bättre vård och omsorg från barn till seniorer på svenska och finska.

Mentalvårdstjänsterna i skick.

Satsa på utbildningen.

En mer sporrande beskattning.

Ett företagarvänligt Finland med mindre byråkrati och fler jobb.

Den gröna omställningen är en möjlighet.