Kuriren nr 16-24

Nr 16 2024 ÅRGÅNG 65

27 NOVEMBER 2024 Pris: 6,70 euro

Anna-Lena Sjöblom är

REDO FÖR ÅRETS JULSÄSONG

med Purmohanverkarnas alster s. 16

TEMA:

SV EN SK VE FIN CK LA OT ND ID NI S NG

VINTERMYS

Nr 16

Innehåll 4

Julmarknad och mycket annat trevligt program ordnas runt om i julstaden Borgå veckorna före jul.

8

Sanna Vikström gör juldekorationer med granris och har inte brist på déer att börja göra något nytt.

FÖLJ OSS PÅ

12

Stallgården i Kronoby är en populär och rymlig restaurang för många olika tillställningar.

24

Julen har alltid varit hobbysnickare Eirik Hanssons huvudsäsong under många år.

28

Patrik Berghäll använder sig av fiktiva element i sina krigshistoriska spänningsberättelser.

20

Lina Arponen i Raseborg gillar att pyssla och att ge som gåva sådant som hon har gjort själv.

facebook.com/tidningenkuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

2 KURIREN

27 november 2024

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

Att bära reflex är en billig livförsäkring!

40 VINTERMYS

I staden Borgå tas julförberedelserna på stort allvar �����������4 Sanna Vikströms granrisdekorationer brukar ha god åtgång då hon säljer dem på julmarknader ��������������������������������8 Sture Nyblom byggde om gammalt stall till restaurang ���������� 12 Hobbyhantverkare i Purmo håller gemensam hantverksbutik öppen under veckorna i advent ������������������������������������ 16 Lina Arponen i Raseborg är en äkta julentusiast ������������������20 Eirik Hansson skapar hantverk med personlig touch �������� 24 Patrik Berghäll skriver krigshistoria ur civila perspektiv ����� 28 Kristina Klingenberg på resa till turkiska Kappadokien ����� 32

POPULÄRT

Människor emellan: Jan-Erik Nyberg �������������������������������������� 15 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 19 Reflektioner och solkatter ���������������������������������������������������������� 23 Cancerstiftelsens julinsamling för fortsatt cancerforskning ����� 26 Nils Torvalds: På resa genom Finland �������������������������������������� 30 Finlandssvenska Föreningen i Göteborg fyller 60 år ��������� 36 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 37 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 38 Matvrån: Advent – tid för mysiga stunder i köket �������������� 40 Christian Tikkanen skriver om rödbeta ����������������������������������� 44 Sticka värmande sockor som julklapp ����������������������������������� 46 Virka en fin julblomma ��������������������������������������������������������������� 48 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor �������� 49 Novellen: Luciakronan ����������������������������������������������������������������� 50 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 53 Finn en vän genom Kuriren ������������������������������������������������������ 55

KORSORD OCH KNÅP

Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 10 Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 10 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 36 Kryssa med Kuriren ���������������������������������������������������������������������� 51 Bildkrysset .........................................................................................52 Krysslösningar ..................................................................................54

D

et här är den tid på året då det är mörkt på morgonen både då man beger sig iväg till jobb, skola eller dagis och då man ska hem igen. Med tanke på denna årets mörkaste tid är det viktigt att se till att man syns ordentligt i trafiken då man till exempel promenerar eller cyklar, ja även då man rör sig på cykel- eller gångbana. Också du som bilförare behöver tänka på att vara så pass väl utrustad att du har en reflexväst eller reflexsele med i bilen ifall du skulle ha oturen att få punktering eller motorstopp och plötsligt tvingas stiga ur bilen ut i mörkret.

Brukar du gå iklädd mörka kläder då du rör dig på cykel eller promenerar denna tid på året, och i synnerhet innan det ännu har kommit snö, är det skäl att förse sig med reflex! Det finns reflekterande handskar, väskor och olika typer av roliga reflexband att välja mellan. Kom ihåg att du som fotgängare eller cyklist aldrig kan synas för mycket då du rör dig i mörker!

En mörkklädd fotgängare syns av en bilist på ungefär 20–30 meters håll. Ifall en bilförare håller en hastighet på 50 kilometer i timmen då en fotgängare plötsligt korsar körbanan blir den totala stoppsträckan ungefär 27 meter. Med dålig tur kan det hända att bilisten inte ens hinner stanna och en onödig olycka kan ske.

De flesta olyckor sker i städer där bilisterna kör med halvljus. En mörkklädd person syns då inte så bra utan försvinner lätt i skuggorna i omgivningen. För att fotgängare och cyklister som korsar en körbana ska synas bättre har man vid övergångsställen placerat sensorer som känner av då någon är på väg att korsa körbanan. Extra belysningslampor tänds då automatiskt och bilisterna har därmed lättare att upptäcka fotgängare eller cyklister. Men den här typen av sensorer finns inte vid alla övergångsställen.

Tänd lite mysbelysning inomhus, sätt dig ner i din favoritfåtölj och njut av innehållet i det här numret av Kuriren som har ”Vintermys” som tema.

För dig som gillar att lösa korsord är kanske den här tiden på året en av de mysigaste perioderna för det.

Vi önskar alla läsare sköna, mysiga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

Inför och under julen erbjuder Borgå det mesta

Borgå är inte bara Finlands näst äldsta stad, utan staden kan även stoltsera med att vara en riktig julstad. I juletider visar Borgå sig från sin bästa sida och det finns mycket att göra och upptäcka i staden som tar julen på största allvar.  Hos familjen Runeberg var vackert porslin viktigt under julen.

Text och foto: Elin Lindberg

E

tt besök till Borgå i december kräver ändå en del förberedelser. Det lönar sig att i god tid läsa om vilka museer som har julutställningar, när olika julmarknader ordnas och vilka kaféer som satsar lite extra på julen.

Redan på 1800-talet var självaste Johan Ludvig Runeberg något av en föregångare när det gällde julen.

Han och frun Fredrika Runeberg flyttade in i sitt hus i Borgå 1852, och redan då var det vanligt att släkt och vänner besökte dem i juletider. − Fredrikas bror Fredrik Tengström hälsade på, och också Zacharias Topelius och liknande personer ville hälsa på Runeberg, säger museiguiden Annette Lang.

4 KURIREN

Julen var trots allt rätt så anspråkslös, berättar Lang. Julens färg var vit, vilket bland annat syntes i julgranens dekorationer. Vita hyacinter och dukar fungerade som bordsdekorationer, och vita silkesband och pappersblommor hängdes på grangrenarna. Att se levande ljus i granen var ingen särskilt vanlig syn. − Ljus var dyra på den tiden, så ju fler ljus som fanns i granen, desto rikare var familjen. Ljusen stöpte man själv. Pepparkakor kunde också hängas i granen, säger Lang.

När det gäller maten var chokladkonfekt en lyxvara som de allra flesta inte hade råd med. Julmaten började förberedas i god tid innan jul, för julen var den högtid under vilken frosseri var tillåtet. Kryddor var dyra under 1800-talet, men stjärnanis och saffran var omtyckta

 Julklapparna var förseg-  Förr i tiden var vita

lade med sigill och juldekorationer vanliga i klappsrimmen lästes högt julgranen hemma hos hos familjen Runeberg. familjen Runeberg.

 Borgå i vinterskrud ger

en omedelbar julstämning.

 Julstämningen i Gamla stan

i Borgå är mysig och staden är väl värd ett besök.  Under december ordnas det olika julmarknader.

 Museiguiden Annette Lang berättar inlevelsefullt om julen hos familjen Runeberg.

julkryddor. Fisk, helst gös, sill och medvurst kunde serveras hos familjen Runeberg, och till efterrätt var mazariner och pepparkakor omtyckta. − Hemma hos familjen Runeberg serverades julmaten på det bästa porslinet, som i det här fallet var brittiskt. Det dracks kaffe och te, vin och starkare drycker. Mandlar åt man också.

Men risgrynsgröt med mjölk var en lyx, säger Lang.

Att dela ut julklappar kunde ta lång tid hos Runebergs familj. Julgranen var placerad i den stora, fina salen med mönstrade tapeter och tavlor i guldramar, och alla julklappsrim lästes högt.

− Julklapparna var förseglade med sigill, så ingen kunde smygöppna dem. Gåvorna som man gav varandra skulle vara till nytta för mottagaren. En löskrage till klänningen eller en bit tyg till en ny klänning var en vanlig julklapp, säger Lang.

Ett stenkast från Runebergshemmet ligger Borgå torg, och där har staden under de senaste åren satsat på ett jultorg med gratis karusell, julförsäljning från små röda bodar och julvimmel bland julbelysning. I år väljer Borgå ändå att satsa på ett förnyat koncept som mer påminner om en julstig.

Karusellen och bodarna kommer att finnas kvar, men exakt

 Under de senaste åren har en stor karusell och små röda handels-

bodar dominerat julbilden. I år satsar Borgå stad på ett nytt koncept, men karusellen och bodarna ska finnas kvar, om än på nya platser.

var är i skrivande stund fortfarande oklart. Klart är i alla fall att julstigen ska gå från Runebergsesplanaden till Ågatan och därifrån vidare mot Gamla stan. I Gamla stan satsar många av butikerna på lockande juldekorationer, och att promenera omkring där under juletider är ett måste för många som besöker Borgå.

Vart har min vante försvunnit?

I Gamla stan, alldeles intill Rådhustorget, ligger Holmska gården, som är uppkallad efter borgaren Johan Holm. Stenhuset byggdes på 1760-talet och

eftersom familjen var mycket förmögen satsades det ordentligt på julen. − Många släktingar och vänner åkte långa sträckor för att fira jul hos familjen Holm. De kunde åka släde i flera dagar för att nå Borgå, säger museiguiden Anne Backman.

Då gästerna anlände efter den långa färden bjöds de omgående på lite mat från det så kallade brännvinsbordet. Salta smårätter som sill, korv, salta kringlor och smörgåsar erbjöds gästerna som fick möjlighet att återhämta sig efter resan. Herrarna fick dricka brännvin, men damerna skulle helst hålla sig  KURIREN 5

 Så här kunde julbordet se ut i den Holmska gården.

Vitt var julens färg.  På Café Fanny serveras  Belinda och Erik Peltonen har drivit Café Fanny i elva år.

I den Holmska gården bland annat en cheesecake var till exempel julmed glöggsmak. ljusen vita.

Inför och under julen...

Forts. från föregående uppslag

till likör. Maten och drycken åts stående eller sittande med tallriken i famnen. − Senare på dagen var det dags för julmiddagen. Det var få familjer som kunde njuta av en lika lyxig julmiddag som familjen Holm.

Hos familjen Holm fanns dyra uppsättningar av glas och porslin. Porslinet, som under 1700-talet kallades för det vita guldet, kom från bland annat Sverige och Kina. Det var också vanligt att bordet dekorerades med små porslinsfigurer och hemstöpta vaxljus. Vit var den dominerande färgen. − Porslinsfigurerna fungerade som inledning på samtalet, de kunde vara detaljrika och locka gästerna att småprata om dem, säger Anne Backman.

Hos familjen Holm kunde gästerna äta kålrotslåda, rosoll, torkad frukt rullad i socker, höstens sista äpplen, skinka, spenatstuvning och mycket 6 KURIREN

mer. Efter middagen skiljdes herrarna från damerna och de gick till skilda rum. − Herrarna njöt av punsch och mer torkad frukt, medan damerna höll till i förmaket och exempelvis spelade luta eller kort. Julklappar med tillhörande rim delades ut.

På 1700-talet hade ingen

julgran i hemmet, och det var rimmen, inte själva gåvan, som var det viktiga. Gåvorna var av praktisk karaktär. − Senare blev det vanligare med gåvor som marsipan eller smycken, som kostade mycket.

Innan dess kunde man få sin egen borttappade vante i julklapp, och oftast visade det sig

Den enorma julkulan har varit populär att ta selfier i.

att man inte alls tappat vanten, utan någon i familjen hade tagit den i smyg för att kunna ge den som julklapp, säger Anne Backman.

I år är julutställningen öppen mellan den 28 november och den 12 januari 2025.

Leksaksmöss och julstjärnor i omtyckt kafé Bara några steg från Holmska gården ligger Café Fanny, som drivs av paret Erik och Belinda Peltonen. De har drivit kaféet i elva år. De berättar, över ljudet av kaffemaskinen som brummar på i ett hörn, att vintern oftast innebär lugnare tider för kaféverksamheten, men att de nog har stamkunder som punktligt dyker upp varje dag för att dricka en kopp kaffe. − En del turister dyker också upp här vintertid. I Borgå ordnas det flera olika julmarknader och julöppningar i december, bland annat en här på Rådhustorget. Och under exempelvis kröningen av Öst-

Oy Alm & Hedman Ab • Målning och tvätt av tak och fasader

• Målning och tapetsering • Mattläggning • Kakelarbeten • Mindre renoveringsobjekt

info@almhedman.fi, 0500-139 865, 050 561 6563

I sorgens stund står vi till tjänst.

Sakkunnig begravningstjänst med mångårig erfarenhet.

 I Gamla stan i Borgå satsar butikerna på stämningsfulla juldekorationer. nylands lucia, som sker på trappan till rådhuset, brukar vi förlänga öppettiderna för kaféet, säger Belinda Peltonen.

Till Café Fannys julspecialiteter hör en cheesecake med glöggsmak som är omtyckt av kunderna. − Våra julstjärnor är också populära, kunderna tycker att de hör julen till. Pepparkakor satsar vi inte på, men vi erbjuder kaffe och glögg, både rödvins- och saftbaserad sådan. Och till exempel vår morotskaka och sachertårta serveras året om, säger Belinda Peltonen.

Eftersom kaféet har lågt i tak och består av några små rum har paret Peltonen inte speciellt mycket utrymme över för att juldekorera lokalen. De har därför valt att satsa på julskyltning i fönstret, som varje jul förvandlas till ett jullandskap med små leksaksmöss. Det är Belinda Peltonens syster, mamma och mormor som planerar och ser till att julskyltningen

Hovrättsesplanaden 5 , Vasa tel. 06 318 8700 • www.huhtafinne.fi

blir perfekt; de bestämmer vilket tema det ska vara och ibland syr de nya kläder till de små mössen. − Under coronapandemin hade mössen små ansiktsmasker, och när Finland fyllde 100 år fick mössen blåvita kläder. Vår julskyltning är omtyckt och det brukar bland annat komma en del dagisgrupper förbi för att spana in fönstret. Men i övrigt julpyntar vi nästan inte alls, här skulle bli så trångt om vi tog in en julgran eller liknande, säger hon.

Som den hundvän Belinda Peltonen är har hon sett till att hundar ska känna sig välkomna till Café Fanny; de bjuds på vatten och hundkex. −Vi har en ”stamhund” som gärna vill ligga i fönstret när den besöker oss, så i det fönstret finns alltid en filt för den att ligga på. Och filten får naturligtvis andra hundar också använda, säger hon och skrattar.

LÄSARDIKT Så äntligen kom snön mörkret ersattes av ljus stora och små flingor dalade sagolikt ner alla unika och vackra precis som du och jag Emilia von Essen

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

Annonsera i Kuriren

– nå läsare över hela Svenskfinland Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

 KURIREN 7

Susanna Vikström, kallad Sanna, säger att hon arbetar som en galning under perioden oktober till december. Då tar hon tillvara granar när hon gallrar i skogen och gör olika binderier av grankvistarna: tomtar, bockar, bollar och spinnrockshjul.

Sanna måste hela tiden vara i rörelse, hon blir bara stressad och uttråkad av lugn och ro, säger hon.

Sanna har högsäsong före jul

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

V

ad ska du äta i dag? säger Sanna Vikström när hon öppnar dörren till den stora bondgården ute på Jöralmossen i Vörå.

Det är lunchtid och hon vill bjuda mig på mat.

– Det blir köttbullar av älgkött och klyftpotatis, hoppas det smakar!

Vi sätter oss vid köksbordet för att prata om Sannas granrisbinderier som hon säljer runt om i Österbotten. Höjdpunkten är Stundars julmarknad första advent.

– Det är årets viktigaste och mest spännande dag för mig. Ni kan tänka er hur jag reagerade det första coronaåret när marknaden, som hålls utomhus, inhiberades bara några dagar innan den skulle hållas. Samtidigt ordnades mogendans i Härmä som om ingenting hänt. Det var en 8 KURIREN

 Energinivån är hög och glädjen stor för Sanna Vikström. Hon sitter inte stilla, annat än när hon skriver. Om hjärnan saknar utmaningar, går energin ut i händerna och fötterna i stället.

 En boll, en bock och ett hjul beklätt med granris. Sanna har också gjort fönsterbågar beklädda med granris. Hon har ingen brist på idéer.

galen tid och mitt bondförnuft räckte inte till för att förstå varför, säger Sanna.

Dagarna som förestår Stundars julmarknad är väldigt intensiva. Allt hantverk som Sanna tar med sig brukar hitta sin köpare där.

– Det köparen kan tänka på är att ha en rymlig bil om man tänkt handla den största bocken jag gör. Vi har bevittnat att den inte ryms in i ett vanligt bagageutrymme, säger Sanna och skrattar.

Gallrar skog och gör tomtar Svaret på hur allting fick sin början för sju år sedan, hittas i det arbete Sanna utför i sambon Mikaels skog.

– Jag gallrar i skogen åt honom och jag tyckte det var synd att inte ta tillvara granarna som jag sågade ner. Jag tänkte att jag skulle kunna använda dem och göra något vackert.

På så sätt föddes idén till olika binderier.

Vi beger oss ut i verkstaden där Sanna steg för steg ska förevisa hur en tomte blir till.

Hon använder hönsgaller som hon formar till en kon och därefter fyller hon hålen i gallret med granris.

– De längsta kvistarna ska vara i botten och de kortare upptill, säger Sanna och tar

sekatören och börjar klippa med van hand.

När allt granris är på plats får tomten skägg av fårull som hon knyter fast i gallret.

Därefter ska luvan placeras på tomten. Luvan syr hon med symaskin i fleece- eller filttyg.

– Nu är förstås alla luvor jag redan har färdigt gjorda för lite mindre tomtar, så vi får gå in igen via symaskinen, säger hon.

Snabbt och med vana händer syr hon en tillräckligt stor luva och formar samtidigt till en tomtenäsa av röda strumpbyxor som hon fyller med vadd. Vi går ut till verkstaden på nytt och luvan hon sydde med ögonmått passar perfekt.

Tomten är nu klar och får sällskap av två mindre tomtar innan de fotograferas.

– Jag delar gärna med mig av hur jag gör eftersom många ofta frågar och jag tror att det knappast är någon som börjar tillverka dem i någon större skala. Ingen är lika galen som jag, säger Sanna och skrattar.

Nya hantverksidéer hela tiden Förutom tomtar gör Sanna även bockar och bollar. En del vanliga kransar blir det också, och det senaste är ett granrisbinderi på spinnrockshjul.

– Men spinnrockshjul börjar bli svåra att få tag på. Har

man köpt ett hjul av mig kan jag göra ett nytt binderi nästa år, eller så får man gärna returnera stommen till mig ifall man inte vill ha den. Jag kommer att erbjuda en dag då de som vill får ta med sig sitt galler eller sin stomme till Jöralmossen och så gör jag ett nytt binderi. Eller så kan man förstås förnya sin tomte eller sitt binderi själv, det brukar jag poängtera när jag säljer mina produkter.

Sanna har också använt fönsterbågar som hon bundit ris om och gjort något som hon kallar tomtefönster. Hittills har det inte varit något problem för Sanna att komma på idéer till nya hantverk.

– Min mamma brukar förundras över att jag varje år kommer på något nytt, men idéerna bara kommer.

Sanna har vänner som hjälper henne ifall det är flera marknader på samma dag runt om i Österbotten. Responsen på hennes binderier har varit enbart positiv.

– Efter att jag besökte Stundars första gången ringde en väninna mig och frågade om det är mina tomtar som finns som profilbilder överallt på Facebook, säger Sanna och skrattar åt minnet.

Hennes alster blir ofta fotograferade. Nästan lika ofta får hon frågan hur länge det 

SUSANNE ”SANNA” VIKSTRÖM Bor: Skriven i Larsmo, men befinner sig oftast i Vörå.

Yrke: Bondmora sedan 10 år tillbaka. Håller på med skogsbruk. Har jobbat som försäljare och har en bäroch fruktodling. Utbildad sömmerska.

Familj: Hjärtevännen Mikael och flera katter. Mamma och många syskon.

Intressen: Allt som jag gör, jag gör ingen skillnad på arbete och fritid. Är i ständig rörelse. Åker motorcykel och leker med mina syskonbarn.

Motto: Jag vill lära mig och göra allt, på mitt sätt

KURIREN 9

Sanna har högsäsäsong ...

LÄTTA KRYSSET honungsproducenten

den som fIrar FIltrerade

parodi eller karikatyr

den kommer allra först

ledningar

ström Bor i t. ex. qatar lagertorn --maria

strutformigt föremål

göra iordning station kort

komma överens inte fångna

motsats till på

tågvirke

förmögen korrodera

manér andra person plur.

släppa lös

barnbördshus knycka

Vill vara ett med naturen

doktor

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

Vill du synas i Kuriren?

–––

Mejla mia@kuriren.fi så fixar vi din annons!

Sanna bjuder också på kaffe och jag nämner att jag inte ska dricka mera kaffe i dag, annars blir det för surt för magen.

– Vill du ha sprängticka? frågar hon och erbjuder mig varm dryck innehållande sprängticka. Sprängticka är en svamp inne i björken som orsakar knölar på utsidan av björkstammen. Knölarna ser brända ut och kan sticka ut ganska långt från stammen.

Sanna och sambon Mikael odlar också sprängticka, men

Lösning på sidan 54.

FINN 5 FEL

tar för henne att göra ett binderi och den frågan brukar hon lämna obesvarad.

– Jag kan göra ett visst arbetsmoment på löpande band, till exempel sy luvor, men räknar jag med allt arbete – från att hämta ris från skogen till en färdig produkt – så tar det förstås sin tid. Om jag skulle använda fullstora granar skulle det också gå snabbare, men nu är det många mindre, bortgallrade, granar som jag släpar hem.

Förutom köp på marknader i jultid, får Sanna många beställningar av sådana som redan känner till hennes hantverk.

FIND 5 FEJL

bil från spanien överfö- roddbåt ringsbild inte nu

haft bråttom

Forts. från föregående uppslag

del av benet mindre fLitig

– Det sista jag kommer i håg att jag föll ner från stegen, och så blev allt svart.

–Det sidste jeg husker er, at jeg faldt ned af stigen; så blev alt sort...

10 KURIREN

odlandet tar åtta år i anspråk och paret har nu kommit halvvägs. Mikael dricker sprängticka eftersom den har en lugnande effekt på magen.

– Jag gillar kunskap som har med naturmaterial att göra och som den bondmora jag är vill jag använda hemmanet på bästa vis. Vi har till exempel också en bär- och fruktodling och varje dag dricker vi smoothier gjorda på egna bär.

Sanna säger att hon är en utemänniska, helt och fullt.

Ibland har hon också tillbringat natten utomhus.

– I perioder sover vi också på balkongen, men numera vädrar vi friskt med öppen terrassdörr.

Sanna jobbade tidigare som klädförsäljare och har fortsatt jobba inom den branschen då hon två somrar i rad jobbat som försäljare i Hankkijas trädgårdsbutik i Tervajoki. På sensommaren har hon också arbetat på Lalle gårds musteri i Veikars i Korsholm.

– Där jobbar vi långa dagar i högt tempo. Då fungerar jag optimalt. Jag borde egentligen jobba på ackord, säger Sanna och skrattar.

Hon har hela tiden nära till skratt och det märks att hennes energinivå är hög.

– Det beror på att jag har en hög nivå av acetylkolin i kroppen. Acetylkolin är en signalsubstans som påverkar minnet, uppmärksamheten och koncentrationsförmågan, berättar Sanna och fortsätter: – Jag var ett så kallat särbegåvat barn i skolan. Min hjärna vill ha utmaningar hela tiden och när den är understimulerad går den energin ut i händerna och fötterna. Den enda gången jag sitter stilla är när jag skriver.

Att julen står för dörren, innebär inget särskilt för Sanna.

– Vi firar inte jul, utan då andas jag ut efter allt arbete som den högtiden medför.

Enligt min smak är julen alltför uppskruvad, säger Sanna. 

 Material till en tomte:

galler, granris, fårull, sydda luvor och stoppade näsor.

Tomtarna gör Sanna i olika storlekar och i lite olika färger.

KURIREN 11

I den stora byggnaden har det funnits både suggor och smågrisar samt hästar. Numera är Stallgården en populär restaurang med plats för många olika tillställningar. Foto: Privat.

Unik och idyllisk miljö i Stallgården Restaurant Stallgården i Kronoby har blivit en populär plats. Den varma och speciella atmosfären möter besökarna vid dörren, men upplevelsen börjar egentligen redan när man vänder in från Flygfältsvägen.

Text: Margaretha Sundkvist 12 KURIREN

S

tallgården är Sture Nybloms och sonen Johannes Nybloms gemensamma familjeföretag. Idén om en restaurang föddes ur viljan att skapa fester och kalas för släkt och vänner i en avslappnad och annorlunda miljö.

Den stora byggnaden uppfördes redan 1990 av Stures bror Sune Nyblom.

– Jag köpte fädernehemmet och stallverksamheten av min bror år 2003.

Familjen har firat jul i tio års tid i stallet, men det har saknats ett kök i själva stallbyggnaden.

När hela släkten Nyblom samlades till släktträff 2016

hälsade Sture deltagarna välkomna till Stallgården, ett namn som han spontant kom på just då. Samtidigt berättade han att han skulle bygga om det gamla häststallet till en restaurang.

Idé blir verklighet För fem år sedan, i februari 2019, började Sture Nyblom renovera den stora byggnaden och bygga köket.

Han har i princip gjort det mesta själv och det handlar givetvis om otaliga arbetstimmar.

Inredningen är mycket speciell. Möblerna, förutom bar-

disk, serveringsbord och en hel del annat som Sture själv byggt, är inköpta på olika håll i Finland. Hans snickarglädje är kombinerad med återanvändning.

Kärleken till konsten syns till exempel i de femtiotal olika tavlor som pryder väggarna i Stallgården.

Förutom många tavlor har en stor mängd gamla föremål efter hand köpts in.

– För mig är det återanvändning som gäller. Jag är född under den tid då man återanvände allt på nytt, säger Sture, som har en historia att berätta om alla föremål.

– Förutom att jag värnar om

Sture Nybloms snickarglädje är kombinerad med återanvänd-

Johannes Nyblom har planerat det stora öppna köket som är fullt ning. Det magnifika långa festbordet är Kronobymarthornas synligt för gästerna. Även om köket är modernt syns också hantverket gamla mangelbord som Sture rustat upp. Foto: Margaretha Sundkvist. på kökssidan. Foto: Margaretha Sundkvist. återanvändning har jag alltid varit intresserad av inredning, tillägger han.

Detta noterar man särskilt vid åsynen av det magnifika långa festbordet mitt i salen.

Bordet är Kronobymarthornas gamla mangelbord som Sture rustat upp. Det har i tiderna stått på olika platser i Kronoby, varav senast i en av byggnaderna vid Torgare prästgård. Nu har bordet fått ett nytt syfte.

Eva-Lott Björklund, som bland annat verkar som musicerande värdinna på Stallgården, berömmer Stures öga för estetik i olika former.

– Det händer att en del föremål som jag tyckt skulle passa in här inte fallit Sture i smaken, säger hon och skrattar.

– Men glädjande nog fick jag igenom min önskan om att det behövs en liten scen, tillägger hon.

Stallgården är belägen på familjen Nybloms gård i Påras by i Kronoby. Stures son Johannes är den femte generationen på gården.

– I samband med en del tillställningar har också två av mina barnbarn hjälpt till, vil-

Johannes Nyblom, som är utbildad kock, har planerat köket.

– Även om köket är modernt syns också hantverket på kökssidan. När jag tillreder olika maträtter använder jag många traditionella recept, berättar Johannes.

Enligt Johannes hör potatissoppa (potatisvälling), stek gjord på blodbröd (paltbröd) och nötfilérullader fyllda med plommon till de populära maträtterna i samband med till exempel släktträffar.

– Jag använder inga halvfabrikat. Maten är också ett hantverk som ska passa in i miljön.

Råvarorna är de bästa tänkbara lokalproducerade sådana, säger han och tillägger att catering även hör till Stallgårdens verksamhet.

Eva-Lott Björklund bjuder ofta på sång och musik i samband med

olika tillställningar. Till sin hjälp har hon ett Steinway & Sons piano, årsmodell 1939. Foto: Margaretha Sundkvist.

ket innebär att sex olika generationer har sina rötter här, konstaterar Sture med stolthet i rösten.

Ändamålsenligt,öppet kök

Det stora öppna köket är uppseendeväckande och fullt synligt för gästerna.

Musik förgyller tillställningar

I samband med olika tillställningar bjuder Eva-Lott Björklund ofta på musik i olika genrer enligt önskemål.

Till sin hjälp har hon, enligt eget uttryck, en drömpartner i ett Steinway & Sons piano,  modell z årsmodell 1939.

KURIREN 13

 Verksam-

Unik och idyllisk miljö ...

hetsledaren och köksmästaren Johannes Nyblom, värdinnan Eva-Lott Björklund och husbonden/ upphovsmannen Sture Nyblom värnar om att bevara gamla traditioner och hantverk.

Forts. från föregående uppslag

Pianot har bland annat stått på Ernst Salonger i Vasa vid den tid då kriget bröt ut.

– Det dök upp på en auktion i Karleby. Det är verkligen ett ädelt högklassigt instrument som passar för flera musikstilar, säger Eva-Lott och til�lägger att hon nyper sig själv i armen varje dag hon kommer in till stallet och ser pianot.

– Tack vare den här speciella miljön, maten och musiken kan vi erbjuda något för alla sinnen. Vi välkomnar alltid våra gäster personligen, något som också gör att stämningen och atmosfären blir god.

Foto: Margaretha Sundkvist.

Många tillställningar Förutom att trion Sture, Johannes och Eva-Lott månar om att bevara gamla hantverk och traditioner, att låta gamla saker få nytt liv, strävar de efter att ett besök på Stallgården ska bli en helhetsupplevelse för besökaren.

I juli 2022 ordnades en släktträff för första gången i den renoverade byggnaden.

Stallgården blev en etablerad restaurang och samlingsplats.

I det stora och familjära vardagsrummet har det bland annat ordnats examens- och födelsedagsfester, bröllop, dop, minnesstunder, släkt-, förenings- och klassträffar, byafester, årsmöten, julfester, svensexor och konserter.

– Vi skräddarsyr olika paket.

Stallgården är också en bra plats för så kallade Tyky-rekreationsdagar.

Mat och underhållning är en omtyckt kombination, säger Eva-Lott.

I Stallgården finns det i nuläget 125 sittplatser. Som bäst byggs också ett separat kabinett som kommer att rymma cirka 40 personer.

Vad vore ett stall utan hästar? Även om det inte funnits hästar där sedan tio år tillbaka är de båda shetlandsponnyerna Frida och August (mor och son) fortfarande oskiljaktiga i hagen intill Stallgården.

14 KURIREN

 De tre tomtarna, liksom en mängd annat, skapar den rätta stämningen inför till exempel julfester. Foto: Privat.

Både interiören och exteriören  De båda shetlandsponnyerna är vacker och inbjudande, oberoende årstid. Foto: Margaretha

August (i förgrunden) och Frida är oskiljaktiga i hagen intill Stallgården. Foto: Privat

Livligt i december

Högnabba i Kronoby och Pia-Karin Helsing Rivera i Munsala. Tillsammans med de båda sångerskorna uppträder Ann-Christins make, den skickliga svenska pianovirtuosen Stefan Lindgren.

– Ann-Christin och Pia-Karin bjuder på kända operaarior på dialekt. Det blir garanterat roligt och lämpligt också för den som inte annars lyssnar på opera, lovar värdinnan EvaLott Björklund.

Följande veckas fredag, den

20 december, strålar 3LOTTA samman till en stämningsskapande konsert. De tre ”lottorna” består, förutom av Eva-Lott, av Eevalotta Matikainen och Charlotta Kerbs.

– Vi bjuder på en stillsam repertoar, det vill säga balsam för själen inför julhelgen, avslöjar Eva-Lott och börjar ställa i ordning för en slutsåld irländsk musikafton som arrangeras kvällen efter det att intervjun på Stallgården görs.



Den här tiden på året är det mest företags- och föreningsjulfester som arrangeras på Stallgården. Men åtminstone ett par konserter finns med i kalendern.

Lördagen den 14 december uppträder två välkända galadrottningar där. Båda är bosatta i Sverige och verksamma på de stora scenerna, men de har sina rötter i svenska Österbotten: Ann-Christin

Sundkvist.

MÄNNISKOR EMELLAN Jan-Erik Nyberg är pensionerad familjerådgivare och psykoterapeut, utbildad sexualterapeut, familjeterapeut och arbetshandledare. Han har numera en liten privatmottagning.

N

Tid för reflektion och vintermys

ovembermörkret har lagt sig allt tätare över oss. Den färgsprakande glöden i björkar, aspar, ekar och lönnar har fallit till marken och täcks av det första tunna lagret av snö och is. Hela naturen, också djur och människor lägger i en annan växel. Nu gäller det att överleva i mörkret och kylan. Ekorren och skogsfågeln måste komma ihåg var de gömde all maten som de samlade under sensommaren.

Det vi mänskor behöver för överlevnaden finns kanske i skafferiet eller på snabbköpets dignande hyllor. Men det vi behöver för vår inre mänska, det som ger våra liv mening och innehåll, kan inte köpas för pengar. Där är vi som ekorren och skogsfågeln hänvisade till vårt minne, eller kanske bättre, våra minnen.

Vintermys handlar inte bara om att göra det trevligt omkring sig, med tända ljus och varma plädar, även om de kan göra oss mycket gott. Vintermys kan också handla om att minnas. Därför får vi gå ner i varv och inventera i sommarens och höstens upplevelser, allt det vi fått vara med om sedan den första tussilagon trängde sig genom snön i våras.

Många gånger upplever jag själv, att jag under sommarhalvåret är så ivrig i jakten på nya upplevelser att jag inte hinner smälta det jag varit med om, reflektera över vad det gett mig. Och jag tror att jag inte är ensam om det. Och jag tror att vi också i reflektionen och vintermyset behöver varandra, för att fullt ut kunna ta tillvara det vi fått vara med om.

Det här gäller förstås särskilt det som varit trist, tungt eller smärtsamt att bära.

Då vi behöver en medmänniskas tysta men trygga närvaro för att orka med allt det som väller fram i vårt inre. Men också de glada och varma minnena växer när vi delar dem. De blir frön som slår rot i vårt inre.

ner när vi byter telefon. Eller så kan vi ta fram boken som vi tänkte att vi ville läsa. Vi kan sätta oss framför tv:n och se på en film, ensamma eller tillsammans.

Att ta del av andras berättelser, i bokens eller filmens format, kan vara ett bra sätt att reflektera. För samtidigt som vi läser boken, så läser boken oss. Orden rör vid våra egna minnen och väcker tankar. En film, ett besök på teatern eller en konstutställning kan fungera på samma sätt.

Det handlar inte bara om underhållning eller att samla på kunskap. Kultur betyder egentligen odling. Att bruka och bevara sin mänsklighet.

❱❱ Nu är tid att reflektera och titta på bilder med allt från vårens första tussilago till minnen från sommarens resor. Foto: AI-genererad bild.

Att reflektera, att se bakåt handlar alltså inte främst om att längta tillbaka till sommaren, eller till ett annat skede i livet, innan olyckan drabbade oss, före sjukdomen färgade livet grått, innan vi tog avsked av en älskad människa. Visst skall också de känslorna finnas med. Ja kanske är det först när vi kan bejaka också smärtan och de tunga känslorna av förlust, som vi kan känna att vi är hela människor. När vi mänskor möts och delar de känslorna föds en djupare gemenskap, en samhörighet som ingen kan ta ifrån oss. Vi kan åter rikta blicken framåt. Livet går vidare, trots allt.

Nu är alltså tiden när vi kan titta på bilder från sommarens eller den tidiga höstens resor. I mobiltelefonernas tidevarv har nästan alla en möjlighet att ta oändligt mycket bilder. Risken med de många bilderna är att de bara blir liggande där i cyberrymden och försvin-

Låter det här inåtvänt, världsfrånvänt?

Jag tror inte det. Jag tror tvärtom att det här är nödvändigt för att vi ska orka ta till oss det som händer i vår omvärld. Livet är både och. Vintermyset, reflektionen gör oss i bästa fall till helare människor som orkar bry sig om sina medmänskor. Då kan vi se mänskorna bakom rubrikerna om bomber som fälls över civila i Ukraina eller Mellanöstern, polariseringen som splittrar samhörigheten i det amerikanska samhället, naturkatastroferna som drabbat också Europa.

Människan är en gränsvarelse. Hon har att leva på gränsen mellan två världar, den inre världen och den yttre världen.

Vi kan inte välja antingen eller, för vår verklighet är att leva i båda. Och det är i mötet mellan de två världarna vi finner både oss själva och varandra. Det är där, på gränsen mellan den inre och den yttre världen, som vi blir varse det som den stundande adventstiden handlar om. Vår längtan efter en värld med fred, frihet och harmoni. Hosianna!

Jan-Erik Nyberg, Jakobstad KURIREN 15

Hantverkarna i Purmo öppnar inför årets julsäsong I snart trettio år har man i december kunnat besöka hantverksbutiken i Purmo, Pedersöre. Det är ett tjugotal hantverkare som har sina alster till försäljning där, i ”föuskällaren” i Kulturgården på Lassfolk.

Framtiden för butiken känns tryggad eftersom Purmoborna är kreativa av sig, säger Anna-Lena Sjöblom och Majvor Westström.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

E

par bruna strumpor blir till i händerna på Majvor Westström en mörk novemberkväll i hennes hem där även Anna-Lena Sjöblom är på plats. Det är dessa två kvinnor som håller i trådarna för hantverksbutiken i Purmo.

– Butiken fick sin början på 1990-talet. Då var det Ingmar Näsman, Brita Emaus och Gundel Lassfolk som ledde projektet, berättar Majvor som var med redan från början.

Eftersom butiken har långa anor, är det även många hantverkare som under årens lopp har tillverkat olika alster och satt dem till försäljning i hantverksbutiken i december.

Hantverkare finns i alla åldrar berättar Anna-Lena och fortsätter: – Man meddelar sitt intresse om att medverka under hösten, vem som helst som har anknytning till Purmo kan vara med. I år har vi till exempel två unga flickor som är med och säljer egna vykort och tändrosor för att snabbt göra upp eld med i till exempel en öppen spis, berättar Anna-Lena.

– Fast de flesta är förstås pensionärer som har mera tid  Några av hantverkarna vid ”föuskällarn”, där butiken funnits till förfogande, även om pensi- sedan 2005. Från vänster Majvor Westström, Linnea Nordlund, onärer kan ha nog så bråttom, Carola Finnberg och Anna-Lena Sjöblom.

16 KURIREN

säger Majvor och skrattar. Hon är nämligen aktiv i flera föreningar och ska så småningom i väg till ännu ett möte denna kväll.

Handarbete, slöjd och kransar Eftersom olika personer medverkar från år till år, är utbudet av hantverk aldrig detsamma från ett år till ett annat i Purmos hantverksbutik. Men ett som däremot är säkert är att det finns ett stort bord med stickat i ”föuskällarn”.

– Herrstrumpor är särskilt attraktiva för kunderna. Jag tror att många tycker det är trist att sticka sådana själva. För att strumpor, vantar eller mössor för damer ska hitta sin köpare, behöver det vara något särskilt med dem, säger Majvor.

– De behöver vara vackra och tilltalande för kvinnorna, tillägger Anna-Lena.

Både Anna-Lena och Majvor bidrar med stickade produkter.

Majvor väver också, medan Anna-Lena även syr och binder kransar. Olika produkter gjorda med symaskin, snickrade alster och målade produkter återkommer alltid bland utbudet i hantverksbutiken. Utöver dessa finns till exempel keramik, egenhändigt gjorda julpynt, tvålar och fårskinn till salu. Också böcker skrivna av lokala författare, liksom tidningen Purmo som utkommer lagom till jul. 

Anna-Lena Sjöblom stickar

flitigt och har också vetedynor till salu, liksom bivaxdukar.

Tillsammans med Majvor Westström är hon primus motor för hantverksbutiken i Purmo, med anor från början av 1990-talet.

Trähantverk och juldynor hör alltid till, medan en käppko är en nyhet som passar bra i jordbruksbygder som Purmo. 

➛ KURIREN 17

 Majvor Westström stickar gärna om kvällarna. Hon trivs

med hantverkarna i julbutiken eftersom hon får umgås med likasinnade.

 Runt tjugo hantverkare medverkar i hantverksbutiken i Purmo.

Purmoborna är kreativa, säger Majvor Westsröm och Anna-Lena Sjöblom.

Hantverkarna i ...

Forts. från föregående uppslag

– Vi har ett fint utrymme på Kulturgården där vi har haft butiken sedan 2005. Innan dess flyttade butiken mellan Lillby och Sisbacka, men nu har vi hittat ett permanent tillhåll, säger Majvor.

Hantverksbutiken kommer att vara öppen i december.

– Vi har försäljning nästan hela december med tyngdpunkt på dagarna i slutet av adventsveckorna. De veckodagar då det är öppet är från onsdag till lördag med start 7 december, sista öppethållningsdagen är 21 december.

Kreativitet kräver utlopp Att över tjugo personer från ett litet samhälle medverkar med hantverk, gör att butiken vilar på en stadig grund.

– Purmoborna är skapande 18 KURIREN

av sig och produktiva. Vi som medverkar i butiken tycker att skapande verksamhet är roligt och vill kanske se om andra också vill köpa något av det vi har gjort. Det finns alltid de som vill och hinner göra mer än vad de själva behöver och då har butiken en viktig funktion, säger Anna-Lena.

Hon använder ordspråket ”Kreativitet kräver utlopp” och tror att hantverkarna också njuter medan de tillverkar sina alster.

– Jag tror inte det är en stress att medverka. Vi är sådana personer som måste få göra något med våra händer, då mår vi allra bäst, säger hon.

Butiken har bidragit till en fin sammanhållning mellan likasinnade personer.

– Det har skapats en gemenskap för oss som har en kreativ ådra. Vi har turer när vi jobbar i kassan i butiken och då kan vi utbyta idéer. Likasinnade har

 Kransar hör butiken till, liksom tomtar av olika slag. Carola

Finnberg brukar satsa på att göra tomteprydnader av olika slag.

alltid något att prata om, säger Majvor.

Damerna är också nöjda med försäljningen som sker i butiken, med tanke på att ”föuskällarn” ligger i periferin.

– Varje år kommer det olika sällskap hit från grannkommunerna, till exempel marthor eller syjuntor, för att ta sig en titt på vårt utbud. De gör en utfärd och besöker oss samtidigt, vilket vi är glada för, säger Majvor.

De är eniga om att det svåra med hantverk är själva prissättningen och om man ser till hela arbetsinsatsen borde produk-

terna därför ha ett högre pris.

– Man får vara nöjd om man får betalt för materialet och någon slant utöver det. Vi kan ändå inte ta samma pris här i Purmo som om vi skulle sälja produkterna i Helsingfors. Jag tycker prissättningen är svår, tillägger Majvor.

Damerna konstaterar ändå att de gör hantverk mest för sitt eget höga nöjes skull, inte för försäljning. De tror också att deras alster får ett större affektionsvärde för köparna än om de skulle ha blivit massproducerade.

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽

 Linnea Nordlund gör egna smycken och stickmarkörer.

✽

Hennes märke heter ”Fridé Knits” och hon finns bland annat på Instagram.

– Vår butik ger inkomster till lokalsamhället och produkterna är gjorda lokalt. På det viset ligger vi i tiden i fråga om klimatavtryck, konstaterar de.

Välfylld butik Anna-Lena och Majvor samt hantverkarna Carola Finnberg, Gun-Marie Backlund och Linnea Nordlund träffas en lördag för att tillsammans ställa fram alla hantverksvaror i butiken.

– Vi har massor med produkter och vet inte riktigt vart vi ska sätta allt. Men det är ett kärt bekymmer, konstaterar Anna-Lena.

Gun-Marie Backlund och Carola Finnberg har bidragit med egna alster till hantverksbutiken i över tio år. Gun-Marie stickar och syr även förkläden, dockkläder och hårband. Carola har julprydnader till salu, bland annat tovade tomtar.

– Jag gör egentligen allt möjligt kreativt, sådan har jag alltid varit. Men jag stickar inte något till butiken.

Utmaningen för mig efter så många års medverkan är att komma på nya produkter som folk kunde tänkas vara intresserade av, säger Carola.

Gun-Marie och Carola tycker att det alltid är lika spännande varje år att se hur butiken blir.

– Det är roligt och intressant att se allt fint som folk gör. Det

är bra att samla kreativa personer och deras hantverk på ett ställe och även jag har varit nöjd med försäljningen. Jag sätter mig så gärna och stickar om kvällarna och då är det bra att någon vill köpa de produkterna, säger Gun-Marie.

Linnea Nordlund hör till de yngsta försäljarna med sina 23 år och hon är med i hantverksbutiken för andra gången. Linnea säljer självgjorda örhängen och stickmarkörer.

– Jag har stickat i över 15 år och gör också egna mönster.

Jag tycker om att knåpa och gjorde egna stickmarkörer när någon föreslog att jag också skulle börja göra smycken.

Hennes märke heter ”Fridé Knits” och man kan hitta hennes alster på Instagram eller på företagets hemsida.

– Jag har alltid pysslat, stickat och handarbetat. Det är roligt att vara kreativ och det skapar ett lugn om kvällarna, säger Linnea.

Butiken börjar vara iordningställd och nu är det bara att vänta på kunderna. Ute vid väg 741, i folkmun kallad Purmovägen, finns vägvisning och vid infarten till hantverksbutiken finns en skylt med texten ”Ipi”.

Vad det sist nämnda betyder får bli en gåta för dig som läsare att lösa.

­

✽

✽

✽

✽

✽

­

✽

­

✽ ­

✽

✽

✽

✽

 KURIREN 19

Lina älskar att ge eget pyssel i julklapp I Ekenäs i Raseborg finns åtminstone en äkta julentusiast – Lina Arponen.

En glad Jack Russel-terrier iklädd röd jultröja rusar ut då dörren in till huset öppnas. Det här är ett hem där julen är närvarande hela året och betyder lite mera än årets övriga högtider. Här bor 27-åriga Lina Arponen, hennes sambo och fyraåriga terriern Peki.

A

Text och foto: Katja Pitkänen

tt få skapa och förverkliga egna traditioner är något som har blivit speciellt viktigt i samband med att Lina och hennes sambo flyttade in i huset för några år sedan. Det flesta juldekorationer inomhus har Lina skaffat efter flytten hit.

– För mig är det viktigt att upprätthålla traditioner. Till de traditionerna hör julfirandet hemma tillsammans med kärnfamiljen och släktingar bosatta i Helsingfors. Att alltid få tillbringa julen med dem har gett mig fina minnen, säger Lina.

Linas morföräldrar har tidigare bott här i huset och det finns gott om utrymme både inom- och utomhus. Mest uppskattar hunden Peki den stora inhägnade gården och husets bastu där den gärna värmer sig en stund under kalla vinterkvällar.

En ståtlig, klassiskt vit gran pryder det stora vardagsrummet. Tidigare år har de brukat ha en äkta gran med stearinljus,

20 KURIREN

men plastgranen är säkrare med tanke på hunden.

– Dekorationerna i granen består av minnessaker som jag samlat på mig under åren. Det började jag med efter att vi flyttade hit. En sommar besökte vi Lappland och där köpte jag en dekoration till granen från jultomtens by. Året innan besökte vi Paris och Disneyland och då blev det dekorationer i form av ett Eiffeltorn och en Nalle Puh-figur till granen, berättar Lina.

Med dessa dekorationer vill hon bevara sina minnen från resor som hon och hennes sambo har gjort tillsammans.

Hunden Peki har en egen version av julgran.

Stickat i många julpaket Lina är intresserad av både bakning och hantverk. Det är hobbyer hon ägnar mycket tid åt och inte bara åt egna förberedelser inför jul. Speciellt uppskattade är hennes yllesockor

 Linas specialkunnande syns i de pyssel som hon gör.

som är en populär julklapp hon brukar glädja sina närmaste med varje år. Hon har också stickat några Strömsö-tröjor till barnen i släkten. Stickandet är något som Lina helst ägnar sig åt om hon själv får välja.

Många idéer till hantverk och delikatesser hittar hon på nätet, till exempel på Instagram, och de fungerar som inspirationskälla för henne. På Instagram laddar hon också upp bilder på egna alster. Av tidskrifterna

nämner hon Novita som en guldgruva vad stickmönster beträffar.

– Stickat har överlag varit trendigt under senare år, säger Lina.

Det är även Lina som brukar ansvara för efterrätten till familjens julbord.

– De senaste åren har jag bakat ostkakor med pepparkaks- och glöggsmak. De är lätta att göra, står sig bra i kylskåp och går därför bra att göra dagen innan. Julgodis som till exempel Rocky Road och knäck är några andra inslag som jag alltid lagar och brukar ge som gåva till släkt och vänner.

Intresset för matlagning har Lina ärvt av sin mamma. Hon har alltid bakat mycket och är också skicklig på att göra olika tårtor.

Som barn var Lina tillsammans med mamma i köket och hjälpte till, och det är ett intresse som hon har kvar ännu som vuxen.

– Hantverk och pyssel är något jag själv har börjat med och märkt att jag är bra på. Man får prova sig fram, konstaterar hon.

Skapar även julkänsla på jobbet Alla dessa färdigheter har Lina även användning för i sitt arbete som småbarnspedagog. Också i daghemmet där Lina jobbar är barnens förväntningar inför julen närvarande på olika sätt. En tradition som hon gillar att upprätthålla varje år tillsammans med barnen är ”Mössens julnatt” som finns både som saga och sång. Hon berättar att de framförde den som teater under hennes egen tid i lågstadiet och det är något som hon själv upplever hör julen till.

– Vi har också en julkalender som barnen turvis får öppna. Det är förväntan och spänning bland barnen. Vi pysslar också mycket.

Julfirandet förändras när man blir äldre, konstaterar Lina.

– Som barn är tiden kring jul magisk och spännande, medan man som vuxen själv får skapa den känslan. I och med mitt jobb måste jag ändå se till att ha kvar lite av denna magiska känsla för att kunna förmedla den till barnen.

Det hör till med spejande tomtar och nissar och visst kräver det på så vis lite mera av en själv, medger Lina.

Det händer någonting alla

 Lina och

4-åriga Jack Russel-terriern Peki.

KURIREN 21

➛

sin julentusiasm brukar hon inte lyssna på julmusik hemma.

– Jag börjar på allvar göra förberedelser inför julen i slutet av sommaren, eller i början av hösten. Ifall jag har flera tröjor som jag ska sticka behöver jag börja senast då för att hinna få alla tröjor klara i tid. Men under sommaren ägnar jag inte julen någon tanke, då har jag paus. Sommaren tycker jag också om.

Lina älskar...

Forts. från föregående uppslag

dagar och december är därför en väldigt intensiv månad. Det är roligt och tiden går därför snabbt.

Förutom traditioner handlar julen för Lina om att sprida glädje omkring sig och hon njuter av att få glädja andra genom att ge julgåvor i form av sådant som hon gjort själv.

– Det behöver inte vara stora saker, utan det handlar mera om gåvans affektionsvärde.

Dessutom är jag noggrann med förpackningen till gåvan. Eftersom jag har lagt ner mycket tid på en gåva så vill jag att dess omslag också ska vara representativt. Det är raka linjer och ton i ton som gäller. Man blir lätt lite av en perfektionist när man lagar någonting själv. Jag har svårt att vara nöjd och det är kanske avigsidan med att göra hantverk själv.

Från sin egen barndom minns Lina att hon och hennes storebror en jul fick en sparkkälke som de hade stor glädje av i många år. Den fanns kvar ännu då Linas lillasyster föddes tio år senare.

– Det är en julklapp som jag själv har fått och som har varit betydelsefull för mig och den julklappen minns jag fortfarande, säger hon.

För Lina är välgörenhet viktigt, speciellt i jultider. Hennes tankar går till människor som inte själva har möjlighet att fira jul på samma sätt som hon själv.

Därför brukar hon delta i Raseborgs julhjälp som förmedlar bland annat mat och små julklappar till behövande.

– För mig som djurvän är djurens välbefinnande viktigt så jag brukar därför också delta i sådana insamlingar.

Gör tårtor och smörgåstårtor på beställning

 Också terriern Peki har en egen röd jultröja.

Familjen brukar fira julafton hos de familjemedlemmar som är bosatta i Helsingfors och under juldagarna brukar de samlas och tillbringa tid tillsammans hemma hos Linas mamma som bor i Pojo. Då umgås de och spelar spel. Det är viktigt för dem eftersom de under största delen av året inte brukar umgås så mycket tillsammans när både Linas storebror och lillasyster numera också bor i Helsingfors.

Tiden efter att julen är slut

kan ofta kännas lite tråkig för Lina.

– Man inser då att julen är över och att vardagen börjar igen.

Lina medger att hon genast börjar med förberedelser inför nästa jul. Då väljer hon vad hon ska sticka och börjar med det.

Hon ägnar också tid åt motion, och då hon springer brukar hon lyssna på julmusik som till exempel ”Last Christmas”. Övrig klassisk julmusik uppskattar Lina också, men trots

 En glögg-ostkaka som Lina

 Lina bakar gärna kakor till barn-

Samvaron under julen det viktigaste Förutom att rent konkret själv skapa sin julkänsla handlar julen för Lina också om samvaro med nära och kära. Det är gemenskapen som har störst betydelse för henne.

22 KURIREN

gärna bakar till efterrättsbordet vid familjens julmiddag.

kalas. Barnen får komma med sina visioner som Lina sedan förvekligar.

Året om sysselsätter sig Lina också med att göra smörgåstårtor och kakor till födelsedagar eller andra festligheter, med olika teman och enligt både släktingars och andras önskemål. Det kan vara fråga om allt från monsterkakor till golfkakor där element som sandbunker och puttgreen ingår. Figurer från olika barnprogram, till exempel Babblarna, är också populära.

Till födelsedagstårtorna använder Lina sig av sockermassa. Vissa barn vill ha en likadan tårta år efter år. Det är bara en tillfällighet, men många av släktingbarnens bemärkelsedagar råkar dessutom infalla i december, under den tid när Lina är som mest sysselsatt med egna julförberedelser.

– Barn har oftast väldigt klara visioner om hurdana kakor de vill ha, men de brukar bli nöjda. Senast gjorde jag en tårta med zoo-tema till ett 3-årskalas. Det är så roligt att glädja barnen och få förverkliga något som de har fått vara med och planera själva, säger Lina.

På frågan om Linas ovanligt stora intresse för julen har väckt funderingar hos någon i något sammanhang, svarar hon att bekanta nog ibland höjt ögonbrynen när hon börjat prata om sina julförberedelser redan i augusti. Men det är ändå ingenting som stör henne.

– Min sambo är ganska snäll och följer med utan protester då jag bestämmer att det är dags att börja ställa allt i ordning.

Han vågar nog inte protestera, säger Lina och ler. 

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

En stund i blå funderingar Dygnets blå timme. Den stämningsfulla stunden då dagsljuset avtar signalerar och symboliserar för undertecknad att nu går den korta senhöstdagen till vila, snart får du avsluta dagens arbete.

I vår kulturtradition symboliserar den blå färgen harmoni, stabilitet och ärlighet. Blått förknippas med lugn, koncentration och renhet. Blått står således för sådant jag uppskattar. en blå färgen tillhör sedan medeltidens konstnärer Jungfru Maria och D symboliserar då helighet, ödmjukhet och

dygd. Ärkeängeln Mikael, som sägs leda kampen mot ondskan, avbildas av samma  Lykta med blått sken redo att förgylla dygnets anledning med någon blå attiralj. Blått ser blå timme.

Foto: Anne Giljam vi även på vägskyltar med ortnamn och polisernas uniformer och jag försöker förstå om där även finns en underliggande andelen godtrogna nog är betydligt större än så. Jag är blåögd. I ordets bägge bemärsymbolisk innebörd.

Den blå färgen är en av de så kallade kelser tyvärr. Jag vill tro gott om allt och spektralfärgerna och kan ses i regnbågen alla, jag är naivt lättlurad och ser på värltillsammans med färgerna violett, indigo, den med troskyldiga ögon.

Det finns ett foto som är taget när jag var grönt, gult, orange och rött då solen lyser på regndroppar som finns i luften. Regnbå- ett år gammal. Jag sitter i mammas famn gen är ett optiskt och meteorologiskt feno- och tittar med enorma koboltblå ögon men och har som bekant även en biblisk förbi fotografen rakt ut mot framtiden. innebörd (1 Mos 9:8–17). Den blå färgen Blicken är stadig, orädd. Men eftersom hör till de naturliga primära grundfärgerna jag själv är ärlig hade jag svårt att inse att (gult, rött, blått) som inte går att framställa alla inte är det. Den stadiga blicken blev genom blandning men är grunden till de osäker, de stora runda barnaögonen kneps andra färgerna. I naturen lägger vi märke ihop till springor för att ingen skulle se de till den blå färgen kanske främst då vi ser inneboende känslorna och ana sig till min upp mot en molnfri klar himmel eller tittar svagaste punkt och slå till där. För det gör ut över ett öppet hav. Ett klart vintermån- in i själen ont att bli utnyttjad och bedrasken kan få skuggorna på den vita snön att gen.

Tilliten till flera människor i omgivverka blåaktiga. ningen försvinner lätt om man blir maniVissa människor är födda blåögda. pulerad, utnyttjad och lurad av någon. Då Enligt Wikipedia har endast tio procent känner man sig deprimerad, ledsen och av jordens befolkning blå ögonfärg medan ensam – ”feeling blue”.

När man är nedstämd vill man tröstäta och då kan man ta sig en HKsininen, tonfisk ur en blåfärgad burk, havrekex ur en blåfärgad förpackning, dricka Blue Angel eller äta Fazers blå choklad. Det är många som blåögt låter sig lockas av den vackra färgen, som sägs inge oss positiva känslor, då vi vandrar mellan hyllorna i butiken.

Blått finns överallt året om; bland matvaror och kläder, konst och inredning. Det säljs till och med blåfärgade julgransljus.

Blått finns även inom musiken. Lyssnar vi noga hör vi många blå ord i otaliga sånger, både sådana som går i moll och i dur.

Z. Topelius liknade Vesijärvis blå vågor med ”...blå som en älsklings öga...” i sången En sommardag i Kangasala. Jukka Kuoppamäki har skrivit Sininen ja Valkoinen, på sitt sätt en hyllningssång till vårt land. Danska Pia Raug skrev Regnvejsdag i november där vi på svenska sjunger ”...jag vill måla dagen blå...”.

Svenska dansbandet Vikingarna sjunger i sången Leende guldbruna ögon ”...så blå kan de aldrig mer bli...”. Svensken Tomas Ledin sjunger om kärlekslängtan i natten i sången Blå blå känslor. Och vi känner till de blå mockaskorna Blue Suede Shoes som sjöngs av bland andra Elvis Presley.

Min själ vilar när jag nu tittar ut i den blåskimrande världen och ser dagen långsamt försvinna. Blå stunden. Den är just nu. Här. Mina sista Antonovka Safranoje-vinteräpplen fyller jag med sirap och mald mandel och strör kanel över, lägger in dem i ugnen och serverar dem med vaniljsås. För att den blå stunden ska vara perfekt behöver jag någon annans närvaro.

Jag behöver min käraste vän för en mysig stund här och nu. Jag tänder ett stearinljus på köksbordet. Den fladdrande lågan jagar bort det krypande mörkret.

Anne KURIREN 23

Återanvändning av material och originell design är några ledstjärnor för julhantverkaren Eirik Hansson. Att tillverka egna produkter på fritiden har varit en viktig hobby för honom i cirka 25 år.

Text och foto: Joakim Snickars

Julen är viktigaste säsongen för en hobbyhantverkare

A

tt skapa julhantverk med en personlig touch är ett mångårigt intresse för Terjärvbördige Eirik Hansson.

– Typiska produkter är olika jullyktor, speglar, tavlor och mindre skåp. Jag går in för att återanvända material i mitt skapande. Exempelvis har jag nyttjat trämaterial från gamla ängslador och bryggor samt glas från gamla fönster. Samtidigt försöker jag också designa på ett sätt som sticker ut, säger 24 KURIREN

Eirik när Kuriren träffar honom i hans verkstad.

– Det handlar samtidigt om noggrant arbete och mycket tidskrävande projekt. Någon timpeng att tala om ger det här definitivt inte, tillägger Eirik med glimten i ögat.

I publika sammanhang har Eirik främst medverkat i traditionella julmarknader längs den svenskösterbottniska kustremsan under de senaste åren.

Några dagar innan Kuriren-intervjun äger rum har han hunnit med en avstickare till Jakobstad.

– Julsäsongen är tveklöst en huvudnisch i mitt hantverkande, understryker Eirik som på begäran nystar fram några speciella marknadsminnen.

Tidigare har han deltagit i evenemang exempelvis i Helsingfors och Lojo.

– Jag har också varit med på några hantverksmarknader i Sverige några gånger. Bland annat i idyllisk miljö nära Kalmar slott.

På senhösten för cirka femton år sedan var han med på en gammaldags marknad i Sigtuna.

– Arrangörernas krav var strikta. Till exempel var användning av moderna plastförpackningar inte tillåtet. Dessutom var deltagarna uppmanade att klä sig på ett tidsenligt sätt.

Själv råkade han faktiskt bli utsedd till Sigtuna-marknadens bäst klädda person det året.

– Där stod jag i påsbyxor, näbbstövlar och fårskinnspäls.

Det var roligt att träda fram och berätta för publiken att jag kommer från Terjärv och har svenska som modersmål. Men om jag skulle prata min nordösterbottniska dialekt så skulle ni

 Jullyktor, speglar och tavlor är exempel på typiska föremål som hobbyhantverkaren Eirik Hansson tillverkar när andan faller på. Julen är den viktigaste säsongen i den här verksamheten, framhåller Eirik.

Numera bor Eirik och sambon Mari-Ann Ek året runt på sin

sommarstuga på Bredskär, Molpe. På det här stället har jag lagt ner mycket arbete under årens lopp, säger Eirik.

 Två tavlor som Eirik har skapat.

kanske inte förstå vad jag säger.

Erik ler gott vid det minnet.

Träslöjd utmärkt motvikt till metallarbete Att dra sig tillbaka till den egna hantverksateljén, ge kreativiteten fritt utlopp och förverkliga personliga idéer har varit ett stort intresse i cirka 25 års tid för den numera pensionerade privatföretagaren Eirik.

– Det kändes som ett slags terapi för mig att få börja jobba med trä som omväxling. Till vardags hade jag ett enmansföretag i metallbranschen hemma i Terjärv. Jag gjorde svetsningsoch fräsningsarbeten. Inom den egna kundkretsen var två större företag viktiga arbetsgivare för mig, säger Eirik.

Han grundade metallföretaget i fråga när han var 24 år.

Sammanlagt höll han på med den biten i cirka 40 år, fram till

pensioneringen. Innan dess drev han ett sågföretag på hemorten i fyra år. Företaget framställde byggnadsmaterial såsom brädor och plankor.

– Som enmansföretagare i metallbranschen var det viktigt att kunna vara flexibel och töja på arbetstiderna. Under sågverkstiden hade jag hjälp av några anställda, säger Eirik som i tiderna utbildade sig på maskin- och metallinjen vid Österbottens centralyrkesskola.

Har den pågående inflationen påverkat kommersen på julmarknaderna?

– Visst har en tydlig förändring kunnat märkas på sistone.

Det är lugnare än tidigare på grund av den ekonomiska nedgången i samhället. Speciellt barnfamiljer verkar hålla klart hårdare i pengarna i dessa tider, säger Eirik som även framhåller att konkurrensen med importe-

rade, billigare julhantverksprodukter har hårdnat.

Sommarstugan har blivit året runt-boende Numera är Eirik och hans sambo Mari-Ann Ek permanent bosatta i havsnära miljö på Bredskär, Molpe. Blickar man ut genom det glesa trädbeståndet på stugtomten har man både Bergö och det närliggande färjfästet i synfältet.

– Jag flyttade först till Malax 2014 på grund av kärleken.

Mari-Ann är hemma från Petalax. Det är hennes föräldrar som ursprungligen har byggt upp det här stället, säger Eirik.

Med tiden började Eirik och Mari-Ann tillbringa en allt större del av sin tid på sommarstugan. För ett par år sedan gjorde de slag i saken då de valde att satsa på året runt-boende på Bredskär.

– Vi trivs över lag jättebra i den här miljön. Inte heller

under de mörkaste och kal�laste månaderna är det några problem med att bo här. Vi har tillgång till moderna bekvämligheter som kommunalt vatten.

Vår bostadsstuga värms upp med en vedspis och en luftvärmepump, säger Eirik.

Sommarstugeboende året runt blir allt vanligare i österbottniska skärgårdsmiljöer.

Enbart i utkanten av Bredskär finns det omkring ett halvt dussin hushåll med permanent bosatta i dag.

I enlighet med Korsnäs nya strandgeneralplan från början av 2024 ställs det krav på fasta bostäder i fråga om energieffektivitet, avloppssystem och avfallshantering.

– Vi är därtill anslutna till ett lokalt väglag där väglagets medlemmar står själva för kostnaderna i samband med olika typer av vägunderhåll, tillägger  Eirik.

KURIREN 25

Med sin julinsamling vill Cancerstiftelsen säkerställa fortsatt forskning Antalet cancerfall ökar i Finland. För att cancerforskningen ska kunna utvecklas och fortgå, krävs det långsiktig finansiering så att allt fler kan botas. Genom årets julinsamling vill Cancerstiftelsen samla in medel för cancerforskningen i Finland.

S

 Cancerforskning är värdefullt, konstaterar Olga Temonen, själv drabbad av hjärncancer. Hon deltar i årets insamling och är tacksam för den cancerforskning som bedrivs i Finland. Foto: Omar Levin.

26 KURIREN

tatistiskt drabbas var tredje människa av cancer i något skede av sitt liv. I Finland diagnostiserades över 37 000 nya cancerfall för två år sedan enligt de senaste statistikuppgifterna och antalet cancerfall fortsätter att öka. År 2040 beräknar man att antalet diagnostiserade fall kommer att öka med ungefär 30 procent. Genom att delta i Cancerstiftelsens julinsamling kan man stöda finländsk cancerforskning så att allt fler cancerdrabbade kan botas i framtiden.

Julinsamlingen inleddes den 11 november och fortsätter fram till slutet av detta år.

Skådespelaren Olga Temonen, som själv drabbats av hjärncancer, deltar i Cancerstiftelsens julinsamling. Hon är tacksam för att det finns cancerforskning.

– Cancerforskningen är verkligen värdefull. Vi behöver forskning och människor som ägnar sitt liv åt att lösa den här typen av problem.

Cancern har förändrat hela mitt liv och allt onödigt har fallit bort. Hoppet är det allra viktigaste. Det är hoppet som bär oss cancerdrabbade vidare, säger hon.

Cancerbehandlingarna kan utvecklas och patienter tillfriskna tack vare forskningen.

– För att den finländska cancerforskningen ska vara effektiv, krävs det tillräcklig och långsiktig finansiering.

På grund av nedskärningarna i den offentliga finansieringen har förutsättningarna för forskningen blivit sämre, samtidigt som stiftelsefinansieringens roll har stärkts, säger Cancerstiftelsens forskningschef Jarmo Wahlfors.

– I dagsläget står olika stiftelser för en tredjedel av finansieringen av vårt lands medicinska forskning och denna andel ökar hela tiden.

Därför blir också Cancerstiftelsens och i synnerhet bidragsgivarnas roll alltmer central. Varenda euro är viktig för att hälsovården och cancerbehandlingarna i Finland ska kunna hålla en hög standard också i framtiden, när befolkningen åldras och cancerfallen ökar, säger Wahlfors.

Cancerforskaren vill ge barnen en framtid Cancerforskare och biträdande överläkare Artturi Mäkinen forskar i leukemi hos barn. Hans uppfattning är att framtiden är full av hopp, trots de utmaningar som finns.

– Jag vill ge barnen en framtid. Leukemi hos barn kan man numera behandla rätt så bra, men återfall orsakar fortfarande sjukdomsprevalens och dödlighet, säger han.

Han har hittat viktiga markörer som bidrar till att leukemibehandlingarna hos barn kan bli ännu bättre.

– Genom forskning kan man ta i bruk nya behandlingsformer. Forskningsmetoderna utvecklas hela tiden och cancersjukdomar kan undersökas ännu mer i detalj, vilket ger oss ökade insikter.

Dessutom utvecklas också sjukdomsdiagnostiken så att man kan nå nya behandlingsställen och hitta målinriktade behandlingar. Jag hoppas att de målinriktade behandlingarna resulterar i färre behandlingsrelaterade biverkningar.

Samtidigt kunde vi få nya hjälpmedel för att övervinna cancern om sjukdomen har en sämre prognos, berättar han.

Finansiering behövs för fortsatt forskningsarbete Cancerstiftelsens och donatorernas finansiering har en enormt stor betydelse för den finländska cancerforskningen

och för cancerforskning bland barn, betonar Mäkinen.

– Modern forskning och forskningsmetodik kostar mycket pengar. Konkurrensen om finansiering blir hela tiden allt hårdare. Tillräcklig finansiering är ett livsvillkor för en mångsidig forskning, säger Mäkinen.

Han önskar att finansieringen av cancerforskningen kunde få ligga kvar på en tillräcklig nivå för att den konkurrenskraftiga forskningen ska få fortsätta och att prövningarna ska kunna inriktas så optimalt som möjligt.

 Eirik har inte långt till strandkanten i sitt nuvarande boende.

Vill du delta i julinsamlingen?

Både Bergö och det närliggande färjfästet finns i synfältet.

Bidragen till Cancerstiftelsens julinsamling används till att stöda finländsk cancerforskning. Genom julinsamlingen finansieras dessutom stöd- och rådgivningstjänster som riktas till de cancerdrabbade och deras anhöriga.

Närmare information om insamlingen hittar du på www. cancerstiftelsen.fi



Julen är viktigaste ...

Forts. från föregående uppslag

Vid sidan av hantverksprojekt i en intilliggande verkstad kan Eirik och Mari-Ann bland annat ägna sig åt fritidsfiske och mångsidigt odlande på Bredskär.

– Fisket är en trevlig sysselsättning. Vi brukar lägga ut nät och ofta har vi olika fiskrätter på matbordet sommartid. På sistone har sikfångsten varit sämre medan det har funnits gott om abborre.

Också lokala yrkesfiskare har rapporterat om sämre sikbestånd. Förekomsten av både

säl och skarv är omfattande i vattnen runtomkring, berättar Eirik.

– Nyligen såg jag för övrigt sex sälar på isen här intill vår tomt.

Till de grödor som MariAnn odlar hör bland annat grönsaker, jordgubbar, potatis och olika bär. Vi är så gott som självförsörjande, framhåller paret.

Samtidigt är Eirik mån om att vårda sina kontakter till den nordösterbottniska hembygden.

– Jag brukar besöka Terjärv minst en gång i månaden, säger han.



LÄSARBILD

 Artturi Mäkinen är cancerforskare och biträdande överläkare

och forskar i barnleukemi. Tillräcklig finansiering är viktigt och ett livsvillkor för fortsatt forskning, betonar han. Foto: Omar Levin.

 Nya begravningsplatsen i Vasa på alla helgons dag,

den 2 november klockan 16.30. Foto: Christian Nylund, Vasa.

KURIREN 27

Krigshistoria berättad ur civila perspektiv

Militärhistora är ett stort intresse för Patrik Berghäll.

Foto: Frank Berger.

28 KURIREN

Patrik Berghäll i Åbo arbetar som utomhuspedagog sedan 25 år tillbaka. Dessutom är han författare av historiska faktaböcker och romaner. Han drivs av ett stort intresse för militärhistoria. Han har till dags dato publicerat fyra böcker.

I författarskapet blandar han fiktion med fakta och slutresultatet blir fängslande spänningsberättelser.

Text: Frank Berger

H

istoria, och specifikt militärhistoria, har alltid varit en drivkraft i Patrik Berghälls liv. För många år sedan kom han av en slump i samtal med en krigsveteran. Veteranen började dela med sig av otroliga historier om vad han varit med om under kriget.

– Eftersom jag har en bakgrund som vildmarksguide började jag fundera på hur soldaterna klarade av så otroliga strapatser. Han berättade då hur han och hans kamrater företog två veckor långa färder genom vildmarken med 30–40 kilogram packning på ryggen.

Berättelserna levde med Patrik under nästan tio års tid. Slutligen insåg han att om krigsveteranens berättelser ska bli en bok, då är det upp till honom själv att skriva den.

– Jag tog kontakt och frågade om vi kan samarbeta och försöka sammanställa hans livsberättelse. Under arbetets gång märkte jag att det här kan bli en hel bok.

Patrik kontaktade Schildts & Söderströms. Förlaget var intresserat. Resten är, som lämpligen kan konstateras i just detta fall, historia. Boken I fjärrpatrullerna: Karl-Johan Norrgårds 13 färder med Avdelning Kuismanen 1941–1944 utkom år 2013.

Den första boken födde den andra Under researcharbetet med den första boken hittade Patrik material till nästa berättelse. Efter sin första publicering började han arbeta på nästa bok.

– Min andra bok utgör en naturlig fortsättning på den första.

Romanen Vid dödens portar: Avdelning Hartikainens fjärrpatruller 1942, från år 2016, handlar om en fjärrpatrull som gick 500 kilometer under 56 dygn. Av dessa vandrade de 23 dagar och cirka 220 kilometer på fastande mage.

– Det var en sådan otrolig historia! Vildmarksguiden i mig grunnade på hur det var möjligt för dem att klara av en sådan strapats. Jag byggde en historia omkring de här männens otroliga vandring. År 2019 kom Patriks tredje bok, Agent Jan Seger: Farans år 1948. Också den baserar sig på verkliga händelser från det efterkrigstida Finland. Spekulationer förekommer om att ett kuppförsök var nära förestående i Helsingfors år 1948.

– Jag nystade i de här händelserna och vävde ihop dem i form av en fiktiv agentroman.

Den fjärde romanen heter Slaget om Bengtskär: Sommaren 1941. Intresset för den föddes när Patrik i egenskap av turist besökte fyrön Bengtskär i

Kimito skärgård. Boken kom ut i handeln år 2023.

– Under den guidade rundturen insåg jag att Bengtskär bär på en otrolig krigstida historia som ingen ännu har pusslat ihop. Jag såg framför mig all dramatik som platsen bar på.

Historien beskriver Patrik som svårskriven, eftersom slaget var så stort och komplext.

Han behövde fundera på hur han bäst balanserar mellan civilbefolkningens berättelser och de historiska detaljerna om hur slaget gick till för att boken inte ska bli för teknisk och faktaspäckad.

– Jag fann ett brev från en ung tonårig flicka där hon beskrivit slaget ur sin synvinkel.

Historiska romaner med fiktiva element När man återger historia i romanform menar Patrik att man behöver berätta den så att vanliga människor får en förståelse för händelserna. Patrik skapar fiktiva personer. Deras tankar och reaktioner hjälper läsaren att närma sig historiska fakta.

– Jag baserar karaktärerna på verkliga människoöden. De är inte lösryckta ur sitt sammanhang.

Den enda helt fiktiva karaktär som fötts ur Patriks penna är agenten Jan Seger i den tredje romanen. Samtliga karaktärer

➛

KURIREN 29

På resa genom Finland Under de fyra senaste veckorna har jag slitit Finlands landsvägar med en sträcka på 4100 km. Någon kan eventuellt bli upprörd över koldioxidutsläppen, men jag har en ganska god och hållbar förklaring. Jag kör på förnybar diesel och jag använder (sedan 15 år tillbaka) friktionsdäck.

Jag är alltså en någorlunda ansvarsfull bilist. Men det handlar inte enbart om att vara ansvarsfull. Det handlar också om att se och försöka förstå Finland.

O

ktober månads körande började med trippen upp till Utsjoki och Kevos ödemark. Det har blivit viktigt för mig (sedan 30 år tillbaka) att vandra i Lappland.

Tystheten gör att man börjar höra sina egna tankar. Det gör du inte alltid i bruset innanför Ring III. Det är alltså en viktig exercis. Alla bilder och tankar du tror är dugliga när du rör dig i bakgrundsbullret duger inte riktigt utanför Ring III. Så var har jag rört mig? Kasnäs på Kimitoön för att komma ut till Tunhamn, Åbo för en föreläsning på Arbis, Kotka för att ha en ledig skrivstund, Vasa för en kväll med Svenska klubben, Kuopio för en diskussion med Elsi Katainen om alla våra utmaningar, Ylivieskas handelskammare för en inledning om EU. Och Lappland för tankarnas – och tankningens – skull.

Den nyblivna (åter)pensionärens stillsamma liv?

På vägen ner från Utsjoki lyssnade jag på en intervju med Timo Aro. För den som inte känner till, har läst eller hört om honom kan det vara på sin plats med en liten presentation. Timo anses – på goda grunder – vara vår bästa befolkningsforskare. Han har skrivit otaliga artiklar, gjort kalkyler, diagram och kartor över vart vi är på väg. Det är samma historia du – egentligen – ser när du kör härs och tvärs genom Finland. Timo Aro hjälper dig att dra de riktiga slutsatserna – också det mindre angenäma.

Den dramatiska färden började i Kuopio, fortsatte till Siilinjärvi, Lapinlahti, Idensalmi. Sen vände jag in på riksväg 27. Så vad 30 KURIREN

Nils Torvalds, tidigare journalist, har under de senaste tolv åren varit Europaparlamentariker för SFP/Renew Europe. I EU-parlamentet har han varit speciellt engagerad i miljö-, klimat- och skogsfrågor och fungerade under sin sista mandatperiod som talesperson i miljöutskottet för centerliberala parlamentsgruppen Renew Europe.

Nils är en passionerad historiekännare och ägnar gärna sin fritid åt att läsa och skriva samt att vistas i den åboländska skärgården.

handlar dramatiken här om? Lite tillspetsat kunde man uttrycka det så här: jag kör genom kommuner som inte riktigt har någon framtid framför sig.

Kuopio klarar sig. Det finns lite befolkningstillväxt, lite dragningskraft och lite förmåga att hålla kvar befolkningen, men riktigt någon dans på rosor är det inte. I den senaste kommunreformen anslöts Nilsiä till Kuopio och Nilsiä är – om man frånser alluderingen till mitt förnamn – arketypen för Fattig-Finland, svältdöden och Paavo Ruotsalainens väckelse. Men de kanske klarar sig på Kuopios axlar.

Från Kuopio går färden över Siilinjärvi och Lapinlahti. Vardera kommunen har ett befolkningsminus och det är redan en dålig signal. Den signalen understryks av Lapinlahtis lucia-kampanj. Här väljer man ingen ung jungfru, här väljer man lucia-mormor.

Förra året valde man 92-åriga Aino Partanen med devisen ”en verklig ljusbärerska!”

Hurtig humor behövs det. På den överlever man kanske.

Efter kort avstickare till Idensalmi – för att kolla in bryggeriet – fortsätter färden till Kiuruvesi. Här ser vi redan en av de grundläggande – och problematiska – dragen: en sned befolkningspyramid. En tredjedel av befolkningen är över 64 år, en sjättedel är under 15. Den enkla slutsatsen är att det i fortsättningen blir enbart värre. De på norra och nordöstra sidan belägna grannarna Sonkajärvi och Vieremä ligger inte bättre till. Sonkajärvis procent av över 65 åringar är nästan 35, under 15 åringarna är nere i 12 procent. Vieremä ligger lite, lite bättre till med skogsmaskinföretaget Ponsse.

Från Idensalmi vänder jag alltså in på riksväg 27. Tidigare har jag kört mot nordväst längs 88:an. En bra vägsträckning, rak och med lite trafik. 27:an är lite mera krokig, men lätt att köra. Här kommer först Kiuruvesi och Pyhäjärvi. I Timo Aros utredning om dragningskraft och förmåga att hålla fast hör Kiuruvesi till de mest problematiska. Dragningskraftindexet är nere i 16. Jämför det med Larsmos 57 eller Karlebys 49!

På något sätt vänder utvecklingen när jag kommer över till norra Österbotten. Haapajärvi, Nivala och Ylivieska ligger i en rad längs Kalajoki älv och man får nästan en känsla av att det är älven som drar med sig

områdets utveckling. Nivala skryter med att vara landets största företagspark och grannen Ylivieska är med på tävlingen. Men området har en annorlunda utmaning: arbetskraft. Ålderspyramiden ser också helt annorlunda ut: under 15 år 23 procent, över 65 år 14 procent.

Varför alla de här siffrorna från landsvägen?

Det är här Finlands stora ekonomiska och politiska utmaning finns. Allt handlar om befolkningsstatistik och ett nollsummespel kring invandring. Här finns också utmaningarna för SFP. Timo Aros statistik och mina upplevelser från landsvägarna visar entydigt att en stor del av Finland mår oerhört illa – och kommer att må ännu mera illa i en ganska nära framtid.

Vi vänder inte befolkningsutvecklingen i ett ögonblick. Också om vi nu plötsligt skulle komma på någon undermedicin tar det tiotals år för att vända en snedvriden befolkningspyramid rätt. Vi har alltså framför oss ett allvarligt strukturproblem, som jag dessutom misstänker att SFP inte klarar av att riktig se eller uppfatta. ”Våra kommuner” ligger vid en relativt välmående kust. Vi har inte en enda riksdagsledamot som i sin valkampanj behöver vända om den strukturella utvecklingen. Och på riksnivå har vi inte heller någon tillstymmelse till politik i den riktningen. Samtidigt håller vi på att låsa in oss i en obehaglig politisk situation.

Redan inför det föregående riksdagsvalet fanns det en bred samhällsopinion, som hade föredragit en regering på axeln Samlingspartiet-Socialdemokraterna. Det gick om intet på grund av ”dåligt blod” mellan de huvudsakliga kombattanterna. Efter de senaste årens slagsmål om och kring arbetsmarknaden har vi försatt oss i en situation där allt regeringssamarbete mellan Kok och Sdp är uteslutet.

Det innebär samtidigt – med oundviklig logik – att alla tänkbara regeringar bygger på SannF:s välvilja och/eller medverkan.

Vi kommer alltså att styras av opportunism under de närmaste decennierna – såvida vi inte kan åstadkomma det Jan-Magnus Jansson lämnade som sitt arv: ett fungerade centersamarbete!

Nu är det allvar!

Nils Torvalds

Är författaryrket hotat?

Få personer i Svenskfinland kan vara författare på heltid.

Patrik är författare vid sidan av sitt vanliga jobb som utomhuspedagog vid Folkhälsan i Åbo.

Det blir allt svårare för författare att förtjäna sitt levebröd från sina böcker. En bidragande orsak är att ljudböcker blir allt mer populära.

– Ljudböckerna är bra för dem som lyssnar på dem. Jag är inte emot ljudböcker, men det är tråkigt att författarna får mycket lite inkomster från dem.

En författare är ofta beroende av stipendier eller annan typ av extern finansiering. Med fyra publicerade och välsäljande böcker under bältet vet Patrik vad han pratar om.

– De som skriver på heltid har det tufft med ekonomin.

Samhället borde fundera på hur vi vill att böcker ska publiceras i framtiden. Bokmomsen har nyligen höjts och det har blivit dyrare att köpa böcker.

Samtidigt minskar författarnas inkomster, konstaterar han.

– Alla vill att det ska finnas kultur i samhället, men få är villiga att satsa på den. Jag efterlyser långsiktiga lösningar och modeller. Författare har räkningar som ska betalas och kan inte leva av kärlek till konsten, hur givande det än är att ägna sig åt skapande arbete.

Patrik säger att en författare hela tiden funderar på och bearbetar historier. Författaren går omkring och mal en historia i huvudet innan hen sätter sig vid datorn och börjar skriva.

Patrik har sådana historier i huvudet också nu.

När författaren småningom börjar bestämma sig för vilken historia som förtjänar att berättas som följande beställer hen ofta hem en tjock bunt böcker från bokhandlar och antikvariat. Åtminstone de gånger historien baserar sig på historisk research.

– Det finns en hög med böcker hemma som jag bläddrar i. Saker och ting är på gång.

Mera än så säger jag inte i nuläget.

Böcker till julen

eum nis assit videbit tiatur recto voloreria re voloreprae di ilis Xeruptae volupta tatisit lati re, non hita anute ni omnit, comnisiessimax imincitat as nim aut et s quisita modipsum dolorecu lam iunt aut re, sim m explibus num que ped quis dandit aut undipsa que volorionecum et es simint mus ex et ad maxquianda con rere, hilique nate nonseni invellu reperum nem vendeni aute ium quodicatis di nonem es impos il is evendit ptatestias et, sus.

är över och vardag

Maria Saaristo

en har tagit vid.

ai trakten kring Porkal

Inte minst smärtfulla och djupa. staden.

Men krigsärren är kilometer från huvud området, några tiotal Inga upp på ska marinbasen växer sig. Kriget n mot den sovjeti över Intill den nya gränse som en mörk skugga sorger s trakten hela är viktiga för Inga. hemgården, med de människor som av Finland, och av har utraderat delar liv, men som Ingas rar föränd som t leder till något ovänta Måste det vara så här? i.

Den nya vardagen om den tid hon lever också väcker tankar

Maria Saaristo

Året är 1946, kriget

De utraderade Maria Saaristo

av liv har varit fullt stått på scen. Mitt och härliga I fyrtio år har jag tiska människor toner och ord, fantas tacksamhet och står jag här med upplevelser. Idag hittills, med allt musikaliska liv ganska ser tillbaka på mitt ibland en i leva att vad det innebär med lite mod mm, men där det väg. fördomsfull ankda a och hitta sin egen ändå går att drömm när det stormat. det positiva även svag, Jag har velat se mig att jag får vara Jag har också lärt det starka. för i det svaga föds

njuta men hoppas få morgondagen, ...

Jag vet inget om , sjunga, sjunga år till, och sjunga av livet i många r än.

För ja, jag sjunge

 Patrik Berghäll vid Bengtskärs fyr som bär på krigstida historia som han pusslade ihop i romanen ”Slaget om Bengtskär sommaren 1941”. Foto: Privat.

Krigshistoria...

Forts. från föregående uppslag

som återfinns i boken om slaget vid Bengtskär har funnits på riktigt. Han har emellertid tagit sig friheten att sammanfoga flera människors erfarenheter i en karaktär, och tillåtit sig att brodera ut vad personerna kände och upplevde.

– Människornas röster ur historien blir som pusselbitar.

Min skapandeprocess består i att få fram den stora berättelsen genom att sammanfoga de pusselbitarna till en helhet.

Det är av högsta vikt för Patrik att historien han kommer

att berätta berör honom själv på djupet. Skapandeprocessen är arbetsdryg, ibland tung, och den tar flera år i anspråk. Särskilt slutskedet av skrivandet upplever han som extra tungt.

Patrik förklarar att när man tror att man börjar bli klar visar det sig ofta att man bara kommit halvvägs. Den inledande skapande fasen i författarskapet beskriver han som roligast, medan den avslutande fasen av faktagranskning och finputsning av språkdräkten är tyngst.

– Jag måste veta redan från start att jag verkligen vill berätta den här historien för att orka ro projektet i land.

Susann



TOMAS JÄRVINEN

Talvitie Illustrerad av Peter

Dessa och många fler hittar du i din bokhandel

w w w. l i b r a r i a . f i

KURIREN 31

Kappadokien bjuder på mytomspunnen kultur

 Kappadokien är känd för sitt surrealistiska landskap som sätter besökarens fantasi i rörelse. Det är som att landa i sagornas värld där vad som helst kan hända. Ovan Love Valley.

Reklambilderna med hundratals luftballonger svävande över det turkiska landskapet i Kappadokien upplevde Kristina Klingenberg och hennes dotter som både vackra och lockande och de reste dit med hopp om att få flyga luftballong. Det visade sig bli en nervpirrande väntan på ett optimalt flygväder.

Text och foto: Kristina Klingenberg 32 KURIREN

O

fta är startplatserna för ballongflygningsturerna även högt belägna. Vi bodde i Göreme som ligger 1000 meter över havet. Ifall väderleksförhållandena tillåter är cirka 100 luftballonger redo att lyfta i tidig morgonstund med ett passagerarantal på 16–32 personer per ballong. Även om det på marknivå är vindstilla och solsken kan ballongflygturerna ändå inhiberas på grund av att det blåser för mycket högre upp.

En del ballongflygningsföretag gör två flygningar varje morgon. Efterfrågan på dessa flygturer är stor och folk från världens alla hörn anländer hit för dessa flygturer.

De flesta bokar sina ballongflygningsturer i förväg via nätet, vilket vi också hade gjort. Det lönar sig att boka in sig i början av sin vistelse för att öka chansen till en flygtur.

Ballongflygningarna hade varit inhiberade under några dagar innan vi anlände i början av november och att flygningarna fortfarande var inhiberade under den första morgonen bekom oss inte så mycket, vi var övertygade om att det skulle komma fler chanser. På grund av de inhiberade turerna under de senaste dagarna var det därför vissa svårigheter med att kunna göra ombokningar, men vår hotellvärd hjälpte oss med det.

Den andra morgonen började väldigt hoppfullt då vi hämtades från vårt hotell före soluppgången och fördes till ballongflygbolagets kontor där vi var ett hundratal turister som serverades morgonmål.

Stämningen var till en början uppsluppen, men när morgonmålet blev lite utdraget började vi ana oråd.

Efter en stund meddelades det att vi måste vänta en timme innan man visste om Turkish Civil Aviation ger

starttillstånd. Ballongflygningsbolagen får inte själva bestämma var den gränsen går, det gör flygmyndigheterna.

Det gick tyvärr inte vägen denna dag heller och något snopna återvände vi till hotellet.

Före returen till hotellet hade vi fått ta del av många besvikna resenärers berättelser. Ett ungt par var på bröllopsresa och de hade rest hela natten innan med buss från Antalaya och skulle nu fortsätta med buss till Ankara.

En grupp japaner måste också återvända hem utan att ha fått uppleva någon ballongflygning.

Några försökte ivrigt boka om sina flyg hem men även om det gick att fytta fram sin hemfärd så fanns det ändå inga garantier för att någon ballongflygning skulle bli av.

För mig och min dotter inhiberades också den tredje morgonens ballongflygtur. Det sägs att den säkraste tidpunkten

under hela året för att kunna få uppleva en ballongflygning är mellan april och oktober.

Resan till Kappadokien gjorde jag tillsammans med min dotter och på grund av hennes

1.

2.

3.

4.

arbete hade vi inte möjlighet att stanna så länge. Vi åkte med reguljärflyg till Nevsehir via Istanbul och sedan med samåkningstaxi till Göreme. Det går  5.

1. Vi går dryga tio kilometer ovanför dalen längs klippkanten innan vi kommer på hur vi skall ta oss ner.

2. Vägen ner till dalen är inte den enklaste men det går bra att sätta sig och hasa sig neråt på baken.

3. Göreme – en av de populäraste orterna ifall man planerar åka luftballong. Här kan man bo i grotthotell.

4. Kvällsutsikt från grotthotellet.

5. Vi gjorde resan till Kappadokien som en mor-dotterresa.

Jag hade tillfälligt lapp på ena ögat vilket påverkade djupseendet på gott och ont. Min klätterkunniga dotter Anna tog mig uppför (och nerför) läskiga branter så kanske bra att jag inte såg så bra!

Foto: Guiden på rundturen.

KURIREN 33

 För den som gillar att rida är Kappadokien ett väldigt mångsidigt landskap för det.

Kappadokien bjuder...

Forts. från föregående uppslag

även bra att åka med långfärdsbussar från både Antalaya och Analaya eller från Ankara.

Jag har flugit luftballong i Finland ett par gånger så jag vet att det är en speciell känsla. Det kan vara väldigt tyst där uppe med bara lite ljud då och då från den gas som används i luftballongen.

Eftersom vi visste att november inte är den bästa tiden på året för ballongflygning var vi lite förberedda på att vi kanske skulle få besöka Kappadokien utan att få betrakta det fina landskapet ovanifrån.

Underjordiska städer Både jag och min dotter gillar att vandra så våra dagar i Kappadokien blev mycket innehållsrika ändå. Vi hade med tanke på utsikten valt ett av de många grotthotell som finns att välja mellan och det var en lyckträff. Arief Cave Hotel är ett litet hotell med den absolut bästa tänkbara utsikten och hjälpsam personal.

Den ena hotellvärden skolade duvor och vi fick vara med och hålla de mjuka duvorna i våra händer och lyfta upp dem för att göra konster. Morgonmå34 KURIREN

 En del träd har vackra färger i november. Temperaturen är behaglig för långvandring.

let var utmärkt och även om det var november så gick det bra att sitta ute och äta.

Göreme är ett ställe dit de flesta luftballongsturister anländer och därför är utbudet av restauranger stort. Och trots det stora antalet turister är prisnivån låg och maten utsökt. På grund av den speciella naturen med klippformationer och sand är gatorna till en del grusbelagda vilket också ger en speciell karaktär åt staden.

Världsarv sedan 1985 Kappadokien är ett landskap som ligger i centrala Turkiet cirka 350 kilometer sydost om Ankara. Sedan 1985 finns detta unika landskap med en hisnande historia på Unescos världsarvslista.

Under en rundtur som vi deltog i besökte vi bland annat Ihlara-dalen där vi fick göra en fin vandring med guide. Vi besökte också den underjordiska staden i Derinkuyu samt några andra viktiga historiska platser.

Så sent som 1963 hittades den underjordiska staden i Derinkuyu, 85 meter djup och 18 våningar. Enligt en del forskare skulle den ha byggts redan 700 år före Kristus. Staden kunde täppas igen inifrån av en rund stendörr men vad folk ville skydda sig från har förblivit

oklart. Staden är stor och skulle kunna rymma cirka 20 000 mänskor och deras boskap och matförråd. Under senare tid så vet man att kristna bland annat gömde sig här under romarnas förföljelse.

I Kappadokien som numera är ett muslimskt område, finns det oväntat många kyrkor. Det har sin förklaring då området mycket tidigt blev kristet – cirka 300 år efter Kristus.

Nere i den underjordiska staden – jag tror vi var nere i fjärde våningen – måste man gå krokig i de långa och trånga gångarna, och det fanns ingen återvändo då man gått med på att följa med guiden. En intressant rundtur. Den underjordiska staden i Derinkuyu är den största men det finns även flera andra i området. Även under vandringen i den gröna Ihlaradalen visade oss guiden flera klippkyrkor. Han menade att de främst användes som skolsalar. Ca 300 klippkyrkor har hittats i området och i en del finns det fina fresker bevarade.

Under rundturen i Kappadokien kommer man i kontakt med gamla kloster och härbärgen längs Sidenvägen – den medeltida handelsvägen från Stilla havet till Europa genom Turkiet. Sidenvägen möjliggjorde intryck från olika världar; kulturer möttes, olika

religioner och filosofier blandades och den vägen spreds även sjukdomar.

Det var tidvis lite svårt att hänga med i guidens historiska utläggningar med sagor, myter och fakta i en salig blandning.

Historien är lika magisk som landskapet.

Vandringar på egen hand Våra dagar fylldes av vandringar bland de fascinerande klippformationerna. Vandringslederna är inte utmärkta men det går att vandra nästan var som helst. Det är dock svårt att veta svårighetsgraden och vad som kommer att möta en.

Vi vandrade flera kilometer runt en kanjon och såg fina vandringsleder nere i dalen men visste inte riktigt hur vi skulle kunna ta oss ner dit. Ett vänligt gammalt par ville så gärna bjuda oss på te där de satt vid sina odlingar. De visade vartåt vi skulle gå då de förstod att vi ville gå ner i dalen.

Vid en parkering lite längre fram ledde en stig ner i ravinen.

Det fanns även en skylt. En man pressade granatäpplen vid nedgången till ravinen och vi köpte och drack av den nypressade juicen. Lite senare började vi må riktigt illa av drycken som var alldeles för stark. Stigen ner skulle vara enkel enligt mannen som sålde granatäppeljuicen.

Det var cirka 200 meter rakt ner och genast i början märkte vi att stigen var väldigt brant.

Ett par unga män frågade i början av stigen om jag behövde hjälp – de tyckte väl att jag tog det lite väl försiktigt. Något senare tittade jag bakom mig och såg att de hade satt sig och hasade sig neråt på baken så jag gick in för att använda mig av samma teknik.

Väl nere mötte oss en fantastisk värld bestående av en uttorkad flodfåra och grönskande träd. Klippväggarna steg rakt uppåt på båda sidorna.

Också dalen var fylld av de fascinerande klippformationerna. Även om man tycker att man rör sig bara i närheten av den lilla staden Göreme så blir det lätt 15–20 kilometers promenader på grund av det omväxlande landskapet och de många omvägar man tvingas ta.

Under en annan vandring följde vi stigar och valde riktning på måfå med devisen att det alltid går att vända om.

Eftersom min dotter är en van klättrare så hade jag ibland vissa problem med att övertyga henne om att ta lite enklare vägar. Höns, tuppar, får och hästar dök upp lite här och där bakom krökarna, samt några herrelösa hundar och katter.

Vi hittade också ett par av de start- och landningsplatser som används under ballongflygningarna. Och det var med ett litet sting i hjärtat vi tänkte på hur gärna vi skulle ha velat flyga.

Men som de optimister vi är så trodde vi faktiskt att det ännu skulle lyckas även om oddsen inte riktigt var på vår sida.

Klippformationer och natur Landskapet känns lite overkligt och som taget ur en sagobok, med många dolda skatter även om man sett det på bild före.

Färgskalan är speciell och de bergiga formationerna överträffar varandra. Bergarten tuff är lättbearbetad och härrör från gamla vulkanutbrott. Eftersom bergen är porösa har man huggit ut bostäder, grottor, kyrkor och kloster ur dem liksom redan nämnda underjordiska städer.

Att vandra omkring i detta

 Med guide under en längre vandring

i Ihlaradalen som också kallas den gröna dalen.

Rastplat-

serna i Ihlaradalen var inte så många men desto tjusigare.

Här kan man sitta och äta ute i floden och samtidigt betrakta får och gäss.

Morgonmål med vacker utsikt. Härifrån kan man betrakta de luftballongkorgar som sprider ut sig i luften de morgnar som det går att flyga.

 Under en annan promenad

på väg mot Red Valley hittar vi inga klara direktiv och stigarna är många. Min dotter övertygade mig om att vi klarar av att klättra uppåt. Det visade sig vara ett bra val och vi kom så småningom ut till ”rätt väg”.

landskap är som att befinna sig på ett sagolikt äventyr och man kan förvänta sig att möta nästan vad som helst. De människor man möter är mycket vänliga –Kappadokien är känt för sina vänliga invånare. Och gång efter gång konstaterar vi att vänligare mänskor får man söka efter!

På morgonen, den fjärde

dagen, på väg till flygplatsen och hem, såg vi hur ballongföretagsbilarna med sina långa släpvagnar kom ner från startplatserna. Det skulle ha känts snopet att få komma till startplatsen och därefter tvingas höra att turen måste inhiberas.

Vår dröm om att under en ballongflygning få se och uppleva hundratals färggranna

luftballonger sväva över det klippiga landskapet förblev dock en dröm under denna resa.

Väl hemma hörde vi om resenärer som varit i Kappadokien i september och som fått vänta förgäves på en ballongflygningstur, men visst finns det ändå många vars dröm om att få flyga luftballong där ändå har gått i uppfyllelse.  KURIREN 35

60-årsfirande på svenska västkusten N

u laddar Finlandssvenska Föreningen i Göteborg upp inför sitt 60–årsjubileum. Så länge har finlandssvenskarna i Västsverige träffats för att tillsammans minnas sitt ursprung.

– Det skall vi fira i Gamla Lundby kyrkas samlingslokal i Göteborg i december, ett ställe vi bokat i många år, säger Gunn Wallin från Kungsbacka, ordförande i Finlandssvenska Föreningen i Göteborg. Det blir musik, sång, julkonsert, presidentens tal och som avslutning den obligatoriska Lucian – innan det blir gemensam samvaro. I år har vi som gästtalare Nils-Erik Forsgård, vd för tankesmedjan Magma.

Finlandssvenska Föreningen har traditioner sedan 1964.

Föreningen har nu medlemmar från Munkedal i norr ända fram till Skåne i söder om Borås och Alingsås i öster. Åldern varierar mellan 0 och 90. Sedan många år ingår även Finlandssvenska Jönköpingsgillet och Halmstadsföreningen.

Varje år ordnas ett antal träffar för att hålla finlandssvenska traditioner och dialekter levande genom att alltid ha något finlandssvenskt på programmet. Under och efter pandemin

SUDOKU

Trevlig samvaro är det viktigaste inom Finlandssvenska Föreningen i Göteborg då man samlas tillsammans och i den samvaron är sång och musik en viktig del.

blev det en del aktiviteter via zoom, alltid med några fysiska platser hos ABF. Det viktigaste är att ha roligt tillsammans och det har föreningen lyckats med över förväntan. Bland de återkommande träffarna märks

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

3

8 9 5 3 5 1 5 1 7 6 2 8 5 9 8

2 3 1 7 9 2 3 6 1 4 7 8 3 6

36 KURIREN

en vårträff (rätt ofta ett kulturellt seminarium), en picknick i Slottsskogen i juni, en sensommarutflykt i Norden, en träff i samband med bokmässan i Göteborg tillsammans med Förlaget från Finland, ett

finlandssvenskt litteraturseminarium på hösten och firandet av självständighetsdagen med lucia i december. Ibland kan vi ta upp ett aktuellt ämne, senast emigration till/från Svenskfinland.

Finlandssvenskarna har under åren gjort en betydande insats inom Finlands intellektuella och konstnärliga liv, framför allt inom skönlitteraturen, såsom modernisten Edith Södergran, följt av författare som Claes Andersson, Jörn Donner och Tua Forsström. J L Runeberg och Zacharias Topelius inte att förglömma. Bland uppskattade och kända finlandssvenskar i Sverige i dag kan nämnas Märta Tikkanen, Stina Ekblad, Kjell Westö, Johanna Holmström, Lars Sund, Peter Sandström, Philip Teir – listan kan göras hur lång som helst och vi har haft de flesta hos oss.

I en eller annan form.

– I år firar vi alltså extra eftersom vi fyller 60, säger Gunn.

Jag hoppas att många vill komma och fira med oss. Alla är välkomna, medlem eller inte.

Närmare information får man genom att ringa Finlandssvenska Föreningen i Göteborg, tfn 070-1714418. 

Medelsvår

4 9 7 2 7 6 6 5 2 8 9 6 8 7 3 4 9 3 4 5 7 9 9 4 5 2 3 6 7

3

2

9 3 6

8

3 6 8 4 1

5 8

6 9

Svår

7

3

5 2 9 1

4 7

9 7 8

8 5 8 1 2

t t y n k Bo SLÄKTLED

LOTTA FRANTZ UTGIVARE: LIBRARIA

Lotta Frantz.

Foto: Privat.

Lotta Frantz är jurist och bosatt i Österbotten. Hon har tidigare gett ut två romaner och skriver kolumner och noveller bland annat för Kuriren. Hennes senaste bok handlar om Signe som föds i början av 1900-talet på den österbottninska slätten där livet är en ständig kamp.

Historien följer Signe och hennes ättlingar genom nedslag och händelser under en nästan hundraårig epok. De lever i olika tider och på olika platser men det som förenar dem är rötterna och arvet, anknytningen till den österbottniska myllan, som de aldrig helt kan lämna. Lotta själv beskriver boken såhär: Släktled är en historisk roman, den utspelar sig i ”riktig” historisk tid, men allt annat är påhittat. Personerna, händelserna.

Inspirerade av verkliga händelser, av sådant jag hört – naturligtvis – men storyn som sådan är fiktiv. Jag har velat göra historien rättvisa på så sätt att tidsangivel-

serna och detaljerna så långt som möjligt bör överensstämma med verkligheten, men därutöver har jag tagit mig stora konstnärliga friheter. Boken är inte en minutiös skildring av historiska händelser, utan mer så att den gör nedslag i de olika personernas liv vid olika tidpunkter och händelser. Vid sådant som påverkat dem, och sådant som tagit deras liv i en viss riktning.

Du skriver om olika tidsepoker i boken, vilken har varit intressantast att dyka in i?

Intressantast skulle jag kanske säga var 1980–90-talet, eftersom jag har egna minnen från den tiden och lättare kan relatera.

Dock också intressant att skriva om äldre tider, men detta har ställt större krav på research och jag har fått förlita mig mer på andras berättelser och olika källor i stället för egna minnen.

Kvinnorna i boken får utstå många orättvisor och ibland rena övergrepp, är du driven av rättvisefrågor när du skriver?

Det stämmer säkert till viss del. I

mitt skrivande återkommer jag ofta till det här med att göra upp; med orättvisor, det förflutna och människorelationer.

Männen hade det givetvis inte alltid lätt heller, Conny känner sig stämplad som ”finnjävel” i Sverige. Tror du synen på Finland någonsin kommer förändras i grannlandet eller är vi dömda till att vara den ständiga lillebrodern?

Sett till samhällsutvecklingen finns det mycket som talar för att Finland inte längre är lillebrodern, men det kan nog hända att det tar ganska lång tid innan vi blir av med stämpeln. Kanske när krigsåren och fattigdomen i Finland börjar vara glömda.

Har du redan några nya skrivprojekt på gång?

Det är nog skrivstuga i den mån jag hinner bland alla andra åtaganden. Mitt nästa projekt är en novellsamling med planerad utgivning under våren 2025, så mycket kommer att kretsa kring den.

BOKMYSET

Jag högläser fortfarande för min tioårige son varje kväll.

Visst möts jag ibland av en del gnäll om ”varför kan vi inte kolla på telefonen i stället?”, men efter en stund så sjunker han in i fantasins värld. Det finns inte heller någon mysigare stund på dagen tycker jag än att få ligga sida vid sida med en bok framför oss. Linda Bondestams Chop, chop är nominerad både till Finlandiapriset och Augustpriset 2024.

En riktigt bra och tankevärd bok även för vuxna att läsa för barnen eller barnbarnen i höst!

Jennifer Hägen, Redaktör

KETTU

EMMA AHLGREN UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Emma Ahlgrens tredje bok Kettu är en berättelse om systerskap, utanförskap och gemenskap. Det börjar i livmodern – de är inte en, utan två.

Tvillingsystrarna förstår varandra, men en av dem har ett ovanligt sätt att vara i världen. Hon verkar otämjd.

Systern tolkar tålmodigt hennes signaler.

I Kettu utforskar Emma Ahlgren det mänsliga, det djuriska och möjligheten att vara det tredje: en varelse i sin egen rätt.

EN RÖST FÖR FRIGÖRELSE

INGA ELGQVIST-SALTZMAN OCH KATARINA SALTZMAN UTGIVARE: SLS

En röst för frigörelse ger glimtar ur Emma Saltzmans händelserika liv och speglar samtidigt kvinnornas roll i arbetet för finländsk identitet och självständighet, inte minst under de dramatiska decennierna i början av 1900-talet. Vi får följa Emma Saltzman (1853–1934), född Ruin, från barndomens ryska byar och skolgången i Tula via ett liv som herrgårdsfröken i Tavastland till en tillvaro som läkarhustru i Helsingfors. Uppväxten med en livegen barnsköterska kom att prägla Emmas vuxna liv och tände gnistan till att kämpa för frigörelse och jämställdhet. Hon engagerade sig i kampen för flickors och kvinnors rätt till utbildning, lika rösträtt för alla och ett fritt Finland.

CHOP CHOP

LINDA BONDESTAM UTGIVARE: FÖRLAGET

Det är sent på jorden. Men Chop Chop har fullt upp: Leverera paket, rasta hundar, stå vid löpande band i krigsfabriken. Alla jobb delas ut med chefens jäktade ord: Raska på, chop chop! ”Chop Chop, det är väl jag det”, tänker den lilla roboten.

Chop Chop programmeras att göra allt. Chop Chop gör alltid sitt bästa.

Men det räcker aldrig. Då blir det sparkis. Och nytt jobb-jobb. Chop Chop sover inte. Chop Chop äter inte. Chop Chop tar aldrig kaffepaus.

Människor blir trasiga och trötta. Här varvas en dos civilisationskritik med humor och vemod. Vad händer med världen när hjulen rullar på i turbofart? Vad sysslar vi människor med egentligen?

KURIREN 37

SUCCÉSIFFROR FÖR KVARKENS SKÄRGÅRD – BESÖKARNA HYLLAR VÄRLDSNATURARVET Finlands enda naturarvsobjekt på Unescos världsarvslista, Kvarkens skärgård, lockar tusentals besökare varje år.

Forststyrelsen har gjort en besökarundersökning under maj–september i fjol. I den framkommer vad besökarna tycker och tänker kring vår skärgård. De viktigaste orsakerna till besöket i skärgården var landskapet, naturupplevelser, avslappning och samvaro med det egna sällskapet.

De som svarade på enkäten var i genomsnitt mycket nöjda med naturen och servicen. De var mest nöjda över renligheten och variationen i

landskapet. Infotavlorna, den allmänna säkerheten och parkeringsplatserna var tillfredsställande. Ungefär hälften av de som svarade på enkäten hade besökt Kvarkens skärgård tidigare. De allra flesta, uppemot 90 procent, skulle rekommendera världsarvet som ett besöksmål. Inkomsteffekten av besökarnas årliga penninganvändning i området uppgick till 6,95 miljoner euro förra året. När motsvarande undersökning gjordes senast, år 2017, var inkomsteffekten 3,27 miljoner euro. Även sysselsättningseffekten har ökat sedan 2017. Då gav

NY FORSKNING

SLS och Svenska kulturfonden utlyser en miljon euro för ett forskningsprojekt inom humaniora, samhällsvetenskaper eller pedagogik.

Ansökan öppnade i oktober 2024.

Forskningsprojektet ska anknyta till temat Framtida utmaningar för det svenska i Finland och finnas inom humaniora, samhällsvetenskaper eller pedagogik. Om projektet är mångvetenskapligt kan det omfatta även andra vetenskaper.

Källa: Svenska Litteratursällskapet

Bild: Shutterstock

38 KURIREN

besöken upphov till 32 årsverken, medan det nu behövdes 60 årsverken för att upprätthålla och erbjuda service i världsarvet. År 2017 gjordes 75 600 besök vid de besöksmål som Forststyrelsen förvaltar, och 2023 var det 91 000. Många upplevde att besöket hade en betydande påverkan på det psykiska, sociala och fysiska välmåendet.

Totalt ger besökarna Kvarkens skärgård betyget 4,45 av 5.

Källa: Vasabladet /Forststyrelsen

Bild: Forststyrelsen/Pekka Lehtonen

Klippt &skrivet Sammanställt av Jennifer Hägen

MUNTORRHET VANLIGT PROBLEM Muntorrhet är ett problem som framför allt drabbar äldre. Med åldern minskar salivutsöndringen och med åren tillkommer sjukdomar och läkemedel som ger en känsla av torr mun.

Diabetes, Parkinsons sjukdom och reumatiska sjukdomar, särskilt Sjögrens syndrom, kan vara orsaken till muntorrhet. Muntorrhet är också ett symtom vid anorexi.

Många läkemedel har muntorrhet eller en känsla av torr mun eller bådadera som biverkningar. Effekten stärks om man använder flera läkemedel.

Ibland minskar biverkningarna om ett läkemedel byts ut mot ett annat preparat, men det finns inte alltid något bra alternativ. Man måste

helt enkelt testa sig fram till rätt läkemedel.

Slemhinnorna i munnen blir torra när man snarkar, andas via munnen, sover med munnen öppen eller lider av sömnapné. På apoteket kan du köpa gel och konstgjord saliv som lindrar muntorrhet. Ett annat tips är att pensla munnen med matolja strax före läggdags.

Dessutom är det bra att dricka tillräckligt. Skölj munnen med vatten och drick vatten som törstsläckare.

Undvik däremot i synnerhet drycker som innehåller socker eller salt. Xylitoltuggummi eller xylitoltabletter stimulerar salivutsöndringen. De kan med fördel användas om inte xylitol irriterar magen.

Källa: Tidningen Diabetes

90 ÖAR I DRYGT 100 ARTIKLAR Finns nu samlade i en digital öatlas som lanserats vid Skärgårdsinstitutet. Öatlasen har vuxit fram småningom under några år – och den fortsätter växa! Den består av artiklar som plockats ut bland de tusentals artiklar som skrivits i tidskriften Skärgårds snart 50-åriga historia. Artiklarna har alla särskild fokus på Finlands öar.

Arbetet med öatlasen kommer att pågå kontinuerligt

Bild: Åbo Akademi

och innebär att en större del av Skärgårds arkivskatt blir tillgänglig digitalt.

Du kan bekanta dig med öatlasen på adressen www. abo.fi/oatlas Länken hittas också via Skärgårdsinstitutets webbplats.

Källa: Tidskriften Skärgård och Skärgårdsinstitutet

”Man har ju alla åldrar inne i sig. Ibland tittar den ena fram, ibland den andra.”

Källa: Astrid Lindgren, Dagens Nyheter, 8 september 1959 Bild: Pressfoto

JOBBRELATERAD STRESS TYDLIG RISKFAKTOR FÖR SJUKSKRIVNING Medelålders kvinnor som upplever jobbrelaterad stress har rejält förhöjd risk för framtida sjukskrivningar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Brist på inflytande och konflikter på jobbet är tydliga stressfaktorer.

Syftet med den aktuella studien, publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care, var att undersöka om jobbrelaterad psykisk stress kan kopplas till sjukfrånvaro hos medelålders kvinnor på arbetsmarknaden.

Underlaget i studien består av uppgifter om 573 kvinnor i åldern 38 respektive 50 år, hämtade från den omfattande Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg, ofta kallad Kvinnostudien, vid Göteborgs universitet. Detta kombinerades med registerdata från Försäkringskassan om kvinnornas sjukskrivningar.Vid tiden för studiestart var en majoritet av deltagarna (504 kvinnor) anställda och i arbete. Tre av fyra upplevde jobbrelaterad eller generell psykisk stress, eller båda. Under året som följde hade 16 procent minst en sjukskrivning på två veckor eller mer, och sjukskrivningsmönstren var tydliga.

Av 21 specifika arbetsrelaterade problem var jobbkonflikter och brist på inflytande över beslut på

jobbet det som tydligast kunde associeras med sjukfrånvaro. För jobbkonflikter gällde det oavsett om kvinnan själv var involverad eller inte.

Kvinnor som rapporterat jobbkonflikter hade mer än dubbelt så hög risk (faktor 2,31) för sjukskrivning under uppföljningsåret. Efter justeringar för generell stress, tidigare sjukskrivningar, ålder, sömnkvalitet, välmående och fysisk aktivitet var risken fortsatt fördubblad (faktor 1,98). Brist på inflytande följdes också av tydligt förhöjd risk för sjukskrivning (faktor 1,71 efter justeringar).

En av de drivande i studien har varit Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi och universitetslektor i hälsovetenskaplig statistik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet: – Snävt beslutsutrymme och konflikter i arbetsmiljön kan förutspå sjukskrivningar, oberoende av allmän psykisk stress och tidigare sjukskrivningsperioder.

Det är därför viktigt med förbättrad arbetsmiljö som kan minska sjukfrånvaron bland kvinnor på arbetsmarknaden, säger hon.

Forskargruppen bakom studien leds av Dominique Hange, docent och universitetslektor i allmänmedicin, samt distriktsläkare på Närhälsans vårdcentral Tidan i Skövde kommun:

– Effekterna av konflikter på jobbet, oberoende av det egna engagemanget, kan också tyda på att det finns en specifik sårbarhet bland kvinnor som kan vara av intresse att arbeta med framöver, konstaterar hon.

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Bild: Freepik

KURIREN 39

Smaker som värmer i vintermörkret A

dvent är tiden för mysiga stunder i köket, kryddsmaker och goda dofter.

Tid för att stanna upp och njuta tillsammans med familj och vänner. Här hittar du gamla klassiker som Rocky Road och Flapjacks, och några lite mer hälsosamma alternativ till eftermiddagskaffet.

Rebecka Sandbacka, är en 26-årig finlandssvensk, med rötter i Kronoby, som bytte kalla Tromsø mot vackra Arendal, där hon nu bor och verkar som fotograf och innehållsproducent. Hon har många järn i elden och älskar äventyr och att utmana sig själv. Fotografering står henne extra varmt om hjärtat och det intresset kombinerar hon ofta med bakning och matlagning. Du kan ofta finna henne med kameran i högsta hugg över en nyskapad kreation i köket.

BRIESANDWICH 40 KURIREN

Recept och foto: REBECKA SANDBACKA

VARM BRIESANDWICH

Vem kan väl säga nej till en rykande varm sandwich med vinterns kryddor en kall dag?

Detta är den perfekta förrätten i advent – de soltorkade tomaterna tillsammans med osten och kryddorna gör att det bara smälter i munnen.

För två personer:

2 skivor surdegsbröd (kan bytas ut mot det bröd du föredrar) ½ dl hackade soltorkade tomater 100 g (4–6 skivor) brieeller chèvreost ½ dl torkade tranbär (kan ersättas med rårörda lingon) torkad timjan eller rosmarin (efter smak) honung att ringla över enligt egen smak ½ dl grovhackade hasselnötter eller mandlar

Sätt ugnen på 175 grader.

Rosta surdegsbrödet i en het stekpanna med olivolja tills det fått en krispig yta.

Lägg det rostade brödet på en plåt med bakplåtspapper.

Lägg på soltorkade tomater, skivor av brie- eller chèvreost, torkade tranbär, en stor nypa torkad timjan eller rosmarin och ringla till sist över honung.

Lägg in brödet i ugnen och grilla tills osten har smält och ingredienserna är genomvarma.

Strö över de grovhackade nötterna så blir det härligt krispigt. Servera genast!

COOKIE BARK Detta är perfekt att ge bort till någon du tycker om, eller att ta med som gå-bort-gåva.

Enkelt, gott och lite hälsosammare. ca 8 serveringar

Deg: 3 dl havregryn ½ dl havre- eller mandelmjöl 3 msk kakao ½ dl hasselnötter, grovhackade

COOKIE BARK

½ dl honung, lönnsirap eller socker ½ dl olivolja eller smält smör 1 ägg Topping: 100 g mörk choklad 50 g vit choklad ½ dl grovhackade hasselnötter ½ dl torkade tranbär

Sätt ugnen på 180 grader.

Blanda alla ingredienser till degen i en skål.

Tryck ut degen i en pajform, cirka 24 cm i diameter, klädd med bakplåtspapper.

Grädda mitt i ugnen i cirka 15 minuter, tills den blivit ännu mörkare i färgen och du ser en skorpa på kanterna.

Låt svalna helt. Under tiden kan du smälta den mörka chokladen över vattenbad.

Fördela chokladen jämnt över kakan. Strö över de hackade hasselnötterna och tranbären.

Smält den vita chokladen och ringla över kakan.

Ställ i kylskåpet ett par timmar, eller över natten. Skär upp i kvadrater och servera med en gång, eller förvara i glasburkar med lock.

ROCKY ROAD MED APELSIN (Bild på nästa sida)

Rocky Road är en klassiker till jul, och så enkel att bara röra ihop av det du har hemma.

Här är en variant med apelsin och puffat ris.

Bas: 200 g mörk choklad (85 % eller 70 % kakaohalt) ¾ dl jordnötssmör 1 tsk vaniljextrakt (kan uteslutas) 2 msk apelsinmarmelad Fyllning: 1 ½ dl grovhackade hasseloch pistagenötter 1 dl torkade tranbär 1 dl frystorkade hallon, eller mer tranbär 2 ½ dl puffat ris (kan ersättas med popcorn eller puffad quinoa) ½ dl kokosflingor eventuellt 0,5 dl salta jord nötter

Klä en fyrkantig form, 20x20 cm, med bakplåtspapper.

Smält mörk choklad, jordnötssmör, apelsinmarmeladen och vaniljextrakt på låg värme i en kastrull. Rör om tills bland-

ningen är jämn och slät, och ta sedan av från värmen.

Blanda i alla ingredienser till fyllningen i den smälta chokladen. Justera mängden popcorn eller puffade flingor efter smak.

Häll smeten i formen och tryck ut den jämnt i formen.

Frys i 15 minuter eller tills chokladen stelnat. Skär i 16 bitar och förvara i kylskåp.

BANANPLÄTTAR MED CHOKLAD OCH APELSIN (Bild på nästa sida)

Lyxiga bananplättar som passar perfekt som frukost i advent. Samma recept kan användas för våfflor, tillsätt i så fall lite extra havregryn.

2 portioner:

2 bananer, gärna lite övermogna för extra sötma 2 dl havregryn eller havremjöl 1,5 tsk bakpulver 2 msk kakao saften och skalet av en apelsin en nypa salt 2 ägg

Lägg alla ingredienser i en

➛

KURIREN 41

MATVRÅN

NO BAKE BROWNIE BITES

BANANPLÄTTAR

ROCKY ROAD MED APELSIN

FLAPJACKS MED INGEFÄRA

42 KURIREN

TIRAMISU

FLAPJACKS MED INGEFÄRA

LÄSARBILD

Flapjacks är en stor favorit bland både unga och gamla, som snacks eller efterrätt. Här med en twist av ingefära.

125 g smör 1 dl strösocker 1 dl brunt socker 2 msk ljus sirap 5 dl havregryn 1 dl riven kokos 3 msk riven färsk ingefära

FORTSÄTNNING FRÅN FÖREGÅENDE SIDA

IN

blender, eller i en skål och finfördela med en stavmixer.

Hetta upp en stekpanna på medelhög värme. Lägg i smör eller olja, och klicka ut plättsmeten med en matsked och stek i ca 1–2 minuter på varje sida. Servera rykande färska!

Tips på topping: grädde, sylt, apelsin, jordnötssmör, vaniljyoghurt

NO BAKE BROWNIE BITES Detta är delikata små bitar som smakar som den degiga mitten av en brownie.

Fantastiska till adventskaffet. ½ dl jordnötssmör 4 msk lönnsirap, honung eller socker ½ dl havre- eller mandelmjöl (kan ersättas med vetemjöl) 2 msk kakao 4 msk mjölk 2 tsk vaniljsocker eller vaniljextrakt 100 g mörk choklad till topping Valfritt: polkakross till topping över chokladen

Blanda samman alla ingredienser utom den mörka chokladen.

Rulla till kulor (om degen är för kladdig, tillsätt lite mer havremjöl).

Låt stå i kylskåp eller i frysen i 30 minuter–1 timme.

Smält chokladen över ett vattenbad.

Ta ut kulorna och täck med chokladen.

Låt svalna på en tallrik med bakplåtspapper. Strö över polkakross om du vill ha lite extra smak av jul. Förvara i kylskåp.

Sätt ugnen på 200 grader.

Klä en form med bakplåtspapper, cirka 24 cm i diameter, eller en 2 l brödform.

Smält smör, socker och sirap i en kastrull och blanda ner havregryn och kokos.

Tryck ut degen i formen och grädda mitt i ugnen i cirka 15 minuter, tills den fått en gyllene färg.

Låt kakan svalna helt. Smält chokladen och ringla över.

Skär upp i bitar när kakan svalnat.

TIRAMISU Tiramisu till frukost? Ja tack! Denna frukost lagar du dagen innan så är den klar för servering nästa morgon. Enkelt, smidigt och gott!

2 portioner

 Christian Nylund har fototgraferat blomsterprakten på sin balkong på Skolhusgatan i Vasa den 12 november.

VINNARE av garn

1 dl havregryn + 2 msk chia- eller linfrön saft och zest från en färsk apelsin 2,5 dl valfri mjölk 2 espressoshottar eller 1 tsk snabbkaffe (koffeinfritt fungerar) blandat i 2 msk kokande vatten 1 msk lönnsirap eller honung Valfritt: 1 skopa vaniljproteinpulver (hoppa då över sötningen) Topping: 2 dl grekisk yoghurt några droppar mandelessens (kan uteslutas) 1 msk lönnsirap 2 tsk kakao att sikta över

Rör ihop alla ingredienser och ställ i kylskåp över natten eller minst 4 timmar.

Rör ihop alla ingredienser utom kakaon till toppingen nästa morgon.

Fördela i små skålar, och toppa med yoghurtblandningen.

Sikta över kakao. 

Vi fick hela 153 svar i tävlingen som ingick i Kuriren nummer 14, där vi lottade ut garn till ett par pulsvärmare.

Rätt svar på frågan vad Perus huvudstad heter är: Lima. De som hade tur i lottdragningen är Karin Sjöskog Lillby, Carita Österlund Närpes och Rea Holmberg Skinnarby.

Vi GRATULERAR vinnarna!

Garnet kommer med posten.

KURIREN 43

Mat med

Förutom rödbeta odlas det även gulbeta, vitbeta och polkabeta. Samtliga är goda att lägga med i till exempel soppor eller att ugnsbaka.

RÖDBETA – DEN RÖDA BARONEN

R

ödbetan är en gammal kulturväxt som har odlats i Europa långt före Jesu födelse. Jag måste faktiskt erkänna att i min ungdom som kock trodde jag att den knallröda rotgrönsaken enbart kunde användas som inlagd i ättikslag, tryggt placerad i en glasburk med lock.

Att den är en obligatorisk följeslagare till Janssons frestelse, en mera sällsynt gäst på en tallrik med pytt i panna och att den kunde användas i kombination med bröd och leverpastej i brist på annat, var klart för mig. Där tog också kunskapen slut ända tills jag kom över ett recept med stekt kyckling som skulle ligga ovanpå en hel hög av rotgrönsaker medan 44 KURIREN

Rödbetstartar kan bli en fantastisk smakupplevelse.

ugnsvärmen gjorde sitt.

Det var ett sådant där klassiskt recept med salt, smör, citron, vitlök och en och annan ört. Poängen var att jag köpte

en förpackning med blandade betor (gula, vita och polkabetor) en del rotgrönsaker och bland dessa fanns det även några stora rödbetor.

NÅGRA FAKTA OM RÖDBETAN • Dess latinska namn är Beta vulgaris. Rödbetan har odlats i över 3 000 i år och de gamla grekerna använde bladen och romarna rötterna.

• Rödbetan är en tvåårig planta som härstammar från den sydeuropeiska kusten.

• Plantan kom till Norden under 1400-talet.

• Rödbetan innehåller bland annat A- och C-vitamin och mycket socker.

• Blasten som kan användas och tillredas som spenat, är rik på järn och kalcium.

• Rödbetor är som godast, mörast och sötast då de inte är större än en golfboll.

• Hela rödbetor borde helst kokas i vatten med tillsats av lite citronsaft, då bibehåller de sin vackra färg som annars lätt går förlorad i kokvattnet.

• Saltbakad rödbeta är någonting av en obligatorisk ingrediens serverad tillsammans med en bit chèvreost.

Skurna i tjocka skivor fick betorna och kycklingen sin avsedda tid i ugnen och resultatet blev magiskt. Smör, kycklingfett, citronsaft, vitlök och salt hade omvandlat rödbetan (och de andra rotgrönsakerna) till någonting som kunde ha fått mig att vilja bli vegetarian på momangen. Jag måste därför genast påminna mig själv om att kycklingen faktiskt hade varit med om att tillreda hela härligheten.

Och apropå vegetarisk mat: då jag för ett antal år sedan besökte den nyöppnade restaurangen Jord i Helsingfors serverades en tartar på rökt rödbeta med en äggula, dragon och pepparrot. Det var en fantastisk smakupplevelse jag aldrig kommer att glömma.

Då Aicha Bouhlou, bosatt i Norge, för ett antal år sedan kom ut med sin kokbok Aichas kök – mat inspirerad av mina marockanska mödrar, skriver hon att rödbetor var någonting hon sakande mest av allt efter att hon hade flyttat från sitt hemland Marocko. Men nu har rödbetan fått sin renässans och kan köpas tillsammans med sina andra släktingar, polkabetan och gulbetan.

Och rödbetan är inte minst en sådan härlig ingrediens i en av vår tids godaste soppor: borsjtjsoppa. Den extrema röda färgen, jordsmaken, halten av vitaminer och mineraler gör rödbetan till en grönsak med hälsosamma förtecken – en vitaminbomb och näringskälla som vi borde använda oss av mera än vad vi gör i dag.

Vi här i Norden förknippar den för det mesta med inlagda rödbetor i ättikslag, som ett tilltugg till olika rätter. En Janssons frestelse utan inlagda rödbetor är som kärlek utan kyssar – man bara måste ha rödbetor till den frestelsen, de hör liksom ihop.

Går vi lite österut på jordgloben samtidigt som vi sneglar söderut hamnar vi på den östeuropeiska sidan med länder som Ryssland, Ukraina, Bosnien, Rumänien och så vidare. Där är rödbetan en ständig följeslagare på tallri-

ken, antingen som kokt, stekt eller grillad och den förekommer i grytor, grönsaksgratänger och soppor av olika varianter. Men den soppa som gjort rödbetan mest känd är nog den ukrainska borsjtjsoppan – en mustig rödbetssoppa som oftast består av endast grönsaker och en massa riven rödbeta, men som också kan varieras med kött från gris, nöt eller kyckling och toppas med en klick smetana.

Borsjtj är lika känd som

fransk bondsoppa med pistou (fransmännens motsvarighet till italienarnas pesto, fast utan pinjenötter och parmesanost) och är en signaturmelodi för det ukrainska bondesamhället på samma sätt som den franska bondsoppan är Frankrikes svar på stolthet och äkta lantliv.

Det har berättats för mig att enligt en gammal ukrainsk folktro skulle rödbetan alltid få den bästa tänkbara behandlingen och aldrig kokas, stekas eller grillas förrän den hade blivit kokt med skalet på, annars kunde farsoter och hemska ting drabba hushållet där den tillreddes.

Man ansåg att den råa rödbetans saft var ett tecken på blodspillan, rödbetan skulle därför alltid förberedas försiktigt och varsamt så att den röda saften inte hamnade på fel ställe. Därför var det också med stort förakt man bland folket såg på adeln som tillredde soppan på rå rödbeta, utan att först koka den med skalet på.

Man trodde då att adelsmännen var ute efter hämnd för någonting.

I dag är dessa föråldrade vidskepelser bara ett minne blott och rödbetssoppan har åter traskat in i det folkliga köket och fått en mera gastronomisk glans än förr. Soppan har vandrat jorden runt och blivit en soppa alla älskar – den har fått stor uppmärksamhet, minst lika stor som de dåtida baronerna hade. Soppan har i vår tid otvivelaktigt blivit den röda baronen som utöver det kan sätta sin prägel på en kall vinterkväll och ge både stämning och mys.

RÖDBETA

MED AURAOSTKRÄM 1 lagom stor färsk rödbeta ½ dl ättika 1 dl socker 2 tsk salt 5 dl vatten 1 hel stjärnanis Auraostkräm 100 g auraost 2–3 msk smetana ½ dl färsk finskuren timjan 1 msk finskuren persilja

Lägg ättika, socker, salt, stjärnanis och vatten i en lagom stor kastrull och lägg i rödbetan med skalet på och låt det småkoka.

Rödbetan är färdig när en sticka eller nål är lätt att sticka igenom den. Tag upp rödbetan och låt den svalna på köksbänken.

Under tiden som rödbetan kallnar gör du auraostkrämen genom av att smula ner osten i en skål, tillsätt smetana och det finskurna örterna. Blanda ihop allt ordentligt, röran skall inte vara rinnande men fast i konsistensen.

Lägg en liten mängd (cirka 2 msk) auraostkräm mitt på tallriken.

Skala därefter rödbetan och skär den i mycket tunna skivor.

Snitta med knivspetsen varje skiva med ett snitt in till mitten på rödbetsskivan – nu kan du vända in skivans snittade kanter mot varandra så att de bildar en slags kupol.

Lägg kupolen överst på den auraostkräm du just lade på tallriken. Fortsätt göra likadant tills du har täckt hela krämen med rödbetskupoler och det ser ut som en vacker blomma.

Det är lite småpetigt och tidskrävande men nödvändigt om man vill ha ett perfekt resultat.

Servera som en förrätt tillsammans med några rostade brödskivor eller ett batongbröd.

Lycka till!

VINTERMYS MED RÖDBETSSOPPA 1 l vatten 1 dl kycklingfond 2 rödbetor, rårivna 1 dl bacon i tärningar eller prinskorv i tunna skivor 1 dl tärnad potatis 2 msk dill 1 dl smetana till garnering av soppan

Stek baconet tills det blivit gyllenfärgat.

Lägg alla ingredienser i en lagom stor kastrull, koka tills grönsakerna blivit lagom mjuka, salta och peppra samt sma-

ka av. Vill du ha soppan helt vegetarisk så lämnar du bort baconet och/eller korven.

Servera tillsammans med en klick smetana och ett gott bröd till.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 45

Sticka sköna sockor i mosstickning Arbetet stickas uppifrån och ner STORLEK: 35/37 – 38/40 – 41/43 Fotens längd: 22-24-27 cm Skaftets höjd ned till hälen: Ca 28-30-32 cm GARNÅTGÅNG: DROPS LIMA från Garnstudio 200-200-250 g färg 9025, krita Och använd: DROPS BRUSHED ALPACA SILK från Garnstudio 75-75-100 g färg 01, natur STICKOR: DROPS STRUMPSTICKOR NR 4,5.

STICKFASTHET: 17 maskor på bredden och 30 varv på höjden med moss-stickning (A.1) och 1 tråd i varje kvalitet = 10 x 10 cm.

OBS: Kom ihåg att sticknumret endast är rekommenderat. Får du för många maskor på 10 cm, byt till tjockare stickor. Får du för få maskor på 10 cm, byt till tunnare stickor.

Förklaring till beskrivningen: MÖNSTER: Se diagram A.1. ÖKNINGSTIPS: (gäller kilhälen): Börja 1 maska före markören, gör 1 omslag om stickan, 2 rätmaskor (markören sitter mellan dessa 2 maskor), gör 1 omslag om stickan (= 2 maskor ökade). På nästa varv stickas omslagen vridet räta, så att det inte blir hål.

MINSKNINGSTIPS-1 (gäller kilhäl):

Alla minskningar görs från rätsidan.

Sticka tills det återstår 2 maskor före markören, 2 maskor räta tillsammans, markör, 2 maskor vridet räta tillsammans.

MINSKNINGSTIPS-2

(gäller minskning mitt bak på sockan och minskning till tå):

Börja 1 maska före maskan med markör i, sticka 3 maskor räta tillsam-

46 KURIREN

mans / 3 maskor aviga tillsammans beroende på vad som stämmer med mönstret (= 2 maskor minskade).

KILHÄL: Kilhälen stickas i rätstickning, fram och tillbaka på stickan. Det stickas över fler maskor för varje rätt varv.

VARV 1 (rätsidan): Börja 10-10-11 maskor före markören. Sticka rätmaskor tills det återstår 8 maskor – öka samtidigt 1 maska på varje sida av markören – läs ÖKNINGSTIPS, vänd.

VARV 2 (avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 8 maskor – kom ihåg ÖKNINGSTIPS, vänd.

VARV 3 (rätsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 7 maskor – öka samtidigt 1 maska på varje sida av markören vänd.

VARV 4 (avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 7 maskor, vänd.

VARV 5 (rätsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 6 maskor – öka samtidigt 1 maska på varje sida av markören, vänd.

VARV 6 (avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 6 maskor, vänd.

VARV 7 (rätsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 5 maskor – öka samtidigt 1 maska på varje sida av markören, vänd.

VARV 8 (avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 5 maskor, vänd.

VARV 9 (rätsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 4 maskor – öka samtidigt 1 maska på varje sida av markören, vänd.

VARV 10 (avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 4 maskor, vänd = 30-30-32 maskor totalt på varvet.

Nu stickas det vidare på samma sätt, men utan att öka på varje sida av markören tills det har stickats fram och tillbaka över alla maskorna. Sätt 1 markör mitt på varvet – denna markör ska användas senare till att mäta fotens längd från.

Nu stickas det motsatt, det vill säga sticka rätstickning fram och tillbaka, men vänd när det återstår 1 maska mer i varje sida för varje varv så här:

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com

A.1

VARV 1 (rätsidan): Sticka tills det återstår 1 maska, vänd.

VARV 2 (avigsidan): Sticka tills det återstår 1 maska, vänd.

VARV 3 (rätsidan): Sticka tills det Filnavn: li-153 återstår 2 maskor, vänd.

VARV 4 (avigsidan): Sticka tills det återstår 2 maskor, vänd.

== rätmaska rett == avigmaska vrang

Fortsätt fram och tillbaka så tills det återstår 4 maskor i varje sida.

Nu börjar minskningen på varje sida av markören – läs MINSKNINGSTIPS-1.

Sticka fram och tillbaka så och minska på varje varv från rätsidan till det är 20-20-22 maskor på varvet och sista varvet är stickat från avigsidan, sticka rätmskor varvet ut.

Klipp av tråden.

BÖRJA ARBETET HÄR: SOCKA

– kort översikt över arbetet:

Arbetet stickas runt på strumpstickor, uppifrån och ner.

A.1

SKAFT: Lägg upp 56-58-60 maskor på strumpstickor 4,5 med 1 tråd i varje kvalitet (= 2 trådar).

Sticka 1 varv avigt. Sedan stickas det 3 varv resår (1 rätmaska, 1 avigmaska). Sedan stickas A.1 runt (sticka avigmaskor över rätmaskor och rätmaskor över avigmaskor i resåren) – SAMTIDIGT på första varvet minskas det 1 maska i slutet av varvet (sticka de 2 sista maskorna tillsammans) = 55-57-59 maskor.

KONTROLLERA STICKFASTHETEN! Sätt 1 markör i första maskan på varvet – låt denna markör följa med i arbetet. Markören ska användas när det ska minskas mitt bak på sockan.

När arbetet mäter 8-9-10 cm, minskas det 2 maskor mitt bak – läs MINSKNINGSTIPS-1.

Minska så med 2½ cm mellanrum totalt 8 gånger = 39-41-43 maskor. Sticka vidare tills arbetet mäter 28-30-32 cm. Klipp av tråden och ta bort markören. Nu stickas häl och fot som förklarat nedan.

HÄL OCH FOT: Behåll de första 10-10-11 maskorna på stickan, sätt de följande 19-21-21 maskorna på 1 tråd (mitt uppepå foten), och behåll de sista 10-10-11 maskorna på stickan = 20-20-22 maskor på stickan till häl. Sätt 1

markör mitt på varvet – och låt den följa med när det stickas häl – markören ska användas när det ökas och minskas mitt i hälen. Sticka KILHÄL – läs förklaring ovan.

När kilhälen är färdigstickad, sätts de 19-21-21 maskorna från tråden mitt uppepå foten tillbaka på stickorna = 39-41-43 maskor.

Börja varvet mitt under foten – sätt 1 markör i första maskan på varvet (markören bör ha en annan färg än markören på hälen för att skilja dem åt).

Fortsätt A.1 runt – se till att mönstret fortsätter fint över maskorna uppepå foten (om det blir små hål längs kilhälen i vändningarna, kan tråden mellan 2 maskor hämtas upp och stickas vriden med första maskan på vänster sticka).

SAMTIDIGT minskas det 2 maskor mitt under foten vid markören – läs MINSKNINGSTIPS-2. Minska så på vart 4:e varv totalt 2-2-1 gånger = 35-37-41 maskor.

Sticka tills sockan mäter 19-2124 cm från markören på kilhälen – mätt under foten.

Det återstår ca 3 cm till färdigt mått, prova eventuellt sockan på och sticka till önskad längd innan det minskas till tå som förklarat nedan.

SAMTIDIGT stickas de 2 sista maskorna på varvet tillsammans = 34-36-40 maskor.

TÅ: Sätt 1 markör i varje sida på sockan, så att det blir 17-18-20 maskor både uppepå och under foten. Fortsätt runt i moss-stickning. SAMTIDIGT på första varvet minskas det 2 maskor i varje sida på sockan – läs MINSKNINGSTIPS-2.

Minska så på vartannat varv totalt 2 gånger, och sedan på varje varv totalt 2 gånger = 18-20-24 maskor kvar. På de nästa varven stickas alla maskorna räta tillsammans 2 och 2 = 9-10-12 maskor kvar. Sticka 1-0-0 rätmaska, sedan alla maskor 2 och 2 räta tillsammans = 5-5-6 maskor kvar.

Klipp av tråden, drag den genom maskorna, strama tråden och fäst ordentligt. Sockan mäter ca 22-2427 cm från markören på kilhälen.

Sticka den andra sockan på samma sätt.

 KURIREN 47

= Hekle 5 luftmasker, ta heklenålen ut av løkken, og legg luf gjennom staven mellom de 11 staver og 6 dobbelstavene so trekk gjennom begge masker. 5-luftmaskebuen er nå festet staver om 5-luftmaske-buen. Hekle 6 dobbelstaver om neste

Virka en blomma till jul Mått: ca 8 cm i diameter.

Garnåtgång: DROPS BABY MERINO från Garnstudio 50 g färg 16, röd 50 g färg 08, cerise

DROPS VIRKNÅL NR 3 – eller det nålnr du måste använda för att få 24 stolpar och 13 varv på 10 cm på bredden och 10 cm på höjden.

Filnavn: bm-045

Filnavn: bm-045 virka 33 luftmaskor, sätt de sammen til ==hekle luftmasker,och og sett ihop dem till en ring med = luftmaske en smygmaska = hekle 3 luftmasker, og sett de sammen til = 1 stav luftmaska ==luftmaske

TILLBEHÖR: silkesband – ca 1 meter MÖNSTER: Se diagram A.1.

==11stav stolpe = 1 kjedemaske

VIRKAD BLOMMA: Blomman virkas efter diagram A.1 – så här: Virka 3 luftmaskor med röd, och sätt ihop dem till en ring med 1 smygmaska.

Filnavn:=bm-045 smygmaska = 11kjedemaske = Hekle 5 luftmasker, ta heklenålen ut av lø gjennom fra luftmaskene, lag et kas Virka355løkken luftmaskor, ta ==hekle luftmasker, og sett de sammen Hekle luftmasker, ta ut heklenålen ut av til lø buen.

Hekle 6urdobbelstaver virknålen öglan, trä denom de 3 luftma = luftmaske gjennom løkken fra luftmaskene, lag et kas genom toppen sista stolpen som = Heklepå5 den luftmasker, ta heklenålen ut av lø 1 stav buen.

Hekle 6 dobbelstaver virkades= från föregående varv, trä den om de 3 luftma gjennom staven mellom de 11 staver og 6 d genom öglan från5luftmaskorna, ett = Hekle luftmasker, tagör heklenålen ut av lø gjennom masker. 5-luftmaskeb omslag, trekk och drag genombegge båda öglorna. = 1 kjedemaske gjennom staven mellom de 11 staver og 6 d staver om sedan 5-luftmaske-buen.

Virka 3 luftmaskor, virkas det 11 Hekle 6 dobbe trekk gjennom beggeVirka masker. stolpar om 5-luftmasksbågen.

6 5-luftmaskeb = Hekle 5de luftmasker, ta heklenålen av lø staver om 5-luftmaske-buen. dubbelstolpar om 3 luftmaskorna i Hekle 6utdobbe början avgjennom föregående varv,fra virka 1 smyg- lag et kas løkken luftmaskene, maska överst nästa6stolpe = 1 blad. om de 3 luftma buen.på Hekle dobbelstaver = Virka 5 luftmaskor, = Hekle 5 luftmasker, ta ta ut heklenålen ut av lø virknålen ur öglan, och lägg gjennom staven mellom de 11 staver og 6A.d luftmaskorna bakom det föregående trekk gjennom begge masker. bladet som virkades. Vik bladet mot dig, 5-luftmaskeb A. och trä nålen stolpen mellan Hekle 6 dobbe stavergenom om 5-luftmaske-buen. de 11 stolparna och 6 dubbelstolparna som virkades på föregående blad, trä den genom öglan från luftmaskorna, gör ett omslag, och drag genom båda maskorna. 5-luftmaskbågen är nu fäst bakom det föregående bladet som virkades. Virka 3 luftmaskor, sedan virkas A. det 11 stolpar om 5-luftmaskbågen.

Virka 6 dubbelstolpar om nästa stolpe från föregående varv, virka 1 smygmaska överst på nästa stolpe = 1 blad.

VARV 1: Virka 3 luftmaskor (= motsvarar 1 stolpe), sedan virkas det 15 sotlpar om ringen = 16 stolpar.

VARV 2: Byt till cerise.

Virka 7 luftmaskor (motsvarar 1 stolpe + 4 luftmaskor), hoppa över 1 stolpe, virka * 1 stolpe i nästa stolpe + 4 luftmaskor, hoppa över 1 stolpe *, virka *–* 6 ggr till, och avsluta med 1 smygmaska i 3:e luftmaskan i början av varvet = 8 stolpar med 4 luftmaskor mellan varje.

VARV 3: Virka 5 luftmaskor, ta ut virknålen ur öglan, trä den genom toppen på den sista stolpen som virkades från föregående varv, trä den genom öglan från luftmaskorna, gör ett omslag om nålen, och drag genom båda maskorna.

Virka 3 luftmaskor, sedan virkas det 11 stolpar om denna 5-luftmaskbåge. Virka 6 dubbelstolpar om de 3 luftmaskorna i början av föregående varv, virka 1 smygmaska överst på nästa stolpe = 1 blad. * Virka 5 luftmaskor, ta ut virknålen ur öglan, och lägg luftmaskorna på baksidan av det föregående bladet som virkades.

Vik bladet mot dig, och trä nålen 48 KURIREN

A.1

genom stolpen som är mellan de 11 stolparna och de 6 dubbelstolparna som virkades på föregående blad, trä den genom öglan från luftmaskorna, gör ett omslag, och drag genom båda maskorna.

5-lmasksbågen är nu fäst bakom det föregående bladet som virkades. Virka 3 luftmaskor, sedan virkas det 11 stolpar om denna

totalt 8 blad på detta varv. Klipp av trådarna och fäst dem.Virka en blomma till på samma sätt, men med motsatta färger, dvs 1:a varvet virkas med cerise, 2:e och 3:e varvet virkas med röd.

Virka 2 blommor av varje färgkombination.

Trä ett silkesband upp och ner i luftmasksbågarna på baksidan av  5-luftmasksbåge. Virka 6 dubbel- blomman. stolpar om nästa stolpe från föregående varv, virka 1 smygmaska överst på nästa stolpe = 1 blad.

Mönster: DROPS DESIGN * Virka *–* tills det har virkats www.GARNSTUDIO.com

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Jag är en aktiv pensionär som tycker om att umgås med vänner, sjunga i kör, handarbeta och gå på olika kurser och evenemang. I många år har vi träffats ett gäng väninnor, jag har tyckt det har varit trevligt, men de senaste åren har det blivit allt jobbigare. Då vi träffas är det bara prat om bedrövelser, död, sjukdom och krämpor. Jag känner mig trött och nästan nedstämd efter våra träffar och det känns som att umgänget och väninnorna blivit så tråkiga. Inte för att mitt liv är någon dans på rosor, långt ifrån men jag tycker vi borde uppmuntra varandra och ge varandra levnadsglädje i stället för bedrövelse.

Vi har känt varandra väldigt många år och snart ska vi träffas igen, men oj så jag gruvar mig. Jag vet inte om jag vill eller orkar umgås med dem fast jag är rädd för att ångra mig och bli ensam utan dem, dessutom har vi en speciell kontakt då vi känt varandra länge och ingen av mina andra väninnor känner mig lika bra. Vad ska jag göra? Bita ihop och stå ut? Eller ta avstånd helt? Kan man ens göra så?

En glad pensionär

Hej på dig glada pensionär!

Tack för din fråga. Det här är något du inte är ensam om. Många upplever att det blir en negativ jargong vart efter åren går och livserfarenheterna berättar om mycket sorg, smärta och bedrövelse i livet. Säkerligen påverkar också världsläget den upplevelsen. Jag förstår att det kan kännas tungt om du upplever att du blir känslomässigt dränerad. Tyvärr har jag inte ett enkelt svar på din fråga, självklart har var och en rätt att avgöra vem man vill umgås med eller inte. Men jag ger dig gärna några tips längs vägen som du kan fundera kring för att hitta en lösning som passar dig.

Det finns flera aspekter här i din fråga.

Dels så vill du inte bli ensam då du tidigare trivts bra i sammanhanget, samtidigt som du vill ha mera glädje och positivitet, och som jag förstår det inte bara i ditt liv utan också i er grupp av väninnor i stället för att fastna i allt det tunga som livet kan innebära.

Ibland händer det att vi helt enkelt växer ur våra vänskapsrelationer, men ibland gör vi också förhastade beslut när något i en relation skaver och gör slut, eller tar avstånd från människor i stället för att berätta hur vi känner och försöka förbättra situationen.

Jag vet förstås inte var du befinner dig rent känslomässigt och om det känns omöjligt för dig att prata om situationen med dina väninnor, men eftersom du känner en tvekan och inte riktigt verkar vilja ta avstånd heller så kanske det skulle kunna vara en idé att försöka föra fram din upplevelse i gruppen och på så sätt försöka åstadkomma en förändring.

Före man tar upp ett problem i en relation eller som i det här fallet en grupp av väninnor, är det viktigt att fundera över sin egen uppfattning och syn på problemet. Vad är det som skaver? Jo att du upplever att ni fastnat i ett mönster av bedrövelser och negativitet i stället för att lyfta upp varandra och ha roligt tillsammans. Finns det annat där som skaver just nu? Handlar det i sådant fall om din upplevelse av situationen eller är det kopplat till någon enskild person i gruppen? Försök lägga ord på vad det är du upplever för dig själv.

Följande steg blir att se utanför din egen upplevelse. Tänk dig in i de andras situation, försök bli nyfiken på den. Är det någon som just nu går igenom något väldigt svårt och tungt, som behöver den här gruppen som stöd? Hur ser de andras livssituationer ut just nu? Då man umgås som grupp är det ofta så att stämningen i gruppen påverkas av vad som pågår i allas liv och relationerna där speglar hur alla mår just nu. Fyller pratet om de svåra sakerna en funktion? Eller har det bara blivit ett upprepande beteendemönster?

Sedan gäller det att fundera på hur du skulle önska att det skulle vara. Du skrev att ni känt varandra länge, hur ser drömscenariot ut? Har du några tankar eller förslag åt dina väninnor för hur ni kunde förändra stämningen på era träffar och ändå stötta varandra i det som är svårt i livet?

När du sedan funderat över dina egna behov och din uppfattning kan du ta upp saken med dina väninnor. Viktigt är att själv vara öppen för att lyssna till andras upplevelser och förslag. Berätta utgående från ett jag-perspektiv hur du upplever situationen, utan att vara anklagande, förklara också hur du önskar att det skulle vara och ifall du har förslag till hur ni kunde göra för att föra in lite mer positiva känslor och upplevelser i sammanhanget. För att hitta den hårfina balansen mellan att föra fram sin åsikt eller upplevelse och trampa folk på tårna så är det viktigt att också framhålla saker som fungerar, sådant du uppskattar i er grupp för att inte bara inge känslan av att allt är fel. Om du går för hårt fram finns risken att du sårar de som kanske faktiskt har ett behov av att få ventilera och få stöd kring svåra saker. Därför är det bättre att ta diskussionen vid ett tillfälle då situationen inte är för laddad och du själv känner att du har dina egna känslor under kontroll.

Ifall du inte är mogen för tanken att ta upp det till tals, kanske du kan börja med att själv vara den som för in mer positivitet, ställ frågor om saker som har en positiv laddning, berätta själv om sådant som har varit bra i ditt liv sedan senast ni träffades.

Eller kanske kan ni ha en programpunkt där alla får berätta om något de är tacksamma för med veckan eller dagen som gått. Ibland kan det vara lättare att förändra saker på ett mer lekfullt sätt.

Ifall du redan testat dessa saker eller du känner att det är omöjligt kanske du helt enkelt behöver ta en paus från dina väninnor. Fundera själv kring vad som är viktigt för dig. Vad ger och vad tar? Vilka känslor handlar om vad? Är det jobbigt med det som är negativt för att det känns tråkigt eller för att det triggar något i dig?

Jag hoppas att du hittar några tankeställare som gör det lättare för dig att ta ett beslut i vad du behöver göra för att kunna ta de stegen du behöver för att det ska bli så bra som möjligt. Lycka till!

Lotta Löfs KURIREN 49

Luciakronan En morgon i december kommer läraren in i klassrummet med en stor låda. Hon sätter den på katedern och ber om största möjliga tystnad. Alla tystnar och tittar nyfiket på lådan. Vad kan den innehålla?

Novell av BRITT-MARIE NORRGÅRD

H

ögtidligt lyfter läraren fram en luciakrona ur lådan. Och inte vilken krona som helst, får eleverna veta.

Det är en magisk krona, som funnits i skolan i hundra år och den väljer själv vem som ska få bära den.

Eleverna tittar förvånat på varandra. En magisk luciakrona? Försöker läraren lura i dem något gammalt skrock?

Pia, som alla år väntat på att äntligen få vara lucia på sexan, fnyser: – Barnsligheter. Alla vet att det är min tur nu. Se bara på mina långa ljusa lockar och jag får ju alltid sjunga solo då det är fest på skolan. När ska vi börja öva?

De andra nickar instämmande. Alla har vetat att det är Pias tur i år. Ingen har ens tänkt på att ifrågasätta det, allra minst Malin, en mörklockig söt flicka, blyg och försiktig.

– Vi får väl se, säger läraren.

Som jag sa väljer den här kronan själv sin bärare. Vem vill pröva först.

– Det kan jag göra, säger Pia snabbt och stiger upp. Då sparar vi en massa tid. För kom inte och påstå att kronan kommer att springa fram till sin favorit, fortsätter hon och slänger med sitt långa hår och skrattar mot klassen. Pojkarna faller genast in i skrattet. De vet ju att kronan 50 KURIREN

inte åtminstone kommer att välja någon av dem. De får gå med strut på huvudet om de vill vara med.

Det tål att tänka på, för det brukar vankas en hel del godis åt lucia och hennes följe.

Läraren sätter luciakronan på Pias huvud och tar fram en tändsticksask för att tända ljusen. Men hur hon än försöker slocknar stickorna och ljusen börjar inte lysa.

– Tyvärr Pia, kronan väljer inte dig.

Det smäller i dörren då Pia går ut i korridoren. Det här hade hon minsann inte räknat med.

Läraren går vidare till nästa flicka i klassen och sätter kronan på hennes huvud. Igen försöker hon tända ljusen, men inte heller denna gång lyckas det. Och inte nästa, och inte nästa heller. Till sist är det bara Malin kvar.

– Nej jag vill inte. Det är bara slöseri med tid. Ingen skulle heller rösta på mig till lucia.

– Men nu röstar vi inte. Den här kronan väljer inte utseendet på lucia utan ser djupare.

Kronan känner vem som har ett varmt och gott hjärta så som den riktiga lucian, som hjälpte de blinda och fattiga.

Och se, då läraren försöker tända ljusen då kronan är på Malins huvud, tänds ljusen ett efter ett. För varje ljus som

Bild: Adobe Stockphoto.

tänds blir Malin lite rakare i ryggen och lyfter blicken och tittar vackert på sina förvånade klasskamrater som står omkring henne och gapar av förvåning. Är det här faktiskt Malin, klassens gråa mus?

Med ens ser de något mer.

Alla har ett minne då Malin hjälpt dem. Alla har sett Malin hjälpa yngre elever och äldre människor. Alltid glatt leende

och utan att vänta sig något i gengäld.

Nu förstår de varför luciakronan är magisk – den kan verkligen känna var det godaste hjärtat finns. Valet av lucia är ingen skönhetstävling utan en jakt på vänlighet och hjälpsamhet som kommer direkt ur hjärtat.

Det glömmer alltför många.



ORDNAR

SVAG AVANCERAD LERGÖK

KORVMAKARE DEN UPPTRÄDER

KADAVER BELEVAD SKOJDOKTORN

K r yssa med Kuri ren

DEN SOM BETALAR STÅR FÖR...

MUSIKTRIO ÄR DET STILLSAMMA UGGLOR FUL CITRUS RINGDE HEM? NEUROLOGISK SJUKDOM

LILLA SJÖJUGFRUN SKREV VIKINGAR PÅ

GNÖLAT DECHIFFRERAR

NÄSTAN TANIGA

PABLO, NOBELPRISTAGARE

FÖR KERAMIK DUMBURKEN

GNUTTAN PINSAMMA TEGMÅTTEN

TORR

GREKISK PLAKASTAD INTOG

ATTRAHERA HA ÖVERSEENDE MED

DÄR LIGGER NICE

DEN DRAR EN SULKY

KORT ADRESS KANSKE MIRAKEL DEN VAR LIVSÅSKÅDNING FÖRR

MANSGRIS FÖRSLAPPAD

HAMMARDELEN TEGAR

IBLAND EN GÅTA

TIDIG MJÖLK BÅT PÅ BOTTEN

NACL DET GÅR VID FARA FÄRDIGA BRÄNNVINSBUSKAR?



SOM EN SPIK

BERLINBUTKA KVÄLLSNÖJET

GÖR NOG KIRURGEN

VÄST- GAV OVAINDISK Ö TIONER TENN

BYTA SKINN OLGA THEORIN LURA ANDRA MAMMOR

BRIAN I MUSIKEN KNUTEN EJ SANN

UNG BOURBON I VÄXTRIKET

PADDA

SKOGSHÖNA DRIVER

STARKMAN

SUGER MJÖLK EN VISS MISS GJORDE FISKEN OM VÅREN

STRONGT SVENSK DRAKE GOJA

TAR MAN DET MED GRUS

...FLIX

CHARMAR

TIDIG FORDMODELL

SMÄLTER OM VÅREN TALAT HÅRRUFSET

JIDDRADE

GUY RAY

AVMARSCH PÅDYVLA HELIGA STORKAR YTTRADE

GILJAT

GÖRA UPP GRANNLANDS STAD

SÄLJER UT

LJUSNA

ÅTERGE KALKSTENS MATERIAL FÖR STATYER DEM HITTAR BLINDA HÖNAN

LITTERÄR ORM FLYGORG

ÄR EN FRÄCK HISTORIA TILLSTÄLLNING HON I DR ZHIVAGO

RIKTIG

RINGÖN

KARPFISKAR

KATT SOM HÅLLER TYST

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 3 januari 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 51

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 3 januari 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

52 KURIREN

Stjärnorna?

27 NOVEMBER 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Solen har en god aspekt till Mars som ger dig ett starkt självförtroende och en kraftfull drivkraft att nå framsteg. Din energi flödar naturligt, och du känner dig motiverad att ta itu med nya utmaningar. Du är i ett flow som ofta leder till framgång, men var noga med att inte pressa dig för hårt, särskilt om du försöker överkompensera för något från det förflutna som du vill vinna över.

OXEN

20/04 – 21/05 Venus visar ditt tema den närmaste perioden och det är att stärka dina rutiner och hålla fast vid dem. Fokusera på att slutföra pågående projekt innan du ger dig in i något nytt. Oxen står för beslutsamhet och hårt arbete, och belöningen kan vara stor om du håller kursen. Känn av den jordnära energin och sök stabilitet i både hem och vardag.

Låt inte alltför nära känslor påverka dina beslut.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Månen, som styr våra känslor och instinkter, befinner sig i en lite stressad aspekt med Merkurius, som styr vårt intellekt och vår kommunikation. Det kan uppstå en inre konflikt mellan hjärta och hjärna. Känslor och tankar drar åt olika håll, vilket gör det svårt att förstå och uttrycka dig känslomässigt. Överanalysering av känslor och självkritik kan öka och splittra dina mål om enighet.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Kärleken är omfamnande, och romantik fyller luften när Venus väcker månens känslor till liv. Le, skratta och njut! Du känner en stark familjär närhet och en önskan att skapa trivsel för dem du älskar. Venus och månen harmoniserar vackert, vilket förstärker dina sociala band och inspirerar dig genom samspel med andra. Din strävan efter balans hjälper dig att skapa harmoni i relationer.

LEJONET

23/07 – 23/08 Ta en paus från vardagens förpliktelser och utnyttja denna chans att stå i rampljuset när månen förstärker känslorna, och din kreativa och konstnärliga sida blommar.

Månen, som speglar våra innersta känslor och koppling till modersfiguren, ger dig frihet att uttrycka dig. Samtidigt är det viktigt att hålla sig jordad och undvika att bli alltför egocentrisk eller överväldigad av omgivningen.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Månen i god aspekt till din födelse-Merkurius öppnar upp för ett flöde av idéer och kommunikation. Det är en idealisk tid för samarbete, särskilt när du tidigare varit tveksam. Kortare resor eller förändringar passar väl in nu då dina tankar är klara och intuitiva med en förmåga som är starkare än vanligt, nästan som om du kan läsa mellan raderna och förstå andras tankar på ett djupare plan.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Transiterande månen i kvadratur till Venus skapar känslomässig obalans där du känner dig osäker utan att förstå varför. Dina känslor kring trygghet och relationer kommer upp till ytan. Du kan märka att du undviker djupare förbindelser på grund av rädsla för att förlora frihet. Trots detta avstår du inte från relationer, men du kan forma dem på sätt som blir till det bästa och främjar harmoni.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Månen i Skorpionen visar riktningen den närmaste tiden och kopplar dig till livets hemligheter och mystiken i nuet. Denna måne förknippas med våra djupaste känslor och omedvetna försvarsmekanismer kring det vi äger och skyddar. Känslorna kan vara djupt tillbakahållna eller fulla av passion.

Svartsjuka och kontroll kan kännas av, men med bestämdhet följer du din väg.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Känslan av frihet är stark, som om ingenting kan hålla dig tillbaka. Skyttens energi är oberoende och fylld av en längtan efter att utforska, utan några gränser. Denna frihet sträcker sig bortom det fysiska och omfattar också ditt inre. Du har en önskan att bryta med gamla mönster och släppa de bojor som tidigare varit osynliga. Du följer din egen sanning, oavsett.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Din egen planet Saturnus ger dig en inre styrka och självsäkerhet. Förmågan att hantera projekt som kräver tålamod och uthållighet är starkare än någonsin. Med en harmonisk balans mellan din känslomässiga intuition och Saturnus disciplin som ger en lugn beslutsamhet. Du kombinerar empati med struktur, med sikte på att skapa stabila lösningar för framtidens nyetableringar.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Det sociala och politiska livet fångar ditt intresse nu. Du gör stora framsteg inom humanistiska områden tack vare din rättvisekänsla och vilja till expansion. Förebilderna hämtas ur din övertygelse om en ideologisk värld där alla ansvarar för sin utveckling. Genom arbete med ungdomar inspirerar du dem till positiva val. Med självförtroende skördar du frukterna av dina ansträngningar.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Neptunus öppnar upp för dagdrömmar och kreativ flykt från vardagens tyngd. Du känner ett starkt behov av att drömma dig bort och låta fantasin flöda. Detta är en perfekt tid att ägna dig åt något som skänker själslig glädje, såsom konst, musik eller meditation.

Neptunus ger dig ett tillfälle att finna ro och inspiration bortom vardagens krav och minnas barndomens julglädje i kommande.

KURIREN 53

jeg ort...

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: LÄTTA KRYSSET

Kuriren nummer 14 innehöll dessa två kryss.

Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är:

p v j u b i l a r s i l a d e s e a t p e e t t a n d e k a l r i k å a b e r e d a a s i l o b b t r a t t s t i l a v a v t a l a b e f r i a d r honungsproducenten

haft bråttom

del av benet mindre fLitig

tågvirke

den som fIrar FIltrerade

parodi eller karikatyr

bil från spanien

den kommer allra först

överfö- roddbåt ringsbild inte nu

ledningar

ström

Bor i t. ex. qatar

strutformigt föremål

motsats till på

lagertorn --maria

göra iordning station kort

komma överens inte fångna

släppa lös

manér andra person plur.

förmögen korrodera

BILDKRYSSET (146 stycken): Arla Holmqvist-Österberg, Karleby.

barnbördshus knycka

doktor

Lätta krysset finns på sidan 10.

Lösning: FINN FEM FEL

PRISET PÅ JAPAN VALUTAN DE TAR ÖVER

K

SENT OMSIDER KVINNAN

Ä

GÖR MAN SURA ÅKRAR

U

R

S

E

A

G

A

R

N

A

BOYES FIKTIVA DROG HYSTERI

K

A

L

L

O

C

A

I

N

A

N

I

K

SOM EN SKOTTE

K

E

L

T

N

O

G

A

UR TVÅ HÅL I VÄGGEN

E

L

OXIDERAR PÅ GRILLEN?

E

I

T

E

R

TONSTEG STRYKORD

T

E

R

S

R

O

HÄFTE MED ÅRETS DAGAR I

NATO I FRANKR.

N

A

N

EFTER CLAUDIUS FÖRNÖJER

N

E

R

LÅTSAS BERÖMMA ANGÅR

INFRARÖD

R

I

R

O

N

HÖGFÄRDIGA GAMMAL GUD

A

R

R

O

G

A

M

Ö

B

A

S

A

R

BLOSSAR GÄRNA CONNERY

R

O

FINN FEM FEL finns på sidan 10.

L

B

A

T

R

S

LIMABON?

I

S

K

A

N

T

A

TAS AV BANAN GROVT GRUS

S

K

A

L

Ö

K

A

R

E

N

FAKIREN

NR: TVÅ

BLICK

EIRE

ÄR UNDERSYSSELSATT

A

R

B

E

T

S

L

Ö

S

LOCKADE SJÖMÄN I FÖRDÄRVET

S

I

R

E

TAL TILL VARDAGS

N

GJORDE PUNKT STRECK ALFABET

M

O

R

S

E

ÄDELSTENAR UPPHOV

A

G

A

T

E

R

MOLARER ÄGDE OPEL FÖRR

T

Ä

N

D

A

K

A

EXAKT KAN VARA TILL VÄNSTER

N

O

G

A

V

VAR REBELLEN BEN BELLA

A

L

G

E

R

I

E

R

GÖR MAN VID DOPFUNT

N

A

M

N

G

E

R

SANN

R

MED DET FÅNGAS DET I ORKAR

HÄSTHÅRET

N

Ä

T

E

I

D

K

A

N

D

ÅNGRA

BALLONGTJEJ

Å

N

G

E

N

VIV

M

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 18 DECEMBER!

R O

N

K

T

LYXBIL

A

FÖRF. VERNES FÖDELSEORT

N

ISRÄNNAN

ÄR ENCELLIG KATEGORIN

S

V

R

GÖRS EKAN

RÅDDIG

E

KULTER

Ä

I

Y

K

GRÖNA KULAN SKALL BEVISAS

HAIFABOR ÄR FRUSET SLAGREDSKAPET

R

P

DEL AV TROLLFORMEL

H

A

SLITA

SÅN FÖR MÅNGSKJUTER TROENDE FÄRGAD SJÖMAN I TIBET EJ

3:E FEB

AFTER...

S KLIVER STORT

K

I

URAN

GÖR TILL MOS VAR FÖRSIKTIG

P

A

R

L

G

GREKISK SÅS MED VITLÖK

O

GÅR MELLAN OASER DAHL

K

T

S

A

T

S

SÅNGFÅGELN

T

R

A

S

DU ÄR DEN ...

SJÖNG LILL OM

E

N

D

E

Ä

IRISK DANS

A

U SPRIDER ÄR DOPET EN

R

GOJA

R S

E T

A R

A

V

A

K

I

SLUSS FÖR RETRÄTT

T

E

N

INRÄTTNINGEN IFRÅN

SÄLJER UT

R

E

A

I

Ö

DRUVDRYCKEN

N N

UTÖVANDE DEN ÄR OMFLUTEN

Ö

A

N

R

VATTENHÅLEN

RENONS

D S

U T

BOR

R

E

E

L

GÖR PONTIUS PILATUS SINA HÄNDER

KOPPAROXIDEN

B

T A

G

TIM DAL

L

T

E

R

V

Å

R

E

N

A

REX

R

FÖRENAR PLÅTAR

N

I

T

A

R

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

54 KURIREN

BARA MINA

RIBBA

A

DRAG

T

T



KRYSSA MED KUIREN (125 stycken): Solveig Lindfors, Mickelspiltom.

GRATTIS TILL VINNARNA! Varsitt presentkort à 20 euro till K- och S-kedjan kommer med posten.

Lösning: SUDOKU Lätt

Medelsvår

Mycket svår

GENOM KURIREN! • En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

Kvinna 70+ söker man, helst från Nyland. Jag tycker om att läsa böcker och om att resa helst till ett spansktalande land, eftersom jag har studerat språket i flera år. Jag hoppas att du är ärlig och som jag söker kärleken. Skriv så får du veta mera. Sv. t. 27.11 – ”Elisabet.”

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

Kvinna, 70 år fyllda, i Vasa, önskar kontakt med man i 70-årsåldern. Pratstunder och promenader kunde vi börja med.

Gillar djur och natur, läsning mm. Längtar efter ett seriöst förhållande om tycke uppstår.

Sv. t. 27.11 – ”Havsluft.”

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

Kvinna i övre medelåldern söker brevvänner. Intressen: djur, kultur, promenader, film och litteratur.

Inget hinder om du är handikappad.

Hör av dig så får du veta mera! Sv. t.

27.11 – ”Maria.”

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1820

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959 Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

ISSN: 0780-0126.

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

KURIREN 55

757591-2416

PAL. VKO 2024-51

Julens lens godsaker från Andreas eas Knips hembageri!

Ni hittar oss här: Bagericafé agericafé i Kvevlax Café Dosetten i Smedsby Minimossen imossen i Storviken

NU ÄR DET DAGS ATT LÄMNA IN FÖRHANDSBESTÄLLNINGAR TILL JULEN!

Sista beställningsdag är 16.12. Skynda att beställa, de populäraste dagarna blir snabbt bokade.

SALUHALLEN

Vard.

Vard.

9-179–17 Lö10-15 10-16 ma-pe 9-17 la Tfn 2292 444 1ö Puh.010 01010–16 2292 444 Tfn 010 2292 444

info@andreasknip.fi

Glögg, 2 stycken olika med äkta kryddor Geléer och sylter i olika smaker m.m.

06 3460820

FJÄRDSKÄR

10–18 ti-fre 10-18 ja ti-peti–fre 9-17 la-su 10-16 lö-sö 10-16458 1ö 10–16 Puh. 050 5923 Tfn 050 050 5923 5923 458 458 Tfn

Fridfull väntan på jul önskar Ruotsalas gäng!

JULEN närmar sig med stormsteg!

Handgjord fudge och marmelad

Maskinellt torkad

VED året om

Presentförpackningar

THOMAS SUND

Gå in på vår hemsida www.granholms.fi Beställningar tas emot via e-post sales@granholms.fi eller 050 5225711

050 373 9064 www.sundin.fi

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

56 KURIREN

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 649 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.