Kuriren nr 12-24

Nr 12 2024 25 SEPTEMBER 2024 Pris: 6,70 euro

FINLANDSSVENSKARNAS TIDNING

ÅRGÅNG 65

Författaren

Nilla Kjellsdotter förverkligade sin dröm.

Har sålt nästan 300 000 böcker. s. 4

FIN LA ND SS VE TID NS KA NI NG RN AS R1224.indd 1

&

Tema: HÄLSA VÄLBEFINNANDE

12.09.2024 13:24:59

Nr 12

Innehåll

16

25 september 2024

12

Anni Laukka gör konst där skuggan visar något annat än objektet som avger skuggan.

20

Att vara vegan är inte att vara perfekt utan göra medvetna val, säger Erika Lindström.

Ann-Sofie Ahlgren har i tio år jobbat heltid trots sin MS-sjukdom och korta sjukskrivningsperioder.

24

Mats Korsbäck tränar regelbundet med bland annat gräsklippning efter sin stroke.

28

Conny Sjöqvists forskning i marinbiologi på mikroalger blev ett lysande konstprojekt.

FÖLJ OSS PÅ

facebook.com/tidningenkuriren

10

Lee Esselström och Anna Nordström hoppas Kvarkentröjan blir en tidlös klassiker.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

R1224.indd 2

12.09.2024 15:06:47

En vänlig vardagsgest

36 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Nilla Kjellsdotter skriver på heltid och är i dagsläget en av de mest framgångsrika deckarförfattarna i Finland ��������4 Trots sin MS anser sig Ann-Sofie Ahlgren ha ett bra liv ���������8 Forskarna ser ljust på framtiden för personer med MS ����� 10 Erika Lindström tycker vegansk kost passar henne bra ������� 20 Tillvaron vändes upp och ner för Mats Korsbäck då han fick en stroke under en bilfärd för fem år sedan �������������������24 Självlysande alger blev uppmärksammat konstprojekt ���� 28 En familjemedlems nedsatta hörsel berör alla i familjen ������ 32

POPULÄRT

Anni Laukkas skuggkonst har uppmärksammats mycket ������ 12 Det finns ett stort intresse för den nya Kvarkentröjan ������� 16 Människor emellan: Maria Stratton ������������������������������������������ 19 Nils Torvalds: Demokratin i Amerika och hos oss �������������� 23 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ��������������������������������� 27 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor ��������� 35 Matvrån: Retrorätter populära för 40 och 50 år sedan ���� 36 Mat med Christian Tikkanen: Hälsobäret havtorn �������������� 40 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 42 Sticka skön hösttröja med flätmönster ���������������������������������� 44 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 47 Novellen: Jaget och obehaget �������������������������������������������������� 48 Finn en vän genom Kuriren .........................................................50 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 50 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 53

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel ����������������������������������������������������������������������������������������7 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 26 Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 34 Kryssa med Kuriren ����������������������������������������������������������������������� 51 Bildkrysset ��������������������������������������������������������������������������������������� 52 Krysslösningar ..................................................................................54

H

äromkvällen då jag var ute och promenerade i området där jag bor, gick jag förbi infarten till ett hus där ägarna hade fyllt lådor och plastkassar med äpplen från sin trädgård. På en skylt uppmanades förbipasserande att ta för sig. En fin och omtänksam gest av husägarna som gjorde mig extra glad – inhemska äpplen är bland det bästa jag vet.

Har du ännu äpplen kvar av årets skörd och inte vet vad du ska göra av dem – börja med att fråga grannar eller släktingar om de vill ha eller om du kan föra äpplen till en loppis där besökarna får ta med sig av dem utan kostnad. En gest som jag tror många skulle uppskatta. Det är inte alla som har äpplen från eget träd att tillgå och många uppskattar just äpplen från privata trädgårdar eftersom de oftast också är obesprutade.

Minns du när du senast skulle ha lagat eller ätit någon retrorätt som färsfyllda paprikor, flygande Jakob, fyllda crêpes eller glace au four? De här är alla rätter som var populära på 1970- och 1980-talen, men som genom åren mer eller mindre har fallit i glömska.

I Matvrån i det här numret hittar du recept på flera retrorätter från denna tidsperiod som Bitte Assarmo har sökt fram recept på.

Enligt Finlands Neuroförbund är förekomsten av sjukdomen MS i Finland bland världens högsta och det beräknas att det finns cirka 12 000 personer med denna sjukdom här i landet. Kvinnor drabbas oftare än män och sjukdomen bryter vanligtvis ut i åldern 20–40 år. Till de allmänna symptomen hör smärta, trötthet, nedsatt rörlighet och kognitiv dysfunktion.

MS är en kronisk sjukdom som det i nuläget tyvärr inte finns något botemedel mot, men den medicinska forskningen går hela tiden framåt och det kommer ut nya och bättre fungerande mediciner.

Ann-Sofie Ahlgren i Pargas som haft MS i omkring tio år är glad för att den medicin som hon har fått testa har fungerat så pass bra för henne att hon ändå har kunnat arbeta heltid trots denna sjukdom.

Funderar du på vad dagens medicinska och läkarvetenskapliga forskning säger om MS har du möjlighet att läsa om det och mycket mer i det här numret som har ”Hälsa och välbefinnande” som tema.

Trevlig läsning!

Rosita Holtlund redaktör KURIREN 3

R1224.indd 3

12.09.2024 15:36:04

Nilla Kjellsdotter trotsade sin känsla att inte passa in

Blev en av Finlands största deckarförfattare

Nilla Kjellsdotter har sålt nästan 300 000 exemplar av sina böcker.

4 KURIREN

R1224.indd 4

12.09.2024 13:25:09

En känsla av att komma från fel bakgrund stoppade inte Nilla Kjellsdotters dröm. I dag är hon en av Finlands mest framgångsrika deckarförfattare med avtal på ett av Nordens största bokförlag.

P

å fjärdens kaffestuga i Oravais sätter författaren Nilla Kjellsdotter sig ner vid ett bord med en kaffekopp i handen.

– Jag är en sådan där typisk kaffenarkoman, säger Nilla och skrattar.

Det märks att folk på kaffestugan känner igen den österbottniska deckardrottningen med det knallrosa håret. De tittar nyfiket en stund, men det dröjer inte länge innan de återgår till sitt.

Det har varit bråda tider för henne. Vid tiden för intervjun är det bara en dag kvar innan manuset till följande bok ska lämnas in.

– Egentligen var det meningen att det skulle lämnas in i dag, men vi sköt upp det till i morgon.

Att Nilla skulle bli författare var inte en självklarhet. Hon berättar att hon kände att hon inte hörde hemma i författarvärlden.

– Jag kände att jag kommer från helt fel plats. Jag kommer från lilla Pensala med 350 invånare och har jordbrukarföräldrar.

Jag har helt enkelt fel bakgrund.

Drömmen om att en dag ge ut en bok var trots allt större än känslan av att inte höra till. Att hon skulle skriva en deckare var också självklart eftersom hon nästan enbart själv läser sådana. En av favoritförfattarna är Camilla Läckberg som också inspirerade henne att våga.

– Inte bara på grund av

Text och foto: Chanette Härus hennes böcker, utan också för att hon är en stor förebild för oss författare. Hon kommer från en helt vanlig arbetarbakgrund och båda föräldrarna var sjukpensionärer, men hon hade ett mål. Det tycker jag är väldigt inspirerande.

Ju större Nillas dröm om att en dag få ge ut en bok, och ju mer drömmen förvandlades till ett mål, desto mer tittade hon på Läckberg.

– Hon har också gjort den här resan och kommer från ett litet samhälle.

Förutom Läckberg läser Nilla också böcker av bland annat Mari Ljungstedt, Sofie Sarenbrandt och Moa Herngren. Att det i lång utsträckning endast är kvinnliga författare vars böcker hon läser var inte något hon själv hade reflekterat över förrän för ett par år sedan.

– Under en av de första intervjuerna jag gjorde var det en manlig journalist som konstaterade att jag nästan enbart läser böcker av kvinnliga författare.

Själv hade jag inte tänkt på det innan, men det är sant att jag läser väldigt lite av manliga författare. Det är inte ett aktivt val, utan det bara blir så.

Första boken sålde slut Det har gått undan för Nilla Kjellsdotter. År 2020 gavs den första boken, I rättvisans blod, ut.

– Jag skickade in manuset till olika förlag i

Sverige. Eftersom vi finlandssvenskar är en minoritet i Finland ville jag ge mig in på den svenska marknaden eftersom jag då har större chans att nå ut brett.

Nilla satte upp tre mål.

Det första målet var att skriva en bok, det andra att ge ut den och det tredje att nå ut brett.

Efter att hon skickat in manuset hörde förlaget Lind & Co av sig. De ville ge ut boken, men enbart som ljudbok.

– När jag först läste deras mejl tänkte jag, yes, de vill ge ut min bok! Men så stannade jag upp och tänkte digital ljudbok? Det här var någonting som inte alls fanns på kartan för mig.

Nilla berättar att hon vid tidpunkten inte över huvud taget lyssnade på ljudböcker och att det över lag i Svenskfinland inte alls var vanligt med ljudböcker.

Trots tvivlen bestämde hon sig för att acceptera förlagets avtal.

– Jag kunde inte tacka nej till ett förlag i Sverige.

Men även om Lind & Co skulle ge ut hennes första bok som ljudbok ville hon fortfarande också ge ut den som en fysisk bok.

– Jag ville ha en bok som jag kunde hålla i.

Nilla funderade i några veckor på hur hon skulle göra och bestämde sig till slut för att själv trycka upp sin bok. Hon tog kontakt med ett hybridförlag i Vasa och bestämde att ge ut boken genom dem.

– Jag tänkte att det är nu eller aldrig, nu kör jag!

Men en fråga kvarstod; hur många böcker skulle hon trycka?

– På förlaget sa de att de inte rekommenderar att man trycker upp färre än 300 böcker och att de flesta trycker mellan 300 och 800 böcker. Då tänkte

”

Jag tänkte att det är nu eller aldrig, nu kör jag! jag att 800 böcker är nästan 1000, så då trycker jag 1000 böcker.

Nilla berättar att hennes man först var skeptisk då hon berättade hur mycket det skulle kosta att trycka 1000 böcker.

– Han sa ingenting, men jag märkte det på honom.

Men han är inte heller en person som läser böcker.

Sagt och gjort, Nilla tryckte upp 1000 böcker.

Fyra dagar efter boksläppet var halva upplagan såld.

➛ KURIREN 5

R1224.indd 5

12.09.2024 13:25:10

 Nilla Kjellsdotters böcker utspelar sig i hembyn Oravais i Österbotten.

Nilla Kjellsdotter...

Forts. från föregående uppslag

– Jag ringde upp förlaget och sa att nu har vi ett problem, det är snart slutsålt och jag måste trycka upp fler böcker.

Den här gången valde hon att trycka 1500 exemplar och också den upplagan sålde slut.

Fick avtal med drömförlaget Bara ett drygt år efter att Lind & Co erbjudit sig att ge ut hennes första bok hade hon skrivit klart sin andra bok, Flickan i stenparken.

– Jag hade skrivit på ett sådant sätt att man redan från början visste vem mördaren var. Därför tänkte jag att ingen kommer vilja ge ut den.

Nilla drömde om att en dag

få ge ut en bok på Norstedts förlag. Till en början skickade hon ändå inte in sitt manus till dem.

– Jag läste på deras hemsida att det tar tre till fyra månader för dem att skicka standardsvaret ”tack men nej tack” och jag tänkte att jag inte orkar med det.

Nilla skickade in manuset till några andra förlag. Två veckor senare började hon ändå grubbla på varför hon inte hade skickat in det till Norstedts. Hon bestämde sig för att skicka manuset till en förläggare.

– Det får bära eller brista.

Antingen får jag svar eller så hör jag inget av dem. Jag letade upp en förläggare som jag tyckte såg ut som en person som jobbar med deckare.

En dryg vecka senare hörde förläggaren av sig och berät-

tade att de läser igenom manuset. En vecka efter det kom det första jakande svaret från ett av förlagen.

En efter en hörde förlagen av sig. Till slut var det fem olika förlag som visade intresse för att ge ut hennes bok. Det blev en budgivning mellan två av dem, varav drömförlaget Nordstedts var det ena.

Nordstedts gick vinnande ur budgivningen, Nilla hade ett avtal på tre böcker med dem.

Kort därpå fick hon också ett avtal om att ge ut tre böcker på finska.

– Det var en ganska hektisk vår. Jag kunde varken sova eller äta, jag befann mig bara i min egen lilla bubbla.

Nilla berättar att hon i efterhand har förstått att hon inte hade oddsen på sin sida.

– Det var en stor miss att jag skickade manuset till just den

här förläggaren, för det visade sig att hon var en non-fiction förläggare och inte en deckarförläggare, säger hon och skrattar.

Efter att den första boken för Norstedts kom ut i januari 2022 har det gått undan. Redan året därpå utkom följande bok i serien, Himmelsgården, och året därefter Tills natten är slut. I skrivande stund har hon sålt nästan 300 000 exemplar på finska och svenska.

I dag representeras Nilla Kjellsdotter av Grand Agency som också fixade ett nytt avtal på två böcker till i serien om kriminalpolisen Mija Wadö.

Och om allting går enligt planen kommer följande bok ut i början av 2025. Även i Finland skrevs det ett avtal på två böcker till. I Danmark har hon ett avtal på sex böcker, i Norge på tre böcker

6 KURIREN

R1224.indd 6

12.09.2024 13:25:13

FINN 5 FEL

i Storbritannien har en helt annan miljö, kultur och rättssystem.

Men Oravais är ganska likt Sverige. Det är en ny plats för de svenska läsarna, det är inte Stockholm eller Fjällbacka, men ändå någonting bekant.

Ibland blir det problem med geografin för hennes böcker i Sverige. Österbotten förvirrar – I de svenska recensionerna Trots att hennes böcker ges ut har det ibland stått att de utspeav ett svenskt förlag utspelar lar sig i östra Sverige eller i Sveriges Österbotten. Sveriges sig böckerna ändå i Finland.

Närmare bestämt i Nillas bibliotekstjänst BTJ hade i sin recension av Tills natten är hemby Oravais.

Till en början skrev hon med slut skrivit att den utspelar sig Malmö som utgångspunkt, i Österbotten i östra Finland, säger hon och skrattar. men ångrade sig.

I övrigt har det inte varit – Det blev för svårt då jag skulle beskriva människorna något problem att hennes som bor där och stämningen i böcker utspelar sig i Finland och att hon, som finländare, ger staden.

Nilla trodde till en början ut böcker via förlag i Sverige.

– En författarkollega i att hennes böckers popularitet i Sverige berodde på att Nord- Nyland blev häpen då jag berätstedts satsade på att marknads- tade att jag bara hade skickat Sverige. Men föra att böckerna utspelar sig i mina Vet direktörn vadmanus nya till lappar för dem spelar det ingen roll Finland. kostar idag? varifrån jag är, jag skriver på – Jag tänkte att det berodde på hypen över Finland och Öst- svenska och det är det som är erbotten. Men de berättade att avgörande. det inte är där de har valt att lägga krutet, utan på mitt sätt Inspirerade genom att skriva. sitt sommarprat En orsak till att böckerna gått hem i Sverige beror enligt Förutom att Nilla Kjellsdotter Nilla på att svenskarna har ständigt är aktuell med sina lättare att identifiera sig med böcker har hon också på sistoden finländska naturen än med ne varit aktuell i och med sitt exempelvis den brittiska. sommarprat för Svenska Yle. – Deckare som utspelar sig – Jag hade inte förväntat mig

att bli tillfrågad om att sommarprata. När samtalet kom tänkte jag absolut, det vill jag göra. Jag funderade bara ett par sekunder innan jag tackade ja.

Upplevelsen blev ändå inte alls som hon hade trott. Till exempel arbetsmängden var något hon inte hade förberett sig på.

– Jag tycker om att skriva, så då jag fick veta ordantalet förstod jag att det skulle bli en utmaning att hålla det så kort, säger Nilla med ett skratt.

I och med sommarpratet behövde hon samarbeta med personer som hon vanligen inte arbetar med. Även om det stundvis var utmanande är hon tacksam för upplevelsen.

– Jag insåg då hur otroligt bra samarbetet med min förläggare Clara och redaktör Heléne faktiskt fungerar. Jag hade aldrig tidigare reflekterat över det.

Sommarpratet spelades in redan i mars. Eftersom hon inte fick säga något om det eller berätta att hon skulle sommarprata så sköt Nilla det ifrån sig.

Men när sommaren närmade sig började nervositeten dyka upp.

– Då jag fick höra att Hufvudstadsbladet skulle recensera årets sommarprat tänkte jag ”oj nej!”.

Nilla är van vid att hennes böcker recenseras, men då det kom till sommarpratet kändes det jobbigt med en recension.

– Att de kritiserar mina

tror ni att ni skulle er känna er om ni suttit inne i tolv år?

Hur tror ni att ni– Hur skulle känna om ni setat inne i tolv år!?

R1224.indd 7

böcker kan jag ta, men sommarpratet är väldigt personligt.

Jag kände att jag utelämnade ganska stora delar av mig själv.

Då recensionen publicerades kunde Nilla andas ut; sommarpratet hade tagits emot väl och fått en fin recension. Också bland lyssnarna togs det väl emot.

– Jag berättade i sommarpratet om att jag blev mobbad i högstadiet eftersom jag inte förstod de sociala koderna där jag förväntades hålla käft och inte ta plats. Nästan genast efter att sommarpratet sänts hörde en kvinna av sig till mig och berättade att efter att hon lyssnat på mitt sommarprat förstod hon äntligen varför hon också blivit mobbad. Hon hade i flera år trott att det var för att det var något fel på henne, men nu förstod hon att det inte är så.

Nilla berättar att det känns fint att hon lyckats sätta ord på något som någon annan varit med om.

Det är också många som hört av sig till henne och berättat att de genom hennes sommarprat inspirerats till att våga satsa på att göra sina hobbyer till yrken.

– En person berättade att hon nu ska satsa på att sälja sina stick- och virkmönster, en annan sa att hon inspirerats till att börja måla igen. Jag känner bara att det är roligt att jag kan kicka i gång sådant.



Lösning på sidan 54.

FINN 5 FEL

och i Estland på den första boken.

– Det känns riktigt kul. Avtalen med Norge, Danmark och Estland kom till under en period på bara en månad i våras. Dessutom kommer I rättvisans blod att ges ut som e-bok och digital ljudbok på finska.

KURIREN 7

12.09.2024 13:25:14

Lever ett go  Ann-Sofie har trots sin sjukdom klarat av att jobba heltid, med undantag av några kortare sjukskrivningar.

Ann-Sofie Ahlgren är 42 år och bor i Pargas. Till familjen hör sambo och två barn, varav ett är utfluget och det andra ännu bor hemma. Ann-Sofie arbetar som närvårdare vid ett lägenhetsboende för personer med funktionsvariationer. Hon fick diagnosen MS – multipel skleros – i oktober 2013 och har således levt med sjukdomen i över tio år.

Text: Frank Berger

A

nn-Sofie Ahlgren säger att åkomman säkert funnits i hennes kropp innan hon fick diagnosen. Hon blev orolig på allvar en morgon över att armarna värkte oförklarligt när hon vaknade.

– I stället för att värken gick över fick jag känselnedsättning. Det kändes som om jag hade tandläkarbedövning i armarna. Alltsammans övergick sedan i en nervklåda.

När Ann-Sofie några dagar senare fick känselbortfall i ena underbenet sökte hon sig till företagshälsovården. Läkaren utredde först om det eventuellt rörde sig om borrelia eller vitaminbrister, vilka är tillstånd som kan ge liknande symptom.

– Alla test visade på normala värden. Läkaren funderade att besvären kunde vara muskulära och skickade mig därför till en fysioterapeut.

Under tiden Ann-Sofie gick i fysioterapi fick hon allt fler symp8 KURIREN

R1224.indd 8

12.09.2024 13:25:15

ett gott liv trots sjukdomen MS tom. Fysioterapeuten hittade inga förklaringar till besvären, utan föreslog att Ann-Sofie skulle gå tillbaka till läkaren.

– Den här gången ledde läkarbesöken till en remiss till en neurolog.

Det hann gå ett drygt halvår från när symptomen bröt ut tills dess att Ann-Sofie fick rätt diagnos av sin neurolog. Att processen gick så snabbt har högst antagligen gynnat henne eftersom det vid MS är viktigt att inleda behandling så fort som möjligt.

– Jag har hört om folk som fått kämpa i åratal innan de fått rätt diagnos.

Aggressivt sjukdomsförlopp MS är en knepig sjukdom på så vis att en patient kan få en inflammation i hjärnan och bli förlamad ifall inflammationen uppstår på ett känsligt ställe. En annan patient kan ha många inflammationer i hjärnan utan att ens veta om dem, eftersom de sitter på sådana ställen där man inte märker dem. Ann-Sofie undersöktes i magnetröntgen och läkarna behövde besluta sig för vilken medicinering som vore bäst för henne.

– Man hittade femton nya plack i min hjärna mellan de två första magnetröntgenundersökningarna. Av dessa femton var elva aktiva inflammationer.

Läkarna visste därför att de uppkommit under en kort tid.

Ann-Sofies MS var med andra ord mycket aggressiv i initialfasen. Läkemedlen för MS är indelade i tre grupper, där den första linjens läkemedel är de mildaste som man oftast börjar med. Ifall de inte är effektiva kan man gå över till andra eller tredje linjens läkemedel, vilka är effektivare, men också förknippade med fler och svårare biverkningar.

– Min neurolog ansåg att vi inte kan börja med de lindrigare

medicinerna, utan vi behöver direkt gå på något starkare.

När behandlingarna inleddes fick Ann-Sofie först en relativt ny medicin. Bara ett fåtal i Finland hade tidigare behandlats med den, och endast en patient före Ann-Sofie vid Åbo Universitets Centralsjukhus. Medicinen var i hennes fall effektiv och stoppade sjukdomsförloppet.

– I dag finns den medicinen inte kvar på marknaden längre, eftersom många patienter fick svåra biverkningar av den. Jag hade tur eftersom jag inte fick några biverkningar alls. Efter att medicineringen inletts uppkom under lång tid inga nya plack hos mig, varken i hjärnan eller i ryggmärgen.

Medicinen injicerades i blodet i två omgångar med ett års paus mellan behandlingarna.

Efter injektionerna beräknades medicinen vara verksam i fyra till fem år. Ann-Sofie gick på månatliga kontroller och undersökningar, och sjukdomen låg länge i vila.

För två år sedan hittade läkarna vid en magnetröntgen nytt plack hos henne, och ett år senare hittades ett till. Eftersom sjukdomen på så vis visade tecken på att igen gå in i en aktiv fas inleddes en ny medicinering för ungefär ett år sedan.

– Den medicin jag nu går på ges med sex månaders mellanrum.

Allt leva med en diagnos Ann-Sofie arbetar heltid och har gjort det under hela sin sjukdomsperiod, med undantag av några kortare sjukskrivningar. Värme är jobbigt för många MS-patienter, och under långa värmeböljor har hon ibland behövt sjukskriva sig för att inte bli alltför utmattad.

– I stora drag har jag kunnat jobba normalt hela tiden.

Ann-Sofie upplever inte att sjukdomen begränsar hennes vardag nämnvärt. Hon går säl-

 Ann-Sofie tillsammans med familjens hund. lan omkring och tänker på sig själv som sjuk. Största delen av tiden är hon så gott som symptomfri. När sjukdomen ändå gör sig påmind tar den sig uttryck i kognitiva symptom.

– Jag har dåligt minne, kan ibland ha svårt att formulera mig och hitta ord, och kan ha svårt att koncentrera mig. Periodvis är jag också trött. Men, som sagt, för det mesta märker jag väldigt lite av den.

Det syns inte utåt att hon lever med en kronisk sjukdom. När symptomen gör sig påminda kan Ann-Sofie känna att hon behöver förklara sig.

När minnet sviker vill Ann-Sofie säga att det inte beror på att hon upplever något som oviktigt, eller att hon inte bryr sig.

– Jag har också svårt att gå i trappor. Folk kan då titta och kommentera att det är onödigt att ta hissen när hon bara ska en våning upp.

Hoppfull inför framtiden MS är en nyckfull sjukdom, och det är svårt att sia om hur morgondagen kommer att se ut.

Bromsmedicinerna hjälper inte hundraprocentigt, och sjukdo-

men kan utan förvarning börja ta sig uttryck den tidigare inte haft. Trots det är Ann-Sofie hoppfull och ser ljust på framtiden.

– Det kommer hela tiden nya läkemedel, och forskarna lär sig hela tiden mer om hur man kan behandla sjukdomen.

Forskningen har gått framåt enormt under den tid Ann-Sofie varit MS-patient.

– Min MS är av den sorten att den avancerar i skov. Andra har så kallad progressiv MS där sjukdomen inte går i skov, utan att man bara långsamt blir sämre. För de patienterna fanns det tidigare inga bromsmediciner.

När Ann-Sofie först fick sin diagnos sade neurologen att hon troligen kommer att gå in i den progressiva fasen inom fem år, när man bara blir långsamt sämre.

– I dag säger läkarna att jag troligen aldrig kommer att gå in i den fasen. Mycket har med andra ord hänt under bara tio år.

Ann-Sofie berättar att hon tidigare ofta var rädd att göra folk upprörda eller besvikna.

Hennes resa med att ha kämpat mot en kronisk sjukdom under tio års tid har gett henne skinn på näsan. I dag vågar hon säga ifrån och uttrycka sin åsikt på ett annat sätt än tidigare.

För den som i dag diagnosticeras med MS är situationen en annan än för drygt tio år sedan när Ann-Sofie fick sin sjukdomsdiagnos. Till den som drabbas vill Ann-Sofie hälsa att det för de flesta är möjligt att leva fullt ut som MS-patient.

Hon tycker att hon själv lever ett mycket gott liv.

– Jag är förstås lyckligt lottad då jag, trots att sjukdomen var aggressiv i början, inte drabbats särskilt hårt. Varje människas resa med MS är individuell. Jag tänker därför att det också är viktigt att inte jämföra sig alltför mycket med andra patienter.

 KURIREN 9

R1224.indd 9

12.09.2024 13:25:16

Foto: Adobe Stockphoto.

En ljusnande framtid för MS-patienter Text: Frank Berger

U

nder ett informationstillfälle ordnat av Finlands Neuroförbund och Finlands MS-stiftelse får deltagarna information om den senaste MS-forskningen från de ledande forskarna och experterna på området.

Vad är MS? Juha-Pekka Erälinna, docent i neurologi och styrelseordförande för Finlands Neuroförbund, berättar att multipel skleros upptäcktes av fransmannen Jean Martin Charcot (1825–1893). Hypoteserna om vad tillståndet beror på och hur den behandlas har varierat genom åren. I slutet av 1800-talet tänkte man sig att MS berodde på en infektion i kroppen, och man behandlade sjukdomen

Allt fler finländare insjuknar i multipel skleros, ofta förkortat MS. I dag har personer med MS helt andra och betydligt ljusare framtidsutsikter än för några årtionden sedan. Medicinska behandlingar för MS har genomgått en kraftig förbättring. Patienterna har många gånger en drägligare tillvaro numera, och forskarna har gett oss en ny förståelse för sjukdomen. med olika örtpreparat.

Under 1940-talet behandlade man sjukdomen med blodtrycksmediciner. Man har hunnit experimentera med flertalet mer och mindre effektiva behandlingsformer. När vi kommit så långt som till 1990talet hade man förstått att MS var en autoimmun sjukdom, och man började utveckla bromsmediciner för att få det

kroniska sjukdomsförloppet att sakta ner.

Termen autoimmun sjukdom betyder att kroppens immunförsvar, av en oftast okänd orsak, börjar angripa olika delar av den egna kroppen. Hos en person med MS angrips nervsystemet i hjärnan och ryggmärgen. Nervsystemet bygger på elektriska signaler mellan cellerna. Vid MS

bildar kroppen så kallat plack, en typ av beläggning, omkring nervcellernas utskott där de elektriska signalerna färdas.

Placket leder till skador på nervcellerna och på blod-hjärnbarriären. Skadorna består i ärrvävnad på myelinskidorna, vilka omger nervcellernas utskott. Dessa ärr har gett sjukdomen sitt namn, då multipel skleros på svenska betyder ”många förhårdnader”.

MS debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder. De vanligaste första symptomen är nedsatt syn på ena ögat, ofta i kombination med domningar eller förändrad känsel i armar eller ben. Sjukdomsförloppet ser olika ut från person till person. Vissa får tydliga skov med kraftiga försämringar, följda av lugnare perioder, medan andra upplever ett jämnt förlopp. Vartefter sjukdomen fortgår förlorar man gradvis sina fysiska funktioner an efter som nerverna i kroppen bryts ner.

10 KURIREN

R1224.indd 10

12.09.2024 13:25:17

Nya forskningsrön förändrar vården Runt om i världen finns i dag omkring 2,5 miljoner MS-patienter. I Finland är de insjuknade över 12 000. Sjukdomen är överrepresenterad bland kvinnor. Merja Soilu-Hänninen är docent i neurologi och överläkare vid ÅUCS Neurocentrum.

Hon lyfter fram att fallen av MS ökar i världen. Särskilt utsatta är de nordiska länderna.

Ju längre från ekvatorn man befinner sig, desto högre är risken att drabbas. Troligen beror detta på ett samspel av genetiska och miljömässiga faktorer.

Juha Multanen, specialläkare inom neurologi, berättar att behandlingen av MS utvecklats på så sätt att man för en generation sedan fokuserade på att lindra symptomen. Under 1990-talet, när läkarvetenskapen lärde sig mera om autoimmuna sjukdomar, övergick man till att inom behandlingen försöka göra sjukdomsförloppet långsammare med hjälp av bromsmediciner.

I dag har man glädjande nog kommit så långt att man många gånger kan få sjukdomsförloppet att nästan helt stanna av. Det som försvårar behandlingen är att varje patient är unik, och att sjukdomsförloppet kan se olika ut. Behandlingen kräver därför regelbundna uppföljningar och undersökningar.

Forskarna i dag är hoppfulla och tror att man inom kort kommer att kunna vända sjukdomsförloppet, så att MS-patienter kan börja tillfriskna från sin sjukdom. På grund av den alltmer effektiva sjukvården är en MS-diagnos i dag nödvändigtvis inget hinder för en aktiv livsstil. Det finns idrottare på hög nivå som med rätt typ av vård och medicinering förmår fortsätta sin tävlingskarriär.

MS-forskningen går framåt Pentti Tienari är professor inom neurologi och överläkare för HUS Neurocentrum.

Han förklarar hur man i dag forskar i sjukdomen, dess uppkomst, förlopp och be-

handling. Han nämner att en person som insjuknat i det så kallade Epstein-Barr-viruset har en överhängande risk att senare insjukna i MS, jämfört med en person som aldrig burit på det.

Epstein-Barr är ett herpesvirus som överförs via kyssar.

Det ligger bland annat bakom sjukdomstillståndet körtelfeber. Många människor bär på viruset utan att uppleva några som helst symptom, och det gör det svårt att minska förekomsten.

I dag fokuserar man kraftigt på att hitta bakomliggande orsaker till multipel skleros inom forskningen, för att på så vis kunna förebygga sjukdomen innan den bryter ut.

Viruset Epstein-Barr och dess koppling till MS, är föremål för ett stort intresse inom forskarkåren.

Man har också undersökt de genetiska faktorerna bakom MS. Där har forskarna lyckats klarlägga att det inte finns någon enskild MS-gen.

Många olika gener kan ge en högre risk för att insjukna, men den genetiska predispositionen ökar inte risken nämnvärt. Övervikt, tobaksrökning och brist på D-vitamin ökar också risken för att insjukna, men i förhållande till de här faktorerna har forskarna funnit att en person som blivit utsatt för Epstein-Barr löper mångdubbelt högre risk att insjukna.

Pentti Tienari sammanfattar sitt föredrag genom att lyfta fram att det finns en möjlighet att MS kan förebyggas effektivt genom utvecklandet av ett vaccin mot Epstein-Barr. Möjligen kan ett sådant vaccin även förebygga andra autoimmuna sjukdomar i framtiden.

– Vi behöver mera kunskap innan de teorierna kan verifieras, men glädjande nog pågår mycket forskning på området, säger han.

LÄSARBILDER

 Hos Enni Lang i Borgå kommer alla möjliga gamla saker till återanvändning. Pojken och flickan som hon gett namnen Alfred och Emma räddade hon från soptippen, likaså den lilla cykeln som hon målade om lite. Gamla blomkrukor blir fyrar i olika färger, som sedan pryder hennes lilla radhusbakgård. Nu på hösten lyser det så fint i toppen på fyren.

Enni sänder hälsningar till alla Kurirens läsare.

 KURIREN 11

R1224.indd 11

12.09.2024 13:25:19

Anni Laukkas skuggkonst väcker känslor

Skuggfigurer kräver månader av arbete Som mamma upplevde konstnären Anni Laukka att hon inte kunde sitta still och se på vad som hände i Ukraina. Det ledde till en berörande utställning som fått mycket uppmärksamhet. Grät var också vad hon gjorde när hon arbetade med konstverken.

A

nni Laukka i Karleby ville bli konstnär redan som barn, men hon tänkte att hon måste ha ett yrke som man kan försörja sig på. Konstnär skulle hon sedan bli som pensionär. Efter socionomstudier, flera år av arbete på daghem och efter att hon själv fått tre barn gick hon en kurs i grafik. Det ledde till studier i konst och som i sin tur lett till att hon nu deltar i utställningar utomlands.

– Jag var hemma med yngsta barnet, som i dag är nio år, när jag gick grafikkursen. Jag kände genast att det var mitt sätt att arbeta på och tog reda på hur jag skulle kunna lära mig mer.

I dag är hon lärare i svenskspråkiga grafikkurser vid Bildkonstskolan för barn och unga i Karleby. I övrigt arbetar hon heltid som konstnär. Bildkonststudierna ledde henne via grafiken och fotografier till skuggskulpturer, vilket hon främst gör i dag. Att skapa skuggfigurer är väldigt tålamodskrävande och innebär mycket petitessarbete.

Ett verk tar vanligen månader att göra. Anni ritar först upp den skuggbild hon vill ha på väggen, sedan börjar hon foga

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu ihop materialet som ska bilda skuggan. Ofta använder hon snabblim.

– Skuggkonst betyder att skuggan visar något annat än själva objektet som avger skuggan. Konsten var vanligare under 1970, -80 och -90-talen.

Nu börjar det komma allt fler konstnärer som ägnar sig åt skuggkonst igen.

Verket speds under annat namn

 Verket ”The ungloryness of beeing an artist” började leva ett eget liv under en annan konstnärs namn efter att hon fotograferat det och lagt ut det på sociala medier 2021. Hon lyckades få många att korrigera misstaget, men det tog tid.

Bland hennes första större arbeten fanns hennes eget konstmaterial – ”det blir så mycket skräp då man gör konst som åskådaren aldrig får se” – som avbildade en konstnär som arbetar vid en bärbar dator. Efter att hon lagt ut sina arbeten på sociala medier upptäckte hon plötsligt en dag att ett av hennes arbeten börjat figurera under en tysk konstnärs namn och därmed levde sitt eget liv på nätet.

– Jag tror att det hela var ett misstag från början, men när bilder sprids på internet går det fort. Jag försökte rätta till det, men upptäckte efter att halvår att det spridits ännu mer. Då satte jag mig ned och ägnade två veckor åt att skriva till alla

12 KURIREN

R1224.indd 12

12.09.2024 13:25:21

 Utställningen ”Skuggspel” har gjorts av leksaker från sönderbombade hem i Ukraina. Att göra verk som bildar skuggor åt två håll är utmanande. jag bara hittade som använt fel namn vid verket och bad dem att korrigera uppgifterna.

Ateljé i anslutning till hemmet Vi träffas i hennes arbetsrum som numera finns i anslutning till huset som familjen lät bygga och flyttade in i för ett år sedan.

– Det finns många fördelar med att ha ateljén i samma hus. Ingången är ändå skild från resten av bostaden. Jag försöker hålla normala arbetsdagar när barnen är i skolan. Det passar bra att ta lunchpaus när det yngsta slutar skolan. Sedan går jag och arbetar igen.

På somrarna blir det mer flexibelt. Då arbetar jag mer i ateljén under regniga dagar.

Det svåraste skedet, att limma ihop materialet till skuggfiguren, kräver ibland att hon nästan arbetar sex  timmar i sträck. Speciellt svårt blir

ANNI LAUKKA • Född 1982 i Karleby där hon ännu bor.

• Utbildad socionom och bildkonstnär.

• Mamma till tre barn i åldern 16, 15 och 9 år.

• Motto: Målsättningar och drömmar skall kännas pirriga kanske till och med lite skrämmande, som till exempel att åka ensam till Japan till en ö där inte många pratar engelska och internationella bankkort inte fungerar. Bara så kan man utvidga sin ”comfort zone” (och ta steg framåt i karriären).

KURIREN 13

R1224.indd 13

12.09.2024 13:25:25

Anni Laukkas ...

Forts. från föregående uppslag

det om belysningen kommer från två och till och med tre håll och samma figur ska visa olika skuggmotiv till två eller tre olika håll.

Hon har hittills gjort två arbeten med skuggor från tre håll och två från två håll.

– Ibland vill jag ge upp när det blir riktigt svårt att limma och få det att hållas som jag vill ha det, men jag vet att om jag försöker lite till så brukar det lösa sig. Och det känns väldigt bra när jag lyckas!

Skuggspel om anfallskriget i Ukraina

”Sista minnet av dig” (2024). Det tog cirka två veckor att limma leksaksoldaterna till den här skulpturen.

 ”Sista leken” (2023). Att skapa en skuggfigur tar månader.

Hennes skuggarbeten har väckt mycket uppmärksamhet, inte minst arbetet kring kriget i Ukraina, utställningen ”Skuggspel”.

– Jag har mycket funderat på barnen i krig sedan kriget i Ukraina bröt ut. Det kunde lika gärna ha varit jag. Jag bara råkar vara född i Finland och inte i Ukraina. Hur hade det varit om jag levt med mina barn i Ukraina nu?

Anni Laukka fick idén att be hjälporganisationer hjälpa henne att skaffa en kontaktperson i Ukraina som kunde samla in leksaker från övergivna bombade hem åt henne som hon kunde göra skuggkonst av.

– Många hjälpsändningslastbilar åker ju tillbaka tomma.

Ukrainan Yhdistys i Jakobstad, där hon studerat, hjälpte henne och hittade välgörenhetsorganisationen Malyn Volonter. Organisationen har samlat ihop leksakerna från bombade hem i Malyn, Morozivka, Mykolaiv och Borodyanka.

– Jag ville betala lön åt dem när de gick och samlade in leksakerna, men de ville inte ha något betalt.

De gjorde det gärna för att vara med och lyfta fram barn i krig. Jag donerade pengar till deras organisation i stället.

Barn berättar om sina drömmar

”I mörkret” (2022) heter bronsfiguren av

mamman och barnet som får en helt annan skugga bakom sig. Verket var det första i serien om Ukrainakriget som Anni skapat.

 Barnet vid gravstenen i rakukeramik blir ett helt annat motiv på väggen. Verket blev klart i maj i år och har ännu endast ett engelskt namn, ”Eternal Embrace”.

En del i utställningen ”Skuggspel”, som visades i Karleby under vårvintern, bestod av videoverket ”Ännu drömmer vi”. Här har Hanna Diadia från Malyn Volonter intervjuat ukrainska barn. Anni har sedan gjort en animationsfilm på lite över en minut där barnens

14 KURIREN

R1224.indd 14

12.09.2024 13:25:30

röster hörs och några textrader finns översatta. Barnen önskar att kriget ska ta slut, att pappa ska komma hem, men även konkreta saker som en docka.

I utställningen finns även en intervjuvideo med Anni Laukka där hon berättar om sitt arbete med verken.

– Jag har aldrig gråtit så mycket när jag arbetat med något som när jag höll på med det här arbetet, säger hon bland annat i den.

Utställning i Kroatien Nu finns figurerna i ”Skuggspel” nedpackade för att åka på utställning till Kroatien under hösten.

– Det blir ganska dyrt att sända stora skulpturer mellan länder. Oftast betalar mottagaren.

Jag är väldigt tacksam för alla stipendier jag fått, bland annat arbetsstipendier som gjort att jag kunnat koncentrera mig på att skapa verken. Jag tycker stipendieansökningar är det svåraste i konstnärsyrket. De tar väldigt mycket tid och skrivandet går väldigt långsamt för mig. Det är svårt att hitta rätta ord och meningsformuleringar.

Men hon har märkt att det kan hjälpa att träffa andra konstnärer i samma situation och äta

 Anni Laukka planerar för första gången ett skuggkonstverk i miniatyr som sedan ska byggas upp i Japan av insamlat skräp från havet. Tio centimeter i rutan motsvarar en meter i verkligheten.

 Då man går nära skulpturerna ser man spår på leksakerna från bränderna efter bomberna som slagit ned i husen där barnen bott.

lunch tillsammans ibland. Dels får man då lite hjälp på traven och kanske tips om nya fonder att söka pengar ifrån, dels får man socialt umgänge bland kolleger.

– Det är ganska ensamt att jobba i ateljé.

ket ingår i en festival på en liten ö och materialet jag ska skapa av är skräp från havet.

Jag har lovats assistans. Bland annat skräpet finns färdigt där.

Hoppas att det inte är för stora skräpbitar. Plastburkar brukar vara svåra att få att hållas med lim. Det blir en liten utmaning det här. Jag brukar tycka om utmaningar, men hellre utmaningar som utmanar kreativiteten, inte tidspressen. 

Skapar verk i Japan För närvarande arbetar Anni Laukka med en privat beställning, ett verk till en utställning

i Japan i oktober och en samutställning i Nederländerna i januari. Nästa sommar har hon privatutställning i Kotka.

Inför utställningen i Japan arbetar hon på ett nytt sätt. Hon skapar först en miniatyr hemma i arbetsrummet i Karleby, sedan ska hon under två veckor bygga upp verket i Japan.

– Vanligen skapar jag figurerna på plats hemma i ateljén så det här blir spännande. Ver-

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.

KURIREN 15

R1224.indd 15

12.09.2024 13:25:33

Den är en hyllning till världsarvet i Kvarken – en tidlös klassiker med spår både av det typiska för naturen i området och av den traditionella, kabelstickade fiskartröjan som i långa tider varit ett klassiskt plagg i olika kusttrakter. Kvarkentröjan lanserades i maj som resultatet av ett samarbete mellan föreningen Österbottens hantverk, som driver Taito Shop Loftet i Vasa, föreningen Världsarvet i Kvarken och Svenskfinlands handarbetsdrottning, Lee Esselström.

KVARKENTRÖJAN – en ny, tidlös klassiker Text: Anna Sand • Foto: Anna Sand, Malin Sandvik 16 KURIREN

R1224.indd 16

12.09.2024 13:25:34

–Vi hoppas det ska bli en tidlös klassiker – tröjan som man alltid tar på sig, säger Anna Nordström, verksamhetsledare på Österbottens hantverk rf samt Lee Esselström.

års tid. Numera frilansar Lee med olika egna projekt, såsom just detta.

Abstrakt med en känsla av Kvarken

A

llt började 2022 då man från Världsarvet i Kvarken rf tog kontakt med verksamhetsledare Anna Nordström på Österbottens hantverk rf med avsikt att tillsammans skapa en egen tröja för världsarvsområdet.

– Erfarenheten av dylika projekt finns i huset, men vi valde också att genast koppla in Lee Esselström i projektet, inleder Anna.

Lee är i grunden handarbetslärare men mer känd som profil i Yles Strömsö, där hon medverkade som programledare i 20

Under de första mötena fördes diskussioner kring hur det hela skulle gå till. Finansiering måste sökas och hur skulle man tänka – skulle man ordna en tävling?

– Vi beslöt sedermera att bjuda in ett antal stickentusiaster till en workshop. Vi träffades i september 2023 för att diskutera vad som skulle kunna representera världsarvet. Det typiska är ju De Geer-moränerna, havet och vågorna, stenarna, vass och båthus, fortsätter Lee. – Men samtidigt finns redan alla dessa element i Korsholmströjan på ett ganska konkret sätt, och vi var tidigt inne på att vi nu ville ha något mer abstrakt – en känsla av Kvarken, av världsarvet, förtydligar Anna.

– Dessutom var vi överens om att det inte skulle vara en så kallad oktröja, som vi sett

väldigt många varianter av de senaste åren i och med att stickningen fick renässans och blev trendig igen, tillägger Lee.

Finländskt garn en självklarhet Deltagarna i workshopen fick färdiga infopaket om världsarvet, där information om bland annat natur och kultur ingick liksom ramar kring hur de skulle tänka inför sin planering och sitt deltagande. Därefter fick de lämna in sina idéer och bidrag på hur en Kvarkentröja kunde se ut.

– Garnet hade vi redan valt – Lankavas Villava, som är ett prisvärt yllegarn av 100 procent finländsk ull, dessutom tillverkat i Finland. Det var en viktig aspekt i projektet, där både det lokala och hållbarhetstänket är viktigt, förklarar Lee vidare.

Tydliga tankar bakom Efter utsatt tid hade man fått in 13 olika ➛ bidrag.

KURIREN 17

R1224.indd 17

12.09.2024 13:25:37

häften på svenska och finska, medan den engelska beskrivningen finns i elektroniskt format. Både mönster och garn eller hela materialpaket, som också innehåller lädermärket med Kvarkenlogon, kan köpas på Loftets webbshop eller i vår fysiska butik, berättar Anna.

Logon får endast användas om originalgarnet har använts.

Kvarkentröjan...

Forts. från föregående uppslag

– Min förhoppning var från början att de på något sätt skulle gå att kombinera till en fungerande helhet, men det handlade om väldigt olika bidrag. Det utkristalliserades till slut fyra, fem olika alternativ eller vägar att gå, och tillsammans med de andra i projektet fattade vi ett gemensamt beslut.

Både världs- och kulturarvet syns i det mönster som slutligen valdes för Kvarkentröjan.

– Flätstickningen representerar både de Geer-moränerna, alla stenar samt havets rörelse – vågorna. Dessutom påminner mönstret om de klassiska, kabelstickade tröjorna som i långa tider funnits i olika kustregioner.

Stort intresse – fin respons

Tidlös klassiker målet En tredje aspekt är garnet – i sitt originalutförande används ett grått garn med inslag av vitt, mönster och nyanser som också återfinns i Vasagraniten, förklarar Lee vidare.

Ytterligare en avgörande faktor var att mönstret inte skulle få vara för svårt för en nybörjare.

– En avancerad stickare kanske upplever det väldigt enkelt, men det gällde att kompromissa och hitta en medelväg.

Den vridna flätan kan dessutom stickas på flera olika sätt, tillägger Lee. Summa summarum skulle tröjan och mönstret ha potential att bli en tidlös klassiker – en tröja som är modern även om 100 år.

– Naturnära, lokalt och hållbart har varit ledord – motsatsen till snabba trender, konstaterar Anna.

 Lee Esselström och Anna Nordström är glada över det positiva bemötande Kvarkentröjan fått. På bilden har Lee på sig tröjan i originalfärgen, som påminner om Vasagraniten.

på beskrivningen – det finns alltid lika många åsikter som stickare, säger Lee och ler.

Beskrivningen justerades

enligt de kompromisser man gjorde och översattes därefter till finska och engelska.

– Vi har tryckt upp mönster-

Garnet finns i sex olika nyanser – tre av dem utgörs av grundfärgerna på de finska lantrasfåren, medan tre är blandningar av grundfärgerna.

Färgskalan sträcker sig från naturvitt till beige, ”greige”, grått och brunt.

– Det är ett lite tjockare garn med 180 meter per 100 gram, vilket betyder att tröjan är ett utmärkt ytterplagg under höst och vår. Vi hoppas att det här ska bli tröjan man ”alltid tar på sig”, oberoende om man ska ut på sjön eller ut i skogen, säger Lee. Intresset för tröjan var stort redan innan lanseringen den 10 maj, och man fick in förfrågningar både via Instagram och e-post. Förutsättningarna för att det ska bli just en tidlös klassiker är därmed goda.



Lång process Efter att beslutet fattats började Lee arbeta med att ta fram mönster och stickbeskrivning.

– Jag provstickade en tröja och därefter bjöd vi in startgruppen för att få fler storlekar och färger teststickade. Dessutom behövde jag få respons

 I Loftets webbshop och fysiska butik säljs färdiga garnpaket som innehåller Lankavas Villava-garn i

valfri nyans, mönsterhäfte samt lädermärket som endast får används om tröjan är stickad med Villava.

Tröjan finns i storlekarna XS-4XL.

18 KURIREN

R1224.indd 18

12.09.2024 13:25:39

MÄNNISKOR EMELLAN Maria Stratton är en kreativ småbarnsmamma som bor i Nykarleby med sin man och fyra barn – tre döttrar och en son. Hon tycker om att göra musik, illustrera Bibelord och fundera på livet.

Tillsammansliv nyligen märkt att jag mår bra Jagav atthardela vardagen med andra. Det är

något med att ha folk runtomkring sig som ser, hör och upplever samma saker som jag, som gör att jag hanterar livet lite bättre.

Någon man liksom står till svars inför, men som också finns där som praktiskt stöd och kan ge en hjälpande hand eller ett uppmuntrande ord ibland.

Kanske det är någon slags fyrtioårskris eller bara generell vardagströtthet, men med fyra barn och allt det innebär, har jag ibland känt mig något överväldigad. Som om jag nyss vaknat upp och insett att jag har alla dessa människor som räknar med mig och på något plan kräver att jag vet vad jag håller på med. Samtidigt som jag ibland förstås känner att jag inte egentligen alls har koll på läget!

Dessa två upplevelser tillsammans, skapar en slags obalans kunde man säga. Jag är säkert inte den enda förälder som någon gång känt sig osäker på hur man ska hantera någon situation i föräldraskapet eller vuxenlivet. Och jag undrar om man någonsin blir så trygg i sig själv att man känner att man har allt under kontroll?

När vi senast hade släktingar på besök från England, bodde vi fyra vuxna och sex barn i samma hus. Dessutom hade vi en trepersoners familj som övernattade på ett airbnb i närheten, men som också åt och umgicks med oss på dagarna. Vi delade på ansvaret att handla och laga mat och det fanns många som kunde underhålla alla barn och hade tid för att läsa en barnbok eller bygga ett pussel eller leka en lek med de minsta.

När sedan gästerna åkte hem och vi igen var ensamma i vårt hus, kändes plötsligt tanken på att göra allt själv, väldigt jobbig.

Då blev det tydligt för mig att jag föredrar tillsammansliv, även om det stundvis också

Ja, helst ska man väl vara steget före på alla fronter.

Egentligen är det inte alls konstigt att folk drabbas av burnout och depression nuförtiden! Vi lever relativt isolerade liv i praktiken, men förväntar oss mer av både oss själva och andra på grund av alla putsade glansbilder som folk visar upp. Och i jämförelsen drivs vi längre bort från varandra, speciellt om vi skäms över att vi inte hinner ikapp eller lever upp till idealen.

 Vardagsrutiner, som att handla mat, blir lite trevligare om man kan dela ansvaret med andra.

Foto: Maria Stratton.

kan kännas tröttsamt för en social introvert som jag. Det var kaos och stök, ärligt och avskalat och ofrånkomligt avslöjande. Men alla fick se att de andra också hade sina utmaningar och man fick en känsla av att man inte var ensam som får tampas med olika saker i sin familj eller sitt föräldraskap. Det var skönt att få erkänna att man inte har ett perfekt liv och samtidigt fick vi uppmuntra varandra på de områden vi såg att någon gjorde ett bra jobb.

Så mycket av dagens familjeliv levs bakom stängda dörrar. Det blir lätt att man bara ser andras liv som felfria och ordentliga, och att man jämför deras fina inlägg på sociala medier med sitt eget sunkiga vardagskaos. Och den jämförelsen bär sällan god frukt. Samtidigt ska man ha alla möjliga ägodelar och hålla på med en massa fritidsaktiviteter för att hänga med.

Förr hade man kanske mer naturliga gemenskaper som bidrog till att man delade ansvaret i vardagen. Vardagslunken hade nog ett lägre tempo, mindre rum för jämförelse och mer konkret interaktion som gjorde det svårare att låtsas som att man hade allt under kontroll. Folk hjälptes åt med barnuppfostran, höbärgning eller större byggprojekt i sann talko-anda.

Och kunskap fördes samtidigt vidare från den äldre generationen till den yngre. Det fanns ett värde i samarbetet och en rikedom i de olika generationernas deltagande.

Säkert finns det ännu mycket dyrbar kunskap, i de äldre generationerna, som riskerar att tappas bort. Dagens vuxna tar kanske oftare till internet för att lära sig olika saker, i stället för att fråga och lära sig av någon med livserfarenhet.

Efter att våra Englandsgäster åkt hem, började jag drömma lite om att bo i kollektiv och leva mer i samklang med andra människor och generationer. Steget dit är ganska stort eftersom det handlar om invanda mönster som behöver ändras. Men med små steg i taget kunde vi nog komma närmare både varandra och en tillvaro där vi vore rikare på både gemenskap och kunskap. Vi får väl bara börja!

Maria KURIREN 19

R1224.indd 19

12.09.2024 13:25:39

 Erika Lindström blev vegan eftersom hon alltid varit en stor djur- och naturvän.

Att bli vegan har gett Erika många fördelar Hon hade funderat på saken i ungefär ett halvt år, och 2018 gjorde Sibbobon Erika Lindström slag i saken och blev vegan. Nu, drygt sex år senare, är hon mer än nöjd med sitt livsval. Att vara vegan handlar inte om att vara perfekt, utan om att göra så gott man kan och fatta medvetna beslut, säger Erika.

Text och foto: Elin Lindberg

D

et första som slår en när man kliver in i 31-åriga Erika Lindströms lägenhet i Sibbo är hur harmoniskt och hemtrevligt det känns. Överallt finns gröna växter i olika storlekar: på fönsterbrädet, i bokhyllan och till och med hängande från taket. På en flyttbar ställning i vardagsrummet hänger kläder för gravida i jordnära färger – inte så konstigt med tanke på att hon arbetar som fotograf specialiserad på att fotografera gravida. En stor spegel

pryder väggen och solljuset flödar in genom fönstret.

Hon plockar fram en Muminmugg från köksskåpet och väljer ut ett grönt te. − Jag minns faktiskt inte exakt hur eller när jag blev vegan, men det var någon gång i början av februari 2018. Ett år tidigare hade jag funderat på att bli vegan, men tänkte att det nog blir för svårt, säger hon.

Det var med andra ord under 2017 som tanken på att bli vegan började gro hos Erika, och ett intresse för veganism började

20 KURIREN

R1224.indd 20

12.09.2024 13:25:41

ta form. Erika, som på fritiden bland annat tränar styrkelyft, följde under den här perioden en träningsbloggare, och hennes blogginlägg om veganism fick Erika att börja fundera. − Bloggaren berättade om hur djur behandlas inom matproduktion och hur hon blivit vegan.

Jag läste på mer om ämnet och om hur grissuggor i många fall stängs in i så små utrymmen att de inte kan svänga runt, utan bara ligga ner och stå upp. När jag läste om det här var det som att jag på riktigt förstod hur djuren behandlas. Så 2018 hade tanken säkert grott klart i mig och det kändes både så rätt och självklart för mig att bli vegan.

Erika, som alltid varit en stor djurvän och trivs ute i naturen, gick från att vara allätare till att bli vegan över en natt. Många kan behöva och vilja ha en övergångsperiod och kanske vara vegetarian ett tag innan, men hon gick in för sin nya livsstil direkt.

”Jag tycker om att äta” I dag har Erika varit vegan i över sex år, och när det gäller exempelvis mat har hon lagt märke till att utbudet har blivit både bättre och mångsidigare i matbutikerna. − Utbudet av veganska produkter blir bättre och bättre, men det var ganska bra redan när jag blev vegan, säger hon.

Som vegan äter hon mycket baljväxter, bönor, linser och tofu.

En fördel med de här råvarorna är att de, om de är torrvaror, ofta är mycket billigare än kött och produkter som innehåller kött.

Under årens lopp har Erika lärt sig att laga vegansk mat och att byta ut animaliska produkter mot växtbaserade alternativ. − Sojakross är jättebra och går att använda i mycket. Jag har inte haft några problem med att äta veganskt, men å andra sidan har jag också läst näringslära i och med mitt styrkelyfts- och gymintresse. Så jag hade de grundläggande kunskaperna om vad kroppen behöver redan när jag blev vegan, säger hon.

Hon räknar upp några exempel där hon sitter i sin soffa. Havregryn innehåller mycket protein och inte bara kolhydrater som

många tror. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer borde alla äta 700 gram frukt och grönt per dag – men endast 300 gram rött kött per vecka. Erika inleder nästan varje morgon med att äta en stor portion gröt med chiafrön, banan och jordnötssmör till. − Gröt är så gott! Jag älskar verkligen mitt morgonmål. Till det blir det gärna stekt tofu med salt eller ett par smörgåsar med veganskt pålägg. Kanske jag ännu kunde bli bättre på att lägga till lite grönsaker eller frukt till mitt morgonmål?

Till lunch och middag händer det att hon skivar och steker tofu eller kikärter, som hon sedan kryddar med exempelvis curry. Till det kan hon äta ris och exempelvis paprika eller tomat.

Hon slår även ett slag för veganfärs och bondbönor. Hon försöker göra så lätt mat som möjligt och få i sig så mycket näring som möjligt under varje måltid. När det gäller bakning gillar Erika bland annat plättar och kladdkaka. Att steka veganska plättar är inget problem, intygar hon. − Plättarna som jag steker innehåller kikärtsmjöl, det finns i så gott som alla butiker och är väldigt prisvärt. I morotskaka och andra kakor går det att byta ut äggen och i stället använda kikärtsspad. Ett ägg motsvarar cirka tre matskedar kikärtsspad.

Och att byta ut smör och mjölk till växtbaserade produkter är lätt.

Att träna har inte heller varit något problem för Erika som tränat styrkelyft i drygt fyra år och har 70 kilogram i bänkpress som personligt rekord. Det gäller bara att äta ordentligt och få i sig tillräckligt med energi, det vill säga protein, kolhydrater och så vidare, något som inte utgör några svårigheter för en vegan. − Vad kan jag säga? Jag tycker om att äta och tränar för att bli stark. Men det finns nog fördomar om att veganer inte kan träna hårt på grund av sin kost. Jag har personligen inte fått höra sådana kommentarer, men i allmänhet verkar många tro att det är så. De som mestadels äter vegetariskt men använder mjölkprodukter i sin kost får kanske inte höra likande kommentarer. ➛

 Ett alternativ till plättar med ägg och mjölk är att göra dem på växtbaserad dryck (till exempel havredryck) och kikärtsmjöl, som finns i de flesta matbutiker.

 – Att bli vegan är ett av

mina bästa beslut eftersom denna livsstil gett mig så många fördelar, säger Erika Lindström.

KURIREN 21

R1224.indd 21

12.09.2024 13:25:44

Att bli vegan ...

Forts. från föregående uppslag

”Våga testa!”

Att vara vegan har dessutom inneburit många hälsofördelar för Erika. En fördel är att hon numera slipper den så kallade ”paltkoman” som hon under åren som allätare ofta upplevde. Hon kan äta mer än tidigare, men utan att kroppen känns tung efteråt. Hon tror att det här beror på att kroppen lättare kan bryta ner vegansk mat som innehåller mycket fibrer och det har lett till att hennes tarm och mage mår bättre. Hon har även varit friskare och träningen har därför gått bättre då hon inte har störts av sjukdomar och liknande. − Min hy har också blivit bättre sedan jag blev vegan.

Tidigare hade jag mera problem med finnar, men inte nu längre. Det bästa är ändå att min mensvärk bara är en bråkdel av vad den var tidigare. Innan jag blev vegan kunde jag ha fruktansvärd mensvärk i tre, fyra dagar och jag var tvungen att ta kraftig värkmedicin. Min hormonbalans har förbättrats sedan jag blev vegan och nu behöver jag inte ta värkmedicin i lika stor utsträckning, säger hon.

Erika poängterar flera gånger att veganism inte handlar om att vara perfekt, utan att var och en ska göra sitt bästa inom den veganska livsstilen, som kort formulerat går ut på att undvika det som kan döda eller skada djur och i stället välja alternativ som gynnar djur, människa och miljö. Att vara vegan påverkar inte bara kosten, utan mycket annat i livet.

Hon besöker inte längre ställen som gör vinst på djurens bekostnad, och köper inte kläder eller andra produkter som är tillverkade av djur. − Jag äger ett icke-veganskt, tävlingsgodkänt styrkelyftsbälte, men det köpte jag som second hand, jag skulle inte ha valt att köpa bältet som nytt. Jag köper

 Att träna styrkelyft som

vegan är inget problem för Erika Lindström – att få i sig tillräckligt med protein och andra nödvändiga ämnen tycker hon är lätt.

 Här tillreder Erika Lindström sin frukostgröt.

mycket kläder på loppmarknader, och då undviker jag läder, mocka och päls. Men just de materialen är ändå inte min stil, förutom mina skor i konstläder, säger hon och tar en klunk te.

Hon köper gärna handgjorda fuktkrämer och ”schampobars”, men det finns också ett jättebra utbud av flytande hårschampon. Vid de få tillfällen hon väljer att sminka sig, håller hon sig till veganska sminkmärken. − Att äta ute kan vara krångligt ibland, beroende på var man är. I dag har de flesta ställen något veganskt alternativ, men ifall det inte finns äter jag i stället något vegetariskt.

Att bli vegan är ett beslut som hon inte ångrar. − Det känns bra att veta hur djurindustrin fungerar och att jag försöker så gott jag kan.

Jag tror inte att alla kommer att bli veganer, men jag tror att det är viktigt att alla är pålästa och därmed kan göra medvetna val. Oftast gör man ”så som man alltid gjort” och tänker inte på att det kan finnas andra alternativ, säger hon tankfullt.

Till alla dem som är nyfikna på en vegansk livsstil har Erika Lindström ett tips. − Våga testa! Kanske det visar sig att man tycker vegansk mat till och med är godare än mat innehållande kött? Börja småskaligt: byt till exempel ut köttfärsen mot ett veganskt alternativ och krydda det på samma sätt som tidigare, då är åtminstone smakerna bekanta. Korv går också lätt att byta ut mot ett växtbaserat alternativ, det finns många olika sorters veganska korvar. Och varför inte baka endast en vegansk kaka, i stället för att baka både en ”vanlig” och en vegansk?

– Jag tyckte själv att mycket lät svårt i början när jag blev vegan, men det visade sig att jag hade fel, säger Erika.



22 KURIREN

R1224.indd 22

12.09.2024 13:25:46

Demokratin i Amerika och hos oss Demokrati är igen en aktuell och allvarlig dagsfråga. Ibland är den dessutom lite som ögats grand och bjälke. Vi ser lättare alla andra brister, men inte vad vi undergräver här hemma. För min del handlar det om demokratins fundament – medborgarsamhället.

J

ag blev intresserad av begreppet under mina år i Ryssland. Men det var inte bara under åren i Ryssland jag stötte och blötte alla mina frågor om medborgarsamhället. Samma frågor ställdes jag inför också under åren i Förenta staterna. Samma problem i fullständigt annorlunda omständigheter.

Under en av mina räder ner till bokhandeln på Washington DC:s 3040 M Street hittade jag en bok med titeln What’s the Matter with Kansas? Det finns många uppslag i den boken, men den viktigaste ledtråden handlade om den uppåtsträvande medelklassen. Författaren beskriver sitt barndomshem i Shawnee, en förstad till Kansas City. Det ger ytterligare en ledtråd. År 1950 är Shawnee en liten håla med 845 invånare. Tio år senare har befolkningen till det tiofaldigats – 9072 registrerade invånare. Ytterligare tio år senare har invånarantalet fördubblats till 20 946.

Bokens författare Thomas Frank talar alltså om ett område i stark tillväxt. Det betyder industrier, unga ingenjörer, idylliska egnahemshus. Allting pekar uppåt. I början av 2000-talet vänder utvecklingen. Tillväxtprocenten är nere i 8.

Nästan all samhällsforskning vi har till vårt förfogande visar att det aktiva och utåtriktade samhället bygger på någorlunda unga par, som tror på framtiden och därför också vågar sig på att skaffa barn. Sjunkande nativitet är alltså inte enbart en signal om fungerande preventivmedel. Det är en signal om framtidstro.

Det finns en annan sida av den här slanten. I

Nils Torvalds, tidigare journalist, har under de senaste tolv åren varit Europaparlamentariker för SFP/Renew Europe. I EU-parlamentet har han varit speciellt engagerad i miljö-, klimatoch skogsfrågor och fungerade under sin sista mandatperiod som talesperson i miljöutskottet för centerliberala parlamentsgruppen Renew Europe. Nils är en passionerad historiekännare och ägnar gärna sin fritid åt att läsa och skriva samt att vistas i den åboländska skärgården.

Alexis de Tocquevilles klassiker Demokratin i Amerika (originalutgåvan från 1835) är den franska adelsmannen mest imponerad av de amerikanska sammanslutningarnas aktivitet. Det är inte staten som i första hand sköter och bär ansvar. Det är medborgarnas sammanslutningar – medborgarsamhället.

Men Alexis de Tocqueville skrev också en annan bok – kanske viktigare än Demokratin i Amerika. Han skrev Den gamla regimen och revolutionen. För mig var den boken på många sätt en ögonöppnare om vad det är som så lätt händer när revolutionen kommer. Vi ser naturligtvis det mönster Tocqueville beskriver efter franska revolutionen: för att klara av samhällets alla uppgifter när det gamla väldets ledare har kastats ut måste revolutionen bara kopiera det gamla väldets maskineri.

Så gick det till i Frankrike 1789. Så gick det i Ryssland 1917. Alla senare europeiska omvälvningar har egentligen också kopierat modellen även om det aldrig blev någon revolution. Det vi ser i den europeiska utvecklingen är att allt mera uppgifter skyfflas över på staten. Sedan det sena 1800-talet flyr den europeiska välfärdsstaten undan spöket Karl Marx och Friedrich Engels skapade i manifestet från 1848. Vi skapar alltså en superstat, som med tidernas gång alltmera blir en förmyndare. En dyr och ineffektiv apparat som Thomas Hobbes redan 1651 döpte till Leviathan – efter bibelns sjöodjur.

Staten har alltså en tendens att, som uttrycket nu lyder, kannibalisera medborgarsamhället. Men det är inte enbart staten som fungerar som kannibalen. Det gör också marknaden, som tränger bort medborgarsamhället från funktioner det egentligen gärna – och bra – kunde sköta.

Det måste alltså finnas en balans mellan vad staten och marknaden gör och står för och vad medborgarna får göra.

Det handlar alltså inte om att i omvänd riktning skyffla över ansvaret på medborgaren, men det måste finnas ett frihetsutrymme inom vilket medborgaren får och kan bära ansvar.

Vi har många exempel på den här strukturen. Under min tid som ordförande för FDUV jobbade vi ganska mycket för att skapa en fungerande struktur för alla de organisationer, som skötte och tog ansvar för olika former av funktionsnedsättningar.

En stor del av det här arbetet bygger på frivillighet, men det bygger också på att staten understöder verksamheten med Veikkaus intäkter.

Därför följer jag med intresse med vad som pågår genom alla beslut om att – nips-naps – klippa i frivilligverksamhetens statsunderstöd.

Har vi en färdplan (som alltså inte kan vara en färd med entimmeståget till Åbo)? Har vi rett ut hur balansen mellan stat, kommun, välfärdsområden, marknad och medborgaren egentligen borde se ut. Har vi en plan på hur vi kompenserar den låga nativiteten så att det inte går för oss som det redan gick i Kansas.

Sannfinländarnas understöd bygger just på den nedgång som beskrivs i boken om Kansas, men åtgärderna de – och lite vi – nu satsar på skärper utvecklingen, ger den ny fart i återvändsgrändens riktning. I den ekonomiska uppförsbacken talar man ofta om dynamiska effekter – att en god uppbyggande åtgärd för med sig en dynamisk rörelse åt rätt håll. Omvänt borde man tala om odynamiska eller bromsande effekter.

Det blir inte bättre, det blir sämre.

Det är klart att vi ofta lever – och vill leva – i illusionernas värld, men en del illusioner är farliga. Ibland livsfarliga. Man skapar en illusion om att det finns en mild lösning som alla vinner på.

Det vi nu ser av nedskärningar jämnar vägen för nya och ännu mera besvärliga illusioner.

Vi borde vara synnerligen observanta och se åt vilket håll de vägarna sedan går.

Jag är alltså – minst sagt – allvarligt oroad av hur vi sköter vår demokrati.

Nils Torvalds.

KURIREN 23

R1224.indd 23

12.09.2024 13:25:47

Mats kämpar tappert på efter en svår stroke 2019 vändes tillvaron plötsligt upp och ner för Korsnäsbon Mats Korsbäck när han under en bilfärd drabbades av en hjärnblödning. Under dramatiska former flögs han med helikopter till Tammerfors.

Text: Joakim Snickars

M Det har gått fem år sedan Korsnäsbon Mats Korsbäck oväntat drabbades av en stroke. Vägen tillbaka har varit lång. Mats tränar mångsidigt och regelbundet till vardags. Gräsklippning i den egna trädgården är en syssla han gärna ägnar sig åt.

Foto: Joakim Snickars.

ats Korsbäck var inställd på att göra ett ordinärt arbetspass när han satte sig i sin bil hemma i Korsnäs en sommardag för fem år sedan. Han jobbade som långtradarchaufför och skulle åka ner till Åbo för att ta sig an ett lastat ekipage.

Men saker och ting skulle inte alls gå enligt rutinmässigt schema den här dagen.

– När jag befann mig en bit söder om Töjby drabbades jag plötsligt av en mycket stark huvudvärk. Jag insåg direkt att det handlade om en intensiv värk som var något utöver det vanliga.

– Jag lyckades styra ner bilen i en grässlänt vid sidan av Strandvägen och ringde genast en arbetskollega och meddelade att jag inte skulle komma på jobb.

En stund senare stannade en förbipasserande bilist och frågade om han behövde hjälp. Det visade sig också att personen var sjukvårdsutbildad. Det var verkligen tur i oturen.

– Ambulans tillkallades och när vi var på väg till Vasa konstaterade läkaren snabbt att det krävdes akut speci-

24 KURIREN

R1224.indd 24

12.09.2024 13:25:49

alistvård i Tammerfors. En helikopter sändes från Tammerfors samtidigt som ambulansen vände om och började köra söderut.

Helikoptern landade på parkeringen till servicestationen i Ömossa där Mats plockades upp.

– Jag var hela tiden vid medvetande under färden till Tammerfors universitetssjukhus, säger Mats.

Skallben i titan hämtades från Nya Zeeland Den svåra sjukdomsattacken kom som en blixt från klar himmel och var upptakten till en utdragen rehabiliteringsperiod för Mats.

– Det visade sig att blödningen fanns mycket långt in i hjärnan. Efter den första operationen ledde levrat blod till att mitt huvud började svälla.

Läkarna blev till slut därför tvungna att plocka bort skallbenet, säger Mats.

Eftersom den vänstra sidan av Mats kropp var så gott som förlamad har sjukhusdagarna blivit många och kampen för en gradvis återhämtning lång och tuff.

– Efter tre–fyra veckor på Tammerfors universitetssjukhus fick jag återvända till Tammerfors för en rehabiliteringsperiod eftersom man var mitt uppe i semesterperioden på den motsvarande avdelningen vid Vasa centralsjukhus.

Mats vistades vid en rehabiliteringsenhet i Hatanpää i ett antal veckor och använde sig av en gångrobot i träningen när han försökte förbättra muskelstyrkan.

– Om den här perioden har jag bara gott att säga. Personalen var trevlig och tillmötesgående och man försökte också prata svenska med mig.

På höstkanten fortsatte rehabiliteringen vid Vasa centralsjukhus i tre månader till.

– I december 2019 satte läkarna in ett nytt skallben i titan i mitt huvud. Skallbenet hade beställts ända från Nya

Zeeland och väntetiden var lång, berättar Mats.

Att hela världen trillade in i den över två år långa och restriktionstyngda coronapandemin endast ett par månader senare lade förstås extra sten på bördan.

– Med flickvännen hann jag göra en Stockholmsresa och gå på konsert i mars 2020, strax innan det hela bröt ut. Vi träffade samtidigt min dotter som var bosatt på Gotland, säger Mats.

Tränar regelbundet och håller föreläsningar Mats berättar att han råkade ut för en medfödd aneurysm.

– Innan sjukdomsattacken hade jag inte haft några som helst hälsoproblem. Jag åt inte några mediciner. Min kondition var god och jag var flitig med att gå ut på promenader. Jag ägnade mig också ofta åt skogsbruksarbete, berättar han.

Sjukdomen har radikalt ändrat livet för Mats vidkommande och det förutsätter en hel del anpassning och planering i hans nya tillvaro.

– Under den första tiden som jag bodde hemma i Korsnäs hade jag hjälp av en assistent för att klara av vardagssysslorna. Jag blev sjukpensionär som 49-åring. Det är klart att jag saknar jobbet och arbetskompisarna, säger Mats.

Fem år efter den dramatiska vändpunkten rullar tillvaron vidare för Mats.

Flickvännen och särbon Josefine Sigg från Närpes är ett stort stöd i vardagen och att han till sin personlighet även har en i allmänhet optimistisk livsinställning gör inte heller saken sämre.

– Jag tränar regelbundet, går på gym och ägnar mig åt simträning. Jag kan ta upp till två kilometer långa promenader. Här hemma i trädgården tycker jag om att klippa gräs med åkgräsklippare. Det är rena terapin för mig.

Mats brukar också söka sig till motionstrappor ibland. 

 Mats har haft tillgång till en gångrobot under sin rehabilitering.

Foto: Privat.

 Mats besöker gärna motionstrappor. Foto: Privat.

KURIREN 25

R1224.indd 25

12.09.2024 13:25:51

Mats kämpar...

Forts. från föregående uppslag

Hans favorittrappa finns i Kaskö. Han brukar också dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av sjukdomen i olika sociala sammanhang.

– Jag åker ut och håller föreläsningar i skolor och församlingar samt på lokala konfirmationsläger. Jag berättar då om hur snabbt tillvaron kan förändras på ett utmanande sätt.

Mats arbetade tidigare som husmontör, med arbetsuppdrag på den europeiska kontinenten tidvis innan han på grund av ryggproblem sadlade om och blev långtradarchaufför i mitten av 1990-talet.

– Jag är en tvättäkta Korsnäsbo. Vid sidan av en sejour vid yrkesskolan i Närpes så har jag alltid bott i den här trakten, säger han.

Mats har under årens lopp varit starkt engagerad inom föreningslivet på sin hemort. I våras medverkade han i en roll i Taklaxrevyn årgång 2024 med fyra slutsålda föreställningar.

– Att föreningen Motor Maniacs inte längre är verksam är synd. Vi brukade framför allt ordna evenemang som Korsnäs Street Race och Isdagarna,

SUDOKU

Mats vid det poolhus som han uppförde intill sitt hus sommaren 2020. Foto: Joakim Snickars.

 Våren 2024 medverkade Mats

(längst till vänster) i Taklaxrevyn.

Foto: Privat.

säger Mats som har varit en eldsjäl inom den lokala motorföreningen.

På resa till South Dakota i augusti När Kuriren-intervjun görs planerar Mats ett besök till dansbanan i grannbyn Molpe.

– Förr om åren brukade vi anlända till paviljongen i Molpe med båt. Nuförtiden är det landsvägen som gäller.

– Jag tycker också om delta i de ”karaträffar” som arrang-

eras till exempel i Närpes och Bergö. Här i Korsnäs finns det inte någon motsvarande verksamhet för tillfället, tillägger han.

Ett annat starkt specialintresse för Mats är westernridning. Ungefär en gång i månaden brukar han ta sig upp på hästryggen.

De klassiska amerikanska västerntraditionerna, med guldgruvor, indianer och västernhjältar i fokus, är samtidigt en personlig passion som Mats vurmar mycket för.

– Innan jag blev sjuk hade jag och flickvännen planerat att göra en resa till USA, men den resan måste vi inhibera. Respengarna fick vi tillbaka.

– Nu har vi bokat en ny resa över Atlanten. Vi kommer att styra kosan till Black Hills i South Dakota via staden Rapid City där vi kommer att vara i cirka tio dagar, säger Mats angående den kommande höjdpunkten och resan utomlands.



Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

8 7

2 4 1 3 5 7

1 2 3 3 5 7 2 6 1 8 5 3 9 8 6 5 6 9 2 3 1 6

Medelsvår

8

4

3

6 9 1 2 3 5 9 7 4 6 5 1 4 5 2 6 9 6 3 2 7 9 1 4 3 7 5

9

3 4 2 9 6 5 4

Svår

8 1

7

4 7

2 9 6 8 4

1 5

1

7

6 4 5 6

4 5 7 3 8

26 KURIREN

R1224.indd 26

12.09.2024 15:39:58

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

Jag ska bara ta ett bloss...

I

min bekantskapskrets finns ett antal nikotinister. Sådana som tvångsmässigt ska ta sig ett bloss med jämna mellanrum. De hostar så att ett normalt telefonsamtal är omöjligt utan hostpauser och de andas tungt och rosslande så fort de ansträngt sig fysiskt. Här följer mina funderingar kring tobaksrökning.

Ska vi lägga skulden på den spanske upptäcktsresanden Christopher Columbus (1451–1506) för att vi har tillgång till tobak? Columbus lär ha varit den första europén som i den nya värld han upptäckt fick kännedom om tobak och hämtade växten till sitt hemland varifrån den spreds till resten av Europa. Tobak hade sedan urminnes tider varit en jordbruksprodukt som odlats av den amerikanska befolkningen för att användas i religiösa, rituella sammanhang då växtens torkade blad tuggades eller röktes.

Tobak innehåller nikotin som vi i dag vet är ett gift. Däremot ansåg fransmannen Jean Nicot på 1500-talet att tobak var bra för hälsan ifall man tuggade eller snusade på torra tobakssmulor. År 1724 uppmanade den svenske kungen Fredrik I bönderna i hela riket att odla tobak så att man inte skulle behöva importera produkten. I Jakobstad grundades Strengbergs tobaksfabrik där verksamheten pågick fram till 1998. I fabriken med sin kännspaka klocka finns numera ett tobaksmuseum.

Tobakssläktet Nicotiana är besläktat med potatis, tomat och paprika. De ungefär 1,5 meter höga plantorna är ettåriga. Somliga har vackra blommor och odlas som prydnadsväxter, andra har giftiga nikotinstinna stora blad. Bladen måste tvättas innan de torkas för att malas till tobakspulver. I dagens läge odlas tobak främst av fattiga bönder i låginkomstländer såsom Bolivia, Sri Lanka, Malawi och Kenya.

Det finns flera olika tobaksarter. De

Foto: Adobe Stockphoto.

flesta plantorna odlas för framställningen av cigaretter och cigarrer, för piprökning och snus. Då används främst de nikotinstinna bladen från arterna Nicotiana Rusitica och Nicotiana Tabacum. Världens mest rökta cigarett är enligt Wikipedia den amerikanskt tillverkade Marlboro.

När sedvänjan att röka de torra tobakssmulorna spridits ansåg folk snart att tobak var något exklusivt. Att röka en tjock kubansk cigarr var tecken på rikedom och makt. Men avigsidorna upptäcktes snabbt.

Trots att tobakens hälsorisker varit kända i flera hundra år konstaterades sambandet mellan tobaksrökning och lungcancer så sent som år 1964.

Om man en gång fått smak för tobak är det svårt, för många hopplöst svårt, att sluta ta sig ett bloss titt som tätt. Man blir nikotinberoende och behöver känna det lugn nikotinet ger, konstaterade en gång en av mina nikotinistbekanta. Nikotinet når hjärnan cirka 15 sekunder efter att man tagit ett bloss och njutningskänslan infinner sig genast som dopamin frigörs i kroppen.

Nikotinbegäret påverkas av olika faktorer: den sociala omgivningen, trötthet, stress, hunger, mättnadskänslor – svepskälen varierar. När man andas in tobaksrök omvandlas nikotinet i lungorna till skadliga tjärpartiklar som kan orsaka den kroniskt destruktiva lungsjukdomen KOL som ger andningssvårigheter och en känsla av matthet.

En äldre kvinna, gift och mor till fyra barn samt mormor till sex barnbarn drabbades av KOL. Hon hade rökt cigaretter hela sitt vuxna liv och drev ett hembageri där mjöldammet ständigt yrde. Kombinationen av tobaksrök och mjöldamm skadade hennes lungor. Hon orkade arbeta ännu något år efter att hon fått diagnosen men togs slutligen in på sjukhus där hon senare för evigt slutade andas.

Det är inte bara rökaren själv som lider och blir sjuk av sitt rökande. De närmaste i hens omgivning riskerar att bli passiva nikotinister om de tvingas andas in röken som hänger likt en grå gardin över köksbordet. Om en nikotinist på allvar vill sluta röka innan det är för sent behöver hen oftast hjälp av utomstående, exempelvis via hälsocentralen. Det finns nikotinersättning och receptbelagda mediciner att tillgå för att undvika de värsta absitinensbesvären såsom huvudvärk, hjärtklappning och rastlös nervositet.

Från min barndom minns jag min mammas mosters man, en godmodig gammal man som satt i en gungstol på verandan till sin älskade stuga vid en sjöstrand och rökte pipa. Pipröken doftade sötaktigt gott på långt avstånd. Han dog sedermera en plågsam död i lungcancer.

– Att ta sig ett bloss är att slå en spik i sin kista, sade en gång en god vän, numera avliden nikotinist.

Behöver jag tillägga att jag avskyr tobak?

Anne KURIREN 27

R1224.indd 27

12.09.2024 13:25:53

Samarbetet med konstnärer gjorde Conny till en bättre forskare Conny Sjöqvist är forskare i marinbiologi vid Åbo Akademi och specialiserad på mikroalger. Vespa Laine är ljusdesigner och grundare av konstnärskollektivet Fern Orchestra i Åbo. Vespa hade hört att det finns självlysande alger i Östersjön och sökte efter någon som visste mera om detta. Det gjorde att hon kom i kontakt med Conny i maj 2018 och ett samarbete föddes som mynnade ut i det gemensamma konstprojektet Breath som visades under ljusfestivalen Lux Helsinki i januari 2019.

 Bakom Conny finns en lista över alla de mikroalger som beskrivits i Östersjön.

Text och foto: Frank Berger

S

amarbetet och vänskapen blev ett faktum, och i dag kan Fern Orchestra räkna till tio verk baserade på Connys specialkunnande om alger.

Fern Orchestra beskriver sig som en tvåspråkig, mångkonstnärlig och mångfasetterad arbetsgrupp som bland annat undersökt fotosyntes, stängda biosfärer och växters sinnen.

Som orkesterns instrument fungerar växter och mikroorganismer.

Verken inkluderar per-

formancekonst, nutidsdans samt ljud- och ljuskonst. Fern Orchestra vill lyfta fram förhållandet mellan människa, natur och ljus.

Fern Orchestra är grundat 2017 av Vespa Laine. Hon är utbildad ljusplanerare från Teaterhögskolan, och har i sitt konstnärsskap kommit att intressera sig särskilt för växter och senare även för alger. Detta specialintresse gjorde att hon kom i kontakt med Conny.

Ett flertal personer har genom det gemensamma intresset för växter och alger anslutit sig till Fern Orchestra.

– Jag har fått ut oerhört mycket av projektet, och det

blir allt mera givande ju längre vi håller på. Fern Orchestra är ett pågående projekt som börjat utveckla en egen evolution.

Musik komponerad av havsbottnen Jag träffar duon i Brinkkalas konsthall vid gamla stortorget i Åbo. Mitt i vernissageutrymmet står en ränna med en lång sträng med bottensediment från Halikkoviken i närheten av Kimito. Borrhålsprovet tillhandahålls av institutionen för geografi och geologi vid Åbo Universitet, och de äldsta delarna går ända tillbaka till 1800-talet.

Sedimentprovet innehåller avlagringar på havsbotten från mer än 100 års tid. Avlagringarna analyseras av en specialkamera medan utställningen pågår och sedimentprovet långsamt torkar. Denna insamlade fakta kommer att omvandlas till en musikalisk komposition som skall framföras på Åbo stadsteaters scen under hösten 2024.

Vespa berättar att de gått igenom delar av denna insamlade data tillsammans med ljudkonstnären Markus Heino, som kommer att omvandla denna data till orkestrerat ljud, och fått höra lite förslag på ljudmattor.

28 KURIREN

R1224.indd 28

12.09.2024 13:25:54

Conny beskriver det som fascinerande att höra skillnaderna i hur ljudet lät när man spelade upp data från 1800talet jämfört med när man gick framåt i tiden. Bottensedimenten ändrade rejält karaktär under andra världskriget, och det kommer att märkas även i ljudkonstverket.

– Vi kommer säkert att höra i musiken när jordbruket förändrades och man började använda sig av mera konstgödsel.

I det angränsande rummet visas installationen Diversity och fäst på väggen finns en lista med alla mikroalger som förekommer i Östersjön. På golvet finns en audiomatta som besökaren kan gå på, bestående av 1705 olika burklock inneslutna i virkade fodral vilka tillverkats av pensionärsgruppen Hulvelan Puuhajat från Reso. Audiomattan låter när man trampar på den.

De äldre damernas uthålliga arbete med virknålarna står som ett ställningstagande för samarbete, lateralt tänkande, korsbefruktning och mångfald som behövs i beslutsfattande och ekonomisk politik.

I samma rum visas det kostymmaterial som tas fram vid framförandet av det verk som Östersjön komponerat.

Dräktmaterialet tillverkas av Jaakko Mäkinen genom att framställa kombucha, det vill säga genom att jäsa sockrat te

 I projektet Vox Herbarium, baserat på ett koncept av Vespa Laine, översattes växters bio-elektriska funktioner till ljud och annan typ av konst. Foto: Petri Tuohimaa 2019.

till en fermenterad dryck. Som biprodukt vid framställningen uppstår en biomassa som Mäkinen tillverkar ett läderliknande material av, och som han kommer att sy dräkterna av.

Vespa och Conny berättar att Fern Orchestra även har turnerat med sina produktioner i utlandet, bland annat i Kanada.

 I den här rännan finns ett bottenprov från Östersjön som kameran läser av.

Duon minns brett leende hur de brainstormade vilt om hur de skulle göra för att lyckas ta med sig självlysande alger från Finland till ett land utanför EU. – Det är en chanstagning att redan nu sälja biljetter till ett musikverk baserat på bottensediment, där vi ännu inte vet hur det låter. Men vi tar inte

 När Östersjön komponerar

musiken består notskriften av avlagringar på havsbottnen.

oss själva på alltför stort allvar.

Processen är en lika stor del av det konstnärliga arbetet som slutprodukten.

Berikande samarbete Conny berättar att det konstnärliga samarbetet först kändes nytt och okänt för honom. 

 Conny Sjöqvist berättar att

bottensedimenten från Östersjön ska bli ett musikstycke småningom.

KURIREN 29

R1224.indd 29

12.09.2024 13:25:57

 Saara Isola har gjort tufsade konstverk, inspirerade av mikroorganismer.

 Under projektet Ferns översattes information som växter skickas ut till ljud och rörelse. Publiken kunde delta genom att spela på växterna. På fotot syns Vespa Laine. Foto: Jana Niemi 2017.

 Vespa Laine och Conny Sjöqvist samlar här in alger inför ett kommande projekt. Foto: Timo Jakonen 2020.

30 KURIREN

R1224.indd 30

12.09.2024 13:26:00

 Jaakko Mäkinen tillverkar

läderliknande material av jäst kombucha.

 Vespa Laine och Timo Tam-

minen arbetar här med installationen Love Between Species som Fern Orchestra satte upp 2023.

Foto: Timo Jakonen.

Samarbetet med ...

Forts. från föregående uppslag

Ju mera de arbetat, desto mer givande har det blivit. Enligt Conny består den främsta drivkraften i att konstnärsgruppen framför allt har väldigt roligt tillsammans.

– Samarbetet har utvecklat mig till en mera mångsidig forskare, och många människor har genom konsten blivit intresserade av min forskning.

Processen när gruppen brainstormar kring ett projekt beskriver Conny som kreativt och givande. I Fern Orchestra behöver Conny hela tiden få prata om sin forskning med personer utanför den akademiska världen.

– Samarbetet har gjort mig mycket bättre på att prata om min forskning med personer som inte är insatta i marinbiologi, konstaterar han.

Fern Orchestras verksamhet har bidragit med ny kunskap om alger. Under den första vernissagen i Helsingfors byggdes en maskin som stående i ett mörklagt rum skakade glasflaskor fyllda med vatten och alger av arten Alexandrium ostenfel-

dii. Rörelsen i vattnet gör att algerna börjar lysa genom så kallad biolumescens. Algerna kan inte ses med blotta ögat, men ljusfenomenet är synligt.

– Jag var skeptisk till att algerna skulle orka producera ljus sex timmar om dagen medan utställningen var öppen, berättar Conny. Ingen hade någonsin prövat detta innan.

Det visade sig att algerna orkade lysa hela dagen utan problem. Conny blev sporrad att på detaljplan undersöka på molekylär och kemisk nivå hur algernas ljusalstring går till för att lyckas med en sådan operation.

Intresserade av att förmedla sanningar Vespa berättar att när hon blev intresserad av självlysande alger och började fundera på att göra konst med sådana, fanns ingen information att tillgå.

Forskning inom området finns, men artiklarna är inte tillgängliga för vanligt folk utan finns bakom en betalmur. Man behöver vara forskare eller inskriven på ett universitet för att få tillgång till att läsa dem.

– Kunskap man tycker borde

”

Kunskap behöver göras tillgänglig.

Konsten är mitt språk att berätta på, men samarbetet med den akademiska världen och dess specialkunnande behövs.

vara varje persons egendom har på så vis blivit en business.

Enligt Vespa förenas forskare och konstnären i att båda är intresserade av sanningen, även om man närmar sig den på olika sätt. En konstnär kan tillåta sig att leka och experimentera med fakta på ett sätt som vetenskapsmannen inte alltid vågar.

– Kunskap behöver göras tillgänglig. Konsten är mitt språk att berätta på, men samarbetet med den akademiska

världen och dess specialkunnande behövs.

När Conny började forska tänkte han att det skulle räcka långt med att han presenterar sina forskningsrön på konferenser och i vetenskapliga artiklar. Han insåg att det spektrum av människor han på så sätt får kontakt med är mycket smalt. Han har märkt att samarbetet med Vespa får människor intresserade av Östersjön, havet och algerna.

– Efter att publiken tagit del av konsten kommer de till mig och börjar fråga om vetenskapliga fakta.

Vespa säger att klimatångest och liknande negativa och passiviserande känslor lätt tar överhanden när man informeras om hur dåligt Östersjön mår. Fern Orchestra vill genom sin konst skapa positiva känslor, undvika att skambelägga samt uppmuntra till aktivism.

Alla biljettintäkter från detta evenemang går till välgörande ändamål i form av naturskydd.

– Vi behöver skapa känslor i åskådarna som ger dem en känsla av att vi klarar det här!

Nu går vi ut och gör skillnad i samhället.

 KURIREN 31

R1224.indd 31

12.09.2024 13:26:01

En anhörigs hörselproblem berör alla i familjen Enligt familjerådgivare Jan-Erik Nyberg behöver hörselproblem inte vara ett hinder i familjerelationer.

I sitt föredrag för Hörselföreningen i Vasanejden betonar han vikten i att satsa på att både förstå varandra och göra sig själv förstådd.

 Familjerådgivare Jan-Erik Nyberg och Hörselföreningen i Vasanejdens ordförande Bjarne Sjöblom vill lyfta fram de utmaningar som hörselproblem kan orsaka inom familjen.

Text och foto: Jakob Stenvall

F

örmågan att kunna kommunicera med varandra är bland det viktigaste i en nära relation. Därför kan en hörselskada i värsta fall leda till utmaningar inom våra familjerelationer.

Inte konstigt då att Svenska Hörselförbundet väljer att lyfta fram frågan. Bland deras medlemmar finns det både de med en hörselskada och anhöriga som vill vara till stöd.

Bland de som kommit för att lyssna på föredraget När hörselproblemet flyttar in i familjen vid Hörselföreningen

i Vasanejdens medlemsmöte är Ulla Cederberg och Lars Röj från Vörå och Vasa. De anser att hörselproblem kan ha en stark inverkan på sociala relationer.

– Jovisst, man märker av det hela tiden. Emellanåt kan man lätt känna sig lite åsidosatt när man inte hör vad som sägs, säger Ulla Cederberg.

Hon berättar att det ibland är särskilt svårt att höra i situationer där det finns mycket bakgrundsljud. Särskilt när hon gått på teater och revy har det varit svårt att höra.

– Om man umgås i ett sällskap och har svårt att höra och följa med i diskussionen på grund av hörseln så kan det lätt bli så att det resoneras att ”han

är så döv, inte är det så stor skillnad om han hör eller inte”, säger Lars Röj krasst. Även om problemen med hörseln påverkar det sociala umgänget så försöker Lars Röj göra det bästa av situationen.

– Man känner sig nog ofta som nummer två. Det är inte alltid roligt att vara hörselskadad. Men man lever ju med det som det är och får göra det bästa av det.

Siw Östman är ordförande för föreningen Hörselskadade i arbetslivet. Hon har själv en hörselskada och håller med om att det lätt kan ske missförstånd i vardagen.

– Ofta blir det så att man säger ”men det där har jag ju redan sagt”, säger Östman.

Likadant är det med relationen till hennes barn och särskilt till barnbarnen. De förstår inte alltid att fammo inte hör så bra. De är däremot tvåspråkiga och byter mellan finska och svenska när de märker att de inte når fram. Att få höra samma budskap formulerat på två olika språk gör det lättare att förstå sammanhanget eftersom man då får höra det två gånger på lite olika sätt, enligt Östman.

Vid föredraget deltar även Torsten Pellfolk som berättar att han stött på utmaningar på grund av sitt hörselproblem när han sjunger körsång. Hans hörapparat plockar nästan bara upp hans egna stämma vilket gör det svårt att höra de andra

32 KURIREN

R1224.indd 32

12.09.2024 13:26:03

 Lars Röj och Ulla Cederberg har märkt av hur hörselproblem  Lisbeth och Torsten Pellfolk berättar om hur viktigt det kan vara att se kan påverka det sociala umgänget.

körsångarna. Han berättar att han ser fram emot att snart få det korrigerat.

Torsten och och hans fru Lisbeth Pellfolk kommer från Vasa och är långtida medlemmar i Hörselförbundet. De tycker att den viktigaste biten av verksamheten är det sociala umgänget och sedan all viktig information som delas.

De berättar att ögonkontakt är bland det viktigaste när man kommunicerar. Om någon vänder ryggen till så är det också svårt att höra vad folk säger. Ögonkontakt är också något som familjerådgivare Jan-Erik Nyberg lyfter fram när han berättar att det endast är en liten del av vår kommunikation som sker via ord. Möjligheten att läsa av läppar och kroppsspråk blir därför ofta ett viktigt verktyg för personer med hörselskador.

Jan-Erik Nyberg berättar att det också är viktigt att tala tydligt och inte för snabbt. När han frågar publiken hur han själv lyckas med det svarar texttolkarna skämtsamt.

– Från vår sida får du gärna ta en och annan andningspaus fler, säger textolkarna Marita Storsund och Tarja Mäkitalo, vilket leder till skratt bland publiken.

Texttolkarna transkriberar det som Nyberg berättar i ett dokument som projiceras på

på den man talar med. Endast en liten del av vår kommunikation sker med ord.

väggen bredvid. Det här är en av åtgärderna som vidtas för att göra Hörselförbundets evenemang mer tillgängliga.

Nyberg betonar att alla i familjen har ett gemensamt ansvar när det kommer till att anpassa sig till en hörselskada.

Det viktigaste är att kunna diskutera och vara solidariska.

Nyberg frågar åhörarna i salen ifall de någon gång känt sig stressade av att antingen inte lyckas förstå andra eller göra sig själva förstådda.

Många nickar. Nyberg berättar att det här i värsta fall kan leda

till bristande självkänsla och att man upplever sig isolerad.

– Ta till exempel att du är med i en grupp men har lite svårt att höra vad alla säger.

Sedan skrattar alla plötsligt till.

När du frågar vad det är som de skrattade åt så får du höra att det inte var något viktigt. Sånt kan kännas väldigt exkluderande, säger Nyberg.

Han betonar att ingen ska skämmas över att be någon upprepa sig ifall de inte hör vad personen säger. Den andra samtalsparten borde egentligen känna sig hedrad eftersom du 

Siw Östmans råd för närstående till personer med hörselskador

• Ha tålamod.

• Håll ögonkontakt.

• Undvik att plötsligt byta samtalsämne.

• För in det du vill ha sagt i ett sammanhang. Använd gärna långa meningar.

• Det är båda parters ansvar att se till att informationen kommer fram. Fråga och kolla så att det inte sker missförstånd.

• Tala direkt till personen med hörselskador, särskilt i stora samlingar. Det kan annars bli utmattande att försöka följa med allt som sägs och viktig information kan lätt missas då.

Hörselföreningen i Vasanejden

Texttolkarna Marita Storsund och Tarja Mäkitalo är med och transkriberar hela föredraget för att förbättra tillgängligheten för de som har svårt att höra.

• Har verksamhet i Vasa, Korsholm, Vörå och Malax med omnejd.

• Erbjuder personlig hörselrådgivning och arrangerar informationstillfällen.

• Ordnar också månadsträffar och utfärder med skrivtolkning.

• https://vasasvenska.horsel.fi/

KURIREN 33

R1224.indd 33

12.09.2024 13:26:08

En anhörigs hörsel ...

LÄSARDIKT

då visar att det de säger faktiskt är så viktigt att du vill ta del av det.

Ingen ska heller behöva känna någon skam över sin hörapparat, berättar Nyberg.

Han frågar ut i salen om någon med glasögon skulle känna skam över dem. Frågan möts först med tystnad ända tills en i publiken svarar.

– Bara ifall de är smutsiga, säger publikmedlemmen och skrattar.

Jan-Erik Nyberg berättar att han alltid varit intresserad av parrelationer. Fokuset på hur hörseln kan påverka parrelationer har sin grund i att hans fru Solveig fått en ganska grav hörselnedsättning.

– Det är helt enkelt någonting som jag varit tvungen att förhålla mig till själv, säger han.

Sista dagarna i september träden har ändrat färg luften är mer kylig än varm försöker förutspå vintern genom mängden rönnbär men kommer aldrig ihåg hur det är hjärtat suckar och längtar redan efter våren fåglarna flyger söderut kroppen skriker snälla, ta mig med om så bara för en sekund

Forts. från föregående uppslag

 Jan-Erik Nyberg betonar att en hörselskada inte är något att

skämmas för. Han frågar retoriskt ”Hur många av er med glasögon skäms för dem?”.

Har du något som du vill hälsa till Kurirens läsare?

– Ifall någon har problem med hörseln ska denne inte skjuta upp att skaffa hjälpmedel. De är bekväma och funge-

order kan man vara i kanten

rar bra men kräver tid att få att fungera. Jag brukar säga som så att ”de dyraste hörapparaterna är de som bara ligger oanvända i en låda”, säger Nyberg.



LÄSARBILD

LÄTTA KRYSSET slöa westernsport

Emilia von Essen

fiFInns i sthlm : ------torg

planet med klockbörjan spärrade vägen för innovationerna

mellan igår och imorgon i sådan brukas åror bärredskap dra på munnen

nationalencyklopedin

keikka är utan

krossade tallium på kort sätt högre stånd Kryssmakare : David Forsblom

lägga an efternamn och träd

barrig buske

tio gånger tio meter

tror eler tycker

separera strutfIgur

einsteinium stycke av bach

Finskt Flicknamn kungliga skojare

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

 Fredagen den 6 september var det verkligen snudd på högsom-

marvärme i Vasa. Klockan 13 var det hela 24 grader, och då passade segelfartyget ”Postjakten” på att ge sig ut på seglats på Norra stadsfjärden med endast vinden som drivmedel.

Fotot är taget och inskickat av Christian Nylund.

 Läsarnas bilder. Sänd in fotografier till exempel av familjen, släkten, djur eller natur och så vidare. Glöm inte att berätta vad bilden föreställer och vem som sänt in bidraget. Skicka dina bilder till material@ kuriren.fi.

34 KURIREN

R1224.indd 34

12.09.2024 14:05:42

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej Lotta!

Jag är 65 år och har varit änka i snart 7 år. Min man dog efter en lång tids sjukdom. Min fråga i dag handlar om framtiden. Jag har nu träffat en ny kaffevän, eller det började som en kaffevän men känns som att det är på väg att bli något mer. Men problemet är att jag är så rädd.

Jag var gift i många år och har inte varit intim med någon sedan min man. Nu känner jag mig nästan som en tonåring igen. Känslorna spritter i kroppen och jag känner sådant som jag trodde inte var möjligt. Men jag är rädd. Jätterädd.

Tänk om jag gör något fel, jag minns ju inte ens hur man gör och kroppen funkar ju inte som den gjorde förr. Och hur ska jag veta att det är dags? Hur gör man för att prata om sådant här? Eller ska jag bara låtsas som ingenting och låta tiden gå? Det känns som att det här inte är något jag borde fundera på men tankarna snurrar hela tiden. Vad ska jag göra?

och rädd är helt naturligt, försök tillåta dig själv att känna de känslorna utan att skämmas. Ofta kopplar vi samman rädsla med skam och försöker därför att bara trycka undan rädslan, men genom att göra det tänker vi bara mer och mer på den vilket leder till att den undantryckta känslan till slut kräver sin plats. Men att tillåta känslor som kommer att bara komma och gå skapar en betydligt mindre laddning inom oss.

ett jag-perspektiv, våga låta det vara lite obekvämt. Det blir lättare ju mera man övar och pratar med varandra.

Vad känner du dig mest rädd för? Angående rädslan att göra något fel eller att det ska bli fel kan ni förebygga genom att prata om hur du känner och hur du skulle önska att det skulle vara. Fundera också själv över vad som är viktigt för dig, vad skulle ge dig trygghet? Vad behöver du för att känna dig lugn och lite mer avslappnad? Det underlättar ofta både för vår egen oro och inför diskussioner att själv kunna sätta ord på de saker man ska diskutera och är orolig för och vad som kunde underlätta i olika situationer.

65-årig tonåring

Så trevligt att höra att du träffat en ny vän och att du kan se potential i att det kan bli något mer. Då man levt länge med en person är det som att börja om från början då man träffar en ny person, både fysiskt, emotionellt och mentalt. Så glad jag blev att läsa att känslorna spritter i kroppen på ett sätt som du inte trodde var möjligt längre. Jag tror att du själv har svaret på vad du ska göra och vad du vill, men några tips på vägen ger jag dig gärna.

Då det gäller relationen, intimiteten och sexualiteten med din nya vän vill jag uppmuntra dig att våga dela med honom hur du känner. Våga vara sårbar och berätta om din rädsla och att du känner dig otrygg och osäker i situationen.

För att bli trygg i att komma nära honom också fysiskt är den emotionella intimiteten väldigt viktig. Det innebär att du känner att du kan berätta hur du har det, vad du behöver för att känna dig trygg och att ni kan mötas på ett känslomässigt plan. För många är också den icke-sexuella beröringen viktig för att hitta tryggheten.

Väldigt många tycker det är svårt att prata om intimitet, eftersom det är något vi har lärt oss är skamligt. Men vi människor är inte tankeläsare och att lära sig kommunicera skapar helt nya förutsättningar för alla former av intimitet och njutning.

För att mentalt förbereda dig för mer intima stunder kan det hjälpa att verkligen bejaka de sprittande känslorna du har inom dig, släpp fram dem utan att försöka tämja eller styra över dem. För en stund får du släppa taget om allt du någonsin lärt dig om intimitet och börja på ett helt nytt blad.

Lär känna både dig själv, din sexualitet, din njutning och mötet med en partner på ett nytt sätt. Låt fokus vara på nuet, var här och nu tillsammans. Du behöver inte prestera och inte din partner heller utan gå varsamt fram och utforska vad ni tycker om och på vilket sätt. Våga berätta för varandra vad som känns bra och mindre bra.

Prata om vad ni längtar efter. Skynda långsamt och kom ihåg att ni två är något helt nytt. Våga säga ja fastän det finns rädslor och våga säga nej om det är något som inte känns bra. Hitta nyfikenhet gentemot era egna kroppar, vad som sker mellan er och vilka känslor som vaknar när ni kommer nära varandra. Prata redan på förhand om att ifall det känns svårt eller fel eller någon av er inte känner sig redo så är det okej att avbryta. Lyhördhet, och att se till sin partners känslor är en viktig del av intimiteten.

Och glöm för allt i världen inte att ha roligt tillsammans. Med humor kommer man långt, våga testa och misslyckas. Skratta inte åt varandra men med varandra och våga bjuda på er själva. Då blir det så mycket lättare och roligare.

Vi människor speglar ju oss i varandra och vi blir till i den speglingen, så att träffa en ny människa och släppa denna in på livet är på sätt och vis också att lära känna sig själv på nytt. Så att du känner dig orolig

Hur pratar man då om saker som känns svåra och skrämmande att ta upp? Förutom att vara sårbar och öppen och att fundera över dina egna önskemål och behov, kan du tänka på att vara noga med att utgå från

Hej ”65-årig tonåring”!

Tack för din fråga och för att du delar med dig. Först av allt vill jag bara skicka dig deltagande i sorgen angående din man.

Vi bär alla med oss ett invant mönster om hur lusten, närheten och njutningen borde se ut, men våga släppa taget om allt det och bara bejaka nyfikenheten ni känner och möjligheten att utforska både er egen sexualitet och er sexuella relation.

Jag önskar er många fina stunder tillsammans!

Lotta Löfs KURIREN 35

R1224.indd 35

12.09.2024 13:26:12

MATVRÅN Flygande Jakob, paprikor fyllda med färs och glace au four som dessert – minns du klassikerna från förr?

Visst är det dags att återuppliva några av favoriträtterna från 1970- och 1980-talen!

 Flygande Jakob är en klassisk 1970-talsfavorit.

Foto: Adobe Stockphoto.

Klassiker från förr Bitte Assarmos stora intressen är bakning, mat och matkultur.

Bitte skriver även två matbloggar, dem hittar du på Matmammans Blogg, matmamman.wordpress. com, samt Matbloggen på Skånska Dagbladet, skd.se/matbloggen.

Recept: BITTE ASSARMO

– maten vi minns från de glada 1970- och 1980-talen

FLYGANDE JAKOB Flygande Jakob är en verklig retroklassiker, som älskats ända sedan den först började tillagas i mitten av 1970-talet och som fortfarande serveras på en del lunchrestauranger.

Den innehåller bland annat kyckling, banan, salta jordnötter och stekt bacon men genom åren har det också dykt upp andra varianter.

Till fyra personer behöver du:

36 KURIREN

R1224.indd 36

1 färdiggrillad kyckling ½ tsk italiensk salladskrydda 2 bananer 2 dl vispgrädde 1 dl chilisås av ketchuptyp 1 paket bacon, ca 140 g

Tillbehör: ris, sallad  Klassikern flygande Jakob innehåller kyckling, bacon, banan och jordnötter.

Foto: Wikimedia commons.

12.09.2024 15:18:04

 Fyllda paprikor slog igenom stort på 1970-talet.

En maträtt som helt klart matchar mer moderna rätter! Foto: Adobe Stockphoto.

Sätt ugnen på 225°. Bena ur kycklingbitarna och lägg köttet i en smord ugnssäker form. Strö över salladskryddan.

Skala bananerna. Skär dem först på tvären och därefter på längden så att det blir fyra bitar av varje banan. Lägg bananbitarna ovanpå kycklingen.

Vispa grädden och blanda med chilisåsen. Bred gräddoch-chilisåsblandningen över kyckling och banan och gratinera mitt i ugnen ca 20 minuter.

Skär under tiden bacon i småbitar och stek det knaprigt i en stekpanna. Låt rinna av på hushållspapper. Strö bacon och jordnötter över den färdiggratinerade kycklingen och servera med ris och en god sallad.

Tips! Tillsätt lite curry till anrättningen, för att ge den en lite annorlunda touche. Kycklingen kan också ersättas med kassler. Om du byter ut kycklingen mot quorn eller någon

form av sojaprotein så får du en vegetarisk Jakob.

FÄRSFYLLDA PAPRIKOR Färsfyllda paprikor är en riktigt klassisk maträtt, som var mycket populär på 1980-talet.

Och det finns all anledning att återknyta bekantskapen, så god som den är. Gör en god färs med valfri färs, tomatpuré, lök, och majs. Fyll paprikorna med färsen, strö på ost och gratinera dem i ugnen. Enkelt, lättlagat och supergott!

Till fyra personer behövs:

4 stora paprikor av valfri färg 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 msk matolja 500 g färs (nöt-, blandeller vegetarisk) ½ tsk salt

2 krm peppar ½ dl tomatpuré ½ dl vatten 1 tsk torkad timjan 1 msk japansk soja 1 burk majskorn (ca 150 g) 150 g (ca 2 ½ dl) riven ost

Sätt ugnen på 225°C. Skölj paprikorna, skär av ett lock på toppen och ta bort kärnhuset. Ställ paprikorna i en ugnsform, lägg locken bredvid paprikorna. Sätt in formen i mitten av ugnen i cirka 15 minuter.

Skala och hacka lök och vitlök och stek i matoljan i en stekpanna tillsammans med färsen tills färsen får fin färg.

Krydda med salt och peppar.

Tillsätt tomatpuré, vatten, timjan och soja.

Häll av majsen och vänd ner i pannan.

Ta pannan från värmen och vänd ner hälften av osten. Fyll paprikorna med färsen och toppa med resten av osten.

Gratinera i mitten av ugnen cirka 10 minuter, tills allt fått fin, gyllene färg.

CRÊPES MED SVAMPFYLLNING Crêpes, pannkakor med en god stuvning, hade en verklig guldålder på 1970- och 1980-talen. I det här receptet är de fyllda med en läcker champinjon- och skinkstuvning men du kan naturligtvis använda vilken svamp du vill. Skinkan går också bra att utesluta.

Receptet ger 10–12 crêpes.

Fyllning:

200 g grovhackade champinjoner 2 finhackade schalottenlökar 1 msk finhackad vitlök (kan uteslutas) 2 msk smör 2 msk vetemjöl ➛ KURIREN 37

R1224.indd 37

12.09.2024 13:26:19

MATVRÅN MATVRÅN  Crêpes – fyllda pannkakor. Servera som de är eller gratinerade med ost i ugnen. Foto: Pexels.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

2 dl vatten 2 dl crème fraiche 150 g tärnad rökt skinka 1 kruka finklippt persilja, finhackad salt och peppar efter smak 1 dl riven ost

Crêpes: 3 ägg 2 ¼ dl vetemjöl 4 ½ dl mjölk 3 msk smör ¾ tsk salt Börja med crêpesen. Vispa äggen i en bunke och tillsätt ½ dl av mjölken samt mjölet och saltet. Vispa till en jämn smet. Smält smöret och vispa ner i smeten. Späd med resten av mjölken i omgångar under vispning så att du får en slät och fin smet.

Hetta upp en stekpanna med en liten smörklick och stek en första crêpes. Därefter behövs inte mer smör för stekningen än det som redan finns i smeten. Stapla crêpesen på en tallrik.

Gör sedan stuvningen. Fräs svamp, lök och vitlök i smör ett par minuter. Pudra över mjöl och blanda det väl med svampfräset. Häll i vatten under omrörning och låt koka ihop. Tillsätt crème fraiche och sjud på svag värme till en krämig konsistens, såsom stuvning.

Tärna skinkan och blanda ner i stuvningen tillsammans med persiljan. Smaka av med salt och peppar.

Sätt ugnen på 175º. Lägg knappt ½ dl stuvning på varje crêpes och rulla ihop dem, eller vik dem till halvmånar. Lägg dem på en bakplåtpappersklädd ugnsplåt och strö ost över. Gratinera i ugn cirka 10 minuter.

Servera med en god sallad till.

HAWAIIKASSLER MED ANANAS Kassler och ananas gifter sig fint med varandra och Hawaiikassler har varit populärt ända sedan den först började dyka upp i kokböcker, och på matborden, på 1970-talet.

Detta behöver du för att mätta 4 personer:

 Räkcocktail är en odödlig klassiker, som fick ett uppsving på 1980-talet. Foto: Bitte Assarmo.

38 KURIREN

R1224.indd 38

500 g kassler 2 burkar ananasringar (à ca 200 g)

Sås: 2 msk smör 2 msk vetemjöl 1 ½ dl ananasjuice från burkarna 2 tsk kyckling- eller grön saksfond, koncentrat 1 ½ dl vispgrädde 1 dl mjölk ½ tsk salt 1 krm svart- eller vitpeppar 2 dl riven ost av valfri sort Sätt ugnen på 225°C. Putsa kasslern och skär den i skivor på cirka 1 cm.

Låt ananasen rinna av, men spara juicen. Varva sedan kasslerskivor och ananas i en smord, ugnssäker form – men spara ett par ananasringar till garnering.

Smält smöret i en kastrull och rör ner mjölet. Späd med ananasjuice, fond, grädde och mjölk och koka under omrörning omkring 3 minuter. Krydda med salt och peppar och rör ner det mesta av osten (spara ½ dl att strö över).

Häll såsen över kasslern och ananasen i formen och strö över resten av osten. Skär de två ananasringarna som är kvar i bitar, lägg i formen och gratinera mitt i ugnen i 15–20 minuter. Servera med ris och sallad.

RÄKCOCKTAIL Den här festliga förrätten blev populär redan på 1950-talet men fick ett uppsving på 1980-talet. Och bland alla nya festliga rätter som kommer har räkcocktailen sin självklara plats, det tycker i alla fall jag!

Till 4 personer behöver du:

2 ägg 8 gröna sparrisar 4 cocktailtomater ¼ litet isbergssallatshuvud 1 dl frysta ärter 2 dl skalade räkor (väl avrunna om du använder räkor i lake)

Rhode Island-sås 1 dl majonnäs ½ dl gräddfil 2 msk chilisås av ketchuptyp salt och svartpeppar Garnering: Citronklyftor och dill Tina ärterna och hårdkoka äggen.

Skär bort cirka 2 cm av nedre delen

12.09.2024 15:04:16

på sparrisen och koka den mjuk i saltat vatten.

Lägg sparrisen i ett durkslag och spola den kall, dela sedan sparrisarna på mitten och lägg dem på hushållspapper för att rinna av. Halvera tomaterna och ansa och finstrimla salladen.

Gör Rhode Island-såsen genom att blanda majonnäs, gräddfil och chilisås. Smaksätt med salt och peppar.

Börja med att lägga salladen i cocktailglas. Fortsätt med tomat, ärter och nederdelarna av sparrisarna. Sedan lägger du äggklyftor och sparrisklyftor längs glasets innerkant och toppar ned räkor och Rhode Island-sås. Garnera med citronklyftor och dillkvistar och servera med bubbel och vitt bröd.

GLACE AU FOUR Fluffig sockerkaka under ett täcke av bär, vaniljglass och hårt vispad maräng, som gratineras i ugnen – på 1970-talet blev glace au four den trendigaste desserten av alla. Den tar lite tid att göra men är väl värd besväret.

Det här behöver du för 4–5 portioner:

1 ägg ½ dl socker ¼ dl vetemjöl ¼ dl potatismjöl ¼ tsk bakpulver smör och ströbröd till formen

Fyllning: 125 g hallon eller andra bär ¼ dl socker ½ l vaniljglass Maräng: 1–2 äggvitor knappt ½ dl strösocker ¼ dl mandelspån Sätt ugnen på 175°C och börja med sockerkakan.

Smörj och bröa en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Vispa ägg och socker pösigt i en bunke. Blanda vetemjöl, potatismjöl och bakpulver och rör ner i äggsmeten. Blanda försiktigt till en jämn smet och häll i formen. Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 15 minu-

 Den läckra desserten glace au four kan förenklas med färdigköpt sockerkaka.

Foto: Adobe Stockphoto.

ter, eller tills kakan är helt torr.

Låt svalna helt.

Gör fyllningen. Rör hallonen med sockret och rör även glassen mjuk. Bred hallonröran över botten och klicka ut glassen ovanpå. Forma glassen som en bulle och ställ in allt i frysen minst en timme.

Gör marängen genom att vispa äggvitor och socker hårt.

Bred marängen över glassen, strö över mandelspån och sätt in i ugnen ca 5 minuter.

Servera genast.

Tips! Använd färdigköpt sockerkaka om du vill göra det lite enklare för dig!

FRITERAD CAMEMBERT MED HJORTRONSYLT

2 dl hjortronsylt (varm)

Dela osten i trekantiga bitar.

Vänd dem i vetemjöl och därefter i lätt vispad äggvita. Doppa dem till sist i ströbröd, så att osten täcks.

Hetta upp oljan i en liten kastrull, den ska vara 180 °C. Fritera ostbitarna, några åt gången, tills de blivit vackert gyllengula. Ta upp dem med hålslev och låt osten rinna av på hushållspapper.

Servera osten genast med varm hjortronsylt.

Tips! Fritera några persiljekvistar medan osten rinner av, det tar bara några sekunder och blir jättefint att garnera med!

SNABBASTE DESSERTEN – PÄRON MED MINTCHOKLAD 1980-talet var det årtionde då vi ville att maten skulle gå riktigt snabbt att laga och en dessert som många minns med glädje är päron med mintchoklad.

Allt som behövs är en burk konserverade päron och ett litet paket After Eight eller annan mintchoklad.

Låt päronen rinna av, ställ dem i en ugnsfast form och lägg en eller ett par bitar mintchoklad på varje päron.

Gratinera i 200–225 graders ugn tills chokladen smält och servera med glass eller vispad grädde. 

En härlig retrodessert som fortfarande får mångas smaklökar att leva loppan. Osten smälter på tungan och smakar fantastiskt med hjortronsylten till.

Receptet är lagom för 4 personer.

300 g camembert 2 msk vetemjöl 1 äggvita ¾ dl ströbröd 4 dl olja att fritera i

 After Eight eller annan mintchoklad blir en läcker dessert när den får smälta på konserverade päron i ugnen. Mer lättlagat kan det inte bli! Foto: Wikimedia commons.

KURIREN 39

R1224.indd 39

12.09.2024 15:05:46

Mat med

HAVTORN – BÄRET SOM GER DIG VINGAR!

E

nligt grekisk mytologi kunde hästen Pegasus flyga efter att ha ätit bär från en havtornsbuske. Det är kanske bara en myt och ett äventyr, men att bär från denna buske är superbär råder det inga som helst tvivel om. Vilt växande havtornsbuskar finns längs den norska, svenska och finländska västkusten.

Smaken är både kärv och syrlig och bären innehåller en hel del garvsyra. Men de har också en vidunderlig aromatisk smak som är helt unik. Havtornsbuskens bär är egentligen inte ett bär utan en enfröig nöt, men för att den liknar ett bär så kallas den bär.

I Finland förekommer vilt växande havtornsbuskar vid Bottniska vikens kustområden och på Åland. Bäst trivs havtornsbusken på steniga sand- och grusstränder. I dess rotsystem lever en bakterie som hör till gruppen strålsvampar och som binder kväve i atmosfären. Därför växer havtornsbusken också i näringsfattig jordmån.

Bär från vilt växande havtornsbuskar plockas bäst i oktober då de är så mogna som

möjligt och lätt lossnar från stjälkarna. Bären plockas helst efter den första nattfrosten. Värt att poängtera är att det är förbjudet att plocka bär från dessa buskar genom att bryta eller krossa grenarna.

Havtornsbär har varit en

mycket viktig ingrediens för det Nya nordiska köket, där man gärna vill ha alternativ till syran från citrusfrukter. Stjärnkocken Rene Redzepi (ägaren till restaurang Noma i Danmark) började använda havtorn efter att ha läst en text om bärens många goda egenskaper i en militär överlevnadsguide, resten är därefter historia.

Under en period var det nästan inte möjligt att äta en måltid på kända nordiska restauranger utan att detta bär ingick i en eller flera rätter.

Men havtornsbär har även använts som både medicin och kosmetika under en lång tid.

Yuri Gagarin och andra ryska astronauter fick stora mängder koncentrerad havtornssaft för att skydda sig mot strålning.

Drycken skulle också styrka hälsan och göra dem resistenta mot stress. Under OS i Seoul 1988 presenterade Kina två officiella drycker som deras utövare använde sig av och bägge dryckerna innehöll saft av havtornsbär.

Hälsomässigt anses havtornsbär vara ett mycket näringsrikt superbär som innehåller speciellt omega 3,6, 7, och 9 och vitamin C, E, B och A, samt K-vitamin från oljan i bäret.

Det sägs att ett havtornsbär innehåller 8–12 gånger mera C-vitamin än en apelsin. Den feta oljan från bäret används

inom kosmetikaindustrin och till matlagning. På sjukhus och inom det medicinska området används havtorn på brännsår för att huden skall läka snabbare, vilket har visat sig ge mycket goda resultat.

Det

finns också många användningsområden där det inte finns någon dokumenterad effekt, och det finns bland annat teorier om att havtornsbär skulle vara blodförtunnande när man tar det tillsamman med medicin och att det även skulle ha effekter som renar blodet.

Fettsyran omega 7 som finns i bäret lär också vara ett fungerande medel mot problem i övergångsåldern.

Den största nordiska producenten av havtornsbär är Høstet, en producent som håller till på Bornholm. Danskarna

40 KURIREN

R1224.indd 40

12.09.2024 13:26:25

är generellt duktiga på att använda detta bär och där kan man hitta havtorn i till exempel rätter med sill och inte minst i söta efterrätter och bakverk.

I Norge används havtornsbär, eller ”tindved” som det kal�las där i landet, för det mesta i marmelader, likörer, te och sirap. Bären är ett ytterst läckert bär och goda att använda i desserter men även som en syrlig komponent till stekar och inte minst till vilt. I kök där man vill använda så mycket lokala råvaror som möjligt, kan dessa bär vara en fin källa till syra. Bäret säljs som fryst direkt från producenten och finns att köpa i större köpcenter och specialbutiker.

Också bartendrar har fått upp ögonen för denna, ”Nordens citron”. Smaken i bäret kan upplevas som en blandning av passionsfrukt och mango, och blandat med socker eller andra söta ingredienser får man fram havtornsbärets härliga och speciella smak. Ifall man även tillsätter lakrits som smak får man en magisk smakkombination.

Under prisutdelningen av ”Det norske måltid ” i Stavanger år 2020 kammade producenten Marco Neven från Lærdal hem priset ”Årets gröna”. Juryn framhöll att havtornsbär kan sätta spännande färg- och smakprägel på en mängd olika rätter och att det är en produkt man gärna vill se mera av i framtiden. Själv är Marco Neven övertygad om bärets hälsomässiga fördelar – ”Man lever en dag längre för varje bär man äter”, säger han.

Han har räknat ut att de kråkor som finns vid hans gård i så fall skulle bli minst 500 år gamla!

VISSTE DU DETTA OM HAVTORN? I Finland har man sedan urminnestider använt sig av detta bär och det anses bära på medicinska krafter. Med sina 14 viktiga vitaminer, omega 3, 6, 9 och den sällsynta omega 7, viktiga antioxidanter och otaliga näringsämnen samt med sina antiinflammatoriska egenskaper är havtorn det näringsrikaste vilda bäret i Finland.

Förtroendet är starkt för havtornets läkande kraft både inom den traditionella läkekonsten, läkemedels- och kosmetikaindustrin. Havtornsbäret innehåller över 200 bioaktiva föreningar.

Det har forskats mycket om

de naturliga vitaminerna, antioxidanterna, essentiella fettsyrorna och växtsterolerna som finns i havtornsbär. Havtornsbäret har en unik kvalitet med tanke på att både bärets kärna och fruktkött innehåller olja.

Bäret har blivit känt hos finländarna tack vare sin speciella smak och sitt rika vitamininnehåll. Havtornsbärets aktiva ämnen kan delas in i tre delar. Den värdefullaste av dem är oljan som pressas från kärnan. Nyttan från den är svår att uppnå endast genom att äta bären, eftersom kärnan i normala fall inte används. Havtornets vattenlösliga delar har också en välgörande effekt, inte minst tack vare de värdefulla flavonoiderna och bärets höga C-vitaminhalt.

Inom den traditionella läkekonsten har skörbjugg och diarré behandlats med havtorn.

Växtens blad och blommor har använts mot eksem och kärnorna mot förstoppning.

Kosmetikaindustrin använder gärna havtornsolja, eftersom fettsyror som finns i denna olja aktiverar cellförnyelsen, stärker hudens uppbyggnad, bibehåller hudens elasticitet samt aktivt skyddar från syreradikaler. Havtornsolja skyddar huden för solens skadliga påverkan och hjälper också när huden bränts av solen.

Under de senaste åren har intresset för att använda havtorn vid främjandet av hälsa, förutom i Finland också vaknat i bland annat Tyskland, Kanada och Ryssland. I Finland har man forskat i havtornsbärets hälsoeffekter i snart över hundra år.

HAVTORNSMARGARITA

35 ml tequila 10 ml apelsinlikör 30 ml havtornsjuice 15 ml sockerlag isbitar

Mät upp och koka lika stora delar socker och vatten till en sockerlag. Avkyl. Lägg alla ingredienser i en shaker och skaka den väl tills cocktailen är iskall. Sila över i ett avkylt glas och servera.

HAVTORNSSHOT 20 ml Napue gin 30 ml havtornsjuice 15 ml sockerlag krossad is

Blanda samman alla ingredienser och häll upp i shotglas. Toppa med en liten mängd krossad is.

Servera genast.

HAVTORNSPARFAIT 4 portioner

4 äggulor 1 dl socker 1,5 dl havtornssaft 4 dl vispad grädde Rör ihop äggulor, socker och saft i en skål över ett varmt vattenbad till en tjock massa. Beroende på hur varmt vattnet är kan det ta 10–15 minuter. Låt havtornssmeten svalna och rör i den lite då och då.

När smeten har kallnat, rör ner den vispade grädden. Häll över massan i en lagom stor form med plastfolie och ställ i frys över natten.

Vid servering: Ta fram parfaiten och stjälp upp den på ett serveringsfat och låt plastfolien ligga kvar. När parfaiten har stått cirka 12 minuter i kylen är den lagom upptinad och då kan du lätt dra bort plastfolien. Servera med  färska bär och chokladsås.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 41

R1224.indd 41

12.09.2024 13:26:25

FLERA ÄNDRINGAR BEREDS I SKJUTVAPENLAGEN Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att ändra skjutvapenlagen och skjutvapenförordningen. Bland annat bestämmelserna om förvaring av patroner och om laddningsanordningar och ljuddämpare förtydligas. Bestämmelserna om deaktiverade vapen ses över på ett heltäckande sätt.

I projektet bereds sådana ändringar i lagstiftningen som visat sig vara nödvändiga efter att EU:s vapendirektiv trädde i kraft och genomfördes nationellt. Ändringarna av skjutvapenlagen trädde i kraft 2019.

I skjutvapenlagen bereds bland annat de ändringar som EU-regleringen förutsätter i fråga om märkning av vapen eller vapendelar.

Märkningen kan göra det lättare att spåra skjutvapen och vapendelar.

Bestämmelserna som tillämpas på

laddningsanordningar och ljuddämpare och på förvaring av patroner förtydligas. Eftersom identifieringsnummer saknas på laddningsanordningar och ljuddämpare, är det inte möjligt att spåra enskilda laddningsanordningar och ljuddämpare på samma sätt som andra vapendelar.

Bestämmelser om förvaring av patroner finns för närvarande både i skjutvapenlagen och i lagstiftningen om kemikaliesäkerhet. Projektet ska se över bestämmelserna om deaktiverade vapen. Målet är att säkerställa att definitionerna av dem och bestämmelserna om registrering och förvaring är ändamålsenliga. Deaktiverade vapen är enligt EU-rättsakterna vapen, även om de är obrukbara.

Ett ytterligare mål är att möjliggöra deaktivering av även andra vapen än sådana som omfattas av

MODEHUS LANSERAR DESIGNERDOFT FÖR HUNDAR Doften, som är döpt efter grundaren Domenico Dolces hund ”Fefe”, har toner av ylang-ylang och mysk, ackompanjerat av sandelträ. På själva flakongen finns ett tassavtryck i äkta guld, uppger företaget i ett pressmeddelande. ”Fefe” kostar 99 euro och är både alkoholfri och säkerhetstestad av veterinärer, enligt bolaget. Reklamens slogan är ”Jag är inte bara en hund. Jag är Fefe.”

Men parfym kan störa djurens luktsinne och dölja lukt som kan vara ett symptom på sjukdomar, varnar Federico Coccía, en veterinär i Rom med doktorsexamen.

– När hunden kommer ser han dig, viftar på svansen, kän-

EU:s bestämmelser om deaktivering. I projektet utreds också hur det i fortsättningen ska vara som mest ändamålsenligt att vid Polisstyrelsens vapenförvaltning ordna skötseln av uppgifter som gäller skjutvapen.

Projektets mandatperiod är den 1 augusti 2024–31 juli 2025.

Källa: Pressmeddelande Statsrådet

Bild: Freepik

Klippt &skrivet Sammanställt av Jennifer Hägen

ner först lukten av dig och känner sedan igen dig eftersom du är förvarad i en av hans ”luktlådor”. Därför bör denna doftvärld inte ändras, säger Coccía till AP. Dolce & Gabbana är inte ensamma om att sälja lyxprodukter för hundar. Den brittiska designern Anya Hindmarch har designat en berlock för hundbajspåshållare för cirka 175 euro, Prada erbjuder dunjackor för hundar medan Versace säljer hundbäddar.

Källa: Hufvudstadsbladet/TT

Bild: Freepik

42 KURIREN

R1224.indd 42

12.09.2024 13:26:33

d: Freepik

t

KEMIKALIERNA OMKRING DIG: DÄRFÖR SKA DU UNDVIKA PFAS

PFAS, högfluorerade ämnen, är kemikalier som bland annat kan stöta bort fett, smuts och vatten. Det finns i dag omkring tio tusen olika varianter av PFAS, som kan finnas i bland annat köksredskap, funktionskläder, matförpackningar och skönhetsprodukter.

– Vi gillar ju den här typen av produkter, men får inte all information. Om riskerna framgick hade man nog tänkt ett extra varv, säger Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet.

Baksidan av de här åtråvärda tekniska egenskaperna är att

kemikalierna som används för att åstadkomma dem inte bryts ner, annat än till andra PFAS. Det som släpps ut under produktion, användning och som avfall ansamlas i naturen, och når in i våra kroppar via dricksvatten, livsmedel och konsumentprodukter.

Om vi fortsätter att pumpa ut tusentals ton i miljön varje år så kommer koncentrationerna att byggas upp, och vi kommer att se hälsoeffekter i högre grad.

Studier på djur och människor har visat på kopplingar mellan exponering för vissa PFAS-ämnen och exempelvis

4258 NYA STUDENTER TILL HELSINGFORS UNIVERSITET I HÖST I den gemensamma ansökan antogs 4 258 studenter till Helsingfors universitet. Kandidatprogrammen hade totalt nästan 29 000 sökande, varav cirka 13 procent fick studieplats. Antalet sökande till de svensk- och finskspråkiga magisterprogrammen var knappa 2 500, varav cirka 20 procent antogs. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet.

Källa: Pressmeddelande Helsingfors Universitet

leverskador, njurskador, högre blodfetter, tarmsjukdom, sköldkörtelproblem och påverkan på immunförsvaret samt fosters utveckling. Även en koppling med ökad risk för vissa cancersorter, som testikel- och njurcancer, har gjorts.

– Att få i sig PFAS innebär inga akuta risker. Det är den långsiktiga exponeringen under många år och att det stannar i våra kroppar som är oroande, säger Christina.

Källa: Tidningen Må Bra Bild: Freepik

VAD DRICKA TILL FISK? Rå fisk som gravas ska vara helt färsk, eftersom fiskens delikata smaker är det centrala i maten. Hos oss i Finland gravas rå fisk oftast med salt. Vanliga fiskar som gravas är lax, sik och gös. Saftig gravad fisk behöver en fruktig och syrlig dryck för att runda av sältan.

Gravlax med färsk dill matchas av en örtig sauvignon blanc, medan gravad sik gärna kan serveras med klassisk chablis från Frankrike. Ett säkert val för ölvänner är fräscht ljust veteöl.

Rå fisk kan också tillagas med syra. Ceviche, med ursprung i Peru, är en rätt där fisken gravas med lime- eller citronsaft. Rätten kan förutom fisk innehålla grönsaker, chili och koriander. Syran i ceviche behöver också syra av vinet, så stram, torr riesling eller albariño är träffsäkra val. Prova laxcarpaccio till festbordet!

Abborren är inte Finlands nationalfisk utan orsak: nästan alla gillar dess milda smak.

Färska abborrfiléer behöver inget annat i pannan än smör och en nypa flingsalt. Serveras med nypotatis och massor av dill, till det ett glas generöst fruktigt sauvignon blanc-vin

från Chile eller Nya Zeeland och festen kan börja. Ljus lager, med eller utan alkohol, fungerar också utmärkt.

En inhemsk version av klassikern sandre meunière (mjölnarens gös) är värd att prova.

Vänd gösfiléer i vetemjöl, stek dem i skirat smör och servera med brynt smör smaksatt med citron och persilja. Fruktigt och smörigt chardonnay från Bourgogne eller USA passar utmärkt till gösen. Bubbelvänner satsar på en klassisk dryck, det vill säga generös och rostad champagne eller högklassigt mousserande vin.

Källa: Tidningen Etiketten

Bild: Freepik

KURIREN 43

R1224.indd 43

12.09.2024 13:26:40

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com

STORLEK: S - M - L - XL - XXL - XXXL GARN: DROPS AIR från Garnstudio (tillhör garngrupp C) 300-350-400-400-450-500 g färg 02, vete Och använd: DROPS BRUSHED ALPACA SILK från Garnstudio (tillhör garngrupp C) 175-175-200-225-250-275 g färg 01, natur STICKOR: Drops rundstickor nr 8: Längd 40 cm och 80 cm.

Drops rundstickor nr 6: Längd 40 cm och 80 cm.

Drops strumpstickor nr 8.

Drops strumpstickor nr 6.

Drops flätsticka.

Tekniken MAGIC LOOP kan användas – då behövs endast rundsticka 80 cm i varje sticknummer.

STICKFASTHET: 11 maskor på bredden och 15 varv på höjden med slätstickning och 1 tråd i varje kvalitet = 10 x 10 cm.

17 maskor på bredden och 15 varv på höjden med mönster och 1 tråd i varje kvalitet = 10 x 10 cm.

OBS: Kom ihåg att sticknumren endast är rekommenderade. Får du för många maskor på 10 cm, byt till tjockare stickor. Får du för få maskor på 10 cm, byt till tunnare stickor.

44 KURIREN

R1224.indd 44

12.09.2024 13:26:42

Sticka tröja

Filnavn: ai-470

= rett = vrang = sett 4 masker på flettepinne bak arbeidet, strikk 2 rett, sett de 2 vrange maskene fra flettepinnen tilbake på venstre pinne og strikk disse 2 vrang og strikk 2 rett fra flettepinnen = sett 4 masker på flettepinne foran arbeidet, strikk 2 rett, sett de 2 vrange maskene fra flettepinnen tilbake på venstre pinne og strikk disse vrang og strikk 2 rett fra flettepinnen

med vackert flätmönster

Arbetet stickas nerifrån och upp med raglan, flätor och dubbel halskant

20-22-23 24-26-28

4

STICKTIPS: Om stickfastheten är för stram på höjden, så blir ärmhålet för litet – detta kan eventuellt justeras genom att sticka några fler varv mellan minskningarna.

60-62-64-66-68-70

RAGLAN Det minskas maskor före och efter märktrådarna.

28-28-29-29-29-29

MINSKA EFTER MÄRKTRÅDEN SÅ HÄR: Ta av 1 maska från stickan som om den skulle stickas rät, sticka 1 rätmaska och lyft den lösa maskan över maskan som blev stickad (= 1 maska minskad).

8-8 8-9 9-9

MINSKA FÖRE MÄRKTRÅDEN SÅ HÄR: Sticka 2 maskor räta tillsammans (= 1 maska minskad).

korta och långa stickor, börja Sätt 1 märktråd i starten av mönstret som var sista stickade 73-74-75-76-77-78 med längden som passar och varvet och 1 märktråd efter varvet.

37-36-36-35-32-31 20-22-23 byt vid behov. 16-16-16 80-88-104-104-112-128 mas- 8-8 16-20-20 24-26-28 Arbetet stickas runt på kor, märktrådarna ska sättas 8-9 DELNING TILL ÄRMHÅL: stickan, nerifrån och upp till mellan 2 avigmaskor i varje 9-9 På nästa varv delas arbetet ärmhålen. Ärmarna stickas sida. till framstycke och bakstycke, runt på stickan upp till ärmhåSticka resår tills arbetet sticka varvet så här: Maska av len. Fram- och bakstycket och mäter 8-8-8-9-9-9 cm. de första 4-4-5-5-7-7 maskorna ärmarna sätts ihop och oket Byt till rundsticka 8 och på varvet till ärmhål, sticka stickas runt på stickan medan sticka maskorna på fram- 72-80-94-94-98-114 maskor det minskas till raglan. Till slut stycket så här: * Sticka 1 avig- som tidigare, maska av de nästa stickas halskanten som viks in maska, resår (= 2 rätmaskor 8-8-10-10-14-14 maskorna till och sys fast på avigsidan. Om / 2 avigmaskor) över de nästa ärmhål, sticka 72-80-94-94-98det står 0 maskor i den valda 0-4-4-4-8-8 maskorna, A.1, A.2 114 maskor som tidigare och storleken, så betyder det att över de nästa 24-24-32-32-32- maska av de sista 4-4-5-5-7-7 man hoppar över informatio- 40 maskorna, A.3, 2 avigmas- maskorna till ärmhål. Klipp nen och fram till nästa infor- kor (= mitt fram på arbetet), tråden och lägg fram- och bakmation.

A.4, A.5 över de nästa 24-24- stycket är sidan så länge medan 32-32-32-40 maskorna, A.6, ärmarna stickas.

FRAM-OCH BAKSTYCKET: sticka resår (= 2 avigmaskor / Lägg upp 160-176-208-208- 2 rätmaskor) över de nästa 0-4- ÄRMAR: 224-256 maskor på rundsticka 4-4-8-8 maskorna och sticka 1 Lägg upp 48-48-52-52-56-56 6 med 1 tråd DROPS Air och avigmaska *, märktråden sitter maskor på strumpstickor 6 1 tråd DROPS Brushed Alpaca här, sticka från *–* 1 gång till med 1 tråd i varje kvalitet (= 2 Silk (= 2 trådar). Sticka runt i över maskorna på bakstycket. trådar). Sticka runt i resår (= 2 resår så här: Sticka 1 avig- Fortsätt detta mönster uppåt. avigmaskor/2 rätmaskor) i 8-8maska, sticka resår (= 2 rätKONTROLLERA STICK- 8-9-9-9 cm. maskor / 247-52-61-61-66-75 avigmaskor) tills FASTHETEN! Sticka tills Sätt 1 märktråd mellan de 2 det återstår 1 maska och sticka arbetet mäter ca 36-36-37-38- första avigmaskorna i storlek S, 1 avigmaska.

38-38 cm, notera vilket varv i ➛ 14-14-15 15-16-16

FÖRKLARING TILL BESKRIVNINGEN:

Öka 1 maska på var sida om märktråden så här: Sticka tills det återstår 1 maska före märktråden, gör 1 omslag om stickan, sticka 2 maskor rätt / avigt som tidigare (märktråden sitter mellan dessa 2 maskor), gör 1 omslag om stickan.

På nästa varv stickas omslaget vridet – så att det inte blir hål, sedan stickas de nya maskorna fortlöpande in i resåren (det är viktigt att maskorna som ökas anpassas till resåren som redan är stickad på var sida om A.1, A.2 och A.3, inte mot mitt under).

BÖRJA ARBETET HÄR: TRÖJA

– kort översikt över arbetet:

I mönstret har det använts

R1224.indd 45

A.6

6

Filnavn: ai-470

A.5

A.4

A.3

A.2

A.1

8

8

6

8

8

Filnavn: ai-470 = rett = rät = vrang = avig = sett rett = 4 masker på flettepinne bakbakom arbeidet, strikk 2sticka rett, sett de 2 sätt vrange fra flettepinnen tilbake på venstre pinne og s = sätt 4 maskor på flätsticka arbetet, 2 räta, de maskene 2 aviga maskorna från flätstickan = vrang tillbaka på vänster och sticka dessa 2 maskor aviga och sticka 2 räta från flätstickan vrang og strikk 2 rett frasticka flettepinnen = sett sett 44 masker masker på på flettepinne flettepinne foran bak arbeidet, = arbeidet,strikk strikk2 2rett, rett,sett settde de2 2vrange vrangemaskene maskenefra fraflettepinnen flettepinnentilbake tilbakepå påvenstre venstrepinne pinneog ogs vrang og strikk strikk rettpå fraflätsticka flettepinnen = sätt 4 maskor framför arbetet, sticka 2 räta, sätt de 2 aviga vrang og 22 rett fra flettepinnen maskorna från tillbaka på vänster dessamaskene 2 maskorfraaviga och sticka 2 på venstre pinne og = sett 4 masker på flätstickan flettepinne foran arbeidet, strikksticka 2 rett, och sett sticka de 2 vrange flettepinnen tilbake rätaog från flätstickan vrang strikk 2 rett fra flettepinnen 73-74-75-76-77-78 KURIREN 45 37-36-36-35-32-31 8-8 16-16-16 20-22-23 73-74-75-76-77-78 8-9 16-20-20 24-26-28 9-9 37-36-36-35-32-31 8-8 16-16-16 20-22-23 8-9 16-20-20 24-26-28 12.09.2024 13:26:43 9-9 4-15 6-16

(gäller ärmarna):

4

ÖKNINGSTIPS

= vrang = sett 4 masker på flettepinne bak arbeidet, strikk 2 rett, sett de 2 vrange maskene fra flettepinnen tilbake på venstre pinne og vrang og strikk 2 rett fra flettepinnen = sett 4 masker på flettepinne foran arbeidet, strikk 2 rett, sett de 2 vrange maskene fra flettepinnen tilbake på venstre pinne o vrang og strikk 2 rett fra flettepinnen FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

OK: Fortsätt mönstret. Sticka 1 varv samtidigt som ärmarna sätts in på samma rundsticka som framstycke och bakstycke, ärmarna sätts på stickan där det maskades av maskor till ärmhål = 256-288-312-328-336-384 maskor. Sätt 1 märktråd i varje övergång mellan fram- och bakstycke och ärm (= 4 märktrådar, märktrådarna sätts mellan 2 maskor). Starta varvet vid märktråden före bakstycket.

När arbetet mäter 1 cm från delningen startar minskningen till raglan vid märktrådarna – det minskas olika mot framstycke/ bakstycke och ärmarna – läs därför RAGLANMINSKNING FRAMSTYCKE / BAKSTYCKE och RAGLANMINSKNING ÄRMAR i avsnittet under, innan det startas med raglanminskningen.

RAGLANMINSKNING FRAMSTYCKE/ BAKSTYCKE: Läs förklaring på RAGLAN och STICKTIPS ovan.

Det minskas totalt 22-26-33-33-31-39 gånger i var sida om framstycke/bakstycke fördelat så här: MINSKNING 1: Minska på vartannat varv totalt 7-6-0-2-7-2 gånger.

MINSKNING 2: Minska på varje varv totalt 15-20-33-31-24-37 gånger.

RAGLANMINSKNING ÄRMAR: Läs förklaring på RAGLAN och STICKTIPS ovan.

8-8 8-9 9-9 14-14-15 15-16-16

4 20-22-23 24-26-28

60-62-64-66-68-70

37-36-36-35-32-31

28-28-29-29-29-29

Öka så här på ca var 4-2½-3-2-2-1½ cm totalt 8-12-10-14-12-16 gånger = 64-72-7280-80-88 maskor. Sticka tills ärmen mäter ca 45-44-44-44-41-40 cm – anpassa så att det avslutas på samma varv i mönstret som på fram-och bakstycket.

Maska av de mittersta 8-8-10-10-10-10 maskorna under ärmen (dvs maska av 4-45-5-5-5 maskor på var sida om märktråden) = 56-64-62-70-70-78 maskor på varvet.

Sticka 1 ärm till på samma sätt.

20-22-23 24-26-28

8-8 8-9 9-9

M, XXL och XXXL, sätt märktråden mellan de 2 första rätmaskorna i storlek L och XL – Nu startar varvet här. Låt märktråden följa med vidare i arbetet, den ska användas när det ökas mitt under ärmen.

Byt till strumpstickor 8, sticka mönster så här: Sticka resår som tidigare över de nästa 5-5-7-7-9-9 maskorna, A.1, sticka A.2 över de nästa 24 maskorna, A.3, sticka resår som tidigare över de sista 5-5-7-7-9-9 maskorna. Fortsätt mönstret så här. När ärmen mäter 10-10-11-12-12-12 cm från uppläggningskanten, ökas det 2 maskor mitt under ärmen – läs ÖKNINGSTIPS.

73-74-75-76-77-78 16-16-16 16-20-20

47-52-61-61-66-75

A.6

A.5

68-70 cm från uppläggningskant till axel.

Det är 28-28-28-28-36-36 maskor A.4 A.3 A.2 mellan märktrådarna på framstycke/bakstycke och 12 maskor mellan märktrådarna på varje ärm.

HALSKANT: = 80-80-80-80-96-96 maskor. Sticka sedan med rundsticka 6, från märktråden före bakstycket och sticka varv 1 så här: * Sticka 1 rätmaska, resår (= 2 avigmaskor/2 rätmaskor) – resåren 8ska passa 8 6 8 6 över mönstret från bakstycke/framstycke, avsluta med 1 rätmaska före nästa märktråd, över de 12 maskorna på ärmen stickas det så här från märktråden: 1 rätmaska, 2 avigmaskor tillsammans 2 gånger, 2 rätmaskor, 2 avigmaskor tillsammans 2 gånger och 1 rätmaska (= 4 maskor minskade, det är 8 maskor mellan märktrådarna på ärmen) *, sticka från *–* 1 gång till. Det är 72-72-7272-88-88 maskor på varvet och resåren går upp i resår 2 rätmaskor/2 avigmaskor hela vägen runt.

Sticka tills halskanten mäter 13-13-1315-15-15 cm. Maska av lite löst och vik Det minskas totalt 22-26-25-29-29-33 halskanten dubbelt mot avigsidan och sy gånger i var sida om ärmarna fördelat så fast den – för att halskanten inte ska strama här: är det viktigt att sömmen är elastisk. HalsMINSKNING 1: Minska på vartannat kanten mäter ca 6-6-6-7-7-7 cm vikt. varv totalt 7-6-8-6-9-8 gånger.

MINSKNING 2: Minska på varje varv MONTERING: totalt 15-20-17-23-20-25 gånger.

Sy de 8-8-10-10-10-10 minskade maskorna mitt under ärmen till de 8-8-10-10-14-14 EFTER SISTA MINSKNING: minskade maskorna på fram- och bakEfter sista minskningen är det 80-80-80-80- stycket.

96-96 maskor på varvet.

Oket mäter ca 20-22-23-24-26-28 cm från  delningen, tröjan mäter ca 60-62-64-66-

46 KURIREN

R1224.indd 46

12.09.2024 13:26:44

A.1

8

t t y n k Bo

VARGENS ÅR

JOHANNA HOLMSTRÖM UTGIVARE: FÖRLAGET

Johanna Holmström

Foto: Niklas Sandström, Förlaget

En dag står en smutsig, främmande liten pojke utanför pensionären Seijas radhusfönster i Kuhmo. Hennes hjärta svämmar över – men pojken säger inte ett ord. Kriminalkonstapel Minna Salminen och hennes partner Timo Kyrö underrättas, men ingen har efterlyst något barn. Vem är pojken, och var kommer han ifrån?

När konstnären Gloria Hammarström flyttar in i ekokollektivet Toivola, mitt i urskogen, tillsammans med sin son känner hon att hon har hittat hem. Hon njuter av friheten, gemenskapen och en häftig passion med kollektivmedlemmen Aaron, helt blind för det som pågår runt omkring henne.

När sanningen till slut kommer fram kan det vara för sent för henne att ta sig därifrån.

Din bok ”Vargens unge” utspelar sig i vildmarken i östra Fin-

land, har du någon personlig anknytning till området?

Jag har vistats en del i Kajana som barn. Mina föräldrar är naturmänniskor och vi reste rätt mycket runt i landet både på vintern och sommaren. Jag visste ungefär hurdant det är där, men när jag besökte Kuhmo sade det bara klick. Jag letade efter en lämplig plats att placera en ekoby på, i min bok, och Kuhmo har allt jag behövde.

Det är nära den ryska gränsen, där finns vidsträckt vildmark med gott om varg och björn, där finns berg och forsar och en hel massa vackra sjöar. Där går det också att tappa bort sig, riktigt ordentligt, och det finns en stor risk för att du aldrig hittas.

Utsatta och värnlösa barn har förekommit på olika sätt i flera av dina böcker, vad är det som

får dig att återkomma till just dessa barn?

Jag är intresserad av att undersöka familjerelationer, speciellt föräldrar och barn. Det råkar mest bli mödrar och barn eftersom jag föredrar att skriva om kvinnor. Barn är dessutom underrepresenterade i skönlitteraturen, tycker jag, trots att relationen till din mamma är den allra första. Den börjar redan innan du finns helt konkret i den här världen, så därför har det så enormt stor betydelse vem du råkar få som förälder, på gott och ont.

Vad läser du helst själv hösten 2024?

Jag har faktiskt läst en hel del nu!

Jag försöker komma ikapp med de där böckerna som ”alla” har läst de senaste åren. Jag håller nu på med Karin Smirnoffs trilogi ”Jag for ...” och sedan ska jag läsa Tone Schunnesson.

SEMESTERLÄSNING

När den här tidningen utkommer så befinner jag mig på semester i ett varmare land. Jag älskar att vandra och strosa runt, titta på människor, upptäcka spännande platser och nya smaker när jag reser.

Det fina med böcker är att man inte behöver resa fysiskt alls för att uppleva allt detta. Genom att läsa har man hela världen framför sina fötter. Häromsistens reste jag till exempel på kamelrygg genom Australien, bekvämt från sängen hemifrån.

Jennifer Hägen, Redaktör

ATT LÄRA SIG FALLA

MERETE MAZZARELLA UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRTÖMS

När Merete Mazzarella började studera fick hon omedelbart lära sig att det betraktades som pinsamt och naivt att säga att man älskar att läsa.

Texterna skulle analyseras och förstås, inte älskas. De skulle styckas som man styckar en älg, utan att sörja att glansen i djurens ögon sedan länge är slocknad. Att lära sig falla är en upprättelse för den lustfyllda läsningen, för läsningen som en kroppens och känslornas erfarenhet. Särskilt intresserar sig Merete Mazzarella för självhjälpslitteraturen och den stora men nedvärderade genren romance.

Som vanligt bjuds vi på drabbande insikter i diverse ämnen, från parförhållandets dynamik till forskningen kring känslor.

DET JAKOBSTAD INGEN VILLE HA

ROSANNA FELLMAN UTGIVARE: FÖRLAGET

Välkommen till Knarkjeppis, JesusJeppis, KulturfondsJeppis. Här talar man skit om andra kulturpersoner som inte är på plats. Stadens munnar lär en tidigt vad ”piri” betyder, vem som är laestadian, vem som är släkt. Det Jakobstad ingen vill ha skymtar bakom blomrabatterna i Skolparken. Nån sätter sig gränsle över en och häller öl rakt i ansiktet. Diktjaget har blivit poet och flyttat till Hesa. När hon återvänder till sina hemtrakter är allt som det var när hon for: där gungar man i kön till kebab vid nattgrillen, där går man rakt in i sitt ex så att läderjackornas nitar klinkar mot varandra. Alla glor när man går förbi och man blänger tillbaks. Vilken är skillnaden mellan en själv och den som blev socialt missanpassad? Hur många versioner av ens jag bor kvar?

SOLDAT NR 13

MARCUS LINDQVIST UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRTÖMS

Den 24 februari 2022 attackerade den ryska armén Ukraina på bred front. Kriget chockar Europa, och Ralf Sirén är en av dem som berörs djupt. Han anmäler sig som frivillig i Ukrainas internationella legion. Legionen hade grundats några timmar tidigare, och Ralf var den trettonde soldaten som skrev under sitt soldatkontrakt. Efter ett kort utbildningsskede leder Ralf i egenskap av plutonchef en brokig skara utländska soldater. Ralf tvingas hantera stress, rädsla och dödens ständiga närvaro i ett modernt krig. Vi får läsa om Ralfs konflikt med bataljonschefen, om kamratskapet vid frontlinjen, samt om kompaniets häftiga strider. Efter att Ralf kommit hem fortsätter kriget att leva i honom, bland annat genom de rapporter om krigets brutalitet han får av vänner som stannade i Ukraina.

KURIREN 47

R1224.indd 47

12.09.2024 13:26:47

Jaget och obehaget Vad är det perfekta livet? Att jaga prylar, stil och en strävan efter att imponera på andra?

Eller är det helt enkelt att sträva efter att trivas tillsammans, göra vad man vill och kunna njuta av tillvaron? Det kan vi alla ha delade åsikter om – åsikter som dessutom kan vara väldigt olika. Och en dag avslöjas allt....

J

Novell av BRITT-MARIE NORRGÅRD

ag är negativ och jag surar hela dagarna. Jag krossar alla drömmar och vågar inte släppa tanken fri. Aldrig har jag gått egna vägar och prövat på något nytt och överraskande. Arg och tvär skriker och ropar jag hela dagarna och skäller på allt och alla. Jag är alltid bäst och vet allt.

Förbannade fåglar som väsnas och smutsar ner. Aldrig får man sova ut. Se, nu har de skitit på fönstren igen. Och solen den bara skiner och bleker gardinerna. Att inte gubben förstår att vi måste ha markiser, annars bleks soffan och blommorna torkar. Usch, nu bröt jag en nagel, hela dagen är förstörd.

Om man ändå fick sitta på en solig altan och njuta och blicka ut över Medelhavet i stället för på det här skitgråa vattnet, kallt året om och farliga grågröna alger i alla vikar. Och solen den bara torkar ut min vackra hud, nu måste jag nog skydda den med solkräm och var är min hatt, min hatt ska alltid hänga bredvid ytterdörren. Jag går aldrig ut utan min hatt. Fast den plattar till min frisyr, som jag kämpat med i flera timmar på morgonen. Typiskt att ozonhålet ska vara just här ovanför oss. Vi lever farligt varje minut då solen skiner. Till och med i skuggan lär strålarna jaga oss för att spruta den förhatliga melanomen på vår hud.

Vad är det för blask som gubben kokat nu igen. Kan han inte förstå att man ska sätta i ordentligt med kaffe om man en gång kokar kaffe, hos oss är vi inte snåla, gubben och jag.

Grannen däremot är en riktig snåljåp. Han delar till och med hushållspappren då han ska torka något från bordet, fast de har besök. Om han märker att man tittar föraktfullt på honom snärjer han in sig i förklaringar om att vi alla och envar kan bidra till att spara på naturens resurser. ”Om kineserna börjar använda toapapper som vi…” börjar han mässa. Då går jag hem. Jag vägrar bli jämförd med kineserna. Vi finns ju inte ens på samma sida av jordklotet.

M

in man är sällan hemma. Han har så mycket att stå i.

Löjliga saker, som att slå bollar i hål, eller springa efter en svartvit rutig boll tillsammans med ett tjugotal andra gubbar.

Jag tycker de skulle ha råd att köpa en boll åt var och en. Och gärna lite färggrannare bollar så det skulle bli lite stil på planen. Och kanske den så kalllade publiken då skulle sluta vråla som vilda vrålapor varje gång någon lyckas skjuta bollen in i ett nät. Primitivt.

Jag däremot föredrar mycket mer sofistikerade hobbyer. Jag stimulerar nationalekonomin varje måndag. Då tar jag en sväng genom det gamla anrika varuhuset i centrum för att se vad som skulle passa att skänka till den årliga basaren för fattiga åldringars vård. På tisdagarna vattnar jag blommorna hos mamma och pratar bort en stund med henne. Vi pratar varje gång om samma saker, om det finländska undret att vi betalade hela krigsskadeståndet på rekordtid och hur vårt fattiga, köldpinade land

blivit ett föredöme för resten av världen. Vi finländare är högt uppskattade i både krig och fred. Jag bär alltid stolt Marimekkos kläder då jag är utomlands och påpekar att jag är från Finland, underlandet i norr.

P

å onsdagarna vilar jag.

Då brukar jag gå på en skönhetsbehandling. Min vackra, mjuka hy är värd all uppmärksamhet och omskötsel. Ingen i min bekantskapskrets har så ungdomlig och rynkfri hy som jag. Alla tror jag är betydligt yngre än jag är. Många av mina väninnor ser närmast ut som ryska torggummor i jämförelse med mig. De förstår inte att hyn kräver omvårdnad och att det är ett sätt att förbli en representativ hustru så inte gubben behöver byta till en yngre.

Vår städerska kommer på torsdagarna, så då håller jag mig undan. Då passar det bra att hälsa på någon väninna eller träffas på ett café och skvallra lite. Ni vet inte hur mycket intressant det sker i kulisserna som man inte har en aning om. Att människor ids ställa till det för sig. Helt i onödan och självförvållat. Man måste ju planera sin ekonomi så överraskningar inte orsakar katastrof direkt. Och jobb finns det åt alla som är beredda att jobba. Och man behöver inte ha flera barn. Barn kostar och är överskattade i alla åldrar. De har för det mesta någon slags trotsålder på gång och sen då man kunde ha nytta av dem så flyttar de hemifrån och då börjar de verkligen kosta – studier, bostäder, bil och hemresor och utlandsresor. Annat var det på min tid…

På fredagarna ska veckoslutets meny planeras och vilka gäster som är i tur att bli bjudna på middag. Det gäller

48 KURIREN

R1224.indd 48

12.09.2024 13:26:48

att hitta ett par där hon ser alldaglig ut och mannen är trevligt sällskap åt min lilla gubbe, annars kan han somna i soffan mitt i diskussionen. Då måste jag ju förklara att han har varit så upptagen med sina viktiga affärer hela veckan att nattsömnen fått lida. Lyckligtvis har de flesta förstånd att gå hem då han somnar tredje gången.

Då smörjer jag in mig med nattkrämen, sätter ögonbindeln på ögonen och kryper ner i min elektroniska Hästen-säng.

Den var dyr, men den är skön.

Jag brukar låta dörren till sovrummet stå öppen så besökare ser vår statussäng. Jag har märkt att vår hemmabio också väcker förundran, ja, till och med avundsjuka ibland. Då brukar jag demonstrera den perfekta ljudåtergivningen och de bekväma fåtöljerna i salongen. Man kan sitta fast hela natten och titta på filmer – om man vill och orkar förstås.

Det är lätt att vara lycklig då omgivningen är perfekt – eller hur, Kalle?

– Kalle! Älskling, var är du?

Bäst att ta en titt vid poolen eller kanske han är på tennisplanen? Nej men se här, en lapp på köksbordet. Kalle är alltid så omtänksam. Han

trodde säkert jag vilade då jag kollade senaste nytt på prinsessan Viktorias hemsida.

Var har jag nu mina leopardmönstrade läsglasögon? Grrr, pantertanter har sådana, inga vanliga förstoringsglas från bensinmacken. ”Kära hustru, Du har alltid skämt bort mig med det allra bästa, så jag har blivit van vid att ha det gott och perfekt. Nu har jag hittat den perfekta kvinnan och ett perfekt liv på andra sidan jordklotet. Så nu sticker jag iväg. Lev så väl du kan och låt vår gode jurist sköta försäljningen av huset och fördelningen av våra tillgångar. Du hittar säkert någon lämplig hyreslägenhet i någon förort, kanske med havsutsikt. Jag ska leva i en bungalow, utan bekymmer för vinter och snöstormar. Sånt är det perfekta livet enligt mig.

Tjosan! Nu börjar livet med ett leende på läpparna…

Kalle 

Allt inom nybyggen och renoveringar inomnybyggen nybyggen ochoch renoveringar AlltAllt inom renoveringar

Jonas Bondfolk

Allt inom nybyggen och renoveringar

0503592595

Jonas Bondfolk

0503592595 Jonas Bondfolk

0503592595

BÄSTA PRENUMERANT! Delta gärna i vår läsarundersökning som genomförs i samarbete med Tidskriftsförbundet.

Du kan vinna 50 euro!

Adressen är: www.lyyti.fi/questions /7960b7b0d3

Foto: Adobe Stockphoto.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND I 65 ÅR

Petri Kaivo-oja 0405932284 Petri Kaivo­oja

Petri Kaivo­oja

Jonas Bondfolk

0405932284

Petri Kaivo­oja

0503592595

0405932284

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

KURIREN 49

R1224.indd 49

12.09.2024 13:26:50

0405932284

GENOM KURIREN! • En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

Efterlyser en omtänksam kvinna att få dela vardagen med.

Längtar du, som jag, efter ett seriöst förhållande med fina middagar tillsammans? Själv är jag en 43-årig man med glimten i ögat och har två barn. Jag tycker om att resa, vandra och njuta av en kopp kaffe. Jag ser fram emot att få träffa dig och umgås. Sv. t.

25.9 – ”Uppvuxen på landet.”

röker jag. Jag bor på Åland och är frånskild. Har barn och barnbarn. Svara helst med foto. Sv. t.

25.9 – ”Lena.”

Hej, man 70+ söker en kvinna att dela livet med. Allmänna intressen, resor, sport m.m. Bor i 06-området. Sv. t. 25.9 – ”Vän i höstmörket.”

Kvinna i övre medelåldern söker brevvänner. Intressen: djur, kultur, promenader, film och litteratur. Inget hinder om du är handikappad. Hör av dig så får du veta mera! Sv. t. 25.9 – ”Maria.”

Är en kvinna på 59 år som gillar promenader, stickning, musik, tv, läsa böcker och god mat. Jag är blond, 157 cm lång, mullig och har blå ögon. Söker dig man som är snäll och kramgo. Tyvärr så

Hej du man, omkring 75 år och ensam. Vill du bli min vän?

Ensam kvinna söker just dej. Är du från Korsholm och bilburen, så hoppas jag att vi kan träffas?

Sv. t. 25.9 – ”Sommarträff.”

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

värderingar, som vet att sätta värde på ärlighet, skriv till mig och berätta vem du är. Helst inte bara en liten lapp med ett telefonnummerr, utan ett brev. Sv. t. 25.9 – ”Livet är nu.”

Man 70+ söker en vän att hålla i handen i alla väder, gillar du också det mesta såsom djur, naturen, musik och allt som gör livet värt att leva?

Sv. t. 25.9 – ”Finns i Österbotten.”

En troende vän, kamrat sökes. Jag är en troende kvinna, som nyligen fyllt 70 år. Jag jobbar en del. Jag trivs på landet såväl som i stan ibland.

Jag gillar naturen, havet, musik och lovsång. Sv. t. 25.9 – ”Syrran.”

Är det naivt att tro att man kan finna äkta kärlek när man fyllt 60? Kvinna i Österbotten undrar.

Du man, med sunda tankar och

ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET ✽

✽

✽

­

✽

­

✽ ­

­ ­ ✽

✽

­

­

✽ ­

­

­

­ ­

­ ­

✽ ­

✽ ­ ­ ­ ­

­

50 KURIREN

R1224.indd 50

12.09.2024 13:26:53

12.4

GÖR RUNSKRIVAREN

LIESKAFT OMORALISKT

DJURILSKA

HÄRKOMSTEN

RÅBIFF MED STEAK

Kr ys sa med Kuri ren

ERSÄTTNING FÖR ÄKTA VARA OLJERIKA STENFRUKTERNA

ANTAL TVIVLAR RADIOTYSTNAD VURMAR FÖR

SÅNGDUO MED TEPPO FOSTRA TRYTA ÄR I RUS SPARAD BIMAT DET KALPÅ TV OM LAS JESU GAMLA BLOD I SAKER RIT

BISKOPSMÖSSA STARK LIKÖR

LÅGA SIFFRORNA

RAKT

STORT TRÄSK VID KAJANA

KÄNSELTRÅDAR

KORT LÄKARTITEL

SKÄRN. PUNKT

INFRARÖD ALLMÄNNA IDROTTSKLUBBEN

INGÅNGAR

LÅTSTART VIBRERAR

EN SÅN SYSSLAR MED SJÖFART FÅNGAR

SKJUTER MED HAUBITS

EN MÅNSDOTTER TVÅ

FRASIGT PORSLINSFABRIK

ETTRIG HUNDRAS

"VESSA" MED LETT KORT VÄRLDSREKORD STYRA MASKIN

VINKEL

SIFFRA PÅ PENG BILJONPREFIX

OUTPLÅNLIGT

SOLOPARTIER EN DUPLANTIS RIKTIG

ORMGIFT MALTA OCH IRLAND

GNY AVKASTA

OVIKTIGA VINDRUVA

FURUFNATT FÖRR AAAA

SKALLAR

TORR SOM ÖKEN

VAPENLOBBY I USA

VIKTREDUCERINGAR



AM. STAT GLADA I HATTEN AREAL

BEKVÄMT UNDER AKTERN

NÅGOT SNETT ÄR KUSIN LEGAT

OSKAR TAST REX

RYSSJA

UTAN FRID ÄDLA LÖVTRÄD

GÖR KOR

LANDROVER LOVELACE DECKARSERIE

LITEN KOPIA WINNER

ISVAKEN

SKRIKANDE SPÖKEN?

BESÄTTER

IDOLER

REKVIRERATS BORT IFRÅN VERDIS SLAVKVINNA SALTDEL

POSITIVT SVAR FIA AND

REMSA

VÄGRAT

ÅDRAN ITY FÖRUT OMSLAGSVIKT

SVENSK DRAKE

HÅL I VÄGEN ÄR DE FRÅN LUANDA

KLAV

50

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 16 oktober 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 51

R1224.indd 51

12.09.2024 13:26:54

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 16 oktober 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

52 KURIREN

R1224.indd 52

12.09.2024 13:26:56

Stjärnorna?

25 SEPTEMBER 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Vädurens planet Mars i aspekt till Uranus ger dig den kraft och kreativitet du behöver för att äntligen se ljuset och hitta lösningen på ett problem som har hängt över dig. Du har nu förmågan att bryta igenom hinder med nya metoder. Din energi och ditt ledarskap är på topp just nu, vilket gör dig till en dynamisk kraft som driver förändring och framgång på sätt som överraskar och imponerar.

OXEN

20/04 – 21/05 När Oxens planet Venus bildar aspekt till Mars, upplever du en tid av starka begär och passioner som förnyar och fördjupar dina relationer. Nu är det ett perfekt tillfälle att reflektera över vad ditt hjärta verkligen önskar, vare sig det handlar om en person, ett yrke, eller en hobby. Våga gräva djupt och följ dina innersta känslor; det leder till meningsfulla upplevelser som berikar ditt liv..

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

När Merkurius är i trigon till Pluto får Tvillingarna en möjlighet att fördjupa sina tankar och kommunikation. Din förmåga att förstå komplexa frågor och lösa problem intuitivt är på topp. Arbetar du med något som kräver skarp analys, som undersökande journalistik eller finansiella analyser, kommer ditt intellekt att vara särskilt kraftfullt.

Ditt fokus och dina insikter kan nu verkligen göra skillnad.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Kära Kräfta, när månen står i opposition till Neptunus kan känslorna kännas otydliga, som att vandra genom dimma. Om du känner dig nedstämd eller undrar om någon har glömt dig, kom ihåg att detta bara är en tillfällig fas. Låt inte dessa känslor dra ner dig. Unna dig något som ger dig glädje och trygghet i stället. Snart klarnar allt, och du kommer att känna dig starkare och mer harmonisk igen.

LEJONET

23/07 – 23/08 Månen går in i Lejonets tecken, och du behöver ta en paus från vardagens förpliktelser och stå i rampljuset. Känslorna förstärks och din kreativa och konstnärliga sida blomstrar. Månen, som speglar dina innersta känslor och relationen till den moderliga figuren i ditt liv, ger dig nu utrymme att uttrycka dig mer fritt och självsäkert.

Använd energierna till att stråla och visa världen ditt unika jag.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Din födelsehärskare Merkurius är i opposition till Norra Noden, vilket ger en spännande tid för dina tankar och kommunikation. Du kan känna en inre spänning när du reflekterar över gamla vanor, men detta öppnar också dörren till nya insikter och perspektiv. Låt inte rädslan hålla dig tillbaka från att tänka på nya sätt och förbereda dig för framtiden. Det är en möjlighet att utvecklas.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Drömmen om det till synes ouppnåeliga är ofta den kraft som driver Vågen framåt.

Denna längtan tänder ambitioner och öppnar dörrar till nya möjligheter. Men trots att Venus fylls av inspiration, saknas ofta en konkret vägledning för hur dessa drömmar ska bli verklighet. Detta är en påminnelse om att inspiration behöver kombineras med handling för att dina visioner ska förverkligas.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Månen är i opposition till Pluto och känslorna blir intensiva där dolda konflikter kan uppdagas. Detta skapar ett behov av att rensa luften och konfrontera det som länge legat under ytan. Du känner en stark önskan efter att bryta dig loss från situationer som håller dig tillbaka. Denna period kan vara utmanande, men den ger också en chans att frigöra dig och ta kontroll över ditt eget liv.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Månen är i trigon till din Jupiter, vilket väcker ditt intresse för sociala och politiska frågor. Din rättvisekänsla och strävan efter att växa leder till betydande framsteg inom det humanistiska området. Du finner inspiration i en ideologisk världsbild där varje individ bär ansvar för sin egen utveckling genom att göra medvetna val. Du kan känna stor glädje i att arbeta med barn eller ungdomar.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Just nu går du in i en period där din Saturnus ger dig energi att ta itu med uppgifter som kräver tålamod och uthållighet.

Denna tid präglas av en inre styrka som inte bara ger dig lugn utan också en känsla av självförtroende och fokus. Du har nu en utmärkt möjlighet att göra framsteg i långsiktiga projekt och bygga något bestående, med en stadig och trygg hand som leder vägen mot framgång och stabilitet.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

När Månen är i sextil till Uranus möts två ”oroliga” energier. Månen, med sin känslomässiga tvekan, blickar försiktigt framåt medan Uranus rusar in i framtiden, redan upptagen av en idealisk utopi och ovillig att se tillbaka. Denna kombination skapar en dynamisk tid där det är avgörande att inte bara fokusera på dina egna visioner och idéer, utan också att vara öppen och mottaglig för nya perspektiv.

FISKARNA

19/02 – 21/03

När Månen är i trigon till Neptunus öppnas en tid av ökad intuition och kreativitet, där änglarna, symboliserade av Neptunus, spelar en central roll som guider och inspiration. Denna period bjuder in till att lyssna på de subtila signalerna från änglarna, som leder dig till nya dimensioner av känslomässig rikedom. Låt änglarnas inflytande leda ditt självuttryck och kreativa utforskande.

KURIREN 53

R1224.indd 53

12.09.2024 13:26:57

er om

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: LÄTTA KRYSSET m l b u r a n u s m o t a d e i d a g r o k n e g i g l e m o s a d e s i k t a a d e l p a l m k e s p m e n a r d e l a a i n a K o n n a r r a r slöa westernsport

order kan man vara i kanten

fiFInns i sthlm : ------torg

A

planet med klockbörjan spärrade vägen för

i sådan brukas åror

bärredskap dra på munnen

nationalencyklopedin

keikka

är utan

krossade tallium på kort sätt

högre stånd

Kryssmakare : David Forsblom

lägga an

efternamn och träd

barrig buske

einsteinium stycke av bach

tio gånger tio meter

tror eler tycker

separera strutfIgur

Finskt Flicknamn

kungliga skojare

Lätta krysset finns på sidan 34.

Lösning: FINN FEM FEL

T

R

A

V

HAN KÖR AMERIKANARE

L

A

R

KALLAS LILLRYSSLAND

U

K

R

STÄLLE FÖR FOLKVALDA

R

I

K

A

I

N

A

S

D

A

G

TRAPPA

I BÖRJAN

L

VITAL

innovationerna

mellan igår och imorgon

RUTIN BACKE

MAPPEN PELAR- SKARVEN GÅNGAR

UNDERLAG SOM NYNNAR?

ÄR SOM EN MAGNET

FÖR BEER KALLA ÄR FRÅN HÖJDEN VIENSOM TIANE GRÖNSAK

L

I

V

A

K

T

I

TRADITIONERNA PLATSER

S

E

D

E

R

N

A

E

N

HAN FRÅN DUBLIN KLOCKKÖPARE?

I

R

G

DEN ÄR ETT KELDJUR MED KLOR

STEKAR

K

A

T

T

G

A

N

D

E

66 ÄR KÄND

R

O

U

T

E

KÄRL FÖR GRAVSÄTTNING

A

FLIN BREVSLUT

G

R

I

N LEDINFLAMMATION

Ö

GÖR SOM LOKET

STÄLLNINGEN

FÖRE ÅR

BÅTNAD

L

D

R

A

SÄLLSYNT

T KÄND KYRKA MED FAMILIA BLÖDARFEBERN

I

L

S

A

G

R

A

D

A

U

R

N

B

O

L

A

N

BILL, FILANTROP VREDE

G

A

T

E

S

VISA MED FINGER

P

E

K

A

L

E

T

A

R

G

I

N

ARSENIK DEN ÄR TIDIG

A

S

I

ANING ... PEKKA SALONEN

S

M

U

L

A

BINDS FÖR RYGGEN?

R

I

S

STRÖMVISKA?

E

L

O

R

S

T

E

GÖR FÖRDRAG MYTEN

E

N

A

R

U

N

S

A

A

M

E DVALAN

TAR HÄNSYN TILL

DONERA BOK I GT

G

E

GULDVIKTEN LUFTFÖRLED

E

S

R

A

ÄLDRE SKIVAN

SKALLAT BANKTRÄD HUVUDSTAD FÖRR I KINA

E

T

E

N

K

A

R

R

A

ÖBERG DONG DINGTE

11E: JULI RÖTSIMPA

L

E

O

N

O

U TA BORT ÖVERFLÖDIG VÄTSKA BÖRJAN

S

ELFÖRET.

S

E

T

SYRABEHANDLANDET

E

T

K

A

T

ÄR JET NUMERA SÖVNINGAR

R

E

TIMDEL

S

B

GÖRA SOM JULGRAN

B

N

D

LJUSFTG

SKETT

O

T

E

T

O

R

IDELIGEN

K

A

N

TONSÄTTARE MED BARBERARE

R

O

S

S

I

E

T

N

A

KAN URANET VARA

U

T

A

R

M

A

T

R

A

SOM KORSORD PÅDYVLA

R

U

T

I

G

A

HAPPENING

I

SÅ BAR SOM MÖJLIGT

M

N

A PRÖJSADES

N

I

FINA MINEN

L

K

ÄR EN KOMPOST

K

O

L

R

I

K

HOLLÄNDSKA OSTEN SÖTT

E

D

A

A

V

S

I

L

A

ÄLDRE STUGA

T

O

R

P

SMÖRJA FÖR NIAN PENNING AUTOMAT FÖREN.

N

T

A

KNUTPUNKT

N

O

D

STAT MED STATER

U

S

A

Å

P

I

E

R

LUSÄGG

G

N

E

T

T

E

R

INTET ONT ...

A

N

T

A

GAUSS I KEMIN

G

S

AV MÄNNISKA TILLVERKAT

A

R

T

E

F

E

R

I

V

E

A

R

E

N

K

N

A

N

D

E

A

K

T



N

HUSSEINLAND

29:E AUG.

BÖNAR

B TRO

A

Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

FINN FEM FEL finns på sidan 7.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 16 OKTOBER!

Kuriren nummer 10 innehöll dessa två kryss.

Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är: KRYSSA MED KUIREN (122 stycken): Siv Järvenkylä, Skuru.

Lösning: SUDOKU Lätt

Medelsvår

BILDKRYSSET (106 stycken): Henrik Fågerbärj, Vasa.

GRATTIS TILL VINNARNA!

Svår

Varsitt presentkort à 20 euro till K- och S-kedjan kommer med posten.

54 KURIREN

R1224.indd 54

12.09.2024 13:26:58

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1800

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

JA TACK! JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Helårsprenumeration: 92 euro JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Halvårsprenumeration: 49,50 euro.

JAG VILL PROVA PÅ KURIREN, FEM NUMMER: 29,50 euro.

VALFRITT PRESENTKORT värt 750 € eller 50 € till K- eller S-kedjan.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • hemsidan www.kuriren.fi • mejla prenumeration@kuriren.fi • ring 044 901 4953, 06 344 1800

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kuriren betalar portot.

SÄND KURIREN TILL: NAMN ADRESS TFN:

SÄND RÄKNINGEN TILL:

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

NAMN ADRESS TFN:



Betala din prenumeration innan 30.11.2024 och du kan vinna ett

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

PRENUMERERA & VINN!

1 x 750 € 3 x 50 €

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

Medlem av Tidskrifternas förbund.

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

VINN PRESENTKORT!

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959

Erbjudandet gäller till 30.11.2024 inom Finland.

KURIREN 55

R1224.indd 55

12.09.2024 13:26:59

757591-2412

PAL. VKO 2024-42

MÅ BRA PÅ SPA!

En sån trygg situation! Alla hösten sparesor till Pärnu körs!

Stig på bussen från Kronoby till Ömossa och Helsingfors. 10–17.10 (8 dgr) Anmäl dig nu!

6–13.11 (8 dgr) Lindell Travel 6–16.11 (11 dgr) – expert på sparesor!

Sakkunnig begravningstjänst med mångårig erfarenhet.

Hovrättsesplanaden 5 , Vasa tel. 06 318 8700 • www.huhtafinne.fi

Anmälning och info: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi, www.lindelltravel.fi

LOKALPRODUCERADE SÄNGAR

BESTÄLL GROVSTÄDNING!

För en god natts sömn

Vi erbjuder helhetslösningar för städning och tömning av fastigheter.

T.ex.

I sorgens stund står vi till tjänst.

Eden 7

• Dödsbon • Lagerstädningar • Flyttstädningar

Andreas Sundqvist +358 50 343 2707

Eden 9 Eden 1

Linda Cederblom-Sundqvist +358 40 085 9059

Eden 3

info@astrading.fi • www.astrading.fi

Gläd en vän!

JA TACK! Jag vill sända ett provexemplar av Kuriren till min vän: NAMN

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kuriren betalar portot.

ADRESS TFN:

Ge ett GRATIS provexemplar av Kuriren till någon du tycker om!

Mina uppgifter: NAMN ADRESS TFN:

Det går även att skicka ett mejl till prenumerationer@kuriren.fi eller ringa 044 901 4953 eller 06 344 1800.



Fyll i kupongen och skicka den till oss. Kuriren betalar portot.

Vi sänder ett nummer av Kuriren till din vän kostnadsfritt, till den adress som du uppgett under förutsättning att personen inte redan är prenumerant.

Marknadsvägen 1 | Smedsby Tfn 0500 162 423 | www.bedinvest.fi

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Erbjudandet gäller till 30.10.2024 inom Finland.

56 KURIREN

R1224.indd 56

12.09.2024 13:27:00