Kuriren nr 11-24

Nr 11 2024 11 SEPTEMBER 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

ÅRGÅNG 65

&

Tema: HÖST SKÖRDEFEST

MARINA RANTA

skördar och konserverar med olika metoder s. 14

R1124.indd 1

29.08.2024 15:46:12

Nr 11

Innehåll 4

8

Paret Maria och Anders Wingren i Nykarleby ägnar många kvällar och helger åt arbetet i sitt musteri.

Tomater är favoriten bland de grönsaker odlingsfantasten och ålänningen Sara Tobiasson odlar.

FÖLJ OSS PÅ

14

24

11 september 2024

Tramptraktorerna var populära bland barnen under Pargasevenemanget Boundbirs’n.

Maija Suomelas och Kimmo Englunds dröm om att själva få börja odla gick i uppfyllelse.

facebook.com/tidningenkuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

30

Brigaden i Dragsvik har i årtionden fört många finlandssvenskar samman.

34

Kurirens doktor: Många i Finland tål inte gluten och lider av celiaki.

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

R1124.indd 2

29.08.2024 15:46:17

Härliga skördetid!

40 HÖST OCH SKÖRDEFEST

Musteriet Liselund hoppas på att få sin iscider på slottsbalen så länge Alexander Stubb är president ��������4 Sara Tobiasson gillar att odla nyttiga och försummade kulturväxter och att själv framställa sin egen odlingsjord ����8 Marina Ranta odlar och skapar matnätverk ��������������������������������� 14 Populära Boundbirs’n i Pargas firade 30-årsjubileum i år ��� 20 Närodlad mat är en hjärtesak för Maija Suomela och Kimmo Englund som även fermenterar mycket �������������������� 24 I Johannas trädgård: Bland humlesurr och fjärilar i örtagården ���������������������������� 28

POPULÄRT

Människor emellan: Leif ”Leevi” Galls �������������������������������������� 13 Ulf-Peter Nyman: Livet, garaget och Österbottens slätter ������������������������������������������������������������� 18 Brigaden i Dragsvik är en institution i Svenskfinland dit även finskspråkiga söker sig för att lära sig svenska �������������30 Kurirens doktor ������������������������������������������������������������������������������ 34 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor �������� 36 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 38 Matvrån: Enkelt och gott av årets skörd ................................ 40 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 43 Mat med Christian Tikkanen: Gott av blomkål ��������������������� 44 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 46 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 47 Novellen: Snäckan ������������������������������������������������������������������������ 48 Kurirens radannonser ������������������������������������������������������������������ 51

KORSORD OCH KNÅP

Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 35 Septemberkrysset �������������������������������������������������������������������������� 37 Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 50 Novokrysset ������������������������������������������������������������������������������������ 52 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 53

A

ugusti och september är enligt mig två av de härligaste månaderna under året efter vår och sommar, i synnerhet om det råkar vara ett år då det finns gott om bär och svamp i skogen och äppelträden dignar av frukt. De är naturens gåvor som många liksom jag uppskattar under denna årstid.

Inhemska höstäpplen är bland det bästa jag vet och jag njuter av att få provsmaka olika sorter och jämföra deras olika smaker sinsemellan. Till favoriterna hör saftiga äpplen med syrlig smak.

För några år sedan var det flera år i rad sorgligt nog många äpplen som blev både bruna och svampiga medan de ännu mognade på träden och det verkade vara en och annan runt om i landet som hade samma eller liknande problem. Många trädgårdsmästare menade att det inte fanns något att göra åt dessa äppelträd, det var bara att såga ner dem. Det lät inte som någon trevlig lösning eftersom det tar många år innan ett planterat äppelträd börjar ge frukt. Fanns det verkligen ingenting man kunde göra för att få äppelträden att återhämta sig och få fin frukt igen?

Som ett sista halmstrå beslöt vi att testa att blanda släckt kalk till en grötliknande konsistens och lägga massan runt äppelträdens stam och på marken under träden för att ta kål på eventuella skadedjur. Till vår stora glädje visade det sig fungera och träden har gett friska, fräscha äpplen nu i flera år. Och i höst har skörden varit rekordstor! Visst händer det att vi får plocka bort något svampaktigt äpple här och var på trädgrenarna, men inte alls i samma mängder som då det var som värst. Kanske vi borde upprepa kalkningsproceduren på nytt nu i höst, det har trots allt hunnit gå något år sedan sist.

Och så gäller det att med jämna mellanrum plocka bort av de äpplen som ramlar ner från trädet för att de inte ska ligga och börja ruttna och dra till sig skadedjur som kan åstadkomma sjukdomar av olika slag.

I det här numret har vi ”Höst och skördefest” som tema, lycka till med skördandet av naturens gåvor både i egen trädgård och ute i skog och mark!

Trevlig läsning!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

R1124.indd 3

29.08.2024 15:46:18

Från handdriven mustpress till eget musteri hemma

Välkommen till paret Wingrens hem och Liselunds musteri! Familjen bor i egnahemshuset, garaget är numera musteri och huset omges av både äldre och nyare äppelträd.

För drygt fyra år sedan hade Maria och Anders Wingrens vän tillverkat egen cider, som paret fick smaka. Från den dagen började en dröm om ett eget musteri spira. Nu driver paret gårdsmusteriet Liselund och gläder många med sina produkter.

Text och foto: Emma Lönnqvist

V

id sidan om sina heltidsjobb ägnar sig Maria och Anders Wingren åt att sköta en mustanläggning, ympa äppelträd, samarbeta med kunder och experimentera med olika smakkombinationer. Allt började våren 2020 med smakprov på kompisens hantverkscider, men det mesta som syns utåt har skett under bara ett års tid.

– Det har hänt mycket sedan i fjol, konstaterar paret, som bor i Socklot i Nykarleby, där de odlar äpplen och tillverkar must och

cider. Sedan maj 2023 har vi sålt vår första äppelmust, släppt vår första årgång iscider och börjat erbjuda provsmakningar till grupper.

Från traditionell mustpress till stor mustanläggning – Tänk om vi kunde göra något liknande med de äpplen som växer runt vårt hus, funderade Maria och Anders när de hade fått testa vännens hantverkscider.

De skaffade en traditionell mustpress som vevades för hand och ur vilken de fick tio liter must åt gången.

Första året mustade paret cirka 300 liter must för eget bruk, andra året blev det 1000 liter.

Paret insåg att mustpressen var för tidskrävande och skaffade en större mustanläggning. Garaget blev musteri och anläggningen består av äppeltvätt, äppelkross, mustpress och pastör.

I äppeltvätten sköljs äpplena två gånger, först i en stor vattenbalja och sedan på ett rullband. Därefter plockas ruttna äpplen bort för hand, och de äpplen som är i tillräckligt gott skick förs vidare. Pressen ger cirka 70 procent utdelning,

4 KURIREN

R1124.indd 4

29.08.2024 15:46:18

1. Liselunds musteri drivs av Maria och Anders Wingren.

2. Blomstrande päronträd i Liselunds första fruktträdgård.

3. I Liselunds orangeri sitter familjen och äter gott om vårarna och höstarna, och paret ympar även sina äppelträd där.

4. Målsättningen är att Liselunds produkter ska vara både goda och snygga.

5. Sommaräpplet Pirja börjar vara redo för skörd.

det vill säga av 20 kilogram äpplen fås ungefär 14 liter must.

Mustanläggningen togs i bruk hösten 2022 och Maria och Anders hade då planer på att börja pressa must till kunder.

– Enligt experterna blev den äppelsäsongen traktens sämsta på 38 år, berättar Anders, så det blev få kunder som fick must det året.

En lugn början var trots allt inte så dum, för vi hann öva och inleda tillverkningen i lugn och ro.

1 2

3

Produktionen kommer i gång Vintern 2023 fyndade Maria och Anders över 6000 glasflaskor billigt. I maj samma år sålde de sin första must i glasflaska.

– Det är viktigt för oss med både goda och snygga produkter, säger Anders. Min bror som är utbildad inom layout designar våra etiketter.

Alla flaskor blev inte fyllda den våren, men en stor del av dem. De var spända på hur mycket must som skulle gå åt och överraskande nog sålde den slut redan efter några veckor.

– Vi mustade i flera omgångar den sommaren och sålde slut igen och igen, berättar Maria. Musten var en lyckad produkt och vi bestämde oss för att bygga ett äppelskafferi vid vår infart. Där passerar många och kan stanna till och köpa vår äppelmust, och även andra produkter, som Närpes glassfabriks glass, som vi har samarbetat med i år. 

5

4

KURIREN 5

R1124.indd 5

29.08.2024 15:46:20

Från handdriven ...

Forts. från föregående uppslag

Paret har mött många trevliga människor, både kunder och odlare, genom starten av Liselund.

– Tack vare vårt företag har vi mött härliga typer och folk har hjälpsamt delat med sig av sina tips och kunskaper, säger Anders.

Människomötena är något av det bästa med att ha startat företaget.

Exklusiv cider och must Liselund har en egen iscider, eller isvin, som produkten också kallas.

– Vår iscider består av 100 procent finländska äpplen, berättar Anders. Iscidern släpptes i november 2023 och hela första årgången köptes upp av restaurang Fröj i Vasa.

– Iscidern är en exklusiv produkt som inte innehåller några tillsatser och som skapas tack vare vår vinter, fortsätter Maria. Många tillverkare använder kylrum, men vi använder naturlig kyla. Jäsningen och tinandet är arbetskrävande processer, men ger unika produkter.

Paret vill bredda sortimentet av hantverkscider inom de närmaste två åren och utforska vilka äppelsorter som ger cider som passar ihop med vissa rätter, som fisk eller kyckling. Ett annat aktuellt tema i utvecklingen är sortpressning av must, som innebär att endast en sorts äpplen pressas och även filtreras för att få en klarare färg.

– Vi ser stora möjligheter att utveckla alkoholfria drycker, säger Anders, och då kan klarare drycker lämpa sig bättre än de mer grumliga, ofiltrerade sorterna.

Årstider i musteriet Hur ser årsklockan ut för Liselund? Hösten är skördetid då

 Höstäpplet Baya Marisa har

mörkrött fruktkött och lär lämpa sig för äppelallergiker.

paret mustar sin egen och kunders must.

– Man kan komma till oss med äpplen, päron och bär, säger Maria. Vi pressar musten och kunden hämtar sin must efter några dagar.

När mustandet är klart inleder de tillverkningen av iscider. Vintertid är must på frysning utomhus och när temperaturen blir mildare börjar musten tina.

– Äppelmust tinar redan vid sju minusgrader, förklarar Maria.

Långsam upptining är att föredra, för då kommer inget vatten med, utan bara extraktet som sedan används till cidern.

Ungefär 25 procent av den tinade musten går att använda till iscider, resten är is och vatten. Paret berättar att de fick ut 19 procent första året, det vill säga av 100 liter must fick de 19 liter koncentrerad must. Sedan dess har de förfinat processen och får nu 24 liter koncentrerad must på 100 liter.

– I mars och april ympas sedan

 I mars och april ympar paret äppelträd. På översta bilden syns en del av de träd som väntar på att bli planterade.

Vid gruppbesök på gården berättar Maria och Anders om arbetet

på musteriet, visar gruppen runt på gården och presenterar aktuella produkter.

I nuläget har Maria och Anders 400 äppelträd och ytterligare 400 träd väntar på plantering.

6 KURIREN

R1124.indd 6

29.08.2024 15:46:22

 Maria och Anders byggde sitt äppelskafferi sommaren 2023

vid vägen. Här kan kunder när som helst köpa deras produkter.

 Det finns mycket att göra på gårdsmusteriet, men paret trivs tillsammans och med att samarbeta kring sitt företag.

 Äppelskörden för säsongen 2024 ser ut att bli ganska god, tror Maria och Anders. plantor, berättar Anders. I år har vi inte ympat så mycket, men åren innan blev det desto mer. Vi har 400 träd i marken och lika många ympade träd som väntar på plantering. På våren mustar vi igen, alltid av färska äpplen, och använder då frukt som förvarats under vintern.

Sommaren är lite lugnare.

Då kör paret främst ut produkter till kunder och tar hand om trädgården. När hösten kommer hälls iscidern upp i flaskor och mustandet kör i gång igen.

Ett framgångsrikt företag?

Paret har fått höra att de har ett framgångsrikt företag.

– Om vi pratar ekonomi är

vårt företag inte så framgångsrikt, säger Maria och skrattar.

Det har snarare varit tvärtom, vi har haft många utgifter.

Talar man om efterfrågan och intresse, så kan man däremot säga att det går bra för våra produkter.

– Vi får ofta förfrågningar från olika caféer om att sälja vår must och intresset för cidern är stort, säger Anders. Med iscidern vill vi dock inte skynda, för den behöver sin långsamma jäsning. Att växa för fort som företag är inte heller bra, vi vill växa i lagom takt.

Maria och Anders får sälja sina produkter till alla världens restauranger och de har siktet inställt på Europa med sin iscider. De drömmer om att ha sitt isvin på presidentens bal så

länge Alexander Stubb är president.

– Isvinet är den av våra produkter som har störst potential att väcka intresse utanför Finlands gränser, tror Anders.

Paret ägnar kvällar och helger åt arbetet med musteriet, men vid mer intensiva perioder tar de ibland tjänstledigt eller använder semesterdagar. Deras ungdomar hjälper till i musteriet när det är brådare tider.

– Det finns absolut mycket att göra, medger Anders, men vi trivs tillsammans och gillar det här. Det känns inte som ett jobb.

– Odling ger så konkreta resultat, tycker Maria. Det blir en kontrast till de mer abstrakta arbetsuppgifter som många har. Att få ta i med händerna

och dessutom vara en del av en skapande process är välgörande.

Livets gång blir kanske tydligare när man ser något gå från frö till frukt och vidare till färdig produkt. Vi konstaterar tillsammans att orden om att plantera ett äppelträd trots att jorden skulle kunna gå under i morgon avslöjar vad odling och skapande är: att tro och hoppas på framtiden. Att tro att det kommer mer än det vi ser just nu, att frön kan bli till något stort. Även de frön som sås när man smakar en hantverkscider som leder till älskade produkter, berörande människomöten och en aldrig sinande idébank.

Så där som på Liselund.

 KURIREN 7

R1124.indd 7

29.08.2024 15:46:24

Kombinationen hügelbädd och täckodling är en ”lifesaver,” säger Sara till besökarna.

8 KURIREN

R1124.indd 8

29.08.2024 15:46:29

Odlingsfantasten Sara visar upp sin oas Sara Tobiasson är bildkonstlärare, hobbykeramiker och sedan några månader tillbaka även barnboksförfattare och poddare. I somras startade hon nämligen en trädgårdspodd där hon bland annat berättar om sin trädgårdsoas på Åland där hon odlar allt från sommarmorötter och sällsynta gråärter till känsliga mullbärsträd och blommor från exotiska stråk.

Text och foto: Erika Brenner

 Sara älskar hösten med klar morgonluft och växter som klarar sig själva.

D

et finns alltid någonting nytt som fascinerar och som ska testas, säger Sara som kallar sig odlingsfantast och som under de mörka höstkvällarna tassar runt i trädgården med pannlampa på huvudet.

Denna tidiga höstkväll har

hon öppnat portarna för besökare till sin trädgård i Lemland.

Fårhagen har gjorts om till parkering som fylls med bilar, besökarna promenerar upp mot trädgården vid det svagt rosa gamla skepparhuset Nilsas.

Lammen bräker från en hage, hönsen kacklar från hönsgården. 

Imponerade gäster vandrar runt i trädgården.

KURIREN 9

R1124.indd 9

29.08.2024 15:46:33

Sara tycker om att odla försummade och nyttiga kulturväxter som gråärter.

Sara får mindre tid till att tjuva tomaterna, det vill säga, att ta bort de sidoskott som växer uppe i grenvecken på tomatplantorna, på hösten efter skolstart.

Odlingsfantasten ...

Forts. från föregående uppslag

Blommor, grönsaker och örter, bärbuskar, fruktträd och häckar tävlar om plats och uppmärksamhet i bäddar och lådor, mellan stenar och metallfigurer, och på små kullar. − Det finns överraskningar överallt, utbrister en besökare.

− Det verkar kaotiskt men allt är väldigt organiserat och vackert, hörs det från en annan.

Jordtillverkning det bästa Sara Tobiasson tar emot vid en porlande damm med rosa och vita näckrosor strax intill keramikverkstaden. En besö-

Sara föredrar diskreta färger i sina rabatter som följd av överdosen av färggranna sommarblommor hon fick som barn när hon hjälpte till i föräldrarnas växthus.

Hösthortensia är som vackrast på hösten.

kare ber henne berätta om sina hügelbäddar, upphöjda odlingar med träd som grund. Sara tar en grupp till en liten kulle som är översvämmad av gurkväxter. − Det var ett stenigt och jobbigt område som jag lade kartong på. Ovanpå det grova grenar och stammar, sen tunnare grenar och över det kompost,

bokashi och annat organiskt material, berättar Sara. − Det var i höstas och jag har bara vattnat bädden ett par gånger under sommaren, fortsätter Sara ivrigt.

Hon har kommit in på ett av sina favoritämnen. En av de stora fördelarna med en hügelbädd är nämligen att träet bidrar till att behålla fukten i bäd-

Magiskt, tycker Sara. Höstsilveraxen och andra blommor frodas i en låda gjord av takpannor och fylld med endast ensilage och ett tunt lager mylla.

10 KURIREN

R1124.indd 10

29.08.2024 15:46:37

made ärter.

den. Efter två−tre år, då träet börjat murkna, är bädden, som också alstrar värme och ger regelbunden näring, som mest effektiv. − Den är ett lätt och billigt sätt att tillverka jord som dessutom matar mikrolivet, säger Sara som kombinerar hügelbäddarna med täckodling.

Ovanpå bäddarna lägger Sara halm, ensilage, gräsklipp eller annat organiskt material vilket också hjälper till med att behålla fukten samtidigt som ogräset har svårare att få fäste. − Man kommer undan med mycket mindre arbete, ekonomin kraschar inte heller för att man köper mylla. − Det är magiskt och belönande att skapa nåt vackert och ätbart av organiskt material och avfall. Att tillverka jord är nog den största enskilda lyckan som trädgårdsarbetet ger mig, sammanfattar Sara.

Hon tar gruppen till det kombinerade får- och växthuset. Även här växer allt i en täckodlad hügelbädd.

Bädden, som är tio meter lång, tre meter bred och en meter djup, är fylld med trä som blivit över efter stormen Alfridas framfart 2019.

Praktfulla tomatplantor sträcker sig mot taket, persikoträd dignar av frukt och i ett hörn av växthuset, som tackorna sökte sig till för att lamma på våren, växer knallröda paprikor. Sara vattnar med ett par veckors mellanrum i växthuset under hela säsongen. −Om jag inte odlade på detta sätt skulle jag inte ha en chans att ha de mängder jag har, säger Sara.

Fåren bidrar

till att värma upp det kombinerade får- och växthuset på vintern.

pollinatörer både dag och natt.

Blomfavoriten varierar efter årstid. På våren är kungsängsliljorna och nunneörterna en fröjd för ögat, under hela säsongen ger växter som lavendel och perovskia, som ”klarar sig på ingenting”, stor glädje.

En annan av Saras favoriter är den skira grå vallmon Amazing Grey som fortfarande blommar. −Den är så diskret att man måste titta noggrant för att se alla färgnyanserna. Dessutom försvinner den snabbt och påminner en om förgängligheten och om att man måste stanna upp, säger Sara.

Sara ser fram emot att höstsilveraxen ska börja blomma: − De avslutar säsongen i september−oktober med vita spiror som doftar underbart.

Tomatsoffan Bland grönsakerna är det inte svårt för Sara att välja favoriten: − Tomaterna konkurrerar lätt ut alla andra, säger hon bestämt.

Efter att sedan juli ha frossat i tomater brukar Sara på hösten skörda de sista 40 kilona. Tomaterna placeras i den såkallade tomatsoffan inne i huset. Sofflocket tas bort och möbeln kan användas igen först när tomaterna mognat och Sara kokat ketchup av dem. − Ketchupen räcker nästan hela året och hela familjen älskar den, berättar hon.

Familjen består av sambon Markus och barnen Malou, 9 år och Marius, 7 år.

Blommor efter 40

Från skärgården till fasta Åland

Sara hade ursprungligen som princip att bara odla ätbara växter. − Men när jag hade passerat 40-årsstrecket kom min inre tant ut och jag började odla blommor och det kommer fler hela tiden, säger Sara och skrattar. Å ena sidan ger skönhetsbiten och möjligheten att alltid kunna göra en bukett en enorm njutning, å andra sidan har biodiversiteten i trädgården ökat markant med blommorna, berättar Sara. Hon förklarar att det speciellt i mikroklimatet runt den lilla dammen surrar galet många hungriga och törstiga

Sara och Markus träffades i den åländska skärgårdskommunen Kumlinge. Sara är ursprungligen från Korpo i Åbolands skärgård men hennes Ålandsäventyr startade egentligen på Island. Det var för 18 år sedan. Då läste Sara bildkonst vid Konstindustriella högskolan, numera Aalto-universitetet, i Helsingfors. Studierna tog henne till Island där hon även sommarjobbade på ett valsafariförtag under flera år. Plötsligt fick hon ett mejl från Kumlinge: Kunde hon tänka sig ett jobb i lågstadieskolan? 

Till Saras favoriter hör den rätt ovanliga och förgängliga akvarellaktigt gråa vallmon.

Amaranthen, som härstammar från Latinamerika, är inte bara en fröjd för ögat utan också väldigt näringsrik mat. 

Sara får ibland tid för skapa keramik i ateljén.  KURIREN 11

R1124.indd 11

29.08.2024 15:46:42

 Under näck-

rosorna i dammen simmar fisk.

Ingen annan grönsak kan bräda tomaten, enligt Sara Tobiasson.

Odlingsfantasten ...

Forts. från föregående uppslag

Det blev snabba ryck och snart flyttade Sara till den lilla skärgårdskommunen med ”det allra viktigaste”: − Det var cykeln, en kruka med rosmarin och en gammal skrivmaskin som det växte taklök i, berättar Sara och skrattar åt minnet.

Skrivmaskinen med taklök har hängt med sen dess och kan beskådas i Saras trädgård.

Sara och Markus flyttade till Brändö 2011 och där föddes barnen. Då började tanken om att flytta till fasta Åland gro, för att erbjuda barnen fler alternativ och för att själva ha bättre arbetsmöjligheter. Till sist, år 2017, gick flyttlasset till skepparhuset i Lemland.

Sedan dess har Sara jobbat som bildkonstlärare på fasta Åland, nu på Ålands Lyceum.

som föreläste vid Konstindustriella högskolan. Han sa att man aldrig skulle göra sin kärlek, i detta fall konsten, till sitt arbete. Men genom att arbeta som bildkonstlärare kombinerar hon det bästa av två världar. − Jag älskar mitt jobb som bildpedagog och får betalt för det. Och vid sidan av kan jag göra precis vad jag vill, säger hon.

Planerar inte När Sara i juni gav ut sin barnbok Under över allt, som hon också själv hade illustrerat, blev

hon inbjuden att berätta om projektet i en podd. Eftersom boken handlar om insekter och mikroliv och journalisten Anna Karlsson, som intervjuade Sara, själv är trädgårdsentusiast, föll det sig så att konversationen ledde in på – trädgård.

Fyra timmar efter att podden hade spelats in bestämde Sara och Anna sig för att starta en trädgårdspodd, en vecka senare spelade de in det första avsnittet av podden Rotad.

De har noll budget, de lånar studieutrustning och funderar på att mera aktivt marknadsföra podden, som finns på Spotify

Det bästa av två världar Sara har många gånger funderat på om hon borde ha utbildat sig inom trädgårdsbranschen.

Men hon har alltid haft i åtanke att hennes far, som är hortonom liksom hennes mor, blev utbränd efter tuffa år inom odlingsbranschen. Å andra sidan glömmer hon inte konstnären

 Djuren står Sara nära och några lamm kräver extra uppmärksamhet hemma på gården, resten är på sommarbete.

och andra plattformar för poddar, när de har spelat in fler avsnitt. − Projektet med podden är lika spontant som allt annat i min tillvaro, säger Sara och skrattar. Hon tror och hoppas att de med Rotad fyller ett tomrum i det finlandssvenska poddlandskapet.

Därmed inte sagt att podden, liksom de andra projekt hon kastar sig ut i, är hastverk. − När jag väl kastat mig ut i nånting planerar och utför jag projektet noga.

Alltid något nytt Sara har egentligen inte tid för alla sina projekt. − Jag borde vara vuxen vid det här laget och helga nattsömnen i stället för att gå runt i trädgården om natten. Men jag kan inte låta bli, det är ju så roligt, säger Sara.

Hon pekar på en av årets nyheter: Under halmen runt äppelträden gömmer sig mycel till shiitakesvampar och ostronskivlingar – Sara är väldigt spänd på resultatet.

Hon har funderat på att ge sig i kast med projekt som specialodlingar, kanske av druvor till vin, eller varför inte tryffelodlingar? − Vi får se vad som händer!



12 KURIREN

R1124.indd 12

29.08.2024 15:46:45

MÄNNISKOR EMELLAN Leif Galls är diakoniarbetare i Replots församling. Han är bosatt i Korsholm.

När sabbatsdagen blivit inköpsdag Ungefär från år 2017 har jag konstant varit trött och arbetsförmågan har varierat. Och lyssnar jag på mina medelålders vänner är det många, allt för många, som är trötta. Förut så var det flera veckotidningar som hade bakningstips på ena sidan och bantningstips på den andra. I dag är ”vilooch återhämtningssidorna” kanske ännu fler. Hälsa kopplas i ännu högre grad till vila och återhämtning.

O

rdet vila är rätt så populärt i Bibeln – vilan nämns till och med i budorden där vi får reda på att vi har en skild vilodag.

Det är på den dagen vi inte skall arbeta eller göra så mycket annat heller för den delen.

Vi har även funderingar i Bibeln som går ut på att marken vi brukar, och även skapelsen, behöver vila. Allting behöver sin stund av återhämtning och vila.

Ett sätt att göra narr av Gud är att göra tvärtom mot vad han tycker är smart. Kanske är det därför vi, utan att så många av oss ens tänker på det, har ett 24/7 samhälle som aldrig någonsin vilar. Att vi har återhämtning och vila i massor av artiklar i ”Må så bra som möjligt”-tidningar är en annan sak.

Samhället som stort går emot den trenden. Orkar inte du med dagens tempo är det inte vårt fel!

Diakoniforum 2024 I april var jag med många diakonissor och diakoniarbetare i Borgå stift på studieresa till Stockholm. Vi besökte flera olika sammanhang och bland annat Katarina församling inne i Stockholms centrum. Det är flera församlingar i Stockholm som ”nischat” sig rätt så hårt och arbetar mycket på att inrikta sig på något speciellt ämne/tema. Det kan vara musik, evangelisation, mission eller som i Katarinas fall –”hälsa och arbete”.

Katarina församling funderade vad de kunde satsa speciellt på och kom fram till att långtidsarbetslösa var ett stort samhälls-

 Vi har i dag ett samhälle som aldrig vilar.

Foto: Adobe Stockphoto.

problem. Varje anställd, oavsett om man är vaktmästare, kantor eller kyrkoherde, ingår alltså i teamet för att även leda och vägleda långtidsarbetslösa.

Man har tagit fram ”Katarina-modellen” som omfattar tolv steg till jobb och hälsa och sedan hjälp med friskvård och till exempel konflikthantering. Den långtidsarbetslösa kallas för praktikant och man har cirka 20 praktikanter per år. I början kanske den stora utmaningen är att bara ta sig till församlingshemmet om man inte varit i arbete på länge. Man kanske inte gör så mycket annat de första dagarna. Något gör Katarina församling rätt för man verkar ha en rätt hög procent som kommer tillbaka till arbetslivet, men det kan hända att man är praktikant i till och med två år.

Jag har väl en känsla av att är man trött skall man kanske inte arbeta i en församling, lite som om man skulle köra med sloganen ”Är du trött så kom till oss så ser vi till att du blir ännu tröttare”, ”Känner du av kraven – vänta bara!”. Vad tror du skulle kunna ge en Guda-välsignad vila åt både kyrkanställda och kyrkomedlemmar?

Troshjältar Vi har några få i vårt land som vet skillnad mellan arbete och vila. Några få som vet hur man helgar vilodagen, några få som dessutom vet hur man gör för att vilodagen

blir en ”sabbatsvila”, en dag helgad åt Gud. Där människan får återhämtning, men kanske också där man får återhämtningspauser på vardagarna genom personliga andakter.

Jag gissar att medelåldern på dessa människor är en bra bit över 80 år. Jag kan ha fel, men så tror jag. När jag talat med arbetspsykologer och -coacher så talar de ofta om vila och kost, men också om nöjen.

Jag har inte råd med så många nöjen men köpte en kajak för ungefär två år sedan av en lärd man. Åtminstone var jag till nöje för honom när jag försökte ta mig i OCH ur kajaken. Jag har svårt att hitta nöjen i Bibeln men att vara i Guds natur för att vila och återhämta sig mitt i Guds skapelse är däremot rätt så vanligt. Jag tror att vi i detta land kan ännu mer poängtera hur otroligt välsignade vi är, vi bor ju mitt i Guds vilocenter, skapelsen.

Ett land fullt av tro eller fullt av det omänskliga Det som kanske är en grund för min stress är min ständiga oro för församlingarna, Guds folk och Finland. Jag ser ett folk som låter sig luras av alla tidens dåraktiga trender såsom avsaknad av vila. Och därmed försämrar jag betydligt min egen förmåga att orka. Jag försöker lära mig vad de säger på flygplanen, sätt syrgasmasken först på dig själv och hjälp sedan medpassagerare. Ärade medpassagerare, vill du förkovras i tron? Träna på vilan, den dagliga andliga vilan och sabbatsvilan. Bibeln säger att den som inte vill arbeta inte heller skall äta.

Men den som inte ”äter” det Gud ger missar ännu mer. I vilan kan ta vi ta emot det som ger näring för livet och evigheten. ”Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila.”

(Matt 11:28). ”Leevi” KURIREN 13

R1124.indd 13

29.08.2024 15:46:46

 Vilket kålhuvud!

Och det är inte det enda.

14 KURIREN

R1124.indd 14

29.08.2024 15:46:49

Karperöbon Marina Ranta arbetar med odling och mat på olika sätt. Dels som hushållslärare och dels som privatperson, där hon både odlar åt den egna familjen och engagerar sig i olika nätverk för skördeutbyte och gemensam odling.  Höstens stora tema är tillvaratagande. Marina har hunnit samla på sig både redskap och en mängd recept för att göra mesta möjliga av skörden.

Marina brinner för matoch skördegemenskap

V

em är jag i år? kontrar Marina Ranta och skrattar, då jag ställer min första fråga och ber henne presentera sig.

Mamma, hushållslärare och halvitalienare är de ord hon väljer att beskriva sig med.

Fast det där med hushållslärare har med ”i år” att göra.

– Lärare är jag oavsett, men just i år undervisar jag inte alls i huslig ekonomi.

Hon jobbar med elever från andra länder, och även om ämnet är svenska blir det mycket tal om mat på lektionerna.

– Vi talar om mat från olika kulturer. I de flesta av elevernas familjer gör man till exempel ost hemma. De kan fråga

Text och foto: Johanna Granlund om var man hittar olika ingredienser, som ifall man får tag på vinblad i supermarketen.

Marina Ranta har själv finlandssvenska som andra språk.

Hennes pappa är från Italien, men hon har vuxit upp i Maxmo, där familjen hade ett ekojordbruk som de i hög grad var självförsörjande på.

– Jag växte upp med att maten var prio ett. Men matkulturen hemma hos oss var annorlunda än den vanliga i Finland och då jag blev hushållslärare fick jag lära mig att laga en vanlig brunsås.

Odlar och tar tillvara Marina Ranta och hennes familj har ganska nyligen flyttat.

De bor nu i ett gammalt hus i

Karperö, Korsholm, med lite tillhörande mark.

På ungefär femhundra kvadratmeter som de har plöjt upp odlar Marina potatis och grönsaker, bland annat morot, lök, zucchini och kål.

Hon vill för tillfället inte påstå att det skulle handla om att vara självförsörjande, men åtminstone ärter och potatis har skördats så det räcker för hela årets behov. Två nymonterade växthus på vardera trettio kvadratmeter ska bli växtplats för tomater och andra mer värmekrävande grönsaker.

För tillfället går hönsen i ett av dem. Marina är dessutom nybliven biodlare: en bikupa står framför hallonlandet och surrar av aktivitet. För Marina är matlagning viktig, att laga

mat från grunden på riktiga råvaror. Just nu pågår projektet att ta vara på all kål hon har odlat.

– Finländare är av traditionvana vid att samla och ta vara på mat. Jag sysslar väldigt mycket med konservering med olika metoder. Men det man behöver tänka på om man vill börja konservera är att det behövs grejer. Skördar man bara ur en pallkrage är det inga problem, men det går inte att stå och riva femtio kålhuvuden på rivjärn… En matberedare är bra. Glasburkar behöver man i mängder, och stora kastruller.

En torkapparat har man också nytta av, säger Marina.

För att komma igång med mer storskaligt tillvaratagande av mat behöver man investera  KURIREN 15

R1124.indd 15

29.08.2024 15:46:51

 Odlingarna sköts delvis med maskinell hjälp. Marina och hennes man kör med jordfräs, radhacka och potatissprätt i det omkring 500 kvadratmeter stora landet.

Marina brinner för ...

Forts. från föregående uppslag

både pengar och tid för att välja ut och skaffa redskap och tillbehör som behövs. En del, som burkar och kastruller, kan man lätt hitta på loppis.

– Dessutom handlar det om inlärning. För varje ny råvara får man lära sig hur man tar vara på den mest effektivt.

För Marinas del har det här resulterat i en diger receptsamling som hon försöker hålla sorterad enligt huvudingredienserna. Man glömmer nämligen lätt från ett år till ett annat exakt allt vad man kan göra av sin kål, zucchini eller vad det nu är.

Konkreta steg mot en bättre värld Marina Ranta sitter med i styrelsen för föreningen Omställning Österbotten. Omställning är en rörelse där medlemmarna på varierande sätt jobbar med konkreta steg mot en mer hållbar framtid. Det kan handla om omställning i både ekologiskt, ekonomiskt och socialt avseende, där målet alltid är en lite bättre värld.

– Det här är inte nödvändigtvis samma sak som ”den gröna omställningen” eller ”omställningen av energin”, vilket har blivit uttryck som tagits över av olika företag. I omställningsrörelsen arbetar man för männ-

iskornas och planetens bästa, inte utgående från något företags intressen, betonar Marina Ranta.

Omställningsrörelsen är i grunden en gräsrotsrörelse, men det finns ett världsvitt så kallat Transition Network, som fungerar som förenande länk mellan omställningsföreningar världen över.

– För att syssla med omställning behöver man inte vara med i någon förening om man inte vill. Via dem kan man ändå få kunskap, inspiration, stöd och kontakter, säger Marina.

Rörelsens gräsrotskaraktär kommer fram i Marinas uppmaning: ”Vilka av problemen i världen känns mest i dig? Jobba

med dem!” Då alla jobbar för olika frågor just de brinner för blir helheten bred och mångfacetterad. Hon vidareutvecklar tanken: – Jag kan vara en del av lösningen i stället för att vara en del av problemet. Allt börjar med att identifiera olika problem, och att sedan hitta verktyg och lösningar för att skapa ett sådant liv och en sådan värld vi drömmer om.

Vill motverka ensamhet Man brukar tala om nyhjälplöshet, men ett av de stora problemen Marina Ranta ser runtom sig är ny-ensamhet.

– Många bor någon annan-

16 KURIREN

R1124.indd 16

29.08.2024 15:46:54

Här kommer några av Marinas favoritrecept med äppel och svarta vinbär.

”

Det här är ett exempel på en motvikt till vår ensamhetskultur där alla ska klara sig själva.

– Det här är ett exempel på en motvikt till vår ensamhetskultur där alla ska klara sig själva.

Själv har hon en tanke om ett slags skördeutbyte: – I vår omställningsgrupp har vi som målsättning att alla satsar på att odla olika grödor.

Det som någon skördar ett överflöd av har någon annan kanske inte odlat alls och på så sätt kan man fokusera på några saker man är bra på och skapa ett utbyte mellan olika odlare,

Foto: Adobe Stockphoto.

stans än där de har vuxit upp och i och med det finns ens familj och släktingar utspridda, ibland på långa avstånd. Det är naturligt för alla att man först vänder sig till familjen för att be om hjälp, men nu är den här länken bruten, vilket leder till människor som är ensamma som studerande, ensamma i sitt föräldraskap, ensamma i matlagningen och vardagsarbetet.

Hon tar en nybliven förälder som konkret exempel: – Du har ingen som kommer in och hjälper dig då du står där med babyn. Du ska klara allt själv. Ingen har odlat något åt dig, eller kommer med mat.

Ifall du själv heller inte har lärt dig sådana grundfärdigheter blir det jättejobbigt att plötsligt behöva ta hand om och mata en familj.

Hon berättar om grupper av familjer som skapat en tradition av att varje vecka åka hem till varandra, koka en jättesats av någon maträtt, äta tillsammans och sedan lämna värdfamiljen med mat att ta fram och värma upp under veckan.

SVARTVINBÄRSGELÉ

 Marina Ranta bor och odlar med sin familj på en liten gård i Karperö i Korsholm.

ett utbyte där vi inte överhuvudtaget blandar in pengar.

Men det finns många praktiska frågeställningar att bena ut. Hur mycket tid har folk?

Vad kan de producera totalt, tillsammans? Hur ska allt delas upp, och hur mäter man värdet och arbetsinsatsen? Ska gruppen samlas en gång i veckan och jobba tillsammans, eller ska alla arbeta var för sig?

– Det här är min dröm att man skulle få sådana odlingsgemenskaper att fungera i hela Finland, säger Marina.

Utbyte av överflöd Hon har också närmat sig ett liknande koncept ur en lite annan infallsvinkel. För några år sedan var hon med och startade Österbottens matnätverk, med en mängd grupper runtom i Österbotten som kommunicerar via Facebook.

– Utgångspunkten är att alla ska kunna hitta ett matnätverk

i den kommun man bor i. På vissa platser blir det mer aktivitet och på andra mindre, det är helt upp till medlemmarna själva. Någon drivande myndighet som bakgrundskraft finns inte, säger Marina.

Själva grundidén för matringarna är byteshandel.

– Hösten är den tid då det är mest aktivitet i grupperna.

Folk bjuder ut av sitt överflöd och efterlyser sådant de saknar. Det är värt att sätta ut även små mängder. Några squasher eller ett par liter bär kan betyda mycket för en som är utan.

Poängen är att cirkulera det överflöd som kan finnas på en ort och att alla inte ska behöva producera allt själva. Transaktionerna går från privatperson till privatperson och värdet och betalningsmedlen bestämmer man i samförstånd mellan avsändare och mottagare, förklarar Marina.

Krångligare än så behöver det inte vara.

Koka 2–3 liter knappt mogna svarta vinbär i en saftmaja.

Mät upp saften i liter.

Koka upp saften i en kastrull, tillsätt 9 dl socker per liter saft och rör om ordentligt.

Låt stormkoka i 10 minuter. Gör geléprov genom att hälla lite saft på en tallrik och dra fingret genom saften, om saften inte åker ihop igen har den kokat tillräckligt länge.

(Koka annars 20 minuter till, är den inte klar då så tillsätt pektin).

Häll upp gelén i väl rengjorda glasburkar (som diskats och därefter torkats i ugn i 100 grader).

För att försegla gelén särskilt väl; smält paraffin och häll försiktigt över den avsvalnade gelén. Först ett lager, därefter en bit tråd i en ögla, och avslutningsvis ytterligare ett lager paraffin.

Tack vare tråden kan sedan paraffinet lätt dras bort när gelén ska ätas.

Ta tillvara rester från saftmajan, sätt i en sil och pressa med en sked. Svartvinbärsmoset som kommer ut på undersidan tas tillvara.

2 dl mos per burk kan frysas ner och användas till paj, småbröd eller smoothie.  KURIREN 17

R1124.indd 17

29.08.2024 15:47:00

KÅSERI Livet, garaget och Österbottens slätter

Jag heter Ulf-Peter Nyman. Jobbar som servicetekniker och flänger därför runt i Österbotten.

Bor i en röd stuga med vita knutar. På min fritid pysslar jag hemma i verkstaden eller på sommarstugan.

F

Till bilskroten!

ör ett tag sedan började ena bakdörren på vår bil påstå att den inte var ordentligt stängd. Lampor blinkade och sumrar pep. Det var lätt att konstatera att bilens dator hade missuppfattat någonting, dörren var så stängd som en bildörr kan vara. Ibland när man smällde dörren lite hårdare än vanligt försvann felet men bara för en stund.

Som den obotliga skruvare jag är tog jag bort dörrklädseln för att felsöka. Det visade sig att funktionen som känner om dörren är ordentligt stängd finns inbyggd i själva låsmekanismen. Låsmekanismen finns inbyggd i en enhet som såg ut att vara ointaglig med vanliga verktyg. Slutsatsen var att det behövs ett nytt lås.

På en bil i övre tonåren sätter man ogärna större summor i delar om de inte är säkerhetsrelaterade. För den som håller i plånboken med ömhet är begagnade delar det som gäller. Bilskroten med andra ord.

Numera har också bilskrotarna flyttat till nätet. Man letar fram skrotens hemsida, väljer rätt bilmärke, modell, årsmodell och får sedan söka fram rätt del, precis som på vilken bildelssajt som helst. Man klickar in delarna i köpkorgen, betalar och väntar. Ett par dagar senare kommer ett sms som berättar att delen nu ligger i närbutikens posthylla. Det känns inte som förr att hämta en begagnad låskista från kassan i den närbelägna K-affären.

Förr, innan all form av skrothandel kalllades för återvinning och cirkulärekonomi handlade man begagnade bildelar på skroten. På en riktig bilskrot. För oss österbottningar var det givna målet Smeds bilskrot i Torrvik. Där fanns hektarvis med gamla bilar utspridda på fältet som omgav familjen Smeds bostadshus. Man letade fram innehavarna Tor-Erik eller Markus.

De fungerade ungefär som dagens sökmotorer, fast i fläckiga overaller och med en betydligt roligare svada. Man frågade exempelvis efter en bra framkofångare till

 En bilskrot kan inbjuda till terapi och stilla filosoferande för motormänniskor, den erfarenheten har Nyman. Foto: U-P Nyman.

sin Fiat 127. Tor-Erik lyfte handen och pekade med en svepande rörelse ut en sektor som i bortre ändan av fältet innebar ett par hundra meters område. ”Tide star e ett par å dom som kuna va ganska bra”.

Det var bara att kliva iväg mellan bilar, sly och rallarrosor. Det hela var helt osorterat, bilarna stod nedsjunkna i marken, låg på sidan eller helt uppochner. Den erfarne bar stövlar för det kunde vara lerigt på vägarna som vinglade in på området. Man valde ut den organdonator som hade bästa exemplaret av delen man sökte.

Det var självplockning som gällde. Bäst fungerade det om man hade egna verktyg och rostlösningssprej med sig. Ville man köpa över disk fick man komma tillbaka efter någon dag så personalen hann skruva loss delarna.

För en bilintresserad var det alltid intressant att besöka ”Smessis”. När man skruvat loss det man behövde tog man ofta en promenad på något hittills osett område av skroten. Det fanns dryga fem hektar med bilar från alla årgångar. Ibland skruvade man loss något snyggt emblem eller något annat bara för att det var vackert eller häftigt, ordet coolt var inte uppfunnet på den tiden.

Det hände också att man satte sig ner på en solvarm motorhuv för att titta sig omkring och fundera över vad alla de där bilarna varit med om. I buskagen sjöng fåglarna och om man satt riktigt stilla kunde en hare titta fram bakom en gammal Ford. Det hela var lite av ett slags terapirum för motormänniskor. Jag berättade en gång om mina små stunder av frid och förnöjelse för Tor-Erik och han medgav att han också gärna travade ut bland bilarna och satte sig ner för en stunds stilla filosoferande.

När man hade fyndat klart bland bilvraken letade man upp Tor-Erik eller Markus.

Efter lite diskussion om priset avslutades affären med betalning och ofta fick man ett gott skratt på köpet.

Sista gången jag besökte Smeds bilskrot var när jag behövde insprutningsmunstycken till dotterns gamla Nissan Micra.

Den gången behövdes ingen promenad, Markus satt på det lilla kontoret, vände sig om och tog ner en liten låda från en hylla. Han vek undan en bit folie från lådan och plockade fram munstyckena. ”De här går åt ganska bra så vi plockar alltid loss dem direkt en Micra kommer in”.

En facil summa bytte ägare. Jag iddes inte ens pruta.

Jag tog en promenad på området. Då hade skroten redan börjat tömmas på bilar.

Bilarna forslades bort för att återvinnas och återuppstå som något annat. Miljömyndigheterna hade börjat ställa krav på åtgärder eftersom det låglänta området svämmade över om vårarna. Bland de återstående bilarna hittade jag min gamla Fiat Mirafiori. Den stod och såg sorgsen ut. Det var bilen jag hade när jag mötte min fru för första gången.

U-P

18 KURIREN

R1124.indd 18

29.08.2024 15:47:01

Marina brinner för ...

Forts. från föregående uppslag

MANDELMANNS SVARTVINBÄRSPAJ Botten 150 g smör, kallt 1 dl strösocker 2 äggulor 4 dl vetemjöl

Fyllning 2 dl svartvinbärsmos från saftkok eller kokta svarta vinbär 3 äggulor 1 dl strösocker 100 g smör Maräng 1,5 dl äggvita 1,5 dl strösocker 2 droppar ättiksprit ,12 % Blanda snabbt ihop ingredienserna till pajdegen i en matberedare. Tryck ut degen i botten och på kanterna av en medelstor pajform. Låt stå i frysen tills degen stelnat.

Värm ugnen till 180 grader.

Grädda pajskalet tills kanterna fått lite färg. Låt svalna.

Pressa svartvinbärsmoset genom en trådsil och spara purén.

Vispa äggulorna med hälften av sockret.

Koka upp svartvinbärspurén med resten av sockret och blanda ner äggsmeten under kraftig vispning. Värm till 85 grader, eller tills blandningen börjar tjockna. Dra av kastrullen, tillsätt smöret och låt smälta under omrörning.

Fyll pajskalet med svartvinbärskrämen. Höj ugnsvärmen till 220 grader.

Vispa äggvita, socker och ättiksprit till en fast smet.

Spritsa eller bred marängen på pajen. Sätt in formen i ugnen och grädda tills marängen fått fin färg.

ÄPPLEN till saft, äppelmust eller julglögg: Rengöring av äppel – oberoende av vad du ska göra av dem: Rengör en diskho, fyll diskhon med äppel. Skölj äpplena och ansa bort angripna delar.

Använd till exempel en äppelklyftare om du har mycket äppel och vill få mer rum i saftmajan eller snabbt få in äppel i din saftpress.

Välj själv om du skalar äpplena, men släng inte skalen eftersom de nyttigaste ämnena finns i dem.

1. Saft Använd dig av saftmajan och tillsätt andra bär om du vill, exempelvis aronia.

Tillsätt socker i saftmajan om du ska ställa saften i ett svalt utrymme, om du fryser saften behövs inte socker.

2. Äppelmust som släcker törsten varma höstdagar och som du kan göra egen glögg av till jul. Använd en saftpress. Då får du en must som du kan pastörisera genom att hetta upp äppelsaften i en stor kastrull till 80 grader i 10 minuter.

Då kan du ställa flaskorna svalt i stället för att frysa musten och på så vis spara plats i frysen.

Inför jul kan du värma äppelmusten med juliga kryddor till en egen glögg. 

Värna om ditt gröna guld.

Vi utför stubbrytning, risskotning, energivedsgallring och -klippning åt såväl privatpersoner som företag.

Vi köper också energived av både privatpersoner och företag.

Annonsera i Kuriren – nå läsare över hela Svenskfinland

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

Foto: Adobe Stockphoto.

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

KURIREN 19

R1124.indd 19

29.08.2024 15:47:08

Lantbruket intar stan Evenemanget Boundbirs’n i Pargas fick sin start år 1994, för 30 år sedan.

Finland var på väg att gå med i EU. I den allmänna debatten ansågs jordbruket vara en belastning, då man sade att de framtida producentpriserna i EU inte kommer att täcka produktionskostnaderna i Finland. Jordbrukarna var oroliga och upplevde att de konsumenter som köper sin mat i affären, vet alldeles för lite om jordbrukarens vardag. Några driftiga jordbrukare i Pargas beslöt att ändra på detta.   Hötivolit var välbesökt och omtyckt.

Text och foto: Frank Berger

20 KURIREN

R1124.indd 20

29.08.2024 15:47:10

 Under evenemanget Boundbirs´n fylls Pargas torg med moderna traktorer och jordbruksmaskiner.

 Vid sidan om toppmoderna traktorer hade besökarna också möjlig-  Tålmodiga jordbrukare kör varv efter varv med minderåriga het att beskåda veterantraktorer.

I

Finland rådde fasta priser under 1990-talet. Staten, fackföreningarna och lantbruksorganisationerna förhandlade årligen om priserna.

Konsumenterna tyckte att maten var för dyr, och det förekom lobbyverksamhet för att gå med i EU för att maten därmed skulle bli billigare. Jordbrukarna ansåg sig vara orättvist beskyllda för att maten är dyr.

Lasse Nummelin skriver i programbladet för årets upplaga av Boundbirs’n att det gick så långt att landshövdingen i Nyland under 1990-talet lovade gratis mat åt alla finländare om man bara lade ner det finländska jordbruket.

Några lokala jordbrukare, bland annat Lasse Nummelin och Arto Köpilä, ansåg att jordbrukarna dels behöver piggas upp, dels att konsumenterna behöver få träffa de människor som odlar deras mat. Allt fler jordbrukare kontaktades och man grundade föreningen Boundbirsens vän-

besökare i traktorhytten. I bakgrunden pågår ponnyridning.

ner år 1994. Man beslöt sig för att komma in till stan för att sälja mat direkt åt kunderna till det pris som producenterna tjänar, så att konsumenten på så sätt ska få upp ögonen för hur liten del av matpriserna som hamnar i lantbrukarens plånbok.

Den första Boundbirs’n var en stor succé och alla önskade en fortsättning.

Arrangörerna beslöt sig ändå, på grund av den betydande arbetsinsats som arrangemanget kräver, att hålla ett mellanår innan man vågade satsa på en repris.

Boundbirs’n har därför kommit att ordnas vartannat år. I år ordnades evenemanget för 14:e gången.

Namnet lånades från forna tider när hästen var det vanliga fortskaffningsmedlet. När bönderna kom in till Pargas för att handla kallades hästen för ”birs”, ett gammalt ord för taxi. Man parkerade då hästarna vid Malmen i Pargas, samma  ställe där den första Birsen ordnades.

 Trots blygråa skyar föll bara några

enstaka droppar över marknadsbesökarna.

KURIREN 21

R1124.indd 21

29.08.2024 15:47:14

 Favoritprogrammet för många av de yngsta besökarna är konserten med Sås och Kopp.

Lantbruket intar ...

Forts. från föregående uppslag

Landsbygden flyttar in till stan Arrangörerna fokuserade särskilt på att nå barnen. Man resonerade att barnen är framtidens konsumenter och ifall de bär med sig positiva minnesbilder av lokala producenter så kommer de att välja inhemskt odlad mat i framtiden. Genom barnen når man också de vuxna. Om barnen blir ivriga vid åsynen av kor och jordbruksmaskiner blir även de vuxna mer välvilligt inställda.

När Boundbirs’n går av stapeln flyttar landsbygden in till stan för en dag. Staden fylls av kor, grisar, höns, får, hästar och lantbrukets alla djur. Stan kryllar även av traktorer och jordbruksmaskiner. Målsättningen är att stadsborna ska få se, höra och känna doften av hur det är när lantbrukarna visar vad de kan och vill.

Eftersom syftet från början varit att lyfta fram jordbrukssektorns krassa ekonomiska situation ordnas allting gratis, förutom maten som serveras. Evenemanget bekostas av generösa sponsorbidrag samt av gedigna talkoinsatser. På hemsidan betonar man att inga sponsormedel kommer från EU.

Många kända finlandssvenska artister har uppträtt på Boundbirs’n genom åren. I år var det Sås och Kopp som underhöll Pargaspubliken. Ett förståeligt val då evenemanget är barnvänligt. Boundbirs’n har tidigare valts till årets kulturhändelse i Pargas, och även erhållit pris av Pro Landsbygden i Åboland.

Varje år ordnas tävlingar och evenemang för hela familjen.

På hemsidan kan man läsa att man tidigare år tävlat i ko-roulett, kalvkacka-bingo och andra fantasifulla grenar. I ett informationsbås mitt i marknadsvimlet står Anna Johansson.

Hon välkomnar besökarna och är redo att svara på alla deras frågor.

– I år är birskampens tävlingsgren höbalskastning. Den som kastar en höbal högst upp i luften vinner vår fina vandringspokal.

Anna Johansson berättar att ett av syftena med marknaden är att besökaren ska få en aha-upplevelse om hur mycket mat som produceras lokalt i Pargas.

– Längs hela gatan står hantverkare, odlare och andra och säljer sina egna produkter.

Traditionellt brukar en birsdans ordnas på kvällen. Det har vissa år varit uppehåll med den, men i år återkom den.

– I år är dansen ”outsour-

 Det är spännande att få sitta bakom spakarna i en grävmaskin.

cad” till en annan arrangör. Det skulle annars bli för mycket jobb för oss. Vi hoppas att den blir en succé, och att vi kan ordna den på samma sätt om två år.

Boundbirs’n är ett stort och omtyckt evenemang. Johansson berättar att arrangörerna förväntar sig mellan 4000 och 6000 besökare under dagen.

En marknad för alla På gatan längs med försäljningsstånden fyndar jag ekologiskt odlade grönsaker, en burk honung och en flaska vinbärssaft. Jag passar även på att byta några ord med försäljarna. En av dem är William Karlsson.

Det visar sig att hans pappa är vice ordförande i föreningen och fullt upptagen på området i olika ärenden, medan sonen får sköta försäljningen.

– Affärerna går lite trögt i dag. Men folk tittar och är nyfikna, så det handlar ju mest om att vara här och visa upp sig.

Karlsson har vuxit upp med djuren på gården hemma, och hjälper ofta till med arbetet. För honom är det bara en hobby, och inget han arbetar med på heltid. Vissa dagar är arbetet roligt, medan djurskötseln också bjuder på utmaningar.

– Ibland är djuren elaka.

En del bässar kan vara riktigt aggressiva. Andra dagar är djuren ljuvliga.

De allra yngsta deltagarna är väl representerade på marknadsområdet. När reportern försöker ta sig fram till djuren för att få ett fotografi av kossorna och fåren råder trängsel omkring inhägnaderna. Många små händer vill mata eller klappa djuren.

På området ordnas hötivoli där även stadsbarn kan få pröva på hur det är att leka i höet så att kläderna blir fulla med kliande höstrån efteråt.

På ett fält i närheten kan barnen få åka med i de stora traktorerna. Kön av småbarnsfamiljer vill aldrig ta slut medan de tålmodiga traktorägarna kör varv efter varv med småttingar i hytten.

Den som är nyfiken på hur det går till att få en stor grävskopa att röra på sig kan även få sitta tillsammans med en grävmaskinsförare och se hur han hanterar spakarna.

På basen av den iver som lyste ur ögonen på de yngsta besökarna verkar det finnas all orsak att tro att jordbruket i Pargas blickar framåt mot en ljus framtid.



22 KURIREN

R1124.indd 22

29.08.2024 15:47:15

 Många producenter och lokala hantverkare är på plats för att visa upp sig.  Den lokala jaktvårdsföreningen tillverkar fågelholkar för försäljning.

 Gerard Gassou säljer kaffe till marknadsbesökarna.

 Anna Johansson är sekreterare

 När man blivit klappad av så många händer på samma dag är det skönt att lägga sig och vila en stund.

 Nyfikna ålandsfår hälsar på stads-

i föreningen Boundbirsens vänner.

 Titti Edfelt från Vikbo Torp erbjuder lokalproducerad honung och andra delikatesser.

 William Karlsson från Skärgårdslamm i Mielisholm i Pargas säljer gårdsprodukter.

borna.

KURIREN 23

R1124.indd 23

29.08.2024 15:47:20

Passion för odling och jordmånens välbefinnande

 Maija och Kimmo brinner för närodlad mat och önskar att fler skulle ha möjlighet att äta så lokalt odlat som möjligt.

Den gamla boden i bakgrunden fungerar som gårdsbutik.

Tomaterna mognar i höstsolen, grödorna frodas i växtbäddarna.

Mangold, koriander, bladpersilja och lök är redo för skörd och Maija Suomela och Kimmo Englund håller på och skördar och fermenterar allt vad de hinner. De är inne på sin tredje odlingssäsong på den lilla gården Lehmusto i Vanda.

Text och foto: Daniela Salo

G

ården har långa anor.

Släkten Reima har ägt den i över 100 år och brukade tillbringa sommarmånaderna här. Efter krigen kom man i gång med odlandet och så småningom öppnades en handelsträdgård på ägorna.

I dag omges gården av ett naturskyddsområde, Tussinkoski, som saknar namn på svenska. Området bjuder på ett mångsidigt landskap: från ståtliga berg till lummiga skogsområden och fina forsar.

Från den stora vägen som

leder hit kommer man in på en liten smal sandväg och efter bara några tiotals meter befinner man sig på gården. Mellan två stora, gamla ekar ligger ett gult boningshus som har varit bebott främst sommartid.

Den som senast bodde i detta hus är en gammal dam som är syster med ägaren och hon skötte även om gården. Då hon kände åldern tynga fattade hon beslutet att hitta någon som kunde ta över. Första steget var att hyra ut en stor del av trädgården till matandelslaget Kaupunkilaisten oma pelto där Kimmo Englund arbetade.

24 KURIREN

R1124.indd 24

29.08.2024 15:47:22

 Inne i det pappersliknande höljet

växer tomatillon. Den kan användas som tomat, smaken är mer syrlig än tomatens. Och den används främst i det mexikanska köket.

 Grönkål, örter, lök och sallat växer i fina rader med det vackra berget som fond. Gården ligger inbäddad mellan berg och skog.

Ombytta roller En sensommardag befann sig Kimmo och några andra från matandelslaget på gården för att plocka svarta vinbär. Den gamla damen vandrade ut till de ivriga bärplockarna och berättade om sina planer. Kunde någon av dem tänka sig ta över gården? undrade hon.

– Tala om att befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Kimmo.

Närodlad mat är nämligen en hjärtesak för Maija Suomela och Kimmo Englund. De hade redan en längre tid köpt mat

av lokala odlare och deltagit i matandelslaget Oma maa och tanken på att börja odla själv hade börjat kännas allt mer lockande för dem. Men var skulle de kunna börja odla? De hade ingen mark att odla på.

De hade sett sig om efter olika möjliga alternativ, men hade inte hittat någon lämplig plats att börja odla på.

Då Kimmo fick erbjudandet att hyra gården kände de att det inte fanns någon tid att förlora.

Han sadlade om från akademiker till trädgårdsmästare, Maija tog yrkesexamen inom naturbranschen och är i dag utbildad

 Exempel på blommor i bänken där majs, squash och böna odlas.

 Den stora eken erbjuder skydd från solen under varma sommardagar. Maija och Kimmo äter gärna middag under ekens frodiga bladverk.

naturproduktsrådgivare. I hennes studier ingick att tillverka en livsmedelsprodukt samt kosmetika av naturprodukter och Maija fokuserade då på det som naturen erbjöd.

Första produkten Maijas val av livsmedelsprodukt föll på den fermenterade drycken kombucha, baserad på svart te, vatten och socker.

Drycken är ganska trendig, men det är inte fråga om någon nykomling. Kombucha såsom vi känner drycken i Finland lär ha sina rötter i Fjärran östern där

denna dryck har tillverkats i flera tusen år.

Nässlan fick en central roll i den kombucha Maija gjorde och i dag tillverkar paret drycken på gården i Vanda, både smaksatt kombucha och naturell.

– Vi bjöd till och med på kombuchadryck smaksatt med svarta vinbär på vårt bröllop, berättar Maija.

Den ljuslila färgen på en av de fermenterade dryckerna kan serveras som välkomstdryck, tipsar Maija. Andra smaker de har är havtorn, hallon och granskott.  KURIREN 25

R1124.indd 25

29.08.2024 15:47:27

 Den vackra mangolden skyd-

das med nät, så inte harar och rådjur ska äta sig mätta av den.

Här växer många sorter, en del har gröna stjälkar medan andra sprakar i regnbågens färger.

 Odlingsmetoden, tre systrar går ut på att odla tre grödor på samma yta: majs, squash och bönor.

Kimmo har valt att även så blommor här och där mellan grödorna.

Passion för odling ...

Forts. från föregående uppslag

Fermentering är en metod som ligger deras hjärta nära. I takt med att grönsaksodlingen vuxit har de satsat på fermentering i allt större utsträckning och produkter som surkål, kimchi och fermenterade gurkor hittar man i deras utbud.

– Vi håller också kurser och workshoppar på gården och lär ut grundprinciperna i fermentering och hoppas att allt fler hakar på denna hälsosamma metod att konservera grönsaker, säger Maija.

Kvaliteten på jorden är viktig Jorden brukar de med No dig-metoden. Kimmo berättar att det i stora drag betyder att man inte gräver i jorden. I stället matas jorden ovanifrån med kompostjord.

– Vi använder även täckbark för att bibehålla fukten och träflis för att skapa gångar mellan odlingsraderna. På så vis får organismerna jobba i fred och svampmycel kan utvecklas, säger Kimmo.

 De prunkande blommorna erbjuder både mat och skydd för insekter och småkryp och utgör även ett vackert blickfång.

Just svampar får sällan möjlighet att utvecklas då människan gräver och rör om i jorden. Svampar får växterna att frodas vilket är ett tecken på att det är bra jord, berättar han.

Skörden är så klart viktig, men Kimmo värnar även om jordmånen genom att blanda olika sorters växter på en och samma yta. Valet av växter utgår inte enbart från den önskade skörden. Han är noga med

att även tänka på att mata jorden.

– En del växter har vi valt för att de binder kväve, andra för att de fungerar som mat för pollinerare och några växter för att de har djupgående rötter. Varje gång något skördas och tas ur jorden, ersätter vi det med en ny växt. Alla växter har en viktig funktion i den processen, betonar Kimmo.

Det är breda odlingsrader som gäller här. Vi går fram till

Vitlöken har frodats i odlingsbänken. Inhemsk vitlök har en intensiv smak och doft.

en odlingsrad och tittar hur det ser ut där sallaten växer. På ena kanten växer en blandning av olika sorters växter. Mitt i raden växer frodig sallat och på andra sidan breder rucolan ut sig.

Odlingsmetoden tre systrar På andra sidan av stigen ståtar en majsodling.

– Men det är inte bara majs, betonar Kimmo.

26 KURIREN

R1124.indd 26

29.08.2024 15:47:31

Efter en noggrannare titt ser man att det växer ett och annat där.

– Det vi ser är en traditionell odlingsmetod, som går ända tillbaka till Amerikas ursprungsfolk. Metoden kallas tre systrar. Den går ut på att odla tre grödor på samma ställe: majs, squash och bönor. Majsen växer på höjden och erbjuder bönorna ett ypperligt klätterställ. Bönorna binder kväve i jorden och ger näring och squashen täcker jorden och hindrar ogräset att få plats, säger Kimmo.

För att maximera nyttan har han även sått blommor här och där.

Maija och Kimmo tycker om att ha direktkontakt med konsumenterna. Deras gårdsbod är öppen varje torsdag eftermiddag under skördesäsong. De visar gärna besökarna runt bland odlingarna och ger tips på hur man kan tillreda de olika grödorna.

Kålrabbi är en intressant bekantskap för många kunder och den kan ätas wokad, som rå eller tunt skivad i sallader.

– Många kunder berättar att även barnen har gillat den.

Respons av det här slaget hör till det allra bästa i vårt yrke, säger Maija.

Nyskördade grödor Förra säsongen provade de på att erbjuda så kallade skördekassar. De skördade säsongens grödor och plockade ihop av dem i bruna papperskassar. Kunderna kunde hämta en kasse med nyskördade grödor varannan vecka och det visade sig vara ett bra koncept.

– Det var ett ypperligt sätt att få träffa kunderna och höra vad de tyckte om innehållet i kassen, vad de hade tillrett av grönsakerna och vilka grödor de gillat mest.

Förra året ordnade vi också en säsongsavslutning på gården för alla familjer som deltog i försöket med skördekassar.

Skördekassen har blivit en bestående del i utbudet

och i år har kunderna kunnat beställa skördekassar för hela säsongen, eller till sensommaren. För att kunna planera och odla rätta mängder har Maija och Kimmo valt att kunderna ska förhandsbeställa kassarna i god tid innan säsongen kör i gång.

De bjuder även in dagisoch skolgrupper till gården.

Målsättningen med dessa besök är att barnen ska få ta del av grödornas väg från jord till bord. Långt ifrån alla barn har erfarenhet av matproduktion i någon form.

På gården får barnen se hur löken växer, smaka på örter och lära sig hur odlarens vardag är. Barnen får även prova på att hjälpa till med olika sysslor under dessa besök. En dagisgrupp ska snart få vara med om att sätta vitlök inför nästa säsong.

Framtidsvisioner Årets skördesäsong lider mot sitt slut. Den exakta tidtabellen avgörs av vädrets makter.

Maija och Kimmo hoppas på en varm höst så att grödorna mognar och kan skördas i god tid innan frosten slår till.

Därefter gäller det att röja i växtbäddarna och rabatterna, städa upp inför vintern och låta marken gå i dvala. I bästa fall hinner de slå upp ett växthus till för att få plats att driva upp plantor i då vårsolen börjar värma.

Inför nästa säsong hoppas Maija och Kimmo kunna anlägga några nya växtbäddar och vidareutveckla direktförsäljningen samt kunna erbjuda fler workshoppar och evenemang.

Paret samarbetar även med andra lokala aktörer och talar varmt om den fina gemenskapen inom branschen. Det finns gott om plats för alla och tillsammans kan de jobba för att fler ska få tillgång till lokalproducerad mat. 

Oy Alm & Hedman Ab • Målning och tvätt av tak och fasader

• Målning och tapetsering • Mattläggning • Kakelarbeten • Mindre renoveringsobjekt

info@almhedman.fi, 0500-139 865, 050 561 6563 JURIDISK BYRÅ HANNA STENHOLM Med mångårig erfarenhet inom juridisk verksamhet betjänar vi både privatpersoner och företag i olika ärenden.

Du hittar oss i Närpes, Kristinestad, Malax och Vasa.

VÅRA TJÄNSTER OMFATTAR BL.A.: • Brottmål och processer • Köpebrev och gåvobrev • Bouppteckningar • Arvskiften • Testamenten • Intressebevakningsfullmakter Närpes - Närpesv. 6 Kristinestad - Sjög. 49 Malax - Industriv. 2 A 2 Vasa - Handelsespl. 16 Tidsbokning +358 (0)40 624 0962 hanna@hannastenholm.fi hannastenholm.fi

Stöd gärna Kurirens annonsörer!

Vill du synas i Kuriren?

Mejla mia@kustmedia.fi så fixar vi din annons!

KURIREN 27

R1124.indd 27

29.08.2024 15:47:32

I Johannas

Johanna Granlund är utbildad trädgårdsmästare men odlar för tillfället enbart på hobbybasis.

Hon odlar det mesta, men nyttoväxter och hållbarhet intresserar henne särskilt. Hon bor i odlingszon tre och har en trädgård där det är många projekt på gång.

TRÄDGÅRD

Bland humlesurr och fjärilar i örtagården Jag har drömt om en egen örtagård i många år, en gammaldags sådan med odlingsbäddar i tydliga geometriska former där det ska växa både kryddor och läkeväxter.

För tre år sedan började drömmen ta form, först som korslagda gatstensgångar som möts i en mittcirkel framför garagegaveln som vetter mot söder. Sedan sådde jag, delade, shoppade lite och körde jordlass på jordlass och planterade.

J

ag har drömt om en egen örtagård i många år, en gammaldags sådan med odlingsbäddar i tydliga geometriska former där det ska växa både kryddor och läkeväxter. För tre år sedan började drömmen ta form, först som korslagda gatstensgångar som möts i en mittcirkel framför garagegaveln som vetter mot söder.

också har med någon slags romantisk mystik att göra, en aura av förvetenskaplig, hemlig kunskap som gått i arv mellan läkekunniga genom generationer.

Jag tycker det är intressant

 Året är 2022 och grundstrukturen tar form. Så bra med en man som gillar att jobba med stenläggning!

Sedan sådde jag, delade, shoppade lite och körde jordlass på jordlass och planterade.

Jag försöker sätta fingret på vad det är med örtagårdar som tilltalar mig så. Jag är dålig på att skörda och använda de olika växterna, så det är inte det. Kanske har det lite med samlande att göra? Och lite med samma

känsla av både ordning och trygghet som grönsakslandet ger? Ordning på så sätt att man har samlat växter som tematiskt hör samman på samma plats.

Trygghet på så sätt att man vet att man kan odla sin egen mat, att den egna jorden förser.

Eller, som i fallet med örtagården, medicin och krydda snarare än mat. Kanske det

att tänka på hur människor i en avlägsen forntid har lyckats hitta så många växter som faktiskt lindrar. Hur har man kommit fram till det? Kanske man bara har ätit lite av varje och småningom börjat se mönstren för att vissa växter verkat kunna göra saker med en – allt från hallucinogena svampar till mer lindriga varianter som mynta mot förkylningssymtom.

Alla gånger stämmer gamla knep inte. Signaturläran är ett exempel. Enligt den kunde växtdelar som liknade ett visst organ också vara bra mot krämpor i just det organet, enligt devisen ”lika botar lika”. Av blåklinten gjordes till exempel ögonvatten – men bara för blåögda!

Andra gånger har man träffat precis rätt, som med läkerudbeckian eller den röda solhatten, som av tradition har använts mot förkylningssymptom och som av modern forskning har bekräftats ha en bred antiviral effekt.

28 KURIREN

R1124.indd 28

29.08.2024 15:47:33

 Isop är en fin ersättare till lavendel, vars

vinterhärdighet varierar på våra breddgrader. Många plantor av isop får man lätt genom att fröså den eller ta sticklingar.

 Humlor, fjärilar och alla slags pollinerare dras till många av örtagårdens växter, som denna amiralfjäril som lockas av anisisopen.

 Det här med skörd och tillvaratagande

är en lite svagare sida i mitt odlande, men att plocka ingredienser till en kopp örtte går lätt: lite kamomillblom och några blad anisisop bara, så är det klart!

 Alldeles i förgrunden blommar läkevänderot och längre in syns bland annat oregano och anisisop.

Eller den traditionella läkeörten johannesört, som än i dag används som milt antidepressivt naturläkemedel samt som behandling vid pms och övergångsbesvär.

Isop är ett annat intressant exempel. Den nämns flera gånger i Gamla testamentet, där den alltid framställs som renande. Offer där isop ingått verkar ha använts för rituell rening av både bostäder och människor. I Psaltaren 51:9 står det: ”Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö”.

Det finns belägg från olika kulturer för att isop har använts både i oljor för huden och för olika luftvägsproblem. På senare tid har man noterat att mögel som bildas på isop ofta innehåller släktet Penicillinum – ursprunget till dagens antibiotika.

Många av växterna jag valt till örtagården har en vacker blomning utöver att de är allmänt användbara. Örter och läkeväxter kan ha ganska olika växtförhållandekrav. Vissa kommer

från medelhavsmiljö (tänk timjan och lavendel) och vill ha det väldränerat om rötterna, medan andra trivs i mer fukthållande och djupare mylla. Eftersom örtagården anlades från noll har jag kunnat skapa olika jordmån på olika områden i örtagården, vilket ger förutsättningar för att så många som möjligt ska trivas.

Jag hade ett ganska stort lager av växter med mig från den tidigare trädgården, av bland annat oregano, olika sorters timjan, olika temyntor, gräslök, mynta, libbsticka och såpnejlika.

Lite mer ovanliga sorter som man inte får tag på så enkelt har jag sått från frö: johannesört, läkevänderot, anisisop, fjällkvanne, blek solhatt, isop, och romersk kamomill.

Gurkört, fingerborgsblomma och vallmo självsår sig efter det första året.

Narcisstobak odlar jag mest för syns skull. Jag har faktiskt köpt väldigt lite plantor, bara vitmalört, någon lavendel och två gammaldags buskrosor som står i varsitt hörn. Och så häcken

som omgärdar örtagården, förstås.

Första året lät jag malör-

ten och såpnejlikan växa fritt, egentligen mot bättre vetande, men jag ville ändå prova. Nu är de avgränsade av ordentliga rotspärrar, eftersom de annars gärna sprider sig lite väl ivrigt. Av samma orsak klipper jag av läkevänderotens och såpnejlikans blomställningar innan de hinner gå i frö.

Bortsett från dessa insatser är örtagårdsodlingarna lättskötta och lockar som stor bonus till sig mängder av humlor och fjärilar under sensommaren. 

 Malörten spider sig lätt.

Foto: Adobe Stockphoto.

KURIREN 29

R1124.indd 29

29.08.2024 15:47:38

NYLANDS BRIGAD – en smältdegel av finlandssvenskhet och traditioner

 Brigadkommendören granskar trupperna.

 Beväringarna som utbildas till militär-

förare får använda sig av moderna fordon.

Nylands

brigads fana.

30 KURIREN

R1124.indd 30

29.08.2024 15:47:41

Militärtjänstgöringen utvecklas ständigt och ser i dag helt annorlunda ut än förr. Möt tre beväringar med unika uppdrag och hör deras berättelser om hur de upplevt tjänstgöringen.

N

Text: Alexander Nyström, jägare och redaktör • Foto: © Försvarsmakten

ylands brigad har en månghundraårig historia bakom sig.

Brigadens traditioner sträcker sig tillbaka ända till det Kungliga Nylands Infanteriregemente som grundades 1626 av Gustav II Adolf. Sedan dess har brigaden varit känd under många namn och fungerat som både arméns truppförband och sedan 1998 som en del av marinen.

Utbildningsspråket vid Nylands brigad är svenska, vilket skiljer truppförbandet från andra truppförband. Kommandospråket är trots det finska. Brigaden binder samman främst finlandssvenskar, men även flera finskspråkiga väljer att utföra sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad för att förbättra sina kunskaper i svenska.

Premiärlöjtnant Joakim Borgar, som fungerar som avdelningsofficer för Utbildningssektorn och därmed ansvarar för beväringsutbildningen i Nyland brigad, konstaterar att brigaden är en institution i Svenskfinland.

– Brigaden knyter samman olika regioner från Karleby till Lovisa. Det är stället där finlandssvenskar får träffa och lära känna andra finlandssvenskar från olika delar av Finland, säger Borgar.

Tjänstgöringstiden beror på uppgiften Det nuvarande systemet trädde i kraft för fem år sedan.

En beväring kan tjänstgöra i antingen 165, 255 eller 347 dygn. För officersaspiranter, gruppchefer, militärförare och båtförare är tjänstgöringstiden 347 dygn. För manskapets specialuppgifter, såsom mili-

Fredrikshamn för att utbildas till officersaspiranter vid reservofficersskolan.

Han tillägger att de som inte skickas till reservofficersskolan fortsätter med följande skede av underofficerskursen och utbildas till undersergeanter.

Ledarskapsutbildningen ger en inblick i en anställds vardag på brigaden. Om en karriär inom Försvarsmakten intresserar, är det naturliga steget efter hemförlovningen att ta anställning som avtalssoldat.

Vanligtvis fungerar man som avtalssoldat i ett halvår.

– Efter det söker man antingen anställning som underofficer eller söker sig vidare till Försvarshögskolan i Sandhamn i Helsingfors för att vidareutbilda sig, konstaterar Borgar.

En uppgift utöver det ordinära

Undersergeant Wickström har genomgått ledarskapsutbildning. tärpoliser och sjukvårdsmän, är tiden 255 dygn. För övrigt manskap är tjänstgöringstiden 165 dygn.

– Tjänstgöringen följer vissa utbildningsskeden beroende på uppgift. Gemensamt för alla beväringar är grundutbildningsskedet som sträcker sig över ett intervall på tolv veckor.

Grundutbildningsskedet delas in i två sexveckorsperioder, först rekrytskedet som varar i sex veckor innan det byts om till utbildningsgrenskedet.

Under rekrytskedet lärs de

mest centrala färdigheterna ut.

I detta ingår bland annat utbildningar i tagandet av skydd, hur man överlever i terrängförhållanden och i vapenhantering.

Utöver det ingår även olika typer av styrke- och uthållighetsträningar samt övningar i att utveckla soldatens psyke.

– Vecka 13 av tjänstgöringen börjar underofficersskolan för de som blivit valda till ledarskapsutbildningen.

Vecka 18 skickas ännu några av de beväringar som genomgår ledarskapsutbildningen till

Vid Beväringskommittén är kommitténs ordförande, undersergeant Franz Wickström, i full färd med att färdigställa förberedelser inför ankomsten av den nya sommarkontingenten. Inryckningsdagen medför alltid mycket arbete för alla nyblivna chefer.

Han blev inspirerad att söka sig till ledarskapsutbildningen tack vare sina tidigare undersergeanter, som var mycket välkomnande när han själv var rekryt.

– Jag tyckte att de verkligen brydde sig om oss. Även stampersonalen uppträdde vänligt och sakligt. Ledarskapsutbildningen vid Nylands brigad är mycket innehållsrik och formar en till en välinformerad och rättvis ledare. Fastän ett år kan kännas som en lång tid,  KURIREN 31

R1124.indd 31

29.08.2024 15:47:43

 Nylands brigad utbildar kustjägartrupper.

 Jägare Östman. Som militärförare får man lastbilskörkortet på köpet. grund av möjligheten till att tjänstgöra på svenska.

– Jag funderade också på att söka till Sandhamn på grund av närheten till min hembygd i Sibbo, men svenskan var den avgörande faktorn. Under min tid här på Nylands brigad har jag insett att valet var rätt.

Den allmänna ordningen och disciplinen är högklassig vid Nylands brigad, säger Wickström.

Nylands brigad...

Forts. från föregående uppslag

ångrar jag det inte ett dugg tack vare den personliga utveckling jag fått genomgå, säger Wickström.

Att fungera som ordförande för Beväringskommittén är en uppgift utöver det ordinära.

Bland tidigare ordförande finner man bland annat den förra europaparlamentarikern Nils Torvalds, Akavas tidigare ordförande Sture Fjäder och Fanbärarens nuvarande chefredaktör Ted Urho.

– Jag är tacksam över att det finns en sådan här uppgift på brigaden. Genom Beväringskommittén får beväringarna en direkt kanal till brigadens ledning. Att beväringarna ska känna att de kan påverka sina nuvarande tjänstgöringsförhållanden och att det finns ett organ som även försvarar och övervakar deras rättigheter är fullständigt centralt för brigaden, säger Wickström.

Beväringskommittén har också möjlighet att påverka på nationell nivå. Dess uppgift är lagstadgad och vid alla Finlands brigader ska det finnas en beväringskommitté som

 Den nya frisbeegolfbanan är

populär och i flitig användning.

övervakar den egna brigadens verksamhet. Alla Finlands beväringskommittéer är underställda ett sekretariat som leds av generalsekreteraren som tjänstgör vid huvudstaben.

– Genom att framföra motioner och förslag på att förbättra tjänstgöringsförhållandena vid brigaderna kan generalsekreteraren lägga fram förslagen till Huvudstaben, som sedan kan implementera dem nationellt.

Wickström valde att tjänstgöra vid Nylands brigad på

Tusenkonstnär men chaufför För många beväringar kan möjligheten att få erhålla C- och CE-körkort i militären kännas lockande för att söka sig till militärförarutbildningen. För jägare Edward Östman från Ytteresse i Pedersöre var det ändå inte det lockbete som fick honom på kroken.

– Jag har gått en utbildning i logistik i Närpes och har redan CE-kort från tidigare. När min yrkeskompetens blev känd bland stampersonalen så var det inte längre något snack om var jag skulle komma att tjänstgöra, säger Östman.

Han fick nämligen komma att tjänstgöra som kommenderingsman vid Transportcen-

tralen (TPC). Det är inte ett förhandskrav att ha lastbilskort eller CE-kort från förr för att få tjänstgöra som kommenderingsman vid TPC, men sannolikheten ökar avsevärt om man har ett sådant.

– Också den som har C-kort från tidigare har en stor chans att få kortet höjt till CE-kort under sin tjänstgöringstid.

Kommenderingsmännen vid Transportcentralen består av fyra skrivare och fyra jourhavande beväringar. Skrivarna skriver ut körorder medan de jourhavande delar ut körorder.

En körorder är ett tillstånd som stampersonalen eller andra beväringar med kommenderingsuppdrag, till exempel Beväringskommitténs funktionärer, behöver för att få köra med militärens fordon.

– Till våra uppgifter hör också andra diverse specialuppgifter som vanliga militärförare inte får ta sig an. För en vanlig militärförare kan vardagen bestå av att köra till och från enheten samt transportera material och mat till lägerområdena i Syndalen.

Som kommenderingsman vid Transportcentralen kan du också komma att utföra dessa uppgifter, men först och främst

32 KURIREN

R1124.indd 32

29.08.2024 15:47:47

 Granatkastartrupper ute på övning.

 Undersergeant Örn. Nylands brigad utbildar bland annat granatkastartrupper.

handlar det om mindre uppgifter som kräver transport. Det kan bland annat handla om att transportera beväringar till sjukhus, tandläkare eller optiker. Vid TPC får kommenderingsmännen även köra med lavett och krokbil.

– Om någon ur stampersonalen behöver skjuts till ett möte utanför brigaden, till exempel brigadkommendören, kan vi också vid behov fungera som chaufförer åt dem, säger Östman.

Från scout till undersergeant Undersergeant Coco Örn från Helsingfors valde att frivilligt tjänstgöra vid Nylands brigad.

Hon kan föreställa sig en framtid inom militären eller möjligtvis inom polisen om hon blir antagen till Polisyrkeshögskolan. För henne har det militära och säkerhetsinriktade alltid intresserat.

– Jag har varit med i scouterna ända sedan lågstadiet och det kändes därför som ett naturligt val att söka mig till militären. I scouterna har jag fått lära mig att jobba tillsammans och röra mig i olika terrängförhållanden. Jag har även fått leda yngre scoutgrupper. I militären har jag fått utveckla mina ledarskapsfärdigheter, säger Örn.

Hon har inte ångrat sitt val, trots de tyngre perioderna och det oberäkneliga vädret. Ända sedan rekrytskedet har hon varit på Granatkastarkompaniet.

– Jag trivs i min roll som räknare, där jag verkställer eldkommandon utifrån de koordinater som eldledarna gett. När eldkommandona är klara, ger vi eldkommandon till kastargrupperna, som sedan skjuter mot målen som vi angett.

Gruppandan bland undersergeanterna har också varit bra.

– Jag gillar kompaniet och

 Nylands brigad har långa anor och traditioner som går tillbaka till 1626, då kung Gustaf II Adolf grundade Nylands regemente.

I dag har brigaden ett nära samarbete med kustjägartrupperna i Sverige.

det är trevligt när alla är motiverade och framåtsträvande. Vi har lärt känna varandra på ett helt annat sätt genom underofficersskolan.

Ledarskapsutbildningen har varit mycket värdefull och nyttig. De har lärt sig olika metoder för att utbilda personer. Även vikten av hur mycket arbetet underlättas när hela gruppen har en god sammanhållning och framåtanda har varit central, berättar Örn.

Kvinnor som väljer att göra frivillig militärtjänst har egna duschutrymmen och omklädningsrum. Bortsett från det tjänstgör kvinnor på samma villkor som män.

– Jag tycker inte att jag bli-

vit behandlad annorlunda bara för att jag valt frivillig tjänstgöring. Så länge man kommer med en öppen inställning och inte tar allt för seriöst så kommer det att gå bra. Örn uppmanar också andra unga kvinnor som eventuellt funderar på att tjänstgöra att ta vara på möjligheten att göra det som frivillig. Annars kan de komma att ångra det i framtiden. Det är ändå frågan om en så kort tid av ens liv att man inte missar något i det civila, anser hon.

– Erfarenheten är mycket värdefull, man utvecklas som person och självkänslan stärks, säger Örn.

 KURIREN 33

R1124.indd 33

29.08.2024 15:47:50

KURIRENS DOKTOR

Medicine doktor

Lena Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa.

Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

Foto: Adobe Stockphoto

MÅNGA I FINLAND LIDER AV CELIAKI Personer som inte tål gluten i maten lider av glutenintolerans, också kallat celiaki. Celiaki börjar vara så allmänt att de flesta kaféer och matbutiker har glutenfria alternativ att erbjuda.

G

luten är ett protein som förekommer i många sädesslag och som till exempel ger deg mer seghet och därmed bättre bakegenskaper. Gluten finns främst i råg, vete och korn, det vill säga i merparten av våra inhemska sädesslag. Havre är i sig glutenfritt, men många produkter innehållande havre tillverkas i samma utrymmen som produkter innehållande råg-, korn- och vete och havreprodukter är i praktiken därför inte alltid glutenfria.

Vanliga besvär Personer som drabbats av celiaki söker ofta läkare på grund av magbesvär som lös mage, oregelbunden tarmfunktion och gasbesvär.

Det är också möjligt att celiaki ger hudsymptom och i så fall i form av utslag på armbågar, knän och/eller skinkor.

Till skillnad från allergiskt/ atopiskt eksem finns utslagen vid hudceliaki inte i böjvecken, utan på utsidan av lederna.

Hos barn kan celiaki upptäckas när man utreder varför barnet växer för långsamt. När sjukdomen upptäcks och man utesluter gluten ur kosten, kommer barnet oftast snabbt i kapp sin egen tillväxtkurva.

Trötthet är vanligt Det kan uppstå brist på järn, folsyra eller D-vitamin hos personer med celiaki innan man kommer fram till diagnosen.

Brist på järn och folsyra ger ofta anemi och där är trötthet ett allmänt symptom. D-vitaminbrist påverkar benstommen och ifall diagnosen dröjer, kan personen drabbas av benskörhet (osteoporos).

Risken för celiaki ökar ifall man har nära släktingar med celiaki, det vill säga det finns en ärftlig benägenhet för sjukdomen. Eftersom celiaki är en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga den beror på att kroppen börjar bilda antikroppar, som är riktade mot vissa av cellerna i kroppen, förekommer celiaki oftare hos personer som har någon annan autoimmun sjukdom, som till exempel typ 1-diabetes eller sköldkörtelinflammation.

Kan numera fastställas med blodprov Då man vill komma till diagnosen celiaki (eller utesluta sjuk-

34 KURIREN

R1124.indd 34

29.08.2024 15:47:52

domen), kan man ta blodprov för att undersöka förekomsten av vissa antikroppar i blodet.

Hos oss har man fastställt att det kan räcka med ett positivt antikroppstest ur blodprov för att ställa diagnosen – förr krävdes att man hade tagit en provbit av tarmslemhinnan via ett gastroskop, det vill säga en undersökning där man tittar in i magsäcken och tunntarmens första del efter att patienten ”svalt en slang” som innehåller en kamera och via vilken man kan ta provbitar.

Att man slipper utföra gastroskopiundersökning sänker tröskeln för många patienter att söka sig till undersökningar och minskar på samhällets kostnader.

för att få komma till undersökningar.

Celiaki hos barn kan störa tillväxten och barnfamiljer är berättigade till handikappbidrag om ett av barnen har konstaterats ha celiaki. Förr kunde också vuxna personer med celiaki få ett ekonomiskt bidrag med tanke på extra kostnader för specialdiet, men det har avskaffats sedan många år tillbaka.

Det är dyrare att leva på en glutenfri kost, men det har hela tiden blivit lättare att få tillgång till glutenfria produkter och priserna har också sjunkit.

Glutenfri diet på prov

Det är viktigt att känna till att alla personer med celiaki inte har likadana symptom. Även om man upplever att man har likadana magbesvär som sin vän som konstateras ha celiaki, är det möjligt att man själv får en helt annan diagnos. I vilket fall som helst kan man söka läkare om man misstänker celiaki, oberoende av symptomen.

Att man har sjukdomen celiaki är viktigt att veta, för den ökar risken för andra sjukdomar och man bör därför hålla en strikt glutenfri diet ifall man får diagnosen. I Finland är förekomsten av celiaki en av de högsta i världen och vi har också en av de mest progressiva rekommendationerna för diagnostik och behandling, då en gastroskopiundersökning inte anses nödvändig i alla misstänkta fall.

Till sist ett par språkliga reflektioner: det svenska ordet celiaki uttalas med s-ljud i början och inte med k-ljud som i finskan. (På engelska heter det coeliac disease, där c i början uttalas som s). Och ordet gluten har tonvikten på första stavelsen (gluuten), inte den senare.

Om man börjar misstänka att man kan ha celiaki, kan man en kort tid på prov försöka utesluta gluten ur sin mat, men man bör då märka två saker.

Den första är att det finns gluten också i många andra livsmedel än enbart bröd, mjöl, flingor och bakverk, till exempel i färdigmat som är avredd med vetemjöl, i vanlig müsli och i panerade matprodukter, till exempel fiskpinnar, bara för att nämna några exempel.

Den andra och mycket viktigare saken är att det inte är bra att helt utesluta gluten (även om man skulle må bättre av det), ifall man senare vill ha en säker diagnos. I samband med celiaki är tarmslemhinnan nämligen skadad: tarmluddet är skadat och därför uppsugs näringsämnen sämre.

Om man har celiaki och inte vet om det, men testar med glutenfri kost på egen hand, börjar tarmslemhinnan må bättre och se normal ut.

Då visar inte blodproven lika säkert sanningen och tar man en provbit ur tunntarmen efter att patienten redan levt glutenfritt, är det omöjligt att veta ifall det är fråga om celiaki eller inte. Om man vill testa för att se ifall man mår bättre utan gluten, är det alltså bäst att testa bara en mycket kort tid, kanske en vecka, och sedan ta kontakt med läkare

Många glutenintoleranta har varierande symptom

LÄTTA KRYSSET där strandade noa

inte falskt stöter sönder

görs av olja 3 : e pers. plur.

lät som kissemissen används för lyssnande gjorde rackartyg

vilopaus band eller tamp

Destination i vasaloppet

gulsvart surrare tornstad

så låter kråkan kastspjut på gran och tall

automatisk maskin lantlig

långsmala höjder roddbåt

fruset vatten 365 dagar

förarga, provocera

placerade bilen genomdränkt

förmögen

bild : David Forsblom

fIlm av spielberg

träd med långa barr

Kryssmakare : David Forsblom

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

Din byrå.

När du vill synas och höras. kustmedia.fi

 KURIREN 35

R1124.indd 35

29.08.2024 15:47:52

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Jag är en 67-årig man som är skild två gånger. Jag försöker aktivt ta kontakt med damer både på danser och via nätet. Men jag kommer sällan längre än till en första träff. Vissa vill inte ens träffas mer efter att vi pratat med varandra i telefon. Jag vill bara ha sällskap men damerna verkar vara så kräsna nuförtiden eller gör jag något fel som önskar lite damumgänge på äldre dar?

Ensam för all framtid?

Hej ”Ensam för all framtid” !

Tack för ditt brev. Jag tycker absolut inte att du gör något fel som önskar lite damumgänge på äldre dar. Vi människor har ett grundbehov av att få känna att vi hör till ett sammanhang. Gemenskap och nära relationer ger ofta ökad livskvalitet och glädje.

Du skriver att du sällan kommer längre än en första träff och att damerna verkar kräsna. Dejtinglivet är på sätt och vis både svårare och lättare i dag då man jämför med tiden före nätdejting. Lättare för att vi kan sitta hemma vid köksbordet och samtidigt ha kontakt med människor över hela världen via nätet, men också svårare för att steget till att träffas i verkligheten är större och det kan vara svårt att få till en djupare kontakt och nå fram som den man verkligen är när första intrycket inte sker i ansikte mot ansikte.

Det finns några saker du kan fundera över som kanske kan hjälpa dig genom att påverka vilket intryck du ger, vad du söker och att hitta rätt person för just dig.

Fundera över vem du själv är, vilka egenskaper du har, både styrkor och svagheter, vad du tycker om att göra och vilka dina viktigaste värderingar är. Det kanske låter självklart men när man ska presentera sig för och lära känna nya människor kan det vara bra att fundera igenom dessa frågor och kunna lägga ord på det. Hur presenterar du dig och stämmer din önskan om hur du vill bli sedd och uppfattad överens med sättet du är?

 När du går på en träff med någon eller på annat sätt har kontakt med en ny person, försök hitta en genuin nyfikenhet för henne.

Foto: Adobe Stockphoto.

En hurudan relation letar du efter? Hur ser en god relation ut för dig, vad får dig att må bra i en relation? Vad innebär ”bara ha sällskap” som du skriver i frågan?

Vad längtar du efter? Vad är viktigt för dig? Vilka egenskaper uppskattar du hos en partner? Vad är det bästa som kunde hända?

Det är ofta lättare att hitta det man letar efter om man vet vad man vill ha. Att våga drömma stort och våga tro på att livet och kärleken kan blomstra också på äldre dar.

Men en viktig del i dejtande är också att ta hand om sig själv under tiden. Gör saker du mår bra av, sådant du tycker om att göra, som är roligt och du njuter av. För om hela livet börjar kretsa kring att hitta en partner blir det onödigt tungt och glädjen och nyfikenheten ersätts av stress och press.

När du går på en träff med någon eller pratar med någon i telefon eller på annat sätt har kontakt med en ny person, försök hitta en genuin nyfikenhet för henne. Inte ur ett själviskt perspektiv med vad du kan få ut av en relation med henne utan för att lära känna henne på djupet. Vem är hon?

Vad tycker hon om att göra? Hur är hon som person, vad är viktigt för henne och vad längtar hon efter och behöver för att må bra?

Ifall det inte fortsätter och blir en kärleksrelation kanske det iallafall utvecklas till en vänskap. Och vänner kan man ju inte ha för många av. Så ställ uppriktiga frågor, visa att du är intresserad av att lära känna henne på djupet och fokusera på att verkligen lyssna på svaret hon ger och det hon berättar.

Vi människor är ofta väldigt dåliga på att lyssna, utan i stället rusar våra tankar iväg och vi funderar mer på vad vi ska svara eller ställa som nästa fråga än att verkligen vara närvarande i samtalet och lyssna aktivt. Du behöver inte fixa sådant som är svårt eller jobbigt i hennes liv och inte heller ha svar på allt, men att bara vara närvarande, här och nu i en diskussion och ge sin fulla uppmärksamhet till någon säger mycket om hur man är som person.

Och vårt första intryck är ofta starkt kopplat till hur den andra personen får oss att känna oss.

De allra flesta längtar efter att verkligen bli sedda och känna sig speciella, då är det också viktigt att fundera över hur du tar kontakt. Försök också vara noggrann med att inte förmedla känslan av att du bara vill ha någon, utan att verkligen se personen du talar med. Viktigt är också att du själv är ärlig med vad du söker, genuint intresserad och medveten om hur du framför dig själv.

Försök hitta en balans i att vara modig och våga vara sårbar, samtidigt som du behöver vara lyhörd för den andres behov. Att skapa trygghet är A och O. Vid en högre ålder har man ofta sin beskärda del av bagage med sig, och för att kunna mötas i kärlek och på djupet med en ny människa kan man behöva både se över sitt eget bagage och gå väldigt varsamt fram i en ny relation. Så det gäller att vara öppen i sin kommunikation kring vilka behov man har.

Jag önskar dig stort lycka till i att hitta kärleken igen!

Lotta Löfs

36 KURIREN

R1124.indd 36

29.08.2024 15:47:54

SEPTEMBERKRYSSET badkompis ?

vill eremiten vara

var valuta i verona ej i tid

rotskottet

uterum

okokt el. hårdkokt gissa

handlingsförlamad uthärdar funktionen

vattendrag

krypton

påhälsning FInns i mitten detaljerna

animalisk skidort störNing i talförmågan glasnostledare stillhet

utan kött på benen

vid god hälsa

de är långbenta visst !

dekoration förarga

kommer från bryssel konfLikten småskrattar

--dimaggio

påtala Felet

Skandinaviska Enskilda Banken

inte längre hel

gjorde torra snön pust

vågbrytare tog till orda

karlaktig lastbil tog segern

reservoar skyndar var båtbyggare

första vaggan för vissa inleder tonramsa

strålfenig Firre sommarvisetjej allegori

bearbetade

harmoniserande

kryssmakare : David FOrsblom

kastande pitkämäki

bastant balja

en sån torde fiFisken vara

nationalencyklopedin kooperativa förbundet

skamset är alla goda ting

hetta lätt utan fett lugn ger ingen vinst

skildring

röra sig liggande

Bild : David Forsblom

kan man hoppa

assietten

sugga

välsmakande

hetsa ingen rök utan sådan

förmodligen

Finns i freuds modell

-

air condition knycka

oförfalskat

Schutzstaffel verandan

en man som heter ---

lever i det fördolda vertikal prydnad

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 25 september 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 37

R1124.indd 37

29.08.2024 15:47:54

Bild: Freepik

FÖRBUD MOT INVASIVA ARTER

LINDRING MOT MYGGBETT Om du blivit myggbiten och tycker att det är jobbigt med klådan kan du testa att behandla den på olika sätt. Det finns olika receptfria produkter som kan lindra och behandla myggbett.

Hydrokortison i form av salva eller kräm kan bidra till att minska klåda och svullnad. Hydrokortison kan användas från två år.

Smärtstillande salva kan också lindra sveda vid myggbett. Det kan använ-

EU införde i augusti 2024 ett förbud av tre invasiva främmande arter som inte får spridas inom Europeiska unionen. Förbudet gäller vattenväxten musselblomma, den afrikanska klogrodan och fisken mummichog. Det är nu förbjudet att sälja, odla, föda upp, byta, sprida och transportera dessa arter, eller att sprida ut dem i naturen.

Källa: Tidningen Finlands Natur

das från 1,5 års ålder.

Antihistamintabletter, som dämpar allergiska reaktioner, kan hjälpa till att lindra kraftig klåda från myggbett. Kontrollera alltid vilken åldersgräns som står på förpackningen innan du ger antihistamintabletter till barn.

Kylbalsam kan också kännas skönt och lindra klåda.

Källa: Apotekhjartat.se

FORSKARE LÖSER MYSTERIUM OM EN AV HISTORIENS STÖRSTA DRÅPARE Varje dag på 1700-talet dog upp emot 1 000 människor av en osynlig dråpare, vilket slutade med att kosta minst 300 miljoner människor på jorden livet – ett antal som nästan motsvarar USA:s totala befolkning. Sjukdomen smittkoppor förklarades av WHO vara officiellt utplånad i hela världen år 1980, men är fortfarande en av de dödligaste infektionssjukdomarna i mänsklighetens historia. Ändå är det fortfarande något av ett mysterium hur det hela tog sin början.

I början av 2023 lyckades en grupp italienska forskare rekonstruera viruets utveckling och därmed närma sig själva ursprunget. Tack vare

ett slumpartat fynd av virusdna i en mumifierad pojke i en kyrka i Litauen, lyckades forskare 2016 datera den första förekomsten av viruset till 1600-talet. År 2020 flyttades den första förekomsten ytterligare 1 000 år tillbaka i tiden, efter upptäckten av flera stammar av variolaviruset i tänder och ben i skelett från vikingatiden.

I januari 2023 hittade forskare vid det vetenskapliga institutet Eugenio Medea och universitetet i Milano för första gången bevis för att det faktiskt kan stämma. Genom att jämföra arvsmassan i 54 olika stammar av variolaviruset har de lyckats rekonstruera den tysta dråparens

Klippt &skrivet

utveckling genom tiderna.

De italienska forskarna upptäckte att de olika stammarna av smittkoppor alla härstammar från en enda gemensam förfader, och att sjukdomen troligen smittade människor så tidigt som för 3 800 år sedan. Det vill säga 2 000 år tidigare än vi hittills har trott, i en tid då faraonerna regerade forntidens Egypten – precis som flera historiker förutspådde.

Nu hoppas forskarna att upptäckten kan ge ny insikt i en av mänsklighetens dödligaste sjukdomar och samtidigt lösa en långvarig tvist om när sjukdomen började härja på vår jord.

Källa: Illustrerad Vetenskap

Sammanställt av Jennifer Hägen

Foto: Freepik

38 KURIREN

R1124.indd 38

29.08.2024 15:48:00

MED ETT GOTT ÖGA Bild: SOK

Paris 2024 var de första

spelen i OS-historien där lika

många damer och herrar tävlade Totalt genomfördes 329 medaljtävlingar och dans-

sporten breaking gjorde sin olympiska debut.

Vitsvanshjorten har 20 gånger fler stavceller än tappceller i ögonen. Med hjälp av stavcellerna observeras en förändring av ljusets klarhet, men skillnaden mellan olika färger uppfattas med hjälp av tappcellerna. Vad vitsvanshjorten vinner i mörkerseende, förlorar den i förmågan att urskilja färger.

Det finns tre typer av tappceller, av vilka en bearbetar gröna färger, en röda och en blå. De tappceller som bearbetar röda färger saknas nästan helt hos hjorten

och av den anledningen ser den röda och orange nyanser som bruna eller grå. Den signalorange färg som används vid hjortjakt är därför inte synlig för vitsvanshjorten på samma sätt som den är för människan.

Trots att vitsvanshjortens syn är betydligt mindre exakt än människans kan den bearbeta det den ser fyra gånger snabbare än vad människan kan. Detta ökar observationen och uppfattningen av rörelser avsevärt.

Källa: Tidningen Jägaren

Foto: Jägaren

Källa: SOK

t

VAD HJÄLPER MOT MUNTORRHET? Muntorrhet är ett problem som framför allt drabbar äldre. Med åldern minskar salivutsöndringen och med åren kommer det till sjukdomar och läkemedel som ger en känsla av torr mun.

Diabetes, Parkinsons sjukdom och reumatiska sjukdomar, särskilt Sjögrens syndrom, kan vara orsaken till muntorrhet. Muntorrhet är också ett symtom vid anorexi.

Många läkemedel har muntorrhet eller en känsla av torr mun eller bådadera som biverkningar. Effekten stärks om man använder flera läkemedel.

Ibland minskar biverkningarna om ett läkemedel byts ut mot ett annat preparat, men det finns inte alltid något bra alternativ. Man måste helt enkelt testa sig fram till rätt läkemedel.

Slemhinnorna i munnen blir torra när man snarkar, andas via munnen, sover med munnen öppen eller lider av sömnapné. På apoteket kan du köpa gel och konstgjord saliv som lindrar muntorrhet. Ett annat tips är att pensla munnen med matolja strax före läggdags.

Dessutom är det bra att dricka tillräckligt. Skölj munnen med vat-

ten och drick vatten som törstsläckare. Undvik däremot i synnerhet drycker som innehåller socker eller salt. Xylitoltuggummi eller xylitoltabletter stimulerar salivutsöndringen. De kan med fördel användas om inte xylitol irriterar magen.

Källa: Tidningen Diabetes

Foto: Freepik

KURIREN 39

R1124.indd 39

29.08.2024 15:48:04

MATVRÅN Sofia Grynngärds brinner för matlagning och trädgård och blir inspirerad av att laga mat av sin egen skörd.

Sofia bor i Korsholm tillsammans med man och två barn. I dag driver hon sitt eget företag Trädgårdsköket som bland annat håller kurser och workshoppar inom mat och odling. Mer av Sofias matinspiration finns på @tradgardskoket på Instagram och Facebook.

Recept och foto: SOFIA GRYNNGÄRDS

 KYCKLINGLASAGNE MED TOMAT OCH ZUCCHINI.

 ZUCCHINISALLAD MED CITRON.

Dags för skördefest

H

östen bjuder på fantastiska smaker, dofter, former och färger i köksträdgården. Låt dig inspireras av det som växer i din trädgård eller av lokala odlares utbud.

Under sommaren kan

zucchiniplantan producera mängder av zucchini. Zucchinin passar bra att tillsätta i tomatsoppan, grytor, lasagnen, salladen och bröddegen.

Senare på sommaren mognar pumpor och vintersquash som skördas när frosten

kommer, men kan lagras lång tid och därför kan vi njuta av dem så gott som hela hösten eller så långt lagren räcker.

Passa på att laga en värmande soppa med ett ljuvligt gott brytbröd till.

40 KURIREN

R1124.indd 40

29.08.2024 15:48:08

MED CITRON.

 BRYTBÖNOR OCH POLKABETA MED VINÄGRETT.

KYCKLINGLASAGNE MED TOMAT OCH ZUCCHINI Lasagne kräver lite längre tid i köket men är väl värd den tiden. Byt ut zucchini till andra grönsaker enligt säsong. ca 8 portioner

Lasagneplattor

Kyckling- & tomatsås 400 g kycklingfärs ca 300 g zucchini 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 6 tomater eller 400 g tomatkross ½ tsk sumak (arabisk, syrlig krydda med lätt salt ton) 1,5 tsk salt 2 tsk paprika ½ krm chiliflakes

1 näve basilika

Ostsås 50 g smör 1 ¼ dl vetemjöl 1 l mjölk ca 4 dl riven ost salt och peppar enligt smak Garnering 1 dl riven ost 100 g körsbärstomater OSTSÅS. Smält smöret i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt mjölet under omrörning. Vispa ner mjölken lite i taget. Låt såsen koka 5 minuter under omrörning. Ta kastrullen från spisplattan och rör ner ost.

Smaka av såsen med salt och peppar.

KYCKLING- & TOMATSÅS. Skala och finhacka löken. Riv

zucchinin grovt. Bryn och finfördela färsen i en het stekpanna. Tillsätt kryddor, lök och pressad vitlök och låt fräsa en stund. Tillsätt zucchini och låt fräsa en stund till (flytta vid behov över såsen till en kastrull). Tärna tomaterna och hacka basilikan. Tillsätt i pannan och låt koka några minuter.

Smaka av.

MONTERING. Smörj en rymlig ugnsform. Rada ut lasagneplattor så att de täcker botten och skeda över ⅓ av kycklingsåsen och häll på ostsås. Spara ungefär en tredjedel av ostsåsen till översta lagret. Upprepa samma procedur två varv till och avsluta med ett lager lasagneplattor högst upp. Häll på ostsåsen och tryck ner halvor av körsbärstomater i översta lagret. Strö på riven ost. Grädda

lasagnen cirka 30 minuter i 200 grader och sedan cirka 15 minuter i 225 grader tills lasagnen får fin färg. Låt lasagnen vila cirka 10 minuter innan servering. Servera med sallad.

ZUCCHINISALLAD MED CITRON Denna sallad är snabb att laga och står sig i kylen bra i 2–3 dagar. Variera med dill, basilika eller bladpersilja.

1 zucchini, medelstor lökblast eller gräslök, enligt smak ½ dl finhackade örter, t ex dill/bladpersilja/basilika 1 msk citronsaft 1 msk ryps- eller olivolja ½ tsk flingsalt

➛ KURIREN 41

R1124.indd 41

29.08.2024 15:48:10

MATVRÅN  SOPPA MED ROSTAD VINTERSQUASH OCH ÄPPLE SAMT BRYTBRÖD MED ÖRTER OCH VITLÖK. FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Riv zucchinin grovt. Strimla lökblasten och finhacka örterna. Blanda allt i en skål och smaka av.

BRYTBÖNOR & POLKABETA MED VINÄGRETT

Bönor är ett gott tillbehör till maten som dessutom är proteinrika. Det går lika bra att använda andra färska bönor så som vaxbönor, purpurbönor och skärbönor.

200 g brytbönor 1 polkabeta ½ lök 2 msk ryps- eller olivolja 1 tsk vitvinsvinäger 1 krm socker 1 krm salt flingsalt svartpeppar, nymald

Koka bönorna 8–10 minuter i rikligt med saltat vatten. Hyvla polkabetan tunt, helst med

mandolin. Skär löken i tunna skivor och blanda med olja, vinäger, socker och salt.

Häll av kokvattnet från bönorna och fördela nykokta bönor och polkabeta på ett serveringsfat. Ringla över lökvinägretten och strö på flingsalt och nymald peppar.

1 buljongtärning 1 brk kikärter, kokta (1 msk jordnötssmör) ¾ tsk salt 1 krm nymald svartpeppar ¼ dl citronsaft en skvätt grädde

SOPPA MED ROSTAD VINTERSQUASH & ÄPPLE

Dela vintersquash på mitten.

Gröp ut kärnorna och innanmätet med en sked, dela i klyftor. Placera på en plåt eller i en ugnsform och rosta klyftorna i 225 grader cirka 30 minuter.

Kontrollera att fruktköttet är mjukt med hjälp av en kniv.

Förbered under tiden resten av soppan. Finhacka lök och vitlök. Skala och skär äpplet i bitar. Fräs lök, chiliflakes och vitlök i olja en stund. Tillsätt äpple och låt fräsa ytterligare en stund. Häll på vatten, tillsätt buljong och låt koka upp. Häll av och skölj kikärterna i en sil och tillsätt i kastrullen.

När vintersquash har svalnat något kan fruktköttet tas bort

Här rostas vintersquash i klyftor men det går också bra att skära fruktköttet i bitar och fräsa tillsammans med löken, koka tills pumpan känns mjuk.

6–8 portioner

1 vintersquash eller pumpa (ca 1,2–1,5 kg) 1 msk olja ½ tsk salt 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 krm chiliflakes 1 äpple, syrligt 1 l vatten

Till servering grekisk yoghurt

från skalet, det går enkelt med en sked.

Tillsätt fruktköttet i soppan och mixa med stavmixer.

Tillsätt grädde, jordnötssmör, salt, peppar och citronsaft och smaka av.

Späd med vatten om soppan känns tjock. Servera soppan med grekisk yoghurt och bröd.

BRYTBRÖD MED ÖRTER & VITLÖK 20 bitar

50 g jäst 6 dl vatten 2 msk olja 1 msk honung 2 tsk salt 4 dl havreflingor ca 12 dl vetemjöl

Ört- & vitlökssmör 100 g smör, rumsvarmt 1–2 dl örter 1 vitlöksklyfta ½ tsk flingsalt Smula jästen i en bunke. Rör ner lite av vattnet tills jästen

42 KURIREN

R1124.indd 42

29.08.2024 15:48:11

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽

✽

✽

✽

­  STEKTA ÄPPELSKIVOR MED GLASS. löses upp. Tillsätt resten av vattnet, olja, honung, salt och havreflingor. Tillsätt mjölet lite i taget tills degen är smidig och börjar lossa från degbunkens kanter. Knåda degen en stund och låt jäsa under bakduk till dubbel storlek.

Finhacka örterna till örtsmöret. Blanda hackade örter med rumsvarmt smör, pressad vitlök och flingsalt.

Ta upp degen på ett mjölat bakbord och dela den i 20 bitar.

Forma bitarna till runda semlor och placera dem på en plåt med bakplåtspapper. Placera första semlan i mitten och placera resten av semlorna intill varandra. Klicka ut örtsmöret mellan semlorna. Låt jäsa cirka 30 minuter under bakduk.

Grädda brytbrödet cirka 20 minuter i 225 grader.

STEKTA ÄPPELSKIVOR MED GLASS ca 4 portioner

Anpassa mängden socker enligt smaken på äpplena,

är de syrliga kan större mängd farinsocker i smeten tillsättas.

6 äpplen, inhemska

Smet ¾ dl havreflingor 1,5 dl vetemjöl eller havremjöl 1,5 tsk kanel 1 tsk kardemumma 0,5–1 dl farinsocker 2 ägg 1,5 dl vatten smör till stekning Till servering vaniljglass Blanda smetens torra ingredienser i en skål och vispa ner vatten och ägg. Kärna ur äpplena och skiva dem i cirka 0,5 cm tjocka skivor. Vänd ner äppelskivorna i smeten.

Stek äppelskivorna i smör på båda sidorna tills de fått fin färg. Servera med vaniljglass. 

✽

✽

­

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

KURIREN 43

R1124.indd 43

29.08.2024 15:48:12

Mat med

Grönsakernas vita drottning G

ammaldags, pålitlig och knaprigt god.

Uppenbarligen dödstråkig kanske någon tänker, men himmel och pannkaka så mycket gott du kan göra av ett blomkålshuvud!

Blomkålen är en grönsak man absolut bör servera oftare, den är en allsi-

dig och inte minst hälsosam grönsak de flesta ändå tycker om.

Hälsoexperter och kändiskockar sätter alltmer fokus på hela gruppen kål, både på grund av dess härliga smak, och inte minst på grund av dess stora hälsoeffekter. Blomkålen

är denna bals drottning – smakfull och vacker på tallriken.

Blomkål är en av våra häl-

sosammaste grönsaker och innehåller massor av näring.

Den är fullspäckad med antioxidanter – framför allt C-vitamin – men även mineraler

Foto: Adobe Stockphoto.

som magnesium och kalcium.

Blomkål är mycket användbar i köket eftersom den kan varieras på så många olika sätt.

Nya vetenskapliga rön bekräftar också att blomkål är bra för både hjärnan och minnet tack vare att man får i sig det essentiella näringsämnet kolin

44 KURIREN

R1124.indd 44

29.08.2024 15:48:13

från blomkål. Kolin är ett vitaminliknande ämne som visat sig spela stor roll för hjärnans utveckling, inlärning och minnesförmåga. I blomkål finns också ett antiinflammatoriskt ämne kal�lat indol-3-kabinol som kan förhindra starka, inflammatoriska reaktioner i kroppen.

Blomkålen klarar inte av

att lagras särskilt länge. I en kylig källare håller den sig i några dagar, men vissnar och förlorar sin spänst ganska snart. Därför bör man använda blomkål ganska snart, den är trots allt en säsongsvara, och en otrolig sådan. I en norsk kokbok från 1900-talet, skriven av Olaug Løken, framhålls det att blomkål är en av de dyrare grönsakerna, men att den är mycket sund och ser så vacker ut, antingen serverad ensam på ett fat eller placerad som en stor ros i mitten med andra grönsaker runt omkring.

Blomkål kommer ursprungligen från medelhavsområdet och kan spåras så långt bakåt i tiden som till 1400-talet. Blomkål tillhör samma familj som brysselkål, kålrabbi och broccoli. Vit blomkål är vanligast, men det finns även grön, violett, gul och rosa blomkål. Blomkålen är faktiskt inte naturligt vit, utan täcks under odling med hopknutna blad som skyddar mot solljus. Om man inte gör så blir den naturligt gulare.

Blomkål stekt tillsammans med olika svampar är någonting av det allra bästa man kan kombinera. Det blir som man brukar säga om mat och vin – att de gifter sig med varandra – och det är just det som sker när man kombinerar till exempel stekta kantareller med stekt blomkål. Denna kombination kan ses som ett

självklart tilltugg till såväl stekt som ångkokad fisk.

I ett nordiskt recept på fond ingår både räk- och hummerskal vari finskuret hummerkött och en stor mängd skalade räkor och en skvätt grädde tillsätts.

Såsen får koka ihop utan salt eftersom både räkorna och hummern tillför såsen den sälta som behövs, men lite svartpeppar, riven muskotnöt och en skvätt gott vitvin gör susen. Hela denna inkokta sås hälls därefter över ett pinfärskt och nykokt blomkålshuvud. Erkänn att detta låter både lockande och inte minst sagt aptitligt, och förstå mig rätt när jag säger att detta om något är ”syndigt gott”.

Men för att ge blomkålen

dess egenskaper rättvisa som en av våra mest sunda ”smakbomber” bör vi också rikta några allvarsord mot behandlingen av denna grönsakernas vita drottning. Blomkålen kan med fördel ångkokas men man bör vara ytterst noggrann så att man inte kokar den alltför länge. Blomkål blir nämligen fort överkokt.

Den mister fullständigt både sin spänst och krispighet om den kokas alltför länge, och inget är väl mera trist än en sönderkokt blomkål! Detta gäller för övrigt inte bara blomkålen utan alla kokta grönsaker.

Blomkålen passar också ytterst väl till att användas rå eller som förvälld i olika sallader. Det sistnämnda får du till genom av att låta små blomkålsbuketter ligga exakt 2 minuter i kokande vatten, varefter de tas upp och kyls ned under rinnande kallt vatten eller isvatten innan de blandas ner i en härlig sallad.

BLOMKÅLSSALLAD 1 blomkål bruten i små, små knippen 1 råriven morot 1 dl strimlad rödlök 1 dl finhackad persilja 2–3 salladsblad, rivna för hand i mindre bitar Dressing: 1 msk stark senap 1 dl crème fraiche 1 tsk olja salt och peppar

Blanda alla salladsingredienser i en skål, häll därefter över dressingen och blanda ihop väl. Vill du kan du även rosta några brödkrutonger i en stekpanna och tillsätta dem i salladen strax före serveringen.

Den här blomkålssalladen passar väldigt bra att servera tillsammans med stekt lever eller korv och inte minst stekt fisk av olika slag.

UGNSBAKAD BLOMKÅL MED GRÖN PESTO 1 helt blomkålshuvud 2 msk grön pesto 1 dl vitvin 1 dl riven ost

Koka blomkålshuvudet i lättsaltat vatten tills det är nästan mjukt (al dente). Ta upp det ur kokvattnet och låt det rinna av och svalna i ca 15 minuter. Lägg därefter blomkålshuvudet i en lagom stor ugnsform.

Blanda ihop peston och vitvinet, pensla det över blomkålen och strö över den rivna osten.

Gratinera i 200 graders ugnsvärme i 5–8 minuter eller tills osten fått en vacker gyllene färg.

Dela blomkålen i lämpliga portionsbitar och servera den tillsammans med kött eller fisk, eller som ensamrätt. 

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 45

R1124.indd 45

29.08.2024 15:48:14

Stjärnorna?

11 SEPTEMBER 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Med liv och lust går du in i höstens skiftesmånad. Din egen planet Mars i hus fyra, hemmets hus, aktiverar din energi, och du känner en stark drivkraft att förbättra och förnya din omgivning. Kanske överväger du att renovera ditt hem, ge din båt lite kärlek, eller kanske är det dags att serva ditt fordon.

Denna period ger dig också möjlighet att upptäcka en inspirerande miljö för framtida äventyr.

OXEN

20/04 – 21/05 Saturnus och solen är i opposition mellan sjätte och tolfte huset, vilket skapar en kraftfull inre dragkamp mellan ansvar och behovet av vila. Du dras till enkla nöjen som vandring och fiske, där du kan uppleva stillheten och lyssna till naturens viskningar.

I denna rogivande omgivning, bland trädens sus och vattnets speglingar, möter du de väsen som bara visar sig för den som söker med ett öppet hjärta.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Ditt sinne som Tvilling är ständigt nyfiket och öppet för all upptänklig information, precis som du lyssnar till det mjuka prasslet från aspens blad som skiftar färg i höstvinden. Du är mottaglig för nya idéer och insikter, och snart kan ett brev eller en tidning fånga ditt intresse. Kanske finner du en kurs eller utbildning som lockar dig, inte för karriärens skull, utan för ren glädje och berikande av ditt sinne.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Som Kräfta älskar du denna tid på året, då du njuter av att göra dig redo för den kalla årstiden. Äpplen ska torkas i klyftor eller förvandlas till ljuvligt äppelmos. Trädgårdens redskap samlas noggrant ihop och ställs på plats, redo att vila till nästa säsong.

Det är en tid av stilla eftertanke och förberedelse, en tid då du känner tryggheten i att vara redo för vad som än kommer. Månens sken lyser på dig.

LEJONET

23/07 – 23/08 Din Lejonsol blir elektrifierad av energi genom en godmodig aspekt från Uranus, som skapar en unik möjlighet för dig att kombinera din sysselsättning med att arbeta hemifrån under en tid. Trots att Lejonet trivs bäst i värme, närmar vi oss nu svalare tider. Men denna förändring för med sig en annan sorts värme — den som kommer från dina nära och kära. Med mer tid hemma stärker du familjebanden.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Halva tiden av Jungfruns tecken har passerat när Kurirens härliga höstnummer når din brevlåda. Din sol befinner sig nu i andra huset, vilket uppmanar dig att se över dina tillgångar och noggrant anteckna dem i en bok, som en kalkyl över debet och kredit.

Du vill försäkra dig om att allt kommer att räcka till under vintern, både pengar och mat. Denna noggranna planering ger dig en känsla av trygghet.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Vågens planet, Venus, har tagit plats i ditt första hus och befinner sig även i Vågen med skönhet och estetik. Samtidigt känner du ett motstånd mot att acceptera hösten och den kyligare luften som börjar svepa in.

Den vackra, sköna, gröna sommaren glider sakta ur sikte bakom dig. Du vänder dig i stället till andra källor och aktiviteter som omger dig med skönhet och förnimmelser av sorglöshet.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Till skillnad från Vågens rädsla för det okända, väcks Skorpionens intresse till liv genom Pluto, planeten som styr över det mystiska och förgängliga och fascineras av naturens cykliska transformation. För Skorpionen dör naturen aldrig, även om bladen faller och det gröna multnar. Ur förfallet föds nytt liv, och det är just i denna mörka, förtrollande process som Skorpionen finner sitt syfte.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Optimisten Skytten ser en möjlighet bakom varje hörn, efter varje vägren, och i alla situationer och årstider. Med höstens ankomst är Skytten fylld av förväntan. Snart blir det is att skrinna på och snö att skida på. Samtidigt planerar Skytten för framtiden då september ger en mängd nya kurser att anmäla sig till, och varje ny utmaning ses som ett äventyr där förändring ger en chans att lära sig nytt.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Dilemmat som många Stenbockar brottas med är att balansera arbetets bortavaro mot hemmets närvaro. Den tid du inte är hemma är du på jobbet, och den tid du är hemma planerar du oftast för jobbet. Det är en ständig pendling mellan ansvar och skyldigheter, men det kan vara svårt att släppa taget.

Stjärnornas råd är att inse att världen inte går under om du tar det lite lugnare.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Uranus håller elektronerna i ständig rörelseenergi, och det återspeglas i Vattumannens ledord: frihet, förändring, motstånd och framtidens ideologier. Du är alltid på jakt efter nya sätt att bryta mönster och förespråka det nya. Med Pluto nu vid din östra uppstigande horisont förstärks dessa egenskaper, och du kan känna dig manad att ta ställning för något eller någon som behandlas orättvist.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Jungfruns tecken, där vi befinner oss nu, står mitt emot Fiskarna som en perfekt balans mellan realism och drömmar. Neptunus, din egen planet, är den stora illusionisten som suddar ut gränserna mellan verklighet och fantasi och driver dig framåt genom att förverkliga dina drömmar. I september är detta din tid att omvandla visioner till verklighet. Använd din konstnärlighet och skapa ditt paradis.

46 KURIREN

R1124.indd 46

29.08.2024 15:48:15

t t y n k Bo

TJO, HOPP OCH KÄRLEK

THOMAS LUNDIN UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Thomas Lundin.

© Frank A Unger, S&S

Använd det du har! Det är Thomas Lundins devis såväl i köket som i resten av tillvaron.

Inspirationen kommer från mommo Nea, fammo Göta, mamma Manne och andra viktiga kvinnor i Thomas liv. De har visat att det går att ta till vara allt och skapa något nytt av rester – det gäller mat, men också människor. Med kärlekens kitt kan det bli något nytt av det mesta.

Boken handlar även om Thomas Lundin själv. Om somrarna i Västanfjärd, om sorg och passion, om att vara en pappa som behöver applåder.

Här finns mängder av favoriter ur den Lundinska receptsamlingen, rätter som utgör en hållbar stomme för både vardag och fest.

Boken är fylld av minnen från ditt eget liv. Dök det

upp nya minnen under skrivprocessen?

Egentligen inte. Det är klart att fingrarna på tangentbordet ofta för en fram till saker som legat i glömska. Det är väl därför människan skriver? För att få ordning på sina minnen, tankar, åsikter. Men just den här gången bara skrev jag ner allt det jag burit levande inom mig i många år.

Blev du överraskad över tidens gång?

Men har världen faktiskt förändrats så mycket? Världen är ju vi. Och fortfarande är vi samma gamla människor som är hungriga på mat och närhet. Som samlar på minnen och upplevelser, försöker göra vad vi kan av vår tid på jorden.

Som grubblar och längtar. Det är klart att modern teknik och

internet förändrat mycket av det yttre. Men kärnan är den samma och så kommer det också att förbli. Tror jag.

Du använder smaker och dofter som nycklar till det förgångna?

Absolut är det så! Jag brukar säga att jag väcker de döda till liv en stund, genom att laga deras mat. Så se till att få mormors, farfars, mammas och pappas favoritrecept nedskrivna innan det är för sent.

Du kommer att ha mycket glädje av dem i framtiden. Mat som värmer och tröstar, dofter och smaker som väcker minnen och röster till liv. Grytor och kastruller som talar saknadens och tacksamhetens språk.

Och det fina i att få ge allt det vidare, till nån som ännu är här!

SKYMNINGSTIDER

Sköna september. En favoritmånad – inte enbart för att det är min födelsemånad utan även för att jag nu har kommit ur sommarruset och hittat tillbaka till mina rutiner.

I min kvällsritual ingår givetvis alltid en bok innan läggdags och jag har ständigt en hög med nya upplevelser framför mig.

Jag önskar även er fina lässtunder!

Jennifer Hägen, Redaktör

MELLAN SVERIGE OCH RYSSLAND

RENÉ NYBERG UTGIVARE: FÖRLAGET

Rysslandsexperten René Nyberg belyser Finlands svåra läge mellan två stormakter under flera hundra år. År 1493 knöts Nordens första vänskaps-, samarbets- och biståndspakt mellan Danmark och det ryska storfurstendömet. Orsaken var deras gemensamma fiende Sverige. När det stora nordiska kriget var över 1721 inleddes i Danmark en period av fred, medan Sverige fortsatte att drivas in i det ena förödande kriget efter det andra. Varför blev det så? För Sveriges del försvann det ständiga hotet om ett tvåfrontskrig först när Finland förlorats till Ryssland 1809 och Danmark tvingats avstå Norge till Sverige. Nybergs essäer överraskar. Intressanta paralleller dras mellan nuet och det förflutna.

REKVIEM ÖVER EN BROR

BERÖVAD

EMMA JUSLIN UTGIVARE: FÖRLAGET

ANNIKA GUSTAFSSON-FLINCK UTGIVARE: LITORALE

Man hinner minnas mycket under en gudstjänst, både egna minnen och andras. Syskonen Vanja och Vinnie växte upp i ett kargt jordbrukarhem på den nyländska landsbygden. Pappa Erik gjorde sitt bästa: skötsam, flitig och förtvivlad försökte han hålla ihop familjen. Mamma Darja drömde om att bli en stor konstnär, men satt mest och tittade på teve, drack eller sov bort dagarna. I tonåren försökte Vanja hitta svaret på vart fjärran släktingar försvann under Sovjettiden och varför mormor Svetlana förvarade en staty av Mannerheim i linneförrådet. Vinnie i sin tur försökte hitta ett fotfäste i tillvaron. ”Gå du först så kommer jag sen”, brukade Vanja säga till Vinnie när de skiljdes åt som barn, omedveten om framtidens slutgiltiga farväl.

I Lovisa ligger stugbyn Klippan på en naturskön plats. Det ståtliga Tornhuset är byggt ute på bergets yttersta kant där land möter hav. Huset har i årtionden varit ett tryggt landmärke men ruvar på mörka hemligheter. Då Natalia Hammarström anländer till stugbyn lider Tornhuset av förfall. Här bodde hon som barn med sin mamma och styvpappa som fortfarande äger Klippan. Då en ung kvinna försvinner misstänker Natalia att hon kan bli nästa offer.

Natalia har själv upplevt stora förluster och inser att hon måste finna sanningen innan hon kan gå vidare. Vem kan hon lita på och gömmer sig det onda där hon minst anar? Innan sommaren är slut blir det en kamp på liv och död där Natalia inte med säkerhet vet vem fienden är.

KURIREN 47

R1124.indd 47

29.08.2024 15:48:27

Foto: Adobe Stockphoto.

Snäckan i sanden U

tanför tågfönstret virvlade det karga klipplandskapet förbi.

Regndroppar smattrade mot tågtaket och rann som tårar nedför rutorna. Själv hade Johanna slutat gråta. De blöta pappersnäsdukarna, svartfläckiga av mascara och kajal, låg hopknölade till bollar på sätet bredvid henne. Med en suck samlade hon ihop dem och slängde dem i papperskorgen.

Hur hade hon hamnat här?

Ensam på ett tåg, på väg till en liten fiskeby och en fallfärdig stuga som hon inte sett sedan hon var liten flicka. På väg bort från den eleganta paradvåningen, som hade varit hennes hem under så många år. Där någon annan, någon yngre och vackrare, hade tagit hennes plats.

Det kändes som om hon var på flykt. Och på sätt och vis var hon väl det. På flykt undan

Johannas man hade dumpat henne för en yngre och vackrare kvinna. Förkrossad är hon på väg till den fiskeby där morföräldrarnas hus finns och som hon inte besökt sedan hon var liten. Men är det bara ett stort misstag av henne att åka dit nu?

Novell av SARA SILVERFORS

viskningarna och blickarna.

Hon visste inte vilka som var värst, de medlidsamma eller de skadeglada.

Johanna kastade en blick på klockan. Bara en halvtimme kvar. Hon famlade i väskan efter sin fickspegel men den låg inte på sin plats. Hon försökte

se sin spegelbild i tågrutan men regnet gjorde det omöjligt. Med en suck reste hon sig. Ett helt vuxenliv av att alltid se prydlig och representativ ut gick inte att skaka av sig så lätt. Hon kunde höra Antons röst inom sig, lågmäld och kultiverad men med en föraktfull underton:

”Gå och tvätta dig i ansiktet, du ser ju ut som ett vrak.”

Lyckligtvis var det inte mycket folk på tåget. Hon skyndade med sänkt huvud mot toaletten i ändan av vagnen.

Från ingenstans – tyckte hon i alla fall – dök en man med en rykande kopp i handen upp fram- för henne. Hon dunsade rakt in i honom. Det heta kaffet skvalpade över hans valkiga näve.

– Aj, som fan!

Ett par droppar stänkte upp och hon kände hur de brände på kinden. Mannen tornade upp sig över henne med väderbitet ansikte och ilsket rynkade ögonbryn.

Johanna visste inte vad hon skulle säga. Till sin förskräckelse kände hon att tårarna var på väg igen. Hon mumlade ursäktande, knuffade sig förbi mannen och sprang in i den

48 KURIREN

R1124.indd 48

29.08.2024 15:48:33

tillfälliga tryggheten i det lilla toalettbåset.

Ett blekt ansikte med sorgsna ögon stirrade tillbaka på henne från spegeln. Hon såg inte klok ut. Mascaran hade flutit ut kring ögonen och runnit ner som smutsränder på kinderna.

Den vita sidenblusen var solkig och satt alldeles för tajt runt brösten.

Vattnet i kranen var ljummet. Hon samlade det i sina kupade händer och tvättade sig i ansiktet. De bruna lockarna, med smala silverstrimmor i, var inte så mycket att göra åt utan hårsprej och hårnålar. Hon försökte släta till dem med lite vatten men de levde som vanligt sina egna liv.

Någon ryckte i handtaget utanför. Johanna torkade snabbt av händerna på en pappershandduk. Bara det inte var mannen med kaffekoppen!

Men det var en ung tjej med jeans och flätor som stod där utanför. Johanna smålog lättad mot henne på väg ut.

N

är tåget saktade in på stationen hade det slutat regna. Hon baxade med möda sin stora resväska av vagnen. Solen tittade fram genom molnen just då. En stund blev hon stående på perrongen med ansiktet lyft mot den. Vinden bar med sig doften av hav. Det skymtade långt borta, som en blå remsa bortom grå klipphällar och ljunghedar.

För ett ögonblick kändes det precis som när hon var liten.

Morfar brukade möta henne här vid tåget, dagen efter att sommarlovet började. Sommarlov hade hon inte haft på många år, och sommarsemestern var slut för länge sen, men ännu värmde solen gott. Hennes axlar sjönk ner och hon kände hur järnbandet kring bröstet lossade lite.

Nästan en timme senare steg hon ur en taxi framför en välbekant men ändå främmande grind. Var det verkligen 30 år sedan hon var här sist? Då var hon tolv år och grinden hade varit nymålad. Nu hängde den på sned, sliten och flagnad.

Som hon själv. Hon skrattade till vid tanken och la kärleksfullt handen på det solvarma

träet. Gångjärnen gnisslade hemtrevligt när hon sköt upp den.

Trädgården var vildvuxen förstås, den hade ju fått klara sig själv i många år. Äppelträden som hennes morfar planterat fanns kvar. Men rosenbuskarna som mormor älskade så mycket var borta. Johanna bestämde sig genast för att plantera nya.

På trappan stannade hon till.

Det fladdrade av nervositet i magen. Vågade hon verkligen öppna dörren? Efter att morfar och mormor gick bort hade hon vägrat att följa med mamma hit. Tanken på tomheten och saknaden var för stor.

Och när mamma också dog var hon gift med Anton och han hade inte haft lust att tillbringa somrarna i en liten håla. Långsamt hade den delen av henne som älskade havet och tjärdoftande träbåtar tynat bort.

Anton var visserligen också intresserad av båtliv men det skulle vara snabba motorbåtar eller dyra tävlingsbåtar. Och kvinnors roll var som kuttersmycken, inget anat. Det hade han varit väldigt tydlig med.

Men hon hade vägrat att sälja stugan. Det var hon glad för nu.

Karin, en av hennes barndomsvänner hade hållit ett öga på huset under alla år. Ett ljud inifrån stugan avbröt hennes tankar. Det bullrade och någon sjöng. Förvånad kände Johanna på handtaget. Dörren var öppen och hon stack in huvudet.

– Hallå?

Från köket hördes ett glatt rop och Karin skyndade mot henne. Hon var sig lik med det röda håret och fräknarna på näsan.

– Johanna? Å, vad roligt att se dig. Jag har dammat och vädrat ut åt dig. Och eldat i spisen – det börjar bli kyligare om kvällarna nu.

Karin bredde ut armarna och omfamnade Johanna med en värme som gjorde henne tårögd igen.

Hon följde omtumlad sin gamla vän ut i köket där en tekanna och en korg med nybakade bullar stod framdukade på köksbordet. Karin pratade på och det var Johanna tacksam för. Hon såg sig om i köket.

Slitet men inte så farligt som hon väntat sig. Mamma hade renoverat en del, visste hon, men varsamt för att behålla det gamla.

F

lera koppar te senare gav sig Karin av hemåt med löfte om att komma tillbaka snart.

– Glöm inte att det är höstbal i morgon. Alla längtar efter att träffa dig!

Det röda huvudet försvann längs den igenvuxna grusgången. Johanna stod omtumlad kvar. Höstbalen! Den hade hon glömt. I slutet av september samlades byns invånare och kvardröjande sommargäster för en fest i det gamla hamnkontoret. Hon hade bönat och bett Anton om att de skulle åka dit, de första åren som gifta, men han hade vägrat. Varför hade hon inte åkt själv? Johanna skakade på huvudet. Hade hon varit så kuvad redan då?

I stället för att gå in igen följde hon stigen som gick mellan klipporna ned till den lilla viken, där hon tillbringat oändligt många lyckliga timmar som barn. Vinden fläktade mot hennes ansikte. Hon sparkade av sig skorna och borrade ner fötterna i den varma sanden medan hon såg på vågorna som rullade fram över havet.

Hon var helt ensam där. Utan att tänka drog hon klänningen över huvudet och tog av sig underkläderna. Precis som när hon var en flicka sprang hon ut i vågorna, hoppade över dem och stänkte skrattande vatten omkring sig. Det var kallt men ändå skönt. Hon mindes hur hon lekt sjöjungfru här och känt att hon blev som ett med vattnet när hon badade. Så kändes det nu också. Det var befriande att vara naken, utan att höra Anton muttra om att hon var för tjock och borde banta.

Senare, när hon låg i sanden och torkade, kikade hon ner på sin kurviga kropp.

– Rund och vacker sa hon bestämt till en mås, som tittade förvånad på henne.

Johanna dåsade till där hon låg. En gång hade hon hittat en snäcka i sanden här, mindes hon halvt i drömmen, tillsam-

mans med en pojke hon brukade leka med. Vad hette han nu igen. Något på L… Lennart kanske?

Det var en sådan där snäcka som man kunde höra havet brusa i. Morfar hade sagt att det nog var en turist som köpt den i souvenirbutiken och tappat den här. De trodde honom inte, utan var säkra på att det var en sjöjungfru som tagit dit den. Johanna hade gett den till pojken innan hon åkte tillbaka till stan den sommaren. Sen hade mormor och morfar dött och hon hade aldrig kommit tillbaka.

Måsen väckte henne med sina skrin. Hon skakade sanden ur kläderna och klädde huttrande på sig. Plånboken låg i klänningsfickan och hon bestämde sig för att promenera bort till byn för att handla.

D

en sömniga byn var sig lik med de röda båthusen nere vid hamnen och de pittoreska husen och kullerstensgatorna. De flesta affärerna var fortfarande öppna men snart skulle de stänga för säsongen. Johanna gick ner till handelsboden och blev både förvånad och rörd över att den numera vithåriga ägaren kände igen henne. Hon handlade och flanerade sedan långsamt längs med kajerna och beundrade båtarna.

TILL SALU stod det på en skylt strax bredvid en träbåt.

Och under med mindre bokstäver: mer information i båthus 5.

Det var en vacker liten båt som såg ut att gå och segla på, en person utan problem.

Johanna bestämde sig genast för att köpa den. Morfar hade lärt henne segla för länge sen.

Och även om hon glömt det mesta skulle det väl inte vara omöjligt att lära sig själv igen.

Dörren på båthus 5 stod på glänt. Hon sköt upp den och klev in.

– Är det någon här…? ropade hon men såg sedan mannen som satt på bänken och rensade nät.

Det var dunkelt därinne efter solljuset utanför och hon kunde inte urskilja hans ansikte.

➛ KURIREN 49

R1124.indd 49

29.08.2024 15:48:33

Forts. från föregående uppslag

– Jag är intresserad av att köpa träbåten, sa hon.

Mannen la ifrån sig nätet och reste sig. Med några kliv var han framme vid dörren.

– Jaså, minsann. Kan du segla då?

Han stod mitt i solstrålarna som föll in genom dörren och Johanna såg att det var mannen från tåget. Nu när inte ansiktet var ilsket såg hon att han var stilig, med kraftig haka och havsgråa ögon. De glittrade roat.

Johanna fick panik och visste inte vad hon skulle svara.

Kunde hon verkligen segla?

Med ens kände hon sig dum i sin skrynkliga linneklänning och de vita stadspumpsen på fötterna. Hon backade ut och utan att säga adjö skyndade hon sig därifrån. Mannen ropade något bakom henne men hon låtsades att hon inte hörde det.

N

R

ummet snurrade runt henne men just som hon trodde att hon skulle svimma kände hon hur en fast hand tog henne under armen och stödde den.

– Tråkigt nog tror jag inte att det finns någon här i byn som har hus att sälja, sa en mörk röst.

Det var mannen med de grå ögonen. Han blinkade mot henne och räckte henne ett glas champagne.

– Älskling, jag har letat efter dig.

Sedan vände han sig mot Anton igen och sträckte fram handen.

– Lars Jensen, det är jag som är hamnkapten här, sa han.

Johanna såg att Anton försökte dölja en grimas av smärta när de skakade hand. Han såg förvirrad och missnöjd ut.

– Hur... var… hur träffades ni, sa han och såg misstänksamt från Johanna till kaptenen.

– Å, vi är gamla vänner.

Med de orden ledde han Johanna därifrån och strax

FIND 5 FEJL

Lösning på sidan 55.

FINN 5 FEL

ästa kväll speglades ljusmarschaller i vattnet längs hela kajen när Johanna närmade sig hamnkontoret. Ljusen fortsatte upp längs den stora stentrappan. Johanna slank blygt in genom porten. Runt omkring

du, nu funderar jag och Bianca faktiskt på att köpa sommarhus här, sa Anton.

Hans isblå ögon var hårda och med ens förstod Johanna att det inte var någon slump att han var här och att det inte var för kundens skull han kommit.

Det här var hennes tillflyktsort och det visste han. Han hade alltid haft ett grymt drag men det här hade hon inte väntat sig.

omslöts de av bybor som kom för att hälsa på henne.

Hennes räddare lutade sig fram och sa lågt i hennes öra: – Det är varmt härinne. Har du lust att följa med ut en stund?

Hon nickade och tillsammans gick de tysta längs med kajen. När de kom förbi träbåten med skylten kände Johanna hur hon rodnade. Han såg det och sa besvärat: – Jag menade inget illa i går.

Vad jag tänkte säga var att jag kan lära dig segla, om du vill.

Fast jag vet förstås att du kan – eller har kunnat i alla fall.

Johanna tittade förvånad på honom.

– Hur vet du det?

I stället för att svara stoppade han handen i fickan. Han drog upp en vit snäcka, en sådan som man kan höra havet brusa i.

Johanna tog emot snäckan med en hand som darrade lätt.

Nu mindes hon, – Lars..ja, Lars var det ju du hette.

Han log.

– Jag kände igen dig med en gång. Johanna, havets drottning och den främsta av alla sjöjungfrur.

Han bockade sig lekfullt mot henne. Johanna fnissade och sjönk ner i en hovnigning.

– Ers majestät havskonungen, ni får ursäkta att jag inte kände igen er meddetsamma!

De skrattade. Vattnet kluckade mjukt mot kajkanten och ovanför dem skriade måsarna. 

Lösning på sidan 54.

Snäckan i sanden

henne pratade och skrattade människor som kände varandra väl.

Män i kavaj och kvinnor i färgglada klänningar virvlade omkring med varandra på dansgolvet. Vid sidan av dem stod en klunga med män och några damer, som verkade ha väldigt roligt. Plötsligt hörde hon en välbekant röst därifrån och ett släpande skratt. Hon stelnade till. Hon måste ha inbillat sig för inte kunde det vara…?

Ett klingande kvinnoskratt hördes och en rörelse i gruppen gav Johanna bättre sikt. Där stod Anton, i kritvit seglarkavaj och med armen om midjan på sin nya kvinna. Lång och slank, var hon, med knivskarpa kindben och blont, böljade hår.

Vad gjorde de här?

Innan hon hann fly hade Anton fått syn på henne. Han höjde roat ena ögonbrynet och ropade med hög röst: – Nej men Johanna, vad gör du här? Det hade jag inte väntat mig, du har ju aldrig varit road av segling! Allihop, det här är min före detta fru Johanna.

Anton trängde sig fram mot henne. Den blonda följde efter, med vickande höfter och föraktfulla blickar.

Johanna tyckte att hela rummet tittade på henne.

Hon kände sig som den fula ankungen, ensam och utskrattad, och önskade att golvet skulle öppna sig och sluka henne.

– En av mina kunder bjöd in mig till det här galejet och vet

– Kommer ni fortfarande inte ihåg mig – det är jag som brukar expediera er när ni köper skor!

– Kan De stadig ikke huske mig? Det er 50 KURIREN mig, der plejer at sælge Dem sko...

R1124.indd 50

29.08.2024 15:48:37

GENOM KURIREN! • En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

Efterlyser en omtänksam kvinna att få dela vardagen med.

Längtar du, som jag, efter ett seriöst förhållande med fina middagar tillsammans? Själv är jag en 43-årig man med glimten i ögat och har två barn. Jag tycker om att resa, vandra och njuta av en kopp kaffe. Jag ser fram emot att få träffa dig och umgås. Sv. t.

11.9 – ”Uppvuxen på landet.”

Hej, man 70+ söker en kvinna att dela livet med. Allmänna intressen, resor, sport m.m. Bor i 06-området. Sv. t. 11.9 – ”Vän i höstmörket.” Är en kvinna på 59 år som gillar promenader, stickning, musik, tv, läsa böcker och god mat. Jag är blond, 157 cm lång, mullig och har blå ögon. Söker dig man som är snäll och kramgo. Tyvärr så röker jag. Jag bor på Åland och är frånskild. Har barn och barnbarn. Svara helst med foto. Sv. t.

11.9 – ”Lena.”

QUIZ OM DJUR

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

Hej du man, omkring 75 år och ensam. Vill du bli min vän?

Ensam kvinna söker just dej. Är du från Korsholm och bilburen, så hoppas jag att vi kan träffas?

Sv. t. 11.9 – ”Sommarträff.”

Kvinna i övre medelåldern söker brevvänner. Intressen: djur, kultur, promenader, film och litteratur. Inget hinder om du är handikappad. Hör av dig så får du veta mera! Sv. t. 11.9 – ”Maria.” Är det naivt att tro att man kan finna äkta kärlek när man fyllt 60? Kvinna i Österbotten undrar. Du man, med sunda tankar och värderingar, som vet att sätta värde på ärlighet, skriv till mig och berätta vem du är. Helst inte bara en liten lapp med ett telefonnummerr, utan ett brev. Sv. t.

11.9 – ”Livet är nu.”

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

Ensamheten känns tung att bära.

Jag söker dig, du lugna, trygga, snälla man, som vill dela livet tillsammans med mig i hemmets lugna vrå, i mitt hus ute på landet utanför Vasa. Är du omkring 75–80 år, gärna bilburen, och inte längre vill vara ensam? Skriv en rad, så kan vi träffas! Sv. t. 11.9 – ”För livet.”

Man 70+ söker en vän att hålla i handen i alla väder, gillar du också det mesta såsom djur, naturen, musik och allt som gör livet värt att leva?

Sv. t. 11.9 – ”Finns i Österbotten.”

En troende vän, kamrat sökes. Jag är en troende kvinna, som nyligen fyllt 70 år. Jag jobbar en del. Jag trivs på landet såväl som i stan ibland.

Jag gillar naturen, havet, musik och lovsång. Sv. t. 11.9 – ”Syrran.”

Vilket är Finlands nationaldjur?

1. Varg 2. Björn 3. Lo

Vad heter Finlands minsta fågel?

1. Kungsfågel 2. Sparvuggla 3. Tornflygare

När föds sälens kutar normalt?

1. Februari-mars 2. Maj-juni 3. Augustiseptember

Hur många ben har en spindel?

1. 6 2. 10 3. 8

Hur många klor har en järv?

1. 4 2. 5 3. 7

Var bygger lodjuret sitt bo?

1. I ett gryt på marken

Källa: Wikipedia och riistainfo.fi. Bild: AI-generad /Freepik.

2. Uppe i ett gammalt träd 3. Lon har ingen fast boplats Vilket av följande djur räknas som en invasiv art?

1. Ekorre 2. Bisamråtta 3. Åkersork Rätta svar finns på sidan 54.

KURIREN 51

R1124.indd 51

29.08.2024 15:48:41

NOVOKRYSSET

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Mikael Forss bok ”Bortom mörkret”.

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 25 september 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: .........................................................................................................................................................................................................

Foto: Adode Stockphoto.

Så här löser du Novokrysset:

52 KURIREN

R1124.indd 52

29.08.2024 15:48:42

SUDOKU

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

5 9 2 8 5 9 7 7 3 6 5 2 3 9 3 4 5 7 3 9 1 4 1 8 1 6 5 7 2 6 9 Medelsvår

1 2 6

9

9 5

7 3

8 8

4

7

9

1

9

7

1

2 3 5

4

8 7

7

8

3 7

8 1 3

Mycket svår

7

3

2 9 7

Foto: Adode Stockphoto.

8

3 5 2 4 8 9 1 1 7 2 9

1 9 1 9 2 3 7 8 2 1 4 6 5 8

KURIREN 53

R1124.indd 53

29.08.2024 15:48:44

Lösning: LÄTTA KRYSSET

LÄSARBILD

där strandade noa

Lösning: SUDOKU Lätt

b s b j a m a d e ö r o n e n r a s t s s k r a b i r e m h a r p u n r o b o t i s – Stil uret, frøken r u rJensen; a l den Å ers præa r cis 10psekunder i 12! a r k e r a d e p r i k e t v å t t a l l a inte falskt stöter sönder

görs av olja 3 : e pers. plur.

lät som kissemissen

används för lyssnande

gjorde rackartyg

vilopaus

Destination i vasaloppet

band eller tamp

gulsvart surrare tornstad

så låter kråkan

kastspjut på gran och tall

automatisk maskin lantlig

långsmala höjder roddbåt

fruset vatten 365 dagar

förarga, provocera

placerade bilen

genomdränkt

förmögen

bild : David Forsblom

fIlm av spielberg

träd med långa barr

Kryssmakare : David Forsblom

Lätta krysset finns på sidan 35.

Medelsvår

Lösning: FINN FEM FEL  Så här färggrant var det ännu i slutet av augusti i Vasa. Bilden är tagen den 27 augusti nedanför Björkparken invid strandpromenaden av Christian Nylund.

FINN FEM FEL finns på sidan 50.

VAD VILL DU LÄSA OM I KURIREN? Tipsa oss om vad du tycker vi ska skriva om i Kuriren, till exempel en intressant person, ett fenomen eller kanske något speciellt du själv upplevt.

06-3181900

e-post: material@kuriren.fi

KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR

2024

Mycket svår

NR 12 • 25 SEPTEMBER, NR 13 • 16 OKTOBER, NR 14 • 30 OKTOBER, NR 15 • 13 NOVEMBER, NR 16 • 27 NOVEMBER, NR 17 • 18 DECEMBER KURIRENS REDAKTION FINNS PÅ KUNGSGÅRDSVÄGEN 37 A, 65380 VASA

RÄTTA SVAR PÅ DJURSQUIZET: 2, 3, 1, 2, 1, 3, 2

54 KURIREN

R1124.indd 54

29.08.2024 15:55:48

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1800

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

JA TACK! JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Helårsprenumeration: 92 euro JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Halvårsprenumeration: 49,50 euro.

JAG VILL PROVA PÅ KURIREN, FEM NUMMER: 29,50 euro.

VALFRITT PRESENTKORT värt 750 € eller 50 € till K- eller S-kedjan.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • hemsidan www.kuriren.fi • mejla prenumeration@kuriren.fi • ring 044 901 4953, 06 344 1800

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kuriren betalar portot.

SÄND KURIREN TILL: NAMN ADRESS TFN:

SÄND RÄKNINGEN TILL:

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

NAMN ADRESS TFN:



Betala din prenumeration innan 30.11.2024 och du kan vinna ett

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

PRENUMERERA & VINN!

1 x 750 € 3 x 50 €

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

Medlem av Tidskrifternas förbund.

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

VINN PRESENTKORT!

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959

Erbjudandet gäller till 30.11.2024 inom Finland.

KURIREN 55

R1124.indd 55

29.08.2024 15:48:46

757591-2411

PAL. VKO 2024-39

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.

56 KURIREN

R1124.indd 56

29.08.2024 15:48:46