Kuriren nr 10-24

Nr 10 2024 28 AUGUSTI 2024 Pris: 6,70 euro

FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

TEMA:

FAMILJ FRITID

JESSICA BACKMAN födde sonen Gunnar hemma s. 4

ÅRGÅNG 65

Nr 10

Innehåll 10

Familjedagvårdare Daniela Eriksson lär sina dagbarn färdigheter på lekfullt sätt.

33

Marko Saukko utbildar sig till pilot och hans ungdomsdröm förverkligas därmed.

24

Melvin Wasström har sålt godis, snacks och dryck från sin försäljningskärra i tre år.

FÖLJ OSS PÅ

7

Mia Majasaari och Mira Laitinen assisterar vid hemmaförlossningar, ibland tillsammans.

20

För familjen Östman är teaterengagemang kvalitetstid de inte kan tänka sig vara utan.

facebook.com/kuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

2 KURIREN

28 augusti 2024

16

Birgit Johnsson i Sibbo tyckte hon blev firad som en kunglighet då hon fyllde 100 år.

28

Kathrin Granberg driver Käringsunds viltsafari i Eckerö på ett 34 hektar stort område.

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

Nu inleder vi hösten med nya krafter!

42 Familj och fritid

Efter tre födslar på sjukhus valde Jessica Backman att föda sitt fjärde barn hemma assisterad av två barnmorskor ��������4 Barnmorskorna Mia Majasaari och Mira Laitinen vill att föderskor ska få bestämma själva under sin förlossning ����7 Familjedagvårdare Daniela Eriksson vill skapa en stressfri vardag för barnen där de får lära sig saker i egen takt ����������� 10 Pigga Birgit Johnsson i Sibbo fyllde nyligen 100 år ����������� 16 I familjen Östman brinner alla för teaterverksamhet �������� 20 Melvin Wasström – ung och driven försäljare i Ekenäs ������ 24 Många intressanta djur på Käringsunds viltsafari ��������������� 28 Marko Saukko valde att sadla om i mogen ålder för att utbilda sig till yrkespilot �������������������������������������������������������������� 33

POPULÄRT

Människor emellan: Jan-Erik Nyberg �����������������������������������������8 NY GÄSTSKRIBENT: Nils Torvalds �������������������������������������� 14 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ��������������������������������� 19 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor �������� 32 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 35 I Jakobstad finns en bokhandel med långa anor ��������������� 36 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 39 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 40 Matvrån: Grillad kyckling, tillbehör och efterrätt ......... ������ 42 Christian Tikkanen om Finlands första hushållslärare ������� 44 Novellen: Den nya familjemedlemmen ��������������������������������� 48 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 51 Finn en vän i Kuriren .....................................................................54

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel ����������������������������������������������������������������������������������������9 Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 27 Bildkrysset ��������������������������������������������������������������������������������������� 46 Kryssa med Kuriren ����������������������������������������������������������������������� 47 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 50 Krysslösningar ..................................................................................52

H

är på Kuriren hoppas vi att ni alla liksom vi har haft en skön sommar hittills och att hösten fortsätter i samma stil. Arbetet på redaktionen har kommit i gång och semesterminnena har redan börjat blekna. Nu ser vi fram emot att få ta itu med höstens kommande nummer och hoppas att ni läsare precis som förr hör av er till oss med önskemål eller intervjutips av olika slag.

Ett gemensamt intresse för många av våra läsare är att fylla i de kryss som ingår i varje nummer av Kuriren.

Det gläder oss att så många krysslösare även sänder in sina lösta kryss till oss.

Tänk på att du kan sända in alla kryss i samma kuvert så sparar du samtidigt på portot! Vill du inte skicka in dina kryss med posten så kan du e-posta dem till kryss@kuriren.fi Det stora sommarkrysset i Kurirens sommarnummer hade i misstag Kurirens gamla adress som mottagningsadress. Vi ber om ursäkt för den missen. Alla kryss ska givetvis sedan årsskiftet skickas till Kurirens redaktion i Gamla Vasa.

Efter att ha funderat på kryssvinsterna har vi kommit fram till att vi vill ge våra krysslösare möjlighet att vinna en lite värdefullare vinst i stället för att lägga pengar på att posta flera mindre krysspriser eftersom portokostnaderna tenderar att stiga med jämna mellanrum. Från och med i höst lottar vi därför i stället ut en huvudvinst för varje kryss: ett presentkort på 20 euro till K- eller S-kedjans affärer. På så vis får den som vinner presentkortet även själv bestämma vad han eller hon vill köpa för de pengarna.

I det här numret vill jag också hälsa en ny medverkande i Kuriren välkommen, Nils Torvalds, som hann jobba tolv år för Europaparlamentet innan han avgick i våras. Med sin förkärlek för skog och natur hann han under dessa år bland annat att bygga sig ett starkt inflytande inom klimatpolitiken och EU. Hans första kolumn i det här numret har rubriken ”Rysslands väg mot stupet”.

Trevliga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

Jessica Backman födde sonen Gunnar hemma – ”En wow-känsla” Stressen och obekvämligheten på sjukhus fick Jessica Backman att fundera om då hon blev gravid med sitt fjärde barn. Den här gången bestämde hon sig för att föda hemma.

Text och foto: Chanette Härus

P

å gymmet i Kvevlax, Korsholm, har Jessica Backman precis avslutat med en gympagrupp.

Hennes son Gunnar, snart två år gammal, kryper upp i sin mammas famn. Det dröjer inte många minuter innan han sover sött.

Gunnar är Jessicas yngsta barn, de andra barnen är elva, åtta och snart fyra år gamla.

Till skillnad från de äldre barnen, som alla är födda på sjukhus, valde hon att föda Gunnar hemma. Orsaken är inte att de andra förlossningarna inte skulle ha gått bra, men de har inte heller gått så som hon hade önskat.

– På papper har mina andra förlossningar varit bra, men jag har inte fått föda så som jag har velat föda. Det har alltid varit ”nu ska det här ske och nu ska du göra si och nu ska du göra så.” Det är inte så att de har menat något illa utan det är bara så som systemet ser ut.

Jessica berättar att hon aldrig har känt sig hemma på

4 KURIREN

sjukhuset och att tiden på BB har känts obekväm, särskilt med tanke på att man ständigt är omgiven av främmande människor.

– Den enda njutningen har varit att man får vara med sin baby.

Hon berättar att hon under graviditeten med Gunnar började fundera på ett annat alternativ för förlossningen.

– Jag kände att det skulle bli ett onödigt stressmoment att åka till sjukhuset. Jag har alltid tyckt att det är jobbigt att stressa iväg till förlossningen och jag har aldrig vetat när jag ska åka in. Man bara sitter och väntar och stressar tills man får åka in och föda och hoppa in i bilen då man är svag och trött. Jag kände att det inte är så kul.

Hittade barnmorskor av en slump Att det till slut blev en hemmaförlossning var inte någon självklarhet för henne. Hon påpekar att hon inte skulle ha genomgått en hemmaförloss-

ning om det inte hade varit för hembarnmorskorna.

– Jag hittade dem av en slump, annars hade jag inte vetat var eller hur jag skulle starta processen.

Jessica diskuterade med en vän om sina tankar på en hemmaförlossning. Hennes vän berättade då för henne att den kvinna som Jessica hade anlitat som babymassör också jobbade som hembarnmorska.

De barnmorskor som Jessica valde att anlita jobbar tillsammans, annars är det vanligt att man jobbar ensam som hembarnmorska.

– Jag berättade för dem när jag var beräknad att föda och så träffades jag och barnmorskorna tillsammans med min man för att se om vi klickar.

Efter det mötet funderade och diskuterade Jessica och hennes man hur de skulle göra.

Till slut bestämde Jessica sig för att köra vidare med hembarnmorskorna.

– Jag hade inte valt att gå vidare i processen med dem om jag inte hade känt att jag trivs med dem.

Måste lita på processen Hembarnmorskorna berättade för Jessica vad hon behövde införskaffa för att förbereda sig på en förlossning hemma.

– En del av sakerna fixade de, men andra saker fick jag skaffa på egen hand.

Trots att Jessica redan tidigare hade fött tre barn kände hon sig osäker på vad allt som skulle behövas till en hemförlossning. Hon gick med i olika Facebook-grupper för att få veta vad andra har införskaffat till sina hemförlossningar.

– Jag försökte tänka mig in i vad det finns på sjukhuset som jag kan behöva hemma. Av barnmorskorna fick jag också låna en förlossningspool som jag hade hemma från vecka 36 eller 37.

Barnmorskorna bad henne införskaffa fem olika mediciner, inklusive vätskeersättning ifall hon skulle blöda mycket under förlossningen samt bedövningsmedel ifall hon skulle behöva sys, och K-vitamin till babyn.

➛

 Gunnar är

i dag en nästan två år gammal pojke som får följa med mamma till gymmet ibland.

KURIREN 5

Jessica Backman ...

Forts. från föregående uppslag

– Men de behövde aldrig användas.

Förutom att införskaffa allt nödvändigt påpekar Jessica att den viktigaste delen i förberedelsen inför förlossningen var att förbereda sig mentalt.

– Det gällde att ha tillit till processen. Bara man litar på att kroppen gör det den ska för att man ska kunna föda barnet så går allting lättare.

Jessica berättar också att det var viktigt att ”känna inåt” som hon beskriver det. Alltså att känna sig lugn och avslappnad och känna efter vad kroppen behöver.

Under sina första förlossningar kände hon sig för stressad för att känna efter vad det var kroppen ville och behövde.

– Barnmorskorna finns där som stöd och ingriper då det behövs, men sist och slutligen är det man själv som ska föda barnet.

En lång förlossning Då det blev dags för förlossning fick barnmorskorna skynda sig hem till paret Backman mitt i natten. De tidigare förlossningarna hade gått väldigt fort och Jessica var inställd på att också denna förlossning snabbt skulle vara över.

– Jag tänkte att det skulle fortsätta i samma mönster där varje förlossning blir snabbare än de tidigare. Jag tänkte att från att det blir jättejobbigt så kommer det vara över på tre timmar. Men så blev det inte.

Förlossningen blev över tolv timmar lång. Hon beskriver den som att det gick framåt, stannade av och sedan gick framåt igen.

– Barnmorskorna hade inte tagit med sig mat och dryck eftersom de trodde att det skulle gå fort, säger Jessica och skrattar.

Hon berättar att hon på sjukhuset antagligen hade fått oxytocindropp för att påskynda förloppet.

– Men mina barnmorskor var helt coola.

6 KURIREN

 För Jessica Backman var det viktigt att hitta rätt sorts stöd inför hemmaförlossningen.

En tid innan förlossningen lät Jessica de äldre barnen själva bestämma om de ville vara hemma under förlossningen eller inte. Jessica har alltid varit intresserad av förlossningar och under många år har hon sett på förlossningsvideor.

– Jag bestämde mig för att visa en förlossningsvideo för mina barn så att de får se hur det ser ut då ett barn föds, så får de själva välja om de vill vara hemma under förlossningen eller inte.

De två äldsta barnen ville inte vara hemma. Jessicas yngsta barn var inte ens två år gammalt vid tidpunkten för förlossningen så Jessica beslöt att hon skulle vara hemma.

– Det blev ändå ett stressmoment för mig att hon var hemma. Min man måste sitta

”

– Barnmorskorna finns där som stöd och ingriper då det behövs, men sist och slutligen är det man själv som ska föda barnet.

med henne i famnen eller leka med henne. Jag vet inte vad det berodde på, men jag kände att hon måste därifrån. Min mamma hämtade henne och efter det började förlossningen ta fart igen.

Jessica funderar att det var sin mans stöd hon behövde där och då men inte kunde få eftersom han behövde se efter deras dotter.

Under Jessicas tidigare förlossningar har krystningsfasen varat i bara en och en halv minut.

– Om jag har förstått det hela rätt så är den en skyddsmekanism man har, att man skjuter ut barnen fort om man är lite rädd. Tidigare har jag knappt hunnit krysta utan kroppen har skött sig själv.

Innan förlossningen hade hon bett sina barnmorskor vara beredda på att be henne bromsa under krystningsskedet, men den här gången behövdes det inte.

– Det tog femton minuter att krysta ut honom. Jag tror att det är för att jag var i en så trygg situation att det gick i en mycket mer behaglig takt. Det var en wow-känsla att känna att jag hade full kontroll.

Hon fick själv ta emot sonen då han föddes och ta bort navelsträngen som var virad runt hans hals.

– De hade full tillit till mig och bara tittade på utan att stressa mig. Det var en jättemäktig känsla.

Hundra procent fokus Trots att förlossningen gick bra fanns det stunder då Jessica tvekade och ville köra in till sjukhuset.

– Före förlossningen tvekade jag aldrig och jag undvek att berätta om mina planer för människor som jag visste skulle ifrågasätta det hela.

Under förlossningen fanns det även stunder då hon ville åka till sjukhuset och få kejsarsnitt i stället.

– Det var ändå en tolv timmar lång förlossning så ibland kände jag att jag ville sövas ner och att de skulle snitta ut barnet i stället. Men jag ville nog

egentligen inte åka in och det visste barnmorskorna också.

De hade kunnat säga till mig att åka in, men de såg på mig att det inte behövdes.

Jessica berättar att för varje gång hon kände att hon ville ge upp gav barnmorskorna henne uppmuntrande ord eller massage.

– Det var så fint att de var där hela tiden. De var inte påträngande men de var hela tiden i bakgrunden och såg varenda skiftning som min kropp gjorde.

För Jessica kändes det extra tryggt att ha barnmorskorna vid sin sida under hela förlossningens gång. Hon berättar att hon förstår att barnmorskorna vid sjukhusen inte kan ha full koll på alla föderskor då de har flera förlossningar att hantera samtidigt.

– Det är klart att de inte kan ha full koll. Nu hade de hundra procent fokus på mig och jag har aldrig förr fått en så fin och detaljerad förlossningsberättelse som jag fick efter den här förlossningen. Jag fick en hel A4 full med klockslag och detaljer om vad som hände när. Åt andra som ska föda hemma ger Jessica rådet att lita på processen och att skaffa sig kunskap.

– Man kan inte påverka händelseförloppet, men man kan lära sig att slappna av och att se till att också ha stödnätverk, i familjen eller på Facebook.

Och så ska man se till att man har passande barnmorskor med sig och inte bara en kompis som är intresserad av förlossningar.

Jessica berättar att det också är viktigt att förstå att förlossningsplanen inte alltid håller.

– En viktig grej som jag tänkte på före min hemförlossning var att trots att jag bestämt mig för att föda hemma behöver det inte betyda att jag föder hemma. Det betyder att jag är hemma så länge som möjligt och behöver jag åka in så åker jag in. Trots att jag tackat nej till sjukhusförlossning betyder det inte att jag inte är välkommen dit. De tar nog alltid emot en och det är också en trygghet.



 Både Mia Majasaari och Mira Laitinen tycker att det är viktigt för föderskan att förbereda sig mentalt inför förlossningen.

Mia och Mira förlöser barn i hemmet – Vill att föderskor själva får bestämma Barnmorskorna Mia Majasaari och Mira Laitinen har erbjudit förlossningar i hemmet i Vasaregionen i drygt åtta år.

Laitinens egen förlossning blev duons första hemmaförlossning.

Text och foto: Chanette Härus

P

å ett café i centrala Vasa berättar barnmorskorna Mia Majasaari och Mira Laitinen om sina erfarenheter som barnmorskor.

Mira Laitinen jobbar som barnmorska i Umeå och Mia Majasaari som barnmorska på Vasa centralsjukhus.

Vid sidan om sina ordinarie jobb som barnmorskor på sjukhus agerar de också barnmorskor under förlossningar i hemmet.

– Vi har varit kollegor jättelänge och har konstaterat att vi har samma sätt att tänka kring förlossningar, säger Mira.

Ju bättre Mira och Mia lärde känna varandra och ju bättre vänner de blev, desto mer funderade de på att börja erbjuda hemmaförlossningar. Men det var inte förrän de i Tyskland deltog i en skolning för barnmorskor och doulor från hela världen för drygt tio år

➛

KURIREN 7

MÄNNISKOR EMELLAN Jan-Erik Nyberg är pensionerad familjerådgivare och psykoterapeut, utbildad sexualterapeut, familjeterapeut och arbetshandledare. Han har numera en liten privatmottagning.

Livet är märkvärdigt I början av 1960-talet var det mera regel än undantag att ett hushåll bestod av tre generationer. En far- eller morförälder, föräldrarna och deras barn. Hos min barndomskamrat bodde både farmor och farfar, föräldrarna och de två bröderna i samma hushåll med tre sovrum, ett kök och en storstuga.

I

sommar har vi levt lite likadant, låt vara tillgång till ett större egnahemshus i stan och ett sommarställe med gäststuga. Det har varit fantastiskt, härligt intensivt, och samtidigt utmanande.

Jag har insett hur mycket vi går miste om i dagens bekväma välfärdssamhälle. Den närhet som uppkommer när man lever tätt inpå varandra och var och en måste ta ansvar för sina behov och samtidigt visa hänsyn har känts som näringsrik mylla för mina inre rötter. Nånting av det, det där som Lars Huldén beskriver i dikten Ti arbeit ilaag: vi va vi tå. Vi var vi.

Att för några korta sommarveckor leva lite vardagsliv tillsammans med vårt vuxna barn och hens familj har gjort mig medveten om vilken lycka det är att få bli äldre. Som ung trodde jag att livet blev tråkigt och enahanda när man blir gammal.

Nu upplever jag att det är en mera spännande tid än någonsin. Kanske handlar det om själva perspektivet.

Som 60-plussare kan jag utan ansträngning överblicka de senaste 60 åren. Jag kan röra mig fritt från barnets fantasivärld, över tonåringens rebelliska och ibland lite för impulsiva livshållning till den äldre människans långsammare och förhoppningsvis mera genomtänkta reaktionsmönster. Det kan också ha att göra med att en mänska i min ålder lätt kan 8 KURIREN

❱❱ Relationen till de egna barnbarnen är mycket betydelsefull för många mor- och farföräldrar. Foto: Adobe Stockphoto. överblicka den tid jag möjligen har kvar att leva, och insikten om att ingenting garanterar att det blir som jag väntar mig.

Och den trygga osäkerheten gäller både mina förhoppningar och farhågor.

Störst av allt är ändå relationen till de egna barnbarnen. Det är en hisnande känsla att hålla de små mänskorna i handen eller möta deras blick som ska se mycket längre in i framtiden än jag någonsin kan se. Som ser på mig på ett sätt som gör att jag känner mig både avslöjad och älskad på en och samma gång. Inte undra på att Människosonen sade att det är de som äger himmelriket. Den värme och det förtroende som de visar, får mig att känna mig som barn på nytt.

Den delade vardagen med de vuxna barnens familjer gör också att relationen mellan oss vuxna får mogna. Visst finns relationen förälder-barn alltid kvar och skaver ibland, men relationen från vuxen till vuxen stärks. Och i den kan vänskapen uppstå, inte av sig själv men när vi odlar

den tillsammans. En vänskap som, i bästa fall, kan vara lika öppen och naturlig som vänskapen mellan en vuxen och ett barn.

Men för att det ska ske behöver vi från bägge sidor se på varandra med barnets ögon, avslöjande och älskande.

Livet är märkvärdigt. Och ju längre jag lever, desto märkvärdigare blir det.

Tänk att jag fick livet som gåva och lån, att jag för en tid får vara del av allt detta.

Jag vill hålla fast vid denna förundran och tacksamhet i en tid där vi dagligen översköljs med bilder och berättelser om hur mycket ondska och meningslöst lidande vi människor åstadkommer. Det vi gör mot varandra och mot allt levande på den här planeten. Insikten om att jag själv, genom mitt sätt att leva, är en del av all denna förödelse drabbar mig med full styrka. Då behöver jag en motkraft för att inte bli likgiltig och förtvivlad.

Individualismen, vår tids kanske starkaste ideologi, har nått sin kulmen.

Själviskheten anses av många som den grundläggande drivkraften. Omtanken om medmänniskan är en lyx som man unnar sig om man får lust för det. Vänskap odlar vi för att vi tror oss ha något att vinna på det. Vi har tappat bort insikten om att vi mänskor är gjorda för varandra, för gemenskap. Detta att vara människa är något som vi bara kan vara tillsammans.

På det personliga planet blir det så tydligt. Jag behöver någon som säger till mig att det spelar en roll hur jag väljer att leva.

Jag behöver ett du för att inte förlamas av förtvivlan. För att tro på själva livet. Ärkebiskop John Vikström formulerade det så här: Trons motsats är förtvivlan. För att få mod att tro på livet behöver jag dig, min medmänniska.

Jan-Erik Nyberg, Jakobstad

Mia och Mira förlöser ...

Forts. från föregående uppslag

sedan som de bestämde sig för att börja göra det tillsammans.

– Det var jätteupplysande för oss båda och det är så många runtom i världen som redan gör det här så vi tänkte att varför skulle inte vi också kunna göra det.

– Vi vill erbjuda den här möjligheten till kvinnor så att de själva får bestämma och fatta beslutet var man vill föda sitt barn.

Den första hemmaförlossningen för duon blev Miras egen förlossning.

– Under alla år som jag har varit barnmorska har jag tänkt kring förlossningar att det är något naturligt och att man inte behöver föda på ett sjukhus om man är frisk och inte har en riskfylld graviditet, säger Mira.

Hennes två första barn föddes på sjukhus, men redan då funderade hon på att föda hemma. När det blev dags för sonen att födas 2016 bestämde hon sig för att föda hemma med Mia vid sin sida.

– Jag kände mig jättetrygg, tillägger Mira.

Lång erfarenhet

– nå läsare över hela Svenskfinland Boka din annons mia@kuriren.fi eller tfn 044 756 1551

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR



Lösning på sidan 52.

Annonsera i Kuriren

att det är bra att som föderska förbereda sig mentalt.

– Man behöver dyka in i processen. Som barnmorska hör jag ofta att man säger ”jag kommer föda men barnmorskorna tar hand om mig”. Ja, vi tar hand om dig, men man behöver också ta reda på och dyka in i den mentala sidan av det hela. Det tycker jag är jätteviktigt, säger Mia. Inför en hemmaförlossning anser barnmorskorna att det är bra att på förhand prata med någon annan som fött hemma. Men det är också oerhört viktigt att man inte lättvindigt fattar beslutet att föda hemma, utan att man verkligen vill genomgå en hemmaförlossning.

– Vid en hemmaförlossning är det viktigt att det är på kvinnans eget initiativ och att hon vill föda hemma, säger Mia. – Vi säger alltid till alla kvinnor och par som ska föda hemma att något av det viktigaste är att de tar reda på och faktiskt förstår vad det är som händer när man ska föda barn. Att man vet vad som kommer att hända i kroppen, vad som händer med bebisen, vad bebisen gör och vad livmodern gör och så vidare. Man behöver förstås inte veta allt, men man måste förstå vad det är som händer, säger Mira.

FINN55FEL FEL FINN

tresset varit relativt stort, har det sist och slutligen inte blivit så många hemmaförlossningar.

– Det är många som tar kontakt och är intresserade, men när de får veta att det kostar så backar de ur, säger Mia. Mia och Mira hade gärna sett att Finland, likt Sverige, skulle ge familjer statligt stöd för hemmaförlossningar. Men eftersom så inte är fallet tar Mia och Mira betalt då de anlitas som barnmorskor. Det gör de eftersom de jourar i ungefär tre veckors tid runt föderskans beräknade datum.

– Vi har våra vanliga jobb och våra privatliv, men under de här veckorna kan vi inte åka någonstans. Vi kommer finnas här och vara beredda dygnet runt, säger Laitinen.

Viktigt med kunskap Mia och Mira vill också läg- och förståelse - Tja, hurhögt högt ...?Ska Skavivisäga säga ga tid på-att lärahur känna hela...? faTja, miljen nånstans innan förlossningen.

Inför en förlossning, oavsett nånstansmellan mellantredje tredjeoch ochfjärde fjärde – Vi vill alltid träffas före om den sker hemma eller på våningen våningen förlossningen och bekanta oss ...... sjukhus, tycker barnmorskorna

FINN 5 FEL

Både Mira och Mia är erfarna barnmorskor. Mia Majasaari har jobbat som barnmorska i 24 år och Mira Laitinen i tolv.

Trots att de är erfarna och i drygt åtta år har jobbat med hemmaförlossningar och in-

 Då Mira Laitinen (till höger) födde sitt tredje barn valde hon att göra det hemma med Mia Majasaari vid sin sida.

med hela familjen. Om det finns fler barn i familjen så vill vi lära känna dem, oavsett om de kommer vara med under förlossningen eller inte.

De berättar att de har förståelse för om man inte har råd, men poängterar att det alltid går att lösa med delbetalning utan ränta. De påpekar också att de trots allt inte gör det här för pengarna.

– I Helsingfors kan det kosta runt 6 000 euro att ha två barnmorskor på plats. Anlitar man oss kostar det 2 800 euro för omföderskor och 3 000 euro för förstföderskor att ha oss båda på plats. Med tanke på att vi sedan jourar i drygt tre veckor och ska dela summan på två så blir det inte någon hög timlön eller mycket över till oss.

– Om vi skulle göra det för pengarna så skulle vi ta mer betalt. Men vi måste värdesätta våra liv och vår gemensamma kunskap. Vi ger verkligen allt till de här familjerna.

Förutom kunskap och erfarenhet så tar barnmorskorna även med sig all utrustning som behövs vid en förlossning.

– Vi har allt som behövs med oss, också allt som behövs vid eventuella akuta situationer.

Om vi ser att situationen inte är trygg så föreslår vi att åka in till sjukhuset.

– Det är synd att dina ögon är så svullna att du inte kan njuta av hans fina stil.

- Detärärsynd syndattattdina dinaögon ögonärärsåså - Det svullnaattattduduinte intekan kannjuta njutaavav svullna hansfina finastil stil...... hans

KURIREN 9

− Det är givande att se barnen växa och utvecklas och att se föräldrarna växa i sitt föräldraskap, säger familjedagvårdaren Daniela Eriksson.

 Barnen i Gullegrynen vistas mycket utomhus. Emma, Axel och Isak leke

Naturnära dagvård ger barn lugn i Text och foto: Anna Johansson

D

aniela Eriksson, 43 år, är född i Helsingfors och uppvuxen i Borgå.

Nu bor hon i byn Jackarby i Borgå tillsammans med sin familj. Till Danielas familj hör sambo och två barn på elva och sju år. Hon har vistats alla skollov, helger och andra ledigheter och vistas fortfarande gärna all ledighet på Sarfsalö i Lovisa skärgård. − Jag gillar att umgås med människor i olika åldrar. Jag vistas gärna i naturen och i trädgården. Havsliv och stugliv ligger nära hjärtat. Jag är även aktiv i några föreningar.

Efter gymnasiet studerade

10 KURIREN

Familjedagvårdaren Daniela Eriksson vill ge sina dagbarn tid och uppmärksamhet.

Hennes mål är att skapa en vardag utan jäkt. Alla ska få lära sig nya färdigheter i sin egen takt. hon till sjukskötare och hälsovårdare. Hon har arbetat som hälsovårdare inom mödra- och barnrådgivningen samt inom skolhälsovården i över tio år.

Under vårdledigheten med sitt andra barn studerade hon småbarnspedagogik och började arbeta som privat familjedagvårdare i januari 2020.

Danielas mamma har jobbat som familjedagvårdare sedan Daniela var åtta år gammal.

Daniela har alltid sett upp till

mammans arbete och växt upp med en mamma som varit hemma, även för henne och hennes syster.

Daniela upplevde i sitt föräldrahem att dagbarnen fick fin vård i ett familjedagvårdarhem och hon trivdes med att ha barn i hemknutarna om dagarna och att umgås med dem. Redan då uppstod tanken att hon någon gång själv vill vara en dagmamma, ifall det finns en möjlighet till det.

Familjär grupp Då Daniela fick barn och skulle fundera vidare på arbetslivet såg hon sin chans att pröva på att jobba med småbarnspedagogik i sitt eget hem, och det har hon inte ångrat. Hon känner att hon finns till för både sina egna och byns barn. − Att det blev privat familjedagvård i stället för kommunal var helt enkelt bara på grund av att Borgå stad anlitade privata vårdproducenter och inte kommunala på vårt område vid tillfället då jag blev familjedagvårdare i början av 2020.

Daniela upplever det som viktigt att barn kan tillbringa dagarna i en liten familjär grupp med möjligast lite oväsen och onödigt spring och att en bekant och trygg vuxen möter dem varje dag vid dörren.

och Isak leker i trädgården.

 Dags för sagostund. Skoj, tycker Daniela och dagbarnen Emma, Isak, Matheo och Axel.

n i vardagen Daniela besitter en hel del kunskap om barnets utveckling, familjedynamik, familjelivets utmaningar och familjens välbefinnande. Nyckelord för Daniela är respekt och medmänsklighet. Hon ser familjen som en helhet där det ena påverkar det andra. − Jag trivs med att möta människor och att jobba med barn i olika åldrar och att samarbeta med vårdnadshavarna.

Det är givande att se barnen växa och utvecklas och att se föräldrarna växa i sitt föräldraskap.

– Det är glädjande att umgås med barnen och att uppleva vardagen med dem. Mitt mål är att skapa en vardag utan jäkt och att erbjuda barnen individuell vård.

Daniela värdesätter också att själv få planera verksamheten,

vad de gör när, hon har möjlighet att känna efter på basen av barnens humör och ork vad som lämpar sig att göra när.

Det finns även en del nackdelar med jobbet. Jobbet är inte ett klockan 8−16 arbete, och det finns en hel del att göra utanför arbetstid. Efter att barnen åkt hem för dagen är det ännu en hel del som ska ordnas.

Bland annat mat ska förberedas, tillredas och inhandlas.

Pyssel och verksamheten ska planeras. Därtill finns administrativa uppgifter som ska skötas. − Det krävs intresse och mycket engagemang för att få verksamheten att löpa. Arbetet är givande och det här är något jag vill göra, förhoppningsvis många år framöver.

 Verksamheten planeras enligt barnens behov, ålder, utvecklings-

 faser, intressen och styrkor. Daniela med dagbarnen Matheo, Emma, Isak och Axel. .

KURIREN 11

Naturnära dagvård ...

Forts. från föregående uppslag

För att orka med ditt arbete så behövs rekreation och lugn, vad gör du för att få uppnå det? − Jag har alltid åkt till stugan för att ladda batterierna.

Där lyckas det absolut bäst i sällskap av familjen, släktingar och bekanta. Jag njuter av att sitta på terrassen och lyssna på naturen, havets kluck, fågelsång och ibland bara tystnaden. Det är till och med avkopplande att sitta vid fotbollsplanen då barnen njuter av sina fotbollsträningar.

– Sällan, men ack så hälsosamt är någon barnfri kväll tillsammans med gubben på någon rolig sammankomst i goda vänners sällskap, det gör även bra för kropp och knopp.

Vill du dela med sig av några råd till dagens föräldrar? − Ett citat som funnits på vårt kylskåp i hemmet sedan vår förstfödde var ett år, är en värdefull påminnelse dagligen, ”Kom ihåg – din vardag är ditt barns barndom”. Det vill säga, ge tid till era barn.

Barnen behöver tid med sina föräldrar för att känna sig sedda och hörda, för att känna sig viktiga, värdefulla och älskade.

Daniela anser att barn ofta värdesätter det enkla, såsom att till exempel gå på skogspromenader eller besöka biblioteket. En genuin och äkta kontakt uppstår utan mobiltelefon, platta eller tv påslagen som i sin tur stjäl såväl de vuxnas som barnens uppmärksamhet. Daniela anser att det som lätt glöms bort är att daghemmet är barnens jobb. − Barn behöver också semester. Då föräldrarna har semester från jobbet så har även barnet rätt att ha semester från daghemmet. Alla behöver lata morgnar och slappa dagar, även barnen. Barnen behöver inte ha fullspäckat program alla dagar och alla kvällar. Barn mår bra av att ha tråkigt, även vuxna för den delen.

12 KURIREN

 Motion, rörelse och lek har tyngdpunkt i verksamheten. Dagbarnen lär sig grund- och finmotorik på olika sätt.

 ”Titta, en skalbagge” utropar Emma. Isak tar sig också en titt.

Jordnära småbarnspedagogik Den privata familjedagvården Gullegrynen följer Borgå stads plan för småbarnspedagogik som ger riktlinjer för verksamheten. Den omfattar allt från barnens fysiska-, psykiska, sociala- och emotionella utveckling.

Verksamheten fokuserar på att barnen lär sig vardagliga aktiviteter.

− Vi lär oss vad som är rätt och fel och hur vi fungerar i grupp. Vi lär oss också om känslor genom att känna igen och ge uttryck för känslor och att lära sig att klara av motgångar och att ta hänsyn till andra.

Att lära sig att uttrycka sig och att utveckla kommunikationen är även något som läggs vikt vid. Den språkliga färdigheten befrämjas genom bland annat sagor, rim och ramsor. Motion,

rörelse och lek har även tyngdpunkt i verksamheten. − Barnen lär sig grund- och finmotorik på olika sätt. Vi gympar bland annat med olika instruktionskort, gör balansbanor och rör oss i varierande terräng.

Under daghemsdagen får barnen en massa kunskap om det de visar intresse för. De skapar genom musikaliska, visuella, verbala och kroppsliga uttrycksätt, bland annat genom att rita, klippa, pyssla, spela och musicera. − Det som kanske är Gullegrynens främsta lyx är att vi har möjlighet att vistas mycket ute i naturen, i skog och mark. Vi går på promenader, leker i skogen, bygger kojor, klättrar på stenar, plockar bär och svamp, lär oss om djur och växter. Om vintrarna skidar vi på åkrarna, går på skaren och undersöker djurspår.

– Fri lek är även något jag föredrar. Barn lär sig via leken och utvecklar bland annat fantasi och samarbete. Jag utvecklar verksamheten aktivt och mångsidigt. Verksamheten

LÄSARDIKT

Terrassen

Vi sitter på terrassen i sommardagen skön beundrar allt omkring oss, naturen är så grön.

 Daniela pusslar med dagbarnet Matheo.

 Daniela Eriksson tillbringar mycket tid i köket. Hon serverar dagbarnen en mångsidig och hälsosam kost. planeras enligt barnens behov, ålder, utvecklingsfaser, intressen och styrkor.

Det viktiga för Daniela är den jordnära småbarnspedagogiken där barnen får lära sig olika kunskaper på ett lekfullt och mångsidigt sätt utan att känna stress eller press. Alla ska få lära sig nya färdigheter i sin egen takt.

Hemmagjord mat av färska råvaror Daniela serverar dagbarnen en mångsidig och hälsosam kost och tillbringar mycket tid i köket. Morgonmålet tillreder hon innan de äter det.

− Målsättningen är hemmagjord mat som jag oftast tillreder från början till slut av färska råvaror på kvällen, färdigt till följande dags lunch. Ibland kan det förstås hända att jag tillreder maten på morgonen. Om det kör ihop sig på grund av tidsbrist måste jag ibland också använda halvfabrikat. Jag storhandlar en gång i veckan och innan det planerar jag maten som ska serveras följande vecka. Sedan ”lappar” jag på med enstaka uppköp under veckan.

Under måltiderna diskuterar de, under morgonmålet bland annat vad barnen gjort dagen innan. Därtill övar de bordsskick, vett och etikett och strävar efter lugna och trivsamma matstunder.

Vad önskar du att dina dagbarn minns då de tittar tillbaka på sin tid hos dig? − Att det var en trygg daghemstid i en familjär grupp med lugn atmosfär. Jag hoppas att de minns en del av vad vi gjort med glädje och vilka vänner de umgåtts med. Jag önskar att de minns våra sköna sago- och sångstunder, gemensamma rörelseupplevelser och våra äventyr ute i naturen. Jag hoppas att de upplever att jag förstärkt deras självbild genom beröm, uppmuntran och positiv respons och att de upplevt att de blivit sedda för vem de är. 

Kärlek till oss från höjden, av tacksamhet vi ber då varje liten blomma en sommarhälsning ger.

Vi får då ta emot den tacka för dagen ljus, lyssna till fågelsången i sunnanvindens sus.

Vår kärlek till naturen den får nu blomma här, jag vackra blommor plockar till henne jag har kär.

Våran terrass har blivit ett sommarparadis, för alla sköna stunder vi ger den första pris.

Småningom tar sommarn slut men vi har minnen kvar, jorden skall åter grönska i vårens ljusa dar.

Alvar Håkans

BIld: Adobe Stockphoto.

KURIREN 13

Rysslands väg mot stupet I en lång internationell diskussion om krigens orsaker finns begreppet revisionsstat – det vill säga en stat som med alla tänkbara medel försöker riva upp – revidera – den rådande internationella ordningen. Det är där Ryssland nu har hamnat och det bådar inte gott för fortsättningen. Den här illavarslande slutsatsen ställer åtminstone indirekt ett antal tilläggsfrågor, som vi borde sträva till att besvara. Om vi inte klarar av det finns det all orsak att anta, att vi står inför nya och ännu mera besvärliga utmaningar under de närmaste åren och decennierna.

R

evisionistdiskussionen är ibland lite obehaglig eftersom den påminner oss om felgrepp och misstag. Vi hamnar alltså på krigets brant av orsaker, som vi inte alltid förmår se eller förstå. Så gick det också under decennierna fram till andra världskrigets utbrott. Det kan sedan vara en nyttig lektion – om vi vill acceptera lektionen.

Det klassiska exemplet på en revisionsstat – och de ödesdigra följderna – är naturligtvis Tyskland. Och den historien går tillbaka på ett händelseförlopp från sent 1700-tal och till tidigt 1800-tal.

I den franska revolutionens spår upplöste Napoleon den statsartade konstruk-

14 KURIREN

tion, som gick under det lite invecklade namnet Det heliga romerska riket av tysk nation. Den skyldiga är egentligen Karl den Store eller hans arvingar, som delade upp stora delar av Europa. Karl ville understryka sin storhet genom att använda sig av titeln romersk kejsare.

Därmed knöt han sina legitimitetskrav vid det klassiska Romarriket, som hade gått under långt tidigare.

Till det här heliga riket hörde nuvarande Tyskland, Österrike, Slovenien, Tjeckien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, delar av Frankrike, delar av norra Italien, Kroatien och omfattande delar av Polen. Kejsaren utsågs genom ett val – han utkorades ursprungligen av tre ärkebiskopar och fyra världsliga kurfurstar. Senare utvidgades kurförsamlingen till områdets övriga storheter – kungar, ärkehertigar, hertigar och grevar.

Efter Napoleons ingripanden ersattes den här gamla konstruktionen av Tyska förbundet, men fortfarande fanns det kvar områden, som i juridisk mening låg någonstans i snittet mellan det gamla heliga riket och Tyska förbundet. Just ett sådant område ligger på Rehnflodens vänstra strand kring staden Strasbourg.

Alla europeiska krig förefaller ha ett drag gemensamt – i slutet av alla mänskliga förluster och lite skenbara segrar är det Ryssland som växer fram som en hegemonialmakt. I den kedjan finns också Finlands alla olyckor. Frankrike ville öka sitt inflytande och lockade med Sverige i Hattarnas krig 1741. Det var en av de bidragande orsakerna till Rysslands ökande inflytande, till Sveriges nedgång och till att Finland hamnade allt närmare Moskvas inflytelsesfär.

Napoleonkrigen skapade – med avsikt eller utan – en ny dynamik i Europa.

Tyska förbundet hade två stora medlemmar: det österrikiska kejsardömet och

konungariket Preussen. Den dynamiken ledde vidare till att Preussen växte fram och blev en av de europeiska stormakterna efter Wienkongressen. I den industriella revolutionens släptåg växte sedan området kring Ruhr till Europas viktigaste vapensmedja, vilket i sin tur ökade konkurrensen kring områdets resurser. Slutresultatet blev det tysk-franska kriget 1870, som inleddes av Napoleon III och slutade i ett katastrofalt nederlag för Frankrike.

Wienkongressen försökte i tiderna skapa ett bålverk mot den medborgerliga frihetens och det nationella uppvaknandets omstörtande inverkan. Det låste läget för en tid, men under ytan gick utvecklingen vidare – den här gången dessutom med understöd av det som kallas den kapitalistiska ekonomins skapande förstörelse. Första världskriget är bara ännu en omgång av den nya dynamikens inflytande. Men i slutresultatets malström dras tre av Wienkongressens stormaktsgaranter med i virvlarna och det drabbar därmed ytterligare den gamla stabiliteten.

Tysklands nederlag och Versailles-freden är samtidigt också Frankrikes revansch. Det skapar genom fredens hårda villkor förutsättningarna för en ny revisionistisk makt i centrala Europa.

Ruhr-ockupationen 1923–26 bidrar ytterligare till att bryta Tysklands svaga demokratiska tradition och politikens ekonomiska ryggrad. Det nationalsocialistiska Tyskland leder in Europa i ännu ett förödande krig, som slutar i en ny fredsordning, som till en början låser sig kring det kalla krigets gränsdragningar.

Det är resultatet av stormaktsmötena i Teheran, Jalta och Potsdam.

Men ingen fredsordning är riktigt stabil.

Det finns alltför många variabler. Efterkrigstidens fredsordning rubbas djupast av det sovjetiska systemets ekonomiska förfall. Hela östblocket, som skapades

med Moskvas hänsynslösa kontroll, befinner sig i upplösning och letar efter utvägar. Från det ansvaret kan Europeiska unionen inte undandra sig, men det innebär samtidigt att Europas karta ritas om. Det klarar den auktoritära ledningen i Ryssland inte av.

Med alla tänkbara medel försöker Ryssland under Vladimir Putins ledning hålla vid liv en gammal illusion.

Under de europeiska krigens tidevarv från 1700-talet framåt växer Rysslands inflytande, men det sker inte genom Rysslands förtjänster eller med ryska medel. Det sker trots en dålig ekonomi och en nästan obrukbar och genomkorrumperad förvaltning, som i dag dömer den som vågar säga en sanning till 12 års fängelse.

Det är en ohållbar och farlig väg, som enbart blir ännu mera farlig av brutaliteten i Rysslands krigföring mot Ukraina. Och vi ser redan tecken, som visar vart utvecklingen är på väg.

Senaste vecka höjde den ryska centralbanken sin styrränta till 18 procent.

För att få den ryska verkligheten att förefalla normal trots att man använder gigantiska resurser på ett krig som inte får kallas ett krig och som därför inte heller får synas i vardagen, har Ryssland finansierat sin vardag med sedelpressen och gamla inbesparade medel.

I grund och botten är det samma misstag Tysklands regering gjorde i samband med Ruhr-ockupationen hundra år tidigare. Om klockorna i Kreml tilläts klämta kunde vi höra den obehagliga klangen långa vägar. I stället råder en illavarslande tystnad.

Nils Torvalds, tidigare journalist, har under de senaste tolv åren varit Europaparlamentariker för SFP/Renew Europe. I EU-parlamentet har han varit speciellt engagerad i miljö-, klimat- och skogsfrågor och fungerade under sin sista mandatperiod som talesperson i miljöutskottet för centerliberala parlamentsgruppen Renew Europe. Nils är en passionerad historiekännare och ägnar gärna sin fritid åt att läsa och skriva samt att vistas i den åboländska skärgården.

Nils Torvalds.

KURIREN 15

Birgit, 100 år:

Tänk positivt – ge inte upp!

Birgit Johnsson i Sibbo är överväldigad av den 100-årsfest som ordnades till hennes ära på hennes 100-årsdag den 17 juli. ”Det var så roligt, det var underbart”, berättar Birgit som denna dag kände sig lika uppvaktad som en kunglighet! Bjudningen hölls i Box hos dottern Gun-Britt med omkring femtio gäster på plats.

Text: Johnny Holmberg • Foton: Privata

B

irgit Johnsson, ofta kallad ”Biggan”, föddes den 17 juli 1924 på Högbacka i byn Norra Paipis i Sibbo. Hon är äldst av åtta barn, av vilka två är döda. Tre systrar bor i Sverige.

Birgit är svag i benen och synen är nedsatt. Hon rör sig med hjälp av rollator och går inte utomhus längre på egen hand, men hon bor fortfarande i sitt eget hem i Box. Det fungerar tack var att hon får daglig hjälp och tillsyn av barnen och hemhjälpen.

Hon förbluffar sin omgivning med sitt häpnadsväckande goda minne och uppfattningsförmåga. På frågan om hemligheten med att vara så pigg vid så hög ålder svarar hon snabbt och tydligt: – Man skall ha sisu, man får inte ge sig! Man skall kämpa på, säger Birgit och levererar ett av sina godmodiga skratt.

Dottern Gun-Britt inflikar:

16 KURIREN

– Hon brukar säga ”jag har inga sjukdomar, men jag har krämpor”. Även Birgits son Kjell-Åke, menar att hans mamma uppnått sin höga ålder tack vare relativt god hälsa. Han påminner att hög ålder inte heller var ovanligt i deras fars släkt, även om hans pappa Åke Johnsson gick ur tiden på grund av sjukdom. Åkes syster Doris blev nästan 102 år.

mat och se efter småsyskonen.

Det kom en ny unge vartannat år, tillägger hon med ett skratt.

Jag ångrar inte alls att jag har skött om mina syskon!

Nu hjälper Birgits syskon henne i sin tur.

– Vi har stor syskonkärlek, betonar Birgit.

Tänka på andras behov

Arbetsam uppväxt Birgits barn- och ungdomstid var fylld av hårt arbete. I hemmet på Högbacka fanns får, kor och höns som alla krävde daglig skötsel. Hon fick bland mycket annat hjälpa till med mjölkningen och så hade hon också ett stort ansvar för sina småsyskon.

– Jag har fått se efter dem allihop och många är de också.

Mina syskon säger nu som äldre till mig ibland att ”du

 Birgit och Åke Johnssons bröllopsfoto. hade nog för mycket ansvar för din ålder, du var ju bara ett barn.”, säger Birgit och konstaterar att föräldrarna litade på att hon även klarade av det.

– Mamma måste vara ute på åkrar och ängar och hjälpa pappa. Jag fick gå in för att laga

På frågan om Birgit som ung flicka siktade på att själv bo och arbeta på landsbygden, säger hon så här: – Min mamma sa ”du skulle nog kunna tänka på den där pojken där i Paipis...” då det var tal om min framtid. ”Nää, jag har nog fått tillräckligt, jag blir inte någon bondkäring jag!”.

– Hur hittade du pappa? vill dottern Gun-Britt veta.

– Den tiden hittade man varandra på församlingens ungdomsveckor. I södra Paipis var det också ungdomsvecka och

där blev vi bekanta på riktigt och började brevväxla med varandra. Det fortsatte Birgit och Åke med under flera år, även under det år som Birgit gick i en bibelskola i Sverige. Skolan, liksom också ungdomsveckorna i Sibbo, arrangerades av en frikyrka inom pingströrelsen.

Hennes föräldrar var troende och Birgit berättar att hon som barn också följde med sin farmor till byns bönehus. Birgit minns också en gudstjänst vid Elisabethsgatan i Helsingfors som hon besökte som 14-åring 1938 tillsammans med sin faster. Det fanns också andra ungdomar med och man fick lyssna på ett par svenska predikanter, Josef Svennhard och Tage Sjöberg.

Efter gudstjänsten kom Tage Sjöberg och samtalade med ungdomarna om frälsningen.

– Ingen människa hade frågat mig om ”att bli frälst”, tron var något jag hade haft med mig hela tiden, säger Birgit.

När Birgit hade gift sig med Åke Johnsson flyttade hon för en tid till Bromarf i västra Nyland där Åke fungerade som så kallad evangelist. Tillsammans verkade de också i Svartå, västra Nyland, innan de flyttade till sin sista anhalt, skärgårdsförsamlingen ”Sion” på Simsalö i Sibbo skärgård.

Att betjäna sina medmänniskor och tänka på andras behov, var något naturligt för Birgit allt från barnsben. Det fortsatte hon med under dessa församlingsår. Förutom att ta hand om sin familj, hade hon alltid uppgifter i de församlingar där de verkade.

– Det hörde liksom till mig, det var mitt kall, säger Birgit.

Särskilt barnverksamhet och sång och musik har engagerat Birgit och många ser i henne en varm personlighet som gärna lyssnar på andras behov och gör vad hon kan för att hjälpa andra.

Eget hem i Box När familjen skaffade sig ett hem i Box med eget småbruk, förändrades en hel del.

– Jag hade aldrig haft några bekvämligheter förrän jag flyttade in i det egna huset. Förut

100-åringen Birgit Johnsson med sina barn, Gun-Britt Sandström och Kjell-Åke Johnsson. var det bara obekvämt, så som det var i gamla tider, säger hon spontant.

I Box, där Birgit fortsättningsvis bor, satsade Johnssons bland annat på växthusodling och torgförsäljning under många år.

Samtalet återgår till barndomstiden på Högbacka, där vattnet fick bäras in från en brunn. Inte bara den stora familjen, även korna och hästen skulle ha dricksvatten och vattnet skulle bäras för hand.

På Högbacka fanns får, kor och höns som alla krävde daglig skötsel. Havre, råg, ärter och potatis hörde till de grödor

som familjen Bergström odlade på Högbacka under hennes barndomsår.

Många av Birgits levnadsår har varit mycket strävsamma, men livsglädjen har hon ändå bevarat.

– Det har varit roligt och jag har tagit mig an det som jag fått i mina händer. Man mår nog bra om man gör det som skall göras utan att knota. Börjar man ”mutisa” börjar man må dåligt, förklarar Birgit.

Också längre fram i livet har Birgit prövat på nya utmaningar. År 1971 gick hon en kurs och utbildade sig till hemhjälp och arbetade som det

under en tid i dåvarande Borgå landskommun.

– Jag gick till de gamla i hemmen, städade åt dem och badade dem. Man skulle göra precis allt. Städa och laga mat och se till att allt var i ordning.

Vakttjänst i spaningstorn Birgit var 15 år då vinterkriget bröt ut.

– Vi var hemma på Högbacka då. Alla karlar var i kriget och jag hade bröder som skulle till militärtjänstgöring. Några småpojkar fanns hemma. Mamma  KURIREN 17

 Birgit tillsammans med en del av sina barnbarnsbarn.

Birgit 100 år...

Forts. från föregående uppslag

blev ensam 1940 då pappa dog.

En gammal farbror kom och hjälpte oss med jordbruket med att harva, ploga och så.

Som sjuttonåring fick Birgit pröva på vakttjänst i ett spaningstorn där det gällde att upptäcka och rapportera om sovjetiska bombplan på inflygning. Tillsammans med andra flickor vaktade hon i fyratimmarspass. Vakttornet var byggt på en hög kulle i Norra Paipis.

– Bevaknignen pågick dygnet runt, berättar Birgit. Det kunde också hända att sovjetflygen släppte ner fallskärmshoppare för sabotageuppdrag, vilket verkade skrämmande för oss flickor i tornet. När fallskärmshopparna började komma, sade vi att vi inte ville stå där på natten och i mörkret, två ensamma flickor.

Birgit och hennes kamrater fick då hjälp, en man avdelades att nattetid hålla vakt nedanför tornet.

Vill hjälpa andra Birgits barn Gun-Britt och Kjell-Åke har själva såväl barn som barnbarn.

18 KURIREN

Vad anser ni utmärker er vitala mamma?

– Hon är en verkligt medkännande människa som bryr sig så mycket om sina medmänniskor och hon vill alltid hjälpa. Jag kommer ihåg att det för ett antal år sedan fanns en pastorsfamilj som hade det jobbigt i en annan församling.

Då gav hon kläder till familjens barn. Medan pappa ännu levde tog de hand om en narkoman i vårt hem i Box och lät honom bo där en tid. Hon är även en förebedjare och ber för sina barn, barnbarn och syskon. Det är många tårar hon fällt för oss allihop och hon ser det som en Guds tjänst att hon ber för olika familjer. Har någon det svårt, så har också hon det svårt, säger Gun-Britt.

– Det är min uppgift, inflikar Birgit.

– Vissheten om att Gud alltid ser till henne är av största betydelse för Birgit. Särskilt sedan hon blev änka har det varit den styrka som burit henne. Hon har en väldig Gudsförtröstan, jag själv skulle behöva en sådan, tillägger Gun-Britt.

För ungefär 30 år sedan var Birgit allvarligt sjuk. Hon genomgick en stor hjärtoperation och kryade på sig. Också då var hennes fasta ståndpunkt:

 Birgit omgiven av sina syskon (en syster fattas) och en del syskonbarn.

”Jag har ju Gud med mig och han får ta hand om mig nu”.

Dramatisk födelse – Mamma var hemma när hon födde mig, men därefter födde hon på BB. Min yngsta syster föddes däremot hemma, för då var det krig.

Birgits egen födelse den 17 juli 1924 blev däremot mycket dramatisk – att hon kom till världen var ingen självklarhet.

– Min mor blev så sjuk. Hon drabbades av kramp och visste knappt att hon födde mig. När jag kom till världen förde de mig till farmors kammare och där låg jag i hennes säng.

Birgits mor var endast 18 år när hon födde sin dotter – en månad för tidigt. Medan barnmorskan och de andra som fanns till hands arbetade för att rädda Birgits mamma, kom man ihåg den nyfödda i rummet intill. Både Birgit och hennes mor klarade sig!

När Birgits pappa blev sjuk och dog var Birgit endast 16 år och hennes yngsta syster 10 månader. Det var en svår situation för dem alla, särskilt för hennes mamma.

Att sälja mjölk och ost blev en livlina för familjen Bergström och på något sätt klarade

man sig. Att man kunde producera det mesta på den egna gården blev ett överlevnadskoncept.

Vill andra väl Uttrycket ”allt var bättre förr”, instämmer Birgit i – trots umbäranden och tungt arbete från morgon till kväll. Gemenskapen och hjälpsamheten var då påtaglig. I Birgits föräldrahem fick kringvandrande hemlösa övernatta och det var vanligt att grannarna hjälpte varandra på olika sätt.

– Ingen skall behöva stanna utanför och ingen skall vara utan mat om de är hungriga, ansåg min pappa. Just det har varit till en sådan välsignelse, säger Birgit om sitt barndomshem där det skett ett generationsskifte.

– Man skall leva sunt och ordentligt – och så skall man sköta om sig.

Det är 100-åriga Birgits råd både till dagens yngre generationer och till sina egna.

Sina barnbarnsbarn brukar hon uppmana: ”Låt bli allt som förstör er hälsa och era liv, tacka nej till sådant!”.



Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

P

Vid yttersta udden

å klippan sitter en gammal man. Han sitter bekvämt på det av isar och vatten renskrapade släta berget. Han lutar ryggen mot en stor stenbumling och blundar mot solstrålarna. Över knäna har han en käpp, en grov tallkvist liknande ett ljuster. Solen värmer än en stund men mannen kommer inte att frysa i den tjocka mörkblå rocken. I närheten av den skäggiga mannen springer en stor brun hund.

Det är hunden som upptäcker mig.

Jag hade strövat i skogarna hela den vackra sensommardagen med syfte att nå den yttersta udden och havet innan solnedgång. Fastän jag under vandringen sett både hare och älg visste jag att det var här jag skulle få se det finaste en kväll har att visa och det vill jag nu uppleva innan sommarens definitiva avsked.

Efter att ha gått kilometer efter kilometer i eländig oröjd blandskog, katedrallik furuskog, tät granskog, bland kantarell och fårticka, genom hyggen med sly och hallonbuskar och runt myrmark där tranbären börjar rodna är det skönt att se fritt framåt och kunna ta långa kliv ut på de grå klipporna. Från att ha varit omgiven av skogens doftande kåda och fuktiga mossa brusar nu havets salta doft av tång upp från varje våg som skummande slår mot klippor och stenar.

Jag har alltid fascinerats av vågornas dans över havet, hur de våghalsigt kastar sig hals över huvud mot stenar och klippor för att sedan blygt dra sig tillbaka. De flesta sångfåglarna hade redan tystnat men några måsar hälsar mig välkommen. Samt hunden. Genast den fått vittring av mig, en obekant klumpig varelse med ryggsäck och orangeröd anorack och klafsande kängor, ger den skall och den gamle mannen öppnar ögonen och morrar ur djupet av det stora grå skägget ”TaaaPIO!” Jag lägger märke till resterna av en brasa samt några rökta fiskar bara några

 När skymningen kommer och solen går till vila i havet tröttnar vågorna och stillar sig.

Foto: Anne Giljam

meter mellan mig och den skäggige. ”Hit! Kom!” säger mannen nu med human stämma och jag vet inte om han avser mig eller hunden. Vi lyder båda. Hunden får en lätt smekning över det stora huvudet, mig ger mannen en nick. Jag försöker förklara att jag inte vill störa, ska bara sitta och titta, kanske teckna lite, jag kan gå runt udden lite söderut...men den skäggige avbryter: – Ahti, säger han och sträcker fram handen. Jag gör lika och presenterar mig.

Han berättar att han nyss rökt sin fångst på fina abborrar och säger att jag får äta det som blivit över om jag vill. I gengäld ger jag honom det som är kvar av mitt kexpaket. Den sista kaffeslurken i min termos delar vi. Ahti är inte vidare pratsam men den kraftiga björnlika hunden Tapio är desto mer nyfiken på mig och min ryggsäck. Det syns kanske på mig att jag inte är hundmänniska så Ahti förklarar att Tapio är lika snäll som han är stor, att han äter allt men inte flickor med kläder på (nu skrattar Ahti så vågorna ändrar riktning) och att Tapio ljudlös och osynlig hade kunnat beskydda min skogsvandring.

– Sån e nu Tapio, konstaterar hundens husse belåtet.

Jag vågar låta Tapio slicka mina fingrar.

Solen står ännu högt på himlen men moln flockas i fjärran, jag har gott om tid och är mätt och trött. Jag baxar ihop rycksäcken till en huvudkudde och lägger mig raklång på den släta solvarma klippan. Hör vågorna fräsande slå mot strandstenarna, anar att vågskvalp stänker upp på mina redan våta kängor. Till skillnad från den gamle intill sluter jag inte ögonen. Snart kan jag urskilja Aftonstjärnan på den ljusblå himlen.

– Venus, tänker jag högt.

– Mmmm, hörs det från skägget, Neptunus sku pass bäter.

Jag vet att den planeten inte kan ses med blotta ögat. Men kanske den gamla romerska havsguden kan ses. Så jag slås av ordleken: ”Varför inte Poseidon eller Bäckahästen eller Näcken eller...”

Den gamle med skägget rätar på ryggen och ger mig en brinnande blick: – Skämta inte.

Eftersom alla vet att fiskare och sjömän är vidskepliga tänker jag att må då Neptunus ge dem fiskelycka och beskydd, kanske den gamle varit fiskare i hela sitt långa liv.

Det blir skymning, vågorna tröttnar och stillar sig liksom Tapio som lagt sig vid sin husses sida. Stranden blir röd, skogen blir mörk. Jag ser solen gå till vila i havet och tar några foton och kommenterar det jag ser.

– Mmmm, hörs det igen från skägget, som Vellamo.

Jag får ingen vidare förklaring. Det är dags att ta avsked. Jag lämnar Ahti och Tapio och tar mig tillbaka till den lilla fiskarbyn.

I verkligheten var jag ensam. I ensamheten föds sagor.

Anne KURIREN 19

 Att syssla med teater är något som familjen Östman inte kan tänka sig att vara utan. Det betyder bland annat kvalitetstid för dem.

Från vänster Cajsa, Benny, Carina och Hanna. Foto: Eva-Stina Kjellman

Eldsjälar som brinner för teater Teaterengagemanget ger familjen Östman mycket gemenskap både inom familjen och med gamla och nya kontakter. Även om familjemedlemmarnas gemensamma stora intresse inte alltid är roligt handlar det om kvalitetstid, en tid som de inte kan tänka sig att vara utan.

Text: Margaretha Sundkvist 20 KURIREN

P

appa Benny, mamma Carina och döttrarna Hanna och Cajsa är ense om att teaterverksamhet är viktig i många olika situationer.

– Det märktes minsann under coronapandemin, som tog död på mycket i kulturväg.

– Nu är kulturverksamhet viktigare än på länge, säger Benny då vi träffas hemma

hos familjen Östman i Purmo.

Benny skrattar då han berättar om sin egen karriär inom amatörteatern.

– Jag deltog i en dramakurs här i Purmo i mitten av 1980talet. Min första revy deltog jag i 1987. Då tyckte jag att det var det mest löjliga, det värsta jag gjort. Jag var otroligt nervös och livrädd att gå in på scen, minns han.

– Men i dag inser jag att

det var något av det bästa jag gjort. För visst är det så som revyn kallades, det vill säga ”Vill man så kan man”, tillägger han.

Han medverkade ytterligare i de två efterföljande revyerna som Purmo ungdomsförening satte upp. Men efter 1989 hoppade han av, närmast på grund av att han började renovera ett nyinköpt äldre hus.

Come back på scenen gjorde han först efter tjugo år. Då i samband med Purmo ungdomsförenings revykavalkad 2009.

– Då spelade jag rollen som ”Svamppi”, stamkund i baren som också blev min paradroll i revyn 1989, säger han med glimten i ögat.

Marknadsförare och programvärd År 1999 grundades Pedersöre Teaterförening. Ryktesvägen fick Benny Östman höra att Tom Wilhelms och Ingmar ”Loffen” Anderssén, som startade föreningen, redan hade bestämt att han skulle sköta marknadsföringen.

– Tack vare mitt arbete som annonsförsäljare på Österbottens Tidning ansåg de att jag hade rätta kontakter för att ta hand om marknadsföring.

Jag nappade på, men det blev verkligen bråttom, närmast full panik, att marknadsföra Pedersöre Teaters första pjäs Jeppe på berget. Tack vare att min fru hjälpte till lyckades vi, säger Benny.

Sedan dess har han varit styrelsemedlem i Pedersöre Teater och verkat som marknadsförare både för Purmo ungdomsförenings och Pedersöre Teaters uppsättningar.

Förutom att sköta annonsförsäljningen och sponsoravtalen har han fungerat som publikvärd för de båda föreningarna, vilket bland annat innebär att han – då det behövs – visar publiken till de rätta platserna och svarar på en del frågor.

– Folk i allmänhet anar inte hur mycket jobb det är utanför scenen i samband med

 Lena Lassila (Cajsa Östman) bjuder Backas-Fina (Carina Viklund-Östman) på kaffe för att få veta

mera om sin mormor Veera. Scenen är från Pedersöre Teaters uppsättning 2019 av jubileumspjäsen ”All vår möda och alla våra drömmar”. Foto: Hanna Östman.

 Skorpan (Nathalie Riska) och Jonatan (Cajsa Östman) försöker ta sig ut ur sitt brinnande hem.

Scenen är från ”Bröderna Lejonhjärta” sommaren 2022. Foto: Hanna Östman.

olika föreställningar, men jag är glad över att kunna hjälpa till på olika sätt. Min drivkraft är att engagera ungdomar till scenen, säger Benny

som också är styrelsemedlem i föreningen Pedersöre Hembygdssällskap och som gick i pension i sommar från Österbottens Tidning.

Hanna är allt-i-allo Dottern Hanna, som är utbildad teologie magister med ämneslärarbehörighet i religion  KURIREN 21

Eldsjälar...

Forts. från föregående uppslag

och psykologi från Åbo Akademi och filosofi från Umeå universitet, är självlärd fotograf, bildbehandlare och grafisk designer.

Hon jobbar som lektor i religion och filosofi på Jakobstads gymnasium, men på fritiden är hon teaterns allt-i-allo.

– Jag har sedan 2010 fotograferat för Pedersöre Teaterförening, men redan året innan började jag ta emot bokningar till teatern. Förutom fotografering sköter jag en del marknadsförings- och administrativa uppgifter, till exempel programblad, layout, bokningar och en hel del annat för både Pedersöre Teater och Purmo ungdomsförening.

Hanna berättar att hon var endast tre månader ”gammal” då hon såg sin första revy som Purmo ungdomsförening satte upp 1993.

– Jag minns naturligtvis ingenting av den revyn, men att medverka i revyer eller teaterpjäser har aldrig lockat mig. Jag är lugn och analytisk och står gärna på sidan om och iakttar.

Hanna är föreningsmänniska ut i fingertopparna. Hon är med i styrelsen för Purmo ungdomsförening och även engagerad i Purmo Hembygdssällskap, som upprätthåller Ålidens hembygdsgård och som Pedersöre Teater arrenderar mark av.

Dessutom är hon också med i Nederpurmo byaråd.

Utöver detta är Hanna Östman ett levande lexikon då det gäller till exempel årtal och namn på teaterföreställningar.

Det märks klart och tydligt under vårt samtal. När föräldrarna inte alltid minns vilka år olika pjäser uppfördes antingen i ungdomsgården i Purmo eller vid Åliden har Hanna genast svaret.

Cajsa blev proffs I motsats till sin storasyster har Cajsa Östman ända sedan hon var barn drömt om att bli skådespelare. Och hon har för22 KURIREN

 Hanna Östman är något av en allt-i-allo inom amatörteater-

verksamheten. Här går hon igenom pressbilder för pjäsen ”Masjävlar”under premiärveckan 2023. Foto: Privat.

En av Cajsas personliga egenskaper är hennes utmärkta kroppskontroll. Hon var endast åtta år då hon började dansa regelbundet med övningar varje vecka och uppvisningar några gånger om året ända tills hon var sexton år.

Hösten 2019 började hon studera scenkonstpedagogik på Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Efter fyra års studier blev hon klar med sin utbildning. Sedan dess har hon jobbat professionellt som skådespelare, kosmetolog och koreograf.

För tre år sedan jobbade hon som skådespelare med Unga Scenkompaniet. Då gjorde hon första versionen av barnföreställningen Oas för 1–3-åringar. Med den turnerade hon, tillsammans med Kalle Halmén, runt i hela Svenskfinland.

Sommaren 2023 hade hon en av huvudrollerna i Pedersöre Teaters uppsättning av Masjävlar.

Hon har också medverkar i två radioteatrar för Svenska Yle. I deckaren Det ingen såg (hösten 2020) medverkade också mamma Carina och pappa Benny. Det följande ljuddramat Fenrisulven gavs följande år.

Vinnande föreställning verkligat sin dröm på fler än ett sätt.

– Jag brukade sitta på läktaren vid Åliden och följa med då Pedersöre Teater repeterade inför sommarens föreställningar En dag ville jag inte hålla till på läktaren längre. Jag ville vara med på scenen.

Den då tolv-, snart trettonåriga, Cajsa fick sin första roll som barnhemsbarnet Greta i Rasmus på luffen. Året var 2008. Följande år var hon, tillsammans med några andra flickor, med och sjöng i Emil i Lönneberga.

Den första större roll som hon gjorde var den som Lady Marion i uppsättningen av Robin Hood vid Åliden 2015. Åren gick. Cajsa utbildade sig till reseledare och kosmeto-

log. Hon bodde i Vasa ett par år och jobbade då som vårdbiträde och personlig assistent.

– Jag hade hemlängtan och åkte, då jag hade möjlighet, till Purmo för att vara med som skådespelare eller bakom kulisserna.

Våren 2019 flyttade Cajsa, som i dag bor i Nykarleby, till Jakobstad. Då fick hon en huvudroll i Pedersöre Teaters uppsättning av sommarens jubileumspjäs All vår möda och alla våra drömmar.

– Storstadsflickan Lena Lassila var en ganska kaxig flicka, egentligen motsatsen till hur jag själv var och är. Jag är rättfram men ganska försiktig, nyfiken och självironisk. Det var krävande, men också roligt, att spela kaxig.

Cajsa Östman bildade tillsammans med Nathalie Riska, sin studiekamrat från Yrkeshögskolan Novia, teaterkompaniet Sine Fine. Deras gemensamma examensarbete var den postdramatiska teaterföreställningen Skymningen.

– Vi har jobbat länge tillsammans och är en duo som framför allt specialiserat sig på barn och ungdomar med vår konst, men vi riktar oss även till andra åldersgrupper. I våras valde arbetsgruppen bakom Tryckeriteatern vårt bidrag Skymningen till vinnande bidrag, berättar Cajsa glatt.

Sedan senaste höst och under våren har Sine Fine turnerat i dagis och förskolor i Österbotten med föreställningen Nalle och Björn och den stora städningen, en interaktiv föreställ-

ning som fokuserar på barns känslor och på att barnen vågar prata med vuxna.

Cajsa gillar att stå på scen och möta publiken, att få utlopp för sin kreativitet. Men hon har inte heller något emot att jobba bakom kulisserna. I våras hade hon till exempel hand om koreografin i Purmo ungdomsförenings revy På spåri” Hon tycker om drama med en gnutta komedi. Speciellt har hon fastnat för postdramatiska pjäser.

– Tyvärr finns det inte så många sådana här, men exempelvis i Tyskland är dessa en stor grej, säger hon och til�lägger att ett drömmanus är Zinnie Harris manus Möt mig i gryningen, som dock inte är en postdramatisk pjäs.

I Cajsas planer ingår att i höst delta i instruktörsutbildningen Dans för hälsa, ett svenskt koncept.

– Jag hoppas att kursen blir av. Tanken är att sedan, efter utbildningen, leda en kurs i Folkhälsans regi.

Thriller lockar Carina Mamma Carina Viklund-Östman är glad över att de båda döttrarna har, liksom sina föräldrar, engagerat sig i teaterverksamhet.

– Vi förstår varandra och har, tack vare teatern, skapat en speciell gemenskap, säger hon.

Carinas teaterintresse vaknade redan i skolan då hon deltog i skolteaterföreställningar.

– För 42 år sedan medverkade jag i Andra ungdomsringens revy Noakssons ark. Jag deltog också i samma dramakurs som Benny gjorde 198687 och medverkade i Purmo ungdomsförenings revyer från 1988 några år framöver.

Mellan åren 1995 och 2009 höll ungdomsföreningen paus med revyverksamheten. Men efter den pausen har Carina medverkat i samtliga revyer som ungdomsföreningen satt upp.

Hon engagerade sig också i föreningen Pedersöre Teaters verksamhet när föreningen bildades och medverkade första gången i pjäsen Revisorn.

I årets fars Snålvatten och jäkelskap, som gavs vid Åliden 28.6–21.7, spelade hon rollen som Matilda, en lättrörd och arbetsam kvinna.

Carina funderar några sekunder på svaret till frågan vilken pjäs och vilken roll som varit hennes favoriter vid Åliden.

– Min favoritroll var nog rollen som Lovis i Ronja Rövardotter (2013) och favoritpjäs är Masjävlar (2023).

Samtidigt poängterar hon att Pedersöre Teaterförening, där hon är styrelseordförande, inte vill binda sig vid någon speciell genre.

– Vi satsar på familjepjäser, farser, komedier, drama med mera, säger hon och tillägger att hon gärna skulle medverka i en thriller med en viss humor och helst nyskrivet manus.

LÄSARBILDER

 Invid Brändö bro i Vasa har rönnbären redan fått sin röda färg.

Tidigt för att vara i början av augusti. Bilden är tagen 8 augusti på eftermiddagen av Christian Nylund, Vasa.

”The show must go on” Carina, som jobbar som kundrådgivare på Andelsbanken i Purmo, konstaterar att det läggs ner massor med timmar på planering och textläsning, scenografi och övningar i samband med revyer och olika pjäser.

– Det innebär långa dagar och korta nätter för att man ska hinna med allt. Men vårt stora intresse driver oss och vi hoppas naturligtvis att publiken får goda minnen att ta med sig.

Goda minnen har hon själv otaliga av. Även en del mer eller mindre dramatiska sådana.

– Jag glömmer aldrig då blixten slog ner, endast cirka tio meter från spelplanen, en kvart innan föreställningen av Emil i Lönneberga (2009). Vi blev tvungna att vänta ungefär en halvtimme innan vi kunde börja föreställningen, berättar hon.

– Men vi har aldrig ställt in någon föreställning. När det är fråga om teater gäller mottot ”The show must go on”.

 Den som rör sig i Metviksparken kan numera beundra ett antal



kända byggnader i Vasa, så som stadshuset och vattentornet som miniatyrbyggnader. Dessa finns i den nya trafikparken.

Foto: Christian Nylund, Vasa.

KURIREN 23

 Melvin, 14, har redan skaffat sig gott om praktisk erfarenhet av företagsamhet. Foto: Katja Pitkänen.

Melvins tips till andra som drömmer om företagsamhet:

”Det man faktiskt brinner för ska man göra!”

Den snart 14-åriga Ekenäskillen Melvin Wasström är en driftig, pratsam och hjärtlig person som trots sin unga ålder moget diskuterar sina egna tankar om det ena och det andra. Ekenäsborna känner Melvin som en ung företagare som under de tre senaste åren har sålt godis, snacks och dryck från sin försäljningskärra ”Melvins Tiny Meal” i Stallörsparken och på stranden intill.

Text och foto: Katja Pitkänen 24 KURIREN

J

ag utgår ifrån att människor vill mig väl och att de är vänliga mot mig. Själv är jag social och intresserad av att möta andra och lyssna då någon berättar för mig om sitt liv. Det är fascinerande att se och höra någon prata om det hen brinner för, säger Melvin Wasström.

Han berättar att då han hittar något som intresserar honom, satsar han all tid på det. Han brukar då ägna timmar åt att leta information om det ämnet och sedan gör han själv. Han nämner camping och uteliv, fiske, och det ganska nya intresset gymträning som exempel.

Utöver det håller han också på med friidrott, tennis, teater och körsång.

– När jag hittar en grej jag vill göra ägnar jag mycket tid åt och tar reda på det mesta om det. Jag vill lära mig allt om det jag brinner för. Det går lite i faser vad jag är intresserad av.

En fas brukar räcka ungefär tre månader.

Hans föräldrar har ibland fått ingripa genom att påminna honom om vikten av återhämtning, speciellt vad gäller gymtråningen. Han har läst mycket om att fysiken i själva verket utvecklas bäst då man har regelbundna pauser, berättar han.

– Så här var det också med mitt säljande. Jag satte all min tankekraft och fokus på det och därför gick det också ganska bra.

Den mesta tiden ägnar han just nu åt gymträning och fiske.

Att hitta sitt flow genom att göra Försäljning och företagsamhet är något som Melvin har hunnit ägna sig åt redan i några år.

– Jag går in i en fas då jag säljer, berättar han och beskriver hur han ihärdigt har knackat dörr och sålt jultidningar under några år.

– Jag får ett slags drive när jag kan tjäna pengar samtidigt som jag får jobba med

– Det är när jag har vågat satsa lite mer hela tiden som jag har utvecklats. Jag minns när jag var ganska liten och började tejpa och fixa med att installera en låda på en trehjuling och tänkte att jag kunde börja sälja strössel till glass, eftersom strösslet alltid var slut.

Den största uppmuntran för sina företagarvisioner har han fått av sina föräldrar.

– De har alltid tid för mig och har hjälpt mig att förverkliga det jag har velat prova på.

Vad gäller försäljningskärran har jag också gjort ansökningar och blivit beviljad understöd.

Melvin använder vant termer som investering och startkapital när han diskuterar vad man behöver för att starta ett eget företag.

– Det viktigaste är att betala tillbaka om man lånat pengar för att starta upp något, säger han.

 Ekenäsborna har de senaste tre åren sett Melvin med sin försäljningskärra i Stallörsparken. Foto: Privat.

”

När jag hittar en grej jag vill göra ägnar jag mycket tid åt och tar reda på det mesta om det. Jag vill lära mig allt om det jag brinner för. Det går lite i faser vad jag är intresserad av. människor och utvecklas i det jag gör och jag försöker alltid göra mitt bästa.

Efter skolan kan han tillbringa två–tre timmar utomhus och gå omkring och sälja.

– Just då tänker jag inte på något annat. Om någon tvekat och bett mig komma tillbaka en viss dag, har jag med säkerhet återkommit just den dagen.

Melvin har växt upp till företagsamhet i och med att både hans pappa och farfar har sysslat med försäljning.

– Fastän det inom området försäljning finns många olika produkter och kunder är det ändå samma grundtanke som råder inom det området, menar Melvin.

Från idéer till förverkligande steg för steg Många av de idéer som Melvin har haft kring försäljning har börjat från något småskaligt. Idén bakom Tiny Meal och försäljningskärran tar avstamp i då Melvin hade visioner om att öppna en kiosk med försäljningslucka i området där han bor.

Jobbet ger insikter och erfarenhet Melvin minns en speciell situation i början av sin karriär när han ännu inte hade så mycket erfarenhet av försäljning. Han ville bland annat sälja rosor till studentdimissionen och andra festligheter inför avslutningen av ett skolår. Dessvärre bemöttes han av nej efter nej.

Han kände sig uppgiven och var på väg att ge upp, tills en person kom fram till honom och ville köpa en ros.

– Ibland tänker jag på den personen och hur jag efter det har fått glöden att fortsätta med olika saker. Bara för att den här ena människan kom fram till mig och ville köpa en ros, klarade jag av att sälja alla mina 20–30 rosor jag hade med mig i en hink med vatten.

Alternativet skulle ha varit att jag inte skulle ha sålt några rosor alls. En så liten sak som vad en för mig okänd person gjorde för mig, har gett mig så mycket iver att fortsätta, betonar Melvin.

Han vet att försäljning inte alltid är ”en dans på rosor”,  KURIREN 25

 Melvin har gott om olika hobbyer som han brinner för. Just nu är det främst träning och fiske. Foton: Privata. ”Det man faktiskt ...

Forts. från föregående uppslag

och han försöker alltid stöda andra som till exempel i skolan säljer enskilda produkter för att samla in pengar för något visst ändamål.

– Fastän det är en liten summa för mig kan det ändå betyda mycket för den andra, framhåller han.

Melvin har också erfarenhet av att ibland tvivla på sig själv och andra, men enligt honom själv ligger hans styrka i förmågan att kunna vända negativa känslor till positiva.

– Det kan i sådana stunder vara skönt att tänka att det är man själv som överdriver eller tänker för mycket på något.

Melvin har även lagt märke till att det finns många olika slags människor runt omkring.

– Det finns människor som utåt sett kan verka vara en viss typ av människa, men som senare visar sig kunna vara något helt annat, i positiv bemärkelse, funderar han.

26 KURIREN

– Då man börjar sälja märker man att det finns så många olika typer av människor och att de kan reagera på så många olika sätt. Jag har till exempel lärt mig hurdana människorna är i min egen hemstad och på vilket humör de är. Man får en förståelse för människor. Det finns människor med så många olika karaktärer och som kan vara både roliga och passionerade över vad de gör, det är fascinerande!

Framtidsplaner och förebilder Planerna för framtiden är ännu öppna även om Melvin har många idéer och drömmar som han kan utveckla. En bransch som intresserar honom är mediebranschen, radio och tv.

– I skolan har jag ganska höga krav på mig, även om jag på senare tid har varit lite snäl�lare mot mig själv och har lärt mig prioritera. Jag har ganska lätt för mig i skolan och tycker mest om matematik och logiskt tänkande, kemi och fysik. Jag

 Melvin Wasström har etablerat Melvins Tiny Meal och har jobbat med att sälja snacks på Stallörsparkens strand i Ekenäs.

Foto: Katja Pitkänen.

ser ett samband mellan matematik och försäljning som jag själv har nytta av i min försäljning.

Som sina förebilder ser Mel-

vin människor som är modiga, står upp för sig själva och har hittat sin egen grej.

– Jag tar intryck från lite varstans och sätter ihop det till en

helhet som passar mig, berättar han.

De flesta utmaningar Melvin har haft har han kunnat bearbeta genom tankearbete.

Det har då mest handlat om att han har blivit mera medveten om sig själv i takt med att han blivit äldre.

– Det kan hända att vissa saker kan kännas lite pinsamma, men man ska inte bli fast i sådana känslor utan komma ihåg att det är ens egen upplevelse av situationen och inte någon annans, resonerar han.

Avkoppling och skolstart Även om Melvin till sitt sätt är en människa som tycker om att vara aktiv och har många järn i elden har han också förmågan att kunna koppla av och vara avslappnad.

– Åtminstone när jag var yngre var det viktigt för mig att koppla av och vara för mig själv. Jag är lite av en 0 eller 100-typ som antingen är i gång eller helt stilla.

Melvin har olika kompisar som han gör olika saker med.

Vissa träffar han mera intensivt, andra mera sporadiskt.

– Alla mina vänner är lika viktiga för mig oavsett om jag träffar dem flera gånger i veckan eller mera sällan. Jag lär känna dem oavsett hur ofta vi umgås.

Melvins vänner stöder honom och vet vad han håller på med, men i kompiskretsen är det ändå andra saker som gäller, vilket Melvin värdesätter.

Den stundande skolstarten stressar inte Melvin nämnvärt. Han har haft ett skönt sommarlov, summerar han.

– Jag har gjort massor av de saker jag gillar mest och har ännu mycket tid kvar, i morgon ska jag besöka en vattenpark. Det känns kanske ändå lite tråkigt att fara tillbaka till skolan det här året...

Jag skulle inte ha några problem med att kunna hitta på sysselsättning även om jag hade 20 veckor ledigt!

Uppmuntrar andra att förverkliga sina idéer Han har en enkel och kortfattad form av uppmuntran till andra som har drömmar om att hitta och göra sin egen grej: – Våga! Så länge man försöker tillräckligt hårt så kan man lyckas. Om man känner att man inte har tillräckligt mycket kunskap, kan man lätt skaffa sig den genom att söka på nätet eller låna böcker om ämnet. Det finns alltid ett sätt att hitta information.

– Om man faktiskt brinner för något, ska man göra det!

Melvin betonar vikten av att själv ha en grundförståelse för det man ska göra. Man behöver inte vara expert, men man ska veta ungefär vad man håller på med. Man kan dessutom alltid fråga om hjälp, anser han.

– Det är stor skillnad på att veta 0 eller 10 procent om något, ha kontroll och försök! uppmanar han.

Idéer till företagsamhet utvecklas utgående från olika behov Melvin trivs bra i sin hemstad Ekenäs, även om han saknar en kiosk eller mindre butik i sitt eget bostadsområde som ligger lite utanför stadens centrum.

– Som yngre fick jag inte cykla till närmaste butik ensam, och jag var alltid tvungen att fråga om skjuts.

Det var något som störde mig.

Hans utvecklingsförslag är därför att det skulle kunna öppnas en kiosk av något slag i området där han bor. Avsaknaden av denna sorts service var också det som låg till grund för hans idé om en egen liten kiosk som sedan utvecklades och blev Melvins Tiny Meal. Det är inte omöjligt att det är Melvin själv som i framtiden erbjuder invånarna på området denna form av service i form av kiosk- eller butiksförsäljning.



Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Sprutmålning • Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt!

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

045 1112135 Emelie Sandelin info@esmm.fi

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

LÄTTA KRYSSET en stor apa

huvudstad i grekland

betraktar inte övre

styr man med

innehavaren håller skorstenen ren huvudperson i fIlm av disney

har 365 dagar klättrande djur

skriver ut en gul frukt ström på kort sätt

fordon

torra platser

smila nämnde

framkalla stor kisse

tidsperioden gjorde Bagaren

nötkreatur gryt, lya

mamma gris pappa till jr

bild : Erik Mclean unplash. com

doktor på kort sätt

solostycke på operan

får folk att skratta

nomen nescio

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 53.

KURIREN 27

Kathrin Granberg har inte många lediga stunder under högsäsongen – men det blir aldrig tråkigt, försäkrar hon.

Safarin där djuren kommer till besökarna Under Käringsunds viltsafari är det djuren som kommer till besökarna och inte tvärtom. Besökarna körs i traktorekipage genom ett 34 hektar stort inhägnat område och där traktorn stannar flockar sig hjortar, vildsvin, strutsar och lamor.

En del av djuren får besökarna mata.

Text och foto: Erika Brenner 28 KURIREN

V

ad jag vet finns det bara ett annat ställe i Norden med ett liknande koncept, säger Kathrin Granberg som driver den populära safarin i Eckerö på Åland.

Folk börjar förväntansfullt skocka sig utanför vilthägnet i Käringsund. Flocken består av unga och äldre, av par och grupper, det hörs finska, svenska och något slaviskt

språk bland besökarna. Vincent, Stella, Olivia och Siri hör till de yngsta. De och deras mammor talar svenska med en omisskännlig åländsk klang. − Vi ska på safarin en andra gång, det är ju alltid roligt med djur, säger den ena mamman.

Guiden Christine ”Kicki” Söderberg öppnar porten och besökarna kliver upp i vagnen. − Sitt ner under turen, håll händer och armar innanför

 En tur i safari-

vagnen med Kicki Strömberg som guide tar cirka 45 minuter. .

 Olivia, Stella, Vincent och Siri försöker få syn på vilda djur under safarin i Käringsund.

vagnen. Men håll utkik efter djur, uppmanar Kicki innan hon startar traktorn.

Snart tutar hon för att locka djur till det första utfodringsstället. − Titta, en älg! utbrister Vincent.

Det är inte en älg, utan kronhjorten Atlas som med sina enorma horn plötsligt tornar upp vid sidan av traktorekipaget.

Kicki stiger ut och börjar mata Atlas, några honor och kalvar. I bakgrunden skymtar en annan hane, Herman. − Vi har fått två tvillingpar i år, det är ganska ovanligt, berättar Kicki.

Om Atlas imponerande horn säger hon att de växer snabbt, cirka två centimeter om dagen. − Han fejar sina horn nu

i augusti och strax därefter börjar parningstiden. Då kan Atlas bli aggressiv.

Just då sänker Atlas huvudet och backar. − Så där ska han inte bete sig så nu får han ingen belöning av mig, säger Kicki bestämt. − Ibland kan också honorna bli så närgångna att jag måste guida från traktorn, säger Kicki innan hon sätter sig upp i traktorn igen.

Nästa stopp är vid lamorna Asterix, Idefix och Ozo. Nu får besökarna stiga ur vagnen. − De är snälla men kan bli sura på varandra medan de får mat och kan spotta, varnar Kicki.

Kicki visar hur lamorna ska matas, med havre i helt utsträckta händer. Vincent 

Vid det första utfodringsstället får besökarna inte stiga ut ur safarivagnen. Kronhjortarna kan bli för närgångna.

Huden omkring Atlas horn, som kallas basthud, har börjat falla.

Det är ett tecken på att parningssäsongen snart startar.

KURIREN 29

Safarin...

Forts. från föregående uppslag

Vincent och flickorna matar laman Ozo.

Strutsarna kan nypa till lite i handen när de tar åt sig av gräset.

Strutsarna var roligast tycker Olivia, Siri, Stella och Vincent.

30 KURIREN

och flickorna sträcker modigt in händerna genom stängslet, lamorna glufsar i sig av maten.

Ingen får spott på sig.

När vi närmar oss nästa utfodringsställe frågar Siri: − Mamma, vad är det där?

Siri har aldrig tidigare sett ett vildsvin. Innanför stängslet är det livlig aktivitet. Det knuffas och jagas, det hoppas och grymtas. Hela flocken vill smaka av majsen som Kicki delar ut.

Galtarna är imponerande stora. − Pumba väger cirka 250 kilo och kan säkert lägga på 50 kilo ännu, säger Kicki om en stor galt som försöker få tag i matskopan som hon håller i handen. Skopan är taggig i kanterna, ett resultat av grisarnas ivriga jakt efter mat.

Vildsvinens område liknar närmast ett krigslandskap. Alla stenar liksom trädens rötter är uppgrävda – vildsvinen har letat insekter och annat gott under dem – och träden kommer snart att dö, berättar Kicki.

I år har tre suggor fött ett rekordstort antal, 17 kultingar, av vilka 10 överlevde. Kultingarna, som föddes på våren, är rödbruna och fortfarande lite randiga men blir snart gråsvarta liksom de vuxna. − De föddes nästan samtidigt, vildsvin i flock synkroniserar sig nämligen, och kan följa efter vilken som helst av mammorna, berättar Kicki.

Det sista stoppet är vid strutsarna. − Gå inte för nära stängslet, strutsarna har långa halsar och kan nappa åt sig era glasögon, varnar Kicki.

Men man får mata de enorma fåglarna. Kicki visar hur man rullar ihop gräs till en boll som man lägger i handflatan.

Strutsarna som besökarna matar är ettåriga Selma och Sid. I bakgrunden syns en äldre hona, Serafina, vars ägg man kan köpa i safarikiosken. − Ser ni att strutsarnas fötter inte är som fåglars fötter, utan som dinosauriers? Strutsar är

Av de 17 vildsvinskultingar som föddes på våren överlevde 10.

Strutsarna har sett ut på

samma sätt i 65 miljoner år.

nämligen dinosauriernas närmaste släktingar som lever i dag, säger Kicki. − Så om ni har matat en struts i dag har ni matat en dinosaurie, skämtar hon.

Den sista delen av turen går förbi en liten sjö där vilda fåglar häckar. Om man har tur kan man också se harar, rävar och dovhjortar som, i motsats till kronhjortarna, är skygga och helst håller sig undan människor. Vi ser inga andra djur men besökarna är nöjda efter safarin ändå. − Det bästa var strutsarna, säger Vincent.

Flickorna instämmer.

Safarin är för alla åldrar Det var just med strutsarna som viltsafarin började. Sedan början av 1990-talet hade Kathrin Granbergs far, Bengt Granberg, haft hjortar i det inhägnade området. Han var bland annat jägare men ville inte ha djur som annars är vanliga på Åland så han skaffade kron- och dovhjortar vars kött han dessutom tyckte var väldigt gott. − Min far lade märke till att

Det var stor åtgång på kött och strutsägg från Käringsunds vilthägn under julmarknaden på Jan Karlsgården i fjol.

folk var intresserade av djuren och tänkte att han lika bra kunde göra business av vilthägnet, berättar Kathrin Granberg.

Bengt Granberg skaffade vildsvin och själva safarin började när strutsarna kom i slutet av 1990-talet.

Kathrin tog över verksamheten 2010 och har sedan dess tagit emot uppemot 5000 besökare varje år. − Jag förstår inte tanken om att safari och djurparker är för barn. Våra besökare är alltifrån pensionärer och medelålders till unga par och barn – vår safari är för alla som tycker om djur och alla är lika nöjda och glada, säger Kathrin. − Vi har dessutom ett trevligt alternativ för dem som inte tycker om djur i bur − det är ju liksom vi som är i buren och djuren kommer till oss, fortsätter hon.

Hjortkorv är en tradition Kathrin har också sett otaliga hjortkalvar och vildsvinskultingar födas – några år fler, andra färre. Men oftast föds det många djur – ett år var hjortbeståndet på över 100 djur. Därför är det nödvändigt att slakta en del varje höst.

Djuren jagas inte på traditionellt vis utan lockas med mat till ett ställe där de skjuts. − Det är smärtfritt, smidigt och ljudlöst, djuren märker ingenting, försäkrar Kathrin.

Köttet säljs främst på Ålands julmarknader. Förra året gick hjortkorven åt redan inom ett par timmar på den stora julmarknaden på Jan Karlsgården i Sund. − För många har det blivit

tradition att ha hjortkorv från Käringsund på julbordet, säger Kathrin och ler.

Om det blir kött över efter julmarknaderna och av det som går till eget bruk säljs det i safarins kiosk.

Fyller 30 år Kathrin har tre anställda inom ramen för Käringsunds viltsafari. Utöver dem hjälper en städerska till med städning av stugor.

Kathrins far etablerade nämligen Ålands första stugby, Käringsundsbyn, på 1960-talet.

Som mest bestod stugbyn av 48 stugor och hade ett trettiotal anställda. Men arbetsbördan blev till sist för stor och 2006 såldes största delen av stugbyn och blev till nuvarande Käringsunds Resort. Bengt Granberg behöll dock sju av husen vars uthyrning Kathrin har tagit hand om sedan 2022 då fadern gick bort. − Det är fart på under sommaren, men det är roligt, försäkrar Kathrin.

Safarisäsongen börjar i mitten av juni och slutar i mitten av augusti. Viltsafarin öppnar också portarna för besökare under Ålands stora skördefest i slutet av september. Efter det kan grupper boka in sig, också om vintern.

Till Kathrins många göromål hör att ta hand om bokningar och marknadsföring, hon renoverar och städar hus. Och så reser hon omkring och tittar på eventuella nya djur till safarin. − Safarin fyller 30 år nästa år och det kommer vi kanske att uppmärksamma med en nyhet, säger Kathrin och ler.



 Strutsen Serafina har varit flitig i år och lagt många ägg, i fjol

lade hon bara ett par stycken under hela säsongen, säger Kathrin Granberg. Förutom strutsägg säljs det strutsfjädrar och hjorthorn i kiosken, köttet är slutsålt.

 Husen som Kathrin Granberg hyr ut är alltifrån ett litet torp till större tvåvåningshus, av vilka flera är vinterbonade.

KURIREN 31

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Min make och jag är i 80-årsåldern, vi bor i ett stort egnahemshus ute på landet.

Min ”gubbe” drabbades av ett lårbensbrott för några år sedan och efter det har han inte riktigt återhämtat sig. Han klarar sin hygien och att promenera kortare sträckor men orkar inte längre sköta gårdssysslor. Det betyder att allt sådant faller på min lott. Jag är en aktiv dam och pigg för min ålder, men ansvaret tynger mig. Jag har redan i flera år försökt övertala honom att vi ska sälja huset och flytta till något mera lättskött, men han vägrar.

Jag vill njuta av livet de år som vi har kvar, inte förfasas över ogräs som växer och huset som förfaller. Men varje gång jag för ämnet på tal blir maken sur och förstår inte alls vad jag ”gnäller” om.

Det här tar så mycket av min energi och jag räds tanken på att det bara kommer att gå utför ännu mer. Vi blir ju inte yngre.

Hur ska jag göra för att övertala honom?

Par med delade åsikter

Hej par med delade åsikter!

Jag förstår att ni sitter i en låst sits nu, som säkert tär på både krafter och ert mående.

Jag kan ana att det också är ett väldigt känsligt ämne för din man, att han antagligen kämpar med sina egna känslor kring ämnet och därför reagerar som han gör då du för det på tal.

Då man drabbas av något som gör att funktionsförmågan försämras och inte kommer tillbaka uppstår ofta en sorgeprocess som man behöver gå genom, precis som själva åldrandet i sig kan vara. Bakom den hårda fasaden och tjurandet kan förutom sorg också finnas mycket rädslor. Även om ni tidigare har pratat om saken så tror jag ni behöver ta diskussionen igen.

Kan du tänka dig att ändra ditt perspektiv lite? Försöka gå in i diskussionen med en 32 KURIREN

intention att ni ska förstå varandras upplevelser, mer än att du ska övertala honom?

Testa ett nytt sätt att börja diskussionen.

Ifall han är låst i sina känslor kan det vara väldigt svårt att få ditt budskap att nå fram till honom, eftersom risken är stor att han inte känner sig förstådd utan i stället går i försvarsposition direkt. Kanske vågar eller kan han inte ta emot de tunga känslor det innebär att få tydliga bevis på att han inte klarar av saker som tidigare varit självklara. Då man levt tillsammans länge har man ofta också sina typiska kommunikationsmönster där man tror att man vet vad den andra tycker och tänker om allt, vilket inte alltid är så konstruktivt.

En bra sak kan också vara att försöka hålla fram alla de positiva saker som en flytt skulle medföra, vilka möjligheter det ger och precis som du skrev i frågan att du skulle vilja njuta av åren ni har kvar. Hur skulle det kunna se ut? Vad innebär det att njuta av de år ni har kvar? Försök förklara tydligt vad det är du längtar efter och på vilket sätt det skulle kännas viktigt och bra för dig att flytta till något mindre. Vilka möjligheter det skulle ge er rent konkret.

Hur du känner. Det kan vara bra att komma ihåg att det ofta är svårare att förstå varandra när man upplever starka eller svåra känslor och då är det extra viktigt att vara tydlig i sin kommunikation.

Ett bra sätt att nå fram till varandra kan vara att utgå från sitt eget perspektiv och sina egna upplevelser och känslor. Att till exempel utgå från din oro över hur du ska orka med allt, eller din längtan. Håll fokus på de saker du gör i stället för allt det han inte klarar av att göra, kanske kan du på förhand fundera genom eller till och med skriva ner alla de saker som tynger dig och som du är orolig över så att du själv vet vad du vill ha sagt. Om hans reaktion är den samma som tidigare, kan du försöka ställa icke-dömande och nyfikna frågor för att få reda på mera om hur han känner. Vad är det som gör att han vill bo kvar? Vad är viktigt för honom just nu? Kan han tänka sig att lyssna på hur du tänker och känner?

Man behöver vanligtvis också en stor dos tålamod. Om ni inte förstår varandra på första försöket behöver ni våga försöka igen och igen. Ge inte upp fastän det kan vara lockande. Ibland behöver man testa olika ingångar till en diskussion för att hitta ett sätt som fungerar. Men viktigt när man som par står inför stora förändringar är att hitta sätten man kan möta det svåra på tillsammans. Även om utgångsläget här är att ni har olika önskemål så sitter ni i samma båt. Ert gemensamma liv kräver en förändring för att ni båda två ska må så bra som möjligt.

Ifall han blir sur och går till motattack försök påminna dig själv om att sätta din önskan om att övertala honom åt sidan för en stund och försök i stället fokusera på hur ni kan förstå varandra. Om han kan lägga ord på sina känslor så försök bekräfta dem, visa att du känner med honom och har förståelse för hans process. Många upplever flytten bort från sitt hus som ett nederlag och ett bevis på att det härifrån bara går åt ett håll. Även om det är en naturlig del av livet kan det väcka svåra och tunga känslor som man ofta försöker fly från, också omedvetet, speciellt om man inte har verktygen att hantera känslorna.

Svåra diskussioner kräver att man skapar en trygg och kärleksfull atmosfär i relationen, att man vågar vara sårbar och tala också om de saker som är svåra och känslosamma. Det behöver finnas utrymme för alla känslor som uppstår och man får öva på att stiga ur sina invanda roller i relationen. Kanske behöver ni ta diskussionen i flera etapper så ni hinner fundera på vilka lösningar som skulle vara bäst för er båda just nu. På vilket sätt ni kan göra det och på vilket sätt ni kan finnas där för varandra och stötta varandra genom hela processen.

Hoppas ni får till fina diskussioner!

Lotta Löfs

”Det är onekligen en tuff utbildning”

Marko Saukko lämnade företagarlivet för att bli yrkespilot Nämpnäsbon Marko Saukko förverkligar en ungdomsdröm i mogen ålder i och med att han vid 54 års ålder tvärt sadlade om yrkesmässigt. Nu har han siktet inställt på att kunna arbeta som yrkespilot framöver.

Text : Joakim Snickars

M

arko Saukko, i dag 55 år, har i mogen ålder tagit det steg som många jämnåriga inte törs ta. Ett betydande steg som innebär att grundligt sadla om och fokuserar på något helt annat i sitt yrkesliv.

Efter elva år som privatföretagare i ledningen för pulveringslackeringsföretaget Powderline med fyra anställda började Marko känna sig alltmer pressad och stressad i tillvaron.

–Visst var det bra att det fanns gott om jobb. Men tiden började inte räcka till och till slut var jag på gränsen att bli utbränd, säger Marko när Kuriren träffar honom i hans hem i Nämpnäs.

Redan över 20 år tidigare, i början av 2000-talet, hade Marko haft en pilotkarriär i tankarna. Men den gången blev han inte antagen till den utbildning som han hade sökt till. I stället valde han andra vägar i yrkeslivet.

Marko är en person som kan sägas ha flygandet i blodet.

Hans pappa Erik Saukko har varit flyglärare och haft tillgång till ett eget flygplan.

–Jag tog själv certifikat för mindre flygplan i 20-årsåldern.

Jag var medlem i en flygklubb i Vasa. Jag brukade ibland göra turer med vänner och bekanta.

Bland annat blev det några Umeåresor.

– Efter 2005 har jag inte flugit aktivt. I stället har jag varit inriktad på familje- och båtliv, fortsätter Marko.

Sökte till en flygutbildning en söndagskväll Häromåret vaknade drömmen om att kunna arbeta på hög höjd till liv igen hos Marko.

I praktiken var det dock hans nuvarande fru som uppmanade och övertalade honom att fylla i och sända in en ansökan till en pilotutbildning i flygakademin Aeropoles regi en söndagskväll i slutet av 2022.

– På onsdag tog Aeropole kontakt med mig och undrade om jag hade lust att komma på intervju. I lite chockat tillstånd åkte jag ner till Vanda. Jag skrev ett inträdesprov i eng-

Mitt mål är att avlägga yrkespilotexamen under 2025. Antalet flygtimmar som krävs är 220, säger Marko Saukko. Foto: Privat.

elska och matematik och blev godkänd. Jag blev tillfrågad om jag fortfarande var intresserad av att inleda utbildningen.

Jag tackade ja.

Marko har därefter styrt in på en 18 månader lång ATPL-utbildning (Airline Transport Pilot Licence).

– Jag har varit tvungen att göra uppdateringar och ta om det privata flygcertifikatet efter att jag inledde utbildningen, säger han.

Marko beskriver pilotutbildningen som allmänt tuff och krävande. Han medger också

➛

KURIREN 33

Marko lämnade ...

Forts. från föregående uppslag

att det ofta kan ta lite längre att studera som 50-plussare.

Läkarkontrollerna är mycket stränga. Man ska i princip vara helt frisk och får inte heller vara färgblind. Likaså ska den mentala biten vara i skick.

– Jag har i något skede genomgått tre timmars ”olika psykologiska grillningar”, framhåller Marko som säger sig vara hälsomässigt lyckligt lottad.

– Jag har samtidigt fått en hel del positiv feedback och uppmuntran på det lokala planet. Folk är glada över att jag inte låter åldern styra utan att jag gör vad jag vill.

Marko har bromsat in lite grann studiemässigt sedan han flyttade till Göteborg. Bland annat i fråga om delområdena nattflygning och instrumentbehörighet.

– Jag upplever att jag inte har råd att studera på heltid.

Parallellt med studierna arbetar jag på ett metallföretag i Göteborg sedan december 2023. För närvarande har firman mycket jobb vid Volvos anläggning i Lundby där det som bäst anläggs ett ellaboratorium.

Flygakademin Aeropole har verksamhet i Vanda, Tammerfors, Lahtis, Roskilde och Ålborg. Marko berättar att han bland annat har ägnat sig åt flygsimulatorövningar i Tammerfors.

– Numera åker jag ofta från Göteborg till Ålborg för att studera. Det finns en färjeförbindelse mellan de två orterna, säger Marko.

Siktar på yrkespilotexamen inom ett år Yrkespilotutbildningen rullar kontinuerligt vidare för Markos del. Han har till exempel en rad teoretiska tenter att klara av och siktet är inställt på att erhålla en CPL-licens (Commercial Pilot Licence) så småningom.

– På praktiksidan förutsätts det att man har minst 220 flyg34 KURIREN

 Marko med dottern Veronica som första passagerare efter beviljad PPL-licens (PrivatePilot License).

Foto: Privat.

timmar. Hittills har jag fått ihop 130 timmar.

Marko berättar under intervjun om en fem timmar lång privat flygtur med start från Tammerfors. Han gjorde mellanlandningar bland annat i Kronoby och i Kalajoki där han åt lunch innan han återigen satte kurs mot slutdestinationen Tammerfors.

Markos aktuella mål är att kunna titulera sig yrkespilot under första halvan av 2025.

Huruvida han kommer att satsa på luftburen passagerar- eller frakttrafik i fortsättningen återstår ännu att se.

– Vi har haft besök av en

fraktpilot från THL under utbildningens gång. Piloten framhöll att villkoren inom flygfraktsbranschen allmänt taget är attraktiva. I den sektorn är det dessutom möjligt att arbeta ända till 67–68 års ålder. På passagerartrafiksidan är pensionsåldern 65 år.

Vad är det som fascinerar med flygandet?

– Framför allt friheten. Det är definitivt en skön känsla när man befinner sig där uppe och har full kontroll, svarar Marko spontant.

Det strikta och rigorösa säkerhetstänkandet är naturligt-

vis A och O inom flygvärlden.

– Vi övar inför potentiella nödlandningar hela tiden.

Det gäller att övervaka olika instrument i cockpit ytterst noggrant. I moderna flygplan är funktionerna datoriserade.

Det gäller att reagera genast om en enda sensor avviker från det normala. Och att lära sig att hantera olika situationer på ett så förnuftigt sätt som möjligt, säger Marko.

Statistiskt sett är det mycket säkrare att flyga än att åka bil eller rentav cykla. Den globala flygsäkerheten har varit historiskt hög under de senaste åren.

Några fall av svår turbulens, inklusive något enstaka dödsfall under passagerarflygningar har dock förekommit på sistone.

– I fallen av turbulens har passagerare skadat sig på grund av att de inte har haft säkerhetsbältena fastspända, berättar Marko. Överlag har flygbranschen repat sig bra efter de utmanande coronaåren. Passagermängderna är tillbaka på samma nivå som före 2020 och efterfrågan tenderar för närvarande rentav att öka.

– Flygbranschen står för högst ett par procent av koldioxidutsläppen och är långt ifrån den värsta miljöboven i global mening, säger Marko angående de aktuella miljöoch klimatdebatterna.

ETT GOTT SKRATT förlänger livet

 Mycket har hänt i Marko Saukkos tillvaro under de senaste åren. Han har styrt in på en pilotutbildning som han siktar på att slutföra under 2025. Han har dessutom flyttat från Sydösterbotten till Göteborg. Foto: Joakim Snickars.

✽

✽ ­

✽

✽

 Marko i trädgården i Nämpnäs med hunden Lissi.

Foto: Joakim Snickars.

Planerar att rota sig i Västsverige Vid sidan av sitt radikala yrkesbyte är Marko Saukko också emigrant. Han planerar att rota sig i Göteborg. Målet är att sälja familjens hus i kustnära omgivning i Nämpnäs.

– Hittills är jag den enda familjemedlemmen som har flyttat till Sverige. Min dotter bor med min ex-fru. Min nuvarande fru som jobbar på Finlands Röda Kors i Kristinestad är också kvar i Nämpnäs.

Marko är född och uppvuxen i Pörtom. I över 30 år har han haft sin adress i När-

pestrakten. Innan han blev företagare var maskinservice och konstruktionsarbeten på Närpes Trä och Metall hans värv.

– Tidigare har jag föredragit att bo i lite avsides miljö.

Under de senaste åren har det i stället blivit några storstäder. Under pilotutbildningen har jag varit stationerad både i Tammerfors och Göteborg.

– Att vistas i Sverige skiljer sig inte så mycket från att vara i hemknutarna. Jag trivs överlag fint i Göteborg. Att vi finländare har ett gott rykte i Sverige gör inte saken sämre.

Man vet till exempel att vi är duktiga på att arbeta, säger Marko. 

✽

✽ ­

✽

✽ ­

✽

✽ ­

­

✽

✽ ­

✽

­

✽ ­ ✽ ­ ­

✽ ­

­

KURIREN 35

Jakobstads bokhandel, som finns i absoluta centrum av Jakobstad, har mångåriga anor och många ägare bakom sig.

Butikschef i dag är Christel Granholm-Hagen.

Trots tuffa tider för branschen lever och kämpar verksamheten på. År 2022 blev bokhandeln utnämnd till årets finlandssvenska bokhandel.

Foto: Janet Wallsten.

Jakobstads bokhandel är en institution i staden Text: Janet Wallsten

E

nligt Finlands förlagsförening omnämns en bokhandlare i Jakobstad, J. R. Malm, för första gången 1869, och efter honom, 1879, fröken Matilde Dreilic.

Under följande årtionde fungerade under någon tid John Thodén som bokhandlare.

I en historik om Forsbergs tryckeri, skriven av Christer Lindberg och Ole Jakobsson,

36 KURIREN

nämns att bokhandeln fick en stabilare form år 1891, då fröken Maria (Majken) Sandström tillsammans med sina systrar Tilda och Lotti flyttade från Nykarleby till Jakobstad, och tog sig an och byggde upp bokhandeln.

1898 nämns F. G. Petterson vara innehavare av bokhandeln, men tydligen övergick den till Lotti Sandström sedan.

När hon 1907 flyttade till huvudstaden skötte Majken och hennes man, kantorn och mångsysslaren Fredrik Fors-

berg, tillsammans om bokhandeln. Han tog också initiativ till ett tryckeri som bar hans namn, Forsbergs tryckeri. I dag heter företaget Forsberg Print & Package, och finns fortfarande kvar i staden.

Släkten Granholm kommer in i bilden Efter makens bortgång skötte Majken en tid ensam om verksamheten. 1921 såldes bokhandeln åt Karl Teodor Granholm, som är farfar till Christel. Ho-

nom har Christel dock aldrig träffat, eftersom han dog redan 1957.

Kring 1926 såldes bokhandeln till magister Georg Ålander. Han klarade inte av att sköta vare sig den eller sina privata affärer, och bokhandeln gick i konkurs. Den fick dock fortsätta sin verksamhet, och som kompensation för skulderna fick fordringsägare och borgesmän aktier i bokhandeln.

Ab Jakobstads Bokhandel – Oy Pietarsaaren Kirjakauppa bildades 1928 och K. T. Granholm

 Christel Granholm-Hagen har arbetat här sedan 1985 och är i dag butikschef. Foto: Janet Wallsten.

blev på nytt delägare, samt styrelsens ordförande.

– Såvitt jag vet jobbade farfar dock aldrig aktivt i bokhandeln, utan han hade en partihandel, Granholm & Kåll, berättar Christel.

– Min farbrors exfru Gudrun Wind var vd 1978, och hon lovade mig extraknäck i bok-

 I bokhandelns finns ett brett sortiment. Böcker av lokala författare och med lokal anknytning går i allmänhet bra åt. Foto: Janet Wallsten.

handeln. Hon jobbade större delen av sitt liv där, och då hon gick i pension tog min mamma Gunni-May över, fortsätter Christel.

– Mamma är fortfarande med i bilden, och sköter en del av det kontorsarbete som kan göras på distans. Hon är utbildad barnträdgårdslärare,

men har nu varit bokhandelns vd sedan 1983. Pappa Ingmar, som är bokhandelns majoritetsägare, har dock arbetat på Nautor största delen av sitt liv, rest runt i hela världen och sålt segelbåtar av märket Swan. I sin ungdom var han springpojke i bokhandeln.

Har funnits länge på samma plats Bokhandeln fanns i början på Rådhusgatan i Jakobstad, men flyttades tidigt till sin nuvarande plats i stadens absoluta centrum, i hörnet av det som i dag är gågatan och Storgatan. Då

 Systrarna Sandström: Lotti, Majken (Forsberg) och  Forsbergs tryckeri på Rådhusgatan 1 fick sitt namn Tilda (Peterson) tog sig an bokhandeln tillsammans. efter Fredrik Forsberg som tog initiativ till tryckeriet.

➛

 Julius Malm jr.

Foton: Jakobstads museum.

KURIREN 37

Jakobstads bokhandel ...

Forts. från föregående uppslag

fanns ett trähus där, men 1946 byggdes ett flervåningshus på platsen med både affärs- och bostadslägenheter, och där har bokhandeln verkat sedan dess.

Ingången flyttades i något skede, men i övrigt har inte så mycket ändrat i miljön inne i bokhandeln. Butiksinredningen har förstås förnyats under årens lopp, förklarar Christel.

Verksamheten i dag och hur den förändrats genom åren Christel Granholm är utbildad merkonom och har arbetat i bokhandeln sen hon var femton år, först som säsongs- och extrahjälp, och från 1985 på heltid.

Många är de som jobbat här i bokhandeln genom åren.

Christel funderar att hon säkert har haft närmare 40 arbetskamrater, då hon räknar in alla som jobbat här i något skede. Ibland berättar någon kund minnen från när de arbetade här på 1950, -60 eller -70-talen.

– Det bästa med att vara bokhandlare är de trevliga kunderna, som uppskattar bokhandeln och den personliga service vi kan ge. Stamkunder förgyller tillvaron. Man blir själv glad i mötet med dem.

Vissa vet exakt vad de vill ha när de kliver in i butiken, medan andra önskar hjälp och vägledning. Verksamheten har ändrat en hel del genom åren, berättar Christel.

Då Christel började, arbetade 10–12 damer här och butiken bestod av två våningar. I dag består personalen av 3–4 personer.

– Bokhandeln finns i sin helhet i gatuplanet, och i bottenvåningen säljer vi i dag båttillbehör, som numera också hör till verksamheten.

Den butiken heter JTB-Marin.

Namnet är en förkortning av Jakobstads Tekniska Byrå, som köptes 2022 och var granne med bokhandeln.

– Det var en verksamhet som min bror Peter var intresserad 38 KURIREN

 Det bästa med arbetet som bokhandlare är de trevliga kunderna, tycker Christel.

Foto: Janet Wallsten.

av. Han gick tyvärr hastigt bort i en sjukdomsattack för några år sedan, berättar Christel.

Alla Christels syskon har i något skede jobbat i bokhandeln, likaså hennes barn, samt några syskonbarn.

– Förutom båttillbehören och böckerna säljer vi även pappers- och kontorsmaterial, svenska spel, pussel, pysseloch hobbymaterial. Vi har även kartor och sjökort i sortimentet.

Allt i utbudet stöder varandra, och behövs i den konkurrens näthandeln och marketarna utgör i dag, säger Christel.

– Under alla år som jag jobbat här, och långt före min tid, har vi haft hand om biljetter till Teater Jacobs revyer och pjäser. Nu är vi återförsäljare för Netticket, som säljer biljetter till olika evenemang runt om i Svenskfinland.

Att andra stadiets utbildning blev kostnadsfri för eleverna påverkade verksamheten betydligt.

– Tidigare sålde vi en hel del böcker åt studerande vid gymnasierna i nejden, samt också i någon mån åt yrkesstuderande.

De flesta gymnasieböcker finns för övrigt endast som e- böcker numera.

Böcker av lokala författare säljer bra – Böcker av lokala författare, och böcker med lokal anknytning har för det mesta bra åtgång. Folk är även intresserade av lokal historia, böcker om krig och om krigsveteraner.

– Finlandssvenska författare säljer bra, och vi har ibland boksigneringstillfällen med besök av lokala författare.

Bokhandeln samarbetar med förlag, stadens bibliotek och Arbis kring dessa författarbesök, berättar Christel som själv helst läser deckare och biografier då hon har tid.

– Mitt läsande går lite i vågor. Jag stickar också gärna och syr på fritiden.

All konst och kultur ser Christel som viktig, både som bildning och rekreation.

Tankar om bokhandelns framtid Framtiden för bokhandeln och annat funderar hon inte så mycket på, men det bekymrar henne att man överväger att höja bokmomsen från 10 till 14 procent. Som jämförelse kan nämnas att momsen på böcker

i Sverige är endast 6 procent.

– Böckerna i vårt land är dyra redan nu och kommer kanske i framtiden att vara en lyxvara. Samtidigt förfäras man över den försämrade läsförmågan hos unga.

Vad som händer med bokhandeln i framtiden vill Christel inte sia om.

Vi vet ju inte ens om det finns någon framtid för fysiska butiker, eller om allt flyttar ut på nätet, funderar hon. År 2022 blev Jakobstads bokhandel utsedd till årets finlandssvenska bokhandel av Schildts & Söderströms förlag, och Christel fick motta utmärkelsen på Bokmässan i Helsingfors. Prismotiveringen löd ”För rekordlångt och gediget arbete för den finlandssvenska litteraturen”.

Jakobstad är känd som en kulturstad, där även många författare vuxit upp. Kanske den mångåriga bokhandeln med sina anor på sitt sätt bidragit till det.



t t y n Bok

SÅ DÖR DU NÖJDARE

EVA FRANTZ UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRTÖMS

Eva Frantz

(© Aleksandra Lemke, S&S)

Så dör du nöjdare är den femte fristående delen i deckarserien om äldre kriminalkonstapel Anna Glad. Fyra kvinnor samlas en augustikväll i en jugendvilla.

Krisse, Hannele, Sylvia och Britt lärde känna varandra i slutet av 1990-talet då de sjöng i samma kör. Sedan förde livet dem i olika riktningar, men de har regelbundet firat kräftskivor på fyrmanhand och festat loss. Det blir igen en blöt kväll med kräftor, snaps, vin och besök på bar. När morgonen gryr är det bara två kvinnor som vaknar i det gamla huset.

Den här gången får äldre kriminalkonstapel Anna Glad stiga tillbaka från brottsutredningen och ta huvudansvaret för sonen Gottfrid medan sambon Tomas jobbar dygnet runt. Men Anna är dålig på att hålla sig i bakgrunden och låta

bli att vara nyfiken. Snart kommer hon fram till att alla de tre kvinnorna som var Krisses gäster under helgen har något att dölja. Framför allt tycks Krisse själv ha en hel del hemligheter bakom sin prydliga fasad.

Du har levt med Anna Glad i närmare tio år. Hur har ni haft det?

– Jovars, riktigt trevligt. Anna går mig på nerverna ibland, och antagligen skulle hon tycka att jag var en riktig viktigpetter, men för det mesta är det som att hänga med en gammal vän när jag skriver om henne.

Minns du ännu hur hon kom till?

– Jag hade skrivit nästan halva Blå villan (den första boken i

serien) när jag körde fast och lade hela projektet på hyllan i ett år. Problemet var att jag inte fick någon ordning på Anna Glad. Hon hade ett namn, ett utseende och en ålder, men jag kände inte henne och därför gick skrivandet trögt. Men efter pausen klev hon bara fram och var otroligt tydlig!

Lite hafsig, lite impulsiv, väldigt förtjust i pizza och whiskey, en romantiker i grund och botten och ganska tilltufsad av livet.

Och på den vägen är det.

Serien om Anna Glad har kallats för Strömsö Noir, vad tycker du om epitetet?

– Jag skrattade hjärtligt första gången jag hörde termen! Den är ju mitt i prick. Idyll och finlandssvenskhet möter svärta.

LÄSLUST

En skön och förhoppningsvis vilsam sommar ligger bakom oss. Jag har läst många fina böcker under semestern. Även några som inte var så bra, men de behöver vi inte gå in på desto mer. Finlandssvensk litteratur är i ropet just nu och får stor uppmärksamhet både i hemlandet och utomlands. Det känns fint och vi har alla en härlig bokhöst att se fram emot.

Jennifer Hägen Redaktör

HUSHÅLLET OCH TINGEN – VARDAGENS FÖRÄNDERLIGA RUM UNDER 1900-TALET 2

ANNA-MARIA ÅSTRÖM, FREDRIK NILSSON UTGIVARE: SLS, APPELL

Bokseriens andra volym sätter fokus på det materiella i hem och hushåll i olika sociala miljöer. Vardagen är uppbyggd kring användningen av föremål som med tiden förändras, återupptäcks och ersätts med nya. Vardagsföremålen präglades länge av självförsörjningen men med det expanderande konsumtionssamhället introducerades helt nya föremål och behov. Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum.

SKYMNING 41

SANNINGEN OM ESTER

KJELL WESTÖ UTGIVARE: FÖRLAGET

MARIA GRUNDVALL UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRTÖMS

Vad gör kriget med människan, med livet, med kärleken? Molly reser runt i Sverige med sitt teatersällskap samtidigt som Finland strider i vinterkriget.

Oron för de nära river i henne, och det gör också tankarna på framtiden: är hennes stjärna redan på väg ner, innan den ens hann stiga? Mollys fästman Henry blir i egenskap av frontkorrespondent tvungen att bevittna krigets fasor. Han vill skriva om det han sett, men tidningen tillåter inga sprickor i den fosterländska fasaden. När det blir dags för den bräckliga mellanfreden måste Molly och Henry igen möta varandra och allt det som kriget tvingat fram i dem. Skymning 41 knyter an till både Hägring 38 (2013) och Där vi en gång gått (2006).

En roadtrip med mormorsmor, och ett äventyr i förbudstidens Österbotten.

Det är nittiotal, sensommar, och de sista dagarna av frihet efter gymnasiet innan studierna börjar. Frihet för alla utom Sofia, alltså. Hon ska hålla sin uråldriga mormorsmor Ester sällskap på Sverigebåten i stället. På andra sidan Östersjön väntar en återförening av något slag. Sofia har inte hört på så noga. Återföreningen visar sig ändå bli något helt annat än vad Sofia föreställt sig. Bakom den gömmer sig släktens underliga historia, den sanna versionen, den som Ester aldrig har berättat förr. En rafflande historia om mellankrigstiden i en liten sydösterbottnisk by med grannfejder, spritsmuggling och Amerikaemigration.

KURIREN 39

Sammanställt av Kaj Lindh

Bästa tipsen för internetsäkerhet dina lösenord är lätta för dig att komma ihåg.

I en digital värld där våra bankkonton, sjukjournaler och sociala medier är ständigt uppkopplade, är det viktigare än någonsin att skydda våra konton med starka lösenord. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att människor använder svaga lösenord eller återanvänder samma lösenord för flera konton, vilket gör dem sårbara för hackare. Om ett lösenord äventyras kan det leda till att all din känsliga information är i fara.

STANDARDLÖSENORD: Ändra standardlösenord på alla enheter och konton omedelbart.

HUR DU HÅLLER DITT LÖSENORD SÄKERT LÖSENORDSHANTERARE:

Dessa verktyg hjälper dig att lagra och hantera lösenord på ett säkert sätt.

Här är några praktiska och effektiva tips för att skapa starka lösenord och skydda din information på nätet:

AKTIVERA TVÅFAKTORSAUTENTISERING (2FA): Detta lägger till ett extra säkerhetslager genom att kräva en annan form av verifiering.

SKAPA STARKARE LÖSENORD Enkla lösenord som "lösenord", "123456" eller "abc123" är bland de första som hackare testar.

Använd inte dessa uppenbara alternativ.

ANVÄND INTE SAMMA LÖSENORD ÖVERALLT Varje konto bör ha ett eget, unikt lösenord.

ANVÄND EN LÖSENORDSGENERATOR Lösenordsgeneratorer kan skapa komplexa och starka lösenord som är svåra att gissa.

VÄLJ EN LÖSENFRAS En lösenfras består av flera ord kombinerade till ett långt lösenord. Förbättra det med siffror och symboler. Exempelvis: "bicycle_shirt-phone!74" är både långt och komplext.

ANVÄND MENINGSLÖSA KOMBINATIONER Ett lösenord som "LTy56nM3!Uf4rB" blandar bokstäver, siffror och symboler på ett sätt som gör det mycket svårare att knäcka.

40 KURIREN

LADDA NER ETT VPN: Skyddar din internet-anslutning, särskilt på offentliga Wi-Fi-nätverk.

INFÖRLIVA KODER ELLER AKRONYMER Ersätt bokstäver med siffror eller använd akronymer. Till exempel, byt ut "E" mot "3" eller använd "NY" för New York.

SKAPA ETT TILLRÄCKLIGT LÅNGT LÖSENORD Längre lösenord är oftast säkrare.

Sikta på att ha minst 8 tecken, men lösenord längre än så är att föredra och mer effektiva.

UNDVIK SÖKVÄGAR PÅ TANGENTBORDET Lösenord som "QWERTY" eller "ASDFG" är välkända och lätta att knäcka.

INKLUDERA SPECIALTECKEN Använd symboler som "!", "$" eller "&" för att öka komplexiteten i ditt lösenord.

RÄKNA MED BRUTE FORCE-ATTACKER För att motstå brute force-attacker, skapa lösenord med över 15 tecken och en blandning av olika teckentyper.

VANLIGA LÖSENORDSMISSTAG

PERSONLIG INFORMATION: Använd inte ditt namn, födelsedag eller annan personlig information som kan vara lätt att gissa.

ENSTAKA ORD: Enstaka ordboksord är lättare att knäcka än komplexa kombinationer.

VANLIGA FRASER: Fraser som "welcome123" är förutsägbara.

SVÅRT ATT KOMMA IHÅG: Om du inte använder en lösenordshanterare, se till att

ANVÄND KRYPTERING: Kryptera dina data för att skydda dem mot hackare.

BYT LÖSENORD REGELBUNDET: Uppdatera dina lösenord ofta för att bibehålla säkerheten.

INSTALLERA ANTIVIRUS-PROGRAM: Virusprogram skyddar dina enheter från skadlig kod och virus.

Att ha starka lösenord är din första försvarslinje mot hackare. Följ dessa riktlinjer för att hålla din information säker. För ytterligare skydd kan du överväga att använda verktyg som Panda Dome, som erbjuder omfattande säkerhetslösningar för dina enheter och din integritet.

Källa: Panda Security Foto: Pexels

Att bo nära naturen förbättrar vår psykiska hälsa Att bo nära naturen har länge ansetts vara fördelaktigt för vårt välbefinnande, och nu bekräftas detta av en omfattande studie vid Stockholms universitet.

Resultaten visar att närhet till grönområden inte bara gynnar vår psykiska hälsa, utan även kan minska behovet av antidepressiva läkemedel.

Studien, som omfattade 100 000 personer, undersökte hur mycket grönområden som finns i närheten av individers bostäder och kopplade detta till utskrivningen av antidepressiva läkemedel. Resultaten visar en tydlig koppling mellan närhet till grönska och minskad användning av antidepressiva läkemedel.

– Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20 procent ju mer grönska man har precis runt hemmet, under studieperioden, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Hon

tillägger också att detta fynd stämmer överens med tidigare studier som visar att mer grönområden runt bostaden är kopplat till färre sömnbesvär.

Utöver minskad medicinering har närhet till grönska visat sig vara fördelaktigt på flera andra sätt. Enligt studien kan grönområden minska stress, förbättra mental återhämtning och uppmuntra till hälsofrämjande beteenden. Stenfors påpekar att grönska även kan fungera som ett skydd mot andra stressfaktorer i miljön, såsom trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta.

– Vegetation kan också motverka och buffra klimatförändringar och dess effekter, till exempel genom att binda koldioxid, samt genom att motverka extrem hetta och översvämningar, förklarar Stenfors.

Denna forskning understryker vikten av att bevara och utveckla grönområden i våra städer och bostadsom-

råden. Genom att säkerställa att människor har tillgång till grönska nära sina hem kan vi inte bara förbättra den psykiska hälsan bland befolkningen, utan också minska beroendet av läkemedel och andra vårdinsatser.

Att integrera mer natur i våra bostadsområden är inte bara en fråga om estetik, utan en viktig

hälsostrategi som kan leda till en friskare och mer balanserad befolkning. Studier som denna visar tydligt att en sådan investering kan ha långvariga positiva effekter på både individens välbefinnande och samhällets hälsa i stort.

Källa: Senioren.se Foto: Pexels

Kroppen blir alltmer sårbar för hudcancer med ökad ålder Fler äldre än yngre drabbas av hudcancer, och nu har forskare identifierat en av de bakomliggande orsakerna. En ny studie avslöjar hur hudens åldrande ökar kroppens sårbarhet för denna allvarliga sjukdom.

Hudens åldrande är något vi alla kan se: rynkor, slappare hud och andra förändringar som kommer med tiden. Men det finns också osynliga förändringar som sker under ytan och gör äldre människor mer mottagliga för hudsjukdomar, inklusive hudcancer.

Forskare vid Johns Hopkins Kimmel Cancer Center har upptäckt att när huden åldras blir den stelare och förlorar sin elasticitet, vilket leder till en dramatisk ökning av ett protein kallat ICAM1. Detta protein är avgörande för att tumörer ska kunna växa genom att främja bildandet av nya blodkärl som försörjer tumören med nödvändiga näringsämnen.

Studien visar också att ICAM1 gör blodkärlen mer benägna att ”läcka”, vilket gör att cancerceller från tumören

kan spridas till andra delar av kroppen. Detta kan förklara varför hudcancer ofta är mer aggressiv och svårbehandlad hos äldre.

Det finns flera typer av hudcancer och de kan se olika ut beroende på vilken typ man drabbas av.

HÄR ÄR NÅGRA SYMTOM ATT VARA SÄRSKILT UPPMÄRKSAM PÅ: • Små knutor i huden.

• Sår som inte läker inom fyra

veckor, eller sår som gör ont, kliar eller blöder.

• Röda och fjällande fläckar på huden.

• Sår som får en liten rand i kanterna.

Enligt studiens huvudförfattare, professor Ashani Weeraratna, kan förändringar i hudens stelhet med åldern bidra till att hudcancertumörer sprids och blir mer motståndskraftiga mot behandlingar.

Källa: Illustrerad vetenskap

KURIREN 41

MATVRÅN Foto: Ann-Britt Pada.

 En enkel förrätt när gästerna anländer.

Vem är Ann-Charlotte Grönlund?

Jag har växt upp i Finlands minsta stad Kaskö. För tre år sedan flyttade familjen till Vasa, men behöll hemmet i Kaskö där vi tillbringar tid speciellt under sommaren. Jag är mamma till tre vuxna söner varav endast den yngsta ännu bor hemma.

Jag jobbar inom ekonomiförvaltning och min fritid kretsar mest kring matlagning, välbefinnande och hantverk.

Hösten 2021 gav jag ut min första kokbok ”Keto by Lotta – En matresa i keto-dietens värld” och hösten 2023 min andra kokbok ”Fisk by Lotta – Fisk till vardag & fest”.

Text, recept och foto: Ann-Charlotte Grönlund 42 KURIREN

 Grekisk förrättssallad.

Låt sommarsäsongen fortsätta

J

uli månad är förbi men det behöver långt ifrån betyda att sommaren är slut. Ännu väntar många varma augustikvällar då man gärna bjuder in släkt, vänner eller grannar till en trevlig matupplevelse ute i det fria, på balkongen eller i uterummet.

Matlagningen kan med fördel ske ute vid grillen och då kan även kocken umgås med gästerna. Jag hoppas grillsäsongen kan fortsätta långt in på hösten och här kommer några tips på enkla recept som man delvis kan förbereda på förhand.

Råkar man ha en brygga i närheten kan man lyxa till det med lite vin och en liten tapastallrik med ingredienser man gil-

lar. Allt kan göras klart hemma och var och en kan sen komponera sin egen tallrik. På min systers brygga vid Sjöbobacken i Kaskö smakar det extra gott.

EN ENKEL FÖRRÄTT NÄR GÄSTERNA ANLÄNDER

Passar bra att servera med vitt bröd, rågchips eller salta kex.

4 portioner

200 g Philadelphiaost, naturell eller smaksatt paprika i olika färger några ruccolablad till garnering

1. Skär paprika i små tärningar.

2.Stjälp upp Philadelphiaosten på ett fat.

3. Strö paprikatärningarna över osten och dekorera med några ruccolablad.

Tips! Variera och byt ut paprikatärningarna mot fiskrom och finhackad rödlök så får du en ny version av förrätten.

GREKISK FÖRRÄTTSSALLAD 4 portioner

150 g fetaost 1 rödlök 1 gurka 3 tomater kärnfria oliver färsk oregano

Dressing: ½ dl olivolja 1 msk vitvinsvinäger svartpeppar 1. Skala och skiva rödlöken.

2. Skär gurka och tomater i stora bitar.

3. Varva rödlök, gurka, tomat, fetaost och oliver på portionstallrikar eller i salladsskålar.

4. Blanda olivolja, vinäger och svartpeppar till en dressing.

5. Ringla över dressingen och dekorera med oreganoblad.

 Grillad hamburgare med stekt potatis.

GRILLADE HAMBURGARE MED STEKT POTATIS BIFFAR TILL HAMBURGARE

6 biffar

700 g nötfärs, 17 % fetthalt 1 påse fransk löksoppa 1 ½ tärning köttbuljong 1 dl vispgrädde 1 ägg grillkrydda svartpeppar

1. Blanda löksoppa, vispgrädde, ägg och kryddor.

Smula även ner köttbuljongen.

Låt smeten dra några minuter.

2. Tillsätt köttfärs och blanda om väl.

3. Forma köttfärssmeten till sex biffar och lägg dem på ett bakplåtspapper. Blöt händerna med kallt vatten så fastnar inte smeten så lätt på händerna.

4. Stek biffarna på grillen just före de skall avnjutas.

Vänd biffarna när första sidan har fått fin stekyta och fortsätt grilla tills biffarna är genomstekta.

 Picklad rödlök.

Picklad rödlök och stekt bacon är goda tillbehör till hamburgare och om det finns kvar kokt potatis från tidigare, stek dem på grillen samtidigt med biffarna.

Tips! Du kan använda samma

recept när du gör köttbullar i stekpannan eller i ugnen.

PICKLAD RÖDLÖK 1 medelstor rödlök ¼ dl vitvinsvinäger ½ dl socker ½ dl vatten

1. Skala och skiva rödlöken i tunna skivor.

 Broilerfilé på grillen.

2. Koka upp vitvinsvinäger, socker och vatten i en kastrull.

3. Dra av kastrullen från spisen och lägg i den skivade rödlöken.

4. Låt lagen med rödlöksskivorna svalna.

Tillred den picklade rödlöken redan föregående dag så att

den hinner dra sig i kylskåpet över natten.

BROILERFILÉ PÅ GRILLEN 4 portioner

600 g broilerfilé

➛ KURIREN 43

Mat med

En bortglömd finlandssvensk personlighet

V

ad har du för fritidsintresse i din familj? Någon samlar till exempel på frimärken eller idkar sport medan jag samlar på gamla kokböcker.

Det är få finlandssvenska och finska gastronomiska personligheter som kan mäta sig med den person jag här kommer att beskriva. Det handlar om hushållslärarinnan och kokboksförfattaren Anna Olsoni-Quist.

Annas föräldrar var kyrko-

herden Adolf Emerik Olsoni och Gustafva Maria Gräsbeck.

Anna som aldrig gick i folkskola, studerade till hushållslärare i Sverige, England och Skottland där hon 1890 tog hushållslärarexamen med ett stipendium beviljat av Finska kvinnoförbundet.

Efter att ha återvänt till Finland grundade hon 1891 Helsingfors Pedagogiska hushållslärarskola. Anna ledde skolan fram till 1894. Skolan utvecklades så småningom till Helsingfors universitet.

När Anna gifte sig med stadskamreren Anton Aloys Quist 1895, flyttade paret till Viborg. De fick sju barn.

Den av Anna utarbetade hushållsläroboken, Kokbok för enkel matlagning i hem och skola jämte korta anvisningar rörande huslig ekonomi, utgavs 1892 och året därpå på finska Keittokirja yksinkertaista ruuanlaittoa varten kodissa ja koulussa: ynnä lyhyitä ohjeita talouden hoidosta.

På 1920-talet arbetade Anna

Anna Olsoni-Quist (född den 28 augusti 1864 i Sakkala – död den 19 augusti 1943 i Helsingfors) var den första finländska och finlandssvenska hushållslärarinnan och gav ut den första läroboken i hemkunskap 1892.

44 KURIREN

som den första matredaktören för Kotiliesi och marthorna. I Viborg råkade Anna ut för en olycka, hon blev påkörd av en ölvagn och förlorade rörelseförmågan. När vinterkriget bröt ut flyttade familjen till Helsingfors, där Olsoni-Quist dog 1943. Hemmet i Viborg förstördes under bombningarna, och familjens arkiv förstördes samtidigt.

Sommaren 2011 inrättade Helsingfors stadsmuseum ett tillfälligt Olsoni-café i samband med utställningen Kvinnornas rum. Caféet bjöd på bakverk gjorda enligt Anna Olsonis recept.

När jag sitter och bläddrar i

Anna Olsoni-Quists kokbok kan jag inte annat än konstatera att Anna var före sin tid i många avseenden, inte minst när det gällde gastronomiska kunskaper och färdigheter.

Hon var ekonomisk, den bästa läromästaren i huslig ekonomi på sin tid, och en ytterst välutbildad hushållslärarinna som redan då för mer än hundra år sedan förstod att matrester skall användas till något nyttigt och välsmakande nästa dag. Hon om någon förstod också vad råvarumaximering* innebar.

Hon var den som var så mycket mer än bara en hushållslärarinna. Hon var föreståndarinna för Pedagogiska Matlagningsskolan i Helsingfors, det som senare skulle bli Helsingfors Universitet.

Anna Olsoni-Quist var en gastronomisk gigant som redan på slutet av 1800-talet förändrade och underlättade många finländska familjers mathushållning inte bara genom sin kokbok utan också genom det grundläggande arbete hon genomförde och utförde som hushållslärarinna, kokboksförfattare och kock – ett arbete som tyvärr hamnade i skuggan av Runa Melander.

Anna Olsoni-Quist som i våra dagar tyvärr blivit en bortglömd finländsk och finlandssvensk personlighet lade grunden för hushållslärarutbildningen redan 1891 och var därmed också den rättmätige förebilden för all finländsk mathushållning och gastronomi. Jag tycker att det är på sin plats att vi hedrar Annas födelsedag den 28 augusti med att hon blir uppmärksammad i tidningsspalterna.

Anna Olsoni-Ouist skriver i förordet till Kokbok II för hem och skola, följande: Köket och dess inredning är af stor betydelse för hemmets trefnad. Det är ju där som vår dagliga föda tillreds och det sätt, hvarpå denna tillredning försiggår har ett väsendtligt inflytande på vårt välbefinnande och vår hälsa.

*Råvarumaximering innebär att allt av råvaran används.

Har du till exempel en lax som skall fileas så kastas inte allt det bortskurna och skrovet bort, det används till att koka en buljong.

Och skulle det mot förmodan bli kvar lite lax efter en måltid så kan laxköttet användas på till exempel en varm smörgås eller i en sallad.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge

MATVRÅN

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Marinad: 1 köttbuljongtärning 2 dl rapsolja 2 msk soja 2 msk hönsbuljong 2 msk chilisås, söt 1 tsk salt 1 tsk svartpeppar 1. Smula köttbuljongen i en bunke och tillsätt rapsolja, soja, hönsbuljong, chilisås och kryddor.

2. Rör om marinaden tills köttbuljongtärningen har löst upp sig.

3. Lägg broilerfiléerna i marinaden och låt stå en timme.

4. Låt broilerfiléerna rinna av i ett durkslag före grillning. Ta vara på marinaden.

5. Grilla broilerfiléerna cirka tre till fyra minuter på var sida. Pensla filéerna med marinaden under grillningen.

6. Servera med ris eller kokt potatis, en kall sås och en fräsch sommarsallad.

DELIKATESSTOAST

(Ett recept från 1891 av Anna) Receptet är för 4 personer

4 rostade franskbrödsskivor 1 msk HP-sås 1 msk mjölk 1 msk finhackad kyckling eller rostbiff 1 rå äggula ½ msk smör lite riven muskotnöt salt och vitpeppar

Blanda äggula, sås och mjölk tillsammans med smöret, köttet och kryddorna tills det bildar en jämn massa. Bred ut massan på de rostade brödskivorna. Lägg i ugnen och grädda dem tills de får en gyllene färg. Serveras heta tillsammans med en grönsallad.

KALL SÅS TILL BROILERFILÉ 100 g crème fraiche 100 g smältost (svartpeppar) 100 g gräddfil 1 msk chilisås, söt en nypa örtkrydda en nypa vitlökspulver

1. Blanda ihop alla ingredienser till såsen.

2. Låt dra i kylskåpet tills broilerfiléerna är grillade.

FRÄSCH SOMMARSALLAD 40 g aprikos 40 g röd paprika 200 g mozzarellaost ett knippe ruccola ett knippe salladsblad (små) extra jungfruolja

1. Tvätta de färska aprikoserna och skär i klyftor.

2. Strimla paprikan och riv mozzarellan i mindre bitar.

3. Varva aprikos, paprika, mozzarella, ruccola och sallad på ett serveringsfat.

4. Ringla över oljan.

 Citronkräm.

CITRONKRÄM 3 portioner

½ l vatten 1 dl socker skalet av en citron saften av en citron 1 ägg 3 msk potatismjöl

1. Blanda alla ingredienser förutom citronsaften i en kastrull.

2. Värm blandningen tills krämen tjocknar och var noga med att röra blandningen hela tiden ända till kastrullbottnen. Låt inte krämen koka.

3. När krämen har tjocknat, dra kastrullen av spisen och rör ner citronsaften, men tillsätt lite i taget så att krämen blir lagom tjock.

4. Portionera i dessertskålar och låt kallna. Strö över lite socker så att det inte bildas ett skal på krämens yta.

5. Dekorera med vispad grädde och citronmelissblad vid servering.

 KURIREN 45

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas.Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 11 september 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

46 KURIREN

MAPPEN PELAR- SKARVEN GÅNGAR

HAN KÖR AMERIKANARE

RUTIN BACKE

Kr ys sa med Kuri ren

UNDERLAG SOM NYNNAR? KALLAS LILLRYSSLAND STÄLLE FÖR FOLKVALDA VITAL

TRAPPA

I BÖRJAN

TRADITIONERNA PLATSER ÄR SOM EN MAGNET

FÖR BEER KALLA ÄR FRÅN HÖJDEN VIENSOM TIANE GRÖNSAK

GÖR SOM LOKET

STÄLLNINGEN

FÖRE ÅR

BÅTNAD

DEN ÄR ETT KELDJUR MED KLOR

STEKAR

HAN FRÅN DUBLIN KLOCKKÖPARE? SÄLLSYNT

66 ÄR KÄND KÄND KYRKA MED FAMILIA BLÖDARFEBERN

FLIN BREVSLUT

KÄRL FÖR GRAVSÄTTNING

BILL, FILANTROP VREDE DVALAN

TAR HÄNSYN TILL

BINDS FÖR RYGGEN?

GÖR FÖRDRAG MYTEN

GULDVIKTEN LUFTFÖRLED

ELFÖRET.

SYRABEHANDLANDET SKALLAT HUVUDSTAD FÖRR I KINA

ÄLDRE SKIVAN

ANING ... PEKKA SALONEN

ARSENIK DEN ÄR TIDIG

STRÖMVISKA?

DONERA BOK I GT

LEDINFLAMMATION

VISA MED FINGER

BANKTRÄD

ÄR JET NUMERA SÖVNINGAR

ÖBERG DONG DINGTE

PRÖJSADES

FINA MINEN

KAN URANET VARA

11E: JULI RÖTSIMPA

SOM KORSORD PÅDYVLA

SMÖRJA FÖR NIAN PENNING AUTOMAT FÖREN.

ÄLDRE STUGA

KNUTPUNKT

SÅ BAR SOM MÖJLIGT

HAPPENING HOLLÄNDSKA OSTEN SÖTT

ÄR EN KOMPOST TA BORT ÖVERFLÖDIG VÄTSKA BÖRJAN

SKETT

IDELIGEN

TONSÄTTARE MED BARBERARE

TIMDEL

GÖRA SOM JULGRAN

LJUSFTG

HUSSEINLAND

29:E AUG.

STAT MED STATER

BÖNAR INTET ONT ...

LUSÄGG TRO GAUSS I KEMIN

AV MÄNNISKA TILLVERKAT

 Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 11 september 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 47

Foto: Adobe Stockphoto.

Den nya familjemedlemmen Angela tyckte att hon och Jens glidit isär mer och mer på sista tiden. Hon älskade honom, men räckte det verkligen? Allt oftare kom hon på sig själv med att jämföra honom med mannen i grannhuset – till Jens nackdel.

Novell av BITTE ASSARMO 48 KURIREN

J

ens hade bråttom, som så ofta. Redan innan Angela hade kommit ut ur duschen var han ute på parkeringen och startade upp bilen och hon visste precis vad som skulle komma härnäst. Hon behövde inte vänta länge. Hon hade knappt hunnit klä på sig och dra en kam genom håret innan han demonstrativt började rusa motorn, som för att visa hur sen hon var.

I själva verket var det han som var otålig. Och det var han ofta. På sista tiden hade det blivit alltmer ansträngt mellan dem. Det var som om de befann sig på helt olika plan i livet, tänkte hon. Han rusade runt och strävade efter det perfekta livet genom statusprylar och socialt umgänge, medan hon längtade efter ett lugnare liv, med mindre krav och måsten. Hon älskade Jens innerligt, men räckte det verkligen när han var så fixerad vid sådant som hon var helt ointresserad av?

Allt oftare kom hon på sig med att snegla mot grannhuset, eller snarare mannen som bodde där. Paul verkade så annorlunda, så tillfreds, så lugn. När hon kom ut satt han avslappnat på sin lilla uteplats och drack en kopp kaffe med synbar njutning och han nickade och log varmt precis som han alltid gjorde.

Han hade inte bott i huset särskilt länge och såvitt Angela visste hade han ingen hustru eller make. Däremot visste hon att han arbetade som journalist och hade sitt kontor hemma i villan. Kontoret vette mot hennes tomtgräns och när han hade fönstret öppet såg hon honom därinne vid skrivbordet, där han skrev eller intervjuade någon.

– Hej granne! ropade han nu. Bråttom?

– Som vanligt, svarade Angela med en liten grimas. Här brinner det alltid i knutarna.

Han skrattade och Angela såg in i hans

ögon en aning för länge innan hon gick till bilen och slog sig ner i passagerarsätet.

– Du vet då hur man ska duscha länge, sa Jens irriterat.

– Ursäkta mig, jag duschade knappt fem minuter ens, svarade hon lika irriterat. Jag hade gärna duschat dubbelt så länge men du har ju alltid så bråttom överallt.

– Jag har inte bråttom överallt, invände han, men jag har bråttom just nu för byggvaruhuset stänger om tjugo minuter och jag vill hinna få hem det jag behöver så jag kan börja fixa med uteköket i morgon.

Angela suckade. Var det inte lite ute med utekök numera?

Eller så var det bara hon som var allmänt ointresserad av sådant som egentligen bara handlade om att imponera på grannar och vänner. Uteköket var just en sådan sak. Jens hade hoppat på den trenden direkt, efter att ha sett några tv-program, och nu tycktes det som om han behövde förnya sin skapelse varenda försommar. Men inte utnyttjade de det påkostade uteköket särskilt mycket. Grilla ville Jens bara göra när de bjöd hem vänner och då skulle det vara fina styckdetaljer och glaze med femtioelva ingredienser, på gasolgrillen givetvis.

H

on mindes när de flyttat in i villan för några år sedan. Då hade de varken haft utekök eller gasolgrill – däremot en gammal klotgrill som de köpt på loppis. Hon tyckte fortfarande att de där lätt sotiga grillkorvarna de avnjutit under den första sommaren var bland det godaste hon någonsin ätit.

Men egentligen var det förstås inte grillkorven hon saknade – utan Jens, sådan som han varit då. Uppmärksam, kärleksfull, alltid på glatt humör. Den rätte, helt enkelt.

Ja, det var så hon kände.

Men på senare tid, sedan han bytt jobb och lärt känna kollegor som tycktes tävla om vem som hade mest och bäst statusprylar, hade han förändrats.

Nu handlade allt om status.

Om vem som hade det nyaste köket, de flottaste middagarna, den dyraste grillen.

Hon suckade tyst och sneglade på honom, där han satt i förarsätet. Om hon ändå nått fram till honom... Men de gånger hon försökt prata om hur hon kände hade han verkat helt oförstående.

H

an skulle precis köra iväg när Angela fick syn på något i trädgårdshäcken – något litet som rörde sig och som såg ut att behövda hjälp.

– Stanna bilen! ropade hon till Jens, som inte kom sig för att protestera. Sedan slet hon snabbt av sig bilbältet och slängde upp bildörren. När hon kom fram till häcken såg hon att det låg en liten, liten kattunge där inne – en liten grå och sammetslen stackare som absolut inte var stor nog att vara ensam utan sin mamma.

– Vad är det för något? ropade Jens från bilen. Angela lyfte upp den lilla katten, som darrade av rädsla och säkert även av hunger, och vände sig om.

– Det är en katt, sa hon.

– En katt? Skrämmer du halvt ihjäl mig för att du ser en katt i en buske?

– En kattunge, förtydligade hon. Den är alldeles ensam och alldeles för liten för att vara borta från sin mamma. Den kan inte vara mer än tre, fyra veckor.

Han suckade irriterat och det hördes på honom att han tyckte att det var fullkomligt onödigt att stanna, och kanske missa möjligheten att handla fler statusprylar till uteköket, bara på grund av en kattunge. Men Angela brydde sig inte. Han fick tycka vad han ville – hon tänkte i alla fall inte lämna en liten kattunge vind för våg.

– Du får åka ensam till byggvaruhuset, avgjorde hon, jag måste försöka ta hand om den här krabaten på något vis.

Han svarade inte utan rivstartade bilen och for iväg.

Själv gick hon tillbaka till huset, med den lilla kattungen i famnen. Den verkade inte vara skadad, såvitt hon kunde se, men däremot pep den ynkligt och hon förmodade att den var både utsvulten och rädd. Men hur skulle hon ta hand om den

på bästa sätt? Skulle hon ens kunna rädda livet på den?

– Vad har du där?

Paul hade rest sig och kom fram till staketet.

– Men oj vilken liten stackare. Den är säkert bara två, tre veckor.

– Den var alldeles övergiven i buskaget intill trottoaren. Den behöver äta och dricka men jag vet inte vad jag ska ge den, sa Angela.

”

En katt? Skrämmer du halvt ihjäl mig för att du ser en katt i en buske?

– Men det vet faktiskt jag, sa Paul och log. Eller inte jag, kanske, men min syster. Hon är veterinär. Jag tar och ringer henne direkt.

– Men oj, vad bussigt. Vill du verkligen det? Jag vill ju inte vara till besvär.

– Det är väl inget besvär, invände han. Små övergivna djur måste man ta hand om.

Sedan ringde han upp sin syster, som svarade direkt. De pratade en kort stund och sedan kom han tillbaka.

– Nu vet jag precis vad du behöver. Jag åker hem till Lena, hon skulle plocka ihop lite grejer som hon har på mottagningen och som du kan behöva.

Gå in med lillen så länge du, så kommer jag tillbaka snart.

A

ngela blev alldeles rörd.

Paul visade precis den omsorg som hon så ofta saknade hos Jens. När hon tänkte på att Jens bara kört iväg, utan ett ord... Det hade gjort henne mer besviken än hon ville erkänna för sig själv.

Precis som han lovar var Paul snart tillbaka med både råd och regler och en massa saker som skulle underlätta för lillen att bli frisk och stark.

Maten, ett slags mjölkersättning, hade en utförlig bruksanvisning och kom med en liten pipett och de satte genast igång att droppa vätskan i kattungens mun. Det dröjde inte länge förrän den åt med god aptit.

– Syrran sa att den ska ha ett litet begränsat utrymme att ligga på i början, sa Paul. Så hon skickade med en hundkorg som har kanter som kattungen inte kan klättra över, i alla fall inte än på ett tag, och en värmedyna så att den håller sig varm. Sen har du kattlåda och kattsand här. Men för att den ska komma igång med att gå på lådan så måste den få lite hjälp. Kattmamman slickar ju ungarna på magen och i ändan för att det ska stimulera tarmen.

Angela stirrade på honom: – Alltså... DET tänker jag ju inte göra!

Han skrattade högt.

– Det behöver du inte heller.

Ta en liten våt handduk och massera med i stället, det går lika bra.

– Puh, du skrämde mig nästan, fnissade Angela.

Efter att kattungen ätit blev den genast trött och Angela lade ner den i den lilla korgen.

Hon hade alltid älskat djur, men aldrig haft något eget husdjur. Men nu skulle det bli ändring på det. Frågan var bara vad Jens skulle tycka. Tyckte han ens om djur?

Hon hade alltid tagit det för givet, för eftersom hon själv älskade djur var det svårt för henne att föreställa sig att vissa inte gjorde det. Men faktum var att hon inte hade en aning om den saken och med tanke på Jens rivstart när han körde iväg då hon tagit hand om kattungen var det faktiskt fullt möjligt att han inte alls delade hennes kärlek till djur.

Att Paul gjorde det var däremot uppenbart. Han kunde inte se sig mätt på det lilla nystanet som rullat ihop sig i sin korg.

I

samma ögonblick öppnades ytterdörren och Jens kom hem. Det hördes att han hade mycket att bära och Angela förmodade att han hade köpt hem rejält med virke och verktyg för

➛

KURIREN 49

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

att kunna hänge sig åt uteköket.

Men när han dök upp i köksdörren såg hon till sin stora förvåning att det var något helt annat han hade med sig.

– Ursäkta att jag åkte iväg så snabbt förut, sa han lite generat, men jag tänkte att det kanske var bråttom. För kattungens skull, menar jag. Jag åkte iväg till apoteket och djuraffären och skaffade hem lite grejer.

Så såg han sig omkring.

– Oj, jag visste inte att... Hur har du fått tag i allt det här?

Paul reste sig och sträckte fram handen mot Jens.

– Vi har visst aldrig presenterat oss ordentligt. Paul heter jag. När Angela kom med kattungen så åkte jag och lånade lite grejer av min syster som är veterinär. Men nu kan hon ju få tillbaka det, ser jag, sa han och såg uppskattande på allt det som Jens burit in i köket.

Angela stirrade på Jens och fick knappt fram ett ord.

– Men... sa hon. Jag trodde du skulle till byggvaruhuset och att det var därför du hade så bråttom?

– Jo det var ju meningen men om man hittar en liten kattunge

SUDOKU

som är alldeles för liten för att klara sig på egen hand får man ju prioritera om lite, sa han och log.

– Men hur visste du vad du skulle köpa?

– Det visste jag inte, men de var hjälpsamma både på apoteket och på djuraffären, så det löste sig.

Jens berättade att han velat ha husdjur i hela sitt liv, men att hans syster var allergisk och att familjen därför aldrig kunnat skaffa vare sig hund eller katt eller något annat husdjur.

– Det är tufft, sa Paul medkännande och berättade att han hade haft husdjur hela sitt liv. Under en period hade han till och med funderat på att bli veterinär, som sin syster, men journalistyrket kom emellan.

– På gott och ont, tillade han.

Det är lite upp och ner med uppdrag ibland. men å andra sidan har man mycket frihet när det gäller att disponera sin tid. Och ibland händer det ju att man får riktigt roliga uppdrag.

Nästa vecka åker jag till USA och ska åka runt i Mellanvästern på en intervjuresa under en månad.

– Oj, det låter spännande!

– Verkligen! Och extra kul därför att min flickvän bor där,

”

Det visste jag inte, men de var hjälpsamma både på apoteket och på djuraffären, så det löste sig.

log han. Vi har lärt känna varandra på nätet men har aldrig träffats tidigare, så det ska bli roligt att ses i verkliga livet.

Om allt stämmer lika bra som det gör när vi träffas bakom våra datorskärmar så har vi faktiskt planer på att gifta oss.

– Då får man väl önska lycka till, sa Jens och log. De tog varandra i hand ännu en gång innan Paul gick hem till sig.

Strax därefter vaknade den lilla kattungen och var hungrig igen. Jens tog snabbt hand om den och matade den med pipetten som om han aldrig gjort annat. Angela såg på honom – såg på dem båda tillsammans – och blev varm inombords och



Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 52.

Lätt

Medelsvår

6

5 9 7 1 2 3 2 6 1 8 5 9 8 5

9 4 7 3 1 3 8 2 8 4 7 6 3 7 3 5 9 3 3 6 2 5 8 4 4 2 6 9 1 7 8 2 3 6 2 8 1 5 9 1 5 2 1 8 50 KURIREN

mycket, mycket glad. All irritation hon känt var som bortblåst.

– Den här sommaren blir det nog inte särskilt mycket tid över för att hålla på med uteköket, sa Jens och skrattade. Vi kanske ska bygga om det till en inhägnad åt den här krabaten i stället, så att han kan vara ute utan att riskera att villa bort sig?

– Och grilla korv på den gamla klotgrillen, fyllde Angela i.

Jens log.

– Det var längesen nu. Minns du när vi flyttade in? Vi grillade nog korv varenda kväll de första veckorna. Egentligen fattar jag inte varför vi någonsin bytte ute den.

– Du. Det var du som bytte ut den, rättade Angela och han nickade.

– Jag vet. Det var rätt dumt.

Som tur är ställde jag in den i garaget så det är bara att ta fram den när vi vill! I kväll till exempel. Du och jag och lilla Gråben, sa Jens och strök ömsint kattungen över ryggen.

Den jamade belåtet, till synes nöjd med sitt namn, och somnade sedan igen, mätt och trygg och belåten.

9

Svår

4 2 3 8 6 2 6 7 1 3 9 4

3

7

3

1 9

6 1

5

2 2 8 7 1 8 6 5 4 2

Stjärnorna?

28 AUGUSTI 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Som Vädur påverkas dina sinnesrörelser kraftigt den kommande tiden. Känslor och tankar är starkt sammankopplade, och du kan märka att du reagerar snabbt och impulsivt. Försök tona ner ditt engagemang och låt dina tankar mogna innan du säger något förhastat. Det är viktigt att vara medveten om att vänner kan dras till dig lika lätt som de kan försvinna, så ta hand om dina relationer med omtanke och eftertanke.

OXEN

20/04 – 21/05 Drakens huvud aktiveras nu, vilket gynnar en djupare reflektion över dina sociala interaktioner. Se detta som möjligheter till personlig tillväxt och utveckling. Genom att bli medveten om dina mönster och vara villig att jämka dem uppnår du lättnad och en ny början. Ha tålamod likt en Oxe, och var envis när du plöjer dig fram i nya fåror.

Var öppen för att tider förändras, även för en Oxe.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Månen är i konjunktion med transiterande Merkurius och idéerna flödar fritt. Du kan uttrycka dina känslor och tankar med motivation och skärpa så att andra förstår dig. Detta är en utmärkt aspekt för gott samarbete, där förståelse står i fokus. Stärk dina relationer genom klar och inspirerande dialog. Engagera dig i aktiviteter som främjar din emotionella och andliga tillväxt.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Månen går in i Kräftans tecken just när denna utgåva av Kuriren når er läsare. Detta skifte väcker en stark längtan efter komfort och trygghet, både för dig själv och för dina närmaste. I Kräftan, där månen är som mest hemmastadd, kan du känna dig extra känslig och nostalgisk. Det är en tid då hemmet och familjen står i centrum, omgiven av välbekanta ansikten, god mat, saker och minnen.

LEJONET

23/07 – 23/08 Ta en paus från vardagliga förpliktelser och utnyttja denna unika möjlighet att stå i rampljuset för att sola dig i beundrans strålar. Lejonets tecken aktiveras av månen som ger dig förhöjda känslor, vilket framhäver din kreativa och konstnärliga sida. Använd den kommande tiden till att ha roligt och njuta, men kom ihåg att hålla dig grundad och inte låta dig överväldigas av din omgivning.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Chiron representerar de sår vi bär med oss, både fysiska och emotionella. När månen bildar en kvadratur till Chiron kan detta skapa en konflikt mellan dina tidigare och nuvarande känslor. Erfarenheter från sorg, relationer, barndomen och andra händelser kan komma upp till ytan för att hanteras och bearbetas. Detta är en möjlighet för dig att läka och växa genom ett inre helande och acceptans.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Venus går nu in i Vågen, sitt eget tecken, vilket sprider harmoni och fridfullhet i kreativa och romantiska relationer. Det är dags för äventyr och att uppleva drömmar i deras bästa form. Vågen förstärker Venus energier och skapar en atmosfär av balans och skönhet. Ta vara på detta för att fördjupa dina relationer, använd din kreativitet och njut av de små stunderna av romantik och konstnärlighet.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

När transiterande Venus, som nu, bildar en aspekt till Pluto blir Skorpionernas relationer och kärleksyttringar intensiva och passionerade. Denna aspekt skapar en nästan oöverstiglig önskan att fördjupa känslomässiga band på ett djupt och transformativt sätt. Våga öppna dig för verklig intimitet och ge mer än du tar, och var också medveten om att inte låta intensiteten bli överväldigande.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Nu har du medvind att fånga in tillfällen som ger dig en må-bra-känsla. Känslorna expanderar och omfattar kärlekens goda.

Jupiter har en godmodig aspekt som lockar till många glada skratt och lyckosamma känslor i en förening som ger en känsla av trygghet och optimism. Du är på rätt plats vid rätt tid för att få rätt information. Bevara barnet inom dig och låt dig inspireras av barndomens glädje

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Du kommer in i en fas där din förmåga att hantera projekt och uppgifter som kräver uthållighet är på topp. Detta ger dig en känsla av inre styrka som både lugnar och uppmuntrar. Denna självsäkerhet kommer från en harmonisk balans mellan månens intuitiva kraft och Saturnus struktur och disciplin. Det är som om känslor och förnuft arbetar hand i hand, vilket ger dig klarhet och förmåga att möta framtiden.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Månen och din egocentriska teckenhärskare Uranus är var för sig ”oroliga” planeter.

Månens känslomässighet backar försiktigt in i framtiden medan Uranus rusar framåt, redan fokuserad på en idealisk utopi. Detta skapar en böljegång där det är viktigt att du inte bara fokuserar på dina egna visioner och idéer, utan också är mottaglig för andras perspektiv. Vi alla delar denna jordkula.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Den kommande tiden skapas en atmosfär av ökad intuition och kreativitet. Du upplever en förhöjd inre känslighet och kan förfina ditt känsloliv. Du kan vara särskilt originell och inspirerad i konstnärliga uttryck. Änglarna, symboliserade av din fördjupade kontakt med Neptunus, fungerar som guider och inspirationskällor. Öppna dörrar för nya projekt och låt änglarna inspirera dig.

KURIREN 51

KRYSSLÖSNINGAR g V å s t e s t a d e s v i o l i k a e s a m a g a s i n e r a e g g s n a b e l t e a t e r n t a ö r n u t e A r g i i d d u r u m l i c e n s g e n a n t e g a l a n k e l d g i r d a n s k a r n a t g r a- Tja, hur högt ...? Ska vi säga B a d a U f O d r ä k t enånstans n mellan tredje och fjärde f e l f r i a n r A d våningen ... ä i g l o o k a l l e p r o v r u d o l f v o i g r å t e r I r a s s e s e k t r e l i k i l s e r a t t r o a v k l a r a kan även hjälten vara

kämpa mot jon blund

be enträget

sattes på prov varierande

avträdet

lång höjd ligamentet

genmälet preposition

Du & jag bank i nordeuropa

fInne i rymden

Lösning: SUDOKU Lätt

oroväckande

möblera

samla på hög

luktorgan

skärande kant

kluven

lägga stickplaggen på

det sceniska verket

är ej trenden än en gång

sådan har james bond

lade benen på engelsk kanal ryggen

tillsammans med med

framstående festligheten

chevalereskt

grön

legitimations-fi Fisk

skarpsynt svävare

vetesort

neodym

pinsamt

BILD: Alexander MilS UNSPLASH. COM

fLamma fÖrfattande dahl

budbärare

Glykemiskt index

FLygande tefat

munderingen

plaska i plurret utan brist

två runda ringar

ha genomkrafter dränkt till

undersökning

inte på samma sätt

anno domini lösgöra

ett kort nummer

smörigt uttryck välbärgad

besjunget hjortdjur

krafTig kisse

fäller tårar

kryssmakare: David FOrsblom

så kan han kallas

idrottsklubb

helig kvarleva

så kan hon heta

vilsam uppmaning?

inte vår tid

genomföra

 Under sommaren har Kurirens krysslösare haft fem olika kryss att klura ut svaren på, vilka ingick i nummer 8 och 9.

Kryssvinnare i Kuriren nr 8: JUNIKRYSSET (126 st.): Alf Ehn, Vasa, Gretel Fyrqvist, Lojo och Tommy Sjöholm, Dragsfjärd.

BILDKRYSSET (48 st.): Gunvor Jussil, Vörå, Inger Maris, Närpes och Stefan Hedqvist, Lemland.

SÅ KALLAT TROR INTE ALLS ESAIAS, SKALD ÄR NOG U-BÅTEN

V

A

KAMP

S

K

T

T

E

GRYNOST TENNVARDAGSESSEE AVSLAG

A

U

RALLY, PARIS

...

HÄRLIG PÅ FINSKA

D

I

INDIANBOSTADEN

FLINET ÖRONVÄRKEN

T

O

G R

MED ERICSSON FÖRR FJÄTTRAR SJÖN

TJECKISKA LASTBILEN

N

T

Ä

T

Ä

N

D

A

SOM ATT RETURNERA

Å

T

E

R

S

R

E

G

I

O

N

A

L

T

KNYT! 14:E OKTOBER

B

I

N

D

AROSENIUS MED KATTRESAN

I

V

A

R

I

L

S

E

SES MED FAUNA SIAR I DELFI

F

L

O

R

A

ÄKTENSKAPSBROTT DOFT

O

T

R

O

KUFISK LUKTA

E

G

E

N

L

M

KUNGLIGA "HATTEN"

R

O

L

A

I

U

M

FÖRE TID

K

S

A ANFALL

E

R

N

PAUSEN

A

R

T

A

H

I

T

I

S

K

O

R

ÄTA GOTT RÖSTAR

K

A

L

A

S

A

GIRAFFDJURET

O

K

A

P

I

N

VEDHÖG

T

R

A

V

E

NOBB CHEFEN

D

I

S

S

TRANSPARENTA BLÖTDJUR

M

A

N

T

E

R

LÖGANDET PÅ STRANDEN AKTER

S

O

L

B

A

D

E

T

T

TAL INFÖR PADRE

B

I

K

T

FALSKE NITROGLYCERIN

O

R

E

N

E

E

R

A

GRAVERAREN FYRTYP

E

T

S

MÖLLATYNGD OM HALSEN

K

V

A

R

ÄDELSTENARNA MÅNGA I PISTEN

A

G

FRÄCK

B

FÖRESKRIVA SLANTGRIS?

O

R

A

SANNA

BREVSLUT

R

D

E K

E

BUSKEN

I

N KELTER

Ö

R

E

S

MAC OCH PC

D

A

T

I

N

E

N

S

T

E

N



O

R

E

R

E

N

LOVAR ATT GÖRA HABIT

A

T

E

R

N

A

OLJIGA STENFRUKTER

R

EXPLOSIV HJÄRTMEDICIN

Å

T

R

FÖRSIKTIGT! EXTREMITET

A

K

T

A

R

O

MISSTÄNKER

EN KAMP FÖR TVÅ RIKTNING

SALTSTENEN FÖR ROSA

S

L

E

SES IHOP MED ALMA

M

A

T

E

RÖR I ÅDROR

O

TRÄD OCH ETUIER PERIOD

A

S

K

A

R

TÄCKORD STOR I HAVET

N

O

A

S

T

E

N

T

E

R

VON HEIDENSTAM YTTRADE

V

E

R

K

O

R

U

REALISERADE

O

M

S

A

T

LEKER VILT

R

A

S

A

R

ALSTER I KORUM

A

L

T

K BALT

GOJOR

MEDLAR

N

A

R ALLIANS

V

STELKRAMP

UTERUM

A

I

T

D

U

E

L

N

A

M

N

BRUTEN

I

N

E

R

SIST I HEBREISKA ALFABETET KANSKE

T

A

V

T

A

CHRISTOPHER, "STÅLMANNEN"

R

E

E

V

E

R

T

A

V

50

CIRKEL

A

STORT KÄRL

SAMFÄLLT

N VIBRERA

NR 12

L

O

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

52 KURIREN

Svår

Lösning: FINN FEM FEL

GRISEN

N BRÄNNER

KVINNOR FRÅN PAPEETE

DUKTIGA DÅNET

NOVOKRYSSET (103 st.): Leif Pelander, Nykarleby, Gunnel Fjäder, Pargas och Solveig Bergholm, Svartå.

- Det är synd att dina ögon är så svullna att du inte kan njuta av hans fina stil ...

ÄR GULD JFRT MED SILVER

I NÄROMRÅDET

MÅLAR LÄTT HURTIG

Kryssvinnare i Kuriren nr 9: KRYSSA MED KURIREN (124 st.): Leif Ole Åhman, Långåminne, Brita Wilander, Isnäs och Helena Rosenholm, Närpes.

STORA SOMMARKRYSSET (103 st.): Anders Åbro, Jakobstad, Christina Portin, Sundby och Sandra Salminen, Raumo.

MOSEFLOD VRÅNGA

FÖRELÄS- KNUFFAR FRAM NINGSBÅTEN DÄR SAL BAK

Medelsvår

ankeborgbo

värmer i kylan

isolerad grupp styrhjul

slumpa bort

rio eller ariana upplopp

Gnugga geniknölarna!

hissar dannebrogen

L

R

Grattis alla vinnare!

Ett pris kommer med posten.

FINN FEM FEL finns på sidan 9.

R Ö R P i n s v i l s a mm a v å g o r n i o l a n s o m y y a j s k o t t a r b u t t e r m s k a M a t e v o l u t i o n s a n d i g s t r a n d t o r r a u å r a i n e r i d a a s t e r i s k h t l g v r o d d e y å s k a l a ä t t s o l v i n d o c h v a t t e n k n a t t a r n a m a r i e l k a n i n p o r t a a n r i k t l e n e a n- k o d l a l t A n e k e n m o l n k a l a b a l i k i r a d a v s t å n d e t k p e r e n n e r n a a n a r t i t o g a f e l e t g g i p e r u t g e r e i n o g r ö n s k a r e n F a r k a r d a n t e n k e b b a i l a o l i k a h å n a d o r g e l l e t a d e n i a n r s e f e l a n n g n l y a o l A m a n i u t e r t e r i n i t l a g a d v m o r l e v å t a a n r s o n o r o n ö r a n s a d l a a s a r ö r a s o m r i g ä n g r e g l e r a å n t a n k a r o r k a Bild : Marvin Meyer unsplash. com

ursinne

sänglinne

mellan passen mörbultad

norpa

betrak- hårdkokt telseeller sätt okokt

stöpta

tunna grenar grundförled

före viss val

program : efter ---

Brukas vid tornerspel

kan stå på kuvertet

tyst jordplätt

uttrycker missnöje

fInner sig tillrätta

i arla morgonstund

på tangentbordet

en av de sju eller kort ?

skyffLar i glasgow

sprida i små mängder

förmår

efter si

förädlade mjölken

liten i dalen

proviant farhåga

darwinistisk term

engelsk fröken engelsk herre

Det kan man ha sitt på

dekrypteringen

gjorde utkirurgen rymmen

mognat till skörd natrium

de onda dörrhandtagen

kryssmakare : david forsblom

röda grönsaker

de små partiklarna

liten lägenhet

stimulering

låter som myggan

bära med möda

textstjärna

välbesutten

syntetiskt språk

stänga ute långlivade trädet

ankeborgbröder sliter

kommer åt

klassiskt rejäl lunta

streck på produkt

reglerar täthet missen

villervalla kan han heta

ribonukleinsyra

hygieniskt djur balja

förlöjliga står snett

spelas med stråke

är Fleråriga peter ---

--gessle tokstålle

mormotsats avskydda

legitimerad Firre

så kan han heta

helig kvarleva

furstehus

bärkraftig titan

lilla sjöjungfrun mjuk

tidningsfalskheter

avgud i gamla testamentet

tror nynngrundämne

lägga benen på ryggen

klangfull logaritm

Irish Republican Army

rum på utsidan

plagg i pompeji är långlivad

så kan hon heta

rapace eller salo

tor, oden och freja

på kopp & knopp numminen

reparerad bestraffa

litet krypin går det väl

Palindrompippi

vara i nuet

ha på känn expandera

står på knapp på mången apparat

högg petrus av

lagvidrigt tilltugg

kan man spring- avpassa aren

sysslar med ehandel

förlägger fpa på fInska

fejset Spelas i sambatåget

glidfLygare

syster till moster

ventilerna

sist i tonramsa

Institution i STHLM

tvångsbegär

vindpust

visa tänderna

genomdränkta

ström

botaniserade incitament

tillverkade i terjärv gemak

långär ej sträckt trenden höjd

storleksförhållande

geometrisk fIgur

är väl nollorna ?

harmonium fuskar lite

vokallös någon

är idésprutan

kom i tid brukar Tarzan

den skärmlösa mössan

djur i bur

leino eller grön pustar

bladdryck

diktande Alighieri

syns med skuld

förtätad vaggar vatteni venedig ånga

jäst dryck

soldat i usa tecknar ankor

brukade åror håller låda

del med 39 delar

fIlosofIsk lotsstation

Bild : Mason FIeld unsplash. com

det våta draget

klara av

Bild upptill : Vidar Nordli Mathisen unsplash. com

Lösning: LÄTTA KRYSSET l s ä g a r e n s o t a r e å r e t d a p r i n t a r a p a e l l e r u t l ö s a b i l b a k a d e k o ö N d r b o S r a R i a s k o j a r n n en stor apa

huvudstad i grekland

betraktar inte övre

styr man med

innehavaren håller skorstenen ren

huvudperson i fIlm av disney

har 365 dagar

klättrande djur

skriver ut en gul frukt

fordon

framkalla stor kisse

ström på kort sätt

torra platser

smila

nämnde

tidsperioden

gjorde Bagaren

nötkreatur gryt, lya

mamma gris

pappa till jr

får folk att skratta

bild : Erik Mclean unplash. com

doktor på kort sätt

solostycke på operan

nomen nescio

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 11 SEPTEMBER!

WEEGARBETE

KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR

Bilder genom Ragna Weegars fotolins.

2024

NR 11 • 11 SEPTEMBER, NR 12 • 25 SEPTEMBER NR 13 • 16 OKTOBER, NR 14 • 30 OKTOBER, NR 15 • 13 NOVEMBER, NR 16 • 27 NOVEMBER NR 17 • 18 DECEMBER KURIRENS REDAKTION FINNS PÅ KUNGSGÅRDSVÄGEN 37 A, 65380 VASA Nr 8 2024 12 JUNI 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

ÅRGÅNG 65

22 MAJ

2024 Pris:

6,70 euro

FINLAND

SSVENSKA

Nr 5 2024

RNAS

G 65

VECKOTID NING

ÅRGÅN

G

OTIDNIN AS VECK

10 APR

IL 2024

Pris: 6,70

euro

FINLAND

ARN SSVENSK

Nr 7 2024

ÅRGÅNG

65

Familjen

Bahne

rk av Hantve s ut slag lär alla de jdtorget på Slö

trivs i sin trädgår lummiga d i Par gas s. 20

s. 4

Nr 6 2024

ÅRGÅNG 65

2 MAJ 2024 Pris:

Hantverk av ut 2024 alla de slag lärs3 JULI Pris: 6,70 euro FINLAND på Slöjdtorget SSVENSK

Bosse och ING Lena Anderssons café håller stilen ännu s. 8 efter 30 år

ENSKARNAS VECKOTIDN

6,70 euro FINLANDSSV

&

TEMA:

BYGGA BO

ARNAS

Tema: Värt att se och uppleva i Finland

R0824.indd 1

31.05.2024 09:52:32

TEMA:

• MAT N • MOTIOlitet va • LIVsk

d 1

5-24 Pärm.ind

Nr 9 2024

VECKOTID NING

ÅRGÅNG

I Storm Majas skärs fots på Ålan pår d s. 8

R0724.ind

d 1

TEMA

: Vår i lu ft

TRÄDGÅ

RD • BIL

skö sommanr!

4 14:41:04

26.03.202

NINA-MARIE VIGÅRD

19.04.2024 09:27:34

R0924.ind

d 1

Foto: Solar

en!

• BÅT

08.05.2024

11:53:21

BLOMMAN.

inreder i retross.til 4 6-24 Pärm.indd 1

65

Films/Th

erese Anderss

on

20.06.2024

09:41:33

KURIREN 53

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

Är en kvinna på 59 år som gillar promenader, stickning, musik, tv, läsa böcker och god mat. Jag är blond, 157 cm lång, mullig och har blå ögon. Söker dig man som är snäll och kramgo. Tyvärr så röker jag. Jag bor på Åland och är frånskild. Har barn och barnbarn. Svara helst med foto. Sv. t.

22.8 – ”Lena.”

Är det naivt att tro att man kan finna äkta kärlek när man fyllt 60? Kvinna i Österbotten undrar. Du man, med sunda tankar och värderingar, som vet att sätta värde på ärlighet, skriv till mig och berätta vem du är. Helst inte en liten lapp med ett telefonnummerr, utan ett brev. Sv. t.

22.8 – ”Livet är nu.”

Hej du man, omkring 75 år och ensam. Vill du bli min vän?

Ensam kvinna söker just dej. Är du från Korsholm och bilburen, så hoppas jag att vi kan träffas?

Sv. t. 22.8 – ”Sommarträff.”

Man 70+ söker en vän att hålla i handen alla i väder, gillar du också det mesta såsom djur, naturen, musik och allt som gör livet värt att leva? Sv. t. 22.8 – ”Finns i Österbotten.”

Kvinna i övre medelåldern söker brevvänner. Intressen: djur, kultur, promenader, film och litteratur. Inget hinder om du är handikappad. Hör av dig så får du veta mera! Sv. t. 22.8 – ”Maria.”

En troende vän, kamrat sökes.

Jag är en troende kvinna, som nyligen fyllt 70 år. Jag jobbar en

GENOM KURIREN!

54 KURIREN

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

del. Jag trivs på landet såväl som i stan ibland. Jag gillar naturen, havet, musik och lovsång. Sv. t.

22.8 – ”Syrran.”

Ensamheten känns tung att bära.

Jag söker dig, du lugna, trygga, snälla man, som vill dela livet tillsammans med mig i hemmets lugna vrå, i mitt hus ute på landet utanför Vasa. Är du omkring 75–80 år, gärna bilburen, och inte längre vill vara ensam? Skriv en rad, så kan vi träffas! Sv. t.

22.8 – ”För livet.”

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1800

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959 Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

Medlem av Tidskrifternas förbund.

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

PRENUMERERA & VINN!

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

VINN ETT PRESENTKORT VÄRT

750 €

Betala din prenumeration innan 30.11.2024 så deltar du i utlottningen av ett

VALFRITT PRESENTKORT värt 750 € till K- eller S-kedjan.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • hemsidan www.kuriren.fi • mejla prenumeration@kuriren.fi • ring 044 901 4953, 06 344 1800

ÅRSPRENUMERATION 17 nummer inom Finland: 92 € utanför Finland: 105 €

KURIREN 55

757591-2410

PAL. VKO 2024-37

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul Transporter, Materialförsäljning Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning

SÄLJES: POPULÄR GÅRD

Thomas 050 59 81 666 |

Fant ant

med jordgubbssjälvplock i Vasa

Renoverat och snyggt 400 m2 hus med tillhörande tomt och ekonomifastigheter.

På den nästan två hektar stora tomten och i dess byggnader finns gott om möjligheter, till exempel för att fortsätta den befintliga bärodlingen eller Tilläggsmark påbörja en egen lantgårdsdröm. kan köpas

Mer information på etuovi.com/ kohde/20776910

Stostman Interfloratjänster från oss

Centrumvägen 3, Smedsby Öppet må-fr 9.00-17.00 lördag 9.00-14.00

Självbetjäning till kl 21.00 Nu har vi också webbutik!

Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi • begravningsbyrafant@netikka.fi

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

56 KURIREN

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.