Kuriren nr 9-24

Nr 9 2024 ÅRGÅNG 65

3 JULI 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

I Stormskärs Majas fotspår på Åland s. 8

skön sommar!

Foto: Solar Films/Therese Andersson

R0924.indd 1

20.06.2024 09:41:33

Nr 9

Innehåll 4

Magnus ”Mao” Lindholm har en lång publikationskarriär bakom sig och den ser ut att bara fortsätta.

12

May-Len Ede planerar och sår, maken Rabbe bygger och förverkligar idéerna i trädgården.

FÖLJ OSS PÅ

65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959 Ansvarig utgivare: Rosita Holtlund

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

3 juli 2024

20

På Gnista Glamping i Jakobstad kan man njuta av lyxigt tältliv och vackra havsvyer.

24

Erik Kiviniemi har skrivit pjäsen ”Skinnprinsen” som handlar om pälsnäringen i Österbotten.

16

Arbetet som färjeförare har genom åren blivit en livsstil för Christer Andersson i Pellinge.

60

Sticka en värmande sommarsjal för kyliga dagar av eget färgat garn i naturnära färger.

facebook.com/tidningenkuriren Kurirens redaktion: Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa e-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Redaktion: tfn 06 318 1900 Läsarbilder: material@kuriren.fi Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

Prenumerationsärenden: tfn 06 344 1800, Julia Sundsten tfn 044 901 4953 e-post: prenumerationer@kuriren.fi Annonsförsäljning: Mia Väkelä, tfn 044 756 1551, mia@kuriren.fi Annonspriser och mera information finns på kurirens hemsida www.kuriren.fi.

Tryck: Printall.

instagram.com/tidningen_kuriren

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS

 via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

R0924.indd 2

20.06.2024 09:41:42

54

SOMMAR!

Upplev ett somrigt Åland i Stormskärs Majas fotspår ����������� 8 I Edes trädgård umgås och samsas flera generationer �������12 Gnista Glamping erbjuder lyxigt och bekvämt tältliv ������������ 20 Oravais Teaters sommarpjäs tar avstamp i pälsnäringen ����������24 Sommarquiz: Vad vet du om sommarmödor och -glädje? ������ 31 Kurt Blomqvist har lång erfarenhet av fiskenäringen ����������32 Evelina Wilson ger tips på spännande sommarläsning �������46 Matvrån: Somrig och god picknick- eller utflyktsmat ����������54 Mat med Christian Tikkanen: Barndomens sommarsmaker �����58

POPULÄRT

Magnus Lindholm har många litterära strängar på sin lyra.. ���� 4 Människor emellan: Maria Stratton ��������������������������������������������11 Christer Andersson har lång erfarenhet som färjeförare �������������16 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter �����������������������������������19 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor ����������27 Christer Käld om den aktuella klimatdiskussionen �������������������28 Släktmiddag: Kåseri av Tina Lindell ������������������������������������������35 Skansen-Akvariet är ett annorlunda och intressant akvarium ���� 38 Vaska guld i Lappland är en av deras hobbyer ��������������������42 Boknytt �����������������������������������������������������������������������������������������������45 Kurirens doktor ��������������������������������������������������������������������������������48 Klippt och skrivet �����������������������������������������������������������������������������50 Sticka en sommarklänning till lillan ��������������������������������������������52 Färga garnet själv och sticka en sjal i naturnära färger �������60 Novellen: Jag dansade en sommar �������������������������������������������64 Horoskopet ���������������������������������������������������������������������������������������66 Ett gott skratt förlänger livet �������������������������������������������������������71

KORSORD OCH KNÅP

Stora sommarkrysset ��������������������������������������������������������������������36 Lätta krysset ��������������������������������������������������������������������������������������49 Finn fem fel ���������������������������������������������������������������������������������������65 Kryssa med Kuriren �������������������������������������������������������������������������67 Novokrysset ��������������������������������������������������������������������������������������68 Sudoku �����������������������������������������������������������������������������������������������69 Krysslösningar ..................................................................................70

Trevlig fortsättning på sommaren!

N

u är juli månad här och många njuter som bäst av sin sommarsemester. Vi hoppas att ni har haft en fin sommar hittills och att ni även hinner göra mycket av allt det där som ni under den gångna vintern eventuellt har tänkt och planerat att ni ska göra ”sedan bara det väl blir sommar”. Nu gäller det att passa på att njuta, för sommarveckorna tenderar av att gå snabbt!

Du som har barnbarn och eventuellt kommer att tillbringa ganska mycket tid tillsammans med dem medan föräldrarna jobbar, gör en värdefull insats.

Samtidigt får du också möjlighet att njuta av att få umgås med barnbarnen så länge de är små.

Tycker du det känns svårt att hitta på trevliga och givande aktiviteter av olika slag som personer ur två olika generationer upplever som roliga och kan njuta av tillsammans utan att det kostar skjortan, kan du ta en titt på de förslag som Kurirens par- och relationsterapeut Lotta Löfs ger en ensamstående och sjukskriven mamma som undrar vad hon ska hitta på tillsammans med sina barn så att de trots familjens ansträngda ekonomi ändå ska kunna få en fin sommar tillsammans.

Ifall du har bekymmer av något slag som du anonymt gärna skulle vilja ventilera med en relationsexpert är det bara att kontakta Kuriren. Det avgiftsfria svar som Lotta Löfs ger på läsarnas frågor publiceras i Kuriren. Tänk på att din fråga och Lottas svar också kan vara till hjälp för någon annan! Du kan skicka ett brev anonymt med din fråga till Kuriren på adressen Kungsgårdsvägen 37A, 65380 Vasa eller skicka ett mejl till material@kuriren.fi, och som frågeställare förblir du givetvis anonym när svaret senare publieras i Kuriren.

Vi hoppas ni alla har möjlighet att njuta av sommaren såsom ni själva önskar, i gott sällskap och med trivsamma upplevelser!

Kurirens första nummer i höst utkommer den 28 augusti. Glad sommar önskar Kurirens redaktion!

Rosita Holtlund redaktör

Foto: Adode Stockphoto.

R0924.indd 3

KURIREN 3

20.06.2024 09:41:44

”Säkert sämsta skoleleven i Helsingfors!”

– skriftställaren, bildskaparen och melodimakaren Mao Lindholm Text och foto: Berra Lindell

P

å allvar skedde ”namngenombrottet” då rektorn för Folkakademin i Borgå i september 1970 presenterade honom inför hela elevkåren som Mao. Till dess hade han i hemmakretsar haft smeknamnet Macke, ett namn som hans mamma använde ännu långt senare på sin dödsbädd.

Egentligen heter han Magnus men de flesta känner väl honom som ”Mao”, och det är många. Namnet har ingenting att göra med en annan känd Mao. Namnet fick han sommaren 1970 då han jobbade på Kårkulla centralanstalt i Pargas. Där fanns en patient som kallades Mau som en av vårdarna tyckte att Magnus liknande. Och då började hon kalla honom för Mao.

”Stadin kundi”, eller?

Det är svårt att veta var man bör börja och sluta då man skall försöka greppa Mao för en intervju. Numera bor han med sin sambo på Andberget i Hertonäs strand, en naturskön stadsdel i Helsingfors som enligt Mao ”nästan är som att bo på landet.”

Och visst är Mao lite av landsbo, eller egentligen landsortsbo så ”stadin kundi” som han är, född för 75 år sedan på Skatudden i Helsingfors. Han hann nämligen bo och verka 33 år i Österbotten – Vasa, Vörå och Solf – innan han strax före pensioneringen flyttade tillbaka till huvudstaden.

Och sina barndomssomrar tillbringade han och familjen i Sibbo.

Uppväxt på Skatudden Maos mamma jobbade vid Stockmann och pappan var chef på anrika, numera nerlagda, Restaurang Royal. Mamman var konstnärligt lagd och älskade att teckna, måla och sy.

 Då Mao vill ta en paus i skapandet sätter han sig gärna på terrassen under äppel- och körsbärsträdet och lyssnar på tystnaden.

Alltid är det någon idé till nya litterära skapelser som dyker upp!

Därför var det också naturligt att hon både sålde och demonstrerade symaskiner, av märket Elna, för kunderna i varuhuset.

Pappa var på många sätt hennes motsats med sin merkantila och ekonomiska bakgrund. Åldersskillnaden mellan föräldrarna var också lite speciell – tjugosju år. Mao har en bror som utbildade sig till nationalekonom och som verkade i ledande ställning inom pappersindustrin i Kuusankoski fram till sin pensionering.

Skolgången blev ingen framgångssaga för Mao. – Garanterat sämsta eleven i Helsingfors, utbrister Mao med viss självironi.

– Antingen gick jag om varje klass en eller två gånger, eller så var det villkor som gällde.

Efter fyra år i Kronohagens folkskola gick han några klasser i Svenska Normallyceum men efter ha stannat två gånger på tredje klassen (delvis beroende på en längre sjukhusvistelse) flyttade han över till Andra svenska lyceum.

Efter diverse villkorsläsningar och ytterligare ett kvarstannade avslutade han skolkarriären mitt i terminen i gymnasiets första klass.

I dag skulle man säkert ha hittat en lämplig bokstavsdiagnos för det här speciella handikappet. Ett av de få ämnen han klarade av var uppsatsskrivning. Och skrivandet har ju sedan följt honom hela livet.

Slumpen visar ofta vägen Mao har ett minne, det måste ha varit i mitten av 1950-talet, av hur han hemma hos morfar

4 KURIREN

R0924.indd 4

20.06.2024 09:41:44

MAGNUS ”MAO” LINDHOLM • Född 1948 på Skatudden i Helsingfors.

• Bor som pensionär med sambon i stadsdelen Hertonäs strand i Helsingfors.

• Kunde ingen finska före 15 år, så helsingforsare han är.

• Bott och verkat i 33 år i Österbotten.

• Spelade ett tag med i Gubbrockarna, har också spelat gitarr.

• Upprätthåller bloggen Maos lilla blåa (www.magnusmaolindholm.fi).

• Har bland annat grundat Finlandssvenska Ord Akademien (FinOrAkad) som sysslar med ordvitsar och ordlekar.

• Reser gärna, senast en biltur i Tyskland och Österrike.

• Dricker inte kaffe, bara grönt te.

• Två söner, Linus och Lucas.

• Morfar Erik Jernström ledde jägarna i Tyskland på 1910-talet.

• Ättling till den heliga Birgitta.

• Aktuell med skivan ”Visum”.

 Mao visar på raden av böcker som han har skrivit och som har fått en egen hylla i den välfyllda

 Några produkter som Mao

Erik står och tittar ut genom fönstret. En grupp barn med intellektuell funktionsnedsättning kom vandrande längs trottoaren och hans morfar sade något förklenande om dem.

Det här sårade Macke.

Långt senare, strax efter avslutad skolgång, sökte han ett sommarjobb på Kårkulla

– En fantastiskt nyttig skola för psyke och intellekt, säger han i dag.

Vid den här tiden gifte sig Mao med en kvinna hemma från Oravais. De fick sönerna Linus och Lucas. År 2002 gick de skilda vägar. 

bokhyllan.

centralanstalt, kanske delvis påmind om den här händelsen.

Det blev sedan startskottet till anställningar inom vårdsektorn, speciellt inom mentalvården.

Efter avslutade studier vid Svenska social- och kommunalhögskolan blev han 1975 erbjuden att bli förman för en

nystartad socioterapiavdelning på Roparnäs sjukhus i Vasa.

I drygt fem år ledde han patienternas fritidsverksamhet, fick flera medarbetare och breddade verksamheten med film, teater, konserter, skapande terapi, fritidsskola och många fysiska aktiviteter och med utfärder.

skapat.

KURIREN 5

R0924.indd 5

20.06.2024 09:41:45

 Efter att ha slutat spela gitarr för att han tyckte att han spelade så  Mao vid sina älskade blommor intill sin lilla trädgård i den dåligt spelar Mao numera på pianot han fick i födelsedagspresent av nära släktingar då han fyllde 70. ”Säkert sämsta ...

Forts. från föregående uppslag

Kulturarbetaren som administratör Dåvarande kommundirektören i Vörå, Erik Liljeström, var också ordförande för sjukhusets förbundsstyrelse, och han var en av de första utanför sjukhuset som insåg den kreativa potentialen hos Mao. Mao hade ju infört kultur också inom mentalvården, vilket i slutet av 1970-talet var ganska ovanligt. Erik undrade om Mao kunde vara intresserad av att ”rycka upp kulturen i Vörå”, som en av de allra första kommunalt anställda kultursekreterarna i Finland.

Magnus antog erbjudandet, och hans första initiativ var att sammanställa en ”folkkulturell årsbok” som fick namnet I Rågens rike efter bankdirektör Jakob Tegengrens benämning på Vörå som rågens rike.

Mao tog sig an uppdraget med hull och hår, föga medveten om att ha inlett en tradition som skulle överträffa alla förväntningar, och som finns och mår väl än i dag. Varje år utkommer nämligen en ny bok som berättar om Vörå förr och nu, som återger minnen, presenterar personer, innehåller dikter, anekdoter och gamla och nya foton.

Sedan Maxmo, och seder-

mera också Oravais, anslöt sig till Vörå kallas publikationen I Rågens och fjärdarnas rike.

Den här insatsen utgjorde sedan också starten på en lång publikationskarriär för Mao, och som fortfarande fortsätter.

Mao har också jobbat i många finlandssvenska institutioner och sammanhang, bland annat som verksamhetsledare på Stundars, redaktör på Finlandssvenska sång- och musikförbund, ombudsman på Svenska kulturfonden, regionombudsman på Samfundet Folkhälsan, generalsekreterare på Österbottens konstkommission, som redaktör på Kyrkpressen och som frilans vid Rundradion.

natursköna stadsdelen Hertonäs strand i Helsingfors.

Kulturarbetaren som redaktör Mellan och vid sidan om sina fasta tjänster har Mao ägnat stor energi åt sitt skriftställande, men också verkat som redaktör.

På 1980- och 1990-talen handlade det om tidskrifterna Fiolen Min, Folkdansaren, Kvartetten och Resonans, och han fungerade också en tid som redaktör för Medborgarbladet.

1982 sammanställde han den populära allsångsboken Vi sjunger tillsammans som i mitten av 1990-talet kompletterades med Vi sjunger mera, den gången i samarbete med Ann-Mari Häggman som var

 Här visar en stolt Mao upp folkbildningsmedaljen i brons som Svenska folkskolans vänner tilldelade honom år 2003.

direktör för Finlandssvenska folkmusikinstitut.

Och Mao säger att det troligen var på hennes initiativ som han år 2003 erhöll Svenska Folkskolans Vänners folkbildningsmedalj i brons.

Men det var uppdraget att skriva Wasa Teaters 75-årshistorik Från Skandal till musikal (året var 1994) som blev startskottet för vidlyftigare bok- och forskningsprojekt, i det här skedet ett tiotal.

Bland de större projekten kan nämnas boken om Vasa Läkareförenings 100-årshistorik Ett kollegium i vitt, Mellan varp och måne – textilkonstnären Ehrengard Högnäs, All tid på Lekholmen, och Finland på den svenska scenen – Finsk-svenska handelskammarens jubileumsskrift med anledning av sitt 80-årsjubileum. En del av faktamaterialet till boken Arbetets kraft – Vasa arbetskraftbyrås 100-årsbok, använde Mao sedan också för att skriva en pro gradu-avhandling i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa 2007.

Under senare år har Mao också börjat skriva i mera skönlitterär form. Den senaste boken Hud & Himmel kallar han en själsbiografi, alltså inte en självbiografi, även om det handlar om honom själv.

Och som en lite kuriosa grej, men på fullt allvar, ger Mao också ut sina miniböcker med mer eller mindre allvarligt innehåll.

6 KURIREN

R0924.indd 6

20.06.2024 09:41:47

Några av Maos ordvitsar

Ett urval av Maos bilder

 Den som har fjärilar i magen har troligen larvat sig för mycket vid middagsbordet.  Inget varar för evigt men bölder gör ett tappert försök.  Den som har ögon i ryggen behöver två par glasögon.  Det gäller att smila medan hjärnan är varm.  En svala inomhus gör att ingen somnar.  Rom bryggdes inte på en dag.  När nikotinisten försöker fimpa går det ofta helt åt pipan.  Och så var det skogsarbetaren som inte fattade ett barr av sitt grenrika stamträd.  Värdinna, bliv vid din gäst. Bagare, bliv vid din jäst. Ryttare, bliv vid din häst. Skådespelare, bli vid din gest.

Syndare, bli vid din präst.  Den som skor sig på andras beskostnad skjuter sig själv i foten.  Den som har is i blicken, magen och hatten borde bli glassfabrikör.  Och så var det ulven i fårakläder som hade ett horn i sidan till bocken bara för att den hade kastat ett getöga på honom!  Den som inte är helt spiknykter har ofta också en skruv lös, går omkring och muttrar och känner sig lite allmänt ur gängorna.  Om nån ber dig dra dit pepparn växer ska du bara ta det med en nypa salt!  Den som ser sanningen i vitögat inser att även brunögda kan vara blåögda.

Bakgrunden till ordvitsandet sträcker sig till 1950-talets barndom. På den tiden var Cellos, Kar de Mummas och Ehrenmarks årliga kåseriböcker den självklara julklappen. Hemma hos Macke var det mamma som sedan högläste på julaftonen, men det slutade snabbt i att hon själv skrattade så att hon nästan grät. Och det var nästan lika roligt som bokens innehåll.

Exemplen på Maos ordbollande här ovan är hämtade ur Ordskred och Mao’s lilla blåa.

Maos tre ben Som pensionär sedan tolv år tillbaka fortsätter Mao att ”arbeta” måndag till fredag, nio till sexton.

Skriftställandet är det huvud-

Körsbärsblomning på terrassen.

Tulpaner på terrassen.

Urban ekorre vid mathuset.

Jussi hare på Andberget.

Foxtrot räv på Andberget.

Duvhöken på Andberget.

sakliga, med minst ett bokprojekt på gång, och så bloggen förstås. Mao’s lilla blåa blogg har han publicerat i över fyra år och blandar där ordlekandet med seriösa texter om livets utmaningar i olika former.

Bloggen fungerar också som ett slags kalender där till exempel aktuella temadagar i olika delar av världen noteras. Nytt material publiceras varannan vecka.

Adressen är: www.magnusmaolindholm.fi Maos mormors far, Karl Emil Ståhlberg, (för övrigt kusin till president Ståhlberg) var en av Finlands mest kända fotografer vid sekelskiftet 1900. Och han är kanske en delorsak till att Mao är en, som han säger om sig själv: ”aktiv amatör-

fotograf” – med 30 000 foton i datorn och 50 000 foton på hårdskivan!

På bokhyllorna hemma hittar man också ett trettiotal fotoböcker som han sammanställt.

Tydligast syns Maos fotande i hans böcker, och i bloggen.

Och det tredje benet, det kanske minst kända, är musiken. Som 12-åring började han ”klinka piano” och när Visans Vänner i Vasanejden, på Håkan Strengs initiativ, startade 1976 köpte han en akustisk gitarr och gick med i gänget. Känslan för poesi och musik i kombination har just nu i dessa försommartider resulterat i albumet Visum; tjugoen sånger som han tonsatt till finlandssvenska och rikssvenska poeters texter, bland

andra Zacharias Topelius, Jarl Hemmer, Benedict Zilliacus, Jacques Werup, Anders Österling och Bertolt Brecht.

Maos Vardagsvisvals, som han också skrivit orden till, är aktuell som utmanare på Vegatoppen. Sångsolister på albumet är Marika Westerling och Matteus Blad. Martin Segerstråle har arrangerat musiken, spelar piano och leder orkestern.

I dag har Mao fyra barnbarn, två i Stockholm, och två i Vasa, och gläds åt all den nya energi som växer upp. Men oron i världen, nära och fjärran, lovar inte gott om framtiden.

– Vi måste i alla fall våga tro och hoppas, och göra det vi kan med de resurser vi blivit begåvade med. Alla kan någonting! KURIREN 7

R0924.indd 7

20.06.2024 09:41:48

I Stormskärs Majas fotspår - upplev Ålands skärgårdsanda

 Stormskärs Maja är den mest sedda inhemska filmen på 2020-talet. Foto: Solar Films/Antti Rastivo.

Stormskärs Maja är den hittills största svenskspråkiga filmproduktionen i Finland och den mest sedda inhemska filmen på 2020-talet med över 400 000 tittare hittills. Filminspel ningarna gjordes på Åland under 2022 och 2023. Nu kan man uppleva Åland i Stormskärs Majas fotspår och besöka inspelningsplatser och ställen med åländsk skärgårdsanda.

Text: Mona Salama

 Genom sina romaner om Stormskärs Maja blev Anni Blomqvist känd i Finland och i övriga Norden. Foto: Mona Salama

P

å Åland är man förhoppningsfull inför den stundande turistsäsongen. Åland har fått bred synlighet i och med den närmare tre timmar långa filmen Stormskärs Maja, som är en gripande berättelse om en stark kvinna och de utma-

ningar hon möter på en stormig ö. Filmen är baserad på Anni Blomqvists romanserie om Stormskärs Maja och utspelar sig i den åländska skärgården på 1800-talet. Stormskärs Maja är en fiktiv person men flera av episoderna i berättelsen grundar sig på verkliga händelser.

Vi får följa Majas liv från en liten flicka på gården Vestergårds på ön Simskäla och hennes vuxna liv som torparhustru

på ön Stormskär. I verkligheten heter ön Väderskär och ligger cirka sju kilometer norr om Simskäla.

Åland lockar nordiska gäster Havet, klipporna och den karga naturen är något många förknippar med Åland och som formar Östersjöns kanske vackraste örike.

8 KURIREN

R0924.indd 8

20.06.2024 09:41:50

– Det här är något besökare vill uppleva själva och flera researrangörer och bussbolag marknadsför ”Stormskärs Maja-paket”, där man besöker inspelningsplatser eller gör en resa i Majas fotspår berättar Niko Micklin, marknads- och försäljningschef på Visit Åland.

Gruppresor med huvudtemat Stormskärs Maja är egentligen inget nytt för i år, men vi märker att intresset har ökat då det kommit en ny film. Vi har jobbat med olika researrangörer och rederier och hjälpt till att bygga resepaket kring temat. Övernattningarna på de inkvarteringsanläggningar som ingår i Ålands statistik- och utredningsbyrås statistikinsamling uppgick 2023 till 421 000, en minskning med 6 procent från 2022. Över hälften av gästerna kom från Finland, en dryg tredjedel från Sverige och lite mer än en tiondel från övriga länder.

Nästan 93 procent av gästerna kom från något av de nordiska länderna. Finländarna har gått om rikssvenskarna som största turistgrupp på Åland.

– Resenärer från det finländska fastlandet har upptäckt det unika och exotiska med Åland och är enligt undersökningar mycket nöjda med sina besök, säger Niko Micklin. Pandemiåren innebar en rejäl boost för den inhemska turistbranschen och numera fortsätter säsongen på Åland långt in på hösten.

Under höstmånaderna finns det mycket att göra på Åland särskilt för besökare som är intresserade av natur, fiske, motion och kultur. Skärgårdshavet är varmt, vilket gör att klimatet på Åland är mildare än på fastlandet.

Stormskärstema Det populäraste sättet att åka på semester till Åland från fastlandet är att ta båten från Åbo hamn till Mariehamn. Det är lätt att upptäcka hela Åland på cykel, med bil eller buss och skärgårdsfärja. På fasta Åland, som ålänningarna själva säger, går fyra huvudvägar i olika väderstreck och här trafikerar lokalbussar. Dessutom finns en

rad mindre vägar som man kan följa med bil och cykel för att få se mer av Åland.

– En stor del av platserna förknippade med Stormskärs Maja är redan kända sevärdheter. Det är ganska naturligt att man besöker Sjökvarteret, Jan Karlsgården och Eckerö kyrka, tipsar Niko Micklin.

– Åland har mycket att erbjuda och naturen kan vara viktigare för besökarna än en specifik inspelningsplats. Skärgårdslivet, den friska luften och den genuina miljön är för många det man söker och det erbjuder hela Åland.

Här är några tips på platser där man kan uppleva äkta åländsk skärgårdsanda.

Utställning Utställningen I Stormskärs Majas fotspår är producerad av Solar Films och visas i samarbete med Ålands kulturhistoriska museum. Utställningen består av rekvisita och kläder från filminspelningen, bildmaterial samt en kort ”behind the scenes” dokumentärfilm och bildspel. Här kan besökare hämta inspiration till en resa runt Åland i Majas fotspår, antingen till de riktiga filminspelningsplatserna, eller till författaren Anni Blomqvists hemtrakter på ön Vårdö.

 I Sjökvarteret i Mariehamn spelades en del av filmen in.

Foto: Mona Salama.

Sjökvarteret I Sjökvarteret vid Mariehamns östra strand, där en del av filmen spelades in, kan man beundra träbåtar byggda med traditionell klinkteknik. Här finns också galeasen Emilia, som i filmen gestaltar Majas och Jannes galeas. I kvarteret verkar flera hantverkare som smed, båtbyggare och repslagare. På området finns även Guldviva smyckesbutik, där man kan bekanta sig bland annat med den nya kollektionen Stormskärs Maja.

Vårdö Här i författaren Anni Blomqvists hemtrakter utspelar sig händelserna i Stormskärs Maja. 

 Den 20–22 september ordnas det Skördefest runt om på Åland. Foto: Mona Salama.

KURIREN 9

R0924.indd 9

20.06.2024 09:41:53

I Stormskärs Majas ...

Forts. från föregående uppslag

Man kan ta den lilla vajerfärjan över till ön Simskäla och besöka Anni Blomqvists författarhem Strömmen. Simskäla Värdshus är ett skärgårdshemman från 1800-talet som passar ypperligt som övernattningsställe för gäster som besöker Åland på cykel eller med bil och som uppskattar lugnet ute i skärgården. På Simskäla finns även ett café och ön är ett omtyckt mål för paddlare.

Hembygdsgårdar och museum På Åland kan man bekanta dig med samlingar på mindre museer och hembygdsgårdar som berättar om en gången tid. En sådan plats är Skarpnåtö hembygdsgård i Hammarland, som är med i filmen Stormskärs Maja. Gården är en av de bäst bevarade skärgårdshemmanen på Åland och byggdes på 1700-talet. I filmen gestaltar hembygdsgården Majas barndomshem men är i dag ett museum.

Nåtö naturstig Nåtö naturstig ligger i Lemland omkring åtta kilometer söderut från Mariehamn. Stigen är cirka två och en halv kilometer lång och är skyltad från byn. Nåtö har ett litet bed & breakfast och gästbrygga för båtar. Nåtö bjuder på prunkande blomsterängar, beteshagar, stränder och en vacker gårdsmiljö och är ett måste för den som vill lära sig mer om kulturlandskapets flora och fauna.

Viking Line tror på filmturismen För Viking Line är Stormskärs Maja en stor satsning, eftersom bolaget är en av filmens huvudsponsorer. Lena Mörn som är marknads- och försäljningschef på Viking Line bekräftar att intresset för Åland är stort just nu inför turistsäsongen.

– Det finns tecken på att

Skärgårdshavet och den karga naturen lockar besökare till Åland. Foto: Visit Åland, Tiina Tahvanainen.

filmturismen kan locka besökare till Åland både från finländska fastlandet och senare också från Sverige. Man ser en film eller tv-serie och blir nyfiken på naturen och miljön och vill uppleva de olika inspelningsplatserna och aktiviteterna. Det finns exempel på att filmorter har fått stora mängder besökare.

– Det här är en trend som vi på Viking Line vill följa och därför erbjuder vi Stormskärs Maja-turer på Åland för våra resenärer.

– Mitt personliga tips för att uppleva Stormskärs-stämning är att övernatta i vår fantastiska skärgårdsmiljö vid Norrhavet, boka övernattning vid Sviskär, Silverskärs Eremitkoja i Saltvik – en egen ö alldeles för dig själv, berättar Lena Mörn.

Här får du känslan av att bo och vara ute i skärgården som Maja, och kan koppla av från världen utanför. Du kan kombi-

 Utställningen I Stormskärs Majas fotspår ger inspiration för Ålandsbesöket. Foto: Ålands kulturhistoriska museum.

nera detta med att åka runt på Åland, besöka inspelningsplatsen vid hembygdsgården vid Skarpnåtö i Hammarland och åka vidare till Sund och Kastelholms slott. Sedan fortsätta via Bomarsunds fästning, ruinerna och besökscentret med berättelser från 1800-talet då soldater steg i land i området.

Vill man träffa en filmstjärna från Stormskärs Maja så föreslår jag ett besök till Mattas

Gårdsmejeri i Sund där kossan Tulpana och andra västfinländska kor bor. Mattas Gårdsmejeri har café och gårdsbutik öppet i juli och under Skördefesten i september. 

Mer info: visitaland.com, vikingline.fi

10 KURIREN

R0924.indd 10

20.06.2024 09:41:55

MÄNNISKOR EMELLAN Maria Stratton är en kreativ småbarnsmamma som bor i Nykarleby med sin man och fyra barn – tre döttrar och en son. Hon tycker om att göra musik, illustrera Bibelord och fundera på livet.

Evighetslängtan en här våren jobbade jag på en handelsträdgård där man odlar blommor.

D Det var mycket trevligt att få arbeta med

växter och grönt. Lärorikt var det också och jag fick mycket tid att fundera på allt möjligt när jag stod och skolade om hundratals små blomsticklingar. Man kanske inte tänker så ofta på att det ligger mycket tid och arbete bakom de blommor som man köper i butiken.

Ofta håller blommorna bara en kort tid, åtminstone snittblommor och en del säsongsblommor som julstjärnor, narcisser och kalanchoe, som är känd som våreld eller höstglöd beroende på när den säljs.

Dessa blommor kan vara riktigt vackra när de blommar, men sedan slängs de ofta bort när de blommat ut eller inte längre är så vackra att se på.

Jag skrev i ett Instagram-inlägg, efter min första vecka i växthuset, att jag får lära mig om det hårda arbetet som ligger bakom den förgängliga skönheten, och det var precis vad jag fick göra.

Det var ganska nyttigt för mig, att öva mig att se värdet i något som bara ger tillfällig glädje. Mycket fint i livet är egentligen ganska kortvarigt, som vackra musikupplevelser eller en riktigt god middag. Jag har haft lite svårt med att se poängen med att sätta tid, energi eller pengar på sådant som ändå inte håller så länge. Som om något automatiskt skulle vara mer viktigt eller värdefullt bara för att det är mer långvarigt.

Men värde kan ackumuleras på olika sätt och i olika skeden av ett tings existens.

En blomma som ska pryda ditt köksbord har byggt på sitt värde under flera veckor eller månaders tid, ända från frö till blomning, för att sedan stå bara en kort stund i blickfånget och förgylla folks tillvaro.

att få en känsla av det som vi längtar efter.

Då kan det ge lite tröst, när man exempelvis längtar till sommaren, att köpa en blomma eller något annat som kan pigga upp för stunden.

 Också fjärilarna fick en tidigare sommar i växthuset. Foto: Maria Stratton.

Min längtan efter något som skulle hålla längre, drev mig till att, i ett impulsivt ögonblick, inhandla frön till eterneller. Men inte ens eterneller håller för evigt och det återstår att se om jag får sparat och torkat några av mina evighetsblommor, när det finns så mycket annat som kräver en småbarnsmammas tid och uppmärksamhet. Och jag har insett att det jag längtar efter måste vara något mer än de små glädjekällor som den här världen kan ge. För hur jag än vrider och vänder på allt så riskerar jag ändå att bli besviken när det som ger den tillfälliga glädjen ofrånkomligt tar slut.

Många rusar genom vardagen för att komma till nästa ljuspunkt, nästa helg, nästa årstid, nästa åstadkommande eller vad det nu är som ger oss den där kicken.

Vi har blivit ganska dåliga på att sitta i det alldagliga, tråkiga och obekväma. De där perioderna när det inte blommar, och vi tvingas fantisera och drömma framåt för

Min familjs ekonomiska situation har inte tillåtit några större inköp av blommor den här våren. Även om jag ibland önskade att jag kunde ta hem en blomma för att muntra upp mig själv, var det faktiskt bra att öva mig på att inte alltid göra det.

För så länge jag nöjer mig med vissnande blommor och kortvarig glädje för att fylla något tomrum, kan jag lätt missa evighetsperspektivet. Det hjälpte mig att säga nej till att köpa alla de vackra blommorna, när jag tänkte att jag ändå snart skulle få en massa blomstring så småningom på sommaren, bara jag håller ut.

Nu är den här – sommaren. Och vi får ta emot den och uppleva den fullt ut även om den är kort.

Jag väljer att också glädjas bortom detta, och tänka på en evig sommar där glädjen inte tar slut. Det tröstar mig i de stunder då all denna världs förgängligheter vill göra mig nedstämd.

I Psaltaren i Bibeln skriver David så här: ”Du visar mig livets väg. Jag mättas av glädje inför Ditt ansikte, av ljuvlighet på din högra sida för evigt.” (Ps.16:11) Tänk ändå, att få bli mätt på glädje!

Om jag kan tro på en kommande evighet med en kärleksfull Gud, känns också de små glädjeämnena här på jorden mindre nödvändiga. Men då kan jag kanske också njuta lite mer av det kortsiktiga, när förväntningarna på det inte är lika stora. Om jag vet att guldkornen här i världen endast är tänkta som aperitifer och inte för att mätta mig helt.

Maria KURIREN 11

R0924.indd 11

20.06.2024 09:41:56

1.

1. En vattenspegel behövdes i trädgården ansåg May-Len Ede och maken Rabbe grävde och verkställde. Spegeln kantas av vinrankor och buskblåbär.

2. Stenpelare och portar där tujor klättrar, ger höjd och inramning i trädgården.

3. Kalashuset är hjärtat i den södra delen av trädgården. Där finns en kamin som ger värme och el för bekvämlighetens skull. Säsongen i kalashuset sträcker sig från påsk till långt in på hösten.

4. Nyttoväxter samsas med perenner i Edes trädgård.

5. Det ska finnas så mycket ätbart som möjligt i Edes trädgård. Ungefär 50 egna sorter skördas varje sommar och höst.

En trädgård för flera May-Len Ede säger att hon lever sin dröm. Hon har en stor trädgård där barn och barnbarn trivs lika bra som hon själv. I trädgården odlas mycket ätbart och här finns även ett så kallat kalashus där de brukar samlas kring ett stort glasbord. Familjen Ede har gärna gäster i sin parkliknande trädgård Text och foto: Anette Forsström-Fellman

M

ay-Len Ede stod inför sin tredje höftoperation då hon fick lov att konstatera att det var dags att pensionera sig från jobbet på förskolan i Purmo.

Hon var 60 år och kände att hon krisade.

– Jag visste inte vad jag skulle göra resten av mitt liv, jag var ju ganska ung för att sluta jobba. Jag är troende och frågade Herren vad jag skulle göra och gjorde det väldigt konkret genom att skriva fyra lappar. På dem stod det keramik, trädgård, församling och alla tre. Jag fick

12 KURIREN

R0924.indd 12

20.06.2024 09:42:01

2.

4.

3.

5.

flera generationer lappen där det stod ”alla 3” och på den vägen är jag. Det har känts som att jag fick rätt svar och jag är tacksam över att kunna göra alltihop.

Ganska snart efter pensioneringen fick hon och maken Rabbe köpa en åker på 0,75 hektar söder om sitt hus.

Då påbörjades det trädgårdsarbete som i dag omfattar 1,5 hektar efter att de också hade köpt mark norr om huset.

– Jag började planera kring en elstolpe som fanns mitt i trädgården och gjorde blomrabatter i en cirkel runt den. Sedan tillkom stenpelarna och portarna för att få höjd på en i övrigt slät åker. Vi behövde förstås en vattenspegel också och därmed gjorde vi en liten sjö som kantas av blåbärsbuskar och vinrankor.

Och så har vi kalashuset där vi samlas till kaffe, mat och samvaro.

May-Len och Rabbes två barn med familjer bor på samma tomt och det har gjort att trädgårdsarbetet känts extra värdefullt.

– Jag lever min dröm med familjen samlad här och får ge vidare de värderingar jag har kring att odla egen mat och vårda naturen. Här är det tryggt för barnen och i trädgården finns också lekredskap just för dem.

Viktigt med ätbart Det viktigaste i May-Len och Rabbes trädgård är att det finns mycket ätbart.

– Jag har räknat att vi har 50 egna pro-

MAY-LEN & RABBE EDE Bor: Grindbacka i Överpurmo, Pedersöre.

Yrke: May-Len är pensionerad barnträdgårdslärare och Rabbe är pensionerad direktör från yrkesinstitutet Optima.

Intressen: May-Len tilltalas av skapande verksamhet och sysslar främst med keramik och trädgård, men även annan form av hantverk. Rabbe trivs i skogen och med byggarbete, både hemma och att hjälpa andra. Sång och musik är ett gemensamt intresse, liksom församlingsverksamhet i baptistförsamlingen i Purmo.

Motto: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det ska ni också göra för dem (May-Len) Ingenting är omöjligt om man sätter tid och kärlek på det (Rabbe).

KURIREN 13

R0924.indd 13

20.06.2024 09:42:12

I den norra delen av trädgården har May-Len testat lasagneodling,

där man blandar kvistar, gräsklipp och annat avfall för att få en näringsrik jord.

Här samsas nyttoväxter som jordgubbar, majs och kål med perenner.

En trädgård för flera ...

Forts. från föregående uppslag

dukter som vi skördar. Speciellt bär har vi massor av, till exempel blåbärsbuskarna är 50 till antalet och hallonbuskarna sträcker sig på 200 löpmeter, berättar Rabbe.

I odlingsbäddar och lådor finns bland annat kål, broccoli, morot, gulrot, jordärtskocka och majs. I den norra delen av trädgården finns blomrabatter där May-Len blandar både perenner och nyttoväxter. Röda vallmor samsas med jordgubbar, majs och kål i samma rad.

– Jag är en kreativ person och i trädgården finns utrymme att fantisera, säger hon.

I växthusen finns mest paprikor, men också gurka, tomat, vindruvor och physalis som dottern Ida-Maria tog hem från en resa till Marocko.

– Vi gillar mångfalden av grödor och wokgryta är en favoriträtt på vintern. I den tillsätter vi paprika, broccoli, morötter, bönor och sparris och behöver bara köpa kött till.

Barnbarnen å sin sida gillar hallonoch körsbärssaft och helt vanliga bärtårtor med sylt och grädde. Till frukost har Rabbe och jag alltid tre sorters bär på gröten, säger MayLen. Att ha egna råvaror känns meningsfullt, men paret påpekar att trädgården inte är hela deras liv.

– Vi dyrkar inte jorden med vår trädgård, men vi förvaltar den så gott vi kan. Vi öppnar gärna trädgården även för andra och vill på så vis ge lugn och ro åt folk i en hektisk värld, säger Rabbe.

Flera generationer hjälps åt När man har 1,5 hektar trädgård finns det mycket att göra. De äldsta barnbarnen Oscar och Victor Björkqvist hjälper till med gräsklippningen, den räcker sju timmar varje gång gräset ska klippas. Sonen

Markus har hand om kompostjorden och har gjort betongfack där han förvarar växtrester, flis och hästgödsel. Och oftast finns något nytt byggprojekt på gång. Som bäst murar Markus och Lena Ede ett växthus med två väggar i tegel, och före det byggde Rabbe en gårdsbastu åt dem som de också hade planerat själva.

–När vi är många på samma ställe finns mycket samlad kunskap och vi trivs med att jobba tillsammans. Det är en rikedom att vara flera generationer när man kommer bra överens, säger Rabbe.

Kalashuset, som är hjärtat i den södra trädgården, har skänkt familjen mycket glädje genom åren.

– Vi har en kamin i ena hörnet och tack vare den har vi till och med kunnat vara här på julen. Men vanligtvis börjar vi vistas i kalashuset från och med påsken. Här finns kylskåp och mikrovågsugn som gör det enklare med bespisningen. På somrarna när vi är i trädgården och det blir eftermiddag, kommer Oscar och Victor och kollar när kaffet serveras.

Huset är byggt av bräder från en gammal lada i Ejde där Rabbe är uppvuxen. Han är byggnadsingenjör till utbildningen och gillar att ha byggarbete på gång.

– När man presenterar en idé för pappa säger han att det där säkert ska gå att förverkliga och följande dag har han ringt runt och frågat om material och offerter, berättar sonen Markus.

För honom är det alldeles naturligt att vara flera generationer på samma gård. Mormor och morfar bodde i det hus han själv bor i nu och farfar var alltid med som hjälpkarl när något skulle göras på Grindbacka.

– Jag känner egentligen inte till något annat sätt att leva på och det känns bra. Man vet också att det alltid finns någon hemma när barnen kommer från skolan ifall man själv inte hinner hem i tid. Det är tryggt.

– Närheten till äldre generationer och kusiner är härlig, säger Lena Ede.

Sonen Markus Ede är den som sköter kompostjorden.

Komposten består av flis, växtrester, gräsklipp och hästgödsel.

14 KURIREN

R0924.indd 14

20.06.2024 09:42:16

 Tre familjer på samma gård är en rikedom när man kommer bra överens.

Till vänster sonen Markus Ede med fru Lena och dottern Ester, till höger dottern Ida-Maria Björkqvist med maken Mattias och barnen Oscar, Victor och Rebecca.

För en del kanske omfattningen på den trädgård som May-Len och Rabbe skapat skulle kännas övermäktig.

Men paret är noggranna med att påpeka att de inte har några förväntningar på nästa generation.

– Vi vet inget om morgondagen, men vi planterar i dag, säger Rabbe och ler.

– Jag tycker trädgården är för liten, säger Lena och lockar de övriga till skratt.

Pröva och se!

När May-Len blir ombedd att beskriva vad trädgården betyder för henne säger hon att den ger henne så otroligt mycket.

– Jag kan gå hela veckor här på gården utan att känna något behov av att åka någon annanstans. Rabbe är mer utåtriktad och flänger runt, han ger bland annat av sin tid genom att hjälpa folk på talko.

– Vi känner oss välsignade när vi nu är över 70 år, men

ändå kan göra det vi vill. MayLen har keramiken under vinterhalvåret, jag trivs med att göra skogsarbete och så har vi församlingen där vi båda är aktiva.

Paret konstaterar att det är May-Lens intresse för odling och trädgård som har smittat av sig på Rabbe, men att de har olika uppgifter.

– May-Len sår och planerar och jag är med och förverkligar. May-Len stör sig inte på ogräs som dyker upp, medan jag har haft svårt med det. Jag har ändå blivit bättre på att blunda ibland, säger Rabbe och ler.

Vilka råd vill ni ge andra?

– Prova på och se vad det blir, på det sättet lär man sig och det håller även intresset uppe. Ta det inte på så stort allvar, säger May-Len. Rabbe säger att han försöker tänka på underhållet när de planerar och arbetar i trädgården.

– Hur kan vi göra det enkelt för oss är en viktig tanke för

 Det finns alltid något byggprojekt på gång

hos Edes. Just nu bygger Markus och Lena ett växthus och före det byggdes en gårdsbastu med genomskinligt kupoltak. Man hjälps åt över generationerna och drar nytta av varandras kunskaper. 

mig. Till exempel använder vi ett tjockt lager rå flis i gångarna mellan odlingslådorna och mellan bärbuskarna, det begränsar ogräset.

Lasagneodling är också något som May-Len vill slå ett slag för. Det betyder att man varvar olika material, eller skräp som hon kallar det. I botten har man tidningspapper eller kartong, sedan sätter man på ett lager med gult material (visset gräs, pinnar och grenar) som man vattnar rikligt. Därefter kommer ett lager brunt med gödsel som man också vattnar.

Följande lager är grönt och består av gräsklipp som vattnas och överst sätter man halm där man gör gropar för det man vill plantera.

– Vi har egen kompostjord eftersom jag tycker det är svårt att få tag på köpt, näringsrik jord. Markus är vår expert på kompostering och på vårarna vattnar jag med nässelvatten och guldvatten till. Vi använder inga gifter, det är viktigt för oss.

Vad kommer att bli nästa projekt i trädgården?

– Det vet man aldrig, idéerna kommer vartefter. Det finns mycket gräsmatta kvar, säger May-Len och skrattar gott.

 KURIREN 15

R0924.indd 15

20.06.2024 09:42:22

 Christer Andersson blev anställd som ordinarie färjeförare på Pellingefärjan år 2011.

För Christer är arbetet som färjeförare en livsstil Christer Andersson, Chrippe kallad inom familje- och vänkretsen, är född och uppvuxen på öriket Pellinge i Borgå skärgård. Redan när han var 18–19 år fick han hoppa in som sommarvikarie på färjan här, och 2011 blev han ordinarie färjeförare efter att ha avlagt ett prov vid Sjöfartsverket i Helsingfors.

D

en vajerfärja som kör över Sunisundet mellan Tirmo och Pellinge trafikerar dygnet runt, med några pauser under arbetspasset. 188 000 bilar åkte över sundet i fjol och därmed är Pellingefärjan den tredje mest

Text och foto: Astrid Packalén trafikerade vajerfärjan i hela landet.

Som förare på färjan har Christer Andersson ansvar för att navigera och styra färjan som transporterar passagerare och fordon över denna vattenväg. Till hans arbetsuppgifter hör även att se till att det

är säkert för både passagerare och besättning under färden, han ska hantera färjans utrustning och följa sjöfartsregler och bestämmelser. Vid behov ska han även utföra underhåll och mindre reparationer, samt kunna hantera nödsituationer om sådana skulle uppstå.

CHRISTER ”CHRIPPE” ANDERSSON Ålder: 43 år.

Familj: Frun Regina och pojkarna Mattias 13 år, Lucas 10 år och Einar 5 år, samt katten Charlie och hunden Turbo.

Hemort: Pellinge.

Hobbyer: Jakt, jordbruk, skogsbruk, politik och frivilliga brandkåren.

16 KURIREN

R0924.indd 16

20.06.2024 09:42:22

 Den nuvarande vajerfärjan har en bärkraft på 70 ton.

– Det är viktigt att en färjeförare känner till allt om färjan, lagar, sjöfartsregler och olika sjömärken. Att ha lokalkännedom om färjleden är naturligtvis också ett stort plus, säger Christer Andersson.

Skolbarn övernattade förr i Borgå vintertid Från början av 1960-talet fram till 1983 sköttes trafiken i Sunisundet av det lokala väglaget med hjälp av en färja som till en början var gjord i trä. Senare ersattes den av en järnfärja som tidigare hade gått till Emsalö.

Det första färjfästet låg vid den så kallade ångbåtsbryggan vid Sandviken. I stället för den några minuter korta turen över Sunisundet kördes färjan denna tid inte alls över sundet vintertid.

När vägen mellan Sundö och Österby byggdes i början av 1980-talet behövdes det tre

brobyggen och en stenbank.

Då byggdes även den färjerutt som i dag går mellan Tirmo och Sundö. Färjförbindelsen och den nya landsvägen hade en väldigt stor betydelse för ö-samhället.

– Tidigare gick det bara en isväg till Pellinge under vintrarna, men då den nya färjrutten öppnades började färjan köra året om. Den nuvarande Pellingefärjan har en bärkraft på 70 ton, men hur stor den första träfärjans bärkraft var räknades aldrig ut, berättar Christer.

– Nu kan även bussarna köra ända fram till Österby. Det här var av stor betydelse inte minst för skolbarnen som efter det kunde börja bo hemma vintertid.

Barnen på Pellinge gick sina första skolår på Pellinge, medan de äldre skolbarnen fick lov att bo hos släktingar i Borgå eller på internat under veck-

 Christer och hans familj flyttade till Pellinge år 2009. orna eftersom skolan fanns där. År 2013 drog man in skolan på Storpellinge och samtidigt beslöt man att årskurserna 1–2 skulle flytta till Grännäs skola.

Dagvården blev kvar i Pellinge som ett gruppfamiljedaghem som drogs in 2022.

– Också för de vuxna innebar den nya färjrutten en stor förändring och det blev då möjligt att börja pendla till arbetet året om. Många ungdomar födda här på Pellinge valde då att flytta tillbaka hit tack vare den nya färjan och den nya vägen. Även jag hör till den skaran, berättar Christer som studerade på annan ort när färjetrafiken inleddes.

– Jag blev klar med mina studier till restonom 2006 och fick jobb i Borgå centrum. Året därpå började jag och min blivande fru Regina renovera mina farföräldrars hus här på Storpellinge och 2009 flyttade vi in. Huset är byggt 1913.

Fem ordinarie förare – En vajerfärja klarar man av att köra ensam, medan man på en större färja är tre förare under en arbetstur. Ibland har det förts på tal om det inte skulle vara behändigare att bygga en bro över Sunisundet, eftersom många tycker att det är stressigt att hinna till en viss färjtur, eller om man har oturen att komma just precis då färjans paus börjar, vilket också händer ibland. Men de flesta Pellingebor är mycket nöjda med färjan, berättar Christer.

Som färjeförare håller han och hans arbetskamrater även koll på de bilar som kör ombord på färjan.

– Ser vi en obekant bil så antecknar vi registernumret på bilen och håller ett öga på den, samtidigt som djungeltelefonen börjar gå. Numera finns det också flera övervakningskame ror ombord på färjan.

KURIREN 17

R0924.indd 17

20.06.2024 09:42:23

För Christer ...

Forts. från föregående uppslag

Fem ordinarie förare arbetar nu på Pellingefärjan, samt några vikarier. Christer blev ordinarie förare samma år som familjens äldsta son Mattias föddes.

– Alla våra barn har vuxit upp med en pappa som kör färjan, så de är vana vid att jag behöver få sova ett par timmar innan jag skall i väg till nattskiftet.

Som färjeförare arbetar han i tre skift: på morgonen, dagen eller natten.

– Det är något av en livsstil att köra färjan, konstaterar Christer.

Han har också titeln färjeskötare vilket betyder att han är kontaktperson till operatören Finnferries och att han dessutom har hand om underhållsarbetet på färjan.

– Jag skall smörja olika delar, byta olja och filter och motsvarande arbeten. Till avtalet hör också att jag ska hålla området vid bägge färjfästena städade.

Liksom alla andra yrken har också arbetet som färjeförare både för- och nackdelar, konstaterar han.

– Den korta arbetsvägen är definitivt en fördel, men att vara på jobb när de flesta andra är lediga är en nackdel.

Vad händer om färjan måste repareras?

Om färjan går sönder eller kör på grund, ringer man till operatören i Åbo. Från Åbo till Pellinge tar det cirka fyra timmar att köra, så väntan kan bli lång om färjan får ett tekniskt fel. Några gånger har det uppstått knepiga situationer när färjan har gått sönder och skoltaxin kommer med eleverna från förskolan och skolan.

Räddningsverket är sådana gånger i beredskap om ett sjukdomsfall inträffar, men det är upp till Finnferries att inom ett visst antal timmar skaffa en reservfärja, berättar han.

– Det är tryggt och bra med taxibåtar och föräldrar som sådana gånger kan rycka ut för

 Pellingefärjan trafikerar dygnet runt.

Foto: Privat.

 Christer med familjens katt

 Ett lodjur är ett av de mest

att få hem barnen från Timo-sidan, men det är ingen självklarhet.

– Den nya färjan stod en gång i tre dagar efter att ha kört på grund, men då hade vi en annan färja här i stället, berättar Christer Andersson.

Sommartid kan färjetrafiken vara besvärlig. Dels ökar både bil- och båttrafiken avsevärt under sommarmånaderna, och sjömanskapet bland fritidsbåtförarna har blivit märkbart sämre, menar Christer.

– Under coronaåren var det många som skaffade sig en fritidsbåt, också sådana som kanske inte borde ha gjort det.

På sommaren ordnas det också många trevliga evenemang på Pellinge och då kan det vara svårt för oss att hålla tidtabellen på grund av det ökade antalet bilar och passagerare ombord.

– Man måste hela tiden ha koll på att inga fritidsbåtar kör ut framför färjan medan det vintertid är betydligt lugnare, konstaterar Christer.

Charlie.

spektakulära fripassagerarna.

Fripassagerare ombord på färjan Under årens lopp har förarna även fått en hel del fripassagerare med under färden över Sunisundet.

– Det har varit både tamkatter och olika fåglar. En gång åkte en svan med oss några varv, tills den beslöt sig för att flyga i väg. Svalorna är snabba med att bygga bo under förarhytten och om dess dörr är öppen så flyger svalorna in och ut och stör föraren med sina snabba flygturer.

– Det mest intressanta var kanske när vi hade ett lodjur ombord på färjan. Då kom vi,

förutom i dagstidningarna, också med i tv-nyheterna, säger Christer och skrattar.

Också någon räv är ofta fripassagerare. Uttrar kan man få se vid strandkanten, särskilt under vårvintern, konstaterar han Ambulansen åker också över ungefär en gång i veckan och polisen ännu oftare.

– Det känns tryggt att ha dem ombord, tycker Christer.

När sommaren kommer så är det ändå slutkört för Christer Andersson.

– Tiden vill helt enkelt inte räcka till för alla uppdrag som jag har, konstaterar han.

Christer är förutom make och trebarnsfar, jordbrukare och politiker. Förutom att köra färjan har han även i många år varit aktiv i öns jaktlag och i frivilliga brandkåren. Sommartid sysslar familjen också med turism och hyr ut stugor, och med det följer många praktiska göromål.

– Nu kommer jag att fortsätta som företagare då jag blir vd för Pellinge skärgårdsservice. Allt har sin tid, men jag kommer att fungera som vikarie och inhoppare vid behov.

Att köra färja är som sagt en livsstil för honom, så den uppgiften tänker han inte lämna helt. 

18 KURIREN

R0924.indd 18

20.06.2024 09:42:24

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

Sommaren på cykel

H

ela den sommaren var vi hänvisade till cykel, jag och min livskamrat.

Vi var utan bil och i juni tänkte vi positivt och sa: ”Vi har ju cykel!”. Så vi cyklade och cyklade och fick punktering otaliga gånger. Jag blev bestulen på min Crescent i Nickby en gång men tog i bruk mormors gamla fina Monark i stället.

Ibland var det riktigt roligt att cykla.

Min livskamrat avskydde cyklandet i början men lärde sig snabbt att tycka om det i samma takt som konditionen växte. Med mig var det tvärtom. Jag var lycklig när mörka, kalla, regniga november månad var här och jag med gott samvete fick skuffa in cykeln i lidret för dess vintervila.

Vindstilla solskensdagar i juli var nog så fina, som gjorda för cykelutfärd på små vackra vägar. Oftast cyklade vi till närmaste matbutik dit den kortaste men obehagligt livligt trafikerade vägen är elva km lång. Där köpte vi sådant som skulle tåla hemfärden i cykelkorg samt lite picknick-mat. Ditvägen tog en halv timme, hemfärden kunde ta upp till tre timmar. Då valde vi små slingrande vägar förbi kohagar och böljande sädesfält, ibland jämsides med järnvägen och ibland bredvid den lilla ån.

Vi passerade stora jordbruksställen och små stugor. Sträckorna genom dunkel skog gav oss svalka. Var gång någondera av oss upptäckte ett ställe där det växte smultron, blåbär eller hallon stannade vi för att plocka och äta. Det var ingen idé att plocka ängsblommor, det lärde vi oss innan midsommar, blommorna vissnade alltid innan vi kommit hem.

Vi hade flera picknick-ställen. Ett var på en järnvägsövergång vid en åker där vi kunde sitta på ett staket i gassande solsken, ett annat var uppe på krönet av en backe mitt i en ungskog där vi ibland såg en älg, kanske det var samma älg som gick där

Några gånger cyklade vi längs både stora vägar och små ”smyganvägar” till Söderkulla. Även då cyklade vi de enklaste vägarna dit, handlade och cyklade i kringelkrokar längs trevligare vägar hem.

 Cykeln som gjorde sommaren oförglömlig.

Foto: Anne Giljam

varje gång. Den dricka vi köpt var naturligtvis varm och chokladrussin hade vi av förekommen anledning endast en gång – i värmen hade russinen klimpat ihop sig till en brun gegga som påminde om högarna i kohagen. Men croissanter och nötter var alltid bra.

Sommarsöndagar hölls gudstjänst i Sibbo gamla medeltida stenkyrka S:t Sigfrid. Det är en underbar liten kyrka där träbänkar balanserar och vinglar på kullerstensgolvet och fjärilar vågar sig in i svalkan. För där är alltid svalt oavsett hur het högsommardagen är och därför var det skönt att få sätta sig och låta kropp och själ vila en stund under pågående cykelstrapats. Det är de utfärderna jag vill minnas, då när vädret var bra och vi hade gott om tid.

Men en dag blev vi tvungna att cykla i racerfart till Borgå centrum. Vi cyklade dit längs den vackra men tunga Kungsvägen som består av enbart (uppförs)backar och när vi mot kvällen cyklade tillbaka i motvind längs Helsingforsvägen började det regna. Jag tänkte ”sista gången!”. Aldrig har bastubadet varit så livsgivande som den kvällen.

Cyklar man längs Helsingforsvägen hamnar man ofrånkomligen in i lådan, den gamla pastorala byn Box i södra Sibbo.

Precis i korsningen mellan Helsingforsvägen, Boxvägen och Spjutsundsvägen finns vårt lands absolut bästa hamburgerrestaurang, inhyst i den legendariska Shellbensinmacken där min morfar alltid tankade sin bil och pratade bort halva dagen.

Därifrån fortsatte vi cykla söderut längs Spjutsundsvägen för att ganska snart komma till det mysiga Box B&B där vi någon gång gärna skulle ha övernattat.

Vi besökte endast Handelsmans café som är fullt av läckerheter, tillredda av mest lokala råvaror. Efter en lång paus var det inga problem att cykla vidare framåt längs den krokiga vägen, förbi Nevas golfbana och ridstall, genom djup trollskog och blåbärsmark och plötsligt tar vägen slut i Svartbäck där det finns en liten skärgårdskyrka och Sibbo Segelsällskaps bryggor och romantiska restaurang. Det var ljuvligt att sitta på en strandsten och doppa de trötta svettiga fötterna i vattnet, titta på båtarna och höra måsarna skrika.

Sedan kunde vi välja den kortare men mindre trevliga vägen hem, förbi industriområdet i Sköldvik, ett ställe som gör mig deprimerad och ångestfylld. Men när vi väl kommit till Kullo kunde vi åter cykla sida vid sida pratande och hojtande längs små dammiga sandvägar hem till vår egen by.

Sommaren på cykel glömmer jag aldrig.

Anne KURIREN 19

R0924.indd 19

20.06.2024 09:42:26

 Till denna vy får man vakna upp på Gnista glamping i Jakobstad.

Glamping går ut på att tälta, men sova bekvämt och ha tillgång till el. Blir det kallt finns värmeelement man kan plugga i eluttag.

 Linn Stenberg som är Glamping Manager, gläds åt att sommaren i fjol var livlig och

Gnista glamping

– lyxigt tältliv på havsstranden Vägen ut till Fäboda i Jakobstad är slingrig och kantas av sommarstugor.

Mellan tallarna skymtar havet. På en uthusvägg står det Gnista och när man följer den vägen kommer man till en sandstrand med två tält.

Man föreställer sig hur det är att slå upp ögonen, öppna tältduken och mötas av öppet hav en solig sommarmorgon.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman 20 KURIREN

R0924.indd 20

20.06.2024 09:42:32

Bastukammaren är stilfullt

inredd. Gästerna kan boka bastun för två timmar åt gången.

Där finns även dusch.

En liten gåva till gästen, en

i fjol var livlig och hoppas på fler sådana somrar.

S

ommaren 2022 gick startskottet för Gnista glamping i Jakobstad som sköts av stadens bolag Fastighets Ab Ebba. Bolaget hade köpt det natursköna området och man funderade vad man kunde göra av det fina läget. Linn Stenberg som har titeln Glamping Manager berättar att idén om campingliv med lite lyx kändes helt rätt.

– Vi inledde säsongen i juli och hade lite av en testsommar det första året. Under sommaren i fjol hade vi fullbokat hela juli månad och vi var också helt nöjda med juni och augusti.

Vi sitter på terrassen till tältet

egen tvål att använda i duschen.

Helmi, vid ett bord där man kan tänka sig en frukostdukning. I tältet finns bestick och tallrikar samt kylskåp, och ute på terrassen en grill med kokplatta. Vid en röd stuga intill tälten kan man diska under rinnande vatten.

Vattnet är också drickbart. Man kan till och med ta sig en dusch i bastun en bit bort. Bastun kan bokas för två timmar åt gången på en lista utanför bastun. Vistelsen ska alltså vara bekväm, samtidigt som man kan njuta av lugnet och har möjligheten att leva lite enklare.

– Man blir snabbt lugn här när man ser ut över vattnet och lyssnar till fåglarna. När jag städat efter gästerna, brukar jag

till sist slå mig ner med en kaffekopp på terrassen och ta paus med allt för en stund. Jag tror det är charmen med vår glamping.

Sängar och värme I stället för sovsäck och liggunderlag, är tälten utrustade med en bekväm dubbelsäng. Det ryms fyra personer i tältet, men då får två av dem nöja sig med luftfyllda madrasser som man fyller genom att plugga i en stöpsel.

I tältet finns också en soffa med en stubbe som soffbord.

Dynorna i soffan går i grönt och blått, som skogen och havet. I

viloläge på sängen och med tältduken öppen ser besökaren sand och hav – en vacker utsikt att vila ögonen på.

Tälten Helmi och Aalto ligger trettio meter från varandra och är placerade på en stor terrass för att hålla bort fukten ur dem.

Finns det risk för att gästerna i de två tälten stör varandra, när tälten ligger så nära varandra?

– Jag har inte fått några klagomål. Det hör till mänskligt hyfs att ta hänsyn till andra gäster. Vi har inte satt någon tid för när det ska vara tyst på kvällarna. Visst finns det också ➛ KURIREN 21

R0924.indd 21

20.06.2024 09:42:38

Vägen ut till Gnista glamping är slingrig och området kan kanske upplevas vara långt från Jakobstads centrum. Det är värt att ta sig ut till Fäboda, stadens pärla.

 Glampingen har nära till aktiviteter. Vandringsleder, volleybollplan Fäboda är en speciell plats för många. Linn Stenberg säger och SUP-brädor finns att använda. Ett par hundra meter bort finns ett fågeltorn och man kan låna kikare om man vill följa med fågellivet. Till Fäboda kaffestuga är det 500 meter.

Gnista Glamping ...

Forts. från föregående uppslag

de som firat midsommar eller födelsedag här, men då har de hyrt båda tälten så att de är fria att föra lite mera liv.

Kostnaden för en natt på Gnista glamping motsvarar en hotellnatt, men Stenberg säger att deras pris är förmånligt när hon kollat runt på andra glampingar. I tälten finns en fläkt för riktigt varma dagar, och ett värmeelement om det är kyligt ute.

– Men jag tycker själv att

temperaturen i tälten hålls på en passlig nivå, det är varken för varmt eller kallt.

Stenberg berättar att det gjordes endast två avbokningar på grund av dåligt väder under sommaren i fjol. Tältduken är förstås vattentät, men ett häftigt åskväder kan eventuellt kännas skrämmande. Avbokar man dock mindre än ett dygn före incheckning får man inga pengar tillbaka.

Fäboda väcker minnen Området vid Fäboda i Jakobstad kan beskrivas som stadens pärla. Hit söker sig stadsborna

att allt annat ”sätts på paus” när man kommer ut till havsstranden.

varma sommardagar och njuter på sanddynerna och klipporna.

Stenberg berättar att hon fått höra flera berättelser av gästerna om minnen som platsen väcker.

– Det kan handla om att man besökt stället i barndomen och gläds över att återse det. Det har kommit många tack för vistelsen på ett så naturskönt område som Fäboda är. Det är en speciell plats för många, det märker man.

De som övernattar på Gnista glamping, vilka är de?

– Andelen Jakobstadsbor eller Larsmobor är liten, men

Pedersörebor har vi haft flera av. Många gäster kommer från Helsingforstrakten, men också från Uleåborg. Svenskar har också hittat hit, men ännu har vi inte haft några riktigt långväga gäster, säger Stenberg.

Bokningen till Gnista glamping sker på nätet och gästerna får en kod som de knappar in på ett nyckelskåp vid destinationen. Gästerna till de två tälten har varsitt utedass. Dasset utgörs av en förbränningstoalett för att undvika luktolägenheter. SUP-brädor finns att låna och en bit bort kan man spela volleyboll. Flera

22 KURIREN

R0924.indd 22

20.06.2024 09:42:44

leder som man kan vandra längs finns på området i skogen intill. Ett fågeltorn en bit från udden, liksom spångar att vandra längs ifall man till exempel har barnvagn eller sitter i rullstol. Fäboda kaffestuga, som är öppen under sommarhalvåret, finns 500 meter bort.

– Vill man spela sällskapsspel, är vi också utrustade med sådana. Det finns också ett urval av böcker i tälten, berättar Stenberg.

Även stuga att hyra över dagen

BIOSMART® Minireningsverk

Pris från

3950€

Vid intilliggande stuga kan man Utöver glampingen, sköter diska och vattnet är drickbart.

Förutom glampingen, sköter stadens bolag Fastighets Ab Ebba också Miettinens stuga som man kan hyra för några timmar eller över dagen.

R0924.indd 23

också Fastighets Ab Ebba ett hus som kallas Miettinens stuga, ett par hundra meter från glampingen. Stugan är en donation till staden och den har rustats upp så sent som 2022. Stugan kan hyras över dagen och priset är anpassat efter antalet timmar som man vill ha den till förfogande. Det finns dock ett fast pris för en hel dag. Inuti stugan finns två långbord med sittplatser. Väggarna är ljusa och borden har en yta i trä.

– Platsen har varit en omtyckt plats för rekreationsdagar på arbetsplatser, möhippor eller som ett krypin under en dag på stranden.

Det finns eluttag och vägen hit består av spångar som gör att alla kan ta sig fram till stugan.

Huset har stora fönster med utsikt över stranden.

Också ute på terrassen finns det gott om sittplatser.

– Det finns en QR-kod på utsidan av huset som man kan skanna och få reda på när huset är ledigt. I bästa fall kan det vara ledigt att hyra precis då man kollar.

Det här skulle ge bra tillgänglighet för kunderna.

– Även om det regnar lite går det fint att övernatta i de vattenfasta tälten. Det finns dessutom värmeelement att plugga i eluttag om det blir kyligt. Mycket bekvämare än så kan det knappast bli för den som gillar uteliv. 

Minireningsverk för avloppsvatten från wc och tvättvatten i egnahemshus och villor.

PålGrundarna www.palgrundarna.fi • 044-356 9000

Annonsera i Kuriren – nå läsare över hela Svenskfinland

Bykiston 2024 F&F Fysio Manus och regi av Rafael Frans

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

Torsdag 4.7 kl. 19

Bykiston 2024 Söndag 7.7 kl. 17

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

Tisdag 9.7 kl. 19

F&F Fysio

Torsdag 11.7 kl. 19

14.7 kl. 17 Manus och regi avSöndag Rafael Frans

Tisdag 16.7 kl. 19 KURIRENS Torsdag 18.7 kl. 19 Tors 4.7 kl.

19 UTGIVNINGSDAGAR

2024

21.7 kl. 14 och 19 Sön 7.7 kl. Söndag 17 Tis 9.7 kl. 19 NR 10 • 28 AUGUSTI, Tors 11.7 kl. 19 NR 11 • 11 SEPTEMBER, Sön 14.7 kl. 17 NR 12 • 25 SEPTEMBER NR 13 • 16 OKTOBER,Tis 16.7 kl. 19 NR 14 • 30 OKTOBER, Tors 18.7 kl. 19 Arstu hembygdsgård NR 15 • 13 NOVEMBER, Sön 21.7 kl. 14 ochNybyvägen kl. 19 185 Petalax

NR 16 • 27 NOVEMBER Bokning via www.netticket.fi eller gruppbokningar på tel.

040 8493195 Nybyvägen 185 Arstu hembygdsgård Petalax NR 17 • 18 DECEMBER

Bokning via www.netticket.fi eller gruppbokningar på tel. nr 040 8493195 KURIREN 23

20.06.2024 09:42:50

 Erik Kiviniemi blickar ut från vridläktaren på Kyroboas, där han är tillbaka som regissör efter en paus på många år.

Färgstark sommarteater vid Kyroboas Oravais teater bjuder på omvälvande livsöden och lokalhistoria med hög igenkänningsfaktor från en inte allt för avlägsen tid, då de sätter upp Erik Kiviniemis Skinnprinsen. Pjäsen har premiär den femte juli.

Text: Johanna Granlund • Foto: Ove Lillas 24 KURIREN

R0924.indd 24

20.06.2024 09:42:52

S

kinnprinsen är en berättelse om människor vars tillvaro ställs över ända, om storhetsvansinne, personliga tragedier, misslyckanden och om en ny framtid.

Erik Kiviniemis nyskrivna pjäs för Oravais teater utspelar sig under 1980- och 90-talen.

Den tar avstamp i den för bygden så viktiga pälsnäringen och handlar om de dramatiska konjunktursvängningarna under dessa decennier. Efter åttiotalets framgångssaga blev många lite fartblinda, och sedan kom kraschen på nittiotalet.

– Jag tar inte ställning till om det är moraliskt rätt eller fel med pälsfarmning. Den är helt enkelt en del av den lokala närhistorien och blir utgångspunkten ur vilken berättelsen tar form. Det är människorna och vad som händer med dem under den tidens stora ekonomiska uppgång och påföljande ras som är det viktiga, säger Kiviniemi.

Ett bärande tema genom pjäsen är misslyckande.

– Jag tycker så synd om människor vars misslyckanden får enorma dimensioner.

Då pjäsen utspelar sig hade man sällan verktyg att hantera misslyckanden. Skammen blev därför enorm. Jag tycker det är viktigt att berätta om vad som händer med människor som råkar ut för följderna av svåra konjunktursvängningar. Man kan ha jobbat hur hårt som helst och ändå går det dåligt på grund av yttre omständigheter, säger Kiviniemi.

Lokalhistorien har inspirerat Slutet är ljust, så mycket avslöjar Erik Kiviniemi.

– Jag har alltid dragits till berättelser som slutar hoppfullt, det är så tråkigt att låta sina karaktärer dö på slutet, säger han och skrattar.

Inspirationen till Skinnprinsen kommer i hög grad från lokala händelser och sådant Kiviniemi själv har varit med om.

– Egentligen har jag upplevt det mesta som händer i pjä-

 Kevin Holmström, Cecilia Back och Alexandra Mangs spelar några av huvudrollerna i Skinnprinsen.

sen själv, bortsett från att jag inte har varit pälsfarmare. Ett tema jag utforskar är vikten av att skaffa en utbildning. Då jag växte upp i Oravais sågs det som onödigt, det fanns ju arbete hur mycket som helst, och då jag började studera teater 1977 upplevdes det som något väldigt udda.

De som kommer från trakten kommer säkert att känna igen både en del karaktärer och händelser. De katastrofala följderna av konjunkturnedgången har Kiviniemi sett på nära håll, med släktingar inom pälsnäringen som var otroligt duktiga och ändå förlorade allt.

– Jag har använt alla berättelser och mina minnen så kärleksfullt som möjligt. Därför funderar jag inte så mycket på hur pjäsen ska tas emot. Det är en historia jag måste få berätta, säger han.

Han har också märkt att människor har velat berätta för honom, då det kommit fram vilket tema han skrivit om.

– Folk har ringt mig och talat om hur det var då på den tiden.

Det verkar ha väckt otroligt mycket minnen, säger han.

Bekanta ansikten bland skådespelarna Personen som har gett pjäsen dess namn, Skinnprinsen, spelas av Kevin Holmström från den österbottniska musik- och underhållningsgruppen KAJ. – I pjäsen heter han Martin och han får ett uppvaknande där han redan tidigt väljer bort pälsnäringen, berättar Kiviniemi.

Många av skådespelarna var bekanta för Kiviniemi sedan tidigare. I huvudrollerna finns, förutom Kevin Holmström,

också Pia Simons, Ulf Johansson, Roland Engström, Cecilia Back, Alexandra Mangs, Anders Österberg och Daniel Bärg.

– Jag har också fått bra hjälp av Annika Åhman som känner den yngre generationen, hon har kunnat tipsa om bra skådespelare för olika roller.

Kiviniemi konstaterar att amatörskådespelare ofta är bra på några specifika roller, och eftersom han känner många av de aktiva vid Oravais teater, kunde han ha dem i åtanke redan då han skrev manuset.

Repetitionerna började i april. Kiviniemi vill gärna jobba så att alla som medverkar får bidra med förslag och själva påverka situationen och sin roll.

– Det gör arbetet så mycket mer intressant och man vill verkligen komma till repetitionerna!

Har du någon favorit bland dina karaktärer?

Någon enskild karaktär lyfter han inte fram, utan säger: – Kvinnorna har väldigt stora roller. Pjäsen kunde lika gärna ha hetat Skinnprinsessan.

Pjäsens kvinnor är de som har initiativförmågan och fötterna på jorden, medan männen mer följer med strömmen. Också i verkligheten har kvinnorna här i trakten överlag varit bra på att ta hand om varandra.

Tre decennier med vridläktare Oravais teater har hållit till vid Kyroboas i Kimo sedan 1986, med Erik Kiviniemi som regissör för nästan alla uppsättningar under de första tio åren. Kiviniemi var också en av eldsjälarna kring byggandet av vridläktaren, som stod klar 1991.

– Jag lovade dåvarande kommundirektören Ulla-Maj Wideroos att jag ska regissera tills läktaren är betald, då kommunen var med som borgenär för lånet. Och så blev det också!

Från början var han den enda i föreningen som hade teater som yrke. Jordmånen tycks ha varit god, då även Wasa teaters ➛ KURIREN 25

R0924.indd 25

20.06.2024 09:42:55

 Daniel Bärg får instruktioner av Erik Kiviniemi.

 Kevin Holmström och Cecilia Back under en repetition.

Färgstark sommar ...

Forts. från föregående uppslag

chef Ann-Luise Bertell och skådespelaren och regissören Annika Åman har rötterna i Oravais teater.

Kiviniemi tycker att Kyroboas är en idealisk spelplats.

– Det är lite trafik på vägen intill och väldigt vackert med kvarndammen.

Kvarnen har funnits på platsen sedan 1700-talet, medan den vackra huvudbyggnaden är ditflyttad på 1990-talet.

Vridläktaren gör också sitt till, utan den tror han inte att föreningen skulle ha nått lika stora framgångar.

Kiviniemi känner vridläktarens förutsättningar och konstaterar att den möjliggör en teater som närmar sig film.

Som en del av det filmiska kommer också musiken in, pjäsen har nämligen nykomponerad musik av Rickard Eklund.

– Jag var noga med att få någon som verkligen är bra, och det är Rickard. Jag sa till honom att jag vill ha Ennio Morricone-musik och sedan har han fått fria händer.

Allvar göms under slagfärdighet Kiviniemi konstaterar att Skinnprinsen kanske inte är en familjepjäs för de allra minsta, men att alla som har egna minnen av åttio- och nittiotalen nästan helt säkert kommer att känna igen sig.

Foto: Privat.

 Ulf Johansson, en av eldsjälarna bakom Oravais teater, i en av rollerna.

 Rickard Eklund har komponerat musiken, som på Kiviniemis beställning är inspirerad av den legendariska filmmusikkompositören Ennio Morricone.

– Det är så mycket av den tidsandan som sitter i ryggmärgen för oss som levde då, men jag tror att även ungdomar kan känna igen sig i mycket av tematiken.

Replikerna är ofta slagfärdiga, många gånger roliga.

Samtidigt ligger mycket allvar under ytan, i undertexten bortom de kvicka replikerna.

Erik Kiviniemi beskriver det så här: – Då man skriver dramatik bestämmer man vad man vill ha sagt. Sedan döljer man det.

Han har ett långt yrkesliv som skådespelare, regissör och teaterchef bakom sig. Nu är han efter en paus på ganska många år tillbaka med sommarteater i Oravais.

– Sommarteater är väldigt roligt! Men det handlar också om att få dela med sig av något av allt det jag har lärt mig under åren, säger Kiviniemi.

Trots att han är pensionär vill han inte sluta med teater.

– Det är människorna som fascinerar mig, jag tröttnar aldrig på dem. ”Sluta stirra!” kan

min fru säga ibland då jag fastnar i någon detalj hos en människa, berättar han.

Kiviniemi konstaterar att teater också fungerar som ett sätt att bearbeta olika händelser. Dessutom fängslas han av samverkan mellan skådespelare och regissör.

– Då teater är som bäst kan den ha ett otroligt djup som du tar in med både ögonen och öronen. Jag tröttnar aldrig!



26 KURIREN

R0924.indd 26

20.06.2024 09:43:00

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Jag är en mamma till 2 barn i lågstadieåldern. Jag är ensamstående och har varit sjukskriven för utmattning och följdsjukdomar efter det under en lång tid. Därför är min ekonomi väldigt pressad. Nu då barnen fått sommarlov blir det ju dyrare med all mat som ska lagas hemma och förväntningarna på dyra resor och aktiviteter ger mig ångest. Flera av barnens kompisar ska i väg på sommarresor med familjen. Och jag bävar inför skolstarten och att mina barn ska behöva berätta om sitt tråkiga sommarlov. Mitt hjärta brister av att ha så ont om pengar för att hitta på saker med barnen i sommar. Jag har försökt spara lite så att vi ska kunna göra något, men det räcker inte speciellt långt.

Om vi ger oss av på en liten utflykt en till två dagar så är ju resten av sommaren kvar, vad ska vi hitta på då? Hur kan jag se till att mina barn får en fin sommar som inte ska handla om min hälsa och ekonomi?

Orolig mamma Hej orolig mamma!

Tack för din fråga. Jag vill bara uppmuntra dig i att du är en riktig kämpe som trots egna problem med hälsan funderar kring barnen och deras upplevelser i sommar.

Men jag vill också påminna dig om att du inte är en sämre förälder för att du inte har ekonomi att hitta på dyra aktiviteter och resor. Genom att visa barnen din mänsklighet och att du inte dömer dig själv så hårt kan du också lära dem något väldigt viktigt om livet.

Många av kraven på allt vi borde hitta på under semestern och sommarlovet kommer från samhället och våra förväntningar om hur det borde vara och inte från barnen. Varje dag och stund behöver inte fyllas av aktiviteter. Vi behöver också vila, återhämtning och till och med hinna ha tråkigt. Dessutom är det väldigt bra att själv komma ihåg att allt det man ser på soci-

ala medier gör att man tror att alla andra har väldigt händelserika och fantastiska liv. Hjärnan förstår inte att bilderna man skrollar igenom kommer från flera olika människor, utan det kopplas samman som att ”alla andra…”

Med det sagt förstår jag också din vilja att göra sommaren till det bästa tänkbara enligt er situation just nu.

Ett första steg kanske kan vara att försöka reflektera själv, utgående från dina barn eftersom du känner dem bäst och enligt egen hälsa och ekonomi, vilka saker skulle kännas roliga eller bra? Vad känns viktigt? Vad orkar du med? Vilka krav på aktiviteter kommer från dig själv och vad du vill? Och vad kommer från dina rädslor av att barnen inte skall ha en rolig sommar eller att du ska känna dig som en sämre förälder på grund av din situation? En viktig del av att göra det så bra som möjligt är ju att du också ska må bra. Och där är stresshanteringen och balansen viktig. Att identifiera trosföreställningar om hur en bra sommar borde vara, och att också hitta sätt att må så bra som möjligt själv under sommarlovet.

Nästa steg kunde vara att prata med barnen. Förklara situationen på deras nivå, på ett sätt som inte skapar oro men där de får vara delaktiga i planeringen och förstår att det kanske inte är möjligt att ta de dyraste alternativen just nu. Och viktigt kan vara att tydligt framföra att varken ekonomin eller hälsan beror på dem, barn har en tendens att lägga mycket på sig själva och sin egen roll i problem som uppstår inom familjen.

Ofta vet barnen om att det är något som är fel också fastän man inte pratar om det, därför är det viktigt att vara transparent men på deras nivå. Försök förmedla känslan av att ni tillsammans som team kan försöka skapa en riktig toppen-sommar.

De flesta barn i dag längtar efter mer

kvalitetstid tillsammans med sina föräldrar. Vi vuxna är konstant upptagna och på väg någonstans, vi sitter med telefonerna och alla måsten framför oss en stor del av tiden. Hur kan ni göra för att verkligen skapa kvalitetstid tillsammans?

Oftast är det inte de dyraste aktiviteterna som vi minns utan det är aktiviteterna där vi känt oss älskade, sedda och där vi haft en fin gemenskap och roligt tillsammans.

Och det behöver inte kosta något alls.

Några tips på billiga aktiviteter som kan anpassas enligt barnens ålder och intressen kan till exempel vara att planera in temadagar. Som till exempel en läsdag där ni myser i soffan eller på en filt på gräsmattan och läser tillsammans, en speldag där ni spelar spel, sök recept och baka något tillsammans, låt barnen vara med i vardagssysslor som att laga och planera mat.

Gå på picknick, ta med er mat och ät frukost eller kvällsmat ute i naturen. Gå på skogsvandringar, ta en stranddag, besök en bondgård ifall det finns någon sådan i närheten, gå på museum, tälta på en strand, i skogen, på studsmatta eller dylikt. Ordna lekträffar med kompisar, hälsa på hos släktingar/vänner. Besök olika parker och lekparker. Gör en hinderbana, skriv en saga eller berättelse ihop, gör egna filmer med telefonkameran som minnen från sommaren. Träna tillsammans med barnen, cykla, spela fotboll eller andra fysiska aktiviteter.

Egentligen är det bara fantasin som sätter stopp då det kommer till gratis aktiviteter. Och det viktigaste du kan ge dina barn den här sommaren är din närvaro. Att göra saker tillsammans.

Jag hoppas att ni får en fin och meningsfull sommar tillsammans!

Lotta Löfs KURIREN 27

R0924.indd 27

20.06.2024 09:43:01

Den pensionerade företagaren och läraren Christer Käld ifrågasätter och kritiserar den aktuella globala klimatdiskussionen i hög grad. I höstas startade han bloggen Klimatvett som på kort tid har fått tusentals följare i olika länder.

 Christers blogg Klimatvett har nått ut långt bortom Svenskfinland. Foto: Privat.

”Ökade koldioxidmängder inte huvudorsaken till klimatförändringarna” Christer Käld startade bloggen Klimatvett för att kunna erbjuda bredare och mera nyanserade perspektiv på klimatfrågan Text: Joakim Snickars

K

o ncentrationen av allt mera koldioxid i atmosfären på grund av olika mänskliga aktiviteter och så kallade antropogena utsläpp utmålas allmänt som en mycket riskfylld grundorsak till de aktu-

ella klimatförändringarna i världen.

Detta centrala budskap är något som den pensionerade företagaren och matematik-, fysik- och kemiläraren Christer Käld absolut inte skriver under på.

Christer förhåller sig tvärtom mycket kritisk till den ensidigt koldioxidfixerade linje som FN:s klimatpanel IPCC lade

grunden för redan 1986. Han är också uttalat skeptisk till den anknutna hårda politiseringen och mediastyrningen.

Han säger att sedan 1986 har forskningen gått framåt och forskarna har kommit fram till att koldioxiden har en mycket liten roll i det komplexa klimatsystemet. Koldioxid är en gas vars effekt som växthusavgas avtar med ökad koncentra-

tion. Då blir allt arbete med att minska på koldioxidnivån inte så relevant.

– Ett grundproblem är att den enorma klimatfrågan har politiserats alltför mycket. Politikerna har definierat och slagit fast svaren samtidigt som man inte är tillräckligt öppna för de nya vetenskapliga rön som görs hela tiden på området, framhåller Christer.

28 KURIREN

R0924.indd 28

20.06.2024 09:43:02

tidigare. Men detta är medierna inte särskilt kvicka att berätta om, konstaterar han.

– Angående ”undergångshoten” som media blåser upp med jämna mellanrum ser jag det bara som bränsle för att hålla klimatkrisen levande. Det låter ju hemskt att säga så, men jag kan inte se någon annan orsak, betonar Christer.

– Samtidigt gör vetenskapen inte några absoluta anspråk på sanningen. Forskarna har sina hypoteser som de testar för att kunna förstå mera av det stora sammanhanget. Det finns inget klart entydigt svar på vad som är orsaken till klimatförändringarna. Förmodligen är det fråga om flera saker som påverkar samtidigt, poängterar Christer.

Vill lyfta fram information som inte syns i medierna De ensidiga officiella vinklingarna i klimatdebatten har inspirerat Christer att läsa på och grundligt fördjupa sig i det oerhört omfattande ämnet.

Han säger att hans fysikhjärna har aktiverats.

I oktober 2023 startade Christer den svenskspråkiga bloggen Klimatvett som på kort tid har nått ut till cirka 28 000 enskilda följare i 40 olika länder. Det totala antalet besök uppgår till cirka 65 000.

– Jag sätter ofta ut ämnesrelaterad information och artiklar med fokus på material som inte syns i konventionella medier. Jag vill förmedla en mera nyanserad bild till människor som inte följer med det hela så systematiskt och noggrant.

Han är mycket överväldigad över den stora responsen som hans blogg har fått.

– För närvarande har jag faktiskt flest följare i Sverige.

Därefter kommer Norge och Svenskfinland landar först på tredje plats, säger Christer.

Christer menar att klimatet och vädret är någonting som i princip är utanför människans kontroll. Jordens förhållande till solen, planeternas banor och det egna solsystemets relation till Vintergatan är några viktiga externa faktorer som inverkar, menar han.

– Därför ter sig de aktuella internationella målsättningarna att sänka jordens medeltemperatur med 2 eller 1,5 grader som helt absurda. Det är något som människan helt enkelt inte kan åstadkomma, poängterar Christer.

Christer framhåller att kli-

Nyblivne Särkimobon Christer Käld lägger ut information om och perspektiv på klimatförändringarna i sin blogg Klimatvett.

Bloggen har snabbt lockat 28 000 enskilda följare.

Foto: Joakim Snickars.

matsvängningar alltid har förekommit i världshistorien.

Förändringarna sker i cykler och ungefär vart tusende år har stora vädermässiga omkastningar förekommit.

– Exempelvis inleddes en hetare period kring år noll när Romarriket var en stormakt.

En liknande period var aktuell kring år 1000 när vikingatiden var aktuell.

Christer berättar att det däremot inföll en betydligt kallare period mellan 1300 och 1850.

Den här epoken brukar kallas för Maunder Minimum eller ”lilla istiden”. I ett skede var

det till och med möjligt att skrinna på Themsen. På våra breddgrader inträffade svåra år med missväxt då och då på grund av det kalla klimatet.

– Från 1900-talet och framåt har vi återigen haft en varmare period. Nu är vi igen framme vid en vändpunkt och i praktiken på väg mot kallare klimat framöver.

Christer säger att det visserligen har slagits värmerekord på flera olika platser på senare tid. Men samtidigt har också motsatta fenomen blivit allt vanligare. Köldrekord har konstaterats på fler platser än

Fossila bränslen kan utfasas, men i långsam takt Via sin blogg och sina starka och utstickande åsikter har Christer inte sällan betraktats som en kontroversiell aktör.

– Man har bland annat kallat mig för konspirationsteoretiker och klimatförnekare. Själv accepterar jag gärna att benämnas klimatskeptiker, men inte klimatförnekare. Alla ser ju tydligt att klimatet förändras, säger han.

Diskussionen glider in på annan långkörare i klimatdiskussionen: de ständiga uppmaningarna att skära ner på användningen av olja och andra slags fossila bränslen.

– Fossila energikällor har i princip inget att göra med de önskade temperatursänkningarna. Men jag stöder ändå en avveckling i långsam takt, dels av miljöskäl, dels på grund av att tillgången på olja kommer att sina i framtiden. En övergång till andra energiformer är därför nödvändig.

– Sedan är det en annan femma att det finns en tydlig global splittring. Vi i västvärlden har byggt upp vårt välstånd med hjälp av fossila bränslen.

I sydligare och fattigare delar av världen önskar man göra på samma sätt. Om västmakterna går in och förbjuder detta kommer det att leda till mycket hårda protester.

Christer menar att den växande aktuella gröna linjen i EU hotar att spricka på sikt.

Man prioriterar att pumpa in extremt mycket pengar till olika klimatfonder. Resurser som kunde användas till viktigare ändamål i samhället, anser han.  KURIREN 29

R0924.indd 29

20.06.2024 09:43:05

Sommarquiz VAD VET DU OM SOMMARENS GLÄDJEÄMNEN OCH DE MER BEKYMMERSAMMA INSLAGEN?

Christer kopplar gärna av med lite kanotpaddling i hemknutarna.

Foto: Joakim Snickars.

”Ökande koldioxid ...

Forts. från föregående uppslag

Flyttade till Maxmo skärgård i fjol Christer gick i pension 2019 efter en lång och skiftande arbetskarriär.

– Jag utbildade mig till ingenjör vid Vasa tekniska läroanstalt. I mitten av 1970talet fick jag till en början ett lärarvikariat som lärare på Korsholms högstadium. Jag undervisade i matematik, fysik, kemi samt i musik.

Bland annat hade Christer en ledande roll då Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium satte upp musikalerna Jesus Christ Superstar och Atlantis på 1980-talet.

Efter drygt tio år som högstadielärare övergick Christer till en redaktörstjänst på Yle. I åtta år producerade han barnprogram för den finlandssvenska televisionen.

– 1993 sadlade jag om igen och blev privatföretagare med det egna företaget Norma Consulting. Med inriktning på konsulttjänster inom plastkemi och plastteknik hade jag framför allt många kunder i Jakobstadstrakten.

– I dag har jag trappat ner från arbetslivet. Företaget existerar fortfarande eftersom det

förfogar över fastigheter och tillgångar, säger Christer.

Christers rötter finns i Gamla Vasa. Tidigare har han och frun Margaretha både bott i Kronvik, Sundom i 27 år och i Vasa.

I april 2023 flyttade Christer och Margaretha till ett nybyggt hus i havsnära strandmiljö i Särkimo i Maxmo skärgård.

– Efter att ha hjälpt till med att renovera min dotters hus på fastlandet i Maxmo i fyra år kom vi slutligen fram till att vi vill bo på landet. Sedan lyckades vi få tag på strandtomten som vi har byggt på. Särkimo var någorlunda bekant eftersom vi har haft sommarstuga i den yttre grannbyn Österö i många år.

Christer trivs utmärkt i den lugna och natursköna skärgårdsmiljön. Den lokala bristen på butiker och annan service stör honom inte nämnvärt.

– Jag brukar ofta paddla kanot och åka ut till en närliggande holme. Vintertid har jag skidat en hel del på isen här utanför. Jag fiskar lite med spö ibland. Men något nätfiske ägnar jag mig inte åt, tillägger han.

Christer har för övrigt konstruerat cirka 120 korsord till Kuriren under årens lopp. Det senaste publicerades i påsknumret.



1. Många av sommarens växter är ätbara och kan användas i sallader, som garnering på tårtor och bryggas till vin.

Men det finns också giftiga växter. Vilken av dessa bör man absolut inte äta?

A. Maskros B. Nässla C. Liljekonvalj D. Harsyra 2. I Finland finns bara en giftig orm, huggormen. Vilket år blev den fridlyst?

A. 1953 B. 1983 C. 2003 D. 2023 3. För många är kräftfisket en av sommarens stora höjdpunkter. Vilken månad får man börja fiska kräftor i Finlands vattendrag?

A. Maj B. Juni C. Juli D. Augusti

4. De finländska skogarna är fulla med goda och nyttiga bär så här års och det finns gott om skogar att besöka.

Ungefär hur stor yta av Finland är täckt av skog?

A. 50 procent B. 55 procent C. 60 procent D. 65 procent 5. Vilket av de bär som växer vilt i Finland anses vara rikast på C-vitamin?

A. Havtorn B. Lingon C. Åkerbär D. Odon 6. Det är inte bara vi människor som trivs i solskenet. Solen och värmen lockar också fram huggormarna. Om olyckan skulle vara framme och man blir biten av en huggorm när man är ute på sommarferie, vad är då det första man ska tänka på innan man kontaktar sjukhus?

30 KURIREN

R0924.indd 30

20.06.2024 09:43:08

z

Sommar är sol och bad, ledighet och semester, vi går ut i skog och mark och plockar bär och blommor, fiskar vid en blank insjö. Men vi kan också stöta på ormar och getingar om vi har otur. Vad vet du om sommarens glädjeämnen och de mer bekymmersamma inslagen? I vårt sommarquiz kan du testa dina kunskaper och kanske få reda på något nytt.

Bitte Assarmo har gjort frågorna. Svar på sidan 70.

A. Att försöka klämma ut giftet B. Att hålla den bitna kropps delen så stilla som möjligt C. Att jogga på stället D. Att lägga ett hårt förband runt bettet 7. Ett annat mindre trevligt inslag i sommarvärmen är getingar. Hur många getingarter finns det i Finland?

A. 9 B. 11 C. 13 D. 15 8. Sommar är inte bara sol och bad utan också festivaltider.

Vad kallas den festival som anordnas i Jakobstad sedan många år?

A. Jakobs Dagar B. Jakobidagarna C. Jakobsveckan D. Jakobsfestivalen 9. Många hälsar på släkt och vänner under sommarsemestern. Det gjorde även den stora skalden Zacharias Topelius på sin tid och ofta gick sommarresan till fädernesgården i Kuddnäs. Hans dotter Aina älskade sommarvistelserna hos farmor och trodde att det alltid var sommar på Kuddnäs. Det inspirerade Topelius till en känd dikt. Vad heter den?

A. Sommar på Kuddnäs B. Ainas barndomsminnen C. Gröna sköna sommar D. Den eviga sommaren

10. I Edith Södergrans diktsamling Landet som icke är kan man läsa dikten Sommar i bergen.

Diktsamlingen kom ut efter författarinnans död. Vilket år?

A. 1924 B. 1925 C. 1927 D. 1930 11. Norrsken är något man främst förknippar med vintern. Men redan i augusti är nätterna tillräckligt mörka för att man ska kunna se norrsken, i alla fall om man beger sig norrut. Vad heter fenomenet på latin?

A. Hibernum Borealis B. Aurora Borealis C. Crassa Caligo D. Adulta Aestas 12. Numera ställer vi varje vår om klockan till sommartid.

Vilket år infördes sommartid i Finland?

A. 1961 B. 1973 C. 1981 D. 1988 13. Bland naturens viktiga pollinerare, som surrar omkring oss i trädgården så här års, finns humlorna. Hur många arter av humlor finns det i Finland?

A. 17 B. 27 C. 37 D. 47 14. I Finland finns nio arter av en blomma som tillhör släktet Myosotis. Namnet kommer från grekiskan och betyder musöra. Vad heter blomman på svenska?

A. Förgätmigej B. Blåeld C. Blåklocka D. Vallört 15. På steniga stränder, vid bebyggelse och vid vägrenar växer en blomma som ibland kallas för knappblomster. Vad är dess riktiga namn?

A. Strandranunkel B. Gulsporre C. Svärdslilja D. Renfana 16. Finland brukar kallas för ”Tusen sjöars land” och med all rätt. En mätning som Lantmäteriverket gjorde 2019 visade att det finns 168 000 sjöar med storlek på minst en halv hektar. Men hur stor är Finlands största sjö, stora Saimen?

A. 3300 kvadratkilometer B. 4400 kvadratkilometer C. 5000 kvadratkilometer D. 5500 kvadratkilomete 17. Finland är det land i Europa och världen som har flest sjöar. Här finns även mängder med öar. Men ett annat nordiskt land har ännu fler öar.

Vilket?

A. Danmark B. Norge C. Sverige D. Island

18. Många gillar att fiska under varma, sköna sommardagar och i Finland finns gott om fiskevatten. Vilken är Finlands nationalfisk?

A. Abborre B. Gädda C. Gös D. Nors 19. I Nådendal kan man besöka den populära Muminvärlden, skapad efter Tove Janssons älskade böcker. I Finland finns också ett Muminmuseum som skildrar hur Tove Janssons privatliv påverkade Muminberättelserna. Var ligger det?

A. Borgå B. Uleåborg C. Helsingfors D. Tammerfors 20. När sommaren går mot sitt slut är det tradition att fira lyskväll eller villaavslutning, och ta farväl av sommaren.

I Karleby ska detta ha firats i över 100 år. Numera firas även lyskväll även i flera delar av östra Sverige. När tror man att seden hittade dit?

A. 1940-talet B. 1950-talet C. 1960-talet D. 1970-talet

Foto: Adobe Stockphoto

KURIREN 31

R0924.indd 31

20.06.2024 09:43:10

Fiskeredskap och -historia i fokus i ”Nätbyggaren” Nykarlebyföretagaren Kurt Blomqvist blickar tillbaka på en mångsidig karriär

Foto: Privat.

32 KURIREN

R0924.indd 32

20.06.2024 09:43:11

Tråltillverkning och utveckling av olika fiskeredskap har varit en viktig yrkesmässig nisch för den pensionerade Nykarlebyföretagaren Kurt Blomqvist. I den självbiografiska boken ”Nätbyggaren” beskriver han, mot en historisk bakgrund, hur han själv blev företagare.

F

iske och företagande har varit två centrala nyckelord under den pensionerade Nykarlebyföretagaren Kurt Blomqvists hela yrkeskarriär.

I memoarboken Nätbyggaren, som gavs ut på Labyrinth Books hösten 2023, blickar Kurt bakåt på ett brett perspektiv som omspänner en tidsrymd som sträcker sig från mitten av 1850-talet fram till våra dagar.

– Boken beskriver i första hand min egen väg till företagande. Det är också en självbiografi inom fiskeri med fokus på bland annat redskapsindustrin, fiskförädling och fiske.

– Samtidigt är den historiska inramningen och belysningen viktig i sammanhanget.

Till exempel är storryssjan en österbottnisk 1800-talsuppfinning. Jag beskriver också allmänt utvecklingen av fiskeredskap från 1940-talet fram till 1960-talet då framför allt olika fällor, såsom sikfällor, började lanseras, fortsätter Kurt.

Text: Joakim Snickars smått mytomspunna fiskarprofiler varit stationerade i ur och skur ända sedan 1800-talet.

– Under åren 1915–1916 var Laxön en viktig etappstation för blivande jägare som var på väg till tyska Lockstedt för att erhålla militär utbildning.

Ofta övernattade aspiranterna hos den lokala fiskaren Anders Andersson, i folkmun kallad Laxö-Anders, innan de fortsatte sin färd över till Sverige.

Ett minnsemärke har rests på platsen, berättar Kurt.

Fiskekvoter och andra begränsningar är för övrigt ingenting nytt under solen.

Två decennier tidigare, den 20

september 1895, besökte fiskerinspektör Oscar Nordqvist Laxön för att undersöka en storryssja.

Bakgrunden till inspektionen i Vexala var att 27 nyländska fiskare hade vänt sig till guvernören i Nylands län året innan. Man yrkade på att användningen av de effektivt spridda strömmingsryssjorna skulle förbjudas i landet eller åtminstone begränsas.

– Därefter reste Oscar Nordqvist längs kusten, besökte olika orter för att göra inspektioner och dokumentationer.

Först två år senare var hans utlåtande klart, säger Kurt.

Utpost i Vexala viktig barndomsmark för Kurt Kurt är uppvuxen i en fiskarfamilj i Nykarleby.

– Under uppväxten tillbringade jag hela somrarna på idylliska Laxön som är belägen längst ut på fastlandet i Vexala.

Min pappa Jarl Blomqvist var yrkesfiskare på Laxön 1950– 1994. Han fiskade främst sik och lax. Vintertid bestod fångsten av lake, sik och gädda.

Efter skolstarten den första september brukade resten av familjen stanna kvar på Laxön ungefär till början av oktober då det började bli svalare i luften, berättar Kurt.

På Laxön har lokala och

Kurt Blomqvist blickar i självbiografiska ”Nätbyggaren” bakåt på en brokig karriär inom fiskerinäringen. Foto: Joakim Snickars.

”Jag kände genast att tråltillverkning var min grej”

Kurt Blomqvist utbildade sig först till marknadsföringsmerkonom vid Jakobstads handelsläroverk på 1970-talet.

– Efter avlagd examen styrde jag tillbaka till fiskevärlden.

Som 23-åring blev jag anställd som verksamhetsledare på Österbottens fiskarförbund i Vasa. Senare blev jag styrelseordförande för förbundet.

I början av 1980-talet sadlade Kurt om när han utnämndes till chef för trålavdelningen på Aino Lindemans nätfabrik i Vasa. Företaget var en dåtida ledande aktör i sin bransch med både Finland och Norden som huvudsakliga marknader.

– Jag kände genast att tråltillverkning var mitt gebit. Det här var något som jag definitivt skulle satsa på i ett eget företag framöver, tänkte jag. En viktig mentor och inspirationskälla på den tiden var den dåvarande trålmästaren Erik Björkman på Aino Lindemans nätfabrik.

– Efter att jag i ett senare skede hade övergått till att vara nätfabrikens försäljningschef gjorde jag fortsättningsvis inköp till trålavdelningen och ansvarade för faktureringar, säger Kurt.

Med start från 1986 följde sedan några år som verkställande direktör för pälsfodertillverkaren Vexala Frys för Kurts del.

– Pälsnäringen hade vuxit till sig väldigt mycket i Nykarlebytrakten under 1970- och 1980-talen.

Investeringarna inom branschen var omfattande på den tiden och det lånades pengar till höger och vänster.

– Inte sällan handlade det om lån tagna i utländska valutor. Jag gick allmänt taget in för att försöka få ordning på  KURIREN 33

R0924.indd 33

20.06.2024 09:43:14

1990 var Kurt Blomqvist med om att grunda aktiebolaget Brännskata Fiskare som

har en fiskhanteringshall vid Brännskata fiskehamn i Vexala. Fryst vakuumförpackad braxenfärs har blivit en långvarig nisch för företaget som årligen mottar och förädlar cirka 250 ton braxen. Foto: Joakim Snickars.

Fiskeredskap och -historia ...

Forts. från föregående uppslag

den röriga lånestocken och skapa någon slags ekonomisk balans.

I slutet av 1980-talet råkade sedan pälsnäringen ut för besvärlig motvind.

1988 tog en femårig pälskris fart och året efter gick Vexala Frys i konkurs.

Grundade trål- och fiskeredskapsföretaget Scandi Net Redan i början av 1980-talet hade Kurt Blomqvist lagt grunden för en egen tråltillverkning.

Han hade samlat på sig mycket kunskap och skaffat sig ett betydande nätverk av kontakter som kom väl till hands när han grundade företaget Scandi Net i Nykarleby 1992.

– Från början satsade vi på att vara i framkant i fråga om produkternas design och kvalitet. En viktig kugge var samarbetet med den rikssvenska kollegan Stig-Rune Yngvesson som bland annat har gjort karriär som tråldesigner i Danmark.

– Samtidigt byggde vi upp ett system med underleverantörer. Det är fråga om ett nätverksbygge vilket bokens titel Nätbyggaren också avspeglar. Det har visat sig vara en lösning som har varit mycket effektiv. Förutom trålar tillverkar företaget ryssjor, fällor och även fiskodlingskassar.

2008 sålde Kurt Scandi Net till Vöråbon Christer Kattil. Ända fram till 2023 har företaget funnits kvar i Nykarleby. Nu har man flyttat verksamheten till Monäs.

– Företaget har fyra anställda i dag.

Så var fallet även för 15 år sedan, säger Kurt.

Förädling av braxen vid Vexala fiskhamn sedan 2009 1990 var Kurt Blomqvist med om att grunda aktiebolaget Brännskata Fiskare i Vexala tillsammans med en rad lokala fiskare och ortsbor.

– Efter försäljningen av Scandi Net 2008 återgick jag till företaget som styrelsemedlem. Sedan 2009 har Brännskata Fiskare profilerat sig genom satsningar på förädling av braxen.

– Parallellt med att tillgången på sik och lax har blivit sämre finns det fortsättningsvis gott om braxen i kustvattnen. Vi har som bäst avtal med ett 40-tal leverantörer mellan Vasa och Karleby.

Det handlar årligen om hantering av 250 ton braxen i maj–juni och oktober– november.

Företaget Brännskata Fiskare framställer vakuumförpackad fryst braxenfärs i sin fiskhanteringshall. Produkterna riktas till hela den inhemska livsmedelsindustrin. En annan produkt är löjrom som hanteras av lokala fiskare och som till stor del exporteras till Sverige.

Munsalabon Elger Vahtra i färd med braxenhantering. Foto: Joakim Snickars.

Kurt Blomqvist i korthet om:

Yrkesfiskets framtid i Österbotten: • Totalt sett har de österbottniska yrkesfiskarna successivt blivit färre. Men helt mörkt ser det ändå inte ut. Tillgången på lax och sik har blivit sämre. Samtidigt är abborre, braxen och gös några exempel på arter som gynnas av klimatförändringarna. Exempelvis är möjligheterna att fiska och sälja braxen en positiv sak. Rätt många av våra braxenleverantörer är rätt unga. Det finns inte heller några reglerande kvoter i fråga om det fisket.

Fiskodlingar ute till havs: • Ett lokalt exempel är fiskodlingen utanför Jakobstad. Det är bättre att förlägga odlingarna ute till havs än i skärgården. Det finns visserligen en rad protesterande föreningar och aktörer i Jakobstadstrakten. Så länge som produktionen ligger på 100–200 ton per år är dock miljöeffekterna ringa. Om volymerna skulle stiga till det maximalt tillåtna 900 ton vore effekterna mera tydliga.

Den österbottniska pälsnäringens öde: • Där ser det ytterst mörkt ut just nu. Man har svårt att tro att det finns någon framtid för pälsnäringen som har varit i hård ekonomisk motvind i 6–7 år vid det här laget. Bara enstaka fryserier finns kvar i dag. Därtill finns det ett hårt opinionstryck mot att förbjuda näringen ute i världen. Det skulle också behövas nya farmföretag framöver för att branschen ska kunna överleva.

34 KURIREN

R0924.indd 34

20.06.2024 09:43:19

Släktmiddag

M

Kurt Blomqvist har haft en lång och mångsidig karriär inom fiskeribranschen och redskapsindustrin. Foto: Privat.

– Under säsongstopparna sysselsätter braxenfärs- och löjromsproduktionen sammanlagt cirka ett dussin personer, säger Kurt.

Hur förhåller sig österbottningar till braxen som matfisk?

– Braxen är inte så riktigt uppskattad på matborden i de här trakterna. Men i det finska inlandet är läget ett helt annat och traditionerna och matmatfisktraditionerna annorlunda. Där äter man gärna braxen, säger Kurt.

I några repriser, under ett par mellanperioder i slutet av 1980-talet och i slutet av 2000-talet, har Kurt Blomqvist själv provat på att vara aktiv yrkesfiskare i Vexala.

I skiftet mellan 1980- och 1990-talen fiskade han tillsammans med sin pappa Jarl.

Drygt tjugo år senare var Vexalafiskaren David Holm en samtida och klart yngre fiskarkollega.

Sedan 2012 tillbringar Kurt och hustrun Agneta halva året i spanska Fuengi-

rola där de har en vinterbostad.

– Vanligtvis brukar vi flyga ner till Spanien i slutet av oktober och stanna där till slutet av april när vi återvänder till Nykarleby. I Fuengirola bor tusentals finländare och där är exempelvis möjligheterna till föreningsverksamheter och annat program mycket goda.

Hösten 2023 gick resan söderut först i början av november på grund av Kurts medverkan i Helsingfors bokmässa i slutet av oktober.

– Egentligen skrev jag största delen av texterna till Nätbyggaren redan för sex år sedan. Sedan stod det still tills jag tog tag i projektet igen under 2023.

– Jag har framträtt på en del lokala tillställningar i Nykarleby efter bokutgivningen. Jag har fått positiv feedback från olika håll. Den här boken riktar sig kanske speciellt till personer som är intresserade av företagande, säger Kurt Blomqvist. 

ia och Ove fyller båda jämna år i juli. De har länge pratat om att ordna en gemensam fest, men inte riktigt kommit till skott.

Så en dag kommer Mias man Ove hem och får plötsligt en idé.

– Vet du Mia, jag har en strålande idé, vi bjuder in hela släkten på mat i vår trädgård, säger Ove. Mia ser tveksam ut, men Ove babblar på: – Det kommer att bli hur trevligt som helst och det är ju helt perfekt med trädgårdsfest när vi båda fyller år.

– Ja jo, men vad har du tänkt att vi ska bjuda på? frågar Mia. – Äh, det behöver ju inte vara så invecklat, svarar Ove. Du kan ju göra din berömda lasagne, en god sallad och så kör vi glass och jordgubbar till efterrätt.

– Nja svarar Mia, du vet ju att vi har så många som har dieter i vår släkt. Heidi och Svante är ju veganer.

– Vad säger du? Veteraner? svarar Ove som inte alls har koll på det här med dagens alla nymodiga dieter.

– Nej, veganer sa jag, svarar Mia. Det betyder att de äter absolut ingenting som kommer från djurriket. Varken kött, fisk, mjölk, ägg, fågel eller gelatin svarar Mia. Dessutom har Stefan, Axel, Eva och Ida celiaki och de äter bara glutenfri kost, alltså inga inhemska sädesslag som vete, råg, korn och havre, förtydligar Mia. – Sen är det ju damerna från Backas som inte kan äta någonting som innehåller mjölk. Karin är ju allergisk mot nästan alla kryddor och hur tror du att en lasagne utan kryddor skulle smaka? Så är det ju det där med salladen, Gunnel har problem med gallan och äter varken gurka eller äpple.

–Min kusin är allergisk mot tomat och hennes man kan varken äta morötter eller äpplen, och en sallad med melon är också uteslutet när Fredrik och Frida har IBS. Ove ser ut som en fågelholk.

– Och vad tusan är IBS frågar han.

KÅSERI

– Det betyder att de får irriterad tarm om de äter viss sorts mat, svarar Mia. – Men jag vet, säger Ove, fortfarande entusiastisk över det som han tycker är en strålande idé, du kan ju koka fisksoppa. Det går ju enkelt att koka åt många.

– Ja du säger det, svarar Mia och stönar. Astrid och Agneta är allergiska mot fisk och Måns och Gunnel kan ju inte äta grönsakerna i soppan. Sen är det ju Mariann, Helena och Linda som inte tål mjölk. Dessutom har vi ju din moster som är flexitarian, och kom nu för guds skull inte och föreslå att vi skall grilla när det är flera som inte äter kött, fågel, fisk, ost och grönsaker, säger Mia uppgivet.

– Flesk vad då? frågar Ove. Det var då verkligen en märklig diet.

– Flexitarian, upprepar Mia, det är en person som valt att äta vegetariskt men äter exempelvis fågel ibland, förklarar Mia. – Ja det här är verkligen komplicerat, konstaterar Ove. Nu börjar det sakta sjunka in för Ove att det kanske inte är så lätt att bjuda hela tjocka släkten på middag trots allt. Han tänker just säga att det var nog ingen bra idé i alla fall, när Mia får en idé.

– Jag vet: vi bjuder på isvatten, det borde väl ändå passa alla, och så får det bli knytkalas i stället. Var och en får ta med det som de kan och vill äta, sen får man väl byta med varandra så gott det går. Det är ju trots allt gemenskapen och att ha roligt tillsammans som räknas. Ingen skall väl behöva arbeta häcken av sig för att koka något som hela tjocka släkten kan äta.

På inbjudan till släktingarna står det: ”Varmt välkomna på trädgårdsfest hos familjen Björkholm lördagen den 28 juli klockan 18. Alla tar med egen picknickmat och dricka.

Vi umgås och har roligt. Det är fritt fram att hålla tal eller uppträda med en sång."

Mia och Ove

Tina Lindell Bild: Adobe Stockphoto

KURIREN 35

R0924.indd 35

20.06.2024 09:43:22

Bild : Marvin Meyer unsplash. com

ursinne

sänglinne

mellan passen mörbultad

norpa

Brukas vid tornerspel

tyst jordplätt

betrak- hårdkokt telseeller sätt okokt

kan stå på kuvertet

en av de sju eller kort ?

skyffLar i glasgow sprida i små mängder

förmår efter si

dekrypteringen gjorde utkirurgen rymmen

mognat till skörd natrium

de onda dörrhandtagen

kryssmakare : david forsblom

röda grönsaker

uttrycker missnöje

fInner sig tillrätta

de små partiklarna

darwinistisk term

liten lägenhet

stimulering

låter som myggan

så kan han heta bära med möda

textstjärna välbesutten

syntetiskt språk

stänga ute långlivade trädet

förlöjliga står snett

mormotsats avskydda

--gessle tokstålle

är Fleråriga peter ---

villervalla kan han heta jäst dryck

soldat i usa tecknar ankor

tror nynngrundämne

bladdryck

diktande Alighieri

lägga benen på ryggen

är väl nollorna ?

harmonium fuskar lite vokallös någon

långär ej sträckt trenden höjd klangfull logaritm

kan man spring- avpassa aren

klassiskt rejäl lunta ribonukleinsyra

hygieniskt djur balja

genomdränkta

ankeborgbröder sliter

-

streck på produkt

reglerar täthet missen

spelas med stråke

kommer åt

furstehus

Irish Republican Army

vindpust

tillverkade i terjärv gemak visa tänderna tor, oden och freja

lagvidrigt tilltugg det våta draget

Bild : Mason FIeld unsplash. com

36 KURIREN

R0924.indd 36

20.06.2024 09:43:22

hårdkokt eller okokt stöpta

uttrycker missnöje

bära med möda

syster till moster

fIlosofIsk lotsstation

R0924.indd 37

tunna grenar grundförled

del med 39 delar

bärkraftig titan lilla sjöjungfrun mjuk

tidningsfalskheter avgud i gamla testamentet

tror nynngrundämne program : efter ---

i arla morgonstund

en av de sju eller kort ?

furstehus helig kvarleva

leino eller grön pustar

är väl nollorna ?

tvångsbegär glidfLygare

på kopp & knopp numminen

förädlade mjölken

på tangentbordet liten i dalen

proviant farhåga

så kan han heta

är idésprutan

engelsk fröken engelsk herre

Det kan man ha sitt på legitimerad Firre

brukade åror håller låda syns med skuld

ström

geometrisk fIgur

plagg i pompeji är långlivad

Institution i STHLM

botaniserade incitament fejset Spelas i sambatåget

rapace eller salo

reparerad bestraffa vara i nuet

klara av den skärmlösa mössan

står på knapp på mången apparat kom i tid brukar Tarzan

storleksförhållande

djur i bur

rum på utsidan

tad vaggar förtä i venedig vattenånga ventilerna

sist i tonramsa sysslar med ehandel

förlägger fpa på fInska så kan hon heta

litet krypin går det väl Palindrompippi

ha på känn expandera

högg petrus av

Bild upptill : Vidar Nordli Mathisen unsplash. com

.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Namn och postadress: .................................................................................................................................................................................................................................................................................. ..

.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Bildtexterna: ......................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Tre överraskningspriser utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, PB 12, 65101 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 31 juli 2024.

Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

före viss val

KURIREN 37

20.06.2024 09:43:23

 Skansen-Akvariet är världens mest annorlunda akvarium.

 De skandalomsusade kubanska krokodilerna har det största terrariet.

Världens mest an När jag var barn under 1980-talet kom ett barnprogram som hette Jonas ark i Sveriges tv. Det var filmat vid SkansenAkvariet i Stockholm. Tv-profilen och akvariets grundare Jonas Wahlström pratade om och visade upp olika exotiska djur. Mitt åttaåriga jag älskade det hela. Jag satt som klistrad vid rutan varje gång programmet sändes, och jag längtade efter att någon gång i livet få besöka den där spännande platsen. Det tog över trettio år innan barndomsdrömmen blev verklighet. En dag betalade jag inträdesbiljetten och steg, full av förväntan, in bland apburar och akvarier.

 I en inhägnad på utsidan bor en flock mantelbabianer.

A

Text och foto: Frank Berger

kvariet finns inne på Skansenområdet på Djurgården i Stockholm.

Sitt namn till trots är det mera än bara ett akva-

rium med vattenlevande djur.

Den första inhägnaden man går igenom är full av lemurer, halvapor från Madagaskar, som är nyfikna av sig och gärna hälsar på besökarna.

38 KURIREN

R0924.indd 38

20.06.2024 09:43:27

 Trots att Skansen-Akvariet innehåller många olika djurarter gör det också skäl för sitt namn med mängder av färgglada fiskar.

 I klapp- och kramhörnan får besökarna känna på djuren.

st annorlunda akvarium Skansen-Akvariet är prydligt, lugnt och välskött. Djuren rör sig i inhägnader både inomoch utomhus. Allting är pedagogiskt planerat med skyltar som informerar om djuren man ser. Mitt i utrymmet finns en stor bassäng, omgärdat av tjockt plexiglas, där de kubanska krokodilerna bor.

Lite längre bort finns en liten regnskog där man kan gå bland de frodiga stammarna och beundra tamarinerna uppe bland grenarna, som går fritt omkring bland besökarna.

Besökarna är i alla åldrar, men barnfamiljerna dominerar.

Ett rum är fyllt av terrarier med olika ormar och ödlor. I samma rum finns en klappoch kramhörna. Där hittas en stor fågelspindel och en boaorm och en leende medarbetare som berättar att boaormen heter Snoddas. Under personalens vakande blick får man försiktigt klappa och röra vid djuren.

Jag informeras om att många har blivit kvitt sina orm- och spindelfobier vid Skansen-Akvariet. Vid ett av akvarierna är det också tillåtet

 Jonas Wahlström, känd som Skansen-Jonas, öppnade

Skansen-Akvariet i april 1978. Foto: Bo Jonsson/Skansen-Akvariet.

att klappa rockorna som kommer simmande för att hälsa på besökarna.

Provokatören Skansen-Jonas Ägaren Jonas Wahlström, numera pensionerad, är känd som Skansen-Jonas med hela svenska folket. Han har ofta

framträtt i underhållningsprogram, som till exempel Nyhetsmorgon i TV4 och Allsång på Skansen. Ofta har han haft med sig ormar eller andra reptiler att skrämma programledarna med. Trots att han uppenbarligen gillar att provocera kompenserar hans lugna utstrålning för upptågen. Skansen-Akvariet drivs i dag av hans dotter.

Redan från barn hade Jonas ett brinnande intresse för djur.

När han fyllde åtta år gav hans mormor honom ett årskort till Skansen och han vistades där så mycket han kan kunde.

När Jonas var ung vuxen skulle det gamla aphuset på Skansen rivas, men det fanns inte pengar till rivningen. Då frågade Jonas om han kunde få hyra huset och göra en reptilutställning där. Hans hyreskontrakt förnyades tills han fick köpa huset. Han renoverade lokalerna och öppnade Skansen-Akvariet 1978.

Jonas Wahlström berättar i intervjuerna att han först skapade ett akvarium med fiskar och reptiler eftersom Skansens ledning önskade det. Wahlström själv ville utöka verksamheten till mera än så. Snabbt kom apor och ”småapor” med i verksamheten. Tack vare Wahlströms passion har Skansen-Akvariet kommit att bli ett betydande avelscentrum för utrotningshotade apor och halvapor. På hemsidan marknadsför sig Skansen-Akvariet som världens mest annorlunda  akvarium.

KURIREN 39

R0924.indd 39

20.06.2024 09:43:31

Världens mest ...

Forts. från föregående uppslag

Många skandaler Skansen-Akvariets historia har inte enbart varit en framgångssaga. Flertalet gånger har Skansen-Jonas och hans etablissemang hamnat rejält i blåsväder. Under en privat fest i akvariets lokaler år 2019 blev en man i 80-årsåldern biten av en krokodil så illa att mannens arm senare behövde amputeras.

Mannen hade klättrat upp på en avsats där han nådde att sticka in armen bakom skyddsglaset i ett terrarium där de aggressiva kubakrokodilerna bor. Den bitne mannen har senare uttalat sig i pressen om att felet var hans eget och inte krokodilens. Djuret följde bara sina jaktinstinkter, medan han själv agerade omdömeslöst.

I dag har Skansen-Akvariet byggt om krokodilterrariet så att ingen ska kunna lyckas med att sträcka in armar eller andra kroppsdelar ner i krokodilernas revir.

I oktober 2022 rymde kungskobran Sir Väs, namngiven efter ormen i Disneyfilmen om Robin Hood. Den giftiga ormen hann vara på rymmen i en vecka inne i väggarna innan den kröp tillbaka in i sitt terrarium. Händelsen bevakades av medier överallt i världen och kobran döptes skämtsamt om till Houdini efter den kände utbrytarkungen.

Jonas Wahlström har kritiserats för att ha nära samröre med Nordkorea. Han har förklarat i olika intervjuer att han besökt Nordkorea många gånger som rådgivare åt djurskötarna i landets djurparker. Han framhåller att han inte sympatiserar med Nordkoreas regering eller dess ledare, utan enbart fokuserar på djurens välbefinnande i landets djurparker.

Trots att skriverierna i medierna har avlöst varandra är Skansen-Akvariet både välbesökt och omtyckt. Den folkkäre Skansen-Jonas har med sitt välsmorda munläder och charmiga utstrålning alltid gått segrande ur de komprometterande situationerna.

 Skansen-Akvariet bjuder på hisnande upplevelser för både för stora och små.

 Den här skallerormens naturliga hemvist finns i USA.

 Inlandstaipanen är en av världens giftigaste ormar. Det känns tryggt med en tjock plexiglasskiva mellan ormarna och besökaren.

Djurparker för arternas överlevnad För en generation sedan var djurparker ofta ställen där djuren kunde lida på grund av vanskötsel, för trånga burar och liknande. I vår del av världen har  Den vietnamesiska noshörningssnoken har en utväxt djurparkerna dock utvecklats till något på nosen som ger den ett säreget utseende.

40 KURIREN

R0924.indd 40

20.06.2024 09:43:36

 Dvärgsilkesapan är världens  Dabbagamen lever i öknarna i Mellanöstern och minsta apa. De första kom till Skansen-Akvariet redan 1978.

 Skansen-Akvariet bjuder på en kort promenad i en äkta regnskog.

 I den lilla regnskogen klättrar tamariner omkring uppe bland trädgrenarna.

gillar temperaturer omkring 45 grader.

mera än inrättningar dit folk går och betalar för att titta på exotiska djur. Djurparkerna går i dag ofta i bräschen för utrotningshotade arters fortlevnad.

Många djur i världen hotas av utrotning. Det kan handla om att deras naturliga habitat förstörs av människan, såsom skövling av regnskog. Utrotningen kan också bero på tjuvjakt, nedsmutsning eller överfiske. Det ideala vore om djuren kunde överleva ute i naturen, men den dystra verkligheten är att människor handlar och lever så att djurarter hela tiden dör ut. Djurparkerna behövs för att upprätthålla tillräckligt stora djurstammar för att vissa arter ska kunna överleva.

Ett exempel på detta är kubakrokodilerna som bor i Skansen-Akvariet. En rysk kosmonaut på besök på Kuba fick

dem i present av Fidel Castro år 1987. Djuren hamnade sedan på Moskva Zoo, varifrån de skänktes till Skansen-Akvariet år 1981. I dag är kubakrokodilen en hotad art på Kuba.

Krokodilerna på Skansen har regelbundet lagt ägg sedan 1981. Flertalet individer som fötts i Stockholm har kunnat föras tillbaka till Kuba och släppas ut i det vilda för att hålla den lokala, tynande krokodilstammen på fötter. Krokodilungar har också förts till många andra djurparker runt om i världen.

Det finns många andra exempel på när utrotningshotade djur eller till och med djur som helt försvunnit i det vilda kunnat räddas genom avel av individer i fångenskap och senare utplantering. De flesta djurparker i Norden arbetar på ett mång-

 I det här akvariet simmar både hajar och stingrockor omkring.

 Elektriska ålar. sidigt sätt för bevarande av hotade djurarter, och för upplysning och utbildning i djurskyddsfrågor. Delar av inträdet går med andra ord till välgörande ändamål.

Ifall man vill besöka en djurpark i utlandet, särskilt utanför Europas gränser, lönar det sig däremot att läsa noga på hemsidorna om vilken typ av djurpark det är fråga om. Få vill understöda djurparker där djuren utnyttjas och lider, eller där djuren införskaffats till parken på olagligt sätt. 

Mera information på Skansen-Akvariets hemsida: https://skansen-akvariet.com/

 Clownfisken lever i symbios med havsanemonen.

KURIREN 41

R0924.indd 41

20.06.2024 09:43:45

 Två fokuserade guldvaskare.

 Glimmade det inte till där? Lucas spanar efter guldkorn.

 Ron, Daniel och Lucas tyckte alla tre att det bästa med guldvasknings-  Sanden hälls i plåtrännor och vatten från en bäck sköljer resan var att ha tid att samtala och umgås.

bort det lättare materialet.

42 KURIREN

R0924.indd 42

20.06.2024 09:43:47

På jakt efter guld i Lappland Under flera århundraden har glimmande guld och drömmen om rikedom lockat människor till olika håll av världen. Speciellt under 1800talet var den så kallade guldruschen stor och många sökte lyckan i fjärran land. Ofta kopplar vi ihop guldvaskning med exempelvis Nordamerika och Afrika. Det guld som kan hittas i Finland är bland det renaste i världen, och i princip vem som helst har rätt att vaska guld här.

P

låtrännor, vaskningspannor, hinkar, spadar och kläder enligt väder packades med när de tre vännerna Daniel Söderbacka, Lucas Österbacka och Ron Lönnqvist åkte iväg till Lappland för några dagars guldvaskning i maj. De hade alla vaskat guld tidigare och fastnat för hobbyn. För det är vad guldvaskningen är för dem: en hobby.

Det finns män och kvinnor som vaskar guld som sin huvudsyssla, men det är en tuff vardag i och med att guldet är mycket finkornigt i Finland.

Bästa kvaliteten i världen, men man finner för det mesta mycket små guldkorn som inte kan plockas upp med fingret, utan pipett behöver användas

Friluftsliv och äventyr i Lappland De tre vännernas intresse för friluftsliv och äventyr har funnits med i varierande grad sedan barnsben, men nyfikenheten på att vaska guld väcktes för några år sedan. De har ett

Text: Emma Lönnqvist • Foton: Privata

från det vanliga samhället inte lika tydlig som vaskandet i ödsligare trakter i höstas innebar. De kunde exempelvis höra trafikbrus vid vaskningsplatserna den här gången.

Förening för guldgrävare

 Daniel och Lucas trivs i skog och mark. par andra kompisar som också gillar att vistas i naturen och de har gjort turer till Lappland i lite olika gruppkonstellationer.

Den senaste resan gick av stapeln i mitten av maj.

Innan det hade Daniel och Ron samt en fjärde kompis, Levi Byskata, haft guldvaskning på schemat hösten 2023 när de besökte Lemmenjoki under ett förlängt veckoslut.

Då fick de idén att ge sig ut på en liknande tur på våren eller

försommaren, när vattenflödet är rikare än på hösten, vilket gör det lättare att vaska med ränna. Under höstresan hade gruppen tältat, men i maj åkte Daniel, Lucas och Ron med Rons van.

Det blev därmed en lite ”lyxigare” vårtur när de kunde sova i bilen, använda kylskåp och inte behövde bära packning och redskap långa vägar.

Samtidigt var känslan av vildmarksliv och avskärmandet

De gav sig av från Österbotten en onsdagskväll i maj och körde till Ijo en bit norr om Uleåborg. Där parkerade de på parkeringen till en bensinstation och sov i vanen. Nästa dag körde de vidare och kom fram till trakterna kring Tankavaara på eftermiddagen. Där började de ivrigt med så kallad prospecting, vilket innebär att de undersökte marken och provvaskade för att se var det fanns guld och lönade sig att gräva mer.

Guldvaskning hör inte till allemansrätten i Finland. Om du vill vaska guld på din egen mark är det fritt fram, men att vaska guld på statens mark kräver tillstånd. Daniel, Lucas och Ron är alla medlemmar i Lapin kullankaivajain liitto ry, (Lapplands guldgrävarförening), och  KURIREN 43

R0924.indd 43

20.06.2024 09:43:47

 Guldet som hittas i Finland är

 Att laga mat utomhus behöver inte vara krångligt, till exempel en stubbe i naturen kan få fungera

På jakt efter...

Från sand i hink till guldkorn i pipett

det kostar 30 euro per person per år. Föreningen har så kallade inmutningar på statens mark där medlemmarna får vaska fritt. Man får dock vaska endast manuellt på föreningens områden, det vill säga med vaskpanna eller ränna. Maskinell vaskning kräver specialtillstånd från Tukes och görs inte på nämnda inmutningar.

På föreningens hemsida (kullankaivajat.fi) nämns tio olika inmutningar, det vill säga platser där medlemmarna får vaska guld, och inför ett besök krävs ingen bokning eller anmälan. Eventuella guldfynd antecknas och meddelas till föreningen, men den lyckliga guldvaskaren får behålla allt guld han eller hon hittar.

Föreningen har cirka 4 000 medlemmar, som består av både vaskare och understödjare. Som medlem får man rättighet att vaska guld på föreningens inmutningar och föreningens tidning Prospäkkäri hem i brevlådan fyra gånger per år.

Enligt information på Lapin kullankaivajain liitto ry:s hemsida utvinns 20–35 kilogram rent guld i Lappland varje år.

Men hur gör man egentligen när man vaskar manuellt? Oberoende av redskap är grundidén att med hjälp av vatten få fram guldet som väger mer än det övriga materialet, som mineraler, sand och sten. Det här kan göras med vaskpanna eller ränna, och ofta används båda två, men i så fall i olika skeden av vaskandet.

På tidigare guldvaskningsresor måste vännerna vaska flera timmar innan de hittade sina första guldkorn, men i våras lyckades de direkt hitta en plats som gav utdelning. Efter sin lyckade prospecting ledde de med hjälp av trärännor vatten från en bäck till sin vaskningsränna med mönstrade gummimattor i botten. Därefter grävde de material från sin fyndplats i hinkar och hällde ut det i rännan, lite åt gången.

Vattnet flödade genom rännan och sköljde bort det lättare materialet och fick guldet som är tyngst att lämna kvar på

bland det renaste i världen, men också mycket finkornigt.

Forts. från föregående uppslag

som skärbräde. Maten tillreddes över öppen eld och på menyn stod exempelvis pasta, ris, ribs och bacon.

rännans botten. Dock lämnade också annat än guld kvar och med jämna mellanrum tömde de rännan i en vaskpanna och gjorde den slutgiltiga vaskningen. När guldet till slut hade skilts från den finaste sanden i bottnen av pannan sögs guldkornen upp med pipett.

Tiden med vännerna det bästa Daniel, Lucas och Ron rekommenderar att alla som är nyfikna på guldvaskning ska testa

 Mindre stenar plockas bort för hand ur rännorna.

aktiviteten. Man måste inte vara medlem i föreningen eller ansöka om statligt tillstånd för att ha chans att testa guldvaskning. I Tankavaaran kultakylä kan man nämligen boka guidning i hur man vaskar guld och det är ett bra sätt att bekanta sig med tekniken.

Har vännerna fyndat några stora mängder guld då? Nja, det kan de inte påstå. Fast sist och slutligen är det inte guldkornen och en möjlighet att bli rik som är det som lockar dem mest.

Visst tycker de att det är spännande och roligt med själva vaskandet, och många gånger är de ivriga och förväntansfulla, men bäst av allt är ändå stunderna kring lägerelden, samtalen om allt mellan himmel och jord och att spendera tid ute i frisk luft och vacker natur. Dessutom pausar äventyren den vanliga vardagen, ger något helt annat än det vännerna pysslar med till vardags, och det blir en värdefull vila.



44 KURIREN

R0924.indd 44

20.06.2024 09:43:49

Sammanställt av Kaj Lindh

UTANFÖR MEN ÄNDÅ INNANFÖR

DÖDSDANSEN

MIKAEL INGBERG UTGIVARE: LIBRARIA

MATTI REMES UTGIVARE: LIBRARIA

I tre årtionden var Mikael Ingberg en central figur inom finländsk ekonomisk politik och en betydande ledare inom den finlandssvenska affärs- och samfundsvärlden. Trots sina flera avgörande styrelseposter och vd-uppdrag, betraktade Ingberg ofta händelserna från sidan om, både inom den finländska ankdammen och i de högre och lägre korridorerna av makt och pengar.

Hans rötter på landsbygden höll honom stadigt på marken. Under sin resa upplevde han både framgångar och misslyckanden. I sin bok Utanför men ändå innanför delar Mikael Ingberg med sig öppet och ärligt om sin karriär samt om den finländska politiken och affärsvärlden under en turbulent period i Finlands historia.

I Hangö, en sommarstad vid Finlands sydspets, inleds tidigt 2000-tal med en idyllisk midsommar. Solen stiger över en varm sommardag medan nattens fukt långsamt skingras. Plötsligt bryts lugnet när en död man upptäcks begravd på stranden, endast med huvudet synligt ovan sanden.

Ruben Waara anländer till staden med semesterplaner som snabbt ersätts av en virvel av våld och passion, pengar och bedrägerier.

Sanningen är svår att utröna bland alla lögner, och snart hittas ännu ett lik i småbåtshamnen.

Dödsdansen är den första romanen av deckarförfattaren Matti Remes i en serie som omfattar tolv böcker på finska. År 2024 anpassades böckerna om Ruben Waara till en tv-serie. Nu ges böckerna ut för första gången på svenska.

DET SMAKAR LIV – VARDAGSTANKAR OCH RECEPT

JAG SKA TORKA DINA TÅRAR

BIRGITTA UDD UTGIVARE: FONTANA MEDIA

ANNA REX UTGIVARE: LAVA FÖRLAG

Behöver du en inspirerande vardagstanke? Eller ett matrecept som lockar fram din skaparglädje?

I den här boken hittar du både och.

Birgitta Udd bjuder på korta reflektioner direkt ur livet. Hon skriver om att våga drömma, vilja be och om att strunta i att alltid räcka till. Hon luftar vardagens känslor av oro och rädsla, men här spirar också glädjen, tacksamheten och en tro som bär.

Till varje stämning och känsloläge hittar du ett recept. Varför inte duka fram en långsam frukost, baka en tröstande chokladfudge eller fixa en glädjebrunch? Bland recepten hittar du också många gluten- och laktosfria alternativ.

Vardagstankarna och recepten vänder ansiktet mot ljuset och doftar av örter och kryddor. Det smakar liv!

Ditte kommer från Danmark till Helsingfors som utbytesstudent och träffar Rufus. De blir kära och flyttar ihop, och snart blir Ditte gravid med parets första barn. Vägen till att få barn och bli mamma är inte alldeles lätt och inget går riktigt som planerat.

Jag skall torka dina tårar handlar om det svåra med att bli mamma och om att drabbas av en förlossningsdepression.

Anna Rex debutroman är en insiktsfull och gripande bok om havandeskapets olika sidor.

KURIREN 45

R0924.indd 45

20.06.2024 09:43:50

TIPS PÅ SOMMARLÄSNING Evelina Wilson ger tips på intressanta och läsvärda böcker för alla bokslukare. Foto: Privat.

Sommarläsning med spänning och humor!

Text: Evelina Wilson

S

å blev det sommar igen, och vad är väl då bättre än att få sjunka ner i en solstol och ta igen all den där läsningen som inte blivit av under året när vardagen ständigt flåsar en i nacken?

Inför årets semestertider har jag några boktips som kommer här. Av en händelse har det råkat sig så att hela tre av böckerna har ett hembiträde eller en städerska i huvudrollen – det verkar som att den yrkesrollen är populär att gestalta bland författarna nu.

I övrigt finns här både spänning och humor, till viss

del blandat med en gnutta samhällskritik.

Jag hoppas att ni alla får en möjlighet att läsa eller lyssna på många böcker i sommar och att ni tar den tiden för er själva.

Och vet ni inte vad ni ska läsa, så kan ni börja med en av dessa böcker – eller varför inte läsa allihop?

DEN TYSTA GÄSTEN

av Clémence Michallon Bazar Förlag 2024

Rachel heter inte Rachel. Det är det namn som hennes kidnappare har intalat henne att hon heter, som ett led i hans mål att få henne att glömma vem hon är och varifrån hon

46 KURIREN

R0924.indd 46

20.06.2024 09:43:52

kommer samt att hon en gång hade ett eget liv, en egen familj. Sedan fem år är hon inlåst i ett skjul, fångad av den till synes perfekte mannen Aidan Thomas – familjefar till vardags, seriemördare om nätterna.

Men så bestämmer han sig för att de ska flytta: han, hans dotter och så Rachel. De flyttar in i ett nytt hus, där Rachel fortfarande är fånge, men där premisserna stegvis börjar ändras. Och när Aidan utser ett nytt offer, inser Rachel att hon måste fly – och försöka rädda både sig själv, Aidans dotter och det nya offret.

Det här är en riktig bladvändare, skriven ur ett lite annorlunda perspektiv än många andra psykologiska thrillrar.

Här vet läsaren genast vem som är förövaren och vem som är offret. Den stora frågan är om offret kommer att lyckas slå sig fri eller om förövaren kommer att döda henne innan dess.

Boken är välskriven både vad gäller språk och berättelsens uppbyggnad – jag tror och hoppas att vi kommer få läsa fler böcker av Clémence Michallon!

stor bästsäljare som filmatiserats och finns att streamas som serie. Den handlar om Millie som nyligen avtjänat ett tioårigt fängelsestraff, när hon något överraskande lyckas få jobb som hembiträde hos den rika familjen Winchester.

Hennes uppgift blir att ta hand om hushållet och till viss del dottern Cecelia.

Dock blir inte jobbet så fantastiskt som hon hade hoppats: mamman i familjen beter sig irrationellt och konstigt, dottern är fruktansvärt bortskämd och hon är tvungen att sova i en liten vindskammare där dörren bara går att låsa utifrån ...

Sakta men säkert står det dock klart att allt inte står rätt till. Familjen Winchester är inte vad de utger sig att vara, men de vet heller inte vad Millie är kapabel till om hon pressas tillräckligt hårt.

Det här är en psykologisk thriller som är svår att lägga ifrån sig. Ibland är gestaltningen och personbygget en aning svartvitt, klyschigt och naivt, men sättet på vilket McFadden bygger upp spänningen gör att man ändå lätt kan förbise de bristerna.

Berättelsen tar in i det sista nya vändningar, och föraningen om att något är fel hos familjen Winchester gör att man bara vill läsa vidare.

Varje kapitel slutar med en cliffhanger, som gör att man lätt glömmer klockan när man läser den här boken. Man vill bara få svar på en enda fråga: hur ska det sluta?

RENT HUS,

av Alia Trabucco Zerán

Wahlström & Widstrand 2024

HEMBITRÄDET av Freida McFadden

Modernista 2024

Det här är den första delen i en kommande thrillerserie, och den har redan blivit en

En liten flicka är död. Så fort läsningen börjar, får vi veta det. Och just det utgör den spänning som bär hela boken och som gör det svårt att sluta läsa. Estela berättar allt inifrån en fängelsecell: om hur hon blev hembiträde hos en rik chilensk familj, om hur hon aldrig åkte och hälsade på sin mamma – ef-

död ner i hotellets tesalong.

När det visar sig att Molly har en koppling till denna författare riskerar misstankarna att falla på henne. För att undvika detta måste hon själv försöka lösa gåtan – och ledtråden finns i hennes eget förflutna.

Om du gillade den första boken om Molly Gray, finns det risk att du blir besviken på den här boken, för den är tyvärr inte lika spännande och genomtänkt, men ändå klart läsvärd om du gillar karaktären Molly Gray. Om du däremot inte har läst den första delen går det bra att läsa den här utan att läsa den första Jag har intryck av att fiskarna simboken. här äröver en lättsmält tersom jobbet tog allmar hennes hem ochDet skryter betet myssom tid, hennes energi och dagar dedeckare huggitsom från passar oss! dig som vill läsa om en aning excentoch år bara rann i väg – och riska och udda karaktärer och om hur hon arbetade hårt och som vill ha en blandning av ändå aldrig tycktes göra tillhumor och pusseldeckare.  räckligt. Flickan är dottern i den familj som Estela jobbar för, och till sist kommer hon att dö – men hur?

Det här är en bok som inte bara är spännande, den är välskriven också och har dessutom en väluppbyggd berättelse.

I berättelsen skrivs också samhällskritik in, mot de arbetsvillkor som många chilenska arbetare lever under och mot de enorma klasskillnader som är rådande i landet.

Kritiken vävs dock in mellan raderna, och man läser boken för att man snabbt fattar tycke för och blir vän med huvudpersonen Estela och för Är du att språket är så välskrivet ochklar med smalfilmskameran, Bongo? för att man måste få veta: hur Nu kommer de amerikanoch varför dör flickan?ska turisterna!

DEN HEMLIGA GÄSTEN

Lösning: FINN FEM FEL

av Nita Prose

Albert Bonniers Förlag 2024

Städerskan Molly Gray är tillbaka! I denna andra bok om henne hamnar hon åter en gång mitt i ett mordmysterium på Regency Grand Hotel, där hon jobbar som städerska.

Den här gången är det en känd deckarförfattare som faller

FINN FEM FEL finns på sidan 65.

KURIREN 47

R0924.indd 47

20.06.2024 09:43:53

KURIRENS DOKTOR

Medicine doktor

Lena Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa.

Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

FÖRBÄTTRAD HÄLSA MED NYA GODA VANOR Att ändra sina levnadsvanor är inte lätt – oftast behöver man någon slags knuff i rätt riktning plus ett system som känns passligt. Att någon säger att man borde leva mer hälsosamt hjälper sällan, även om det är en läkare som säger det.

M

Foto: Adobe Stockphoto

ånga av oss har tillräckligt med kunskap för att veta hur vi borde äta, röra på oss och så vidare, men vi behöver något som tänder gnistan. Att få information i ny form, ”nypaketerat”, kan ge en liten knuff.

Det amerikanska hjärtförbundet lanserade nyligen en kampanj som de kallar ”Life’s

essential 8”, livets viktiga 8, där de går igenom åtta saker som är centrala för hälsan. För den som vill leva hälsosamt, men har svårt att motivera sig till förändringar, kan det kanske hjälpa att tänka systematiskt på dessa åtta delområden och försöka hitta någon ny synvinkel på dem alla.

Provsmaka nya grönsaker Vi börjar med maten. Så här på sommaren det finns rikligt med inhemska grönsaker, kanske till och med självodlade? Själv har jag försökt testa en ny sorts grönsak per månad för att se om den känns som något jag vill hålla kvar i mitt matsortiment.

I början av sommaren kunde rädisor vara ett alternativ och naturligtvis grönsallad, kanske av ny sort – det finns många varianter.

I början av hösten föreslår jag kålrabbi, en grönsak som sällan syns bland de mest populära. Alla dessa går att äta råa, så man behöver inte anstränga sig för att få dem på tallriken och i magen.

Alla gamla regler gäller fortfarande: ät inte mer än du behöver, se till att få tillräckligt med fibrer (gröt är billigt och bra), notera hurdana fetter du äter.

Vikt, motion och rökning Vikten är en naturlig nummer två på listan efter maten: om du har övervikt, gå in för att försöka bli av med en del av den.

Att gå ner 5 procent av sin vikt om man har övervikt ger redan klara hälsofördelar. Så om du väger 80 kg och din ”normala” vikt skulle vara 60 kg, kan det räcka att gå ner 4 kg för att det ska märkas i kroppen. (Ska

48 KURIREN

R0924.indd 48

20.06.2024 09:43:56

R

det märkas i kläderna, behövs kanske litet större viktminskning.)

Naturligtvis tar vi motionen som nummer tre, eftersom den hänger tydligt ihop med de två första. Alla behöver inte jogga eller gå på gym – promenader räcker till för att ge hälsoeffekt. Varje vecka borde man röra på sig minst två och en halv timme för att må bra, men gärna mera.

Variera gärna motionsform Sannolikt är det nyttigt att variera motionssätt och dessutom att litet koncentrera sig på det man gör, så det blir ett slags meditation samtidigt.

Aktivera gärna också armarna då du går, eller stavgå, eller gör gymnastiska övningar med hela kroppen – det är inte bara benen som behöver motion.

Om du röker, försök sluta.

Be om hjälp om du inte lyckas trots att du försöker. Många hälsostationer har en namngiven ”tobaksskötare”, ofta en hälsovårdare som är speciellt bevandrad i rökavvänjning.

Gå på hälsokontroll De följande tre sakerna är klart mätbara, men endast med tekniska hjälpmedel: blodtryck, blodsocker och blodets kolesterolhalt. Alla dessa borde hållas tillräckligt låga. Blodtrycksmätare är inte längre dyra och väldigt många har en egen mätare hemma.

Om trycknivån börjar vara för hög (fråga gärna hälsovårdare eller läkare angående trycknivån som ska ses som mål), ska man gärna se över salthalten i maten och försöka minska på den. Man vänjer sig snabbt vid en lägre salthalt och börjar då känna matens riktiga smak, då den inte täcks in av salt.

Blodsockret påverkas inte endast av socker i maten, utan mer av maten som helhet och av motionsvanorna. Också ärftlighet spelar in, men man kan påverka sin sockerämnesomsättning via matvanor och motion.

Kolesterolhalten ska inte heller vara för hög, för det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, vilket har varit känt i flera årtionden. Man kan sänka sitt kolesterol via hälsosamma matvanor; här är det viktiga att undvika så kallade mättade fetter.

Genom att minska på intaget av kött och öka intaget av grönsaker blir fetterna i maten hälsosammare. Motion hjälper också här, för det ökar halten av det ”goda” kolesterolet (HDL). Man vill alltså sänka halten av allt annat kolesterol i blodet, men öka HDL-kolesterolhalten.

När man undersöker blodprov för att mäta kolesterolet, mäts både det totala kolesterolet, HDL och det ”dåliga” kolesterolet, som kallas LDL. Ett bra enskilt mått på blodkärlens hälsa är halten av ”icke-HDL”-kolesterol.

Den viktiga sömnen Av de åtta faktorerna som påverkar hjärt- och kärlhälsan har vi en kvar: sömnen. De flesta vuxna mår bäst av att sova sju till nio timmar per natt. Det vanligaste problemet i fråga om sömn är att man går och lägger sig för sent, så man helt enkelt inte hinner sova tillräckligt.

För de flesta är det bäst att varva ner under den sista timmen före läggdags och då dessutom undvika ljusskärmar som datorer, läsplattor och telefoner. Deras blåljus har visat sig försämra sömnkvaliteten.

Vädra sovrummet på kvällen, se till att sovrummet också annars är svalt och tänk på vad och när du äter på kvällen, med syfte att sova så gott som möjligt. I detta är vi alla väldigt olika, så det gäller att hitta sin egen stil. Risken för hjärtsjukdom ökar med dålig sömn.

Här fanns förhoppningsvis något nytt att tänka på, även om fakta i sig kanske inte var så nya. Den som gillar listor kan nu kryssa för sina åtgärder på åtta olika områden och se hur sommaren förlöper. 

LÄTTA KRYSSET skrik, tjut

trivs bäst på egen hand

föda, proviant

större kniv

virrvarret innehåller karoten

tala om ett och annat bild : Mourad Saadi unplash. com

fem med romerska siffror

gjuts, framställs

del av adelsnamn

hängande blomkruka

Mark på kort vis

glykemiskt index

kroppstemperatur

millimeter njuta vår största kommun

kompis till barbie

land i västafrika

barn av manligt kön

konsterna innan helgonnamn

reser ute i rymden ström

smalt band av t. ex. gummi kompis till nalle puh

syns sällan på ytan föra samman

sittmöbel

Lösningen finns på sidan 65.

Din byrå.

När du vill synas och höras. kustmedia.fi

KURIREN 49

R0924.indd 49

20.06.2024 09:43:56

Sammanställt av Kaj Lindh

Närpes Grönsakers överskottstomater får nytt liv i Södra Karelen Andelslaget Närpes Grönsaker och det Villmanstrandbaserade livsmedelsföretaget Öljypuu som har hand om varumärket Jävla Sås Bolag, har inlett ett samarbete där överskottstomater som annars skulle ha gått till spillo kan användas. Dessa tomater, som på grund av storlek, färg eller form inte uppfyller EU:s kvalitetskrav för försäljning, används nu i Jävla Sås Bolags populära tomatsåser.

– Grönsaker växer inte i identiska former, så de varierar alltid i utseende. Sidoflöden uppstår naturligt i produktionen, och vi har länge funderat på vad vi kan göra med dessa grönsaker, säger Jonas Lundström, försäljningsoch marknadsföringsdirektör för Andelslaget Närpes Grönsaker. Genom detta samarbete kommer dessa fullt användbara tomater nu att få en andra chans att nå konsumenterna.

Cirka en tredjedel av sidoflödet från Närpes Grönsakers tomatproduktion används nu för att skapa dessa såser. Från

och med juni kommer dessa tomatsåser att finnas till försäljning i butikerna Prisma och S-market över hela landet, utöver den befintliga försäljningen i K-butiker.

– Med Jävla Sås Bolags produkter kan vi dra nytta av sidoflödet av tomater och förvandla dem till mat, vilket är helt fantastiskt, säger Lundström.

Samarbetet har potential att växa ytterligare. Lundström nämner att företagen även överväger att använda sidoflöden från fler grönsaker, såsom specialtomater, paprika och gurka.

– Vi ser stor potential i samarbetet och produktutvecklingen mellan Jävla Sås och Närpes Grönsaker, säger han.

Ilkka Koskinen från Öljypuu Oy betonar även samarbetets betydelse för deras verksamhet, både i termer av volym och sysselsättning.

Lundström är stolt över att kunna erbjuda produkter som både är högkvalitativa och ansvarsfullt producerade.

– De nya tomatsåserna är utmärkta både i smak och kvalitet. Det känns extra bra att använda mig av dessa produkter i min egen matlagning, sär-

skilt när jag vet att råvaran till såserna är både inhemsk och kommer från våra egna odlare, säger han.

Källa: Andelslaget Närpes Grönsaker

Fyra obalanser i kroppen som kan synas i ansiktet Hormonella problem, sömnstörningar och magbesvär kan ofta avspeglas på huden. Enkla obalanser kan hanteras genom egenvård, säger holistisk hudoch massageterapeut Christine Sjögren. Hon betonar vikten av en holistisk syn på hälsa och hud.

Här är fyra vanliga obalanser som syns i ansiktet: • Blå skugga under ögonen Kan indikera problem med njurarna. Massera öronen dagligen för att stimulera njurarna.

• Tunna ögonbryn i yttre kanten Tyder på problem med sköldkörteln.

Fokusera på bra kost, sömn och att minska stress.

• Ögonbrynen blir tunnare Kan bero på en överbelastad lever. Använd rena produkter och ge kroppen vila.

• Vertikala linjer på överläppen Indikerar att man ger mycket till andra men glömmer sig själv.

Arbeta med gränssättning och egenvård.

Källa: Tidningen Hälsa

50 KURIREN

R0924.indd 50

20.06.2024 09:43:58

Varning för farliga myter om solskydd på sociala medier Allmänläkare Emilia Lagus från Terveystalo varnar för vilseledande uppgifter på sociala medier som påstår att solskyddsmedel skulle vara farligare än solens strålar eller att riklig vattenkonsumtion kan förhindra solbränna.

Melanom och andra hudcancerformer ökar snabbt i västvärlden, med cirka 1 700 nya melanomfall årligen i Finland.

Lagus påpekar att solens ultravioletta strålning är den största riskfaktorn för melanom och betonar vikten av solskydd.

– Att bränna sig i solen är mycket farligare än de kemikalier som används i solskyddsmedel, säger Lagus. Hon rekommenderar fysikaliskt solskydd, som reflekterar bort

UV-strålar och innehåller titandioxid eller zinkoxid, för dem som oroar sig för kemikalier.

Solbränna är inte ett tecken på hälsa, utan en indikation på hudskador. Enligt Lagus räcker det med att utsätta en arm för solen i 15 minuter dagligen för att få tillräckligt med D-vitamin. Myten om att riklig vattenkonsumtion skulle skydda mot solbränna avfärdas också av Lagus, som förklarar att vår kropp saknar en sådan mekanism.

Hon varnar även för råd om att använda naturliga oljor som solskydd. "Solskyddsfaktorn (SPF) bör vara minst 30, helst 50, och skydda mot både UVAoch UVB-strålning. Naturliga oljor erbjuder inte detta skydd,"

säger Lagus och påpekar att det bästa naturliga skyddet mot solen är kläder och att undvika direkt sol. Solskyddsmedel bör

användas på de delar av kroppen som inte täcks av kläder.

Källa: Terveystalo Foto: Pexels

Semester utomlands?

Tullens tips för smidig hemkomst Det är viktigt att känna till införselreglerna för varor till Finland, eftersom vissa varor har begränsningar, kräver tillstånd eller är förbjudna. Reglerna varierar beroende på vilket land man återvänder från.

Ta alltid reda på importrestriktioner i förväg, till exempel på Tullens webbplats, för att undvika överraskningar.

Kontrollera införselrestriktioner och -villkor för följande varor: • Läkemedel: Begränsningarna beror på om det är egenvårdsmedel, receptbelagt läkemedel, narkotiskt läkemedel eller veterinärmedicinskt läkemedel samt om du kommer från ett EES-land eller ett land utanför EES. Från länder utanför EES får du ta med dig läkemedel för högst tre månaders förbrukning.

• Tobaksprodukter: Restriktionerna varierar beroende på produkt och om det gäller skattepliktig eller skattefri införsel.

• Mjölk-, kött- och fiskprodukter: Det är inte tillåtet att föra in kött- eller mjölkprodukter från länder utanför EU. Förbudet gäller även smörgåsar och djurmat. Införsel av svin- eller vildsvinskött är begränsad från länder med afrikansk svinpest.

• Växter, frukt och grönsaker: Växter och växtprodukter får inte föras in från områden utanför EU utan sundhetscertifikat. Detta gäller även Norge.

• Sällskapsdjur: Dokument, intyg och vaccinationer krävs beroende på vilket land djuret kommer ifrån. Kraven varierar även mellan EU-länder och nordiska länder.

• Utrotningshotade arter och produkter: Införsel av CITES-produkter kräver tillstånd både från avgångslandet och eventuellt från Finlands miljöcentral och får bara föras in via vissa gränsövergångar.

• Kontanter: Om du har med dig 10 000 euro eller mer från länder

utanför EU måste detta deklareras till Tullen.

För mer information om importrestriktioner och -villkor, besök Tullens webbplats. Det är också viktigt att vara uppmärksam på från vilket land man återvänder till Finland, eftersom reglerna kan variera.

Om du har varor som omfattas av begränsningar eller för-

bud kan du lämna dem till Tullen på eget initiativ genom att välja den röda filen. Om du väljer den gröna eller blåa filen och förbjudna eller begränsade varor upptäcks vid en kontroll, kan Tullen beslagta varorna och du kan bli tvungen att betala dubbel skatt eller bli misstänkt för tullbrott.

Källa: Tullen Foto: Pexels

KURIREN 51

R0924.indd 51

20.06.2024 09:44:00

Sticka tjus Arbetet stickas sidledes med rätstickning och hålmönster.

STORLEK: 0/1 – 1/3 – 6/9 – 12/18 månader (2 – 3/4) år Storleken motsvarar ca barnets höjd i cm: 48/52 – 56/62 – 68/74 – 80/86 (92 – 98/104) GARNÅTGÅNG: DROPS COTTON MERINO från Garnstudio (tillhör garngrupp B) 150-200-200-200 (250250) g färg 05, puderrosa 50-50-50-50 (50-50) g färg 01, natur STICKFASTHET: 21 maskor på bredden och 28 varv på höjden med slätstickning = 10 x 10 cm.

STICKOR: Drops rundsticka nr 4: Längd på 60 cm eller 80 cm.

Drops virknål nr 3,5 – till kanter.

Sticknumret är endast rekommenderat.

Får du för många maskor på 10 cm, byt till tjockare stickor. Får du för få maskor på 10 cm, byt till tunnare stickor.

DROPS PÄRLEMORKNAPP, Välvd (vit) NR 521: 1 styck i alla storlekar.

Förklaring till beskrivningen:

RÄTSTICKNING (stickas fram och tillbaka): Alla varv stickas räta.

PICOTKANT (fram och tillbaka på stickan): VARV 1 (= rätsidan): Stickas rätt.

VARV 2 (= avigsidan): Sticka rätmaskor tills det återstår 4 maskor på varvet, dessa stickas så här: 2 maskor räta tillsammans, 1 omslag, sedan stickas det 2 maskor i var och en av de 2 sista maskorna = 2 nya maskor på varvet.

52 KURIREN

R0924.indd 52

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com

VARV 3 (= rätsidan): Lyft första maskan av stickan som om den skulle stickas rät, 1 rätmaska, drag den lyfta maskan över maskan som stickades, 1 rätmaska,

20.06.2024 09:44:01

tjusig sommarklänning

Filnavn: cm-005-by

KLÄNNING – kort översikt över arbetet: Fram- och bakstycke stickas var för sig.

Arbetet stickas sidledes med vändningar i rätstickning och hålmönster.

BAKSTYCKE: Lägg upp 68-72-80-89 (97-105) maskor på rundsticka 4 med puder rosa.

FÖRKORTADE VARV: Sätt 1 markör innanför de 4 första maskorna i början av varvet sett från rätsidan (= markör-1).

Sedan stickas det PICOTKANT – läs förklaring ovan, över dessa maskorna SAMTIDIGT som det stickas förkortade varv i RÄTSTICKNING – läs förklaring ovan, så här: * Sticka 46-50-56-62 (68-74) maskor (det stickas picotkant fram till markör 1 - (picotkanten varierar från 4 maskor till 6 maskor), sätt 1 ny markör (= markör 2), vänd arbetet, strama tråden och sticka tillbaka.

Sticka över alla maskorna, vänd arbetet och sticka tillbaka *, sticka *–* (dvs 1 rapport = 4 varv rätstickning över de nedersta maskorna och picotkant och 2 varv rätstickning över de översta maskorna).

KONTROLLERA STICKFASTHETEN! HALSRINGNING: När arbetet mäter 5-5-5-6 (6-6) cm på det smalaste stället, maskas det av maskor till halsringning i början av varje varv från avigsidan när det stickas tillbaka över alla maskorna så här (vändingarna i övrigt fortsätter som förut): Maska av 3 maskor 1 gång, 2 maskor 1 gång och 1 maska 1 gång = 62-66-74-83 (91-99) maskor.

Fortsätt vändingarna som förut.

HALSRINGNING: När= arbetet mäter ca 1½ cm från där det strikkeretning lades upp nya maskor till sprund, läggs det upp nya maskor i slutet av varje varv från rätsidan när det stickas över alla maskorna (vändningarna fortsätter som förut): Lägg upp 1 maska 1 gång, 2 maskor 1 gång och sedan 3 maskor 1 gång = 68-72-80-89 (97-105) maskor.

Fortsätt vändningarna som förut.

Sticka vidare tills arbetet mäter 9-9-1011 (12-12) cm på det smalaste stället, sätt 1 markör efter 18-18-20-23 (25-27) maskor från avigsidan – denna markör visar var sidsömmen slutar. Maska av – läs AVMASKNINGSTIPS. Arbetet mäter 18-18-20-22 (24-24) cm på det smalaste stället och 36-36-40-44 (48-48) cm på det bredaste stället.

FRAMSTYCKE: Lägg upp och sticka som bakstycket, men det minskas inte till halsprund, dvs det minskas till halsringning som på bakstycket när arbetet mäter 5-5-5-6 (6-6) cm.

När arbetet mäter 9-9-10-11 (12-12) cm – anpassa så att nästa varv är från rätsidan över alla maskorna, stickas det så här: Sticka picotkant fram till markör-1, * 2 maskor räta tillsammans, 1 omslag *, sticka *–* tills det återstår 2-2-2-3 (3-3) maskor på varvet, sticka rätmaskor varvet ut, vänd arbetet, strama tråden och sticka tillbaka över alla maskorna.

När arbetet mäter totalt 11½-11½-13½14½ (16½-16½) cm på det smalaste stället, läggs det upp nya maskor till halsringningen som på bakstycket, i slutet av varje varv från rätsidan över alla maskorna.

Fortsätt vändningarna som förut.

Sticka tills arbetet mäter totalt 18-18-20-22 (24-24) cm på det smalaste stället och 36-36-

ÄRMHÅLET: Virka en kant runt ärmhålen med natur med nål 3,5 så här: Börja mitt under ärmen, virka 1 smygmaska i första maskan, virka 1 luftmaska, * 1 fastmaska i nästa maska, 1 luftmaska, hoppa fram ca 1 cm *, virka *–* och avsluta med 1 smygmaska i första luftmaskan. Se till så att den virkade kanten inte drar ihop ärmhålet, virka eventuellt fler luftmaskor mellan fastmaskorna.

RUNT HALSEN: Börja nederst i sprundet och virka runt halsen och ner längs den andra sidan av sprundet. Virka med natur med nål 3,5 så här: Virka 1 smygmaska nederst i sprundet, 1 luftmaska, * 1 fastmaska i nästa maska/ varv, 3 luftmaskor, 1 stolpe i fastmaskan, hoppa fram ca 1 cm *, virka *–* och avsluta med 1 fastmaska nederst i sprundet.

Sy i en knapp överst i sprundet, knappen Filnavn: cm-005-by knäpps genom den virkade kanten.  = stickriktning = strikkeretning 18-18-20 22 (24-24) 8-8-10 10 (12-12)

9-9-10 10(11-11)

Börja arbetet här:

MONTERING: Sy axelsömmarna i de yttersta maskbågarna.

Sy sidsömmarna i de maskbågarna, sy upp till markörerna.

36-36-40-44 (48-48) KURIREN 53

R0924.indd 53

32-34-38-42 (46-50)

AVMASKNINGSTIPS: För att avmaskningskanten inte ska strama när det maskas av, kan det maskas av med en tjockare sticka. Om detta också blir stramt, kan det göras 1 omslag om stickan efter cirka var 4:e maska samtidigt som det maskas av (omslagen maskas av som vanliga maskor).

40-44 (48-48) cm på det bredaste stället.

Sätt 1 markör efter 18-18-20-23 (25-27) maskor från avigsidan – denna markör visar var sidsömmen slutar. Maska av.

9-9-10 10(11-11)

VARV 4 (= avigsidan): Stickas rätt.

Upprepa varv 1 till 4.

HÅLMÖNSTER OCH SPRUND MITT BAK: När arbetet mäter totalt ca 9-9-10-11 (1212) cm på det smalaste stället (= mitt bak) – anpassa så att nästa varv är från rätsidan över alla maskorna, stickas det så här: Sticka picotkant fram till markör-1, * 2 maskor räta tillsammans, 1 omslag *, sticka *–* tills det återstår 12-12-12-13 (13-13) maskor, sticka rätmaskor varvet ut, vänd arbetet, maska av de första 10 maskorna i början av varvet och sticka rätmaskor varvet ut.

Fortsätt vändningarna som förut, men i slutet av varvet som ska stickas över alla maskorna, läggs det upp 10 nya maskor = 62-66-74-83 (91-99) maskor.

Fortsätt vändningarna som förut.

32-34-38-42 (46-50)

och lyft den bakersta maskan på höger sticka över den främsta, 2 maskor har nu minskats – sedan stickas det rätmaskor varvet ut.

20.06.2024 09:44:02

MATVRÅN

Picknick

Nu är sommaren i full gång! Vad passar väl då bättre än en picknick eller utflykt i naturen?

Vi kan göra utflykten med cykel, båt, bil eller till fots. Och visst smakar allt så mycket bättre utomhus och i gott sällskap!

54 KURIREN

R0924.indd 54

20.06.2024 09:44:04

J

Caroline Lindkvist är ständigt i rörelse och har hunnit arbeta på många olika ställen med allt från köksarbete till servering. Hon älskar att vara delaktig i nya spännande projekt och tar sig gärna an nya utmaningar. När hon inte står hemma i köket och låter kreativiteten flöda är hon ofta ute på vift på jakt efter nya smakupplevelser.

 Du kan följa Carolines Instagramkonto under namnet Dillkvisten.

 Foccaciabröd.

ag föredrar att ha något matigt men enkelt med i picknickkorgen: något som är lätt att bära med sig, enkelt att äta ur samt slippa stök och kladd.

En lyckad picknick handlar om planering och sådant man kan förbereda dagarna innan utflykten. Framför allt om man vill göra det så ekonomiskt som möjligt och samtidigt bli en miljöhjälte!

I mitt focacciarecept krävs

det lite planering för att få bästa resultat men tro mig, det är det värt! Fyll en egen picknickmacka med goda smaker, vira in smörgåsen i bakplåtspapper och använd det som en liten tallrik då du vecklar ut det och ska äta.

I ett av recepten har jag först blandat ihop salladen i förväg och därefter lagt den i glasburkar så att var och en kan äta direkt ur själva glasburken! Perfekt att förbereda

dagen innan och glasbehållare är dessutom den bästa förpackningen med tanke på miljön.

Glöm inte att packa ner gafflar!

Så, duka upp till mat i det fria med familj eller vänner!

Använd dessa goda recept på mat som är smidig att stoppa ner i picknickkorgen oberoende av om måltiden serveras på en färgglad filt i det gröna eller på en klippa vid havet.

Njut av god picknickmat och sommarsol!

FYLLDA FOCACCIASMÖRGÅSAR

som jag kan dela på).

Fördela 1,5 msk olivolja i botten av formen. Lägg sedan över degen och sträck ut den så att den täcker så mycket som möjligt av botten på formen.

Lägg över bakduken igen och låt vila i cirka 30 minuter (1–2 timmar om degen jäst i kylen).

Fördela sedan resten av oljan över degen och gör små gropar i degen med hjälp av fingrarna.

Toppa med valfri smaksättning och grädda i ugnen i 225° värme i 20–25 minuter, eller tills brödet är gyllenbrunt och frasigt.

mater i skivor. Lägg sedan på mozzarella, tomat och avsluta med ruccola. Lägg ihop brödskivorna.

Fyll några focacciasmörgåsar med härliga smaker som får dig att tänka på Italien.

Brödet går sedan att fylla med i stort sett vad som helst som faller dig i smaken. Här får du förslag på mina favoritfyllningar.

Foccaciabröd (ca 12 bitar)

500 g vetemjöl special eller tipo 00 13 g salt ½ pkt torrjäst (7 g) 450 g vatten 3 msk olivolja flingsalt rosmarin

Steg 1: Blanda mjöl, torrjäst och salt i en stor bunke.

Tillsätt vattnet och blanda tills degen håller ihop och inga torra fläckar av mjöl återstår.

Täck bunken med en bakduk och låt stå framme i rumstemperatur.

Efter cirka 20 minuter, nyp tag i kanten av degen och ”stretcha” degen över till motsatt sida.

Rotera bunken och upprepa några gånger. Detta gör man för att skapa ”spänning” i degen vilket leder till en bättre textur.

Vänta ytterligare 20 minuter och upprepa stretchprocessen.

Låt sedan degen jäsa övertäckt i rumstemperatur i cirka 2 timmar.

(För bästa resultat, låt degen jäsa i kylen i 1–2 dagar).

Steg 2: Ta fram en bakform med måtten 23 x 30 cm. (Detta för att jag vill ha ett högt bröd

Focaccia med ruccolapesto och mozzarella (4 port)

4 bitar focaccia 2 mozzarella 1–2 tomater ruccolapesto (se recept) ruccola

Dela focacciabitarna på mitten.

Bred på ruccolapesto på båda sidor. Skär mozzarella och to-

Ruccolapesto: 1 vitlöksklyfta 100 g ruccola 1 dl riven parmesanost ½ dl pinjenötter 1 dl olivolja 2 msk pressad citronsaft

Mixa allt med en mixer eller i matberedare (ta gärna undan en näve ruccola för garnering).

Focaccia med brieost och salami (4 port)

4 bitar focaccia 200 g brieost 8–10 salamiskivor paprikaröra (se recept) salladsblad

Dela focacciabitarna på mitten.

Bred på paprikaröran på bägge sidor. Skär upp brieosten i skivor. Lägg på salladsblad, salami och brieost på den ena brödskivan. Lägg därefter ihop brödskivorna!

Paprikaröra 50 g skalade sötmandlar 300 g grillad paprika (finns på burk) 1 vitlöksklyfta 1 msk olivolja ½ msk vinäger salt peppar

 Ruccolapesto.

Mixa alla ingredienser med en mixer eller i matberedare.

Vill du ha en lösare konsistens så späd ut med lite vatten.

Smaksätt med salt och peppar.

➛

KURIREN 55

R0924.indd 55

20.06.2024 09:44:07

MATVRÅN

att göra dagen innan picknicken tillsammans med barnen. Även en favorit bland många vuxna!

Pannkakssmet med äppelmust och brynt smör

 Paprikaröra.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

MELONADE

Svalkande dryck gjord på vattenmelon. Läskande gott! Har man inte tid att göra egen lemonad så kan man köpa färdig.

500 g vattenmelon lemonad (se recept)

 Melonade.

Citronlemonad: 1,5 dl strösocker 2 citroner 1 l vatten

Börja med att skölja citronerna.

Dela citronerna i grova bitar och pressa ut lite citronsaft ur dem i en kastrull. Häll vatten och strösocker i kastrullen tillsammans med citronerna. Låt koka någon minut tills sockret löst sig.

Sila bort all citron och ställ lemonaden i kylen för att svalna.

När lemonaden svalnat något så tillsätt vattenmelon skuren i bitar och finfördela med en stavmixer.

Späd ut med extra vatten om konsistensen blir för tjock!

TIPS! Häll upp på flaska och

lägg in i frysen så hålls citronlemonaden kall och fungerar samtidigt som en extra kylklamp i kylväskan.

SPETT MED PLÄTTAR, ÄPPLE OCH JORDGUBBAR (ca 10 plättar)

 Spett med plättar, äpple och jordgubbar.

Detta har blivit min favorit att göra till barnen. Även perfekt

6,5 dl mjölk 1 dl brynt smör (100 g smör) 0,5 dl äppelmust 4 dl vetemjöl 4 ägg 0,5 msk vaniljsocker en nypa salt Garnering: valfri syltsort (drottningsylt är min favorit) 10 träspett 500 g jordgubbar 1 äpple

Lägg smöret i en kastrull och smält det på hög värme. Fortsätt värma smöret under vispning tills det får en gyllenbrun färg och nötig doft.

Vispa mjölet med hälften av mjölken till en jämn smet.

Häll sedan i resten av mjölken, brynt smör och äppelmust. Tillsätt ägg, salt och vaniljsocker.

Låt smeten stå och svälla några minuter.

Ta sedan fram en stekpanna, smält smör i pannan och grädda tunna plättar. Låt plättarna svalna innan nästa moment.

Ta en plätt, bred ut ett tunt lager sylt ovanpå och rulla ihop. Skär av så det blir som små stubbar och trä på spett tillsammans med färska jordgubbar och äppelbitar.

TIPS! Byt sylten mot Nutella så får ni en god dessert med på utflykten.

SALLAD I BURK

(4 glasburkar à 700 g)

Förvarad i glasburk blir salladen lätt att ta med sig och att göra dagen innan. Det ger också möjlighet för varje familjemedlem att blanda en egen favoritsallad åt sig!

Carolines quinoasallad med örtolja 6 dl kokt quinoa 200 g fetaost

56 KURIREN

R0924.indd 56

20.06.2024 09:44:10

2 dl svarta bönor 10 körsbärstomater ½ gurka 10 rädisor strimlad sallad solroskärnor örtolja (se recept)

Koka quinoan enligt anvisningarna på förpackningen och låt svalna. Skölj de svarta bönorna med vatten.

Skär körsbärstomaterna, gurkan och rädisorna i önskad storlek. Smula ner fetaosten tillsammans med bönorna, quinoan och grönsakerna i en stor bunke och blanda med örtolja.

Strimla salladen och lägg i botten på glasburkarna. Fyll på med salladsblandningen.

Toppa med solroskärnor eller något annat gott! Örtolja: 1 dl rapsolja 1 dl olivolja 80 g färska örter 1 vitlöksklyfta salt och peppar

Lägg örter, vitlöksklyfta och 1 dl rapsolja i en matberedare eller mixa med stavmixer tills det blir en jämn smet. Fyll på med rapsolja till önskad konsistens.

Smaksätt med salt och peppar.

 Örtolja. på paketet.

Strimla det kallskurna köttet, skär tomater och gurka i mindre bitar.

Skala och strimla moroten.

Fördela i en glasburk!

Dressing: 1 dl gräddfil 2 msk ketchup salt och peppar

 Carolines quinoasallad med örtolja.

Barnens sallad i burk (4 port)

4 portioner kokt pasta 200 g kallskuren kalkon, skinka eller kyckling

10 körsbärstomater ½ gurka 1 morot

Koka pastan enligt anvisningen

Blanda ihop alla ingredienser till en slät dressing. Antingen så kan man hälla dressingen i burken eller ta med i en annan behållare, ni känner ert barn bäst! 

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.

KURIREN 57

R0924.indd 57

20.06.2024 09:44:12

Mat med

Barndomsminnen med sommarens goda smaker!

Snålsoppa – ängamat – sommarsoppa

och lite mystiska växten. Med våra små och slöa sablar högg vi ner rabarberstjälkarna som om vi skulle ha varit Tarzan. Så drog vi stjälkarna med oss in i köket och bad om att få rikligt med socker. Det var en magisk kombination: extremt spröd konsistens, syrlig och spännande smak och socker i generösa mängder. Det är som om jag ännu känner mungiporna vrida sig och det vattnas i munnen.

Rabarber är en grönsak som passar till så mycket. Den syrliga smaken förenar sig utmärkt med all slags fisk, den blir inte utan orsak också kallad för Nordens citron.

En ugnsbakad, stekt eller rökt fisk får en mera utvecklad och djupare smak om man serverar fisken tillsamman med några smörstekta rabarberstjälkar, och en grillad köttbit med en syrlig rabarberchutney är aldrig fel.

Kärt barn har många namn.

Snålsoppa är en klassisk gammal skörderätt i Sverige som oftast går under namnet ängamat (inte att förväxlas med änglamat som är någonting helt annat), och i de norra delarna av Sverige under namnet snålsoppa såsom vi också känner till den här soppan i Finland.

Själva soppan görs på morot, potatis, blomkål, spenat, färsk lök och färska ärter, vatten och mjölk eller grädde.

Att vi finlandssvenskar tagit till oss den här soppan som en del av den finlandssvenska matkulturen bekräftar samtidigt det att vi har en hel del måltidshistoriskt gemensamt med vår västliga granne Sverige.

Ursprunget till den här soppan är nämligen svenskt, i flera gamla svenska kokböcker hittar man både ängamat och snålsoppa bland recepten. Var, när och hur vi i Finland lyckats ”fånga” den här rätten och klarat av att hävda den som vår egen är ännu en gåta att lösa.

Snålsoppan har numera också fått sina internationella anhängare och går under namnet Summer soup och på finska under namnet Kesäkeitto.

Den svenska komikern Robert Gustafsson gav en gång på Skansen skämtsamt en förklaring på vad finsk sommarsoppa är för något, enligt honom var det vodka i en blommig tallrik.

Om det skall tas som ett skämt om den finländska alkoholkonsumtionen låter vi vara osagt.

 Rabarber, ibland kallad Nordens citron, kan användas i både huvud- och efterrätter

Som husmanskost var snålsoppa en populär rätt på 1940talet i Finland. Under denna tid var många livsmedel svåra att få tag på, men snålsoppa kunde lätt tillagas av grönsaker från den egna trädgården och möjligen även av den egna kossans mjölk.

Nordens citron!

Mina barndomsminnen går till familjens fruktträdgård; hur vi banade oss väg genom en djungel av rödvinbärs- och stickelbärsbuskar för att komma fram till själva kärnan i trädgården. Och där i det ena hörnet fann vi rabarbern, den där stora

Glädjen av att kunna skapa någonting är det som betyder något. Den nordiska matproduktionen med sina producenter har också alltid haft och har en mycket god och nära kontakt med professionella kockar där man tillsammans bidrar till att du och jag som konsumenter skall få de allra bästa och nyaste trenderna inom gastronomin.

Det märks att det är någonting som pågår, och det att odla och skapa någonting gott appellerar till fler och fler. Från jord till bord är mer aktuellt än någonsin.

Vem skulle ha trott att den här växten med sitt ursprung

58 KURIREN

R0924.indd 58

20.06.2024 09:44:13

i Ryssland, Mongoliet och södra Kina skulle bli en så eftertraktad och begärlig grönsak att näst intill alla med en liten täppa på sin gårdsplan har skaffat sig en rabarberplanta, och en planta som man dessutom är villig att dela med sig av till andra.

Rabarbern är en relativt ung kulturväxt, den odlades på 1600talet som medicinalväxt och först när sockret blev vanligt och billigt under 1700- och 1800-talen började man äta rabarber. Först på 1800-talet beskrevs den för första gången som föda. Det finns uppgifter från 1700-talet att man åt rabarberstjälkar tillsammans med lammkött, och som vårprimör råa med salt och peppar.

Vi kan förmoda att alla vet att rabarberbladen inte skall ätas på grund av sin höga koncentration av oxalsyra, men det kan ändå vara på sin plats med ett litet varningens finger.

Tidigare användes bladen i mat-

lagningen medan stjälkarna kastades. Under andra världskriget avled fem personer i England efter att de hade ätit både stjälkar och blad.

I dag vet vi att det är bladen som bär på den största och giftigaste koncentrationen av oxalsyra och som kan leda till döden, medan stjälkarna innehåller en betydligt mindre mängd oxalsyra.

Det rekommenderas dock att gravida, små barn och personer med njurproblem inte skall äta rabarber även om man genom växtförädling har kunnat ta fram rabarbersorter som innehåller mindre halter av oxalsyra.

Man kan inte undgå att tänka tillbaka på barndomens minnen och alla somriga och goda smaker när sommaren äntligen kommer.

Redan bara tanken på den syrliga rabarbern väcker inte bara psykiska minnen men också fysiskt påtagliga minnen då mungiporna vrider sig och det börjar vattnas i munnen. Och den enkla men ack så goda snålsoppan ger associationer till sommarens färska och inte minst spröda grönsaker.

Nu formligen badar vi i färska grönsaker och råvaror som ger mersmak för sommarköket, och det bästa av allt är att nu kan vi också njuta av att kunna äta där ute. 

SNÅLSOPPA PÅ MITT VIS

ingredienser för 4 personer

1 blomkål, delad i små buketter

4 färska morötter, tvättade och skurna i små tärningar 2–3 nypotatisar, tvättade och skurna i små tärningar 2 färska gula lökar, skurna i små tärningar

1 dl färska ärter

en handfull sockerärter

ett knippe dill, finskuren

ett knippe persilja, finskuren ½ krm mald vitpeppar 1½ tsk salt

en knivsudd cayennepeppar vatten

2 dl lätt uppvispad grädde

Lägg alla ingredienserna förutom örterna i en kastrull och fyll kastrullen med just så mycket vatten att det täcker alla grönsakerna.

Koka soppan tills grönsakerna är nästan mjuka, tillsätt alla finskurna örter och till sist rör du ner den svagt uppvispade grädden.

Låt det få ett snabbt uppkok och servera genast rykande varm. (Svagt uppvispad grädde, vispa grädde tills den fått en något fast konsistens, lite trögflytande men ändå inte för tjock).

När soppan läggs upp i soppskålar bildar den vispade grädden ett vacker skum på ytan av soppan och den får en len och mjuk konsistens som rättfärdigar smaken ännu bättre.

Servera med ett gott bröd till.

RABARBERKOMPOTT MED KINUSKI Skala en stor rabarberstjälk och skiva den i mycket tunna skivor och fördela den jämnt i botten på 4 kaffekoppar och gå över till nästa moment.

Lägg 2 dl tjock grädde i en tjockbottnad kastrull, tillsätt 1½ dl finsocker, 1 msk mörk sirap, 1 tsk vaniljsocker och en nypa mald kanel i kastrullen och koka allting på medeltemperatur till en karamellkonsistens (kinuski).

Håll hela tiden ett öga på kastrullen för det är lätt hänt att det kokar över. Skulle det göra det, dra kastrullen åt sidan och sänk värmen något innan du placerar kastrullen över värmen igen och fortsätter att koka kinuskin.

Kinuskin är lagom när den blivit trögflytande, ta den av värmen och rör in 80 gram smör i kinuskin och häll den ännu varma kinuskin över i kaffekopparna, just så mycket att det täcker rabarbern och når halvvägs upp till kaffekoppens kant.

Serveras avkyld.

Hur jag vet att kinuskin har rätt konsistens och är trögflytande: Dra med en slev eller sked i kastrullbotten, då skall kinuskin dela på sig åt sidorna, precis som när Moses gick över Röda havet. Då skall du kunna se kastrullbotten i några få sekunder innan kinuskin omsluter botten igen.

God sommar gott folk!

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 59

R0924.indd 59

20.06.2024 09:44:13

Sticka Minn ”Som på Strömsö” Burkfärgning är roligt! Extra roligt var det att få komma till Strömsö i augusti 2022 och tillbringa en hel dag bland tv-folket där och prata färgning med naturmaterial. Garnet som vi korkade i programmet hade legat två veckor i burk tillsammans med olika färgämnen. Receptet på den burkfärgningen i regnbågsfärger ingår i den här beskrivningen.

Av det färggranna garnet stickade jag en enkel spetssjal som jag sedan ramade in med en virkad, mörkgrå bård. Sommarminnen på burk minsann!

Nu kan du alltså både färga och sticka din egen sjal. Och det ska gå som på Strömsö – jag lovar!

MÅTT

180 cm lång och 40 cm hög (eller önskad storlek) MATERIAL Garnåtgång: 100 g växtfärgat ullgarn

350–400 m/ 100 g (jag använde Pirtin kehräämös kardgarn, tex 135 x 2) samt ca 30 g mörkgrått ullgarn 350– 400 m/ 100 g (jag använde Vuonue Wilhelmi 70% ull, 30 % tencel)

Stickor mm.:

4 mm rundstickor 60 cm eller längre, 2,75 eller 3 mm virknål, kanavanål, knoppnålar, blockningsunderlag, sprayflaska, lakan eller badlakan

Mönstret är konstruerat av MINNA KNUTAR som finns på Instagram (minnasknutar och minna_knutar) samt på Facebook (Fääla).

60 KURIREN

R0924.indd 60

20.06.2024 09:44:15

Minnas sjal ”Sommardag” STICKFASTHET

10 x 10 cm = 18 maskor och 32 varv med 4 mm:s stickor ARBETSINSTRUKTION

Sjalen har ett enkelt spetsmönster. På varje mönstervarv görs ett omslag innanför 2 kantmaskor både i början och slutet av varvet. På så sätt blir sjalen bredare för varje varv. Tack vare omslagen förskjuts också mönstret med en maska i sidled för varje stickat varv, vilket i förlängningen betyder att du bara har två olika slags mönstervarv att hålla reda på (märkt med rött i diagrammet), trots att själva mönsterrapporten går över fyra varv (märkt med blått i diagrammet).

Till sist virkas en kant som ramar in hela sjalen. Den virkade kanten kan också helt lämnas bort. Börja i så fall varje varv på sjalen med att lyfta den första maskan (avigt) utan att sticka. Se också till att de lyfta maskorna i kanten blir tillräckligt lösa och inte börjar strama.

Spetsmönster

Varv 1 (rätsida): 2 räta, 1 omslag, 1 rät, * 1 omslag, 3 räta tillsammans (= lyft en

maska rät, sticka 2 maskor räta ihop framifrån, dra den lyfta maskan över de ihop stickade), 1 omslag, 1 rät, * upprepa *–* tills 2 maskor kvar på varvet, 1 omslag, 2 räta Varv 2 (avigsida): 1 rät, 1 avig, 1 omslag, sticka avigt tills 2 maskor kvar på varvet, 1 omslag, 1 avig, 1 rät Upprepa dessa 2 varv.

Beskrivning MITTPARTI

Lägg upp 61 m på 4 mm:s stickor. Sticka ett varv avigt.

Sticka sedan spetsmönster enligt diagrammet ovan (upprepa varven 1 och 2) tills du har 10–15 m kvar av garnet eller tills du tycker sjalen är lagom stor. Maska av alla maskorna på följande varv, med aviga eller räta maskor beroende på om varvet är avigsidans eller rätsidans varv.

VIRKAD BÅRD

sm= smygmaska, lm = luftmaska, fm = fast maska, dst = dubbelstolpe Virka först ett varv med fasta maskor från rätsidan runt hela sjalen. (Det är ingen skillnad

var på sjalen du börjar varvet.)

Se till att virka lagom löst. Byt till större virknål ifall det stramar. Börja med 1 lm och 1 fm i samma maska. I sidorna på sjalen virkas 1 fm för varje varv och vid uppläggningsoch avmaskningskanterna virkas 1 fm i varje maska.

Vid avmaskningskanten kan du virka de fasta maskorna ”bakom” avmaskningsmaskan så att det bildas en snygg rad med maskor (öglor) av avmaskningsmaskorna längs med kanten, framför virkningen. Avsluta varvet med 1 sm i 1:a lm.

Tips: Samtidigt som du virkar

runt kan du passa på att fästa de lösa garnändarna under virkningen.

Virka också andra varvet från rätsidan. Börja med 1 lm.

Virka * 1 fm, 5 lm, 1 dst, 1 lm, 1 dst i samma fm, hoppa över 2 fm *. Upprepa *–* varvet ut.

I hörnen virkar du 6 dst med 1 lm mellan varje i stället för 2 dst (dvs. i stället för 1 dst, 1 lm, 1 dst).

Beroende på antalet fastmaskor som du har på första varvet kan det hända att virkningen av andra varvet inte

går jämnt ut. (Andra varvets mönsterrapport går över tre fastmaskor.) När du kommer till slutet av varvet kan du då behöva jämka lite. Det kan du göra exempelvis så, att du hoppar över 1 eller 3 fm i stället för 2 fm mellan ”stolpfjädrarna”.

Fäst alla lösa trådar.

BLOCKNING

Blötlägg sjalen i ljummet vatten och spänn ut den med hjälp av knoppnålar på en styroxplatta eller motsvarande som är täckt med till exempel ett badlakan. Lägg ett annat badlakan över och låt torka.

Alternativt kan du spänna ut den torra sjalen och sedan duscha den genomvåt med en sprayflaska. ➛ = rät maska på rätsidan, avig på avigsidan = omslag = avig maska på rätsidan, rät maska på avigsidan = tre maskor tillsammans == sjalens mönsterrapport = florentiskt spetsmönster, mönsterrapport

KURIREN 61

R0924.indd 61

20.06.2024 09:44:17

Florentinskt spetsmönster Här under hittar du spetsmönstret i sin helhet ifall du någon gång vill sticka raka stycken med det här mönstret. Mönsterrapporten går över 4 varv och är delbart med 8 maskor + 1 eller 4 maskor + 5.

Varv 1 (rätsida): * Sticka 1 rät, 1 omslag, 3 räta tillsammans, 1 omslag. * Upprepa *–* tills 1 maska kvar på varvet, 1 rät.

Varv 2 och 4 (avigsida): Sticka alla maskor aviga.

Varv 3 (rätsida): 2 räta ihop, 1 omslag, * 1 rät, 1 omslag, 3 räta tillsammans, 1 omslag *. Upprepa *–* tills 3 maskor kvar på varvet, 1 rät, 1 omslag, 2 räta bakifrån ihop.

Upprepa varv 1–4.

= rät maska på rätsidan, avig på avigsidan = omslag = tre maskor tillsammans = två maskor ihop åt vänster = två maskor ihop åt höger = florentiskt spetsmönster, mönsterrapport.

Sticka Minnas ...

Forts. från föregående uppslag

Burkfärgningsrecept för flerfärgat ullgarn Det här behövs: • Naturvitt eller ljusgrått ullgarn, 100 g (med ljusgrått garn blir färgerna mera dova) • Glasburk med tättslutande lock, 2–3 l • Hett vatten • Alun, 10 g (en knapp msk) • Nylonstrumpor • Eventuellt en liten plastpåse eller en sten • Ättika • Och växter.

Jag hade i fyra olika satser för att få olika färger på garnet.

Satserna satte jag i skilda knyten som jag gjorde av gamla nylonstrumpbyxor.

Mängderna är mycket ungefärliga.

– ”Det blir som det kan.”

1) För blå-/gråaktiga nyanser: 1–2 dl häggbär och ett par nävar svarta eller mycket mörka penséblommor. Häggbären kan vara frysta eller torkade men blommorna får gärna vara nyplockade.

2) För gröna nyanser: några rejäla nävar blad av rödbladig smällspirea.

3) För gula nyanser: ett par nävar torkade lökskal av gul lök.

4) För orange nyanser: cirka 2–3 dl färska hattar av kanelspindelskivlingar i bitar.

Ifall de torkats kan de krossas lätt och blötläggas först i skilt hett vatten ett tag.

Du kan också använda andra färgämnen som du har tillgång till. Exempelvis skal av rödlök ger fina gröna nyanser, blommor av tigeröga ger beige till orangebruna nyanser och med blå lupinblommor kan man lyckas få ljust turkost. Blå färger som man åstadkommer med blommor är sällan riktigt beständiga. Blad och gröna växtdelar ger oftast ifrån sig gula nyanser.

Ullgarnet du använder ska vara på härva och löst omknutet på ett par, tre ställen. Om du köpt garn på nystan behöver du alltså åstadkomma en härva av det. Det kan du till exempel göra över en stolsrygg ifall du inte har tillgång till något annat lämpligt verktyg, typ härvel, garnvinda eller nystkors.

Blötlägg garnhärvan en god stund i rikligt med vatten, medan du förbereder det övriga. (Ifall du vill ha tydli-

62 KURIREN

R0924.indd 62

20.06.2024 09:44:19

gare färgpartier kan du låta bli att blötlägga.)

Lägg de olika färgämnena i skilda knyten som du gör av nylonstrumpor. Ett ben av en strumpbyxa räcker långt.

Nylonstrumpan hjälper till att hålla garnet rent från växtdelar och håller också de olika färgerna bättre åtskilda.

Koka upp vattnet och lös upp alunet i en liten mängd i ett skilt kärl. Fyll sedan på med mera vatten, minst 1 liter.

Bygg nu färgningsburken: Ta upp den blötlagda garnhärvan och krama ur det mesta av vattnet. Lägg det första färgknytet underst i burken och sedan en ände av garnhärvan ovanpå och tryck till lite. Låt resten av garnhärvan hänga utanför, över burkkanten. Lägg sedan i det andra färgknytet och vik

över en del av garnhärvan och tryck till. Och sedan det tredje knytet och resten av garnet. Lägg till sist i det sista färgknytet och tryck till så att allt packas rätt så tätt. Om garnhärvan är lång kan du ha garn ännu överst.

Häll i det heta alunvattnet (inte kokhett, för då ”skrämmer” du ullfibrerna – 60 grader är lagom) och fyll på med mera vatten om det ser ut att behövas. Allt ska täckas av vatten. Till sist kan du fylla vatten i en liten plastpåse och lägga överst i burken (ifall det finns utrymme) för att hålla ner garnet och växtdelarna under vatten så det inte börjar mögla så lätt. Det funkar också bra med en lagom stor sten i stället för vattenpåsen.

Sätt på locket och tillslut ordentligt.

Lägg burken på något varmt, gärna soligt, ställe var du kan ha uppsikt över den dagligen. Färgningsprocessen i låg temperatur behöver ha tid för att bli lyckad. Två veckor brukar jag tycka är lagom.

Viktigt är att ha koll på att det inte börjar mögla. Ifall det skulle ske ska färgningen avbrytas omedelbart. Det kan också börja jäsa vilket inte är så trevligt, men inte lika farligt. Lägg ett fat under burken för säkerhets skull.

Om du har tillgång till varma platser i hemmet, exempelvis värmeelement, brasa, kakelugn, bastu eller ugnens eftervärme kan du försöka tillgodogöra dig av dem.

Värmen främjar färgningsprocessen genom att färgämnena lossnar och kommer i rörelse,

vilket gör att färgerna blir starkare och fäster bra.

Efter två veckor, eller när du känner att du är klar med färgningen, tar du upp garnet och sköljer det väl, tills all överloppsfärg har lossnat.

Sköljvattnet ska vara helt klart efter sista sköljningen.

Lägg en liten slurk ättika i det sista sköljvattnet. Häng sedan garnhärvan på tork i skuggan eller inomhus.

Det som är kvar av växterna kan du kompostera eller lägga med bioavfallet. Åtminstone svamparna kan du antagligen använda och färga flera gånger. Dem kan du i så fall torka om du inte kan eller vill använda dem genast.

Strumpbyxdelarna kan du skölja upp och ta tillvara för fortsatta färgningsexperiment.  KURIREN 63

R0924.indd 63

20.06.2024 09:44:22

Foto: Adobe Stockphoto.

Jag dansade en sommar Vissa minnen som man har är kärare än andra.

Det är minnen som aldrig lämnar en. De dyker upp med jämna mellanrum under årens lopp och fyller ens hjärta med glädje.

Jag har ett sådant dyrbart minne från min ungdom, från en tid då livet lekte.

En tid då förväntan och romantik låg i luften och då jag sorglöst dansade en hel, lång sommar...

Novell av Christina Johansson

D

et är en ljum sommarkväll. Jag sitter på verandan med ett glas rödvin i handen. Jag har just tackat nej till en utekväll med mina väninnor.

Jag känner mig lite trött och sliten och inte alls pigg på socialt umgänge. Jag intalar mig att jag hinner gå ut och roa mig på semestern som snart börjar.

I kväll ska jag bara koppla av med mina egna tankar.

Kanske ska jag också läsa en bra bok. I alla fall tänker jag njuta av ensamheten.

Jag har nämligen huset för mig själv eftersom min man befinner sig på affärsresa.

Jag sträcker lojt ut mig i min solstol och låter kvällssolen smeka min hud. Jag andas in sommarens alla dofter och smuttar på mitt vin. En fågel jag inte ser sjunger så vackert från ett

träd. Jag känner hur musklerna sakta börjar slappna av och en skön värme sprider sig i hela kroppen. Efter ett tag blir också sinnet lugnt. Jag sluter ögonen och som så många gånger förr börjar mina tankar vandra till en annan ljuvlig sommar för 35 år sen.

D

et var en sommar fylld av musik, dans och glädje. Det var också den första sommaren i mitt och min lillasysters nya hemland Finland. Vi, två Stockholmstjejer, hade flyttat till en liten by på den finska landsbygden. Ja, nu hade vi ju faktiskt anknytning till Finland.

Vår mamma var finlandssvensk och vi hade en del släktingar här. Egentligen var det inte heller bestämt att vi skulle bosätta oss här

för resten av livet. (Även om vi gjorde det). Det var sagt att vi skulle vara här ett tag, prova på något annat.

Vi var nämligen två skoltrötta tjejer i övre tonåren som inte riktigt visste vad vi skulle göra av oss själva.

Så när vår mamma tröttnade på att vi bara gick hemma och drällde kom hon med ett förslag; varför inte åka till Finland ett tag och bo hos mormor? Byta miljö och prova våra vingar innan vi bestämde oss för vad vi skulle bli eller var vi skulle bosätta oss.

Först skrattade vi bara åt hennes förslag. Hon kunde ju inte mena allvar! Vad skulle två storstadstjejer göra ute på vischan i Finland? Där fanns väl varken studie- eller arbetsmöjligheter? De fanns ju i Stockholm. Men ju mer vi tänkte

64 KURIREN

R0924.indd 64

20.06.2024 09:44:23

Lösning: LÄTTA KRYSSET s m o r e d a n m o r o t a m p e l s V a m k m A F r i m å T O G o t e m p T R I c K e N r R E M h N a S a n A S s E R O t s t o l e n a skrik, tjut

trivs bäst på egen hand

föda, proviant

större kniv

virrvarret

innehåller karoten

tala om ett och annat

bild : Mourad Saadi unplash. com

fem med romerska siffror

gjuts, framställs

del av adelsnamn

hängande blomkruka

Mark på kort vis

glykemiskt index

kroppstemperatur

millimeter

njuta vår största kommun

kompis till barbie

land i västafrika

barn av manligt kön

konsterna

innan helgonnamn

smalt band av t. ex. gummi kompis till nalle puh

reser ute i rymden ström

syns sällan på ytan

sittmöbel

föra samman

Lätta krysset finns på sidan 49.

R0924.indd 65

P

å landsbygden bestod nöjeslivet av paviljongdans sommartid.

Det var något helt nytt för oss som bara hade dansat disco i Stockholm. På paviljongdanserna samlades både unga och gamla, och riktiga orkestrar spelade. Där dansades vals och tango. Till och med schottis ibland! Vi lärde oss ganska snabbt att följa med i de för oss nya danserna och tyckte så småningom att det var riktigt roligt.

Vi fick mycket övning eftersom vi blev uppbjudna hela tiden, även av orkestermedlemmarna som passade på att ta sig en dans i pausen. Så uppvaktade hade vi aldrig förr blivit.

Jag antar att skälet till vår popularitet var att vi var främlingar på orten. Folk var nog lite nyfikna på svenskorna.

Kanske sågs vi till och med som lite exotiska. Jag njöt i alla fall i fulla drag av uppmärksamheten. En av mina danskavaljerer kallade mig för balens drottning och det var så jag kände mig.

Kavaljerer fanns i alla varianter; gamla, unga, artiga, snygga, charmiga, överförfriskade och påflugna. En del var väldigt dansanta och andra kunde inte ta ett steg.

När jag väl hade lärt mig att följa njöt jag av att bli förd i dansen av någon som verkligen behärskade konsten. Ja, jag kunde faktiskt dansa hela natten! Att jag fick ont i fötterna av de högklackade skorna störde mig inte. Jag hade ju så roligt. Ville inte att dansen skulle ta slut.

Sommarnatten var ju också så ljus. I Stockholm hade solen gått ner mycket tidigare. Här ville den inte alls gå ner. Och när vi väl kom hem så kunde jag i alla fall inte sova. Jag var så uppspelt och det var svårt att varva ner.

I

veckorna mellan danserna svävade jag som på moln.

Då avhandlade syrran och jag alla danskavaljerer från den senaste dansen. Vem var snyggast? Vem dansade bäst? Vilka var vi intresserade av?

Då bestämde vi också vilka kläder vi skulle ha på nästa dans. Hade vi inga som dög åkte vi in till staden och shoppade. Och oj, vad förväntansfulla och ivriga vi var när lördagen äntligen kom och det var dags att ge sig av på dans!

Trots att det gått 35 år sen den sommaren kan jag ännu känna den stora förväntan som låg i luften inför varje dans.

Skulle den snygga killen från förra dansen vara där i kväll också? Skulle man få dansa med någon ny spännande kavaljer? Skulle man till och med träffa den stora kärleken den kvällen?

J

ag träffade inte min stora kärlek den sommaren. Det gjorde jag först många år senare. Den här sommaren blev jag bara lite småförälskad i ett par killar. Det ledde inte till något allvarligt, det var bara ungdomligt svärmeri.

Men jag var inte besviken för det. Jag var faktiskt överlycklig. Jag levde i ett lyckorus. Jag tror inte att jag egentligen var så intresserad av att bli förälskad i någon kille. Jag var ju så ung. Jag var nog mer förälskad i sommaren, musiken och dansen. Jag tror att jag var förälskad i själva livet.

En sak vet jag i alla fall och det är att minnet av den där sommaren alltid kommer att finnas kvar hos mig. Visst kom det andra somrar och danser, men ingen lika underbar. Det vilar ett speciellt skimmer över just den sommaren. Varför vet jag inte. Kanske framstår den där första sommaren i Finland som så speciell just därför att det var den första. För att allt var nytt. För att jag stod på tröskeln till vuxenlivet. För att framtiden låg spännande och löftesrik framför mig.

Jag inser att med tiden kommer även det här minnet att blekna. Men än så länge verkar allt så nära, så tydligt. Där jag nu ligger med slutna ögon på verandan kan jag tydligt se mig själv sväva i dansens virvlar.

Jag är ung och vacker. Jag är lycklig. Jag dansar tills solen går ner.



FINN 5 FEL

Lösning på sidan 47.

D

et var försommar när vi kom till Finland, syrran och jag. Det blev en ganska stor omställning trots att platsen inte var helt okänd för oss. Vi hade varit dit många gånger under åren och hälsat på mormor och släkten. Men att vara på semester och att bosätta sig är två skilda saker.

Storstad och landsbygd är två helt olika saker.

Vi kände oss ganska isolerade i början. Lokaltrafiken var i det närmaste obefintlig.

Man måste ha bil om man skulle i väg någonstans. Jag hade tagit körkort, men hade ingen bil så jag fick använda morfars.

På den tiden hade inte heller affärerna öppet veckans alla dagar som de har nu. Man fick lov att planera sina inköp.

Utbudet var litet för någon som var van att handla i Stockholm.

Vi åkte ofta in till närmaste stad i början för att skaffa oss det vi behövde.

Det tog sin lilla tid att finna sig till rätta, men när det väl var gjort var vi nöjda och förväntansfulla. Nu var det dags att ge sig ut i nöjessvängen. Vi bestämde att vi skulle ge det en chans, även om vi tvivlade

på att landsbygden skulle ha så mycket att erbjuda oss i den vägen. Det visade sig emellertid att vi hade fel. Det blev en oförglömlig sommar.

FINN 5 FEL

på saken desto mer lockande verkade förslaget.

Vi var egentligen ganska trötta på vår hemmiljö och det fanns en viss frihet som väntade i Finland; vi skulle vara långt borta från föräldrar och regler.

–Jag Jag får avav att att fiskarna simmar hem harintryck intryck fiskarna sim-och skryter över betet som de huggit från oss.

mar hem och skryter över betet som de huggit från oss!

KURIREN 65

20.06.2024 09:44:24

Stjärnorna?

3 JULI 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Under sommaren vill Väduren, ett eldtecken känt för sin energi och äventyrslust, ta till vara solens strålar. Du brinner för att prova nya aktiviteter, som adrenalinfyllda sporter eller att utforska nya platser. Väduren älskar också att vara utomhus, vandring eller camping är favoriter. Sociala tillställningar med vänner och familj, som grillfester och sommarfester, är också högt uppskattade.

OXEN

20/04 – 21/05 När det är sommar vill den jordade och stabila Oxen njuta av livets goda och verkligen koppla av. Du söker lugn och ro, gärna i naturen genom promenader eller trädgårdsarbete. Oxen älskar god mat och dryck, så grillfester och picknickar är perfekta. De uppskattar också tid med nära och kära, och deltar gärna i familjesammankomster och umgänge med vänner. Semestern blir till det bästa i år.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Tvillingarna älskar att resa och möta nya människor, vilket gör sommaren till deras favoritårstid. Din sociala sida blomstrar, och du trivs som bäst vid grillfester, med strandhäng under varma sommarkvällar, och vid sammankomster med vänner och familj. Dessa tillfällen erbjuder dig perfekta möjligheter att umgås, skratta och ha roligt.

Tvillingarnas nyfikenhet och livsglädje gör att du alltid är mittpunkten.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Kärleken är omfamnande! Tillgivenhet och romantik viskar vackra ord i ditt öra. Le, skratta och njut! Månen strävar efter att tillfredsställa sina behov, och Venus omhändertar dem. En ganska behaglig aspekt där Venus väcker liv i månens känslomässighet, medan månen belyser Venus sociala sidor.

Dessa två himlakroppar trivs väl i varandras närhet. Framför allt förstärks din familjära hemkänsla.

LEJONET

23/07 – 23/08 Måne och sol i förening ger dig en unik möjlighet att reflektera över dina önskningar och verkliga behov. Tiden markerar en nytändning av känslor och idéer som du värdesätter med nya insikter om dig själv och ditt känsloliv. Denna konjunktion fungerar som en mognadsaspekt, som månad för månad uppmuntrar dig att ta dina känslor på större allvar och ta ansvar för din personliga utveckling.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Tålamod är en fantastisk tillgång att utöva just nu. I stället för att känna frustration eller ledsamhet, kom ihåg att allt har sin tid och det som ska komma, kommer när det är rätt. Känslolivet kan kännas lite begränsat just nu, och du kanske upplever dig själv som övergiven eller negligerad emellanåt.

Men oroa dig inte, detta är övergående och har egentligen inte så mycket med din omgivning att göra.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Njut av de tillfällen som ges att uppleva små drömmar som blir verklighet för en stund.

Venus bjuder på ögonblick av glädje och förverkligande. Bestäm dig för att vara mer nöjd med dig själv och njut av de delar av din personlighet som gör dig unik. Acceptera dig själv precis som du är, utan att känna behovet av att förändras för att passa andras förväntningar. Finn styrka i att vara sann mot dig själv.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Under sommaren söker du som Skorpion, känd för din intensitet och passion, djupt meningsfulla upplevelser. Du älskar att utforska det okända, kanske genom resor eller nya aktiviteter. Du trivs vid vatten, som sjöar eller havet, och uppskattar tid med nära och kära. I stället för stora sociala tillställningar, föredrar du djupa, intima samtal och meningsfulla stunder. Din egen planet Venus ser det sköna i naturstenar.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Jupiter i en gynnsam aspekt till ditt tecken öppnar upp för en värld av möjligheter. Du omges av en strålande aura av lycka och överflöd, där varje tillfälle lyser som stjärnor på en klar himmel och lockar med sina rika erbjudanden. Även om nätterna nu är ljusa och stjärnorna inte syns, kan du vara säker på att de finns där och visar vägen. Det är en tid av stora möjligheter och positiva förändringar.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Saturnus får en positiv påverkan från månen, vilket ger dig ljus och energi. Uppgifter som tidigare prövat ditt tålamod blir nu mycket lättare att hantera. Genom att arbeta över och komma i kapp med dina åtaganden kan du se fram emot en sommar med mer fritid och kvalitetstid med nära och kära. Om du har känt att ditt känsloliv varit återhållsamt, kommer det nu att börja lätta mot större frihet och glädje.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Vattumannens originalitet och humanitära anda, samverkar en tid med Uranus, Vattumannens egen planet. Harmoni och förening är ledorden den närmaste tiden. Du är nöjd med dig själv och vänskapligt sinnad.

Njut av tillfällena som ges att ta del av tillvaron. Det blir lättare att relatera till andra, eftersom du snabbt hittar vägar till hur du ska kunna identifiera dig med dem på deras egen nivå.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Din känslighet intensifieras under denna period, vilket gör att du känner dig upplyft och som om du äntligen har lyckats frigöra dig från ett komplicerat nät av känslor.

Mars påverkar Neptunus och driver på för att avslöja de hemligheter som Neptunus vaktar noga. Dessa hemligheter kan handla om både ideologiska och andliga perspektiv, områden som du nu är särskilt intresserad av att ta del av.

66 KURIREN

R0924.indd 66

20.06.2024 09:44:26

SÅ TROR KALLAT INTE ALLS ESAIAS, SKALD

KAMP

GRYNOST TENNVARDAGSESSEE AVSLAG

TJECKISKA LASTBILEN

ÄR GULD JFRT MED SILVER

K r yssa med Kuri ren

ÄR NOG U-BÅTEN SOM ATT RETURNERA MOSEFLOD VRÅNGA

I NÄROMRÅDET AROSENIUS MED KATTRESAN

KNYT! 14:E OKTOBER SES MED FAUNA SIAR I DELFI ÄKTENSKAPSBROTT DOFT FÖRELÄS- KNUFFAR FRAM NINGS- BÅTEN DÄR SAL BAK

RALLY, PARIS

...

HÄRLIG PÅ FINSKA

INDIANBOSTADEN

FLINET ÖRONVÄRKEN

MED ERICSSON FÖRR FJÄTTRAR SJÖN

KUFISK LUKTA KUNGLIGA "HATTEN"

FÖRE TID

GRISEN PAUSEN BRÄNNER

MÅLAR LÄTT HURTIG KVINNOR FRÅN PAPEETE

ÄTA GOTT RÖSTAR

GIRAFFDJURET FRÄCK

LÖGANDET PÅ STRANDEN AKTER

TAL INFÖR PADRE

DUKTIGA DÅNET SANNA

BREVSLUT

FALSKE NITROGLYCERIN

BUSKEN

STELKRAMP

MEDLAR

ALLIANS

 ÄDELSTENARNA MÅNGA I PISTEN

MAC OCH PC LOVAR ATT GÖRA HABIT

SALTSTENEN FÖR ROSA

EXPLOSIV HJÄRTMEDICIN

MISSTÄNKER

GOJOR

TRÄD OCH ETUIER PERIOD

OLJIGA STENFRUKTER

STORT KÄRL

FÖRSIKTIGT! EXTREMITET

BALT

SES IHOP MED ALMA

UTERUM

GRAVERAREN FYRTYP MÖLLATYNGD OM HALSEN

KELTER

RÖR I ÅDROR

NOBB CHEFEN

VEDHÖG

TRANSPARENTA BLÖTDJUR

FÖRESKRIVA SLANTGRIS?

ANFALL

EN KAMP FÖR TVÅ RIKTNING

VIBRERA

NR 12

TÄCKORD STOR I HAVET

BRUTEN

SIST I HEBREISKA ALFABETET KANSKE

VON HEIDENSTAM YTTRADE SAMFÄLLT

CHRISTOPHER, "STÅLMANNEN"

REALISERADE

50 LEKER VILT

CIRKEL

ALSTER I KORUM

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 31 juli 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 67

R0924.indd 67

20.06.2024 09:44:27

NOVOKRYSSET

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Mikael Forss bok ”Bortom mörkret”.

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller till kryss@kuriren.fi. Märk gärna kuvertet med ”Kryss”. Lösningen bör vara framme senast 31 juli 2024. Det går bra att sända flera krysslösningar i samma kuvert.

Namn och postadress: ...........................................................................................................................................................................................................

Foto: Adode Stockphoto.

Så här löser du Novokrysset:

68 KURIREN

R0924.indd 68

20.06.2024 09:44:30

SUDOKU OBS! Denna sida behöver inte sändas in tillsammans med lösningen på Novokrysset. Det räcker med meningarna som bildas i krysset, vilka även går att sända per e-post till kryss@kuriren.fi.

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 70.

Lätt

7 1

8 4 3 5 6 2 6 1 9 3 6 4 8 3 1 9 2 4 8 8 6 3 7 9 3 5 1 6 9 Medelsvår

9

1

6 4 1 3 2

2

1 7 4 8 2 7 1

9

Foto: Adode Stockphoto.

6 8 3 6 1 5

9

9

Mycket svår

3 2

6 4 8 4 5 1 3 4

4 2 7 8 5 7 4 1

8

4 9 7 2 1 2

9

8

4 3

7 6 6 2

1 4

7 KURIREN 69

R0924.indd 69

20.06.2024 09:44:33

KRYSSLÖSNINGAR

FINN EN VÄN GENOM KURIREN!

UPPHÖJD BILD 6-8 OM DAGEN SA MAN FÖRR

Ensamheten känns tung att bära. Jag söker dig, du lugna, trygga, snälla man, som vill dela livet tillsammans med mig i hemmets lugna vrå, i mitt hus ute på landet utanför Vasa. Är du omkring 75–80 år, gärna bilburen, och inte längre vill vara ensam; Skriv en rad, så kan vi träffas! Sv. t. 3.7 – ”För livet.”

D

E

R

K

V

V

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen faktureras och införs max tre gånger.

• Skriv kort om dig själv och den signatur du önskar under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

Lösning: SOMMARQUIZ

Rätta svar: 1 – C, 2 – D, 3 – C, 4 – D, 5 – A, 6 – B, 7 – C, 8 – A, 9 – D, 10 – B, 11 – B, 12 – C, 13 – C, 14 – A, 15 – D, 16 – B, 17 – C,18 – A, 19 – D, 20 – C

E

R

N

A

T

A

K

T

K

E

T

G

U

L

O

N

M

I

N

K

PARCEL TYCKER MAN I ENGLAND

P

M

E

G

A

ADKINS, BR. ARTIST PRÄST MED BOK I GT

A

D

E

L

E

A

F

I

R

E

R

EN FYLLA PÅ

N

N

N

ÄR ATT FOGA SAMMAN ORD

KVÄVE

DONERAR

N

L

S

N

I

N

G

LIKAR

FÖRE ÅR

A

ANKUNGE

Ä

MÅNGA PÅ SKRIVMASKIN

BIT

R

HUNDTYP SKÄLVNINGEN

D

A

L

L

R

A

D

E

VARNA

A

L

A

PÅ BIL I LESOTHO

R

I

T

N

GRIPER

A

N

D

E

T

R

M

E

R

A

U

A

PUHVÄN

A MÄSTARE

LITURGIN UNDERSTÖTT

TESLA

V

I

R

T

U

O

S

ENGELSKT HELGON SES PÅ ARENA

S

A

I

N

T

ELDSTUNGAN

I

D

R

O

T

T

ÄNGSLIGT SVÅRBEGRIPLIGT

S

K

Y

G

G

CARLOS, MUSIKER

TESLA

CIRKEL

O

EN SÅN SKRIVER LYRIK

P

O

E

T

ORDKARG

E

N

S

T

ÄR DEN VÄLMÅENDE I SITT ...

M

NAGY, POLIT. STACKARNA

I

M

R

E

RIBONUKLEINSYRA

R

N

A

I

K

E

B

A

E

N

SURA LAGEN 7:E I GREKISKAN

Ä

T

R

SILVER

E

S

S

E

JAP. BLOMSTERARRANGEMANG SNOR

DEN ÄR PÅ FÅGELFOTEN IRRLÄROR

T

A

R

S

L

Å

G

A

T

PRON.

SÅDAN SKRÄCK PÅ ÖPPNA YTOR DAHL FÖRF. SÅNGFÅGEL

T

T

E

I

E

N

A

R

K

R I

S

T

GÖR SOM LOKET

D

R

A

R

MÄKÄRÄINEN EFTER SO

K

A

OKOMPLICERAT UPPVAKTADE

E

N

K

E

L

T

ARBETETS

SPIK

I

R

A

T

T

A

D

E

M

T A

O

E

N

R

G

R

N

E

V

I

G

NYHETSBYRÅ

N

HÅRBAND SLAVINNA I OPERA

R

O

S

E

T

T

N

A

IRER OCH SKOTTAR ÄMNESSTAD

K

E

L

T

E

T

I

K

A

N

SKRIVDON

R

ETT AV STÅNDEN

A

D

E

L

POLYPROPYLEN LÄGST I KÖR

P

P

VAR RÄVEN ÖVER ISEN

BOR I WALVIS BAY FÖRUTSE

N

A

M

I

B

I

E

R

S

A

MARITIMA VINTERBELÄGGNINGARNA

I

S

A

R

N

A

USA STAT

KURVOR

S

E

N

S

EJ KROKIG MEN ÄRLIG

R

A

K

I

N

A

J

DET VIKTIGASTE

S

A

T

S

O

L

50

NR: FYRA

G

L HARMONIUM

A

NEJD

Ä

A

K REBELL

Finn en vän!

N O

E

S

GÅR KRING

A ÄR I ARYTMI

L



I

R

O

O

SLUTNA SÄLLSKAP

O

S

BLÅ STENAR

ÄR FRÅN ADDIS ABEBA

V

S

SKEPPEN TOM MED MANÖVERPÅ HJULET STUGAN DJUPET

KRÄLDJUREN SOM SINGLAR

URMÄRKE

VURMAR

I

Ö

S

GJORDE MAN KLOKHET GRENAR I MUNNEN I TÄVLING

D

K

R

KAJAL

PERSONLIGT

MATORDNING PÅLSTEKARNA

SMÅ HAR FÖRÄVEN SY- BRÄNSLETÄLJDE DEPÅER NÅLAR

B

HÅRDA VATTNET

VÅGÄVEN FÖR BRYTARE FÅGEL?

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Lösning: SUDOKU

Kuriren nr 7 innehöll följande kryss.

Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är: KRYSSA MED KURIREN (105 stycken): Bo Lillqvist, Jakobstad, Rita Åkerlund, Pörtom och Berit Dahlin, Esbo.

Lätt

Medelsvår

NOVOKRYSSET (46 stycken): Birgitta Tallbäck, Nykarleby, Majlen Hertsbacka, Rangsby och Christer Sandvik, Borgå.

Mycket svår

GRATTIS ALLA VINNARE! Ett pris kommer med posten.

GRATTIS ALLA VINNARE! Ett pris kommer med posten.

70 KURIREN

R0924.indd 70

20.06.2024 09:44:34

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽ – Hur kommer det sig att ni uppnått en sådan aktningsvärd ålder som 100 år?

– Det beror väl på att jag är född 1924. ✽ Hustrun till mannen under schackspelet: – Det här påminner mig om när du friade.

– Vi spelade väl aldrig schack på den tiden?

– Nä, men redan då tog det dig två timmar att göra en framstöt! ✽ – Min fru och jag grälar ofta och då blir hon helt historisk.

– Du menar väl hysterisk?

– Nä, historisk. Hon drar fram allt ur det förflutna. ✽ En dam ringde en elfirma och ville ha hjälp med att laga dörrklockan som hade gått sönder.

Firman skickade över en elektriker som snart kom tillbaka igen.

– Det var ingen hemma, sa han.

– Jaså?

– Ja. Jag ringde på minst tio gånger men ingen öppnade. ✽ Husets hund Tjalle upptäcks av husse med grannens kanin stendöd i munnen.

Husse får tag i kaninen och springer snabbt in med den. Han tvättar och blåser den torr. Så tar husse den döda kaninen, tittar ut och ser att det är folktomt, innan han springer över till grannen och lägger kaninen i sin bur.

Allt är lugnt i några dagar tills helgen kommer. Då är både hundägaren och hans granne ute.

– Vet du vad som hänt vår kanin?

Den är död, säger grannen.

– Nej, men oj va tråkigt, svarar hundägaren oroligt, men försöker hålla masken.

– Jo så är det, men konstigare är att när vi begravt den, grävde någon upp den, tvättade den och lade den därefter i kaninburen. Vad kan det vara för en typ?

✽ En man kommer till frisören och säger: – Jag vill bli klippt så här: taggigt där bak, rakat längst fram, och på ena sidan ska håret spreta åt olika håll.

– En sådan klippning kan jag inte göra, säger frisören.

– Säg inte det. Det var så du klippte mig förra gången. ✽ – Stefan och jag ska fira semester på olika håll i år.

– Jasså, var då nånstans?

– Jo, jag ska röja på vinden och Stefan ska städa i källaren, sa Saga belåtet. ✽ – Du får sluta som chaufför hos mig. I dag var det andra gången på två veckor som du varit nära att köra ihjäl mig.

– Snälla chefen, ge mig en chans till. ✽ En mamma var på zoo med sin lilla son: – Titta mamma, den där apan ser ut som faster Sofia!

– Nej, så säger man inte!

– Men apan förstår väl inte vad jag säger? ✽ – Jag träffade henne i går, hon var så underbar.

– Friade du?

– Naturligtvis och jag sade att jag kunde gå till världens ände för henne.

– Underbart... Vad svarade hon?

– Hon tycker jag kunde starta genast.

SÄLJES: POPULÄR GÅRD med jordgubbssjälvplock i Vasa

Renoverat och snyggt 400 m2 hus med tillhörande tomt och ekonomifastigheter.

På den nästan två hektar stora tomten och i dess byggnader finns gott om möjligheter, till exempel för att fortsätta den befintliga bärodlingen eller Tilläggsmark påbörja en egen lantgårdsdröm. kan köpas

Mer information på etuovi.com/ kohde/20776910

VIRTANENS 4 OLJORS FÄRG FINLANDS POPULÄRASTE NATUROLJEFÄRG. LÄTT ATT MÅLA, RINNER INTE HÅLLER I ÅRTIONDEN PLASTFRI OCH ETT EKOLOGISKT VAL

www.virtasen.fi

Vaasan Väri Oy Smedsbyvägen 17 Vasa Färg Ab 65100 Vasa Tel 06 3616300

Alla vardagar Kl. 8.00 – 15.30

✽ Läkaren till patienten: – Ta den här tabletten i kväll innan du lägger dig, och den andra tabletten om du vaknar i morgon bitti.

Sommaröppet Midsommarafton 21.6 10 – 14

✽ Kan du simma?

– Jaaa.

– Var har du lärt dig det?

– I vattnet...

Lördagsöppet fr.o.m 29.6 kl. 10.00 – 14.00 Vesterö • Maxmo

DIREKTFÖRSÄLJNINGSBUTIK OCH CAFÉ

Tfn 050 522 55711 www.granholms.fi KURIREN 71

R0924.indd 71

20.06.2024 09:44:35

757591-2409

PAL. VKO 2024-35

BEHÖVER DU EN HYRESLÄGENHET? Då kan vårt nya höghus i Smedsby vara något för dej.

Ett fyravåningshus med 15 moderna lägenheter, du kan välja mellan 2:or och 3:or.

Huset är inflyttningsklart 15.9.2024.

Glad sommar!

TILLÖNSKAS KURIRENS LÄSARE.

Fastighets Ab Korsholms Bostäder Tel 0400 188 083 Göran Paro www.korsholmsbostader.fi

Foto: Adode Stockphoto.

HUS,VILLOR, KÖK, SPISAR, KAMINER..

HITTAR NI PÅ INSTITUTGATAN 11(VASA) 0503770915

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 28 AUGUSTI

72 KURIREN

R0924.indd 72

20.06.2024 09:44:38