Kuriren nr 5-24

10 APRIL 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

Nr 5 2024 ÅRGÅNG 65

Hantverk av alla de slag lärs ut på Slöjdtorget s. 4

TEMA:

• MAT • MOTION • LIVskvalitet 5-24 Pärm.indd 1

26.03.2024 14:41:04

Nr 5

Innehåll 8

10 april 2024

Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen på Åland hoppas bli Finlands största odlare av delikatessvamp.

12

Fysioterapeuten Maria Ivars hjälper sina klienter att få fart på ett stagnerat lymfsystem.

FÖLJ OSS PÅ

65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959 Ansvarig utgivare: Rosita Holtlund

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

16

Yvonn Björkström har lett grupper i vattengymnastik i snart 40 år och trivs med det.

facebook.com/tidningenkuriren Kurirens redaktion: Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa e-post: info@kuriren.fi hemsida: www.kuriren.fi Redaktion: tfn 06 318 1900 Läsarbilder: material@kuriren.fi Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro.

Prenumerationsärenden: tfn 06 344 1800 e-post: prenumerationer@kuriren.fi Annonsförsäljning: Mia Väkelä, tfn 044 756 1551, mia@kuriren.fi Annonspriser och mera information finns på kurirens hemsida www.kuriren.fi.

Tryck: Printall.

26

Företagaren Laura Eyvindson i Sibbo jobbar bland och för äldre som vill bo hemma.

30

För Merete Kouloktsis klappar hjärtat ännu varmt för både Pargas och Svenskfinland.

instagram.com/tidningen_kuriren

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS

 via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

5-24 Innehåll.indd 2

27.03.2024 09:56:00

Lyx i vardagen

42 MAT • MOTION • LIVSKVALITET

Slöjdtorget i Kronoby är både omtyckt och populärt ��������������� 4 Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odlar delikatessvamp i en liten lokal i Mariehamn �������������������������������� 8 Maria Ivars berättar om hur man med massage kan få fart på ett trögt lymfsystem och börja må bättre ����������������12 Vattengymnastik är en motionsform som passar de flesta ����������16 Lämpligt vinterklimat och en solig sommar är önskedrömmen för alla som odlar örter ������������������������������������20 Gör te av egna torkade örter ur naturen �����������������������������������24 Laura Eyvindsons företag hjälper äldre att kunna bo hemma så länge som möjligt ������������������������������������������������������������������26 Matvrån: Baka gott bröd hemma ................................ ������������������38 Mat med Christian Tikkanen ............................................................42

POPULÄRT

Människor emellan: Leif ”Leevi” Galls ��������������������������������������������������� 29 Merete Kouloktsis åkte till Grekland som ung och nu har hon bott där i närmare 50 år ������������������������������������������� 30 Ulf-Peter Nyman: Livet, garaget och Österbottens slätter ����������� 33 Åbo Akademis körer Brahe Djäknar och Florakören på konsertturné till Beneluxländerna ���������������������������������������������������� 34 Fråga Kurirens relationsexpert Lotta Löfs ������������������������������������������� 41 Klippt och skrivet ������������������������������������������������������������������������������������������ 44 Kontaktannonser ........................................................................... ��������������� 45 Människan som psykofysisk varelse: Tankens kraft ������������������������� 46 Novellen: När livet förändras ������������������������������������������������������������������� 48 Ett gott skratt förlänger livet �������������������������������������������������������������������� 40 Boknytt ������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 50 Horoskopet ����������������������������������������������������������������������������������������������������� 55

D

agarna från vårdagjämning och framåt, i synnerhet de morgnar då det är soligt redan från morgonen, brukar jag påminna mig själv om att ljuset tilltar för varje dag i ungefär tre månader framåt. Det ger mig en härlig känsla mitt i vardagen och då och då önskar jag att jag samtidigt kunde stanna tiden, i alla fall en liten tid, för att riktigt hinna njuta ordentligt. Bara påminnelsen om att ljuset tilltar morgon och kväll får mitt humör att stiga rejält!

Våren är inte långt borta. Vilda växter som till exempel nässlor, maskros- och björkblad kan man gärna plocka och ta tillvara och torka på våren.

Genom att blanda olika sorters örter kan man göra egna teblandningar att avnjuta som ett gott te under kalla höst- och vinterkvällar, och samtidigt drömma sig tillbaka till vår och sommar om man så vill. Har du aldrig själv plockat örter och använt som te, men gärna vill prova på, kan du läsa Ninette Bahnes tips och förslag på de örter som hon brukar plocka och torka och som ger ett gott örtte.

Yvonn Björkman har lett grupper i vattengymnastik i många år och trivs med det. För många med begränsad rörelseförmåga kan motionsrörelserna vara så mycket lättare och enklare att utföra i vatten än i en gymnastiksal. Vattengymnastik som motionsform passar så gott som alla, intygar Yvonn. Du som kanske aldrig testat denna motionsform, våga prova på!

Det är aldrig för sent att lära sig något nytt. För alla som tycker om att skapa med händerna är den aktivitet som slöjdtorget i Kronoby erbjuder mycket omtyckt. Deltagarna får umgås med andra, använda händerna på ett kreativt sätt och får handledning av en lärare vid behov. Kanske finns det något motsvarande på din hemort där du skulle kunna umgås med andra och samtidigt få utlopp för din egen kreativitet?

Jag vill ännu påminna om att du som vill få en relationsexperts syn på frågor kring någon relation är välkommen att skicka mejl till material@kuriren.fi eller brev till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 Vasa.

Som frågeställare är du anonym i Kuriren.

Det ovan nämnda och mycket mera läsning bjuder vi på i det här numret som har ”Mat, motion och livskvalitet” som tema.

Trevlig läsning, ha det gott!

KORSORD OCH KNÅP

Lätta krysset ���������������������������������������������������������������������������������������������������� 19 Finn fem fel ����������������������������������������������������������������������������������������������������� 37 Kryssa med Kuriren �������������������������������������������������������������������������������������� 51 Novokrysset ��������������������������������������������������������������������������������������������������� 52 Sudoku ������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 53 Krysslösningar .................................................................................. ������������� 54

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

5-24 Innehåll.indd 3

27.03.2024 09:56:04

 Olof Henricson har gjort många

knivar genom åren och nu syr han ett knivhölje. Han säger att det är en gåva att vistas på Kvarnens slöjdtorg och slöjdläraren Kristian Tallgård framhåller också vikten av handens arbete för hjärnans utveckling.

Slöjdtorget i K

 Kvarnens tomt i Kronoby är vacker. De gamla byggnaderna är väl

underhållna och de nya är byggda i liknande stil. Parkeringen vid skolan är alltid full då skolan inte bara erbjuder slöjdtorg utan också språklinje, ett tionde läsår, förberedande utbildning för polisstudier och skolar vildmarksguider. Medborgarinstitutets kansli finns också på området.

Träslöjd, sömnad, möbelrestaurering och vävning. Allt detta är på gång en tisdag eftermiddag på Kvarnen, folkhögskolan i Kronoby. Det är koncentration och noggrannhet blandat med humor och social samvaro.

Slöjdlärare Kristian Tallgård sammanfattar det bra: ”Handens arbete är viktigt för hjärnans utveckling”.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

4 KURIREN

5-24 Slöjdtorget i Kronoby - Anette F-Fellman.indd 4

26.03.2024 13:29:41

 Elisabeth Wester längtade länge efter att få börja på Slöjdtorget och nu har det äntligen blivit dags efter avslutat yrkesliv.

Kristoffer Snåre är gymnasieelev och vistas sex veckor på Slöjdtorget.

t i Kronoby är populärt

D

et är smockfullt på parkeringen till Kvarnen i Kronoby.

Skolan erbjuder ett tionde läsår, språklinje, förberedande utbildning för polisstudier, skolar vildmarksguider och tillhandahåller slöjdtorget.

Kronoby medborgarinstitut hör också till Kvarnen och man har alltså valt att koncentrera allt det som hör till fria bildningen på ett och samma ställe i Kronoby. Det är ett vackert område med två anrika byggnader och ett par nya.

– Vi har 110 elever i år på

slöjdtorget. Vi kan jämföra det med ungefär 20 elever när vi började på 1990-talet, säger slöjdlärare Kristian Tallgård.

– Deltagarna är daglediga och av dem är de allra flesta pensionärer. Någon kanske också är deltidsarbetande eller alterneringsledig och varje år har man också elever från gymnasiets andra läsår som går en period i Kvarnen. Man kan ansöka om en plats till slöjdtorget när som helst och nya elever har förtur, berättar Tallgård.

Programmet är statsfinansierat, vilket gör att kostnaden för programmet är subventione-

rad. Man kan ansöka om att få delta mellan två och fem dagar i veckan.

– Det vanligaste är att man är här två dagar i veckan och vi jobbar mellan klockan 9 och 15, fredagar slutar vi redan klockan 14, säger Tallgård.

Förutom ovannämnda arbeten kan man också ägna sig åt möbeltapetsering, gitarrbygge och traditionsenliga hantverk.

Vad innebär traditionsenliga hantverk?

– Det som vi erbjuder som faller under den benämningen är sävslöjd, ukulelebygge, spånflätning, smide, svep-

teknik, näverslöjd, knivtillverkning och sameslöjd. Det varierar förstås lite från år till år, men sävslöjd är ju ett traditionellt hantverk i Kronobytrakten, medan sameslöjden har kommit in via en elev från norra Sverige som nu är timlärare i ämnet.

”Längtat hit i tjugo år” En elev i ett av rummen är Elisabeth Wester. Hon bär hörselskydd eftersom man gör allt från att såga till att slipa med maskin. Hon tillverkar ett skär➛ bräde med ändträt uppåt.

KURIREN 5

5-24 Slöjdtorget i Kronoby - Anette F-Fellman.indd 5

26.03.2024 13:29:47

Slöjdtorget ...

Forts. från föregående uppslag

– Den tekniken gör att skärbrädet kan användas länge och inte blir sönderskuret lika snabbt.

Arbetetet är tidskrävande, men roligt, säger hon.

Wester älskar att komma till slöjdtorget. Hon är sjukpensionär med ett förflutet som eftisledare.

– Jag har längtat hit i tjugo år. Jag hade helt klart för mig att jag skulle hit den dagen jag inte jobbar mera. Att jobba med trä och näver är min grej, säger hon.

Hon säger att det är ett bra gäng i slöjdsalen och att man har roligt tillsammans. Arbetet är också terapeutiskt tycker hon. En annan av eleverna i slöjden är Kristoffer Snåre som vanligtvis går i Kronoby gymnasium, men nu vistas i Kvarnen en period på sex veckor.

– Jag tycker om kreativt arbete och ritar mycket på min fritid. Jag tycker om att göra små figurer och just nu håller jag på med ett svärd från Minecraft i valnöt och björk.

Han går också ett par kurser på gymnasiet den här perioden, men han kan snabbt förflytta sig mellan ställena då det är endast en dryg kilometer mellan skolorna.

– Jag har i alla fall mindre läxor den här perioden och det blir som ett litet avbrott. Maten är också god här, bättre än i gymnasiet, säger han.

På andra sidan väggen håller Jan-Olof Granvik på med att färdigställa en amerikatrunk från slutet av 1800-talet. Han har handletts av Nils-Gustav Lindfelt som undervisar i möbelrestaurering.

– Jag är från Karleby, men bodde i Nyland i sextio år. Som pensionär flyttade jag och frun tillbaka till Österbotten och jag kunde ge mitt intresse för träarbete mera tid. Möbelrestaurering har blivit mitt specialintresse eftersom jag gärna använder befintliga produkter istället för att göra nya.

Granvik har gjort ungefär 60 olika produkter under sina sex år i folkhögskolan och han har

 Bodil Käldström, Görel Ek-Jussila, Ingegerd Ahlvik och Åsa Grundvall skojar friskt vid kaffebordet. De är alla nyblivna pensionärer.

Stående läraren Viveka Dahlnäs.

dokumenterat dem noggrant.

Amerikatrunken har han hållit på med i fyra månader innan den nu står klar.

– Man ska ha tålamod när man restaurerar, säger Granvik.

Han vill ge en eloge till handledarna Lindfelt och Tallgård.

– De är väldigt kunniga och jag är så nöjd över det arbete som görs här. Det finns alla tänkbara maskiner till hands som man inte kan ha själv hemma. Vi har en fin stämning och vi hjälper varandra, även elever emellan.

Varning för lekande pensionärer En trappa upp från slöjdsalen, finns det som kallas mjuka sidan. I ena salen sitter man och väver och i den andra salen är det sömnad som gäller.

För Ingegerd Ahlvik och Åsa Grundvall är det andra vintern i Kvarnen.

– Vi har en jättebra lärare som bemöter oss enligt de förutsättningar vi har. Vi får god mat i köket, sällskapet är trevligt och här är gott att vara, säger Grundvall.

 Lärarna Monica Ohls och Viveka Dahlnäs på slöjdtorget i Kronoby ser ett växande intresse för hantverk och i dag vill man också göra det i grupp för den sociala samvaron.

Hon håller på och ritar ut mönster till en tunika och vännen Ingegerd Ahlvik ska sy dynor av tyg som hon tryckt mönster på.

– Vi jobbade tillsammans som företagshälsovårdare och är nyblivna pensionärer. Det är roligt att jobba praktiskt efter att yrkeslivet är över, säger de.

Förutom sömnad, vävning och tygtryck, erbjuds eleverna också tovning, stickning, virkning, makramé och tillverkning av ”himmeli”, det vill säga hängande prydnadsföremål av halm. Läraren Viveka Dahlnäs bekräftar också att intresset för hantverk ökat.

– Det är ett uppsving för

6 KURIREN

5-24 Slöjdtorget i Kronoby - Anette F-Fellman.indd 6

26.03.2024 13:30:14

 Jan-Olof Granvik har färdig-

ställt flera månaders arbete med en amerikatrunk från slutet av 1800-talet. Han handleds av Nils-Gustav Lindfelt och får beröm för sin insats som krävt tålamod och noggrannhet.

 Åsa Gundvall och Ingegerd Ahlvik är tidigare arbetskamrater som

en gång i veckan vistas på Kvarnen. Åsas tunika är en bordsduk som hon sytt om. Nu ska ett nytt mönster ritas ut för ytterligare en tunika.

hantverk av olika slag och man ser en skillnad i att folk numera vill umgås samtidigt som man handarbetar. Att träffa likasinnade ger ett mervärde, säger Dahlnäs.

Dahlnäs har varit lärare på Kvarnen i tjugo år. Hon säger att ingen dag är den andra lik.

– Man möter nya elever och

nya idéer. Eleverna kan visa en bild från Pinterest och fråga om vi kan göra det här. Svaret är alltid ja och det gör att man inte stagnerar. Jag och kollegan Monica Ohls följer också med trender inom vårt område och försöker lära oss det vi inte kan från tidigare.

Just nu är återanvändning

en stor trend. Man hittar tyger på loppmarknader eller så gör man om en duk till en tunika, som Åsa Grundvall gjort.

Klockan är nu 14 och det blir samling runt kaffebordet.

Ingegerd och Åsa slår sig ner med Monica Cederberg, Bodil Käldström och Görel EkJussila. Bodil går sitt första år i Kronoby.

– Hon kom hit med material i en plastpåse och det sågs inte med blida ögon, säger kusinen Monica Cederberg och lockar till skratt.

Numera har Bodil inte bara en, utan flera tygkassar. Damerna intygar att de trivs ypperligt i Kvarnen.

Tidigare fanns det en skylt utanför handarbetssalen där det stod ”Varning för lekande pensionärer”. Varför den togs ner förblir oklart då skylten verkar beskrivande för stämningen i sysalen.

Kortkurser till buds Förutom de lärare som redan nämnts jobbar också Theresa Särs som lärare i möbeltapetsering och Peki Jansson som lärare i gitarrbygge. Är man in-

tresserad av hantverk, men inte vill binda sig till en hel termin, kan man se i Kronoby MI:s katalog efter lediga platser i olika kortkurser som slöjdtorget erbjuder. Kvarnens hemsida kvarnen.fi ger också den informationen.

– Det kan handla om kurser på några veckor och de är ofta med något traditionsenligt hantverk i fokus, berättar Kristian Tallgård.

Knivtillverkning kan vara just en sådan kurs och som bäst ger Tallgård feedback på Olof Henricsons knivslida som han syr.

– Olof har gjort många knivar och gett bort de flesta, men den här ska bli hans egen.

– Jag ska ha den för fiskrensning på villan då den är av rostfritt stål, berättar Henricson.

Tallgård vill framhålla att man ger individuell handledning på slöjdtorget, vilket gör att man inte förutsätter några förkunskaper.

– Man behöver inte fundera om man duger, alla är välkomna. Man behöver ju inte börja med ett svårt arbete, utan ta det stegvis.

Olof Henricson får använda sin finmotorik när han trycker nålen genom det tjocka knivhöljet i läder. Han har tagit del av slöjdtorget i många år.

– Jag är pensionerad kyrkoherde och om jag tillåts predika lite, så är vi ju skapta till Guds avbild för att göra vackra saker och se mening i det arbete vi gör. Det är en gåva att få vara här på Kvarnen i Kronoby, säger han.

 KURIREN 7

5-24 Slöjdtorget i Kronoby - Anette F-Fellman.indd 7

27.03.2024 09:37:27

 Fredrik och Poppe levererar mikro-

grönt och delikatessvamp: ”Kunderna vill i dag ha hälsosam och miljövänlig mat med rena smaker”, säger de.

Fredrik och Poppe odlar delikatessvamp i ett gammalt kontor Text och foto: Erika Brenner 8 KURIREN

5-24 Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odlar delikatessvamp i Mariehamn - Erika Brenner.indd 8

26.03.2024 14:33:41

I november började Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odla svamp i en liten lokal. Bara några månader senare fanns grå och gul ostronskivling på Ålands butikshyllor. Nu är andra svampsorter på väg och inom en nära framtid hoppas matentreprenörerna att de är Finlands största odlare av matsvamp.

S

vamp är trendigt och både restauranger, butiker och konsumenter vill ha mer, och året om, säger Fredrik Hassel. − Men för bara några år sedan var detta inte möjligt, tekniken fanns helt enkelt inte, tillägger Poppe Mäkäräinen.

Fredrik och Poppe tar emot i ett rum i en byggnad invid en bensinstation i Mariehamn som fungerar som kontor och reception. På ett bord har de ställt fram en vacker svamp – gul ostronskivling – torkad chili, fermenterad korv, tunnbrödschips och ärtskott.

Inom ramen för det nystartade företaget som de kallar Organic Deli försiggår det riktigt många saker. Innan matföretagarna börjar berätta hur det hänger ihop redogör Fredrik Hassel för grundtanken: − Allt vi gör ska vara äkta.

Pratar vi svamp ska det smaka svamp, pratar vi chili ska det smaka chili. Det ska inte smaka salt eller nitrat oavsett om det handlar om chips, ärtskott eller svamp, inga artificiella smakämnen är listade på förpackningarna.

hyllrad fyllda av grönt i olika nyanser. Det är mikrogrönsaker, det vill säga ätbara skott av ärter, linser och rucola som odlas vertikalt för att spara plats. − Inom en nära framtid kommer de flesta grönsakerna att odlas på detta sätt, det är framtidens melodi, säger Poppe.

I ett fönster hänger rör där sallat växer i små plastglas.

Det är en hydroponisk testodling. − Det tar cirka fyra månader att ta fram en produkt som är klar för försäljning, säger Poppe. − Den roligaste biten av verksamheten är just att skapa unika produkter som folk tycker är intressanta och vill köpa, tillägger Fredrik.

Av mikrogrönsakerna har bara krasse och ärtskotten hittills kommit till butikshyllorna, de andra är på teststadiet. Den sista biten som ska falla på plats är en fungerande förpackning och där har Fredrik och Poppe ännu inte funnit en optimal lösning för just ärtskotten.

Fyra månader att ta fram en produkt

Poppe öppnar dragkedjan till ett plastskynke till rummet där den magiska svampodlingen sker.

Värmen och fukten slår emot, det är väldigt ljust. − I motsats till det som folk tror behöver svampar ➛ ljus, förklarar Poppe.

Av matprodukterna produceras bara ärtskotten och svampen på plats och de två är tills vidare också de viktigaste produkterna inom företaget.

I ett rum är hyllrad efter

 Ärtskott kan lätt odlas hemma. Kärl och jord behövs och det gäller att sköta om skotten.

 Hydroponisk testodling. Glasen är avklippta champagneglas. Det är svårt att få tag på krukor på Åland så det gäller att vara kreativ.

Bättre förhållanden än i skogen

 Odlad delikatessvamp har länge trendat i Centraleuropa.

KURIREN 9

5-24 Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odlar delikatessvamp i Mariehamn - Erika Brenner.indd 9

27.03.2024 09:36:31

Fredrik och Poppe ...

Forts. från föregående uppslag

− Det samma ser du ute i skogen. De största och mest välutvecklade kantarellerna hittar du i en solig dunge, på mörkare ställen förblir de små bollar, förklarar Fredrik.

Men Fredrik och Poppe ger sina svampar ännu bättre förhållanden än ute i skogen. − Vi kan styra näring, ljus och syre optimalt, vi kan skapa det bästa vädret för dem.

Därför håller våra svampar en bättre och jämnare kvalitet än skogens, säger Poppe.

Svamparna växer i block om cirka 3,5 kilo, i så kallade substrat som består av pellets och mycel, inne i plastpåsar.

Poppe håller upp ett block som det väller små svampar ur i ett såkallat cluster. Det är cirka 30 dagar gamla grå ostronskivlingar som är skördeklara om ett par dagar.

När de har skördats tränger sig nya svampar ut ur blocket.

Upp till tre gånger kan man skörda från ett block, lite mindre varje gång.

Men innan svamparna närmast exploderar ur påsarna har de inkuberats i tre till fyra veckor i mörker. Under denna tid skapar de vita rötter vilket ger blocken deras vita färg. Efter det skär man upp påsarna för att tillföra syre och ljus utan vilka svamparna inte kan utvecklas.

 Fredrik och Poppe har inte

ännu på allvar börjat marknadsföra sina produkter – de vill vara säkra på att kunna tillgodose efterfrågan först.

Restaurangerna intresserade Fredrik och Poppe beklagar att det just nu inte finns så mycket svamp – de har nämligen precis skördat grå och gul ostronskivling. Men svamparna växer snabbt och snart är även shitaake-svamp och en sort kallad Lion’s mane skördeklara. Sistnämnda hör till Fredriks favoriter – han använder den ungefär som kantarell – och även restaurangerna har entusiastiskt tagit emot svampen som är ny på Åland.

Fredrik och Poppe har delat ut av svamparna till restauranger och butiker och överallt

 Ett plock ur FredsChills produkter. ”Vi kommer att lyckas med Organic Deli också”, säger Fredrik.

har intresset varit stort. Fredrik har även varit till Sverige där flera stora restauranger var entusiastiska.

Till Finland har de ännu inte varit. − För min del handlar det om språket, säger Fredrik, som är från Sverige.

Tryckte på röda knappen Fredrik, utbildad kock, hade varit 28 år i branschen då en kollega lockade honom till Åland för att öppna en sommarrestaurang. Restaurangen stängde efter säsongen, men Fredrik blev kvar. Han hade

 Fredrik och Poppe är agenter för det svenska kaffet Zoégas som de säljer utan mellanhänder.

nämligen träffat sin flickvän.

Det var för sju år sedan.

Fredrik hade tröttnat på stressen inom restaurangbranschen och tog andra jobb. Men vid sidan om började han odla chili på hobbynivå. − Jag tyckte att det saknades någonting när det gäller kryd-

10 KURIREN

5-24 Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odlar delikatessvamp i Mariehamn - Erika Brenner.indd 10

26.03.2024 14:34:04

tauranger och färjor, på Åland, i Sverige och i Finland.

Fredrik har dessutom en såkallad BRC-stämpel på korvarna och chipsen vilket gör att produkterna kan säljas inom hela EU. − Bara man är aktiv kommer man långt, säger Fredrik som drivit FredChill på heltid i cirka fyra år.

Det sista jobbet han hade var på Alko, Åland. Det var där han träffade Poppe.

Lyckad kombo

 Poppe visar upp grå ostronskivling. Man ska ha koll på många

detaljer när man odlar svampar som bland annat är väldigt känsliga för bakterier. I december blev en sats infekterad och 150 kilo substrat måste slängas.

 Lion’s mane, som också kallas

yamabushitake eller igelkottaggsvamp, kan användas i stället för biff.

dor. Det är så mycket tillsatsämnen i dem och jag ville ha något renare, säger Fredrik.

Han kom också fram till att chili ofta är för stark för de nordiska smaklökarna och tog fram en egen mildare chilisort under devisen ”nordisk hetta”.

Han började känna sig redo att starta eget inom chilivärlden och företaget FredChill föddes. Då hade pandemin precis brutit ut. − Alla sa till mig att det

aldrig skulle lyckas. Men säger någon att man inte får trycka på den röda knappen så är jag där och trycker direkt, säger Fredrik och skrattar.

I dag producerar FredChill förutom torkad chili i olika smaksammansättningar också fermenterad korv och tunnbrödschips, allt utan tillsatsämnen. Sistnämnda produceras i Finland respektive Sverige men under FredChills namn och med Fredriks kryddor. Kunderna är butiker, res-

− Vi grälade på Alko, och jag slutade snabbt, skämtar Poppe.

Det handlade snarare om att Poppe hade kommit underfund med att han inte trivdes på en vanlig arbetsplats.

Poppe, från Ingå, kom till Åland 2013 för att studera handel. Efter avslutade studier varvade han resor med jobb. Men Poppe ville hellre arbeta självständigt och startade bland annat ett företag inom personlig träning.

Vid sidan om odlade han grönsaker hemma i stora mängder. Sommaren 2023 började han också odla svamp. Man kan köpa startkit med mycel och substrat online och snart hade Poppe garderoberna och balkongen fulla av svamp.

Så korsades Poppes och Fredriks vägar igen. − Poppes grönsaks- och svampodlingar och mina matprodukter lät som en lyckad kombo, säger Fredrik och fortsätter: − Dessutom kunde vi dra nytta av de nätverk jag har i Norden för att bygga upp verksamheten.

Svampboom På den vägen är det och allt har gått över all förväntan. − Intresset för svamp är jättestort och det växer hela tiden. Det hänger ihop med den allmänna trenden med allt fler som är måna om sin hälsa, träning och om vad de sätter i munnen, säger Poppe.

Svamp innehåller många ämnen som är bra för oss. Och nu får man den pinfärsk, lokalodlad och året om.

− Det är slut med färsk svamp bara om hösten eller med dyr svamp som kommer långväga ifrån och som har legat länge i kylen, säger Poppe.

Det är en ny trend. För 10–15 år sedan fanns varken kunskapen eller teknologin till svampodling i denna skala.

Fredrik och Poppe hoppas på att snart kunna odla mycket mer än det som ryms i det lilla kontorsrummet. De har nämligen beställt en specialbyggd uppvärmd container med koldioxid- och ångsystem samt speciallampor från Danmark. − När vi har fått den i drift blir vi Finlands största odlare av matsvamp, säger Fredrik som berättar att det på fastlandet finns få svampodlare och att nästan ingen producerar i större skala.

I samband med att svampodlingen flyttas till containern får matföretagarna också mera plats för odling av mikrogrönsaker. Om de placerar containern i anslutning till grönsaksodlingen kan de dessutom skapa symbios mellan odlingarna: luften från grönsaksodlingen kan nämligen slussas in i svampodlingen, bidra till att värma upp containern och tillföra mer syre.

Mycket på gång Poppe och Fredrik sprudlar av idéer. De vill bygga ett showroom och en butik i kontorslokalerna, de har planer på att även driva upp bland annat tomatplantor, till hobbyodlarna.

För det behövs ett växtpass och ansökningen ska iväg − nu.

De ska också hitta en fungerande förpackning till ärtskotten. På dagens todo-lista är även att köra ut ostronskivlingar som har tagit slut i butikerna och så ska Fredrik lägga sista handen vid en ny hemsida för Organic Deli.

Poppe och Fredrik väntar också på besök av krögare från Sverige som är nyfikna på deras svampar.

Det finns utsikter för att svampälskare också utanför Åland snart får tillgång till Fredriks och Poppes svampar.

 KURIREN 11

5-24 Fredrik Hassel och Poppe Mäkäräinen odlar delikatessvamp i Mariehamn - Erika Brenner.indd 11

26.03.2024 14:34:13

- det vita guldet

Lymfterapi

är bra för hälsan Nackbesvär, värk och sjukdomskänsla präglade Maria Ivars liv från tidig ålder. Ständig värk var normaltillståndet och Maria gjorde vad hon kunde för att försöka lindra den och få ordning på kroppen. I sin profession som fysioterapeut i Nykarleby hade hon bra koll både på den egna kroppen och sina klienters, ändå var det tydligt att några pusselbitar saknades, men så uppmärksammades hon på lymfsystemet och då vände allt.

Text och foto: Nina Åbrandt

J

akten på ett värkfritt liv började omkring 2008.

Som ung var Maria en aktiv skidåkare och det självklara var att försöka hitta bot via träningen. Styrketräning, löpning, fysioterapi, gruppträning och yoga, ja hela spektrat från den mildaste yogaformen till det tyngsta intervallpasset. Efteråt mådde kroppen hyfsat, men priset som hon fick betala efteråt blev med tiden allt högre. Värken och motståndet i kroppen gav inte med sig.

Till slut blev det för mycket och kroppen meddelade via smärta i foten att det räcker nu.

Hård träning fick bytas ut mot stavpromenader i skogen. Det visade sig vara startskottet för en livsstilsförändring.

”Jag har väl inget problem med lymfsystemet?!”

Det var för fem år sedan under en behandling för sina PMSbesvär som Maria för första gången blev varse att hon faktiskt har ett lymfsystem.

Under behandlingen föreslog terapeuten att fokusera på lymfan, vilket förundrade Maria.

Hennes första tanke var att med lymfan har hon väl inget problem?!

Men det Maria då upplevde var något annat än tidigare behandlingar och massage. Terapeuten arbetade varsamt med strykningar och lätta tryck, något som kändes både nytt och ovant.

Känslan efteråt var däremot behaglig och Maria insåg att detta nog var något att lära sig mer om. Väl hemma igen googlade Maria fram att lymfsystemets uppgift är att transportera bort slaggprodukter och gifter ur kroppen. Fungerar inte lymfsystemet som det ska kan slaggen leda till bland annat inflammation och värktillstånd i kroppen.

– I mitt jobb som fysioterapeut jobbade jag mycket med värkproblematik, som i de flesta fall de facto är inflammationsrelaterad. De nya insikterna fick mig att inse att lymfsystemet behöver fungera för att hålla kroppen så fri från värk och inflammation som möjligt.

Som dag och natt med måendet Kort innan Maria blev varse om lymfsystemets betydelse hade hon påbörjat en utbildning till

andningsinstruktör. Ambitionen var att bli bättre på att hjälpa sina fysioklienter med andningen, men det visade sig att hon själv hade stor behållning av att hitta rätt i sin egen andning.

– Jag förstod vilken stor betydelse andningen har. Innan jag började andningsutbildningen tog jag regelbundet värkmedicin för att kunna fungera och arbeta, men det kunde jag sluta med när jag fick ändrat mitt andningsmönster. Jag gick från att göra i princip alla fel man kunde göra till att hitta en avslappnad andning, som underlättade för kroppen och minskade mina hälsoproblem.

Arbetet med lymfsystemet och andningen gjorde underverk. Måendet vände till det bättre och resultatet har sedan dess fungerat som en morot för Maria, för den ohälsa hon tidigare hade vill hon inte få tillbaka.

Sedan 2020 är hon utbildad lymfmassör från Axelsons i Sverige och varje arbetsdag går åt till att hjälpa andra nå samma hälsoresultat.

MARIA IVARS

Bor: I Nykarleby Ålder: 43 Familj: 3 barn Jobbar som: Fysioterapeut, lymfmassör, egenföretagare Intressen: Stickning och att vara ute i naturen Kan inte vara utan: Frisk luft Kuriosa: Har gett ut boken Lymfaflow – för ett liv utan svullnad och värk (Eget förlag, 2022) Instagram: @_maria_ivars_ Facebook: @maria.friskoteket

ABC om lymfsystemet Maria berättar att lymfsystemet omtalades redan under antiken som ”det vita guldet”. Först

 Maria gav 2022 ut boken

”Lymfaflow – för ett liv utan svullnad och värk” på eget förlag.

12 KURIREN

5-24 Lymfmassör Maria Ivars - Nina Åbrandt.indd 12

26.03.2024 14:34:30

Maria levde med värk och sjukdomskänsla i många år innan hon av den terapeut hon gick hos, blev uppmärksammad på lymfsystemet och dess inverkan på hälsan och välbefinnandet.

– Min första tanke var att lymfan har jag väl inget problem med?! I dag vet jag bättre, säger Maria Ivars.

➛ KURIREN 13

5-24 Lymfmassör Maria Ivars - Nina Åbrandt.indd 13

26.03.2024 14:34:40

Lymfterapi ...

Forts. från föregående uppslag

 Det finns många hjälpmedel och metoder för att ta hand om sitt lymfsystem, allt från kompressionskläder, massagepistoler och gua sha-skrapor till koppning.

 I en föreläsning eller en workshop kring lymfsystemet visar Maria hur egenvårdsmassage och behandling av trög lymfa kan se ut.

på 1600-talet ”återupptäcktes” det på nytt här i väst, men har i princip blivit rätt styvmoderligt behandlat.

Det är först under de senaste åren som intresset för lymfsystemet har ökat, både bland forskarna och gemene man.

Lymfsystemet finns i hela kroppen och består av tunna kärl som finns vid sidan av blodkärlen i vävnaderna, förklarar Maria i sin bok Lymfaflow.

Lymfsystemets viktigaste uppgift är att bekämpa infektioner, forsla bort slagg från cellerna, transportera överskottsvätska från vävnaderna tillbaka till blodet, samt transportera fett från tunntarmen till blodet.

– Lymfsystemet kan lite enkelt förklaras som en del av kroppens avloppssystem. Därför kan vi ibland känna oss svullna efter att ha ätit sådant vi inte mår bra av, har varit eller är sjuka, inte rört på oss tillräckligt och/eller är stressade.

Lymfan samlar ihop allt som kroppen vill och behöver bli av med, som virus och bakterier, men också vätska som blodkärlen naturligt gör sig av med.

Lymfkärlen samlar in vätska och slaggprodukter som sedan transporteras genom så kallade lymfnoder (tidigare pratade man felaktigt om lymfkörtlar).

Lymfnoderna är små som riskorn och innehåller mängder av immunsystemsceller, som har till uppgift att döda allt som inte ska vara i kroppen. Lymfan har på så sätt en avgörande uppgift i immunförsvaret.

– Viktigt att känna till är att lymfvätskan är segflytande och att lymfsystemet inte har något eget cirkulationssystem, berättar Maria.

– Vi kan jämföra det med hjärtat, som fungerar som en pump för blodsystemet. Lymfsystemet har ingen egen pump utan lymfsystemets drivmotorer är andning (så djup att diafragman aktiveras) och muskelrörelse (i synnerhet vaderna och fotvalven har en avgörande betydelse). Därför är det superviktigt att vi rör på oss, går barfota

så ofta vi kan och lär oss att andas rätt.

– Annat som är bra att känna till är att lymfsystemet är stresskänsligt. Med för mycket påslag i det sympatiska nervsystemet (=fly och fäkta) fungerar inte lymfan som den ska, därför behöver vi arbeta för en livsstil där det parasympatiska nervsystemet (=lugn och ro) kan aktiveras. Tillräckligt med sömn, återhämtning, djupandning och stresshantering hjälper till att stötta nervsystemet och därmed lymfan.

Maria berättar att lymfkärlen och noderna täcker in stora delar av kroppen. Kluster av noder har vi i armhålor, ljumskar, buk, hals och nacke. Det är områden vi behöver vara varsamma med och se till att inte ha åtsittande kläder, som stoppar flödet (lämnar till exempel klädernas resårer märken i huden är de för spända och lymfan kan stagnera). Kroppen bildar 2–4 liter lymfa per dag och det är också den mängd som behöver forslas ut ur kroppen. Lymfa som inte kan ta sig ut ur kroppen kan ställa till otrevligheter som svullnad (ödem), inflammation i kroppen, viktökning och sjukdomskänsla.

Lymfan och egenvården Det finns flera sätt att arbeta med lymfan för att gynna cirkulationen och funktionen. Vi kan gå till en lymfmassör och få lymfmassage, men vi kan också själva med olika tekniker bidra för att slippa svullnad och förebygga allt från värk till inflammationstillstånd i kroppen.

Har man verkliga problem med lymfan förespråkar Maria att man kombinerar professionell hjälp med egenvård för bästa resultat. Det allra bästa är att lära sig mer om lymfsystemet och implementera egenvård innan problem uppstår. En daglig egenvårdsmassage är ett sådant exempel.

– Egenvårdsmassagen tar bara tio minuter att göra, uppmuntrar Maria. Att göra massagen till en egen stund under dagen, ingen skillnad om det är på morgonen eller kvällen, är ett enkelt sätt att göra gott för sig själv!

14 KURIREN

5-24 Lymfmassör Maria Ivars - Nina Åbrandt.indd 14

26.03.2024 14:35:13

 Maria är en omtyckt före-

läsare och har öppnat ögonen för många vad gäller lymfsystemet, dess funktion och hur vi kan underlätta dess arbete.

Här på Kronoby Folkhögskola.

– Under massagen jobbar man med händerna och gör strykningar på huden enligt ett specifikt schema. Syftet med strykningarna är att fösa lymfvätskan i lymfans riktning. Genom att stryka lätt, så att det blir en sträckning i huden, stimuleras lymfkärlen att öppna sig och vätskan kommer i rörelse.

Man jobbar alltid i lymfflödets riktning, det vill säga upp mot armhålor och nyckelben. Det är i nyckelbensgroparna som lymfvätskan går tillbaka in i blodomloppet, därför ska man ha särskilt fokus på att massera lymfan uppåt genom kroppen.

– Gör du egenvårdsmassagen dagligen får du ihop minst 70 minuters massage i veckan.

Jämför det med att gå på en 90 minuters behandling hos en lymfmassör, säger Maria. Du får mycket gratis för en liten tidsinvestering.

Marias bok, Lymfaflow, är en bra början för att lära sig mera kring egenvården. Man kan också titta på hennes Instagram- och Facebookkonto för att bland annat ta del av instruktionsvideor, som visar hur egenvårdsmassagen går till.

 En liten överblick som visar hur lymfvätskan cirkulerar uppåt

i kroppen. Pilarna hänvisar till riktningen på egenvårdsmassagen och punkterna markerar var vi har kluster av lymfnoder.

Illustration: Olya Tsikhanchuk.

Maria delar med sig av tekniker och rutiner att göra hemma, både med och utan speciella redskap. Vanliga hjälpmedel vid lymfbehandling är massagepistol, vibrationsplatta, inframadrass/bastu och kompressionskläder, men man kommer långt med egenvårdmassagen.

DETTA TYCKER LYMFSYSTEMET OM • Bra andningsmönster • Rörelse • God sömn • Tillräckligt med vätska • Kläder som inte sitter åt och spänner • Naturlig hudvård • Ren mat • En livsstil som inte alstrar stress • Egenvårdsmassage

Helhetsbilden Det handlar inte enbart om att underhålla lymfsystemet för att må bra, däremot visar det sig mer och mer hur viktigt ett välmående lymfsystem är för hälsan. Maria pratar om pusselbitar och syftar på vikten av helhet, att se helhetsbilden. Det handlar om livsstilen och nödvändiga förändringar för att främja upplevelsen av kroppen och livet.

– Du blir inte frisk genom att enbart ändra kosten, men du blir inte heller frisk enbart av att äta kosttillskott, säger Maria.

För att komma tillrätta med livsstilsproblem (vilket ett trögt lymfsystem är kännetecknande för) behövs ofta förändringar.

– De mest avgörande förändringarna för mig och som jag även ser hos mina lymfklienter är en ändring av andningen och kosten, samt att se till att få i sig tillräckligt med vätska och minska på stressen. Grundläggande saker, men ofta bortprioriterade.

– Det är väldigt lätt att glöm-

ma sig själv så att allt och alla andra går före det egna välmåendet. Typiska stressorer är att sova för lite eller för dåligt och att mer eller mindre använda koffein som bränsle. Adderar vi till en bristfällig kost, eller mat som helt enkelt inte passar en, alltför lite vätska per dag och okunskap om andetagets betydelse, så mår varken lymfsystemet eller resten av oss bra.

Då kan man vända sig till en lymfmassör som med hjälp av sin kunskap om lymfsystemet kan ge förslag och inspiration till livsstilsförändringar och handfasta råd för att göra kursändringar i den egna livsstilen.

– Mitt mål är att kunna behandla klienterna så bra som möjligt och att dela med mig av så mycket att mina klienter på sikt inte behöver besöka mig igen, säger hon och skrattar.

Under åren har hon sett många bra resultat, inte minst hos dem som verkligen vill få till stånd en förändring och som är villiga att arbeta med sig själva (både med egenvård och livsstil). Det är när det egna omhändertagandet av lymfsystemet blir en lika självklar del av dagen som att borsta tänderna, som den verkliga behållningen blir synlig. Det handlar inte om uppoffringar eller att vara ”duktig”, utan om att tillföra rutiner som kan liknas vid en sjukförsäkring.

– Jag både ser och känner om mina klienter gör sin egenvårdsmassage, försäkrar Maria. Faktiskt redan efter en vecka syns en förändring till det bättre. Kroppen är ytterst adaptiv och visar snabbt att den gillar det du gör för den.

Därför är massagen väldigt tacksam att göra, då resultaten snabbt blir så tydliga.

Det finns med andra ord en hel del vi kan göra för att främja den egna kroppens lymfcirkulation.

 KURIREN 15

5-24 Lymfmassör Maria Ivars - Nina Åbrandt.indd 15

26.03.2024 14:35:26

Vattengymnastik är en motionsform som passar de allra flesta. Vattnet avlastar kroppen och man kan göra saker i vattnet som man inte kan på land.

Hjärtsjuka, diabetiker och funktionshämmade har stor nytta av vattengymnastik, liksom friska. Det säger Yvonn Björkström som lett vattengymnastik i snart 40 år.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

Yvonn prisa

Y

vonn Björkström är känd av många i Jakobstadstrakten och firar snart sin 60-årsdag med samma glada humör som alltid.

– Jag har inte tröttnat ännu.

Visst kan jag ibland känna mig sliten på kvällen, men när vi drar igång vattengymnastiken och jag ser gruppens kämparvilja så piggnar jag till. Jag älskar det här jobbet!

De flesta som deltagit i ledd gymnastik av något slag i Jakobstadsnejden har stött ihop med henne. Hon har lett otaliga grupper inom arbis och Folkhälsan samt i privat regi. Yvonn jobbar som frisör i eget företag, men är också anställd av Folkhälsan som koordinator och ledare för gruppträning.

– Jag är utbildad konditionsskötare och har deltagit i olika fortbildningar för vattengymnastik. Jag funderade också på att ut16 KURIREN

5-24 Yvonne Björkström i Jakobstad har lett vattengympa närmare 40 år - Anette F-Fellman.indd 16

26.03.2024 12:51:41

 På torsdagar träffas denna grupp på Östanlid i Jakobstad och den sociala samvaron är viktig.

risar vattengymnastiken bilda mig till gymnastiklärare, men kände att konditionsskötare passade mig bäst.

Viljan att vara fysiskt aktiv har alltid funnits hos Yvonn och vattengymnastiken har en speciell plats i hennes liv.

– Det är en mångsidig motionsform och jag får minsann min egen träning när jag leder grupperna. Det är varmt vid poolen och jag leder flera grupper efter varandra. Det går åt mycket vätska. Jag brukar säga till mina grupper att jag kunde ha blivit delfinskötare, men vattengymnastiken är det närmaste jag kom den drömmen, säger Yvonn och skrattar.

Passar alla målgrupper Beroende på hurdant tempo man håller i bassängen, kan vattengymnastiken anpassas för olika målgrupper.

– Jag har tre grupper för hjärt- och andningssjuka som jag leder här på Östanlid.

Likaså tränar jag också med diabetiker. Även om en diabetiker har en grundsjukdom är dessa personer piggare än man kanske först skulle tänka, det är ganska intensiv träning.

För människor med funktionsnedsättningar är rörelsemönstret ett annat.

– Det är häftigt att se en person gå i vattnet som annars

sitter i rullstol. Vattnet avlastar, lyfter och gör kroppen lätt, vilket är fantastiskt för personer med olika funktionsnedsättningar. Övningar som inte är möjliga för en person på land, blir fullt genomförbara i vatten. Till exempel efter en operation, när såret läkt, är vattengymnastiken den bästa träningsformen.

– För personer med övervikt är vattengymnastiken effektiv.

De orkar med sådant i vattnet som de inte skulle fixa i en gymnastiksal. Här på Östanlid har vi varmt vatten, till och med 32 grader, och det gör kroppen mjuk och ökar rörligheten.

YVONN BJÖRKSTRÖM

Bor: Sandsund, Pedersöre.

Familj: ”En kaar” och dotterns familj med tre barn samt en seniorkatt.

Yrke: Frisör, koordinator på Folkhälsan i Jakobstad, ledare för vattengymnastik och gymträning.

Intressen: Motion i alla dess former, trädgård, stickning och att leva husbilsliv.

Aktuellt: Fyller 60 år denna månad.

➛

KURIREN 17

5-24 Yvonn Björkström i Jakobstad har lett vattengympa närmare 40 år - Anette F-Fellman.indd 17

27.03.2024 09:36:47

 Johan och Irina Willman har deltagit i Yvonns vattengymnastik

i femton år. Förutom gemensam tid har gymnastiken gett dem bra motion, speciellt efter en operation Johan genomgick. Då var vattengymnastiken den enda träning som lämpade sig för honom.

 Vattengymnastik passar alla, oavsett om man har en grundsjukdom

eller är helt frisk. Vatten avlastar och lyfter. Speciellt fint är det när en person i rullstol går i vattnet med hjälp av ledstången. När man ser deltagarna göra sitt yttersta, blir man själv fylld med kraft säger Yvonn.

Yvonn prisar ...

Forts. från föregående uppslag

Denna torsdag kväll på Östanlid, deltar två personer som sätter stort värde på vattengymnastiken. Den ena av dem är Anna-Lisa Sundqvist-Öst. I tio år har hon tränat i bassängen.

– Jag har värk och artros, men behöver mindre medicin på grund av att jag deltar i vattengymnastiken. Den ökar min rörlighet och det varma vattnet gör så gott åt mig.

För Johan Willman har vattengymnastiken varit en del av livet i femton års tid och speciellt viktig blev den efter en genomgången operation.

– Det var den enda motionsformen som passade under återhämtningen. Den är skonsam och passar min kroppstyp, säger Johan.

Yvonn plockar fram alla redskap som behövs denna torsdag kväll och sätter dem vid bassängkanten. Det är maskar, kavlar, paddlar, hantlar, frisbeear, plattor och bendelare.

– Man kan gymnastisera utan redskap, som via skärmarna som finns i olika simhallar.

Men bäst blir det när man använder redskap, det blir mer effektivt så, säger Yvonn.

En populär motionsform När Yvonn började som instruktör för vattengymnastik,

 Redskapen i vattengymnastiken är många och dessa gör träningen mer effektiv säger ledaren Yvonn Björkström.

handlade det om lätt motion som uttryckligen riktade sig till specialgrupper. Sällan användes några redskap och det var tyst i simhallen.

– Nu har vi musik och bassängkanten är full av olika redskap. Många vill ha en intensiv träning, vilket också ställer krav på mig som ledare. Motionsformen har gått från att omfatta människor med en grundsjukdom, till precis alla.

Efterfrågan på vattengymnastik har gjort att Yvonn leder kvällskurser i egen regi på Östanlid i Jakobstad.

– Jag har lärt upp min dotter och hon hoppar in för mig ibland om jag är sjuk. Det är

brist på instruktörer även om vi utbildar sådana här på Folkhälsan.

Många som går kurserna är ganska unga och mitt uppe i intensiva småbarnsår och kan därför inte binda sig flera kvällar i veckan.

– För de unga är också fritiden av stort värde. Där ser man en skillnad, kontaktar vi instruktörer som är i 50-årsåldern får vi ofta ett jakande svar.

Yvonn som har gott om energi, säger ändå att också hon fått börja ta det lite lugnare.

– För bara något år sedan körde jag en hel arbetsdag, endera i frisörsalongen eller åt Folkhälsan och så ledde jag

18 KURIREN

5-24 Yvonne Björkström i Jakobstad har lett vattengympa närmare 40 år - Anette F-Fellman.indd 18

25.03.2024 13:40:41

LÄTTA KRYSSET stövelliknande land

prata argentinsk dans

ej upp kaffetilltugget

var säker anklagar inför domstol kryssmakare : David Forsblom

preparerad kostsam

anno domini

hjulring

smila del av teaterpjäs

brasiliansk stad visst ! fIlm av spielberg

förfInskning av ester

president : --biden

snabela bli större

Finnar : ---vulgaris gå omkring planlöst

liten lägenhet

bild : Tangerine newt unplash. com

bor i aten inta föda

efterlysa musikgenre från jamaica

långlivat träd

den sjätte vokalen ej begagnad

LÖSNINGEN TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

fem grupper i vattengymnastik på kvällen. Nu är de bara tre, säger hon.

”Alltid på gott humör” Frågar man kursdeltagarna, är Yvonn en orsak till att vattengymnastiken drar folk.

– Hon har samma fjädrar som när hon var 15 år, säger Johan Willman som känt Yvonn sedan tonåren.

– Hon berättar vitsar och bjuder på sig själv. Och så håller passet hög kvalitet, säger Johans fru Irina Willman.

Anna-Lisa Sundqvist-Öst håller med och går så långt som att säga att instruktören är världens bästa.

– Hon är alltid på gott humör och hon bjuder mycket på sig själv. Hon är en fin person.

Yvonn fyller jämna 60 år i dessa dagar. Hur ska bemärkelsedagen firas?

– Det blir en resa till Venedig och Gardasjön i april. Min man fyller också jämnt till hösten,

men hur vi gör med firandet av våra bemärkelsedagar är ännu oklart, berättar Yvonn.

Familjen är viktig för Yvonn, speciellt de tre barnbarnen är hennes ögonstenar. När de stiger in genom dörren släpper hon allt annat.

– Vi fick endast ett barn men hade önskat oss fler. Det var en sorg för oss. Men att vi nu har tre barnbarn känns otroligt, dem vill jag prioritera.

Yvonns mamma Margareta Mattsson får också besök med jämna mellanrum. Hon blev änka för ett antal år sedan och det känns viktigt att finnas till för henne.

– Jag är en sådan som ställer upp i vått och torrt när jag är hemma. Men när vi tar husbilen och åker iväg på resor då släpper jag alla kraven på mig själv. Då sätter jag mig med sticksömmen i handen och kopplar av. Min man brukar säga att det syns så tydligt på mig att nu är det återhämtning som gäller. 

Annonsera i Kuriren – nå läsare över hela Svenskfinland

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR

2024

NR 6 • 2 MAJ, NR 7 • 22 MAJ, NR 8 • 12 JUNI, NR 9 • 3 JULI, NR 10 • 28 AUGUSTI, NR 11 • 11 SEPTEMBER, NR 12 • 25 SEPTEMBER, NR 13 • 16 OKTOBER, NR 14 • 30 OKTOBER, NR 15 • 13 NOVEMBER, NR 16 • 27 NOVEMBER, NR 17 • 18 DECEMBER KURIREN 19

5-24 Yvonne Björkström i Jakobstad har lett vattengympa närmare 40 år - Anette F-Fellman.indd 19

26.03.2024 14:31:37

 Tiina Harva och Lilly Zuluaga njuter av den vackra naturen efter den kalla, nyckfulla och snörika vintern.

Vilsam vinter och solig sommar gynnar örterna En riktig vinter som vi har haft i år önskar sig ört- och grönsaksodlare. Snart ser man vad vintern gjorde och hur våren blir.

Köldperioderna är viktiga för att ta livet av ohyra och även för jordens struktur. Den här tiden är det livligt på odlingens alla områden. Vi besöker två gårdar i Lovisa.

Text och foto: Nina Björkman-Nystén

L

illmaris är en ekologisk gård i Fasarby, i innerskärgården i sydvästra Lovisa.

Gården drivs av Tiina Harva och Lilly Zuluaga. Vissa arbeten är klart uppdelade, andra sköter de tillsammans. Grovt beskrivet hör allt som görs med traktor och fisket till Tiina, medan örter och sommarens grönsaker är Lillys

revir. Renoveringar och restaureringar på husen gör de tillsammans, hjälp finns vid behov att få av yrkesfolk i närheten.

Tiina Harva är trädgårdsmästare och agrolog, gården har hon ärvt. Lilly är född och uppvuxen i Colombia, hon har studerat filosofi vid universitetet i Bogóta och konsthantverk på en folkhögskola i Danmark.

Kärleken förde henne för länge

20 KURIREN

5-24 Odla örter - Nina Björkman-Nystén.indd 20

27.03.2024 09:38:31

 Gröngödslingen är en framgångsfaktor på Lillmaris. Gräsklippet gödslar, skyddar och håller fukten på rätt sätt.

sedan till Finland, hon trivs utmärkt med arbetet på gården.

Bakslag och förhoppningar Många ettåriga växter måste sås redan i början av året. En del plantor förodlas lite senare i växthus så snart temperaturen utomhus är tjänlig. Köket får redan i februari fungera som kuvös för några långsamma sorter som Lilly tycker att är särskilt viktiga.

– Tomat, mejram, paprika och äggplanta sådde jag de första dagarna i februari. De behöver god tid på sig, och varmt.

Och så måste jag komma ihåg att beställa alla frön, det är inte helt lätt att hitta ekologiska frön. Här hos oss är det viktigt att allt är ekologiskt, från början till slut, påpekar Lilly.

Så småningom blir det dags för olika kålsorter, purjolök och kronärtskocka, kanske basilika. Basilika är en favorit, som brukar sås både inomhus i köksvärmen och sedan senare i växthuset. När utomhustemperaturen det tillåter flyttas de flesta plantorna ut på friland,

skönt skyddade av gröngödslingen. Gröngödslingen består av gräsklipp, en åker används helt och hållet för sådan odling.

Solpaneler ökar självförsörjningen

 Dill och persilja är stora favoriter, i den egna

matlagningen och som torgvara. Dillen sås i flera omgångar under säsongen.

Örter, vitlök och honung Ekologisk odling var en självklarhet redan när Helsingforsflickan Tiina Harva för snart 20 år sedan började driva Lillmaris gård. Med tiden har den odlingsfilosofin brett ut sig.

Vitlök är gårdens huvudprodukt, omkring 4 000 klyftor petas ner i jorden om hösten.

Hur de klarat sig får odlaren veta när tjälen har gått ur jorden och livstecken visar sig.

Vitlöken har alltid varit en stor produkt på Lillmaris. Just här har täckodlingen visat sig vara framgångsrik på alla sätt.

Med tanke på ljus och värme har Lillmaris gjort en större investering; gården har sedan några år solpaneler på ladugårdstaket. Snön stör ibland något, men de är ändå övertygade om att investeringen är rätt.

– Den egentliga ekonomiska nyttan ligger i den el vi själva förbrukar. Dessutom har miljöaspekten stor betydelse för oss.

Lillmaris är i stor utsträckning självförsörjande. Utöver rotfrukter, grönsaker, örter, frukt och bär producerar gården ägg och honung. Några stamkunder köper produkter året om, en och annan marknad brukar det bli under året, men högsäsongen sammanfaller med det som ordnas på det sommartorg som ligger närmast, Sarfsalö sommartorg ungefär tio kilometer söderut i  Vitlöksplantorna är ännu små. skärgården.

Jorden mår bra av att tillföras ordentligt med den form av naturgödsel som gräsklippet är, man behöver aldrig vattna, jorden blir inte heller för våt om det så ösregnar.

Gräsklippet läggs ut i plantraderna och byggs på efterhand, tills det är ungefär 40 centimeter tjockt. Ogräsen kvävs under täcket, utom några få som kan växa helt intill lökarna. Grästäcket krymper under sommaren, för att vara alldeles tunt när alla lökar är upptagna och det är dags att plöja. Odlingsmarken är gammal havsbotten och från början styv lera. Inte så längre, gröngödslingen har förbättrat jorden avsevärt.

Hönorna är en viktig del av helheten. De är frigående, självfallet är de inomhus på vintern, men på sommaren har de ett stort område att njuta av.

Då sprätter fyrtio hönor ivrigt omkring sig i sin inhägnad. Jag frågar hur många ägg de värper om dagen.

– Ibland blir det kanske bara åtta ägg på en dag, säger Lilly.

➛ KURIREN 21

5-24 Odla örter - Nina Björkman-Nystén.indd 21

26.03.2024 13:25:18

 Kolgrillen har många fördelar

anser Kim Söderholm, det går att variera temperaturen stort, och så kan man få med röksmak.

 Li-Lo och Kim Söderholm grillar särskilt gärna fisk och grönsaker. Här en favorit, laxbitar, kryddade

olika grödor, lika spännande varje år att se vad som lyckas och vad som inte vill växa just här. Och så har vi fruktträd och bärbuskar som vanligen ger fina skördar.

Vilsam vinter ...

Läckra ogräs med spröda löv på tallriken

Grillade grönsaker allt vanligare Grillen är i flitig användning hos familjen Söderholm på Gamla Segersby i närheten av Pernå kyrkoby i västra Lovisa. Kim Söderholm är familjens grillmästare, Li-Lo Söderholm har god hand med odlingarna. Örter har en framträdande roll särskilt i sommarköket, som till stor del är utomhus. Grönsaksknyten är vanliga på parets grill och kan innehålla i stort sett vad som helst. Under intervjun gjorde Li-Lo knyten som innehöll nypotatis, bönor och morot som fick sällskap av lite smör och ost innan hela härligheten packades in i aluminiumfolie.

– På det sättet blir hela måltiden färdig på grillen, säger LiLo. Det är också bra för att det går att laga mat samtidigt åt veganer, vegetarianer och allätare, säger hon. En grönsak som kinakål passar utmärkt att grilla, säger hon.

Redan till valborg och första maj bjuder naturen på gratis läckerheter. Nässlorna är som godast och vackrast tidigt på våren och försommaren, liksom kirskål. Ätbara björklöv kräver lite planering ännu de närmaste veckorna, men det går även bra att skörda och äta de löv som slår ut på kvistar många brukar ta in för att ha i vas.

Den som har långt till butiken med färska grönsaker har kanske nära till naturen. Att skörda nässlor och kirskål är ett rätt långsamt göra, men vackra vårdagar vill många i alla fall vara ute.

Nässlor och kirskål passar förträffligt som fyllning i omelett eller paj, gärna både och, frästa i olja och smör. Gärna tillsammans med rödlök och vitlök och annan lök om man så tycker. Ost förhöjer smaken och utseendet på både omelett och paj.

Det är praktiskt och snyggt att ha björkkvistar i vas den här tiden på året, särskilt när man märker att både dill och persilja har tagit slut när man vill deko-

med endast salt.

Forts. från föregående uppslag

 Örter används i stora mängder när den Söderholmska grillen är i gång. Li-Lo odlar örter av olika slag, timjanbeståndet är stort.

Utomhuskök och egna odlingar Många gillar att laga mat utomhus under sommarhalvåret, och har byggt riktiga utomhuskök.

Med ganska små medel går det att åstadkomma ett användbart sommarkök, om man satsar på en ordentlig, lite större grill, ett bord som passar som arbets-

bänk och ett stadigt parasoll. Så har Li-Lo och Kim Söderholm gjort.

– Det är så intressant att ha en del egna odlingar, säger LiLo Söderholm. Vissa örter trivs alldeles förträffligt här hos oss, som timjan, en av mina favoritörter. Den övervintrar fint och är frodig, kraftig och aromrik.

Jag försöker mig på många

22 KURIREN

5-24 Odla örter - Nina Björkman-Nystén.indd 22

27.03.2024 09:39:33

rera maten. Björklöv i stället är både gott och vackert.

NÅGRA AV SÖDERHOLMS RECEPT:

Nässlor kan användas mångsidigt Nässelplättar är en stor delikatess, antingen att äta med till exempel svartvinbärssylt eller lingonsylt, eller som fyllda och gratinerade i ugnen. Nässelplättar, fyllda med svampstuvning, lite ost på och in i het ugn kunde passa på valborgsmässoafton. Nässlor är utmärkta att förvara, antingen som torkade, eller frysta.

Torkade nässlor passar bra i soppa, medan de förvällda och frysta kanske passar bättre till plättar, omelett och paj.

Nässlor bör egentligen förvällas före användning, sägs det allmänt. Men medan de är alldeles spröda och små går det bra att bara skölja dem.

Toscatäcke 50 g smör 0,5 dl ljus sirap 1 dl strösocker 0,5 dl grädde 0,5 dl vetemjöl 100 g flagad mandel

Blommande efterrätter De ätbara blommorna visar sig så småningom, men väntan på dem kan förkortas med att driva kvistar av plommon och körsbär – dessa blommor är dekorativa och goda att äta.

Violer av olika slag använder många särskilt på efterrätter och kakor. Blad från svartvinbärsbusken är också goda, om man har hjärta att offra några.

Svartvinbärsblad på glass är fräscht, både till smak och utseende.

När granskotten väl kommer är det bäst att vara snabb i vändningarna, varma vårar växer de sig fort så stora att de inte passar för matlagning.

Granskott mixade i yoghurt, gärna med lingon eller svarta vinbär, sätter fart på livsandarna också en mulen morgon.

För att inte tala om granskottssirap, men för att göra sådan sirap krävs både recept och tålamod.

Frågan var får man skörda om man inte har egna ogräs, träd och buskar inställer sig.

Det gäller som alltid att känna till allemansrätten för de vilda växterna, för de odlade att ha vänner och bekanta som vill dela med sig. Välkommen sköna vår!



med salt och bakpulver. Blanda sist i 3 msk mjölk. Sätt bakplåtspapper i en pajform, diameter cirka 25 cm. Bred ut smeten, fördela rabarberskivorna över smeten, grädda mitt i ugnen, i 200 graders ugnsvärme i cirka 20 minuter.

 Toscarabarberkaka, prydd  Lax grillad med ben, grönsaksknyte med ost förhöjer ytterligare anrättningen.

GRILLADE LAXBITAR MED BEN

Grilla ett par minuter på båda sidor på hög värme för att ge köttet vacker stekyta, därefter på medelvärme tills det är färdigt.

Skär fisken i cirka 15 cm långa bitar. Strö över grovt salt, låt dra cirka 1 timme. Torka av överlopps salt, grilla på hög värme.

GRILLADE GRÖNSAKER

laxbitar grovt salt

KASSLER MARINERAD I OLJA MED ÖRTER

Kassler, den delen av grisen som är lagom marmorerad, passar utmärkt att grilla.

1 kg kassler skärs i cirka 2 cm tjocka skivor

Varva köttskivorna med örter som oregano, persilja, timjan, rosmarin, basilika och lite salt och peppar i en bunke, häll olja över så att olja täcker lagren av kött och örter. Vitlök och/eller färsk ingefära efter smak.

Lägg en tyngd överst så att köttet täcks av ört/oljeblandningen. Låt dra i kylskåp minst ett dygn. Låt köttet stå i rumstemperatur någon timme innan grillningen.

Ansa paprika och kinakål. Lägg grönsakerna i en marinad av olja, salt, peppar och örter som till exempel timjan, persilja och gräslök.

Låt grönsakerna ligga i marinaden cirka en timme.

Grilla på medelvärme tills grönsakerna känns mjuka.

RABARBERTOSCAKAKA

0,5 l rabarber i tunna skivor 2 dl socker 3 ägg 100 g smält, avsvalnat smör 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 nypa salt 3 msk mjölk

Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt det smälta, avsvalnade smöret, blanda i mjölet blandat

med jordgubbar direkt från frysen.

I väntan på färska bär fungerar frysta bra på en nybakad kaka.

Koka ihop alla ingredienser till en tjock smet, bred ut över rabarberkakan, grädda ytterligare 10 minuter.

Den som vill förenkla toscadelen kan blanda färdig kinuskisås med 1 dl flagad mandel.

ENKEL RABARBERPAJ 250 g smör 0,5 l socker 3 ägg 0,5 l havreflingor och vetemjöl blandat 1 tsk bakpulver 1 l rabarberbitar

Börja med smör och socker, rör pösigt i matberedare, låt det här skedet ta tid. Tillsätt ett ägg i taget, rör sist ner mjöl- och bakpulverblandningen. Smeten räcker till en stor plåt, bred ut smeten på bakplåtspapper, fördela rabarbern jämnt. Man kan förstås rada den till ett snyggt mönster. Grädda cirka 30 minuter i 175 graders ugn.

Vaniljsås eller glass som tillbehör uppskattas vanligen.

 KURIREN 23

5-24 Odla örter - Nina Björkman-Nystén.indd 23

27.03.2024 09:40:10

EGET TE AV ÖRTER

– gott för både magen och själen!

I en stressig vardag är det få saker som är så avkopplande som en kopp hemgjort örtte.

Inte nog med att det är gott – det är också hälsosamt och roligt att göra! Med ingredienser från trädgården eller naturen kan du skapa dina egna unika teblandningar som värmer i vinterkylan och svalkar i sommarvärmen.

NINETTES FAVORITTEER

Här är några av Ninettes favoritteer som hon gärna delar med sig av:

MIDSOMMARTE: En lugnande mix av kamomillblommor, citronmeliss och pepparmynta, utmärkt för matsmältningen.

CITRUSDRÖM: En uppfriskande blandning av ringblomma, citronskal och citronmeliss.

Perfekt för att höja humöret!

Text och foto: Ninette Bahne

SKOGSGLÄNTA: En blandning av granskott, torkade hallonblad och björnbär som sägs kunna stärka immunförsvaret och ger en uppfriskande känsla.

GURKÖRTSTE: Lugnande och stresslindrande, gjort på gurkörtblommor och blad.

Bild: adobe Stockphoto.

N

aturen är full av underbara örter och blommor som kan användas i te.

Blåbärsblad blir till exempel jättegoda att använda i en kopp te mitt i vintern, och citronmeliss piggar alltid upp med sin soliga smak.

Men kom ihåg, innan du plockar och äter vilda växter, se till att du kan identifiera dem korrekt för att undvika potentiellt giftiga arter.

Lär dig lite om vilka örter som går att plocka och dricka som te och torka under vårens och sommarens gång. Sedan kan du njuta hela hösten och vintern av dina egna dekokter!

24 KURIREN

5-24 Eget te av örter – Ninette Bahne.indd 24

27.03.2024 09:49:58

BRYGG DITT EGET TE Att göra eget te är enkelt: Ta en tesked av din valda blandning per kopp, häll över kokande vatten och låt dra i 5–10 minuter. Sila bort örterna och njut!

TEINGREDIENSER FRÅN NATUREN

HÖSTMYS: Värmande och stärkande

med torkade äppelbitar, kanelstång och torkade nypon.

Här är en lista på några ingredienser du kan använda för att skapa ditt eget te:

• Basilika • Björklöv • Blåbärsblad (frys innan)

Bild: adobe Stockphoto.

SOMMARREGN: En lugnande mix av kamomill, citronmelliss och pepparmynta.

TORKNING OCH FÖRVARING Jag torkar mina teingredienser på låg värme i en tork (bild ovan) och förvarar dem sedan i öppna burkar (bild nedan). Detta gör att jag kan skapa egna blandningar närhelst jag önskar. Ett litet tips är att först djupfrysa blåbärs- och lingonris eftersom detta bryter ner strukturerna i bladen och resulterar i ett både godare och hälsosammare te.

• Citronmeliss • Citronverbena • Enbär • Fänkål • Fänkålsfrön • Gran- eller tallskott • Gullviva • Hibiskus • Ingefära • Johannesört • Kamomill • Kamomillblommor • Kanel • Kardemumma • Lakritsrot

• Lavendel • Lavendelblommor • Lingonblad (frys innan)

• Maskrosblad • Maskrosrot • Nässlor • Pepparmynta • Prästkrage • Ringblomma • Rosblad • Rosmarin • Rödklöverblommor • Rölleka • Hallonblad, • Hjortron • Nypon • Svarta vinbär • Tranbär

VILDÄNGSTE: Uppiggande och bra för matsmältningen med rölleka, prästkrage och maskrosblad.

KURIREN 25

5-24 Eget te av örter – Ninette Bahne.indd 25

25.03.2024 13:46:30

”Borta bra men hemma bäst”

Lauras företag hjälper äldre att kunna bo hemma Laura Eyvindson har arbetat inom vården i Helsingfors, på Ålands centralsjukhus och i Bergen i Norge innan hon slutligen landade i östnyländska Sibbo, i Borgby, där hon numera bor. Laura driver ett företag som hjälper äldre att kunna bo hemma så länge som de själva önskar eller det bara är möjligt.

Text: Astrid Packalén

L

aura Eyvindson blev klar med sin utbildning till fysioterapeut 2006. Då var det lite tunnsått med arbeten och Laura blev smått i panik – hon ville verkligen få ett jobb! Hon tog emot allt arbete som dök upp, och som mest hade hon 7–8 olika arbetsgivare.

Hon var ledare för olika slags motionsgrupper och jobbade både som fysioterapeut och assistent en tid. Men det blev tröttsamt att köra både hitåt och ditåt, ständigt vara anträffbar, alltid full av energi och den som alltid gav av sig själv. I den vevan fick Laura nys om ett utrymme som hon kunde få hyra. Plötsligt hade Laura egna utrymmen och ett eget firmanamn. Nu var det bara att börja skaffa kunder!

Annonsering är dyrt och internet var vid denna tid inte så välutvecklat som nu. Laura, som också är mycket kreativ och absolut inte rädd att ta både penslar och pennor i sin hand, satte i gång att göra affischer. Snart kunde Sibboborna

se hemgjorda skyltar och affischer överallt skrivna med tusch och målade med vattenfärg.

– Allt gick därefter väldigt fort, konstaterar Laura.

Kunderna började hitta till Smartfysio, som Lauras företag fick heta. I dessa hyrda utrymmen var Laura stationerad i några år och efter det flyttade hon och företaget till ett par andra ställen innan hon hittade det utrymme där Smartfysio finns i dag.

Smartfysio har specialiserat sig på vissa målgrupper, till exempel personer med neurologiska utmaningar och människor i arbetsför ålder som har problem med sina stöd- och rörelseorgan.

– Vi kan erbjuda förebyggande hjälp, eller hjälp då skadan redan är skedd. Vi hjälper kunderna att hitta de lösningar som passar just dem eller deras närstående, berättar Laura.

Coronapandemin testade Lauras gränser År 2021 och under coronaåren led Lauras företag mycket, såsom så många andra företag i landet.

– De kunder som bodde på servicehem fick inte komma på fysioterapi och trots att vi var yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård fick vi inte komma in i servicehemmen.

Alla hembesök och tidsreservationer vid mottagningen avbokades och motionsgrupperna avslutades. Dessutom blev det aktuellt med permitteringar inom företaget.

– Det här var ingenting som vi kunnat förbereda oss på, konstaterar Laura.

Men i stället för att lägga ner verksamheten började ett annat litet frö gro inom henne.

Som yngre hade Laura nämligen haft ett sommarjobb på olika avdelningar på Ålands centralsjukhus. Där vårdades människor i olika åldrar och med olika diagnoser och varierande funktions- och rörelseförmåga. Arbetet var fysiskt tungt och det var bråttom mest hela tiden. Laura var den som ofta stannade kvar för att prata med klienterna.

– Jag såg mycket ensamhet bland de äldre och jag lärde mig massor av att arbeta där.

Jag fick förståelse för hur viktigt detta arbete var för hela samhället och för samhällets

funktion. När jag arbetade på Åland lärde jag mig hur mycket man själv kan påverka atmosfären och trivseln för både de dementa, men också för sina arbetskolleger.

En sommar arbetade Laura inom hemvården i Bergen i Norge.

– Det var ett trevligt jobb i en trevlig omgivning. Det var ändå väldigt hektiskt och svårt att hitta tid för ett vänligt och värdigt bemötande gentemot de äldre, som ännu bodde hemma.

När det började gå sämre för Smartfysio under coronapandemin kände Laura starkt att det var bland de äldre som hon ville hjälpa och förebygga ensamhet.

Smartfysio klarade sig överraskande bra under pandemin och har fortsättningsvis flera anställda. Efter coronapandemin utvecklade Laura sina idéer och tankar angående tjänster för seniorer och de äldres ensamhet. Slutresultatet blev ett alldeles nytt företag.

– Jag är en företagare som inte vill stanna upp. Någonting inom mig driver mig hela tiden framåt. Jag vill hela tiden utvecklas och bli bättre, säger ➛ Laura.

26 KURIREN

5-24 Laura Eyvindson - Astrid Packalén.indd 26

25.03.2024 13:49:57

LAURA EYVINDSSON

Ålder: 42 år Bor: i Borgby i Sibbo, men stolt över sitt ursprung i Terjärv i Österbotten.

Familj: Gift med en man från Kanada, två pojkar, 9 och 12 år.

Husdjur: Tre katter.

Hobby: Allt pyssel i trädgården, att röra sig ute i skogen, att följa med barnens olika hobbyer.

Foto: Astrid Packalén.

KURIREN 27

5-24 Laura Eyvindson - Astrid Packalén.indd 27

27.03.2024 09:47:55

”Borta bra men hemma ...

Forts. från föregående uppslag

Nytt företag med nya tjänster Lauras nya företag fick heta ”Borta Bra Hemma Bäst”, och är i dag ett företag som erbjuder hemtjänster av olika slag. Tanken bakom företaget är att alla äldre skall kunna bo hemma så länge de själva vill och så länge de är nöjda med att bo i sitt eget hem. Många äldre har även svårt att be om hjälp, man vill så gärna klara sig själv så länge som möjligt, betonar Laura.

– Men det skall inte vara en hög tröskel att be om hjälp när vardagen känns jobbig. Städning eller matlagning ska inte behöva vara orsaken till att någon är tvungen att flytta från sitt älskade hem till ett boende som känns obekant och skrämmande. Ibland behövs det hjälp med matlagningen, ibland kanske som sällskap under en promenad eller ett butiksärende.

Någon att prata med ligger ofta också högt på önskelistan för de äldre, konstaterar Laura.

under ett sjukhusbesök, vid läkarbesök eller under ett besök på gravgården, berättar Laura.

– Vi stannar hos kunden minst en timme, inte endast femton minuter. Personalen är oerhört viktig. De skall ha livserfarenhet, drivas av att vilja hjälpa andra och ha samma syn och samma värderingar på att hjälpa dem som behöver hjälp i vardagen som jag har, säger Laura.

Hon betonar även vikten av att personalen ska ha ögonkontakt med kunderna och de äldre

uppfylla, säger Laura. Även kundens modersmål är viktigt och därför måste personalen vara tvåspråkig eftersom många i till exempel Sibbo och Östnyland är tvåspråkiga.

– Ju äldre man blir desto viktigare blir modersmålet för oss alla.

Laura berättar att man inom företaget också är mån om kontakten med de anhöriga och utreder vilken avlastning företaget kan erbjuda dem.

– Vi vill aktivera och stimulera de äldre. Vi gör allt sådant

– Vi gör allt från trädgårdsarbete av olika slag, bistår med hjälp vid användning av digitala apparater till att tvätta mattor före midsommar. Vi fixar allt, säger Laura. Är det någon som har behov av större renoveringar så har företaget möjlighet att anlita samarbetsparter av olika slag.

– Jag får kickar av att göra gott och av att hjälpa andra.

Min arbetsbeskrivning skulle helt enkelt kunna sägas vara att göra gott och hjälpa andra!

Nu har företaget funnits i två år och hon har flera anställda redan, både på heltid och deltid. Även så kallade inhoppare som kan komma när sådana behövs.

Företaget fungerar som ett komplement till den offentliga vården.

– Vi samarbetar med socialsektorn och med hemvården inom välfärdsområdet. Förutom hjälp med praktiska sysslor kan vi också vara följeslagare

Foton: Privata.

Ett mångsidigt och flexibelt företag

under hembesöken.

– Ögonkontakten signalerar att någon har tid för mig och vill hjälpa. De äldre ser även helst att det är samma person som kommer varje gång. Det önskemålet försöker vi även

tillsammans med de äldre som bara är möjligt, till exempel att vika kläder, laga mat och baka.

Då blir det sociala det viktigaste och de äldre får uppleva att de också kan själva! Att få delta i städning eller kunna vara

med under ett butiksbesök ger de äldre så mycket!

– När det kommer till rehabilitering efter en operation eller olycka kan vi även anlita våra egna fysiooterapeuter på Smartfysio.

Naturen viktigt element i arbetet med äldre Naturen har en positiv effekt på oss alla, även de äldre. Klienten har kanske jagat, fiskat eller brukat åkrar under en lång tid av sitt liv.

– Vi vill stimulera alla sinnen. Vi tar de äldre med ut i naturen, eller så hämtar vi in naturen till dem, säger Laura.

Hon berättar att ett arbetsförhållande alltid börjar med en gemensam träff, gärna tillsammans med den äldres anhöriga.

Man utreder vilka behov som finns och hur företaget kan bistå med hjälp.

Lagen kräver dessutom ett skriftligt kontrakt inför samarbetet.

– Vi vill öka det fysiska, psykiska och det sociala välbefinnandet och framför allt vill vi förebygga ensamhet. Vi vill hjälpa och stöda tanken på att det ska gå att bo hemma så länge som möjligt.

Tanken på att utvidga verksamheten ända upp till Österbotten har även börjat gro inom Laura.

– Där har jag mina egna föräldrar och jag vill ingenting hellre än att också de får den hjälp som de behöver när de blir äldre. 

28 KURIREN

5-24 Laura Eyvindson - Astrid Packalén.indd 28

27.03.2024 09:48:20

MÄNNISKOR EMELLAN Leif Galls är diakoniarbetare i Replots församling. Han är bosatt i Korsholm.

Det gudomliga ljuset i din själ färdig. Min rekommendation för all sorts troende är att ha en gemenskap eller någon att prata och be med. Be om hjälp. Det är inte meningen att en trött lärjunge skall kämpa ensam. Och det är en stor synd om andra troende pekar finger och inte hjälper sin syster eller broder.

Våren är en härlig tid, en tid av nyfödelse, hopp, ljus och längtan. En tid av ständig förändring. Man ser isen smälta, ljuset flöda och knoppar som växer och snart är all snö och mörker borta. D-vitaminerna kommer rusande och det är ju bra även om solljuset kan vara lite väl bländande ibland. På tal om ljus, har du sett Guds ljus? örslavad av själens mörker? Vissa psyF kologer menar att all förändring betyder kris. All förändring kan bli en positiv eller en negativ upplevelse. Även det som kan leda oss till ljusa positiva stunder kan under vägens gång upplevas som skrämmande. Även om vi rent förnuftsmässigt vet att en förändring kan vara mycket positiv, ja till och med kanske nödvändig för en sund framtid, kan våra känslor, gamla erfarenheter, miljö, rutiner och vår ”grupp” förslava oss och göra oss rädda för det som trots allt kan vara positivt. Är du rädd för det positiva, för förändring och för Guds ljus?

Guds änglar glädjer sig Jag fick för en tid sedan några meddelanden av en bekant som brottats mycket med livet. Det har varit problem på de flesta fronter i allt från relationer, ekonomi, självkänsla, tro och en hel del annat. Nu kom meddelandet: ”Jag är troende”. Bibeln har nog rätt i det att om man har mycket som behöver förlåtas och upprättas, desto gladare blir man när man märker att Jesus faktiskt kan lyfta av bördor och eländen. Även om det kan ta tid.

Då jag var 18 år trodde jag att då jag blir gammal så kommer min tro och mitt kristna liv mer eller mindre vara perfekt. Suck och stön alla vänner och ovänner, vet ni.

Att vara troende är att ta sitt kors varje dag och ibland får man vila vid porlande bäckar men ibland blir man helt förskräckt över

 Det gudomliga ljuset vill nå in i vårt innersta.

Foto: Adobe Stockphoto.

vad man själv eller andra gjorde, sade eller tänkte. Det är långt till heligheten! Men Kristus lovar att vara med hela vägen fram.

I samband med Jesu historia om den förlorade sonen säger Jesus: ”På samma sätt, säger jag er, blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig”. Vi lever i en ond, cynisk värld där det onda verkar ha alldeles för stor makt. Och därför kommer också motstånd att möta precis ALLA som vill bli Kristi efterföljare.

Och har man vandrat i mörker kan ljuset först vara skrämmande, men den som vågar gå i tro mot Guds ljus kan få se stora förändringar.

Håll fast, stå ut Under resans gång kan vi hamna i frestelser och skuggsidor. Då kan det vara viktigt att hålla fast vid ljuset, det goda. Oftast löser sig inte allt på en gång. Skulder, relationer, brustna förtroenden, sjukdomar och så vidare kanske inte löser sig i samma sekund man tar emot Jesus Kristus som frälsare – även om det faktiskt också kan hända. Men det som framförallt händer är att stigens riktning ändras. Men man är absolut inte

Universums största hemlighet Tyvärr finns det alltför många gemenskaper och aktiviteter för troende som har lika mycket Kristusliv som en död sten. De gör i det närmaste mer skada än nytta. Kristus ryms inte med. Och nej, jämför inte Guds liv med volym, böneform, gudstjänstform, tungotal eller liturgier. Är Guds ande med kan gemenskapen se väldigt olika ut. Det känns ofta som om du vill bekänna din synd, hjälpa de fattiga och tala om Jesus för andra, där är Guds Ande.

När Johannes döparen var fängslad och undrade om Jesus var den som har makt att förändra våra liv eller om någon annan skall komma svarade Jesus: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. Salig är den som inte tar anstöt av mig. (Matt 11:4–6) Att lämna sitt liv i Kristi händer är en pågående process. Vi börjar gå en väg för att bli mer och mer lik Kristus och under vägen blir vi påminda om våra olika synder och vi frestas mer och mindre. Min uppmaning till dig och till församlingar och gemenskaper, med tanke på hur ”fyllda” kyrkorna och bönehusen är. Gå knävägen. Be för varandra, skäm inte ut varandra. Stöd varandra och stöd andra att våga försöka följa Kristus, så att de också en dag kan skicka ett meddelande till släkt och vänner: ”Jag är troende”.

Det gudomliga ljuset vill nå in i ditt innersta. Inte för att ge dig allt världen ger utan för att ditt namn skall nämnas i livets bok, där alla som nämns har hittat universums största hemlighet, frid med Gud.

Leevi KURIREN 29

5-24 Människor emellan Leif Galls.indd 29

26.03.2024 13:42:28

Finlandssvenska Merete har bott 50 år i Aten Att prova på att bo utomlands var Pargasbon Merete Forss ungdomsdröm. På en dans i hemstaden träffade hon en ung grekisk utbytesstudent. Nu har hon snart bott femtio år i Grekland och heter sedan länge Merete Kouloktsis – stolt mamma till två vuxna barn samt ett nioårigt barnbarn vilka alla kan tala svenska.

D

en grekiska huvudstaden badar i solsken under mötet med Merete Kouloktsis på centralt belägna Syntagmatorget. Trots att hon bott här i närmare fem decennier håller hon strikt på punktlighet vid avtalade tider.

– Jag älskar Grekland men kan aldrig vänja mig vid att man är så dålig på att passa tider i det här landet, säger hon och skrattar.

Vi tar en promenad upp till den närbelägna grekiska parlamentsbyggnaden. Den vaktas av så kallade efzones, presidentens elitstyrka i nationella dräkter och med mycket avancerade rörelsemönster.

Vår träff äger rum i februari och vi har otrolig tur med vädret. Kvicksilvret har krupit upp en bit över tjugostrecket.

– Grekerna har ett speciellt uttryck för de här sommarlika dagarna, som ibland infaller mellan mitten av december och mitten av februari. De kallas ”Oi Alkionides meres”, förklarar hon.

Sin uppväxt i skärgårdskommunen Pargas beskriver Merete som mycket trygg,

Text: Sören Viktorsson samtidigt som föräldrarna var strikta och ville att de fyra syskonen skulle uppföra sig väl och visa vänlighet och respekt gentemot omvärlden.

– Vi hade fantastiskt fina föräldrar som verkligen engagerade sig i sina barn. Och båda hade de en underbar humor.

Kanske var det delvis den trygga och invanda miljön som fick Merete, då med efternamnet Forss, att vilja komma ut i världen. En sommar då hon gick i Pargas gymnasium spenderades i USA, i en liten stad i Michigan som heter Charlevoix.

– Sommaren dessförinnan hade en amerikansk flicka bott hos oss. Hon och jag var som ler och långhalm. Vistelsen i USA gav mersmak och gjorde också att min engelska blev riktigt bra.

Efter gymnasiet började Merete studera på Svenska Handelshögkolan vid Åbo Akademi. Som diplomekonom fick hon sommmaren 1974 ett halvårslångt vikariat på Wärtsilä i Åbo.

Så hände något livsavgörande...

– Jag och en väninna var på dans och där träffade jag en

grekisk pojke. Han var utbytesstudent på den lokala fabriken Pargas Kalk Ab. – Vi var tillsammans hela den sommaren och på hösten åkte han hem till Grekland. Så följde en strid ström av brev och kassetter mellan länderna.

Vår kontakt fördjupades och det stärkte mitt beslut att åka ner och pröva att bo ett år i Grekland.

– Ibland funderar man ju över hur livet ställer till det för en. Hade jag inte varit ute den där kvällen på dans med min väninna hade jag inte träffat den grekiske pojken och nog heller aldrig hamnat i Grekland.

Allt verkade så lovande när den unga fröken Forss ställde kosan mot Aten. Hennes mamma hade bekanta i den grekiska huvudstaden som lovat hjälpa till att finna ett jobb. Och pojkvännens familj hade förklarat att de var med på noterna.

– Men det blev inte så som jag tänkt mig. Något jobb fanns inte och det visade sig att min pojkväns familj inte ville träffa mig. Kanske var det inte allvarligt menat att jag var välkommen. Vid den här tiden hade charterturismen börjat

komma igång och nordiska flickor hade väl inte det allra bästa ryktet.

Att åka hem till Finland med svansen mellan benen, var aldrig något som föresvävade Merete. Med finländsk sisu såg hon till att skaffa sig ett jobb, på en sjöfartsfirma i Atens hamnstad Pireus.

– Jag placerades ensam i ett rum för att svara på telefonförfrågningar, vilket ju egentligen var ganska udda eftersom jag inte behärskade grekiska. Turligt nog kom det inte så många samtal så jag hade gott om tid att sitta och försöka plugga grekiska.

Till en början gick det trögt.

Grekiska är svårt – men tvärtemot vad många tror är det lätt att lära sig själva alfabetet. Svårigheterna ligger i den komplicerade grammatiken och i ortografin, det vill säga stavningen.

– Vårt svenska i-ljud kan i grekiskan stavas på sex olika sätt, pustar Merete och tillägger: – Allra viktigast är naturligtvis att man kommer igång med att prata.

Efter en tuff start vände det så småningom för Merete.

30 KURIREN

5-24 Finlandssvenska Merete Kouloktsis bor i Grekland - Sören Viktorsson.indd 30

27.03.2024 09:47:08

Merete känner sig finlandssvensk trots att hon bott nästan femtio år i Grekland. Foto: Sören Viktorsson.

– Efter mycket sökande fick jag i maj 1975 jobb på en internationell amerikansk firma som hette Drew Ameroid International. De tillverkade kemikalier för båtar och jag blev ansvarig för bland annat inventarier. Där jobbade ungdomar från ett stort antal länder, vårt gemensamma språk var engelska och vi hade jätteskoj ihop.

Allra roligast hade Merete det med grekiska Giannis.

Till en början var de enbart vänner, men så sköt guden Amor sina pilar och via giftemål bytte Merete efternamn till Kouloktsis.

Från 1977 till 1981 jobbade hon på amerikanska International Standard Brands, som via kontoret i Aten sålde jordnötter till bland annat Mellanöstern.

– I september 1981 föddes vår son Andreas och jag var hemma i ett år. Sedan hann jag med ytterligare några anställningar, innan vår dotter Annalia föddes 1986 och då var jag åter hemma, men bara de tre månader lagen då tillät.

Det finns något påtagligt energiskt i Merete Kouloktsis person. Det syns att hon är vältränad och hon promenerar raskt genom Atens mysiga Plaka-kvarter.

– Jag tycker om att hålla mig sysselsatt. Varje måndag sjunger jag i en kör i Skandinaviska kyrkan här i Plaka och så håller jag bland annat på med att sy lapptäcken.

Dessutom tränar jag pilates och i och med att vi adopterade gatuhunden Jimmy för ett år sedan blir det långa promenader nästan varje dag.

Den största upplevelsen på jobbfronten var när hon 1989 fick jobb på svenska Tetra Paks kontor i Grekland, en plats hon skulle komma att stanna på fram till pensioneringen i december 2013.

– Jag hade titeln Customer Service Manager och ansvarade för Sydeuropa och exempelvis även Israel och Moldavien. Det blev väldigt många resor och besök med kunder på olika fabriker.

➛

KURIREN 31

5-24 Finlandssvenska Merete Kouloktsis bor i Grekland - Sören Viktorsson.indd 31

26.03.2024 13:41:05

Finlandssvenska Merete ...

Forts. från föregående uppslag

– Man kände verkligen nyttan av att komma från ett nordiskt land. Flera gånger fick jag höra av kunder och samarbetspartner att ”Säger du något Merete så går det att lita på”.

Meretes man Giannis är även han ekonom, och under sin aktiva yrkeskarriär drev han tillsammans med sin syster och svåger ett företag som tillverkar köksmöbler. Jämställdhet har traditionellt inte varit de grekiska männens paradgren, men Merete berättar att hennes man helt enkelt bara fick lära sig sköta hem och hushåll.

– Under perioder var jag på resande fot i mitt jobb. Då fanns det inget val och i dag upplever jag att vi lever rätt jämställt.

Sonen Andreas är även han ekonom och jobbar på en inköpsfirma. Dottern Annalia har en arkitektexamen men jobbar i dag på Tetra Pak. – Bägge barnen är väldigt duktiga på svenska, även om vi för det mesta talar grekiska. Och jag är jätteglad att mitt barnbarn Alexis, som är nio år gammal, även han klarar svenskan.

– Jag har skött honom mycket ända sen han var liten och konsekvent talat svenska.

Det är en fantastisk upplevelse när han är i Pargas på sommaren och talar svenska med sina finlandssvenska släktingar.

Vi bestämmer oss för att inta lunch på en taverna, Merete äter moussaka och reportern friterade calamares, det vill säga bläckfisk. Samt så klart det vi i Finland kallar grekisk sallad men som grekerna själva benämner ”choriatiki salata”, ordagrant ”bondsallad”.

Varsitt glas vin blir det också men inte mer, för Merete ska köra bil hem till familjens hus i orten Penteli, 14 kilometer från Atens centrum.

Vi talar länge och väl om att flytta utomlands och vad det innebär. Initialt kan svårigheterna och hindren hopa sig, men lyckan står ofta den djärva bi.

 Akropolis. Foto: Sören Viktorsson.

 Några lapptäcken som Merete sytt. Foto: Privat.

Merete, vad tycker du mest om i Grekland?

– Gästfriheten. Det som här kallas ”filoxenia”.

Och i Finland?

– Ordningen och att allt fungerar. Är du finlandssvenska eller grekinna?

– Jag är nog huvudsakli-

gen finlandssvensk, men ser Grekland som mitt andra hemland.



32 KURIREN

5-24 Finlandssvenska Merete Kouloktsis bor i Grekland - Sören Viktorsson.indd 32

26.03.2024 13:41:16

KÅSERI Livet, garaget och Österbottens slätter

Jag heter Ulf-Peter Nyman. Jobbar som servicetekniker och flänger därför runt i Österbotten.

Bor i en röd stuga med vita knutar. På min fritid pysslar jag hemma i verkstaden eller på sommarstugan.

F

Båtcirkulation

ör många år sedan sålde jag båten ”Gammeltuffarn” till mina grannar.

Båten var en gammal glasfibrad träbåt med en encylindrig motor som vevades igång med ett bestämt ryck. Fick man igång motorn gick den med ett taktfast tuffande ur avgasröret och ett glatt knatter från ventilerna.

Mina grannar var precis på väg att flytta till ett radhus med båtplats i en by i bortre Korsholm. Onekligen en trevlig bonus till radhuslägenheten att kunna knalla iväg över gräsmattan för att stiga i båten och ta en tur. De hade ingen båt så Gammeltuffaren köptes för att inte förslösa möjligheten att hoppa i båten när man så önskar. Båten drogs på trailer till den nya boningsorten och vi sjösatte den vid rampen bredvid bron över sundet i byn.

Några år senare blev vår gamla halvamerikanska Glastron från 1973 lite överflödig så jag satte den till salu med det generösa löftet att jag kan leverera båten med en hundrakilometers radie från hamnen i Västervik utanför Vasa. Det fanns en del ”spekulanter”, de som vill pruta bort halva priset utan att ens ha sett båten. De som vill köpa båten till sin kusin i Bulgarien och betala genom en massa olika transaktioner som osade bedrägeri lång väg.

Någon hoppfull köpare undrar om man kan ge ett års garanti på de flera decennier gamla grejerna och den där som efter inlevelsefullt köpslående och prutande ville ha båten levererad 350 kilometer till Uleåborg på köpet. Jag var ju inte i penningnöd, inte mer än normalt i alla fall, så jag valde att inte skänka bort den redan billiga båten utan använde den och tog någon sporadisk kvällstur och tänkte att det inte kostar någonting att ta upp den till hösten och fortsätta försäljningsprocessen nästa sommar.

Men samma dag som två av säljsajterna meddelade att nu borde annonsen för-

 Gammeltuffaren lär numera vara land-

baserad och tjänstgör som lekredskap på en gård, men den uppgiften är obekräftad.

Foto: U-P Nyman.

nyas så ringde en kille som ville komma och titta på båten. Han och hans kompis inspekterade båten och vi tog en kort tur i vackert sommarväder. Allt verkade vara till belåtenhet och efter lite köpslående roddes affären iland.

Mitt frikostiga löfte om leverans skulle naturligtvis infrias. Vart då? Jo, köparen frågade om jag känner till den där sjösättningsrampen bredvid bron över sundet i en by i bortre Korsholm? Lite förbluffad konstaterade jag att även denna båt skulle levereras till samma ramp som förra båten jag sålde! De två båtar jag någonsin sålt hamnade alltså i samma by. Det var ju ett sammanträffande.

Jag halade upp båten på trailern och åkte iväg till byn i bortre Korsholm. Båten sjösattes och vi bestämde att vi sköter pappersarbetet hemma hos köparen. Han förklarade hur jag kör till hans hem, ett radhus några hundra meter bort, han körde

båten och jag tog bilen. Det var samma radhus som mina forna grannar flyttade till den där gången! Jag hann före och tog emot den lycklige båtägaren vid bryggan nedanför radhuset. Han gick in för att hämta en penna och jag konstaterade därmed att han gick in i samma lägenhet som mina forna grannar en gång flyttade till!

Nästa gång jag står i beråd att sälja min båt slipper jag alltså allt annonserande på säljsajter och alla tokprutare som följer med det. Jag åker helt enkelt ut till det där radhuset i bortre Korsholm, ringer på dörren till den där lägenheten och förkunnar för vem som än bor där då: – Hej jag kallas Uupee, inom kort kommer ni att köpa min båt…

Några somrar senare går jag ner till hamnen för att titta till min nuvarande båt.

Där vid långbryggan ligger en bekant båt.

Gammeltuffaren, den första båten i den här historien. Ett gäng unga grabbar hade köpt den för att roa sig i skärgården. De hade lite problem att få igång motorn. Jag gav dem lite råd. Några minuter senare kryssar ett glatt gäng ut i Strömsösundet.

Härom dagen kom en kollega in på mitt arbetsrum. Han känner till mitt båtintresse och undrade om jag var intresserad av en båt hans kompis tänkte sätta ut till salu nu i vår. Jag förklarade att jag har fullt upp med att få min nuvarande båt i sjösättningsskick men visst fick han skicka lite bilder.

En stund senare plingade det till i telefonen. Jag bläddrade med nostalgins klump i halsen bland bilderna och skickade ett vänligt nej tack. Den båten har jag nämligen redan ägt. Bilderna föreställde Glastron, den andra båten jag sålde till den där radhuslägenheten i bortre Korsholm.

Cirkulär ekonomi är visserligen i ropet men någon måtta får det vara.

U-P KURIREN 33

5-24 U-P Nyman Österbottens slätter.indd 33

26.03.2024 12:52:39

På studentkörsturné med Brahe Djäknar och Florakören

 Florakören och Brahe Djäknar åker ofta på turnéer och framför finländsk och finlandssvensk körmusik i utlandet.

De flesta finlandssvenskar känner till Åbo Akademis studentkörer Brahe Djäknar och Florakören. Många brukar även se den tvsända traditionella vårsången på första maj då studenterna sjunger in våren.

Länge var det endast Brahe Djäknar som sjöng in våren, men numera är också Florakören med. Många finlandssvenskar har också själva varit aktiva i någon av körerna under sin studietid i Åbo.

Text och foto: Frank Berger

I

slutet av augusti 2023 åkte studentkörerna Brahe Djäknar och Florakören på en gemensam turné till Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Åbo Akademi har också en tredje studentkör i Vasa, en blandad kör vid namn Pedavoces, som tyvärr ibland glöms bort när man pratar om Åbo Akademis studentkörer. Under denna turné var enbart BD och Flora, som körerna kallas till vardags, med på resan.

Turnéer är en viktig del av studentkörernas verksamhet.

Det hör till körernas uppgift att representera och synliggöra universitet. Körerna sjunger under universitets festligheter i hemlandet, såsom doktorspromotioner och under andra högtidliga tillfällen. Men studentkörerna förväntas också representera sitt universitet under resor i utlandet.

I regel åker körerna på en kortare eller längre resa minst en gång i året. För det mesta åker Brahe Djäknar och Florakören på enskilda turnéer, men ibland ordnas också gemensamma resor

34 KURIREN

5-24 På studentkörsturné med Brahe Djäknar och Florakören - Frank Berger.indd 34

26.03.2024 14:30:23

 Luxemburg bjuder på hisnande vyer. Huvudstaden har enorma

 Luxemburg är ett mycket litet land, bestående av den vackra

 Kvällssolen går ner över Grand Place.

 Vidar Zilliacus och Sandra Nyman trivs med studentkörslivet.

som bägge körerna deltar i.

För många studerande är det ett fint sätt att upptäcka mera av världen i goda vänners lag.

Eftersom pandemin satte stopp för alla turnéer är denna turné den första som många av de något nyare koristerna varit med om.

rens röstuppvärmningar. Jag har också ansvar för att kultivera körens röstklang samt vid behov hjälpa de enskilda sångarna med sin sångteknik.

Utöver att fungera som sånglärare sjöng jag med i körens alla konserter under turnén.

höjdskillnader och frodiga parker och grönområden.

Har verkat i många år Brahe Djäknar grundades år 1937 och har med andra ord existerat i hela 86 år. Florakören grundades 1944, och är således sju år yngre än sin broderkör. Den åbobaserade dam-

kören står alltså snart inför sitt 80-årsjubileum.

Undertecknad sjöng in i Brahe Djäknar hösten 2003, och jag var en aktiv djäkne under hela studietiden. Körmedlem är man så länge man vill vara aktiv, och många fortsätter ofta att sjunga med även efter att studierna är avklarade.

Undertecknad är ännu med i kören, tjugo år efter ingånget medlemskap, men med den skillnaden att jag i dag fungerar som Brahe Djäknars tonbildare.

Detta innebär att jag som sångpedagog ansvarar för kö-

huvudstaden och lite omgivande landsort.

Benelyx 2023 Studentkörernas turnéer ges alltid slagkraftiga och träffande namn. Denna turné gick under namnet Benelyx, eftersom resan gick till Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Reseledningen består alltid

av aktiva korister. Alexander Nykvist, korist i Brahe Djäknar, sjöng in i Brahe Djäknar 2017 och har påbörjat sitt sjunde år som aktiv sångare.

Han har varit med och planerat turnén.

Alexander berättar att körerna tog beslut om att åka på en gemensam turné detta år, i stället för att åka på varsin. En av anledningarna är att båda körerna har en ny dirigent.

Hon heter Hanna Kronqvist och har nyligen efterträtt Ulf Långbacka som dirigerat BD och Flora under många år.

➛

KURIREN 35

5-24 På studentkörsturné med Brahe Djäknar och Florakören - Frank Berger.indd 35

26.03.2024 14:30:37

 Alexander Nykvist har varit

med i reseledningen för turnén i vilken cirka sextio körsångare deltog.

På studentkörsturné...

Forts. från föregående uppslag

– Vi tyckte att här finns många stäl m ingendera av körerna har besökt på många år.

Det är många detaljer som ska planeras och ordnas när drygt sextio personer ska åka på en gemensam resa som pågår i åtta dygn och som omfattar flertalet länder. Alexander berättar att fem korister från bägge körerna har samarbetat med att förbereda turnén.

– Det gick tyvärr så att två av personerna som planerade resan inte kunde komma med på resan. Vi fick dela upp arbetet så att de två som blev tvungna att stanna hemma har gjort mycket bakgrundsarbete, medan vi som är med på turné har tagit större ansvar för de uppgifter som uppkommit under själva resan, säger Alexander.

 Konserten i Bryssel var den mest välbesökta under turnén. Här värmer körsångarna upp inför konserten.

Fyra konserter i tre länder

 Glada BD:are väntar på att konserten ska börja. Från vänster Mikael

Körerna började turnén i Nederländernas huvudstad Amsterdam. Första konserten ägde rum i Rotterdam, en knapp timmes färd från Amsterdam. Följande dag hölls nästa konsert i staden Maastricht. Körerna sjöng även i Luxemburg och Bryssel innan det var dags att styra kosan hemåt.

Förutom konsertverksamhe-

 Sedan januari 2023 dirigeras

ten, som givetvis står i centrum under en körturné, har körerna hunnit med en guidad rundtur i Europaparlamentet i Bryssel, skumpaprovning i Luxemburg, ostprovning i Gouda, besök på krigsmuseum i Bastogne, samt choklad- och ölprovning i

både modern och mera klassisk körmusik av såväl finska som utländska tonsättare. Körerna uppförde tillsammans en hel del blandad repertoar, alltså musik som är skriven för både kvinnliga och manliga röster.

Men både BD och Flora bjöd

Nyman, Jonathan Wiklund, Aaro Kangasniemi och Vidar Zilliacus.

Bryssel. Programmet har innehållit generöst med pauser under vilka körsångarna på egen hand fått utforska städerna och deras kultur- och nattliv.

På programmet som valts av körernas musiknämnder tillsammans med dirigenten fanns

körerna av Hanna Kronqvist.

36 KURIREN

5-24 På studentkörsturné med Brahe Djäknar och Florakören - Frank Berger.indd 36

26.03.2024 14:30:47

på egna stycken för mans- respektive damkör.

Som final under alla de fyra konserterna sjöng man Finlandiahymnen av Jean Sibelius.

När dirigenten Hanna Kronqvist presenterade repertoaren för publiken påpekade hon att att när finländska körer åker utomlands är Finlandiahymnen snudd på obligatorisk att framföra.

Blir lycklig av körmusik Utanför Europaparlamentets imponerande fasad i Bryssel står Sandra Nyman och Vidar Zilliacus och väntar på att körerna ska bli insläppta.

Sandra sjöng in i Florakören våren 2019, och har varit aktiv sedan dess. Vidar sjöng in i BD för tio år sedan, men har inte varit aktiv förrän under de senaste två åren.

Vad tycker ni om turnén hittills?

– Det är fint att få åka omkring i Europa och sprida kunskap om det finlandssvenska kulturlivet, säger Vidar.

Sandra säger att det varit givande att få sjunga med en stor kör och se många fina och intressanta platser nere på den europeiska kontinenten. Hon har under de senaste två åren fungerat som Florakörens ordförande.

Är det du Sandra tillsammans med styrelserna som bestämmer var körernas turnéer kommer att äga rum?

Hon förklarar att styrelsen tar fram förslag åt kören på olika ställen dit man kunde åka, men att beslutet alltid fattas genom att koristerna röstar fram det förslag de tycker mest om.

– Sist och slutligen är det alltså körsångarna som bestämmer vart vi åker, säger Sandra.

Båda är överens om att den unika gemenskap som föds när man sjunger i kör och åker på körresa tillsammans är unik.

I studentkörerna uppstår ofta

FINN 5 FEL

vänskapsband som varar resten av livet. De tycker om att körresorna bär på så stora kontraster.

Ibland står man propert klädd i en kyrka och förväntas prestera konstmusik på hög nivå. Nästa dag får studentlivet stå i fokus och man är ute på krogen in på småtimmarna.

– Sjung i kör! Det gör en lycklig att sjunga för folk, uppmanar Vidar Zilliacus.

Sandra håller med. Hon til�lägger att inte bara körsångarna blir lyckliga av körsång.

– Det är så fint att se hur glada folk blir när de hör oss.



LÄSARBILD

FINN 5 FEL

Lösning på sidan 54.

Kan jag få ringa hem till firman och be om instruktioner – det här är för När körerna gästade Europaparlementet höll man på med en OLIKA SÄTT ATT TA SIG FRAM PÅ VÅRISEN. staavgången stor renovering plenisalen. jag blivit insläppt nånBilden är tagen av Christian Nylund 17 mars nedanför segelpaviljongen på Vasklot i Vasa. stans!

– Jo, med största nöje, min herre. Vad önskar ni att jag ska göra?

Jo med största nöje, min herre.

Vad önsker ni jag ska göra?

5-24 På studentkörsturné med Brahe Djäknar och Florakören - Frank Berger.indd 37

KURIREN 37

26.03.2024 14:30:54

MATVRÅN Foto: Martina Uthardt

Grötsemlor med linfrö.

Tina Lindell är licensierad kostrådgivare, kock och kokboksförfattare med ett brinnande intresse för matens betydelse för hälsan. Hälsa och att må bra handlar om helhetshälsa som omfattar kosten, sömnen och motionen. Att göra bra matval i vardagen är att göra små medvetna förändringar som är hållbara i längden.

Recept och foto: TINA LINDELL

En doft av nyg V

em kan väl motstå doften av nygräddat bröd som sprider sig i köket? Bröd som fått jäsa länge utvecklar en fylligare smak och kräver mindre arbetsinsats. Rör ihop degen på kvällen och jäs över natten så kan du njuta av nygräddat bröd till söndagsfrukosten. En surmjölkslimpa däremot går snabbt att röra ihop och kräver ingen jäsning. Skjuts in i ugnen och grädda.

Blev det gröt över från frukosten kan du baka grötsemlor. Genom att sätta gröt i brödet får du ett saftigt och smakrikt bröd.

Hembakt bröd är en hjärtesak och det finns många fördelar med att baka eget bröd. Det blir många bröd från en deg. Du sparar mycket pengar på att baka eget bröd. Hembakt bröd ger en större mättnadskänsla och är mera näringsrikt.

Skulle det bli bröd över kan du glädja någon med att ge bort, hembakt bröd är alltid uppskattat.

SURMJÖLKSLIMPA med fikonmarmelad 1 l surmjölk 7 dl rågkross 2 ½ dl linfrö 1 ½ dl havrekli 7–8 dl speltmjöl 1 msk salt 1 msk soda 1 dl sirap 1 dl fikonmarmelad

Sätt ugnen på 150 grader. Blanda ihop alla ingredienserna i en bunke. Fördela degen i två bakformar klädda med bakplåtspapper.

Grädda i 90 minuter. Ta ut formarna och låt bröden svalna i formarna.

38 KURIREN

5-24 Matvrån- En doft av nygräddat bröd - Tina Lindell.indd 38

26.03.2024 13:38:24

frö.

Rågflingebröd.

Surmjölkslimpa.

Fröknäcke.

nygräddat bröd GRÖTSEMLOR med linfrö

Det blir 15–20 små bröd beroende på hur stor form du använder.

Koka en gröt av: 8 dl vatten 3 dl havreflingor 1 dl linfrö 1 dl havrekli Låt gröten svalna. Det går också bra att baka av överbliven havregröt och tillsätta linfrö och havrekli. Beräkna då 8–9 dl färdig gröt.

Tillsätt i gröten: 1 dl olja

2 dl vatten 100 g jäst 2 msk sirap 3,5 tsk salt 4 dl grahamsmjöl 10–12 dl vetemjöl 4 tsk bakpulver

Gröten bör vara 37 grader, (fingervarm) när du smular ner jästen. Knåda degen i bakmaskin i cirka 5 minuter.

Häll ut degen på ett mjölat bakbord. Fördela degen i fyra bitar. Kavla ut bitarna och tryck ut till semlor med en brödform, cirka 10 centimeter i diameter.

Jäs bröden på en ugnsplåt i cirka 40 minuter. Jästiden be-

ror lite på hur varmt du har i rummet.

Nagga bröden och grädda i ugnen i 10–12 minuter.

RÅGFLINGEBRÖD med lång jästid Blanda till degen på kvällen och låt jäsa över natten, eller på morgonen och jäs till kvällen. Degen får jäsa i rumstemperatur.

6 g färsk jäst 6 dl kallt vatten 2 tsk salt 1 dl rågflingor 1 msk honung 2 msk olja 11 dl specialvetemjöl

Mät upp vattnet i en stor och rymlig bunke och smula ner jästen. Rör tills jästen lösts upp.

Tillsätt rågflingor, salt, honung och oljan. Rör om. Tillsätt vetemjöl och rör om med en träslev tills degen är smidig. Täck bunken med plastfolie.

Jäs degen i 8 timmar. Sätt ordentligt med mjöl på bakbordet och stjälp upp degen. Pudra mjöl på degen.

Dela degen i två bitar och forma till två bröd. Obs! Knåda inte. Lägg bröden på en bakplåtsklädd plåt. Skär några snitt i bröden. Sätt ugnen på 225 grader och låt bröden jäsa i 30 minuter. ➛ KURIREN 39

5-24 Matvrån- En doft av nygräddat bröd - Tina Lindell.indd 39

26.03.2024 13:38:37

MATVRÅN

ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET ✽ – Hur går det för din affär?

– Dåligt. Till och med de som inte betalar har slutat handla. ✽ – Har jag inte sett ditt ansikte någon annanstans?

– Nej, det har alltid suttit där det sitter nu. ✽ – Vad kallar man en alligator som ätit upp en gps?

– Navigator. ✽ – Förlåt för att jag kommer för sent, chefen, men jag försov mig.

– Jaså, sover du hemma också?

Soppa med belugalinser och halloumi.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Grädda bröden i 25–30 minuter beroende på ugn. Låt brödet svalna helt innan du skär upp det.

FRÖKNÄCKE med fänkål 2 dl hett vatten 2 dl majsmjöl 1, 5 dl solroskärnor 1 dl pumpakärnor 0,5 dl olja 1 tsk malen fänkål 2 tsk rosensalt

Sätt ugnen på 150 grader varmluft. Blanda majsmjöl, linfrö, pumpakärnor och olja och häll över kokande vatten. Rör om ordentligt och låt degen svälla 10 minuter.

Sätt bakplåtspapper på två plåtar och dela degen i två bitar. Sätt ett bakplåtspapper på degen och kavla ut degarna.

Dra bort pappret och strö på salt. Grädda i 30–40 minuter tills det fått lite färg och går lätt att bryta.

SOPPA med belugalinser och halloumi 2 dl belugalinser 1 l vatten 2 tsk grönsaksbuljongpulver 2 morötter ½ broccoli 1 tsk spiskummin 1 tsk persillade krydda* salt halloumi till topping

Skölj linserna och sätt i en kastrull. Tillsätt vatten och grönsaksbuljong. Riv mörötterna. Skär broccoli i små buketter. Koka soppan i 20 minuter. Smaksätt med spiskummin och persillade. Smaka av med salt. Skär små tärningar av halloumi och tillsätt dem i soppan. Servera med ett gott bröd. * Persillade är i sin enklaste form en blandning av hackad persilja och vitlök. Den kan utvidgas med bland annat olja, vinäger och andra örter.

Persillade används i det franska och grekiska köket. (Wikipedia) 

✽ – Vad heter Kinas fattigaste man?

– Tom Peng Pung.

– Och vad heter hans fru?

– Inga Money. ✽ – Vad heter du lille vän?

– Tom. – Är det efter pappa?

– Nej, efter hans plånbok. ✽ – Ställer ni aldrig fram tandpetare till gästerna på det här stället?

– Nej, det är ingen idé. Gästerna ställer aldrig tillbaks dem. ✽ En hypokondriker sade till sin doktor att han var säker på att han hade en dödlig leversjukdom: – Nej, nej, sa läkaren. Just den sjukdomen är helt symtomfri.

– Oj, oj, sa mannen och bleknade.

Det passar ju precis in på mig! ✽ – Om du hade varit klar i tid, Selma, hade vi hunnit med tåget!

– Om du inte haft så bråttom Eskil, hade vi inte behövt vänta så länge på nästa tåg! ✽ – Vilken fin medaljong du har. Är det en minnessak i den?

– Ja, det är en lock av min mans hår.

– Men din man lever ju ännu.

– Ja, men håret är ett minne blott. ✽ Anne har fått en liten son. En dag

möter hon en väninnna som gratulerar henne till barnet och tittar ner i barnvagnen.

– En riktig sötnos. Är han lik sin pappa?

– Ja, tyvärr. Jag är livrädd att min man ska upptäcka det.

✽ Den unge mannen frågar: – Får jag gifta mig med er dotter?

– Ni borde allt fråga min fru först.

– Nja, jag vill nog hellre ha er dotter. ✽ Nu har vi gjort en sammanställning av sjukdomsbilden på företaget, säger sekreteraren till personaldirektören.

– Bra! Och vad blev det för resultat?

– Jo, det visar sig att vi har såväl hypokondriker, socialt avvikande samt allergiker men inte en enda arbetsnarkoman! ✽ – Hörde du mitt tal i radio i går?

– Nej. – Det var tråkigt.

– Ja, jag anade det. Det var därför jag inte lyssnade på det. ✽ – Så din mans svartsjuka är totalt grundlös?

– Absolut. Han misstänker helt fel karl. ✽ Sågverksarbetare Persson var en inbiten fiskare och en dag då han på lunchrasten fick ett jättenapp så blev han alldeles till sig i trasorna. Han ropade på kompisarna som kom och hjälpte honom att dra upp jättefångsten. Som dock visade sig vara en gammal stock.

Samma eftermiddag kom Persson gående över sågverksområdet med en massa bräder över axeln och det var då en av kompisarna ropade: – Jaså, Persson, du har varit och fileat fångsten. ✽ Vet du varför elektriker har så gamla syskon?

– Det är för att de är sladdbarn.

40 KURIREN

5-24 Matvrån- En doft av nygräddat bröd - Tina Lindell.indd 40

26.03.2024 14:13:04

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Jag känner att vår svärmor-svärdotter relation är svår. Vi har väldigt olika åsikter om barnuppfostran. Jag känner att jag skulle vilja säga till i situationer där jag tycker att barnbarnen får tänja på gränserna lite väl mycket och ofta och jag ser vilken maktkamp det blir i familjen.

Det har skapat irritation och nu är jag rädd för att uppfattas som att jag blandar mig i familjens barnuppfostran alltför mycket. Min son undviker att blanda sig i av rädsla för att bli osams med både mig och sin partner. Jag vill inte att relationen till min son, min svärdotter och mina barnbarn ska bli förstörd.

Vad ska jag göra?

Svärmor Hej svärmor!

Jag tycker det är ett sundhetstecken att du funderar över dessa saker och inte ser det som en självklarhet att du kan uttrycka dina välmenande råd utan att det leder till konsekvenser i relationen. Svärmors-svärdotter relationer är ju kända för att vara väldigt knepiga i många fall och många är rädda för att uppfattas som en besvärlig svärmor och inte kunna och få ha den kontakten med sonen och hans familj som man så gärna vill, medan svärdottern ofta känner sig otillräcklig och orättvist dömd av svärmor.

Det finns flera infallsvinklar i det här problemet och jag tror att det är bra att fundera kring olika sätt att se på det för att hitta en lösning. Eftersom att det är en känslig och laddad relation, som i många fall innehåller en del motstridiga känslor så som svartsjuka och rädsla för att vara otillräcklig, tränga sig på, outtalad rivalitet och så vidare.

En aspekt av det hela är att det är viktigt att din son och hans partner får hitta sitt sätt att uppfostra sina barn. Sätt som dom upplever att fungerar i sin familj, även om det kanske inte passar ihop med det sättet som du skulle önska. Samtidigt är ju önskeläget att ni skulle kunna ha en så god kommunikation och relation som möjligt

där det finns möjlighet för dig att stötta dom i svåra situationer och där din livserfarenhet kan vara till hjälp.

När en svärmor kommer med välmenande råd är utgångsläget redan lite infekterat, så före du går vidare i hur du ska bemöta dom och hur du kan framföra din upplevelse och åsikt tror jag det kan göra gott att du själv reflekterar kring dina behov, upplevelser och motiv.

Vad är det som gör att du vill säga till om hur situationen ser ut? Handlar det om ett obehag i dig? Att det stör dig att dom inte gör på det sätt som enligt dig är rätt?

Handlar det om kampen du ser och att du så gärna vill hjälpa till?

Orsaken till att jag ställer dom här frågorna är inte att döma dig, utan i stället se möjligheterna i vad som händer genom att du reflekterar över dina egna motiv. Kanske kan du då lättare se en lösning och framföra din syn på saker utan att de känner att du lägger dig i eller dömer. Om dina motiv handlar om dina egna behov och din uppfattning av vad som är rätt kanske du behöver backa och istället fokusera på att hitta sätt att hantera obehaget. Ifall motivet handlar mera om att hjälpa till kanske du kan ta upp hur du upplever situationen.

När man ska prata med någon i en situation där det finns en grundspänning är det viktigt att välja sina ord med omsorg. Att inte ta samtalet då du själv är upprörd eller situationen laddad, utan vid ett tillfälle där du har kontroll över dina egna känslor. Då du kan välja hur du agerar och inte bara reagera utifrån dina känslor. Det skapar också förutsättningar för att din svärdotter inte automatiskt ska känna sig dömd eller påhoppad. Hur man säger något kan i många fall vara viktigare än vad man säger.

Vi tror många gånger att den andra ska förstå att vi menar väl och hur vi tänker fastän det sällan är så. Vi har alla vår egen syn på verkligheten och styrs av våra egna känslor. Vad vi uppfattar av vad någon säger påverkas bland annat av våra egna känslor, dagsformen, hur relationen ser ut

överlag, hur trygga vi är och våra tidigare erfarenheter.

Om motivet och situationen ser ut så att du känner att du behöver prata med henne, utgå från ett jag-perspektiv. Berätta hur du känner och upplever situationen, våga själv också vara sårbar, berätta om ditt motiv, lyssna aktivt på det hon säger utan att fundera på vad du ska svara.

Försök att verkligen lägga dig in i det hon säger och vad hon upplever. Ställ uppriktiga frågor och var nyfiken på deras tankesätt utan att ifrågasätta. Visa att du vill förstå och hjälpa till och att du inte lägger dig i för att du har rätt och hon har fel. Visa att du uppriktigt bryr dig om familjen och vill ha en god relation.

Servera inte lösningar i hur dom kunde sköta situationen på ett bättre sätt utan var lyhörd för deras upplevelser och tankesätt.

Många gånger är det ju föräldrarna som känner sina barn allra bäst, och det finns en orsak till att man uppfostrar sina barn på det sättet man gör.

Det kan vara bra att komma ihåg att det en människa visar och det han eller hon känner och går genom inte alltid ser ut på samma sätt. Det kan ju hända att föräldrarna är trötta och mest av allt önskar stöd, men att det känns svårt att be om hjälp.

Men det kan också vara ett aktivt val dom gör i sitt föräldraskap och då behöver du kanske fokusera mest på hur du kan umgås med familjen utan att det känns tungt och svårt för dig, hitta en nyfikenhet i att lära dig mer om hur dom tänker och inte bara döma situationen ur ditt eget perspektiv.

I slutändan är det ju bara oss själva och hur vi hanterar olika situationer vi kan påverka.

Jag hoppas ni hittar ett sätt att mötas på, i kärlek och respekt. Och viktigt är det ju ändå att komma ihåg att det oberoende av relation behöver vara två personer som båda tar ansvar för sin del av relationen för att den ska kunna förbättras och hållas god.

Lotta Löfs KURIREN 41

5-24 Lotta Löfs - relationsspalt.indd 41

26.03.2024 13:12:25

Mat med

Mera kött med ben!

A

tt steka filé och göra potatismos är så enkelt att att vi lätt glömmer bort de allra bästa köttstyckena. Hur många är det som numera bemödar sig om att köpa och tillreda oxsvans, om det ens finns att köpa. Oxsvansen är en enda stor paradox. Smakmässigt är den starka, väl använda svansen ett av de bästa köttstyckena, så intensivt smakfull att den har blivit högt värdesatt som mat. Åndå ser man sällan oxsvans till salu i affären.

Högst antagligen får vi skylla

detta på att folk har vant sig vid att äta nästan uteslutande mat som det tar kort tid att tillreda, som filé, köttfärs och korv. Ganska förståeligt men ändå trist.

I en modern familj där båda föräldrarna är i jobb, och många inte ens kan laga mat längre, så är det självklart en god affär för dagligvaruhandeln att bjuda ut filéer och färdigt potatismos.

Filé hör nödvändigtvis inte till de bästa bitarna men något som är okej, snabbt och enkelt att lyckas med. Medaljens baksida är att resten av djuret har försvunnit ut ur vårt kosthåll, som till exempel just oxsvansen och många andra beniga köttstycken. Det tycker jag på alla sätt är fruktansvärt trist. Är man i London och vill vara

med om en matupplevelse utan motstycke så skall man besöka Michelin restaurangen St. John i London. Där kan man slå ihjäl någon timme och har du dessutom turen med dig så kan det hända att du får träffa en av de största stjärnorna på kockhimlen – Fergus Henderson.

Fergus är mannen bakom ”Nose to tale”-rörelsen. Han tar in hela djurkroppar till sitt res-

Kött med ben.

Kocken Fergus Henderson.

taurangkök för att själv stycka och ta tillvara allt: blod, inälvsmat, märg och ben, öron och hud och svans, ja hela djuret.

Och hans argument för detta förfarande är ostridbart – det är ju rent sunt förnuft. ”Det är fram för allt god ekonomi och så är det att visa en

hövlighet och respekt inför djuret som måste böta med livet”, säger han och han fortsätter: ”Det finns en hel värld av smaker bortom filéerna”.

I Italien använder man sig

fortfarande av hela djuret, det förfarandet går ända tillbaka till etruskernas tid. Varje italiensk restaurang med både självrespekt och respekt för sina gäster, erbjuder pasta med trippa (magsäck), pajata (tarmar) eller annan inälvsmat. De gamla

romarna älskade sin coda alla vaccinara (oxsvans i tomatsås).

Det gör de fortsättningsvis, och det är väldigt lätt att förstå varför.

Det är en del bestyr med att suga köttet av det kantiga benen, men doften och smaken är så tillfredställande att den här rätten har blivit en av världens längst bevarade matklassiker.

Det klassiska italienska till-

behöret till coda alla vaccinara är ljust bröd. Med hjälp av det får man i sig minsta lilla droppe av såsen när man väl ätit upp allt kött. Det viktigaste som man bör komma ihåg, om man tänkt bjuda sina gäster på oxsvans, är att avsätta tillräckligt med tid för att laga den rätten.

Förbered dig på att köket är din arbetsplats och att råvaran kräver all uppmärksamhet, för som med all god mat så krävs det en hel del tid för att maten skall få den där utomordentliga

42 KURIREN

5-24 Tikkanens matsida - kött och styckningsdetaljer.indd 42

26.03.2024 13:12:39

smaken. Här kan man inte fuska sig fram, detta är långkok.

Som tillägg till själva smakupplevelsen när du sitter bland dina gäster och suger på dessa köttiga benstycken, så kommer också tillfredställelsen över att göra en kovändning och börjar använda hela djuret. I varje fall svansen då.

Fergus har nog så rätt, det är en hel värld av smaker bortom filéerna. Trots allt är det ännu en god bit innan du når huvudet, men det är klart, någonstans bör du ju börja. Sök eller fråga efter beniga köttstycken i dagligvaruhandeln och bekymra dig inte, det finns också en hel värld av kokböcker som ingående beskriver hur man skall gå till väga med sin råvara.

Och sist men inte minst, kom ihåg: ”Alla som kan läsa kan också laga mat”.

Det flesta kockar har sedan länge påpekat

bristen på val av fler styckningsdelar och bättre tillgång på ekologiskt kött i butiksdiskarna: styckningsdelar som kanske inte

Kalvsadel.

är så eftertraktade, men som innehåller mest smak. Märgben, bringa, fram- och baklägg blir alltför ofta förbisedda och köttet på dessa benstycken malas ner till malet kött vilket är ytterst synd när det är råvaror som passar mycket bra som långkok och värdesätts högt av alla professionella kockar.

Den bästa smaken och munkänslan får man av bland annat långkokt kött. Det som för många konsumenter kan anses vara ett dåligt köttstycke blir i kockars händer den bästa och godaste köttbit med en mörhet och smak som långt överstiger till och med den så högt rankade innerfiléns status, mörhet och smak.

Det sägs att när det gäller fisk och skaldjur så ligger smaken i skinnet på fisken och i skalet på alla skaldjur. Överför man detta vetenskapligt obestridliga faktum på kreatur så är det så att den bästa smaken ligger i alla de köttstycken där benet sitter kvar.

Det hör till sällsyntheterna att numera hitta fram- eller baklägg, bringa eller något så enkelt som oxsvans i butiksdisken, möjligen någon gång fryst. Man skulle kunna tro att det är vi konsumenter som bidrar till att det förekommer färre styckningsdetaljer

i butikshyllorna, och att efterfrågan på köttprodukter bestäms av vår köttkonsumtion, men så är inte alltid fallet.

Köttindustrin har förvisso alltid följt

med trender och utvecklas efter behov men mera sällan eller aldrig har köttindustrin varit intresserad av att ge fördelaktiga och smakfulla benförsedda köttstycken rättvisa genom smarta, goda och smakfulla råd till sina konsumenter. Man ser bara vinsten i att förse sina konsumenter med råd och tips om hur man bäst tillreder sin filé, biff eller stek och glömmer totalt bort att marknadsföra det som egentligen är det bästa köttstycket – kött med ben, bringa, lägg och högreven med ben – köttstycken man dessutom kan tillreda utan bekymmer och så enkelt som genom långkokning, om bara någon gav sig tid till att informera om just detta.

För mig som professionell kock lockar inte filén alls i lika hög grad som den där fram- eller bakläggen, märgpipan eller oxsvansen och skall man absolut ha filé av något slag så blir lammkrona eller kalvsadel där ryggraden ännu sitter kvar det bästa valet och något i särklass.

Men som man så ofta upptäcker är det endast och enbart förbehållet kockar att kunna få tag på dessa benförsedda och extremt goda råvaror i en specialaffär eller ett mikroslakteri, och i bästa fall från bonden själv.

Här har den stora köttindustrin skapat sin

egen väg och gjort ett val med att inte förse konsumenterna med dessa fina köttstycken.

Kanske av många olika skäl men mest av ekonomiska skäl – därför att ett stycke kött med ben inte är lika attraktivt och intressant att sälja till konsumenten.

Köttindustrin hamnar att avsätta tid och pengar på att få det köttet sålt genom riktad marknadsföring. Och även om det för mig klingar som goda och smarta råd och en berättigad konsumentupplysning, så blir det ändå en ytterligare belastning för både livsmedelsaffären och köttindustrin.

Jag menar att det är dags för oss professionella kockar att också ta vårt ansvar och att genom våra branschkanaler åberopa denna brist på mångfald i köttdiskarna.

Och samtidigt göra någonting så enkelt som att framföra vår sakkännedom och professionella kunskap om allt kött vidare till konsumenten genom en enkel men effektiv konsumentupplysning – en köttupplysningskampanj.

Det tror jag ger mervärde och rättvisa åt dessa så bortglömda köttstycken och styckningsdetaljer. Samtidigt får vi en både effektiv och eftertraktad konsekvens, nämligen allt fler och mer medvetna konsumenter som också förstår att kräva mer mångfald i köttdisken.

OSSO BUCO

6 personer

9 skivor av nötlägg (Osso Buco-kött kan finnas i frysdisken) 3 stjälkar stjälkselleri 3 gula lökar 2 vitlöksklyftor 4 morötter ½ palsternacka saften av en citron 3 burkar krossade tomater 3 dl kalvfond 3 dl vittvin 1 färsk fänkål 2 lagerblad färsk oregano salt och peppar

Tag fram en gryta och bryn köttstyckena på bägge sidor i några minuter i grytan och skvätta över citronsaften. Lyft därefter upp köttstyckena och lägg dem på ett fat.

Skär alla rotsakerna, fänkålen och stjälksellerin i små bitar och bryn dem i samma gryta tills de blir vackert gyllenbruna. Tillsätt vitlöken och lagerbladen och placera de brynta köttstyckena över rotgrönsakerna, häll på vitt vin och kalvfond och tillsätt de krossade tomaterna och lagerblad, salta och peppra.

Lägg grytan i ugnen med lock på och låt stå i 150 graders värme i cirka 3 timmar. När köttet är mört och lätt lossnar från benen, strö grovskuren färsk oregano över köttet och servera allting direkt ur grytan tillsammans med kokt ris eller mandelpotatis och lingonsylt.

Jag rekommenderar också ett gott surdegsbröd till den här rätten, en skiva surdegsbröd du kan doppa i grytan för att suga upp de sista resterna av sås med.

Bon appetit!

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge

KURIREN 43

5-24 Tikkanens matsida - kött och styckningsdetaljer.indd 43

26.03.2024 13:12:59

Sammanställt av Kaj Lindh

Begagnade cyklar säljs på rekordtid Cykelsäsongen är här och på Tori.fi köps begagnade cyklar på bara 1–3 dagar. Just nu är Jopo, sparkcyklar och barnens favorit Woom populära val.

Det är en hektisk tid för försäljning av begagnade varor, och för närvarande är det särskilt barnkläder som efterfrågas.

I mars säljs dessa vanligtvis på Tori inom 4 dagar.

Efterfrågan under en säsong inverkar på försäljningstiderna.

Till exempel tar det nu bara 1–3 dagar att sälja en cykel jämfört med 11 dagar i december.

Tori valdes som Finlands bästa hållbara e-handelsmärke, enligt en undersökning där över 12 000 finländare röstade. Det är en del av den växande trenden av hållbar konsumtion och handel.

LISTA ÖVER TYPISKA FÖRSÄLJNINGSTIDER FÖR BEGAGNADE VAROR PÅ TORI:

Googles AI kan snart upptäcka sjukdomar med hjälp av hostljud

CYKLAR Mars–maj: 1–3 dagar December: 11 dagar

TRÄDGÅRDSMÖBLER:

Mars–maj: 2 dagar

December: 9 dagar BARNKLÄDER:

Mars: 4 dagar

Sommar och december: 9 dagar GOLF:

Februari–april och juli–augusti: 3–4 dagar November–december: 8–9 dagar

LÄNGDSKIDÅKNING:

December-januari: 2 dagar April–maj: 13 dagar

SKIDÅKNING OCH SNOWBOARD:

Oktober–februari: 2–3 dagar Juni: 15 dagar

Googles forskare har utvecklat ett AI-verktyg som kan analysera hosta och andning för att • Välj rätt tidpunkt. Sälj säsongsidentifiera sjukdomar. Systebetonade varor när de är som met, kallat HeAR, har tränats på mest efterfrågade. miljontals ljudklipp och kan po• Skriv en bra annons. Ta tydtentiellt användas för att diagliga bilder och beskriv varan i nostisera covid-19, tuberkulos detalj. och andra luftvägssjukdomar.

• Sätt ett rimligt pris. Jämför HeAR är baserat på maskinmed liknande annonser på inlärning och har tränats på en Tori. enorm datamängd av oklassifi• Var lyhörd och svara snabbt på cerade ljudklipp från Youtube.

Det kan anpassas för specifika frågor. uppgifter genom att matas med begränsade mängder data koppKälla: Tori.fi lat till den aktuella sjukdomen.

Foto: Pexels HeAR har visat sig vara mer TIPS FÖR ATT SÄLJA BEGAGNAT PÅ TORI:

effektivt än existerande modeller vid upptäckt av covid-19 och tuberkulos. Forskare tror att tekniken kan spela en viktig roll för att förbättra tidig diagnos av sjukdomar och möjliggöra bättre behandling och prognos för patienter.

Studien är ännu inte publicerad, men forskarna planerar att göra modellen tillgänglig för andra forskare. Det här är en lovande teknik med potential att revolutionera sjukvården.

Källa: nature.com Foto: Pexels/Mikael Blomkvist

44 KURIREN

5-24 Klippt och skrivet.indd 44

26.03.2024 14:29:15

Musikens kraft: bättre lärande, hälsa och välbefinnande Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa, talar om musikens positiva effekter på inlärning, mående och stresshantering.

Mozarteffekten är en myt, men musikens effekt på hjärnan är verklig. Musik aktiverar hela hjärnan och skapar nya kopplingar mellan höger och vänster hjärnhalva. Den stimulerar motivation, minne, harmoni och språkförmåga.

Musiken kan ge starka känslo- och minnesreaktioner. Den kan skapa ett "musikaliskt landskap" i hjärnan som vi kan återvända till. Ny musik kan skapa nya kopplingar och utöka vårt musikaliska landskap.

Kreativt skapande och estetiska lektioner främjar hälsan och inlärningen. Eva Bojner Horwitz menar att skolsystemet borde fokusera mer på kreativa och estetiska ämnen.

Musik kan användas som

GENOM KURIREN!

PERSONLIGT Du kvinna 35-55 och jag kille 52 i en american car, cruisa och lyssna på country, stanna och äta god mat. Ibland bara vara hemma i Östnyland och lyssna på tongåvan med ett glas vin.

Sv. t. 10.4 – ”Texas 71.”

medicin vid utmattning. Studier visar att kulturaktivering på vårdcentraler och arbetsplatser kan minska stress och sjukskrivningar.

Levande musik har en något större effekt på oss än inspelad musik. Skolor borde erbjuda elever att gå på konserter.

Vilken typ av musik vi föredrar är subjektivt och kulturellt betingat. Jazz kan vara bra för kreativitet och fokus på grund av sin oförutsägbarhet.

Källa: tidningenhalsa.se Foto: Pexels/Caleb Oquendo

Bakterier i hemmet kan minska risken för sjukdomar hos barn enligt forskning Enligt Newsweek kan förekomsten av "bra bakterier" i hemmet bidra till att förhindra att barn utvecklar astma som barn.

Enligt denna teori, känd som hygienhypotesen, tror man att bristande exponering för mikrober under barndomen kan öka risken för autoimmuna sjukdomar och allergier senare i livet.

Hygienhypotesen hävdar att tidig exponering för mikrober hjälper till att träna och reglera immunförsvaret. Om barn inte exponeras för tillräckligt med mikrober kan immunförsvaret reagera överdrivet på ämnen som egentligen inte är farliga, vilket kan leda till allergier och andra autoimmuna sjukdomar.

FINN EN VÄN

Dr Byram Bridle, docent i viral immunologi vid University of Guelph i Kanada, förklarar att överdriven renhet i hemmet kan minska barns exponering för mikrober och därmed öka risken för allergier och astma.

Forskning visar att barn som växer upp i utvecklade länder, där överdriven städning är vanlig, har en högre förekomst av allergier och autoimmuna sjukdomar jämfört med barn i utvecklingsländer. Att låta barn exponeras för mikrober kan därför vara ett viktigt steg för att främja en hälsosam immunutveckling.

Källa: dagensps.se Foto: Pexels/Ketut Subiyanto

Jag är en kvinna på drygt 70 år, har varit singel i cirka tio år och trivts ganska bra med det. Är dock fortfarande nyfiken på livet och öppen för nya upplevelser, men har börjat tänka att det skulle vara fint att dela dem med någon. Tycker om naturen, djur (katter älskar jag!), att resa, att läsa m.m Söker efter en helt vanlig man med sunda vanor, som är trygg i sig själv och har aptit på livet. Jag bor i Nyland.

Sv. t. 10.4 – ”Ännu en chans?”

Kvinna 70 + söker en lång händig pålitlig empatisk vän att ”hålla i handen” i alla väder!

Gillar du också det mesta såsom djur, natur, villaliv, teater, musik, dans och allt som gör livet värt att leva? Finns du i Österbotten eller eventuellt på Åland?

Dina intressen och ålder, skriv och berätta! Sv. t. ”10.4 – Drömvännen?”

Här är en trevlig, ledig, humoristisk, arbetande 64-årig man från Åbo. Jag är 175 cm, nykter och rökfri. Söker en arbetande kvinna med humor, nykter och rökfri, i Åbotrakten för seriöst förhållande. Svara gärna med foto. Mina intressen är du, matlagning, musik, dans, mysiga hemmakväller efter en god arbetsdag. Sv. t. ”10.4 – Med puss och kram”.

Hej. Aktiv man från Nyland önskar få kontakt med en ärlig kvinna, cirka 70 år. Mina intressen: naturen, musik, resor, promenader, stugliv med mera.

Sv. t. ”10.4 – Sommar i Östra Nyland”.

KURIREN 45

5-24 Klippt och skrivet.indd 45

26.03.2024 15:43:01

Människan som psykofysisk varelse

Tankar är kraftfulla Elisabet Heikkilä

är filosofie magister i tillämpad psykologi och skriver om människan som psykofysisk och social varelse. Hon har arbetat med bland annat rehabilitering av hjärnskadade, hållit föreläsningar och gett arbetshandledning. Hon är pensionerad och bosatt i Helsingfors.

Människans hjärna är den mest invecklade skapelse som man känner till i hela världen. Ännu har man inte lyckats lösa gåtan hur en mänsklig hjärna fungerar och man kanske aldrig ens kommer att kunna lösa denna gåta. Vår ofattbara talang för komplicerat tänkande har till exempel möjliggjort såväl olika slags uppfinningar som kreationer.

V

i människor har även utrustats med förmågan att kunna identifiera våra tankemönster, makten att kunna förändra dem och på så vis kunna växa som individer och påverka eget liv. Vetenskapen kan inte helt förklara vad exakt detta handlar om, trots att man i dag vet mycket om det mångfasetterade mänskliga tänkandet. Vi kan tänka på nuet, kommande framtid, vi kan drömma, minnas och skapa.

Hjärnan är ett plastiskt, formbart organ som omorganiserar sig själv och anpassar sig genom att bilda nya förbindelser mellan hjärncellerna. Man kan säga att hjärnan förändras litet varje dag och man vet att det går att utveckla sin hjärna också på äldre dagar. Det lönar sig att vara aktiv på många sätt.

Informationen går från en hjärncell till en annan med hjälp av elektriska signaler och kemiska neurotransmittorer.

Nervcellerna grupperar sig på otaliga sätt till ett nät av nervbanor. Därmed är varje män-

niskas hjärna och tankevärld både unika och olika och det kan därför vara svårt för oss att ibland förstå andra människor.

Ge akt på vad och hur du tänker Vi har i medeltal över hundra biljoner förbindelser i vår hjärna. Ju oftare förbindelserna är i kontakt med varandra, desto starkare blir de. Då man till exempel repeterar en text, befästs kunskapen i minnet. Olika ställen aktiveras i vår hjärna beroende på vad vi tänker.

Om vi till exempel tänker på vår mammas ansikte, sker denna tanke till stor del längs samma nät av nervbanor som om vi skulle se henne på riktigt. Det så kallade inre pratet, tänkandet, sker även det inom samma nervbanor som om vi skulle tala högt. Och tanken på att utföra något specifikt långt inom samma nät av nervbanor som då vi själva utför något.

Vi kan tänka tiotusentals tankar under en enda dag, så det är inte betydelselöst hur och vad vi tänker! Antalet tan-

kar och deras hastighet varierar mellan olika människor, från en stund till en annan och från dag till dag. I till exempel stunder då man är ivrig tänker man både snabbare och mera.

Man kan fundera på hur uppbyggande de egna tankarna är för en själv och hurdana saker som väcker positiva respektive negativa tankar. Det krävs självkännedom för att kunna analysera sina egna tankar och den går att öva upp. Olika människors förmåga är naturligtvis även olika. Genom att observera och känna efter vad man tänker, är det även möjligt att själv kunna förändra sina tankar i en mer positiv riktning.

Man kan också medvetet inverka på sin egen sinnesstäm-

46 KURIREN

5-23 Elisabet Heikkilä om tankens kraft.indd 46

26.03.2024 14:32:28

ett känsligt nervsystem. Det är till nytta att både vara medveten om och accepterar det.

Det värsta behöver inte ske och känslorna kommer och går. Man kan gå i åratal och vänta på att något hemskt skall hända, utan att det nödvändigtvis händer. En tankeställare kan vara att tänka sig att man överför egna tankemönster till sina barn eller vänner. Man kan försöka se saker ur olika synvinklar och ibland ifrågasätta sitt eget sätt att tänka. Det är hälsosamt att skilja på nyttiga och onyttiga tankar. Det kan vara en tröst att tänka att man inte är den enda som har problem och bekymmer och det lönar sig att komma ihåg hur mycket man redan har klarat av i sitt liv.

Tacksamhetskänsla kan höja humöret

Foto: Adobe Stockphoto.

ning till en viss mån. Goda minnen framkallar annorlunda sinnesstämning än dåliga. Man kan även försöka hitta alternativa sätt att förhålla sig till olika saker. Och de tankemönster som vi upprepar förstärks.

Upplevelser och erfarenheter sätter sina spår De flesta av oss är något mitt emellan optimister och pessimister. Det är väldigt individuellt hur man förhåller sig till sig själv, händelser och världen omkring. Man kan under årens lopp även ha genomgått svåra saker och upplevelser. Även uppfostran och barndomen har sin betydelse och påverkan.

Man kan ändå själv försöka

styra sina tankar och sitt sätt att förhålla sig till sina erfarenheter, upplevelser och händelser.

Vårt nervsystem, temperament och personlighet har en stor påverkan. Också nuvarande situation, tidigare händelser och motgångar, såsom till exempel sjukdomar, inverkar på hur vi ser på vår omvärld. En dam vid namn Colette uttryckte det här bra då hon sa: ”Vilket fint liv jag har haft, bara jag skulle ha förstått det tidigare själv!”.

Det kan vara svårt att tänka positivt då man är nere, har ångest eller är trött. Det kan kännas omöjligt att rycka upp sig och vara positiv. Som balanserad och glad är också tankevärlden ljusare. Att förändra

den egna attityden hjälper inte nödvändigtvis om problemen beror på omgivningen och andra människor.

Vi har rättigheten att känna olika känslor och acceptera dem. Vi mår trots allt bättre om vi inte fastnar i negativa tankar och känslor, vilket kan leda till att vi hamnar in i en ond cirkel. Man kan försöka avbryta negativa tankar genom att säga ”stopp” till sig själv. Det kan också hjälpa att försöka koncentrera sig på något annat.

En ständig produktion av stresshormoner tär på kroppen och orsakar många slags stressymptom, såsom sömnproblem, magbesvär, förhöjt blodtryck och huvudvärk.

Känslighet är ofta ett tecken på

Man kan medvetet försöka ta avstånd från tråkiga tankar genom att se på sådant som är positivt och bra i ens liv.

Goda tankar och en känsla av tacksamhet minskar ångesten, lyfter humöret och ger energi. Tacksamhet har enligt vetenskapliga undersökningar samband med lycka och har en viktig effekt på såväl fysisk som psykisk hälsa. Mitt bland allt det svåra ryms ofta små ting att kunna vara tacksam över. Man har kommit underfund med att genom att koncentrera sig på sådant som man är tacksam över, kommer man även allt oftare att tänka på ännu mer man har att vara tacksam över.

I ett fall där frun led av elakartad cancer, långt gången Parkinsons sjukdom och depression, beslöt hon och hennes man att försöka komma på tre saker varje kväll att känna tacksamhet över, trots den svåra livssituationen. De flesta kvällar hittade de något att känna tacksamhet över.

Hurdan är din tankevärld?

Kan du analysera dina tankar?

Skulle du vilja ändra på dina tankemönster?

Elisabet KURIREN 47

5-23 Elisabet Heikkilä om tankens kraft.indd 47

26.03.2024 14:32:39

Lisa gick omkring med en känsla av missnöje. Livet kändes långt ifrån vad hon önskade sig att det skulle vara. Hennes och Lars relation till varandra var inte längre som det en gång varit.

En resa för hela familjen skulle kunna pigga upp dem allihop.

När livet förändras Novell av Nina Högberg

D

römma kan man ju alltid tänkte Lisa då hon tungt satte sig ner i soffan efter en lång dag. Kvällens lugn hade lagt sig i huset och hon tog fram sin laptop och började googla drömmarnas mål, en resa till solen.

Hon lät blicken drömmande glida ut genom fönstret bort mot skogsbrynet, hon fastnade i sina egna tankar. Var det verkligen så här livet skulle vara. Ett sprinterlopp från morgon till kväll, jobba, hämta på dagis, handla, laga mat, tvätta och läsa sagor, och sen utmattad somna på kvällen för att börja om samma sprinterlopp nästa morgon igen. Det tog aldrig slut.

Visst hade hon velat gifta sig och skaffa barn, hon gillade sitt arbete och det fina huset de byggt. Men hon hade nog inte räknat med den stress som kom med det. Det var något som gnagde i henne och som hade gjort det ett bra tag redan. Hon var rädd för att det inte bara var stressen och tröttheten utan ett allmänt missnöje över hur livet hade blivit. Hon undrade ibland om hennes Lars kände samma sak. Ögonlocken började kännas tunga, hon hörde Lars snarka ljudligt från sovrummet, hon borde också gå och lägga sig.

Om några timmar var det väckning och en ny dag som krävde att hon var utsövd och pigg.

Hon suckade djupt, stängde av datorn och tänkte att hon försöker igen i morgon, resorna för-

svinner väl ingenstans och hon behöver sova.

Hon borstade tänderna och släckte alla lampor och kröp ner i sängen bredvid sin man.

Hon suckade åt hans snarkande men tänkte samtidigt att hon var glad att han låg där bredvid, att han fanns vid hennes sida, även om det just nu inte var så bra mellan dem.

Hon skulle fixa en romantisk middag till helgen, försöka lägga barnen tidigt så att de skulle få en egen kväll, prata som förr i tiden. Boka en resa och planera framtiden. De behövde det.

– Godmorgon älskling, kaffet är färdigt. Jag måste rusa till jobbet nu, men vi ses sen.

Lisa vaknade med ett ryck av att Lars stod i dörren till sovrummet, färdig, klädd i kostym och jobbväskan i handen och med stirrig blick på klockan.

Själsligen var han redan ute genom dörren, redan på jobbet, redan någon annanstans.

– Men det är ju din tur att ta barnen i dag! Jag har ett möte om en timme och borde få göra mig i ordning i lugn och ro, du vet ju att jag inte tycker om att stressa och dessutom hade vi kommit överens, sa Lisa trött och föll tillbaka på kudden.

– Ja, jo, men det kom något emellan på jobbet som jag verkligen måste ta hand om.

Lars flackade med blicken.

– Du fixar det, du fixar det ju alltid. Ingen fixar det så bra som du. Vi ses sen, jag kommer hem så fort jag hinner efter jobbet.

Han slängde en puss och hej i luften och så skyndade han ut genom dörren med själen släpandes efter sig. Hon tyckte att

48 KURIREN

5-24 Novellen - När livet förändras - Nina Högberg-Lindgren.indd 48

han mer och mer blev ofokuserad, splittrad, oförmögen att vara hela sig själv på ett ställe i taget. Ibland var det nästan lättare då han inte var hemma.

Energin var bättre, lugnare.

Barnen var lugnare.

Hon undrade stilla för sig själv när det hade blivit så. För några år sedan hade de varit tokkära och spenderat varje minut tillsammans som siamesiska tvillingar. Nu värdesatte hon den egna tiden högre än tiden med honom. Vilket kanske var tur tänkte hon eftersom tiden med honom knappt existerade.

M

orgonen gick segt, hon blev sen till mötet och där gick det inte alls som hon velat. Barnen hade gnällt ända från då de vaknade tills hon lämnat dem vid dagis.

Drömmen om en solsemester gjorde sig påmind, slappa, slöa, äta mat som någon annan lagat, vila, inte röra sig mer än nödvändigt på en solstol. Hon avbröts i sin dagdröm då Maja kom in på hennes kontor.

– Hej Lisa, hur går det? frågade Maja.

– Inte så bra, sa Lisa med en suck.

– Vad är det med världen egentligen? Eller samhället? Är faktiskt tanken med livet att vi ska växa upp, föda barn och vara olyckligt gifta för att sedan dö?

Lisa slog dramatiskt ut med armarna i en uppgiven gest.

– Aha, filosof redan från morgonen i dag, sa Maja med ett leende på läpparna.

– I morse så stack Lars i väg

fast det var hans tur att ta barnen till dagis. Vad är det med män egentligen, varför vill de ha familj om de ändå inte vill lägga någon tid på den?

– De vill ha gratis ligg närsomhelst, sa Maja och skrattade stort. Är det inte därför man är gift? Sex i äktenskap är väl som ett smörgåsbord, bara att ta för sig då lusten faller på, skrattade Maja vidare.

Lisa skrattade hon också.

– Jo, om det skulle bli något sådant mellan varven skulle jag fatta det men då det också lyser med sin frånvaro, sa hon sammanbiten och med en ledsamhet i rösten.

– Förresten fattar jag varför du ännu är singel om du tror det är det som äktenskap handlar om, sa hon med glimten i ögat åt Maja.

– Aj då sa Maja. Det där lät inte bra.

Hon kände hon kommit åt en öm punkt och visste inte riktigt vad hon skulle säga nu. Hon ville vara ärlig mot Lisa, men ibland var det svårt för hon ville inte heller såra henne.

Lisa var snäll och omhändertagande och ville alltid hjälpa alla runt omkring sig. Hon ställde upp för familjen medan Lars inte ansträngde sig det minsta.

Alla såg det, utom hon själv.

Maja harklade sig.

– Var vill du äta lunch i dag?

Grillstugan har visst fisk i dag, ska vi åka dit?

– Låter underbart gott, jag är redan superhungrig, sa Lisa.

L

ars kom hem efter att barnen lagt sig och middagen var bortdiskad. Lisa hade

22.03.2024 13:21:47

landat i soffan med ett vinglas och dataskärmen med resorna i famnen. Hon suckade ljudligt då han kom in som i en tyst protest över att han var så sen.

– Förlåt att jag blev så sen, sa Lars. Det blev ett utdraget möte på eftermiddagen och jag kom mig inte därifrån. Vad har ni ätit, finns det rester?

– Tror du det här är ett hotell? sa Lisa surt. Potatis och köttbullar, rester finns i kylskåpet!

– Jätteroligt att komma hem då du alltid är så glad, sa Lars sarkastiskt och gick till köket.

– Undrar varför! svarade Lisa och tog en stor klunk vin.

Hon fick en stor klump i magen. Allt kändes så fel. Hon ville ha en kram, en famn och höra att han älskade henne. Hon hörde hur han öppnade kylskåpet och tog fram lådorna med resterna småvisslandes för sig själv.

När hade avståndet mellan dem blivit så stort. Varför gick hon inte in i köket och sa vad hon behövde.

Att hon är trött, att hon vill att han ska engagera sig mera i familjen, i henne, att hon behövde avlastning, att hon inte klarade det ensam länge till. Men tanken på att återigen bli avvisad, att inte bli förstådd och inte bli sedd och bekräftad fick henne i stället att tömma vinglaset och igen lägga bort datorn med alla resor som glimmade så fint i skärmen och i stället gå och tappa upp ett bad åt sig. Varför var livet så svårt och krångligt.

Varför kunde hon inte bara vara nöjd tänkte hon då hon sjönk ner i det varma vattnet.

F

öljande dag gick i ett rasande tempo. Lisa hade planerat en god middag att bjuda Lars på då han kom hem från jobbet. Nu skulle de ta tag i det, prata ut, boka resan, hitta tillbaka till varandra.

Det hade hon bestämt. Det fanns inget annat alternativ.

Efter middagen när barnen var nattade sjönk hon ner i soffhörnan och tog fram datorn.

– Ska vi kolla på resor Lars?

Vi måste boka om vi ska åka så vi inte behöver betala överpris som senast, för visst ska vi åka?

Det är ju bara någon månad kvar nu innan semestern börjar. Vi behöver planera för att det ska bli så bra som

möjligt. Jag tror vi behöver det här, hela familjen behöver det här. Vi behöver ett avbrott och göra något roligt tillsammans.

Satsa på familjen.

Lars kom in i vardagsrummet och satte sig ner i soffan mitt emot henne med en bister min. Lisas knut i magen slog till med en våldsam kraft. Hon visste redan. Innan han ens hann öppna munnen så visste hon. Hon såg det i hans ansiktsuttryck, i hans hållning.

Lars skruvade på sig, blicken fladdrade runt över rummet men stannade aldrig på henne.

– Säg det bara, sa Lisa lågt, bara säg det.

Lars öppnade munnen och sa orden hon visste skulle komma.

– Jag vill skiljas.

Där var den, bomben. Orsaken till hennes oro. En känslomässig jordbävning öppnade upp inom henne.

Knuten i magen exploderade.

Samtidigt blev hon så paff att hon frös som om ögonblicket var fastfruset i tiden. Hon sa ingenting, stirrade bara tomt på honom. Han sa ingenting, men bedrövelsen lyste i hans ögon.

Lisa steg upp och gick till badrummet, satte sig tungt ner på toalettstolen och snöt sig, tårarna började rinna. Hon mötte sin blick i badrumsspegeln.

Bedrövelsen låg där som en hinna över hennes spegelbild.

Efterskalven av henne själv utspilld och bortspolad. Hennes konturer suddades ut av hennes egna tårar. Som hon kämpat.

För honom, för barnen. På något konstigt sätt föll ändå pusselbitarna på plats. Orden hade hittat hem inom henne. Hon ville det inte men någonstans kunde hon ändå förstå varifrån hennes eget missnöje fått fart.

Hennes oro över att något var fel. Han ville inte längre. Och kanske ännu värre, ville hon?

Hade hon kämpat fast hon egentligen inte längre ville?

De pratade länge den natten, längre än någonsin tidigare.

Det var dags nu. Dags för förändring. Lisa visste också att hon behövde det. Mitt i bedrövelsen visste hon att hon var värd mera. De hade gått i mål i sprinterloppe, kanske inte med den vinsten de tänkt sig men livet kan inte levas på bekostnad av sig själv. Även de egna drömmarna måste få finnas med.

Hon skulle börja med att boka en resa åt sig själv. 

Foto: Adobe Stockphoto.

KURIREN 49

5-24 Novellen - När livet förändras - Nina Högberg-Lindgren.indd 49

22.03.2024 13:21:59

Sammanställt av Kaj Lindh

MAKTEN, MARKNADEN OCH PRESIDENTERNA

– EN BIOGRAFI OM J.O. SÖDERHJELM ESKO VUORISJÄRVI UTGIVARE: SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET

Makten, marknaden och presidenterna är en resa genom 1900-talets Finland, med fokus på en av dess mest inflytelserika figurer, Johan Otto Söderhjelm. Författaren Esko Vuorisjärvi ger nya perspektiv på en turbulent tid genom att lyfta fram Söderhjelms ofta förbisedda insatser inom politik och industri.

Som en tongivande gestalt inom finsk politik och industri spelade Söderhjelm en betydande roll under flera decennier. Från hans ställning som riksdagsman för Svenska folkpartiet till hans inflytande inom nickel- och skogsindustrin, framträder Söderhjelms skicklighet som förhandlare och hans engagemang för Finlands välfärd och internationella relationer.

Boken belyser också Söderhjelms nära relationer till flera presidenter, vilket formade hans karriär och präglade Finlands politik under den tid han verkade.

Med ett nyskrivet kapitel av Victor Wilson som utforskar Söderhjelms bidrag till Svenska litteratursällskapet

i Finland, erbjuder Makten, marknaden och presidenterna en djupdykning i en fascinerande period av finsk historia genom en central gestalt som länge varit bortglömd.

FJÄRILARNAS REKORDBOK

KATJA BARGUM OCH JENNY LUCANDER UTGIVARE: FÖRLAGET

Visste du att fjärilar har superkrafter? Du känner säkert till den första superkraften: fjärilar är vackra! Människor har alltid beundrat dem och sett dem som symboler för skönhet och förvandling över hela världen.

Fjärilar finns avbildade i gamla tygtryck, målningar och som smycken.

Men fjärilar har också andra fantastiska förmågor. De kan dricka svett, flyga över halva jordklotet och övervintra under snön. De kan göra sig osynliga för sina fiender eller skrämma dem. Fjärilslarver kan låtsas vara ormar, taggiga bollar eller fågelspillning. Den mest kända fjärilen i världen satte sig en gång på fotbollsspelaren Ronaldos panna under en match och sågs av nästan en miljard människor på tv.

Det här är Katja Bargums och Jenny Lucanders andra roliga, kluriga och påkostat illustrerade faktabok

om insekterna omkring oss. Deras förra bok, Myrornas rekordbok, kom ut för två år sedan, nominerades till Finlandiapriset och har översatts till fem språk.

HUR MAN MÖTER EN MAMMA

KAJ KORKEA-AHO UTGIVARE: FÖRLAGET

Efter åtta år tillsammans, bestämmer sig Kaj och Niko för att utforska möjligheten att bli föräldrar. De inleder en resa där de försöker hitta en lämplig medförälder, men upptäcker snart att det är en utmanande uppgift. Vad krävs för att man ska våga lita på en främmande person? Vilka frågor uppstår kring användningen av könsceller och hur planerar man för en familj som inte passar in i samhällets normer, i en värld som fortfarande präglas av heteronormativitet?

Kaj Korkea-ahos självbiografiska berättelse om hur tre föräldrar bildar en familj är både gripande och humoristisk. Den speglar Korkea-ahos skicklighet inom en rad olika uttrycksformer – roman, podd, blogg och drama – och kan betraktas som en handbok för andra som befinner sig i liknande livssituationer. Berättel-

sen fångar läsaren från första sidan och släpper inte taget förrän det lilla undret har blivit verklighet.

NAGU-NALLE OCH GAMMELMÅRRORNA

HENRIKA ANDERSSON OCH CHRISTEL RÖNNS UTGIVARE: FÖRLAGET

Påsktider närmar sig och kollektivet Morrgården på skärgårdsön Nagu upplever att saker börjar försvinna.

Mormor Clara och hennes vänner, kända som gammelmårrorna, vänder sig till Nagu-nalle och andra för att få hjälp med att lösa mysteriet. Är det en tjuv som härjar i området?

Nagu-nalles bästa vän, Edi, har blivit tio år gammal och föredrar att spela Fortnite framför att utreda mysterier.

Men när mormor Clara lovar en magisk belöning till den som kan lösa gåtan, är Edi genast på plats.

Det blir en spännande jakt på tjuven där Nagu-nalle ställs inför sina största rädslor: att bli inlåst, kidnappad, slängd i soporna, tappad bort, eller till och med ätas upp eller brännas upp. Klockan tickar och gåtan måste lösas innan tiden tar slut.

Nagu-nalle och gammelmårrorna utgör en rörande och engagerande berättelse. Vad innebär det egentligen att åldras? Vilka minnen består?

Mjukisdjuren visar sig spela en större

roll än man kunnat ana, och vissa nallar följer oss genom hela livet.

Denna berättelse är Henrika Andersons femte om Nagu-nalle och har redan förtrollat alla tre bröderna i familjen Sandberg – Mattias, Benjamin och den yngsta, Edi. Christel Rönns illustrationer är fulla av humor och fart.

50 KURIREN

5-24 Boknytt.indd 50

26.03.2024 12:16:05

Kr ys sa med Kuri ren

r finns Vasa.

NÄ PÅ FINSKA ARG. GRILLFEST

SIMPLA

HAR FAN ÖRFILAR

DANSFÅGEL KAN ÄTTER VARA

GÖR NOG AHASVERUS FORTFARANDE DUNDERVÄDREN DE LÄMNAR SPÅR EFTER SIG TRISTESS

KROPPSMÅLAT

SKRIVS MUSIK I RESERVERAR ANTIMON(STIBIUM) GÖR WOLT MATEN SÅNA FIFFLAR MED FINANSER

LOVADE

KALLA

VÅR

MÖNSSOM TRAT TYG TERRIER GAMMAL KÅDA

BOKAT



TORK FÖRR FRAKTUREN MIXA

LEMMAR

FÖRR PÅ UTHUS LUGN I DANMARK

GÅR MELLAN OASER

GÖR DEN SOM UTRÖNER

FÖRMERA

MISSFÖRHÅLLANDEN

RYMDER

ÄR DE SOM ÄR INNE

UNDER LITEN VANLIG KARPFISK

MOSAR FINSK AFFÄRSKEDJA

FÖRST

MASKINSTICKAT TYG RYNKTYG

BOJAT

ÄR DEN SOM SITTER KUNGLIGT

LAPPAR

FLYNN

LAGET

HOLKBYGGARE GENERERAR

ÄR EN BYRACKA FÅGELTIMME SÅDÄR PASSLIGT GUMMA BORT?

ISBANA

BREVSLUT

AGERAR FRAMFÖR KAMERAN

BONDS BOSS

BOLAGSANDEL PRONOMEN

SOM DEN VÄNASTE DANSBANDSMUSIKEN

PEKA UT SÄLBOUQUÉT

SÖRJA

FRÅN MUSKAT NYTTA KANADE KOMMER EFTER BRYTARE

GREKISK BOKSTAV

LJUDLIG VIKT? TILLTAL FÖR MAN VÄRMA AVKOMMAN

ILSKA LILLA BOSTADEN GÖR DEN SOM TAPPAT BORT SIG

STOR FUKTSAMLING

NOAS PLANTA VERA LYNN

PIANOSTYCKET GÖR MAN I SLALOM

TRÄFFAS

STÅR EJ

HALSFLUSS

ÖKSTYRET SPÅ

KANTEN PÅ RINKEN

VULKANMASSA

KOTAN SOM HUVUDET STÅR PÅ GÅ SOM EN HÄST MÄTS LIV I

OVETT

UTSÖNDRA NIKLAS THEORIN

OKÄND

AVYTTRAR BILLIGT

OBEHAGLIGA GNAGAREN

DIMPA

BASMATI

SLITA LOSS SAKNAR DRAGGAR

REX

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 2 maj 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 51

5-24 Kryssen mm.indd 51

21.03.2024 13:28:04

NOVOKRYSSET

Så här löser du Novokrysset:

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Maria Turtschaninoffs bok ”Arvejord”.

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller till kryss@kuriren.fi. Märk gärna kuvertet med ”Kryss”. Lösningen bör vara framme senast 2 maj 2024. Det går bra att sända flera krysslösningar i samma kuvert.

Namn och postadress: .....................................................................................................................................................................................................................

Foto: Pixabay.

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

52 KURIREN

5-24 Novokryss o Sudoku.indd 52

26.03.2024 14:51:41

SUDOKU

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

5 1

6 9

Lätt

2 8

7

2 7 1 5 9 6 5 4 6 1 8 7 6 8 3 7 9 1 9 7 2 9 3 5 Medelsvår

9 2

5 8 7

7 4 2 Foto: Pixabay.

8

4 2 1 5 8 6 1 2

5

7 4 1 6 9

9 2 3

7 6

3 7

2 6

Mycket svår

2 3 5

1 3

8 7

2

9 3 7

2

4 5 8

9 6

4 9

2

3 7

5 6

5

9 4 2

KURIREN 53

5-24 Novokryss o Sudoku.indd 53

26.03.2024 14:51:53

herre. öra?

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: LÄTTA KRYSSET b T n l i t a d e å t a l a r b a n a d n f ä l g e d y r r i o l e t j o e a k t e t a c n e a t i r h s ö k a g r e k s k a ä t a i w i n y stövelliknande land

prata argentinsk dans

ej upp kaffetilltugget

UTSIKT

var säker

kostsam

anno domini

fIlm av spielberg

snabela bli större

Finnar : ---vulgaris

gå omkring planlöst

bild : Tangerine newt unplash. com

bor i aten inta föda

efterlysa

musikgenre från jamaica

långlivat träd

den sjätte vokalen

ej begagnad

LÄTTA KRYSSET finns på sidan 19.

Lösning: FINN FEM FEL

S

ÖRT-

HAN KOM LIKÖREN MED RYMDFARKOST KLÄR IN-

DELARNA

S

B

S

E

R

A

P

R

A

K

G

R

U

N

T

A

L

I

B

KÄND BRO ÖVER KANAL

I

R

A

MAJAS VÄN 10x10 M

E

R

K

K

V

T

I ERFARENHETEN TYP AV LANS

ANNAT ÄN DJUPT PAPPER

K E

E N

B

Ä

R

E

T



R

MÄTA UPP RANSON

D

O

KULTURMINNESVÅRDARE

A

N

T

I

A

G

T

A

K

A

LUCIAEPITET

S

N

K

R

HAR ÄKTA MÄN VASSFLOTTE

F

FINSKT GIG

BLOD

DISKOR

T

A

T R

ÖBORS

E

E

S

PLATS HUSTÄCKE FÖR BAD ÄR FULL-

K

T

K

FRUKTEN

LANTLIGA

DEN ÄR EN STRATEGI

O

O

S

L

U

T

ELDRÖRSVIDD GÖR NOG SMÄRTAN LAUREL PÅ FILM

DEN UN- DEN TORKADE DERLÄTTAR VID PÅ- MYCKET FYLLNING FÖRR

ILSKEN

R BIFF FÖR MR BEAN KIALAND

U

S

T

A

T R

I

K

T

A

A

I

E

R

A

R I

A

N

A

PACINO ÖPPNA HÄRDAR

A

L

EN ANKOMST FÖRE JULEN

Ä

K

T

A D

U

A

R

RIKTIGT PUR INSIKTSFULLT

K

O

R

E

A

SÄVLIGT VIRKE

T

R

Ö

G

T

GAV UPP EGGELSEN

A

V

S

T

O

FLYTTAR BORT

M

I

G

R

E

R

A

R

ÄR GÄRNA PÅ SCEN REPTILÄNDE

A

R

T

I

S

T

HAN ÄR ÄLDST

V

MOREAU INOM FILMEN

J

E

A

N

N

E

DET PLANTERADE NOAK PERIOD

V

I

N

E

T

LIANSVINGARENS FLICKVÄN BIMAT

J

A

N

E

K

O

R

GUBBEN PÅ MÅNEN TYSKT GENUS

N

E

I

L

HÖGA MANSRÖSTEN SFÄRLIK

T

E

N

O

R

E

N

FÄNA I FÖJSET

R

EKORADION 23:e JANUARI

D

A

R

N

RUNDHÄNT

G

E

N

E

R

S

T

GJORDE REMUS EN VARGONA SNÖTIDEN

D

FRANSK KÄRLEK

V

I N

N

A

AVBETALNINGEN

XVIII

R

A

I

A

D

E

ÖRING

A

T

O

L

L

KJOL FÖR KLAN

K

I

L

T

N

T

E

R

N

HJÄLTEDIKTEN

E

P

O

S

E

T

MARTINSON FÖRF. LÖVTRÄD

M

O

A

G

E

R

ELITIDROTTARE

SÄDESBUNT

STASS FÖR KVINNA

R

O

B

E

VARNING FINNS I KAVAJ

A

L

A

R

M

G

E

N

T

E

N

SLAM

K

TA FÖR ER!

ÄR MÅN OM FÖRTJÄNSTEN

N

Ä

R

I

G

FÅNGAR

O

K

E

L

DÅLIG VANA

O

S

E

D

L

Ä

D

E

R

SKOG OCH HAV

N

A

T

U

IBLAND PÅ UNIFORM

N

A

M

N

S

K

Y

L

T

M

Ö

D

R

A

R

KAGGAR

A OMBUDET

A

Ö

SPIK

GOLAR

Kuriren nr 3 innehöll följande kryss.

Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är:

Lätt

ÅSER

T

RENONS

R

LITE LÄN- DREJARGRE UT MASSAN KVICKÄNGLAHET BARN

N

E

liten lägenhet

förfInskning av ester

president : --biden

I

RÄKNING HETER ETT SVENSKT POPBAND

Y

smila del av teaterpjäs

brasiliansk stad visst !

Y

SNYGGA TILL FÖR MYCKET FÄLTEN

kryssmakare : David Forsblom

hjulring

ELDIGE

V D

anklagar inför domstol preparerad

SÅNGER

SKIVDANSEN

Lösning: SUDOKU

KRYSSA MED KURIREN (122 stycken): Birgitta Lind, Lappfors, Monica Jakobsson, Oravais och Vivian Thölix, Solf.

Medelsvår

GOSA

SÅNA HAR SATT BARN TILL VÄRLDEN

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

FINN FEM FEL finns på sidan 37.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 2 MAJ!

NOVOKRYSSET (55 stycken): Mona Granskog, Jungsund, Jan Eriksson, Esbo och Ralf Koivula, Lovisa.

Mycket svår

GRATTIS ALLA VINNARE! Ett pris kommer med posten.

54 KURIREN

5-24 Radannonser.indd 54

26.03.2024 16:18:16

Stjärnorna?

10 APRIL 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Du kan arbeta metodiskt och tålmodigt med att lösa gamla mönster och frigöra dig från begränsande tankar och mönster. En konjunktion mellan Mars och Saturnus ger en stark känsla av inre trygghet och stabilitet när du lär dig att använda din energi på ett konstruktivt sätt för att uppnå dina mål och drömmar, även om det sker på ett mer subtilt eller osynligt plan. När du väl kommer igång jobbar du på.

OXEN

20/04 – 21/05 I Oxens solhoroskop ligger alla planeterna på den östra halvan, vilket ger en gynnsam period för att reflektera över dina inre andliga behov. Det är en bra period för att träffa likasinnade för meningsfulla diskussioner och dela insikter om själens utveckling, vilket leder till en fördjupad förståelse och vägledning för din personliga tillväxt. Tänk lite mindre på materiella fördelar ett tag.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Tvillingsjälen är nyfiken och rastlös och vill hitta på galna äventyr. Det liksom pirrar i själen av förväntan. Merkurius står gynnsamt i ditt tolfte solhus för att diskutera igenom de frågor som finns kring dina andliga relationer till den sociala omvärlden. Pengar kommer in men en utgift som du skjutit upp en längre tid gräver ett större hål i budgeten, fast du tar snart igen det.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

De goda tillfällena radar upp sig med goda erbjudanden. Drömmen blir inte verklighet förrän du slutar drömma och tar tag i arbetet med förverkligandet. Den 11 april går din födelsehärskare månen in i Tvillingarna.

Du blir mer pratsam än vanligt och sinnet extra öppet för studier och intellektuellt utbyte. Det är en bra tid för nätverkande, brainstorming, och för att umgås.

LEJONET

23/07 – 23/08 Solen och Merkurius sammanstrålar, vilket innebär en kraftfull tid att fördjupa dig.

Använd denna kosmiska kraft för att vidga dina sinnen. Ta fram dina böcker, läs och skriv, studera och kommunicera. Dyk in i djupet av din kunskap och utbyt idéer. Klarhet och insikter väntar när du engagerar dig fullt ut i de chanser som står framför dig.

Snart skingras dimmorna och klarhet infinner sig.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Ett efterlängtat meddelande når dig och handlar om ett jobb, en kurs eller ett föredrag. Låt inte Jungfruns osäkerhet skapa tvivel om du klarar av det eller inte utan stå på och ge dig i kast med det nya utan funderingar. Det kommer att bli väldigt bra och ge god återbäring. Nu bestämmer du dig för att genomdriva vissa saker då initiativförmågan har fått ett uppsving och din energi är på topp.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Visst är kärleken stor! Tillgivenhet, äventyr och romanser ligger i luften. Skratta, le åt världen och njut av tillvaron tillsammans med dina närmaste. Relationer och vänkrets känns harmoniska och kärleken kan spira liksom romanser. Du behöver koppla av, umgås och roa dig ordentligt och inte tänka på plikter mer än nödvändigt. Du tar dig fram med glimten i ögat och är stabil till ditt glada humör.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Det händer något turligt och du råkar vara på plats i rätt tid. Det är tack vare att du har Pluto väl placerad med goda aspekter som öppnar väg till kontakter. Du får tillgång till de rätta kanalerna och resurserna för att ta vara på tillfället i jobbet och ekonomiska ärenden. Människor med makt och inflytande stöder dig i ditt förehavande och ställer sin kunskap till ditt förfogande.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Jupiter och månen trivs med varandras sällskap i ditt sjätte solhus. Positiva händelser och goda möjligheter väntar, och om du tar dig an vad som väntar med engagemang och medvetenhet överträffar resultaten dina förväntningar. Det är som att ”livets mekanik” fungerar extra bra. Genom att vara närvarande i ditt känsloliv och vara öppen för harmoniska energier, väntar glädje och framgång.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Ditt fokus på arbete och status är uppenbart, men din partners åsikter avslöjar att du kanske överskrider gränserna. Du ser arbete som din frizon, men för familjen är du mer än din karriär. Att hitta balans mellan arbete och familj är nyckeln till att bygga en starkare relation. Lyssna på din närmaste och prioritera kärleken för att skapa ett harmoniskt liv tillsammans. Det ger bättre livskvalitet.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Din Uranus-styrda storsinthet prioriterar hjärtats väg. Dela ditt harmoniideal med en närstående. Kärlekens roll är central, där ett gemensamt projekt kan ge andlig och ekonomisk tillfredsställelse. I solhoroskopet lyser Vattumannens första hus starkt med sex planeter. Balansera dina projekt och slutför dem noggrant. Uranus i Oxen skapar möjligheter för ekonomisk tillväxt genom nytänkande.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Din födelseplanet Neptunus är storsint och vill att människor skall tänka mer utgående från hjärtat i stället för ur kampen. Men du brinner också för idealet och dess förverkligande i en harmonisk anda. Därför kan du ställa dig nära någon som förespråkar detsamma du känner av kärlek. Och vem är väl då närmast dig om inte den du älskar mest av allt och som nu vill att ni ska jobba mer tillsammans.

KURIREN 55

5-24 Horoskop.indd 55

25.03.2024 16:21:38

757591-2405

PAL. VKO 2024-18

VÄLKOMMEN TILL VÅR MOTTAGNING! Justering och rengöring av hörapparater Öronläkartjänst Hörselundersökningar Försäljning av hjälpmedel och tillbehör

Vinylgolv från Lappo

Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

Stationsvägen 1 Jakobstad 06-781 3580 info@aurix.fi

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

Gravstensförsäljning • Gravering Förgyllning • Rengöring • Minnesplaketter I hela Österbotten.

Hovrättsesplanaden 5 , 65100 Vasa puh. 040 187 1148 • info@vaasanhautakivi.fi

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare

Vasa Gravsten & Gravering

Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet

www.vaasanhautakivi.fi

Finn en vän!

• En personlig radannons i Kuriren

kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen faktureras och införs max tre gånger.

• Skriv kort om dig själv och den

signatur du önskar under annonsen, ditt namn och din adress samt epost om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

Vasa Gravsten & Gravering

JURIDISK BYRÅ HANNA STENHOLM Med mångårig erfarenhet inom juridisk verksamhet betjänar vi både privatpersoner och företag i olika ärenden.

Du hittar oss i Närpes, Kristinestad, Malax och Vasa.

VÅRA TJÄNSTER OMFATTAR BL.A.: • Brottmål och processer • Köpebrev och gåvobrev • Bouppteckningar • Arvskiften • Testamenten • Intressebevakningsfullmakter Närpes - Närpesv. 6 Kristinestad - Sjög. 49 Malax - Industriv. 2 A 2 Vasa - Handelsespl. 16 Tidsbokning +358 (0)40 624 0962 hanna@hannastenholm.fi hannastenholm.fi

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen! enVINN DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

5-24 Sista sidan.indd 56

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.

26.03.2024 12:11:54