Kuriren nr 1-25

Nr 1 2025 ÅRGÅNG 66

29 JANUARI 2025 Pris: 6,99 euro

TEMA: KULTUR

• konst • böcker • teater • musik • film

Skådespelaren

Alma Pöysti FIN LA ND SS VE VE CK NS OT KA ID RN NI NG AS R0125.indd 1

älskar att gestalta livet i alla dess former s. 4

16.01.2025 14:06:46

Nr 1

Innehåll

8

Frontfiguren i dansbandet Guns Rosor Herman Hagnäs nördade in sig på dansbandsmusik i tonåren.

20

Böcker blev underhållning för Ellen Strömberg redan då hon var endast några år gammal.

FÖLJ OSS PÅ

29 januari 2025

12

Ida Wikström fick kontakt med litteraturvärlden som illustratör redan under sin studietid.

16

Berättandet är Marie Allens styrka och den använder hon nu sig av som författtare.

32

Christoffer Holm och Sture Holm driver sedan 2023 bokförlaget Libraria ihop.

24

Då Tia Svanberg sjunger på scenen kan hon glömma sin allvariga sjukdom.

facebook.com/tidningenkuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

R0125.indd 2

16.01.2025 14:06:50

Att läsa ger avkoppling

36 KULTUR

Alma Pöysti förbereder sig noggrant inför sina roller ����������4 Dansbandet Guns Rosor uppskattas stort av sin publik ����������8 Ida Wikströms illustrationer gläder både öga och hjärta ��� 12 Marie Allen skriver historiska romaner om starka kvinnor ���� 16 Nyfikenhet är Ellen Strömbergs styrka som författare ������ 20 Framtiden såg ljus ut för Tia Svanberg, tills hon insjuknade i en svår autoimmun sjukdom ������������������������������������������������������24 En titt bakom kulisserna på Svenska Teatern ��������������������������28 Bokförlaget Libraria tror på den tryckta bokens framtid ���� 32 Emma Kanckos poesikrönika: Prioritera din kreativitet ����� 35

POPULÄRT

Nils Torvalds: Ofärdsår ���������������������������������������������������������������������7 Maryt Blomqvist vann Kurirens prenumerationstävling ....15 Människor emellan: Maria Stratton ����������������������������������������� 19 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ��������������������������������� 22 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 27 Matvrån: God mat med liten budget ................................ ����� 36 Mat med Christian Tikkanen: Levande kultur! ���������������������� 40 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 42 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor ��������� 45 Sticka en varm herrtröja med norskt mönster ��������������������� 46 Novellen: Den finaste gåvan ������������������������������������������������������ 48 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 50 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 53

KORSORD OCH KNÅP

Kryssa med Kuriren ����������������������������������������������������������������������� 44 Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 50 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 50 Bildkrysset ��������������������������������������������������������������������������������������� 51 Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 52 Krysslösningar ..................................................................................54

I

fall man har möjlighet att sätta sig ner och läsa en spännande bok eller kan fördjupa sig i något ämne som man är riktigt intresserad av, kan det vara så intressant att man glömmer både tid och rum. Plötsligt inser man att det kan ha hunnit gå flera timmar utan att man ens har lagt märke till det!

Under min uppväxt var vi ett gäng flickor som läste så mycket vi bara hann under vår fritid. Till den lilla by där vi bodde kom en gång i veckan en bil, allmänt kallad ”bokbilen” där man fick låna böcker. I början var det en mindre skåpbil med inbyggda bokhyllor.

Flera år senare ersattes den bilen med en buss med ett betydligt större urval av böcker och tidningar.

Det var veckans höjdpunkt då vi fick möjlighet att låna nya böcker! För att det skulle bli rättvist fick alla turvis gå in i bokbilen allra först. Lyckan visste inga gränser för den som hann få tag på en eftertraktad bok de andra snällt fick vänta på att få låna. Denna tid var det inga större svårigheter att få barn att läsa eftersom utbudet av aktiviteter antagligen inte var lika stort då jämfört med i dag, och i synnerhet inte på landet.

Det är värdefullt att ta sig tid att läsa tillsammans med sina barn eller barnbarn. Förutom ett gott språk lär sig barnen samtidigt nya ord och deras betydelse. Den vuxna kan tillsammans med barnen samtidigt fundera på sådant i boken som har väckt tankar, känslor och funderingar hos barnen. För att inte tala om hur mysigt det är att bara få sitta tillsammans en stund!

Numera är det många, både barn och vuxna, som gärna ser film på sin fritid. En känd finlandssvensk som älskar att både läsa och spela teater är skådespelaren Alma Pöysti, som även hunnit medverka i flera filmer. Bland Almas familjemedlemmar och släktingar finns många kända skådespelare som många av er säkert har sett i olika kulturella sammanhang under gångna år.

I det här numret av Kuriren, som har ”Kultur” som tema, kan du utöver Alma Pöysti läsa om flera andra finlandssvenskar som arbetar inom det kulturella området på olika sätt.

Välkommen till årets första nummer av Kuriren, trevliga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör KURIREN 3

R0125.indd 3

16.01.2025 14:06:52

I Almas proppfulla almanacka ryms luckor in Finlandssvenska Alma Pöysti är utbildad skådespelare från Teaterhögskolan i Helsingfors 2007. Efter det har hon hunnit jobbat på flera teatrar både i Finland och Sverige. Alma är ambitiös och målinriktad och är numera känd både i Finland och utomlands som filmskådespelare.

Text: Berra Lindell

J

ag svarar sen inte på frågor om vem jag bor ihop med och dylikt!

Så började min intervju med skådespelare Alma Pöysti i biblioteket Ode, Helsingfors stolthet, där Alma stortrivs.

Alma är kanske mest känd för den stora allmänheten för sina filmroller i Zaida Bergroths film Tove som handlar om Tove Jansson, och för Aki Kaurismäkis film Höstlöv som faller.

Folk har olika regler för var gränsen mellan det offentliga

och privata går, och för en skådespelare som blivit känd är förstås det mediala trycket hårt, folk vill veta allt om henne.

– Vad min yrkesroll beträffar så har jag inga begränsningar, men jag vill skilja på den och mitt privatliv. För att orka måste man få dra sig undan ibland.

De tillfällena har på sistone knappast varit många. Förutom alla filminspelningar utsågs hon att kora årets Finlandiaprisvinnare, och då gällde det att läsa sex romaner på aderton dagar.

Alma valde boken Lehmä synnyttää yöllä (Kon kalvar om natten – skribentens översättning) av Pajtim Statovci.

Men som den bokslukare

 I Aki Kaurismäkis romantiska komedi ”Höstlöv som faller” möter Alma Pöystis ”Ansa” Jussi Vatanens ”Holappa”. Filmen kan ses på Yle Arenan som bäst. Foto: Malla Hukkanen.

Alma är så räckte inte sex romaner till.

– Som förberedelse inför Finlandiauppdraget läste jag så mycket jag bara hann under hösten för att få upp lässnabbheten, uppger Alma. Under tiden som jag läste böckerna som kandiderade för priset fanns det inte tid för annat.

Dessutom skulle jag skriva och läsa tal, bland annat för Finlandiaprisvinnaren.

Om vi backar, hur började allt egentligen?

– Jag var väl fem år då mamma tog mig med på Skol-

teaterns föreställning MOMO eller kampen om tiden av Michael Ende. Jag har klara minnesbilder av pjäsen än i dag, speciellt av Sue Lemström som spelade sköldpaddan Kassiopeia. Sue var Kassiopeia!

Det var magiskt det hela. Jag blev teaterbiten med en gång!

Men yrkesvalet var inte självklart för Alma.

– Jag kunde lika gärna ha blivit brandman, eller närvårdare vilket jag var en sommar. Jag ville arbeta med något som har med människor att göra eftersom jag är nyfiken på att få veta vad det är att vara människa.

– Som skådespelare får man gestalta livet i alla dess former, 

 I filmen ”Tove” av Zaida Ber-

 Filmen ”Orenda” av Pirjo Honkasalo

Det sa klick!

groth gestaltar Alma Pöysti Tove Jansson under 40-och 50-talen.

Kan ses på Yle Arenan till 28.2.

Foto: Tommi Hynynen.

4 KURIREN

R0125.indd 4

har biopremiär i Finland 17.4. Pirkko Saisio har skrivit manus och medverkar även som skådespelare tillsammans med Alma Pöysti och Luca Leino.

16.01.2025 14:06:53

KURIREN 5

R0125.indd 5

16.01.2025 14:06:54

I Almas ...

Forts. från föregående uppslag

lärandet tar aldrig slut. Mänskligheten behöver historieberättande, det här är ett filosofiskt yrke. Jag är jättelycklig över att få vara skådespelare och över att få leva ut min passion.

Alma flänger och far

ALMA PÖYSTI • Född 16 mars 1981 i Helsingfors.

• Familj: en lillebror, Oskar, och lillasyster, Julia. Mamma Tua Ranninen, pensionerad journalist och pappa Erik Pöysti, regissör. Farfar Lasse Pöysti och farmor Birgitta Ulfsson, båda kända teater- och filmskådespelare.

• Mormor Rita och morfar Thorvald Raninen har inget med teater att göra, men de har betytt mycket för Alma i andra sammanhang.

• Farbror Tom Pöysti, utbildad skådespelare även han. Föreläser runt om i Finland om välbefinnande i arbetet och livsglädje.

• Utbildning: magister i teaterkonst från Teaterhögskolan år 2007.

Före det läste hon litteraturvetenskap i ett par års tid vid Helsingfors universitet.

• Fritidsintressen: På den lilla fritid hon har idkar hon båtliv, petar i trädgården och sköter sina bikupor. Och hon älskar att läsa.

• Spelat klarinett som ung vid Ekenäs Musikinstitut, musiken är fortfarande en viktig del av hennes liv.

• Tränar även tyngdlyftning.

Just nu förbereder Alma sig för olika filminspelningar, som hon inte ännu vill berätta något om.

Dessutom står en hel del filmpremiärer på agendan, bland annat Pirjo Honkasalos nya film Orenda i Rotterdam i Nederländerna och i Göteborg. En svensk kortfilm, Däck 5b, fick första pris i Toronto i Kanada, och den är också nominerad till Guldbaggen i Sverige.

Filmen Rörelser av Jon Blåhed, som i vår har premiär i Finland, är den första långfilmen på meänkieli om Korpelarörelsen i Tornedalen på 1930-talet.

– År 2023/2024 var ett exceptionellt reseår för mig, utbrister Alma: Japan, Mexiko, U.S.A, Kanada och flera europeiska länder dit filmerna Höstlöv som faller och Fyra små vuxna var inbjudna. Dessutom satt jag i juryn vid flera andra filmfestivaler.

– I somras och höstas var det också fart på, jag deltog som recitatör vid olika konserter i Uleåborg, Tammerfors, vid Ekenäs sommar, och medverkade i Sibelius melodramer.

Alla uppdrag måste förstås tränas och förberedas noggrant.

Blir du aldrig stressad?

– Ibland kanske, men jag har mina avstressande knep. Jag läser böcker och sysslar med tyngdlyftning, det är ett bra sätt att varva ner fastän vikterna ju skall upp, säger Alma och skrattar.

– Och så ställer jag mobilen på ljudlöst! Och så har jag mina älskade och inspirerande bikupor sommartid då jag är hemma.

Skådespelande är en lång process Hur laddar du inför jobben?

– Jag går upp i ”detektivsta-

 Alma Pöysti krönte Daniela Owusu till Finlands Lucia 2024.

Foto: Niklas German.

diet”, läser böcker och artiklar som berör ämnet som skall tacklas och rollen som skall gestaltas. Olika roller behöver olika slags förberedelser, ibland måste jag träna på någon speciell färdighet. Alla roller har sin egen inre värld som jag får utforska och bygga på.

Inför rollen som Tove läste hon allt av och om henne.

– Jag tittade på hennes teckningar och målningar, gick på konstutställningar och tog lektioner i att teckna och måla. Jag vill reta alla sinnen, tänja mig, vara beredd att arbeta hårt och bli så bra som möjligt. Jag är helt enkelt grundlig av mig.

Almas gedigna teaterkarriär Efter examen från Teaterhögskolan i Helsingfors arbetade du fyra år som skådespelare vid Svenska Teatern i Helsingfors, saknar du aldrig teatern?

– Jag saknar teatern jättemycket, suckar Alma, men det är just nu svårt att tidsmässigt kombinera teater med filmande.

Före Tove-filmen jobbade jag nästan bara med teater, dels som fastanställd men mest som frilans, bland annat tre år vid Kulturhuset Stockholms Stadsteater, och så har jag medverkat i olika projekt vid Klockriketeatern här i södra Finland, vid Kansallisteatteri, Turun kaupunginteatteri, vid Uppsala Stadsteater och i Göteborg. Ja, och vid DUV-teatern, som är en fri teatergrupp bestående

av skådespelare med och utan funktionsvariation.

Ingen automatik i skådespelaryrket I din släkt kryllar det av skådespelare, din lillebror Oskar är som bäst anknuten till Teater Viirus, hur mycket har släkten gett dig skjuts?

– Ingen alls, säger Alma bestämt, från första början har jag blivit uppmanad att stå på egna ben. Det finns ingen automatik i att utöva det här yrket bara för att släktingar utövar det, man måste göra sina egna val, erfarenheter och få lärdomar. Men det är klart att det har varit inspirerande och roligt att växa upp med skådespelandet så nära inpå. Ångrar du något av dina arbeten?

– Egentligen inte, i den här branschen finns det inga garantier. Allt är jättesvårt, det är många saker som måste falla på plats så man måste vara ödmjuk, medger Alma. Det är ingen vits att ångra sig, och misslyckanden kan vara värdefulla lärdomar.

Känner folk igen dig på gatan?

– Ibland, säger Alma och ler, det kommer med yrket. Folk kommer fram och tackar för något man har gjort, eller så kommer de annars bara fram och pratar. Enbart trevliga saker alltså. 

6 KURIREN

R0125.indd 6

16.01.2025 14:06:55

Nils Torvalds, tidigare journalist, har under de senaste tolv åren varit Europaparlamentariker för SFP/Renew Europe. I EU-parlamentet har han varit speciellt engagerad i miljö-, klimat- och skogsfrågor och fungerade under sin sista mandatperiod som talesperson i miljöutskottet för centerliberala parlamentsgruppen Renew Europe. Nils är en passionerad historiekännare och ägnar gärna sin fritid åt att läsa och skriva samt att vistas i den åboländska skärgården.

D

et känns lite topelianskt – så där som det politiska och militära förspelet till Björken och stjärnan. Jag kommer inte alldeles exakt ihåg när jag läste den berättelsen första gången, men min gissning är att det var under den första folkskoleklassen på vårterminen 1953.

Det året var inte speciellt olyckligt. Koreakriget pågick visserligen. Kärnvapenstaterna var låsta i en nästan oändlig cirkel av nya, större och mera effektiva kärnladdningar.

Förenta staterna hade 1951 spräng sin första vätebomb. Sovjetunionen var inte långt på efterkälken. Just 1953 sprängde landet den första vätebomben på Novaja Zemlja. 1961 sprängde man Tsar Bomba – 50 megatonsbomben – bara för att visa att man kunde.

För Europa ser 2025 ut som ett dåligt år. Jag har redan länge oroat mig för hur Ukraina, Tyskland och Frankrike ska klara sina utmaningar – och i dag ser det långt sämre ut än när jag började oroa mig.

Vi står inför ett tidsskifte. Den enda trösten är att historien är fylld med tidsskiften. Det något problematiska är att vi – alltför – sällan ser dem komma. De är för det mesta Svarta svanar och de faller över oss.

1979 andades vi ut, lutade oss tillbaka i länstolen och talade om Zeitenwende – tidsskiften. Tidsskiften till det bättre. Nu tycks vi uppleva ett tidsskifte till det sämre, men – kanske – det ändå finns lite hopp också i den sortens förändringar.

Det stora europeiska tidsskiftet inträffade någon gång kring eller efter 1431. Det är ingen plötslig händelse. I historien sker det alltid samtidigt också långsamma förändringar, men vi omges i vår vardagsbubbla av händelser, som tar överhanden i vår konstruktion av tidens gång. Le longue durée för att använda de franska annalisternas begrepp – historia på lång sikt i motats till händelsernas korta historia.

1431 och de närmast föregående och efterföljande åren var dåliga. Jean d’Arc ställ-

Ofärdsår des av angripande engelsmän inför rätta anklagad för trolldom och villoläror. Det slutade med att hon brändes på bål. Det var den tidens lättvindiga sätt att göra sig av med obekväma personer. Under de följande åren gick Jan Huss och Girolamo Savonarola samma väg – upp i rök. Otyget med att bränna människor blev sedan något av en politisk och social epidemi när man ville göra sig av med obekväma personer, en hustru eller en – för tidens sedvänjor – uppstudsig kvinna.

Häxprocessernas juridiska ohållbarhet påminner därmed i all sin obehaglighet om Rysslands sätt att i dag göra sig av med människor, som egentligen inte gör någonting mera klandervärt än att säga en vardaglig sanning om ett oförklarat – och oförklarligt – krig. Det är en del av vårt tidsskifte.

Men varför var ändå åren kring 1431 på något sätt fyllda av, om nu inte av förhoppningar, så i varje fall av föresatser om någonting bättre. Både Jan Huss och Girolamo Savonarola var uppriktigt illa berörda av all den makt och den skenhelighet som präglade både tiden och dess ledare. Det var den motsättningsfyllda konflikthärden som kom att spela en avgörande roll under det följande seklet.

För att lösa alla tidens utmaningar sammankallades konsiliet i Basel. Det skulle sedan bli en riktig långkörare, som avslutades utan att klara av tidens utmaningar den 7 augusti 1445 – på dagen femhundra år innan jag föddes.

Lite mera demokrati krävde tiden.

Men makthavarna var inte särskilt idoga när det gällde att förverkliga utlovade kompromisser. Redan under det föregående konciliet hade kyrkan utlovat en hel del förbättringar: att koncilierna skulle bli återkommande. Men det ledde i sin tur till att kyrkan i Rom därefter systematiskt motsatte sig det som har kallats koncilrörelsen. Den logiska höjdpunkten i den här antidemokra-

tiska utvecklingen blir sedan den påvliga ofelbarheten.

De här underlåtenhetssynderna skulle få sina följder. På olika håll i Europa uppstår små motståndsrörelser. Det är Erasmus från Rotterdam, som gör sig lustig över påvens försök att muta sig förbi Petri port. Men det är framförallt genom Martin Luther och reformationen Europa stiger över tröskeln.

Tiden från 1431 fram till demokratins genombrott i stor skala är den långa och långsamma tiden, men vi luras ofta på avvägar av tillfälligheternas händelseförlopp. Så har Putin lurats av tillfälligheterna till kriget i Ukraina. Victor Orban har av energi- och gasprisens tillfälligheter lurats att förlita sig på Ryssland. Det är receptet för ett korthus.

I dagens Europa behöver vi – på samma sätt – i första hand mera demokrati, men i en del av vår pro-europeiska propaganda har vi en besvärlig fallenhet för att inte riktigt lyssna på svaga signaler. Religion och världsbild är mångfasetterade frågor och de berör alla tänkbara områden från privatlivets innersta sfärer till allmänna samhällsfrågor. Vi ser kanske omedelbara målsättningar men inte riktningar.

Den moderna staten kan inte räddas genom ett underverk. Och inte heller genom tro.

Men när den för miljarder människor i världens alla väderstreck inte är en förhoppningarnas ljus, går den under. (Ur en festskrift till Thomas Mann på hans 80-årsdag.)

Vår i motsättningar uppdelade värld – och för uppdelningen står inte enbart figurer som Vladimir Putin eller Donald Trump – upplever i dag större hot än under de föregående 79 åren av mitt liv. Men för den uppdelningen står också alla envetna rättshavare, som i sin självgoda rättmätighet låter bli att lyssna på åsikter, som bara inte passar in i deras endimensionella världsbild.

Passa på där ute!

Nils Torvalds KURIREN 7

R0125.indd 7

16.01.2025 14:06:56

Spelningarna en höjdpunkt för Guns Rosor

 Bandet Guns Rosor har många spelningar också på finskt håll. Alla spelningar som redan är bokade för nästa år, ungefär 30 stycken, är i finskspråkiga trakter. Den nyaste singeln ”Ring när du vill” släpptes också på finska.

Det är veckans höjdpunkt när killarna i dansbandet Guns Rosor får ta på sig sina kännspaka vinröda kostymer och ställa sig på scenen. Så säger bandets medlemmar Herman Hagnäs och Holger Lund. Bland danspubliken är bandet också högt uppskattat. ”Det är fina killar” lyder kommentarerna i Smedsby, Korsholm, denna kväll.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

D

e är så driftiga och fina killar hela bunten, säger Yvonne Björkholm som parkerat sin husvagn utanför Smedsby ungdomsförenings lokal.

Hon är en ivrig dansare och anländer alltid tidigt och åker hem först på söndag förmiddag.

– Jag älskar Herman, han är en kul typ som bjuder på sig själv, säger Sonja Storsved som är ute med väninnan Yvonne.

Herman Hagnäs har blivit bandet Guns Rosors frontfigur då han är grundande medlem och känd för att spexa till det och bjuda publiken på en show sam-

tidigt som bandet uppträder. Han ordnar också evenemang och i oktober 2023 var bandet med på Oravais Trafiks resa till Playa del Sol dit paret Sundholm åkte med.

Paret sitter och avnjuter skinkpaj i sin husbil innan dansen ska börja.

– Vi har hört dem bara två gånger i somras, de uppträder också mycket på finskt håll.

Deras insats är värdefull eftersom det inte finns så många orkestrar på finlandssvenskt håll, säger paret Sundholm.

De som anländer med husbil till danserna sitter ofta utanför sina bilar och umgås före och efter dansen.

8 KURIREN

R0125.indd 8

16.01.2025 14:06:57

 Bandmedlemmarna i Guns Rosor är från vänster Robin Grankvist, Herman Nyqvist, Holger Lund, Herman Hagnäs och Joel Åman.

Bandet har funnits i elva år och Robin, Joel och Herman har varit med ända sedan starten.

 Väninnorna Yvonne Björkholm och Sonja Storsved är ofta på dans och tycker att killarna i Guns rosor är fantastiska.

– Samvaron med likasinnade är viktig. Vi vill alla ha kul och dansa och så brukar jag även ta ett snack med bandet, det ska jag också göra i kväll, säger Yvonne Björkholm.

Publiken visar sin uppskattning Bandet Guns Rosor börjar sin spelning klockan 20 och delar kvällens uppträdande med

 Varje helg under sommaren hittar man paret Sundholm på olika danser runt om i Österbotten. Under vinterhalvåret är det Waskia som gäller. I oktober 2023 var de i Spanien på en resa där Guns rosor uppträdde hela veckan.

Charles Plogman. Innan dansen hinner vi få ett snack med Herman Hagnäs och Holger Lund.

– Det här är höjdpunkten på veckan, ett avbrott från

vardagen, säger Herman.

– Man mår så bra själv när man ser hur glada folk är och publiken visar också sin tacksamhet, säger Holger.  KURIREN 9

R0125.indd 9

16.01.2025 14:07:02

 Herman Hagnäs har blivit bandet Guns Rosors frontfigur. Han är grundande medlem, sköter marknadsföringen och älskar att interagera med publiken och göra kvällen till en show.

Spelningarna en höjdpunkt ...

Forts. från föregående uppslag

På vilket sätt?

– ”Nog är ni så gulliga” brukar de säga, säger Herman och skrattar.

– Och så är ni så propert klädda. Det är något vi ofta får höra, inflikar Holger.

De kännspaka kostymerna är ett sätt att visa respekt mot publiken berättar Herman. När man gör något ska man göra det ordentligt är hans motto. Han har också satt mycket tid på att hitta de låtar som bandet spelar.

– Redan i tonåren nördade jag in mig på dansbandsmusik och lärde mig vilka låtar som var populära under olika årtionden. Vi uppträder med dessa för att publiken ska känna igen sig och vi känner en speciell vördnad för vår äldre publik, berättar Herman.

Det pratas ofta om att dansbandspubliken inte föryngras och det vet förstås killarna i Guns Rosor också.

– På finskt håll finns det en återväxt. Den massan är ju större, vilket gör att det också finns fler dansintresserade, säger Herman.

På finlandssvenskt håll märktes det tydligt att danstillfällena minskade efter coronatiden.

Skulle Guns Rosor rikta sig enbart till den finlandssvenska publiken skulle spelningarna tyvärr avta i rask takt.

Går hem också hos den finska publiken De som lyssnade på Herman Hagnäs sommarprat i Radio Vega i fjol, hörde honom också prata om en minskande publik.

– Pratet bandades in i början av fjolåret och det har hänt mycket sedan dess. Vi har fått ett namn om oss på finskt håll och alla spelningar vi har bokade till nästa år är på finsktalande orter i Finland, berättar Herman.

Bandet släppte en ny singel på sensommaren som bandades på både finska och svenska och heter Ring mig när du vill.

– Vi ville visa att vi också riktar oss till den

 Ungefär 300 personer samlas till dans

i Smedsby denna kväll i september. Danspubliken föryngras inte på samma sätt på svenskt håll som på finskt säger Guns Rosor, men påpekar att andelen unga dansare också varierar mellan ställena.

10 KURIREN

R0125.indd 10

16.01.2025 14:07:05

finska publiken och det budskapet tycks ha gått hem.

Herman jobbar på både finska och svenska i sitt arbete på Radio Vasa och drar sitt mellansnack obehindrat på de båda inhemska språken.

– Det är roligt att få åka runt i Finland. Vi har sett ställen jag inte annars hade tagit mig till, ofta på den finska landsbygden, berättar Holger Lund.

Killarna är ändå noggranna med att påpeka att bandet inte kommer att lämna Svenskfinland. Deras uppträdanden riktar sig ofta söderut och killarna är stationerade i Vasa, Karleby, Nedervetil och Terjärv. I somras uppträdde bandet i bland annat Lahtis, Tenala, Borgå, Pargas och på Åland. De medverkade också på en danskryssning till Tallinn.

– Vi hade femtio spelningar i fjol och det är mycket, säger Herman som är den man ringer till för att boka bandet.

Förenas av kärlek till musiken Av de låtar som bandet uppträder med, är de allra flesta covers. Men femton egna låtar har bandet ändå hunnit med under sin elvaåriga era.

– Vi hinner inte med mer egenproduktion då vi jobbar med annat på vardagarna och ofta är borta i helgerna, säger Holger.

– Har vi en fyra timmars spelning är det ganska många låtar som ska ”köras igenom” och då måste repertoaren vara stor, säger Herman.

En del läsare är kanske nyfikna på vad killarna jobbar med utöver dansbandet Guns Rosor.

Herman jobbar, som tidigare nämnts, på radio och som evenemangsproducent och speaker.

Holger är musikproducent och gör låtar främst till Japan och Sydkorea. Han studerar också till klasslärare. Dessa två herremän bor i Vasa.

Basisten och sångaren Joel Åman bor i Karleby och jobbar på företaget Kongsberg.

Robin Grankvist på keyboard och dragspel studerar till

 En av Guns Rosors styrkor är att de kan greppa många olika

instrument. Herman Hagnäs spelar saxofon, Robin Grankvist dragspel och Holger Lund kan köra låtar instrumentalt på gitarr.

Killarna tycker att veckans kulmen är när de får dra på sig sina kostymer och ställa sig upp på scenen.

”

Taa’in nu pojka å fortseti spela. He er nålåt me banda som dser comeback. närvårdare och jobbar på ett boende i Terjärv och trummisen Herman Nyqvist jobbar på elementfabrik i Nedervetil.

– Vi är ett otroligt bra gäng, det blir inga slagsmål om vi

uttrycker det så. Vi har våra uppgifter som vi sköter envar och vi har en fin sammanhållning där vi ofta vet vad den andra tänker eller ska göra utan att vi behöver säga det. Och vi har alla en kärlek till musiken och skulle säkert hålla på med musik även om inte Guns Rosor fanns, konstaterar Herman.

Bandet är en del av en femårsplan I höstas var bandet Guns Rosor med i programmet På riktigt i SVT. Ett klipp som de postat från programmet har fått 111 000 visningar.

– Det är helt otroligt! Och att få vara med på bästa sändningstid, en lördag kväll klockan 21 med runt 700 000 åskådare!

Det känns som en bedrift för oss, säger Herman.

Många av bandets fans meddelade hur stolta de var över deras medverkan i programmet och att de representerade Finland fint. Nu återstår det att se om detta genererar spelningar också i Sverige. I år kommer därtill en dokumentär om Guns Rosor att utkomma på Svenska Yle. Bandet är alltså väldigt synligt och jag frågar killarna var de ser att Guns Rosor finns om fem år.

– Det kan hända vi är lika aktiva och prövar våra vingar ännu då. Men tar vi tio år framåt har säkert familjelivet ändrat vår vardag. Min pappa brukar säga att ”Taa’in nu pojka å fortseti spela. He er nålåt me banda som dser comeback” (Fortsätt spela nu bara pojkar, det är genant med band som gör comeback), säger Herman och skrattar.

En styrka i bandet är medlemmarnas mångsidighet.

Robin greppar dragspelet i vissa låtar, Holger kan köra låtar instrumentalt och Herman spelar saxofon. Och att upprepa samma repertoar från kväll till kväll är inga problem.

– Man kan alltid bli lite bättre på det man gör. För mig är det belönande fast jag bara har spelat kompackord i en låt och får till en fullträff, säger Herman.

– Och ju bättre man kan låtarna, desto mer kan man slappna av och satsa på interaktion med publiken, göra det mer till en show, säger Holger.

Klockan är snart åtta och danspubliken börjar samlas. Vi tar ett snabbt gruppfoto med Guns Rosor utanför Smedsby uf:s lokal innan de gör entré på scenen. Herman presenterar bandet på både svenska och finska och berömmer ungdomsföreningens fina utrymmen.

300 dansanta besökare har hittat till Smedsby denna lördagskväll.

 KURIREN 11

R0125.indd 11

16.01.2025 14:07:06

Med kreativiteten som kompass Med en unik känsla för färg, form och detaljer – kryddad med både finurlighet och värme – skapar grafikern och illustratören Ida Wikström verk som berör. Hennes visuella bildspråk gläder inte bara ögat, utan även hjärtat.

Man hittar hennes personliga och lekfulla ton i allt från barnböcker och trycksaker till grafiska profiler.

D

et är högt till tak i Visuella kommunikationsbyråns lokaler i Jakobstad.

Vintermorgonen bjuder inte på mycket mer än ett svagt grått ljus genom vackert spröjsade fönster, men desto mer färg och kreativitet kittlar sinnena i kontorslandskapet. Här delar Ida Wikström utrymmet med två andra kreativa entreprenörer. Det råder ingen tvekan om att den gemensamma miljön ger inspiration till alla parter.

Ida, som är uppväxt i Sandsund, Pedersöre, grundade sitt företag redan under studietiden, och det har vuxit tillsammans med henne. Allt började under utbildningen till möbelformgivare i Åbo 2005–2009. Längtan efter att få skapa med händerna var stark redan från början, och även om det inte står möbelformgivare på visitkortet i dag, lades grunden för hennes grafiska formgivning under dessa år.

– Jag insåg tidigt att jag tyckte om att planera arbetet, genomföra det och sedan presentera det, förklarar Ida. Jag gick också någon kurs i grafisk formgivning och upptäckte att jag älskade att skapa en port-

Text och foto: Nina Åbrandt

 Vid arbetsbordet kombinerar Ida traditionellt hantverk med modern teknik för att ge liv åt sina projekt.

folio för möblerna – kanske till och med mer än själva möbelformgivningen. Då förstod jag att jag verkligen ville arbeta med att kombinera text och bild.

Konstindustriella öppnade ögon och dörrar Efter tiden i Åbo fortsatte resan till Aalto-universitetet (Konstindustriella högskolan) i Hel-

singfors och utbildningen inom grafisk formgivning.

– Det var en väldigt bred utbildning. Vi fick prova på allt möjligt, från att skapa tidningar och böcker till att designa fonter och skapa visuella helheter.

Men ärligt talat var jag inte helt säker på att jag skulle bli illustratör, berättar Ida. Jag kunde tänka att jag kanske inte var tillräckligt bra på det. Med tiden insåg jag dock att det handlar mer om konceptuellt tänkande än om att få alla linjer och former exakt rätt.

Under studietiden grundade hon inte bara sitt företag, utan tog även uppdrag som layoutare och illustratör för Hufvudstadsbladet. Det var också då hon fick sin första kontakt med litteraturvärlden som illustratör.

– Jag blev tillfrågad om jag ville illustrera Malin Klingenbergs kapitelbok för barn, Alberta Ensten och uppfinnarkungen. Det var spännande att få ett färdigt manus att utgå från och börja skapa. Boken gavs ut 2014 av Fontana Media och belönades med priset Hopeahuippu i tävlingen Vuoden huiput.

12 KURIREN

R0125.indd 12

16.01.2025 14:07:07

IDA WIKSTRÖM Ålder: 38 år.

Bostadsort: Jakobstad.

Yrke: Grafiker och illustratör.

Familj: Make och tre döttrar.

Intressen: Trädgård och musik.

Drömmer om: Att jobba ännu mera med böcker, gärna i samarbete med författare.

Kuriosa: Skrev sången ”Varför får man inte (ha en egen liten häst)?” som 7-åring och vann en vistävling med den.

Instagram: @visuella_kommunikationsbyran

 Med glimten

i ögat och en passion för det visuella berättar Ida sina historier genom färg, form och detaljer.

KURIREN 13

R0125.indd 13

16.01.2025 14:07:09

Med kreativiteten ...

Forts. från föregående uppslag

Fingertoppskänsla och små detaljer Idas illustrationer präglas av fingertoppskänsla, karaktär och en förmåga att skapa igenkänning. Hennes arbete är fyllt av snillrika små detaljer som ger både personlighet och mod att gå utanför det strömlinjeformade. Oavsett om det handlar om bokillustrationer eller företagsprofilering är varje detalj viktig, och varje projekt får hennes helhjärtade engagemang.

Det dröjde några år innan nästa bokprojekt med Malin Klingenberg blev av.

– Livet hände. Studierna tog sin tid, jag fick min magisterexamen 2019 och barnen föddes, säger Ida. Men när vi började arbeta med Malins bok Knyckarna var vi fulla av entusiasm.

Den här gången såg processen annorlunda ut; texten och illustrationerna växte fram mer eller mindre samtidigt.

Boken Knyckarna, som kom ut 2023 på Schildts & Söderströms, har en tydligare bilderbokskaraktär med fler illustrationer. Boken handlar om otyget med äppelknyckare, men berättarjaget gillar också att rita serier. Ida ville att serierna i boken skulle kännas autentiska, som om de faktiskt var ritade av ett barn, och inte av henne själv. Hon hämtade därför inspiration från en grupp barn på Wava-institutets bildkonstlinje.

– Vi hade seminarier i serieteckning, och jag lärde mig massor! Jag har själv ritat mycket sedan jag var barn, och det var roligt att se samma entusiasm hos dem.

Att gå sin egen väg – precis som lilla i Samtidigt som arbetet med Knyckarna pågick föddes Idas egen bok Sagan om bokstaven som gick sin väg.

– Boken började som ett studieprojekt för min magisterexamen, berättar Ida. Från början var det faktiskt en animation.

 Många av sina idéer skissar Ida fram med papper och penna – en viktig del av hennes kreativa process innan det digitala tar vid.

Förlag i Sverige antog manuset och hösten 2023 gick den i tryck. Boken har redan uppmärksammats, bland annat med ett hedersomnämnande i tävlingen De vackraste böckerna (Kommittén för Finlands bokkonst). Motiveringen löd: ”Den här entusiastiska boken svämmar över av idéer och drar sig inte för att gå från en idé till en annan med ett ungt sinnes fart.

Utöver den glada färgpaletten och bildspråket visar verket en djup förståelse för typografi.”

Kreativitet och en obändig nyfikenhet

 I det gemensamma kontorsutrymmet samsas färg, form och kreativitet – en perfekt plats för skapande.

Jag hade en idé om att låta en bokstav bli huvudkaraktären – en bokstav som inte ville stå i rad. Ganska snart insåg jag att det nog skulle kunna bli en bok också.

Det första utkastet riktade sig till 10–12-åringar, men det kän-

des inte riktigt rätt. Efter en del omarbetning blev resultatet en bilderbok för 3–6-åringar.

När boken Knyckarna var klar fick Ida utrymme att färdigställa sitt eget manus och det skickade hon in till förlag både i Finland och Sverige. Bookmark

Arbetet som kreatör kräver en nästintill outsinlig källa att ösa idéer ur, trots att det i dag finns många mjukvaruprogram som underlättar det digitala arbetet.

I princip kan allt designas och utföras via skärmen.

– Vill man ha sitt eget signum intakt är det ändå fortfarande papper, penna och skanner som gäller, funderar Ida. Då kan jag sätta en mer personlig prägel på mina alster, oavsett om det

14 KURIREN

R0125.indd 14

16.01.2025 14:07:11

Helt enkelt låta sig bli inspirerad och stimulerad – inte bara för att göra ett bra jobb, utan också för att bibehålla glädjen i skapandet.

– Jag undervisar sedan en tid tillbaka på Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Det är väldigt givande. Tanken är att jag ska lära eleverna typografi, illustration och färglära, men frågan är om jag inte lär mig ännu mer själv, säger Ida och skrattar.

Något som gör processen både lättare och mer givande är Idas obändiga nyfikenhet. Hon  Sagan om bokstaven som grottar gärna ner sig i research gick sin väg är Ida Wikströms inför ett nytt projekt och ser första egna bok, den utkom hös- till att samla så mycket fakta ten 2023. Urgivning Bookmark omkring som möjligt. Det ger Förlag, 2023. Foto: Pressbild. henne en trygghet i processen och bidrar till ett bättre slutresultat.

– Envishet är en bra egenskap, säger hon med ett litet leende. Jag är också introvert, och det är både en styrka och en svaghet. Bra, eftersom jag verkligen kan gå in i min kreativa bubbla och få saker gjorda. Mindre bra, eftersom jag ibland tycker att det är hemskt att kliva ut och presentera vad jag har åstadkommit för världen.

I dag krävs det så mycket för att nå ut med sitt arbete, man behöver vara aktiv, synas i flödet och hålla tempot. Emel Ida Wikströms illustration ur lanåt kan det kännas tröttsamt, boken ”Knyckarna”. Författare: men samtidigt vill jag såklart Malin Klingenberg. Utgivning: att mina bilder och ord ska få Schildts & Söderströms, 2023. liv och rörelse, hitta ut och beröra på olika sätt.

Bakom Ida Wikströms alla handlar om bokillustrationer eller att skapa en grafisk profil bokstäver som går sina egna åt ett företag. För mig fungerar vägar, nya logotyper som tar kombinationen bäst där både form och sinnrika illustrationer papper, penna och skärm är en som gläder betraktarens ögon, är hon en jordnära idéspruta del av processen.

För att källan inte ska sina som gärna landar hemma i behöver ny inspiration fyllas trädgården för att fylla på på kontinuerligt. Faktum är att inspiration och energi.

I vardagen plockar Ida upp det behövs mer input än vad som hinkas ut. Därför är kultur små korn av impulser och låter i alla dess former en självklar dem följa med in i sina berättelser och verk. Om man tittar del av Idas liv.

Hon läser mycket och föl- noga kan man hitta detaljer jer noga vad andra illustra- från hemmet, trädgården eller törer och grafiker gör. Hon staden – kanske till och med en ser också till att regelbundet glimt av nära och kära. På ett gå på utställningar, ta till sig så där finurligt och personligt konst i olika former och njuta sätt som bara en genuint krea av musik så ofta det bara går. tiv själ kan göra.

Vinnare i Kurirens prenumerationslotteri 2024!

 Maryt Blomqvist vann högsta vinsten i Kurirens prenumerationslotteri.

Text och foto: Jennifer Hägen

B

land alla som prenumererar på Kuriren och som betalat sin prenumeration före den 30 november 2024 lottade Kustmedia ut fyra presentkort. Högsta vinsten på 750 euro gick till Maryt Blomqvist i Nykarleby.

Det är en glad Maryt som tar emot vinsten. Hon berättar att hon prenumererat på Kuriren i olika omgångar under många år och att även hennes mor prenumererade i tiderna, en tradition som Maryt velat fortsätta med.

Maryt och hennes man Bengt bor i Åminne, Nykarleby, alldeles intill älven. Hon berättar att de har en båt där och att det även simmas i älven sommartid. Maryt är pensionär och

arbetade tidigare på Nykarleby stad som kanslist. Presentkortet till S-gruppen kommer säkerligen väl till pass, säger hon.

Paret har två vuxna barn och flera barnbarn.

– När jag berättade om vinsten åt mitt ena barnbarn så frågade hon om jag ”kommer med i tidningen nu?”, när jag svarade ja sa hon att hon skulle gå och köpa den för att få se bilden av mig, ler hon, jag blev nog verkligen överraskad att just jag vann.

Stort grattis till vinsten Maryt!

De övriga vinnarna som får varsitt presentkort till ett värde av 50 euro är: Bo Ingo, Jakobstad, Gunni Eriksson, Åbo och Dolores Johansson, Mariehamn.

 KURIREN 15

R0125.indd 15

16.01.2025 14:07:13

Marie Allen skriver om starka kvinnor

 Marie Allen

på bokmässan i Helsingfors.

16 KURIREN

R0125.indd 16

16.01.2025 14:07:14

Marie Allen debuterade år 2023 med boken ”Prästgården” och på hösten 2024 utkom hennes andra bok ”Pensionatet Hohenhausen”. Båda böckerna är historiska romaner, där kvinnorna har en framstående roll.

Text och foto: Mona Salama

J

ag visste från början att mina berättelser skulle handla om starka kvinnor, berättar Marie Allen.

Den första boken Prästgården är en biografi över tre generationer, författarens farmor Mery Nyman gift Pihlflyckt, hennes far Henrik och Marie, författaren själv.

Farmor Mery, som Marie beundrade, är den centrala gestalten i boken. Händelserna börjar år 1905 då Merys mor dör i barnsäng. Hennes far blir ensam med fyra barn.

Ett centralt skede i boken handlar om Ekenäs under de dramatiska åren före och under inbördeskriget. Mery Nyman reser till Ekenäs 1914 för att studera till folkskollärarinna och hon blir färdig strax efter inbördeskriget 1918.

Marie blev liksom sin farmor lärare. Hon gick i pension för sju år sedan efter att ha varit lektor i historia och samhällslära i Lyceiparkens skola i Borgå.

– Jag vill berätta den vanliga människans historia. Det här var också en viktig sak för mig då jag jobbade som lärare och berättade om fiktiva personer. Berättandet var min styrka som lärare och eleverna tyckte om att höra historierna. Nu får jag berätta på ett annat sätt, via mina böcker.

– Jag skulle gärna ha deltagit i Författarskolan vid Västra Nylands folkhögskola i Karis, men tyvärr har jag inte haft möjlighet att reservera så många veckoslut som kursen omfattar.

– Skrivkurser är å andra sidan ingen garanti för att ge ut en bok, säger Marie. För att bli publicerad ska man ha både tur, tålamod och skinn på näsan och vara redo att ta emot respons för sina texter.

Under pandemin konstaterade Marie, som så många andra, att det inte fanns så mycket att sysselsätta sig med, så hon började reflektera över sin farmors liv och skriva ner hennes berättelse.

Då hon skrev boken var

det lockdown och svårt att komma till några arkiv, men hon fick mycket hjälp av Borgå bibliotek. Att forska i livet vid lärarinneseminariet i Ekenäs under åren 1914– 1918 var inte så lätt. Hon fick uppgifter om vem som studerade där men inte om hur stämningen var i skolan och hur vardagen förlöpte.

Marie hade tur och fick via Helsingfors stadsarkiv tag på dagböcker som hennes farmor och farfar hade skrivit och som var till stor hjälp för skrivandet. Dagböckerna var detaljerade och innehöll uppgifter om vilka vitsord eleverna hade fått, vem som hade blivit utkörd och av vilken orsak. Farmor Mary var

”

Den svåraste biten i boken var att skriva om mig själv.

Pandemin satte fart på skrivandet Marie har inte ansett sig vara en särskilt bra skribent fast hon har tyckt om att skriva.

en hängiven beundrare av Mannerheim och berättade att hon hade träffat honom på tågstationen år 1918. Marie försökte ta reda på om det här kunde stämma, men kom till den slutsatsen att det inte var möjligt. Men i boken får Mary träffa Mannerheim eftersom han var så viktig för farmodern.

I boken berättar Marie Allen också om sin pappa, sitt eget liv, om sin barndom och ungdom, tider som inte alltid gick i ljusa tecken.

– Den svåraste biten i boken var att skriva om mig själv, säger Marie.

Marie Allen presenterade Prästgården i det gamla seminariet under Bokkalaset

 Marie Allen deltog i Bokkalaset 2023 i Ekenäs gamla seminariebyggnad och berättade om sin bok Prästgården.

i Ekenäs 2023. Byggnaden har genomgått en renovering och inrymmer bland annat en vacker festsal.

– Det var mycket speciellt att få berätta om boken just i den här byggnaden, där mycket av handlingen sker, konstaterar Marie. I publiken satt personer som hade personliga erfarenheter av semi KURIREN 17

R0125.indd 17

16.01.2025 14:07:15

Marie har fått respons om att hennes böcker är lättlästa.

Hon håller med, böckerna har korta kapitel och hon lägger inte stor vikt vid miljöer, väder, kläder och andra detaljer utan koncentrerar sig på det mest väsentliga. Texten är saklig och kort och på det här sättet vill hon locka också ovana läsare.

Marie Allen skriver ...

Forts. från föregående uppslag

nariet eller som via släktingar hade hört om lärarinneutbildningen i Ekenäs.

– Det var underbart att träffa läsare och berätta mer om boken.

Att hitta ett förlag

Aktiv marknadsföringskampanj

Att skriva den första boken tog ungefär ett år, men utgivningen var knepigare och processen drog ut på tiden. Det är inte så lätt som debutant att hitta ett förlag.

– Jag förstod inte då att man kan skicka sitt manus till flera förlag samtidigt, utan trodde att man ska vara artig och vänta på svar innan man närmar sig följande förlag. Det Hangöbaserade förlaget Litorale gav ut boken och Marie har varit nöjd med samarbetet. Försäljningen har gått bra och Prästgården var Litorales bestseller 2023.

– Det här värmer mitt hjärta säger Marie. Man vet aldrig vilket mottagande en bok får, om den hittar sin publik och vad läsarna tycker.

 Marie Allen har på kort tid

gett ut två böcker och har en idé för sin historiska roman.

Pensionatet Hohenhausen Eftersom det tog tid att hitta ett förlag för Prästgården, hade Marie redan börjat på boken Pensionatet Hohenhausen innan den första boken kommit ut.

Därför var det endast ett drygt år mellan utgivningarna.

Pensionatet Hohenhausen är en historisk roman där handlingen försiggår från slutet av 1800-talet till 1945. Det är en fiktiv berättelse om familjen von Rettich, men bygger på verkliga händelser. I boken har den fiktiva familjen von Rettich nära band till det ryska kejserliga hovet, genom Margareeta Kappel, som gifter sig med Herman von Rettich, en officer i tsarens elitgarde.

Idén till boken uppkom från en äldre släkting, som berättade att han som ung på 1930talet tillbringade sommarloven i Pärnu. Han berättade om här-

 Marie Allen gör aktiv kampanj

minst för att mycket är så känsligt än i dag. Jag har använt mig av mina kunskaper i historia för att kunna dra slutsatser av vad som egentligen har hänt.

Det verkliga pensionatet Hohenhausen i Pärnu är för länge sedan rivet men Allen lyckades hitta ett fotografi av det i sin forna glans, och den bilden pryder bokens pärm.

för sina böcker och träffar läsare.

Vill locka ovana läsare

liga somrar och hur han lärde sig att simma och cykla där, men Marie anade att det fanns saker man inte gärna diskuterade.

Efter den ryska revolutionen tvingas Margareeta och sonen Jochum fly till Pärnu, där de börjar driva pensionatet Hohenhausen. Romanen beskriver hur nazismen påverkar familjen och skildrar de dramatiska förändringarna som krigsåren för med sig.

– Jag har vetat i många år att det här är en historia som jag vill skriva, men det har varit en svår historia att berätta. Inte

Om skrivprocessen berättar Marie att hon försöker skriva lite varje dag, beroende på sina övriga uppgifter.

– Jag är fokuserad då jag skriver och vill att dagen skall vara helt ägnad åt att skriva.

Jag skriver kronologiskt, på samma sätt som jag lade upp mina lektioner i skolan.

Marie har inte besökt alla ställen hon skriver om utan har samtalat med personer, som arbetat utomlands och som berättat om de olika platserna. Det skulle ha varit en fördel att kunna besöka S:t Petersburg och Krim, men det är omöjligt i dessa tider. I stället har hon fått använda kartor och annat material.

Att vara författare innebär inte enbart att göra research och skriva böcker. En effektiv marknadsföring behövs för att böckerna ska hitta sina läsare. Marie är aktiv då det gäller att sprida information om sina böcker. Hon skickar recensionsexemplar till media, håller presentationer för föreningar och samfund och reser runt till bibliotek längs den finlandssvenska kusten och berättar om sitt skrivande.

– Jag bedriver kampanj för mina böcker på samma sätt som jag i tiderna bedrev politisk kampanj, säger hon med ett skratt. Speciellt då böckerna är utgivna på ett litet förlag, med begränsade resurser, får man själv jobba hårt för att få resultat. Alla typer av bokmässor och litteraturevenemang är viktiga, för där träffar man läsare och det stöder bokförsäljningen. Jag har också ordnat bokreleasefester i Borgå för att synliggöra böckerna och det har varit väldigt lyckat.

– Det är en otrolig känsla att hålla sin nya bok i handen och få presentera den för publiken.

Marie har redan börjat fundera på sin tredje bok som kommer att handla om 1600talet i Amerika och Åbo.

– Nästa bok blir helt fiktiv, men också för den får jag använda mina kunskaper i historia och gräva i arkiv.



18 KURIREN

R0125.indd 18

16.01.2025 14:07:16

MÄNNISKOR EMELLAN Maria Stratton är en kreativ småbarnsmamma som bor i Nykarleby med sin man och fyra barn – tre döttrar och en son. Hon tycker om att göra musik, illustrera Bibelord och fundera på livet.

Kreativitetens ekonomi

in kreativitet har gett mig mycket nytta och nöje. Den har hjälpt mig M att skapa lösningar; i allt från att jag kunnat lappa eller sy ihop något klädesplagg till att jag en gång förvandlat några papplådor till ett leksakskök för mina barn. Jag har skapat på olika sätt ända sen jag var barn. Och för barn är det kanske överlag lite enklare med skapande än det kan vara för vuxna. Jag tror detta beror på att vuxenlivet kommer med så många förväntningar och krav på att det man skapar ska vara användbart, monetärt värdefullt eller åtminstone få något slags erkännande.

Som multikreativ, har jag känt av denna känsla av krav ganska ofta. Speciellt sedan vår ekonomiska situation blev mer utmanande, känner jag en större press att behöva producera något som kan bidra till våra inkomster. Jag är glad och tacksam för varje liten slant som det jag skapat kan dra in.

Och jag vet att många andra konstnärer går med samma tyngd av inkomstbehov, konstant närvarande.

Så mycket av nyckeln till en lukrativ konstnärlig karriär, ligger i konstnärens egna förmåga att låta andra ta del av det man skapat samt att själv förstå värdet av det samma. Man kan skapa massor av alster som folk kanske gladeligen skulle betala för, men om man inte gör dem tillgängliga för allmänheten, genererar de ingen inkomst.

Och risken att något hamnar i en skrivbordslåda eller skrubb någonstans, är säkert större om man är mer introvert och drar sig för att göra reklam för sig själv. Ändå är många konstnärer introverta och introspektiva, vilket kan underlätta i skapandet, eftersom man har fördel av ett rikt inre liv om man vill skapa något som också rör vid andra människor på djupet.

Det är både uppmuntrande och sorgligt att höra om konstnärer som fått erkännan-

miska meriter vara något essentiellt för att kunna ha ett framgångsrikt liv.

Men om skapandet blir bara en pengako, tappar man lätt skaparglädjen. Det är en av många paradoxer som jag upplevt i mitt kreativa liv. För att få inkomst, behöver jag skapa. Men om jag inte får tillräcklig inkomst från skapandet, falnar lätt lite av motivationen och den kreativa processen tappar sin lyster. Det finns förstås många olika sorters värden, men har man akuta ekonomiska behov, får lätt det finansiella värdet större fokus.

 Barn skapar ofta utan krav. Foto: Maria Stratton.

de först efter sin död. Uppmuntrande, för att det bevisar att det kan finnas guld där i skrivbordslådan. Sorgligt, eftersom konstnärerna själva inte längre får uppleva hur mycket andra uppskattar något de en gång skapat.

När vi bodde de första åren i Vasa, var vi aktiva i en internationell församling. Där träffade jag en ung polsk kvinna som berättade att hennes föräldrar sett ett stort värde i att hon skulle lära sig spela ett instrument.

De verkade tycka att förmågan att kunna spela musik var mera värdefull än akademiska studier, vilket för mig kändes väldigt främmande. Jag hade en bild av musiken som något man sysslar med som hobby, om man inte lyckats göra något mer professionellt av det. I vårt land tycks nästan akade-

Jag jobbade på ett eftis i höstas och vissa stunder av min arbetsdag kunde jag sitta och rita eller pyssla tillsammans med eftisbarnen. Barn ritar och målar ofta kravlöst, och deras kreativitet flödar ohämmat när de får tid att sitta ner och har tillgång till inspirerande material. Det var också lättare för mig att sitta ner och rita och pyssla något till synes onödigt, med vetskapen om att jag ändå, tekniskt sett, var på jobb och samtidigt förtjänade lite pengar. Jag gav mig själv tilllåtelse att bara skapa, för nöjes skull, eftersom kravet av ekonomisk prestation inte låg lika tungt över mig.

Tyvärr är det inte lika lätt alla gånger, att sitta ner med mina egna barn där hemma, när jag vet att räkningar ska betalas och mat ska inhandlas, och det jag då gör inte på något sätt bidrar till att fylla dessa behov. En av effekterna av ekonomisk stress, är väl att man lätt tappar bort den barnsliga skaparglädjen.

Drömmen om att kunna livnära sig på konstnärligt arbete lever ändå kvar. Men det är väl en kreativ konst i sig att navigera i livet utan att tappa bort sin skaparglädje.

Maria KURIREN 19

R0125.indd 19

16.01.2025 14:07:16

Nyfikenheten är författar-Ellens styrka Hon är rastlös, impulsiv och nyfiken. De egenskaperna har hon nytta av i sitt författarskap. ”Jag gillar när det händer saker och har läst böcker för att underhålla mig själv sedan jag var fyra år gammal”, säger Ellen Strömberg.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman

I

kulturkollektivet Insidan på Järnvägsgatan i Jakobstad, hittar vi Ellen Strömberg i sitt arbetsrum.

– Min man Pär är också frilansare, men vi kunde inte jobba hemifrån båda två, så sedan fem år tillbaka hyr jag ett rum här.

Ellen har skrivit texten till en barnbok som släpps nästa år och ska snart inleda samarbetet med en svensk illustratör. Under 2024 utkom hennes senaste bok Ingen början inget slut och blev den sjätte boken hon publicerade.

Hennes författarbana är en framgångssaga. Hon fick Augustpriset för boken Vi ska ju bara cykla förbi, men redan med den första boken Jaga vatten, premierades hon som debutförfattare.

– Jag var väldigt tacksam för utmärkelsen, men kände också prestationsångest. Nu hade jag något att leva upp till i fortsättningen. Men man måste förtränga eller glömma att någon ska läsa det man producerar, då skriver man bättre, säger Ellen.

Idéer för skrivandet har hon gott om och drabbas sällan av skrivkramp. Det tror hon beror på att hon varierar sitt skrivande med kolumner för dagspress och även författarbesök i skolorna.

– Jag tror det är bra för kre-

 Sammanlagt sex böcker har blivit skrivna av Ellen Strömberg, den senaste med titeln ”Inget början inget slut”. Hon har skrivit barn-, ungdoms- och vuxenlitteratur och säger att det ganska sent i skrivprocessen blir klart vem boken riktar sig till. Och en bra bok är en bra bok, oavsett hur gammal läsaren är.

ativiteten att skifta fokus, åtminstone passar det mig. Och medan jag sällan har problem i början av en berättelse kan det bli mera av ett nötande i mitten.

Men böckerna har blivit färdiga flera gånger nu redan, så det är betryggande i sig. Jag övar på tålamodet kan man säga.

Flera ungdomsoch barnböcker Ellen Strömberg lärde sig läsa vid fyra års ålder och sedan dess har hon inte haft en tråkig stund. Det är kanske att ta i lite, men ändå förvånansvärt sant.

– Jag har alltid tyckt om att

bli underhållen och läsningen har varit min favoritsyssla. En bok är praktisk att ha med sig och jag tror att det är något med det taktila, att vända blad, som också tilltalar mig. Fortfarande gillar jag boken bäst, även om jag ibland läser e-böcker. Men en e-bok får jag inte samma relation till som den fysiska boken, säger Ellen.

Ellen har gett ut en barnbok, Maggan året runt och den följande är alltså på kommande.

Hon har skrivit två ungdomsromaner och säger att tonåren är en tacksam tid att skriva om.

– Jag har en idé med karaktärer och märker under processen att igen blir det en bok om 15-åringar, säger Ellen och skrattar.

Tonårstiden är fascinerande för att det händer så mycket.

Man utvecklar sin egen person, tillika som man har ganska lite makt över sitt liv, säger Ellen.

Men hon går aldrig in i skrivprocessen med tanken att boken ska bli till för en viss åldersgrupp.

– En bra bok är en bra bok, oavsett vilken ålder läsaren befinner sig i. Jag gillar själv också ungdomslitteratur och gissar att jag kommer skriva fler ungdomsböcker, även om jag inte vill göra tydliga val.

Barnböckerna kanske kommer till mig på grund av min rast-

20 KURIREN

R0125.indd 20

16.01.2025 14:07:18

 Att ha tilldelats flera pris gör Ellen Strömberg tacksam, men det skapar också en viss press. Hon har ändå lärt sig att leva med att prestera och kan gott glömma bort att hon skriver för någon annan. Då blir berättelsen också som bäst, säger hon.

ELLEN STRÖMBERG Bor: I Jakobstad.

Familj: Maken Pär, många syskon och syskonbarn.

Yrke: Författare.

Intressen: Styrketräning, handarbete i form av stickning och vävning, pyssel, läsning och en bokcirkel tillsammans med vänner.

Motto: ”Var å ein me sett”.

löshet och en energinivå som motsvarar ett barns. Det ser jag ju i umgänget med syskonbarnen, säger Ellen.

Om vi tillåter en viss kategorisering, kan boken Bli utan sägas ha en vuxen målgrupp och handlar om att vilja ha barn, men inte kunna få ett.

– Den är inte en självbiografisk bok, ingen av mina böcker är det. Men temat har förstås varit aktuellt då jag är snart 40 år och inte har några barn. Att bilda familj är en del av livet där i 30-årsåldern, men det är inte historien om mig.

Skriver om människorelationer Ellen får en fråga om huruvida hennes fantasi kommer av att hon har läst så många böcker hela livet eller om det är hennes person som är kreativ och observant? För duktig på att beskriva sin omgivning är hon, både i personbeskrivningar och miljöskildringar.

– Jag skulle tro att det är både och. Jag har ju ett språköra genom att jag har läst så mycket, det är som en sorts musikalitet. Men visst speglar

karaktärerna personer runt om mig och min vardag. Jag tror min nyfikenhet gör att jag iakttar min omgivning ganska bra.

Ellen säger att den gemensamma nämnaren för hennes skrivande är människorelationer. De fascinerar henne och vi är alla tvungna att ha förhållanden till olika människor.

Därför kan vi också känna igen oss i olika situationer, oavsett varifrån vi kommer eller vilken tro vi har. Ellen räds inte teman som kan vara svåra, såsom homosexualitet. I den senaste  KURIREN 21

R0125.indd 21

16.01.2025 14:07:20

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

Vinterfrid i snötäckt skog

S

prakande rödflammande brasa. Virvlande gnistor. Doft av rök som stiger mot mörknande himmel. Löftesrik värme i kall vinterkväll. Runt gläntan på berget tyst snötäckt skog. Vilsamt. Nästan sakralt.

Den vintern hade jag fått låna snöskor. I några månaders tid hade hela naturen legat under skare och snö i ojämna mängder.

Efter många klumpiga försök och felsteg och med hjälp av skidstavar lärde jag mig ta tillräkligt långsamma korta steg med de halkskyddförsedda snöskorna. Och det var roligt! Lite som att skida utan att glida, alltså inte heller bakhalt, nästan ljudlöst och med varma fötter inne i mina gamla filtstövlar som visade sig passa perfekt i snöskornas bindningar.

Som en fluga klättrade jag upp på Boberget och Råberget och Hällberget men hade vissa balansproblem att ta mig ner. Jag gick på åkrar och längs dikesrenar och världen såg annorlunda ut än från vägen sett.

Men snöskornas form gjorde det omöjligt för mig att kliva över diken så ibland blev promenaderna ganska långa med omvägar och kringelkrokar. Därför hade jag ofta något ätbart med mig: en myslistång och en apelsin i rockfickan eller ryggsäck med varm kakao i termosflaska och smörgås.

I tät snårskog tenderade snöskorna att trassla in sig och jag kunde få en känsla av panik och klaustrofobi, och kom jag till en sandad väg tog jag av mig snöskorna och bar dem. Men i övrigt njöt jag av mina promenader i snövita skogar och på åkrar och fält.

Det var så fint med grann soluppgång, rimfrost i träd och buskar, skriket från en nötskrika och pipande talgoxar, en skällande hund inne i byn, ett stilla snöfall, älgspår i skogskanternas snödrivor, en skrämd hare, värmande solsken och blåskiftande skuggor som blev allt längre när kvällen

 Att ta sig fram med snöskor i skog och mark blev nästan som att skida och roligt var det!

Foto: Anne Giljam

nalkades och med den aftonstjärnan och månens klara kalla sken – vinterdagar som bäst!

Men alla gånger gick jag inte omkring ensam som en eremit i Himalaja. Ibland bara råkade jag möta någon; en harjägare med gevär och stövare, en skidåkare, en skogshuggare. Då kunde vi stå en stund i en solstråle, dela på en chokladplatta och prata om skogarnas vilda djurliv och om väder och om alltings föränderlighet. I skogens frid blir man lätt filosofisk.

En eftermiddag var jag på väg hemåt efter en promenad till den frusna forsen.

Någon hade kört med snöskoter på å-isen så också jag vågade mig ut på den. Den lilla ån är full av virvlande undervattensströmmar, något man känner av på sommaren i synnerhet när man försöker simma motströms, så när skoterspåret vek upp från ån gjorde jag likadant. För att gå en annan rutt tillbaka lämnade jag ån och åkrarna och gick in i skogen, till ställen där bärplockare trampat upp små stigar som även vintertid

är lätt framkomliga. Både skidåkare och hjortar har nytta av dem, och nu jag.

Från och till kunde jag känna doft av rök men eftersom några hus finns i närheten reagerade jag inte på det. Men ju längre in i skogen jag kom desto skarpare blev röklukten och när jag stod stilla tyckte jag mig höra knastrandet från eld. Och ljudet av pratande röster.

Några tiotals meter längre fram skymtade jag en sprakande rykande brasa i en glänta mellan stora gamla granar. Intill brasan satt en man och ett barn och en hund. Endast hunden reagerade på mig, med ett woff som fick mannen och barnet att titta upp.

Vi hälsade på varandra och jag blev bjuden att sitta på samma trädstam som mannen och barnet satt på; på en kullfallen tall hade de brett ut en yllefilt och satt och njöt av brasan och väntade på att korvarna de hade satt på spett skulle bli grillade. Där i den snötyngda blå skymningen hade vi mysig improviserad picknick då jag blev bjuden på grillkorv och chips och själv kunde bjuda på (nu ljummen) kakao och russin.

Vi satt där så länge brasan gav värme. Vi pratade inte mycket men det behövdes inga ord. Helt säkert var vi iakttagna av skogens glimmande ögon. Vippande små nosar med känsliga morrhår sökte sig mot väldoftande föda. Långa öron lyssnade till främmande prassel. Någon knäckte en kvist under sina tunga klövar inte långt ifrån och hunden lyfte på huvudet och viftade på svansen.

Men brasan falnade och kvällen mörknade och kylan kröp in under vantar och dunrock. Mannen tog fram en ficklampa, släckte brasans glöd med snö och tillsammans vandrade vi genom skogen ner till byvägen. Där skiljdes våra vägar och jag gick långsamt hemåt under stjärnhimlen.

Anne

22 KURIREN

R0125.indd 22

16.01.2025 14:07:22

Ellen Strömberg är kreativ också genom att handarbeta. Hon stickar och anmälde sig till en vävkurs i höstas. Det är en motvikt till jobbet och hjälper också till att frigöra det kreativa i skrivandet, tror Ellen.

Nyfikenheten är ...

Forts. från föregående uppslag

boken till exempel uppstår ett tycke mellan karaktärerna Tristan och Benjamin.

– Jag har många gay-vänner, så det är inte konstigt att det syns i mitt skrivande. Det blir svårt att skriva om man räds vissa ämnen. Men jag skulle inte kalla mig konfrontativ, tvärtom är jag ganska snäll och konflikträdd.

Ellen beskriver sig som en typisk storasyster, en vallhund som vill samla flocken och vill att alla ska ha det bra. Hon har fem syskon och har trivts med en storfamilj.

– Jag skulle inte ha erkänt det som tonåring, men jag vet numera att jag är familjekär.

Jag har en nära relation till mina syskon och är mån om dem alla, såväl bonus- som halvsyskon och biologiska syskon.

Hanterar ångest genom styrketräning Ellen har valt att vara öppen med att hon lider av ångestproblematik, något som fick sin början i tonåren. I dag mår hon ändå riktigt bra, mycket tack vare fysisk aktivitet.

– Jag låter som en nyfrälst, men styrketräningen har blivit mitt främsta sätt att tackla ångesten. Jag tränar till 90 procent för huvudets skull och får också samtidigt fysiskt utlopp för min rastlöshet.

Ellen konstaterar att de viktigaste elementen ska vara i skick för att man ska må bra.

– Träna, äta och sova. Blir det för stressigt minskar mängden träning snabbt, samtidigt som man äter och sover sämre.

Hon är ändå försiktig med att ge råd åt andra som kämpar med ångest. Envar måste hitta sina knep och när man mår riktigt dåligt hjälper andras råd

föga. Sedan man återfått ett visst grundmående kan man börja utmana sig själv.

– Jag tycker till exempel att det är jobbigt att resa, men jag sitter ändå ofta på tåg å jobbets vägnar. Min ångest för resande har minskat i och med att jag konfronterar den. Det är inte heller dåligt att förtränga sitt mående och därmed utmana sig själv, men för det behöver man också ha kommit en bit på vägen.

Blir det riktigt jobbigt, har Ellen ångestdämpande medicin som hon kan ta. Redan vetskapen om medicinen hjälper, säger hon.

Hur har offentligheten med författarskapet inverkat på ditt mående?

–Visst kan jag tycka att det är jobbigt med recensioner, men de tjänar sitt syfte och jag kan egentligen inte tycka illa om dem. Vad gäller offentligheten

så har jag kunnat konstatera att när man är uppvuxen på landet eller i en småstad, så är man egentligen en offentlig person redan. Alla vet allt om dig, så egentligen har steget till offentlig person inte varit så stort, säger Ellen.

När hon inte jobbar och inte tränar, håller hon på med handarbete. Hon började i en vävkurs i höstas och den gillar hon stort. Hon tycker också om att sticka och pyssla.

– Jag kan sitta och limma kollage som inte ska bli till något. Helt kravlöst, men ändå kreativt.

Givetvis läser Ellen också mycket och har en bokcirkel tillsammans med vänner.

– Läsandet är både jobb och fritid och man kan knappast skilja på dem, säger hon.

 KURIREN 23

R0125.indd 23

16.01.2025 14:07:23

 Livets svårigheter och motgångar har gett Tia Svanberg modet att grunda en egen musikteaterförening.

Musiken är en källa till gemenskap och styrka Tia Svanberg har älskat att sjunga ända sedan hon var liten. När hennes föräldrar hade gäster uppträdde hon för dem, utklädd med gamla kalsonger på huvudet eller något annat lekfullt, trots att hon annars var blyg. Tias mamma har sjungit i kör hela livet. Hennes pappa var tandläkare, men studerade som ung sång vid konservatoriet och har en vacker barytonröst. Hemmet var alltid fyllt med musik och som barn kunde Tia alla sin pappas barytonarior utantill.

Text: Frank Berger 24 KURIREN

R0125.indd 24

16.01.2025 14:07:25

T

rots sin naturligt vackra röst har Tias väg mot att bli musiker och sångerska varit långt ifrån spikrak.

– Mamma tog mig till Vanda musikinstitut när jag var liten, men jag blev inte antagen. Jag tränade i stället balett och älskade att röra mig.

Tia kom att studera vid sekreterarinstitutet och är mycket språkbegåvad. Hon skrev laudatur i alla språk i gymnasiet.

– Jag hoppade av sekreterarstudierna då jag kom in till den engelska utbildningen vid Helsingfors universitet. Tiden vid universitetet var ljuvlig!

Tia hade aldrig som avsikt att bli lärare, men hon kom ändå att börja sin yrkesbana som lärare vid social- och hälsovårdsinstitutet i Esbo. Hon lärde sig att undervisa alkoholister, personer med funktionshinder och andra med specialbehov, samtidigt som hon studerade specialpedagogik vid sidan om lärarjobbet.

– Jag lärde mig tidigt att människor som samhället ser som problematiska är sådana av någon orsak.

Tias brinnande musikintresse gjorde att hon började ta sånglektioner via Helsingfors arbetarinstitut. Hennes lärare var Sini Rautavaara, fru till den kände finske tonsättaren Einojuhani Rautavaara.

– Hon uppmuntrade mig att gå på audition till en nyskriven opera av Markus Fagerudd.

Jag blev mycket förvånad när jag fick en roll i operan. Jag studerade ju inte sång professionellt utan gick bara på kurser via arbis!

Jussi Tapola från Nationaloperan skulle regissera en uppsättning av Humperndinks sagoopera Hans och Greta. Han erbjöd Tia rollen som Greta i den kommande pjäsen.

– Han uppmuntrade mig att satsa professionellt på sångaryrket.

En allvarlig sjukdom förändrade allt Framtiden såg ljus ut för den unga sångerskan tills Tia år 2007 insjuknade i GuillainBarrés syndrom. Det är en all-

tut. Jag satt tillsammans med lågstadieelever och lärde mig grunderna i notläsning.

Arbetet bar frukt. Tia sökte igen och kom in till konservartoriet på andra försöket, och fick även studieplats vid Lahtis yrkeshögskola på sångpedagoglinjen. Hon valde Lahtis.

– Jag fick en underbar sånglärare och flera av mina medstuderande blev vänner för livet.

Framför allt blev jag intresserad av barockmusik.

Tias man åkte på ett tvåårigt arbetsprojekt i Florida i USA. Tia tvekade inför att följa med, men gjorde slutligen beslutet att åka. Under tiden där fortsatte hon sina sångstudier.

– Min lärare var en sopran av världsklass. Hon hade nyligen pensionerats från Metropolitanoperan i New York och flyttat till Florida. Jag blev hennes privatelev. Den teknik hon lärde mig skiljer sig från hur man sjunger barock i Finland.

Jag fick lära mig att använda en mera naturlig klang i rösten jämfört med hur många finska operasångare låter.

Opera Tellus går från dröm till verklighet

 Tia sjunger i Opera Tellus uppsättning av Händels oratorium La Resurrezione. Foto: Nina Salokangas Visuals.

varlig autoimmun sjukdom som leder till förlamning i armar och ben. De flesta kan genom fysioterapi och sjukvård återfå rörelseförmågan. Tias man var just då i Kosovo på ett specialuppdrag och hon var hemma med deras barn.

– Jag låg i sjukhussängen utan att kunna röra mig och hade operalibrettot bredvid mig.

Löftet om en stor huvudroll i en professionell opera, och barnen som väntade där hemma, gjorde att jag bestämde mig för att jag måste ta mig tillbaka till livet.

Tia insjuknade i augusti och premiären av operan skulle äga rum på våren följande år. Hon drabbades inte av den allvarligaste formen av sjukdomen som är livshotande. Hon kunde använda rösten trots att hon inte kunde gå.

– Jag låg i sjukhussängen och tvingade armar och ben att börja röra på sig igen.

Tia sjöng rollen. Musiken hjälpte henne att glömma svårigheterna och motgångarna.

– När jag stod i kulisserna som föreställde häxans pepparkakshus rann tårarna. Mina ben gjorde så otroligt ont. Men genast jag steg ut på scenen och öppnade munnen glömde jag smärtan.

Sjukdomen fick Tia att inse att hennes tid är begränsad.

Sjukdomen kan när som helst sätta stopp för allt, och hon ville förverkliga sina drömmar.

Hon sökte in till Helsingfors konservatorium, men blev inte antagen då hon inte kunde läsa noter eller hade läst musikteori.

– Jag började lära mig teori genom NMKY:s musikinsti-

Tia är diplomsångerska. Hon gjorde sin A-examen vid musikinstitutet i Lahtis.

– Jag är ett levande exempel på att man kan bli en sångare fast man inte gått i musikinstitut som barn, och lärt sig läsa noter först i vuxen ålder.

Tia upplevde att hon hade fått så mycket från sina lärare, sina föräldrar, sina medstuderande och sina vänner att hon ville ge något tillbaka. Hennes barn hade sedan de var små deltagit i så kallade suzukigrupper i sång.

Suzuki är en särskild pedagogik för att lära barn musicera.

Hos Tia föddes idén att lägga upp en föreställning där barnen som går i suzukigrupper kan vara med på scenen.

– Jag vet inte hur länge jag lever. Jag har hittills haft fyra skov av min sjukdom. Jag ville samla alla vänner och göra något på scenen så länge jag har ork och möjlighet.

Resultatet blev barnoperan Tomtebobarnen. Produktionen  KURIREN 25

R0125.indd 25

16.01.2025 14:07:26

 Opera Tellus första produktion var sagooperan Tomtebobarnen.

Foto: Pia Lasonen.

Tia sjunger huvudrollen som Maria i Sound of Music i Kanneltalo i Helsingfors 2021. Foto: Pia Lasonen.

 Operan Isänmaan tyttäret spelades i Tempelplatsens kyrka i Helsingfors år 2021.

Foto: Studio Kylänpää.

Musiken är källa ...

Forts. från föregående uppslag

hade premiär på Savoyteatern i Helsingfors år 2018. Satsningen föll så väl ut att operan blev bjuden som gästspel till Åbo svenska teater ett år senare.

– Det var för roligt för att vi skulle kunna sluta. På den vägen är det. Vi gör allting med liten budget, men med ett stort hjärta.

Den nya musikteaterföreningen fick namnet Opera Tellus.

Förutom Tomtebobarnen har föreningen satt upp musikalen

Sound of Music, operan Isänmaan tyttäret av Ilkka Kuusisto, oratoriet La Resurrezione av Händel och den nyskrivna familjemusikalen Robin Hood.

Opera Tellus är en flerspråkig förening som arbetar på båda de inhemska språken.

Utöver det har Opera Tellus gett konserter, ordnat sångstunder för seniorer, gett ut en sångbok för barn och mycket annat.

I skrivande stund planeras flertalet kommande produktioner, och alltid med barn och unga i åtanke.

– Vi har alltid haft med barn på scenen i varje produktion vi lagt upp.

 Tia håller musikteaterlektion 2024.

Foto: Privat.

Tia arbetar i dag som utbildningsplanerare för engelska språket vid Helsingfors universitet. Hon arbetar även med översättning och tolkning.

Parallellt med jobbet skriver hon på sin doktorsavhandling inom teatervetenskap och hinner också med att fungera som konstnärlig ledare för Opera Tellus. Tia forskar på hur opera såg ut i England och i Italien under 1700-talet, var operakonstens rötter och ursprung ligger och hur den utvecklades i Europa.

– Opera görs ofta ganska stelt. Jag visar i min forskning att man rörde på sig mycket

mera på scenen under den tidsperiod som operan föddes och utvecklades.

För Tia är gemenskapen, värmen och den inbördes uppmuntran centrala i hennes konstnärskap.

– Ingen presterar bra i en miljö präglad av rädsla. För mig är inte den största belöningen att få sjunga en stor roll eller få ett högt arvode. Höjdpunkten är att beröra publiken med musiken, och känna stödet från mina medspelare på scenen.



26 KURIREN

R0125.indd 26

16.01.2025 14:07:30

t t y n Bok

INFILTRERAD

YVONNE KARSTEN UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Våren 2024 vann Yvonne Karsten första pris i ljudbokstävlingen ”Lyssnar du?” för romanen Infiltrerad. I tävlingsjuryn satt skådespelaren Alma Pöysti, författaren Eva Frantz och förläggarna Martin Welander och Anna Friman från Schildts & Söderströms. Juryn valde vinnarna bland 40 bidrag.

Du har jobbat mycket med storytelling, hur långt var klivet från muntligt berättande till författarskapet?

– Det var inget kliv, mera ett glid. När jag hade slutat undervisa i storytelling och hållit tyst ett tag rent yrkesmässigt, så kom berättelserna som text i stället.

Yvonne Karsten

Foto: Aleksandra Lemke

Vilken nytta hade du av storytelling när du skrev?

– Inger Lise Oelrich som har

skrivit många böcker om storytelling, har en metod som hon kallar Lejonsvansen. När man skapar en berättelse från noll, så behöver man bara börja nånstans, med en svanstofs, och småningom dyker hela lejonet upp. Det beskriver väl min metod som författare.

Din berättelse utspelar sig i Helsingfors och Ekenäs år 2087.

Platserna känns igen men du har fyllt på med fantasieggande ändringar. Hur gör du för att mana fram bilder av framtiden?

– Jag har funderat på vissa trender som syns i dag och valt att förstora dem. Egentligen tror jag inte att jag direkt har hittat på nånting som inte redan finns som en tendens. Jag vill också tacka min familj och mina vänner för värdefulla diskussioner om framtiden. Jag har kastat fram frågor om framtiden som till exempel Hur tror du att en matbutik ser

ut om femtio år? och fått spännande svar.

AI och robotar spelar en nyckelroll i romanen. Vilket är ditt förhållande till AI? – Artificiell intelligens är ett problematiskt begrepp. Är det som vi menar med intelligens begränsat till att vara supersnabbt och supersmart? Människor har ju också emotionell intelligens, skapande intelligens och praktisk intelligens. Borde AI kanske kalllas BI, Begränsad intelligens? Eller AIQ, artificiell IQ? Infiltrerad är första delen i en planerad trilogi. Har du nu redan hela historien klar för dig?

– Den blev nog klar i början, jag anar var berättelsen ska landa. HUR vi hamnar där, genom vilka vägval och händelser, är en annan fråga. Där följer jag mitt motto: “Bring the kind eye of creative expectation to your inner world.” av John O’Donohue.

LJUSARE TIDER

Januari är snart slut och i mitt tycke ligger den bästa delen av vintern framför oss.

Nu får det gärna vara lite sol och snö så man kan njuta av en klar och frisk luft under kommande månader, även om jag själv inte är någon vintersportare direkt. Under årets mörka månader har jag hunnit avverka många böcker och jag hoppas takten sitter i även när ljuset återkommer. Förlagens pressmeddelanden lovar åtminstone en spännande bokvår.

Jennifer Hägen, Redaktör

RELATION: SKAPANDE HÄMMANDE

DAVID STENFELT UTGIVARE: DAVID STENFELT

Våga tvivla, våga tänka nytt, våga följa din längtan. Längtan efter relation.

Efter tillhörighet och förnyelse. En längtan som ger färdväg och mål. En livsnödvändighet för växt och mognad i ett ständigt föränderligt liv. Ditt liv är inte bara ditt, du tillhör många och många har del i dig. Ingen föds in i ett vakuum. Hur kan vi då lära oss denna viktiga men svåra konst, att leva i relation till andra, till sig själv, till livet och till döden. David Stenfelt är teolog, leg. psykoterapeut, familjerådgivare, handledare och etisk rådgivare.

Han har jobbat mycket med missbruk, trauma och sorgebearbetning, cancerhabilitering, sektproblematik, med mera.

KOSMOPOLITEN I KLASSRUMMET

ANNIKA LUTHER UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Annika Luther var två timmar gammal när hon skrevs in i Zilliacuska skolan. Ända sedan dess har arvet från dess mytiske grundare, Laurin Zilliacus, regelbundet tangerat hennes eget liv. Zilliacus startade sin skola 1928 och ledde den i ett knappt decennium innan han fick nog. Sliten mellan plikten och en förbjuden kärlek tog han upp kampen mot den framvällande fascismen i Europa.

Han verkade som frontkorrespondent, konspirerade för fred, arbetade för FN och gjorde sig lika avskydd inom den amerikanska universitetsvärlden som älskad bland idealistiska lärare och gamla elever. Luther spårar den stridbare rektorns liv via brev och dokument och upptäcker en både karismatisk och förtvivlad människa.

DU ÄR INTE DIN SMÄRTA

STAFFAN PORTIN UTGIVARE: DIVINAMEDIA PUBLISHING

Jag har levt med fysisk och psykisk smärta hela livet. Jag har många kroniska diagnoser och lever med ständig smärta i kroppen från bland annat nervskador, artros, diskbråck, prostatit och fibromyalgi, men också med mental ohälsa som till exempel depression.

Efter många år av operationer, terapier, behandlingar, medicineringar och rehabiliteringsförsök, tvingades jag acceptera att bli invalidpensionär när jag var 43 år. Jag fick höra att jag får lära mig att leva med mina krämpor, men ingen berättade hur. Ingen ska behöva bli så sjuk som jag blev innan man hittar fungerande verktyg för att hantera sin situation. Därför delar jag med mig på ett personligt sätt av min livsresa och det som varit till hjälp för mig.

KURIREN 27

R0125.indd 27

16.01.2025 14:07:36

En titt bakom kulisserna på Svenska Teatern

Som teaterbesökare får man njuta av det magiska som äger rum på scenen, men det händer även hel del bakom kulisserna. Det är ett stort maskineri som rullar på för varje produktion och yrkesrollerna är många – en del mer kända än andra. Attributmakare, scenoperator och inspicient är bara några av de mindre kända yrkesgrupperna som jobbar bakom kulisserna på Svenska Teatern.

I

nformatör David Lindström ger en guidad tur genom det anrika teaterhuset. Första anhalten är verkstäderna på källarvåningen: metallverkstaden, snickeriet, möbeltapetseringen, måleriet och dekoren. Vi tar hissen ner.

– Det är inte vilken hiss som helst, säger David. Hissen kal�las Hästgången. Förr i tiden var

Text och foto: Daniela Salo det en öppning ut mot gatan, så att varorna kunde köras in till teatern med häst och kärra, berättar han.

Det är full rulle inne på snickeriet och i måleriet där det sågas, slipas, hamras och målas. Det krävs stora utrymmen för att kunna tillverka och bygga upp hela scenografier.

Intill snickeriet ligger möbeltapetserarens verkstad. Det är

ett rätt så litet utrymme – till bredden fyllt med olika saker.

Här finns symaskiner, redskap, tyg och en hel del olika attiraljer. Högst upp längs väggen hänger stolar som tillverkats för olika produktioner.

Möbeltapetserare Olga Onerva har en klar favorit: den speciella stolen hon tillverkat för pjäsen Peggy Pickit ser Guds ansikte. Det är fråga om

en väldigt unik stol och det är nästan omöjligt att beskriva den med ord.

– Stolen väcker mycket känslor, allt från äckel och häpnad till beundran, säger Olga. Vi ställer fram den en gång i året då det är Konstens natt i Helsingfors.

Hennes arbetsområde som möbeltapetserare är brett, det blir mycket annat än bara arbete

28 KURIREN

R0125.indd 28

16.01.2025 14:07:37

 Den här stolen väcker många känslor: äckel,

häpnad och beundran. Möbeltapetserare Olga Onerva har tillverkat stolen för pjäsen ”Peggy Pickit ser Guds ansikte”.

 Inspicienten har helhetsansvar för repetitionerna och föreställningarna på en teater. Hen arbetar med regissören, med ljud och ljus, scentekniken och skådespelarna. Lina Jonasson fungerar som huvudinspicient på Svenska Teatern.

med möbler. Inför Hamlet har hon sytt stora sammetsridåer som hon sedan dekorerat. Hantverkarna får ofta utveckla unika lösningar.

– Vi kan ta en takkrona som exempel. Till pjäsen Ronja Rövardotter tillverkade vi en takkrona som ur publikens perspektiv ser ut att vara rund och stor, men i själva verket är den rätt så smal och aningen ”platt”.

Här måste hantverkaren beakta det scentekniska och de smala mellanrummen i taket.

– Ibland besöker vi även andra teatrar för att se hur de löst vissa saker, säger Olga.

Processen från skiss till scenografi Det hela börjar oftast med tekniska ritningar. Sedan följer en miniatyr av scenografin. Intill dekoren står flera miniatyrer på rad. De har måtten av medelsto-

 Salongen på Svenska Teatern i Helsingfors. ra pappkartonger och är öppna både fram- och upptill. Det är Ronja Rövardotter, Hamlet och

Matilda. Inuti finns en mängd små föremål.

– De flesta föremål tillverkas

genom att skriva ut dem i 3D. Sedan följer skedet där miniatyrerna ska tillverkas i verklig storlek. Hantverkarna ska förutom skisserna även beakta budget, material och scenteknik. Då prototyperna är klara följer en modellgranskning. Ett möte där scenografen presenterar sina visioner för den kommande pjäsen. Det visuella är bara en del av paketet, berättar David.

– De tekniska lösningarna är otroligt viktiga på en teater.

Den tekniska chefen är i nyckelposition, konstaterar han.

Det gäller att ha koll på vilka begränsningar som finns och vilka praktiska arrangemang som fungerar på en scen. Hur stora föremålen kan vara och hur mycket de får väga. Det är extra noga med vikt och storlek då föremål ska hissas upp eller ner på scenen, säger han.  KURIREN 29

R0125.indd 29

16.01.2025 14:07:40

manus, noter och annat som behövs. Repetitionerna startar alltid med en kollationering, en gemensam läsning av manuset.

En titt bakom ...

Forts. från föregående uppslag

– Säkerheten på scenen är A och O, betonar David Lindström och Olga Onerva.

Ordning och reda

Finlands största klädlager?

Följande anhalt ligger en trappa upp. David låser upp en vit dörr. Vi stiger in i ett stort utrymme som till bredden är fyllt av kläder. Klädgalgarna hänger tätt på klädstängerna.

Här finns allt man kan tänka sig i kläd- och kostymväg.

Hyllorna dignar av skor och accessoarer. Allt är noga organiserat enligt olika epoker. En stor mängd kläder kräver en hel del omvårdnad. Varje plagg ska vara i skick och redo för användning.

– Det hinner bli en hel del kläder under ett spelår. En gång om året har vi ett evenemang där vi säljer ut en del kläder, berättar David.

Många drömmer om att få ta en titt i Svenska Teaterns garderob och det är de facto också möjligt. Teatern ordnar en historisk rundvandring med Simon Häger, som gestaltar Topelius. Han guidar publiken genom teaterhusets färgstarka historia.

Den osynliga multitalangen Rundvandringen slutar bakom stora scenen. Här, bland mörka draperier och svarta väggar, jobbar ett livsviktigt team. Utan dem blir det ingen föreställning.

Vi talar om inspicienten, scenoperatorn och scenmästaren.

Inspicienten är den som har helhetsansvaret för repetitionerna och föreställningarna.

Hen arbetar med regissören, med ljud och ljus, scentekniken och skådespelarna. Ordet inspicient kommer från latinets in spicio som betyder se in i, iaktta, betrakta.

Uppgifterna kan variera från en teater till en annan. Svenska Teatern har fyra inspicienter, tre för stora scenen och en för Amos-scenen. Inspicientens

 Perukmakare Tiitta Stoor arbetar med drottningens peruk till pjäsen Hamlet.

Säkerhet är A och O

 Scenografin till pjäsen ”Matilda”, här i miniatyrformat. roll har beskrivits som spindeln i nätet, oljan i kugghjulet och bossen på scenen.

Hur börjar en produktion?

Dramaturgiatet och den ansvariga producenten kör igång en ny produktion. Sedan följer castingen eller rollsättningen.

Inspicienten kommer in i bilden då produktionen närmar sig repetitionsstart.

– I de flesta fall börjar jobbet med att bekanta sig med pjäsen

Inspicienten guidar nya skådespelare och frilansare. De som kommer utomlands ifrån kan behöva lite extra hjälp med praktiska arrangemang.

Arbetsbilden kan variera en aning, beroende på regissörens önskemål. Inspicienten är på plats under repetitionerna och föreställningarna. Till uppgifterna hör också att kommunicera med rekvisitören inför repetitionerna. Tillsammans ser de till att all rekvisita finns på rätt plats då repetitionerna kör igång.

Arbetet kan bli intensivt då man närmar sig premiären.

Inspicienten håller i trådarna och ser till att skådespelarna kommer iväg till provmasker och kostymprovningar.

– Jag ser till att alla hinner till rätt ställe i rätt tid, säger Lina.

och att läsa manuskriptet och allt annat som finns tillgängligt.

Finns det filmer, så tittar jag på dem. Ibland går jag också på föreställningar. Jag såg Matilda i Stockholm, säger Lina Jonasson som är huvudinspicient på teatern.

Inspicienten är i kontakt med arbetsgrupperna ungefär en månad innan repetitionerna kör igång. Det gäller att se till att alla vet vad som ska hända första dagen och att alla har

Det finns ofta en mängd rörliga element på scenen, som skådespelarna måste beakta.

– I början kan vi ha varningstejp på golvet. Så övar vi, tills det känns tryggt och bra. Det händer att vi lämnar kvar ett litet märke under föreställningarna, säger Lina.

Inspicienten och scenmästaren ansvarar tillsammans för säkerheten på scenen.

– Vi sitter nära varandra, intill scenen, och har tillgång till kameror som fångar alla vinklar. Tack vare dem ser vi om någon mot förmodan står på fel ställe. Då hinner vi ingripa innan rekvisita eller annat kommer farande i riktning mot skådespelaren. Scenoperatorn sitter alldeles intill och ansvararar för vridscenen, scenbyten och alla saker som ska hissas upp och ned.

– Vi har alla ett nära samarbete. Då något händer kan vi lösa det tillsammans.

Säkerhet innebär också att alla på scenen ska känna sig trygga och bekväma.

30 KURIREN

R0125.indd 30

16.01.2025 14:07:42

 Här var det hattar. Det stora klädlagret på teatern rymmer det mesta man kan tänka sig i kläd- och kostymväg.

Alla ska vara på rätt plats och veta varifrån repetitionen ska börja. Det är ett tätt samarbete med regissör, koreograf och kapellmästare.

Teatermagi Under en föreställning hör det till inspicientens uppgift att ha koll på att alla är på plats. Ifall någon blir sjuk gäller det att fort ringa in en ersättare. Föreställningen kör igång, då publiken är på plats.

– Sedan hoppas man att det går bra tills ridån går ner, säger Lina.

Det händer en del oväntade saker bakom scenen. Men i de flesta fall är det små grejer som att plåstra om små sår och lösa mindre tekniska trubbel.

– Med lite teatermagi märker ingen i publiken att vi gjort lite småfix, konstaterar hon.

Visst kan det även bli större trubbel, som inte kan trollas bort. Då gäller det för inspicienten att fatta beslut ifall man är tvungen att pausa föreställningen, så att problemet kan åtgärdas. I kvistiga situationer kan man alltid konsultera tea-

 Inspicienten Sofia Wredlund ska precis kalla skådespelarna till repetition på Stora scenen.

Via skärmarna kan hon följa med allt som händer på scenen.

terchefen eller någon från ledningen.

– Det gäller att fatta snabba beslut. Att avbryta är det sista alternativet. Tursamt nog, är det väldigt sällan vi är tvungna att avbryta, säger Lina.

Intressant och varierande yrke Inspicienten har en bred arbetsroll. Varje dag är annorlunda då man jobbar med andra människor, konstaterar Lina.

– Fast man gjort 199 föreställningar av samma pjäs, så är varje version ändå unik.

Nya produktioner erbjuder nya utmaningar. Ny arbetsledare och regissör, nya skådespelare och ny scenografi. Samtidigt som man har tryggheten av att få jobba med sitt bekanta team, säger Lina.

Oftast har varje inspicient en eller två produktioner per spelår. Därtill kan komma gästspel och andra mindre projekt.

Pjäsen Matilda är en stor produktion, med 21 barn, 21 vuxna och 21 musiker. Här delas arbetet mellan två inspicienter.

Det händer att Lina får frå-

 Det krävs stora utrymmen för att kunna tillverka och bygga upp

hela scenografier. Den välutrustade metallverkstaden står redo inför nästa byggprojekt.

gan om hon skulle vilja vara skådespelare. Svaret är ett klart nej. Hon brinner för sitt yrke och har jobbat på Svenska Teatern i 16 år.

Som kuriosa kan nämnas att det inte finns någon inspicientutbildning i Finland. Lina Jonassons väg till sitt drömjobb började med studier till kultur-

producent. Då det blev dags för praktik fick hon möjligheten att göra den på Svenska Teatern, som inspicientens assistent.

– Det lät otroligt intressant.

Tänk att få se allt som händer på teatergolvet. Jag blev stormförtjust direkt, konstaterar Lina Jonasson.

 KURIREN 31

R0125.indd 31

16.01.2025 14:07:45

 Förlagsdirektör Christoffer Holm och vd Sture Holm vid Librarias monter på bokmässan i Åbo i fjol. Foto: Privat.

Far och son bakom finlandssvensk uppstickare Libraria är ett relativt nytt bokförlag i Hangö som ger ut böcker inom de flesta genrer. Ägarna bakom förlaget är far och son som på varsitt håll har erfarenhet av både kommunikations- och publicistbranschen. Det gemensamma för dem är att de tror på en framtid för den tryckta boken.

Text: Sören Viktorsson 32 KURIREN

R0125.indd 32

16.01.2025 14:07:45

V

i såg en efterfrågan på ett mellanstort finlandssvenskt bokförlag och facit har gett oss rätt, säger vd Sture Holm och förlagsredaktör Christoffer Holm.

I det centralt belägna Forum-huset i Hangö har Libraria sitt utställnings-, lager- och mötesutrymme. En långvägg är täckt av böcker och i ett inre rum står rader av bokkartonger på rad.

– Det var en självklarhet att Hangö skulle bli vår verksamhetsort för lager och distribution, förklarar Sture, 68, själv Hangöbo.

Sonen och förlagsredaktören Christoffer, 35, bor sedan sexton år tillbaka i Åbo där han doktorerar i historia vid stadens svenskspråkiga lärosäte.

– Vi jobbar bra ihop och uppstår några meningsskiljaktigheter löser vi dem genast, förklarar han.

Libraria grundades i mars 2023. En bidragande orsak var att Christoffer skulle kunna ge ut sina produkter på ett eget förlag. Han har bland annat skrivit Åbo Underrättelsers 200-årshistorik, ett antal företagshistoriker samt producerat två dokumentärfilmer.

– Den första handlar om striderna vid Hangöfronten 1940– 41 och den andra, som sändes på Yle i höstas, behandlar i två avsnitt Porkalaparentesen.

– Dessa har inget att göra med bokförlaget, men historieberättande och synlighet ger synergier, tillägger han och fortsätter: – Hösten 2024 gav Libraria exempelvis ut en roman om Porkalaparentesen, De utraderade, av Maria Saaristo.

Första böckerna Librarias första titlar såg dagens ljus i september och oktober 2023. Till dags dato har det hunnit bli dryga tjugotalet böcker.

– Vi spurtade nog en del det första verksamhetsåret för att känna att vi verkligen kommit i gång. Ett riktmärke nu är kanske runt femton titlar per år, förklarar Christoffer.

landssvenska bokbranschen hör, att vi snarare är kollegor än konkurrenter. Vänder sig en författare till oss med en intressant bok, men som inte riktigt passar in i vår profil, så hjälper vi gärna till att rekommendera ett förlag vi tror skulle vara mer passande, berättar Sture.

Ni stjäl inte författare från varandra ...?

– Oh nej. Författarna på svenska i Finland vet att vårt förlag finns och det räcker.

Ibland kan förresten en författare anlita olika förlag för olika titlar.

Några problem att knyta till sig potentiella författare har Libraria inte haft.

– Vi har redan nu fler insända manus än vad vi egentligen mäktar med. Men i motsats till en del andra förlag har vi inget manusstopp, åtminstone inte än så länge, förklarar Christoffer och fortsätter: – Själv läser jag många manus, men har naturligtvis inte kompetens på alla områden. Vi har ett antal frilanslektörer och gäller det specialområden anlitar vi experter.

Vinst ej primärt

 Sture Holm tar hand om de bokpaket som anländer till förlaget.

Foto: Sören Viktorsson.

Grundfilosofin i utgivningen är att det ska finnas en finlandssvensk koppling där. Antingen vad gäller ämnesval eller författarens härkomst.

– Författaren behöver däremot inte rent fysiskt bo i Finland. En bok vi gett ut och som heter Förakta aldrig en stilettklack är en humoristisk historia där rikssvenska Gudrun Wessnert och finlandssvenska Carina Wolff-Brandt samarbetat, berättar Sture Holm. Ämnesmässigt avspeglar utgivningen i mycket förlagsägarnas personliga intressen.

– Vi satsar mycket på exempelvis historia, samhälle och biografier. Men vi har också breddat oss och gett ut barnböcker, andra fackböcker och olika genrer av skönlitteratur.

– Ett område där vi dock saknar kompetens och följaktligen inte ger ut böcker är poesi, inflikar Christoffer.

När Libraria grundades fanns det ett drygt tjugotal finlandssvenska bokförlag. Sedan dess har några förlag, ägda och bestående av just en författare, försvunnit.

Mellandivisionen Storleksmässigt spelar Schildts & Söderströms och Förlaget i en egen division. Libraria platsar in i gruppen av en handfull mellanstora aktörer. Konkret innebär det bland annat en större chans för duktiga, men kanske inte så kända, författare att få verk publicerade.

– Till det trevliga i den fin-

Sture och Christoffer betonar att Librarias verksamhet inte ännu är vinstbringande, och att de heller inte grundade förlaget med det som målsättning.

– Jag brukar kalla mig boktokig, säger Sture med glimten i ögat. Finns det något mer fantastiskt än när en bok just anlänt från tryckeriet och man med spänning öppnar kartongen ...

Libraria är ett aktiebolag, där även andre sonen Holm är delägare. Grundandet förutsatte ett eget kapital. I dag går verksamheten i princip runt, det vill säga intäkterna täcker produktionskostnaderna.

– Och vi är mycket noga med att författarna ska ha bra betalt.

Det betyder att vi följer rekommendationer vad gäller arvoden, förklarar Sture.

Hur många författare in spe passerar ert nålsöga?

– Hittills kanske en på fyra.  En siffra som ibland nämns KURIREN 33

R0125.indd 33

16.01.2025 14:07:48

Far och son bakom ...

Forts. från föregående uppslag

i branschen är en på tio, svarar Christoffer.

Skulle någon av Kurirens läsare få idén att starta ett bokförlag, kan det kanske vara på plats med lite praktisk information. Förutom pengar behövs rejäl yrkeserfarenhet och upparbetade kontaktnät.

– Jag började min bana som journalist på såväl lokaltidningar här i Västnyland som på Hufvudstadsbladet.

– Efter det gick jag över till industrin och jobbade sammanlagt tjugofyra år på stålföretaget Ovako och dess föregångare som informationsdirektör. Under dessa år veckopendlade jag i tolv år till Sverige, säger Sture.

– Utöver författandet har jag har också delvis journalistbakgrund. Jag har jobbat som vikarie på Hangötidningen och Västra Nyland samt Åbo Underrättelser.

Parallellt med förlagsverksamheten skriver jag nu min doktorsavhandling vid Åbo Akademi om avindustrialisering i det svenska Finland, säger Christoffer.

Positiv press Marknadsföringen är en viktig del i Librarias verksamhet. När Kuriren första gången träffar far och son Holm sker det på bokmässan i Helsingfors.

– Vi har också fått en hel del positiv uppmärksamhet i pressen, berättar Christoffer.

Distributionen är naturligtvis även den ytterst viktig. Förlaget säljer inte böcker direkt till läsarna, utan genom grossister, nätbokhandlar och traditionella bokhandlar.

– Vi har så kallade kommissionsavtal med omkring femton bokhandlare. Det innebär att de rent fysiskt kan presentera boken och att vi inte tar betalt förrän den är såld, förklarar Sture som personligen besökt alla finlandssvenska bokhandlare. De har det ofta tufft och många kan inte ens anställa en vikare vid behov, til�lägger han.

I Sverige distribuerar Libraria via en stor grossist och kan därmed nå ut med utvalda böcker till samtliga fysiska bokhandlar, bib-

 Christoffer Holm invid några av de böcker som bokförlaget har gett ut. Foto: Sören Viktorsson.

LIBRARIAS TIPS FÖR DEN SOM VILL SKRIVA EN BOK:  Vad är du intresserad av, vad brinner du för, vad står dig nära?  Vilken typ av bok vill du skriva?

Något om historia, natur, politik, ekonomi eller något annat ämne?

Eller är du berättaren som helst för fram berättelser, erfarenheter och människor i romanform?  Vem tänker du att boken riktar sig till? Att skriva för en målgrupp är viktigt för att stil, fakta- och detaljnivå, språk och annat ska bli rätt.  Hur lång kan du tänka dig att boken blir? Har du illustrationer? Önskar du att boken innehåller andra visuella element?  Vilken tidtabell har du? När önskar du att boken ska publiceras?  Då du har funderat på dessa frågor, eller kanske redan har ett färdigt manus, ser vi fram emot att höra av dig. Välkommen till Libraria!

 Det finlandssvenska bokförlaget Libraria har sin verksamhet i Forumhuset i Hangö. Foto: Privat.

34 KURIREN

R0125.indd 34

16.01.2025 14:07:51

 Boken

”Villaliv – Hangövillornas historia” presenteras på Hangö litteraturdag 2024.

Emma Kanckos

Em

FINLANDSSVENSK FÖRFATTARE & POET

FINLAN

Foto: Privat.

POESIKRÖNIKA: PRIORITERA DIN KREATIVITET

liotek och nätbokhandlar i landet.

– Samarbetet kom i gång under slutet av 2024 och har stor potential, men är alltså ännu i startgroparna, säger Christoffer.

– En marknad som är väldigt intressant är den åländska. Det är helt otroligt hur mycket ålänningarna läser och i Mariehamn finns två bokhandlar som även har råd med egna anställda, berättar Sture. Han tillägger att förlaget har kontakt med ett flertal åländska författare.

Att puffa för några särskilda titlar ur Librarias sortiment vore kanske inte helt etiskt. Men nämnas kan, att två böcker utmärker sig med upplagor på närmare tvåtusen exemplar – en av dem heter Skäri-Quiz av Henry Clay Ericsson och till den andra boken ska vi strax återkomma.

Sture och Christoffer har ärende till Ekenäs och Åbo, men innan de beger sig dit bjuder de på en liten sightseeingtur i Badhusparkens villaområde, uppfört runt sekelskiftet 1800–1900 och kring Hangös berömda bad. Även den som inte är överdrivet intresserad av arkitektur fascineras av originaliteten och den bländande skönheten bland husen.

– Villan där till höger, säger Sture medan han rattar oss runt, renoverades för några år sedan. Prislappen

blev runt fem miljoner euro. Åtta av de villor vi beundrar finns för evigt bevarade i litterär form. Och nu kommer vi in på Librarias andra storsäljare, boken Villaliv – Hangövillornas historia.

Den och dess finskspråkiga ekvivalent Huvilaelämää – Hangon huviloiden historiaa har sålt i närmare två tusen exemplar.

– En praktbok, närmast ett uppslagsverk och en prydnad att ha på bordet eller i bokhyllan, fastslår Christoffer.

Utgivna böcker sparas i Nationalbiblioteket Nationalbiblioteket, beläget i Helsingfors, är det största och äldsta vetenskapliga biblioteket i Finland. Biblioteket ansvarar för att bevara, beskriva och göra Finlands nationella publikationsarv tillgängligt för allmänheten.

Sture gläder sig åt att även innehållet i de böcker som Libraria ger ut därför kommer att bevaras för framtiden.

– Nationalbiblioteket tar in sex exemplar av varje bok som ges ut här i landet. Det är en fascinerande tanke att även Librarias titlar ligger säkert förvarade under jorden där, och om inte för evigt så i alla fall under en mycket lång tidsperiod. Och hemma hos många läsare förmedlas nu viktiga berättelser, avslutar Sture. 

I en dikt av Märta Tikkanen, i hennes verk Århundradets kärlekssaga från 1978, berättar diktjaget hur hon skyndar sig att skriva ner en dikt, men att hon först bara ska ordna några hushållssysslor: […] jag ska bara koka te och ägg och gröt duka bordet äta med de andra röja av och städa rada in i kylskåpet hitta på någonting som sysselsätter stor och liten när det regnar och så koka mig en kanna kaffe jag kan njuta av medan jag sätter mej vid skrivmaskinen […]

Hela diktverket är en stark beskrivning av ett dysfunktionellt förhållande, men just den här dikten har penseldrag som liknar ett tillstånd som var och varannan person kan känna igen sig i. I sann Alfons Åberg-anda prioriteras kreativiteten bort ur diktjagets liv.

Alltid finns det något som ska göras: diska, dammsuga, tvätta kläder. Jobba, studera, träna.

Slänga i sig frukost, fixa lunch, laga middag. Handla. Bara att hålla i ordning ett vanligt finländskt hushåll tenderar att hålla de flesta av oss upptagna. Har man dessutom familj och husdjur med i bilden så kan tiden som man skulle vilja sätta på ett kreativt projekt kännas obefintlig. Diktjaget i diktsamlingen handskas dessutom med sin svåra familjesituation, men ändå finns det rum i boken att beskriva den längtan efter något eget – ens kreativitet!

– som jag tror många av oss bär på.

Min kreativitet tar sig uttryck i ord. Jag älskar att skriva. Det är

en chans för min kreativa sida att OM MIG leka.

Ibland känner jagförfattare mig som en Finlandssvensk och poet, utomjording då jag prioriterar född 1989 och bosatt i Jakobstad. mitt skrivande framom hushållsarbeten, men faktum är att jag har lyckligare alltid drömt är Jag mycket efterom att att ha skriva, och skrivit en dikt framom ha lagt hösten 2024 utgesatt min i en tvätt. Missförstå mig inte:jordbundna jag debutdiktsamling - De gillar rena kläder. Men det är en på rikssvenska Vendels förlag.

Jag är balansgång som ibland innebär och attförlagets en fläck påförsta skjortan intehittills rubbarenda min planerade skrivtid. finlandssvenska författare.

Jag älskar tillståndet flow då jag glömmer bort mig själv och förMin bakgrund ankras i nuet. För är en akademisk liten stund och jag harmin arbetat en del inom kan koncentration ta över och jag behöver inte bli stressad översättningsbranschen.

I grunden är avjag allaen måsten Det är språkoch ochkrav. litteraturmänniska något jag rekommenderar alla att som trivs andras sällskap, försöka hitta iisitt liv. Även om det men som självständigt.

Jag gärna arbetar kräver en del prioritering.

Ett enkelt tips för att uppnå slutför för närvarande en flow är att öva. Att öva på att kongrundexamen i affärsverksamhet. centrera sig något bortom en själv kan vara en underskattad förmåga Jag ärsamhälle, kreativ, men flexibel, har god i dagens hur skönt vore det inte att kunna sätta samarbetsförmåga, och sin möter alltid smartphone åt sidan och sjunka mina deadlines. in i något som kräver din fullständiga närvaro?

Oberoende om det är konst, litteratur, musik, träning eller trädgårdsarbete så tror jag att det är KONTAKTUPPGIFTER viktigt för oss människor att kunna koppla bort oss själva då och då. Det är en form av själslig emmakanckos@gmail.com återhämtning.

Så se det här400 som154085 ditt tecken att +358 logga ut och sjunka ner i ett till5, Jakobstad stånd därKyrkostrandsgatan något annat står i fokus.

För trots emmakanckos.com att diktjaget i Tikkanens dikt har svårt att prioritera sig själv, så gör hon ju faktiskt det till sist, och det kan du också.

Emma Kanckos

Jakobstadsbo och poet, som debuterade med diktsamlingen De jordbundna i oktober i fjol.

KURIREN 35

R0125.indd 35

16.01.2025 14:07:52

MATVRÅN  Laga en god tonfisksås och servera till pasta. Passar också till ris eller som stomme i en matig pastagratäng.

Foto: Adobe Stockphoto.

Bitte Assarmos stora intressen är bakning, mat och matkultur.

Bitte skriver även två matbloggar, dem hittar du på Matmammans Blogg, matmamman.wordpress. com, samt Matbloggen på Skånska Dagbladet, skd.se/matbloggen.

Recept: BITTE ASSARMO

I

Ibland händer det att plånboken är lite tunnare än vanligt, inte minst så här års när vi just firat storhelg och unnat oss lite extra.

Här kommer därför en samling enkla och lättlagade recept som passar även för en stram budget men som ändå ger matglädje och trivsel.

Alla recept är anpassade för fyra portioner om ingenting annat anges.

36 KURIREN

R0125.indd 36

Laga god budgetmat SNABBA TONFISKPASTAN

Ett par burkar tonfisk, ett paket spaghetti och lite krossade tomater är perfekt att ha på lut i skafferiet om kassan är skral. På nolltid gör du en läcker pastarätt som kostar lite men som smakar fest!

1–2 burkar tonfisk 1 burk krossade tomater 1–2 gula lökar, finhackade

2–3 krossade vitlöksklyftor 1 näve svarta oliver, hackade (kan uteslutas!) salt, peppar och valfria kryddor såsom chili, örtkryddor av något slag, paprikakrydda Gärna också en liten skvätt vinäger! (ev 1 burk sardeller, hackade)

Fräs löken och vitlöken i olja – använder du tonfisk i olja kan

du med fördel fräsa löken i den oljan! Tillsätt de krossade tomaterna och låt puttra en stund.

Krydda med salt, peppar, lite chili och gärna ett stänk vinäger.

Tillsätt tonfisken (om du använder tonfisk i vatten, låt den då rinna av först!) och oliverna och – om du vill – de hackade sardellerna.

Låt allt bli genomvarmt i några minuter och servera till rykande het pasta.

16.01.2025 14:07:55

 Mulligatawny kan göras både med och utan kött.

 Boston Baked Beans tar sin tid att laga men är väl värt besväret.

MULLIGATAWNY – EN GOD LINSSOPPA

Blanda 2 dl rågsikt och 2 dl vetemjöl med 1½ dl vatten (eller ännu hellre kolsyrat vatten) och ½ tsk salt till en deg.

Kavla ut till mycket tunna runda plattor på cirka 10 cm i omkrets och grädda dessa i en torr, het stekpanna. Det går riktigt snabbt – någon minut på varje sida räcker – och det blir jättegott till den kryddstarka soppan!

Foto: Adobe Stockphoto.

Mulligatawny är en aromatisk, currydoftande soppa med engelskt-indiskt ursprung. Ordet lär vara tamilskt, och betyder ungefär ”pepparvatten”, och soppan ska mycket riktigt vara lite stark och pepprig. Men för övrigt finns inga egentliga regler för hur en mulligatawny ska lagas – det finns hur många recept som helst, med och utan kött. Själv brukar jag koka en helt vegetarisk mulligatawny på gröna linser. Den är lättlagad, underbart god och dessutom oerhört billig – och den brukar falla alla i smaken.

Receptet går bra att dubbla om man så önskar.

2½ dl gröna linser 2 gula lökar, finhackade 2 vitlöksklyftor, finhackade 1–2 lagerblad 1–2 msk gul curry (beroende på hur stark du vill ha soppan) 1 l grönsaksbuljong 1–2 msk smakneutral olja

Koka linserna mjuka i vatten, tillsammans med hälften av löken. Häll av kokvattnet och låt linserna rinna av. Plocka bort lagerbladet.

Fräs resten av löken och vit-

Foto: Wikimedia Commons.

Tips: Servera soppan med en

klick matyoghurt i varje soppskål!

 Chapati är ett gott och lättbakat indiskt bröd som passar både till linssoppa och mycket annat. Foto: Pixabay.

löken i oljan tillsammans med curryn. Häll i de kokta linserna, och grönsaksbuljongen.

Låt soppan puttra en liten stund, smaka av med salt och servera med ett gott indiskt bröd, till exempel chapati.

CHAPATI Chapati finns att köpa lite varstans men är mycket enkelt att baka själv.

BOSTON BAKED BEANS – bakade bönor som i New England

Bönor är bra mat – både billigt, gott och drygt. Jag brukar baka bönor som man gör i New England, det är så otroligt gott och rustikt tycker jag!

Recept finns det lika många som det finns ”matmammor” och just det här receptet har jag fått från min väninna Karen, som bor i Connecticut.

Det tar förstås ganska mycket tid i anspråk men maten sköter sig själv, först på spisen och sen i ugnen, så du får massor med tid över till annat. Tänk på att bönorna ska läggas i blöt dagen innan du tillagar dem.

250 g torra vita eller bruna bönor

Till kokning: 1 lagerblad 1 gul lök 5 kryddnejlikor salt och peppar Till de bakade bönorna: 1 burk krossade tomater ca 200 g rimmat fläsk 1–2 msk sirap eller honung 2–3 tsk worcestershiresås ev extra salt och peppar Dag 1. Lägg bönorna i blöt över en natt.

Dag 2. Häll av bönorna och skölj dem. Koka dem i rikligt med vatten och tillsätt lök och kryddor. Koka tills de blir mjuka, 1 ½ – 2 timmar. Låt dem rinna av och värm ugnen till 150 grader.

Lägg bönorna i en stor ugnsfast gryta. Skär det rimmade fläsket i små tärningar (cirka 1x1 cm) och blanda ner. Tillsätt krossade tomater, sirap, worcestershiresås och kryddor.

Ställ in grytan ganska långt ner i ugnen och låt bönorna bakas i minst en timme, gärna två. Ta ut grytan och rör om då och då – du kan också behöva tillsätta lite vatten.

➛

KURIREN 37

R0125.indd 37

16.01.2025 14:07:58

MATVRÅN

 Purjolök är både gott och förhållandevis billigt. Tillsammans med potatis blir den perfekt i en värmande soppa.

Foto: Pixabay.

Skala och skiva potatisen ganska tunt. Ansa och skiva purjolöken i tunna strimlor, och skala och tunnskiva den gula löken.

Fräs potatis och lök snabbt i matfettet på botten av en stor gryta och tillsätt sen vatten och buljong.

Koka under lock tills potatisen är sönderkokt, 15–20 minuter. Vispa soppan slät och smaka av med crème fraiche, salt och peppar.

Servera med ett gott bröd och kanske en extra klick crème fraiche.

 Potatis- och purjolökssoppa är en klassiker. En billig måltid som passar lika bra till vardags som till fest, gärna med ett gott bröd till. Garnera gärna med lite kryddgrönt eller varför inte knaperstekt bacon! Foto: Pixabay.

GRÄDDIG ROTFRUKTSGRATÄNG

 Enkel tomatsås som får smak av äpple och curry.

Du gör den på en kvart!

Foto: Pixabay.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Avnjut dem sedan med en god sallad, eller på rostat formbröd.

De passar också utmärkt till äggröra.

BUDGETMIDDAG PÅ EN KVART

Ibland har man brist på både pengar och tid. Då är den här pastasåsen en riktig räddare i nöden. Självklart kan man servera ris eller bulgur till också.

TOMATSÅS MED ÄPPLE OCH CURRY

1 gul lök 2 pressade vitlöksklyftor

1–2 msk olja, gärna rapseller olivolja 3–4 tsk currypulver (eller 1–2 tsk currypasta av valfri sort) 1 stort syrligt äpple 1 burk krossade tomater 2 msk tomatpuré salt och peppar

Skala och hacka löken och fräs den genomskinlig i oljan tillsammans med vitlöken och curryn.

Skala, kärna ur och hacka äpplet och tillsätt detta samt de krossade tomaterna.

Smaka av med tomatpuré samt salt och peppar och låt såsen puttra på svag värme tills den tjocknat lite, 10–15 minuter.

POTATIS- OCH PURJOLÖKSSOPPA Soppa kan man – nästan – koka på en spik. Den här potatisoch purjolökssoppan är bland det billigaste man kan laga till och så god att den kan göra en fattig januarimåndag till en fest.

4 stora potatisar 1 gul lök 1–2 purjolökar 1 msk olja eller smör 1 liter vatten 2 grönsaksbuljongtärningar 2–3 msk creme fraiche eller syrad grädde salt, peppar

Vinter är rotfruktstider, sällan smakar rotfrukterna lika gott som just så här års. Blanda potatis, morötter, palsternacka och selleri i en härligt gräddig rotfruktsgratäng och du har en värmande måltid för en billig penning! Rotfrukterna i receptet kan du självklart byta ut mot andra, eller lägga till som du själv vill. Sötpotatis är exempelvis underbart gott i den här gratängen, liksom persiljerot och svartrot. Eller välj efter pris; om det är extrapris på morötter kan du till exempel utesluta de lite dyrare palsternackorna och använda extra många morötter! Vill du kan du tillsätta lite valfritt kött (rester av söndagssteken, ojämna skivor av pålägg, bacon, korv ) men det är alls inte nödvändigt – den här gratängen blir lika god även med enbart rotsaker! Dubbla gärna receptet och frys in i lunchlådor.

38 KURIREN

R0125.indd 38

16.01.2025 14:08:00

 Gräddig rotfruktsgratäng. Foto: Adobe Stockphoto.

5–6 potatisar 2–3 morötter 2–3 palsternackor ½ purjolök 1 bit rotselleri 3 dl mjölk, eller hälften vardera av mjölk och grädde eller enbart grädde 1–2 dl riven ost av valfri sort

Skala och skiva rotfrukterna och förkoka dem i lite lättsaltat vatten 5–10 minuter. Värm ugnen till 175–200 grader.

Varva grönsakerna i en smord, ugnsfast form med salt och peppar och, om du vill tunna strimlor av kött eller korv.

Häll mjölken/grädden över grönsakerna och toppa med riven ost.

Gratinera i mitten av ugnen tills gratängen fått fin färg och alla rotfrukterna är mjuka.

Tips! Om du vill göra gra-

tängen vegansk utesluter du köttet och byter ut grädden mot en vegansk produkt.

KOLBULLAR Kolbulle är en riktig klassiker som passar lika bra att laga till hemma som i panna över öppen eld på utflykten. Det är en sorts pannkaka med rimmat fläsk som påminner om fläskpannkaka, men som vispas ihop av enbart vatten och mjöl och utan ägg. Serveras med fördel alldeles nygräddad.

6 dl vatten 5 dl vetemjöl 1 tsk salt 300 g skivat rimmat fläsk

Vispa ihop vatten, mjöl och salt i en bunke.

Tärna fläsket och stek det knaprigt i omgångar i en stekpanna. Låt sedan ligga på en tallrik vid sidan om.

Lägg i en fjärdedel av fläsket i stekpannan och låt det bli varmt och häll över en fjärdedel av smeten ovanpå.

Stek kolbullen på medel-

 Kolbulle med stekt fläsk är härlig utflyktsmat men går lika bra att laga hemma på spisen. Servera med lingon. Foto: Bitte Assarmo. värme omkring 3 minuter och vänd den sedan och grädda ytterligare 2–3 minuter.

Servera kolbullarna med lingonsylt.

Tips! Ersätt fläsket med tärnad halloumi om du vill ha vegetariska kolbullar. Det går också bra att steka dem som de är, de blir goda då också.  KURIREN 39

R0125.indd 39

16.01.2025 14:08:03

Mat med

Levande kultur!

M

jölk är både en källa till liv och oändliga kulinariska upplevelser. Mjölk är också någonting av det närmaste vi kan komma då det gäller att dricka vatten; komjölk innehåller så mycket som 87 procent vatten och ger energi, protein, fett, kalcium, A-vitamin, tiamin, riboflavin och niacin.

Modersmjölken håller liv i avkomman – allt från till exempel en liten skogsmus till en stor blåval. Om du har det minsta tvivel om hur viktig betydelse mjölken egentligen har, bör du betänka att jordens största däggdjur, blåvalen, växer från sju meter till sexton meters längd under bara de sju månader blåvalsungen diar sin mor. Därefter övergår den till sin livslånga diet på små kräftdjur och krill. På så vis bygger blåvalen upp sin 150 ton tunga kropp.

Själv

dricker

jag

ganska medelmåttligt med mjölk, men vågar knappt tänka på hur många hundra liter jag ändå intar under ett helt år. Det ena är mjölkskvätten i kaffet, därefter kommer morgonyoghurten, brödskivan med ost, lite riven ost över pastan, en god blåmögelost och mozzarella på en pizza, grädden i såsen och i potatisgratängen.

I glassmaskinen hamnar både mjölk och grädde och till blinierna en obligatorisk klick av crème fraiche – inte att förglömma!

Och inte minst det oändligt stora antal smörpaket jag släpar in i huset under ett helt år.

En smörmängd som garanterat skulle räcka till för att bygga upp en rymlig iglo.

När kristendomen kom till Finland och Sverige började man göra hårdost av den sort som görs i dag.

Jag är nog också en av dem som bidrar till att höja snittkonsumtionen av ost även om anta-

let ostproducenter och ysterier i Finland har minskat drastiskt.

De stora ostproducenterna har

de senaste decennierna bidragit till att ett stort antal ysterier sanerats bort, samtidigt som det vuxit upp en ny småskalig industri.

De flesta av de små ysterierna hör till Finlands småysteriförening. Det totala antalet ysterier var som störst på 1930talet med närmare 200 ysterier.

Efter 1960 minskade antalet ysterier kraftigt. Orsakerna till det är säkert varierande och många, men tack vare de små ysterierna har antalet ysterier och ostar i början av 2000-talet stigit till över 100. År 2005 fanns det totalt 92 ostanläggningar inom branschen, av vilka 25 var egentliga mejeriysterier, 62 små ysterier och 5 andra anläggningar.

40 KURIREN

R0125.indd 40

16.01.2025 14:08:04

Det är väl ändå inte så konstigt att intresset för ost har ökat under de senaste åren när trots allt så många som 65 små ysterier har dykt upp på arenan och dessutom gör otroligt goda ostar.

Mjölk är vårt bästa och mest allsidiga livsmedel och även ett råmaterial så enastående att det är en ren glädje att kunna syssla med denna produkt i sitt vardagliga arbete.

Citerar man bibeln där uttrycket ”landet som flyter av mjölk och honung” används kan man möjligen förstå vilken viktig betydelse mjölken har. Redan 4000 år före vår tideräkning höll man sig med husdjur, och det var först och främst för mjölkens skull.

Kött skaffade man sig genom jakt, medan get, får, ren, häst, buffel och kamel har varit och fortsättningsvis är källan till mjölk för oss människor.

I Tibet mjölkar man än i dag även myskoxe, något man säkerligen inte bör prova på i och runtomkring Dovre fjäll i Norge där myskoxen vandrar fritt.

Smörets historia går flera tusen år till-

baka i tiden. Smör nämns flera gånger i gamla testamentet och det har genom alla tider hört till människans allra ädlaste produkter. Våra förfäder hade som ritual att offra lite smör till solen när den visade sig den första dagen under vintern, det var ett offer till solguden.

Smöret bör ha rumstemperatur för att det ska gå lätt att breda på smörgåsen, för det är först då den fina aromen träder fram och kommer till sin rätt. Och tänk bara på det brynta smöret till fisk, smörsåser med vin, ugnsbakad potatis serverad med en klick smör till, smör i kakor och andra bakverk som gör att njutningen känns både mer värdefull och livet värt att leva.

Men det är nog ändå osten som tar priset! Vikingarna ordnade stora gästabud där det serverades ostmassa och fläsk på stora silverfat. Men hur långt tillbaka i tiden bör vi gå för att hitta svar på när osten blev uppfunnen? Svaren kan bli många men ostens historia är sannolikt 8000–10000 år gammal och det var först för omkring 4000 år sedan som man började göra ost i större skala.

Det finns en legend om ostens uppkomst som säkert har ett korn av sanning. Det var en arabisk handelsresande som förvarade mjölk i en pung gjord av en fårmage när han red på kamel genom öknen. Kombinationen av värme, rörelse och enzymer från fårmagens insida gjorde att mjölken delades upp i vassle och ostmassa.

På kvällen drack han vasslen och åt ostmassan och uppskattade smaken.

Den första osten var således skapad.

Kornet av sanning ligger nog främst i att djurmagar från idisslande djur som får, ko och get (där löpe med sina enzymer finns) användes för att förvara mjölk.

Om man kombinerar mjölken med värme och rörelse bildas ostmassa.

Behovet av att kunna spara mat för transport och magrare perioder utvecklade olika sätt att lagra ostmassan och har gett upphov till de ostar vi har i dag.

I varma länder runt Medelhavet höll

man får och getter och ostarna behövde saltas rejält. Man åt dem utan relativt kort lagringstid. Resande från mellersta Asien tog kunskapen om ost med sig till Europa. Ju svalare klimat desto mindre salt behövdes för att ostarna skulle få längre hållbarhet. I stället hade man behov av att göra ostar som kunde ge protein under hela vintern.

Det gav upphov till andra bakteriekulturer och mögelsporer som ger dessa ostar en egen karaktär. De kunde vara mildare i smaken och krämigare i konsistensen tack vare den lägre salthalten och kunde mogna längre tack vare den lägre temperaturen.

Romarna var förtjusta i ost som framställdes i stora delar av det romerska riket. Än i dag har de svalare delarna av Europa mer både hårda och krämiga ostar med olika mögelkulturer. I området runt östra Medelhavet hittar man många relativt unga, salta ostar gjorda på fåroch getmjölk – såsom fetaost.

Det var med kristendomens intåg i Sverige och Finland som vi började göra hårdost av den sort vi ser i dag. Fram till 1700-talet var det enbart kvinnor som gjorde ost i Finland och ystningen skedde främst på prästgårdarna.

Sverige är sedan länge ett av världens mest ostälskande folk, något man har Gustav Vasa att tacka för. Han tog holländsk boskap till Sverige på 1500-talet vilket fick ostproduktionen på vanliga gårdar att explodera. Man började till och med exportera ost.

Det var först på 1800-talet man började med kommersiell ostproduktion – innan dess gjorde varje gård och varje kloster sin egen ost för lokal konsumtion, så även i Finland.

Tänk vilken underbar kultur mjölken har bidragit med!

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge

CAMEMBERT MED APELSIN-TIMJANSIRAP Recept för 4 personer 1 camembertost (200 g) 4 dl apelsinjuice 1 tsk rivet citronskal 1 ½ dl socker 2 msk finskuren färsk timjan

Börja med att ta fram en tjockbottnad kastrull, lägg i apelsinjuice, citronskal, socker och finskuren timjan. Låt det hela koka tills det blir trögflytande som sirap, det skall inte rinna av skeden när du doppar den i sirapen men droppa långsamt av skeden.

Då är den klar och kan kylas ner, om den har blivit allt för trögflytande kan den räddas med en liten skvätt apelsinjuice som man rör ner i sirapen, vill man få den extra smidig så kan även en tesked med smör röras ner.

Dela upp osten i fyra lika stora bitar och lägg dem på en ugnsplåt. Värm osten i ugnen på 120 graders värme i 3–5 minuter.

Osten skall då ha blivit lagom varm utan att innandömet har börjat smälta.

Lägg de varma ostbitarna på en djuptallrik eller ett fat och ringla en lagom mängd av den kokta apelsin-timjansirapen över osten.

Vill man så kan apelsinsirapen också försiktigt värmas upp innan den ringlas över osten.

Den här rätten passar utmärkt som en mellanrätt under en måltid eller också bara som en efterrätt tillsamman med ett gott dessertvin till.

KURIREN 41

R0125.indd 41

16.01.2025 14:08:04

Klippt & skrivet Sammanställt av Jennifer Hägen

FÄRGEN SOM VÄNTAS BLI STOR SOMMAREN 2025

Under vintern har några av de internationella modehusen visat upp sina vår- och sommarkollektioner för sommaren 2025. Under modeveckorna i Paris, Milano och London fick vi se några glimtar av sommarmodet – och redan nu vet vi några trender vi kommer få se extra mycket av. En färg som stack ut var den ljusa och romantiska kulören puderrosa. Den sågs till på catwalken när bland annat Chanel, Gucci och Balmain visade upp sina kommande kollektioner. Den rosa färgen är ständigt återkommande varje sommarsäsong och 2025 verkar inte bli något undantag. Vi har tidigare år sett bubbligt barierosa och stark sirisrosa – men detta år verkar det alltså vara fokus på puder och pastell!

Källa: Elle.se Bilder: Shutterstock, Lindex, Stockmann

LANDSBYGDSMILJÖ SKYDDAR MOT ATOPISKA SJUKDOMARER

Att växa upp på landsbygden som spädbarn kan ge skydd mot atopiska sjukdomar, såsom allergisk rinit, allergisk ögoninflammation och atopisk multisjuklighet, och skyddseffekten är märkbar även i medelåldern. Detta framgår av medicinedoktor Anna Haaralas avhandlingsforskning, som hon försvarade vid Uleåborgs universitet den 22 november.

Forskningsresultatet är betydelsefullt eftersom landsbygdens påverkan på utvecklingen av atopiska sjukdomar främst har studerats hos barn och unga vuxna. I studien konstaterades att en tidig barndom på landsbygden, särskilt i en gårdsmiljö, avsevärt minskade förekomsten av bland annat allergisk rinit, allergisk konjunktivit, atopisk multisjuklighet och multipla sensibiliseringar vid 46 års ålder. Risken för sensibilisering var nästan hälften så stor hos personer som bott på landsbygden.

Haaralas avhandling baseras på data med över 5 000 personer födda år 1966 och som ingår i en undersökning från norra Finland. Deltagarna svarade på enkäter och genomgick hälsokontroller vid 31 och 46

års ålder. De genomgick även pricktester för att kartlägga atopisk sensibilisering med fyra allergener (björk, timotej, katt och husdammskvalster).

Bland 46-åringarna i forskningsmaterialet hade 7 procent atopiskt eksem, nästan en tredjedel led av allergisk rinit och konjunktivit, och 9 procent hade astma. Dessutom hade ungefär en fjärdedel av deltagarna två eller flera atopiska sjukdomar. Av de 46-åringar som led av atopiskt eksem hade tre av fyra dessutom någon annan atopisk sjukdom, vilket bör beaktas vid behandling av atopiskt eksem hos vuxna.

Forskningsresultaten stödjer tidigare uppfattningar om att kontakt med en bredare mikrobiell flora i tidig barndom i en landsbygdsmiljö kan skydda mot utvecklingen av atopiska sjukdomar. Enligt studien verkar denna effekt sträcka sig åtminstone till medelåldern. ”Utifrån forskningen kan man rekommendera att utöka kontakten med naturen under barndomen som en del av förebyggandet av atopiska sjukdomar,” säger Anna Haarala.

Pressmeddelande: Uleåborgs Universitet

Foto: Freepik

42 KURIREN

R0125.indd 42

16.01.2025 14:08:18

MINSKNINGEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD ÄR EN AV VÅR TIDS STORA UTMANINGAR Den starka minskningen av biologisk mångfald är ett globalt fenomen. I Finland bedöms att ungefär hälften av naturtyperna och till och med var nionde art är hotad.

De största orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar i finländska förhållanden är bland annat att markanvändningen har ändrats, öppna områden har växt igen och skogliga miljöer har förändrats.

För att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden och vända utveckligen har det gjorts upp biodiversitetsstrategier och -program på många olika nivåer.

På internationell nivå drar FN:s biodiversitetsavtal och EU:s biodiversitetsstrategi upp riktlinjerna, medan man i Finland håller på att utarbeta en nationell strategi med

tillhörande handlingsprogram för den biologiska mångfalden.

LUMO-programmet är ett gemensamt verktyg som regionala aktörer kan använda för att mota utarmningen av den biologiska mångfalden. I programmet ingår både strategiska linjedragningar och konkreta åtgärder.

De internationella och nationella planerna och strategierna skapar ramarna för utarbetningen av LUMO-programmet och under arbetet beaktas även regionala aktörers egna lokala eller regionala planer för biologisk mångfald.

En regional utredning om naturens mångfald som gjorts upp av Finlands miljöcentral ger aktuell vetenskaplig grund för LUMO-programmet.

Källa: Pressmeddelande NTM-centralen

Öppna områden som växer igen är en av de största orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar i finländska förhållanden.

Foto: NTM-centralen i Södra Österbotten.

HÄR BOR DE SVENSKSPRÅKIGA I HELSINGFORS

De svenskspråkiga i huvudstaden koncentrerar sig allt mer till södra Helsingfors och Drumsö, medan de blir färre i östra Helsingfors. Enligt Helsingfors stads färska befolkningsprognos kommer de med svenska som modersmål att öka med 750 personer fram till 2030. Tio år senare beräknas de vara 2 300 fler än i dag.

Foto:Wikipedia

Källa: Hufvudstadsbladet

I KÖK OCH BASTU KAN MAN SE TIDENS FÖRÄNDRINGAR Hos JM Suomi är man specialiserad på byggande av bostäder och väl insatt i förändringarna i flerfamiljshusens designhistoria. Särskilt kökets placering och bastun kan avslöja vilket årtionde ett flerfamiljshus är byggt. JM Suomis Svanenmärkta bostadshus representerar moderna trender, till exempel när det gäller utrymme. I de nya bostäderna finns bastu, köksutrymmen och mångsidiga gemensamma utrymmen. Funktionalitet är utgångspunkten för planeringen.

Bostadsköpare minns ofta 1970-talets bostadsplanlösningar med värme. Ibland frågar kunderna varför badrummen i moderna bostäder är så stora, om det alltid måste finnas en bastu eller varför det inte längre finns separata kök.

– I detaljplanerna för större städer finns i dag mycket tydliga riktlinjer för vad och hur man får bygga. Även tillgänglighetskraven har under 2000-talet påverkat måtten på utrymmena. Till exempel måste man i alla nya bostäder ta hänsyn till rullstolsan-

vändare i badrum och kök. Även i flerfamiljshusens gemensamma utrymmen, som hissar och trapphus, planeras måttten så att de också passar för rullatorer och barnvagnar, säger JM Suomis projektutvecklingschef Anniina Korkeamäki.

Vid planeringen av alla nya bostäder måste man ta hänsyn till rullstolens minimikrav på en vändradie om 1,3 meter. Man har också beaktat behovet av assistans i utrymmesmåtten.

– Eftersom till exempel hallarna och badrummen har fått fler kvadratmeter, har sovrummen och vardagsrummen blivit mindre. Detta kan delvis vara orsaken till att man längtar tillbaka till 1970-talets planlösningar. Å andra sidan har moderna bostäder ofta en separat toalett eller bastu, så det är inte bara tillgänglighetskraven som har orsakat förändringen, funderar Korkeamäki.

– Jämför man en bostad från i dag med en som byggdes för 50 år sedan, hittar man många skillnader. På samma sätt var flerfamiljshus för hundra år sedan mycket

annorlunda. Bostadsdesign utvecklas med tiden. Den största förändringen skedde efter krigen och under 1970-talet, när urbaniseringen skapade ett akut behov av fler bostäder. Då uppstod förortsområden med identiska flerfamiljshus byggda med element, sammanfattar JM Suomis projektutvecklingschef Suvi Lepistö.

Källa: Pressmeddelande JM Suomi

Tidstypiskt sjuttiotalsbadrum.

Foto: Diakrit/byggahus.se

KURIREN 43

R0125.indd 43

16.01.2025 14:08:25

SNÅLA FYLLEFÅGEL

AVRÄKNCHANSEN AR PAKETVIKT

SANNA HÄLSA FINT

ROAR BARN VRIDHJULET

KEJSARNA FRÅN ÖSTER

ASTRID L OCH ELSA B

K r yss a med Kuri ren

LOJALA

KAMPRADS GÄRNING

OBETYDLIGA AKTEN FÖRVARINGEN FÖR ÖL?

DEKRETET FÄRG I LEK BREVSLUT



LANTARBETAREN TYNGER ¤DÖDDE¤

BLÅÖGDA DRAR ACKJA SES HAR VÄL DEN FINNS DEN SOM IBLAND MED FIXAR RISTAD I KLOCKOR PETTER RÖK

MOMSEN

SÄTTER BOLLEN I SPEL FORDRAR

DEN HAR 52 KRÖNET

TEMAT TIDIGARE KRIMBOR STEKAR

ÖGONFRÖJD UTTALAS SEAN

KRÅKFÅGLAR 3:A I ITALIEN

MÅ VÄL!

FÅGELDEL MAN SKREV MED

FÅGLAR SOM LÄGGER TILL OTÄMJT

INTA DRAR SIG FÖR

EN CONNERY GAFFEL TILL SJÖSS SEMITER

MINNE

JOBBET

LÅTER SOM ÄNDER ÄMNAR

KÄLTADE

RYMDHUND SER FRAMÅT ÄR LJUD FRÅN NÄSAN BONADEN

ENERGIBOKSTAV RÖDA ÄDELSTENEN SUDDIG

TAGG

MUSK

GÖR EN SMÖRGÅS AMERIK. USCHET

RENAT

STATYMATERIAL

SOM VARDAGLIG HEDENHÖSHUND

TIMRET

ELBILAR

GRUNDÄMNE H

SOM DEN ENDE

STERILISERA STIMULANSER GNÄLL

ÄR GAMLA GUBBAR? FISK

DOSA FÖR ÄDELFISKAR

SÄLJER KAMMA HÄST

IDA AHL MYGGLJUDET ONATURLIGT EXALTERADE

HYLLADE

HOLME

PIRATER TRÄSKOVIRKE

TYCKER

KVÄLLSNÖJEN

HÄRDEN

EUFORISKT UTTRYCK LYXBIL

MER BURGEN

KÄNSLOLÖST

NR PÅ SATURNUS RAKET

DROG

VALUTA

FORDMOD.

FÖRST

VÄRRE ÄN KÅKSTAD SENIORTELEFON

ANMÄRKER

Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 19 februari 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

44 KURIREN

R0125.indd 44

16.01.2025 14:08:26

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Nytt år, nya möjligheter! Är du en person som planerar in förändringar till nyår, lägger nya mål och drömmer stort? Eller står du kvar i det som varit och gör förändringarna när du tycker det behövs? Oberoende hur du tänker är det bra att göra förändringar stegvis och på ett hållbart sätt om man vill lyckas. Det är också bra att fundera över sitt motiv, sitt varför. Ett starkt motiv gör det lättare att genomföra förändringar.

Då förändringarna gäller att börja ta hand om sin relation behöver förstås båda vara med och göra sitt. Ingen kan dra hela lasset och ta fullt ansvar för relationen, båda behöver göra sin del. Med det sagt är oftast ena parten mer drivande i frågan.

Om man levt tillsammans länge är det lätt att tänka att man inte behöver vårda sin relation desto mer, att det fungerat hittills, men det är aldrig för sent att börja och det behöver inte vara svårt eller invecklat.

Att vårda relationen och välja varandra är en livslång resa, som bara man kommer i gång ger så mycket mer än det tar! Nu i början av året vill jag dela några tips med er för hur ni kan göra en hållbar förändring och för att 2025 ska innehålla mer kärlek.

1. Hitta nyfikenhet. Det är lätt att tro att man vet precis vad och hur ens partner tycker och tänker om allt när man varit tillsammans länge, men fakta är att vi som människor förändras hela tiden. Kommer du ihåg när ni just träffats och du verkligen ville veta allt om din partner? När du inte kunde få nog av honom eller henne?

Försök hitta något hos din partner du är nyfiken på.

2. Skapa en kärleksfull atmosfär i relationen. Det handlar mest om hur man bemöter varandra. Att verkligen lyssna aktivt på det din partner berättar, att inte avbryta, inte döma, inte servera lösningar.

Försök i stället att bekräfta känslan i det

han eller hon berättar om och ställ nyfiket frågor om du inte riktigt förstår eller vill veta mer. Fastän du inte är intresserad av ämnet så är du förhoppningsvis ändå intresserad av din partner.

3. Prata om saker som berör. Man fastnar så lätt i att prata om andra människor och sådant som egentligen inte berör relationen. Prata om hur ni vill ha det tillsammans, vad ni behöver, hur ni mår, hur ni kan mötas, vad ni längtar efter, vad som känns roligt just nu men också vad som känns jobbigt. Dela vad ni funderar på.

Sök er till varandra, och stötta varandra.

4. Våga lyfta fram problem. Alla relationer innehåller svårigheter, våga lyfta fram det som finns i relationen, sopa inte saker under mattan. Men gör det ur ett jag-perspektiv, för att inte din partner genast ska gå in i försvarsposition. Fokusera på dina upplevelser och skilj på person och handling.

5. Reflektera och dela. Reflektera över dina behov och berätta om dem. Din partner kan inte läsa dina tankar och du gör ingen en tjänst genom att offra dig själv för andras skull.

6. Ge varandra bekräftelse och kärlek.

Välj varandra varje dag. Kärlek är ett val, inte en känsla. Lär er varandras kärleksspråk, det vill säga på vilket sätt ni känner er mest älskade och använd det i vardagen.

De fem kärleksspråken enligt Gary Chapman är tid tillsammans, gåvor, bekräftande ord, tjänster och beröring. Visa kärlek på små sätt.

7. Se dig i spegeln. Hur vill du vara som partner? I stället för att fundera på hur din partner är eller inte är eller vilka förändringar du önskar att han eller hon skulle göra, fundera över hur du vill vara, lever du enligt dina värderingar om hur du vill vara som partner?

8. Kvalitetstid. För att en relation ska må bra behöver man ha kvalitetstid tillsammans, det räcker inte att vara i samma hus, se på samma tv eller sitta med varsin telefon, utan verkligen mötas. Hur skulle kvalitetstid se ut för er? Man behöver ta sig den tiden, för den kommer inte av sig själv.

9. Acceptans. Det är både din partners bra sidor och hans eller hennes mindre bra sidor som gör helheten. Jobba på att acceptera din partner som han/hon är.

10. Tacksamhet. En övning i tacksamhet är kraftfull för relationen. Varje kväll före ni går och lägger er, berätta om tre saker ni är tacksamma för med dagen som gått.

Det behöver inte vara stora saker. Ibland kan det vara svårt att komma på något alls medan man andra dagar skulle kunna komma på hur många saker som helst. Att söka efter något att vara tacksam för gör att man börjar se mer positivt på livet, att dela det med sin partner gör att man kommer närmare varandra och får ta del av varandras upplevelser och inre liv.

Känns det här svårt? Börja där det känns lätt och ta lite i taget. Tänk på hur du vill vara som partner och fokusera på att vara kärleksfull. Redan det kan göra stor skillnad.

Jag vill också uppmuntra er att skicka in era frågor kring relationer till Kuriren.

Alla frågor är anonyma och vi ser till att ingen ska kunna känna igen dig genom din fråga. Det finns inga dumma frågor, inga för stora frågor eller för små. Genom att våga fråga kan du hjälpa många andra som kämpar med samma saker. Vi tror ofta att vi är ensamma i våra kamper i livet, men sanningen är att det ofta är samma saker vi kämpar med, det ser bara ut på olika sätt.

Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året!

Lotta Löfs

KURIREN 45

R0125.indd 45

16.01.2025 14:08:26

M.1 text 56-58-60-64-68-73

==ljus melerad lysbrun brunmelert

17-17-18 18-19-19

==koksgrå koksgrå

20-21-22 23-24-25

rød ==röd

2

53-53-53 text

6

M.2

M.4

M.3

text

text

20-21-22 23-24-25

M.4

56-58-60-64-68-73 17-17-18 18-19-19

66-68-70-72-74-76

M.3

M.1

66-68-70-72-74-76

M.2

6

45-50-55-60-64-69

2

53-53-53-52-51-49

6

45-50-55-60-64-69

6

66-68-70-72-74-76

20-21-22 23-24-25

56-58-60-64-68-73 17-17-18 18-19-19

45-50-55-60-64-69

w 46 KURIREN

R0125.indd 46

16.01.2025 14:08:28

STICKA

HERRTRÖJA

med norskt mönster

Storlek: S - M - L - XL - XXL - XXXL Garnåtgång: DROPS KARISMA från Garnstudio Nr 53, koksgrå: 450-450-500-550-600-700 g Nr 55, ljus brun melerad: 250-250-250-300-350-350 g Nr 18, röd: 50 g i alla stl DROPS STRUMPST OCH RUNDST (40 och 80 cm) nr 4 – eller det st.nr du måste använda för att få 21 m x 28 v slätst på 10 x 10 cm.

DROPS STRUMPST OCH RUNDST (80 cm) nr 3 – till resår.

TILLBEHÖR: 3 st silverfärgade häktor (se foto).

MÖNSTER: Se diagr M.1 till M.4 – diagr stickas i släts.

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com

FRAM- OCH BAKSTYCKE: Arb stickas runt på rundst.

Lägg upp 250-272-294-326-348376 m på rundst 3 med koksgrå Karisma. Sticka resår = 1 rm, 1 am i 6 cm.

Byt till rundst 4 och sticka 1 v rätt SAMTIDIGT som det minskas 60-62-64-76-78-86 m jämnt fördelat = 190-210-230250-270-290 m. Sätt 1 markör i början av v och 1 markör efter 95-105-115-125-135-145 m (dessa markerar sidorna). Fortsätt med slätst och M.1. KONTROLLERA STICKFASTHETEN! När arb mäter ca 41-41-44½48-48-51½ cm – avpassa efter en hel eller halv rapport av M.1 på höjden, stickas M.2, sedan fortsätter man med M.3 till färdigt mått. SAMTIDIGT när arb mäter 46-47-48-49-50-51 cm delas arb vid markörerna och fram- och bakst stickas färdiga var för sig, fram och tillbaka på rundst.

BAKSTYCKE: = 95-105-115-125-135-145 m.

Fortsätt M.3 SAMTIDIGT som det nu läggs upp nya m i slutet av varje v i varje sida till ärmar/ bred axel så här: 2 m 2 gånger och 7-4-2-1-0-0 m 1 gång = 117121-127-135-143-153 m. Sticka vidare tills arb mäter 64-66-6870-72-74 cm.

Nu maskas de mittersta 31-3133-33-35-35 m av til hals och varje axel stickas färdig för sig. Sedan maskas det av 2 m på nästa v från halsen = 41-43-45-49-52-57 m kvar på axeln. Sticka vidare och maska av när arb mäter 66-68-7072-74-76 cm.

7-7-7-9-9-9 cm ökas det 1 m på varje sida av markören. Upprepa ökningen totalt 13-15-16-18-19-21 gånger i Stl S: Vart 10:e v, Stl M och L: Vart 8:e v, Stl XL: Vart 6:e v, Stl XXL: På växelvis vart 5:e och vart 6:e v och Stl XXXL: Vart 5:e v = 77-81-85-89-93-97 m.

När arb mäter 51-51-51-50-4947 cm (kortare mått i större stl pga längre ärmkulle och bredare axelvidd) maskas det av 6 m mitt under ärmen och arb stickas färdigt fram och tillbaka på rundst.

Sedan maskas det av 3 m i början av de 4 nästa v = 59-63-67-7175-79 m. Maska av, arb mäter ca 53-53-53-52-51-49 cm.

FRAMSTYCKE: = 95-105-115-125-135-145 m.

Fortsätt M.3 SAMTIDIGT som det läggs upp nya m i varje sida som på bakst = 117-121-127135-143-153 m. När arb mäter 49-51-53-55-57-59 cm maskas de mittersta 11 m mitt fram av till halssprund och varje sida stickas färdig för sig.

Sticka vidare fram och tillbaka tills arb mäter 61-63-65-67-69-71 cm. Nu maskas det av till hals i början av varje v från mitt fram så här: 5-5-6-6-7-7 m 1 gång, 2 m 2 gånger och 1 m 3 gånger = 41-4345-49-52-57 m kvar på axeln.

Sticka vidare och maska av när arb mäter 66-68-70-72-74-76 cm.

MONTERING: Sy axelsömmarna. Sy i ärmarna.

ÄRM: Arb stickas runt på strumpst, byt till liten rundst när det behövs.

Lägg upp 62-64-66-68-70-72 m på strumpst 3 med koksgrå. Sticka resår = 1 rm, 1 am i 6 cm. Byt till strumpst 4 och sticka 1 v rätt SAMTIDIGT som det minskas 11-13-13-15-15-17 m jämnt fördelat = 51-51-53-53-55-55 m. Sätt 1 markör i början av v (= mitt under ärmen) och fortsätt med slätst och M.4 (m med pil i diagr = mitt på ärmen – räkna ut mot sidan).

Efter M.4 stickas M.3 till färdigt mått. SAMTIDIGT när arb mäter

HALSSPRUND: Sticka upp ca 30 m på st 3 med koksgrå längs sprundets högra sida. Sticka slätst i 2½ cm, sticka 1 v rätt från avigsidan och fortsätt med slätst i 2½ cm. Maska av löst. Vik kanten dubbel mot avigsidan och sy fast den på baksidan av plagget med små lösa stygn. Upprepa längs sprundets vänstra sida. Lägg kanterna mot varandra, kant i kant och sy fast dem i botten av sprundet med maskstygn från rätsidan.

HALSKANT: Sticka upp från rätsidan ca 90 till 100 m runt halsen (även över kanterna) på rundst 3 med koksgrå. Sticka slätst fram och tillbaka på st med 1 kantm i varje sida mot mitt fram som stickas rät på varje varv.

När halskanten mäter ca 2-2½ cm – avpassa så att nästa v stickas från rätsidan - byts det till rött.

Sticka 3 räta v. Byt tillbaka till koksgrå och fortsätt med slätst i 2½ cm, maska av löst. Vik halskanten dubbel mot avigsidan och sy fast den på baksidan av halsen med små lösa stygn.

Sy i knäppena i halssprundet. KURIREN 47

R0125.indd 47

16.01.2025 14:08:29

Foto: Adobe Stockphoto.

Den finaste gåvan Novell av BITTE MELIN

K

lockan är sju på morgonen och februarimorgonen kom med ett lätt snöfall. En vanlig vardagsmorgon för de flesta, men inte för Lisa.

Mattias sov fortfarande och Lisa hade börjat förbereda en god frukost, så som hon alltid gjorde på hans födelsedag. Hon hällde upp kaffet i termoskannan och tog sen en kopp på stående fot medan hon fingrade på kuvertet hon hade i fickan på morgonrocken. Hans födelsedagspresent och den bästa gåvan en hustru kan ge sin man – i alla fall en hustru vars man

Lisa och Mattias är varandras totala motsatser. Det upptäckte de genast då de träffades för många år sedan, men de kompletter varandra så bra. På senare tid har förhållandet förändrats – förtroligheten mellan dem har försvunnit. är så djupt olycklig som Mattias är.

Han hade ingenting sagt.

Faktum var att han sällan sa något längre. När hade de haft ett djupt, innerligt samtal senast? Lisa mindes inte längre.

I månader hade han undvikit henne, undvikit att beröra sanningen. Ändå visste hon förstås.

Hon kände sin man och visste

alltid om något var fel. Men hon behövde vara säker och hon skämdes inte för att hon kollat hans mobil och letat igenom sms-en.

Han hade inte erkänt något.

Allt han sagt när hon frågade var att han ville hjälpa den nyanställda arbetskollegan.

– Hon har ju ändå två barn och hennes man lämnade henne

utan någon förklaring. Du förstår väl att jag måste ställa upp för henne. Hon behöver mig!

Och jag då, ville Lisa skrika, jag behöver dig också! Men hon sa ingenting. Det låg inte för henne. Visst kunde hon säga att hon älskade honom, att hon längtade efter hans famn, men att hon behövde honom? Nej, sån var inte hon. Hon var stark, självständig, klarade sig själv.

Det var hon som skötte ekonomin, det var hon som mekade med bilen och som lagade det som gick sönder. Hon var händig, helt enkelt, och det var en av anledningarna till att hon utbildat sig till bilmekaniker.

Hon hade fått utstå en del genom åren på grund av sitt yrkesval. Vissa män hon träf-

48 KURIREN

R0125.indd 48

16.01.2025 14:11:07

fat hade blivit skrämda av att hon kunde mer om bilar än de själva. Ibland hade hon faktiskt hållit sig tillbaka och bett om hjälp hon inte behövde, av ren rädsla för att förlora den man hon just mött, men det hade hon aldrig behövt göra med Mattias.

Han var inte som andra män – han älskade henne precis som hon var och han älskade hennes händiga effektivitet – eller hade åtminstone gjort det. Det var faktiskt tack vare den de träffats.

H

on mindes det som om det var i går. Hon kom åkande på motorvägen, på väg till ett jobb, när hon fick syn på varningstriangeln i vägrenen och den silvergrå Audin som stod där med öppen motorhuv.

När hon saktade in och stannade dök ett rufsigt huvud upp från motorhuven. En man i trettioårsåldern såg på henne med lätt förvirrad blick och sedan kliade han sig i huvudet. Och hur märkligt det än kan låta så blev Lisa blixtförälskad…

– Behöver du hjälp? frågade hon när hon steg ur bilen och han nickade tafatt.

– Ja, det ser så ut… Bilen bara dog och jag kan inte fatta varför.

Och till en början verkade det sannerligen underligt, eftersom allt såg ut som det skulle under huven. Lisa kunde inte se något ovanligt. Hon kastade en blick på mannen som just presenterat sig som Mattias; det rufsiga håret, det förvirrade ansiktsuttrycket och de sandalprydda fötterna instoppade i olikfärgade strumpor. Han såg ut som en förvirrad filosofiprofessor – vilket han dessutom var, fick hon veta senare. Han var något av ett underbarn inom den filosofiska världen och hade doktorerat på hälften så kort tid som var vanligt.

Plötsligt slogs hon av en tanke.

– Du har väl bensin i tanken?

– Bensin?

Lisa log: – Ja just det. Bränsle, du vet...

Han rynkade pannan och kliade sig i huvudet så håret blev ännu mer tillrufsat och sedan sa han eftertänksamt:

– Det har jag faktiskt inte tänkt på. När jag tänker efter så var det nog ett tag sedan jag tankade.

Lisa brast ut i gapskratt och Mattias föll in i skrattet. Tillsammans åkte de iväg i Lisas bil för att fylla reservdunken, och även hon om själv blev sen till sitt uppdrag och blev tvungen att dra av lite på priset var det värt det, för den dagen började livet på allvar.

Mattias och Lisa var varandras totala motsatser, men redan från början kompletterade de varandra på ett alldeles fantastiskt sätt. Men nu hade hon allt mer börjat tro att det där med att motsatser dras till varandra bara är en myt. För hon och han var lika på alla sätt.

I

början störde det henne inte när han började tala om den nyanställda lektorn i grekisk filosofi. Hon föreställde sig en dammig, äldre dam med håret i slarvigt uppsatt knut och koftan på trekvart. Och hon log när Mattias med glittrande ögon prisade hennes kapacitet, begåvning och otroliga kunskaper. Men det var innan de träffades. När de möttes på en av universitetets tillställningar blev Lisa fullkomligt tillintetgjord. För Cassandra var allt annat än dammig. Hon var förödande vacker och även om hårknuten förvisso var lika slarvigt knuten som Lisa föreställt sig gjorde det henne bara ännu vackrare.

Det blev helt omöjligt att tro på att han bara ”ville hjälpa”.

Egentligen hade Lisa svårt att förstå varför Mattias inte bara kunde vara ärlig och säga sanningen, lämna henne för den nya kärleken. Han var olycklig med henne numera, hon kunde se och känna det med varje fiber i sin kropp. Han tillbringade mer tid med Cassandra än med Lisa, och när han väl var hemma stängde han in sig på sitt arbetsrum och ringde långa samtal till henne. Och Lisa trodde inte för ett ögonblick att deras samtal handlade om Sokrates och Platon.

Själv satt hon ensam framför tv:n för det mesta, fylld av längtan efter att han skulle slå sig

ner bredvid henne, lägga armen om henne, kyssa henne. Men det gjorde han inte. Han trånade efter Cassandra, och hans försök att få det att låta som en fin vänskap kollegor emellan blev mer och mer genomskinliga.

Lisa kunde känna hans blickar i ryggen ibland, som om han funderar på hur han ska säga det: Jag älskar en annan och tänker lämna dig.

Ibland höll hon andan och väntade. Men orden kom aldrig.

I går hade han kommit hem så sent så att Lisa hade hunnit somna. Hon vaknade av hans nyckel i ytterdörren och de tassande stegen, blundade hårt och ansträngde sig att hålla andhämtningen jämn.

Hon förstod att han hade varit hos henne och när han rörde vid hennes hår blev hon iskall.

Det fanns något så ödesmättat i den där lätta smekningen. Han har inte rört henne på så länge och Lisa förstod att han hade bestämt sig.

Det var därför han skulle få en oväntad födelsedagspresent från henne i dag. I kuvertet ligger varken presentkort på en bok, eller något kärleksfullt födelsedagskort utan ett brev.

Hon tänkte släppa honom fri.

Det var kanske fegt men hon ville själv avgöra hur hennes framtid skulle se ut och tänkte inte vänta in honom längre.

När hon hörde honom komma upp greps hon av vemod och djupaste sorg. Det här skulle bli deras sista födelsedag tillsammans – nästa år skulle han fira den någon annanstans, kanske med Cassandra. Vad hon själv skulle göra hade hon ingen aning om, men hur det än skulle bli skulle hon i alla fall slippa ovissheten och sorgen och det var huvudsaken.

H

on hade redan hällt upp kaffet när han kom in i köket. Hans hår stod på ända som det alltid gjorde och glasögonen balanserade längst ut på nästippen. I normala fall skulle hon ha kysst den där nästippen och petat upp glasögonen en bit på näsan men ingenting var normalt mellan dem längre. Det var därför hans ord gjorde henne så förvånad:

– Jag älskar dig, Lisa.

Hon förstod ingenting. Var det så han tänkte börja sitt skilsmässotal. Något sådant ville hon inte veta av, i stället tog hon fram brevet ur fickan och räckte det till honom.

– Du behöver inte linda in det, förklarade hon. Läs bara brevet. Jag låter dig gå. Det är väl det du vill?

Han stod tyst en lång stund innan han svarade: – Jag trodde det. Jag har grubblat så. Jag intalade mig att jag inte var förälskad i Cassandra, att jag bara ville finnas där som en god vän i en svår situation. Men jag ljög för både mig själv och dig. Jag var kär i henne. Upp över öronen förälskad. Men så insåg jag plötsligt sanningen. Det är en sak att vara förälskad, en annan sak att älska. Cassandra och jag pratade i timmar i går kväll. Hon vet sanningen. Det är dig jag älskar, Lisa. Bara dig.

Lisa blev stum. Men Mattias talade, för första gången på månader, och hon lät honom fortsätta: – Jag har gjort dig väldigt illa, och jag är medveten om det. Ingenting har hänt mellan Cassandra och mig, men jag kan ändå inte begära att du ska vilja fortsätta leva med mig.

Om du inte kan förlåta mig så förstår jag. Men om du är villig att ge mig en chans så ska jag visa dig att min kärlek är starkare än någonsin.

Lisa lade tillbaka brevet i fickan och slog sig ner vid köksbordet. I femton år hade de varit gifta. Hon hade varit beredd att släppa honom fri, både för hans skull och för sin egen stolthets skull. Men hon kunde inte förneka att hon fortfarande älskade honom. Och om det inte finns förlåtelse i kärlek – vad fanns det då att bygga på?

Hon behöver inte lång betänketid för att ge honom ett svar: – Jag vill gärna göra ett försök.

Och de log mot varandra, för första gången på länge.

Två människor som, trots allt, älskade varandra, och som var beredda att gå tillsammans ur krisen.

 KURIREN 49

R0125.indd 49

16.01.2025 14:08:35

FINN 5 FEL FINN 5 FEL

ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET ✽

✽

­

✽ ­

­

✽ ✽

✽

✽ ✽

­

✽

✽

FINN 5 FEL En liten smula måste – En liten smulakultur kultur måste dudu ha, ha, kommerinte inte härifrån EdwinEdwin, – du du kommer härifrån fördu förstått den! ränförrän du har förstått den!

du ha, ån för-

kan få h när a mig m?

Lösning på sidan 55.

Jag vill gärna fråga om jag kan få SUDOKU gifta mig med er dotter – och när

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

jag nu är här, om ni kan låna mig lite pengar Lätt till bussen hem?

1 7 8 1 6 9 2 2 6 1 3 8 9 5 7 3 2 5 1 3 8 4 9 4 4 6 5 8 7 8 4

Medelsvår

5 9 3 5

2 4 2 6 7

6 1 2 5

9

1

Svår

4

8 5 1 9 9 8 6 2 3

6

2 3 8 4

4 9 8 1 7

1 8 4 5 3 3 4 3 9 1

5 6 1 5 3 2 9 7 3 4 8 6 3 9 3

50 KURIREN

R0125.indd 50

16.01.2025 14:08:35

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 19 februari 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 51

R0125.indd 51

16.01.2025 14:08:36

GENOM KURIREN!

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

Hej på just dig! Är en kvinna, 65+ som söker en ”kaffevän” nu när kvällarna är långa och mörka. Finns i Jakobstadstrakten. Intressen: vara ute i naturen, skäri- och båtliv, matlagning m.m. Sv. t.

29.1 – ”Vågen.”

Kvinna 70+ söker man, helst från Nyland. Jag tycker om att läsa böcker och om att resa helst till ett spansk-

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

talande land, eftersom jag har studerat språket i flera år. Jag hoppas att du är ärlig och liksom jag söker kärleken. Skriv så får du veta mera. Sv. t.

29.1 – ”Elisabet.”

Här finns värme, närhet och kärlek. Kvinna ensam, 60 år.

Har många intressen: laga mat, virka, promenader, läsa, djur, musik, tv. Umgås med barn och barnbarn. Bor på

Åland. Svara gärna med foto.

Sv. t. 29.1 – ”Lena.”

Hejsan! Här är en trevlig, ledig humoristisk, arbetande man, 64-år, 175 cm lång, nykter, rökfri och från Åbotrakten. Jag söker en arbetande kvinna för ett seriöst förhållande. Du är nykter, rökfri, humoristisk och från

LÄTTA KRYSSET Växt : ---vera öppnade munnen farbror blå

solig stad krya, alerta

plagg i romarriket verkligA planket, inhägnaden

grishuset

inte gamla haft på känn

trädslag

kapsejsa, stjälpa

Bland alla Kurirenprenumeranter som övergick till e-faktura under 2024 lottade vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 649 euro.

Vinnaren är Inger Malmström i Borgå.

VI GRATULERAR! EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR

sammanfogad --maria

damnamn ; snöre Blåste

fört samman uppfånga känner till

inte vi

365 dagar ej upptagna

samtliga 10 x 10 meter

långsmal höjd

skänkte, donerade

sprang fort

LÖSNINGEN TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 55.

Åbotrakten. Mina intressen, förutom dig, är matlagning, musik, dans och mysiga hemmakvällar efter en god arbetsdag. Svara gärna med foto.

Sv. t. 29.1 – ”Med puss och kram”.

Dysonvinnare!

skamsen

långsmal fIsk

kliv, fjät

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

2025

NR 2 • 19 FEBRUARI, NR 3 • 5 MARS NR 4 • 19 MARS, NR 5 • 9 APRIL NR 6 • 30 APRIL, NR 7 • 21 MA J NR 8 • 11 JUNI, NR 9 • 2 JULI NR 10 • 27 AUGUSTI, NR 11 • 10 SEPTEMBER NR 12 • 24 SEPTEMBER, NR 13 • 15 OKTOBER NR 14 • 29 OKTOBER, NR 15 • 12 NOVEMBER NR 16 • 3 DECEMBER, NR 17 • 17 DECEMBER

52 KURIREN

R0125.indd 52

16.01.2025 15:24:19

Stjärnorna?

29 JANUARI 2025

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Det kreativa femte huset har besök av den energislukande och eldsprakande Mars. Var med i kreativa projekt där du får erkänsla för dina insatser. Du blir lätt en ledargestalt som många vänder sig till för stöd. Det rör sig inte bara om arbete utan du får utlopp för dina behov inom den personliga fritiden.

Fysiska nöjen som idrott och äventyr. Men också avkopplande intressen och romanser.

OXEN

20/04 – 21/05 Venus och Neptunus förenas i ditt tolfte hus och bjuder in dig till en värld av drömmar och längtan. Du känner ett behov av att fly vardagen och söka stillhet, kanske i en läsning av klassiska författare eller söka en lugn plats nära vatten. En resa till Söderhavet är lockande, men även ett besök till ortens badhus eller en insjö kan stilla ditt hjärtas rop. Låt dig omslutas av känslornas mjuka flöde.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Merkurius i god aspekt med första huset ger en klar röst för själens uttryck och din förmåga intensifieras att uttrycka dig själv med både klarhet och lätthet. Tankar och ord flödar smidigt, och du upplevs som mer engagerande och övertygande än vanligt.

Detta är en idealisk tid att fördjupa besöken till biblioteket, presentera idéer som ligger dig varmt om hjärtat. Ditt budskap når fram.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Månen förenas nu med den målmedvetna Saturnus, vilket ger dig tid att fokusera på stabilitet och innerlig förståelse i dina relationer. Du prioriterar att skapa en trygg grund där ni står starka tillsammans. Det handlar om att värna det genuina framför det ytliga. Ditt självsäkra lugn bygger långsiktig tillit, och det ger dig styrkan att navigera känslornas djup med klarhet och målmedvetenhet.

LEJONET

23/07 – 23/08 Lejonet dras till det glamorösa och dramatiska! Solens aspekter inspirerar till att delta i storslagna galapremiärer eller exklusiva mingeltillställningar. En dramakurs låter Lejonet utforska sin inre stjärna för att väcka passion för scenkonsten. Solen och Pluto delar plats i ditt relationshus och lägger fokus på ditt umgänge. Allt går inte helt smidigt, men det visar vilka som är dina verkliga vänner.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Solen möter månen i ditt sjätte hus och markerar en tid för att skapa balans mellan plikt och välmående. Nu är du redo att hitta harmoni i ditt dagliga liv och arbete, där stabilitet blir din ledstjärna. Du kan välja att vila i lugnet och reflektera över dina prioriteringar, eller att kliva fram och ta en mer framträdande roll i det du gör. Lärdomar genom prövningar stärker din inre kärna.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Som Vågen dras du nu, med Venus i Stenbocken, till elegans och ordning. En kväll med de närmaste på balett, opera eller en smakfull middag blir en fröjd för dina sinnen och stärker känslan av harmoni. Perfekta val för dig är att unna dig en inramad poster av ett älskat konstverk eller parkettbiljetter till nya premiärer – små, stilfulla detaljer som förhöjer din vardag med raffinerad skönhet.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Under den närmaste tiden dras Skorpionen starkt till det dramatiska och mystiska. Nu är det perfekt läge för din Pluto att fördjupa dig i thrillerfilmer med psykologiska teman eller utforska teaterns mörkare historia. En interaktiv guidad stadspromenad med mysterielösning eller en kurs i filmpsykologi kan bli givande och fånga ditt analytiska sinne med fascinationen för det okända.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Skytten och Jupiter dras just nu till internationella upplevelser och globala perspektiv.

En utländsk filmfestival eller en konstutställning med globala teman inspirerar till nya insikter. Din törst efter kunskap tillfredsställs genom en onlinekurs i global kulturhistoria eller en konstresa som kombinerar äventyr och lärande blir till portaler för att utforska världens mångfald.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Saturnus riktar din uppmärksamhet mot klassiska uttryck och struktur. Framöver lockar upplevelser som en teater eller en guidad tur på ett konstgalleri, där traditionella verk som stenhuggna statyer och målningar ger näring åt din känsla för historia och hantverk. Låt dig inspireras av en biografi om en framstående konstnär eller arkitekt, som belyser skapandets djup och tidlöshet.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Pluto trädde in i ditt tecken den 19 november 2024 och markerar början på en kraftfull och långsam transformation. Denna transit bär med sig nya insikter och en djupare förståelse av din roll i världen. Du står på tröskeln till en era som handlar om att bryta gamla mönster och omfamna innovation.

Effekterna tar tid att etableras, men de formar både dig och din omgivning på djupet.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Månen står i opposition till Neptunus och du möter en tid av stark känslomässig och intuitiv upplevelse. Din förmåga att känna in omgivningen är på topp, vilket öppnar för djup förståelse men också risk för att bli påverkad av andras energier. Använd denna period för att lyssna inåt, sortera vad som är ditt och vad som tillhör andra. Klarsynen växer när du litar på din inre visdom.

KURIREN 53

R0125.indd 53

16.01.2025 14:08:44

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: SUDOKU Lätt

ORDNAR

GNÖLAT

F

I

O

R

KORVMAKARE DEN UPPTRÄDER

K

KADAVER BELEVAD SKOJDOKTORN

A

S

O

L

E

R

N

A

K

E

S

T

E

R

I

L

T

G

L

I

M

S

DEN SOM BETALAR STÅR FÖR...

MUSIKTRIO ÄR DET STILLSAMMA UGGLOR

T

R

A

N

K

U

V

A

R

FUL CITRUS RINGDE HEM?

U

LILLA SJÖJUGFRUN

A

R

I

E

L

NEUROLOGISK SJUKDOM

G

E

N

A

N

T

A

GREKISK PLAKASTAD INTOG

A

T

ATTRAHERA

D

R

A

HAMMARDELEN

P

E

N

E

GNUTTAN PINSAMMA TEGMÅTTEN

TORR

SKREV VIKINGAR PÅ

DECHIFFRERAR

K

NÄSTAN TANIGA

FÖR KERAMIK DUMBURKEN

L

PABLO, NOBELPRISTAGARE

R

U

N

S

T

E

N

A

R

HA ÖVERSEENDE MED

T

O

L

E

R

E

R

A

DÄR LIGGER NICE

R

I

V

I

E

R

A

N

E

N

KORT ADRESS KANSKE

A

D

R

IBLAND EN GÅTA

N

Ö

T

LITTERÄR ORM

D

E

R

ÄR EN FRÄCK HISTORIA

E

K

I

V

O

K

T

TIDIG MJÖLK BÅT PÅ BOTTEN

A

R

L

A

DEN DRAR EN SULKY

T

R

A

V

A

R

MANSGRIS FÖRSLAPPAD

O

R

N

E

MIRAKEL DEN VAR LIVSÅSKÅDNING FÖRR

U

N

D

TILLSTÄLLNING HON I DR ZHIVAGO

A

L

S

L

A

K

N NACL DET GÅR VID FARA

RIKTIG

Ä

Medelsvår

K

SVAG AVANCERAD LERGÖK

 ÅTERGE KALKSTENS MATERIAL FÖR STATYER DEM HITTAR BLINDA HÖNAN

K

A S

K

T

A LJUSNA

A

FÄRDIGA BRÄNNVINSBUSKAR?

K

L

A

R

R

E

L

A

T

E

R

TEGAR

E

V

E

N

T

FLYGORG

SOM EN SPIK

I

GÖRA UPP GRANNLANDS STAD

A

V

T

A

L

A

VÄST- GAV OVAINDISK Ö TIONER

H

U

R

R

A

D

E

GÖR NOG KIRURGEN

A

BYTA SKINN OLGA THEORIN

Ö

M

S

A

BRIAN I MUSIKEN KNUTEN

E

N

O

EJ SANN

JIDDRADE

R

O

S

E

N

K

N

O

P

P

T

T

Å

G

SKOGSHÖNA

O

R

R

E

A

R

SUGER MJÖLK EN VISS MISS

D

I

A

R

L

E

K

T

E

T

A

R

SÄLJER UT

A

TENN

LURA ANDRA MAMMOR

N

A

R

R

A

UNG BOURBON I VÄXTRIKET

M

A

R

M

O

R

AVMARSCH PÅDYVLA

U

R

N

E

N

HELIGA STORKAR YTTRADE

I

B

A

T

STRONGT SVENSK DRAKE

S

T

A

R

K

T

GJORDE FISKEN OM VÅREN

GOJA

D

A

U

TAR MAN DET MED GRUS

R

O

L

CHARMAR

I

N

SMÄLTER OM VÅREN

T

Ö

A

G

E

N

TIDIG FORDMODELL

KARPFISKAR

I

D

A

T

KATT SOM HÅLLER TYST

T

I

G

E

R

O

GILJAT

PADDA

F

R

I

BERLINBUTKA KVÄLLSNÖJET

S

P

A

...FLIX

S

O

A

R

E

N

R

D

A

T

HÅRRUFSET

N

GUY RAY

STARKMAN

DRIVER

I

S

TALAT

O

RINGÖN

B

A

R

R

E

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson PÅ HUGGET

V

LJUGA HOPPARE ÄR OCH I AUSTRA- SKRIVDANSA LIEN ET

BERG MAN HITTAR I SÅDAN BOK

V AK SAM J L Ä T TA U U SN Å L T L AGRA K LL U SP Å KK E F S UR L L L JU SBO CK UNGAR B R R DU V R O AR N O B O C K YY A L M A N A T U R V Ä K T A R N A PAR M I T T I SA O N N I SS S T Y R V I R K A G T R Ä D C C NYMAN Ä ND ER G E M AK S ET T A L N R O REN GR Ö N A MYCKET PÅ JULBORDET

BUSENKLA

Plié 2024 SES I VISS LÅDA

KNUSSLIGT

KOPIERAT & SMITIT IN

Svår

BILDA SIG EN BILD AV FRAMTIDEN 50 - 50 STYRA ELEFANTBÅTEN BETE

HA I KÖRS I FÖR- TRÄDVAR GÅRDEN

FOTO: MEJ

STENFIXA STÄLLA FÅR VÄRME FRAM FRÅG- ÅLDERSGRAV TOMTAR VIS

SOM CITRONEN

RADIOKLASSIKER

EN DOFT AV DEN FINA VÄRLDEN

PÖYSTI SOM TOVE BESTÄM- TVÅ ESS MER KURSEN ESTRAD

NATTKLUBBSDANS

CENTRUM

TÄCKA MED KYLA

HANDARBETA NUMMINEN

LÅDA VALAMED KARI PÅ OVALER PLAN

VILL SIG BADSUGEN

GRAN TON

FORNT MÅTT TROSS

PRÄGLAR NATTHIMMEL

FINA SALAR

SJÖFÅGLAR

SÅDAN SÅGAS

S N I AR

Av Pontus Liedberg

RE- FLYTER GENOM NONS FLORENS

ÄR DE NOMINERADE

VALDEMAR

T A L

VAR HUVUDSTAD I VÄSTTYSKLAND

SKAPA PÅ STRAMALJ

FINSK TV-SERIE

PARAPLYPOPPINS

JAG FÖR DIG

ÄR ÄLDSTA TONÅRINGEN ÄR GODA KULOR

SMUTSIG

MARIA SOM SKRIVER

FUKTTÄCKT

FATTA PLATS FÖR POSTER

BE GR I PA I D K AR N M E VA R AMP T A K U T M PÄ RNU MA I T O R E N E E G ARN I SPOR T G R E N T RYGG D O G ME N T O L S R N I SC H LÖ VA S Ö TOMT EMASK OS LA G T OA ORM A HL JU N I O R S O L I C K E SE L DO N EK A K R O K KAR DAT C L OWN B L O MMA

TILLTALAR GRUPP S B Ä A K K S E I R D A

FRANTZ SOM SKRIVER STAD I ESTLAND

KORT NUMMER

FILMISK ZETTERLING

ANGÖR MAN VÄNDER SIG I STICKVISS LEK ARE

KAMELMÅL

KLARA AV TYNGD

KÄNSLOR

KLÄ MED BLAD

SIR VÄS

ÄR SOM INTE

SÄLUNGE

SEG VED

GAMLA IRAN

YNGEL

TUPPEN FÅR HOV

KORTSPEL

FÅR KULTINGAR

BYTER MAN INFÖR FEST

HÄNGS JACKA PÅ

BÅT FÖR LUGNT METE

KOMIKER PÅ CIRKUS

GLIDA OFRIVILLIGT

VÄDER MED VIND

DRAR VRÅ VAG- VACKER NAR HÄST

ÄR YNGRE PLAN-TYP

KAPPSÄLJARE

ANVÄNDER RYTTARE

HAR MAN ULLEN

MÖRK GÅNG

SLALOM

FINNS I LINIMENT SES GRUPP I PÅ PÅBRUM- RINGMELISA I SPEL KNAPP

AVLED

HYRA VARMA

AKTUELL FÖRKLÄDNAD

UTSER VÄRLDSARV

DRIVER

KONST- DUNDERGENRE GUD

GÅR UPP

MOSIPPA

54 KURIREN

R0125.indd 54

16.01.2025 14:08:45

P m 0 n e Lösning: LÄTTA KRYSSET b o k s t a v s k K v i s t a r s a t y r e l t o a l e t t V g t r o p i k n r m t K n ä G a p a d e a t p y s n a b b e n ä r p O l i s e n b r i c k o r B a k A s a i n T o g a e h a t a d e s g a l l e o n s somT jag e kan g fåå r Jag vill gärna fråga t f g k n e K a n b t r a v a d e s t i a N a när l l a gifta mig med er dotter – och ä v k r t a l A n ä t e r g r ö n t s o m g r a n e n a ninkan Y låna a e d jaglnu mig d är här, om e i n e l d i g a m a o t s a r v ä r o t a r k a n T r a d e a l llitee pengar till bussen hem? s a v m d o a r y n k a k a t e g o r i s k e n a T l i n a å n a k n a g a s o l e n å t e r s e v a n t O r t a Å s g a v k n a c k a d e v a n a b l e k n a r u r n a n v e t R u s a d e s r a i n o a n s e e n d e a l t a L a i l E Lätta krysset finns på sidan 52. l e r a n t t d e l i k a t e s s r å n e t t t i r r s ä r e o r k a r o t s a k e r n n k a r a v a n g k r a m a ö m g a m a r i Lösning: FINN FEM FEL d o r i s m u s s i i n v i t v ä r k t e r e d a n n n o o r v a r t o p o a e t e r n a n a d e l l f r i d s a m t g l o r o t e n t å n p o l k a g r i s m e n inte riktigt mogen

lägger i lådan

mamma häst

ystad produkt förening

bränsle i trangian

exempelvis

elvan och tolvan

landtvtungan succé åren kauppa1971-1976 lehti

modiga

bild : David Forsblom

barrig buske kan hon heta

den är gjord av träfIber

tokroliga

ickeförled

ståndaktiga

pottervaluta

ampere

skurk i Rikkitikkitavi

avskyddes ylekanal

grädda sägs vara rädda

sångarnumminen solgud

båten i konservburken

FLytgasen längdmått

gudingens maka

trallläte kajplats

sammanstörtande slag

kexig dam så här tidigt

fokusera intensivt

socialistisk broder

nästan i nordligaste norge

ja i madrid illasinnat

omfamna far till jr

långsmala och höga

förtär det förfallna

mesopotamisk uppFInning

kraftig kisse

fInsk koncern i tonramsan

 Vi hoppas att Kurirens krysslösare haft många trevliga stunder med kryssen i advents- och julnumret.

Kryssvinnare i Kuriren nr 16: Kryssa med Kuriren (132 st.):

samtliga 10 x 10 meter

sammanfogad

trädslag

--maria

damnamn ; snöre Blåste

fört samman

uppfånga känner till

långsmal höjd

skänkte, donerade

sprang fort

son till bibelns juda

går i arv

gjorde ont vågbrytare

ger den ammande

bonddoktor Schutzstaffel

serveras i mugg

Lycka till !

saktmodigt

extremiteten på extremiteten

långsmal fIsk

besynnerlig noterade

Informaöppen tionsplats teknik

omega och alfa

lättläst akronym

inte vi

365 dagar ej upptagna

kliv, fjät

inte gamla haft på känn

skamsen

kapsejsa, stjälpa

esplanad från navet

viktigt i hederskulturen

smärtsam uppmaning

hade på känn

grishuset

horisontella eller vertikalt

överfallet Finns i centrum

planket, inhägnaden

tvingade fram

grundämne nummer 68

nomen nescio

juldrycken kan det väl gå

är fråga om

mister färgen fInne i rymden

dalande riktning

nationalfågel down under

i det förfLutna

fInns i det fördolda

en kennedy

sexan och sjuan

anropa den högre makten

kollega till erfaren Kuriren- skåpbil sal bild : hello aesthe unsplash. com

träffa igen

ha krafter till

fånge i katlagrottan lugn

världsrymden lynx lynx

tättingtypen

Tidningarnas Telegrambyrå

på julbordet gör vinden

cowboyidrott

ökentåg

avnjuts varm eller iskall

glassdam 1000 kilogram

tidigare österöver hursa ?

från björken rör kroppen

utan kläder inbuktning

kunnig ingen rök utan sådan

meddelade sin ankomst

smila keramikråvaran

kryssmakare : david forsblom

solig stad krya, alerta

plagg i romarriket verkligA

fInfördelarplats

kan man föra någons

sjunger i bakgrunden

grön förled

förvaringskärlet

tog till orda genljudit

riktning mot centrum

enstaka

midgårds beskyddare

vara i nuet

pinnade på som pållen

heta bärnstensgrund

vovve i mumindalen

tjockskallar

parvel nedsänkning

öppnade munnen farbror blå

Målning av sandro Botticelli 1445-1510

stoppar i sig

letar ivrigt tvärsäker

Växt : ---vera

ström

mellan rumpan och ryggen

löjeväckande

metallstång

riktning

straffet de snurrar

dogm

extremitetmittpunkt

före månget bergsnamn

landskod för österrike

spielbergutomjording

kan man medhårs

baljan

het del av klotet

uppvaktade

sådan ger ingen vinst

avträde

mytologiskt väsen

är alla goda ting

leder tillbaka till pumpen

mindre grenar huvudstad

emellertid

Gunda Ingelin, Lovisa.

Bildkrysset (151 st.): Kurt Ödahl, Jakobstad.

Kryssvinnare i Kuriren nr 17: Novokrysset (50 st.): Ann-Mari Snellman, Kållby.

Julkrysset (121 st.): Olof Sundberg, Borgå.

Stora julkrysset (105 st.): Kajsa Åkerberg, Övermalax.

Grattis alla vinnare!

Ett pris kommer med posten.

FINN FEM FEL finns på sidan 50.

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1820

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959 Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

ISSN: 0780-0126.

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 94 euro, utanför Finland 108 euro.

KURIREN 55

R0125.indd 55

16.01.2025 14:08:46

757591-2501

PAL. VKO 2025-08

Resor

Norden

Europa

Thåström i Umeå 27-28.2 Christer Sjögren i Umeå 6-7.3 De´e´det här vi kallar kärlek -schlagermusikal 5-6.4 (Umeå) 12-13.4 (Skellefteå) Bornholm med Köpenhamn 27.6-3.7 Lofoten -öriket 19-25.7

Rundresa i Andalusien & Almuñécar 8-19.3 Madrid, Baskien & Rioja 22-29.3 Costa Brava 29.3-5.4 Det ljuva Provence 1-7.4 Pärlor i Ungern & Slovakien 2-7.5 Irland -den gröna ön 22-28.4 *

*

*

*

Geiranger-Trollstigen 11-16.7

*

Bergen, Hardangervidda & Oslo 31.7-7.8

Tallinn 28.2-2.3, 18-20.4 Türi blomstermarknad 15-17.5 Barockens Vilnius 1-3.5 Riga -Baltikums Paris 16-20.4 (5 dgr, ons-sö) 30.4-1.5 (5 dgr, ons-sö) Hälsoresor till Pärnu 26-31.1 (6 dgr, sö-fre), 23.2-2.3 (8 dgr, sö-sö) 30.3-6.4 (8 dgr, sö-sö) 16-20.4 (5 dgr, ons-sö) 15-22.5 (8 dgr, to-to)

Årets Grupp- och rundresearrangör

Stockholm

Änglagård musikalen 23-26.1, 13-16.3 Mamma Mia! The Party 27.2-2.3, 27-30.3 Dreamgirls - The Musical 6-9.3 We Will Rock You musikalen 10-13.4 Båtmässan 6-9.3, 13-16.3 Antikmässan 6-9.3 Hockey VM i Stockholm 10-13.5 med Sverige-Finland

06 318 4000 | oravaistrafik.fi

Väl inarbetat

Annonsera i Kuriren

AKTIEBOLAG som i 13

års tid importerat och sålt

ARBETSSKOR är till salu.

– nå läsare över hela Svenskfinland

Stora möjligheter att utveckla företaget, men nuvarande ägare vill avsluta p.g.a ålder.

Vi är kända i Österbotten, Åland och Åboland.

I sorgens stund står vi till tjänst.

Sakkunnig begravningstjänst med mångårig erfarenhet.

Intresserade kan vända sig till detta blads kontor med märke ”Spotec”.

Hovrättsesplanaden 5 , Vasa tel. 06 318 8700 • www.huhtafinne.fi

Gläd en vän!

JA TACK! Jag vill sända ett provexemplar av Kuriren till min vän: NAMN

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

EN FÖRENANDE LÄNK I SVENSKFINLAND I 65 ÅR

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kuriren betalar portot.

ADRESS TFN:



Inför alla hjärtans dag kan du passa på att ge ett GRATIS provexemplar av Kuriren till någon du tycker om!

Fyll i kupongen och skicka den till oss. Kuriren betalar portot. Vi sänder ett nummer av Kuriren till din vän kostnadsfritt, till den adress som du uppgett under förutsättning att personen inte redan är prenumerant.

Baltikum

Mina uppgifter: NAMN ADRESS TFN:

Det går även att skicka ett mejl till prenumerationer@kuriren.fi eller ringa 044 901 4953 eller 06 344 1800.

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Erbjudandet gäller till och med 28.2.2025 inom Finland.

1-25

56 KURIREN

R0125.indd 56

16.01.2025 14:08:46