KustNytt 3/2021 Tema: Teknik

6 430030 490108

3/APRIL 2021

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

Livets

goda

Sandra tar körkort som 17-åring

med Anette Nygård-Dal

Nygårds Optik fyller 70 år i år

VÅRKRYSS I TIDNINGEN Vi kommer ihåg veteranerna

Sticka

TE M A

malaxtröjan!

TEK NIK

VINN CASINOLOTTER

LÄS ÄVEN OM

Vill du synas här?

NU FINNS FYRAR I OLIKA STORLEKAR Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Håkan stortrivs i Bergö FBK

Denna annonsplats är fortfarande

Övermark sjukhus spännande historia

LEDIG!

Följ oss på Facebook och Instagram

Ring och boka 06 344 1815 Följande KustNytt utkommer 6.5

@byanyttkustnytt

Ny teknologi som hjälpmedel i vården Kolumner av Lucas och Katarina

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Att jag inte bara kunde vara tyst DET ÄR MARS månads nästsista dag. Det blir april och vi närmar oss sommaren. Det känns bra. Det har varit en lång vinter.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

VI OCH VÅRA medarbetare på fältet har igen skrivit tangentborden varma. Om människor, om teknik, om ute i byarna och om annat. Anna har skrivit om Trafikskola Rönn och om körkort av idag.

Jag tog körkort för länge, länge sedan. Körde upp strax efter att jag hade fyllt aderton. Köpte min första bil av Boris Storback i Malax, min andra av Kronholms i Harrström och så vidare. När jag läser artikeln om hur det fungerar nu och vad reformen för ett par år sedan medförde är det mycket som förändrats. Ett par saker känner jag igen – Det var Bygdegårdens vind och det var Rune från Tölby.

Stora och glada Rune.

TEORIDELEN MINNS JAG inte så mycket av, inte egentligen av körlektionerna heller. Men jag minns uppkörningen väl. Han hette Laine i efternamn, en av de strängare vid Strandvägens besiktning då, och det var precis han som väntade på mig. Allt gick bra. Ju.

VD

Utom i princip vid korsningar i stan där fordon parkerat ungefär fem meter före skyddsvägen.

Ungefär – så jag stannade för säkerhets skull – som jag skulle när det är mindre än fem meter i den situationen. Faktiskt inte bara vid en korsning utan vid flera. För att jag hade blivit förvarnad om just det där och var på extraspänn.

Väl framme i mål och på parkeringen vid besiktningskontoret sa Laine att det inte är nödvändigt att stanna... om det överskrider fem meter. Det var då det var nära – därför att jag inte kunde vara tyst.

Därför att jag kontrade med att det väl ändå är bäst om man är lite osäker och bla bla bla.

Han var mörklätt minns jag och han vände sig mot mig och sa ”aj, aj, om du menar att du är osäker borde jag kanske skicka dig till bilskolan igen”. Det gjorde han inte.

Jag blev godkänd och fick körkort.

Men tänk att jag inte bara kunde vara tyst, lyssna och nicka...ni vet, tiga är guld.

kör för att jag ska och jag tycker om att sitta på passagerarplats och se mig omkring. Men till dem som älskar att köra och växla och gasa, till dem hör jag inte. Det är friheten att få mig förflyttad som jag tycker om.

JAG MINNS OCKSÅ känslan av att få körkort, den friheten. Jag har alltid haft arbeten där jag rört mig mycket på vägarna. För mig är en bil en bil en bil och inget annat. Jag

Torsdagen den 30 mars 2021

DET OM DET. Att starta upp ByaNytt och KustNytts gemensamma hemsida www.lokalnytt. fi är roligt. På sidan finns artiklar att läsa, helt nytt material som inte finns i tidningarna och möjlighet att själv skicka hälsningar om man vill. Välkommen till LokalNytt!

OM INGEN ”TAK ATALVI” överraskar är det nu tid för att lägga dubbskorna längre bak i skoskåpet, fundera på sommardäck till bilen och fylla cykelringarna med ny och frisk luft.

Välkommen vår!

Följ oss också på lokalnytt.fi >> Lokalnytt.fi är vår nya hemsida. För att läsa artiklar på lokalnytt.fi behöver du skapa ett konto. >> Det är helt gratis och du får genast tillgång till allt material som reportage, tävlingar, recept och annat kul. >> Du behöver inte lämna dina personuppgifter, endast en e-postadress och ett personligt lösenord. >> Att registrera sig går snabbt och enkelt. Följ länken som skickas till din e-post och kom ihåg att kolla skräpposten ifall mejlet råkar hamna där.

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 3/2021: Anna Sand, Lucas Snellman, Johanna Granlund, Katarina Vestersund, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Lenita Gullberg

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

Garante ra god t stä mni ng!

PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

är tagna Gissa var fotona t fint pris! et na vin n ka och du

Ella och Janne En gman om att driva företag so m storfamilj

Eva Sparv - om att vara mamma till ett fotbollsproffs

Spännande läsning om historiskt mord

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

3

Stöd en god sak!

Psykosociala Träff­ punkten r.f är en fö­ rening vars syfte är att främja och förebygga mental ohälsa och marginalisering i sam­ hället. Träffpunkten verkar i Övermalax men riktas till perso­ ner i hela Malax med omnejd. Föreningen ordnar matutdelning varje onsdag vid för­ samlingshemmet och förutom det ordnas verksamhet åt delta­ garna i form av hälso­ främjande, kulturella eller sociala program.

VERKSAMHETSLEDARE ISABEL FLEMMING berättar om verksamheten som för tillfället ordnas.

– Under det senaste året har Träffpunkten inte kunnat erbjuda fysisk verksamhet som tidigare.

Vissa tider har Träffpunkten också varit stängd, på grund av de rådande restriktionerna. För tillfället har vi matkassutdelning varje onsdag och säljer varma luncher till deltagarna för självkostnadspris.

– De rådande omständigheterna har även lett till att en projektidé kom till liv, som går ut på att ha ett digitaliseringsprojekt för deltagarna, speciellt de äldre, som ska kunna möjliggöra delvis träffar på distans men även kunna ge deltagarna de grundläggande färdigheterna som de behöver inom det digitala.

Isabel vill gärna att även att yngre deltagare, ungdomar och unga vuxna ska känna sig välkomna i Träffpunktens verksamhet och berättar att de i framtiden kommer att rikta in sig mera på dem.

MEDLEMSKAMPANJ: 10 € per person/år 15€ per familj/år 30 € /år för organisation/

Verksamhetsledare Tina Wahlgren till vänster och verksamhetsledare Isabel Flemming samt hunden Polly, håller på och packar matkassar. Foto: Privat.

traffpunktenmlx@gmail.com Hon understryker att de självklart redan är välkomna med.

– Under april har vi en medlemskampanj och alla nya medlemmar är med i utlottningen av en lunch till Åminne Kök & Bar, som medlem får du även Psykosociala förbundets tidning Respons.

– Som understödjande medlem möjliggör du denna viktiga verk-

eller ring 050-3827830 samhet som gör stor skillnad i mångas liv.

– Förenin­ gen är mer e l l e r m i n d r e beroende av samhetsledare anställda på deltid, sti­pendier, fonder och medlemssom ska kunna sköta om och ordna avgifter. Och dessa medel behövs verksamhet, avslutar Isabel. både för att kunna ordna verkSammanställning: Jennifer Hägen samhet och för att kunna ha verk-

TÄVLA OCH VINN MATKÄRL Ta med matsäck på vandringen så orkar du gå längre.

Dessa kärl gör packningen enklare.

Liten och behändig första hjälpen väska att ha hemma, i bilen, båten eller i handväskan om man alltid vill vara redo. Alla behöver en sånhär!

Grattis!

Det är fammo Ragnhild som har fyllt i fyrklövern åt Maya Antell i Malax, så vinsten kommer som en total överraskning för henne. Maya vinner två glasmuggar med sugrör, perfekt att dricka smoothies ur, eller milkshake som hon också tycker om.

– Med glass i!

Maya är sju år och går på första klass. Hon berättar att det nog går bra i skolan och att hon tycker slöjden är roligast.

– Jag har lagat en nalle, svarar hon glatt på frågan vad de håller på med för tillfället.

Efter skolan spelar Maya gärna på telefonen eller leker med kompisar, passligt nog så bor några vänner bara tvärs över gatan och det ofta lek från morgon till kväll berättar mamma Chatrine.

När det är dags att ställa upp för foto frågar Maya försiktigt om Sascha får vara med. Sascha är Mayas katt som fyller ett år i maj. Och självklart får favoritkisson vara med på ett hörn!

Text och foto: Jennifer Hägen

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 7, 1, 5, 11 FRÅGA 3: 10, 9, 12, 6 FRÅGA 4: 9, 11, 14, 17

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 21 april 2021. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Transport Kennet Westerlund

SLAMBRUNNSTÖMNING • Jordbyggnad • Grus & Matjord OCH AVFALLSHANTERING MALAX KROSS • Flis NU FINNS

✁

Maya Antell i Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 331.Tröstpriser fick Gunvor Söderholm på Bergö, Gun-Britt Eklund i Harrström, Inga-Britt Yljens i Töjby och Kerstin Rosendahl i Korsnäs. Gratulerar till alla vinnare!

tävlings­svar kn221:

• Rivningsarbeten Er leverantör av bergskross FYRAR I OLIKA Tfn. 050-4310658 och grusprodukter transport.westerlund@gmail.com STORLEKAR

3

Marcus 0400-362 I detta nummer har vi gömt185 fyra Solfvägen 218, Solf miniatyrbilder (samma storlek 4 06-344som 0515,den 044-9829 081 Björn 0400-442 483 Öppet 8-17 nedan) av Kustmedias logo.

Påmåndag-fredag vilka

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Det är en avkopplande...

– Vid en viss ålder...

sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Samma år tog jag...

– Det har gått bra...

Tel. 0500-708381

Om jag vinner vill jag ha:

Omgång 332 K321

FYRKLÖVERNVINNARE

FÖRSTA HJÄLPEN VÄSKA

STORSVEDS SOPSERVICE Adress.............................................................................................................

Namn............................................................Tel..............................................

Matkärl

Första Hjälpen väska

4

Med hälsa och välmående som specialitet har Vasa Naturkost ett mycket brett sortiment av varor och därtill kunskap och personlig betjäning.

– Vi hjälper så gärna, säger Anette Nygård-Dal.

För hälsa och välmående!

VASA NATURKOST AB

Ett samtal med Anette NygårdDal. En stund med både allvar och skratt. En måndagsmorgon vid Vasa Naturkost, som hon är delägare i och VD för.

Vem är personen bakom den titeln?

• Familjeföretag som erbjuder hälsa och välmående.

Måndag idag – har du haft en bra helg?

• Företaget grundades i Vasa redan 1959 av Ethel Berggren och Raili Hammarström och var en av de tio första hälsokostbutikerna i Finland.

– Mycket bra. Har deltagit i en workshop i Stockholm – digitalt förstås. Om HMA, hårmineralanalyser.

• Benita Nygård kom in som delägare 1983 och köpte senare hela rörelsen 1994.

När började du arbeta här?

• Finns i Hartmans hus i Vasa och hade också affär i Saluhallen tills för några år sedan.

• Generationsväxling 2011 då Anette NygårdDal blev majoritetsägare. Benita Nygård och Ove Nygård är delägare.

• Från och med den 1 november 2016 i helt egen regi då samarbetet med Life-kedjan avslutades efter många år.

• Företaget firade 60 år 2019.

– Första gången jag skrevs in på lönelistan var 1986. Då gick jag i högstadiet, cyklade hit från Smedsby och städade butiken. Den uppgiften hade jag ända tills efter studenten.

Vad hände sen?

– Jag blev ekonom från Hanken och hade träffat Allan. Vi bodde

utomlands några år, i England och USA, och fick barn: Oliver och Julia. När vi kom hem bosatte vi oss i Malax och jag började arbeta här i butiken.

– Före det fanns det åtminstone två saker som jag var riktigt säker på – jag skulle aldrig flytta till Malax och aldrig börja arbeta i mammas butik.

Hur lärde du dig den här branschen?

– Jag utbildade mig till fytonom vid Helsingfors universitet. Den högsta utbildningen inom hälsokostbranschen i Finland. Att en företagare är ekonom i grunden är inte heller helt fel. Vi uppdaterar oss hela ti-

den och har hakat på de allra flesta skolningar som ordnats genom åren. På Vasa Naturkost finns två kostrådgivare. Jag är en av dem.

Vad är det som stimulerar dig i ditt arbete?

– Kunderna. Alla gånger!

– Jag är ingen pappersvändare.

Jag vill prata med människor och möta blicken på folk.

Hur beskriver du Vasa Naturkost?

– Ett över sextioårigt pålitligt familjeföretag som erbjuder hälsa och välmående. Det finns ett bra ord på finska – ”kivijalkamyymälä”. Det betyder en självständig enhet, en ”stenfotsbutik” i stadskärnan med dörren ut mot gatan.

– Webbutiken är ett bra komplement. Den fungerar också som ett kartotek för kunderna, som bekantar sig med produkterna där och kommer hit och frågar efter dem.

– Julia och hennes pojkvän sköter om företagets sociala medier – ungdomar är superduktiga på sånt!

5 Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

Mor och dotter. Benita tittar in och säger hej.

VÅRT NÄTAPOTEK HAR ÖPPNAT www.malaxapotek.fi Malax Apotek www.malaxapotek.fi

Välkommen!

God hälsa är inget hokus pokus

BÅTSERVICE

Reparationer, service, tvätt, transport och sjösättning av båtar

BILVERKSTAD Avgastest • Reparationer Besiktningstjänst • Däckförsäljning Småmaskinservice

Auktoriserad Tohatsu servicepunkt

Familjen?

– Är gift med Allan som jobbar på Wärtsilä och vi har vuxna barn Oliver och Julia. Oliver studerar till ingenjör vid Yrkeshögskolan Novia. Julia studerar statsvetenskap vid Åbo Akademi och arbetar deltid vid EM Sandströms i Petalax. Och så förstås Sputnik som är en bichon frisé.

Räknar du tiden i före/ efter någon speciell livshändelse?

Webbutikens logistik sköts från affären.

– När vi premierades med titeln Årets Företag av Österbottens Företagarförening för några år sedan tillskrev jag utmärkelsen vår personal. Det gör jag nu också. Vad skulle det här bli till utan dem. De är bäst!

Vad gör du på jobbet?

– Allt. Men vanligen sköter jag beställningar, administration, försäljning och så pratar jag med kunderna. Hoppas på att folket ska göra sina inköp lokalt, gynna företag i närheten och hjälpa varandra, inte minst i denna tid av coronapandemi.

– Kramar om Sputnik när han är här.

Vem är Sputnik?

– Julias hund, och lite min. Ett kärt besvär. Han brukar vara här i butiken, men inte bland kunderna om kunderna inte vill det. Han är en terapihund fast han inte vet om det själv.

Hur kan vi bli mera hälsosamma?

– God hälsa är inget hokus pokus.

Man börjar från början och tar små steg till livsstilsförändring.

– Man kommer jättelångt med bra kost, motion och vila. Säger jag fast det ju verkligen inte borde komma från mig.

– De flesta vet idag vilken stor betydelse en bra kost har. Minska på sockret!

– Välkommen till oss när du vill lära dig mera om hur du balanserar upp behovet av vitaminer och hjälper immunförsvaret på traven.

– Vet månne folk om att vi också har hudvård, presentartiklar och livsmedel?

Lever du som du lär?

– Många omkring mig gör hälsosamma val och då blir jag själv lätt blind för det. Men jo, jag försöker leva som jag lär. Men för säkerhets skull – gör som jag säger och inte som jag gör.

Vad gör du när du inte arbetar?

– Nu säger jag som många andra snart femtioåringar – jag gillar skäre, är ut och går med hunden och har börjat yoga. Åminnes egen vandringsled Hemskogen går bakom vår garageknut så jag är ofta ut och går i skogen.

– Jag var 24 år när pappa dog.

Plötsligt och oväntat i en drunkningsolycka. Efter det blev jag nog en lite annan person. Mera ödmjuk, bättre på att ta vara på människorelationer och jag fick djupare insikt på många plan. Tyvärr är det ju synd att det ska hända något före man kommer till den insikten.

– Men – det behöver inte heller vara något negativt som händer.

Min mamma pratar ofta om före och efter den jorden runt-resa vi gjorde tillsammans 1993. En resa där vi båda utvecklades mycket på det personliga planet.

Vad har du ogjort?

– Många, många resor är ogjorda även om jag besökt över femtio länder. Ju mera jag reser desto mer förstår jag hur många resmål som väntar.

Mamma och jag drömmer om att vandra Santiago de Compostela i Spanien. I maklig takt och med ett gott vin i pauserna.

– Annars är jag rätt nöjd. Nöjd med det jag gör och har gjort.

Tillbaka till där vi började samtalet – alltså vad är en hårmineralanalys?

– En liten tofs av ditt hår analyseras på basen av forskning i ett laboratorium och ger en bild av din mineralstatus, tungmetaller i kroppen, hormoner, matsmältning och så vidare.

Vi är nu två diplomerade och certifierade terapeuter i hårmineralanalyser vid Vasa Naturkost och det betyder att vi kan betjäna kunder ännu bättre och bli mera säkra i våra rekommendationer.

Utvecklingssteg inom företaget?

– Att hela tiden förkovra oss i branschen, att utveckla digitala produkter och virtuella synlighet.

Stå stadigt när övriga världen är i gungning.

– Och vara här i vår ”kivijalkamyymälä”. Vi väljer att tro på centrum om jag uttrycker mig så.

Du fyller femtio snart, hur känns det?

– Bra. Mycket känns rätt. Jag hade, oavsett pandemin, inte tänkt fira stort utan planerade att resa bort med familjen. Just nu blir det varkendera. Vi reser bort när det tillåts.

– Sen tänker jag mig femtio år till. Min mormor Elli Tolvanen blev 99 år så det siktar jag på.

Tack för stunden Anette – och gratulerar i förskott!

Har du någon dold talang?

– Gud va roligt det skulle ha varit att kunna dra fram en riktig talang nu Libbi.

– Hur hittar man sin talang?

Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.ostmansmaskinservice.fi

Transport Kennet Westerlund • • • •

Jordbyggnad Grus & Matjord Flis Rivningsarbeten

Tfn. 050-4310658 transport.westerlund@gmail.com

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

K-G Revahl Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

E-Mek AB Fordonsreparationer Däckservice

AC-Service

Norrvägen 339 Petalax Tel. 050-9194104

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb. www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Text och foto: Lisbeth Bäck

✁

– Jag hänger också massor, massor på NetFlix och på Facebook.

Eller brukar man förresten säga det högt?

Reklamtejpningar och lasergravering

6 Sandra Smedlund från Korsnäs har sökt om dispens för att få personbilskörkort redan vid 17 års ålder, eftersom avståndet mellan hem, skola och sommarjobb är långt.

Sandra tar körkort som 17-åring – Reformer påverkar trafikskolans verksamhet Efter två körlektioner, som startade i Malax tidigt på morgonen, anländer trafiklärare Christel Lassfolk och eleven Sandra Smedlund till Trafikskola Rönns kontor i Vasa centrum. Sandra har sökt om dispens för att få bilkörkort redan vid 17-års ålder – något som blev möjligt för ett par år sedan genom en lagändring, och något som utnyttjas väldigt flitigt i trakten på grund av de långa avstånd vi har.

S

ANDRA SMEDLUND, SOM är hemma från Korsnäs och går i gymnasiet i Petalax, förklarar sin egen situation.

– Vi har en hel del håltimmar i schemat, och ibland kan jag bli tvungen att vara i skolan och vänta på bussen hem i tre timmar. Bussturerna är få och hemresan är lång, tillägger hon.

Sandra har tidigare mopedkort och har alltså gått i trafikskola förut. Nu återstår bara de allra sista körlektionerna innan hon kan avlägga förarexamen för B-körkortet.

– Det har gått bra tycker jag.

Man har mer rutin och är mindre nervös nu när man vet vad man ska förvänta sig, konstaterar hon.

Just 17-åringarna som söker om dispens är en ny kundgrupp för trafikskolan, och de är många.

– Det är väldigt vanligt här.

Huruvida ungdomarna är mogna för att köra bil då är väldigt individuellt, och föräldrarna har en viktig roll i ansökningsprocessen.

Att kunna förstå och förutse riskerna i trafiken är många gånger åldersrelaterat, menar Christel Lassfolk.

Drömyrket Christel har jobbat som trafiklärare sedan 2014, efter att hon skolat om sig via en utbildning som TE-byrån arrangerade.

– Det har varit något av ett drömyrke för mig, berättar hon. Jag jobbade tidigare som personlig assistent, och trivs med att just få hjälpa andra, assistera och ha en daglig kontakt med andra människor, förklarar hon.

Hon beskriver sitt jobb som väldigt omväxlande – trots att arbetsuppgifterna är de samma är ingen dag den andra lik.

– Jag fungerar lite som ett rul�lande kontor nu eftersom vi på grund av pandemin valt att hålla all teoriundervisning i Vasa, och därför inte har någon verksamhet vid filialen i Malax, förklarar hon.

Det bästa med jobbet är enligt Christel att få se utvecklingen hos eleverna, att märka när de verkligen tagit in det man sagt tidigare, och att man når fram på riktigt.

– Sedan körkortsundervisningen och förarexamen genomgick senaste reform, vilket var 2018, matas eleverna inte längre med

Caroline Stenström och Christel Lassfolk konstaterar att senaste reform och de många undervisningstillstånd som beviljas lett till att antalet trafikskolor minskar. Samtidigt har en ny kundgrupp tillkommit – de många 17-åringar som beviljas dispens för personbilskörkort.

7 samma mängd information som tidigare och det är tydligt att lika många inte kan lika mycket numera när proven ska göras. Det var också mer vanligt tidigare att eleverna på förhand lärt sig att hantera fordonet hemmavid innan de började i trafikskolan, konstaterar Christel.

Mindre lektioner – mer ansvar hos eleven Reformen som genomfördes 2018 innebar flera förändringar. När det gäller det första körkortet, ska eleven genomgå utbildningen innan körundervisningen inleds, oberoende körkortsklass. Utbildningen för det första körkortet är obligatorisk för alla som ansöker om körkort för första gången.

– Undervisningen omfattar fyra timmar teoriundervisning i trafikens grunder och innehållet är alltså detsamma oberoende vilken körkortsklass du avlägger, tillägger Caroline.

Men lagändringen innebar samtidigt att antalet obligatoriska teorilektioner för personbilskörkort skars ned med mer än hälften, från 20 timmar till åtta, eller bara fyra om man sedan tidigare har mopedkort. Även antalet obligatoriska körlektioner minskade drastiskt – från 17 till tio timmar.

Inget andra skede Samtidigt förändrades hela upplägget på undervisningen, eftersom tre skeden blev ett.

– Allt ska ske före förarexamen avläggs, också all riskutbildning, och det finns inte längre något ”andra skede”, förklarar trafiklärare Caroline Stenström på Trafikskola Rönn.

Också mopedkörkortet påverkades av reformen.

– Där minskades teoritimmarnas antal från sex till fyra och de tre körlektioner som tidigare var obligatoriska är idag noll, vilket är ganska anmärkningsvärt. Hanteringsprovet för mopedkortet kan alltså avläggas utan att man tagit en endaste körlektion, förtydligar Caroline.

Fler blir underkända Syftet med reformen var att göra undervisningen förmånligare, men också friare med större möjligheter till individuell anpassning – det är upp till eleven själv att köpa extra lektioner enligt eget behov.

– I praktiken fungerar det förstås inte riktigt såsom man kanske hade tänkt sig, fortsätter Caroline. De flesta tänker inte på det viset och i stället får vi många fler underkända i teoriproven och examen. Det man alltså sparar in på ett färre antal lektioner, hamnar man i stället att lägga ut i form av fler examensavgifter, konstaterar hon.

Samtidigt blev nämligen både hanteringsprovet för moped och förarexamen för personbil betydligt mer krävande.

– Hanteringsprovet för moped kan dessutom inte längre tryggt utföras med vinterväglag, till följd av dess upplägg, vilket innebär att många 15-åringar inte får sitt mopedkort före ett halvår efter sin födelsedag, til�lägger Caroline.

Samarbete – ett bra system Förändringarna till trots väljer allt fler att få sin körundervisning hemma av endera föräldern.

Antalet undervisningstillstånd ökar hela tiden och en bidragande orsak är förmodligen att också här infördes lättnader.

– Den undervisande föräldern behöver inte längre avlägga något teoriprov och inte heller behöver bilen som används besiktigas efter att pedalerna monterats på passagerarsidan, berättar Caroline vidare.

Riskutbildningen som består av fyra lektioner teoriundervisning och fyra lektioner körundervisning, bland annat på halkbanan och i mörker, måste dock alltid ske i trafikskola.

– Det går bra att samarbeta, och att exempelvis låta eleven ta teorilektionerna i trafikskolan och utföra körningen i stadstrafik med oss, för att sedan utföra mängdkörningen hemma är ofta ett bra system, anser Christel och Caroline.

Närundervisningen uppskattas På Trafikskola Rönn, eller Trafikskola Rune som man ännu kallar sig i Malax, har pandemin inte medfört några andra förändringar än att man valt att koncentrera all undervisning till Vasa.

– Restriktionerna har medfört att vi lägger betydligt mer tid på städning, och på det här viset kan vi spara in en hel del tid. Alla lektioner sker förstås med munskydd och på teorilektionerna är antalet deltagare mer begränsat, berättar Caroline.

Man har medvetet gått in för att bibehålla närundervisningen. Det har inte föranlett några problem – alla har skött sig exemplariskt och ingen har kommit på undervisning och varit förkyld.

– Vi anser att kontakten med eleverna är viktig och speciellt när allt annat varit distanslagt har det här varit uppskattat.

Tröskeln att ställa frågor blir betydligt lägre vid närundervisning, och det är bra för läraren att lära känna eleverna före körundervisningen ska inledas, avslutar Caroline.

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830

HANTVERK OCH HEMBAKAT CAFÉ OCH INVA WC Helgöppet 8.5-30.5 (+13.5) Öppet alla dagar 1.6-29.8 Helgöppet 3.9-26.9

Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B

Sommartorg 10.7

Vard. 11-19, lörd. och sönd. 11-18

Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

GRÄVMASKINSTJÄNSTER Följ oss på Instagram & Facebook @byanyttkustnytt

• Husgrunder Malax med omnejd!

• Dikningar • Rensningar • Dräneringsarbeten Lars-Ove Åstrand • Tel. 0500 88 0043 • larsove_astrand@hotmail.com

NÄRPESREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG Företagstjänster

Regionkommunikation

Regionutveckling

Regionmarknadsföring

www.dynamonarpes.fi | dynamo@dynamonarpes.fi | 010-3277120

FÖRSÄLJNING OCH SERVICE AV MASKINER Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och accleration gör dessa till dina drömsågar!

Stihl MS 201 CM

Erbj.

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW/2,4 hk • 4 kg

Världens lättaste proffssåg M-TRONIC styrsystem Ingen shoke och inga justeringar.

Erbj.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,3 kW/3,1 hk • 4,5 kg

Stihl MS 261 CM

599 €

SERVICE AV Lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo Rosenlew, Huddig och Lännen -service

Erbj.

• Volym 50,2 cm3 • 3,0 kW/4,1 hk • 4,9 kg

699 €

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Snabb och pålitlig service!

Kandidat i kommunalvalet!

Vill du nå dina väljare i vårt trovärdiga forum?

Med en annons i KustNytt når du ut till väljarna runt om i Malax-Korsnäs, våra läsare är flitiga röstare och tidningen läses många gånger i hushållen.

Text och foto: Anna Sand

Boka annonsplats med Jennifer på nummer 06 344 1815 eller mejla förfrågningar på jennifer@kustmedia.fi

8 Marica Häggqvist, optometrist och ägare till Nygårds Optik, utför numera alla syndundersökningar med en toppmodern foropter. Den kan mäta synen mycket mer noggrant och man inte längre bunden till att justera den med 0,25 enheter varje gång.

TE M A

TEK NIK

Toppmodern teknik

för bästa möjliga syn I 70 år har Närpes med omnejd betjänats av lokala optikerföretaget Nygårds Optik.

Mycket har hänt sedan företaget grundades 1951, och den tekniska utvecklingen inom branschen har varit stor. Så pass stor att en förra generationens optiker förmodligen inte ens skulle kunna göra en synundersökning med dagens utrustning.

N

YGÅRDS OPTIK ÄGS idag av Marica och Peter Häggqvist, båda två också verksamma i butiken. Det var Maricas morfar och mormor Levi och Alfhild Nygård som grundade företaget 1951, som alltså firar 70-årsjubileum i år.

Inledningsvis var affären en urmakeriaffär men utökades senare med den optiska biten. Maricas föräldrar Kerstin och Ernst-Erik Westerback tog senare över och nu betjänar tredje generationens optiker.

Toppmodern teknik

Företagarparet tillsammans med Annette Ömossa, som ansvarar för kundbetjäningen i affären.

Marica, som är utbildad optometrist, är den som utför alla synundersökningar, medan maken Peter ansvarar för slipningen av alla glas, något som görs i affären.

– Jag är skolad på plats och har jobbat här i elva år nu, berättar Peter, som också reparerar glasögonbågar vid behov.

När en kund kommer för att skaffa nya glasögon bör en synd-

undersökning alltid göras om det gått mer än sex månader sedan den förra gjordes.

– Vi börjar alltid med att kontrollera synen med den automatiska autorefraktometern som ger ett ungefärligt resultat och även mäter ögontrycket. Därefter görs en individuell synundersökning, numera med en toppmodern foropter, berättar Marica.

Större precision i styrkan Foroptern införskaffades i höstas och Nygårds Optik var då det första företaget i Finland med en sådan.

– Den är både snabbare och noggrannare, kan jämföra tidigare styrka med nuvarande och med hjälp av så kallad AVA-teknik kan man få mycket mer precisa resultat istället för att öka eller minska styrkan med 0,25 steg, såsom tidigare, förklarar hon vidare.

Väljer man att använda sig av AVA-tekniken blir således också

själva glasen mer exakta, men också aningen dyrare.

– De mera individuellt anpassade glasen mäts i en särskild apparat som tar kundens synbeteende i beaktande. Således får kunden ett glasögonpar som är mera personligt anpassat, tillägger Peter.

Teknik kräver skolning A och O i branschen är att hålla sig uppdaterad med teknologin, och för att vara godkända som optiker av medicinalstyrelsen i Finland krävs årligen vissa skolningspoäng.

– Vi fortbildar oss regelbundet, och när ny utrustning införskaffas ingår alltid specifik skolning i investeringen, berättar Marica.

Inte enbart synundersökningarna, utan även själva glasslipningen är datastyrd idag.

– Glasen beställs direkt i datorn och kommer sedan oslipade till oss per post. De formslipas efter den valda bågen och vi använder oss av franska, internationellt erkända Essilor-glasen, berättar Peter vidare.

9

K. SKINNARS

Peter Häggqvist ansvarar för slipningen samt olika service- och reparationsjobb i affären.

De kundspecifika måtten och parametrarna knappas in i datorn, varefter glasen slipas enligt detta i maskin. Vill man fortsätta att använda sina gamla bågar går också det bra, glasen anpassas då efter dem och vid behov kan Peter även reparerar trasiga bågar.

Trenderna kommer västerifrån

Alla glas formslipas på plats hos Nygårds, något som numera också är helt datastyrt.

Trender kommer och går även då det gäller glasögon, och här i Österbotten kommer influenserna oftast från vårt västra grannland.

– Det har ganska länge varit populärt med runda bågar nu, men nu syns allt mer kantigt och även mer metall igen, konstaterar Marica.

– Det är markanta skillnader i hurudana bågar som säljs här jämfört med i östra delen av landet, fortsätter hon. Där köper optikerföretagen in helt andra typer av bågar, vilket förmodligen beror på de intryck vi får från Sverige.

– Viktigast är ändå att bågarna sitter bra och att man själv trivs i dem, menar Peter, som poängterar att glasögon är ett synhjälpmedel.

– Vid en viss ålder kan man kanske aldrig få tillbaka 100 procent av sin syn, även med de bästa glas det är viktigt att komma ihåg. Det kan finnas underliggande sjukdomar bakom, och då måste dessa utredas också.

Kvalitet och noggrannhet

FAKTA OPTOMETRIST = En optometrist är en optiker med specialistkompetens inom okulär farmakologi, ögats sjukdomar, barns syn och synutveckling, samt neurologiska förändringar som påverkar synen.

AUTOREFRAKTOMETER = En autorefraktor eller automatiserad refraktor är en datorstyrd maskin som används under en ögonundersökning för att ge en objektiv mätning av en persons brytningsfel och recept för glasögon eller kontaktlinser.

FOROPTER = En foropter är en testanordning för ögonen. Den används ofta av ögonvårdspersonal under en ögonundersökning och innehåller olika linser som används för att bryta ögat under syntestning, för att mäta en individs brytningsfel och bestämma hans eller hennes glasögonrecept.

Fakta från Wikipedia.

Har man nedsatt syn vid synundersökningen och det finns misstanke om någon bakomliggande sjukdom, rekommenderas alltid att man besöker ögonläkare utifall att det behövs remiss för någon form av vidare undersökning eller eventuellt operation. Ögonläkare har mottagning hos Nygårds Optik med jämna mellanrum.

Att tänka långsiktigt och erbjuda framsynta lösningar är Nygårds strategi och man har valt att prioritera kvalitet på alla produkter man säljer. Här blir man bemött professionellt och med omtanke. Det bästa företagarparet Häggqvist vet är att se en nöjd kund lämna butiken med ett noga utprövat glasögonpar.

Text och foto: Anna Sand

• Säljer bergskross, fyllnadsjord och matjord • Grävmaskinsarbeten och husgrunder från början till slut • Vi utför även kranarbeten och lavettransporter TA KONTAKT! Tfn 0500-264 425 • kenneth.skinnars@netikka.fi Strandvägen 2854, 66240 Petalax

• • • •

Måndag-Fredag 8-17 Lördag stängt

Ackulumatorer Bil- och däckservice Fyrhjulsinställning Glasarbeten

Fixus sertifierad bilverkstad

Ken-Trak Service utvid och fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! Glimmergränd 3, Vasa • 06-3170 508 • www.akkusalminen.fi

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@trakto Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservd åt er på samma adres

Vi erbjuder: ✓Service och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ✓Rökgasmätning för dieselbilar Sommardäck ✓OBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga priser! ✓Brännoljeförmedling ✓Däck- och fälgförsäljning Välkommen!

Järvvägen 10, Vikb RUNE: 0500-560974

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

TONY: 040-5646334

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

10 P a r o • F A S T E R

B e l l a • S u z u k i • S i l v e r • Te r h i

H o När det gäller n d a • Välkommen och se vårt urval M AKU släpvagnar och båttrailers FÖRMÅNLIGT! e r Båtar och motorer från Korsnäs sedan 1991 c www.mrmotor s . f i u Korsnäs 06-3641102 Vard 8-18 Lö 9-14 r y BÅTAR OCH MOTORER KÖPES KONTANT

TE M A

BÅTAR & MOTORER

TEK NIK

mr. motors

MALAX KROSS

Det smarta kylskåpet visar innehållet på en skärm på dörren, och kan också ses av de anhöriga i deras mobiltelefon. På så sätt är det lätt att veta när man bör fylla på.

Er leverantör av bergskross och grusprodukter Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483 Magdalena Vähäkangas.

Trygg ålderdom med ny teknologi

Allt fler vill bo kvar hemma så länge som möjligt, och ny teknik skapar allt bättre förutsättningar för detta. Tack vare en alltmer utvecklad välfärdsteknologi kan man skapa en trygg och säker hemmiljö, som också ger större möjlighet för de anhöriga att ha koll – på avstånd.

V

KVALITETSVÄRMEPUMPAR KVALITETSVÄRMEPUMPAR FRÅN DAIKINFRÅN DAIKIN

Försäljning och service av värmepumpar Besök www.kylservice.fi för mer info

Försäljning och service av värmepumpar • Mer info www.kylservice.fi

KYLSERVICE KYLSERVICE

J.Westling J.Westling

tel. 0500 tel. 0500 240 240 312 312 e-post: info@kylservice.fi e-post: info@kylservice.fi www.kylservice.fi www.kylservice.fi

AB SKINNARS VERKSTAD OY Reparationer och service USA-bilar Reservdelar Mjölnaregatan 15, Vasa • Tel 3198 600

I GJORDE ETT besök på yrkesskolan Vamia i Vasa, där man byggt en autentisk mil­jö för hinderfritt och tryggt boende, anpassat speciellt för äldre. Syftet har varit att skapa en autentisk hemmiljö, som både studerande, andra läroanstalter, kommuner, företag och vårdaktörer kan ta del av för sin egen verksamhet.

I lärmiljön, som fått namnet Vamia­­­Easy, finns automationsteknik som underlättar vardagen och ökar trygghetskänslan för både den boende och dess anhöriga.

– VamiaEasy har förverkligats genom Tecnofuture, ett ESRfinansierat projekt, berättar lektor och teamledare Magdalena Vähäkangas, som undervisar närvårdarstuderande på Vamia sedan 2009.

Utgångspunkten för hela projektet är de samhällsförändringar som skett under de senaste åren och de behov som finns idag – både hos äldre, ensamboende och deras anhöriga, men även vårdpersonalen.

Smart kylskåp Det är den boende, individen, som har varit i fokus vid planeringen av systemet, som gjorts så användarvänligt som möjligt. Det kan styras med egen röst, med en enkel mobilapplikation eller från en väggmonterad panel med skärm.

En stor del av funktionerna är dessutom sensorstyrda.

– Ringer det på dörren kan man kommunicera med och även via kamera se vem som ringer på via systemet, även på distans. Smartkylskåpet visar innehållet även på distans till de anhöriga, som i sin mobil kan kontrollera om det behöver handlas, eller om den äldre faktiskt ätit något under de senaste dagarna, berättar Magdalena.

Robotdammsugaren snurrar runt på golvet och all belysning och även rullgardinerna är fjärrstyrda. Sensorer skickar larm vid fallstötar och systemet larmar även om man vill eller vid behov när någon rör sig i rummet berättar Magdalena vidare. Även vattenkranen är smart och stänger av sig själv. Skåp och bänkar går att sänka och höja med ett knapptryck. Medicindoseringen sker automatiskt av en förpro-

grammerad robot, som matar ut och ger röstkommando om när och hur tabletterna ska tas.

– Här krävs förstås att personalen ska kunna ladda och använda roboten, som klienten kan hyra från kommunen, tillägger Magdalena.

Utvecklingspotential finns ännu Tack vare den trådlösa tekniken kan systemet byggas ut vartefter - det är bara fantasin som sätter gränser.

– Tack vare systemets enkelhet är det inte något problem att lära sig använda funktionerna även för äldre personer, men ofta behövs inledningsvis hjälp av anhöriga, konstaterar Magdalena.

Samtidigt ligger vi i Finland en del efter utvecklingen i de andra nordiska och europeiska länderna.

– Vi borde utveckla möjligheterna för de äldre att direkt kontakta en vårdare med exempelvis en pekplatta, för att kunna kommunicera via kamera och mikrofon – inte bara genom att larma via trygghetslarm. Men huruvida det är möjligt är förstås också väldigt individuellt – lider man av en minnessjukdom kan det vara svårt att lära sig sådant, tillägger hon.

Hjälpmedel i Malax kommun Vilka hjälpmedel som finns tillgängliga att hyra variera med kommunerna, och i många fall är det än så länge främst enbart trygghetslarmen som finns. Fanny Ljungkvist, chef för äldreomsorgen

11 i Malax kommun berättar hur uthyrningen organiserat där.

– Hjälpmedel såsom exempelvis rullatorer hyrs via HVC: s hjälpmedelsutlåning. Då det kommer till tekniska hjälpmedel är det hemserviceledarna som är ansvariga. De tekniska hjälpmedel vi har att tillgå för tillfället är trygghetsalarm, larmmatta och dörralarm. Vi har också möjlighet att erbjuda så kallade demenslarm som fungerar som övervakning av den dementa klienten som är rymningsbenägen, fortsätter Fanny.

Larmet går till en anhörig eller till hemservicepersonalen om klienten avlägsnar sig från basstationen, det vill säga hemmet.

– Vi följer kontinuerligt med utvecklingen och på basen av klientens behov reder vi ut vilka hjälpmedel som skulle kunna vara till nytta för klienten, tillägger hon.

Attitydförändring kan skönjas Hur upplever man då att åldringarna ställer sig till olika tekniska hjälpmedel – är de villiga att lära sig använda dem eller inte?

– Trygghetstelefoner är de flesta klienter nöjda att använda, konstaterar Fanny, men klienterna i dagens generation är ovana med tekniska hjälpmedel i övrigt. Det är endast ett fåtal som har dator av dem och finns

en viss skepticism jämtemot tekniska lösningar hos en del.

En viss attitydförändring kan dock skönjas.

– Vi märker att inställningen sakta börjar ändras och jag tror att kommande generationer har lättare att acceptera dessa tekniska lösningar.

Ett av de stora grundproblemen som föranlett utvecklingen inom välfärdsteknologin är den stora ensamheten bland de äldre – något som också bekymrar Fanny och hennes kollegor mycket.

– Det faktum att det kommer flera tekniska lösningar där ingen – varken anhörig eller personal – skall behöva göra besök till den äldre för att exempelvis se om det behöver handlas, kan öka ensamheten ytterligare.

Men vi ställer oss självklart positiva till tekniska lösningar som kan hjälpa de äldre att kunna föra ett så självständigt liv som möjligt, så länge som möjligt. Vi hoppas att tekniska lösningar skulle kunna utgöra ett gott komplement till den vård vi har idag och som kan innebära att hemservicetjänster påbörjas i ett senare skede, avrundar Fanny.

Text och foto: Anna Sand

Magdalena Vähäkangas, lektor på Vamia, visar dörrklockan som är försedd med både kamera och kommunikationsmöjligheter.

Sensorer skickar larm vid fallstötar och kan även larma om någon rör sig i rummet i närheten av sensorn. Foto: Privat.

Fanny Ljungkvist, chef för äldreomsorgen i Malaxkommun, visar några av de tekniska hjälpmedel som fås från deras sida.

Medicindoseringen sker automatiskt av en förprogrammerad robot, som matar ut och också påminner om när tabletterna ska tas.

LUCAS SNELLMAN DET KOM SNABBT. Beskedet från biskoparna. På en vecka skulle det ske.

Ett år senare har det blivit en del av nästan varje församlings regelbundna verksamhet.

Då församlingarna för drygt ett år sedan var tvungna att begränsa antalet gudstjänstdeltagare och periodvis helt stänga kyrkdörrarna blev strömmade gudstjänster alternativet. Idag har

arna. Kreativiteten har flödat då församlingarna blivit innehållsproducenter och gjort sitt yttersta för att erbjuda en virtuell församlingsgemenskap.

Förutom gudstjänster och andakter har det publicerats samtal, konserter, pysselstunder, dagklubbar, söndagsskolor osv. Där det funnits brister i teknisk kvalitet och dramaturgi har det uppvägts med det lokala och unika.

DIGITALA KLIVET det som började som en nödlösning blivit det tidvis enda sättet att delta i en gudstjänst. Under det gångna året har större kyrkliga helger som jul och påsk men också konfirmationer, dop, vigslar och begravningar firats på distans. Ett faktum som för en del varit smärtsamt då man saknat och längtat efter gudstjänstgemenskapen och de unika livsögonblicken men för andra underlättat deltagandet då man kunnat närvara trots begränsad rörlighet och långa avstånd.

Strömmade gudstjänster har också gjort det möjligt att delta i gudstjänster runtom i Finland och utanför landets gränser. Gudstjänster som man annars inte skulle kunna delta i och uppleva.

Gudstjänsterna har därför ofta fått fler deltagare. Speciellt senaste vår då allt körde i gång fanns det ett stort intresse också bland sådana som annars inte deltar i en gudstjänst. Och även om antalet tittare minskat – i takt med att nyhetens behag avtagit – finns det fortfarande församlingar vars gudstjänstdeltagande är högre nu än före coronapandemin.

UNDER DET SENASTE året har jag flera gånger dragit mig till minnes 2009 då jag var med och startade det nationella projektet Andligt liv på webben. Ett flerårigt kyrkligt projekt där bland annat varje anställd erbjöds möjlighet att fortbilda sig för arbete i sociala medier; att delta i diskussionsforum, skriva bloggar, göra videor, engagera sig på Facebook, Twitter, Instagram osv. Mycket gjordes men lokalt tog det aldrig riktigt fart.

Det gjorde det däremot våren 2020.

Under det senaste året har det skapats mycket digitalt innehåll i församling-

CORONAPANDEMIN HAR FÅTT oss att ställa om. Som varje kris har den tvingat oss att söka alternativ, nya möjligheter och vägar vidare. Frågan är vilka spår den lämnar efter sig och vad vi tar med in i det nya? Krisen ger oss också möjlighet att ompröva. Det kan handla om vår inställning till konsumtion, miljön eller hur vi prioriterar vår tid och våra möjligheter till social samvaro.

För en kyrka och församling kan det handla att se de möjligheter som coronapandemin fört med sig och ta vara på dem också efteråt. Men det kan också gälla att slå vakt om vad det innebär att vara en kyrka där den fysiska gemenskapen, det att vi delar bröd och vin knäböjda vid samma nattvardsbord eller omfamnar, tröstar och möts som människor, hör till det mest fundamentala. En gemenskap där Ordet blir kött och märks genom att vi hjälper och stöder varandra genom livet.

Till påsken hör att uppleva såväl det smärtsamma och svåra som det helande och hälsosamma. I stilla veckan finns livets alla skiftningar; lidande och sorg men också befrielse och skratt. Vandringen påminner oss om att det också efter denna pandemi väntar något nytt och hoppfullt. En tid som är annorlunda än den vi hittills upplevt men samtidigt bekant då den förberetts av vår Herre. En tid som vi inte ännu vet något om men som vi i tillförsikt får se fram emot. En tid och plats där tron får gro, hoppet får spira och kärleken får spricka ut i blom.

Välsignade stunder i vårsolen!

12 Ett par vantar där tummarna har stickats randiga.

Malaxmönstret – mångsidigt och stilrent med tradition Malaxmönstret är ett okomplicerat och behagligt stickmönster i olika nyanser av grått. Det kan användas på många olika plagg, till exempel vantar, sockor, tröjor och mössor.

U

RSPRUNGSMÖNSTRET FANNS PÅ en stickad strumpa som hittades i ett projekt då man runt förra sekelskiftet inventerade vindar och bodar och katalogiserade intressanta fynd. Ett mönster tecknades upp utgående från strumpan av Ann-Mari Witick på 1940-talet. År 1964 ingick ett mönster på en malaxtröja i marthornas tidning Husmodern.

Siri Hagback från Malax museiförening berättar att man ursprungligen använde ofärgat garn till plaggen stickade med malaxmönstret. Fårens ull kom i allt från naturvitt till mörkgrått och man spann ihop fyra olika nyanser från ljust till mörkt.

– Idag stickar vissa med naturvitt, ljusgrått, mellangrått och svart, men vill man hålla sig så nära originalet som möjligt väljer man mörkt grafitgrått istället för svart. Resårpartierna har ursprungligen stickats enfärgade i ljusgrått, men många stickar dem

med olika randningar, konstaterar Hagback.

Hon berättar att museiförenin­ gen har omkring femtusen olika textilier i sina samlingar. De stickade plaggen är utförda i många olika mönster utöver det som kommit att kallas malaxmönstret.

Näverstickning är vanligt, liksom randiga vantar med krokade skaft.

– Många av plaggen är färgglada och rosenrött är en särskilt ofta återkommande färg. Just malaxmönstret skall man ändå alltid sticka i grått, tycker Hagback.

Själv stickade hon en tröja i malaxmönstret åt sig på 60-talet och därefter har det också blivit några vantar, men hon har i första hand fokuserat på att ta vara på andras handarbeten framom att handarbeta själv.

Sticka malaxmönstret Har man provat sticka flerfärgsmönster förr bjuder malaxmönstret inte på några större utmaningar. Knepigast är en del av varven

En enkel barntröja med raka ärmhål och rak halsöppning. Sticka ärmarna uppifrån för att kunna välja vilken del av mönstret du vill ha högst upp och samtidigt kunna sticka dem lagom långa.

med vitt där man stickar med tre färger samtidigt. Då gäller det att hålla ordning på nystanen och vara noga med att få flotteringarna, det vill säga trådarna på baksidan, lagom spända så att plagget inte börjar buckla sig.

Mönstret går att anpassa till nästan vilka garntjocklekar som helst. Till sockor och vantar passar det bra med garn i tjocklek som Nalle eller Sju bröder. För tröjor till bebisar eller små barn kan man hellre välja ett tunt garn i merinoull som inte kliar. En mönsterrap-

port är tolv maskor. Försök alltså anpassa stickprojektet så att maskantalet är jämnt delbart med tolv.

För ett mindre projekt fungerar det också om maskantalet är delbart med sex, men då kommer de rutiga delarna av mönstret inte att gå jämt ihop då man byter varv.

Text och foto: Johanna Granlund

13 TE M A

TEK NIK

KATARINA VESTERSUND HJÄLP, VAD LIVET rullar på! Det är morgnar och kvällar, måndagar och fredagar. Månaderna byts och årstiderna växlar. Snart är det dags för sommardäck. Det är inte alls länge sedan det var vinterdäcksrusch och djupaste novembermörker. Det är inte alls långt tills det blir sommarlov, villaliv och nypotatis. ”TIDEN GÅR OCH inga barn blir gjorda”, säger vår granne, en trevlig herreman på över åttio, som säkert vet vad han talar om.

Jag brukar också tänka att tiden går, att den på något sätt sipprar som sand mellan mina fingrar och är borta. På något konstigt sätt befinner jag mig ofta i framtiden. Jag kan inte riktigt leva i nuet eftersom jag ägnar så mycket tid

EN STUND HOS MARINEDOCK

BYGGA EN BRYGGA åt det jag ska. Och så är jag lat. Om jag ska iväg någonstans kan jag tänka att jag inte ids börja med ett visst projekt för att jag ändå ska iväg snart. Min lagvigda är precis tvärtom.

Han tänker: Nu har jag ju en halvtimme innan jag ska iväg.

Han är mycket arbetsam och flitig den mannen. Jag kan bli trött bara av att iaktta hans framfart.

Så här lite mera än halvvägs i livet försöker jag lära mig att vara och leva mera i nuet.

Istället för att tänka att tiden går så anstränger jag mig att tänka att den kommer.

Tiden kommer till mig och jag får lugnt befinna mig i nuet. Slappna av. Ta saker som de kommer. Göra det jag hinner och orkar. Acceptera att somt aldrig blir färdigt.

Roger Holmqvist

Jonas Östman

MARINEDOCK AB HETER NU FÖRETAGET I MALAX som tidigare hade namnet Östmans Maskinservice. Jonas är ägare och Roger är anställd. Här finns tjänster för främst båtar som service, tvätt och förvaring. Även reparationer av glasfiber, trä och elektricitet. Men här skruvas också med gräsklippare, fyrhjulingar, traktorer och bilar. Hallen är hans egen intill Strandvägen, liksom den Targa 27 som han målar undertill här på bilden. Trolling är ett intresse och pappa i Maxmo var båtbyggare. Både förmedling och försäljning av båtar finns i planerna och hans nya bifirma i samma utrymmen, FiveStar-Decal, erbjuder tejpningar, skyltar och lasergraveringar. Livet som egenföretagare sedan 2011 passar honom bra.

Det är mest bråttom vårar och höstar.

Egenskaper hos en bra båt? Det är storleken och så är det formen på botten som gör en båt bra i vattnet om du frågar Jonas Östman.

Ha det så bra säger KustNytt och tackar för stunden.

Text och foto: Lisbeth Bäck

LÄTT SOM EN plätt är det verkligen inte. Jag, som brukar älta och fundera och planera och ta ut sorger och bedrövelser på förhand, har nog en stor utmaning i detta. Men jag vill försöka vara mera närvarande i nuet. Kanske det kan lyckas. Jag har ju redan färdigt planerat hur jag ska ta hand om mina barnbarn, att jag vill flytta till en mindre bostad då barnen flugit ut, för att inte tala om min begravning, så det borde jag ju kunna släppa. Eller?

Samtidigt som jag försöker landa i just detta ögonblick vill jag också bygga en brygga. Nu tänker jag brygga som en musikterm. Poplåtar och dansbandslåtar har ofta en brygga och den kommer mellan vers och refräng. Den är lite annorlunda och ska bygga upp energin i låten innan sista refrängen.

JAG VILL HA en fin brygga. Det är mycket kvar av versen, men det blir oundvikligen en refräng då tiden kommer och kommer och det är morgnar och kvällar, måndagar och fredagar. Då månaderna byts och årstiderna växlar. Jag vill att min brygga ännu ska låta mig våga något nytt. Jag vill också kunna känna att de erfarenheter och kunskaper jag fått ska få ha betydelse, att jag inte behöver kasta ut dem med badvattnet trots att nya sanningar läggs till. Jag vill känna att jag lever, känna att jag är närvarande i nuet, tar vara på mina resurser och relationer. Att jag har energi och något att ge. Jag vill ännu klara av en tonartshöjning som gör den sista refrängen till något alldeles extra. Sådär så man får gåshud då låten är så himla bra.

14 Övermark sjukhus var inrättat i den här byggnaden 1929-1973. Därefter omvandlades sjukhuset till bäddavdelning i Närpes HVC:s regi för tidsperioden fram till 1983.

Övermark sjukhus

– en inblick i vårdhistorien Från sent 1920-tal fram till tidigt 1970-tal kunde primärkommunerna Övermark, Pörtom och Korsnäs ståta med att ha ett eget sjukhus. På sjuk­ huset genomfördes bland annat mindre operationer. I slutet av dess existens kunde man erbjuda ett 20-tal patientplatser.

S

TÅTLIGT OCH KLASSISK T rödmålat samt försett med grönmålat brutet tak tornar det forna sjukhuset i Övermark upp sig intill Vasavägen- i närheten av Övermark kyrka och en bit i riktning mot Yttermark.

Den anrika byggnaden ägs numera av ortsborna Johan och Sabina Wickman. Huset renoveras som bäst och ska enligt planerna profileras som B&B-ställe framöver.

I denna natursköna landsortsmiljö behandlades i tiderna patienter i alla åldrar från sjukhusets medlemskommuner Övermark, Pörtom och Korsnäs. Från starten 1929 fanns det 14 platser varav Övermark hade sex platser och de övriga medlemskommunerna fyra platser vardera. Här togs såväl patienter med allmänna åkommor som olycksfallspatienter emot.

Det genomfördes också mindre ingrepp såsom blindtarmsoperationer.

– Min far Anders Edvin Nybränn hade sin första läkarmottagning i ett annat hus här i närheten, på andra sidan Vasavägen, berättar Övermarkbon Helena Järvinen i samband med en rundtur i det forna sjukhusområdet.

Nybränn var läkare i Övermark i över 35 år Helena Järvinen är barn till den Purmobördige kommunal- och sjukhusläkaren Anders Edvin Nybränn (1900-1967) som innehade läkartjänsten i Övermark i över 35 år med start från början av 1930-talet.

– Som den enda läkaren i området var Anders Edvin upptagen med att arbeta jämt och ständigt omkring på fältet. Han hade läkarmottagning i Övermark tre dagar i veckan samt i Pörtom och Korsnäs en dag i veckan. I princip hade han också dejourering dygnet runt.

– Med undantag av gemensamma måltider i hemmet var det

ganska sällan som vi hann träffas i vardagen, säger Helena.

Helena bor kvar i sitt forna föräldrahem i Övermark tillsammans med sin make. I huset finns flera rum, både väntrum och mottagningsrum, som anknyter till den läkarmottagningsverksamhet som Anders Edvin Nybränn hade koncentrerat till det egna hemmet.

– Några tidsbeställningar handlade det inte om på den tiden. Däremot minns jag att ett nummersystem var i användning. Så länge som det fanns patienter i väntrummet fortsatte mottagningsarbetet.

På grund av det kroniskt hektiska arbetet valde Anders Edvin Nybränn att ta ut en två månader Helena Järvinen har vuxit upp i en läkarfamilj. Hon är dotter till den långvarige kommunalläkaren Anders Edvin Nybränn. För närvarande skriver Helena en akademisk avhandling utgående från patientberättelser från Övermark sjukhus.

FAKTA • 1911 beslöt man i Övermark att inrätta ett eget sjukhus, främst eftersom man var missnöjd med dåvarande kommunalläkarens i Närpes oregelbundna besök i området. Separationen från läkarservicen i Närpes skedde i slutet av följande år.

• Första läkaren i Övermark var med.kand Runar Carl Öhman (1913-1914). Hösten 1915 verkade sjukhuset i hyrd lokal under ledning av läkaren Teodor August Biaudet. Tio platser fanns till förfogande.

1929. År 1932 behandlades 288 patienter varav 137 underkastades operation. Samma år anskaffades en röntgenapparat som kostade 52 900 mark.

• Verksamheten fortsatte fram till 1973 då Övermark och Pörtom sammanslogs med Närpes. Samtidigt profilerades Övermark sjukhus som bäddavdelning i Närpes HVC:s regi.

• I slutet av 1917 gick Övermark och Pörtom in för att bygga ett gemensamt sjukhus.

Korsnäs var först motsträvigt, men anslöt sig till projektet småningom.

• Sjukhuset som var byggt i trä ansågs vara för brandfarligt. Enligt reformen av Folkhälsolagen i början av 1970-talet hade små landsortsjukhus inte längre rätt att utföra operationer utan dessa funktioner överfördes till krets- och distriktssjukhus.

• Det nya sjukhuset byggdes i mitten av 1920-talet, men togs i bruk först i februari

Fakta: K V Åkerblom: Övermarks historia

15 lång semester sommartid. En månad av den lediga tiden utgjordes av betald semester medan resten finansierades på egen bekostnad.

– I praktiken var Anders Edvin vid behov anträffbar för konsultationer även på familjens sommarställe på Svartgrund utanför Fagerö.

Man hade dragit telefonledning ut till sommarstugan.

Allting gick förstås inte på räls i det lilla sjukhusets vardag. Underbemanning ställde till med problem ibland och som läkare är man kanske inte omtyckt av alla invånare, säger Helena.

Något utvecklat FPA-baserat sjukförsäkringssystem fanns inte att tillgå på 1950- och 1960-talen.

– Patienterna fick räkningar efter sjukhus- och mottagningsvistelserna. För att också mindre bemedlade personer skulle kunna erhålla vård hade det inrättats en så kallad ”frisängsfond”, säger Helena.

Anders Edvin Nybränn hann själv inte uppleva någon pensionärstillvaro. Han avled en höstdag 1967 efter att ha råkat ut för en trafikolycka i Pörtom då den första blixthalkan hade slagit till.

Tog studenten som pensionär En sommar i början av 1970-talet arbetade Helena Järvinen som praktikant på Övermark sjukhus.

Senare blev det en lång yrkeskarriär inom sjukhusvärlden för Helenas del. 2013 gick hon i pension efter att ha varit operations- och anestesisjuksköterska på Vasa centralsjukhus i 28 år.

– Samma år tog jag studenten vid Vasa svenska aftonläroverk. Därefter sökte jag in till Åbo Akademi.

– Efter att man har pensionerat sig är att man fri att göra vad man vill. Själv skulle jag inte stå ut med en passiv pensionärstillvaro, tillägger Helena med glimten i ögat.

Inom Åbo Akademis sfärer har Helena tidigare hunnit avlägga kandidatexamen i litteraturvetenskap.

Nu är siktet inställt på att bygga på med en filosofie magisters-examen i folkloristik under det innevarande året. I en kommande pro gradu-avhandling fokuserar Helena på tidigare patienters erfarenheter, upplevelser och personliga minnen av Övermark sjukhus.

– Jag har gjort bandade intervjuer med ett tiotal personer från Övermark, Pörtom och Korsnäs.

Det äldsta intervjuobjektet är 93 år. Fokus i berättelserna ligger i betydande grad på ”skratt och humor” under sjukhusvistelserna- som en kontrast till det sjukdomselände som många har gått genom.

I sin jakt på information om och minnen från Övermark sjukhus har Helena också lagt ut en enkät på Övermarkgruppens Facebook-sajt.

– Tyvärr har jag inte fått några svar. Att vända sig till äldre respondenter på internet är tydligen inte rätt väg, säger Helena.

Text och Foto: Joakim Snickars

Jag lovade att stanna ett år – Birgitta Lassas om tiden på sjukhuset Närpesbon Birgitta Lassas arbetade som översköterska på Övermark sjukhus från 1967 fram till sjukhusets omvandling till HVC-bäddavdelning. Senare var hon föreståndare för Alvinahemmet fram till 2006.

BIRGITTA LASSAS VAR anställd på Övermark sjukhus under de sex sista verksamhetsåren med sjukhusstatus 1967-1973.

– Jag tillträdde i december 1967 efter att ha blivit uppringd av sjukhusets ekonom Helmer Franzén. Jag hade arbetat ett år på Helenasjukhuset i Kristinestad vid det laget. Efter lite betänketid gick jag med på att arbeta i Övermark åtminstone ett år, säger Birgitta som hade utbildat sig till sjuksköterska vid Sjukis i Vasa.

– Personalsituationen var rörig när jag kom dit. Det fanns ingen fast stationerad läkare. Två sjuksköterskor hade slutat och en annan sjukskötersketjänst var delad. Så arbetsbördan blev stor från början.

– Det var framför allt stor omsättning på läkare på den tiden. Läkare sändes till Övermark från Vasa och Närpes om vartannat, minns Birgitta.

Samtidigt beskriver Birgitta den allmänna miljön på Övermark-sjukhuset som gemytlig både för patienter och personal.

– Vi var som en storfamilj som delade glädje och sorg.

– Stor var bristen på utrustning både för vård- och städpersonal. Trots det lyckades personalen göra ett bra arbete.

Vi rehablitierade, steriliserade och skrev in och ut. Min uppfattning är att de flesta var nöjda, tillägger Birgitta.

Inga operationer utfördes i Övermark längre Under de sista åren gjordes det inte längre några operationer i Övermarksjukhusets egen regi. Antalet platser som upprätthölls var minst 21.

– Där låg äldre personer med olika åkommor och patienter som tidigare behandlats inom specialsjukvården. Folk som drabbats av till exempel lunginflammation lades också in. Det togs också röntgenbilder på sjukhuset.

– Före min tid fick många barn, så kallade”öronbarn” och blindtarmspatienter, också behandling på sjukhuset.

Detta medförde att omgivningen tidvis kändes som en lekfull barnkammare.

Birgitta Lassas var översköterska på Övermark sjukhus 19671973 och senare föreståndare för Alvinahemmet. Det var stor omsättning på läkare under de sista sjukhusåren.

Läkare sändes till Övermark från både Närpes och Vasa, minns Birgitta.

Några bilder från Övermark sjukhus i slutet av 1960-talet. Matutdelning och luciafirande. På den tredje bilden ses en 100-årig patient tillsammans med bykerska, praktikant, sjuksköterskeelev/sommarvikarie och kock. Foton: Privata.

Förutom vårdpersonal arbetade två köksor, städerskor och en tvätterska på Övermark sjukhus, tillägger Birgitta.

– Kring 1970 genomgick sjukhuset en renovering invändigt. Bland annat lades nytt golv i fastigheten. Dessvärre använde man sig av material som klassades som ohälsosamt och brandfarligt. År 1973 slogs Övermark och Pörtom samman med Närpes. Samma år upphörde även sjukhusverksamheten i Övermark och samkommunen kring sjukhuset upplöstes. Någon egentlig debatt kring nedläggningen uppstod inte på det lokala planet. Sjukhusbyggnaden av trä ansågs bland annat vara för brandfarlig. Sjukhuset i Övermark omvandlades omgående till bäddavdel-

ning i Närpes HVC:s regi. Verksamheten sedan rullade på i tio år fram till att det nya Alvinahemmet invigdes 1983.

– I folkmun talades det fortsättningsvis om Övermark sjukhus under bäddavdelningsperioden, säger Birgitta.

Det år i Övermark som Birgitta inledningsvis utlovade kom i praktiken att bli nästan fyra decennier. Hon gick i pension från positionen som Alvinahemmets föreståndare 2006.

– Jag känner mig främst som Övermarkbo även om jag har gått i skola i Yttermark och Kristinestad under uppväxten, säger Birgitta som numera har sin adress i Näsby.

Text och foto: Joakim Snickars

16

Frontveteranföreningen

Kamraterna Med dokumentärfilmen ”Minnen från krigen” vill Frontveteranföreningen Kamraterna förhindra att Malaxbygdens uppoffringar under de senaste krigen faller i glömska. I filmen framför Leif Skinnar den egenhändigt komponerade låten ”En gammal man”. Vinterkrigsceremonin i Malax 2020 inspirerade Leif Skinnar att vässa låtskrivarpennan.

P

Å SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN 2020 var det premiärvisning av den 52 minuter långa dokumentärfilmen ”Minnen från krigen” i Malax lokal-tv. Filmen speglar Malaxbygdens förluster och svåra minnen från vinterkriget och fortsättningskriget. Under det tre och en halv månad långa vinterkriget stupade 55 man från Malaxtrakten.

I samband med fortsättningskriget gav 62 Malaxsoldater sina liv för fosterlandet. ”Minnen från krigen” har förverkligats genom ett samarbete mellan Frontveteranföreningen Kamraterna och Malax lokal-tv.

– Vi har filmat den ceremoni som hölls vid krigargravarna vid Malax kyrka den 13 mars 2020. Föreningens ordförande Jarl Silfver berättar om Malaxbygdens förluster under de senaste krigen- men också till exempel om de österbottniska truppernas positioner och förflyttningar över Karelska näset under fortsättningskriget, säger Leif Skinnar som också berömmer det visuella bildmontage som finns tillgängligt i filmen.

Kamera- och redigeringsarbetet har gjorts av Håkan Jäntti som är profilerad som en eldsjäl på Malax lokal-tv.

– Filmen har visats två gånger hittills. Malax lokal-tv har utsändningar på söndagskvällar och innehållet går i repris på tisdagskvällar.

Filmen kan också ses via lokal-tv:ns hemsida. Men detta förutsätter registrering av användarna.

– Att dokumentera och förvalta krigsminnen av det här slaget är

TACK FÖR TIPS E

T

något som jag finner mycket viktigt, betonar Håkan i samma veva. ”Minnen från krigen” har hittills visats även av lokala tevestationer i Sundom och Petalax. Filmmakarna ser gärna att fler stationer uppmärksammar produktionen.

Filmen kommer att sändas följande gång i Malax lokal-tv 25 april och 27 april i samband med firandet av den nationella veterandagen den 27 april.

Positiv respons Exakt 80 år efter vinterkrigets avslutning, den 13 mars 2020, deltog Leif Skinnar och hans fru Karin i de högtidliga och stämningsfulla uppvaktningarna vid krigargravarna i Malax.

– Efteråt kände jag mig mycket berörd och emotionellt engagerad.

Så pass mycket att tankarna snurrade i huvudet och jag inte fick tag i sömnen följande natt.

– När jag såg mig själv i spegeln var det en annan man jag betraktade. Jag var helt enkelt tvungen att skriva ner ord och kommentarer som jag hade inom mig, säger Leif.

Det som Leif tecknade ner började småningom utforma sig till en veteransång. Under de följande veckorna fortsatte han att finslipa sångens text och melodi.

– Melodin skrev jag först ner för hand. Sedan skickade jag den till min spelkompis Kenneth Granback för kontroll. Efter att ha kollat bland annat ackord och takter skrev Kenneth ut noterna på dator.

Först på långfredagen den 10 april var låten klar.

Refrängen i Leifs låt ”En gammal man” beskriver lyckan och lättnaden över att kunna leva i ett fritt land. Låten speglar tre gamla mäns tankar och perspektiv: en frihetskrigare, en frontveteran och låtskrivaren själv.

– På grund av coronakrisen kunde jag inte presentera ”En gammal man” förrän i september då jag deltog och uppträdde på frontveteranföreningens årsmöte på Strandmölle. Låten togs emot väl och Jalle Silfver sade att vi definitivt borde göra någonting mera av det här, fortsätter Leif som även leder den lokala gruppen Allsångspatrullen.

Frontveteranföreningen tog kontakt med Bertel Widjeskog och Sten Pettersson från Jakobstadsnejdens Krigsveteraner för att höra sig för om en inspelning kunde göras i den traditionskorsu som har uppförts i Bennäs. Responsen var omedelbart positiv och bandningarna kunde förverkligas i november. Framträdandet i Bennäs har tagits med i ”Minnen från krigen”-filmen.

Med dragspelaren Bror Svenns som vapendragare stod Leif Skinnar för sång och gitarrspel i den onekligen speciella korsumiljön.

Vid sidan av den färska, egna låten framförde Leif och Bror även frontsången ”Jandebavisan” som finns antecknad i ett av de fem sånghäften som hade ägts av Leifs far, frontveteranen Harald Skinnar (1916-2004).

– Jag upptäckte sången efter min fars bortgång 2004. Texten till ”Jandebavisan” är skriven av Jakobstadsbon och frontveteranen

”En gammal man” (Leif Skinnar 10.4.2020)

1) I min barndom kände jag en liten gammal man En mager gubbe med korta, krumma ben Med häst och släde man honom på vägen ofta fann Från tidig morgon tills timmen hann bli sen Redan år nittonhundra arton var han med När Finlands frihet skulle krävas ut En solig vårdag möttes vi ett leende sig spred Hans ögon lyste och sen han sa till slut: Refr. ”Tänk att få leva i ett land som vårt Ett land vi kallar både ditt och mitt Fastän vi haft det ganska svårt Ibland fått slita riktigt hårt Så får vi alltjämt andas djupt och fritt 2) I vuxen ålder kände jag en bister, gammal man Med skallig hjässa och stål uti sin blick Rak som en fura, långsam gång hans hållning den slog an På dem han mötte när han var ut och gick I sin ungdom hade han fått order lämna allt Blev kallad in till försvaret av vårt land En vacker morgon möttes vi han bad mig göra halt Tog så till orda i det han tog min hand Refr: 3) I en spegel i mitt hus jag ser en gammal man Med trötta ögon och slappa anletsdrag Var har jag honom sett förut, ej minnas det jag kan Hur kom han in hit och varför just idag?

Tycks ha väntat här på mig, vill säkert någonting Just då han säger: ”Minns gåvan som du fått Av dem som kämpat för vår skull nu blir det ditt beting Förvalta gåvan nu faller på din lott” Refr:

17 Jonas Enbacka 1942. Min far var bekant med och umgicks ibland med textförfattaren. I samband med korsubesöket i Bennäs träffade vi även Jonas son Wolff Enbacka. ”Jandebavisan” visade sig vara en obekant sång för frontveteranerna. Den ska sjungas till den gamla schlagermelodin ”Lili-Marleen”.

– Textmässigt beskriver Jandebavisan det enformiga, händelselösa och långtråkiga ställningskrig som var aktuellt 1942. Österbottniska trupperna var i flera år stationerade i Jandeba som är en biflod till Svir. Det handlar det om en cirka 20 meter bred å som flyter genom ett bysamhälle.

– Det uttrycktes en allmän förhoppning om att kunna vara någon annanstans än i Jandeba nästa höst. Men vistelsen skulle i praktiken komma att förlängas med ett och ett halvt år, fortsätter Leif.

13 kvarvarande krigsveteraner Frontveteranföreningen Kamraterna är grundad 1969. Rekryteringsområdet spänner över området mellan Sundom i norr och Norra Pörtom, Bergö och Korsnäs i söder.

– Idag har föreningen 85 medlemmar. När verksamheten var som störst fanns det över tusen medlemmar, fruar och anhöriga till krigsveteraner medräknade, säger föreningens ordförande Jarl Silfver. Det handlar om ett led som successivt glesnar från år till år. De yngsta krigsveteranerna är numera i 95-årsåldern.

– Antalet kvarvarande veteraner i vårt område är 13 för närvarande.

De är mellan 95 och 103 år gamla. Äldst i gruppen är Levi Backholm från Sundom, säger Jarl.

Frontveteranföreningen Kamraterna har varit mycket aktiv under årens lopp. Inte minst har föreningens sommarresor varit ett populärt inslag.

– Under fjolåret satte coronan stopp för resandet. Innan dess har vi mestadels gjort utflykter inom Österbotten. Längre tillbaka i tiden gjordes det utlandsresor exempelvis till Norge och Danmark, berättar Jarl.

Till de årliga höjdpunkterna hör en veteranfest på Nationella veterandagen och uppvaktningar vid krigargravarna i samband med de stupades dag och självständighetsdagen.

Julfest på trettondagen i Sundom prästgård samt rekreationsläger på Österhankmo lägergård och Härmä Rehab är exempel på andra evenemang som hör till det årligen återkommande programmet.

– Tanken är att den här frontveteranföreningen ska fortsätta i form av en traditionsförening i framtiden, säger Leif som är den senaste personen som har anslutit sig till Kamraterna.

Text och Foto: Joakim Snickars

FBK

– en ny hobby på Bergö

Frivilliga brandkårens ungdomsverksamhet på Bergö startade för några år sedan - och fick en bra start. Men utmaningar för FBK på en liten ö som Bergö är ändå det begränsade underlaget och att många alarmdugliga medlemmar trillar bort när de börjar studera på annan ort.

F

Ö R TRE ÅR sedan startade man frivilliga brandkårens ungdomsavdelning på Bergö - en avgiftsfri verksamhet som riktar sig till ungdomar i åldern 13 till 16 år. Gruppen samlas varannan vecka och gör olika brandövningar. Ungdomarna skulle gärna ha övningar varje vecka men det hinner jag tyvärr inte med, berättar Håkan Granlund, som leder verksamheten.

De unga får lära sig allt som har med brandkårsverksamhet att göra. Det är väldigt mycket action enligt Granlund och övningarna varierar mycket från gång till gång.

– De får lära sig att hantera olika slags räddningsutrustning, bland annat motorspruta.

Så det handlar om släckningsarbete men också grunderna i yträddning och första hjälpen, säger han och fortsätter: – I samband med stormen i höstas tränade vi även på hur man kan överleva tre dygn utan ström. Det var ett väldigt passande tema vid den tidpunkten, när Bergö faktiskt på grund av stormen varit utan ström i nästan ett dygn.

Roligt att se när de unga utvecklas Granlund blev själv en del av alarmavdelningen på Bergö för sju år sedan när flera i det dåvarande gänget slutade på grund av hög ålder.

Tom Wargh. Foton: Privata

– Hård konkurrens med andra hobbyer är det inte här. Vårt problem är snarare att det inte finns så jättemånga ungdomar, säger Granlund.

Han stortrivs med uppgiften som ungdomsledare och tycker det är roligt att se när de unga utvecklas.

– Alla unga fortsätter givetvis inte när de blir äldre men oavsett om de i framtiden blir en del av larmgänget eller ej, har de fått viktiga kunskaper och färdigheter för livet.

Tillfällig paus i verksamheten Coronapandemin satte tyvärr stopp för verksamheten i mitten av januari.

– Det kom direktiv från räddningsverket att onödig vistelse på stationerna ska hållas bort.

Alarmuppdrag utförs naturligtvis men annan verksamhet har paus. Så vi fortsätter med vår verksamhet när coronaläget lugnat ner sig.

Håkan Granlund.

– Jag gick själv grundkursen utan några förkunskaper. Så ungdomsgruppen är helt klart en bättre inkörsport, säger han.

Det har inte varit svårt att rekrytera nya medlemmar. I starten hade de sju ungdomar och i dag är de sammanlagt tolv medlemmar.

Små orters stora utmaningar Syftet med ungdomsverksamheten är delvis att ge unga på orten något vettigt att göra på fritiden. Men också naturligtvis att försöka få dem intresserade av frivillig brandkårsverksamhet, så att man i framtiden kan rekrytera nya alarmdugliga medlemmar.

Man kan säga att vi ger dem möjlighet att växa in i uppgiften. Det säger Tom Wargh, som är stationsansvarig för avtalsbrandkåren på Bergö.

En utmaning för frivilliga brandkårer överlag på små orter är att de brukar ha det svårare att hitta nya medlemmar till larmgruppen eftersom underlaget inte är så stort. Ungdomsavdelningarna kan på så vis vara avgörande för hur det blir i framtiden för de frivilliga brandkårsverksamheterna på mindre orter.

Men det är inte bara underlaget som är ett problem enligt Wargh. Andra utmaningar för små orter som Bergö är att många unga brandkårister flyttar från orten till större städer när de börjar studera.

– En stor del flyttar bort då de börjar studera, och på så vis trillar många bort just i den åldern som de skulle kunna bli aktiva medlemmar, eller en del av larmgruppen och rycka ut på riktigt, säger Wargh men han betonar sedan: – Å andra sidan är det en stor procentuell ökning för oss på Bergö om vi får en eller två nya medlemmar till alarmavdelningen.

Text: Rosita Pellas

18

VÅRKRYSS

Fyll i korsordet, skicka in och delta i utlottningen av ett fint pris. Skicka in lösningen senast 21 april 2021 till adressen KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA

Namn:________________________________________________ Adress:_______________________________________________ Telefon:_______________________________________________ E-mejl:________________________________________________ FISKAR TANKSPRIDD

Personerna heter Stina och Roger. De bor båda i Yttermalax. Vi spelar ett balanseringsspel med träklossar, undertecknad förlorade.

MYSTERIER

DEN

ARBETS- VINKAR PÅ OVILLIG TORGET I VASA

HÅLEN I MÅNEN RYKTAR

SKEPP I NORDISK MYTOLOGI DE GÅR PÅ DJUPET BAKGRUNDSFIGUR JÖSSARNA SKÖNJER

SLUMPAS DET PÅ DRÖMMA

BANNAR MÖBELHUS

GÄRDSGÅRD HC, SAGOFARBROR LÅTA SOM TJUR

65 ÄR EN VANLIG

…

VIRTUOSER

SAGOBÖCKER AV C.S. LEWIS

UMGÄLLT

BARBARER VERSUS ÖST UPP

HENNE LITEN ORT SJUNGER I ÖSTRA KORSELTON HOLM JOHN OM



DEN STORA ROMANEN

GÅTAN

BELGISK KURORT TAS MED LASSO VARNA

FÅNGA LAWRENCIUM

KANSKE EMMA

RYMDFORSKARE

ÖVERLÖPARE HUVUDSTÖD

TAPPAT TEMPEN

STYLIT

CIRKEL

ILSKET HANDTAG?

MYSTISK

BEAT BADDAT PÅ

KANADENSARE

ÄR OÖNSKADE ARTSPRIDNINGAR

HÄSTMÄNNISKAN

TVÅDÖRRARS BILTYP DRIVA PÅ

KITTLAR SYNTHRYTMER INTERN. FLYG ORGANISATION DEN LILLA SJÖJUNGFRUN

DUBBAD

ÄVENTYRSRESA ÅBOLAG I FOTBOLL

VINEXPERT

THE… MED OLA SALO

BILSTART FÖRR BERÄTTARKONST

ÖRONVÄRK INDELA BOCKARNA GRYNING

TRÄBLÅSINSTRUMENT SEGRA

HÖRS FRÅN ETT LEJON

SKULPTUR LOCKBETE

LAUGHING OUT LOUD

DRAGOS HÄST

TISDAGSAPA? NÄÄ VECKODAG

GORE RUNA RISTARE

SJÖBLOM, A. BABS DOTTER

LIST

KROPP UTAN LEMMAR BÄRNSTEN

SEJDEL

FÖRTRYCK CIVILSTÅND

KAN BLI FIN VAS

KORT SKRATT

FARA VILSE IFRÅN

ENTRÉ

TOM ASK VÄLTALARE

ENGELSK HJÄLTE

UTFÖRSORT I COLORADO

FINARE ÅK FÖR KUNGLIGHETER

PRONOMEN

DIMISSION

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

?

19

Grönt är skönt!

GISSA

Färska kryddor förhöjer smaken, men är rätt så dyra att köpa. I takt med att ljuset ökar klarar sig allt fler kryddor på fönsterbrädet. Ta hand om kryddorna så har du glädje av dem en längre tid.

SAKEN

1. Håll örten fuktig, men vattna inte för mycket.

Lite vatten i botten av krukan eller på fatet räcker.

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Michaela Stenfors, Övermalax som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i K221 var 1. Hörlurar 2. Tändstickor 3. Kulspetspenna

2. Akta drag och kallt, kom ihåg detta även när du transporterar hem växten från affären.

3. Använd kryddan! Genom att plocka blad stimulerar du tillväxten.

4. Undvik starkt, direkt solljus som bränner.

5. Testa att plantera ut kryddan. När sommaren kommer med värme dygnet runt klarar vissa örter att planteras ut och då har du glädje av dem en lång tid framåt.

Sammanställning: från Blomsterlandet.se

VILL NI GRATULERA NÅGON?

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

Gratulera med en födelsedagshälsning i KustNytt! Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

1

E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

2

WWW.LOKALNYTT.FI prenumerera köp lösnummer hitta återförsäljare gör adressändringar tipsa oss gratulera nära och kära ge feedback Gilla oss också på

UTGIVNINGSDATUM KUSTNYTT 2021 4. Mat & Dryck

6.5

5. Trädgård & uteliv

3.6

6. Sommarliv

1.7

7. Hus & Hem

9.9

3

8. Utbildning, Företagande 7.10 9. Vörå

4.11

10. Vinterliv

9.12

Skicka in kupongen senast 21 april till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

2. __________________________________

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

SÄNG

3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20 Pärla efter pärla växer det fram ett coolt konstverk när Mathias Rönnholm pillar med sina pärlplattor.

I hans samling finns allt från Super Mario till mängder av olika anime-karaktärer och Pokémon figurer.

Att pärla är en konst Mathias Rönnholm från Korsnäs tar en pärla i taget när han skapar pixelkonst i sin studentlya i Jakobstad. Motiven i hans konstsamling är för det mesta hämtade från spelens värld men där finns också personer han beundrar som Walter White och Nikola Tesla.

– Nästa projekt blir ett porträtt av Elon Musk, säger han.

D

ET BÖRJADE MED att Mathias Rönnholm gjorde pärlplattor tillsammans med några barn vid en förskola i Korsnäs. Nu ställer han ut sin konst i Närpes konsthall.

– Jag gjorde min praktik på nian vid lågstadiet i Korsnäs, och eftersom skoldagarna är så korta fortsatte jag mina dagar vid förskolan. Så där satt jag då och pärlade med barnen på eftermiddagarna, säger han.

Mathias insåg ganska snabbt att han uppskattade det meditativa pysslandet.

– Det är en avkopplande hobby.

Man behöver inte tänka så mycket och så ser man en bild växa fram, ett resultat. Det gillar jag.

När arbetspraktiken slutade fortsatte Mathias att pärla. Men han ”nördade ner sig” riktigt ordentligt i pärlkonstens banor, och tog det hela till en helt annan nivå kan man kanske säga.

– Man kan göra vad som helst av hamapärlor egentligen. Om man bara har lite fantasi kan man göra så mycket mer än ett enkelt mönster av en stjärna. Det är det jag vill visa, säger han.

Tusentals pärlor i konstverken I dag skapar Mathias häftiga konstverk med sina plastpärlor och det är svårt att inte bli lite inspirerad av hans coola pixelkonst.

Motiven hämtar han mestadels från olika spel och serier. I hans samling finns allt från Super Mario till mängder av olika anime och manga karaktärer och Pokémon

figurer. Där finns också ett porträtt av Walter White som är huvudrollsinnehavaren i tv-serien Breaking Bad. En stor pärltavla som sticker ut är ett porträtt av uppfinnaren Nikola Tesla. Många av hans uppfinningar lade grunden till den moderna växelströmstekniken och trådlösa radiotekniken och han har på senare tid blivit en kultfigur inom science fiction och populärkultur.

Varför ville du göra porträtt av just Walter White och Nikola Tesla?

– Jag ville uppmärksamma Nikola Tesla, för han var en så briljant uppfinnare men väldigt underskattad, säger han och fortsätter: – Bryan Cranston, eller Walter White är ikonisk och känd av många som inte ens sett serien – och med tanke på seriens budget och låga förväntningar gjorde skådisarna Bryan och Aron ett otroligt bra jobb, så de förtjänar också verkligen uppmärksamheten.

Han berättar att porträttet av Nikola Tesla tog ungefär en och en halv månad att tillverka och består av exakt 21 700 pärlor. Men den är inte hans pärlrikaste tavla, för den innehåller inte mindre än 33 600 pärlor och föreställer karaktären Pain i Mangaserien.

Matematisk konst Det är ett petnoga och tidskrävande arbete att skapa så stora verk som Mathias gör - och trots att han har nerver av stål erkänner han att även han då och då behöver en paus ifrån pärlpillandet.

– Ibland tar jag långa pauser, flera månader, men mitt i allt spurtar jag helt plötsligt och kan göra tio verk efter varandra, säger han.

När han får frågan om han ritar lika bra som han pärlar svarar han: – Nej, jag är inte så konstnärlig.

Det jag gör är mer matematiskt.

Jag drar in bilden i ett bildredigeringsprogram, zoomar in en sektion jättemycket och justerar sedan färgerna enligt ett schema, förklarar han.

Ett praktiskt problem som Mathias stött på under sina tre år som pixelkonstnär är att utbudet av olika nyanser på pärlor är lite väl snävt för hans konst.

– När jag till exempel skulle göra bilden av Nikola Tesla var jag tvungen att sänka mängden nyanser, eftersom det bara finns fem varianter av färgen grå. Så man blir tvungen att improvisera lite ibland.

Utställningar och stigande efterfråga På instagramkontot bead.therapy delar Mathias med sig av sina skapelser. Han har också i början av det här året haft sin allra första konstutställning vid Korsnäs bibliotek, och kommer i april att ha sin andra utställning i Närpes konsthall. Han säger att efterfrågan på hans alster finns – men han har ändå valt att inte sälja något av sina konstverk.

– Folk frågar om det går att köpa dem men jag har inte sålt något av mina arbeten. Jag har fått bud och beställningar men jag är lite fundersam ännu över vad jag vill göra, och om jag vill sälja, säger han.

Vad är nästa projekt?

NÄSTA UTSTÄLLNING: I NÄRPES KONSTHALL UNDER APRIL MÅNAD

– Som bäst håller jag på med en tavla som föreställer Maximilian från Dark Cloud och har planer på att göra ett porträtt av Elon Musk, säger han och fortsätter: – Och hittills har jag hållit mig till platta föremål men tanken att göra 3D-figurer i framtiden har nog också slagit mig.

Intervjun görs hemma hos Mathias familj i Korsnäs och plötsligt kommer hans lillasyster Sofia som är åtta år, in i köket. Hon börjar leta efter sin favorit bland alla Mathias alster

– som vid den tidpunkten ligger huller om buller i en hög på golvet.

Till slut hittar hon den, en blåvit Pokémonfigur med väldigt hög söthetsfaktor. Alola Vulpix heter den, berättar hon.

På frågan om hon också pärlar svarar Sofia: – Jag har pärlat en del förut men det är sällan numera.

Jag är för stor för det.

– Det är inte jag, säger Mathias och ler.

Text & Foto: Rosita Pellas