KustNytt 9/2022 Tema: Närpes

6 430030 490108

NR 9/NOVEMBER 2022

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

NÄRPES

MUSIK ÄR GLÄDJE

TEMA

Allt från Bon Jovi till Mozart på Jonathans dragspel RUNDTUR I NÄRPES NYA HÖGSTADIESKOLA

Vi är igång igen!

Nya fyrklövern LÄR

TEKNIK DIG MÅLA MED HÄLL

– VINN PRESENTKORT Svåra frågor med Jan-Ole

Kajsas keramikkonst

EN GAMMALDAGS PLÅTUGN!

LÄS ÄVEN OM

Fortfarande aktuell

Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar Munhygienist Camilla Storm Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

Även betalning i rater 12 månader räntefritt Se info: takkahuone.com/sv/finansiering

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

ENERGI PELLETS (ÄVEN HEMTRANSPORT, MED KRAN) Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

HOCKEYDAMERNA I MALAX QUINNZ MYCHROME ÄR ÅRETS STOJETARI MEDALJREGN ÖVER KORSNÄS

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Passion är bara förnamnet

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BÄSTA LÄSARE. NOVEMBER och vintertid. Låt oss hjälpas åt att hålla varandra på gott humör nu under mörkerveckorna. I din hand håller du nyaste KustNytt, med tema Närpes. Tillsammans med våra medarbetare och skribenter gör vi nedslag i olika yrkesbranscher, olika hobbyer, på olika platser och hemma hos olika människor. Än en gång vill jag tacka för engagemanget i vår förnyade Fyrklövern och tävlingen Gissa vem?

Våra nya priser i Fyrklövern i form av presentkort intresserar våra läsare och det är roligt att vi får in så många svar. I den här KustNytt kan vinnaren välja ett presentkort till Köttdisken eller till den lokala K-affären.

I SKRIVANDE STUND är allhelgonahelgen närmast, liksom Svenska dagen. Och Farsdag någon vecka framåt.

Allhelgona, till minne av dem som gått före oss. Många av oss saknar många. Jennifer från vår redaktion har rett ut begreppen kring begravningar och jordfäst-

ningar med begravningsentreprenören Jan-Ole Österroos. Vad gäller?

Anna Sand har besökt Närpes nya högstadieskola – en av Österbottens största träbyggnader och med splitternya lärmiljöer för skolungdomarna i Närpes. Vilken ynnest att ha en ny skola.

VIDARE HAR KUSTNYTT träffat Kajsa med keramik som passion.

Jag själv arbetade nästan dagligen med lera under studietiden. Drejade, glaserade, brände, drejade, glaserade... Jag hittade en bild på några filbunkar som jag gjort. Pu-

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

blicerar den här intill. Gjort i mitten av 1980-talet alltså. Passion är bara förnamnet och trots att det är så många år sedan har jag en inombords längtan efter att syssla med keramik igen.

Ifall de yttre omständigheterna, som tillgång och möjlighet att utöva konsthantverket, visar sig kommer jag att nappa på. Jag känner att jag närmar mig.

Läs om Kajsa och hennes keramik.

Så fortsätter artiklarna tidningen igenom. Sofia målar, Piispanens har fått utmärkelse, Katarina lyfter ämnet Farsdag i sin kolumn och så vidare. På den allra sista sidan möter vi ishockeykvinnorna i Malax.

SKÖT OM ER. VAR SNÄLLA. KRAM.

Torsdagen den 3 november 2022

Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 9/2022: Anna Sand, Ulla-Maj Wideroos, Carina Nordman-Byskata, Linnéa Strömfors, Lucas Snellman, Katarina Westersund, Joakim Snickars, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

Ny Bergö Aanakko på gång!

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 €

BERGÖBORNA HAR SIN egen ”aanakko” sedan många år tillbaka. Peter Urwäder, styrelseordförande i Bergö Öråd har ansvarat för almanackan sedan 2014.

– Det är ett kollektivt arbete, vi ber folk skicka in sina bästa bilder från Bergö och omliggande skärgård. Insamlandet av bilderna till 2023 års version har precis avslutats och vi i styrelsen ska gå igenom fotona och ”översätta” bildtexterna till bergödialekt.

– Almanackan ska vara överskådlig och innehåller bland annat månfaser och finlandssvenska namnsdagar.

Vinsten från almanackan går tillbaka till verksamheten. Bland annat till skötsel av vandringsleden och olika evenemang. Genom att köpa almanackan gynnar du byn.

Almanackan kommer till försäljning lagom till lilla jul och kan bland annat hittas på Blom & Presentboden på Bergö.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

WWW.LOKALNYTT.FI prenumerera köp lösnummer gör adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser Gilla oss också på Peter Urwäder.

ANNONSPRISER 2022 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 Jonas Österdahl, ordförande för Pörtom-Dahlbo Jaktförening rf. I bakgrunden nya slakthuset.

FYRKLÖVERNVINNARE Rebecca Bäcklund i Taklax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 346. Tröstpriser fick Helena Österdahl i Malax samt Kaj Smeds i Pörtom.

Gratulerar till alla vinnare!

Rebecca Bäcklund bor i Taklax men berättar att hon ursprungligen är hemma från Bjurbäck. Huset fullt har hon med två barn under skolåldern samt en hund, två katter och två kaniner. Rebecca vinner ett presentkort till Pappadagis.

– Jag jobbar på bädden i Malax så det är passligt nära, jag får svänga in där nån dag, säger hon.

KustNytt har hon läst i många år, oftast bläddrar hon i tidningen när hon far till mommo Carita Bäcklund.

Kanske hon får vara med på vinsten på något hörn?

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Nytt och nyttigt hus

Tävla och vinn PRESENTKORT 1

PRESENTKORT 2

Presentkort till Köttdisken i Malax, värde 40 €.

Presentkort till din lokala K-affär, värde 40€. I kraft till september 2024.

Presentkor t värde 40 €

Pörtom-Dahlbo Jaktförening rf

TÄVLINGS­SVAR K822: FRÅGA 1:

Presentkort värde 40 €

FRÅGA 2: 5,13,7,1 FRÅGA 3: 13,11,20,7

FRÅGA 4: 11,13,15,19 HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 23 november 2022.

Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

N

ÄR JONAS ÖSTERDAHL, ordförande inom PörtomDahlbo Jaktförening, lyssnat till äldre medlemmar har de talat om behovet av slakthus/klubblokal i åtminstone trettio års tid. Nu förverkligas bygget och enligt planerna blir det invigning sommaren 2023.

– Byggnaden omfattar 72 m² och inrymmer slakteri, kylrum och klubblokal/samlingsrum. Våra nuvarande utrymmen är där, säger han och pekar mot före detta Rönnholm skolas rätt förfallna uthus i Övermalax.

Nu har de arrenderat halva skoltomten där nya slakteribyggnaden står.

– Du ser ju. Allt kommer att bli bättre, ler han.

Bedriver jakt Jaktföreningen, som grundades redan 1939, har 53 medlemmar av vilka ett trettiotal är aktivt med i verksamheten. Föreningen bedriver jakt och har arrenderat ett 6000 hektar stort område för sin verksamhet. Årets älgjakt är på vid intervjutillfället på slutrakan och antalet licenser i höst har varit elva.

– Det har gått bra, summerar Österdahl, som själv blev medlem i föreningen vid tretton års ålder efter att han ”hängt med” jägarna från att han var omkring fem år.

– Jakt har alltid varit ett stort intresse för mig. Som för min pappa och farfar och hans…

– Med åren tycker jag att jakt är mindre spänning och mera kontrast till det dagliga arbetet och en avkoppling ute i naturen.

En skogstur är ett bra sätt att rensa huvudet.

Vi fungerar som en lokal helhetsleverantör av elektronik för 2500 talkotimmar

Sanna Toppinen

Bygget påbörjades 2020 och planeras vara klart sommaren 2023, SMÅ OCH STORA FÖRETAG efter omkring 2500 talkotimmar som de beräknar.

Sampsa Lind Marja Suutari

Janne Järvenpää

KONTORSMASKINER • HEMELEKTRONIK • VITVAROR • DATORER – Stålstommen och aluminiumelementen är köpta. Resten UTAN ATT KÖA: Vicehäradshövding Hanna Stenholm

040 041 3995 | hanna@hannastenholm.fi Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer Närpes - Närpesvägen 6

Fabriksvägen 1, Närpes Kristinestad - Skolgatan 3 Tel. 06-224 2060 NYHET! info@stampelfabriken.fi www. hannastenholm.fi Magasinvägen 4 - 66100 Malax www.servitrade.fi

Gråstarr- och linsoperationerKöpebrev med| Gåvobrev laser

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra:

4

Generationsväxling | Testamente

I detta nummer har vi gömt fyra Intressebevaknings-fullmakt Bouppteckning Arvskifte miniatyrbilder (samma storlek som| den Arvsskatteplanering nedan) av Kustmedias logo.

På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

NYHET!

Marknadens skonsammaste CLEAR-laseroperation

– Vi har en hel del...

– En gång i veckan...

– Jag är i grunden...

– Det är viktiga frågor...

BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi Om jag vinner vill jag ha: eller ring tel. 010 5088 100

Namn.............................................Tel.........................................

Adress.........................................................................................

Presentkort 1, Köttdisken

Presentkort 2, K-affär ÖPPET: mån 10–18, Omgång 347 K922tis–fre 8–16 Tel. 010 5088 100 Vasaesplanaden 17, VASA

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

av jobbet/inredningen gör vi själva. Alltså det man tillåts bygga själv. Talkoandan är mycket god och vi är våra finansiärer tackinfo@servitrade.fi samma.

Må-fr 9-17, lö 9-13 Föreningen har tagit lån och medlemmarna står för en Välkommen! del. Utöver det har vi fått Leaderbidrag från Aktion Österbotten och bidrag från Aktiastiftelserna både i Malax och i Pörtom. Tack vare bidragen kan projektet förverkligas.

– Utmaningen är den allmänna ökade kostnadsbilden. Vi har i alla bestämt att bygga klart med reservering för att vi kanske får pruta bort någon del av inredningen ifall priserna skenar i väg ännu mera.

Visa grillen Vad gör du själv med en fin älgstek?

– Frågar du mig är bra älgkött bäst om du marinerar det väl och sen ”visar grillen lite åt köttet”. Rött inuti. Det är gott!

Text och foto: Lisbeth Bäck

4

Bon Jovi och Drömmen om Elin Jonathan Bonn. Tuvasbo. Musiker. Årgång 1996. KustNytt ställde frågor, mest om musik.

Jonathan svarade och bjöd sen på stycken både på dragspel och munspel.

Hej Jonathan. Vad gör du nuförtiden?

– Huvudsakligen undervisar jag i dragspel och musik inom Musikinstitutet Legato, Vuxeninstitutet i Närpes och Bjarnes Musikskola.

Jag arbetar också vid Malax Byggmaskiner och har egna uppträdanden.

Var bor du?

– Efter sex år studieår i Karleby flyttade jag hem till Malax igen sommaren 2021. Hyr ett hus centralt i Köpings.

När och hur kom musiken in i ditt liv?

– Oklart. Men när jag var tre år lär jag ha sagt till min pappa (Kent Bonn) att jag ska börja spela dragspel. När jag var fem år fick jag ett leksaksdragspel av fammo och faffi. När jag var åtta år fick jag mitt första riktiga dragspel och började på dragspelskurs i medborgarinstitutet med Johnny Risberg som lärare. Den kursen gick jag tills jag började i högstadiet.

Och sen?

– I högstadiet blev jag elev i Legato. Pendlade till stan och hade Bo Lund från Singsby som lärare.

Så fortsatte det hela högstadietoch gymnasietiden.

som biämne och kurser i gruppundervisning.

Efter det fortsatte jag vid Centria-ammattikorkeakoulu i Karleby där jag efter ytterligare fyra avlade jag kandidatur som musikpedagog.

Alltjämt dragspel som huvudämne, därtill avlagda kurser i pedagogik och till orkesterdirigent.

Finskspråkig utbildning?

– Ja. Helt finsk undervisning och en utmaning i början då jag inte kunde finska. Nu kan jag.

Vad tycker du om Karleby?

– En passligt liten stad som passar mig som tycker om landsbygden.

Trots att jag inte kunde finska när jag flyttade dit har någon aldrig kallat mig ”hurri”. Bara bra bemötande i Karleby.

Vilka är dina förebilder inom dragspel?

– Bo Lund från Singsby. Han är en mästare.

– Raimo Vertainen, min lärare i Karleby. Beundrar hans sätt att undervisa och göra musiken intressant.

Vad är ett bra dragspel?

– Det du väljer. Alla dragspel är unika och handmade. Personliga.

Samma modell har olika ljud och

varje dragspel har sin egen själ.

Man känner direkt klangen i tonen, hur knapparna svarar och hur tonerna tänjs. Efter det är det tycke och smak. Du väljer det du gillar mest.

- När jag fick mitt Giuliettidragspel prövade jag många olika.

Det jag valde – var det som hängde kvar på mina axlar. Är det svårt att spela dragspel?

– Låt mig citera min lärare i Legato, Katri Lax: ”Som musiker behöver du inte ha absoluta gehöret eller största talangen. Men en sak som är bra att ha är trä-

Hur tänkte du kring musiken när du skulle välja studier och yrke?

– Att jobba med musik var inte till en början givet. Jag funderade på både lantmätare och studier i miljöoch naturämnen. Men i gymnasiet mognade tanken på att fortsätta med musik. Studiehandledaren Henrik Smulter förutsåg att jag skulle bli lärare. Så rätt han fick. Är du musiklärare nu?

– Efter gymnasiet fick jag rekommendation om att utbilda mig i Karleby vid Keski-Pohjanmaan Konservatorio. För att de hade hög standard på utbildning i klassiskt dragspel. En fyraårig utbildning till yrkesmusiker som jag avverkade på två år. Med klassiskt dragspel som huvudämne. Piano

Några dragspel hos Jonathan Bonn. Det vita till höger är nyförvärvat.

5 HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

Sanna Toppinen

Sampsa Lind Marja Suutari

Janne Järvenpää

UTAN ATT KÖA:

Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer

NYHET!

Gråstarr- och linsoperationer med laser

NYHET!

Marknadens skonsammaste CLEAR-laseroperation

BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi eller ring tel. 010 5088 100 ÖPPET: mån 10–18, tis–fre 8–16 Tel. 010 5088 100 Vasaesplanaden 17, VASA

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

inte per automatik är Drömmen om Elin. Jag spelar till exempel låtar av Bon Jovi.

Vad lyssnar du på för musik?

– Allt. Söker ännu kan man säga.

Klassisk musik, dansband och allt däremellan.

SYLINTERIKANSIEN KONEISTAMO

Vad tycker du om att vara lärare?

– Jag tycker om den pedagogiska delen av mitt jobb. Helt andra utmaningar än att vara solist. Inte alltid lätt att lära ut. Men intressant.

När lyssnar KONEISTAMO du?

SYLINTERIKANSIEN

Vad spelar du för instrument?

– Dragspel. Piano.

Synth. Munspel. Ukulele.

nade sittmuskler. Sätt dig ner och öva!”.

– Bra sagt, eller hur.

Spelar du dragspel varje dag?

– Så gott som. Under studietiden var det fyra till sex timmar per dag. Inte så mycket nu men visst spelar jag mycket. Övar och testar gehör. Skapar inte så mycket egen musik men tycker om att arrangera. Det är viktigt att öva. Finns alltid att träna på och förbättra.

Ibland hör jag något jag tycker jag behöver lära mig – ifall just det kommer emot en dag.

– Jag tycker om att spela på gehör. Testa gränserna. Sist var det något med Evert Taube och jag försökte minnas hur min morfar (Håkan Johansson) sjöng den.

– Jag tycker också om att bryta stilen, att visa på att dragspel

Hur många dragspel har du?

– Några.

Har du spelat i dansband eller annat?

– Ja. Var med och grundade Tomas Fantz dansband. Slutade för att hinna med studierna. Min sista ”keikka” var 16 december 2018.

– Har också ”kompat” i sommarteatern Ur Bykiston i sammanlagt sju år.

– Uppträdde som ung solist i Vasa Stadsorkester under gymnasietiden och spelade i teateruppsättningar i Karleby en tid.

– Jag musicerar nu tillsammans med Eino Kolppanen. Vår duo började under studietiden.

Dragspel och balalaika. Slavisk folkmusik och klassisk musik är vår genre. Beethowen, Mozart med flera. Det är jätteroligt och vi planerar att ha konsert i Malax i vinter.

– Mer eller mindre hela tiden. I bilen, hemma, i traktorn när jag hjälper till vid hemgården.

– Mest Spotify. Om jag är hemma även på YouTube, ser det som en forskning i hur musiker uppträder på scen.

RENOVERING AV TOPPLOCK Topplocksrenoveringar med modern utrustning och lång erfarenhet!

TOPPLOCKSRENOVERINGAR

Tre bra låtar?

– Czardas. I´m Still Standing med Elton John. Bella Ciao, som är italiensk folkmusik. Önskeprojekt inom musik?

– Att ge ut en skiva. Det skulle vara skoj. En riktigt hederlig CDskiva.

– Och att få testa Giuliettis största modell av dragspel. Det skulle vara häftigt.

Aktuella projekt?

– En spelning i Korsholm med Johnny Risberg, uppträdanden med vår duo. Egna spelningar.

Vad gör du när du inte arbetar eller spelar?

– Eldar!

– Är intresserad av jakt och fiske.

Ditt råd till andra som spelar dragspel?

– Kom ihåg att se glad ut!

Text och foto: Lisbeth Bäck

0400 158 983 Mjölnaregatan 22, Vasa info@dieseltest.fi w w w . d i e s e l t e s t . fi

VÅR TORRSUG

suger alla torra material t.ex. gamla golv- och takfyllningar, isoleringar, spannmål med mera Ring 040 511 4894 för mera info

LOKALNYTT.FI

NÄRA LÄTT OCH FLEXIBELT EN REKLAMBYRÅ FÖR DINA BEHOV

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPNING 12.11 kl.10 Lotteri & Glögg!

Julcafé i UFH-lokalen 12.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 12.11-18.12 • 6.12 11-18 Vardagar 14-18 • lö-sö 11-18

6 Jan-Ole Österroos är begravingsentreprenör i Malax.

Jobbet beskriver han som intressant och givande.

– När det handlar om äldre och naturliga dödsfall har jag blivit van, men klart det är gripande när det är barn eller ungdomar inblandade.

Som motvikt till jobbet arbetar jag gärna med praktiska saker som gårdsarbete, kör traktor eller är i skogen.

Vi växer och öppnar i höst ett nytt kontor i Smedsby, så att vi kan betjäna ännu fler kunder personligen på ort och ställe. God service är en hjärtesak för oss – inte bara i Vasa, Malax och nu, Korsholm, utan i hela landet.

Convido är en lokal bokföringsbyrå med bred kompetens och lång erfarenhet. Kontakta oss, så stöder vi ditt företag på dess tillväxtresa! www.convido.fi convido@convido.fi

Malax 050 413 3259 Vasa 050 565 1950 Korsholm 050 542 1866

Mikael Finnäs Kjell Ahläng Joel Granholm

27.11. kl. 11-15 Julmarknad 14.12. kl. 18-20 Julvandring

Vad händer efter döden?

Stundars önskar alla God Jul och Gott Nytt År 2022!

Tel (06) 570 99000 www.stundars.fi

info@stampelfabriken.fi Magasinvägen 4 - 66100 Malax

J

EKO-JORDKÄLLARE ÄR ETT OSLAGBART ALTERNATIV

Olika storlekar, alla med ventilation, dubbla dörrar och olika inredningsalternativ Se alla källare på: www.kovjokielement.fi

tel. 06-722 5192 | 0400 160 053

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135

Döden är oundviklig och drabbar oss alla. Är man helt ensam och inte har anhöriga bör man fundera över hur man vill ha det när den dagen kommer. Har man familj eller vänner så är det kanske ännu viktigare att fundera på hur man vill ta farväl.

Begravningsbyrå för smådjur Kremeringstjänster, kistor och minnesprodukter 050 443 2280 info@tahtipoly.fi

www.tahtipoly.fi Oy Tähtipöly - Stjärnstoft Ab

Oy Tähtipöly - Stjärnstoft Ab

AN-OLE ÖSTERROOS ÄR begravningsentreprenör på Malax Begravningsbyrå – han firade faktiskt 35 år i branschen i juli 2022. Det finns knappast några frågor som han inte stött på tidigare men han svarar gärna när vi på KustNytt kommer med våra funderingar.

– Det är viktiga frågor och många tänker inte på dem innan det så att säga är för sent. Det är en bra idé att ta upp det och psykologiskt är det så att även om man begravt någon nära glömmer man bort hur det gick till, inleder Jan-Ole. Vi tar det från början, begravningsentreprenör, hur blir man det?

– I mitt fall kom det sig att jag via mitt tidigare yrke som polis kom i kontakt med döden eftersom jag hade hand om hemdödsfall. I utbildningen ingick att delta vid obduktioner, så ämnet var inte främmande för mig. Min dåvarande fru köpte blomsterhandel

i Malax 1986 och vi märkte ganska fort att det även fanns behov av begravningstjänster. Det finns inga skolor där man utbildar sig inom yrket men via Suomen Hautaustoimistojen Liitto ry kan man gå skolningar. Förstås tar man hjälp av andra kolleger i branschen.

När någon avlider, vem tar hand om kroppen först?

– Idag avlider de flesta på någon institution eller sjukhus och då förvaras kroppen där i kylrum. Är det frågan om ett plötsligt dödsfall eller en olycka ska det utföras en rättsmedicinsk obduktion för att utreda dödsorsaken och de utförs i Tammerfors.

Vi hämtar ingen förrän någon anhörig har beställt våra tjänster.

Sedan har kyrkorna kylrum för kistor där kroppen förvaras inför begravningen.

När måste man begrava kroppen?

– Vi har i Finland en begravningslag med vissa bestämmelser och där heter det att kroppen ska begravas inom rimlig tid och med det avser man ungefär en månad efter dödsfallet.

Vad är svepning?

– Det är när man förbereder kroppen för att läggas i kistan. Man klär på den en svepningsskjorta, den ser lite olika ut för män och kvinnor. Man kan också välja att ha egna kläder, men då behöver vi få kläderna innan vi ska hämta kroppen. Vissa vill också lägga andra föremål i kistan, till exem-

7 Om man har specifika önskemål kring en begravning, hur går man bäst till väga?

– Vi tillhandahåller en broschyr som är utformad i samarbete med Suomen Hautaustoimistojen Liitto ry, där man kan skriva in sina önskemål. Den bör man sedan förvara på en plats där den lätt kan hittas, har man anhöriga ska man berätta att man fyllt i den och berätta var den finns.

– Det är kanske inte alltid så bekvämt att tänka på men nog så viktigt, speciellt idag när människor uppnår en hög ålder kanske man borde fundera på det innan man blir sjuk, dement och inte längre kan föra sin egen talan.

Kistor och urnor finns i olika prisklasser och material.

Miljöaspekten är viktig med tanke på nedbrytning och förbränning.

pel kramdjur eller teckningar av barnbarn, det är också helt okej.

Kistbegravning eller kremering?

– Det blir allt vanligare med kremering, det har ökat väldigt mycket under de här 35 åren som jag hållit på. Från ungefär två i året till att det idag handlar om 30-40 procent av dem som avlider som önskar kremering, den äldre generationen idag har helt klart blivit liberalare i frågan.

– Om man har en familjegrav har man begränsat med plats och då är kremering kanske att föredra, det går inte att gräva ner många kistor bredvid varandra.

Om man har släkt och anhöriga på annan plats kanske det inte är självklart med en gravsten. Då kan minneslund, alltså att askan sprids där och man får en plakett med sitt namn vara ett alternativ.

Det går också att köpa gravskötartjänsten av församlingen.

Måste man ha kista även om man ska kremeras?

– Jo, någon kanske tror att man kan komma insvept i en filt eller en låda, men de tar inte emot sådant på krematoriet. Man får snickra sin kista själv men man måste ha reda på måtten så att de stämmer. En begravningsbyrå måste anlitas för transporten, man får inte hämta någon med paketbil, vi har lagar och paragrafer att hålla oss till.

Vad kostar en begravning?

– Det är en högst individuell fråga och det beror på många faktorer.

Det är flera bestyr inblandade allt från tidningsannonser till gravstenar. Sen beror det på om man ska ha minnesstund eller inte. Men vår del utgör ungefär en fjärdedel av totalkostnaden på en ”vanlig” jordfästning. Om man väljer bort gravsten, har en vanlig vit kista,

enkel tidningsannons och inga långa transporter samt minnestund med ett trettiotal personer är kostnaden omkring 3000 euro.

Men det finns nog allt från 1000 till 6000 euros begravningar.

Måste man jordfästas i kyrkan?

– Nej, man kan ha jordfästning direkt på gravgården eller i sjukhusets, hälsocentralens kapell eller varför inte hemma på gården.

Det finns många olika möjligheter. Man måste ju inte heller ha en jordfästning. Jag har haft avlidna som blivit körda direkt från hälsocentralen till krematoriet.

– När det gäller andra religioner än kristendomen så är vi endast ett transportbolag som tillhandahåller kistor, sedan sköter de resten av ceremonin själva.

Får man sprida askan på valfri plats efter kremering?

– Nej, enligt begravningslagen får man inte sprida askan hursomhelst. Enligt begravningslagen ska askan läggas på ett ställe, den får inte delas på. Antingen i en grav eller minneslund på gravgården – som är till för alla oavsett trosinriktning. Man får lägga askan eller bli begravd på egen tomt men då måste man registrera platsen som en gravplats och det ska utmärkas med ett minnesmärke där graven finns och då kan det i framtiden blir problematiskt om man vill sälja tomten för då är det inte längre en tomt utan en gravplats...

– Det enklaste sättet är att sänka urnan med aska i havet, då behöver man endast tillstånd från vattenägaren. Är man utomskärs på internationellt vatten är det Forststyrelsen som ger tillåtelse.

Det krävs en viss typ av urna dock, det måste vara en som sjunker och sen ska platsen utmärkas på kartan.

Får man begravas på en annan ort än där man är bosatt?

– Jo det är helt möjligt, att man till exempel väljer att bli begravd på den ort man är uppvuxen. Men om man inte hör till den församlingen har de rätt att ta högre pris för gravplatsen.

– Man får också anlita vilken begravningsbyrå man önskar, jag har till exempel haft kunder ända från Pargas i söder till Jakobstad i norr.

Om ett dödsfall sker utomlands vem sköter det då?

– Om det handlar om ett dödsfall utanför Norden så är det utrikesministeriet som sköter transporten, man får inte hämta kroppen själv.

Jag har varit och hämtat kroppar från både Sverige, Norge och Danmark. Sen när kroppen kommit till Finland, om det inte finns oklarheter, kan man ta kontakt med en begravningsbyrå. Viktigt att ha reseförsäkringar i skick då detta annars kan bli en kostsam historia.

Om man vill byta präst, är det möjligt?

– Absolut, det är ganska vanligt att man har önskemål om det. Då behöver vi ju förstås tillsammans hitta ett datum som passar, men det är nog oftast görbart.

Eget program på begravningen, hur funkar det?

– Om man har fyllt i broschyren eller berättat åt anhöriga så är det mesta möjligt. Vanligt är det med egen musik endera med inhyrda musiker eller så går det bra att spela upp något från Spotify. Man kan också ha önskemål om blommor eller insamlingar till välgörande ändamål. Det här har ändrats väldigt mycket under mina år. Minnesstunderna har också blivit mindre i omfång. Tidigare kunde det vara upp till hundra personer och nu handlar det ofta om ett tjugo-trettiotal. Det här har en naturlig förklaring i att befolkningen blivit så mycket äldre.

Byagemenskapen har också fallit bort. När jag var barn så bjöd man in hela byn och det var nästan som en fest, med mat och allt.

Text och Foto: Jennifer Hägen

BOKA FESTMATEN FFRÅN OSS! Vi erbjuder många olika alternativ för era julfester • Karibisk-inspirerad julmeny • Julbord • Jultapas/ julinspirerade smårätter Ta kontakt så hittar vi bästa menyn för just er grupp!

ONEIL´S

KITCHEN

Simhallsvägen 4, Närpes Tel. 06 224 1933, Lotten 040 960 5028 040-960 5028 eller info@oneils.fi

Vi fungerar som en lokal helhetsleverantör av elektronik för

SMÅ OCH STORA FÖRETAG KONTORSMASKINER • HEMELEKTRONIK • VITVAROR • DATORER Fabriksvägen 1, Närpes Tel. 06-224 2060 www.servitrade.fi

info@servitrade.fi Må-fr 9-17, lö 9-13 Välkommen!

BYGG, MASKIN, VERKTYG OCH FÄRGVARUHUSET

35 ÅR

VÄLKOMMEN TILL BYGDENS EGET VARUHUS HUSHÅLLSMASKINER, BYGGMATERIAL, VERKTYG, MASKINER, MÅLFÄRGER, MASKINUTHYRNING 64200 Närpes, Industriområdet sandmarketing@netikka.fi • Tel växel 347 5700 Ole 041 4429122, Sture 050 5644387, Therese 050 3421157, Henrik 045 6121789, Jens-Magnus 0400 262504, Tony 040 5255503, Benjamin 0400 807944

F:ma Tommy Höglund VVS Installationer Service och försäljning Tel 040-530 2930

tommyhoglund@co.inet.fi

Töjby

Vicehäradshövding Hanna Stenholm 040 041 3995 | hanna@hannastenholm.fi Närpes - Närpesvägen 6 Kristinestad - Skolgatan 3 www. hannastenholm.fi Köpebrev | Gåvobrev Generationsväxling | Testamente Intressebevaknings-fullmakt Bouppteckning | Arvskifte Arvsskatteplanering

8

NÄRPES

TEMA KustNytt nr 9/2022

Mosebacke skolområde i Närpes har de senaste åren genomgått en anmärkningsvärd metamorfos och kronan på verket – den nya högstadieskolan – stod inflyttningsklar lagom till höstterminen i år. Det är en imponerande byggnad som inte enbart utmärker sig med sin form och färg – den är även en av de allra största träbyggnaderna i Österbotten.

Rektor Johan Gulin tycker att ljudnivån är den mest avgörande skillnaden från den tidigare skolbyggnaden.

– Trots alla öppna ytor är den här byggnaden mycket tystare, främst tack vare mängden trä och akustiktavlor på väggarna.

Nya Närpes Högstadieskola visar riktningen för framtida byggande

J

UST DET FAKTUM att den tre våningar höga och 5 500 kvadratmeter stora skolan i huvudsak är byggd i trä, gör att den skiljer sig från de flesta andra skolor i landet.

Närpes stad valde att inte enbart följa samhällsutvecklingen utan också visa riktningen för andra.

Miljöaspekten var ett avgörande argument för beslutet att bygga i trä, även om det innebar en merkostnad och ett mer begränsat urval av aktörer som kunde rita, planera och bygga skolan.

Den nya skolbyggnaden är en hybridmodell, där huvuddelen och ytterväggarna är av förnybart naturmaterial; CLT eller korslimmat massivträ. Själva stommen och de bärande pelarna är av betong. Den råa betongen syns som inslag här

och där på insidan, men trä är det dominerande materialet även i interiören. Detta faktum, i kombination med dämpande akustiktavlor på väggarna, ger en betydligt tystare miljö än den man vistades i tidigare.

– Just ljudnivån är den största skillnaden, anser rektor Johan Gulin. Den var nästan extrem i den gamla skolbyggnaden, minns han.

Friskt hus och ny teknologi Fler öppna ytor, ny teknologi och därmed möjlighet till nya undervisningsmetoder är andra betydande förbättringar.

– Alla klassrum har nu så kallade ”clever touch skärmar”, språkrummen har högtalare i taket,

fysik- och kemirummen är betydligt mer labbvänliga och undervisningsköken har mer tilltagna arbetsytor, fortsätter Johan. Där finns nu även särskilda allergi- och provkök, tillägger han.

– Nu har vi även fått en egen musiksal, berättar kanslist Christina Skinnars.

Ljuset och de stora, öppna ytorna beskriver hon som det bästa med den nya skolbyggnaden. Inte att förglömma är det också en hälsosam miljö att vistas i. Inomhusmiljön är friskare i trähus och risken för mögel mindre.

– Dessutom är det trevligare att vistas i trähus än i betonghus.

Brandsäkerheten hög Att minimera risken för fuktskador har också tagits i beaktande av ar-

kitekterna på Luovaus Arkkitehdit.

Taket består av flera olika delar åstak och några platta tak existerar inte på den här byggnaden. Brandsäkerheten är en annan viktig aspekt, särskilt viktig i träbyggnader.

Närpes högstadieskola är en av få skolor i landet som utrustats med sprinklersystem.

– Brandföreskrifterna är betydligt hårdare när en byggnad har fler våningar, berättar Edd Grahn, teknisk direktör på Närpes stad.

Han konstaterar att även kostnaderna är något högre då man bygger i trä. En förutsättning för att kunna förverkliga projektet var därför positivt inställda beslutsfattare.

– Vår kanslisekreterare LarsErik Lundmark var en pådrivande kraft och underlättade beslutsfat-

tandet för de förtroendevalda, berättar han vidare.

Lyft för undervisningen Den gamla skolbyggnaden revs redan i somras och där den stod pågår nu arbetet med att färdigställa skolgården. Även på insidan återstår en del jobb innan all utrustning har hittat sin rätta plats.

– Vårt nya auditorium, som rymmer över 130 personer, ska ännu färdigställas innan det kan tas i bruk. Det kommer också att användas av inhyrda gäster och grupper, berättar Johan.

Skolans 312 elever är glada över sin nya skolbyggnad, där den stora aulan rymmer bland annat bord-

9

Närpes nya högstadieskola är till stor del byggd i trä – korslimmat massivt trä eller CLT. Det är en av Österbottens största träbyggnader och även den största träbyggnad som projektets planerare någonsin planerat. Skolan omfattar tre våningar och 5 500 kvadratmeter.

DEN STORA, LJUSA AULAN BJUDER IN TILL BÅDE UMGÄNGE OCH SPEL.

Wilma Liljedahl, Ellen Nordberg och Hilma Rönnholm i årskurs åtta är överens om att den nya skolan inneburit ett lyft för undervisningen.

– Den känns också mycket större än den gamla, konstaterar de.

tennisbord och många sittplatser.

Alla elever har egna skåp, och tanken är att de också på sikt ska få egna datorer.

– I år har alla elever i årskurs sju fått egen laptop. Vi kommer att göra likadant de kommande åren, vilket innebär att om två år har alla årskurser egna datorer, förklarar Johan.

Trots att de ännu får vänta ett år på detta, tycker Wilma Lilje-

dahl, Ellen Nordberg och Hilma Rönnholm i åttan att den nya skolan inneburit ett lyft för undervisningen.

– Den känns också mycket större än den gamla, konstaterar de.

Text och foto: Anna Sand

Undervisningsköken har betydligt större arbetsytor än i den gamla byggnaden. De har även försetts med särskilda allergi- och provkök.

10

KERAMIK ÄR KAJSAS PASSION

Under vår reportagerunda i Närpes passar vi på att hälsa på i Kajsa Lassanders keramikverkstad. Här tillbringar hon så mycket som möjligt av sin fritid och hennes alster kan man ta del av också på Instagram. Keramiken har varit en del av Kajsas liv sedan ungdomstiden, och den avkopplande och rogivande hobbyn lockar många kursdeltagare – kurser som Kajsa numera drar.

D

AGARNA TILLBRINGAR K AJSA främst sysselsatt med familjeföretaget – en växthusodling som ligger ett stenkast från familjens hus. Tillsammans med maken Johan driver hon företaget som normalt sett sysselsätter sex anställda och till familjen hör även barnen Jonathan, 17, samt Fanny, 15 – båda två idrottsengagerade.

– Mycket av vår lediga tid går åt till just barnens idrott, och den tid som blir över ägnar jag helst åt min egen hobby, berättar Kajsa.

Att med händerna få göra något av en lerklump är både roligt, avkopplande och rogivande. Det är alltid spännande att öppna ugnen sedan, eftersom man aldrig kan vara helt säker på ett lyckat resultat, säger Kajsa. I den nya keramikverkstaden finns allt som Kajsa behöver och här tillbringar hon gärna så mycket av sin fritid som möjligt.

Egen hobbyverkstad Hon fastnade för keramiken redan i ungdomen och när barnen var små köpte hon sin första brännugn – en begagnad sådan som installerades i ett utrymme i anslutning till växthusen.

– Jag hade under många år inte något särskilt utrymme för min hobby, utan plockade fram och bort allt material varje gång jag skulle pyssla med det. Det var först när den gamla ugnen gick sönder och jag började fundera på att investera i en ny, som vi också beslöt oss för att bygga ett hobbyrum åt mig i uthuset, förklarar Kajsa.

Det nya utrymmet innebar en stor förändring och ger henne glädje nästan varje dag. Här finns nu den nya ugnen, alla verktyg, all lera och alla glasyrer samt arbetsytor och även förvaringshyllor för alla färdiga alster som skapas.

Just skapandeprocessen är det som gör keramiken så intressant enligt Kajsa.

– Att med händerna få göra något av en lerklump är både roligt,

avkopplande och rogivande. Det är alltid spännande att öppna ugnen sedan, eftersom man aldrig kan vara helt säker på ett lyckat resultat.

Hela processen från lera till färdig produkt tar cirka två veckor i anspråk.

– När man är nöjd med sitt alster ska det först torka innan man skröjbränner i cirka 950 graders värme i ett dygn. Sedan ska produkten glaseras innan den bränns igen, då i ännu högre temperatur 1220-1260 grader. Det är viktigt att man inte öppnar ugnen för tidigt sedan, tillägger Kajsa.

Experiment och egna misstag Att lära sig genom sina misstag hör hobbyn till, och att experimentera med olika brännprogram, glasyrblandningar och dylikt är något Kajsa gillar extra mycket.

– Jag är i grunden utbildad laborant inom kemisk industri, vilket säkert har med saken att göra, ler hon.

Förutom de många kurser hon själv gått har hon också förkovrat sig i ämnet via böcker och all information som finns tillgänglig på nätet. Tack vare sociala medier är det enkelt att idag utbyta erfarenheter med andra som också sysslar med keramik.

– Det är jätteroligt, på den vägen hittar man mycket information.

Kajsa håller kurser för bland annat Vuxeninstitutet, och drar även egna workshops i sin keramikverkstad.

11

ULLA-MAJ WIDEROOS

De runda ljusstakarna är en julprodukt som Kajsa just nu jobbar med.

VI ÄR IGÅNG IGEN mådde ingen bra av. Våra pensionärsföreningar var tvungna att pausa sin verksamhet, vi behövde vara rädda om vår hälsa. Men nu börjar vi vara i gång igen. Nu spelar vi pidro, boule och golf, nu ordnar vi frågesportstävlingar och nu sjunger vi i våra körer igen. Vi ordnar gemensamma vandringar till intressanta mål och vi tar upp resandet både utomlands och på hemmaplan. Det bidrar till att vi kan må bättre, vara friskare och leva längre. För det vill vi ju. Vi äldre vill vara med och vara en del av ett aktivt samhälle, vi vill bidra med den livserfarenhet vi har skaffat oss och vi vill visa att vi behövs.

Påskäggen blev snabbt populära när Kajsa postade bilder av dem på sitt Instagram-konto @kajsaskonst18.

Muggar, uppläggningsfat, lyktor, prydnader och annat kan köpas av Kajsa.

– Det är något jag verkligen gillar. Att jobba med barn är speciellt roligt. De kan vara väldigt rastlösa och uppspelta från början, men efter att ha jobbat en stund med leran och händerna, brukar det ske saker. De blir avslappnade och hittar ett helt nytt lugn, konstaterar Kajsa.

Just den avkopplande effekten tror hon är en stor orsak till att keramik, och även andra hantverk, fått något av en renässans under de senaste åren.

– Folk vill göra något med händerna igen och inte bara sitta framför sina skärmar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET BILDADES för 50 år sedan. En person vid namn J.W Hellström tyckte att han såg så många ensamma människor och ville göra något åt saken. Han tog initiativ till bildandet av en pensionärsförening i Täckter och sedan också Svenska pensionärsförbundet.

Det han såg, nämligen ensamma människor, det finns kvar idag. Situationen blev inte bättre av den pandemi som vi alla genomlevt. Som blev speciellt utmanande för oss äldre. Vi som har barn- och barnbarn långt borta – ibland utomlands – hade inte MÖJLIGHET ATT TRÄFFA dem och det

Sina egna produkter säljer hon både hemma i verkstaden och hos några återförsäljare, och bland annat påskäggen i keramik, adventsljusstakarna, muggarna och faten i olika format är populära.

– Jag kan dreja men jobbar helst med händerna och olika verktyg. Och så får det gärna vara lite rustik känsla på produkterna – de ska inte vara för perfekta, avrundar hon.

Text och foto: Anna Sand

ETT SAMHÄLLE MÅR bra av mångfald – unga, äldre och medelålders, finländare och nyfinländare. Alla bidrar med sitt kunnande, sin livserfarenhet. Vi äldre är också uppvuxna under knappa tidevarv och är vana vid att inte kräva mycket. Men det som är viktigt – och riktigt viktigt – är att vården och omsorgen fungerar när vi behöver den. Det gäller visserligen andra människor också, men det är naturligt att vi äldre för det mesta är i större behov av vård och omsorg än yngre människor. Och då får samhället inte bli så datoriserat att vi äldre inte hittar den service vi behöver. Det är redan idag alltför problematiskt. Mycket klarar vi äldre själva av, men sen när vi inte mera orkar eller kan måste vårt samhälle, kommunen eller välfärdsområdet finnas där även för oss.

God fortsättning på hösten!

12

ANNA-LENA

VILL SE ANDRA LYCKAS Redan som liten flicka i Finby visste Anna-Lena Forsman, född Nordmyr, att hon trivs att arbeta i kök. Att vara en del av ett team var också viktigt. Som relativt nybliven femtioåring kan hon se tillbaka på en intressant yrkeskarriär, men har även lärt sig att inte spara på de stora drömmarna.

S

OM LITEN VAR jag en pojkflicka som hann med överallt där det hände intressanta saker, beskriver Anna-Lena Forsman sig själv.

Jag tyckte om att vara med och göra saker och lekte vanligen med grannpojkarna i Finby.

Hon har inga syskon, men kände sig aldrig ensam, eftersom bostadsområdet erbjöd många kamrater i samma ålder.

– Då blev det ofta att vi lekte med bilar eller hade något byggprojekt på gång.

Hennes föräldrar, Lilian och Håkan Nordmyr, hade växthus men jobbade även utanför hemmet. Redan tidigt hade Anna-Lena uppfattningen klar: växthusjobb är trist barnarbete. Så det försökte hon hålla sig ifrån, så gott det gick.

– För att inte behöva hjälpa till i växthuset försökte jag ta emot kökssysslor, minns Anna-Lena.

För redan som ganska liten hade jag en tanke om att arbeta i kök som vuxen.

Hon valde därför yrkesutbildning efter högstadiet, först ett grundår i Närpes varefter hon fortsatte studera till servitör och kock i Vasa.

– Fast visst, min studiehandledare i högstadiet tyckte att jag skulle passa som hushållslärare. ”Nå aldrig!” tänkte jag då, skrattar hon. Småningom har jag lärt mig att sluta säga ”aldrig” om något, för man vet ju aldrig till vilka intressanta möjligheter livet för en!

Anna-Lena säger att matematik alltid varit hennes starka sida, men hon hade även bra vitsord i språk.

Däremot har hon fått arbeta för att våga prata.

– Därför bar det i väg till Lapua ett år för att bättra på finskan.

Alkos prislista Anna-Lena jobbade vid sidan av studierna, ett bra sätt att förena utbildning och erfarenhet.

– Som sjuttonåring pluggade jag Alkos prislista, vilket var en förutsättning att vi behärskade för att få servera alkohol på den tiden. Jag fick alltså inte köpa alkohol, men däremot sälja åt kunderna.

Under drygt tio år, från att hon var sjutton tills hon var 28 år arbetade Anna-Lena inom restaurangbranschen. En alldeles egen värld med tunga skiften, intensivt arbete och en härlig gemenskap.

– Än idag saknar jag det där ”flowet”, energin och doften från restaurangerna. Visst var det tungt jobb, men gemenskapen bland oss i teamet uppvägde det. Ofta reste vi tillsammans och gjorde allt möjligt ihop, eftersom vi ofta var lediga på udda tider när andra jobbade.

Efter några år med oregelbundna arbetstider och slitigt jobb beslöt Anna-Lena att studera till restonom och som 27-åring att studera till yrkeslärare. Då hade hon redan hunnit vara med och öppna pizzerior, restauranger och en servicestation.

– I den vevan råkade jag få se en annons där det stod att Optima i Jakobstad ska öppna Yrkeskocken.

Alltså en restaurang och servering där man samtidigt utbildar kockar och servitörer. Samtidigt hade jag sökt och fått ett arbete som restauranglärare i Nynäshamn i Sverige, men valde att testa jobbet i Jakobstad för ett år.

Anna-Lena skrattar till och konstaterar att hon ofta tänker så: ”Jamen, jag testar ett år!” Och så blir det vanligen så att hon trivs så bra att det drar ut till många fler än ett år.

Anna-Lena är mån om att som rektor finnas med och bland sina studerande. Hon besöker regelbundet alla Optimas campusområden, som utöver i Jakobstad även finns i Nykarleby, Vasa, Pargas, Borgå och Helsingfors.

– Under åren som gått har jag gått flera ledarskapsutbildningar.

Flytt till Jakobstad Anna-Lena flyttade bopålarna ett par hundra kilometer norrut och började lära känna sin nya hemstad Jakobstad samtidigt som hon började jobba som handledande kock och lärare för studerande.

Ett arbete där hon kunde kombinera sin erfarenhet både från kök och sal.

– Så utlystes en tjänst som lärare, fast jag hade då egentligen

inte längtat efter någon tills vidare anställning. Jag trivdes ju med att prova på något ett år i gången.

– Å andra sidan fick jag nu möjligheten att vara med och bygga upp restaurangkocksutbildningen från början. Det avgjorde saken, för jag älskar att starta upp nya projekt, att visionera och bidra till något nytt.

Som mest hade skolan 120 studerande, både blivande kockar och servitörer. Efter ett år sökte Anna-Lena arbetet som avdel-

– Jag är som person ganska nöjd, även om alla dagar inte är lätta, säger Anna-Lena Forsman. Visst kan även jag bli arg och besviken. Jag vill gärna ha kontroll som rektor, men jag är inte en sådan ledare som behöver kontrollera andra.

ningsföreståndare, men fortsatte att undervisa vid sidan av det administrativa arbetet.

Kärleken i oväntad skepnad – Jag hade bott ungefär ett och ett halvt år i Jakobstad när jag träffade Rasmus. Han hade sagt att han bodde i Kållby och ärligt sagt visste jag inte ens var den byn fanns då.

Anna-Lena ler glatt när hon konstaterar att igen fick hon tumma på sina tidigare utsagor om vad

13 Ska du köpa eller sälja din bostad?

hon aldrig skulle göra. Hon hade nämligen haft en klar uppfattning om att inte dejta någon karl som varit gift eller som slagit ner sina bopålar mer permanent.

– Han var då frånskild och hade byggt eget hus på sina förfäders mark på en tomt ute i Kållby… Fast det var ju bara att inse, han blev mannen i mitt liv.

Snart började paret fundera på att bli föräldrar och såg på möjligheter till adoption. Chanserna att få adoptera ökar betydligt om paret är gift.

– Så då gifte vi oss då, hösten 2005. Och våren 2006 lämnade vi in ansökningspapperen om att få adoptera ett barn.

Paret fick vänta en tid innan beskedet att det finns en liten kille i St. Petersburg i Ryssland, som behöver föräldrar.

– Vi fick besöka barnhemmet två gånger, för att bekanta oss med honom. Och visst är det helt otroligt, hur vi genast från första stund visste att den här pladdriga, glada pojken var just vår son.

Under det tredje besöket fick de så med sin tvåårige son hem till Kållby.

Att vara föräldrar – Vi har hela tiden varit öppna med att Noah är adopterad, bland annat genom att redan från början läsa en bok för barn om adoption. Vi vill att han ska känna stolthet över den han är, med sin bakgrund.

Anna-Lena fyller år den andra december och det råkade även bli det datum som Noah kom hem till sina föräldrar.

– Därför firar vi alltid 2.12 både som födelsedag och Noahs årsdag i vår familj.

Det kan vara utmanande att bli föräldrar till en tvååring, eftersom det inte finns något facit hur man ska bygga upp barnfamiljens vardag. Anna-Lena har även upplevt att det finns människor som anser att det är fel att fostra ett adopterat barn – att barnet borde tillåtas allt möjligt.

– Jag är så tacksam över Rasmus stabilitet som pappa, han är en bra balans till min öppenhet.

Anna-Lena har försökt att inte klema bort Noah, som idag är sex-

Maken är företagare inom byggnadsbranschen. Utöver det har paret gemensamt renoverat några äldre hus, som de hyr ut.

Anna-Lena hjälper gärna till med det hon kan: spacklar, målar eller lägger golv. Tillsammans blir arbetet roligare.

Nu efter pandemin längtar Anna-Lena till att kunna ta del av mer kultur- och musikevenemang. Hon föredrar hårdrock och har Att få röra sig i naturen sett och hört Whitesnake ger mig en frihetskänsla. några gånger, Jag trivs allra bäst i skogen men även AC/ eller vid havet, gärna vid DC och Bryan Adams. sommarstugan i Töjby.

– Mest gillar jag de äldre hårdrocksbanden, så lite intressant blev det när soton år och börjat sin yrkesutbildnen föredrar dansbandsmusik. ning.

Så hoppas jag kunna se någon – För mig har det känts naturmusikal i Stockholm igen snart. ligt att fostra honom så att han Hon skulle också gärna resa själv ska fixa sitt liv framöver. Han på tumanhand med maken, för har fått prova på olika saker och det kan bli lite ensidigt att renoär företagsam, odlar bland annat vera hus som gemensam hobby. potatis och tar emot arbete med Som ung dansade Anna-Lena snöröjning. folkdans under fem år. Ännu Med där det händer idag gillar hon att släppa loss på dansgolvet, men kanske då till Även om Anna-Lena hade tänkt modernare takter. vara hemma med Noah i flera år – Jag läser deckare, gärna sökte hon en tjänst som utbildmord och blodiga historier eller ningsledare och efter det tackade spännande thrillers. Jag försöker hon ja till tjänsten som biträdande gynna det lokala biblioteket och rektor vid Optima år 2013. Hon lånar regelbundet böcker därihar aldrig ångrat att hon tog steget från. ur restaurangen in i skolvärlden.

– Jag har faktiskt aldrig tröttnat Närpes i mitt hjärta på att vara lärare. Jag vill vara med där det händer saker och vill vara Familjen bor invid ån i Kållby, tillsammans med folk. men havet betyder mycket för I samband med en organisaAnna-Lena. tionsförändring valdes hon till – Som en kompromiss byggde rektor för lärande vid Optima år vi får några år sedan ett citytorp, 2018. ett fritidsboende på cykelavstånd – Jag uppskattar mitt arbete och från Jakobstad. Dessutom älskar trivs med att få leda andra männjag skären i Töjby, där familjen iskor. En förutsättning är nog att har sommarstuga. Som liten var jag trivs med människor, speciellt jag ofta hos farmor och farfar i unga som utvecklas. Jag vill gärna Töjby. stöda en ungdom som går den kroAnna-Lena far gärna dit, efkiga vägen mot vuxenhet, eftersom tersom det känns som en rot då jag tror på varje ung människa. allt är sig själv. Okomplicerat Anna-Lena konstaterar enkelt och självklart. Samtidigt som att hon känner sig levande i en arhon gärna också träffar släkten betsmiljö bland unga. Bäst trivs i Närpes med omnejd. hon när hon som ledare får se anNoah har också sedan ganska dra medarbetare lyckas. liten fått vara själv flera veckor – Det finns inte en person som under sommaren med mormor ensam kan allt, utan med dynamik och morfar i Finby. Eller vara kan vi tillsammans utvecklas. Jag med kusinerna från pappas sida. försöker omge mig med männNärpes utgör fortfarande en iskor som kan och vill utvecklas. viktig del av Anna-Lenas identitet. Hon träffar gamla barndomsMer kultur och musik vänner och håller gärna kontakt med släkten.

När Anna-Lena är ledig trivs hon – Jag har lärt mig att inte spabäst ute i naturen – antingen i skora på stora drömmar. Försöker gen eller vid skären. realisera smådrömmar här och – Jag älskar att paddla kajak och nu. Och skippa sådant som jag att promenera eller springa i skog inte kan påverka eller som verkar och mark. Jag föredrar nya vyer helt orealistiskt. när jag motionerar.

– Jag tycker att praktiskt arbete ger en bra distans till arbetet. Jag Text och foto: är ganska bra på att inte låta tanCarina kar på arbetet följa med mig hem, Nordman-Byskata när jag gräver eller springer. Det ger en balans.

Offentligt köpvittne. Auktoriserad förmedlare.

Försäljning och värdering av fastigheter.

DAN BECKER | 050 539 25 62 | Gamla Strandvägen 7, NÄRPES | info@bfast.fi

KVALITETSVÄRMEPUMPAR KVALITETSVÄRMEPUMPAR FRÅN DAIKINFRÅN DAIKIN

Försäljning och service av värmepumpar Besök www.kylservice.fi för mer info

Försäljning och service av värmepumpar • Mer info www.kylservice.fi

KYLSERVICE KYLSERVICE

J.Westling J.Westling

tel. 0500 tel. 0500 240 240 312 312 e-post: info@kylservice.fi e-post: info@kylservice.fi www.kylservice.fi www.kylservice.fi

Vi har flyttat!

Vår nya adress är Närpesvägen 28 (f.d. Fototjänst)

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagnsdäck med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

NOKIA

K-G Revahl

HAKKAPELITTA 10

ÄNNU MERA HUSQVARNA FÖR EN BÄTTRE VARDAG! Vi har Husqvarna snöslungor i lager.

Övermalax

0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

För vedhuggaren, Husqvarna motorsåg 445 och 450 till specialpris

KUNDNÄRA EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

Närpes, Tel. 224 1020 Lördagsöppet 9-13

14

TIPS TILL DIG SOM VILL TESTA PÅ HÄLLTEKNIK Sofias bästa tips på att göra en målning av hällteknik är att bara börja.

– Kör hårt! Blir du inte nöjd är det bara att skrapa bort färgen och börja om.

Ett annat tips är att man ska börja i den billigare änden. Det finns hur mycket olika färger och märken som helst och det löns att börja med förmånliga färger först. Som ny hobbykonstnär klarar man sig bra med grundfärger som man sen kan blanda för att få en bredare färgskala. Det är också viktigt att man studerar färgskalan, annars är risken stor att du får en sörja med brun färg.

– Det är bäst att låta fantasin flöda, har du exempelvis inte en hårfön kan du alltid blåsa med munnen eller i ett sugrör. Det viktigaste är att du vågar prova på.

Sofia poängterar att alla kan måla med denna teknik.

– Äldre som är exempelvis svaga i händerna eller har leder som värker kan lättare måla med hjälp av hällteknik. Med denna teknik behöver man inte veta hur man målar alla skuggor på ett hus utom det är bara att köra.

Alla kan måla med den här tekniken Sofia Storfors från Petalax fann sin passion för att måla tavlor under coronapandemin.

Hon började att måla tavlor med hjälp av hällteknik, en abstrakt konstform som passar alla. Det tog inte lång tid innan hon blev helt förtrollad av hälltekniken.

S

OFIA STORFORS HAR alltid varit kreativ och pysslig. Hon har tidigare målat tavlor med pensel och gjort sina egna smycken. Efter att ha testat på att göra tavlor med hällteknik några gånger så var hon helt fast.

– Jag ville testa på att göra mer abstrakt konst och inte fokusera så mycket på detaljerna. Jag ville helt enkelt slippa allt ”små-pillas”.

Hon fick själv idén om att testa hällteknik från videor på internet.

Några konstnärer Sofia tar inspi-

ration ifrån är Rinske Douna och Mollys artistry. Hon söker ofta inspiration från nätet för att hitta nya idéer till tavlor.

– Det går lite i perioder när jag målar. Nu har jag haft ett litet sommaruppehåll men vissa kvällar kan jag måla tre tavlor på engång.

Sofia poängterar dock att det är viktigt att ha god tid på sig när man ska göra en tavla med hjälp av hällteknik. Man får räkna med minst tre timmar per tavla. Det är för att man behöver arbeta med tavlan när färgen ännu är våt.

För Sofia är detta enbart en hobby. Många i hennes närhet har dock hennes konst hängandes på väggarna. Hon har sålt några tavlor och tagit emot några beställningar men ser det inte som ett jobb.

– Jag ser det här som min hobby, jag har målat omkring 50 tavlor hittills och det kommer nog bli en hel del fler.

Att måla kan också ge utlopp för frustration eller andra känslor som tynger en. Sofia vet ofta redan då hon vaknar om hon vill måla eller inte den dagen.

Sofia publicerar också bilder på sin konst på Instagram på kontot @yssdesign_and_lifesyle.

Hur gör man en tavla med hällteknik?

För att måla med hällteknik behöver man späda ut akrylfärgen så att den blir passligt rinnig, annars kan inte färgerna flyta ut.

15 If Fyren har en stor bredd inom friidrotten med många engagerade barn och unga.

Fotot är från klubbmästerskapen i Korsnäs i somras.

Fina insatser av IF Fyren Tommy Vesterback, ordförande för friidrottssektionen kan se tillbaka på en lyckad säsong. Inte mindre än 39 medaljer lyckades föreningen kamma hem på FM, SFI och ÖID nivå.

– När man har en tillräckligt bra konsistens på färgen är det bara att börja på.

Sofia börjar alltid med en basfärg, oftast svart eller vit. Basfärgen beror mycket på vilket humör hon är på.

Efter att Sofia har hällt ut färgen på tavlan så brukar hon ta hjälp av några enkla verktyg. Det verktyg hon använder allra mest är hårfönen. Då blåser hon färgen så som hon vill ha den.

– Hårfönen brukar gå varm här hemma när jag börjar måla.

Andra verktyg man kan använda är exempelvis vanligt papper, händerna eller varför inte en foliebit. Det är lätt att vara kreativ med denna teknik. Det blir dock inte alltid rätt på första försöket.

Det är en konst att förstå vilka färger som passar bra tillsammans och vilka som inte alls går ihop.

– Om jag inte blir nöjd på första försöker så drar jag bara bort

färgen från tavlan. Då är det lätt att bara börja om och testa något annat.

När man jobbar med hällteknik är det viktigt att man inte har en allt för klar bild av hur tavlan ska se ut.

– Jag brukar ha en idé om hur jag vill att den ska se ut, men det kan bli precis hur som helst.

En tavla som Sofia inte är så förtjust i kan vara ett otroligt konstverk för någon annat.

– Det roligaste är att det finns en tavla för alla. Alla ser olika saker i de abstrakta tavlorna och fantasin får flöda fritt.

Text och foto: Linnéa Strömfors

– ALLT BÖRJAR med engagerade föräldrar, om föräldrarna är intresserade så sipprar det ner till barnen och då får man oftast bra resultat. Vi är omkring tio stycken i friidrottssektionen plus föräldrar som hjälps åt, svarar Tommy Vesterback på frågan om vad de gjort för att lyckas så bra i år.

IF Fyren har omkring 40-50 aktiva barn och unga inom friidrotten, Tommy lyfter gärna fram att han är speciellt nöjd över bredden i föreningen. Att de lyckats locka unga i olika grenar och åldrar.

– Den nya sportplanen i Korsnäs är väldigt viktig för oss, den möjliggör att vi kan ordna regiontävlingar vilket sporrar. Sedan kom IF Kraft med ett förslag i somras att vi tillsammans skulle ordna en tävling ”Klubbkampen” för 9-13-åringar och det lockade ut även såna som annars inte tävlar så mycket. Det var ett väldigt lyckat koncept som vi gärna vill fortsätta att utveckla.

– Vintertid tränar en del av våra unga i Botniahallen i något som kallas Tc Botnia, en friidrottsskola på initiativ av ÖID. Det är jättebra att vi har möjlighet att delta där då vinterträningen är lite utmanande annars.

– Vi har också några lovande medeldistanslöpare i klubben, bland annat 15-årige Casper Holm som tog två FM-medaljer i somras. Även Hannes Söderman är en duktig löpare som kom trea i finska skolmästerskapen. Flera av våra löpare skidar också under ledning av Tomas Ramstedt.

– Annars är kastgrenar något som vi lite profilerat oss inom. Vi har flera duktiga diskuskastare bland annat. Det blir lite av en god spiral när man når framgång inom en gren så får barnen en förebild och blir intresserade.

Joel Blomqvist har med sina FM framgångar varit just en sån förebild.

Vi får gratulera till en lyckad säsong och hoppas på fortsatt framgång för IF Fyrens duktiga ungdomar!

Text: Jennifer Hägen Foton: Privata

Fr vänster: Joel Blomqvist tog en bronsmedalj vid FM-tävlingarna i Lempäälä med personliga rekordet 13.38 i sin andra gren kula. I huvudgrenen diskus blev han sexa, även där slog han personligt rekord med 45.15 Joel tävlar i klassen H-16. Casper Holm tog silver på FM i på 2000 m samt brons på 800 m med tiden 2.01,83 vilket dessutom är Fyrenrekord i herrklassen. Casper tävlar i klassen P-15.

Tommy Vesterback är ordförande i friidrottssektionen.

16

Det internationellt orienterade familjeföretaget Mychrome i Svarvar är Årets Malax Stojetari.

Under många år har verksamheten successivt byggts upp av grundaren Mikael Piispanen och sönerna Peter, Tom, Juha och Jesse Piispanen.

MYCHROME OCH FAMILJEN PIISPANEN

är Årets Stojetari Å

R E T S S T O J E TA R I 2022 i Malax är metallföretaget Mychrome vars nischer är att tillverka lastpallsmaskiner samt ombesörja olika underleveransarbeten som riktas till energiföretaget VEO i Vasa. Familjeföretaget i Svarvar har sitt ursprung i företaget Piispanen Svarv & Svets som grundaren Mikael Piispanen startade redan 1980. Idag leder Mikaels söner Peter, Tom, Juha och Jesse Piispanen rörelsen som har präglats av tillväxt och en så gott som världsomfattande exportverksamhet under de senaste åren.

– Stojetari-utmärkelsen går i år till ett långsiktigt och framgångsrikt familjeföretag som har bidragit till att sätta Malax på världskartan, konstaterade Hans Söderback, president i Lions-föreningen i Malax, i samband med utnämningsceremonin på Mychrome den 11 oktober.

– Det är 26:e gången som årets Stojetari utses. Sedan 1995 har Lions med några få undantag delat ut den här utmärkelsen årligen, tillade Hans.

På plats för att ta emot utmärkelsen samt den Stojetari-statyett, som i tiderna har designats av Leif Sjöström, fanns Tom, Juha och Jesse Piispanen. Fjärde brodern Peter, som är vd för Mychrome, befann sig i sin tur på en arbetsresa i Frankrike när det begav sig.

– Visst känns det bra att bli ihågkommen, kommenterade företagets inköpschef Tom Piispanen kort och koncist.

Export till hela världen Mychrome är strategiskt placerat intill riksåttan mittemellan Långåminne och Pörtom vilket givetvis är till klar fördel ur logistisk synpunkt. Fram till 2019 sorterade företaget under namnet Mikrometalli.

– Sedan 2015 har vi varit inriktade och specialiserade på tillverkning av lastpallsmaskiner. Vi köpte då upp produktionsverksamheten av rikssvenska IM Hart vars ägare gick i pension. Innan dess hade vi gjort underleveransarbeten till samma företag sedan 2005, säger Tom Piispanen.

Av produktionen går inte mindre än 80 procent på export för närvarande och i princip hela världen är Mychromes verksamhetsområde. På den internationella marknaden har företaget tillgång till 12 försäljningsagenter i olika länder. Mychrome kom ifjol upp till en årsomsättning på 3,5 miljoner euro. I år kommer ett ännu bättre resultat att presteras. Under de senaste tio åren har Mychromes personalstyrka vuxit med ett 20tal personer i takt med den starka tillväxten och utbyggnaden. Idag har företaget totalt 30 anställda på lönelistan.

– I praktiken är vi ett trespråkigt företag med anställda som kommer från det geografiska området mellan Närpes och Replot samt Jurva i öster. En del arbetare pra-

tar enbart finska eller engelska på arbetsgolvet, säger Tom. Bröderna Tom, Juha och Jesse, bördiga från Johannesdal i Svarvar, säger odramatiskt att de är uppvuxna med den verksamhet som deras far Mikael har lagt grunden till. Därför känns det naturligt att föra den egna företagstraditionen vidare.

– Jag har arbetat inom företaget sedan 2003. Jag anslöt mig efter att jag hade varit i armén, säger Tom. – Jag har varit med sedan 2007.

Innan dess hann jag arbeta på Wärtsilä i ett par år, säger Juha som är Mychromes produktionschef.

– Själv har jag varit knuten till verksamheten sedan 2018. Det är inte så många år, men i praktiken

DET GÄLLER ATT TÄNKA FRAMÅT HELA TIDEN

har det blivit många timmar, säger platschefen Jesse, inte utan en glimt i ögat.

Har Mychrome några speciella planer i bakfickan inför framtiden?

– Vi har en del planer på att vidareutveckla företaget och hitta nya lösningar. Det gäller att tänka framåt hela tiden och inte låta verksamheten bli för enformig, säger Juha.

Text och Foto: Joakim Snickars

Mychrome tillverkar lastpallsmaskiner som exporteras till hela världen. De sysselsätter 30 anställda mellan Närpes och Replot.

17

Långåminne har äntligen fått ett kafé igen. Efter många års uppehåll har lokalen vid riksåttan i Långåminne öppnat upp igen.

Kaféet har varit öppet sedan mitten av augusti och planer finns på att vidare utveckla verksamheten.

Långåminne väcks till liv igen med Blue Sky Cafe KHALID JASMIN KOM till Finland som flykting ifrån Irak 2015.

I början av 2022 öppnade han upp en verkstad i Långåminne och i augusti öppnade Blue Sky Cafe.

– När jag öppnade verkstaden var det flera människor som frågade när kaféet skulle öppna. Det var människorna runt omkring som fick mig att öppna kaféet så här snabbt.

Khalids tanke från början var att bli företagare för att göra sitt liv i Finland bättre. Tidigare var han arbetslös så att starta företag blev en stor förändring i hans liv.

Det har dock inte varit en dans på rosor att starta företag för Khalid.

– Jag har inget uppehållstillstånd och har därför varken någon elektronisk bank eller finländskt id-kort.

Detta har gjort det både svårt att få tillstånd för kaféet och att bokföra det hela korrekt. I dagsläget sköts redovisningen på det gamla goda viset, med andra ord inte via någon elektronisk bank.

Trots allt detta har Khalid lyckats öppna kaféet och kan nu förverkliga sin dröm i Långåminne.

– Först tänkte jag enbart ha verkstaden öppen men nu vill jag utveckla verksamheten mer och mer hela tiden.

Kaféet erbjuder både sött och salt, det nyaste tillskottet på menyn är mat. Tidigare såldes enbart sötsaker men nu finns allt ifrån hamburgare till irakiska rätter som kubba. I framtiden vill Khalid och kocken Theres

Möllerström expandera menyn ytterligare. De har också i planerna att börja sälja alkohol om de får alkoholtillstånd.

På kaféet jobbar Theres med både servering och matlagning.

För tillfället är det endast hon och inhopparen Jasmine Björknäs som jobbar på kaféet.

– I framtiden vill vi nog anställa någon till, bara mera kunder börjar hitta till oss, säger Theres.

Drömmar inför framtiden Det är en mysig stämning i den nyrenoverade lokalen. På väggarna hänger konstverk från olika lokala konstnärer som är till salu och det finns en soffplats där ungdomar gärna sitter och umgås.

– Vi har olika sällskapsspel så ungdomarna kan sitta och umgås tillsammans här. Det är roligt att också unga hittar till oss, säger Theres.

Responsen har enbart varit positiv sen Blue Sky Cafe öppnade i mitten av augusti. Många som varit till kaféet när de tidigare ägarna hade det så kommer dit för att känna nostalgi.

– Vi har en hel del kunder som tidigare varit här. För dem är det nostalgiskt att komma hit och umgås.

Utöver stamkunder från tidigare så dyker det också upp en hel del kunder som kör förbi. Många viker in och frågar om det är öppet. I framtiden hoppas både Khalid och Theres att de ska få mer kunder som svänger in i förbifarten.

Nu får man också mat, bland annat hamburgare på Blue Sky Cafe.

– Kaféet har kommer inte att överleva enbart på kunder från Långåminne. Alla är välkomna till Blue Sky Cafe.

I framtiden drömmer Khalid om att öppna upp en camping med både pool och lekpark. Det är något han ser fram emot att utveckla.

Till nästa sommar är planen att Khalid ska fixa en gräsmatta på baksidan där det ska finnas grillplats, lekplats och en volleybollplan.

– Blue Sky Cafe ska vara en samlingsplats dit alla är välkomna. Människor ska få komma hit och grilla eller bara umgås, säger Khalid.

Text och Foto: Linnéa Strömfors

LUCAS SNELLMAN

DE GÖR INGET väsen av sig utan jobbar ofta i det fördolda. De finns för att lindra nöden där den är som störst. De gör det arbete som kyrkan förväntas göra – att hjälpa fattiga och utsatta i samhället.

I år har det gått 150 år sedan den första diakonissan vigdes till tjänst i Finland. Den 1 september 1872 vigdes syster Mathilda, eller Mathilda Hoffmann som hon egentligen hette, till diakonissa i Viborg. Det var början på det som idag är en av kyrkans viktigaste och mest uppskattade uppgifter.

KYRKANS HJÄLPANDE HAND Ordet diakoni kommer från grekiskan och betyder att tjäna. Kort och gott handlar det om kyrkans hjälpverksamhet. Om att omsätta Jesus undervisning om att älska sin nästa och hjälpa människor i nöd i praktiken.

Idag förknippas diakoni kanske främst vid en grupp anställda i en församling men egentligen handlar det om något mycket mer. Enligt kyrkoordningen är diakoni hela församlingens uppgift. Diakoni är ett förhållningssätt där man visar omsorg om sin medmänniska i vardagen. Där man tillämpar och följer den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.” (Matt 7:12) Likaså uppmaningen att se vår Herre i alla dem som lever på skuggsidan i vårt samhälle, dem vi lätt vänder blicken ifrån (Matt 25:40).

Kyrkan beskylls ofta för att ha fastnat i gamla hjulspår och ha svårt att anpassa sig till ett föränderligt samhälle. Det här gäller inte för kyrkans diakoni. Om vi tänker på den tid då syster Matilda var verksam fanns behoven kanske främst inom hälso- och sjukvård.

Idag är nöden störst på det sociala området och därför utbildas diakoner i sociala yrkesämnen.

Av den senaste Diakonibarometern, som regelbundet kartlägger diakoniarbetet i Finland, framgår att arbetet hela tiden anpassar sig till ett alltmer föränderligt samhälle. Arbetet sker ofta i samarbete med andra aktörer och tillsammans med frivilliga. Allt i syfte att fånga upp personer som mår dåligt på grund av ensamhet, missbruk, våld i olika former och arbetseller bostadslöshet.

Diakonibarometern visar också att fattigdomen finns i vår omedelbara närhet. Matkassar, matservering för mindre bemedlade och ekonomisk hjälp har blivit en etablerad del av kyrkans sätt att hjälpa, trots att de var tänkta som temporära insatser.

Betydelsen av kyrkans diakoni hör också till de teman som lyfts fram i höstens församlingsval. Om du bor i en församling där det blir församlingsval om några dagar så hoppas jag att du tar vara på möjligheten att påverka. Dagens beslutsfattare står inför många utmaningar och behöver stöd och hjälp i uppdraget att forma morgondagens kyrka.

Att visa omsorg och hjälpa utsatta var väldigt viktigt för Jesus. Han mötte människor som behövde hjälp; fattiga, sjuka och utslagna. Han lyssnade på dem, botade, hjälpte och berättade om Guds kärlek och förlåtelse. Det här är fortsättningsvis kyrkans och varje kristens uppgift.

18

KATARINA VESTERSUND

FARSDAG NÄRMAR SIG. I mitt jobb som dagklubbsledare har vi börjat fundera på hur barnen ska få fixa en fin present och ett kort till sina fina fäder. I dagsläget verkar det bli hemmagjort godis i en snygg påse och ett kort med barnets handavtryck och deras egna funderingar om vad de gör med sin pappa och vad pappa är bra på. Då jag ”pärlar”, pusslar

FARSDAG eller målar med barnen frågar jag av det barn jag sitter bredvid vad han eller hon brukar göra med sin pappa. Svaren är spontana och jag vill tro att de är ärliga trots att jag vet att treåringar lätt kan hamna utanför ämnet, om man säger så. ”Jag brukar fara me papp ti butiken och tå köper a en slickepinn åt me.” ”Om papp ha köpt karkki och he a lämna liti, tå iter ja no opp i.” ”Vi ha fått va me papp på coronatest fleir gangor.” ”Papp brukar va me me ti simhalln.

Mamm komber aldä tii.” ”Ja tycker om papp å ja hjälper a ti laga veen (ved).”

PAPPAROLLEN HAR ÄNDRATS över tid.

Jag tänker inte ge mig in i debatten vad som är manligt, hur en far ska vara eller om det var bättre förr, men jag tycker ändå att de som blir pappor idag tar ett mycket stort ansvar för sina barn och familjer. Väl medveten om att variationer finns vill jag hylla de fäder som matar, byter blöjor, hämtar på dagis och kommer ihåg att skidorna ska med till skolan.

Jag lyfter på hatten för alla dem som förhör läxor, kramar om sina barn och säger att de älskar dem. Det är något kärleksfullt över de fäder som delar på nattvak och unnar sin livskamrat tid för annat än hus och hem.

TIDIGARE ÅRGÅNGARS FÄDER har också tagit ansvar. Många är de män som jobbat sig halvt fördärvade för att försörja familjen.

Kostnaden för det har de betalat genom att vara borta, upptagna eller onåbara. Kärlek kan visas på så många sätt. Faktiskt.

DÅ JAG DISKUTERAR ”pappa” med barnen i dagklubben ser jag att deras ögon tindrar då de berättar om hur pappa busar med dem, tar dem med till butiken eller läser en saga. Jag förstår att barnen älskar sina fäder och ser upp till dem, samtidigt som det verkar som om det egentligen inte krävs så mycket för att få en fin relation. Tid tillsammans. Närvaro.

Kanske lite bus och godis. Eller som i Lars Huldéns dikt: ”...vi va vi tå...”.

PRENUMERERA OCH VINN! Cykel, TV, iPad, resepresentkort. Sedan många år har Kustmedia haft som tradition att lotta ut en fin vinst till en prenumerant. Betala din prenumeration på KustNytt eller ByaNytt före 30.11.2022 så är du med i årets lotteri och har chans att vinna en sladdlös dammsugare från Dyson värd 499 euro!

19

Fängslande historier från andra sidan jorden

JENNIFER HÄGEN

”En ny värld – Del 2” av K-G Olin är den andra boken som handlar om den finlandssvenska emigrationen till Australien, Nya Zeeland och Stilla havet.

Spännande livsöden och historier.

Som en bilaga till böckerna publiceras en namnförteckning med korta personnotiser gällande emigranterna.

Namnlistan som omfattar cirka 6500 namn kan nås på författarens hemsida: www.multi.fi/~olimex/

Gryta Chili con carne, Pulled pork och – tro det eller ej bröd – allt går att tillaga i gjutjärnsgrytan vi fått av sambons farmor. Det bästa är att man kan slänga ner det mesta och bara låta det puttra i några timmar, och det blir den godaste höstmaten.

Sammanställning från pressmeddelande: Jennifer Hägen

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

DYSON

BÄST JUST NU

Smart ledlampa Teknik är inte min bravur och därför stod jag likt en fågelholk när min sambo presenterade den smarta glödlampan, förlåt ledlampan, för mig.

Det är alltså en vanlig lampa, om än lite dyrare, som du skruvar i varsomhelst och som du styr med din telefon. Den kan byta färg, ljusstyrka och du kan tajma den efter behov. Aldrig mer behöver jag famla i mörkret när jag ska i väg på morgonen!

VÄRDE 499 €

Detta är ett hopplock av högst personliga tips. Inget är sponsrat eller betalt utan bara beprövat och gillat. Ta med dig det som intresserar, resten kan du glömma.

Fårskinnstofflor Mina egna tofflor som jag fick julklapp för sisådär en tio år sen ser numera mest ut som två skabbrävar på fötterna men tomten kommer väl också detta år? Drömmer om dessa från Shepherd.

Padel Sist på bollen är jag inom denna sport som blivit omåttligt poppis och utövas i en hall tillsammans med tre kamrater. Det sociala och bastun efteråt är minst lika viktigt som motionen.

Kul att upptäcka att man kan bli hyfsat bra på något även i vuxen ålder. Dra ihop ett gäng och prova du också!

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 344 1814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € Inom Europa: 63 € Utanför EU: 65 €

Komissarie Montalbano Inte mycket blod, men mysterier och mord. Det pratas med höga röster och viftande händer. Och så går det så underbart långsamt.

Jag är omåttligt förtjust i Italien och Montalbano, den sympatiske kommissarien på Sicilien som löser sina fall på mer eller mindre konventionella sätt? Finns nu på Netflix.

Mina höstkvällar är räddade!

Lokaltidning i Malax & Korsnäs

Bilder från: Netflix, Lindasbakskola, Airam, Koskipadel

?

GISSA

VEM

Skicka in kupongen senast 23 november till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________

Här ser du en pixlad bild på en känd person.

Namn:_________________________________

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Birgitta Wikman i Övermalax som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen.

Rätt svar: Boris Johnson

Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20 Malax Quinnz spelar damhockey på hobbynivå sedan sju år tillbaka. Laget skulle gärna vilja få förstärkningar till sina led. Idag har man tillgång till cirka 15 spelare. Från vänster Sara Snickars, Rebecca Aspling och Maria Storfors.

Malax Quinnz

Vi skulle gärna vilja rekrytera fler spelare, säger Sara Snickars

– spelande hockeymammor Från september till mars samlas ett antal kvinnor i olika åldrar en gång i veckan i Targa-hallen. Att träna och spela ishockey på hobbynivå står på programmet. Malax Quinnz som såg dagens ljus 2015 skulle gärna vilja rekrytera fler spelare till de egna leden.

pelvis är några kroppstacklingar inte tillåtna, säger Maria.

– När det gäller fördelningen av halltider brukar Malax Quinnz dock vara lågt prioriterat jämfört med andra Malax-lag, framhåller i sin tur Sara.

S

– Damhockeyn i Malax är och lär förbli ett fenomen på hobbynivå.

Underlaget i Malax med omnejd räcker helt enkelt inte till för en seriös verksamhet och seriespel, fortsätter Rebecca.

– Inte heller i Vasa och Närpes finns det några serielag i damhockey idag. Den närmaste orten med sådana förutsättningar torde vara Tammerfors, säger Maria.

– Men vi skulle absolut vilja få med fler spelare i vår egen verksamhet. Djungeltrumman brukar vara den bästa kanalen för att nå ut till folk. Vi använder också oss av sociala medier i viss mån, säger Sara.

Vid sidan av hockeyaktiviteterna på hemorten Malax har Maria och Rebecca börjat träna och spela i Vasa i höst. För närvarande är duon de enda Malax Quinnzspelarna som har anslutit sig till den kvinnliga hobbyhockey som upprätthålls inom Sports juniorverksamhet.

– Förutom med Sport har vi etablerat kontakter med damhockeyspelare från Kauhava. Vi har för övrigt bjudit in Kauhava-spelarna

A M M A NL AGT S J U TRÄNINGS- och spelpass har Malax Quinnz hunnit med i höst hittills när KustNytt får en pratstund med en aktiv spelartrio en måndagskväll i slutet av oktober.

– En gång i veckan samlas vi i Targa-hallen. Vanligen handlar det om söndagsförmiddagar, säger Sara Snickars som har varit med i Malax Quinnz i fem år och som sköter gängets tidsbokningar och ekonomi.

– Vi brukar hålla på i ungefär en timme. Det är helt tillräckligt inte minst med tanke på det energikrävande skridskoåkandet. Vi brukar inledningsvis fokusera på skridskoåkning och passningsteknik. Under de sista 20 minuterna delar vi in oss i olika lag och spelar mot varandra, säger Maria Storfors som har hört till Malax Quinnz nästan ända sedan starten.

– Dessutom brukar några damhockeyspelare från Sport delta i våra pass och hålla i träningarna, tillägger Maria.

Spelande hockey­ mammor i olika åldrar Till Malax Quinnz som är grundat 2015 nuvarande spelarkrets hör ett 15-tal kvinnor i åldern 19-45.

De flesta har barn och kan därmed kallas för spelande hockeymammor.

– I höst har i genomsnitt 7-10 spelare slutit upp i passen hittills.

Det skulle definitivt få finnas fler spelare på isen, säger Rebecca Aspling som själv gick med i laget för tre år sedan.

– Bortfallet beror på att alla spelare inte alltid har möjlighet att närvara på grund av familjen och andra orsaker, säger Sara.

Förutom från Malax är Malax Quinnz-spelarna hemmahörande i Korsholm och Vasa. Vi har också haft med någon spelare från Närpes, säger Rebecca.

– Det har hänt att vi har haft med några manliga spelare som utfyllnad i våra pass när uppslutningen har varit liten. Det bör också påpekas att det i vårt fall handlar om ”snällhockey”. Exem-

Väntar besök från Kauhava i november

Malax Quinnz tränar och spelar ishockey i Targahallen en gång i veckan.

Foto: Privat

till Malax för ett gemensam tränings- och matchpass i november, säger Maria och Sara.

– Den sociala funktionen är förstås viktig i det här sammanhanget, säger Maria.

Maria hade själv inte någon erfarenhet av ishockeyspelande innan hon anslöt sig till Malax Quinnz. På det idrottsliga planet har hon både orienterat och skidat tidigare.

– Eftersom min pappa har varit verksam som materialförvaltare, vaktmästare och skridskovässare inom hockeyn i Malax har ishockeyn alltid funnits med i bakgrunden för min del, berättar hon.

– Därefter är det min bror Kristian Ahlholm som inspirerat mig att börja spela. Kristian ställer upp och vässer våra skridskor samt ser till att vi har tillräckligt med spelare ifall det behövs manliga förstärkningar.

Rebecca berättar i sin tur att hon spelar rinkbandy med Kvarken Youngboys vid sidan av ishockeyn.

– Jag är den enda kvinnliga spelaren i det unga laget vars hemmarink finns i Replot. Trots det har jag inte blivit särbehandlad på något vis, säger hon.

Text och foto: Joakim Snickars