KustNytt 8/2024

6 430030 490108

NR 8/OKTOBER2024

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

HEMTREVLIGT MED MÖNSTER, FÄRG OCH LOPPISFYND

STEFAN OM LIVET

Ann-Louise med äldre

Hus & Hem Affärsmannen Nils

Kolumn

KATARINA VESTERSUND

UNG MALAXFAMILJ Malin om utedagis

Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar

FÖLJ KUSTNYTT

Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

@byanyttkustnytt

Även måttbeställda!

• Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt

Munhygienist Camilla Storm

SPISKASSETTER

Behöver du hjälp

EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135

ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

OBS! Kom ihåg att mäta eldstaden!

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi|varmepunkten.fi|takkahuone.com

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Roligt när andra vågar både mönster och färg!

HEJ ALLA! Du milde att det redan är oktober. Jag vill ju vara den som är den som säger att man ska ta vara på stunderna, öppna ögonen för det som är här och nu och inte hålla på och vänta på saker. Men när ska man göra allt när en månad går så här fort ? Jag vill också bli som Stefan Tuuvas. Han uträttar mycket men säger också att han KAN göra ingenting. Det vill man ju både kunna och faktiskt göra också. Jag mötte Carola och Stefan och det var så trevligt.

JAG HOPPAS ATT ni ska finna tidningen läsvärd. Trevlig artikel med Jasmine och Peter Urwäder och deras hem på Bergö. Roligt och helt häftigt när andra vågar både mönster och färg. Heja er!

Känner att jag bleknar i sammanhanget med mina enstaka färger hemma. Men trivs att ha det så.

Hej igen säger jag också till kolumnisten Katarina Vestersund, som haft ett uppehåll med kolumnerna. Vi är många som har saknat dina tankar och funderingar. Tack för dem.

☺

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

JAG HAR UNDER det senaste halvåret lärt känna Korsnäsnejdens Pensionärer rf och dokumenterat deras verksamhet. En förening som andas värme och vänlighet. Jag var också med på deras 40-års jubileumsfest i Korsnäsgården och det var något extra över den. Vi som var där vet. Jag vill kopiera programmet till någon annan fest: Toner av Kjell Lolax, Erica Nygård och Charles Plogman.

Typ Ted Gärdestad-låtar. Och så festtal av Kjell Herberts. Jag tycker så mycket om att höra honom berätta. I det här festtalet

EMMA SNICKARS

– Praktikant på Kustmedia Mitt namn är Emma Snickars och bor i ”gula huset” i SödraVallgrund med mina tre döttrar, min katt Urho och min danska sambo Lars. Till vardagen studerar jag till merkonom på Yrkesakademin i Öster­botten, och nu gör jag praktik på Kustmedia.

Här lär jag mig allt från fotografering till media- och texthante­ ring. Jag har en rolig och lärorik höst att se framemot.

Ni kommer nog att se lite dansk design och även några danska recept som jag smyger in i någon artikel, eftersom jag har bott i Köpenhamn i många år.

När helgen kommer och jag inte har skola eller gör min praktik, spenderar jag tiden på att nörda in mig på matlagning, eller hitta på små projekt i vårt hus.

Det kan vara att måla en vägg eller bygga en ”kojja” till barnen eller göra skogsutflykter. Andra saker jag gillar är att laga mat eller plocka bär – möblera om huset så min sambo blir galen, eller bara investera i en fin lampa – och självklart spendera tid med familj och vänner.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

Kjell Lolax. talade han om några olika slag av Österbottningar. Ljuvligt!

DAGEN EF TER FESTEN i Korsnäs njöt jag av en annan fin stund. Välgörenhetskonsert till förmån för Stop Cancer i Malax kyrka med Ann-Katrine Burman, Tom Käldström och hans pojke Nicklas, Yngve Lithén och Kjell Lolax. Fäller in en bild på Kjell Lolax här. För det är han värd.

Där och då köpte jag också årets upplaga av Rosa bandet, som i år har devisen: Låt hoppet leva.

FLUNSORNA DRAR över vidderna liksom höstens färger och kyligare väder. Jag slutar där jag började. Du milde att det redan är oktober.

Nästa KustNytt utkommer 6 november 2024.

Var snälla mot varandra och mot andra!

Fredagen den 4 oktober 2024

NYTT.FI L A K O .L W W W

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Julia Sundsten, tfn 044 901 4953 prenumerationer@kustnytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 493 8712 tina@kustmedia.fi

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 8/2024: Rosita Pellas, Anna Sand, Katarina Vestersund, Johanna Uotinen, Cecilia Berg, Joakim Snickars, Emma Snickars, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2024 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € ANNONSPRISER 2024 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

NY HEMSIDA! Vi är stolta över att kunna presentera vår helt nya hemsida för ByaNytt och KustNytt!

Här hittar du all information du behöver på ett och samma ställe.

VAD ÄR NYTT? • Fräsch och modern design – enklare att navigera.

• Tipsa oss direkt! Har du något du vill dela med oss? Skicka enkelt in dina tips via hemsidan.

• Prenumerera på ByaNytt eller KustNytt med bara några klick.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 ”Catwalk” med Korsnäströjor. Foto: Privat

FYRKLÖVERNVINNARE Lisa Nyqvist i Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 373.Tröstpriser fick Andreas Sjöberg i Pörtom och Felicia Lindqvist i Närpes.

Gratulerar till alla vinnare!

Grattis Lisa!

Lisa Nyqvist i Övermalax är åtta år och går på andra klassen i Övermalax skola. Hon bor i Vias med mamma Åsa Styris och pappa Fredrik Nyqvist.

Hon vann ett presentkort till S-Gruppen och hon säger att hon får köpa det hon vill – för det är ju hennes pengar. Vad hon ska köpa har hon ännu inte bestämt.

På fritiden tycker hon om att röra på sig.

– Jag är med i flera jumpagrupper och så spelar jag fotboll. I Malax IF:s lag Flickor födda 2016.

På frågan om vad de haft för ämnen i skolan dagen då KustNytt gratulerade henne svarar hon.

– Jumpa, finska, modersmål och slöjd.

KustNytt önskar hela familjen en god fortsättning på hösten!

Korsnäströjans dag Text och foto: Lisbeth Bäck

Lördagen 7.9.2024 samlades ett gäng stick­ entusiaster för att lära sig mera om den berömda Korsnäströjan. Ungefär 60 personer deltog i föreläsningar och workshoppar i ungdomslokalen, hembygdsmuseet och prästgårdsmuseet.

KORSNÄSTRÖJAN ÄR EN speciell tröja som tillverkades och nyttjades i Korsnäs under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet. Det är en unik tröja, framför allt för att den består av både virkade och stickade bårder i granna färger.

Detta förekommer inte i någon annan känd tröja. Ursprungligen användes tröjan mest av män som fest- och fintröja. De PRESENTKORT 1 PRESENTKORT 2 stickande delarna av tröjan TÄVLINGS­SVAR K724: Presentkort till Neste Presentkort till S-Kedjan, stickades ofta av tre kvinnor Pappa­dagis i Malax, värde 40€. samtidigt.

FRÅGA 1: värde 40 €.

Christina Mannfolk var en Christina Mannfolk. av dem som höll i stickseminariet.

– Summa summarum är vi väldigt nöjda, visst finns det värde 40 € alltid saker att förbättra men värde 40 € FRÅGA 2: 12, 8, 7, 1 responsen från deltagarna var god och det är huvudsaken, FRÅGA 3: 6, 9, 20, 5 säger hon.

– Det är roligt att vi lyckas FRÅGA 4: 9, 12, 14, 20 samla stickfantaster från olika delar av landet, det kom även folk från Sverige och Åland. De Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 23 oktober 2024. tycker det är roligt att träffa Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen likasinnade. Korsnäströjan eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920. fascinerar eftersom tekniken är så speciell. Många tror inte De här fyra detaljbilderna har vi plockat att det går att utöva trehandsur olika annonser i tidningen. Kan du Workshop med trehands­ stickning och just det hade vi lista ut på vilka sidor de finns? stickning. demonstration av och man fick även själv prova på tekniken.

En del av tröjan ska virkas och deltagarna fick ”goodiebags” med mönster och garn.

BYGGNADSVARD PERINNERAKENNUS – Vi delade upp oss i grupper och hjälpte med virkningen, det Evelina & Emelie var många diskussioner och praktiska funderingar. En del satt och Tel. 050-348 2723 virkade in i det sista! www.rakennuspeltoniemi.fi 050 3693356 Bland föreläsarna fanns bland andra Marketta Luutonen som Närpesvägen 20 berättade om Korsnäströjan som immateriellt kulturarv samt På den här bilden finns det fyra fel. Jämför med Sofia Helsing som presenterade Gretel Dahlbergs forskning om Tandläkare originalbilden som du hittar inne i tidningen och Korsnäströjan. I Korsnäs UF kunde man bekanta sig med GunI detta nummer har vi gömt fyra ringa in de fyra felen!

Veronica Lindqvist, Patricia Riddar nar Bäckmans fotografier av gamla Korsnäströjor som bevarats miniatyrbilder (samma storlek som den Munhygienist ÄR ETT OSLAGBART ALTERNATIV nedan) av Kustmedias logo.

På vilka Camilla Storm på olika museer och se en utställning av produkter inspirerade av sidor finns de? (Räkna ejNärpesvägen med denna.)16 (Mittistan) Olika storlekar, alla med ventilation, dubbla dörrar korsnäströjans mönster. Fotoutställningen kommer att finnas tillPåoch vilkaolika sidorinredningsalternativ kan man läsa följande fyra: Tidsbokning: 045-605 47 48 gänglig för allmänheten på Korsnäs bibliotek under oktober 2024. citydental.fi Se–alla på: www.kovjokielement.fi – Marketta Luutonen och Anna-Maija Bäckman har skrivit en Denkällare förgyller..

– Till att börja med... bok om Korsnäströjan och det var på deras initiativ som dagen blev 06-722– 5192 | 0400 160 053 – Där liggertel. fokus...

Vi har inrett... av.

Om jag vinner vill jag ha: – Vi hade också en uppskattad ”catwalk” med 16 olika tröjor och Presentkort 1 Pappadagis Namn.............................................Tel.........................................

Erica Sjölund presenterade dessa samt berättade om deras historia.

Presentkort 2 S-Kedjan Deltagarna tyckte att det var en toppendag och vi har redan fått Adress.........................................................................................

Omgång 374 K824 förfrågningar om ett nytt evenemang!

Tävla och vinn Presentkor t

1

Presentkort

2

PELTONIEMI o

EKO-JORDKÄLLARE 4

3

Text: Jennifer Hägen

4

Mats reparerar och uppfinner

i sin verkstad i Malax Mats Sundbäck är en riktig höjdare på att svarva, svetsa, fräsa och borra. Med lång erfarenhet, stort kundfokus och en passion för det mekaniska har han byggt upp sitt alldeles egna unika metallföretag. I dag både reparerar han tunga fordon och tillverkar mindre metallföremål i sin stora röda verkstad i Yttermalax.

– Ibland ser jag ut som en svart tomte. Det är ett smutsigt arbete, men jag älskar mitt jobb, säger han.

F

ÖR 26 ÅR sedan grundade Mats Sundbäck sitt företag Sundbäcks gräv och metall.

Men från vägen lyser företagsnamnet med sin frånvaro. När man påpekar detta börjar han skratta och säger: – Ja, det finns nog de som blir upprörda över det, men jag prioriterar inte sådant. Jag har arbete så det räcker till, därför har jag inte gjort så mycket reklam, säger han.

Företagsnamnet är i dag också en aning missvisande eftersom han numera endast driver ett metallföretag. Men i begynnelsen var det annorlunda.

– Att starta eget metallföretag var väl egentligen inget jag drömde om, utan det bara blev så. Men ett genuint intresse för det mekaniska fanns alltid där, säger han.

Alla företag har en unik historia och det här är Mats Sundbäcks berättelse.

Pappa hjälpte honom komma i gång Inträdet på arbetsmarknaden skedde tidigt för Sundbäck. Han började köra ut virke till privatpersoner redan som 16-åring.

– Efter högstadiet var jag skoltrött och sa till mina föräldrar att jag absolut inte vill gå i skola mer utan börja jobba. Och mina föräldrar, speciellt pappa Sven Erik var och har alltid varit en stöttepelare i allt jag gjort.

Direkt efter grundskolan gick han med sin pappa till banken och lånade pengar till en skogstraktor.

– När jag var 18 år så köpte jag en större traktor och byggde en egen skogsmaskin med kran, och den skogsmaskinen använder jag ännu idag.

I slutet av 1980-talet köpte han också en egen grävmaskin, när

det enligt Sundbäck fanns gott om grävarbeten och lite grävmaskiner i Malax. Första svarven köptes i början av 1990-talet från Malax Traktor i Övermalax. Hans kundkrets bestod då mestadels av olika entreprenörer inom jordbruket.

– Jag lärde mig svarvningsteknik genom att försöka och lära mig av mina misstag. I början gjorde jag reparationsarbeten åt min pappa och senare åt andra bönder, förklarar han och fortsätter: – Maskiner går ju sönder och ska repareras, så jag började reparera och svarva olika delar till jordbruksmaskiner. När folk sedan fick nys om att jag hade en svarv kom de hit med sina grejer. Det var så det hela startade.

När det var dags att välja företagsnamn föreslog hans pappa att namnet får bli Sundbäcks gräv och metall eftersom han sysslar med båda. Men grävarbetena sinade av i takt med att metallarbetet växte, så han sadlade om och satsade helhjärtat på metallsidan.

Att starta eget metallföretag var inget som Mats Sundbäck drömde om att få göra, det bara blev så säger han.

Underlevenrantör åt underleverantör I dag reparerar han både stora och små fordon och utför svetsarbeten för större bolag. Hans största kund är metallföretaget Nimetech i Malax. Sundbäck är nämligen underleverantör för Nimetech som i sin tur är underleverantör till verkstadsindustrin.

– När industrin nappade och började dra bättre så byggde jag hallen, och nu ligger största potten där i dagens läge.

Hur kommer det sig att du blev underleverantör åt dem?

– Jag träffade företagets grundare, Niklas Sandqvist, för första gången när min syster hade sin bil på service hos dem och jag skjut-

Mats Sundbäcks senaste projekt var att tillverka en båtvagn som kan flytta båtar som väger upp till 15 ton. sade henne dit, säger han och fortsätter: – Då hade de just startat företaget och skaffat sin första CNCstyrda svarv. Men de hade problem med vissa delar som var svåra att göra, så jag erbjöd dem min hjälp.

Det var på den vägen, och produktionen har faktiskt vuxit enormt på sistone.

Men vad exakt tillverkar du åt dem?

Del för inmatning av stockar.

– Jag svetsar ihop, svarar och fräser olika prototyper. Nimetec har bland annat tillverkat ett speciellt tiltbord som inte finns på marknaden. De hade förslag på hur det skulle se ut och så har vi samarbetat och utvecklat det tillsammans.

Gillar problemlösning Företagets kundkrets sträcker sig i nuläget från Karleby i norr till När-

pes i söder och består av ett femtontal entreprenörer av olika slag.

Sundbäck betonar att han fixar och tillverkar det kunden vill ha, allt mellan himmel och jord enligt honom.

– Jag gör allt möjligt, till exempel axlar och tätningar i hydraulsystem, cylinderändor som går sönder på skogsmaskiner, gripar man lastar stockar med och bommar som går av.

5 I dag svetsar man vanligtvis på ett ställe, svarvar på ett annat, och fräser på ett tredje, men jag gör allt.

Säkert & riskfritt

En riktig uppfinnarjocke

Som 18-åring byggde Mats Sundbäck en egen skogsmaskin som fortsättningsvis är i bruk ännu i dag.

Svetskonst är inget Mats Sundbäck van­ ligtvis sysslar med, men några modeller av ljus­ stakar i metall har han på skoj gjort till vänner och bekanta.

Han svarar, fräser, borrar och svetsar, tills produkten blir helt färdig förklarar han.

– I dag svetsar man vanligtvis på ett ställe, svarvar på ett annat, och fräser på ett tredje, men jag gör allt, säger han.

Som reparationsyrkesman åtar han gärna sig specialuppdrag som kräver en hel del, både då det gäller planering och händighet.

– Jag gillar problemlösning och utmaningar. Oftast löser jag det mesta. Det är ungefär en produkt per år som jag inte klarar av att fixa. Resten löser jag, säger han och tillägger:

– Problemet med vissa reparationer är ibland en kostnadsfråga.

Man måste därför tillsammans med kunden uppskatta vad det hela får kosta, för det är viktigt med nöjda kunder när man är egenföretagare.

Sundbäck berättar att hans senaste uppdrag var en båtvagn han tillverkade vid sidan av det rutinmässiga arbetet. Ett roligt men väldigt utmanande projekt enligt honom. Båtvagnen kan flytta båtar i storleksklass upp till 15 ton.

– Det var på gränsen till att jag med min kunskap klarade av det, men jag klarade det, säger han och ser stolt ut.

Den klassiska ”uppfinnarjocken” finns alltså ännu i Malax. För Sundbäcks verkstad är även fylld med verktyg han själv uppfunnit och tillverkat. Han förklarar att man som småföretagare kan spara mycket pengar om man kan tillverka en del utrustning själv.

– Jag har bland annat byggt en egen hydraulpress och ett roterande svetsbord av restmetallbitar. Jag brukar återanvända överloppsmaterial på ett eller annat sätt. Kastar bara bort järnbitar som jag vet att jag inte har någon användning för, säger han.

För 15 år sedan gjorde han också en bomstyrning till en lavettvagn. Samtidigt byggdes lavettvagnen om så att den även fick en avtagbar uppkörningsramp – När de kör in en helt ny lavett som transporterar stora maskiner, last som kan kosta en till två miljoner euro, är det viktigt att man bygger på rätt sätt så det faktiskt håller. Då har man nog lite hjärtat i halsgropen, säger han.

Men hur farligt är då hans jobb egentligen. På frågan om han skadat sig i arbetet, svarar han: – Jag skadade faktiskt min högra fot ganska nyligen, då jag i misstag fällde en järnbit på stortån. Den gick av, trots att jag hade skor med stålskydd. Annars är roterande maskiner livsfarliga så svarven har jag stor respekt för, säger han. Är svetskonst också något du sysslar med?

– Nej inte direkt, men en period tillverkade jag ljusstakar till vänner och bekanta, mest på skoj.

Men visst, om det finns en efterfråga kan jag väl tänka mig att göra fler.

När vi kliver ut ur verkstaden, kör samtidigt en bil in på gården.

En kund tänker jag. Men ut stiger en äldre dam. Det är hans mamma Gunvor. Hon öppnar bilens baklucka. Den är full med grejer, bland annat delar av två gamla skrivbordsstolar.

– Jag ville inte slänga det här innan du sett det, ifall det är något du vill ha till något projekt, säger hon.

När jag åker i väg ser jag i backspegeln att han ler och nickar vänligt mot sin mor. Han sa att han alltid uppskattat stödet han fått av sina föräldrar, och nu förstår jag vad han menar.

Text och foto: Rosita Pellas

Bostadsrätt är ett smart val Bo riskfritt, utan att lägenhetens värde minskar.

Storalånggatan 59-61, 65100 Vasa tel. 044 541 1217 Öppet mån 9–17, tis–fre 9–16

vaasanasumisoikeus.fi

AVLOPPSSYSTEM | HUSGRUNDER | DRÄNERINGAR | ENTREPRENADER | AVVERKNING 66280 Taklax | Tel. 0500-666 926 | www.karlssons.fi

Evelina & Emelie

PELTONIEMI

050 3693356 Närpesvägen 20

Tel. 050-348 2723 www.rakennuspeltoniemi.fi

o

BYGGNADSVARD PERINNERAKENNUS

MER ÄN EN BOKFÖRINGSBYRÅ Convido erbjuder full service för företag Convido är en lokal bokföringsbyrå med kontor i Korsholm och Malax.

Vi har bred kompetens och lång erfarenhet.

Kontakta oss, så stöder vi ditt företag på sin tillväxtresa.

God, personlig service är en hjärtesak för oss!

Malax • 050 413 3259 Korsholm • 050 542 1866 www.convido.fi | convido@convido.fi

6 Livet tar och livet ger. Stefan Tuuvas i sin tredje båt. En stor vitmålad aluminiumbåt byggt på ett båtvarv i Karleby 1986. Sjölivet har alltid varit en del av hans fritid.

Stefan om livets mångfald Efter ett långt yrkesverksamt liv, mycket ideellt arbete och den person som varit, och är, till hjälp för många tycker Stefan Tuuvas i Malax att det går bra att vara pensionär.

– Det går till och med bra att göra ingen­ ting. Det lärde jag mig redan som ung när vi mopedpojkar satt vid Lennis baren från åtta till åtta och tittade ut genom fönstret, skrattar han.

S

TEFAN TUUVAS HAR för inte så länge sedan flyttat hemifrån – hem.

Hemifrån Tuv i Malax och hem till Carola Lindqvist i Vikinga, Vasa. De träffades för ungefär sex år sedan, en tid efter att de båda hade förlorat sina närmaste i cancer.

Glasfiber i 45 år Stefan växte upp med föräldrarna Kristina och Gustav samt storasyster Inger. Inger gifte sig i Närpes och fick Söderback till efternamn.

Hon dog i cancer 2010 och föräldrarna är bortgångna.

Efter högstadiet blev det linjen för svetsning och plåtarbeten vid yrkesskolan i Vasa för Stefan. Med examen på hand kontaktade han Tamware i Malax och frågade om det fanns jobb. Dåvarande chefen var tveksam och behövde betänketid. Ungefär samtidigt var Stefan på dans i Åminne och träffade Krister Kronkvist. Han behövde ingen betänketid.

– Jag frågade honom om det fanns jobb på Jarla Plast och han sa ”du får börja på måndag”.

Efter en tid vid Jarla och avklarad militärtjänstgöring började han vid Botnia Marin. Stefan hade kompisar som arbetade där och

då gavs anställda möjlighet att på fritiden bygga sitt eget båtskrov.

Han drömde om en egen Botnia 23 och den byggde han själv.

På Botnia Marin var han anställd de följande trettio åren. Blev skicklig på det han gjorde och behövdes där men fick problem med ryggen. Efter en 2,5 månaders lång sjukskrivning beslöt han sig för att byta jobb, till något som var skonsammare mot ryggen.

– Och så var jag på Jarla Plast igen, säger han. Vi tillverkade bassänger åt Boliden i Karleby och segelbåtsdäck åt båtbyggare i norra Österbotten. Ryggen mådde bättre men nu började knäna ta stryk, säger han och skrattar åt eländet.

– Jag var vid Jarla en tid och så pensionerade jag mig en månad i förtid, den 1 oktober 2023. Levde på ”gambäpenga” en månad innan jag avgick med pension 1 november.

– Det blev glasfiber under 45 år, konstaterar han.

Aktiv i föreningar Botnia 23 körde han många år.

Efter det blev det en Korsö 800 som han köpte i Närpes och för drygt tio år sedan köpte han en aluminiumbåt av Jonas Vest. Den är stor och bred och ett säkert kort på sjön.

Sjölivet kom tidigt att bli viktigt för Stefan. Martin Talvitie uppmuntrade honom att ta skepparexamen i slutet av 1970-talet och Stefan var med när Malax Navigationsklubb bildades år 1980.

– I början var man så ung så man lyssnade mest på de äldre.

Sen blev man äldre själv. Nu har jag varit kassör i klubben i 27 år, eller skattmästare som man kal�las i det här sammanhanget. Navigationsklubben gör ett viktigt arbete med att bland annat sköta remmare.

Stefan var aktiv många år inom Malax ungdomsförening och har i långa tider arbetat ideellt inom samfälligheten och Solrutten.

Livet var gott I mitten på 1990-talet träffade han Anne-Maj. De byggde hus i Tuvas där också hennes två söner bodde varannan vecka. De var mycket ut på sjön, byggde skäristuga på Herrgårdsskäret på en tomt som tillhörde Stefans släkte. De gifte sig. Livet var gott. År 2012 insjuknade Anne-Maj i bröstcancer. Hon tillfrisknade men tre år senare började hon må dåligt igen. Tumör i bukspottskörteln.

Det blev en tuff tid för familjen och Stefan tog tjänstledigt för att vara anhörigvårdare under hennes sista tid. Hon dog hemma under påskveckan i slutat av mars 2016.

– Jag lärde mig mycket om sjukvård och smärtpumpar och dropp. Skötte om henne till sista andetaget.

– Efter det stod jag igen på ruta ett.

Saker föll på plats Ett par år senare korsades hans och Carola Lindqvists vägar. Inte

Stefan Tuuvas och Carola Lindqvists vägar korsades efter att båda förlorat sina närmaste i cancer.

första gången dock för Carola sällskapade med en Malaxbo för fyrtio år sedan så Stefan och hon var bekanta från den tiden men de hade inte ens mött varandra på ”stans gator” på fyra decennier.

Nu fick de kontakt med varandra. Hennes man hade gått bort i cancer och de befann sig i samma livsskede och med samma livsöde i bagaget. Det blev helande för dem att bearbeta saker tillsammans.

De är i samma ålder, har som sagt umgåtts i samma gäng när de var unga och Anne-Maj och Carola var grannar när de växte upp i Toby.

Stefan och Carola hade ett stort stöd i varandra. Det här var för ungefär sex år sedan. I dag bor de tillsammans i hennes hus i Vikinga.

Den saken föll på plats när en Tuvasbo lade lappar i grannarnas

postlådor i våras och frågade om någon hade en tomt till salu. Stefan tog genast kontakt och sa att han hade både tomt och hus. Det blev affär och Stefan röjde, städade och tömde.

– Inget problem med det alls.

Jag hade tillbringat mesta tiden hos Carola i flera år och det kändes som att min enda uppgift hemma i huset var vaktmästaruppgiften.

Tidsresa i fotoalbumen Han har tagit fram några fotoalbum. Vi gör en tidsresa med foton från när Malax UF firade hundra år, ett foto av fullmäktigekandidater från förr, ett urklipp från Almedahl och så vidare. Vi fastnar för ett urklipp från en artikel i ÖP som Leif Sjöström hade skrivit. Stefan och hans kamrater hade byggt en

7

Erik Forsbäck och Stefan Tuuvas bygger fågeholkar på talko åt Malax UF. De såldes på en mark­ nad i Bygdegården. Taget rakt ur ett av Stefans fotoalbum från förr.

som han haft från början av 2000-talet.

– Den hade rullat i 370 tusen kilometer då det uppstod en situation på vägen ner till Åminne.

Det lät konstigt och jag körde upp till Neste och bad Sören Norrgård titta på om det var något med bakaxeln.

– Det visade sig att bakaxeln hade brakat av. Dessutom var kopplingen dålig och tanken var tom. Det får räcka nu tänkte jag.

Lämnade bilen på Nestes parkering, for till Rinta Jouppi och köpte den som stod närmast dörren. Typ. – Jag lyssnade till Sören Norrgårds råd. Att börja fundera för mycket i en bilaffär är inte hälsosamt, ler han.

Så där står den nu och blänker.

En svart Toyota som är betydligt nyare än den förra.

– Ovanlig för den som är van vid att ha stort bagageutrymme.

Men vad behöver jag nu frakta så mycket mera nu tänker jag.

– Jag är helt nöjd med livet som det är.

MÅLNING, TAPETSERING OCH PLATTSÄTTNING

Kom in och låt oss inspirera till ett trivsammare boende!

Med vår långa erfarenhet inom branschen finns vi till just för dig då du skall inreda din dröm.

Vi hjälper till i planeringen av dina väggar, golv och tak så det passar din smak och i vårt breda sortiment hittar vi garanterat någonting som passar.

Nu tar vi det härifrån

Stefans båtar. En Botnia 23, en Korsö 800 och nuvarande aluminiumbåten han ägt sedan 2012.

farkost av en bil. Bildtexten löd ”Malaxbygdens ”James Bonds” går till sjöss. Besättningen akterifrån sett är: Hans ”skepparn” Köping, Kent ”roddarn” Norrman, Stefan ”mistluren” Orre och Eirik ”telegrafisten” Stolpe.”

– Hemmabygget blev kortlivat och sjönk förstås nästan direkt.

Men roligt hade vi!

I albumen finns också foton från när de byggde huset, från båtutfärder, skidresor och solresor.

Delägare i båthus När han tömde huset avyttrades en del och något tog han med sig.

Sen finns det fordon och ”kapina” som behöver förvaras någonstans och det hade Stefan förberett genom att gå med i ett bolagsbåthus i Åminne tillsammans med Mathias Björkell och Stig-Gustav Storfors.

Apropå fordon så möter man inte längre Stefan i den Toyota

Carolas hus är ett gammalt hus, ombonat och väldigt mysigt. Utbyggt och renoverat och pyntat.

Stämningen är varm där vi sitter vid köksbordet och dricker kaffe medan vi pratar.

– Det här är för stort förstås.

Tiden får utvisa om vi flyttar till något mindre och mera lättskött sen. Första steget var att Stefan flyttade hit. Nu tar vi det härifrån, säger Carola.

De trivs i varandras sällskap, tycker om att diskutera och fundera. Är en del på skäre i Malax och går gärna på konserter eller sjunger allsång. Trädgården kräver sitt och för den som har ett hus och ett hushåll finns alltid att göra.

Stefan trivs bra. Han har förlorat flera som stått honom nära.

Det är vad det är. Han antar utmaningar i den takt de kommer och tar saker för vad de är. Han har inte egna barn, men barn i olika åldrar omkring sig. AnneMajs vuxna pojkar och Tonys tre barn. Carolas barn och barnbarn.

Stefan är inte de stora gesternas man men han har skön humor.

Han är så rolig när han berättar om förr och om nu. Och om nu både ryggen och knäna är utslitna så verkar minnet vara fullständigt i behåll.

När intervjun är slut och vi ska gå ut och ta ett foto kommer Carola med några örfilar i en påse.

Innan hon överräcker den knyter hon en knut på påsen.

– Här, ta med dig de här. Vi bor ju så nära bageriet så vi kan hämta örfilar när vi vill.

Carola och Stefan – det var så trevligt att träffas!

-25%

Text och foto: Lisbeth Bäck

• Byggnadsplanering • Övervakning

• Bygglovshandlingar • Projektledning

Ta kontakt redan nu för nästa säsongs byggnadsprojekt!

Tobias Sax | Tel: 050-555 8124 Närpes | tobias@arkticon.fi

EKO-JORDKÄLLARE

ÄR ETT OSLAGBART ALTERNATIV Olika storlekar, alla med ventilation, dubbla dörrar och olika inredningsalternativ Se alla källare på: www.kovjokielement.fi

tel. 06-722 5192 | 0400 160 053

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet

ELfirma Antell Leif • installation • elmaterialförsäljning • planering

-25%

Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

050-5235391 leif.antell@leifin.fi

Värisilmä auttaa.

VAASAN VÄRI

VASA FÄRG värisilmä.fi |

Vi har stort urval av golvmaterial bl.a. heltäckningsmattor, kakel, målfärg och nejdens största tapeturval!

Välkommen in till oss på Smedsbyvägen 17 i Vasa. Tfn 06-361 6300. Öppet: Må, fr 8-18, ti-to 8-17

8 HUS & HEM

Köket i mörkgrönt med guldbeslag är från IKEA. Den gamla Högfors-hällen fyndade Peter i uthuset och restau­ rerade upp. Krukväxter, en radio och brödspadar på väggen skapar en hem­ trevlig, traditionell känsla.

Kaotiskt hemtrevligt med mönster, färg och loppisfynd ”Det ska kännas som när man kommer hem till mommo”. Utifrån den devisen har Jasmine och Peter Urwäder inrett sitt hem.

Ett totalrenoverat frontmannahus på Bergö.

Här lyser de vita väggarna med sin frånvaro – istället blandas mönster och färger friskt med ärvda broderade tavlor, loppisfynd och en stor dos personlighet. Med Bergö och Molpe som hemorter var det en självklarhet för paret att de efter studierna i Åbo skulle återvända till Österbotten.

Å Jasmine och Peter köpte Peters farmors och farfars hus, byggt 1957 och bosatte sig således på samma backe där hans släkt bott i århundraden. Omplaceringshundarna Nemi och Liza från Rumänien och Ryssland har fått ett nytt liv tillsammans med Peter och Jasmine, och trivs ypperligt i sitt nya hem på Bergö.

BO ÄR EN fin stad men jag är ingen stadsmänniska och har alltid velat flytta tillbaka.

Det var antingen Molpe eller Bergö som gällde, och eftersom jag är mer extrovert än Peter, kände vi att jag skulle ha lättare att komma in här i byn än tvärtom, inleder Jasmine Urwäder.

Hon jobbar som reporter på YLE i inne i Vasa medan Peter jobbar på distans som systemexpert på 2M-IT, som i första hand har hälsovårdssektorn och landets välfärdsområden som kunder. Paret tillbringade sju år i Åbo innan de återvände till Malax kommun för drygt fyra år sedan.

– Huset vi bor i var min farmor och farfars, och släkten hade beslutit sig för att sälja. Det sammanföll med att vår återflytt närmade sig, och vi konstaterade att nu eller aldrig ska vi slå till, förklarar Peter, vars familj och släkt har bott på samma backe i flera århundraden.

– Rivningsarbetet startade medan vi var kvar i Åbo, och vi beslöt oss för att anlita min svåger för hela renoveringsprojektet, eftersom han har egen byggfirma, fortsätter Peter.

Många projekt I december 2019 flyttade Peter hem till pojkrummet hos sin far

för några månader medan renoveringen fortskred, medan Jasmine kunde ansluta en bit in på 2020 då renoveringen var klar.

– Vi är inga byggare så det var en självklarhet för oss att ta hjälp.

Vi renoverade bara nedre våningen då och har i sommar färdigställt vinden med hjälp av anställda byggare. Golv och tapeter satte vi in på egen hand och på talko. Det har varit ett stort projekt men nu har vi äntligen varsitt arbets- och hobbyrum där uppe, berättar hon.

Att få vindsvåningen klar beskriver Peter som en ”stor propp som släppte”.

– Den har tagit mycket energi.

Vi har många andra projekt som vi behöver ta tag i också och nu kan vi äntligen komma vidare med dem.

En terrass är prioritet ett, därefter kommer ett nytt tak samt uthuset och att bygga bastu i detsamma. I mer avlägsen dröm är också att någon gång kunna ta källaren i bruk för till exempel förvaring av egna inläggningar och grönsaker.

– För tillfället används den inte till så mycket annat än tekniskt utrymme och fibercentral, säger Peter. Fiber fanns alldeles i närheten och det var en förutsättning för att vi skulle kunna flytta hit med tanke på mitt arbete, förtydligar han.

9

Fridays

snart dags för VINTERRDÄCK

I Jasmines hobbyrum regerar 70-talet i form av en grön tapet och tidsenligt soffmöblemang och bordsduk. Den lilla fuskkaminen är ett loppisfynd för 50 euro som ger både lite värme och ett mysigt sken.

Neste Pappadagis 06 365 1713

EXPERTEN PÅ HUSHÅLLSMASKINER Få personlig service och det mesta av det bästa

• installationer • service • brett utbud • flexibilitet • kunden i fokus

I hallen har halvpanelen fått sällskap av en tapet på te­ mat höst i varma nyanser.

Belysningen i trappan ger ett varmt sken när mörkret faller.

Överallt i huset finns små detaljer som påminner om just känslan som Jasmine har eftersträvat – känslan av att komma hem till mommo.

I duschen överraskar det färg­ granna kaklet och i gästtoalet­ ten en tapet i taket. I hjälp­ köket har väggarna målats i turkost som kontrast till skåpen i björk.

Fabriksvägen 1, Närpes Tel. 06-224 2060 info@servitrade.fi www.servitrade.fi

Golv, Golv, väggar väggar och och tak tak i våta i våta ochoch torra torra utrymmen! utrymmen!

Golvläggning Golvläggning Kakling Kakling

Köket är kärnan i huset Huset, som är byggt 1957, har fått behålla en stor del av sin ursprungliga rumsindelning men väggen mellan vardagsrum och kök har rivits för att skapa öppen planlösning.

– Köket är det viktigaste rummet och det vi trivs bäst i. Vi gillar båda att laga mat och baka, att ha gäster och stora bjudningar.

Det är härligt att få plats med en uppdukad buffé på bänkytorna, att kunna förlänga matbordet ut i rummet och samtidigt ha kontakt med de som kanske sitter i soffan medan vi fixar i köket, konstaterar de.

En ny dörr har satts in i vardagsrummet, som ska leda ut till den planerade terrassen, medan den forna köksingången istället byggts igen.

– Där gick alla in förr i tiden, men det är ju andra tider nu, konstaterar paret.

Veduppvärmningen har ersatts med bergvärme, husgrunden har dränerats och även alla fönster har bytts ut, till större sådana. För omplaceringshundarna Liza och Nemis skull planerades ett stort fönster in precis där soffan skulle stå i vardagsrummet.

– Från tidigare visste vi att de älskar att ligga i soffan och titta ut

genom fönstret, så det var viktigt, förklarar Peter.

Renoveringen planerade de själva på rutigt papper, och Jasmine åkte Vasa runt för att ägna timmar åt att gå igenom varenda tapetbok som fanns i byggvaruaffärerna.

– Sedan tog jag hem prover och så enades vi om vilken tapet vi skulle ha i vilket rum. Alla rum har fått sin egen karaktär, sin egen färg eller egen årstid – här finns inte en enda vit vägg, ler hon.

Loppisintresse och cirkulärt tänk Hon beskriver deras inredningsstil som ”kaotiskt hemtrevlig”.

– Att komma hem till oss ska kännas som att komma hem till mommo.

Husets egen tidsanda och -epok har inte varit avgörande – de har inte aktivt sökt efter just 50-talsmöbler eller inredning, utan inrett efter sin egen personliga stil och smak.

– Det mesta här är begagnat.

Jag älskar att gå på loppis och nästan alla möbler är köpta på Findit, Facebook-loppis eller av vänner och bekanta.

– Jag gillar att tänka cirkulärt, men utan att bli extrem, fortsät-

ter Jasmine. Att hitta ett matsalsmöblemang i fint skick visade sig vara svårt så det köpte vi nytt, men för mig känns det bara dumt att köpa en ny vas när jag ser utbudet av vaser på loppis.

• hushållsmaskiner • hemelektronik • kontormaskiner • datorer • tillbehör

Tapetsering Tapetsering Målning Målning

RING RING OSS! OSS!

Karaktär med färg och mönster Förvandlingen av huset har fått positiva reaktioner av både släkt och vänner. Det upplevs nu som betydligt öppnare och ljusare, tack vare den rivna väggen, de stora fönstren och det faktum att två enorma granar som stod direkt utanför köksfönstret är fällda.

– Det gjorde en enorm skillnad för ljusinsläppet, konstaterar de.

Samtidigt är de båda medvetna om att vid en eventuell försäljning skulle de nya ägarna genast blåsa ut allt och renovera igen.

– Vi har inrett väldigt personligt och utgående från oss själva.

Men man ska inte vara rädd att kombinera färger och mönster – det ger hemmet karaktär. Man måste våga mer än vitt, avslutar de.

.FI.FI

050-3406987 050-3406987 eller eller 050-5711983 050-5711983

Vi är lätta att jobba med.

- Allt - Allt från från golv golv till till taktak - -

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagnsdäck med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

NOKIA

K-G Revahl

HAKKAPELITTA 10

Övermalax

0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

ALLT INOM BYGG  Grundarbeten  Uppförande/ färdigställande av egnahemshus,

stockvillor och industrihallar  Renoveringar, fasadarbeten och terasser  Våtrumsarbeten samt sanering av vattenskador  Bygglovsritningar, energicertifikat, ARA energiunderstöd

Text och foto: Anna Sand www.ravald.fi | bygg@ravald.fi | 0500-861 355 | 050-5124 939

10 HUS & HEM

– Vi vill gärna ge de äldre en guldkant i vardagen.

Anna Pått, enhetsledare vid Alvinhammet

Det lilla extra prioriteras vid

Alvinahemmet Rullstolsrally, kräftskiva, golfbilsutflykter, taxiresor, konserter, konstmåleri, maske­ rad, sittgympa, bingo, högläsning och fot­ vård. Vem sa att åldras behöver vara trå­ kigt – inte på äldreboendet Alvina­hemmet i alla fall.

– Det absolut viktigaste för oss är att klienterna trivs här och i sin situation, säger Anna Pått, enhetsledare vid Alvina­ hemmet i Övermark i Närpes.

– Det skulle förstås vara helt superbra med en enskild tjänst för endast detta arbete. Det skulle man ju förstås önska, för som det är nu måste man bara bestämma, hinner vi med det här eller inte.

Hon säger att de givetvis får dagarna att gå enbart med det rutinmässiga arbetet, men att de extra aktiviteterna på boendet uppskattas och ger så otroligt mycket.

R

En del gör frivilligarbete inom åldringsvården berättar Pått. Till exempel Mia Gull som är ordförande i konstklubben – Jag gör det här för att det är i Närpes har hålFoto: Privat lit konstverkstad givande och ger mening åt min på olika äldrebopensionärstillvaro. gång kommer jag att läsa enden. Men det korta noveller ur boken finns också förHelena Järvinen, frivilligarbetande pensionär ”Livets små njutningar” värvsarbetande av Sigge Eklund, säger pensionärer inom hon och tillägger: åldringsvården, – Att ta sig tiden att läsa åt klienvars insatser är ovärderliga enligt med rullstolsburna klienter. ProPått. En av dem är penisonären He- menaderna handlar inte enbart om terna under en hel timme är mycket lena Järvinen. Hon är aktiv inom att de äldre ska få komma ut i friska tid för ordinarie personal. Därför gör jag det, säger hon och ler.

Folkhälsan och trivs med frivil- luften, förklarar hon.

– Mest givande, upplever jag i Hon rekommenderar varmt anliguppdraget som extra resurs vid Alvinahemmet. Meningsfullt, är det alla fall, är när vi möter bekanta dra pensionärer att åta sig frivilligord hon använder för att beskriva längs vägen. Det ger så otroligt uppdrag via Folkhälsan. Och enligt mycket att få träffa nytt folk. jobbet.

Pått är hennes insatser guld värda.

Varannan fredag har hon även – Jag gör det här för att det är givande och ger mening åt min pen- högläsning åt klienterna på boen- Taxiutflykter utan sionärstillvaro, säger hon. det. Hon läser både dagstidningar avstigning Ända sedan hon gick i pension år och böcker, helst korta noveller.

2013 har hon engagerat sig i äldre– Jag väljer själv vad jag läser och För pengar som Alvinahemmet omsorgen. På regelbunden basis lär mig hela tiden vad som fungerar söker från olika fonder erbjuder har hon varit ute och promenerat och inte fungerar i gruppen. Nästa de sina klienter det där lilla extra

ULLSTOLAR ÄR UTPLACERADE i en prydlig ring och en grupp äldre deltagare lyfter sina armar och ben så gott det går efter egen förmåga. När KustNytt anländer till Alvinahemmet, är det sittgympa på schemat – en form av träning som passar perfekt för äldre personer.

Guldkant i vardagen Äldre på seniorboende behöver – precis som alla andra – känna delaktighet och aktiveras. Men äldreomsorgen brottas med stora utmaningar när det gäller förutsättningar för att nå en hög kvalitet av vård. Aktiviteter som sätter guldkant på tillvaron bortprioriteras därför ofta av olika orsaker. Men på effektiverade serviceboendet Alvinahemmet i Närpes är aktiviteterna många och varierande. Där finns åtminstone en stark vilja att göra gott. De vill prioritera hälsofrämjande aktiviteter för de äldre så gott det går. Anna Pått som de

senaste sju åren arbetat som enhetschef vid Alvinahemmet säger att det gäller att göra det bästa av de möjligheter som finns.

– Vi vill så gärna ge de äldre en guldkant i vardagen och gör allt vad vi kan med den kompetens och de resurser som vi har.

Hon förklarar vidare att det är personalen som sköter aktiveringen, men att hon själv sköter arbetslistorna, och plockar loss resursen.

– Vi försöker så långt det går att dra nytta av den egna personalen och deras specialkunskaper. Vi har duktig personal, och bland annat närvårdare som drar sittgympa och har fotvårdsdagar, säger hon och tillägger: – Men ingen drar givetvis hela lasset själv, detta är ett teamarbete, så vi hjälps åt hela tiden.

Ingen på boendet har titeln rehabiliteringshandledare, men en i personalen jobbar deltid med att aktivera klienterna inom ramen för sitt vårdarbete.

Frivilligarbetare guld värda

11

Vårdarna Sofia Wahlgren och Marie-Louise Nygård vi­ sar här upp Alvinahemmets omtyckta golfbil som är i flitig användning.

som stundvis förgyller deras vardag. Pengarna går bland annat till taxikostnader, för en stor del av klienterna gillar att vara ute och köra.

Pått säger att de varje år brukar fråga seniorerna vad de vill se och försöker uppfylla deras önskemål.

– De vill vanligtvis se något nytt, inte sin hembygd. De läser dagstidningar och hänger med i samhällsutvecklingen, så många var till exempel intresserade av att få se vindmöllorna här i området, säger hon och fortsätter: – Dessutom hyr vi en jättetrevlig lokal taxichaufför, Lasse Nybacka, som vet vad vi vill. Senast körde vi in i en stor ladugård. Det var en kul grej som många uppskattade.

En fördel med denna form av dagsutflykt, när man aldrig stiger ur taxin, är att det inte kräver lika mycket personal. Utfärden i sig är själva målet. Men de gör också mer traditionella utflykter med fler vårdare på plats.

– I somras gjorde vi även en utflykt till Strandhem, för många hade läst mycket om det stället, men aldrig besökt gården.

40-årsjubileum med musik När Alvinahemmet i mars firade sitt 40-årsjubilum fick seniorerna uppleva en mäktig konsert. Då bjöd de nämligen in en hel kör med 45 sångare till äldreboendet.

Foto: Privat

– Vi har så stora och rymliga utrymmen här så vi kunde bjuda hit hela Mixta-kören plus ett kompband. Det var verkligen en lyckad dag, säger hon och tillägger: – Men vi har också haft midsommardans med levande musik, orkestrar som spelar dansbandsmusik.

Anhöriga fick delta på midsommarfesterna förut berättar hon, men efter coronapandemin blev de mer försiktiga när det gäller att ordna stora evenemang.

– Det är väldigt tråkigt, men det kommer bakslag hela tiden, och just den här gruppen är ju speciellt utsatta så man vill inte numera utmana ödet alldeles för mycket.

Rullstolsrally och maskerad En gammal tradition de håller vid liv och arrangerar varje år, är det så kallade rullstolsrallyt. Evenemanget går ut på att de äldre ska utföra olika uppgifter längs rallysträckan och får ett pris när de kommer i mål.

– Tanken är att seniorerna ska få träna alla sina sinnen. Vid en station ska de dofta på något, vid en annan kanske känna på ett föremål och vid en tredje ska de kasta en boll och försöka pricka rätt och så vidare, förklarar Pått.

En annan uppskattad programpunkt är maskerad på boendet. Då

klär de alla ut sig, spelar musik och skålar.

– Vi släpar hit en massa kläder och alla får prova olika hattar och peruker. Väldigt många drar ordentligt på mungiporna eller gapskrattar när de får se sig själva i peruk, säger Pått och skrattar.

Förutom allt detta ordnar de även grillkorvsdagar, massagedagar, bingo, och har en egen kioskvagn som både förgyller och stödjer ett hälsosamt åldrande.

– De älskar bingo och skulle kunna spela det varje dag om det så vore möjligt. Och kioskvagnen är bra hjärnträning på så vis att de äldre måste räkna och fundera ut vilken godispåse de ska köpa.

Kräftsäsongen har dragit i gång och en nyhet är att åldringarna nu ska få uppleva en klassisk kräftskiva.

– Vi har just precis bestämt att vi ska ha kräftskiva. Det är helt nytt, och något vi aldrig testat förut, så vi får hoppas att de gillar jippot.

Golfbilen – en bra investering Alvinahemmet äger också sen några år tillbaka en golfbil som enligt Pått används väldigt flitigt.

Nästan dagligen kör en vårdare omkring i närområdet tillsammans med en klient. Pått förklarar att de köpt golfbilen från Handitec för donerade pengar, och kan nu i efterhand konstatera att det var en bra investering.

– Nästan varje dag som det är fint väder åker en vårdare med en klient ut på byn, till bybutiken eller kyrkogården. Dessutom går det bra att samtidigt sitta och diskutera eftersom golfbilen går på el och är så tyst, säger hon och tillägger: – Den förgyller verkligen klienternas vardag. Så om vi inte har någon annan aktivitet på gång kan man alltid fara ut med golfbilen.

Alvinahemmet tilldelades ett pris för god äldreomsorg av Finlands närvårdarförbund SuPer tillsammans med stiftelsen La Carita för några år sedan.

Text och foto: Rosita Pellas

KATARINA VESTERSUND

DÅ JAG VAR YNGRE och studerade till sjukskötare hörde det till att lära sig något om sorg. Vi fick lära oss att sorgen har olika faser; chock-, reaktions-, bearbetnings- och nyorienteringsfasen. Under chockfasen, då sorgen är alldeles ny är det vanligt att känna en overklighetskänsla och man har mycket svårt att ta till sig vad som händer runt omkring. I reaktionsfasen reagerar man på olika sätt, till exempel

SAKNADENS VÅGOR med ilska, oro och övergivenhetskänslor. Då det gått en tid börjar man få perspektiv på det som skett och man bearbetar sin förlust. Med tiden lär man sig att leva med sorgen och man går vidare med livet. Saknaden bär man dock med sig livet ut.

JUST SÅ DÄR enkelt kunde jag som tjugo­ åring förklara sorg, men det var senare som jag själv drabbades och rörde mig i sorgens och saknaden landskap som jag förstod att sorg och saknad inte kan kategoriseras eller genomgås enligt ett givet mönster.

Hur många gånger har jag inte fallit tillbaka till ett mörker, ett sorgeklister som tycks vägra släppa taget? Hur ofta har inte frågan ”har jag inte kommit längre?” skavt?

SORG BÄR VI vid förluster. Vi kan mista familjemedlemmar, goda vänner, arbetskamrater och grannar. Människor som betyder mycket för oss och bidrar till att vi känner oss sedda, trygga och värdefulla tas ifrån oss, inte bara genom döden, utan vi kan skiljas åt också på andra sätt. Åsikter, avstånd, ställningstaganden samt skuld och skam tänker jag mig att kan skapa skiljegränser som är svåra att hantera och som ger sorg. Det är inte bara människor vi kan mista. På livets alla plan upplever vi förluster som kan vara mycket smärtsamma.

Krasade drömmar, förändrade livssituationer och sjukdom är inte lätta att hantera.

FÖRLUSTER KOMMER VI inte undan och liksom livet går sorgen i vågor. Inte enligt noga uppgjorda planer eller ur en fas in i en annan över en natt. Många gånger är det ett steg fram och två bak. Det viktigaste i livet vi har är ändå varandra, så var rädd om de och det du har. Försök se ett ljus och håll hårt i ett strå av hopp. Jämför dig inte med andra, de har nog sin egen börda att bära, trots att det kanske inte syns. Det bästa är då vi får dela liv tillsammans. Livet som det är. Så vi behöver få dela vår sorg, berätta om den, men också lyssna till andras berättelser om förlust.

12 HUS & HEM

Unga föräldrar Maja Staaf var bara 21 år och studerade på heltid till sjukskötare när hon upptäckte att hon oplanerat var gravid.

Lilla Vince har nu varit med dem lika länge på utsidan som han växte till sig på insidan, nämligen nio månader. Eftersom medelåldern på förstföderskor i Finland idag är omkring 30 år så kan Maja Staaf och Daniel Ahlskog med rätta benämnas som unga föräldrar.

M

A JA S TA AF BESKREV parhuset de hyr som beige när hon gav adressupplysningarna åt mig inför intervjun medan Daniel Ahlskog, som öppnar dörren med charmtrollet Vince i famnen, beskriver huset som gråblått. Vi enas senare om att färgen kanske är ”greige”, den relativt nya färgen som är en blandning av grått och beige.

Paret flyttade hit efter att ha bott på hyra i Brändö, Vasa, och på Daniel låter det som om att det aldrig fanns något alternativ, det är Malax som gäller. Han är född och uppvuxen här medan Maja kommer från Pörtom. Hennes mamma Helen är uppvuxen i Malax och kvar i byn bor Majas mormor bara några hundra meter från parets lägenhet. I centrum av Yttermalax är det nära till allt, säger Daniel och syftar på att det finns flera lekparker och en mataffär på gångavstånd.

Varför Malax?

Nästan unisont svarar paret: – Tryggheten.

– Det är tryggt att växa upp i Malax, här finns bra skolor, mycket ungt folk, många barnfamiljer och närheten till stan, fortsätter de.

– Världens bästa by! dristar Daniel sig till att säga och Maja ser inte ut att opponera sig.

Oväntad överraskning Det var i mars ifjol som livet skulle förändras för alltid för det unga paret. Båda hade fullt upp med studielivet när Maja en morgon kände på sig att något var annorlunda. De hade använt sig av preventivmedel men som känt är, det finns inget sådant som ger 100 procent skydd och efter hela 19 graviditetstest var svaret minsann solklart. Gravid.

Maja åkte chockad till sin syster halv åtta på morgonen och när sto-

rasystern Saana öppnade dörren utbrast hon genast: – Antingen är du gravid eller så har någon dött!

Det som slår mig när Maja och Daniel berättar sin historia är att trots sin unga ålder framstår de som oerhört kloka och förståndiga.

De talar om hur de efter att första chocken lagt sig efter gravidbeskedet, omsorgsfullt gick igenom deras ekonomi och funderade kring kostnaderna som ett barn medför och gjorde noga upp planer inför babyns ankomst.

Unga föräldrarna Maja Staaf och Daniel Ahlskog trivs i Malax. Maja inreder hemmet familjärt och omsorgsfullt.

Tavlan har Daniels mamma broderat.

Första tiden som nya föräldrar Maja beskriver en verklighet som skulle få vem som helst att baxna.

Man kan inte låta bli att förundras över hennes driv och ork när hon berättar att hon som nybliven mamma fortsatte att studera för att inte hamna efter klasskamraterna. Hon berättar att tack vare mor- och farföräldrarna som ställde upp och tog hand om lilla Vince några timmar per dag kunde hon fortsätta att gå i skolan de dagar det var obligatorisk närvaro.

– Jag hade med mig en frysväska till skolan och pumpade mjölk under rasterna för att ta till vara på allt som Vince behövde när han var med mor- och farföräldrarna.

– Dessutom arbetade Daniel borta i veckorna, efter att vi fick veta att vi väntade barn började han jobba som inframontör åt Ab Bröderna Hemming och blev stationerad för arbete i andra städer måndagar till torsdagar, fortsätter Maja.

– Det var tungt förstås, Vince led dessutom de första veckorna av kolik och jag sov cirka två timmar per natt, minns hon.

Lärarna på Novia upplever hon som hjälpsamma och tillmötesgående, men det är inte lovligt att ta med sitt barn till skolan, så de är mycket tacksamma över den

hjälp de får av sina egna föräldrar.

Maja känner förståelse till skolans regler.

– Att få studiero är inte enkelt med en baby i rummet så hade alla som varit föräldrar haft med sitt barn hade nog ingen kunnat koncentrera sig på skolarbetet.

Under intervjun kommer Vince flera gånger fram för att undersöka min bläckpenna och oblygt visar han sin nya färdighet, nämligen att

blåsa spottbubblor med munnen.

Mycket duktigt tycker vi alla!

Att vara pappaledig Föräldraledigheten delar de jämt på, Maja var hemma först med Vince 160 dagar och nu är det pappa Daniels tur. På frågan hur det känns att vara pappaledig skrattar Daniel när han svarar: – Det går bra att vara pappaledig, Maja är den som ringer och vill

se videor på vad vi pysslar med när hon är borta. Vince tycker mycket om att vara utomhus. Jag håller på med jakt så vi brukar åka och mata rådjuren tillsammans.

– “Vi nåssar å på därut åså far vi ti Pappadagis”, berättar Daniel, och syftar på den lokala bensinstationen i Malax.

Det är tur att Pappadagis finns, Daniel är osäker på om det har ordnats någon pappagrupp i Malax för tillfället. Maja däremot har haft en grupp som mödrarådgivningen har ordnat där mammor och bebisar har träffats och rekommenderar varmt även Folkhälsans mammagrupp. I Folkhälsan regi har de träffats varannan torsdag några timmar, utan barn, för att diskutera angelägna ämnen. Föräldraledigheten och identitetsförändringen som sker när man blir förälder, nämner hon som några av de ämnen de pratat om.

– Det är skönt att träffa andra vuxna ibland när man annars går hemma som mammaledig, tycker Maja.

Dagens samhälle och sociala medier kan ibland sätta en onödig press på föräldraskapet. Allt från att det ska vara hemmagjord barnmat till att jämföra i vilken månad babyn lär sig gå försöker paret att inte bry sig i. Daniel nämner att det nog finns fördelar med sociala medier också. De har hittat ett och annat tips som hjälpt i olika skeden sedan Vince föddes.

Skärmtiden som har varit på tapeten i nyheterna på sistone är

13

ANNONSERA I

BYA

VE M

MAJA Ålder: 22 år Gör: studerar och arbetar som inhoppare på Malax hälsovårdsstation Intressen: sjunger, ritar och umgås med vänner

Br. Bäcklund

Nå en bred och köpstark målgrupp i våra trovärdiga och omtyckta tidningar!

Utför även reparationer

 06-364 3140 Gruvvägen 5 • Korsnäs

Vi skräddarsyr annonslösningar som passar just Dig och Ditt företag!

DANIEL Ålder: 22 år Gör: pappaledig Intressen: spelar hockey i division 3 i Malax, jagar och tycker om att restaurera möbler och olika träarbeten

• Elinstallationer • Luftvärmepumpar • Solpaneler • Försäljning av elmaterial

KONTAKTA Tina Westergård tfn: 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi

Tel. 050-345 8883 e-post: fredrik@kustenselteknik@gmail.com instagram: @kustenselteknik

VINCE Ålder: 9 månader Gör: tränar på att gå och försöker underhålla pappa om dagarna Intressen: saker som snurrar, att undersöka hemmets alla lådor och vara utomhus

dock något de båda är helt överens om. Nolltolerans!

– Det är vår uppgift att underhålla Vince, inte en skärm. Vid matbordet har vi bestämt att inga telefoner ligger framme, vi äter då vi äter, inget scrollande, säger Maja. På kvällarna brukar de mysa tillsammans eller sjunga, något som Maja tycker mycket om.

För- och nackdelar Att vara ung och bli förälder kan ha både för- och nackdelar funderar paret. Fördelarna är att man inte övertänker allting, vi är kanske piggare och har lättare att hantera sömnbristen. Vi har mer umgänge och träffar mycket folk.

När de funderar på nackdelarna nämner de att ibland missar de saker som andra i deras ålder kan göra och att de aldrig hann resa ensamma eller bo utomlands, men de försöker alltid se positivt på tillvaron.

– Att vara mamma är det bästa som finns, säger Maja bestämt.

Framtidsplaner Daniel tvekar inte en sekund in­ nan han svarar: – Malax!

För honom som vuxit upp i byn finns det inga tvivel på var de kommer att slå ner sina bopålar om och när ett husbygge blir aktuellt.

Tanken på ett syskon till Vince känns inte heller främmande men först ska studierna bli klara.

Vi avslutar intervjun med en lägenhetsvisning, Vince skjuter sin lära-gå-vagn framför sig och visar vägen till barnrummet. Han pekar på lampan och övar sig att stå medan han håller i sig i sin fåtölj. På byrån i rummet står en fin tavla som Vince farmor har pysslat till honom. Att Vince är mycket kär för mor- och farföräldrarna förstår man när Maja och Daniel berättar om dem.

– Det viktigaste i hemmet är i det här livsskedet diskmaskinen och tvättmaskinen, men allt har sin tid, ler Maja. Nu är det framför allt barnsäkerheten som vi fokuserar på här hemma. Hon berättar att hon tycker om att pynta inför alla årstider och högtider.

– Vi har redan köpt en julkalender till Vince, fastän han kanske är för liten för att förstå grejen med den ännu, fnissar hon.

Höstmyset i lägenheten fixar hon genom att plocka fram små bordslampor och hon tycker om att tända doftljus när den mörka tiden på året drar in.

Att bli imponerad av Maja och Daniel är inte svårt när man får höra deras historia och vi önskar dem all lycka i framtiden. Tack för att vi fick träffa er.

FÖLJ KUSTNYTT

040-5817179 tom.westerdahl@netikka.fi

Lindberg Construction Tel 0500–733 701

• bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Stihl MS 241 cm • Volym 42,6 cm3 • 2,3 kW/3,0 hk • 4,5 kg

MSA 60 C-B

- Batteridriven såg

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

599€ Stihl MS

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör denna till din drömsåg!

Stihl MS 201 cm • Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 4,0 kg

261 cm

• Volym 50 cm3 • 3,0 kW • 4,9 kg

Brukstid ca 35 min (AK20)

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 70 C-B

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

399€

770€

699€

inkl. batteri och laddare

STIHL- OCH STIGA LÖVBLÅSARE många modeller

Stihl FS240CE Röjsåg

Till exempel

STIHL BR 500 Stiga Park 300M FRONTKLIPPARE Midjestyrd hydrostatisk kraftöverföring

Text och foto: Johanna Uotinen

Allt inom vatten, värme & ventilation

@byanyttkustnytt

Elinstallation & planering Solpanels-anläggningar kent-elservice@netikka.fi 0500-361 748 050-363 9853

2790€

ryggburen lövblåsare

599€

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

599€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

14

Ett yrkesliv i

omsorgens tecken

Det bästa med mitt jobb är de stunder man ser tacksamheten i klienternas ögon.

– Att se att de hittar nya vänner här att umgås med och att de mår bra känns fint.

Dessutom har vi jättebra personal och jag känner mig uppskattad för mitt arbete, konstaterar Ann-Louise.

Ann-Louise Lytts från Petalax har just gått av dagens arbetspass när hon öppnar dörren åt oss på Fylgia. Här har hon jobbat som närvårdare i snart 30 år och här vill hon stanna tills det är dags att lämna arbetslivet – eller som hon själv säger: ”Tills jag blir utlyft”.

F

ÖR ATT VARA exakt är det 28 och ett halvt år sedan jag började, inleder Ann-Louise Lytts. Det var i januari 1996, minns hon, och fortsätter: – Det är en jättebra arbetsplats.

Vi har fin personal här och jag gillar att jobba med åldringar. Omhändertagandet faller sig naturligt för mig och det är väldigt givande då man ser att man gör något gott för dem, att de trivs här och mår bra.

Aldrig velat byta bransch Ann-Louises arbete är ett tvåskiftsarbete och hon har tillsammans med sitt team hand om åtta av de totalt cirka 60 boende på Fylgia.

– Vi är ett bra team – vi jobbar bra tillsammans och vi har även roligt ihop utanför arbetet. Kollegorna är viktiga för att man ska trivas, konstaterar hon.

Som närvårdare på ett åldringshem behöver man vara flexibel och

tillmötesgående – många gånger handlar arbetet om att avleda, bryta mönster och ge tillfredsställande svar på återkommande frågor.

– Även om det är väldigt givande är det ibland också uttröttande, men jag känner mig uppskattad och har aldrig funderat på att byta bransch eller yrke. Jag började studera på ”sjukis” för att jobba inom tandvården, men under praktikperioderna insåg jag att åldringsvården låg mig närmare hjärtat, tillägger hon.

Mer kryddor i vardagen Till hennes arbetsuppgifter hör allt från påklädning och hjälp med tvätt och hygien, medan städuppgifter inte längre ingår.

– Vi har skild köks- och städpersonal och får hemlagad mat varje dag. Varje vecka kommer frisör och fotvårdare på besök, och de har också möjlighet att få massage, fysioterapi och fotvård här regelbundet, berättar Ann-Louise.

Det ordnas många olika typer av program för de boende – allt från bingo till besök av musiker.

– Vi har sånggrupper, sittgympa, högläsning och så vidare.

Dessutom ordnar man från kökets sida alltid något extra i samband med olika högtider och säsonger.

På midsommar serverades syltgrisar och lemonad till dragspelsmusik i trädgården och nu senast ordnades kräftskiva, berättar AnnLouise vidare och konstaterar: – Det är också en skillnad jämfört med tidigare – det har tillkommit allt mer kryddor i åldringarnas vardag här, ler hon.

Glädje och sorg Till Fylgia finns en ständig kölista och vårdbehovet avgör vem som får en plats. Den största förändringen sedan Ann-Louise började är enligt henne det skick klienterna är i då de flyttar hit.

– Numera är de betydligt äldre och därmed även sämre i skick än tidigare. Allt fler vill bo hemma allt längre, så det är en naturlig följd av utvecklingen.

Trots mycket glädje och givande stunder på arbetsplatsen ingår oundvikligen också tunga stunder och sorg, eftersom livets slutskede är oundvikligt.

– Man kommer nära klienterna då man är tillsammans så stor del av dygnet och blir förr eller senare tvungen att skiljas från vänner som man tagit hand om i flera år, konstaterar Ann-Louise.

Sommarhalvåret på ”skären” Det allra bästa med hennes jobb anser hon vara de stunder då hon ser tacksamheten i klienternas ögon.

– Att se att de hittar nya vänner här att umgås med och att de mår bra känns fint. Men arbetet är också fysiskt tungt och ibland tryter den egna orken. Man blir ofta tvungen att försöka fungera som en trollkarl, ler hon.

Som motvikt till jobbet kopplar hon gärna av på sommarstugan i Petalax skärgård – smultronstället där hon och maken Kennet tillbringar så mycket tid som möjligt under hela sommarhalvåret – från islossning till älgjaktstider och första snöfallet.

– Där ligger fokus främst på att bara vara. Elda bastu, fiska och sådant, tillägger Ann-Louise.

Resor till värmen Vid sidan om livet på ”skären” är de årliga vår- och höstresorna till Spanien också viktiga för AnnLouise.

– Vi åker alltid till värmen. Tidigare gjorde vi längre resor, till Thailand, Indien, Jamaica, Mexico och så vidare, men numera håller vi oss till den spanska solkusten som bara ligger fyra timmars flygresa bort. Vi brukar åka både på våren och hösten och tillbringa

två veckor åt gången där. Vi åker tillsammans med goda vänner och njuter av långa promenader och goda middagar.

Orterna varierar – Benalmadena har blivit en favorit men i höst heter destinationen Sitio De Calahonda.

Ann-Louise och Kennet bor i radhus och har alltid gjort så.

– Det är så bekvämt att bara få stängda dörren och åka iväg, konstaterar hon.

Flera generationer Varje vecka går hon på gym och de dagliga hundpromenaderna med papillonen Luca hör till, liksom umgänge med de båda vuxna barnen, bosatta i Vörå och Karperö, samt barnbarnen på 15,13, ett och ett halvt år samt sex månader.

– Sedan tar jag också hand om min mamma som bor i pensionärshemmet, tillägger Ann-Louise.

Själv har hon drygt fyra år kvar till pensionen, och än har hon inte gjort upp några konkreta planer för den tiden.

– Men här på Fylgia kommer jag att vara kvar fram tills dess, fastslår hon.

Text och foto: Anna Sand

15 Det här gänget är alla från första årskullen vid Försöksmellanskolan i Petalax i början på 1960-talet. En del bor i hembygden medan andra flyttade bort. Gemensamt för dem är att möjligheten till att fortsätta studera efter folkskolan spelade en viktig roll. För de flesta blev åren avgörande för deras fortsatta studier och arbeten.

E-Mek AB Kommunala försöksmellanskolan i Petalax

Skola för livet

F

ÖRSÖKSMELLANSKOLAN I PETALAX var så viktig för sin tid. Åttio elever antogs det första året 1961 och många av dem fick i och med skolan möjlighet till att studera som de annars inte hade fått efter folkskolan. Över tid har de forna eleverna träffats och de gjorde de också i juli i år. Programmet var lunch, blomsternedläggning på skolans första föreståndare, Bengt Broo:s grav, och så blev det kaffe med dopp i ”Jussinas stugon” nära kyrkan. Det var trångt om saligheten i stugan men det fanns gott om hjärterum. Trevliga återseenden och många trevliga minnen väcks till liv när de träffas.

Synligt bevis på behovet av bildning Den första kommunala mellanskolan på svenskt håll i landet inrättades i Petalax 1961, i ett samarbete mellan kommunerna Bergö, Petalax, Pörtom och Korsnäs. Skolan verkade i tio år och var viktig för bygden. Den var treårig och byggde

på genomgången sexklassig folkskola. Skolan gav unga möjlighet att studera vidare efter folkskolan.

Och många fortsatte att studera efter försöksmellanskolan.

Till den första årskullen var det hela 132 elever som sökte till försöksmellanskolan. Åttio antogs på basen av slutbetyg från den egentliga folkskolan, lärarnas utlåtande samt elevernas och deras målsmäns önskemål. Enligt vad man kan läsa från när skolan startade var den stora uppslutningen av sökande ett synligt bevis på behovet av skolan med kostnadsfri undervisning där eleverna kunde studera oberoende av familjens ekonomiska ställning och boningsort. Skolan finansierades av stat och kommun på initiativ av Skolprogramkommitténs betänkande från 1959.

Att träffas, mötas och minnas Kommunala försöksmellanskolan huserade i Petalax ungdomsförenings lokal. Att Petalax valdes

Fordonsreparationer • Däckservice AC-Service • Avgastest Norrvägen 339 | Petalax | Tel. 050-9194104

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING Bengt Broo var en drivande kraft och den kommunala försöksmellanskolans första föreståndare. Här blomsterned­ läggning vid hans grav. som placeringsort kom sig av att Petalax var mest ”centralt” sett till de kommuner som samarbetade kring försöksmellanskolan.

De forna klasskamraterna har samlats till återträffar allt sedan 1960-talet. Vid träffen sommaren 2024 har Ebba Carling hittat frågorna till inträdesprovet 1961. Hon hade dem som en egen programpunkt vid träffen. I övrigt är det umgänget som är det bästa. Att träffas, mötas och minnas.

STORSVEDS SOPSERVICE Tel. 0500-708381 Även Solf och Sundom

Text och foto: Lisbeth Bäck

FINLANDSSVENSKARNAS TIDNING

Återträffen i juli 2024 avslutades med kaffe i ”Jussinas stugon”.

Margareta Björkholm lade ett gott ord för den nya Petalaxboken 1930och 1940-talen / Folk och gårdar i vår kommun, som utgetts av Aktiv Närkultur.

Få tidningen direkt hem!

Missa inget nummer!

Tel 044 901 4953 Tel 06 344 1800 prenumeration@kuriren.fi www.kuriren.fi Ebba Carling hade hittat inträdesför­ höret från 1961.

16

Malax är inne på sitt andra år med utedagis. Här vistas barnen ute så mycket som möjligt, och till stor del följs tankesättet att det mesta som man kan göra inomhus går även att göra utomhus.

INSPIRERANDE MILJÖER PÅ UTEDAGIS I MALAX

I

DE TVÅ UTOMHUSGRUPPERNA är det högt i tak och både drömmar och internationella riktlinjer för rörelse uppfylls. ”Jag tycker så mycket om dig, jag tycker så mycket om mig”, ljuder morgonsången i en röd grillkåta i Pixne. Utomhusgrupperna Blåklinten och Molnet har samlats för sin gemensamma dag vid Pixne idrottsområde i Malax.

Morgonen börjar som vilken morgon som helst på dagis: samling och genomgång av dagens program.

– Vad är det för dag idag? frågar Malin Flemming-Nyman som jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i utomhusgruppen Molnet vid Solhagens daghem.

Någon utbrister tisdag, någon annan torsdag.

– Nej, onsdag!

När dagordningen är på klart går hela gänget ut på gården utanför grillkåtan, nu är det dags för dagens första programpunkt.

Sedan traskar de i väg mot skogen.

Utedagis – varför då?

Under hösten 2023 startade småbarnspedagogiken i Malax upp två nya daghemsgrupper, Molnet och Blåklinten. Två helt vanliga barngrupper, förutom att tyngdpunkten ligger på utomhuspedagogik, därför kallas de för utomhusgrupp eller utedagis.

Denna lösning uppstod som en blandning av olika faktorer berättar Catharina Gullfors, chef för småbarnspedagogiken i Malax.

– Dels rådde det platsbrist på våra daghem, dels fanns det in-

tresse och efterfrågan både hos föräldrar och personal att starta utomhusgrupper. Därför bestämde vi oss för att prova på detta.

I stället för att ta i bruk baracker byggdes grillkåtor vid Solhagens daghem i Övermalax och vid Knattebo daghem i Yttermalax. Dessutom använder grupperna sig av grillkåtan vid Pixne idrottsområde där de träffas tillsammans ungefär varannan vecka.

Catharina berättar att föräldrarna spelar en stor och viktig roll i utvecklandet av utomhusgrupperna.

– Det var deras initiativ från allra första stund att vi skulle satsa på utedagis.

– Vi bygger också upp verksamheten i samarbete med dem och genomför utvärderingar, 100 procent av vårdnadshavarna som svarade på fjolårets utvärdering skulle rekommendera utomhusgrupperna till andra, berättar Catharina Vem får plats i en utomhusgrupp?

– Det bygger på frivillig basis, den som har anmält intresse om plats för sitt barn i utomhusgrupp har fått plats. Om efterfrågan på platser blir större än utbudet tar vi i bruk ett kösystem. Utomhusgruppernas storlek är också lite mindre än ordinära daghemsgrupper. Vi startade upp grupperna med fokus på femåringar.

På Malax utedagis har man möjlighet att utföra delar av verksamheten inomhus och på vintern följer de köldgränsen som andra grupper. Men barnen både äter och vilar utomhus.

Övningar och regler Väl ute i skogen får barnen fler övningar. Lappar med olika uppgifter dras. ”Hämta en pinne som är längre än dig själv” lyder en av uppgifterna.

– Kom ihåg att ni inte får bryta kvistar av några träd. Sök på marken, instruerar Malin.

Barnskötare Mikaela Grönlund berättar att barnen blir väldigt bekanta med allemansrätten men att det även är en regel som de behöver lära sig och följa.

Malin berättar vidare: – Det är väldigt fritt för oss då vi får vara ute, vi har inte en massa olika ”onödiga” regler, utan några få och tydliga. Allemansrätten är en av dem. Samt att de gånger en vuxen visslar, då behöver alla samlas. Visslande kan till exempel betyda att vi av någon anledning behöver avlägsna oss från skogen. Vi kan inte heller vara bara en vuxen med barnen i skogen – behöver en gå går vi alla. Då reglerna är få är de även mer effektiva och barnen vet vad som gäller.

Konstant rörelse och oändlig kreativitet I skogen finns inte några köpta leksaker, men i stället finns det oändligt med möjligheter, bara fantasin sätter gränserna. Här kan kvistar bilda bokstäver, kottar förvandlas till djur och det finns ständigt nya växt- och djurarter att upptäcka. Då det är dags för fri lek sätter barnen genast i gång att skapa, leka och undersöka.

Mikaela brinner för rörelseglädje och ser att utedagismodellen har

En del av personalen i grupperna Molnet och Blåklinten. Från vänster Mikaela Grönlund, Malin Flemming-Nyman, Anna-Lena Baarman och Christina Bäcklund.

Ellen Sjölund har gjort ett får av kottar och pinnar.

I grillkåtan äts lunchen. Om det är kallt finns möjlighet att elda.

många positiva fördelar, till exempel hjälper den till att uppfylla internationella riktlinjer för hur mycket barn ska röra på sig dagligen.

– Barnen är i konstant rörelse, berättar Mikaela. Och eftersom vi rör oss så mycket i skogsterräng övar de upp och får en stark kroppsuppfattning och motorik.

Mikaela tillägger också att barnen lär sig att höra, känna igen och följa sin egen kropps signaler.

– De lär sig att känna igen när de blir trötta och då brukar de söka sig undan för att vila en stund. Skogen erbjuder helt andra möjligheter att ta mikropauser i vardagen, det är lättare att söka sig undan och få en tyst stund för sig själv än vad det är inomhus, berättar Mikaela.

Anna-Lena tycker det är positivt att utomhusgrupperna är mindre än vanliga dagisgrupper.

17 – Jag har märkt att barnen lätt hittar varandra, de är sammansvetsade och lyhörda för varandra.

– Ja, och barnen är väldigt aktivt deltagande i hela verksamheten, tillägger Malin. De ser vad som behöver göras och hjälper till.

Malin tror också att barnen blir ihärdiga av att vara ute så pass mycket som de är i utomhusgrupperna. Hon menar att barnen får en stark uthållighet, lär sig vara flexibla och att de blir vana att möta utmaningar. På så sätt stärks deras mod att utforska och göra mera.

– Det är som med Ronja Rövardotter, hur ska man lära sig att akta sig för älven om man aldrig möter älven?

Vad tycker barnen om utedagis?

Ellen Sjölund fyra år tycker om att vara ute. På fritiden är hon med i scouterna och är van att både äta och sova ute.

– Jag tycker om att vara i skogen. Jag tycker också om då vi cyklar till skogen.

Line Bäck fyra år är bekant med utedagis från förr efter att hennes storasyster var med i gruppen ifjol.

Line tycker det är spännande att få gå till skogen och att det är roligt även då det regnar.

– Jag tycker att det är roligt att få sova i hängmatta. Även Line tillbringar mycket tid utomhus då hon inte är på dagis.

Fördelar med utedagis Det mest positiva med att jobba i utomhusgrupp är att det är högt i tak, tycker Anna-Lena.

– Barnen får leka högljutt, ta plats och röra sig mycket på ett helt annat sätt än inomhus, för här ute stör det ingen annan. Jag tycker utedagis är ett meningsfullt, härligt och givande sätt att arbeta på, berättar hon.

Resursperson Matilda Hemming trivs också väldigt bra med att arbeta utomhus.

– Tiden går snabbt och det är en fördel att man får motion under arbetsdagen, säger hon.

– Att vara utomhus så här mycket är återhämtande på många sätt både för barn och vuxna, til�lägger Malin. Det är inga störande ventilationsljud eller ljusrörsljus.

Både för Malin och Mikaela är utomhusdagis en dröm som har gått i uppfyllelse.

– Jag har drömt om att jobba i en utomhusgrupp ända sedan jag började studera i mitten av 90-talet. Jag har hållit fast vid drömmen och nu gick den i uppfyllelse, säger Mikaela och ler.

– Utomhus är vi med barnen hela tiden. Vi arbetar inte i ett annat rum medan barnen vilar, utan medan de vilar i sina hängmattor sitter vi i närheten med våra kaffemuggar, berättar Malin.

– Utedagis ger mig möjlighet att vara den närvarande pedagog som jag vill vara.

Text och foto: Cecilia Berg

Ett hundratal firade med Korsnäsnejdens Pensionärer rf.

Korsnäspensionärerna

firade!

Det var en särdeles fin eftermiddag i Korsnäs­gården då Korsnäsnejdens Pensionärer rf firade 40-årsjubileum lörda­ gen den 21 september 2024. Dagen till ära utgavs också deras första historik i bokform.

F

ÖRENINGEN KORS NÄ SNEJDENS PEN SIONÄRER grundades den 23 juli 1984. En riktig rivstart fick de när de några veckor senare stod värd för den stora Österbottniska pensionärsfesten i Molpe den 11 augusti 1984 med över tusen gäster. Helge Ulfvens var föreningens första ordförande och en drivande kraft under många år. Andra som varit ordförande är Daisy Nyman, John Backlund, Henry Häggblom, Sven Nystén och nuvarande Anita Ismark. Verksamheten har över tid omfattats av träffar, resor, samhällsengagemang och deltagande i Svenska pensionärsförbundet

och det Österbottniska distriktets verksamhet. Aktiva medlemmar har följt samhällsutvecklingen och varit pensionärernas röst där den behövts. Man är tacksam gentemot tidigare aktiva, dem som gått före.

Där böcker finns till salu Tidigare uppnådda år har uppmärksammats och den här gången blev det med både jubileumsfest och historik. Under vårvintern hölls en kurs i mi:s regi med Hannele Rabb som dragare. Här sökte man minnen och berättelser om föreningens verk-

Historiken är skriven och sammanställd av Lisbeth Bäck och Kustmedia.

samhet. En resa bakåt i tiden och samtidigt stämdes dagens verksamhet av.

Inför jubileumsfesten blev historiken klar. Den som vill skaffa sitt eget exemplar kan höra sig för med någon av de aktiva inom föreningen eller på ställen där böcker finns till salu i Korsnäs.

En fin fest Festen. Det var extra fin. Många sa så under och efter festen.

Stämningen var varm och programmet var bra. Musiktrion Erica Nygård, Kjell Lolax och Charles Plogman levererade.

Samhällsforskaren Kjell Herberts är bäst på festtal och föreningens ordförande Anita Ismark ledde programmet. Många uppvaktade under Ordet fritt och det var trevligt att så många andra föreningar ville fira med Korsnäsföreningen. Några från revygänget i Taklax hälsade på, historiken vid namn LIVSKRAFT! presenterades och Ulla-Maj Wideroos framförde hälsning från Svenska pensionärsförbundet. Förgyllde festen gjorde också pensionärsförbundets hedersordförande Ole Norrback med fru Vivan. Förtjänsttecken tilldelades Birgitta Mannfolk, Jan-Erik Ravals och Lisbeth Åkerman. Till föreningens första hedersmedlem kröntes Joel Lenlund.

I pausen serverades kaffe med tårta och festen avslutade med Modersmålets sång. Vilken fin fest!

Text och foto: Lisbeth Bäck Bjarne Thors och Nancy Södergård från föreningen Nygammal i Petalax.

Från vänster Christina Öhling, Anna-Lena Kronqvist och Kjell Herberts.

18

JAKT-, BIL- OCH TRAKTORTILLBEHÖR UNDER SAMMA TAK

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan TBJ Center slog upp dörrarna på Nixback i Närpes. Här driver paret Nils och Sofia Björklund en reserv­ dels- och tillbehörs­ affär med fokus på lantbruksfordon, bilar och jakt. Hösten inne­ bär högsäsong både för jordbrukarna och jägarna.

D

ET VAR I JANUARI 2023 som TBJ Center övertog affärslokalen där Närpes Biltillbehör tidigare verkat, och samtidigt också fortsatte i deras fotspår som återförsäljare för Fixus-kedjan och alla deras biltillbehör och reservdelar. Lantbruksbranschen hade Nils Björklund själv lång erfarenhet av som tidigare försäljare på Kramp, och som jägare var även jakttillbehören en given del av verksamheten redan från början.

Nils Björklund driver TBJ Center i Närpes tillsammans med hustrun Sofia Björklund.

Affären har specialiserat sig på bil-, traktor- samt tröskdelar och på jakttillbehör.

– den servicen är ett måste i skördetider.

– Vi har kommit in bra hos de stora leverantörerna och kan erbjuda bra priser, fortsätter Nils.

Dessutom har vi avtal då det gäller originalreservdelar, vilket inte är helt vanligt, tillägger Nils.

Väntade på rätt utrymme – Jag är hemma från Kimitoön och jobbade tidigare på Kramp utanför Åbo – Europas största specialist på reservdelar och tillbehör inom lantbruk. Vi flyttade upp till Öster­botten för elva år sedan och de senaste åren jobbade jag främst på fältet och på distans med hemmakontor, inleder Nils.

Redan vid flytten funderade paret på att starta egen affär inom just lantbruk, men väntan på ett lämpligt utrymme gjorde att det dröjde till 2023 innan planerna förverkligades. Sedan tidigare driver Sofia byabutikerna i Norrnäs och Töjby, varför Nils är den som har huvudansvaret på TBJ Center.

Glest på kartan Att jakttillbehör skulle ingå i sortimentet var också en självklarhet redan från början.

– Tar man en titt på kartan över var det finns affärer som säljer jaktprylar ligger de inte tätt.

Närmaste är i Vasa och Seinäjoki, konstaterar Nils.

Tillbehör som inte är licensbelagda har ingått i utbudet från

Bra service viktigt

– Vi anpassar utbudet enligt efterfrågan och kommer bland annat att ta in mer jakt- och fritidskläder framöver, början, medan vapen och patroner tillkom i vintras.

– Förutom näringsidkartillstånd i branschen ska man också klara av ett teoretiskt prov samt bli intervjuad av polisen. Dessutom ska både försäljnings- och lagerutrymmena godkännas. Väntan på alla tillstånd tog sin tid och först i slutet på året blev allt klart. Det blev en lämplig övergång då Gullans, som tidigare sålt patroner, samtidigt skulle sluta, tillägger Nils.

Nu pågår processen med att lära sig vad just kunderna här i området vill ha och frågar efter.

– Vi lär oss hela tiden. På patronsidan verkar Närpesjägarna föredra vissa märken framom andra, och efterfrågan på jaktkläder har varit ganska stor. De kommer det att komma in mer av under hösten, och även en del fritidskläder, berättar Nils vidare.

Jaktradion, hundpejlar, kikare och dylikt finns förstås också i hyllorna, precis som vettar, viltkameror och så vidare.

– Förutom nya vapen säljer vi även begagnade – vi idkar alltså byteshandel och kan också förmedla vapen om man så önskar, tillägger Nils.

Bra avtal, stora leverantörer Även om man hunnit bygga upp en stamkundskrets är det också många kunder som kommer in för första gången i butiken.

– Många blir förvånade över det breda utbudet, och har kanske inte noterat at vi säljer reservdelar till bilar trots att Fixus-katalogerna delas ut till alla hushåll regelbundet. Vi har också ett ganska stort utbud av verktyg, och då det gäller lantbrukssidan kan jordbrukarna ringa när som helst på dygnet de behöver reservdelar till tröskan

Utbudet utvecklas vartefter, men högst upp på prioritetslistan ligger nu ändå att bygga hemsidan som ännu saknas.

– Men på sociala medier hittar man oss och där postar vi regelbundet om nyheter och aktuella erbjudanden, tipsar Nils.

Han lägger stor vikt vid att erbjuda en bra nivån på servicen.

– Vid sidan om mig själv har även en av våra anställda vapenhanteringstillstånd och är tekniskt mycket kunnig och visst är det en stor fördel att själv vara jägare och ha använt grejerna, konstaterar Nils.

Själv jagar han av förekommen anledning numera betydligt mindre än tidigare, men älgjakten i Norrnäs ska han ta sig tid till att delta i.

Text och foto: Anna Sand

19 PR

Landsbygdsparlamentet 2024 belönade lokala pionjärer inom hållbar utveckling under Hållbarhetsveckan, som ägde rum 23-29.9 2024. Priserna delades ut till aktörer som på ett föredömligt sätt har lyft fram hållbar utveckling som en del av sin verksamhet och inspirerat sina lokalsamhällen till kreativa och konkreta åtgärder. En av pristagarna var Linnéa Strand som driver LivsVinn i Närpes.

sammanställning: Emma Snickars

HÖSTEN 2024 handlar om att skapa ett hem fyllt av värme och personlighet. Oavsett om du dras till den färgsprakande ullfilten eller det mjuka runda kaffebordet, så finns det något för alla smaker och stilar denna höst.

Vi välkomnar det underbara 60- och 70-talet, kanske du har någon härlig vas gömd i skåpen eller har du fått någon i gåva från en kär person. Nu är det dags att plocka fram den och lägga en färgsprakande bukett i vasen, eller kanske en evighets­ bukett i härliga färger?

Vill du spara pengar på buketten, så kan du plocka en egen bukett av grönt från naturen eller kanske du har blommor i din trädgård som du vill föreviga och lägga i din vas? Personligt och miljövänligt dessutom.

Färger som du kommer att se mycket av i höst är rött och smörgult, så har du en rödmålad vägg med en smörgul soffa är du verkligen inne denna höst. Men för dig som inte har det, är en röd lampa kanske en rolig idé att inskaffa till ditt hem i höstmörkret?

En trend som har kommit för att stanna är inredningsdetaljer i krom. Äntligen säger jag eftersom jag har en samling prylar från mitt danska favorit­ märke Georg Jensen i just krom. Deras design består av stilrena och minimalistiska produkter som ger en lyxig känsla i ditt hem. Eftersom jag har bott i Köpenhamn i många år har jag verkligen ”fastnat” för dansk design, och en produkt som jag tänker på nu i höstmörkret är min KUBUS By Lassen ljusstake, en dansk klassisk design som finns i nästan alla nutida danska hem.

LYX VS BUDGET

Ferm living coffee table

Louis Poulsen lampa

Kubus by Lassen

Bloomingville kaffebord

Röd lampa från Ikea

Ljusstake i krom Ikea

SK ÅPE

Foto: Heikki Peräaho

Modemassakern Helt har jag ju inte lämnat Instagram bakom mig dock.

Men jag vill gärna ha innehåll med viss ”substans” nuförtiden inte bara bilder på solnedgångar och opersonliga trendhem. En ny bekantskap för mig är kontot @modemassakern (finns också på Tiktok).

Emily Dahl berättar om mode på ett intressant – iallafall för mig som gillar kläder – och tankeväckande sätt. Allt från hur secondhandbranschen spårat ur till varför H&M raderat sitt Instagramkonto. Man får lära sig om olika material och varför Shein och Temu är som hon säger ”satan själv”.

Ordfight Det här är ingen nyhet och jag har spelat förr men haft en paus på många år. I somras blev jag fast igen när min mamma lurade med mig i en match. Jag pratar alltså om Wordfeud. Det känns numera som att man har sett och hört allt på Instagram och nyheterna är mest deppiga när man scrollar, så att jumpa hjärnmusklerna och träna på ordförrådet är faktiskt mitt bästa tidsfördriv när jag får tråkigt nuförtiden.

Ladda ner appen så kanske vi möts i en match!

T

TRENDER 2024

IS

MOTIVERING: LivsVinn, som specialiserat sig på att minska matsvinnet, prisas för sitt arbete som brobyggare mellan producenter, butiker och konsumenter. Företagets praktiska evenemang och aktiva deltagande i hållbarhetsveckan har ökat medvetenheten om vikten av att minska matsvinnet och bidragit till hållbarheten i hela livsmedelskedjan. Grattis Linnéa!

JENNIFER HÄGEN Svampfeber Så var mörkrets tid här, eller åtminstone på intåg. Jag har alltid haft en svaghet för lampor och nu har jag blivit lite kär i dessa små svamplam­ por som tydligen är trendiga och ploppar upp i var och varannan butik. Har ett fint sidobord i teak som jag ärvt av min farmor, bordet står på en plats utan ljuspunkt och jag känner att jag ”villhöver” ha en lampa där. Men nu är den svåra frågan bara vilken färg man ska välja?

BÄST JUST NU Detta är ett hopplock av högst personliga tips. Inget är sponsrat eller betalt utan bara beprövat och gillat. Ta med dig det som intresserar, resten kan du glömma.

Kameler och Australien Nu har jag igen plockat på mig en otippad bok på bibban och det visade sig vara en riktig pärla. Boken är spännande och fascinerande på många vis. 1977 lämnar den då 26-åriga Robyn Davidson Alice Springs i centrala Australien för att ge sig i väg på en 270 mil lång vandring. Resan går västerut mot Indiska oceanen, genom öknen och vildmarken. Med sig på resan har hon sin hund – och fyra kameler. Det tar två år av mödor och besvär innan hon kommer sig i väg på vandringen och jag är stum av beundran över hennes mod, passion och galenskap. Boken utkom på svenska 1980 och kanske några av er redan läst den, men för mig var detta en ny bekantskap och därmed bäst just nu!

20 Foto från MIF Damers träningsmatch mot S-Kiekko i slutet av augusti. Foto: Juha Elo

I höst spelas det damhockey i Malax Det nya ishockeylaget MIF Damer förverk­ ligas genom ett samarbete mellan tre föreningar. Som bäst består truppen av 17 spelare. Den första hemmamatchen i Targahallen vankas i början av oktober.

T

RE FÖRENINGAR FRÅN tre olika orter – Malax, Vasa och Kurikka – har i år bildat ett gemensamt lag med målsättningen att allmänt kunna höja damhockeyns profil i regionen. MIF Damer är resultatet av ett samarbete mellan Malax IF Hockey juniorer, Sports juniorer och Kurikan Ryhti. Som bäst har laget tillgång till sammanlagt 16-17 spelare.

– Sannolikt kommer truppen att förstärkas med ytterligare någon spelare från grannkommunen Korsholm. Några av de aktuella MIF-spelarna gör därtill comeback i höst efter att hållit paus i ett eller några år, säger MIF Damers kapten Minna Väglund.

Minna är själv bördig från Malax. I övrigt består det färska damlaget till största delen av spelare från Vasa- och Kurikkatrakten.

Vi träffar Minna i Targahallen en fredagskväll i början av sep-

tember. Såväl utomhusträning som isträning står på programmet denna osedvanligt varma och soliga sensommarafton.

– Kurikka-spelarna har av praktiska skäl inte alltid möjlighet att komma hit till Malax och träna på vardagskvällar, säger Minna.

Minna själv är inne på sin åttonde säsong som ishockeyspelare. Efter avstamp med juniorspel i Malax har det bland annat blivit tre säsonger i damligan med Sport. På sistone har hon också varit tränare för Sports flickjuniorer.

Bygger en stabil grund Höstsäsongen inleddes för MIF Damers del i mitten av augusti

då laget deltog i ett två dagar långt hockeyläger i Kurikka.

Samtidigt började laget också träna på is.

– I en träningsmatch mot SKiekko från Seinäjoki segrade vi med 3-2, säger Minna.

I skrivande stund är inga andra träningsmatcher bokade. Den 21 september är det dags för seriepremiär i damernas Finlandsserie zon 2. För motståndet står S-Kiekko på bortaplan i Seinäjoki. I zon 2 i Finlandsserien spelar förutom MIF Damer (MIF Naiset) och SKiekko, Kärpät Ak (Uleåborg), KalPa Team (Kuopio) och JyKi (Jyväskylä). Sammanlagt spelar lagen 20 matcher i grundserien.

MIF spelar tio hemmamatcher i Targahallen.

– Vår första match i Malax äger rum den 5 oktober då vi möter JyKi, säger Minna.

– Till bortamatcherna på de mera avlägsna matchorterna kommer vi att resa med buss. Till

– Det nya laget ett efterlängtat framsteg, säger tränaren Matti Kuusela

Nybildade MIF Damer vill stärka damhockeyn i Österbotten.

Lagets kapten Minna Väglund och tränaren Matti Kuusela ser fram mot den första säsongen i damernas Finlandsserie.

kamperna i Seinäjoki tar vi oss med egna bilar, tillägger Minna.

MIF Damers tränare Matti Kuusela, som tidigare har tränat både flick- och pojkjuniorer i Sport, ser med tillförsikt fram mot säsongen 2024–2025.

– Det känns verkligen toppen att vi äntligen har fått ihop det här laget. Det är ett samarbetsprojekt som har varit påtänkt och önskat i några år.

– Till att börja med är vårt mål att kunna bygga en stabil grund inför fortsättningen. Först under nästa säsong kommer vi att vara resultatinriktade på ett tydligare sätt, säger Matti diplomatiskt.

Låg medelålder Miljön i och kring Targahallen är bekant för Matti som är nöjd med de tillgängliga faciliteterna.

Spelarna i damhockeyns serier är i regel mellan 11 och 23 år unga.

Medelåldern är alltså förhållandevis låg. Samtidigt som herrligalaget Sport medför att Österbotten är en mycket ishockeyintresserad region är damhockeyns popularitet i området av ett mera måttligt slag.

– Under min tid i Sport har antalet flickjuniorer hållits ungefär på samma nivå. För närvarande finns det endast 10–11 aktiva flickjuniorer i Vasaföreningen, säger Minna.

– Det finns inte heller så många fans inom damhockeyn i Österbotten och på västkusten. I större städer som Helsingfors och Tammerfors brukar damhockeymatcherna ha betydligt fler åskådare, tillägger Minna.

Text och foto: Joakim Snickars

PRENUMERERA OCH VINN! Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2024 och du är med i utlottningen av ett

VALFRITT PRESENTKORT värt 500 € till K- eller S-kedjan Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på hemsidan www.lokalnytt.fi • på mejl prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 344 1814

ÅRSPRENUMERATION 10 nummer inom Finland: 60 €

VINN ETT PRESENTKORT VÄRDE

500 €