KustNytt 8/2020 Tema: Resor & Fritid

6 430030 490108

8/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

Hon utreder de grövsta brotten

WWW.KUSTNYTT.FI

Putin och Fader Brown huserar hos Riitta

Bildsvep från Bygdeloppet

Bastun går varm hos Johnny och Annette

HÖSTENS HOCKEYPROGRAM I MALAX Emma älskar farten i hästhoppning

PITTORESKA FANØ RESEREPORTAGE

S

OR

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE INOM:

Närpesvägen 32, Närpes • Rådhusgatan 1, Vasa

Tfn 040-5422283, 040-5114665 www.hus-tradgardsservice.fi

& FR

I

Jonas tycker akvarium är intressantare än TV

LÄS ÄVEN OM

städning, fönstertvätt, golvboning för privatpersoner & företag.

Kom ihåg hushållsavdraget på -40% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

TI

RE

D

TE M A

BIOLAN PK höstgödsel KALK till trädgåden Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Fågelhundar och jakt med Thommy Nyöppnade Minettes Kök Offerplatser i Malax Kolumn med Katarina Vestersund

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Ta vara på det som fungerar

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

HEJ ALLA. TIDEN går fort och nu är det ruska. Fina färger i naturen på dagarna och mörkt på kvällar och nätter. Det är dags igen med höstmörker i bästaste Finland med sina fyra årstider. Resor och Fritid har vi som tema. Vi skriver om resor fast vi inte reser särskilt mycket just nu. Jag fick ett tips om att minnas egna resor i Libbis Lins – så jag gjorde det och bläddrade lite i fotomappar. Fina minnen och lite med tanke på att inspirera er till att göra likadant.

Bläddra i foton och minns – både korta och långa resor.

Artiklar om fritid fyller en del av sidorna och ibland smälter arbete och fritid ihop också. Riktigt bra så.

LÄS OM NINA och hennes arbete som kriminalöverkonstapel. Jag blir knäsvag enbart av att läsa om detta jobb, så all respekt Nina till dig och dina kolleger som på riktigt möter den här sortens verklighet.

Berörd blir jag också av Katarinas kolumn. Igen. Hon är så träffsäker i sina texter och nä, hon lämnar oss inte oberörda.

Jag hälsade på hos skogsvårdsföreningen i Malax. Bjöd på bullar och pratade stormskador och

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

vindfall. Deras sammanfattning av läget på sidan fem. Men jag vill här slå ett slag för själva saken till andra – att KustNytt fixar kaffebröd, ni kokar kaffe och så berättar ni något för KustNytts läsare. Hör av er om ni vill det och det annars passar i tidningen.

ALLA NI MÅNGA som deltog i vår läsarundersökning – tiden är ute och nu ska svaren sammanställas och analyseras. Vi ska ta till oss av det ni tycker och någon av er kommer att vinna presentkortet.

Tack för att ni deltog.

JAG SJÄLV HAR välkomnat hösten med att inreda i gult hemma, att börja gå på gym, att äta gott och försöka ta tillvara friskluften. Det går väl ganska bra. Något smått i evenemangsväg, lite hockey och lite Wasa Teater. Och allt enligt vad rådande restriktioner medger. Jag säger inte att jag skulle lida svårt av att inte få konsumera kultur i den utsträckning jag brukar. Man vänjer sig och jag gör annat. Men jag märker hur gott det gör med mig när jag upplever saker live.

Jag har exemplifierat det med hur svältfödd man blir och från när jag var ut på något publikt evenemang

första gången på länge och det var Wasa Teaters spelårsöppning i augusti. Riksdagsledamot Anders Norrback överräckte ett förtjänsttecken från presidenten till Marit Berndtson vid teatern.

Ser ni bilden? Scen, riksdagsman, motivering som läses upp i mikrofon, assistans med blommor och diplom. Vi har sett det förr och det var som det brukar, varken mer eller mindre. Men – så kom jag på mig att sitta där och riktigt njuta av att se det här på riktigt – live och på riktigt!

Enligt planerna kommer Erik Kiviniemi till Åminne med sin föreställning ”Bladis pojka” i slutet av oktober. Jag såg också en glimt av den vid spelårsöppningen. Och man vill se mera.

SKÖT OM ER och ta vara på allt det som fungerar. Börjar vi fundera är det faktiskt en hel del.

KramKram

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Gunilla Heick, Katarina Vestersund, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2020 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 56 €, EU 61 € Övriga världen 63 €

Torsdagen den 1 oktober 2020

ANNONSPRISER 2020 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Jag gör en minnesresa bland egna resor.

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Gör det ni också – medan vi hoppas på att det snart blir som förr…

MALTA 2012

KRISTINESTAD 2017

SANTORINI 2019

Medlem i Tidskrifternas förbund

SKOTTLAND 2017

STOCKHOLM 2019

KARIBIEN 2015

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

NORRKÖPING 2007

NORGE 2006

KINA 2007

BERLIN 2012

ZANZIBAR 2018

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Vinst i distriktet för PeIK PeIKs pojklag P13 har tagit guld i distriktserien division 4 grupp C. HUVUDTRÄNAREN TOMMI UOTINEN har tillsammans med tränarna Simon Dahl och Mathias Södergård lotsat laget till vinsten. Tommi har tränat laget i drygt två år men han berättar att pojkarna hållit ihop sedan barnsben och det är en betydande orsak till att de är så samspelade och framgångsrika.

Han betonar också den goda lagandan och att alla är kompisar med varandra.

– Hije hackar vi int på varaar, all förlorar på he, säger Tommi.

Vägen till vinsten lades genom att först vinna grundserien där de vann alla matcher, sedan tog man sig till övre slutspel och den avgörande matchen spelades mot Sporting Kristina.

– Men det största motståndet, iallafall rent kroppsligt stod Lehtimäki för i och med att vi har många yngre spelare i laget.

Nu väntar en lite lugnare höst med lite färre träningar innan man tar sikte på nästa säsong.

På torsdagar har man till exempel löpträning och avslutar med bastu för att stärka kompis-och lagandan. Egentligen skulle man flytta upp en åldersklass nästa år men det skulle innebära att byta från åttamannalag till elvamannalag och då blir det en utmaning att få ett tillräckligt stort spelarunderlag, menar Tommi.

– Eftersom vi har många i laget som är födda -08 och -09 så tänker vi kanske spela om P13 ett år till, då skulle pojkarna få ett år till att mogna och även få spela mot jämnåriga motståndare före det är dags för stor plan.

Vi på KustNytt gratulerar laget till vinsten och önskar dem lycka till i framtiden.

Från vänster till höger: Arvid Stenbacka, Pepe Perov, Vilmer Höstman, Linus Åstrand, Edvin Stenbacka, Hugo Lundmark, Elvin Söderlund, Xander Uotinen, Viggo Westman-Enroth, Elias Karrenpalo och Karl Wik. Liggandes på marken: Sebastian Wikström Foto: Privat.

Text: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN BRÖDROST Bred en god marmelad på det rostade brödet och avnjut med morgonkaffet.

Electrolux brödrosten sköter jobbet vare sig du föredrar smörgåsen lite bränd eller bara ljummen.

FYRKLÖVERNVINNARE

Grattis!

FÖRSTA HJÄLPEN VÄSKA Liten och behändig första hjälpen väska att ha hemma, i bilen, båten eller i handväskan om man alltid vill vara redo. Alla behöver en sånhär!

tävlings­svar kn720:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 6,1,7,9 FRÅGA 3: 18,11,16,8 FRÅGA 4: 8,15,16,19

SPECIALTANDTEKNIKER

Anna Nyman i Övermalax är vinnaren i Fyrklövern omgång 326. Anna är uppväxt i byn och hon berättar att hon jobbar som varuplockare på KPO både på Sale och S-Market. Kul med omväxling.

På fritiden promenerar hon gärna och tar det lugnt tillsammans med särbon.

KustNytt läser hon hos sin mamma och då brukar hon passa på att fylla i tävlingen. Hon berättar att hon faktiskt har vunnit tröstpris i fyrklövern förr.

– Men det är första gången jag vinner huvudvinsten, säger hon glatt.

Vetekudden som hon vinner passar perfekt till exempel när man vill vårda stela och ömma axlar, både den och sittunderlagen kommer väl till pass i bastuvärmen under kyliga höstkvällar.

Grattis Anna säger vi på redaktionen!

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

• Nya tandproteser • Påfyllningar De här fyra detaljbilderna har vi plockat • Reparationer ur olika annonser i tidningen. Kan du • Hem- ochlista anstaltbesök ut på vilka sidor de finns?

• Kostnadsfri granskning

1

2

K. SKINNARS

Välkommen på granskning!

Tel. 044 976 1129

Metviksgatan 4, 65200 Vasa www.lehtodent.fi I detta nummer har vi gömt fyra I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden miniatyrbilder (samma storlek som den som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen! nedan) av Kustmedias logo. På vilka Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster • Säljer bergskross, fyllnadsjord och matjord På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Sydmedi - Lokal omsorg

3

4

till privatpersoner, företag och organisationer.

• Grävmaskinsarbeten och husgrunder från början till slut

06 7812080– •Den Närpes, Närpesvägen – Det gäller attTel. träna.. var riktigt söt... 16 B

• Vi utför även kranarbeten och lavettransporter Omgång 327 K820

Anna Nyman i Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 326.

Tröstpriser fick Johan Lindgård i Pörtom, Anna-Lena Ingves i Töjby, Vera Fant i Petalax och Linnéa Bäcklund i Korsnäs.

Gratulerar till alla vinnare!

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 21 oktober 2020. Adressen Terhi är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Lehtonen Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B – Det finns tio olika...

KONTAKT! Tfn 0500-264 425 • kenneth.skinnars@netikka.fi Lokal omsorg | TA Sydmedi | www.sydmedi.fi Strandvägen 2854, Petalax Om66240 jag vinner vill jag ha: Namn............................................................Tel..............................................

Brödrost – Med det nya systemet...

Adress.............................................................................................................

Första Hjälpen väska

4

Hon utreder de grövsta brotten

Kriminalöverkonstapel Nina Stormblad återvände i slutet av september till sitt arbete på Österbottens Polisinrättning efter att ha varit föräldra- och vårdledig i två år. Då återgår hon till att ägna en stor del av vardagen med utredningsarbete.

Ofta med inriktning på hennes egna specialområden – brott mot barn, sexualbrott och utredning av dödsorsaker.

N

INA STORMBLAD, SOM är ursprungligen är Malaxbo men numera bosatt i Tölby, är uppvuxen i en familj där alla på ett eller annat sätt jobbar med räddningsverksamhet. Pappa Fredrik är numera pensionerad brandman, mamma Marja-Liisa har varit sjuksköterska på akuten vid VCS och brodern Mika är sjöbevakare.

– Jag kan inte specifikt förklara varför jag valde polisyrket, men säkert har miljön hemma påverkat mig, tror Nina.

Viktigt få jobba med barn I grunden är hon även utbildad röntgenskötare – ett yrke som hon aldrig praktiserat i praktiken, men vars studier varit till en stor fördel i hennes polisiära arbete.

Efter de första två åren som polis, med fokus på fältarbete, erbjöds Nina att ingå i en grupp som arbetade med krävande undersökning av grövre brott.

– Det kunde jag förstås inte tacka nej till, ler hon. Vi arbetade med allt från bedrägerier till mord.

Genom interna kurser valde Nina att specialisera sig på brott mot barn, sexualbrott och dödsorsaker.

– För mig kändes viktigt att få arbeta med och för barn, förklarar hon.

Vid sidan om har hon även gått andra fortbildningar, för att höja sin kompetens. Hit hör bland annat en ledarskapsutbildning vid Åbo Akademi och en specialiseringsutbildning i barnskyddsarbete vid Novia.

– Vi samarbetar väldigt mycket med just barnskyddet, och även barns rättspsykiatriska arbetsgrupp, som alltid kopplas in när det handlar om yngre barn, förklarar Nina vidare

Hålla sig uppdaterad Att ständigt hålla sig själv uppdaterad och a jour med utvecklingen i samhället – vilka faror som dagens ungdomar möter på nätet, vilket

språk och vilka förkortningar de använder sig av i sin kommunikation och hur sociala medier ständigt utvecklas, är A och O i hennes yrke.

– Så länge jag har jobbat med utredning har även Internet funnits, men när jag själv var ung såg samhället helt annorlunda ut. Vi läste Frida eller Mitt Livs Novell och hängde på byn när vi ville prata med någon. Idag kan barn och unga få kontakt med vem som helst var som helst i världen – allt finns i deras mobiler, konstaterar Nina.

Informera om farorna i tid Av den orsaken anser Nina att någon form av mediefostran borde ges i skolan redan från tidig ålder – senast i årskurs sex.

– Men också föräldrarna borde följa med bättre vad deras barn egentligen gör med sina mobiler, och på fritiden. Man måste försöka bygga upp en tillit till barnen så att man verkligen känner dem – så att de vågar berätta om det är något.

– Och självklart är det föräldrarnas ansvar att informera om vilka faror som finns – att man aldrig någonsin ska skicka bilder på sig själv till någon och så vidare. De lever kvar även om en relation tar slut, och kan användas på oanade sätt, tillägger Nina.

Utreder dödsorsaker Hon anser att det finns ett ökat vårdbehov bland barn och unga jämfört med för 20 år sedan.

Ute i skog och mark, tillsammans med familjen och hun­ darna, kopplar jag av från mitt utrednings­ arbete

Nina, som är ursprungligen är Malaxbo men numera bosatt i Tölby, är uppvuxen i en familj där alla på ett eller annat sätt jobbar med räddningsverksamhet.

– Jag kan inte specifikt förklara varför jag valde polisyrket, men säkert har miljön hemma påverkat mig, tror Nina.

– Men å andra sidan är det barn vars liv för tillfället är mera belastade som jag kommer i kontakt med, konstaterar hon.

Beroende på hurudana fall hon tilldelas, arbetar hon antingen själv eller i ett större team på upp till fyra personer.

– Jag fungerar då som huvudundersökare. Är det frågan om dråp till exempel, är det ofta mycket material och många enheter som ska gås igenom, och även många förhör, och då är vi ofta fler som jobbar tillsammans. Till våra uppgifter hör också att utreda dödsorsaken till alla dödsfall som sker utanför sjukvården, tillägger Nina.

Till följd av en omorganisering splittrades hennes tidigare undersökningsgrupp på fler och mindre enheter för två, tre år sedan och det är något Nina sörjer.

– Med det nya systemet borde alla vara specialiserade på allt, men så fungerar det inte i praktiken. Ingen kan kunna allt.

Gjort gott Pausen från jobbet hemma med sonen har gjort Nina gott. Att helt släppa tanken på jobbet upplevde hon tidigare som svårt, främst på grund av mängden arbete och känslan av att alltid vara stressad och inte hinna med allt man borde. För att koppla av är hon gärna utomhus så mycket som möjligt – ofta med sällskap av sambon Andreas, parets två hundar, och förstås nu även sonen. För några år sedan köpte Nina också en villa i Malax som de nu håller på att renovera.

– Jag tycker om mitt jobb och mina arbetsuppgifter, och kanske blir det lättare att koppla bort arbetet när man väl kommer hem nu när man har barn, funderar Nina.

– Jag har fått vara civil nu en tid och se något annat, och ja, det känns som om jag vilat upp mig. Nu börjar nästa kapitel, avslutar hon.

Text och foto: Anna Sand

5

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Kakelarbeten även i badrum (VTT-sertifikat)

• Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

APOTEKETS TYGKASSE

GRATIS

mot denna kupong vid följande inköp

Malax Apotek www.malaxapotek.fi

Välkommen!

045 1112135

Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Thomas Jåfs, Johan Svedström och skogsägaren Ulf Damsten vid SVF-kontoret i Malax.

Efter stormen Aila I området Malax-Korsnäs KustNytt bjuder på kaffebröd och pratar om efter stormen vid Skogsvårdsföre­ ningen Österbottens områdeskontor i Malax. På plats är Thomas Jåfs, Johan Svedström och John Berg. Hur har skogarna i området drabbats eller klarat sig.

I

DEN HÄR NEJDEN verkar det vara Bergö som är mest drabbat. Skogen i skärgården längs kusten överlag. Ändå menar Thomas Jåfs nog att det var värre i Malaxskogarna för ett och ett halvt år sedan, vid nyårsstormen då.

Johan Svedström vet att han inte får medhåll av de andra kring bordet men inser att det i framtiden kommer att bli vanligare med stormar av det här slaget och kanske man borde tänka om. Satsa mera på blandskog, inte till omloppstidens slut men åtminstone fram till gallringsfasen. Han vet att han talar emot det som sagts de senaste femtio åren men grundar påståendet på vad det forskas i just nu, om att en inblandning av andra trädslag om tjugofem till trettiofem procent skulle ha positiv verkan både vad gäller att bli drabbad av vindfall och även skadeinsekter.

JOHN BERG OCH Thomas Jåfs tycker att vid gallringar borde man i kanten antingen ta bort färre stammar eller till och med lämna helt orört mot stora öppna ytor såsom till exempel åkrar eller vattenområden. Att i kanten lämna tätare och också kortare träd, buskar styr upp vinden över trädbeståndet och inte igenom det.

Eftersom både John och Thomas varit länge i branschen har de ock-

så börjat fundera på ifall rotsystemet är tillräckligt för de välväxande plantor som nu växer. Man har vid plantförädlingen satsat på volymtillväxt hur är det med roten som skall hålla trädet stående? Å andra sidan är det här vid kusten som de högsta vindarna ofta finns med den följden att stormskador ofta förekommer här.

HUR FÖREBYGGA STORMSKADOR? En bra fråga och instruktörernas råd till skogsägare är att åka ut nu och kontrollera sina skiften och se hur stormen påverkat skogarna. Ha försäkring som täcker stormskador. Och skadorna som ersätts är merkostnaden för hantering av omkullfallna träd, samt värdeförlusten ifall stammen tidigare var stock men nu blivit till massaved. Dessutom ifall gallringsbeståndet blivit i så kallad underproduktion kan ersättning för förväntningsvärdet betalas.

Allmänna råd, som gäller vare sig det blåser eller inte, är att sköta sin skog under hela tillväxten. Att röja och gallra i rätt tid så att träden tidigt får ett bra och starkt rotsystem.

De som drabbats av vindfall på sina skiften bör åtgärda saken och ju förr desto bättre. Johan Svedström tipsar om att försöka se till hela kedjan innan arbetet inleds.

Att virket har en adress sen för det är vanskligt att såga upp, klyva och

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

KLOKA TANKAR VID

köra ut till vägen och först då börja fundera på att få det sålt.

SKOGSÄGAREN ULF DAMSTEN kommer in. Han har inspekterat ett skifte i Malaxskogen där han bedömer att 50 kubik stockar ligger. Även om hans försäkringsskydd är under kontroll skakar han på huvudet. Hans skog borde ha fått stå och växa till sig tjugo år till. Nu blir det inte så.

Han får en del vid försäljning – men planen var ju att få ett tvådubbelt bättre pris om skogen fått växa klart.

SKOGSVÅRDSINSTRUKTÖRERNA MENAR ATT det brukar gå att rädda ett skifte en gång men blir det omfattande stormskador två gånger är det besvärligt att reda upp.

Tyvärr är det skogsägaren som är förlorare vid stormskador. Thomas Jåfs säger också att de just precis var på slutrakan med den förra nyårsstormens vindfall. Riktigt på slutrakan. Och precis då kom stormen Aila. Höststormen Aila kom så tidigt och att marken inte ännu är frusen gör det besvärligare.

PRISLÄGET PÅ VIRKESMARKNADEN är hyfsat och skogsvårdsföreningen önskar att medlemmar tar kontakt i skogliga ärenden. Rösta också i höstens fullmäktigeval inom skogsvårdsföreningen

Följ oss på Instagram & Facebook

Ken-Trak Service utvid KLOKA TANKAR VID

och fr.o.m. 1.11.2016 kom

NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS!

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

Text och foto: Lisbeth Bäck

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@trakto Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reserv

6 Ska du köpa eller sälja din bostad?

TEMA RESOR&FRITID

Auktoriserad förmedlare, försäljning och värdering av fastigheter Emma svingar med lätthet foten över Elvis och rider barbacka. Tillsammans med mamma Tina trivs hon i hästhagen.

DAN BECKER | 050 539 25 62 | Gamla Strandvägen 7, NÄRPES | info@bfast.fi

Kom in och bekanta dig med vår breda belysningsavdelning!

T.ex.

DADO VÄGGARMATUR 34€

Elinstallationer & Eltillbehörsbutik

HÄSTAR

Mjölnaregatan 26 B, 65 100 Vasa kontaktor@kontaktor.fi 06 3177 900

K. SKINNARS

• Säljer bergskross, fyllnadsjord och matjord • Grävmaskinsarbeten och husgrunder från början till slut • Vi utför även kranarbeten och lavettransporter TA KONTAKT! Tfn 0500-264 425 • kenneth.skinnars@netikka.fi Strandvägen 2854, 66240 Petalax

Vi erbjuder: ✓Service och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ✓Rökgasmätning för dieselbilar Vinterdäck ✓OBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga priser! ✓Brännoljeförmedling ✓Däck- och fälgförsäljning Välkommen!

RUNE: 0500-560974

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

TONY: 040-5646334

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

– gör oss glada Ann-Christine ”Tina” Långström i Korsnäs ser hästar som ett naturligt inslag i familjens vardag. Visst kan det kännas tufft någon mörk vinterdag att mocka dynga i stallet. Glädjen, samhörigheten och möjligheterna till meningsfull fritid har ändå hållit intresset vid liv i över trettio år.

– Och alla mina fem barn kan rida, ler hon. Två av dem är tävlingsryttare idag!

N

ÄR JAG VAR barn fanns det inga ridhästar har i Korsnäs, konstaterar Tina Långström, men däremot nog flera arbetshästar. Jag minns att jag som liten fick provrida en arbetshäst. När jag var tretton fick jag börja följa med till Hubertusstallet i Vasa och fastnade direkt för ridningen, en gång i veckan.

– Jag brukade cykla till Taklax och skötte om en arbetshäst där, som jag även kunde rida på. Under tonåren for jag flera gånger på ridläger och fick möta fler hästar.

Så intresset växte hela tiden.

När hon ridit några år började tanken på en egen häst dyka upp.

– Jag skulle fylla nitton när jag fick min egen första häst, halvblodet Blackie. Ja... och så kom två får med på köpet också! skrattar hon vid minnet. De höll ju liksom varandra kärt sällskap, så fåren fick helt enkelt ingå i affären.

Blackie fick också sällskap i det lånade stallet i Edsviken av just

den arbetshäst som Tina tidigare cyklat till Taklax för att sköta och rida.

Stall och ridskola År 2001 byggde familjen ett eget stall i anslutning till hemmet i kyrkbyn i Korsnäs. Där inhyses förutom egna hästar också klubben Västkustryttarnas hästar.

– Idag har vi fem hästar här på gården, varav fyra är våra egna.

Döttrarna har varsin egen häst.

Den femte ägs av Västkustryttarna, men sköts sida vid sida med våra egna.

Tina berättar att hon som mest haft tio hästar hemma i stallet, men då arbetade hon på heltid enbart med hästarna. Idag utgör hästarna snarare en fin balans och avkoppling till arbetet som primärskötare vid akut- och rehabiliteringsavdelningen i Malax.

– Jag gick en företagarutbildning och startade småningom ridskola här hemma. Det som är så bra med att rida är att såväl barn

Kingston är Emmas första egna häst och de två har redan blivit ett sammansvetsat team. som vuxna får träna på samspelet med hästen. Djuret ser ingen skillnad på människor, de accepterar oss allihop så som vi är!

Fin avkoppling Redan små barn kan träna på att ta ansvar för delar av hästens omvårdnad och samtidigt träna sin egen kondition, smidighet och balans.

– När man rider måste man fokusera, vilket innebär att stunden ger bra avstressande effekt. Man kan helt enkelt inte tänka på sådana saker som annars kanske stressar eller oroar. Ridningen tränar också koordinationsförmågan och tränar oss på att klara flera moment samtidigt.

Tina ser ridningen som ett fint alternativ till andra idrotter. Alla kanske inte trivs med lagidrott, men på hästryggen kan man in-

7 dividuellt röra på sig eller välja att rida tillsammans med andra.

– När barnen träffas i stallet lär de också känna kamrater från andra byar, med det gemensamma intresset för ridningen.

Åretrunt hobby Hästarna får vara utomhus året om. Är det kallt på vintern har de ett täcke på sig, eller skydd mot regn. Och när det är hett på sommaren ser ägarna till att få skugga och svalka åt hästarna.

– De vill gärna ut i hagen och röra på sig efter morgonsysslorna, berättar Tina. Å andra sidan brukar de ibland vara rätt snabba att vilja in igen om det är ruskväder ute.

Under coronapandemin har man kunnat sköta om och rida hästarna, så länge ryttaren är frisk och har bra handhygien. Tina valde att inte låta någon häst tävla i maj och har även hållit paus med juniorklubben under våren och hösten.

– Vi har istället haft käpphästklasser med i våra hopptävlingar i sommar som en del av vår juniorverksamhet, för att kunna erbjuda juniorerna lite omväxling.

Ridning passar alla Vi brukar säga att så fort man kan sitta själv så kan man börja rida.

Större stall har ofta högre åldersgräns, men i ett litet stall kan man övervaka att barnet inte lämnas ensamt med hästen.

– När barnen fått träna under några år börjar de mer självständigt kunna rykta och sadla hästen före ridturen. Någon vill bara umgås med hästen, någon annan väljer att lugnt sitta på hästryggen.

De som vill får rida ensamma eller ta sällskap tillsammans med en annan ryttare, kanske ut i terrängen.

– Det går alldeles utmärkt att börja rida som vuxen, intygar Tina.

Många föräldrar följer ju med sina barn och får möjlighet att spana in både hästar och ridning på avstånd i början.

– Det går bra att låna ridhjälm och väst av oss eller av klubben.

Man kan gärna ha gummistövlar eller vristskor med klack och mjuka byxor till. Därmed blir det inte så dyr hobby i början, om man först vill prova på. Medlemsavgiften i

Det bästa Emma vet är att hoppa över hinder med häst.

Bilden är från en tävling i somras då hon red Ronaldo. Foto: Privat.

Västkustryttarna är bara 15 euro om året.

Man kan också välja att enbart ta ridlektioner. Den dag man vill äga en häst blir prislappen förstås en annan.

Ridningen kan, precis som vilken hobby eller idrott som helst, medföra en risk för skador. Men Tina räknar bara till ett benbrott under sina drygt trettio år som stallinnehavare och ridlärare.

Sedan förstås någon som halkat eller ramlat av hästryggen med blåmärken eller mindre sår som resultat.

– Klubben har alltid försäkringar när medlemmarna deltar i klubbar eller är med i tävlingar.

NÅGRA DELTAGARE

Emma älskar hoppning Tinas yngsta dotter Emma är tolv år och har ridit sedan hon kunde sitta. Hennes egen häst heter Kingston och är en yster och levnadsglad femåring. Emma älskar att hoppa med hästen, helst skulle hon göra det varje dag – om hon fick.

– Det handlar nog om farten, om att sätta upp mål för hoppet och att det går ganska enkelt att träna för bra resultat. Jämfört med dressyr handlar det inte så mycket om hur jag sitter i sadeln, utan om bommen är kvar efter vårt hopp, förklarar Emma.

Emmas storasyster Jenny tävlar på regionnivå med sin häst.

Nu i höst mätte hon 110 cm på en godkänd bana! Vintertid ordnas visserligen en del tävlingar, men då i manege inomhus.

– Jag och Kingston är ungefär lika gamla, fnissar Emma. Han är lite yr och tonårsstrulig ibland, men det funkar bra tack vare att mina äldre systrar också kan träna och utbilda honom tillsammans med mig. Så får jag själv också rida andra hästar emellanåt.

Tina nickar och håller med om att det är bra att som ung ryttare få hjälp och stöd av mer erfarna ryttare.

FÖRSTA BYGDELOPPET Malax ungdomsförening ordnade BYGDELOPPET, det första i sitt slag, i mitten av september 2020. Ett motionsevenemang för alla åldrar med start och mål vid Bygdegården. Deltagarna kunde välja mellan att cykla, springa eller gå och mellan två sträckor – knappt tre kilometer eller drygt fyra. Vid målgången serverades soppmåltid och kaffe. Intäkterna från dagen blev en extra slant till fasadrenoveringen av UF-lokalen och föreningen tackar för det. Över 30 deltagare var med.

Alla verkade nöjda.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Hela familjen med Hästarna kräver omsorg och motion, året om. Tina är glad att intresset gått vidare till döttrarna, som ofta hjälper till med skötseln. Även maken och sonen brukar arbeta i stallet och hjälper till i sadelkammaren då och då.

Sexårige pinscher-schnauzern Casper trivs bland hästarna, men har stor respekt för de storväxta kamraterna och väjer uppmärksamt i hagen.

– Visst kan man också ställa ut sina hästar, förklarar Tina, men det har vi inte riktigt haft tid med ännu. Inte heller har vi varit så intresserade av travsport.

Något man däremot provat ett par somrar är beridet bågskytte.

Det var riktigt roligt!

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Ida Strömfors är föreningens ordförande.

Linda Tuomela skötte uppvärmningen.

Jasmine Malm kokade soppan.

Anna Sjöström var funktionär.

Nora Väglund (och Sara i telefon från Danmark) skötte drickastationen.

Anders Väglund gav extra bidrag till fasadrenoveringen.

8 TEMA RESOR&FRITID

MALAX IF • DIVISION 2

MIF TEAM • DIVISION 3

Tränare Jesper Söderholm. Lagledare Jan Söderback och Robert Flygar. Målvaktstränare Victor Wik. Materialförvaltare Sören Storkamp. Övre raden från vänster: Aaron Nässlin, Lari Lehtimäki, Oscar Kurten, Andre Kutvonen, William Storkamp, Matias Sundman, Oliver Westerback, Patrik Ylitorvi och Andreas Nykvist. Mittersta raden från vänster: Jan Söderback, Kimi Tuokkola, Victor Engman, Isak Söderback, Kristian Åsvik, Robert Djupsjöbacka, Robin Bjon, Erkka Paalanen, Aaro Hilli, Markus Hirvelä och Sören Storkamp.

Nedre raden från vänster: Jere Parviainen, Kim Nykvist, Robert Flygar, Simon Nässlin, Jesper Söderholm, Jonas Vironen, Victor Wik, Niko Lehtinen och Valtteri Hautakangas.

På bilden saknas Markus Nässlin och Niklas Westerback. Foto: Niklas Frank.

”Ani laaje”. Spelade sin första seriematch lördagen den 3 oktober. Efter att denna tidning gått i tryck. Tränare är Markus Hanhisuanto, lagledare är Jani Hartvik och materialförvaltare är Kristian Ahlholm. Årets trupp är som följer: Övre raden från vänster: Joonatan Nieminen, Oscar Herrgård, Oliver Silén, Oscar Kurtén, Kevin Malm, Robin Snellman, Mikko Lepistö, Kasper Ahlskog, Sami Lähteenmäki, Jimmy West, Simon Kärkkäinen, Tom Åbonde, William Aspling, Robin Johansson och Kristian Ahlholm. Nedre raden från vänster: Oliver Kärkkäinen, Jani Hartvik, Jonas Svenns, Sebastian Sundvall (A), Kevin Solvin (C), Markus Hanhisuanto, Benjamin Kurtén (A), Niklas Kupiainen, Rasmus Skrifvars och Ulf-Erik Häggvik. Foto: Nifpictures.

KOMMANDE PROGRAM:

PROGRAM

17.10.2020 24.10.2020 25.10.2020 31.10.2020 07.11.2020 14.11.2020 21.11.2020 28.11.2020 05.12.2020 12.12.2020 09.01.2021 15.01.2021 17.01.2021 23.01.2021 30.01.2021 06.02.2021 14.02.2021 20.02.2021 27.02.2021 06.03.2021 07.03.2021

Lö 3.10.2020 Fre 9.10.2020 Sö 11.10 2020 Lö 17:10.2020 Lö 24.10.2020 Sö 1.11.2020 Lö 7.11.2020

Pedersöre 16:00 IFK Lepplax – MIF Malax 17:00 MIF – Kraft Kronoby 17:00 IKK – MIF Malax 17:00 MIF – Centers Alavus 00:00 APV – MIF Kurikka 17:00 KuRy – MIF Malax 16:00 MIF – Virkiä Vasa 00:00 KoMu HT – MIF Malax 16:00 MIF – IFK Lepplax Närpes 00:00 Kraft – MIF Malax 00:00 MIF – IKK Jakobstad 00:00 Centers – MIF Malax 00:00 MIF – APV Malax 00:00 MIF – KuRy Lapua 00:00 Virkiä – MIF Malax 00:00 MIF – KoMu HT Pedersöre 00:00 IFK Lepplax – MIF Malax 00:00 MIF – Kraft Kronoby 17:00 IKK – MIF Malax 00:00 MIF – Centers Alavus 00:00 APV – MIF

Serien fortsätter 21.11 2020 med spel i övre och nedre serien. Med reservation för ändringar.

HOCKEY ROGER HERRGÅRD ÄR ORDFÖRANDE för Malax IF:s två seniorlag, representationslaget som spelar i division 2 och ”ani laaje” som spelar i division 3.

– Seriespelet är igång och publiken är med. Vi ber om förståelse för rådande situation som förorsakas av corona. Vi gör vårt bästa där och följer hockeyförbundets rekommendationer.

– Som ordförande leder jag styrelsearbetet och jobbar mycket med sponsoreringar. Styrelsen skapar förutsättningar för seniorlagen på olika sätt – att de ska ha det så bra som möjligt.

Vi jobbar hårt och det är roligt.

– Min tippning är att division 2-laget är bland topp fyra i serien. Och i slutspelet kan vad som helst hända. I division 3 har Malaxlaget utvecklats och förstärkts så jag tror de får en hyfsad säsong. Nytt för i år är målvaktsträningar en gång per vecka med Viktor Wik där målvakterna från båda lagen är med.

– Jag vill också berömma dem som sköter Targahallen. När folk utifrån kommer till Malax på hockey är de imponerade över hur bra skött vi har det och hur fin Targahallen är.

Med reservation för ändringar.

Den sportsliga verksamheten har dragit igång i Targahallen och från och med början/mitten av augusti har träningar pågått och nu är seriespelet inlett. Utöver ishockey, både för kommunens egna och lag utifrån, finns allmänna skrinntider under vinterhalvåret och den omtyckta curlingverksamheten.

Text och foto där inget annat nämns: Lisbeth Bäck

MHL står för Malax Hockey League och är en helt skild grej. I vinter är det nio lag och det är rekord. Det är kamratgäng som spelar serie och här är det veteranre­ gler som gäller.

FREDRIK SMULTER som tränat herrlaget i många år, har nu gett över tränarskapet till JESPER SÖDERHOLM. Vid första hemmamatchen avtackades Smulter med en egen speltröja och presentkort till Strampen. Från Miffis facebooksida ett lånat inslag och välkommen till nya tränaren Jesper Söderholm.

– Så det är nog på riktigt, säger Roger Herrgård, som själv spelar med i ”Älgarna”.

>> BÅDE PÅ FACEBOOK OCH INSTAGRAM KAN MAN FÖLJA SENIORLAGEN I MALAX.

MHL

Malax 13:00 MIF Team – Keikko-Veljet Kauhava 19:00 He-Ki – MIF Team Seinäjoki 2 16:45 S-Kiekko Retrot – MIF Team Malax 14:00 MIF Team – Highsticks HT Kronoby 15:00 IKK2 – MIF Team Malax 13:30 MIF Team – TUS Malax 14:00 MIF Team – Muik Hockey

9

FÖRSTA HEMMAMATCHEN i Division 2 den 19 september. Malax IF Icehockey Team mot KurRy från Kurikka. Matchen slutade 3-6 till Kurikkas fördel. Malaxmålen gjordes av Jonas Vironen, Oliver Westerback och Simon Nässlin.

SPECIALTANDTEKNIKER Terhi Lehtonen

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

• Nya tandproteser • Påfyllningar • Reparationer • Hem- och anstaltbesök • Kostnadsfri granskning Välkommen på granskning!

K-G Revahl Övermalax 0400-167 187

Tel. 044 976 1129

Metviksgatan 4, 65200 Vasa www.lehtodent.fi

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

JAN-ERIK FOGDE

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

• Slambrunnstömning •

www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Malax med omnejd

050-557 1952

70

RESOR I FINLAND

år på väg

Juletider på Åland Kom med och upplev den varma stämningen och julens alla välbekanta dofter och smaker.

Julmarknaden i Sjökvarteret, Smakbyns julbord, Amalias limonadfabrik m.m. Resa: fre-sö 11-13.12.

Anne Mattilas konstcafé Dagsresa till Karvia och Jalasjärvi.

Resa: to 8.10, ons 18.11.

Teaterresor till Helsingfors Mary Poppins musikalen på Svenska Teatern. Resa: 12-13.12.

MIKA HEMMING OCH MIKAEL ANTELL i hockeypausen.

En viktig del av en hockeymatch är pausservering och GRILLKORV. Det är talkoarbete i Targahallen och behållningen går till hockeyjuniorernas verksamhet.

Tel 06-3184000 | oravaistrafik.fi

JUNIORVERKSAMHETEN inom Malax IF verkar numera inom egen förening. Lördagen den 26 september spelade C-juniorerna sin första match mot laget från Terjärv.

Hittills under denna säsong har de endast spelat träningsmatcher. Slutställningen stod 1-2 och Terjärv vann. Malaxlaget är relativt nytt för säsongen och här spelar i huvudsak ungdomar födda 2005-2007. Kvällen före matchen hade det nationella idrottsförbundet skickat ut info om att publik och funktionärer ska bära ansiktsmask, berättade Hanna Hoijar, som har en spelare i laget och som grillade korv och skötte pausförsäljningen.

Juniorlagen består av U11, U12, U13, U15 och Hockeyskolan & G-juniorer.

THOMAS DAHLGREN OCH ANDRÉ HEMMING har koll på inträdesbiljetterna vid Targahallens seniormatcher.

Precis som annan publik verksamhet har hockey påverkats av corona. Man följer rådande restriktioner med anledning av coronapandemin. I slutet av september är det följande som gäller: ”Vi tar in max 300 personer, vill du garantera en plats så kom i tid! Ishallen delas i två sektioner. Inträde kommer att ske på långsidan av hallen mot friidrottsområde. De som går in på sektion A får ej byta sektion till B under matchen och vice versa.

Vi rekommenderar att man uppger sitt telefonnummer åt oss vid inbetalningen. Vi säljer även munskydd för 1 euro. Kom ihåg god handhygien, stanna hemma vid förkylning, kom i tid för att undvika köer och håll avstånd!”

HÖSTEN ÄR HÄR!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari - 30 november 2020 lottas följande fina vinst ut:

EN IPAD Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

IPAD

Prenumerera: • på hemsidan www.byanytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 56 € Inom Europa: 61 € Utanför EU: 63 €

Foto: Ap

ple

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

10 TEMA RESOR&FRITID

Danska Fanø är som ett levande museum

Den lilla byn Sønderho i södra ändan av Fanø ser fortfarande nästan ut som den gjorde på 1800-talet. Men man ska inte låta sig luras av de pittoreska husen.

Bakom fasaderna kan det gömma sig moderna It-företag. På Fanø är det lätt att arbeta kreativt och få nya visioner.

F FAKTA • Fanø är 17 kilometer lång och täcker en areal på 56 kvadratkilometer.

• Fanø är en del av Nationalpark Vadehavet.

Kommunen är den enda i Danmark vars hela areal är nationalpark.

• Fanø har drygt 3400 fasta invånare och är landets näst minsta kommun (minst är Læsø).

• Fanø var den första av de många små danska öarna som fick bredbandsnät.

ANØ LIGGER STRAX utanför Jyllands västkust. Överfarten med den lilla färjan från Esbjerg tar tolv minuter. Bakom oss lämnar vi stadsliv och trafikkaos. På Fanø väntar vacker natur, en femton kilometer lång sandstrand och idyllisk bebyggelse.

Färjan lägger till i Nordby, öns största samhälle, med ungefär 2800 invånare. Här promenerar vi i smala gränder och beundrar de gamla stråtäckta skeppargårdarna, som alla är byggda i riktning östväst. Karakteristiskt för dem är ”arkengabet”, en halvrund båge över dörren, med en lucka eller ett

fönster i. Genom luckan kastade man förr i tiden in säden på vinden, så den kunde ligga och torka.

Något för både öldrickaren och stickfantasten På Lindevej frestar Hans & Grethe Crêperie med ljuvlig plättdoft.

Menyn innehåller pannkakor med både söt och salt fyllning. Prova till exempel dessertvarianten med svartvinbärssylt och farinsocker – mums! Fanø Bryghus på Strandvejen är också värt ett besök. Här brygger man många olika sorters öl. Det är möjligt att provsmaka

innan man bestämmer sig för köp.

Etiketterna har roliga namn – då jag besökte bryggeriet lade jag strax märke till Pikkulintu!

Danmarks mest idylliska rådhus ligger på Skolevej i Nordby.

I samma hus finns också turistbyrån. Den långa tegelbyggnaden blev uppförd som skola i mitten av 1800-talet. Skolklockan som ringde ut och in till lektionerna hänger fortfarande på väggen.

På huvudgatan uppenbarar sig ett schlaraffenland för det handarbetande folket – Christel Seyfarths stickbutik. Här kan man köpa garn och mönster, eller färdiga kreationer, om man inte har tid och ork att sticka själv. Varje år i september är det för övrigt stor tredagars stickfestival på Fanø.

Gedigen skepps­ byggarhistoria Nordby är Fanøs ”huvudstad” med skola, idrottshall och hälsocenter.

Nere vid hamnen stiger jag på bussen för att åka de tretton kilometrarna till Sønderho i södra ändan

På Fanø Bryghus kan man provsmaka olika ölsorter.

LÄS MERA PÅ HTTP://WWW.VISITFANOE.DK/ ANDRA NYTTIGA LÄNKAR: https://www.hanneshus.dk/homedansk/ https://xn--fanbryghus-2cb.dk/ https://www.fanoekunstmuseum.dk/ https://gallerikant.dk/ https://www.christel-seyfarth.dk/ https://www.visitdenmark.dk/danmark/explore/ fanoe-internationale-dragefestival-gdk975870 https://www.sonderhokro.dk/ Två små färjor trafikerar mellan Esbjerg och Fanø, Menja och Fenja. Här möter vi Menja.

11

Sommarhus i Sønderho mellan dynerna.

Snälla turister hjälpte oss med att få loss bilen från den lösa sanden!

av ön, medan maken golfar. Hyra cykel är också trevligt, om vädret är gunstigt. I sömniga Sønderho med knappt 300 invånare verkar tiden ha stått stilla. Byns historia går tillbaka till 1500-talet, då befolkningen livnärde sig på lantbruk och fiske. Men år 1741 köpte Fanøborna sin ö av kungen, på auktion för 8221 riksdaler. Det innebar att de fick rätt att bygga och äga skepp, och att handla. Under åren 1776–1896 byggdes drygt tusen

skepp på Fanø, som år 1897 hade Danmarks näststörsta handelsflotta, efter Köpenhamn.

Skeppsfarten och handeln gjorde Fanø välmående. De flesta bevarade husen i Sønderho uppfördes från mitten av 1700-talet och hundra år fram av rika skeppare. Under sin storhetstid var byn ett internationellt samhälle, där det talades både holländska, engelska och franska i hamnen. Från mitten av 1800-talet tog ångbåtstrafiken mer och mer

I juni varje år samlas cirka 5000 drakentusiaster på Fanø.

över, och Sønderho sjönk småningom ner i en Törnrosasömn.

Mecka för konstnärer På sommaren är det dock liv i Sønderho. Många turister hittar hit, och ungefär en tredjedel av de gamla husen, byggda i samma stil som dem i Nordby, är uthyrda till sommargäster. Sønderho blev år 2011 utsedd till ”Danmarks Smukkeste Landsby” – smuk betyder vacker.

Sjömännen tog Staffordshirehundar med hem som souvenirer.

I gammal tid visste alla att om hundarna satt med nosen mot varandra var mannen hemma från sjön - om de vände bort från varandra var det fritt fram, så att skämtsamt säga.

Det mest berömda matstället är Sønderho Kro, etablerad år 1722.

Här kan man inmundiga både traditionella Fanø-rätter och modern gastronomi. Piggvar, rökt lax, Nordsjöräkor, rökt lamm – det vattnas i munnen! Sønderho hade tidigare sin egen konstnärskoloni, samtidigt som Krøyer och Ancher huserade på Skagen. Det ser man tydligt när man besöker Fanø Kunstmuseum, som befinner sig i en gammal köpmansgård från 1868. Museet har över 1100 äldre målningar med Fanø-motiv.

Till exempel målaren Julius Exner tillbringade varje sommar i mer än trettio år på Fanø, där han logerade under takåsen på Sønderho Kro. Anna Gram Sørensen driver tillsammans med sin nyzeeländske man Kerry Harm Nielsen Galleri Kant. Där kan man bekanta sig med moderna Fanøkonstnärer.

Galleriet har öppet sommartid och under påsken. Paret har också ett helårsgalleri med samma namn i Köpenhamn.

Busstur på sandstranden

Här syns ”arkengabet” - luckan ovanför dörren där man i gammal tid kastade in säden till torkning.

Interiörer från ”Hannes Hus”.

Missa inte Hannes Hus – ett anspråkslöst men välbevarat Sønderho-hem från segelskeppens storhetstid, nu museum. Det har fått behålla sin ursprungliga interiör och ger en fin bild av levnadsvillkoren under slutet av 1800-talet.

Kyrkan i Sønderho är väl tilltagen, med plats för 700 personer. Den har Danmarks största samling av kyrkskepp. Hela femton hänger ner från det vitmålade innertaket. Strax bredvid kyrkan stiger jag på bussen igen. Vi svänger ner till den flera hundra meter breda

sandstranden och åker hela vägen tillbaka på den. Bilar och cyklar använder sig också av det fasta vita underlaget. Men man ska passa sig! Under ett tidigare besök på Fanø körde vi fast i lösan sand med bilen, som måste skuffas fri av hjälpsamma människor.

Den här gången stiger jag av bussen vid Rindby Strand, för att gå de sista kilometrarna till Nordby till fots. Det är liv och leverne på stranden. På flera ställen sätter folk upp drakar. Kanske de övar sig till den stora drakfestivalen, som äger rum varje år i juni? Då samlas ungefär femtusen drakentusiaster från hela världen på Fanø.

Sandstranden sträcker sig längs hela västra sidan av Fanø, vid Vesterhavet. Här kan man ha turen att hitta bärnsten, om man kommer då havet lugnat sig efter ett par dagars kraftig sydväst- eller västanstorm. Östsidan av ön vetter mot Vadehavet, där tidvattnets inverkan syns tydligt vid ebb. Då vadar många fåglar omkring för att hitta föda. Kommer man till Fanø under den kallare tiden av året kan man själv leta efter ostron. Det ordnas reguljära ostronsafaris i de månader vars namn innehåller ett r, alltså från september till och med mars. Under de varma sommarmånaderna kan giftiga alger göra ostronen oätliga. Skillnaden mellan ebb och flod är vid Fanø en och en halv meter – störst i Danmark.

text & foto: Gunilla Heick

12 TEMA RESOR&FRITID

Putin och Fader Brown

håller ordning i hönshuset Hönor är riktiga personligheter – det tycker åtminstone Riitta Kentala i Närpes. I snart tio år har hon haft ett eget litet hönssamhälle i sin trädgård. Och det är inte vilka hönor som helst som kacklar och sprättar omkring på hennes gård.

R

IITTA KENTALA HAR tilldelats ett specialuppdrag – att bevara en speciell stam tillhörande gruppen finska lantrashöns. En del pensionärer börjar måla tavlor men Riitta Kentala i Träskböle i Närpes började med hobbyhöns.

Hon bevarar samtidigt en speciell del av en ursprunglig hönsras, lantrashöns, inom naturresursinstitutet Lukes program.

– Det finns tio olika stammar av lantras och jag bevarar en stam från norra Finland som heter Tyrnävä.

Fascinerande husdjur Det började i tiderna med att hon bestämde sig för att ta hand om fem gamla produktionshöns: Agda, Ada, Ida, Hilda och Klara.

– Min sons kompis har ett hönseri här i Närpes. Han hade några höns som började bli för gamla, så min son frågade, lite på skoj, Muskotti är en gammal hönsgumma på tio år. En höna brukar vanligtvis ha en livslängd på fem till tio år.

om jag ville ha dem. Och jag svarade - ja, varför inte egentligen.

Riitta insåg hur fascinerande husdjur hönor är och intresset för dem växte enormt. Hon och hennes särbo bestämde sig därför för att utforska hönsstammarna inom lantrasen.

– Vi reste landet runt och tittade på olika hönshus. En del stammar var väldigt högljudda men inte denna. Den här sorten är tyst och lugn men värper inte lika ivrigt.

Men det gör inget. Det är ändå tillräckligt med ägg för ett hushåll, säger hon.

Stammen Tyrnävä som Riitta slutligen valde karaktäriseras av att den är anspråkslös, tål kyla bra och sällan blir sjuk. Den har också blivit en av de mest populära stammarna i Lukes bevaringsprogram.

Det här med gårdsbutik och att sälja ägg är för invecklat säger Riitta men hönor säljer hon, om det blivit för många kycklingar.

Uppdraget hon fått är ju trots allt att hålla hönsrasen vid liv – inte enbart hålla i gång det egna hönshuset.

Många väljer nuförtiden att ha höns endast under sommarmånaderna. Kan du tänka dig att hyra ut dina höns under sommaren?

– Nej, det kan jag inte. De får individuell skötsel dessa. Jag säl-

jer kycklingar men lånar inte ut hönorna, säger hon.

Hönslyx på hög nivå Det är inget vanligt hönshus Riitta har i sin gård – snarare en lyxvilla för höns. Och nästan allt är gjort av återvunnet byggnadsmaterial.

Hon är en väldigt påhittig dam och skämmer bort sina hönor med allt från fotbad, matmenyer till underhållning. Dessutom har hon flera små, mysiga extra byggnader.

Det är dagis för kycklingarna och BB för mammorna.

– Jag vet att jag är lite galen som rengör och byter gardiner så ofta, säger hon och skrattar.

En höna som varit med sedan begynnelsen är Muskotti. Hon är numera hela tio år gammal. Muskotti värper inte längre lika bra som de unga hönskvinnorna, men på pensionatet blir denna gamla hönsdam mycket väl omhändertagen. Hon får lite specialbehandling på grund av sin höga ålder.

– Muskotti älskar fotbad. Jag brukar ställa ut ett fotbad med tallsåpa och doftande olja. Det doppar hon sina fötter i innan hon får pedikyr. Det ingår liksom i servicen i detta hyresboende. Här har man nämligen tillgång till olika typer av hemservicetjänster. De andra unghönorna får klara sig utan denna

13

På bilden ser ni Putin och Fader Brown som regerar över varsin hönstrupp samt ungtuppen Storebror som är Putins lärling.

specialbehandling. Men när de blir gamlingar får de också denna tjänst.

Tupp eller inte Totalt har hon nu för tillfället nio höns och tre tuppar. Riitta studerar noga sina höns och hur de interagerar med varandra. Vi snackar hönspsykologi och det är intressant. Höns kan lära sig många kommandon. Riitta brukar till exempel ropa ”kotiin”, ”kotiin” då hon vill att hörnorna kommer till hönshuset på kvällen.

Höns lever i grupp och är mycket sociala men med tydlig hierarki i flocken. Man måste inte ha tupp men den skänker lugn i en hönsgrupp förklarar hon. Det är för att tuppen oftast automatiskt är den högst rankade. Men det finns både bra och dåliga tuppar.

– Med en bra tupp känner sig hönorna trygga. En bra tupp spanar efter faror och varnar hönorna och visar när han hittat mat. En tupp som är aggressiv mot människor ska man inte behålla.

– Jag hade en gång en sådan.

Han hette Prästen och honom gjorde jag mig kvickt av med. Den hackade mina barnbarn i fötterna.

Men för det mesta är tupparna snälla, säger hon.

De två tupparna i hennes hönshus, Putin och Fader Brown, är hönsgårdens två avdelningschefer.

De tar väl hand om sina hönsdamer i respektive avdelning. Men alfahanen är ändå Putin och beta-

hanen Fader Brown. De har haft brottningsmatch om den saken – och Putin vann.

I Putins avdelning – himlen, bor hans flock som består av Lumikki, Storebror, Viivi, Hermione och Hildur. I den andra avdelningen – Paradiset, regerar Fader Brown över sina damer Muskotti, Madonna, Blondi samt unghönorna Marion och Veera.

Det går inte att ha för många tuppar i en flock förklarar hon. Hanarna börjar slåss om ledarrollen.

Det i sin tur gör gruppen orolig och det är viktigt med lugn och ro i flocken. Om en tupp saknas tar en höna ledarrollen men enligt Riitta är det bättre harmoni i gruppen med en tupp.

Putins praktikant Ungtuppen Storebror är pojkspolingen i gänget för tillfället. Han är Putins praktikant och håller på att lära sig att så småningom bli en ansvarsfull tupp som tar hand om sina hönor.

– Storebror jäktar mycket och tar av flickorna deras mat men Putin håller på att lära honom.

Putin signalerar när det finns mat genom att kuttra och hönorna kommer springande. Först när hönorna ätit klart äter han själv förklarar hon. Putin gör minsann allt han kan för hönsflockens trygghet.

– En gång försökte han in i det sista att rädda en höna från höken. Jag kom ut springandes och försökte hjälpa Putin att försvara

Hönan Lumikki ruvar då Kustmedia besöker hönshuset. Redena i huset är gjorda av gamla skrivbordslådor.

Riitta Kentala tycker att hönor är lättskötta och fascinerande husdjur.

Dessutom blir man självförsörjande på ägg. hönorna. Men höken fick tyvärr en av mina hönor.

Den dog, säger hon.

När vi står och fotograferar dessa vackra personligheter ger Putin och Fader Brown plötsligt av sig ett speciellt läte.

– Det där är inget vanligt läte. Det är ett varningsläte för att varna hönorna om fara, säger Riitta och tittar mot skogen och sedan upp mot himlen.

Det visade sig att varningarna av dessa två herrar var befogade.

För där högt ovanför hönshuset svävar nämligen en enorm havsörn i cirklar - runt och runt.

När människor är i närheten vågar inte örnen dyka ner, försäkrar Riitta. Och det gjorde den inte heller – men obehagligt länge svävande rovfågeln ovanför hennes vackra hönor.

Text och foto: Rosita Pellas

Fader Brown.

14 TEMA RESOR&FRITID

Kika in i Risbergs trädgård

Hos Anette Hattula-Risberg och Johnny Risberg i Övermalax erbjuder trädgården något året om. Sysselsättning, blomsterprakt, skördar och möjlighet till både tunnbad och bastubad.

A

NET TE HAT TUL ARISBERG OCH Johnny Risberg delar trädgårdsintresse.

Tomten, där de började bygga hus 2009, är utöver det vanliga fylld med ädelträd, perennaväxter och ”rum” för sittgrupper.

– Hemester är inget nytt begrepp för oss. Det har vi gjort länge, skrattar Anette. Hemma är vårt villaliv och de gånger vi åker bort kör vi gärna runt i Finland, får nya intryck och så vill vi hem och gräva i jorden igen.

Hon är översättare och har eget företag sedan femton år tillbaka.

Arbetar hemma och upplever att

förståelsen för distansjobb nu har ökat i och med corona. Johnny erbjuder trädgårdstjänster sommartid inom sitt företag och vintertid håller han musikkurser inom medborgarinstitutet. Han har också spelat i orkester många år av sitt vuxna liv.

De har tre barn: tvillingarna Melina och Elias, 19 år och Hanne 14 år. Plus fem katter.

Förkärlek för ädelträd De köpte ett litet hemman på Lågasvägen, där Johnny förövrigt är släkt med de flesta. Intill det befintliga huset byggde de nytt.

Trädgården var sparsmakad med

gräsmatta och några gårdsträd. De började ganska från noll med att fylla upp där huset skulle stå och göra en mindre stenmur av stenblock i olika storlek som fanns på tomten. Med åren har de planterat, mest träd, buskar och perennaväxter. Med hjälp av dessa har de delat in tomten i olika ”rum” och sällskapsytor med sittgrupper. Riktigt trevligt är det här bland syrener och midsommarrosor, blodlönn, ek, lind, ask, hästkastanj, äppelträd med mera. Nu skriver vi september men betänk hur härliga dofter och färger det ska vara här under sommaren, när det mesta står i blom.

– Jag har faktiskt en förkärlek för ädelträd, erkänner Anette.

Gammalt stall blev grillhus Utöver växter finns här veranda med integrerad badtunna, den här sommarens dammprojekt med

Inte så lätt att återge på bild men kring huset finns olika ”rum” där växter och kanter och gångstigar fungerar som avdelare.

Bastun är ny för året.

– Det är ett projekt i sig med att elda och bära vatten.

Men det är bara roligt.

Muren har stenar från tomten.

15

KATARINA VESTERSUND

”VET NÅGON VAR Anna är? Jag har inte sett henne på sistone.” ”Jag tror hon har slutat.” ”Ja, det låg en konfektask på kafferumsbordet för ett par veckor sedan. Jag funderade nog varför vi hade fått choklad.”

Så hände det sig för ett tag sedan på en helt vanlig arbetsplats på en helt vanlig ort i ett helt vanligt Österbotten.

Grillhuset vid åkanten. Ett före detta stall som flyttats hit. Utanför bild till vänster finns utegrillplatsen.

de, och främst ungdomarna, sitter ibland. Det är ett före detta stall som fanns på tomten. I sommar har de röjt vid åkanten och de tänker sig också en brygga där i framtiden, inbäddad i naturen.

Året i trädgården

Aroniabär. De ska frysa innan de skördas. porlande vatten, ett litet växthus där vinrankan växer och mår, en gårdsbastu som också är ny för året, ett före detta gammalt stall som numera är grillhus vid åkanten, ett relativt nytt utedass, en kompost, ett ganska stort jordgubbsland och mera därtill.

Speciellt Anette har börjat tänka mera ekologiskt. Hon inspireras av dagens unga som är medvetna och klimatsmarta.

– Vi använder till exempel all kompostjord i egen trädgård.

Vedeldad gårdsbastu – Vi har länge pratat om en vedeldad gårdsbastu som komplement till elbastun i huset, berättar Johnny. Den här köptes som byggsats och sedan den stod klar till midsommar ungefär har den använts så gott som varje kväll.

– Det blir en procedur att elda och bära vatten efter dagens arbete, först förvärvsarbetet och sedan ”nåssase” i trädgården på kvällarna. Det här är vår hobby, säger Anette.

– Det är vanligare i finska Finland med gårdsbastu. Jag vill gärna uppmuntra barnen att bli bastubadare. Det är hälsosamt på många sätt, tillägger hon.

Det är en bastu och ett litet rum för två fåtöljer och ett bord. Enkel och funktionell.

De bor intill Malax å och vid åkanten har de ett grillhus, där

De viker mycket tid åt trädgårdsarbetet så det är bra att det är bådas intresse. Och det finns något att göra nästan året om.

Så här års är tid för att beskära och klippa, exempelvis häckar och äppelträd. De ordnar med skydd runt en del stammar till skydd för hararna och plockar upp äppel från de elva äppelträden. Skördar bär och ja, så är det ju löven.

– Bäst är det att klippa sönder löven och låta dem ligga kvar i gräset. Vi gör väl lite både och. Ibland räfsar vi också på höstarna, säger Johnny.

– Vi klipper ner och täcker de fleråriga blommorna, fortsätter Anette. Placerar granris ovanpå perenner och rosor. Här är det viktigt att inte göra det för tidigt. Marken ska frysa lite för annars så kan växterna börja mögla under riset.

– Nu är också tid för att picka ner lökar i marken – tulpaner och narcisser, tillägger Anette.

Vintertid har de inte så mycket planterat i krukor. I stället har de rätt mycket belysning i befintliga buskar och träd. När snön smälter vaknar trädgården till liv igen och då är det intressant och gå runt och se vad som har överlevt vintern.

– Våren är roligaste tiden i trädgården, är de överens om.

Efter det kommer sommaren då man både får njuta av, och arbeta, i trädgården.

På tomten finns flera fina sittgrupper. Sitter ni också?

– Det händer. Ibland nog. Men inte alltför ofta, skrattar de.

Text och foto: Lisbeth Bäck

lyssnar, reser sig och återgår till arbetet.

De andra i arbetslaget kan skoja lite under arbetets gång, hålla koll på varandra och be om och erbjuda hjälp. Anna ”mårar åpåå” som vi brukar säga. Hon kommer om morgonen och går hem på eftermiddagen. Gör sitt, men märks knappt.

MEN DÅ ANNA inte kommit på ett par veckor börjar det märkas. Var är hon?

Varför kommer hon inte? Har hon slutat?

Varför i så fall? Var det hon som lämnat konfektasken? Arbetslaget står frågande och självkritiska. Man får vara glad att väckarklockan ringer ens nu. Tankar kring medmänsklighet, ledarskap och bemötande rullar i de berördas huvuden och det sticker till i hjärttrakten.

Låt det aldrig hända igen.

ARBETSGEMENSKAP Att avsluta och gå vidare till andra uppgifter eller liknande sådana i en annan miljö är inget konstigt i sig, men att det får ske utan att någon märker det är inte okej. Inte om man ingår i en arbetsgemenskap. Vad betyder gemenskap då?

Alla behöver få ett ordentligt avslut. En dunk i ryggen. Några ord om saknad. Ett tack. Liksom en spark i baken för att få lycka och framgång i det nya.

VI ÄR ALLA olika. Det är bra. Då föds värdediskussioner, saker blir gjorda eller ogjorda och en mångfald av tillgång och efterfrågan kan hållas levande. Det humana kapitalet är viktigt och det ska få kännas betydelsefullt att ha ett arbete.

Alla behövs på sätt eller annat. Vi ska heller inte undervärdera ”dagledigas” insats för allas bästa. Vårt samhälle skulle antagligen säcka ihop om frivilligarbete inte fanns eller bara en så enkel sak som att en vän följer med till läkarundersökningen.

NÅJA, TILLBAKA TILL flickan som kunde sluta sitt arbete utan att någon märkte det. Hur var det möjligt? Jag vet inte. Jag känner inte till alla detaljer. Jag vet att Anna är en ung, introvert kvinna och kan verka likgiltig och ointresserad av omvärlden vid en första anblick. Hon trivs i sitt eget sällskap och gör inget väsen av sig. Hon utför sitt städjobb som hon ska. Hon lyssnar då de andra pratar, men säger mycket sällan något själv. Diskussionerna runt arbetsplatsens kaffebord går hit och dit, runt arbetet och fritiden, så där som det brukar vara. Anna dricker sitt kaffe,

FAST VI INTE är lika och trots brådska, olika arbetsuppgifter och budgeter är det himla viktigt att vi ändå ser varandra på våra arbetsplatser. Det är inte tungt att säga ”hej”, men det kan lyfta en medmänniska hela arbetsdagen. Frågan ”vad tycker du?” kan stärka känslan av medbestämmanderätt och att ibland backa lite och inte alltid säga precis vad man tycker kan ge rum för en arbetskamrats funderingar. Vad är det okej att skämta om? Måste allt alltid vara som det alltid har varit? Måste saker och ting förändras så väldigt snabbt?

ALLA BEHÖVS OCH alla är lika viktiga.

Hur skulle det se ut om ingen städade eller grävde diken? Vem skulle förhandla med grannkommunens kommundirektör om vi inte hade en egen? Vilken tur att det finns människor som intresserar sig för skattedeklarationer eller lagparagrafer!

Vem skulle följa med en vän till sjukhuset om inte du fanns?

Hej! vill jag säga och jag hoppas att du får känna dig lyft och värdefull!

16 TEMA RESOR&FRITID Det är en sak att ha ett litet akvarium med några fiskar i att betrakta. Det är en annan sak att, som Jonas Udd i Övermalax, ha fem akvarier i olika storlek och med egen uppfödning av kampfiskar. Hans intresse och kunskapshunger om akvarier imponerar.

Jonas Udd är driven att lära sig mera om akvariefiskars liv och leverne.

J

AG RÄKNAR TILL fyra akvarier, ett till i ett annat rum, ett fönsterbräde med olika ”kippor” med växter och fiskmat – och en odling av vattenloppor. Så börjar Jonas Udd peka och berätta.

– Det där är kampfiskar som jag avlat fram och där är pappan till dem. Där är vattenlopporna som de nyfödda äter i barnkammaren som är det där akvariet…

På fönsterbrädet finns växter, mat, babymat och grönvatten som lopporna gillar. Förvaringsbänken som akvarierna står på har skåp undertill med mat, sand, pumpar, tillbehör, slangar och till och med egenplockade och torkade ekblad som inredning till akvarierna.

Odlar levande föda Jonas Udd började med sitt första akvarium för över tio år sedan.

En paus på något år blev det men nu är han igång igen. Han finner akvariefiskar och akvarier väldigt intressant. Och han nöjer sig inte med att enbart köpa fiskar utan han föder själv upp kampfiskar.

– DET är intressant! Kampfiskar varierar i färg och det är lika spännande som när barn öppnar Kinderägg när jag får se hur de växer upp och vilka olika färger de får.

De kläcks i barnkammaren och efter fyra månader kan de flyttas över till nästa akvarium. Nykläckta fiskar kan endast äta levande föda, så därför odlar han vattenloppor i en separat stor glasburk.

– Jag har sökt vattenloppor här i Malax men inte haft turen att hitta än, så äggen till dessa har jag köpt på internet från Slovakien.

AKVARIUM – bättre än TV! Kårkullas enheter: industricentralen i Molpe och i Stenhaga.

– Jag trivs jättebra med mitt arbete. Att arbeta med personer med funktionsnedsättning är givande och omväxlande. Men kan också vara väldigt intensivt så efter att ha pratat och varit med människor hela dagarna är det rogivande att sitta och titta på fiskarna en stund när jag kommer hem.

På fritiden brukar han också reparera teknisk spelutrustning och så tränar han boxning.

Hellre än TV

Rogivande med akvarier Jonas utbildade sig till datanom men började arbeta på brorsan Mats bageri i Malax. Han är pappa till Matheo, som nu är tio år. Det var faktiskt via sin ex-flickväns mamma Christina Mannfolk, som han kom i kontakt med både akvarier och med sin nuvarande arbetsplats Kår­kulla. Först var han vårdare vid Optimas dåvarande enhet i Korsnäs och sedan ett par år tillbaka är han vårdare/chaufför och arbetar vid

Från Grodträsket i Malax.

En fisk som följde med grodrommen från träsket och så en av de grodor som Jonas och Matheo har fött upp i eget akvarium.

Information hämtar han främst från nätet och vid både Vasa Djurcentrum och Vaasan Akvarioliike är han stamkund.

– Vad gör du, brukar kompisarna fråga. Jag är i bilen, på väg in till stan, svarar jag ofta på lördagarna och då vet de att det handlar om nå fiskar eller tillbehör.

Utöver själva fiskarna krävs kunskap om deras ekosystem, näring, vilka arter som passar tillsammans med mera. Är det en dyr hobby?

– Kan bli. Jag har köpt en del utrustning begagnad för att hålla ner kostnader.

Tar det mycket av din tid?

– En gång per vecka är det rengöring: vattenbyte (inte allt vatten)

och växtskötsel. Jag klipper växter och flyttar om. Plus det jag läser och lär mig, skaffar saker till akvarierna och så den dagliga översynen, ”maatase” och förstås när jag sitter och tittar på alla fiskar, berättar han. Tittar hellre på de här än på TV, fyller han i. Så ja, det tar tid och det är okej att det tar tid.

Han har också tillverkat egna akvarier, filterutrustning och dylikt.

Flera akvarier vilar på en styroxplatta och det är för att bibehålla värmen vid eventuella strömavbrott.

Ditt råd till dem som funderar på akvarium?

– Det är bra att veta att ett stort akvarium är lättare skött än ett litet. Små akvarier har känsligare ekosystem där även små temperaturskillnader, när man byter vatten, kan vara ödesdigra för fiskarna.

Från Grodträsket Jonas stiger upp ur soffan, går fram och pekar ut en enskild liten fisk. Så berättar han.

– Se på den här. Det började med att jag och Matheo besökte Grodträsket här i Malax för att söka vattenloppor. Hittade inga sådana men tog hem en liten, liten näve grodrom som vi lade i det akvarium jag kallar barnkammaren. Tillsammans med rommen var den här fis-

Pappa kampfisk är orange. Bilden under kampfiskar som är ungefär sex månader. Jonas brukar ge bort fiskar eller byta mot fiskmat. ken. Ingen vet vad det är för fisk och hur den hamnat i träsket. Jag har studerat på Lukes sidor där man kan söka fiskarter men ingen liknar denna. Är det på riktigt en akvariefisk som hamnat i Grodträsket?

– Och grodorna ja. Det blev över tjugo grodor som vi senare förde tillbaka till träsket. Man får inte behålla dem utan de ska föras tillbaka till det ställe man tar rommen ifrån.

Sådana är reglerna.

Han har alltid varit djurvän men hade inga tidigare erfarenheter av akvarier.

– Det är som ett syndrom, akvariesyndrom, skrattar han. Kan också vara släktfel. Pappa var ju med en gång i KustNytt med sin samling orkidéer, nu har han snöat in sig på fåglar och min lillebror har både haft höns och ankor.

– Jag vill hela tiden lära mig mera och utveckla akvarierna.

– Man blir lite av en kemist, avslutar han.

Text och foto: Lisbeth Bäck

17

Man lär sig av hundarna Fågelhundar och jakt har varit det dominerande fritidsintresset för Malaxbon Thommy Svevar sedan tidigt 2000-tal. På senare tid har Thommy tävlat på mästerskapsnivå i Finland och Norden med sin spets Rota.

A

TT TRÄNA OCH tävla med fågelhundar är något som Thommy Svevar har lagt ner massvis med tid och energi på i många år. För närvarande har han tre spetshundar i sin ägo. I en tredelad inhägnad intill ett skogsbryn bredvid hemmet på Hargrundet i Malax skärgård huserar Kilpin Kielo (tolv år), Rota (fem år) och Kiera (sex månader).

Målmedvetenheten och det starka engagemanget har gett resultat i tävlingssammanhang. Med stolthet i rösten berättar Thommy om några av hans husdjurs meriter i början av KustNytt-intervjun.

– Rota blev nordisk mästare i kategorin skällande fågelhundar i Vemdalen, Härjedalen 2019. Året innan kom hon på andra plats i finländska mästerskapen.

– Kielo kom på andra plats i samma mästerskap 2012 i Jämtland. Samma placering nådde hon i FM-tävlingarna 2011.

– Rotas kondition är mycket bra.

Under sommarmånaderna har vi satsat på regelbunden simträning utanför hemmet som ett alternativ till den vanliga skogsträningen.

Rota har simmat efter båten i 5–18 minuter långa intervaller, berättar Thommy.

– Det gäller att träna tre, fyra gånger i veckan om man ska komma någon vart, konstaterar Thommy.

Thommy lägger i samma veva också ut texten om den flerfaldiga mästaren Rotas bakgrund och tillblivelse.

– I slutet av 2014 vände jag mig till Sverige och meddelade att jag hade en tik. Avelsarbetet sköttes sedan i norra Sverige. Det blev upptakten till en omständlig historia och en sex och en halv timme lång bilresa mellan Ljusdal och fjällen i Vilhelmina i snöstormsförhållanden. Rota föddes slutligen den 15 mars 2015.

Första jakthunden 2002 Thommy Svevar är uppvuxen i Övermalax. Jakt och naturupplevelser är något som alltid har intresserat honom.

– Redan i tonåren deltog jag i fågeljakt med spets tillsammans med min morfar. Senare medverkade jag i älgjakten med min morbror. Jag minns att jag var med på jaktpass i skogsområden i Långbacken mellan Petalax och Korsnäs.

– Av någon anledning tog jag inte jaktkort förrän jag var i armén i 18-årsåldern, fortsätter Thommy.

Jakt- och fågelhundarna kom med i bilden 2002 när Thommy flyttade hem till Finland igen efter en årslång utlandssejour på Wärtsilä i Schweiz.

– Att skaffa en jakthund var något som jag hade funderat på ett tag och sedan förverkligade. Den första hunden hämtade jag från Röjbackens kennel i Skinnskatteberg. Det var faktiskt en Malaxbo i exil, Karl-Gustav Ekroos, som hade den förmedlande rollen.

– Hunden profilerade sig framgångsrikt både som nordisk jaktchampion och utställningschampion. Det gav mig blodad tand. Det handlar om en hobby som jag förmodligen kommer att ägna mig åt under resten av livet.

Med sina hundar har Thommy deltagit sex-sju gånger i finländska mästerskap för skällande fågelhundar (Haukkuottelu- Skallkungen) och två gånger i nordiska mästerskap.

Under tävlingarna är det främst hundarnas förmåga att skälla på fåglar på effektivt vis som det fokuseras på. Tävlingsdjurens allmänna skick och kondition är också viktigt i sammanhanget.

Den österbottniska spetsklubben är i hög grad koncentrerad till norra svenska Österbotten och därför registrerad i Jakobstad. Antalet medlemmar har sjunkit från ett 50-tal till cirka 30 aktiva medlemmar på sistone. En del äldre entusiaster har fallit bort.

– Några kollegor har jag inte i Malax- och Vasatrakten. Det handlar om en gren som är mera etablerad på finskt håll. De andra utövarna som jag har mest kontakt med kommer från Lappajärvi och Raumo, säger Thommy.

– Ifjol var jag själv tävlingsansvarig när den österbottniska spetsklubben ordnade

Att tävla med fågelhundarna Kilpin Kielo, Kiera och Rota är en stark hobby för Malaxbon Thommy Svevar som är bosatt i naturskön havsmiljö på Hargrundet.

Thommy med Rota under nordiska mästerskapen på Vemdalsskallet 2019. Foto: Privat.

FM-tävlingar i Vörå, berättar Thommy.

I tio års tid har Thommy därtill axlat uppdraget som ordförande för avelsrådet inom den nationella spetsklubben.

– Att jag som svenskösterbottning har tilldelats det här uppdraget är ganska oväntat. Jag har exempelvis rest runt till olika orter i landet för att hålla föreläsningar och kurser.

– Småningom skulle jag vilja lägga det här ordförandeskapet åt sidan. Det är en tidskrävande syssla som kräver mycket engagemang.

Jakt i norra Sverige I skrivande stund hoppas Thommy kunna kvalificera sig till hösten FM-tävlingar för skällande fågel-

hundar i Lahtis i början av oktober med Rota.

– Uttagningen till FM sker i flera etapper. Gallringen är mycket hård. I slutändan är det bara tre av tolv kandidater som tar sig till finalen.

En annan höjdpunkt i höst för Thommy är en jaktresa till Vilhelmina i slutet av september. Beträffande den rådande coronapandemin och aktuella karantänsregler säger han så här: – Det handlar i praktiken om väldigt glest befolkade områden i norra Sverige. Förra gången jag besökte Åsele i Västerbotten handlade jag inte ens mat på svenska sidan. Jag hade tagit med mig proviant hemifrån. Bilen tankade jag på en kallstation nära Piteå.

Thommy är fortsättningsvis aktiv i Övermalax jaktklubb även om han framhåller att hans aktiva jagande egentligen är av ganska marginell karaktär numera. Engagemanget med tävlingshundarna tar det mesta av hans fritid.

Thommy betonar också att hans och frun Maritas nuvarande hem på Hargrundet faktiskt ligger på Malax-sidan. Gränsen till Vasa stad går vid Kungsvägen i närheten av bostadstomten.

– Vi byggde hus här 2014. Vi är de enda som är fast bosatta i området. Vintertid kan framkomligheten utgöra ett praktiskt problem.

Men faktum är att vintrarna har varit snöfattiga på senare tid.

– Marita är hemma från Pudasjärvi i norra Finland. Jag brukar ibland åka upp till den trakten för att jaga tillsammans med min svärfar.

Till vardags är Thommy verksam som fältservicechef på Wärtsilä, en arbetsplats som han har haft i 29 år.

– Jag har haft utlandsjobb i England, Schweiz, Kina och Norge.

Några fler utlandsvistelser är jag inte intresserad av. Jag har konstaterat att Finland med sin natur och andra fördelar är ett mycket bra land att bo i, säger Thommy.

Text och Foto: Joakim Snickars

18 Annette Karnerva och Minna Hautala på nyöppnade Minettes kök i Malax.

MÖT VÅRA

frilansare ANNA SAND har samarbetat länge med oss på Kustmedia och hon är flitig skribent och fotograf i ByaNytt, KustNytt. och även till våra kunduppdrag.

Läs denna presentation för att lära känna kvinnan bakom kameran och texterna lite bättre!

MINETTES KÖK

– Vi kan det här!

En egen lunchrestaurang har alltid varit Annette Kanervas dröm, och redan ifjol började planerna bli mer konkreta. I våras fick hon höra att Lunchdiskens lokal i Köpings skulle bli ledig, och tillsammans med svägerskan och även forna kollegan Minna Hautala kom äntligen tillfället att förverkliga drömmen.

• • Hemort: Hemma från Kvevlax, numera Petsmobo • Familj: Gift med Jonas som är jordbrukare och Namn: Anna Sand

företagare, Antonia snart 15 år och Amadeus 12 år.

• Det här gör jag en regnig söndag: Tränar dub-

bla pass, plockar svamp och lagar en god trerätters middag.

• Det här äter jag till frukost: Vaniljskyr med hal-

lon och rostade kokosflarn och ett kokt ägg till vardags.

På helgerna gärna rostat levainbröd med ost och marmelad och ett gott té.

• En film som jag INTE tyckte om: Jag tittar

nästan aldrig på film, är för rastlös. Vintertid streamar vi någon serie men jag är oerhört kräsen med vad jag lägger min minimala tv-tid på. Jag skulle aldrig lägga tid på en film jag inte tycker om, då går jag hellre och gör något annat.

• Här/Då mår jag som bäst: På villan på Tallören.

• Jag kan inte: Sluta längta till London. Och efter att få resa igen.

• I hemlighet är jag bra på: Get shit done – få sa-

ker gjorda med andra ord. Prokrastinering är inte min gren och jag har aldrig förstått varför man ska skjuta upp saker man kan göra undan direkt.

D

ET HAR I skrivandets stund bara gått tre veckor sedan nya lunchrestaurangen Minettes Kök öppnade i Yttermalax, men de nyblivna företagarna Minna Hautala och Annette Kanerva kan redan konstatera att allt gått över förväntan. Responsen från kunderna är fin och arbetsrutinerna sitter redan i ryggen.

– Jag har jobbat som kock i 25 år, nu senast på Kesmos lunchservering Hartman Café, och matlagning är det jag kan och vill syssla med, berättar Annette.

Minna är också utbildad storhushållskock och har även jobbat som servitör. Nu senast kommer hon från en tjänst på S-Market.

– Kundarbete är det jag trivs allra bäst med, konstaterar hon.

Efter att ha fört diskussioner med hyresvärden, Malax kommun, och anlitat bokförare, grundade svägerskorna eget företag efter bara en veckas ledighet mellan jobben öppnade de Minettes Kök den första september.

– Steget var inte alltför stort – vi kan det här och alla inventarier köpte vi av Isabella, som drev verksamheten här tidigare. Vi har också haft stor hjälp av Laila Setälä, som är här på utbildning i arbetslivet genom sina studier vid YA, tillägger Annette.

Det finns dagligen flera olika lunchalternativ och alltid nybakt bröd till.

DÖRRARNA TILL RESTAURANGEN öppnas redan klockan sex varje morgon, då Minna och Annette själva kommer på jobb. Då finns möjlighet att komma in på kaffe och smörgås till frukost. Varje dag bakar de färska bullar, grisar och annat kaffebröd. Lunchen består av husmanskost och varje dag finns det två eller tre olika alternativ, varav ett är vegetariskt – ofta en soppa.

– Och självklart bakar vi också eget matbröd varje dag, tillägger Minna och visar det färska rågbrödet som ännu är varmt under kökshandduken.

På fredagar serveras schnitzel och tillsammans med bearnaisesås är det en klassiker som alltid går hem hos kunderna.

RESPONSEN HAR VARIT positiv och varken Minna eller Annette upplever att arbetsdagarna blir tunga även om det kan bli långa.

– Det känns definitivt bättre att åka i jobb när man åker till något eget, anser Minna. Vi jobbar tills vi är klara inför nästa dag och är aldrig stressade.

– Och det är alltid roligt när kunderna är nöjda och tycker att maten är god. Det är också många som tycker att vi gjort det riktigt mysigt här, fortsätter Annette.

Antalet lunchgäster har överstigit deras förväntningar nästan dagligen.

– Varje dag har vi serverat över 100 portioner mat, och på fredagar omkring 200.

VID SIDAN OM luncherna står Minettes Kök även till tjänst med catering, främst i form av smörgåstårtor och dylikt, och det finns möjlighet för grupper att hyra restaurangen som mötesutrymme med servering inkluderad. Då det gäller råvarorna är de så långt som möjligt lokala och inhemska.

Vi har gått in för att enbart använda finländskt kött. Fisken kommer från Petalax och även potatisen köper vi av en lokal odlare, berättar Minna.

För de som inte vill äta sin lunch på plats finns också möjlighet till take away, något som speciellt äldre har uppskattat i dessa tider.

Text och foto: Anna Sand

?

19

Offerplatser i Malax

GISSA

SAKEN Ett 20-tal personer slöt upp och deltog i ”Österbottniska kult- och offerplatser”-evenemanget.

PENSIONERADE FOTOGRAFEN MIKAEL Herrgård och pensionerade kulturredaktören Bertel Nygård har länge hyst ett stort intresse för de allra äldsta kända epokerna i Österbotten.

Den 17 september höll duon en föreläsning om ”Österbottniska kult- och offerplatser” i Malax inför ett 20-tal närvarande åhörare.

De kastade ljus över platser som härstammar från både järnåldern och stenåldern.

Mikael Herrgård förevisade och redogjorde för ett 50-tal fornminnesrelaterade bilder från området mellan Närpes och Karleby. Sammanlagt finns cirka 150 bilder arkiverade i samlingen, säger Mikael.

Malax och Lillkyro ligger i den österbottniska täten i fråga om förekomsten av skålgropsstenar, framhölls det. Vid vackert och manuellt utformade skålgropar försiggick hedna offerritualer under järnåldern. Man önskade på vis lycka och välgång i tillvaron. Det kunde handla om att offra så pass enkla föremål som knappnålar, kvistar, stenar och mynt.

– Den symboliska betydelsen tycks ha varit viktigare än själva innehållet, berättar Bertel Nygård.

NISSASHAGA I ÖVERMALAX, där den lokala järnåldersleden med skålgropar hittas, lyftes inledningsvis fram på visuellt vis.

Det berörda området har av arkeologen Mirja Miettinen beskrivits som ett av Finlands finaste i sitt slag. Det första skålgropsfyndet gjordes av Elof Holmlund år 1981.

– Vi har jobbat mycket här. Inte med så stor framgång.

Men vi har samtidigt hittat värdefulla föremål, säger Mikael Herrgård.

– Det är överlag inte så svårt att lokalisera platser av det här slaget. Man utgår från registrerade fornminnen som är angivna med koordinater på kartan. Vanligtvis är skålgroparna placerade i närheten av gravar, säger Mikael.

Andra viktiga fornminnesplatser i Malax finns vid Holsterbacken med tillhörande gravplats och 14 skålgropar. Historiska stenattraktioner är också belägna vid Simusbacka och Koparbacken samt i Kalascha där det finns sex offerstenar.

I NÄRPESTRAKTEN HAR det bland annat gjorts myntfynd vid en jungfrudans på Mattberget. Vid Vargberget har dessutom en uråldrig yxa grävts nära gravröset från bronsåldern. Yxan har påträffats i en åker på låg nivå, vilket betyder att den har offrats i vatten, en bit från gravarna och boplatserna vid bronsålderskusten.

– En skålgropssten har dessutom påträffats utanför Närpes kyrka, tillägger Mikael.

Mikael Herrgård och Bertel Nygård låter förstå att en bok om österbottniska skålgropar och andra fornminnen är att vänta småningom. Duon var för sex år sedan

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Kalle Silfver i Långåminne som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i K720 var 1.

Fönsternyckelhål 2. Motorvärmarstolpe 3. Sidospegel

1 Skålgropsten från Simusbacka i Malax. Både personliga och kollektiva gåvor har förekommit här. aktuell med den idag slutsålda utgåvan ”Österbottniska lustresor”.

– Jag brukar vänta tills Mikael har blivit klar med bildarbetet.

Sedan brukar skrivandet gå ganska snabbt, säger Bertel.

På plats i Kvarkens Båtmuseum fanns även Kjell Herberts från Svensk-Österbottniska Samfundet.

– Samfundet skulle ha arrangerat en 100-årsfest i Academill den 9 maj. Men det rann tyvärr ut i sanden på grund av coronapandemin. Den här föreläsningen hör till den lokala uppbackning som samfundet istället satsar på, säger Kjell som också riktade en eloge till Mikael Herrgård för dennes långvariga och idoga arbete med att kartlägga österbottniska fornminnen.

Text och Foto: Joakim Snickars

2

3 Skicka in kupongen senast 21 oktober till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65830 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________

Rättelse I SENASTE NUMMER av KustNytt ingår ett trevligt reportage om att talkoandan lever på Skitin, en kobb på Bergöfjärden. I ingressen står det att det är ungefär femtio år sedan den gamla matsalsbyggnaden för skolbarnen i Petalax flyttades ut till Skitin. En läsare tog kontakt och berättade att sko-

lan i Petalax byggdes år 1977, så det rätta är att det är 43 år sedan matsalsbyggnaden blev ”ledig” för flytt. Femtio är för många år ifall någon annan läsare börjar fundera på det.

Tack för kompletteringen!

Redaktionen

2. __________________________________

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

3. __________________________________

E-postadressen är:

Telefon:________________________________

lasarbidrag@kustnytt.fi

Namn:_________________________________ Adress:________________________________

E-mejl:_________________________________

20

Bättre än ”köpis” Den allra första österbottniska hållbarhetsveckan ordnades 21-27.9.

Under veckan hölls ett femtiotal evenemang som lyfte fram olika aspekter av hållbarhet. En av programpunkterna var hållbarhetstorget i Malax där 4H:s barn och unga och sålde olika produkter som de själva gjort av bär och frukt i närområdet.

Jag har tänkt att ungdomar inte vill gå till skogs.

Men där tänkte jag fel.

P

Å HÅLLBARHETSTORGET I Malax visar 4 H:s barn och unga vad allt vi kan göra med dessa skatter som vår österbottniska natur erbjuder.

– Våra klubbledare har plockat, torkat och fermenterat olika bär och frukter. Barnen har syltat och saftat, säger Mia Gull som firar tio år som verksamhetsledare för 4H i Petalax och Malax.

Det har varit en lång process och ugnarna i 4H:s lokaler har gått varma i veckor.

– Jag har alltid tänkt att ungdomar inte vill ”gå till skogs”. Men där tänkte jag fel. För efter att jag presenterat idén för mina unga klubbledare hade vi inom ett dygn tio liter hallon i frysen, säger hon och fortsätter: – Det var helt fantastiskt. Men sedan gick luften ur dem lite. Blåbär och lingon har några varit mer flitiga att plocka och några mindre aktiva.

Gott, hälsosamt OCH miljövänligt De bevisar att det finns oerhört mycket man kan göra av våra egna finländska bär och frukter. På det enorma försäljningsbordet finns det ett tjugotal olika sorters produkter. Det är både klassiker som äppelmos men också helt nya och unika produkter som havtornsmarmelad. Där finns rödvinbärsgelé, rönnbärssaft, hallon- och blåbärssylt, lingonsaft, hallon och rödvinbärssaft, lingonrutor, kaningodis, örtsalt, äppelmos, torkade rönnbär och äpplen – bara för att nämna några.

De unga försäljarna Ella Bäckström och Maya Söderholm från

Ella Bäckström, Maya Söderholm och Adam Kullberg med varsin produkt som de personligen gillar.

Malax tittar bekymmersamt mot bordet.

– Vi trodde aldrig att det skulle vara så här trångt på bordet, säger de.

Ellinor Södergård från Petalax tycker att hela processen från början till slut har varit en rolig upplevelse – allt från att tillverka produkterna till att sälja dem.

Varför ska man göra egen saft och sylt?

– För att det är roligt, gott och nyttigt. Det finns mycket mer bär och mindre andra konstiga ämnen i hemlagad sylt jämfört med ”köpis”, säger Ellinor.

– Några av grejerna här går inte ens att köpa i butiken, säger Ella.

Havtornsmarmeladen – en hit En produkt som man inte kan köpa i butiken är havtornsmarmelad.

Den har Adam Kullberg från Malax kokat.

– Den var riktigt söt och slemmig, säger han men konstaterar att slutresultatet blev bra.

Den sålde slut under kvällen och är en marmelad som enligt Mia ingen apelsinmarmelad kan slå.

Lingonrutorna har Anton Hirvi och Melvin Nystrand från Petalax bakat. Men också kaningodiset inser de har varit populärt för det är också nästan slut. Pojkarna be-

Anton Hirvi och Melvin Nystrand.

Utbudet av hemlagade produkter direkt från naturen var stort på hållbarhetstorget i Malax. rättar att kaningodiset innehåller torkade brännässlor, lingon och lingonkvistar.

Vi ska vara snälla mot naturen Då evenemanget går under temat hållbarhet funderade vi tillsammans med barnen på vilka andra sätt man kan leva hållbart förutom att förvalta naturens egna råvaror och göra saft, sylt, gelé eller marmelad av dem.

Barnen svarade allt från att inte köpa onödiga saker, plocka skräp,

cykla istället för att köra bil, äta vegetariskt lite nu som då till att spara energi på olika sätt som att släcka lampor och minska på skärmtiden.

– Vi ska vara snälla mot naturen. Det är bra både för naturen och människans kropp, säger Anton.

Vad är svårt att göra när det gäller att leva miljövänligt?

– Att inte köpa onödiga saker, spara el och inte använda fleecekläder är svårt, säger Adam.

– Att minska på skärmtiden och vara ute mera istället för att sitta

inne och spela spel, säger Anton och några barn som står bredvid honom brister ut i ett nervöst skratt.

– Jag gissar att det är många som håller med mig om det, tillägger han och skrattar själv.

Det är med andra ord lätt att laga saft och sylt tycker barnen men desto svårare att spara energi och minska på skärmtiden - för miljöns skull.

Men 4H:s budskap var trots allt denna gång att sylta och safta själv inte bara är miljövänligt och hälsosamt – utan även en rolig aktivitet man kan göra tillsammans med barnen. För safta och sylta är trots allt en viktig kunskap att föra vidare till nästa generation.

Och visst är det ändå en härlig känsla när man öppnar en hemlagad syltburk mitt i vintern. Locket öppnas med ett klick och plötsligt dyker en liten del av sommaren upp på våra bord.

Text och Foto: Rosita Pellas