KustNytt 5/2022 Tema: Trädgård och Uteliv

6 430030 490108

NR 5/JUNI 2022

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

NÄRA DÖDEN Robin fick anafylaktisk chock

Fortsättningen på Ralfs historia om Åminne

Kajs bilintresse tog honom jorden runt

TRÄDGÅRD & UTELIV

Huset Alvina i Korsnäs erbjuder lugn och ro

LÄS ÄVEN OM: TRÄDGÅRDSTRENDER 2022 GÅRDSBUTIKER I ÖSTERBOTTEN KULTURVANDRING VID KYRKBACKEN I MALAX Rafaels snidande kräver tålamod

Vi betjänar dig

44 727 5445 / peter.svens@lantmannenagro.fi er o tillbehör • bekämpningsmedel • gödsel o utsäde

Byggmaterial från oss

KUNDNÄRA - ÄRLIG

g • 044 7275446 / stefan.stahlberg@lantmannenagro.fi bekämpningsmedel • foder o Lantbrukstillbehör • Grundmaterial • Trävirke

Skivor • Isolering • Trumrör m.m.

44 3469521 / tommy.antill@lantmannenagro.fi er o tillbehör • bränslen o oljor •TAG gödselKONTAKT o utsäde • del

Michael tel 0400 230963

Kattil Patrik tel 0400 230964 redrik.Kattil@lantmannenagro.fi

Även Hemtransport!

scentralen Vörå

53 • Tel. 06 384 3400

Lantmännen Agro Malax

Malaxvägen 525, Övermalax

BLOMMOR, JORD OCH ANNAT TILL TRÄDGÅRDEN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

NU ÄR DET BRA TID ATT KÖPA SPIS Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

FRÅN PLANERING TILL FÄRDIG PRODUKT VI TAR HAND OM DET! EN REKLAMBYRÅ FÖR DINA BEHOV

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Berättelserna är så viktiga!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BÄSTA LÄSARE. DET är sommar.

Härligt. Jag satt tidigare i veckan och pratade med Ralf Söderback i solskenet i Åminne och då tänkte jag nu, nu är det sommar. Han berättade om Åminne såg och hans minnen av den.

Det är så viktigt att vi tar vara på berättelserna, lyssnar till folk som minns och kan. Skriver ner och delar med oss. Låt säga att det fattas något i helheten, namn eller årtal eller att den kronologiska ordningen inte alltid skulle ”vara hundra”. Men allt vi får nedtecknat är viktigt. Vad gäller sågen och dess verksamhet hänvisar vi också till Kvarkens båtmuseum och den utställning som finns där. Det vi återger här är Ralfs egen story. En stund med honom i friskluften gör att jag hör mera äldre dialektord än jag gjort på länge. Han är för övrigt en person som kan svära snällt när han pratar och han kan så mycket om förr i världen. Han – som är så ung!

DEN HÄR KUSTNYTT innefattar också andras berättelser. Flera som vi fått tips om. Till exempel tipset om Kaj Enholm fick jag på Neste i Malax och tipset om Robin Walderman fick jag som meddelande i telefon. Tack för dem och till våra medarbetande skribenter på fältet som förverkligar artiklar! Personporträtten varvar vi med trädgårdstrender och uteliv.

Kyrkovandringen i Malax verkar intressant och den ska jag vandra riktigt snart.

Gissa vem? på sidan nitton har jag redan gissat rätt på. Skickar du in ditt svar har du turen att vinna priset, en av två casinolotter. Och har du tur med den, kan den ge dig betydligt större vinst.

Jag har börjat muntra upp mig med att köpa en casinolott när jag tankar bilen. Det är så dyrt i alla fall att det inte spelar någon roll om det blir fem till – tänker jag och upplever en glädjens halvminut när jag skrapar lotten. Tja, det

händer ibland att jag vinner en ny lott eller pengar till två. Testa ni också

☺

DET ÄR STUDENTTIDER och examenstider. Många berörs av det. Också jag i år då Julia får sin examen vid University of Dundee i Skottland i slutet av juni. Hon blir arkitekt och det ska vi fira sen när hon kommer hem. Jag är så glad för hennes skull.

SKÖT OM VARANDRA och sköt om andra. Vi ses i nästa nummer som utkommer i början av juli.

REDAKTÖR Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING

Onsdagen den 25 maj 2022

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 5/2022: Katarina Vestersund, Anna Sand, Carina Nordman-Byskata, Joakim Snickars, Johanna Granlund, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

PRISSKÅPET

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 €

På bilden från vänster Nelly Salo, Matilda Pada, Elin Långgård och Fanny Rönnback. De är alla elever vid högstadiet i Petalax.

CLARIFY UF har vunnit kategorin Bästa produkt vid Våga vara företagsam-finalen i Helsingfors i slutet av april. Clarify UF tillverkar diskblock av ekologisk kokosolja som är skonsam både för köksredskap och dina händer. Till tvål­ underläggen i trä använder de restmaterial från träslöjden i skolan.

– Det känns otroligt, vi är jättetacksamma och glada! Vi har lagt ner mycket tid på företaget och det känns bra att det lönat sig i slutändan, säger Erlin Långgård om vinsten.

Isabel Flemming.

ISABEL FLEMMING har blivit vald till Årets unga Lokalaktör 2022 av Österbottens förbund: Motivering till valet: Isabel har varit samhällsaktiv mer eller mindre hela livet. Hennes engagemang bottnar i det lokala men sträcker sig till det globala. Hon är mångårig medlem i Övermalax UF där hon haft flera uppdrag i styrelsen och för tillfället är vice ordförande samt ansvarig för den REKO-ring för-

eningen administrerar. Hon har varit ett språkrör och en bärande kraft för föreningens engagemang i samhällsfrågor under de senaste åren, bland annat gällande Me Too, flyktingkrisen 2015, HBTQI-frågor med mera.

Julen 2021 tillbringade hon i Calais med hjälparbete för flyktingar, hon har tidigare även varit volontär i Indien. Isabel är aktiv inom Röda Korset i Malax och bland annat engagerad inom Mathjälpen.

ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 FYRKLÖVERNVINNARE Christina Westergård i Korsnäs vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 342.

Tröstpriser fick Börje Bonn i Malax, Marita Rönn i Södra Vallgrund, Moa Lönnvik i Övermark och Leo Smeds i Närpes.

Gratulerar till alla vinnare!

KATARINA VESTERSUND

Christina Westergård är ursprungligen Närpesbo men bosatt i Korsnäs sedan långa tider.

– Oj, vilken överraskning, säger hon om vinsten – en eltandborste.

Christina berättar att det är första gången hon lämnar in tävlingskupongen. Hon brukade tidigare köpa lösnummer av KustNytt men prenumererar numera sedan början av året.

Christina är pensionär, tidigare jobbade hon åt Korsnäs kommun som dagmamma och de fyra sista åren på Kottebo daghem.

Till den närmsta familjen hör, mannen, två barn och två barnbarn. På fritiden spenderas en del tid på villan och sen däremellan ska de vanliga hushållsbestyren skötas förstås.

Vi önskar Christina en riktigt fin start på sommaren!

TREDJE MAJ, OM KVÄLLEN, frös jag så tänderna skallrade. Nästippen var iskall och det verkade omöjligt att få värme i händer och fötter. Jag klädde mera på mig, stickasockar och till och med tjocka, mönsterstickade vantar. Jag drog filten upp till hakan där i TV-soffan och hann fundera om jag höll på att bli sjuk. Jag hade vistats ute rätt mycket under dagen och det är lite svårt att veta hur man ska vara klädd då jobbet innebär bilresor mellan klienter, gå några meter för att komma in i värmen, få upp ångan med

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

OFÖRBRUKAD SOMMAR

Tävla och vinn RENGÖRINGSREDSKAP

TRÄKORGAR

någon syssla, kanske gå ut på promenad med den äldre och sätta sig i den solvarma bilen på nytt. Så småningom kunde jag slänga filten och sätta undan vantarna. Jag var frisk. Och varm. Nordanvinden har piskat på ordentligt denna vårvinter och det har ”takatalvat” flera gånger om. Vintern tycktes aldrig vilja ta slut. Det är inte konstigt att man både fryser och lite tappar gnistan då. Nordanvinden i Europa blåses också av president P och det är mycket, mycket värre än några väderbakslag.

TÄVLINGS­SVAR K422: FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 8,11,17,9 FRÅGA 3: 13,10,20,5

MEN SÅ HAR vi ju hoppet. Det underbara hoppet.

Om värme. Om sol. Om sommar. Jag hoppas att du FRÅGA 4: 11,12,15,19 kan hitta det i dig. För det är nära nu. Hoppet om fred i Ukraina när vi också var och en, men det är så mycket svårare att greppa och förstå. Hos oss längtar vi till villan. Och jag vet att ni är många med oss som gör Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 15 juni 2022. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen. det. Vi får göra det trots att andra går en oviss sommar till mötes. Vi kan bry oss, men på något sätt måste vi FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR Prästgårdsmuseets jubileumssommar, jubileumssommar, jubileum 19.6, teater 5-7.8 ändå fortsätta somOCH vanligt. TILLBEHÖR Vi ska få åka till Skellefteå Korsnäs hembygdsmuseum • Museerna öppna med guide ti-sö kl 13-17 juni-augusti och uppleva Västerbottenteaterns sommarteater där De här fyra detaljbilderna har vi plockat Sommardanser i Molpe paviljong Simstränderna i Harrström och Molpeur olika annonser i tidningen. Kan du äldsta sonen medverkar. Vi ska också få gå på bröllop lista ut på vilka sidor de finns?

Aktivitetsparken Skepp och Skoj i Harrström 120 C-BQ Stihl MS 201 C-M och så blir det väl höbärgning och MSA att fara ut och köra - Batteridriven såg Hinjärv-leden i Taklax Brukstid ca 35 min (AK20) och se på brodden.

Vi vill simma och grilla och umgås LÄTT, STARK & EFFEKTIV Gruvjazz med Charlotta Kerbs, Anders Grönroos och musiker 28.6 kl 19 BilsläpvagnNya aktiviteter vid Gruvcentret och fritidsområdet Waterloo YRKESMOTORSÅG 299 € vara med vänner. Äta glass och njuta av solnedgångar, inkl. batteri och laddare Molpehällorna • båtfärder, vandringsled och halva båttrailervaken nätterna och gå barfota. Allt detta, och Smuggelrodden 11.6 i Molpe MSA 140 C-BQ försäljning mer därtill, kommer att bli helt -fantastiskt.

Batteridriven sågDet är Världsarvsdagen 7.8 Brukstid ca 45 min (AK30) Korsnäs Lantdag 13.8 kl 11-14 på museiområdet, marknad och festprogram först efteråt som vi vet hur det blev.

Men egentligen Specialpris Korsnäs bibliotek öppet juni-augusti må, fre 12-19, ti-to 12-15 379€ ligger • MotoMix • är det allra bäst just nu, då hela sommaren inkl. batteri och laddare Utställning Landhöjningen i världsarvet Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom framför. Orörd. Oförbrukad. att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja Stihl Med reservation för ändringar • Mera info på www.korsnas.fi ochFS FB & IG av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer 410 C-EMK samt till STIHL 4-MIX maskiner!

Röjsåg ALLT ÄR VÄL inte helt perfekt, inte ens under somI den här bilden finns det fyra fel. Jämför med Ultralätta motorsågar Service av lantbruksoch entreoriginalbilden som du hittar inne i tidningen och Hyr en stuga i Kvarkens skärgård maren. Det får min dotter Leas dikt, som hon skrev Stihl MS 170 Erbjudande I detta nummer har vi gömt fyraprenadmaskiner, reservdelar, ringa in de fyra felen!

• Volym 30 cm för några veckor sedan, beskriva.

På Jeppisdialekt.

199€ Egen brygga Alla bekvämligheter • 4,2 kg miniatyrbilder (samma•storlek som denoljor m.m. tillbehör,

Tvättborste, tvättsvamp och mikrofibersvamp för rengöring av bilen.

Två korgar av trä, passligt för till exempel hobbymaterial som garn.

Sommaren 2022 i Korsnäs

1

2

DRÖMSEMESTER PÅ BERGÖ

690€

ÖPPET SOMMAREN 4 2022890€

3

3

Övermark • Vardagar 9-19 • Lördag 9-15 nedan) av Kustmedias logo. På Auktoriserad vilka Valtra, sidor finns de?

(Räkna ej med Bredhällsvägen denna.)

Fendt, Sampo, 300, Bergö Bergö Havsudden, Finby • Vardagar 9-18 • Lördag 10-16 • Söndag 12-16 På vilka sidor kan man läsa följande fyra: Huddig och – Till stor hjälp...

+358 (0)50 016 02317 • bergohavsudden.fi/ Lännenservice

Brännbackvägen 151, Övermark • Tegelbruksvägen 1, Närpes – Vi tillbringar mycket...

STIHL- OCH STIGA www.ronnholmsblommor.fi

– Man måste tänka positivt..

ROBOTGRÄSKLIPPARE – Jag har framförallt..

Cirkelv. 15, Om jag vinner vill jag 65100 ha: FRÅGA OFFERT Vasa

ÄVEN MONTERING Rengöringsredskap Namn.............................................Tel.........................................

Träkorgar

Adress.........................................................................................

Omgång 343 K522

NYA MODELLER!

Stihl MS 180 C-BE Erbjudande

299€ ”SnartArbeta e vitryggt vi och villo å har ett• 4,3 prima liv. kg bekvämt med MS 194 CE Erbjudande STIHL säkerhetsutrustning!

Sema, basto å så vidari. Stihl • Volym 30 cm FRÅGA EFTER 3,3 kg 359€ Men he ePAKETERBJUDANDE. ju också oprima •liv, dom de satans myggona överallt. tel. 06-3182950 Men annos e he no prima liv” 0500-364688 • Volym 32 cm3

3

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

MÅ VÅRT LANDS invånare inte störas av annat än mygg. Så banalt och naivt måste jag få tänka ibland i det kalla draget från nordanvinden och president P.

4

Robin fick anafylaktisk chock Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan den ödesdigra dagen då en rutinundersökning höll på att kosta Robin Walderman, 34 år, livet. En CT-röntgen förändrade, troligen för all framtid, hans liv och efter en tid som präglats av osäkerhet och ångest försöker han nu hitta balans i livet utgående från de nya förutsättningarna, med en begränsad kosthållning och en kropp i ständigt försvarsläge. Robin är en av få som drabbats av histaminintolerans.

V

I TR ÄFFAR ROBIN och hans sambo Jenny Hermans ute vid deras sommarstuga i Malax.

De har varit ett par i tolv år, och vistas stora delar av sommarhalvåret här. Robin, som är byggare och egen företagare sedan 15 år tillbaka, är hemma från Jungsund medan Jenny, som driver eget café, är Malaxbo.

– Vi har en del hjärtproblem i vår släkt och jag har flera gånger själv blivit undersökt med ultraljud, eftersom jag länge haft problem med högt blodtryck vid ansträngning. Jag hade haft en del känningar i bröstet, vilket gjorde att man beslöt att utföra en CTröntgen – en skiktröntgen – i september för snart två år sedan, inleder Robin.

Det visade sig bli ett ödesdigert beslut. Det dröjde inte länge efter att kontrastvätskan sprutats in, innan Robin började ana oråd. Innan undersökningen var slutförd kändes det som om hela kroppen höll på att brinna upp inifrån, och när han togs ut ur röntgenmaskinen hände allt mycket snabbt.

– Det kändes som om att jag blivit slängd in i en brasa. Pulsen sköt i höjden, blodtrycket sjönk och omringad av ett flertal läkare och sköterskor höll jag på att förlora medvetandet, fortsätter han.

Det blev raka spåret till intensiven.

– Kroppen svarade inte ens på adrenalinet som de gav mig – först efter den tredje, stora dosen, fick de kontroll över situationen. Robin känner enorm tacksamhet till sjukhuspersonalen som agerade så snabbt, skickligt och räddade hans liv.

Extremt ovanligt Kontrastvätskan hade förorsakat Robin en anafylaktisk chock och efter att den akuta situationen hade lugnat sig, fortsatte hans hjärtinfarktsvärden att stiga, så han blev kvar på hjärtavdelningen över natten för övervakning.

– Min puls lär ha varit skyhög och blodtrycket sjönk drastiskt, förmodligen var det ganska nära ögat, konstaterar Robin.

En anafylaktisk chock, eller anafylaxi, är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. Reaktionen kommer i regel snabbt och kan vara livshotande om man inte får behandling direkt. Anafylaxi orsakad av kontrastmedel är extremt ovanligt och någon närmare förklaring till reaktionen fick Robin inte, varken då han blev utskriven eller senare.

I stället är det han själv, och speciellt Jenny, som satt sig in i vad som egentligen hände, varför och vad det lett till.

– Det dröjde inte många dagar innan vi insåg att det nästan inte längre fanns något jag kunde äta utan att igen få liknande symptom.

Det hade kanske gått en vecka när vi åt potatis och fläsk, och jag sa åt Jenny att ”nu får jag na feil”.

Paret kastade sig i bilen och åkte till akuten för att få hjälp med symptomen, som Jenny då kopplade till jod.

Det kändes som att jag blivit slängd in i en brasa – Jag hade använt jodhaltigt salt, och konstrastvästkan som användes vid undersökningen var jodbaserad. Men på akuten avfärdades vi med att man inte kan vara allergisk mot jod i maten. Det blev ännu ingen vidare undersökning och vi skickades bara hem med instruktioner om hur vi använder adrenalinpennan, minns hon.

De fick, efter mycket om och men, till sig tjatat en remiss för allergitester.

– Men när sex månader gått och jag fortfarande inte fått någon kallelse, visade det sig att de aldrig hade ordnat någon remiss åt mig.

Artikel gav svar

Det slutade med att han fick allergitesterna via en privat mottagning med remiss till sjukhuset. De visade dock inget som gjorde dem klokare. Det var först när Robins mamma läste ett reportage i Allas veckotidning, om en svensk kvinna som led av histamintolerans, som polletten föll ner. Allt stämde, konstaterade de.

Jenny upprättade kontakt med damen i fråga, och idag vet de betydligt mer. Det har dock visat sig att det gör man inte inom vården.

– Vi har inte fått någon form av eftervård eller hjälp från sjukhuset, trots att vi upprepade gånger har försökt och bett om det. Det blev flera resor till akuten innan vi gav upp och började sitta i bilen utanför, för att åtminstone vara i närheten av vård ifall att situation

Robin Walderman, hemma från Jungsund men numera Malaxbo, överlevde med nöd och näppe den anafylaktiska chocken men har efter det fått göra stora kostomställningar för att undvika symptom på grund av sin histaminintolerans.

Robins sambo Jenny har satt sig in ordentligt i problematiken kring vilka livsmedel Robin tål och inte. Med tiden försöker de hitta en bättre balans i livet igen.

skulle förvärras. Kunskapen finns tydligen inte, konstaterar paret.

Efterhand har Jenny läst på och satt sig in mer och mer i problematiken kring histaminintolerans, men många frågor står ändå fortfarande obesvarade.

– Histaminintolerans är lika okänt idag som laktosintolerans var för 30-40 år sedan. Det förorsakas av att histaminnivåerna blir

5 T

E TACK FÖR TIPS

FAKTA HISTAMININTOLERANS Histaminintolerans klassas inte som en allergi eftersom det uppstår när kroppen tar upp för mycket histamin från maten. Det beror på att man har brist, eller nedsatt produktion av, enzymet diaminoxidas, DAO, som bryter ner histamin. Det är alltså samma princip som vid laktosintolerans. Då kan kroppen inte kan ta hand om och bryta ner det histamin som redan finns i maten eller triggas av viss mat. Endast en till två procent av världens befolkning saknar enzymet DAO helt, men fler kan ha tillfälligt nedsatt produktion. Det finns inget botemedel – enda sättet att undvika symptom är att äta låghistamin kost.

ANAFYLAXI

Robin arbetar som byggare med det egna företaget Västkustens Bygg & Allservice. Hans stora fritidsintresse jakt och fiske påverkas av diagnosen.

– Att bege sig ut på sjön eller ut i skogen kändes otänkbart när hjälpen då skulle vara så långt borta.

för höga i kroppen, vilket i sin tur beror på att histaminet – som finns i maten – inte kan brytas ner. Detta eftersom det nödvändiga enzymet saknas, förklarar Jenny.

Enzymet som kopplas till intoleransen är diaminoxidas, DAO, och finns i magen för att bryta ner just histamin i maten. Enzymbristen i sin tur kan bero på flera orsaker – mediciner är en sådan.

DAO-hämmare finns nämligen i viss antibiotika, antidepressiva medel, mediciner som används mot Parkinsons och Alzheimers samt i vissa blodtrycksmediciner.

Men också konstrastvästkan som används vid CT-röntgen kan ha samma effekt.

Man tror att en till tre procent av alla vuxna är överkänsliga mot histamin eller andra så kallade biogena aminer i maten. Mörkertalet är troligen ganska stort.

– Hjärtrusningar, blodtrycksfall, så kallade flushs, hudproblem, astmaliknande symptom, migrän, extrem trötthet efter måltider, matförgiftningssymptom och hjärndimma är vanliga symptom – men symptomen kan variera från gång till gång. Livsmedel som innehåller mycket histaminer eller frisätter histaminer och ofta kan utlösa en reaktion är bland annat tonfisk, makrill och ansjovis, sardeller och sardiner, skaldjur, jästextrakt, soja, köttfärs, griskött, salami, rökta livsmedel, jod, tomat, citrusfrukter, lagrade ostar, pålägg och andra fermenterade korvar, alkohol – speciellt rött vin och öl – samt surkål och andra fermenterade grönsaker.

Rasade i vikt För Robins del visade det sig det mesta bli oätbart efter incidenten på sjukhuset.

– Ovissheten var värst. All mat blev potentiellt livsfarlig innan vi förstod vad det berodde på. Måltiderna blev ångestladdade för oss

båda. Jag visste inte vad jag kunde laga, och det jag lagat försökte jag äta med god min trots att jag hade panik inombords, i väntan på en eventuell reaktion hos Robin, minns Jenny.

Efter varje större reaktion blev tröskeln allt högre för Robin att våga äta och på kort tid gick han ner 15 kg i vikt.

– Jag levde på kokt ägg, havregrynsgröt och kycklingfilé utan salt och utan kryddor. På en sådan diet dröjer det inte länge innan all livsglädje försvinner, medger han.

En ost- eller skinkskiva kunde ge upphov till en kraftig reaktion och Robin har nu inte ätit en smörgås på ett och ett halvt år.

– Problemet är att man kanske tål en viss sak en viss dag – men inte nästa. Allt beror på histaminnivåerna och var gränsen går för vad kroppen kan hantera.

Histaminnivåerna stiger i mat som tillretts och lagras, så uppvärmd mat kan vara ett problem, förklarar Robin.

All processad mat går bort, vilket betyder det mesta som säljs i butik idag.

– Jag tror jag har svängt och läst på varenda förpackning som finns i affärerna, ler Jenny.

Ju fler tillsatser desto värre – det är ren, ekologisk mat lagad från grunden som är säkrast, konstaterar hon.

Enda sättet att undvika symptom är att avstå från det man inte tål – och vad det är kan variera och vara väldigt individuellt. Något botemedel finns inte idag, och forskningen lyser med sin frånvaro. Med hjälp av ett blodprov kan man mäta halten av DAO, men resultaten är svårtolkade och bara en del i utredningen – om man lyckas få en sådan.

krämer, deodoranter och schamposorter. Med tiden har han lärt sig vad som fungerar och inte, och hittat en bättre balans i vardagen.

Sakta men säkert har han återigen kunnat utöka antalet livsmedel han äter, samtidigt som det gäller att alltid tänka efter.

– Fuskar jag och äter lunch ute en dag går det inte att försöka äta andra histaminrika livsmedel följande dag, konstaterar Robin.

Histamintoleransen påverkar även arbetet och fritidsintressena, liksom det sociala livet.

– Maten är ju en viktig del av umgänget och det är klart att det känns när alla andra sitter och äter något gott, och jag sitter med en äggpaj, ler han, Robin, som inte hade några kostproblem innan incidenten.

– Det enda jag reagerade på tidigare var nötter, tillägger han.

Hans stora fritidsintresse, jakt och fiske, påverkas också.

Förra sommaren var det nästintill otänkbart för Robin att åka ut till sjöss.

– Jag kände att jag var för långt borta för att få hjälp om det skulle behövas.

Det har också känts otryggt att gå ensam i skogen med hunden som enda sällskap under jaktsäsongen.

– Varje gång man äter sin matsäck där funderar vad som händer om det skulle orsaka en värre reaktion i skogen, när vägen till vård är lång, erkänner han.

Han hoppas att den värsta och tyngsta tiden nu är över och att han vartefter ska få en allt bättre balans och större variation i sin kost igen.

– Man måste tänka positivt och välja glädjen – vilket annat alternativ finns det?

Att välja glädje

Text och foto: Anna Sand

När situationen var som värst reagerade Robin även på vissa tand-

De första symtomen på en anafylaktisk chock kommer oftast från huden, till exempel i form av nässelutslag, klåda och svullnad kring ögon, mun och läppar, samt värmekänsla. Det är också vanligt att man känner trötthet och oro, eller får rinnsnuva, nästäppa, heshet och hosta. Många får även svårt att andas eller märker av symtom från magtarmkanalen, som diarré eller kräkningar. De svåraste allergichockerna kan leda till blodtrycksfall, andnöd, hjärtstopp och medvetslöshet.

Symtom på anafylaxi kan ge sig till känna redan inom några sekunder eller minuter efter att man fått i sig ett allergen. I sällsynta fall kan en anafylaktisk reaktion dock komma flera timmar efteråt. I regel är risken för en allvarlig reaktion större om symtomen kommer snabbt. Det är inte säkert att man utvecklar alla symtom vid ett tillfälle och symtomen kan variera från person till person. För att en allergisk reaktion ska räknas som anafylaxi krävs att minst två olika organ är påverkade.

VAD ORSAKAR EN ALLERGISK CHOCK (ANAFYLAXI)?

En anafylaktisk chock kan utlösas när ett allergen injiceras, sväljs, andas in eller kommer i kontakt med huden. Anafylaxi kan antingen vara allergisk eller icke-allergisk.

EXEMPEL PÅ ALLERGISK ANAFYLAXI: • Livsmedel som jordnötter, nötter, skaldjur, ägg, mjölk, sesamfrön, vete, fisk • Insektsstick/bett, framför allt från bi och geting • Naturgummilatex • Vissa läkemedel, till exempel muskel­ avslappnande medel • ”Mjäll” från katt, hamster eller häst

EXEMPEL PÅ ICKE-ALLERGISK ANAFYLAXI: • Vissa läkemedel, till exempel antibiotika • Röntgenkontrast • Fysisk ansträngning Det är inte helt klart varför vissa utvecklar anafylaxi och andra inte, men det finns vissa riskfaktorer som kan bidra till sjukdomen. Om du tidigare har fått en anafylaktisk chock ökar risken för att drabbas av en till. Även om den första reaktionen var lindrig, kan nästa anafylaktiska chock bli allvarligare än den första. Ofta är det en atopisk, det vill säga ärftlig, sjukdom som ligger bakom anafylaxin. Allergi, astma och eksem är några exempel på sjukdomar som kan vara atopiska.

Otillräckligt kontrollerad astma kan också öka risken för att allergichocken blir svår.

Källa: www.astmaochallergilinjen.se

6

ÖPPET SOMMAREN 2022

Övermark • Vardagar 9-19 • Lördag 9-15 Finby • Vardagar 9-18 • Lördag 10-16 • Söndag 12-16 Brännbackvägen 151, Övermark • Tegelbruksvägen 1, Närpes www.ronnholmsblommor.fi

Företagshälsovård vard. kl. 8–16

tel. 040–357 8737

Kaskö, Kristinestad, Närpes Teuva, Kauhajoki

Specialläkare, undersökningar & dagkirurgi vard. kl. 9–16 tel. 06–357 8700 Lappfjärdsvägen 10, 64100 Kristinestad

www.ostrocenter.fi

ALLT DU BEHÖVER TILL ÅRETS BYGGPROJEKT HITTAS HOS OSS!

NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

GRÄVMASKINSTJÄNSTER • Husgrunder Malax med omnejd!

• Dikningar • Rensningar • Dräneringsarbeten

✁

Transport Kennet Westerlund Jordbyggnad Grus & Matjord Flis Rivningsarbeten

Intresset att snida och bearbeta trä med stämjärn kräver tålamod och envishet.

– Jag ser det som att jag har blivit given ett pund att förvalta, förklarar Rafael Kecklund. Helst vill jag arbeta med träalstren varje dag. Det skänker mig också glädje att lyssna på medmänniskor och hjälpa dem hitta rätt väg.

V

I STÄMMER TRÄFF en solig dag i mitten av maj. Rafael hälsar välkommen till gården alldeles invid riksåttan, på Ahlholm.

– Nej, det här är inte Svarvar, ler Rafael. Vår gårdsgrupp kallas på dialekt för ”Ahlholman”, mitt emellan Svarvar och Norrback.

Bondpojken som blev pastor

Lars-Ove Åstrand • Tel. 0500 88 0043 • larsove_astrand@hotmail.com

• • • •

Rafael gestaltar livsskeden i trä

Tfn. 050-4310658 transport.westerlund@gmail.com

Intresset för att skapa alster i trä har Rafael inte haft sedan liten, utan det vaknade för drygt tjugo år sedan.

– Jag är uppvuxen i Kovjoki, där min bror ännu bor kvar. Så har jag en syster i Nykarleby och en syster i Töjby.

Föräldrarna var bönder, men Rafaels far dog när han var fjorton år. Några år senare, vid sjutton års ålder, blev Rafael frälst.

– Min tro kom alltså inte från barndomshemmet, utan jag valde själv att överlämna mitt liv i Guds händer då. Jag ser det som ett sätt att mer aktivt börja tänka över vad jag gör med mitt liv och vad jag väljer för vägar.

Han blev anställd i en pingstförsamling och kom under tretton

år att verka som pastor och ledare i några församlingar till. Sedan år 1969 arbetar Rafael i Pingstkyrkan i Petalax på ideell bas.

Göra skillnad för andra – För mig innebär livet som troende att jag funnit vissa grundsanningar som är bestående för mig.

Det innebär till exempel att jag inte kan gå förbi en medmänniska med behov. Jag försöker alltid lyssna på människor med respekt.

Rafael beskriver det som att han helt enkelt direkt kände sig hemma i pingströrelsen. En känsla som under åren förstärkts genom möten med andra människor.

– En stor andel av hjälpverksamhet som görs sker genom ideellt arbete via församlingar. Det är ett sätt då jag kan komma till nytta och göra skillnad för andra människor.

Rafael berättar anspråkslöst om sin tro, utan att jämföra eller värdesätta andra livsåskådningar.

Det intressanta är det som förenar människor, inte vilka detaljer som skiljer oss åt.

Flytten till Ahlholm Han träffade frun Maj-Britt inom gemenskapen i församlingen. Hon

arbetade som kock i Nykarleby och de fattade tycke för varandra och gifte sig.

– I början av 1970-talet behövdes någon som tog över hemmanet på Ahlholm. Och hon var ju enda barnet, förklarar Rafael. Jag såg det varken som ett offer eller en förmån att bli jordbrukare, så vi beslöt att ta över familjejordbruket.

Han minns tiderna när nästan alla gårdar på Ahlholm hade kor och egna mindre jordbruk.

– Det är en stor frihet att arbeta som jordbrukare, säger Rafael. Och visst blev jordbruket en stor del av min identitet, medan Maj-Britt arbetade som kock vid Svarvar skola.

Han minns den goda stämningen när bönderna samlades för att torka säd. Hur de delade bekymmer och framgång medan de kände på säden och diskuterade skörden.

När Rafael fyllde 55 år genomfördes generationsskifte på gården och sonen Bo tog över. Rafael räknar och kommer fram till att han nu är nionde eller tionde generationen jordbrukare som brukar marken kring hemmanet.

– Vi planerade även för att hålla höns och hann bygga ut hönshuset, men Bos astma satte stopp för den verksamheten.

Dottern Åsa arbetar som lärare, medan andra sonen Tom är företagare inom databranschen.

I år fyller Rafael 84, men det hindrar honom inte från att sätta sig i traktorn och hjälpa Bo med sådden.

Människor och samhället Rafael var under många år aktiv som politiker, ett intresse som

7 En tredelad serie med tavlor beskriver känslorna när sonen lämnar föräldrahemmet för att fara över Atlanten, brevet hem till föräldrarna och hemkomsten från Amerika. Här syns verkligen Rafaels förmåga att förmedla känslouttryck i sina trä-personer.

Ett av Rafaels alldeles hänförande arbeten är ”fattigpojken” med sina otroligt skickligt bearbetade detaljer.

Rafael Kecklund arbetar gärna i al eller lind, eftersom de är mjuka träslag. Även om björken bjuder på hårdare motstånd tycker han att träslaget i sig är så vackert. Allmogen med olika situationer berättar om forna dagar. Rafael är intresserad av historien och låter alstren berätta.

fortfarande lever starkt. Han läser Vasabladet dagligen och funderar mycket på samhällsutvecklingen.

– Min målsättning har alltid varit att se till helheten. Då är det svårt att bli omtyckt bland alla i en kommun. Det beror ju så på från vilket perspektiv man ser på ett förslag eller fattar ett beslut.

Rafael är nöjd över hemkommunen Malax, ja till och med lite stolt.

– Jag kommer inte att bli en sådan som kritiserar!

Rafael och Maj-Britt erbjöd ”bed and breakfast” i två stugor på gården tidigare. Han minns många trevliga möten med olika människor och möjligheten att lära sig ord på nya språk.

– Vi är ju inga ungdomar längre, så nu i sommar nöjer vi oss med en sommarfest i ladan. Under fyra dagar, 14 – 17 juli, ordnar vi en sommarfest med sång och musik. Då grillar vi korv, dricker kaffe med kaka och trivs tillsammans.

Bearbeta och skapa i trä – Jag har gått kurser med bland andra Torsten Lundmark i Pörtom, som visade mig tekniker för att skapa allmogekonst och Bergökonstnären Lars-Göran Söderholm, som är otroligt skicklig på att skapa djur i trä och färglägga. Senaste åren har jag gått på kurs i Jurva.

Rafael är tacksam över att dela intresset för träbearbetning med andra likasinnade. Umgänget medan de arbetar, inspirationen av övriga kursdeltagare och hjälpen från kreativa lärare.

– Jag kan inte bara hitta på mitt alster, utan behöver ett fotografi eller annan inspiration för att komma i gång med arbetet. Mest har jag skapat olika allmogeföremål, ofta någon situation ur jordbruket förr eller naturmotiv idag.

Rafael föredrar att arbeta i lind, ett mjukt träslag som inte mörknar på ytan.

– Dessutom är den amerikanska linden kvistfri, så då går det ännu bättre att bearbeta träet.

– Alen är ett bra alternativ, eftersom även det träslaget är mjukt och går bra att bearbeta. Al mörknar dock på ytan, men det går ju också att måla alstret till sist.

Björk är ett hårdare träslag, så det är svårare att få detaljer riktigt bra utskurna. Å andra sidan tycker Rafael nog att björk i sig är ett vackert träslag. Och det går bra att putsa.

– Jag köper mina verktyg färdiga, förklarar Rafael. Viktigast är olika varianter av stämjärn: raka, böjda och vinklade. Ungefär tjugo olika verktyg använder jag regelbundet.

PRIS FRÅN 3800 € Alla modeller av minireningsverk med slamtömning eller utan slamtömning.

CE-godkänd samt EN 12566-3

info@asiofinland.fi www.asiofinland.fi JKM-Infra 050 5533270

MALAX KROSS Er leverantör av bergskross och grusprodukter Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483

Intresse året om – Sommartid arbetar jag ute i hönshuset ute på gården, visar Rafael. Men när det blir kallt till vintern flyttar jag inomhus i ett skilt rum här i stugan.

Rafael säger att han oftast nog vet, ungefär, hur alstret ska bli när han börjar på. Han har en uppfattning om helheten.

– Nej, jag vet inte hur många alster jag tillverkar. Det beror ju också på hur man räknar, för till exempel julkrubban består ju av omkring tio olika pjäser. Och hittills har jag väl lagat omkring tio sådana serier.

På senare år har det blivit lite större pjäser, där det gäller att få rätt proportioner och hitta bra lösningar för hur delar ska anpassas.

– För mig är träarbetet en kär, daglig syssla. Då mår jag bra. Om någon dessutom blir glad eller intresserad av mina alster, så innebär det ju en delad nytta.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Vi finns på Paviljongvägen 1 i Åminne, Malax.

Vi erbjuder grillmat, båtbränsle och glass! Kolla in våra sociala medier, där finns även våra öppettider.

TALLSKOGS TRÄDGÅRD

Sommarblommor Öppet alla dagar klockan 9-19

Strandservice

Malax_Strandservice

Pellasbackvägen 10, Pörtom

8

”Lonkverk” till häst.

Ralf om dåtida sågverket

och livet i Åminne I KustNytt nummer 3/2022 medverkade Ralf Söderback i den första delen om livet i Åminne. Då gick vi på isen och beundrade Bröderna Hemmings pålningsarbete vid båthamnen. Nu träffades vi nyligen igen.

Till rond två kan man säga. Vi ska prata om sågverket.

R

ALF SÖDER BACK OCH undertecknad sitter i vårvärmen framför deras hus. Det är grönt, det är skönt och fåglarna kvittrar.

Familjehunden Pyret ”nåssar på” runt bordet och inväntar matte som är barnvakt. Ralf ska samma kväll till Kvarkens båtmuseum på talko. Dagen innan har han tvättat och oljat terrassen mot Åminnes fjärd. Det är vår, det är vackert och vi ska prata om Åminne såg och hans minnen därifrån under barndomen och de tidiga ungdomsåren. Den här artikeln utgör ingen grund för vare sig exakthet eller helhetshistoria om Åminne såg. Det här är ett samtal med Ralf om minnen från sågen under hans barn- och ungdomstid. Som det var då.

– Jag har satt upp skylten nu. Sågskylten som Göran Strömfors har gjort modellen till. Det är så många som frågar var sågen stod. Skylten är nu på den plats där maskinrummet var. I övrigt

Ralf Söderback vid skylten som är placerad ungefär i maskinrummet vid Åminne såg.

tog ju sågen upp ett stort område här, säger han och slår ut med ena armen. Åminne såg verkade under åren 1897–1987. Ralf Söderback föddes 1946 och är uppvuxen nära sågverket. Åminnebarnen fick sysslor vid sågen när de var dugliga till det.

Med ålder och mognad fick de nya uppgifter.

– Eller de var när de äldre fick nya uppgifter som vi fick deras.

Jag själv han nog ha de flesta av befattningarna där, skrattar han.

– I början fick vi plocka undan pärtor. Det fanns en maskin med remmar, pärtskäraren, som fick kraft från sågmaskinen. Det var som en bit som var snett ställd där ”klåbbarna” placerades och de var så långa som pärtorna skulle bli.

Maskinen skar tunna skivor och pärtorna kom ut på undersidan.

Spillet var trekanter av ”klåbbarna”, bitar som skulle tas tillvara och göras till brännved. Vi små och smidiga pojkar hade till uppgift att plocka undan pärtorna när de kom i en ränna och trava upp dem.

Systemet var rationellt och bra.

– Bergöbor kunde komma hit med båten lastad med ”klåbbar” som skulle bli pärtor. ”Klåbbarna” drogs upp med sågkärran till pärtskäraren, skars, lastades och drogs med kärra till båten igen.

När pärtskäraren tystnade var bå-

ten fylld med pärtor och färden hem till Bergö igen kunde starta direkt. De som kom uppifrån byn kom med häst och kärra, vi lastade också deras kärror och för arbetet fick vi en slant.

Med tiden avancerade man från pärtskärare till att bli ”spånpojk”.

Ralf berättar att deras uppgift var att dra undan spån och hålla rent under sågen.

– Vi ”måka” spån åt sidorna, sopade och höll rent under sågen.

Här lärde vi oss också att smörja, hade en oljeflaska som vi tömde ur här och där – på sågen, kring axlar och där delarna rördes. De äldre visade hur vi skulle göra.

– Det ska tilläggas att det inte var aktuellt med nå kontroller från arbetarskyddet här, skrattar han.

– Sen blev vi ”klåbbhaalare”.

Flottade fram virke från grimmorna med kex och drog upp stockar ur sjön till stockbron. Man gjorde en snara kring stockarna och drog upp dem. Eller rullade fram stockarna från högarna på land som byssborna hade kört ner med häst och kärra.

Stockarna kördes genom ramsågen av två man. När de var sågade skulle det kantas, ett ”grannlaga” arbete där sidorna sågades bort så det blev rena kanter på brädorna.

– När jag var barn var det Kalle Påfs som var bäst på ”kantase”.

Spillet från ”kantase” kallas ribb och de for raka vägen till ribbkapen, där de kortades av till passliga längder, fördes på en kärra längs rälsen, kippades av, travades och såldes som brännved.

Sågställarens uppgift var att hålla sågen vass och att sköta byten i ramen, alltså ändra från exempelvis bräder till två eller tre tumsmått. Det var en viktig upp-

9

Rester från rälsen.

Besök Kvarkens båtmuseum i Åminne, där finns en utställning om Åminne såg

gift. Helge Österback skötte det först och sen övertogs arbetet av Erik Karlsson. Det här var inget arbete för barn.

Sågen drevs av en ångmaskin men i något skede blev pannan ”nersynad”. Det var för lite tryck i den. Då byttes maskinen till en tvåcylindrig maskin. Med tiden blev det elmotorer.

– När bräder var sågade lyfte vi dem på kärror som fraktade dem den korta vägen på den smala rälsen till verkhusen.

Sågdisponenten skötte om finanserna. Alla kunder hade ett nummer, som nogsamt placerades på rätt hög med stockar. Viktor Berts var länge sågdisponent och hans fru Linnea efterträdde honom. De bodde i disponenthuset, det röda huset i den tvära kurvan nära Lindbergs växthus.

Det var stort manskap kring sågens verksamhet. Många som arbetade här, många hästar och kärror och lass med virke. Högsäsongen var vårvintern och fram till höbergningstiden, då arbetet pausade.

– Fanns det något kvar sågades det efter höbärgningen.

Privatpersoner och företag liksom skogsbolagen anlitade sågen.

– Ett tungt arbete var att bära bräder som skulle stabbas upp för torkning åt bolagen. Högarna kunde vara lika höga som huset här med trappor i ena änden. Virket torkades hela sommaren och före höstens kyla och väta skulle det under tak i verkhusen. Verkhusen stod där och där och där, pekar Ralf från sin stol på gräsmattan.

Det fanns gott om förvaring.

– Virket från Åminnesågen var prima, befäster han. Man ser ännu idag virke som är sågat här.

Hur? Ralf tar en av mobilerna som ligger på bordet och visar.

– Om det här är brädan på längden och det är sågat med ramsåg är ränderna den här vägen, säger han och visar på kortsidan. Dagens virke som är sågat med trissor har en annan struktur.

Ralf for tidigt över till Sverige, jobbade en tid där före militärtjänstgöringen och ungefär här slutade han med allt vid sågen.

Efter militären arbetade han ett par år i Vasa, sparade nya pengar och så for Stina och han tillsammans till Sverige.

Det fanns olika sorters virkesarbete för Åminneborna.

– Virkesbolag höll till i Kronvik. De köpte virke av bönderna som huggits ut här i Malaxskäre.

Det skulle barkas och det var helbarkat eller halvbarkat. Helbarkat betydde inte något brunt kvar alls på proppen när den torkat. Halvbarkat tillät att det var randigt, endast ytan skulle barkas bort.

– Vi använde barkkniv och ”barkkräntscho”, en bock i vilken ”klåbben” lutade passligt. ”Klåbbarna” var omkring 1,20 meter.

Stockar barkades också men det gjorde inte jag. Det var ett tungt arbete.

Han berättar också om hur stockar forslades i grimmor till lastningsplatsen utanför Sillgrund där båtarna lastades för vidare transport. Och hur han som pojke tog emot de viktiga lapparna.

– Säljaren skulle ha en lapp för varje knippe stock som kom överbord.

Innanför grimmorna fanns pontoner i vattnet där gubbarna stod med vatten till knäna och måt�tade stockarna. Ett riskfyllt arbete.

Stockarna vinschades sedan upp på båten där det skrevs en lapp om måtten. Min uppgift var att ta emot lapparna, beviset för hur mycket som sålts, och ge dem vidare.

En sommar hade Ralf till uppgift att skjutsa ut arbetare som

skulle mäta stockar på land i skärgården.

– Jag var också med och mätte.

Det var Inge Söderback, Hasse Söderback och jag. Hasse gick i Tekniska och behövde pengar. Inge var ”boss” och bokförde. Hasse och jag mätte stockarna och flyttade dem från en grimma till en annan.

Det fanns gott om skogshuggare i trakten och det såldes en del till sågen. Ralf minns att Håkan Herrgård och ”Härrgusch-Ivar” körde ut virke med häst och släde eller stöttingar ur skogen.

När Ralf var barn var det häst och kärra som gällde men i början av 1960-talet började man komma med små traktorer till sågen.

Vi pratar en stund om hur stor betydelse ån hade. Och att man klarade sig i Åminne. För här fanns fisk, potatis och förtjänstmöjlighet vid sågen.

– Dagspengen från sågen fick man kontant i kuvert. För barkase fick man en viss summa per meter.

Här fanns en speciell puls. Manskap vid sågen, kunder och arbetarna som bodde vid ”Sågkampi”.

– ”Sågkampi” hade fyra bostäder. Där bodde arbetare vid sågen eller flottare, som oftast talade finska.

Virke flottades ända från Jurva längs ån som utmynnar i Åminne.

Flottarna följde med och löste upp ”bröjta”.

– Om stockarna började stocka sig var det ett helvete att reda upp.

Därför följde schacke med och såg till att passagen var fri.

Väl ner i Åminne fanns grimstockbommar som stockarna flöt igenom och som förhindrade att de for åt sidorna och tog i båtarna vid bryggorna.

– En bit ut, ungefär vid ”Mittisaandi”, fanns större grimmor som tog hand om stockarna.

– Annars var det bra metställe under grimmorna. Mycket ”skråttar” där som fiskarna åt, säger han.

– Ibland balanserade vi på stockarna i grimmorna. Det kunde också sluta med att vi hamnade i sjön. Men det var ju bara vatten, skrattar han.

Ralf minns inga större olyckor kring sågverket.

– Janå, utom den gången när det kunde ha slutat dåligt för broder Leif då han ”påta me kvättar i spååne”. Spånet for med en transportör till pannrummet, samlades i ett hål där det föll ner i en eld som gav värme och ånga till maskineriet. Leif föll i misstag ner i spånet men lyckligtvis var det så packat med spån och han stod upprätt så någon fick tag i honom. Annars hade det gått dåligt. Länge talade om gången då Leif var i ugnen vid sågen.

– När vi blev lite äldre och började tjuvröka vaktades vi en del, minns jag. Och fick stränga orders om att inte hålla till runt sågverket.

Ralf fortsätter och minnet är gott.

– På tal om ”kvättar” så var det en del av Albertinas brännved. Albertina Björkas var ilandflyttad från Trutören och bodde i stugan vi kallar ”kusthotellet”. Hon levde ensam och livnärde sig på ett stort potatisland och på att sy nät och lappa bragder. Hon plockade brännved runt sågen och stränderna här. Bland annat ”kvättar”.

Albertina var släkt med Robert Björkas från Petalax. Hon var hans pappas faster.

Av en tillfällighet ringer Robert Björkas där vi sitter i solskenet.

Robert funderar över nå fiskar och Ralf har svaret. De reder ut begrepp som ”kåtura, löjona, småsika och muikona”.

I ”faggorna” fanns även ett par smidjor, som främst betjänade sågen, en kvarn som drevs med samma maskin som sågen och ett båtbyggeri har också funnits i Åminne.

– Enid Åback berättade en gång om smidjorna och om ”KåparJan” som kom från andra sidan ån och smidade här. En gång när jag skulle gräva ner nå skräp hamnade jag i en kolmina. Min mamma berättade att det var ”KåparJan” som hade kolminan i backen och virke till den var ”haiskona” från sågen.

Man kan också hitta järn i marken här från den tiden.

Vi pratar om tiden efter kriget och om hur allt togs tillvara. Stocken gav bräder, ribb, ”kvätta”, ”baka”, brännved, kutterspån och spån. ”Lonkverk”

till hästarna tillverkades med hjälp av spillånga från maskin.

Spånet fungerade till en del som fyllnadsmaterial i gropar och där det nu behövdes. Kutterspånet från hyvlade bräder användes i sin tur som fyllning i väggar och tak. Kutterspånet förvarades i ett skilt rum vid sågen där det blåstes torrt med fläktar.

– Av bättre virke byggde man och sämre gjordes bland annat till gärdesgårdar. Tunnare stammar blev ”trodor” och störar. Kvistar från träden togs tillvara och blev dörrmattor och kvastar. Det gick många kvastar åt vid sågen där spånet skulle sopas undan hela tiden. Nötta kvastar gavs sen till Albertina, som eldade upp dem i spisen.

– Späda grenar gjordes till ”bomvidjor” efter att ha doppats i spillånga. De användes i stället för kätting när stockarna skulle buntas ihop och dras upp till sågen.

Från början var det ett ägarlag kring Malax Träförädling Ab. Sedan köptes den upp på auktion av Alvar Ek från Petalax, som drev den till slutet, år 1987. Han stod för att riva hela sågverket och återställa området, som var skifteslagets arrendetomt.

Ralf kopplar hunden och så tar vi genvägen till platsen där sågen stod. Vi beundrar skylten och grönskan. På vägen därifrån stannar vi till vid ett ”lonkverk” som bevarats och hänger på en båthusvägg.

– Det var bekvämare för hästarna att dra lass när de hade ”lonkverket” på sig, förklarar Ralf.

Längs vägen hem till Stina och Ralfs hus pekar han ut lite järn som pickar upp ur marken intill en björk – rester från rälsen. På deras tomt står en virkeshög som ska användas till att rusta upp båthuset och Minor står på båtkärran klar att sjösättas.

Vi rundar av – den här dagens prat med Ralf om hans Åminneliv.

Tack!

Text och foto: Lisbeth Bäck

10 TRÄDGÅRD & UTELIV

Turisterna uppskattar läget och lugnet vid Alvinas stuga

Alvinas stuga flyttades hit 2014 och genomgick sedan ombyggnad och renovering för att fungera som övernattningsstuga.

Stugan och hamnområdet används också bland annat till föreningens årliga allsångskvällar.

”Liten förening med stor aktivitet” – så beskrivs Edsviksjöns Allaktivitetsförening på Facebook-sidan, och det är inte svårt att hålla med. En ny säsong har nu dragit i gång vid hamnen och bokningskalendern för Alvinas stuga, som öppnades för uthyrning för ett par år sedan, är redan välfylld inför sommaren.

V

I MÖTER UPP med Katarina Westerlund, ordförande i före­ ningen, och en av ”hustomtarna” vid Alvinas stuga. Det lugna läget med utsikt mot väster och solnedgången, möjligheten att bada bastu och övernatta i en gammaldags bondstuga, har visat sig vara mycket uppskattad av turister. Katarina har nyss kommit hem till Taklax efter ett av sina tre veckor långa arbetspass med att frakta malm i norra Sverige, och under ledigheten upptar föreningslivet en hel del av hennes tid.

– Jag har tidigare jobbat som verksamhetsledare för före detta Svenska Österbottens Byar, det som idag är Aktion Österbotten,

och tack vare det har jag god insikt i projektvärlden. Det har jag haft stor nytta av i samband med de Leader-projekt vi genomfört sedan vi grundade föreningen 2010, berättar Katarina.

Edsviksjöns Allaktivitetsföre­ ning verkar i första hand för området kring Edsviksjöns båthamn, och under det dryga decenniet som föreningen funnits har man bland annat byggt bryggor och skaffat en tunnbastu till området samt el. Det största projektet är ändå flytten och renoveringen av Alvinas stuga, som sedan våren 2020 fungerar som övernattningsstuga här. Från början var stugan enbart tänkt som servicehus vid båthamnen, men planerna ändrades under processens gång.

I det lilla stugköket finns alltid färsk frukost i kylen när gästerna anländer och anteckningarna i gästboken vittnar om mycket nöjda gäster.

Servicehus blev övernattningsstuga – Vi behövde ett servicehus och när vi fick höra att den här stugan skulle bort från tomten den stod på i Malax, frågade vi om vi kunde få den och flytta den hit, berättar Katarina.

Man insåg ganska snart att ett servicehus inte skulle ge några inkomster till föreningen, och tanken på att bygga om stugan för övernattning uppstod.

11

Farstukvisten är nybyggd och från trappan har man utsikt över hamnområdet och havet.

ET TACK FÖR TIPS

Omgivningen och utsikten mot väster uppskattas av besökarna, som också har möjlighet att grilla och bada bastu här.

DRÖMSEMESTER PÅ BERGÖ

Hyr en stuga i Kvarkens skärgård Egen brygga • Alla bekvämligheter

Katarina Westerlund och Maj-Britt Wester­lund är något av hustomtar vid Alvinas stuga nere vid Edsviksjöns båthamn. Nu börjar en ny säsong som ser ut att bli lika fullbokad som ifjol.

– En orsak till det var även att det över lag är dåligt med övernattningsmöjligheter i Korsnäs, tillägger hon.

Det föranledde dock en hel del ombyggnader. Förflyttningen och renoveringen av den genomfördes med hjälp av entreprenörer och i form av ytterligare ett Leaderprojekt.

– Vi behövde göra plats för toalett och dusch i stugan, och för att alls kunna använda övervåningen höjdes stugan med 70 centimeter, fortsätter Katarina.

Uppskattat läge På övre våningen finns nu två sovrum och ett allrum med plats för möten eller umgänge. På nedre våningen finns en stor, nybyggd farstukvist, kök, badrum och vardagsrum. Katarina har tapetserat med tidstypiska tapeter och stugan har inretts med gamla möbler och

textilier från loppisar och andra gamla hus. Här finns plats för tre till fem personer att övernatta och bokningarna görs smidigt via Booking.com.

– Det är enklast för alla parter.

I fjol var det bara två nätter i juli då stugan inte var bokad, och årets första gäster kommer redan nu i maj.

– Anteckningarna i gästboken visar att läget är väldigt uppskattat av gästerna – de har dessutom möjlighet att bada bastu här, berättar Katarina vidare. I hamnen finns dessutom en liten naturlig sandstrand.

att kylskåpet är påfyllt med frukost när gästerna anländer.

– När folk frågade vad vi gjorde på semestern ifjol brukar vi svara att vi tvättade lakan, skrattar Katarina.

Bland gästerna finns både ester och svenskar, men merparten av dem kommer från mellersta Finland.

– Många besöker Kristinestad och Vasa, och då ligger det här mitt mellan. En hel del cyklande gäster har vi också haft, en del fisketurister och egentligen folk i alla ålderskategorier. På det stora hela väldigt bra gäster, konstaterar Maj-Britt och Katarina.

Markservice med talkokrafter All markservice sköts med talkokrafter och det är Katarinas mamma Maj-Britt som ser till att sängarna alltid är renbäddade och

Bergö Havsudden, Bredhällsvägen 300, Bergö +358 (0)50 016 02317 • bergohavsudden.fi/

Behöver du mera förvaring?

Beställ ditt förråd nu!

JG Bygg Ab Kontakta oss!

Tel. 041-5024794, 0400-560744 info@jgbygg.fi | www.jgbygg.fi

LOKALNYTT.FI

BESÖK

VÅR NYA TRÄDGÅRDSHANDEL I LISELUND Med denna kupong drar vi av 15% på normalt prissatta växter och blommor under maj månad.

Ett köptillfälle per kund. Välkomna!

OBS! NY ADRESS

Text och foto: Anna Sand

BLOMTORGET LISELUND Måndag - Fredag 9-19 Lördag 9-18 • Söndag 11-16 blomtorget.fi

12 TRÄDGÅRD & UTELIV

Den pensionerade motor- och biljournalisten Kaj Enholm ägnar sig på det privata planet inte åt skruvande och bilbyggen. Jag är på jakt efter en bränslesnål bil, säger han angående ett kommande bilbyte. I familjens stuga på Bergö har Kaj tillbringat mycket tid genom åren.

LIVET SOM MOTORSPORTS- OCH BILJOURNALIST

var intressant men hektiskt Sitt starka bilintresse till trots har Kaj Enholm aldrig varit någon skruvare eller mekaniker personligen. En lång karriär som motorsport- och biljournalist har gett honom en uppsjö med färgstarka minnen.

Den pensionerade journalisten Kaj Enholm har dukat fram lite kaffe och bakverk när jag träffar honom i hans och frun Lusses trivsamma torp i Bergö.

K

AJ ENHOLM PÅSTÅR sig inte alls sakna rännandet och jäktandet på flygplatser. Under sin 47 år långa yrkeskarriär profilerade sig Kaj – efter några inledande år som stafettbud och typograf – som en pionjär i fråga om Vasabladets motorsportsbevakning och biljournalistik.

– Jag har just läst en nationella bil- och trafikjournalistförenin­ gens 50-årshistorik som är 300 sidor lång. Det är en i praktiken helt finskspråkig förening som jag gick med i 1984, berättar Kaj medan han plockar fram den färska utgåvan ”Totuuden torvet”.

– Efter att jag fullgjort värnplikten i flottan i början av 1970-talet började jag bevaka och skriva om olika typer av bil- och motorsport inklusive speedway och isracing.

På den tiden var Håkan Storm

en stor motorsportsprofil i Vasatrakten. Också Vasabon Leif Wiik tävlade på FM-nivå liksom Bengt Granholm från Korsholm och duon Bengt och Nils-Gustav ”Nicke Wiik” från Terjärv.

– Egentligen hade VBL:s Jakobstadsredaktör Max H Furu bilredaktör som sin titel på den tiden.

Men oftast hade allmänreportern Furu ofta inte tid att ägna sig åt biltexter, minns Kaj. Under flera decennier rapporterade Kaj flitigt från olika motorevenemang runt om i landet. En och en annan tripp till Sverige och Danmark blev det också. När arbetet var som mest hektiskt upptog det upp till 30 veckoslut per år.

– Jag hann bevaka VM-rallyt i Jyväskylä 31 gånger under årens lopp. Med tiden blev jag bekant med många dåtida elitförare såsom Markku Alén, Ari Vatanen,

Sebastian Lindholm och Marcus ”Bosse” Grönholm.

– Till exempel blev jag god vän med Ari Vatanen som nästan strök med i en svår olycka i Argentinarallyt 1985. Han låg för döden ganska länge innan han lyckades repa sig. Som enda finländska journalist tillsändes jag senare ett fotografi där han ligger i sjukbädden. Bilden är kompletterad med en text där Vatanen om den aktuella situation han befann sig i, fortsätter Kaj.

Resandet gav många starka minnen Resandet kors och tvärs till olika händelser har givetvis genererat en mängd speciella minnen för Kajs del. Kaj är en mycket god historieberättare och spaltutrymmet räcker definitivt inte till för en total redogörelse av allt som han lägger fram.

– Efter Imatra Grand Prix 1975 fastnade vi i en 40 kilometer lång bilkö i returtrafiken och väntetiden blev lång. Då gällde det att inte jäkta, minns Kaj. Ett mycket tragiskt minne från våren 1984 handlar om den dödliga helikopterkrasch som inträffade på FM i banracing i Tavastehus.

Fem personer dog och 26 personer skadades i samband med olyckan.

– Jag befann mig i depåområdet på Ahvenisto motorpark och be-

vittnade händelsen. När helikoptern som gjorde publikflygningar skulle gå in för landning svajade den kraftigt. Efter landningen uppstod panik och alla passagerare försökte ta sig ut samtidigt.

Helikoptern föll därefter ner från avsatsen och exploderade.

– Det var bara att glömma tävlingen på momangen. Det var förfärligt. Jag såg männis­ kor som brann och människor som hade blivit delvis styckade av helikopterns rotor. Jag träffade också en kvinna som togs in på sjukhus. Hon hade blivit nedstänkt med blod från ett av offren, minns Kaj. Från slutet av 1990-talet och framåt byttes motorevenemangen ut mot bilprovningsresor i Kajs journalisttillvaro. Han har därmed haft möjlighet att stifta bekantskap med nya bilmodeller i ett tidigt skede.

– Sammanlagt gjorde jag bilprovningar i cirka 25 länder i hela Europa samt Japan. Ofta rörde det sig två dagars resor som började med pyjamasplanet till Helsingfors ena dagen och slutade med nattplanet till Vasa dagen efter.

Arbetsschemat var mycket strikt och schemalagt. Kanske hade vi en timme fritid ibland.

– Finländska journalister tenderar i motsats till representanter för mera konkurrensfixerade ut-

ländska tidningar att umgås och samarbeta under bilprovningar, säger Kaj som också framhåller att han numera inte alls saknar rännandet, jäkten och stressen på flygfälten.

Flygtimmarna har blivit många genom åren. En flight till franska Lille med det norska flygbolaget Partnair 1989 hör tveklöst till de mer oförglömliga.

– Jag skulle åka till Lille på Renault-provning. När vi närmade oss destinationen träffades planet plötsligt av blixten underifrån. Planet störtdök en kilometer och det var helt dödstyst innan piloterna fick läget under kontroll.

– Efter landningen sade flygvärdinnan till mig att det var andra gången som planet träffades av blixten- inom loppet av en vecka....

Ett par veckor senare havererade samma plan, tillverkat i början av 1950-talet, i havet utanför Danmark under en flygning mellan Oslo och Hamburg. 55 personer omkom.

Körde elbil redan för 20 år sedan Under intervjun glider snacket in på ett par aktuella, ofrånkomliga ämnen: de alltför hiskeliga bränslepriserna och den ständiga debatten om elbilar som ett mera miljövänligt alternativ.

13

– De skyhöga bensinpriserna är rena katastrofen och något som kommer att påverka privatbilismen i hög grad. Tydligen kommer buss- och transportbolag att stödas av staten. Men inte taxiföretagen.

Kaj tror inte på något snabbt genombrott för elbilen även om han betonar att det onekligen är fråga om framtidens melodi.

– Själv körde jag elbil första gången i Sydeuropa för 20 år sedan. Då hette det att modellen inte var lämpad för kallare klimat.

Räckvidden var endast 70–120 kilometer.

– Numera kan man köra upp till 500 kilometer efter en laddning.

Det största problemet är att nya elbilar är så dyra. En medelstor familjebil kan kosta 50–70 000 euro. Det är få av oss som har råd med sådana kostsamma köp.

– På sistone ska priset på litium, som används vid batteritillverkningen, dessutom ha gått upp med hela 400 procent. Så någon prissänkning på elbilar är knappast att vänta.

– Vid inköp av en begagnad elbil kan man vara tvungen att förnya batteri- och laddningssystemet, vilket kan rendera en extra kostnad på 10–20 000 euro.

– Att hyra, ”leasa”, bilar har inte slagit genom på bred front i Finland. Enligt uppgifter som jag tagit del kan leasing på längre sikt dessutom vara en ren minusaffär för bilhyraren, tillägger Kaj.

TRÄDGÅRDSTRENDER VÅREN 2022

Sammanställning: Jennifer Hägen

Egentligen kan man väl inte prata om trender när det handlar om någonting så levande som växter och blommor, men med det sagt så finns det alltid något som känns lite mera intressant och ”nytt” för den stora massan. Eftersom vi är ett flockdjur blir det då gärna så att vi sneglar på grannen och vill ha samma sak, här följer några spaningar om vad vi kommer att stoppa ner i jorden i sommar.

TORKAD BRUDSLÖJA. Tips: Genom att låta brudslöjan stå i vatten med karamellfärg före torkningen kan du få olika färger på blommorna.

POTAGER: ordet betyder ungefär köksträdgård och kommer från franskans ord ”pot” (kanna, kruka, gryta). Det är en köksträdgård som är dekorativ med inslag av ätliga blommor. Exempel på ätliga växter är: Ringblommor, kålväxter, timjan, gurkört, isop, mynta, lavendel, blomsterkrasse, gräslök.

SNITTBLOMMOR: i och med att vi spenderat mera tid än vanlig i våra hem de senaste åren har också snittblomman ökat i popularitet. Vem vill inte ha ett fång härliga blommor att vila ögonen på. Torkade blommor – eterneller – är speciellt inne eftersom de möjliggör en förlängd njutning. Tacksamma växter att odla och sedan torka är till exempel riddarsporrar, nigella, vallmo, olika rosor, mimosa och brudslöja. Gräs och frökapslar blir också fina som torkade. Ställ blommorna i en torr vas eller häng dem upp och ner.

Trivts på Bergö i över 40 år Kaj Enholm är född i Vasa där han har bott i hela sitt liv. Sedan flera decennier tillbaka har han och frun Lusse ett trivsamt och avkopplande andra hem i en rödoch grönmålad stuga i hjärtat av Bergö.

– Några egentliga rötter och släktingar på Bergö har jag inte.

Min far hyrde en fritidsstuga i byn på 1950-talet och jag tillbringade många somrar här under uppväxten. Mina första resor till ön skedde med passagerarbåten ”Södern” som avgick från fiskstranden i Vasa, berättar Kaj. Efter ett avbrott på cirka 20 år återvände Kaj till Bergö i vuxen ålder tillsammans med sin familj. För några årtionden sedan planerade familjen att bygga en sommarstuga på en egen tomt.

Planerna rann dock ut i sanden och i stället blev det småningom ett stugköp.

– Vi tillbringar mycket tid här på ön året runt. Stugan är utrustad med bekvämligheter som el och vatten. Vi har tre katter, en hund och en papegoja. Vi brukar också ägna oss åt olika trädgårdsprojekt såsom att odla potatis i halm, berättar Kaj. Text och Foto: Joakim Snickars

DAHLIOR: en annan trädgårdstrend under 2022 är stora, färgsprakande blommor och Dahlian allra främst. Dahliaknölarna kräver lite skötsel, men det är värt besväret när man får se dem blomma. Kom ihåg att de är väldigt frostkänsliga och skydda blommorna på sensommaren under kyliga nätter.

BLOMSTERÄNG: på grund av för ensidig odling så har många insekter minskat i antal. Något som är speciellt oroväckande när det handlar om bär och frukter som är beroende av pollineringen. Bidra till mångfalden genom att skapa en äng på en del av gräsmattan för att locka bin och fjärilar till gården. Gräv bort översta lagret av gräset på den plats du vill anlägga din blomsteräng. Blanda sedan upp jorden med sand eller grus för att minska på näringshalten i jorden. Man kan plocka frön från icke-fridlysta blommor i naturen eller köpa frön i påse. Ängsblommor som trivs i mager, torr jord är gulmåra, blodnäva, rödklint och ängsvädd och prästkrage.

BYTA VÄXTER: återbruk, cirkulär ekonomi och en vurm för det förgångna. På samma vis som det är inne med loppis och återbruk när det handlar om kläder och inredning så kan man tänka på samma vis när det gäller växter. Dela på perenner, ta sticklingar. Gräv upp – flytta på – och bevara. Många gamla traditionella växter håller på att försvinna. Genom att ta hand om dem bevaras ett kulturarv.

14 TRÄDGÅRD & UTELIV

På de stupades dag den 15 maj presenterades en ny infotavla över de stupade i krig med namn, födelsetid, dödsdag och -plats. Jarl Silfver från Frontmannaföreningen Kamraterna har planerat och anskaffat infotavlan.

På samma gång invigdes Kulturvandring kring kyrkbacken i Malax, ett samarbete mellan Malax kommun och Malax församling.

KULTURVANDRING

kring kyrkbacken i Malax

D

E STUPADES GRAVAR, eller krigargravarna, är ett av totalt 16 objekt eller platser som har märkts ut med skyltar runt kyrkbacken med omnejd. Kyrkan och Sockenstugan presenteras, liksom Finnäsas handelsbod på Snickerivägen. Går man ut mot Malaxvägen hittar man info om skolan, stenbron över ån, prästgården och kyrkskvären. Sockenmagasinet, Läkargården och Malakta är ytterligare några exempel på stopp som finns med längs rutten.

Går man rutten i hela dess sträckning är den 4,7 kilometer fram och tillbaka, men det går förstås också bra att gå kortare delar.

Initiativtagare till kulturvandringen runt kyrkbacken är Helena Hemming, som jobbar på fritidskansliet i Malax kommun.

– Egentligen började allt med att min mamma var på guidning på begravningsplatsen tillsammans med finska pensionärsföreningen i fjol somras. Jag tänkte att det var något man kunde utveckla och tog kontakt med församlingen, som var med på noterna, berättar Helena Hemming.

En arbetsgrupp på nio personer har stått för förverkligandet: Kerstin Hägen, Nina GranholmMäkinen, Jarl Silfver, Gunnel M. Svenns, Gunvor Holmlund, Tomi Tornberg, Jukka Rajala, Jenna Matintupa och Helena Hemming.

– Vi har haft ett jättebra samarbete i arbetsgruppen. Samarbetet med församlingen har varit

smidigt och vi har fått mycket hjälp av Malax museiförening. Allt har gått prima, säger Helena Hemming.

En del av en större helhet

Kulturvandringen startar vid kyrkan och flera av objekten ligger på kyrkbacken. Därefter går rutten längs kyrktået ner mot Malaxvägen.

Ett trevligt sammanträffande är att arbetet med St. Olavsleden, en pilgrimsled som knyter ihop Österbotten med befintliga leder i Sverige och Norge, pågår som bäst. Leden söderifrån till Vasa går via Petalax, Mamreskogen och kyrkbacken i Malax, varifrån den sedan fortsätter norrut.

– På så sätt blir kulturvandringen en del av en större helhet, säger Helena.

Hon hoppas att folk hittar till kyrkbacken och går eller cyklar rutten. Skyltar finns uppsatta med information om varje objekt och på skyltarna finns dessutom en QR-kod som kan användas om man vill ha ytterligare information. För att kunna läsa QR-koderna behöver man ha med en smarttelefon.

– Om man vill ha hjälp med hur man läser QR-koderna med telefonen går det bra att vända sig

Mellan kyrkhemmet och sockenstugan ligger Finnäsas gamla handelsbod, som är ett av stoppen på kulturvandringen kring kyrkbacken.

till oss vid fritidskansliet, hälsar Helena Hemming.

Tomi Tornberg, kyrkoherde i Malax församling och medlem i arbetsgruppen, hoppas att vandringen inte bara skall vara en

kulturell upplevelse, utan också ett sätt att upptäcka kyrkan och församlingen.

– Själva kulturvandringen sker ju utomhus, men om man tar kontakt med församlingen går det ofta bra att ordna så vi kommer och öppnar kyrkan om man vill gå in och se sig omkring, säger han.

Kulturvandringen runt kyrkbacken i Malax är bara början – nu står Petalax och Bergö på tur, där det också planeras motsvarande vandringar.

Text & Foto: Johanna Granlund

15

Gårdsbutiker i Österbotten

Upptäck Österbottens mat i sommar!

VURMEN FÖR DET lokalproducerade verkar hålla i sig. Den tråkiga utvecklingen i världspolitiken visade också ännu en gång vikten av att kunna köpa inhemska livsmedel på nära håll och inte vara allt för beroende av importerad mat. För att lättare kunna hitta alla gårdsbutiker i Österbotten – och de är många, över 90 stycken redan – har man samlat dem alla på en digital karta.

– De flesta butikerna är små och saknar egna resurser för marknadsföring, säger Mats Sabel, projektchef för ”Plattform för Matriket Österbotten”.

En enskild gårdsbutik på egen hand räcker heller inte alltid för att locka turister från längre håll.

– Men tillsammans kan butikerna ha enorm dragningskraft, säger Sabel.

En av de som är med på kartan är Björn Hagas gårdsbutik. Färska ägg direkt från producenten är Närpesföretagets specialitet. Björn Haga gillar tanken bakom en samlande digital karta. Han säger att den gör att kunder även från längre håll hittar fram och att det redan lett till affärer.

– Nytt till våren blir att vi också börjar sälja hantverkarglass där, tillverkat av Närpes Glassfabrik, säger Björn Haga.

Den digitala kartan hittas på webbadressen gardsbutiker.dynamonarpes.fi.

Ett bra tips från kartmakarna är att kontrollera öppettiderna på producenternas webbplatser eller genom att ringa dem innan du ger dig ut på upptäcktsfärd.

Kartan har tagits fram av projektet Matriket Österbotten i samarbete med projektägaren Dynamo Närpes och finansiären Österbottens NTM-central.

Sammanställning från pressmeddelande: Jennifer Hägen

Sommarens program i Åminne folkpark 15.6

Välgörenhetskonsert med Johnnys Chinchillas

8.-9.7 Åminne Beerfest 2022 22.7

Lasse Stefanz & Dansdax

6.8

2 Blyga läppar, Elov & Beny

24.9

1G3B & Vörjeans

Förköp på netticket.fi Mer info på aminnefolkpark.fi

Välkomna Högklassig underhållning för alla smaker!

Sommaren 2022 i Korsnäs Prästgårdsmuseets jubileumssommar, jubileumssommar, jubileum 19.6, teater 5-7.8 Korsnäs hembygdsmuseum • Museerna öppna med guide ti-sö kl 13-17 juni-augusti Sommardanser i Molpe paviljong Simstränderna i Harrström och Molpe Aktivitetsparken Skepp och Skoj i Harrström Hinjärv-leden i Taklax Gruvjazz med Charlotta Kerbs, Anders Grönroos och musiker 28.6 kl 19 Nya aktiviteter vid Gruvcentret och fritidsområdet Waterloo Molpehällorna • båtfärder, vandringsled Smuggelrodden 11.6 i Molpe Världsarvsdagen 7.8 Korsnäs Lantdag 13.8 kl 11-14 på museiområdet, marknad och festprogram Korsnäs bibliotek öppet juni-augusti må, fre 12-19, ti-to 12-15 Utställning Landhöjningen i världsarvet Med reservation för ändringar

•

Mera info på www.korsnas.fi och FB & IG

SALONG MÅ BRA | A&M TJÄNSTER AB

VÄLKOMMEN TILL EN MÅNGSIDIG LITEN SALONG Medicinsk fotvård • Kosmetologtjänster Infuzion system filler utan nålar • Saltbehandlingar Massagetjänster • Solarium För bokningar och mera info ring: 045 2268543 Besöksadress: Silverbergsvägen 23, 66200 Korsnäs

NÄRA LÄTT OCH FLEXIBELT BEHÖVER DU HJÄLP MED MARKNADSFÖRING OCH INNEHÅLLSPRODUKTION? VI TAR HAND OM DET! EN REKLAMBYRÅ FÖR DINA BEHOV

16

BRINKBACKEN-DAG Det som började med att Malax Byggmaskiner skulle fira 30 två år för sent blev en heldag vid Brinkbacken där andra företag också bjöd in.

Herrgårds Rökeri ordnade med matmarknad på gården, Stormossen var med och PAW hade kaffebjudning och öppet hus hos i sina nya utrymmen.

Det var en vackervädersdag med många utställare och många besökare. Nära tusen grillkorvar gick åt vid Malax Byggmaskiner. Det är fint att folk möter upp när det ordnas evenemang.

KustNytt kurvade in på morgonen, innan alla besökare var på plats.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Kommunledningen i Korsnäs tar emot budkavlen från pensionärerna.

Budkavle Svenska Pensionärsförbundet rf fyller 50 år i år, 2022. Som ett led i firandet har alla förbundets pensionärsföreningar uppmanats att överlämna en budkavle till beslutsfattare i sin kommun/stad med önskemål om åtgärder av olika slag. Korsnäsnejdens Pensionärer rf överlämnade sin budkavle till kommunstyrelsen i Korsnäs vid deras möte den 16 maj 2022.

O

RDFÖRANDE ANITA ISMARK förde föreningens talan när Korsnäsnejdens Pensionärer träffade kommunledningen och hon började med att framföra att Korsnäs är en välskött kommun där man tar väl hand om kommunens olika sektorer, och speciellt äldreomsorgen.

Därtill framfördes några aktuella ärenden som pensionärsföreningen önskar att kommunens beslutfattare kan påverka inom olika kommunala och statliga instanser och på olika nivåer i samhället.

Vägnätet Det statliga vägnätet har under en längre tid varit underfinansierat.

Det har lett till att vägarna är i undermåligt skick.

– För oss på landsbygden skulle det gälla att verka för att få mer resurser för underhållet av statliga vägnätet.

– När det gäller det kommunala vägnätet framför vi att Kyrkobyvägens ytbeläggning behöver förnyas och att vinterunderhållet behöver förbättras. Även andra byavägar behöver översyn.

Christina Nykamb har målat jubileumsbudkavlen som överlämnades till kommunledningen i Korsnäs.

17

Från vänster Jan-Erik Ravals, Anita Ismark, Christina Båssar, Anna-Lena Kronqvist, Doris Stenholm, Boris Foxell och Håkan Häggblom.

från pensionärerna

SPABAD OCH BASTU - FÖR ÅRET RUNT BRUK ALLTID KLARA FÖR ANVÄNDNING

munen sa Christina Båssar. Hon tackade också för dess budskap och önskemål som framfördes.

I Malax

Kommunstyrelsemedlem LarsErik Mannfolk.

Amanda Åkersten bekantar sig med tidningen GOD TID.

Kollektivtrafik

Välfärden

Den interna kollektivtrafiken bör förbättras. Då man blir äldre, inte längre har körkort och inte har rätt till färdtjänst är man beroende av hjälp från grannar och anhöriga när man ska ta sig till butiken, apoteket eller till Korsnäs hälsogård. Det finns få taxitrafikanter i kommunen och önskemålet är att kommunen ska utreda möjligheterna till någon form av intern kollektivtrafik.

Välfärdsområdets service på landsbygden bör tryggas. Våra pensionärer behöver den närservice som kan erbjudas vid Korsnäs hälsogård. Att trygghet och service kan bevaras på nuvarande nivå är en del av livskvaliteten för äldre.

Anna-Lena Kronqvist och Christina Båssar tog emot både kavle och budskapet från pensionärerna.

– Tack för detta. Inte alla dagar vi får så här fina brödkavlar kom-

Samma kväll uppvaktades Malax kommundirektör Jenny Malmsten av Gustav Rönnlöv och Christer Bogren som förde pensionärernas talan för Pensionärsföreningen Nygammal och Malax Pensionärer. De påtalade att byggandet av centralköket vid Malax-Korsnäs HVC ska påskyndas. Pensionärerna vill ha ett tryggt samhälle och service på sitt modersmål. De lyfter också upp målet och vikten av att leva ett socialt och aktivt liv, som är bra för både psyket och fysiken. Och så att det ska finnas boende för pensionärer i alla kommundelar.

Det var många medlemsföreningar som deltog i aktionen, som ska utmynna i en gemensam skrivelse som Svenska Pensionärsförbundet ska överlämna till Finlands riksdag under hösten 2022.

info@spadealers.fi

se

Tel. 0500-761115

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

STORSVEDS SOPSERVICE

Text och foto: Lisbeth Bäck

Tel. 0500-708381 Även Solf och Sundom

FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Stihl MS 201 C-M

MSA 120 C-BQ

LÄTT, STARK & EFFEKTIV YRKESMOTORSÅG

Specialpris

690€

Stihl FS 410 C-EMK Röjsåg

890€ STIHL- OCH STIGA ROBOTGRÄSKLIPPARE FRÅGA OFFERT ÄVEN MONTERING

- Batteridriven såg

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

Brukstid ca 35 min (AK20)

299€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

379€

• MotoMix •

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

Service av lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo, Huddig och Lännenservice

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm • 4,3 kg

299€

Stihl MS 180 C-BE Erbjudande 3

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

18 Ifjol var det jämna hundra år sedan Övermalax Marthaförening såg dagens ljus. Föreningen har för närvarande 33 medlemmar. En färsk 100-årshistorik avspeglar tio gångna och mycket aktiva årtionden.

”Vidare utdelades strumpor, som sänts från England till vårt land, att rivas upp och stickas om, enär alla vore utan hälar. Allt ska vara färdigt inom två veckor.”

– Föga kunde man ana att hjälppaket skulle bli aktuella igen i år, säger Kerstin med hänvisning till de stödjande insatser som marthaföreningen i samarbete med FRK har gjort för nödlidande ukrainare på sistone.

Tillsammans med FRK har Övermalax Marthaförening engagerat sig i vändagsprojekt och via Hoppets Stjärna har man hjälpt utsatta i Lettland.

– Vi delar ut stipendier till skolelever i lågstadiet. Tidigare har också gymnasister kommit i fråga, säger Lisbet.

– Tidigare har föreningen arrangerat resor till olika mål i hemlandet samt Sverige och Norge, tillägger Gunnel.

CK FÖR TIPSET

TA

Ä

NDA SEDAN DEN egna rörelsens tillkomst har landets marthor stått olika slags konstruktiva och betydande insatser på det sociala planet. I en färsk 100-årshistorik blickar den pensionerade journalisten Kerstin Nordman tillbaka på Övermalax Marthaförenings tio första decennier och ett sekel rikt av initiativ och aktiviteter.

– På grund av coronapandemin och väntan på bidragsbesked från olika stiftelser dröjde det till våren 2021 innan vi kom igång med historikprojektet. Vi kontaktade och anlitade Kerstin som har läst på grundligt om ämnet, säger föreningens ordförande Lisbet Genberg.

I mars förelåg det färdiga resultatet i tryckt form.

– Jag har framförallt bekantat mig med mötesprotokoll från 1920-talet och framåt. Jag intervjuade också fyra nulevande personer som har innehaft ordförandeposten; Lisbet Genberg, Gunnel Svenns, Linnea Mattsson och Ulla Malmsten, berättar Kerstin.

– Till stor hjälp har också den första föreningshistoriken varit.

Lennart Fogde skrev i början av 1980-talet ”Övermalax Marthaförening 1921–1981” som skildrar de 60 första verksamhetsåren, til�lägger Lisbet.

Omfattande hjälp­ arbete under krigsåren Marthaverksamheten i Malax inleddes 1904 i form av Malax Marthaförening. 1921 splittrades

Övermalax Marthaförening fyllde jämna 100-år ifjol. Nu finns en 100-års historik som speglar före­ ningens brokiga förflutna tillgänglig. Från höger Lisbet Genberg (ordförande), Gunnel Svenns (medlem, tidigare ordförande), Ing-Sofi Långkvist (kassör) och historikförfattaren Kerstin Nordman.

ÖVERMALAX MARTHAFÖRENING

100-årshistorik och jubileumsfest den ursprungliga föreningen till Övermalax Marthaförening och Yttermalax Marthaförening. Ur Övermalax Marthaförening föddes småningom separata föreningar både i Långåminne (1931) och Vias (1952). Marthaföreningen i Långåminne skulle senare komma att uppdelas ytterligare en gång av politiska skäl. När Övermalax Marthaförening grundades fanns det 120 medlemmar. Som mest har man haft 228 anslutna kvinnor i sina led på 1940-talet.

– Idag har vi 33 medlemmar för närvarande. Medelåldern i vår föreningen är hög. Yngre kvinnor i Malaxtrakten är verksamma inom Malax Mittemellan-Marthaföreningen som har 70-80 medlemmar.

– Vi tar gärna mot nya medlemmar i gemenskapen, säger Lisbet.

Författaren Kerstin säger att historikskrivandet har gått snabbt och smidigt allmänt taget. Hon betonar också att hon är imponerad av marthornas gärningar i Övermalax.

– Det handlar om en bra blandning av kurser, upplysning och informationsspridning, praktiskt arbete och hjälpverksamhet, sammanfattar Kerstin.

Innan den kommunala MIverksamheten etablerades på 1960-talet arrangerade marthorna kurser i bland annat hygienvård och gymnastik. Genom sitt starka engagemang banade man dessutom väg för anställandet av en första hemsyster på orten på 1940-talet.

– Det är marthorna som har inspirerat till anläggandet av äppelodlingar här i trakten, säger Gunnel Svenns i samma veva.

Inte att förglömma har marthorna stått för omfattande och viktiga hjälpinsatser under svåra tider. Under krigsperioden 1939-1945 förmedlades ett stort antal mat- och klädespaket till frontsoldater och man understödde även evakuerade karelare. Omständliga projekt saknades inte heller. I ett protokoll från den 16 april 1940 heter det att:

Jubileumsfest på Brinkens museiområde 11 juni Övermalax Marthaförening har i likhet med andra organisationer tvingats ligga lågt under de perioder som pandemin haft samhället i sitt grepp. Efter hand har restriktionerna avskaffats och folk har börjat samlas i större skaror återigen.

– Vi har kunnat ordna några träffar vid sidan av års- och styrelsemöten i år. På sistone har vi gästats av Janne Sjöström som berättat om sin tillvaro som synskadad och Isabel Flemming som bland annat har ägnat sig åt frivilligt flyktingarbete i Frankrike, säger Lisbet.

Lördagen den 11 juni arrangerar föreningen en jubileumsfest i efterskott på Brinkens museiområde.

– Det blir både kaffe och program. Jessica Åhman från Marthaförbundet håller festtalet.

Allsång med syskonparet Risberg och ett framträdande av Madde & Matilda utlovas också. Britt-Helen Flemming har lovat berätta om telefonens historia i Malax, säger Lisbet.

I höst siktar föreningen på att kunna göra någon teaterresa. På önskelistan finns ett besök på Stormossen för att ge medlemmar möjlighet att bekanta sig med nya sopsorteringsregler. Ulltovning och traditionell basar är exempel på andra kommande projekt i slutet av året.

100-årshistoriken ”Övermalax Marthaförening 1921-2021” har finansierats med beviljade medel från Aktiastiftelsen, Malax Handelslags stiftelse och Granholmsstiftelsen. 100 exemplar har tryckts och utgåvan finns till salu på Stenco och S-Market Köpings.

Text och Foto: Joakim Snickars

19

Åk på Byabingo i sommar!

BYABINGO är ett koncept utvecklat av Aktion Österbotten som uppmanar till lokalturism. Besök olika platser runt om i Österbotten och samla på QR-koder i din telefon så kan du vara med i utlottningen av presentkort till olika värde. Ett roligt sätt att upptäcka kända och okända pärlor i vår närmiljö som passar för deltagare i alla åldrar.

LÄS MERA PÅ: AKTION.FI/BYABINGO/

Byabuss i Malax i sommar PÅ GRUND AV den begränsade kollektivtrafiken till och från Bergö under sommarmånaderna har Malax kommun beslutat att inleda ett försök med en byabuss i sommar. Byabussen kommer att trafikera tisdag och fredag, och möjliggöra för passagerare att kombinera sin resa med linjetrafiken från Yttermalax till Vasa tur-retur som går cirka kl. 9 till Vasa med retur i Yttermalax cirka kl. 15.

På detta sätt främjas invånarnas möjligheter att röra sig med hjälp av kollektivtrafik i kommunen.

Priset för byabussen är 3 euro per avgång, det vill säga 6 euro tur-retur från Bergö eller Petalax till Yttermalax och tillbaka. Den exakta tidtabellen och hållplatserna kommer fås på kommunens hemsida, sociala medier och i kommunens informationstidning.

Till trafikant för byabussen sommaren 2022 valdes Taxi Sjöman.

Pressmeddelande: Malax kommun

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

DYSON

• på

hemsidan www.lokalnytt.fi e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 344 1814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € Inom Europa: 63 € Utanför EU: 65 €

WWW.LOKALNYTT.FI

VÄRDE 499 €

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser

Lokaltidning i Malax & Korsnäs

Gilla oss också på

?

GISSA

VEM

Skicka in kupongen senast 15 juni till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________

Här ser du en pixlad bild på en känd svensk komiker.

Namn:_________________________________

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Susanne Berg i Korsnäs som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätt svar: Mika Häkkinen

Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20

Morsdag med Lionskonsert MALAX LIONS CLUB ordnade deras traditionsenliga Morsdagskonsert i Malax kyrka den 8 maj 2022. En stämningsfull stund i kyrkan och med musik av bästa sort. Medverkande i programmet var solisterna Lotta Borg, Emma Backman och Simon Granlund.

Vid pianot Stefan Jansson, på cello Vladimir Reshetko och på tvärflöjt Erica Nygård. Kyrkoherde Tomi Tornberg höll en kort andakt och Kaj I Hemming från Lions hälsade välkommen.

Publiken fick njuta av verk som Ave Maria, Mio Min Mio, Kärleksvisan, Ser du månen, Anthem från Chess, I mitt hjärtas land med flera fina sånger eller musikaliska stycken.

INTÄKTERNA FRÅN KVÄLLEN gick till förmån för krigsdrabbade i Ukraina samt Malax församlings verksamhet för barn och unga.

Så fint av Lions att göra så. Nämnas kan att flyktingar från Ukraina

hade fritt inträde till konserten.

Nämnas kan också att Vasaföretaget Solid Code gav ett ansenligt bidrag till kvällens välgörenhetsändamål.

TOMI TORNBERG RIKTADE ett stort tack till Malax Lions Club för bidrag till församlingens verksamhet för barn och unga.

– Barn och ungdomar möter utmaningar idag som inte ens vi vuxna vet hur vi ska tackla. Jag tänker på klimathoten, coronapandemin och trycket från sociala medier. Till det lägger vi nu även kriget i Ukraina.

Musiken, gemenskapen och eftertanken var en fin avslutning på helgen och dagen som tillägnas alla slags mammor.

Konsertens musiker. Från vänster Vladimir Reshetko, Lotta Borg, Emma Backman, Simon Granlund, Erica Nygård och Stefan Jansson.

Tomi Tornberg visade tavlan från kyrkväggen som vittnar om att det är 80 år sedan alla Finlands mödrar fick ett frihetskors av Gustaf Mannerheim.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Publiken hjälpte till att stöda församlingens verksamhet samt drabbade i krigets Ukraina.

Din sommarbutik 39 € Finlands flagga nr 9 (CB93)

1645 € PW-SPA Gör-det-själv badtunna PLS1111F

265 €

89 € Bryggponton

150 l Rotomon (CP22)

Bryggstege Kippi 5 steg Aluminium, mattsvart (QI95)

Paketet innehåller: baljans inredel (m.grå), lock, brädfodringen (obehandlad) på utsidan och kamin - lätt att transportera. (IU94)

8,95

Terrassolja 9 l Färglös (kan nyanseras) eller brun (YJ10, HY59)

59,90

99,90

Ainola Pro 9 l Husfärg, 9 l vit PM 1 (HW42), PM3 (HW46) (11,10/l)

Handla när du har tid 24/7-www.hartman.fi

Öppet: 7-18, 9-15

Erbjudanden är i kraft fram till 30.6.2022, eller så länge de reserverade partierna räcker.

199 € Högtryckstvätt

Universal Aquatak 125 +

1.500 W, 125 bar, 360 l/h (AP02)

Följ oss:

160

Elementfabriksvägen 2, Gamla Vasa (06) 3266 111

1

8

YEARS

HA

RTMAN

- 2022

24 cm (EN19)

62

Terassoljespackel