KustNytt 5/2021 Tema: Trädgård & Uteliv

6 430030 490108

5/JUNI 2021

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

JAG SKULLE INTE BLI BONDE Framgångar och motgångar med Jan-Erik

Det blommar nästan jämt hos Söderlunds

D

G

TE

TRÄ

LIV

TE M A

Å RD & U

JAG OCH MIN BÅT Dage väljer helst trä när han skapar

MOTORDRIVEN CYKELNOSTALGI

Gymnasiet i Petalax 50 år TÄVLA OCH VINN

Vi betjänar dig

44 727 5445 / peter.svens@lantmannenagro.fi er o tillbehör • bekämpningsmedel • gödsel o utsäde

Byggmaterial från oss

Kyösti målar Malax i glada färger

LÄS ÄVEN OM

g • 044 7275446 / stefan.stahlberg@lantmannenagro.fi bekämpningsmedel • foder o Lantbrukstillbehör • Grundmaterial • Trävirke

Skivor • Isolering • Trumrör m.m.

44 3469521 / tommy.antill@lantmannenagro.fi er o tillbehör • bränslen o oljor • TAG gödselKONTAKT o utsäde • del

Michael tel 0400 230963 Kattil Patrik tel 0400 230964 redrik.Kattil@lantmannenagro.fi Även Hemtransport!

scentralen Vörå

53 • Tel. 06 384 3400

Lantmännen Agro Malax

Malaxvägen 525, Övermalax

BLOMMOR, JORD OCH ANNAT TILL TRÄDGÅRDEN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Hjälpsamma veterinären i Harrström Följ oss på Facebook och Instagram @byanyttkustnytt

Johannas fyra favoritperenner Sydpolen sysselsätter ungdomarna

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

För det är viktigt att rösta!

HEJ IGEN ALLA. På Kustmedia drar vi andan efter piken på jobbet inför kommunalvalet. Det har hänt mycket på kort tid. Och bra så. Kommunalvalet den 13 juni ska vi lägga på minnet om vi inte hör till dem som förhandsröstar.

För det är viktigt att rösta. Eloge till alla kandidater som ställer sig till förfogande. Kommunpolitikbygget har många nyanser och det är mycket vi som ”bara röstar” har kommunala politiker att tacka för.

Det finns mångas åsikter jag inte delar men deras föresats är att utveckla kommunen. Och mycket bra så.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

JAG GJORDE EN rundfråga jag kallar ”Vi och vår båt”. Det var roligt. För egen del är jag oerhört tacksam över alla de gånger jag fått färdas i andras båtar. Jag har nämligen inte så mycket att komma med där. I Karperölivet hade vi en rysk gummibåt med elmotor som vi cruisade med på Karperöfjärden en tid. Bästa med den var att den fixade hur grunda vatten som helst. I Malax hade jag

först en lånebåt en sommar. En snurrbåt som fick sig en ordentlig renovering efter att den stod och skvalpade mot stenarna en blåsig höstkväll. Jag minns ännu att jag kollade läget på eftermiddagen och det var ok. Klockan nio på kvällen var det för sent – så pass fort stiger vattnet och den här gången var det inte till min fördel. Sen köpte jag en roddbåt.

För trehundra av en som sa att det fungerar bra att ha en nio hästkrafters snurra till den – om man har antingen svärmor eller stora stenar fram i båten så att den inte stiger upp i fören. Jag skippade det.

Om det inte finns brygga tillgänglig ska båten dras upp på land och den var alldeles för tung för det.

Den var turkos. Eller är. När den, när det begav sig, skjutsades till Åminne träffade jag min kompis och släkting Jan-Fredrik Svenns. Han hade en enda kommentar. ”Men turkos Libbi?”.

Vid det här laget har jag gett bort båten. Inte för att den var

HÄNT PÅ www.lokalnytt.fi

turkos utan för att den var för stor, bred och tung.

Men man ska aldrig säga aldrig. För jag har årorna och öskaret kvar. Egentligen önskar jag mig en liten båt. Eller kanske en kanot.

MYCKET I DEN här KustNytt också. Gott och blandat. Jag hoppas att ni tycker om det ni ser och läser.

Tack alla ni som är med på olika sätt .

KramKram och Midsommar snart. Nästa KustNytt utkommer i början av juli.

Sköt om er och använd solkräm och simma lugnt.

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR

Torsdagen den 27 maj 2020.

www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 5/2021: Carina Nordman-Byskata, Joakim Snickars, Lucas Snellman, Anna Sand, Rosita Pellas, Johanna Granlund, Katarina Vestersund, Lydia Lidman, Lenita Gullberg, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 €

Emilia Häggman är vd på Kustmedia som ger ut tidningarna KustNytt och ByaNytt. När hon och sambon Benjamin Lehmann flyttade till radhus i Smedsby för några år sedan väcktes intresset för odling. Under året 2020 funderade de mycket på hur de skulle optimera sin lilla gård och på hösten byggdes deras unika ”utemöbel” efter Emilias egen design. Du kan nu läsa den inspirerande artikeln och se alla bilder på lokalnytt.fi Vi kommer under året att följa upp hur odlingen framskrider med tips, foton och videor på lokalnytt.fi. Kanske du får lära dig något nytt eller har egna råd och idéer att dela med dig av. Vi tar gärna emot respons. Missa inte den stora odlingsresan 2021!

VD

ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Emilia och Benjamin har hittat glädjen i att odla sin egen mat.

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3

Sydpolen ger arbete åt ungdomar SYDPOLEN SYSSEL SÄT TER ÅRLIGEN tiotals ungdomar, verksamheten drivs av lokala 4Hföreningar i Kristinestad, Närpes och Malax, Petalax, Bergö. Motsvarande verksamhet ordnas också i norr och kallas där, ja du gissade rätt, Nordpolen.

Mia Gull, verksamhetsledare för 4H i Malax-Petalax-Bergö berättar att man i år har 13 ungdomar som anmält sig till Sydpolen. Tanken är att man via en arbetspool ska kunna ge ungdomar möjlighet att tjäna egna pengar och få erfarenhet av arbetslivet.

– Vi har märkt att det är extra många ungdomar som vill vara med i år, det har kanske varit svårt att få jobb på annat håll.

Ungdomarna i Sydpolen har gått en utbildningsdag i 4H:s regi där man bland annat lärt sig lite om kundbetjäning, hur man skriver timlistor och allmänt om olika redskap som kan vara nyttigt att kunna vid till exempel gräsklippning eller målning.

– De vanligaste arbetena är gräsklippning, barnpassning, städning och djurskötsel och oftast är det pensionärer som anlitar ungdomarna.

– Ungdomarna är anställda via 4H och försäkrade via oss, det är sedan vi som fakturerar kunden för jobbet och betalar ut lönen.

Timpengen ligger på mellan tolv till femton euro.

– De flesta har tillgång till moped eller bil och kan därmed ta sig även lite längre sträckor för egen maskin.

I år har förbundet fått ett extra anslag från staten vilket har möjliggjort att man kunnat anställa en person på halvtid enkom för att sköta om Sydpolsverksamheten i sommar.

Mia berättar att finansieringen för 4H sköts av undervisningsoch kulturministeriet, kommunen samt egna fonder. Mia själv är heltidsanställd och man kan tack vare finansieringen även ha 17 ungdomar deltidsanställda under

Mia Gull.

Tiia Teräs.

Ungdomarna i Sydpolen står gärna till tjänst med allehanda sysslor. Foton: Privata.

året som ledare för olika klubbverksamheter.

– Det känns bra att vi kan ge ungdomarna den här chansen och våra klubbar är så viktiga för många barn, till exempel kanin-

Vill du anställa någon från Sydpolen?

klubben är något som blivit väldigt populärt här i Malaxområdet.

Ring Tiia Teräs 044 363 0195.

Följ 4H:s verksamhet på malax.fs4h.fi eller Facebook

Text: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN TERMOS

BRÖDROST

tävlings­svar kn421:

FRÅGA 1:

Håll drycken varm eller kall på dina utflykter i naturen.

FRÅGA 2: 7,11,5,11

FYRKLÖVERNVINNARE

Din bästa frukostvän brödrosten förgyller varje morgon.

Grattis!

FRÅGA 3: 10,12,16,6 FRÅGA 4: 5,7,11,17

Elin Udd är en flitig deltagare i Fyrklövern, varje fredag hämtar Elins mommo henne efter skolan och om KustNytt har kommit så fyller de i tävlingen tillsammans.

– Hon har vunnit tröstpris förut men ”något väntat” på huvudvinsten, skrattar mamma Jessica Silfver.

Elin är sju år och snart har hon första skolåret bakom sig. På sommarlovet tänker hon spela fotboll och fri­ idrotta med Malax IF men mest ta det lugnt. Nära till fotbollsplan och lekpark har de här mitt i den grönskande idyllen längs Pixnevägen. Elin har två storebröder och en hundvalp att leka med, Miffi är en blandras av Bichon Frisé och pudel och ganska busig.

– Jag brukar gå ut och gå med henne ibland, berättar Elin.

Vinsten var denna gång matkärl och grillspett. Vi önskar varandra en trevlig sommar och hoppas på många soliga, varma dagar!

Text och foto: Jennifer Hägen

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 15 juni 2021. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

Vi betjänar dig

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du Peter Svens • 044 727 5445 / peter.svens@lantmannenagro.fi lista utopå vilka sidor de finns?

Lantbruksmaskiner tillbehör • bekämpningsmedel • gödsel o utsäde

Byggmaterial från oss

Stefan Ståhlberg • 044 7275446 / stefan.stahlberg@lantmannenagro.fi Gödsel o utsäde • bekämpningsmedel • foder o Lantbrukstillbehör • Grundmaterial • Trävirke bränslen o oljor

Skivor • Isolering • Trumrör m.m.

TALLSKOGS GRÄVMASKINSTJÄNST TRÄDGÅRDMichael tel 0400 230963

DET BÄST

Tommy Antill • 044 3469521 / tommy.antill@lantmannenagro.fi Lantbruksmaskiner o tillbehör • bränslen o oljor • TAG gödselKONTAKT o utsäde • bekämpningsmedel

Köpman Fredrik Kattil Patrik tel 0400 230964 0500 260 058 / fredrik.Kattil@lantmannenagro.fi

• HusgrunderFÖR DIN MaTRÄDGÅRD Sommarblommor lax med Även Hemtransport!

omnejdCHILIMASSOR AV TOMAT-, GURK-, PAPRIKA-, & JORDUBBS • Dikningar !

Öppet alla dagar K-Lantbrukscentralen NÄRODLAD Vörå

INHEMSK PLANTA • Rensningar klockan 9-19 PELARGON JORDGUBB • Dräneringsarbeten I detta nummer har vi Lantmännen gömt fyra Agro Malax

Vörå Larvvägen 53 • Tel. 06 384 3400

3

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Jag tycker om...

– Jag kommer ihåg...

4

10 00

1 00

KEKKILÄ

MYL

19

525,den Övermalax miniatyrbilder (sammaMalaxvägen storlek som 3 st 1 st nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de?10, (Räkna ej med Pellasbackvägen Lars-Ove Åstrand •Pörtom Tel. 0500 88denna.)

0043 • larsove_astrand@ho BLOMTORGET STEN

MÅ-FRE 9-20, LÖ 9-18, S

– Det viktigaste är...

Omgång 334 K521

Elin Udd i Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 332.

Tröstpriser fick Britt-Marie Bonn i Malax, Johan Lindgård i Pörtom, Gun-Britt Eklund i Harrström och Ida Nyman i Malax.

Gratulerar till alla vinnare!

BLOMTORGET HAR LISELUND

– Jag har en tysk...

MÅ-FRE 9-17, LÖ 9-14, S Tel. 044-231 1340

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Termos

Adress.............................................................................................................

Brödrost

4 Jan-Erik promenerar gärna, ett led i att sköta sin motion.

Därtill räknar han in ganska många steg när han sköter om tomten och trädgården.

Vardagsmotion av bästa sort.

Jan-Erik har ett

kroniskt intresse för samhällsfrågor Jan-Erik Helenelund i Malax visste tidigt vad han ville – arbeta med offentlig förvaltning och samhällsfrågor. Han har varit kommundirektör, forskat, doktorerat och förkovrat sig i juridik. För tidigt i livet var det också när han knockades av borrelia.

Sviterna får han leva med men nu mår han efter omständigheterna hyfsat.

D

ET ÄR FÖRMIDDAG i Malax och Jan-Erik Helenelund bjuder på kaffe. Vi pratar en god stund om förr och om nu. Om det stundande kommunalvalet, om nya Välfärdsområdet, om honom, hans karriär, familjeliv och om att man inte ska ta god hälsa för självklart.

Han mår okej och lever gott med tanke på det han har gått genom – borreliainfektion med de första symptomen 2008 och som gett sviter för resten av livet.

Sedan 2017 är Jan-Erik pensionär. Glöden håller han uppe med familjetid, att hjälpa till med juridiska ärenden, skärgårdsliv och trädgårdsarbete.

Visste tidigt vad jag ville göra Han beskriver sig själv som kroniskt samhällsintresserad och berättar om hur han börjar sina dagar.

– Jag uppdaterar mig nyhetsmässigt, ofta med början klockan halv sju på morgonen med Fin-

lands TV:s nyheter. Efter det byter jag kanal till Sveriges TV och nyheterna både på ettan och fyran.

Känner jag mig inte färdig då blir det Mainos TV:s nyheter, ler han.

Jan-Erik är född och uppvuxen i ett jordbrukarhem i Solf. Valde annan bana än föräldrarna och redan under gymnasietiden fanns en dröm om att en dag bli kommundirektör, eller att på annat sätt jobba med offentlig förvaltning och samhällsfrågor. Juridik började också tilltala honom under studietiden.

Han studerade statskunskap med offentlig förvaltning som huvudämne. Efter examen påbörjade han sitt yrkesverksamma liv.

– Som tf. ekonomichef vid HVC i Hangö, planeringssekreterare och näringsombudsman i Vörå en tid, som planeringssekreterare vid dåvarande Länsstyrelsen ett par år och vidare till Sjundeå som kommundirektör.

– Jag blev tillfrågad flera gånger om att komma till Malax när kommundirektörstjänsten var lediganslagen här. Var inte helt be-

kväm med att ”svika” Sjundeå men tackade – efter sista samtalet och betänketid – ja till erbjudandet.

Flyttlasset gick hem till Österbotten igen och jag började i Malax den 1 december 1985.

Tjänsten innehade han till 2003, men han var dessförinnan studieledig en tid då han återupptog studierna i sitt gamla biämne: Offentlig rätt.

Internationella uppdrag – Allt har sin tid. Jag hade arbetat drygt femton år som kommundirektör, dragit flera tuffa sparprogram och var mogen att gå vidare.

Han skrev ”bigradu” i offentlig rätt, flyttade över från Åbo Akademi till Vaasan Yliopisto och nu med en doktorsavhandling i sikte.

– Under tiden värvades jag till VASEK, där jag jobbade jämsides med studierna och några år senare fick jag anställning vid Vaasan Yliopisto.

– Jag hade flera internationella uppdrag kopplade till mitt forskningsområde efter min kommunala karriär. Jag var bland annat medlem av FEANTSA: Housing Rights expert group under åren 2007-2010. FEANTSA, med huvudsäte i Bryssel, är en europeisk takorganisation för frivilligorganisationer, som bekämpar bostadslöshet. Den finländska medlemsorganisationen heter Y-säätiö.

– Min andra period där bröts i praktiken på grund av att jag blev sjuk.

I bildmappen ”Favoriter” i telefon hittar han dem: barnbarnen Mariella och Alicia.

FINSKA HUR HAN LÄRDE SIG – Jag brukar säga att jag lärde mig finska på distans från Washington. När mina föräldrar skaffade TV-apparat 1966 började jag titta på TV-nyheterna. Finland hade en korrespondent i Washington, Pasi Rutanen. Han pratade en vacker finska som jag tyckte om att lyssna till. Samtidigt lärde jag mig något ord här och något där. Hade också en finskspråkig klasskamrat i skolan.

Sökte medvetet och frivilligt armétjänst i ett finskt trupp­ förband – för att lära mig prata finska i praktiken. Det råkade sig så att en Korsnäsbo bodde i samma stuga som mig i militären. Han hette Pentti Hirvonen och hans pappa arbetade vid gruvan i Korsnäs.

Jag kommer ännu ihåg när befälen pratade om lapaset.

Jag hade ingen aning om vad de pratade om men från den dagen vet jag nog vad vantar är på finska.

Stora språkprovet i finska, som jag avlade senare, har varit en stor merit när jag sökt jobb.

5 JAN-ERIK OM KOMMUNALVALET OCH VÄLFÄRDSOMRÅDET – Social- och hälsovården, som för övrigt är mitt specialintresse, är snart en före detta verksamhet inom kommunerna då ansvaret flyttas över till Välfärdsområdet från 1.1. 2022.

Utbildningen är kvar i kommunerna och det är bra.

Enligt min åsikt är det viktigt att det tomtmark i alla områden inom kommunen. Det ska finnas valmöjligheter för dem som ska bygga. En kommun ska vara attraktiv för nya invånare och inflyttare. Där ingår hela paketet med utbildning, dagvårdstjänster, fritid med mera.

– Ett gott syfte med Välfärdsområdet är att stärka bashälsovården. Att tillgodoha specialisttjänster så att man inte genast behöver till Vasa Centralsjukhus är bra tänkt om det är genomförbart. Frågan är om mindre kommuner är attraktiva för specialister, som ser nytta av att ha kolleger omkring sig.

Det finns goda tankar i strategin för Välfärdsområdet. Ett mål är att spara i kostnader och som jag ser det enda sättet till det att koncentrera verksamheten, vilket leder till centralisering på sikt. Fördelen med det igen är att det finns möjlighet att satsa på dyrare utrustning där vården ges.

Så det är både och.

Knockades av borrelia Så kom hösten 2008. Helenelund kom hem från Geneve, där han arbetade inom en internationell organisation och lärde sig mera om människorättssystemet.

Mycket intressant och lärorikt.

Men något var fel. Närminnet sviktade och det blev svårare och svårare att fokusera och bibehålla koncentrationen. Allmäntillståndet rasade snabbt utan att läkare visste varför. Man hänvisade till slitsamma år, stress och åldern.

– När jag, ett år senare, själv kontaktade en ögonläkare för ögontorrhet, som inte avtog trots medicinering, sa läkaren att det enda logiska är att det finns en bakomliggande sjukdom.

Efter att ha testats för både Sjögrens syndrom och borrelia var det en chockad läkare som meddelade att han aldrig tidigare sett eller hört om så höga värden med antikroppar i blodet mot – borrelia.

Behandlingen började en dryg månad senare i centralsjukhusets regi, och bestod av en rätt långvarig intravenös antibiotikabehandling.

– Förmodligen fick jag borreliainfektion på försommaren 2008. Troligen av ett fästingbett.

Eller myggbett, som en del läkare numera också menar kan förorsaka borrelia.

– Vårdande läkare på centralsjukhuset hävdade att jag drabbats av en Neuroborrelios, som betyder att borreliainfektionen påverkat centrala nervsystemet.

Tyvärr skrev hon inte in detta i min sjukjournal.

I Jan-Eriks fall tog sig symptomen främst uttryck i koncentrationssvårigheter och försämrat närminne.

Vis av erfarenhet Vis av erfarenhet ser han en blandning av god vård och bristfälligheter inom både privata och offentliga vårdsektorn.

– Det är inte så att någon av dem automatiskt skulle vara bättre. Det vet jag för jag har erfarenhet av båda. Det finns sådant som fungerar bra. Och jag har sett dragkamper mellan specialister som inte direkt gynnar patienten.

Ett som är säkert att det behövs mycket fokus för att patienten ska hänga med i svängarna.

Juridik som särintresse Två år efter de första symptomen var Jan-Erik tillbaka i jobb. Som förr men ändå inte. Till sist fick han hjälp av en privatläkare, som hade annan syn på kvardröjande symptom efter avslutad behandling. Det finns en diagnos som kallas ADD, med samma symptom som ADHD bortsett från hyperaktiviteten. Främsta symptomen för ADD är problem med närminne och koncentration.

– Efter att läkemedel mot det sattes in svängde mycket till det bättre. Jag, som före det såg deltidspensionering som enda alternativet, återfick arbetsförmågan.

Han doktorerade år 2011, och fick papper på sin doktorsexamen år 2011. Rubriken på avhandlingen löd ”Rätten till bostad ur en bostadslöshetssynvinkel” Det var tänkt som enbart grundrättighetsforskning.

– Till min stora förvåning fanns mitt ämne reglerat även i människorättssystemet, tillägger han. Avhandlingen kompletterades därför med mitt tema med regleringen där.

Jag sökte senare, och blev antagen, till ett lektorat i ämnet socialrätt vid Helsingfors universitet och veckopendlade några år mellan Malax och Helsingfors.

– Jag har också gjort en annan sorts resa de senaste åren – fått två nya höftleder. I dag mår jag någorlunda bra. Accepterar det som är.

– Juridik blev med åren min specialkunskap så en del av min

tid nu går åt till talkojobb med juridiska utredningar. Men allt tar längre tid och jag behöver vila och återhämtning.

Vid villan finns det alltid att göra – Vi tycker om att resa till solen, så vi längtar till att få ”tanka sol” på vår favoritö Rhodos igen.

Villaliv är också ett gemensamt intresse. Till Ladugrynnan utanför Långskär, som tillhörde Långskärs Mandas domäner i tiderna, tar de sig antingen med stora båten, för att använda JanEriks egna ord, från Åminne, eller lilla båten från en mindre hamn på Malaxdelen av Långskär.

– Vid villan finns alltid att göra på tomten. Där trivs jag verkligen!

Barnbarnen så kärt besvär Familjen består av fru Katrine, barnen Magnus och Pernilla med familjer. Katrine är neuropsykolog med eget företag i branschen.

Företagets mottagning finns i Vasa. Men företagets hemort är Malax.

– Barnbarnen är ett väldigt kärt besvär. Två flickor i Singsby hos Pernilla och Kent. De heter Mariella och Alicia.

Han fattar telefonen som ligger på bordet, bläddrar bland bilderna, söker efter mappen ”favoriter” där han hittar en ny bild på flickorna. Jättefina är de!

Egnahemshuset på Herrgårdstået i Tuv är inbäddat i vacker natur och med skogen intill.

– Vi köpte tomten och flyttade in här i februari 1989. Det var viktigt för oss att ge barnen en hemort.

I dag bor Magnus med sambo i Övermalax, även om Magnus pendlar till arbete som elektriker i Norge. Pernilla är sjukskötare med anställning på Roparnäs sjukhus. Hon bor med sin familj i Singsby.

– Det känns gott att få följa deras liv, säger han ödmjukt.

– Även om jag mår okej nu har jag inga garantier och tar inte hälsan för given. Planerar inte så långt framåt.

Säger han. Men då han börjar räkna upp projekten på tomten har han nog att göra en ganska lång tid framöver.

Trevligt att ses Jan-Erik!

– Tack detsamma. Efter att jag hade slutat som kommundirektör fick jag ofta höra att jag blivit så osynlig.

Han skrattar till.

– Men jag förnekar alltid bestämt att jag inte någonsin varit osynlig någonstans där jag rört mig. Men jag rör mig på andra ställen än i de kommunala.

Text och foto: Lisbeth Bäck

LYDIA LIDMAN LYDIA ÄR HEMMA FRÅN PETALAX OCH BLIR STUDENT I JUNI 2021

IHÄRDIGHET OCH MÅLMEDVETENHET sägs vara viktiga för att uppnå sina mål och lyckas i livet. Själv har jag aldrig haft någon extrem kämpaglöd att göra allt och lite till för att uppnå mina mål. Dels på grund av ren lathet, dels på grund av att jag haft svårt att veta vad jag vill, speciellt när det kommer till framtida studier. En som däremot inte ger upp före hon fått det hon vill ha är min storasyster, och hennes vilja att få mig att läsa böcker var början till ett stort litteraturintresse som slutade i en övertygelse om att jag skulle studera just litteratur i framtiden. Hon trotsade min lathet och min ovilja och är en av flera jag har att tacka för att jag numera vet vad jag vill och är redo att arbeta ihärdigt för att uppnå det.

KÄRLEKEN TILL LITTERATUREN JAG VET INTE säkert när vändpunkten kom, men jag gick från att avsky uppsatsskrivning till att läsa extra modersmålskurser bara för att få skriva så mycket som möjligt. Jag blev personen som korrekturläste allas texter, rättade allas grammatikaliska fel, översatte när de använde engelska ord när de skulle prata svenska och framför allt klagade på allas eviga särskrivningar. Jag blev i gymnasiet en jobbig svenskanörd som ville att alla skulle kunna allt om modersmål. Det kändes då naturligt att börja studera svenska och göra något annat med mitt intresse än att irritera min omgivning.

INTRESSET FÖR LITTERATUR började som sagt när min syster, när jag gick i högstadiet, bestämde sig för att tvinga mig att läsa alla sina favoritböcker och visa mig läsarglädjen hon själv känner. Mitt läsintresse utvecklades och blev alltmer även ett skrivintresse i högstadiet och gymnasiet, tack vare mina modersmålslärare. De uppmuntrade mig att skriva texter jag själv inspirerades av och gav mig ett självförtroende i skrivandet jag inte tidigare haft. De fick mitt skrivande att utvecklas och min glädje i litteraturen att växa.

NU ÄR SKRIVANDET hur jag lever. Det är genom skrivandet jag uttrycker mina känslor, får ordning på mina tankar och hur jag börjar må bra. Skrivandet är en frizon där jag får formulera mig precis som jag vill utan att någon dömer innan jag är klar. Jag är en ganska trögtänkt person, samtidigt som jag är världens perfektionist, och att få fundera igenom, skriva, radera och skriva om tills allt är perfekt är det bästa sättet för mig att uttrycka mig på.

MED MIN KÄRLEK till litteratur och min erfarenhet av hur viktigt det är med uppmuntrande lärare i åtanke bestämde jag mig efter många om och men för att börja studera litteraturkunskap. Denna utbildning kanske leder mig in på lärar- eller författarspåret, och oavsett vad jag gör efteråt hoppas jag att jag ska kunna ge ungdomar samma glädje i litteraturen som jag hittat. Jag hoppas på att antingen få skriva texter människor kan börja älska eller som lärare ge vidare glädjen att skriva till mina elever, så att de får skriva texter jag kan börja älska.

6

VI OCH

VÅR BÅT

Kia och Roy Fogde Övermalax

– Det är hockey på TV nu men jag har tid att prata en liten stund för nu är det paus. Vi har en cirka 21 fots öppen båt med inombordsmotor. Parkerade träbåten i uthuset och köpte den här, som är av glasfiber och kräver mindre underhåll, av Anna-Lena och Janne Sjöström.

Vi färdas i huvudsak från Åminne ut till villan på Bredgrynnan. Trivs bäst i öppna båtar där vi känner sjöluften.

– Med vår båt ska man inte ha bråttom på sjön. Det har vi inte heller.

Vi har också en mindre snurrbåt som mest används vid fiske.

– Säsongen har inletts. Vi är mycket på skäre sommartid. Inga större projekt i sommar vad jag vet. Helst vill jag koppla av. Nytt för i år är att Kia har köpt en mikro till stugan. Själv köpte jag en större inverter och undrar om den alls räcker till. Den var betydligt dyrare än mikron om jag säger så.

Inga-Lisa och Nicklas Moliis Korsnäs

Text: Lisbeth Bäck Foton: Deras egna privata foton

Britt Söderman och Peter Åbonde Petalax

– Vi har en vanlig Rönnqvistare med 20 hästkrafters snurra, den har hängt med ända sedan 1996 och den lär gå bra på sjön många år ännu. Villa har vi på Rankelören, som är cirka tre kilometer från fastlandet. Den var först min mormors ställe, sen övertog min mamma och moster det. Nu är den vår och så finns det också varsitt eget utrymme åt våra två barn. Det är roligaste som finns tycker jag är att umgås med egna barn med avec.

– Utöver att njuta när det är vackert väder tycker jag att fiske är den bästa avkopplingen. Sysslar både med nätfiske och fiske med kastspö. Sen ska de rensas och tillredas: grillas, rökas, gravas eller kokas. Och avnjutas! Både Britt och jag tycker om fiske.

– Vår båt är ännu på land för vi lånar ut båtplatsen tillfälligt till pojkens nya båt.

Brita och Jalle Sjöberg Bergö

I princip ingen egen båt men många inom företaget.

– Du frågar vad en båtförsäljare har för båt? Jag kan säga att här är det precis som med skor till skomakarens barn. Vi har en liten och oansenlig snurrabåt. Gott så för tiden räcker inte till för sjöliv som det är just nu. Villan är på fastlandet och där är vi knappt heller.

– Sommaren är högsäsong inom vårt företag Mr Motors så jag pratar om, och rör mig bland, båtar varje dag. Vi säljer nya och begagnade båtar i storleksklassen från roddbåtar till sju meter långa båtar och kunderna finns i hela landet.

– Fast om det här inte skulle vara mitt jobb och jag skulle önska mig en båt är det en mellan fem och sex meter lång och stabil öppen båt. Men en 50-100 hästkrafters snurra, helst med dubbelpulpet och en dörr i mitten. En sån!

– Vi har en Naviga 8. Den har en Lombardini 60 hk. Vår mindre båt, som är en glasfibrad träbåt, är byggd av Karl-Erik West, har en 20 hk Honda. Den går superbra i sjön. Förutom att Jalle och jag håller till på Rågskär brukar vi också fara till Gåsberget, som finns på västra sidan av Bergögaddarna. Strömmingsgrynnan är ett annat resmål. Ifjol hade jag som mål att besöka Gåshällan, där jag höll till som barn eftersom pappa var lots där. Det lyckades inte ifjol så vi tar nya tag denna sommar.

Våra fyra barn har också villor i närheten av vår. Och så har vi åtta barnbarn, så vi är också på land och sköter dem mellan varven. Om det passar kommer barnbarnen också med oss ut till Rågskär. Fiskar gör vi ju också förstås. Med både stora och lilla båten.

7 GRÄVMASKINSTJÄNSTER • Husgrunder Malax med omnejd!

• Dikningar • Rensningar • Dräneringsarbeten

KATARINA VESTERSUND

Lars-Ove Åstrand • Tel. 0500 88 0043 • larsove_astrand@hotmail.com

www.ostrocenter.fi

ALLT DU BEHÖVER TILL ÅRETS BYGGPROJEKT HITTAS HOS OSS!

I SKRIVANDE STUND väntar jag på att få inleda villasäsongen. Bara värmen infinner sig riktigt på riktigt, sommarvattnet kopplas på och stugan blivit ordentligt städad börjar vi nog vistas där. Ja, och så ska ju bonden ha allt i jorden innan han kan koppla av. Det är mycket som är gott med villalivet. Enkelheten. Bastubaden om kvällarna. De svalkande doppen. Den grillade maten. Yatzy

och tasslade, fnittrade och vände och vred på oss. Det var svårt att somna.

Det var spännande, men samtidigt självklart. Vi behövde dricka och springa på wc och leka ute i den sena kvällen och slå ihjäl myggor. Slutligen somnade vi, men vaknade tidigt av kölden och någon fluga som ville vistas i näsan.

Jag minns också barndomens lägervistelser, då vi låg i våra sovsäckar i rad på golvet på vinden i Kronvik lägergård. Innan läggdags halade vi flaggan, hade kvällsandakt och mys vid brasan.

Med varma kinder sjöng vi rogivande aftonsånger, men innan tänderna var borstade och vi var uppe på vinden var vi pigga och fnittriga på nytt.

Vi försökte smyga förbi ledarna till pojkarnas rum eller smyga ut i den magiska sommarnatten. Våra försök misslyckades oftast och snart sov vi som stockar i våra sovsäckar.

NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

SOMMARNATT och de nötta spelkorten. De gamla veckotidningarna och sysslorna som jag får ta mig an i lugn takt.

VI HAR EN villabok. I den skriver jag något om varje vistelse där. Vad vi gjort, hurudant väder vi haft och vem som varit på besök. I boken finns beskrivningar av stormars framfart, vägar som liknat potatisland och vackra soluppgångar. Dagarna vid villan är härliga och jag vill påstå att nätterna där är ljuvliga.

Tänk vad de som sover går miste om! Tystnaden och utsikten man har genom den öppna dassdörren måste upplevas. Sjön ligger alldeles stilla och blank och speglar himlens purpurfärger. Och knäckebrödet med fiskröran smakar extra gott då blicken söker sig mot horisonten och jag funderar vad de på andra sidan fjärden gör då det inte går att sova. Och jag biter gubben, om och om igen.

JAG MINNS BARNDOMENS sommarnätter. I min familj idkade vi inte något egentligt villaliv, men man kunde ju ha kul ändå. Jag minns att jag övernattade hos kompisar, ibland i tält eller i någon lekstuga. Vi tisslade

DÅ MINA BARN börjar tala om att sova ute på studsmattan är min första reaktion alltid negativ. Jag får försöka hejda mig och minnas mina egna nattliga upplevelser jag hade som barn. Visst har jag haft nattliga upplevelser som ung vuxen också, men de kanske inte lämpar i skrift i detta forum.

Så låt barnen övernatta hos kompisar. I lekstugor, i tält, på studsmattor, under bar himmel. Låt dem värmas av lägereldar och låt dem fnissa tills tröttheten tar överhanden.

Låt oss hoppas på en coronafri värld där barn kan ligga med huvudena ihop och forma gemensamma sommarnattsminnen och vuxna kan skåla och skratta och umgås tills det dagas!

Tänk vad de som sover går miste om

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul Transporter, Materialförsäljning Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 |

Stostman

8 Malaxborna Göran Gullholm, Gösta Genberg och Håkan Stenfors äger alla tre varsin så kallad hjälp mig hem cykel – en cykelmoped från 1950-talet med bensindriven påhängsmotor. En del brukar nog vända på huvudet när vi är ute och provåker cyklarna, säger de. De funderar säkert, vad var det där för något?

Motordriven cykelnostalgi U NDER DE SENASTE åren har elcyklar blivit allt populärare, men att ha en motor på cykeln är egentligen inget nytt påfund.

Redan på 1940-talet kunde man köra cykelmoped, ifall man inte orkade trampa för egen maskin.

Det var egentligen påhängsmotorn som startade hela mopedkulturen.

Veteranfordonsentusiasterna Göran Gullholm, Håkan Stenfors och Gösta Genberg äger alla varsin cykelmoped från 1950-talet, som man i folkmun brukar kalla för en hjälp mig hem cykel.

Det glittrar i ögonen på dem alla tre när Håkan utbrister: – Tänk, detta har våra förfäder använt. De här cyklarna är en del av vår historia, säger han och fortsätter: – Den äldre generationen minns säkert cyklarna men jag vet faktiskt inte om ungdomarna känner till dem?

Hur sällsynta är då dessa gamla motordrivna cykelmodeller i dag?

Ganska sällsynta tror männen, och speciellt att det råkar finnas just tre cykelmopeder i en och samma by.

Det är väl ändå ganska ovanligt, funderar de.

– Det är nog lite unikt, inte ser man ju dessa varje dag precis. Det verkar också finnas en nyfikenhet kring cyklarna har vi märkt, säger Göran.

Skatte- och registreringsfria Deras cykelmopeder är inte museiregistrerade, för cyklar med påhängsmotor blev registreringsoch skattebefriade år 1952. Den 30 juni 1952 beslöt kungliga vägoch vattenbyggnadsstyrelsen att

cykelmopederna skulle bli skattefria i Sverige, förklarar de. Också i Göstas finska registerutdrag som är utfärdat i Vasa står det samma sak om skattefrihet daterat med samma datum.

– Min cykelmoped hade även ett registreringsnummer men själva skylten har jag inte lyckats hitta, säger Gösta.

Så med andra ord fram till år 1952 skulle cykelmopederna registreras, och en skylt av metall med uppgift om ägarens adress eller identitetsbeteckning var då obligatorisk. En sådan metallskylt finns på Håkans cykelmoped.

– Jag har en tysk Viktoria cykelmotor, och enligt uppgifter på nätet så har det tillverkats 60 000 exemplar av dessa cyklar efter år 1946.

Han tar sedan fram en gammal instruktionsbok för Viktoria cykelmotor. I den kan man se att det tillverkades både dam- och herrcyklar med påhängsmotor. Sedan läser Håkan högt: – Varje åtgärd som vidtages i avsikt att öka motorns effekt eller hastighet kan medföra straffanslag.

Han berättar att förr i tiden kunde mopedcykeln faktiskt ha en topphastighet på 45 kilometer i timmen, om den hade en lite kraftigare motor på en hästkraft. Med dagens elcyklar får man endast köra 25 kilometer i timmen.

– På den tiden fick de gå lite fortare än i dag. Men våra motorer är 0,7 till 0,8 hästkrafter, så de går väl knappt 30 kilometer i timmen, säger han.

– Man får inte köra på full gas heller hela tiden för det kan skada motorn, tillägger Göran.

Och man ska vara försiktig när man provkör en cykel av denna

Viktoria cykelmotor med inbyggd bränsletank kunde man enkelt flytta från en cykel till en annan.

Det ligger en hel del arbete bakom Gösta Genbergs cykelmoped. Så här såg hans morfars gamla cykel ut när den var på väg till avstjälpningsplatsen. Foto privat.

Gösta Genbergs cykel med påhängsmotor efter iståndsättning. form, för den är inte konstruerad att köra höga hastigheter eftersom den saknar bromsanordningar som tål inbromsningar i höga hastigheter.

Olika cyklar och cykelmotorer Männen har alla tre olika cyklar och motorer. Håkan har en

Fram cykel och en tysk Viktoria cykelmotor. Göran har en Crescent cykelram och en österrikisk FUCHS motor och Gösta en Gloria cykel och en italiensk Itom 48 cc cykelmotor. Håkan köpte sin cykelmoped för drygt sex år sedan av en kamrat från veterantraktorföreningen.

– Då fungerade den inte, det var något fel på maskineriet, men Gö-

ran som är en skicklig motorman fixade den åt mig. Så nu går den att köra, säger Håkan.

– Men den är inte helt i skick.

Jag väntar ännu på ett munstycke som jag har beställt. Det är nästan hopplöst att få tag i reservdelar till dessa, tillägger Göran.

Göran i sin tur fick sin cykel, utan motor, som gåva av en vän från Åland. Cykelmotorn råkade han själv hitta på en veterantraktorutfärd till Sverige.

– Själva cykeln är helt original, så den är ganska rostig men de brukar säga att man inte ska måla original, säger Göran och ser lite fundersam ut.

Gösta fann sin cykelmoped hos en bekant för några tiotals år sedan.

– Den har varit min morfars och var på väg till avstjälpningsplan, men en bekant tog vara på den.

När jag började reparera motorn så hittade jag reservdelarna till den i Italien, säger Gösta.

Till sist, kan ni beskriva hur det känns att köra dessa gamla moped­cyklar?

– Det är helt klart nostalgi på hög nivå. Motorljudet är så härligt, säger Håkan.

– Ja, det är ju motorljudet som är lite speciellt med alla gamla fordon. I framtiden kommer väl inte motorljudet att höras överhuvudtaget, om vi kör enbart elfordon, säger Göran.

Text och foto: Rosita Pellas

9

som sker i juni, kort efter skolavslutningen.

– Det är fantastiskt roligt att det råkade bli så här, ler Margareta. Byggnaden överlåts till kommunen den 4 juni och den 17 augusti inleds höstterminen med kaffe och tårta till all personal och alla studerande. Någon gång under höstterminen ska vi fira med en jubileumsfest, och en arbetsgrupp finns tillsatt för det här ändamålet, fortsätter hon.

Beroende på hur coronasituationen då ser ut är formerna för firandet inte ännu fullständigt klara, men man hoppas kunna ordna en fysisk fest.

– Det finns också ett stort intresse från olika håll att komma på besök och ta del av alla nya lösningar i den nya byggnaden, och förhoppningsvis kan vi i höst ta emot olika gäster och grupper.

Ny linje startas upp

Det har gått ett halvt sekel sedan Malax- och Korsnäsborna fick ett alldeles eget gymnasium när Gymnasiet i Petalax grundades, geografiskt beläget mitt emellan de båda kommunerna. Malax var en av de första landsbygdskommunerna i Svenskfinland med ett eget gymnasium och sedan starten 1971 har cirka 1 700 elever fått den vita mössan här.

V

A L E T AV P L AC E RINGSORT, och även namn, gjordes för att gymnasiet skulle betjäna även Korsnäs kommun samt dåvarande Bergö och Pörtom kommuner De första 14 åren verkade gymnasiet i Petalax ungdomsgård, men 1985 fick man flytta in i en helt ny byggnad på skolbacken.

Sitt 50-årsjubileum får man nu fira med att ännu en gång flytta in i en helt ny skolbyggnad.

Kombinationen av de moderna undervisningsmetoderna och olika digitala verktyg med lärarnas nationellt erkända kompetensnivå och fortbildningsgrad utgör basen för den nya linjen, som väckt stort intresse bland de sökande.

Det har gått 50 år sedan man fick ett eget gymnasium i nejden, och det firas med en ny skolbyggnad, en ny linje och förstås också med en fest i höst.

Det lilla extra efterfrågas Som första gymnasium i landet kan man nu också erbjuda en tvärvetenskaplig linje som alternativ till det vanliga, allmänna gymnasiet och linjen lockade så många sökande att alla som sökte tyvärr inte fick en plats.

– Det finns en uppenbar efterfrågan på det lilla extra då det gäller gymnasiestudier och det finns stora fördelar med den här typen av studier, både för studentexamen och fortsatta studier, avslutar Margareta.

Viktigt ställningstagande Grundandet av gymnasiet hade stor betydelse för att de unga här på landsbygden skulle få samma möjligheter till en akademisk utbildning som ungdomarna i stan, konstaterar rektor Margareta BastGullberg. På sikt har det också varit avgörande för att vi ska ha svensk- och tvåspråkiga tjänstemän på högre nivå, fortsätter hon.

– Det var ett viktigt ställningstagande då av de som var engagerade i frågan och utbildningspolitiken.

I planeringen av den nya skolan har både studerande och personal involverats, och de har fått möjlighet att sätta sin egen prägel på husets interiör, färgskala och möblering.

Med nya klassrum och nybyggda lokaler ska Gymnasiet i Petalax erbjuda en framtidsfokuserad och modern utbildning i syfte att förbereda studerande för både studentexamen, fortsatta studier och ett liv som en global medborgare på ett helt nytt sätt – i höst startar nämligen en helt ny, tvärvetenskaplig linje på gymnasiet.

– Vi har redan under flera år haft inslag av tvärvetenskap i gymnasiet, främst i form av olika projekt. Apollo-projektet, där vi studerade rymden ur olika ämnesperspektiv, kulminerade i en Floridaresa, berättar Margareta.

Det faktum att 1 700 studenter dimitterats på dessa 50 år visar att det fanns ett tydligt behov av gymnasiet, tillägger Margareta.

Dubbel orsak att fira Jubileumsåret kunde knappast ha fått en finare kröning än med flytten till den nya skolbyggnaden,

Text och foto: Anna Sand

Sommarblommor och amplar hela sommaren!

SJÄLVBETJÄNING

så du kan komma när du vill!

Mer info på facebook.

Nissustået 10A

0505228086

Bärkiosken Malax

Grönsaker, bär, ägg, bakverk och delikatesser Öppet dagligen 9–20 Välkommen!

Köpingsvägen 46

TALLSKOGS TRÄDGÅRD

Sommarblommor Öppet alla dagar klockan 9-19

Pellasbackvägen 10, Pörtom

Sommar- och snittblommor och amplar hela sommaren hos

K. Risberg Trädgård Malaxvägen 323 Tel. 0500-166 420

Transport Kennet Westerlund • • • •

Jordbyggnad Grus & Matjord Flis Rivningsarbeten

✁

Gymnasiet i Petalax fyller 50 år

Studerande Oscar Herrgård och Magnus Lattu tillsammans med rektor Margareta Bast-Gullberg och vice rektor Simon Hansell framför den nya skolbyggnaden, som överlåts till kommunen i början av juni.

Tfn. 050-4310658 transport.westerlund@gmail.com

• Husgrunder • Vatten,

avlopp, minireningsverk

• Gårdsplaneringar • Dräneringar

m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

10

KOSKI GÅRD

– Med djuren i fokus

Highland Cattle rasen härstammar från det skotska höglandet och är en ras som är gjord för tuffa och karga förhållanden. Den har lång päls och långa horn.

Det är en ras som klarar att livnära sig på magra beten och tjuren som Marika och Sami poserar med har kommit hit just från Skottland.

Hon skulle aldrig bli bonde, han skulle aldrig ha produktionsdjur. När spannmålsodlaren Sami Koski och Vöråbördiga Marika hittade varandra 1995, kunde de knappast föreställa sig att de en dag skulle ha en gård med 120 Highland Cattle kor, 60 Linderöds grisar – och mycket, mycket mer. Men numera är det just djuren som är i fokus på Koski Gård i Petalax.

M

ARIK A ÄR UPPVUXEN på en mjölkgård och var fast besluten om att själv aldrig bli lantbrukare. Sami, som övertagit föräldrarnas spannmålsodling på cirka 30 hektar hemma i Petalax, var lika övertygad om att han aldrig skulle ha några kor.

Men ödet ville annorlunda och efter att Marika skaffat de tre första Highland Cattle djuren 2003, bara för att de var så söta, har mycket hänt.

Ekogård sedan 2020 Lilla Leif föddes i slutet av april. Hans mamma brydde sig inte alls i honom men med hjälp överlevde han. Parets tre getter delar boende med kaninen.

– Vi köpte gården 1998, och då fanns bara ett fähus från 1950-talet och en halvfärdig hall här, allt det

andra har vi byggt själva, inleder paret.

De 30 hektar som Sami inledningsvis odlade är idag en bra bit över 100 och numera odlas spannmål och vall på hela arealen, för att få foder till djuren.

Fram till ifjol odlade paret även sockerbetor och potatis, men startade då upp processen med att övergå till att bli en ekogård. Samtidigt avslutades den odlingen.

– Det innebär betydligt mindre arbete på fält för vår del, och det är onekligen väldigt skönt, konstaterar Sami. Skördeperioden pågick tidigare från augusti till november, nu odlar vi i stället två till tre omgångar vall och avslutar den sista skörden betydligt tidigare än förut.

Kalvningssäsongen inleddes i mars och här är en av årets nykomlingar.

Djuren styr rutinerna Någon brist på arbete råder det för den sakens skull förstås inte på gården. De huvudsakliga strukturerna i arbetet styrs av alla djur och deras mattider och varje dag jobbar Marika och Sami mer eller mindre sida vid sida på gården. Även barnen Emilia, 21, och Isac 17, är engagerade i verksamheten, även om dottern idag inte längre bor hemma.

– De har båda valt att utbilda sig inom lantbruk. Emilia är djurskötare och Isac går på landsbygdsföretagarlinjen på YA, men vi har varit noggranna med att själva låta dem välja bana, berättar Sami och Marika.

11 HUSMORSTIPS

Hortensior finns idag i olika färger och former. En riktig fröjd för ögat är hortensian på stam.

Grisarna av rasen Linderöds visats ute en stor del av året. I Sverige finns endast omkring 300 registrerade exemplar av rasen kvar, och i Finland i kommersiellt syfte endast på två gårdar, i Petalax och i Ikalis.

TA HAND OM DIN HORTENSIA Hortensian har blivit en riktig trendblomma på senare år och syns frekvent i både inredningstidningar och sociala medier.

Hortensian ger rejält med färg och blommor för pengarna men den kan vara lite kinkig så här får du några tips på hur du bäst sköter om den.

Bland kvigorna hittar man också familjens enda häst, Stina, som lever som en i deras flock numera.

Familjens höns bor utspridda på flera ställen – dessa har fått ta över barnens gamla lekstuga.

Sami och Marika Koski har byggt upp sin gård sedan 1998 i Petalax. Idag odlar de vall och spannmål till sina djur på drygt 100 hektar och har valt att fokusera på köttproduktion med Highland Cattle nötdjur och Linderöds grisar.

Unikt kött Den huvudsakliga verksamheten på gården består idag av köttproduktion, som 120 Highland Cattle djur och cirka 60 grisar står för.

– Grisarna är av en gammal, svensk lantras som heter Linderöds. De är svartbruna och håriga, berättar Marika.

Highland Cattle var när paret tog in de första djuren en både ovanlig och okänd ras i Finland, idag känner de flesta till rasen, som är en av de minst förädlade nötdjursraserna. Den kommer ursprungligen från Skottland och har betat på de karga höglandsslätterna under århundranden. Därför kan djuren tillgodogöra de få näringsämnen som finns i vanligt gräs och hö, och behöver inget kraftfoder. Det

ger ett unikt kött beträffar konsistens och smak. Ungefär varannan månad erbjuder Marika och Sami direktförsäljning och hemleverans av Highland kött mot beställning, samt till restaurang Strand Mölle, medan de har avtal med Bock’s Corner för det kött som Linderödsgrisarna producerar.

Mångfald av djur Parets djur har möjlighet att gå ut året runt, och sommartid befinner kor och kalvar sig på sommarbete på Gålören och kring åmynnigen vid Petalax å. De fungerar då som landskapsvårdare genom att beta naturängar och vass. Även grisarna går ute under sommarhalvåret, precis som alla fåglar som också ingår i gårdens besättning.

– Vi har både höns, gäss, ankor och kalkoner, berättar Marika.

Utöver dem finns också tre getter, en kanin och en häst på gården – inte att förglömma parets nio katter och en hund.

– Vi marknadsför oss inte som någon besöksgård, poängterar Marika, men på förfrågan brukar vi ta emot dagis- och skolgrupper. Vi tycker det är viktigt att barnen får se med egna ögon varifrån maten kommer – det är många som inte vet det idag, konstaterar Marika.

Lika viktigt tycker de att det är att konsumenten väljer närproducerad mat i den mån det är möjligt.

• En hortensia får inte torka ut helt men den vill heller inte stå i vatten hela tiden.

• Känn med ett finger i krukan. Känns jorden torr? Då behöver den vatten.

• Då du vattnar: sänk ner krukan i en vattenfylld hink eller i diskhon så att vattnet täcker jordytan. Låt stå en stund och var noga med att det överflödiga vattnet rinner bort innan du ställer tillbaka den.

• Om hortensia står i rumstemperatur behöver den vatten ungefär varannan dag.

• Hortensia tycker om ljus men vill inte stå i direkt solljus. Utomhus växer hortensia gärna i skugga.

• Nyp bort en del av de gröna bladen för att ge den kraft att orka blomma mer.

• En hortensia är svår att få att övervintra inomhus. Utomhus nergrävd i rabatten är bästa stället.

Kopplar aldrig bort helt

• Hortensior som planteras utomhus vill också ha mycket vatten. Kalkfattig näring på våren och hösten.

Djuren ska ha mat två gånger om dagen och antalet kvadratmeter som ska hållas rent efter dem är stort. Att koppla bort gården och arbetet helt och hållet är näst intill omöjligt och de två sommarstugorna som paret besitter har de inga stora möjligheter att tillbringa tid på.

– Vi besökte dem bara som hastigast en gång i somras och konstaterade hur mycket som borde göras där, skrattar Marika.

Det går inte att ta miste på hennes kärlek till djuren, och hon som aldrig skulle bli bonde kan idag inte tänka sig något annat liv eller yrke.

– Trots mängden arbete som aldrig tar slut är det ändå ett oerhört fritt arbete, och väldigt givande.

• Jordens PH-värde inverkar på hortensians färg. Sur jord – blå blommor, basisk jord – rosa blommor.

Text och foto: Anna Sand

Sammanställning: Lenita Gullberg Bilder: freepik.com och privat

12

FYRA FAVORITER N E D R Å G D Ä R IT a Granlund

Text och Foto: Johann

Undertecknad är ivrig hobbyodlare, trädgårdsmästare till utbildningen och skriver allt emellanåt faktaartiklar om trädgård och odling. ”Bara fyra!?” Det var min första tanke inför det här uppdraget. För att göra valet lite enklare begränsar jag mig till perenner, alltså fleråriga rabattväxter. En gemensam nämnare bland favoriterna är att de är okomplicerade växter som utan krångel kan ta för sig lite, breda ut sig och samtidigt vara vackra.

Min namnlösa favoritnäva, troligen någon sort av ängsnäva.

Mattnävan Geranium sanguineum var. striatum.

PION, PAEONIA Överdådig och extravagant och samtidigt tålig och långlivad, med enorma fyllda, fluffiga blombollar under några veckor i juni – juli.

Kan man annat än gilla dem? De pioner vi oftast odlar är antingen bondpion (Paeonia x festiva) som man brukar hitta i gamla trädgårdar, eller luktpion (Paeonia lactiflora) som finns i många färger och som antingen enkelblommande, halv- eller helfyllda. Båda växter med en kraftig jordstam som man ska försöka gräva upp hel om man flyttar pionen. Det sägs ibland att pioner inte alls går att flytta, men det stämmer inte. Däremot kan blomningen minska eller utebli de första åren efter att man har flyttat en pion. Pioner trivs i djup och näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge. Gödsla på våren och efter blomningen. Om blommorna är många och jättestora kan vissa sorter behöva stöd under blomningen för att stjälkarna inte ska böjas till marken. Pioner passar bra tillsammans med vårblommande lökväxter, eftersom pionens stora blad gömmer undan de vissnande vårlökarna då de har blommat över. I min egen trädgård råkade jag gräva ner lökar av vitblommande pärlhyacint intill en pion och det visade sig vara en mycket vacker kombination tillsammans med de röda pionskotten tidigt om våren. Vill man kombinera andra perenner som blommar ungefär samtidigt som pionen blir till exempel blodalunrot, daggkåpa, grekvädd eller olika nävor fina tillsammans med den.

NÄVOR AV OLIKA SLAG, GERANIUM Min absoluta favoritnäva känner jag tyvärr inte till namnet på. Den fanns i trädgården då vi köpte vårt gamla hus och är bland de första nävorna att blomma varje sommar, tidigt i juni med mängder av små, ljuslila blommor. Jag gissar att den är någon variant av ängsnäva (Geranium pratense). En annan näva som jag gillar, utöver den namnlösa, är mattnävan Geranium sanguineum var. striatum. Den breder ut sig i låga kuddar med skira blad och långlivade, näpna blommor i ljusrosa med mörkare ådring. Den passar bra i framkanten av rabatten, till exempel tillsammans med pioner och alunrot. Det finns en mängd olika nävor, både lågväxande mattbildande och höga och kraftiga, med större och mindre och ibland fyllda blommor i alla tänkbara nyanser mellan vitt, rosa, vinrött, lila och blått. Nävorna är överlag kravlösa och problemfria och behöver inte mycket omvårdnad utöver en gödselgiva i rabatten under våren. Då blomningen är över kan man klippa ner blomstänglarna och hinna få en andra blomning mot hösten. Många nävor får som en bonus fin orange eller röd höstfärg på bladen. Söker man en tuff växt som kan fylla ut på svåra platser som i torkan under ett träd, kan man testa flocknäva, Geranium macrorrhizum, som är lågväxande och breder ut sig med utlöpare till täta mattor. Dess viktigaste funktion är som marktäckare där få andra växter trivs, men den blommar också. Det finns olika sorter med blomning i vitt, rosa eller rödlila.

Luktpionen ’Sarah Bernhardt’ tillsammans med blodalunrot

Luktpionen ’Sarah Bernhardt’.

13 Grekvädd

DET BÄSTA

Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

FÖR DIN TRÄDGÅRD

NYHET FÖR TRÖTTA, ANSTRÄNGDA ÖGON

MASSOR AV TOMAT-, GURK-, PAPRIKA-, CHILI- & JORDUBBSPLANTOR NÄRODLAD

INHEMSK PLANTA

PELARGON

10

JORDGUBB

1

00 3 st

00

Ocutein kapslar hela serien –20%

KEKKILÄ 50 L

MYLLA

19 95

(under juni-månad)

7 st

1 st

Vid köp av 2 st Ocutein caps. får du Ocutein ögondroppar gratis (förmån 10,94)

BLOMTORGET STENHAGA

MÅ-FRE 9-20, LÖ 9-18, SÖ 11-16

BLOMTORGET HARTMAN LISELUND

Malax Apotek

MÅ-FRE 9-17, LÖ 9-14, SÖ stängt Tel. 044-231 1340

www.malaxapotek.fi

Välkommen!

GREKVÄDD, KNAUTIA MACEDONICA Vid första anblicken är grekvädden kanske inte så anslående, men hos mig har den vunnit på närmare bekantskap. Den börjar blomma i mellanperioden mellan försommar och sensommar, en tid då det annars kan vara lite färgfattigt i rabatterna. Blommorna är någonting mellan mörk ceriserosa och vinröda och blir i mitt tycke extra fina om man placerar dem så att en låg kvällssol kan lysa igenom dem bakifrån. Hela växten är skir, med drygt halvmeterhöga stjälkar och passar väldigt fint att blanda till exempel med någon hög, lilablommande näva, daggkåpa eller sent blommande pion. Mitt perennlexikon rekommenderar att man planterar grekvädden i ett läge med full sol, men hos mig har den också trivts i halvskuggan i utkanten under en gran där jorden är relativt torr. Riktigt våta platser fungerar inte. I min trädgård har den frösått sig ganska rikligt, men den är lätt att rensa bort om det blir för mycket. Sett till skötseln är den problemfri och kräver inte mycket: lite gödsel över hela pennrabatten under våren och nedklippning då man tycker den börjar bli ful, antingen på hösten efter blomningen eller tidigt på våren då man städar rabatterna efter vintern.

Sommaren 2021 i Korsnäs Hembygdsmuseet 15.6-10.8 kl 13-17, må stängt Tisdagar 5.7-10.8 även kl 10-17, guide, utställning Prästgårdsmuseet 8.6-10.8. kl 13-17, må stängt Tisdagar 5.7-10.8 även kl 11.30-17, guide, utställning Baltikumvännernas Loppis, Loppis, Gruvvägen 28, lördag 3.7.-7.8. kl 11-15 Vandringsleder:: Waterloo ca 7km, Gruvleden ca 2 km.

Vandringsleder Nya aktiviteter på gruvområdet!

Aktivitetsparken i Harrström, Airbnb & simstrand Molpehällorna i Världsarvet, aktiviteter vid Molpe simstrand Korsnäs bibliotek, bibliotek, sommaröppet juni-augusti: må, fre 12-19, ti-to 12-15.

Utställning: foto Valeria Kayava 15.6-13.8., målningar Emma Ekström 15.8.-30.9.

Reservera lördag 21.8.

21.8. för marknad, utomhusprogram för hela familjen invid museerna Med reservation för ändringar

•

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb. www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Info på www.korsnas.fi och FB

Effektiva vindskydd och solskydd hittar ni hos oss!

Välkomna till vår nya adress: Strutbräkenbladen rullar ut sig på våren.

Skolhusgatan 14, VASA. Fri parkering!

Skolhusgatan 14 • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8-17 • www.rullma.fi

MALAX KROSS Er leverantör av bergskross och grusprodukter Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483

STRUTBRÄKEN, MATTEUCCIA STRUTHIOPTERIS Jag tycker om alla slags ormbunkar, både vildväxande och odlade. Strutbräken hör till de allra lättaste ormbunkarna att odla. Där den trivs breder den sakta men säkert ut sig i en stor klunga. På vårarna skickar den upp charmerande rullar av skira, ljusgröna blad som längre fram på säsongen blir höga och växer i form av en strut, därav namnet. Stutbräken trivs i fuktighetshållande och näringsrik jord, helst i skugga eller halvskugga. Riktigt blåsiga lägen bör undvikas om man vill att den ska bli stor och fin. Tänk i stället mer lundartade, vildare hörn av trädgården mellan mossiga stenar, buskar eller mindre träd. Eller varför inte i en stor rabatt tillsammans med andra bladväxter med karaktär som daggkåpa, olika slags funkia, rodgersia och marktäckare som myskmadra, hasselört och flocknäva. Tulpaner passar bra mellan strutbräken. De blommar samtidigt som ormbunksbladen börjar rulla ut sig och då tulpanerna vissnar ner och bladen gulnar kan man böja ner dem under strutbräkenbladen tills de vissnat färdigt – för man ska ju låta tulpaner och alla andra lökväxter vissna ner helt innan man klipper bort dem. Strutbräken brukar vara problemfri och frodas, så länge man inte placerar den alltför torrt och kargt.

Vad vill Du läsa om i tidningen?

Tipsa oss!

Ring Jennifer 06 344 1815 eller på mejl jennifer@kustmedia.fi

GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN

Stiga NYA Multiclip 47-modeller! från

245€

• MotoMix •

STIHL TRIMMER Automattrådhuvud

199€

Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE

STIHL RMI 632 ROBOTGRÄSKLIPPARE

MSA 120 C-BQ

Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

Brukstid ca 35 min (AK20)

1595€

2595€

- Batteridriven såg

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

369€

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

1999€

Ultralätta motorsågar

Trycktvätt STIHL RE 88

Stihl MS 180 Erbjudande

Klippbredd 28 cm och klarar ytor på upp till 3.000 M2 utan problem.

Midjestyrd hydrostatisk kraftöverföring

från

Stiga Tornado

129€

Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

279€

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm • 3,3 kg

3

399€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

14 En bit in i terrängen väster om riksåttan, under en kilometer från korsningen till Jurvavägen, fanns Malax avrättningsplats.

Här fanns en informationstavla i tiderna, minns Malaxbon Kenneth Granback som själv besökte platsen i början av 1970-talet.

Avrättningsplatsen i Malax

– ett stycke dold historia Sommaren och hösten 1817 togs tre kvinnor från Pörtom av daga på den gamla avrättningsplatsen nära Övran Bergen i Malax. Det var de sista offentliga avrättningarna i Malaxområdet. Om avrättningsplatsens historia i gemen är det många frågetecken som kunde rätas ut.

V

ÄSTER OM RIKSÅTTA N och omkring hundra meter in i skogen – nästan mittemot området Övran Bergen – var den historiska avrättningsplatsen i Malax lokaliserad i tiderna.

Det geografiska läget beskrivs så här: cirka en kilometer från den gamla avtagsvägen till Kolnebacken och cirka fyra kilometer från Johannesdals gårdsgrupp i Pörtom.

I närheten, närmare bestämt på Kyrobacken, har för övrigt en av de största fäbodvallarna i Österbotten varit lokaliserad.

Malaxbon Kenneth Granback har personliga minnen av denna minst sagt kuriösa plats. KustNytts reporter begav sig ut i terrängen tillsammans med honom en kylslagen eftermiddag i slutet av maj.

– Jag är så gott som övertygad om att jag besökte just denna kulle en gång i början av 1970-talet. Här fanns en informationstavla. Minnet säger mig att det handlade om maskinskriven text på ett A4-ark som var inplastat, säger Kenneth när vi står på en upphöjning och blickar ut över det nuvarande kalhygget i området.

– På den tiden fanns var hela den här omgivningen beskogad, minns Kenneth.

– Ute vid riksåttan fanns det en vägledande skylt med texten ”Avrättningsplats-Mestauspaikka”. Sedermera började man på lokalt håll tycka att skyltens existens var olämplig och det hela ansågs helt enkelt vara för makabert. Både skylten och informationstavlan torde ha avlägsnats

någon gång före 1980-talet, säger Kenneth.

Den ”kusliga” avrättningsplatsskylten i Malax blev i tiderna uppmärksammad även utanför landets gränser- både av kvällstidningen Expressen och bildtidningen Se. – Jag kommer ihåg några folkliga skrönor med anknytning till avrättingsplatsen. Enligt den ena skulle en oskyldigt dömd person ha kastat en förbannelse. Ingenting ska växa i det här området på hundra år, lydde förbannelsen, säger Kenneth.

– Den andra skrönan skildrar hemvändande torgbesökares rädsla för att passera den mytomspunna avrättningsplatsen i kvällsmörker. Det berättades att man hade sett halshuggna personer vandra omkring i terrängen och att det hade hörts ett svagt sorl av röster, tillägger Kenneth.

Exakt när avrättningsplatsen i Malax togs i bruk är okänt. Likaså är det inte klarlagt hur många människor som fick sätta liv till på grund av denna brutala, historiska form av rättsskipning.

– Avrättningsplatsens influensområde torde ha omfattat Pörtom,

Dödsstraffet i Finland kom under 1920-talet att ersättas med deportationsstraff i Sibirien eller så avtjänade fångarna sina livstidsstraff på Sveaborg eller Kakola-fängelset i Åbo. Bild: Kakola.fi

Malax, Petalax, Solf och Sundom, tror Kenneth.

Riksarkivet vid Kungliga biblioteket i Stockholm är sannolikt den rätta forskningsplatsen för den som vill vaska fram information om anknutna händelser som utspelade sig före år 1809.

De sista publika avrättningarna genomfördes 1817 Den numera avlidne ortsbon KarlJohan Sjöström har i den lokala föreningen Aktiv närkulturs ut-

gåva ”Album nr 4 2002” redogjort rätt detaljerat för de sista avrättningarna i Malax som verkställdes sommaren och hösten 1817.

Sjöström har bland annat baserat sin på text på uppgifter från Malax sockne- och protokollbok 1811– 1819 och kopior av hovrättens och justitiedepartementets domar.

Det hela hade sin upprinnelse i mordet på den 42-årige Pörtomtorparen Anders Lång. Lång hade blivit svårt knivhuggen och därtill misshandlad med ett grytredskap när han låg och sov ruset av sig i sin säng en vinternatt 1813. Det uppdagades att offrets 33-åriga

15 hustru Christina Lång hade lejt tre andra lokala kvinnor att utföra brottet. Dessa var soldatänkan Walborg Jakobsdotter Svefvar, 35 år samt Anna Maria Ahlqvist, 43 år och dennas dotter Catharina Ahlqvist, 22 år. Trion begick det destruktiva våldsbrottet efter att förtärt brännvin under en vistelse i Långs torp natten till den 7 januari 1813. Christina Lång som hade två barn med den dödade maken uppgav att hon ofta hade blivit misshandlad och plågad av sin man. Hon hade med tiden fyllts av tilltagande bitterhet på grund av ständigt stridande inom äktenskapet. Redan drygt tre veckor senare, den 30 januari 1813, dömde häradsrätten Christina Lång för ”nidingsmord” till att mista högra handen, halshuggas och brännas på bål. Walborg Svefvar ansågs ha varit huvudgärningskvinna med bistånd av Anna Maria Ahlqvist.

De båda dömdes till döden genom halshuggning och bränning på bål.

EN BLOMMIG STUND HOS SÖDERLUNDS

Åskådare uppe i träden Catharina Ahlqvist dömdes till böter, spöstraff och kyrkoplikt för att inte ha meddelat om det planerade mordet. De dömda kvinnorna fördes till Korsholms kronohäkte.

Först den 4 mars 1816 slogs de slutliga dödsdomarna fast efter behandlingar både i hovrätten och justitiedepartementet. Walborg Svefvar och Anna Maria Ahlqvist skulle avrättas den 1 augusti 1817.

Några veckor tidigare, den 12 juli, hade det på en sockenstämma i Malax beslutats att ”Malax moderkyrka är ålagd att tillhandahålla galgplats”. Platsen fanns på Johan Gästgivars skogsmark och denne erhöll därför 25 riksdaler för upplåtandet. Avrättningen i augusti 1817 förrättades av den svartklädde länsskarprättaren Johan Nyberg i närvaro av prästerskapet och kronolänsmannen från Malaxdistriktet.

Vidare berättas det att ett 40tal bönder från Pörtom och Malax bildade spetsgård. Detta innebar att man stod i en ring runt avrättningsplatsen hållande spetsade stavar i händerna för att hålla åskådare på avstånd. Uppslutningen till avrättning var stor och några åskådare klättrade upp i träd för att se mera av händelserna. Någon klättrare uppges ha svimmat och ramlat ner under uppståndelsen. Christina Lång hade i sin tur blivit gravid under fängelsetiden och hennes avrättning sköts därför fram till den 10 oktober 1817 på Malax avrättningsplats. I kronohäktet hade Christina Lång fött en oäkta son den 8 augusti. Avrättningen av Christina Lång blev den sista i Malax.

Under 1820-talet kom dödsstraffet i Finland att ersättas med deportationsstraff. Fångarna deporterades till Sibirien på livstid eller avtjänade livstids fängelsestraff i Åbo eller Sveaborg.

Text och Foto: Joakim Snickars

Blomprakten på ungefär två hektar välkomnar. Det är sommarblommornas tid och en intensiv tid vid Söderlunds Trädgård i Övermark. En pratstund med företagaren Ann-Christin, en rundtur i de olika växthusen och alldeles underbara intryck av det som växer och mår. Hennes föräldrar Mona och Bengt-Erik grundade företaget 1976 och Ann-Christins familj fortsätter. Uppe­ mot 20 anställda nu men annars ungefär åtta i jobb. Sommaren bjuder på kruk-, uteoch ampelväxter. Hösten erbjuder bollkrysantemer, till jul blir det julstjärnor eller Amaryllis och till påsk blommar Begoniorna här. Nästan allt är kontraktsodling men det finns också självbetjäningspunkt. Fråga oss om råd, lyder hennes hälsning. Vilka växter trivs tillsammans, vilka ska ha lika stor mängd vatten och så vidare.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Läs mera om Söderlunds Trädgård på lokalnytt.fi

16 Dage Stenbäck beslöt att bygga ett nytt trädgårdsbord och utgick från måtten på de gamla glasskivorna på bordet. Sedan tillverkade han bekväma stolar till, som nu pryder det vackra uterum han också egenhändigt byggt vid entrén till hemmet.

På en resa fick Dage syn på en intressant trädgårdsgunga, synade den närmare och skapade en likadan i trä då han kom hem. Här två personer koppla av samtidigt och kan ställa in olika bekväma lägen i den gedigna gungan. Även denna tillverkas om någon vill köpa en sådan.

Dage arbetar helst

med trä

Det viktigaste är att vara noga

Sedan ungefär ett år tillbaka tillverkar Dage Stenbäck i Molpe utemöbler hemma i uthuset. Det började med att hans gamla trädgårdsbord behövde renoveras, till att han idag tillverkar och säljer trädgårdsmöbler.

J

AG HAR ALLTID tyckt om att snickra och kopplar av genom att arbeta med trä, konstaterar Dage. Jag väljer gran eller furu för produktionen. Dels för att jag vill undvika importerat virke, men framför allt för att kunderna tycker om möbler av gran eller tall.

Renovering eller nytillverkning – Vi hade ett gammalt trädgårdsbord med glasskiva, som började ha gjort sitt. Jag hade då lite spillvirke från en stockstuga jag byggt, så utgående från glasskivans mått sågade jag till delar och byggde ett nytt bord.

Det nygamla bordet har två bordsskivor, en större som man sitter runt och en mindre som är vridbar. Då når alla runt bordet det som finns framlagt genom att rotera skivan.

Dage har nu fem olika modeller i produktion, men lyssnar gärna in önskemål på möbler, exempelvis om någon är intresserad av barnmöbler eller något som passar befintliga utemöbler. Bredder och höjder går bra att anpassa som alternativ till standardmått.

– Jag har inget i lager, utan tillverkar vartefter som någon hör av sig. Speciellt äldre personer brukar uppskatta att sittmöbler har lite högre höjd, så det går enklare att sätta sig och resa sig från stolen.

Dage har många års erfarenhet av snickeriarbete och trivs när han får arbeta med trä. Han tycker att det är både lätt och roligt att arbeta med trä – då går timmarna fort. Ett utemöblemang med bord och stolar räknar han med att tillverka på ett par veckor.

– Det viktigaste är att vara noga vid mätning och tillsågning, exempelvis strävor och ben. För att vara säker på rätt vinklar så mäter jag alltid diagonalen innan jag fäster sista delarna. Uthuset hemma på gården blev Dages snickeri.

Där kan han arbeta året om.

– När möbeln är färdig så stryker jag på färglös grundolja.

Sedan går det bra att betsa eller måla i valfri färg! Om man har möblerna utomhus på vintern, så bör man dra en presenning över för att skydda mot snön.

En utemöbel kan även bli en fin present, kanske en anpassad stol åt någon jubilar? Dage lyssnar gärna in önskemålen och tillverkar en unik gåva.

Mångsidig snickare Hemmet vittnar om Dages skicklighet att skapa i trä. Allt från

17

LUCAS SNELLMAN

Även denna sittgrupp fick sin början av stativet till ett bord som sett sina bästa dagar. Dage tog tillvara bordets underrede och skapade en ny skiva med matchande stolar. Ungefär två veckor tar det att tillverka ett sådant set från tillsågning till färdig ytbehandling.

Här två exempel på alternativ ytbehandling av en omtyckt modell av utestol, som går att fälla ihop.

Den grekiska övärlden har inspirerat färgvalet till de här stiliga verandamöblerna, som Dage tillverkade i vår.

trädgårdsutsmyckningar till verandor, gårdsbyggnader och ett fantastiskt uterum invid husets entré.

Han och sambon Carina Bäcklund kommer snabbt fram till att han bland annat renoverat köksbordet, lagat ett annat bord och tv-bänken från början samt skapat ett antal klockor i trä.

– Hittills har det blivit en moraklocka, två Lasseklockor och en väggklocka. Fem bordsklockor har det också blivit, räknar Dage.

En åt varje barnbarn. Och en kajak med stor hjälp av Henrik Nordling under en MI-kurs. Jätteintressant!

Hans granne föredrar att arbeta i metall, så Dage brukar påminna honom om hur smidigt och levande träet är. En ständig orsak att skoja sinsemellan.

planterade han ut närmare fyrtio dahlior i den imponerande vackra trädgården. Varje år utökas samlingen med någon ny sort.

– Nå, emellanåt tycker vi väl att det är onödigt mycket arbete i trädgården, för det gäller ju att hålla det på en lagom nivå så att man inte blir stressad, ler Dage.

Tanken är att trädgården ska ge avkoppling.

I det andra växthuset förodlas bland annat gurkor, tomater, paprika, kålrabbi, blomkål och sparris från frö. Någon ny sort testas varje säsong, för att se vad våra breddgrader klarar under en sommar.

– Allt planteras ut småningom, så det gäller att hålla koll på frostnätter den här tiden på året, skrattar Dage. Då måste plantorna skyddas med dukar. Och så regelbunden vattning och ansning.

Trädgården ger avkoppling Om intresset för snickrandet tar en del av Dages tid viker han också tid för att i ett växthus driva upp övervintrade rötter av dahlia inför varje vår. I mitten av maj

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

VAR OCH EN som fått frågan om att bli fadder minns känslan. Glädjen över att få knyta ett speciellt band med den nyfödda. Tacksamheten, äran och ynnesten. Samtidigt kan där – speciellt om det är första gången man får frågan – finnas en viss osäkerhet. Uppdraget känns diffust, svårt och rentav krävande eftersom man inte riktigt har koll på vad det innebär.

sedagar. Man köper presenter, skickar kort och meddelanden, och ringer upp någon gång. I takt med att barnet växer och blir mer självständigt förändras relationen. Fadderskapet blir mer diffust och väcker frågor. Vad är det som förväntas av mig nu då barnet är äldre?

Personligen tror jag att fadderskapet förändras över tid och att det är så det ska vara. Då barnet är litet är beho-

ATT VARA FADDER Fadder, gudmor eller gudfar. Gammalt uppdrag har många namn. Sedan långt tillbaka har det kristna dopet krävt att barnet får två faddrar. Två konfirmerade medlemmar som ska stöda föräldrarna i barnets fostran. Då man på senare tid – speciellt i huvudstadsregionen – märkt att föräldrar haft svårt att hitta faddrar räcker det numera med att en av faddrarna är konfirmerad medlem i kyrkan.

Från tiden som församlingspräst minns jag att möjligheten att bli fadder var det som sporrade många att delta i konfirmandundervisningen och att bli konfirmerad. Speciellt flickor såg fadderskapet och möjligheten till kyrklig vigsel som de stora konkreta fördelarna.

Trots att det är väldigt många som är faddrar så är det rätt sällan som uppdraget lyfts fram. Faddrar är viktiga vid dopet, får kanske en uppgift vid konfirmationen men i övrigt är det upp till var och en att göra så gott man kan. Det finns helt enkelt ingen tydlig checklista eller utförlig manual för hur man är en bra fadder.

För att uppmärksamma och lyfta fram faddrarnas roll, uppdrag och betydelse har en del församlingar börjat fira Fadderdagen. Söndagen efter skolavslutningen har blivit en dag då man uppmuntrar och stöder faddrar att ha kontakt med sitt fadderbarn. Att vara en fadder handlar ju rätt långt om att stöda. Att genom den egna gudstron och grundtryggheten, och tillsammans med föräldrar och församling, stöda och leda den döpta mot en egen självständig gudsrelation. Mot en erfarenhet av att vara buren och älskad som hen är.

Ofta är man som fadder mera närvarande då barnet är litet. Man umgås med föräldrarna och träffas på födel-

ven och förutsättningarna annorlunda än de är i högre ålder. Om gåvor var centrala då barnet var litet så kanske den lilla hälsningen, det spontana besöket eller den regelbundna förbönen senare blir det viktiga. För någon kan det hjälpa att ta modell av egna faddrar eller någon man uppskattar. Det egna fadderskapet får bottna i tacksamheten över att ha blivit döpt och fått faddrar.

I erfarenheten av att fast det inte varit någon tät kontakt så har den ändå alltid funnits där och skänkt en trygghet.

I vissa fall får man också acceptera att fadderskapet inte blev så som det var tänkt. För någon kom frågan om att bli fadder vid en tid då man levde nära personer som inte längre finns nära. Geografiska men också mentala avstånd utmanar och kan göra relationen svår att upprätthålla. För en annan får den egna viljan inget gensvar. Något har gått sönder i relationen. Något som smärtar och kan ta lång tid att läka och hela.

För mig har bönen med åren blivit det viktiga. I takt med att fadderbarnen blivit äldre, avstånden längre och livssituationen förändrats så har bönen blivit mitt sätt att komma ihåg mina fadderbarn. Den gåva jag ger mina fadderbarn. Inte bara på Fadderdagen utan varje dag.

Välsignad sommar!

18

Konstnärer sätter färg på Malax Susanne Marins på Malakta berättar om konstprojektet RuralMural som pågår i Malaktas regi under våren och sommaren 2021.

– Vi har haft idén i flera år, tanken är att få ut konsten i samhället så att alla kan ta del av den.

M

URAL RURAL ÄR ett långsiktigt, konstprojekt där stora publika muralmålningar skapas i en lantlig miljö. Projektet består av fyra muralmålningar som skapas i Malax kommun.

– Det började med att vi kontaktade olika fastighetsägare och företag för att höra om de var intresserade att delta i projektet för att vi skulle ha någonstans att uppföra målningarna. Sen ordnade vi ett Open call-tillfälle våren 2020 där vi sökte konstnärer till projektet.

Totalt 17 artister eller konstnärsgrupper från hela världen sökte, och bland dem valde styrelsen i föreningen Art in Malakta rf ut fyra artister eller konstnärsgrupper som ska uppföra muralmålningarna, berättar Susanne.

Lyckat projekt Målningar kommer att uppföras på Vattenverket - Malax Kommun, Stenco, Ab Bröderna Hemming Oy och Ab Jarla Products Oy fastigheter. De första mural-målningarna görs i maj av artist-grupperna Domenico Frode (Italien) Köysti Linna (Finland) och Bekim Hasaj (Albanien/Finland) /Valentina Gelain (Italien/Finland). De två resterande målningarna görs i augusti av konstnärerna Łukasz Chwałek/ Jakub Bitka (Polen) och Erica il Cane (Colombia) / Bastardilla (Italien).

Artisterna har lagt fram förslag på målningar och har sedan i samförstånd och diskussion med ägarna till fastigheterna kommit fram till motiven.

– Man måste nog säga att det har varit ett lyckat projekt med så många intresserade, det var trots allt lite utmanande att genomföra på grund av pandemin och de begränsade möjligheterna att resa och ordna work-shops, utställningar och så vidare, säger Marins.

Naturen inspirerar Vid Jarla Products nere vid Malax å håller konstnärerna Valentina Gelain och Bekim Hasaj på och färdigställer sin muralmålning.

Verket ska heta ”Growing” och de säger att de tagit inspiration från

miljön runtomkring platsen där målningen uppförs.

– Jag vill att den ska fungera med de naturliga elementen, verket är en hommage till naturen och den energi som den ger, säger Valentina.

– Vattnets reflektioner från ån är också en sak som vi speciellt tänkte på, och vi ville använda glada färger som sprider positivitet, inflikar Bekim.

Verket är inte färdigt ännu när intervjun görs men duon hoppas på att färdigställa målningen under veckan som kommer.

– Att måla utomhus har sina utmaningar, vädret har tyvärr inte varit det bästa. Vi målar med vattenbaserad färg och målarpenslar vilket i sig tar längre än spraymålning som annars är en vanlig teknik, och regnet har ställt till det för oss, förklarar de.

– Fördelen är att vi då kan blanda till exakt vilka färger och nyanser vi vill använda, samt att färgerna är lättillgängliga då vi utgår från några grundfärger.

Valentina Gelain och Bekim Hasaj håller på att färdigställa sin muralmålning vid Jarla Products. De är båda hemma från sydeuropa men trivs ypperligt i Malax och planen är att stanna en längre tid här.

Kyösti Linna framför vattentornet och verket ”Katso merta” som han gjort tillsammans med italienaren Domenico Frode. Målningen på baksidan är en glad bonus som Kyösti och Domenico ville bjuda männen som arbetar här på.

Trivs i Malax Det visar sig att Valentina och Bekim jobbat mycket tillsammans tidigare, och på frågan om det är svårt att samarbeta skrattar de.

– Saken är den att vi är gifta och vi bråkar sällan annars men kring konsten kan det definitivt uppstå heta diskussioner, säger Valentina med ett stort leende.

Paret kom från Italien till Finland för lite över ett år sedan, och har också gjort en muralmålning på Skolhusgatan i Vasa, nu bor de här bara på andra sidan ån i Malax.

– Vi trivs bra här, det är så lugnt på landet. Vi bodde i Milano i sex år och klart att man kan sakna storstadspulsen ibland, men jag är hemma från den italienska landsbygden så det här passar mig, säger Valentina.

– Men landskapet är verkligen platt här jämfört med hemma!

Fåglar och vatten Kyösti Linna är uppvuxen i Solf och för honom är omgivningarna i Malax välbekanta, naturtemat kändes

självklart när han och Domenico Frode ansökte om att få vara med i projektet.

– Först hade vi tänkt att motivet skulle vara en björn, men när vi kom ut hit till vattentornet så föddes tanken på en fågel, eftersom det var så många fåglar här på åkrarna runtomkring.

– Valet föll på kungsfiskaren för att den är färgglad och symboliserar optimism, den har också en koppling till havet och vattnet som vi tyckte var viktigt att få med. Verket heter ”Katso merta”, berättar han.

Kyösti och Domenico har känt varandra i tjugo år sedan de studerade på universitetet i Milano, Kyösti har varit många gånger och hälsat på Domenico sedan dess och

han i sin tur har varit hit en gång tidigare.

– Jag har tidigare gjort samarbeten med Malakta så när jag fick höra om MuralRural projektet så beslöt vi oss att ansöka tillsammans. Domenico åkte tillbaka till Italien för en vecka sedan.

De har, till skillnad från Valentina och Bekim, använt sig av sprayfärg och vit väggfärg som de skissade och lade grunden med.

Tornet är tio meter högt så skylift är ett måste när man ska måla.

– Det tog cirka en vecka att måla båda sidorna på tornet, egentligen var det inte meningen att vi skulle måla baksidan men det lämnade färg över och vi ville gärna göra något trevligt för männen som jobbar här då de varit så sjyssta och hjälpsamma, säger Kyösti.

– Motivet på baksidan blev något helt annat, det är mera abstrakt men de glada färgerna och vattentemat förenar.

– Jag tror att folk vill ha positiva färger efter ett sånt år som vi har bakom oss, vi behöver något glatt.

Kyösti har många strängar på sin lyra utöver målandet, han är pedagog och filmar bland annat.

– Det funkar bra för mig att blanda, det är utvecklande, ler han.

Text och foto: Jennifer Hägen

?

19

Vill ni gratulera?

GISSA

Gratulera med en födelsedagshälsning i KustNytt! Bland de gratulerade som skickar in sin adress till oss lottar vi ut en överraskning.

Grattis LIAM INGVES i Åminne på 2-årsdagen som var den 22 maj. Önskar gör fammo och faffa i Långvik.

SAKEN

Maila material + adress till jennifer@kustmedia.fi

UTGIVNINGSDATUM KUSTNYTT 2021

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Kerstin Ståhl i Sundom som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i K421 var 1. Nagelklippare 2. Korköppnare 3. Läppstift

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

1.7 6. Sommarliv 9.9 7. Hus & Hem 8. Utbildning, Företagande 7.10 4.11 9. Närpes 9.12 10. Vinterliv

E-postadressen är:

1

lasarbidrag@kustnytt.fi

SUDOKU

Printing sudoku grids

https://1sudoku.com/print-sudoku

Hjärnjumppa för dig som gillar att klura och räkna.

8

3

9

4

1

2 7

2 1

3

5

5

4

6

7

2

9

3

4

5

2

6 4 2

5 9

n° 226562 - Level Medium

1 9

9

1 4

3

3

1 1sudoku.com

6 5

3

2

6

8

6 1

4

2 7 8 7

1

5 9

9 3

1

5

8

2

1sudoku.com

2

3

3

7

5 n° 223057 - Level Medium

Skicka in kupongen senast 15 juni till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________

7

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 3vinna en säng 1 till värde 8 av högst 500 €. och du kan Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

4 5 PRENUMERERA: 8 7 • på hemsidan www.lokalnytt.fi 6

Inom Europa: 62 €

2Utanför EU: 64 €

3 6

8

5 1

4

5

9

3. __________________________________

1

9

7

9

Lokaltidning 7 i Malax-Korsnäs 1

2

Namn:_________________________________

UTLOTTNINGEN AV EN:

e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per 3 telefon 06 3441814 9 Årsprenumeration 10 nummer pris:

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I

4

• via

9Inom Finland: 57 € 3

9

9

2. __________________________________

4

SÄNG

4

3

3

Adress:________________________________

5 2

9 7

Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

7 9

6 7

8 6

20

Vytautas är veterinär även på sin lediga tid

Vytautas Zidonis kom till Finland för snart elva år sedan. Han utbildade sig till veterinär i hemlandet Litauen och finns sedan fyra år tillbaka i en privat mottagning i Harrström. Hans klinik står öppen för såväl produktionsdjur som sällskapsdjur.

J

AG HAR ALLTID trivts bland djur, förklarar Vytautas Zidonis. Och har aldrig varit rädd för något djur ens som liten hemma i Kaunas. Men det var inte självklart att jag skulle utbilda mig till veterinär.Efter att han fått sitt diplom arbetade han en tid som veterinär i hemlandet Litauen. Av olika anledningar började han fundera på att flytta utomlands.

– Fast Finland var väl nog det sista landet jag övervägde att flytta till, skrattar Vytautas vid minnet. Innan han öppnade egen klinik i Harrström vikarierade han som kommunalveterinär i Dagsmark. Han kunde varken finska eller svenska när han kom till Finland, men konstaterar att det går bra att lära sig språk om man vill kunna kommunicera med människor. Det litauiska språket har heller inga likheter med finskan.

På frågan om han tycker att det är lättare att kommunicera med djur än människor ser Vytautas helt frågande ut.

– Hur menar du nu? Djuren kan ju inte prata ett språk, utan jag måste ju fråga och förklara för deras ägare. Så även en veterinär måste lära sig landets språk för att kunna göra rätt beslut.

Vytautas understryker att han trivs jättebra med djur och inte har några problem att få kontakt, men om han ska kunna hjälpa djuret måste han förstå problemet.

Då behöver djurägaren berätta om symptom, såsom vad djuret åt dagen innan och om det verkar lika piggt som vanligt.

Finns till för alla djur Vytautas gör ingen skillnad mellan så kallade nyttodjur eller sällskapsdjur. Antingen far han på hembesök där djuret finns eller så får man ta med djuret till klinikmottagningen invid Strandvägen i Harrström. Alla djur är lika viktiga.

– En gång fördes en kalv hit och en annan gång vårdade jag ett lamm i ägarens bil här på gården.

I sin utbildning fick han även lära sig att operera djur, så under åren i Finland räknar han exempelvis till en handfull gånger när han har utfört kejsarsnitt på en dräktig ko som inte kunnat föda fram sin kalv.

– Jag brukar säga att jag inte riktigt är som finska veterinärer, ler Vytautas. Jag har exempelvis inte någon egen häst. Och jag motiveras inte av pengar i mitt arbete. Jag brukar inte ta betalt om jag inte kan hjälpa djuret. Inte heller håller jag av princip enbart fasta arbetstider, så ifall någon akut behöver mina kunskaper och jag är hemma så får de ringa eller komma hit.

Vytautas Zidonis öppnade sin veterinärklinik invid Strandvägen i Harrström för snart fyra år sedan. Han gör även hembesök, om det inte går att föra djuret till hans mottagning.

Hunden Papu trivs inte riktigt i husses klinik, men ställer ändå upp på bild en stund. Roligast är att få leka och röra på sig utomhus.

Förebyggande åtgärder Vytautas rekommenderar att djurägaren ser till att ge vaccinationer i rätt tid. Även om han anser att finländska fästingar inte är lika smittspridande som i hans hemtrakter förespråkar han också att ge tabletter, droppar eller spray mot fästingar.

– Det lönar sig att ge mat av hög kvalitet åt husdjuren, så det blir rätt balans i torrfodret. Djuren behöver också D-vitamin och mineraler samt fibrer för att stöda matsmältningen.

Han ser helst att katter ska få en kur varje månad mot mask och hundar enligt behov och regelbundet om den ska ställas ut.

Sedan gäller det att vi människor inte låter godis ligga fram.

– Choklad innehåller teobromin som ger förgiftningssymptom hos hundar och xylitol i tuggummi eller pastiller kan sänka djurets blodsocker dramatiskt. Vindruvor och russin kan redan i liten mängd skada njurarna hos hundar, men alla reagerar inte. Katter är känsliga för flera blommor och växter, men även kylarvätska och antifrys-medel som kan finnas i garage.

Vård och behandlingar

Jag tycker om mitt arbete och trivs med det jag gör

Vytautas utför kirurgiska ingrepp på olika djur i sitt mottagningsrum, men har inte tillgång till exempelvis röntgenutrustning. Han har en del läkemedel för djur i hyllorna och kan förskriva recept som ägaren hämtar ut åt djuret från apotek.

– Jag tycker om mitt arbete och trivs med det jag gör. Jag har också en person anställd som assisterar mig. Det tråkigaste med yrket är när jag inte kan hjälpa djuret.

– Det händer också att katter kommer hit med besvärliga klimpar i pälsen, så då klipper och trimmar jag. Även att klippa klor

på husdjuret är åtgärder som Vytautas utför.

Vytautas trivs bäst med sitt arbete då det inte är stressigt och när han kan hjälpa djuren utan att det tillstöter komplikationer.

Naturen ger avkoppling Vytautas kopplar gärna av med fiske, i synnerhet norska älvar gillar han. På senare tid har han blivit intresserade av odling, så hemma växer till exempel olika typer av vitlök och jordgubbar.

– Jag har en katt som heter Roshen och en hund av blandras som heter Papu. Jag förstår mig

inte på uppfödning av hundar, där man ser djuret som en produkt, en bit levande kött att sälja. Dessutom är renrasiga hundar ofta mer drabbade av sjukdom än naturliga blandningar av olika hundraser.

Han vill att både hunden och katten får vandra fritt utomhus och äta gräs, ett sätt att få ur sig hårbollar och för att få bort något olämpligt de ätit.

– Jag finns till för alla djur och pratar gärna i telefon för att ge råd till deras ägare, hälsar Vytautas.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata