KustNytt 2/2023 Tema: Bygga & Renovera

6 430030 490108

NR 2/MARS 2023

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

VI BLÅSTE UT ALLT! MIKAEL ÄR

BYGGA & RENOVERA

STOLT ELPRODUCENT

Amazonas i Malax

DE TILLSAMMANS HAR ÅKT 29 VASALOPP Bygger modellfartyg

Riksdagsval 2023 VINN CASINOLOTTER

Malin är årets Närpesbo

ÄR DU I BEHOV AV EN SPIS ELLER KAMIN I ÅR?

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar Munhygienist Camilla Storm Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135

TRÄBRIKETTER 10 KG 9,50 € /PAK

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

FÖLJ OSS PÅ Facebook & Instagram

Då löns det att börja fundera redan nu p.g.a långa leveranstider

@ByaNyttKustNytt spishuset.fi

Vard. 9–17 0500-797606 takkahuone.com

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

Trevlig umgängesform JAG TYCKER OM att spela kort. Är inte den ”vassaste kniven i lådan” men tycker det är roligt att spela i rätt sällskap och det händer sig ganska ofta. Manuellt alltså med riktigt spelkort. Inte pidro och inte bridge. Håller mig till Chicago och Knekt. Klöver sjuan eller Klöveråttan. Plump ibland men är inte så haj på det. Kortspel är faktiskt en trevlig umgängesform.

Och ja, tror mig veta att det officiellt heter pidron – men det är så jobbigt att säga saker med n på slutet om man kommer från Övermalax från början.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

JAG TRÄFFADE MIN kompis Christer. Han spelar pidro via telefon med sina barn. När vi sågs var han liiite försenad för han hade hamnat att rensa dagens pilkfångst – och avsluta en omgång pidro med tre av fyra barn.

Jocki satt i en lokal utanför Stockholm och väntade på Måns Zelmerlöv. Sara renoverade bostadslokal inte långt därifrån, Isak stekte köttbullar i Malax och Christer rensade fiskar inte långt från Isac. Detta samtidigt som en spännande omgång pidro ägde

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi

Jag blev också inspirerad av Jennifers tips om vad man kan göra med ribbor. Vill göra något med ribbor. Nu. Välkommen mars! Välkommen takdropp, dagsljus och ny månad i blädderalmanackan.

rum på deras telefoner. En sällskapsstund över landsgränserna.

Det här är för häftigt ju!

VÄLKOMMEN TILL KUSTNYTT och till vår tidning som fäster uppmärksamhet vid att bygga och renovera. Wauw så fint det har blivit hos Erika Storfors och Daniel Hinders. Daniels mormor vann pris i Fyrklövern en gång och det gjorde att jag hälsade på.

Då såg det ju inte alls ut så där i huset. Så fint ni har förvandlat släktgården.

JAG VILL OCKSÅ säga något om valet. För när nästa KustNytt utkommer har Riksdagsvalet varit. Oj oj så spännande det alltid är med val. Alla snälla ni – Rösta! Ni som har åsikter – prata med riksdagsvalskandidaterna om dem. Ni som har rösträtt – använd den. Förhandsröstningen pågår 22-28 2023 mars och valdagen är söndagen den 2 april 2023. Lycka till med valkampanjerna vill jag också säga jag till de involverade.

Jag röstar. Alltid när jag har chans att göra det.

Torsdagen den 2 mars 2023 Sköt om Er!

Luna på Kustmedia dagis, då fick jag också vara med ibland. Det var roligt att leka med barnen, i ungefär fem minuter, sen ville jag helst bara sova på soffan och äta upp alla rester som föll på golvet. På Kustmedia är medelåldern lite högre, där får man sova i lugn och ro. Dock tappar de inte så mycket mat på golvet, synd.

Just nu längtar jag till semestertider. På semestern ska jag vara på skären, iallafall om jag får bestämma. Där tycker jag om att springa runt och äta massa gott.

Det är alltid så många människor som vill ge mig godis och klappa på mig, härligt tycker jag.

Nu har jag inte tid att skriva längre, dags för mig att jobba vidare. Ha det bra så ses vi i byin.

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 2/2023: Linnéa Strömfors, Jennifer Hägen, Anna Sand, Joakim Snickars, Carina Norsman-Byskata Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2023 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Övriga världen 67 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € Övriga världen 126 €

Hej!

Mitt namn är Luna Strömfors och jag är 2,5 år gammal. Min matte Linnéa och husse Simon tycker att jag fortfarande är en liten bebis men jag själv vet att jag är chefen där hemma. Jag bor i Övermalax och har en alldeles egen gård där jag gillar att springa runt och leka. Mina bästa kompisar är min katt Nisse och min hundkompis Juni. Ofta är jag med min matte på hennes jobb vid Kustmedia. Där får jag massor med uppmärksamhet! Det enda som är tråkigt är att det finns så lite godis där.

Jag är en bichon havanais som är född i Kajana, tur att matte och husse räddade mig från höghus och betongväggar. Jag ÄLSKAR att bo på landet! Mitt favoritsnacks är köttbullar och korv, vid min mattes mamma och pappa får jag alltid köttbullar och godis, mums så gott.

På jobbet är det mycket nu inför riksdagsvalet, jag bidrar med mitt goda humör och glada tillrop. Vad skulle de egentligen göra utan mig?

Tidigare så jobbade min matte på

REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG

ANNONSPRISER 2023 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Bildtext

Linnea & Luna på jobbet.

Hälsningar Luna

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 FYRKLÖVERNVINNARE Maj-Lis Rönnqvist i Roparnäs vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 349.

Tröstpriser fick Stefan Ylsöbäck i Töjby samt Gunilla Forsström i Långåminne.

Gratulerar till alla vinnare!

Malin Haka blev årets Närpesbo 2022

”Det är en livsstil att vara föreningsaktiv”

Maj-Lis ”Maija” Rönnqvist vann huvudvinsten i Fyrklövern denna gång. Maija är ursprungligen från Petalax men är bosatt med maken Torolf i Roparnäs, Vasa sedan 1980-talet. De arbetade båda på Roparnäs sjukhus i tiderna, nu är de pensionärer.

– Jag tycker om att sticka och läsa, just nu läser jag mycket av våra duktiga finlandssvenska författare, Mikaela Nykvist, Nilla Kjellsdotter och Maria Turtschaninoff, fast hennes senaste skummade jag lite i mitten av, erkänner Maija.

Men slutet var bra!

– Jag tycker det är speciellt intressant när man känner igen miljöerna.

Paret har två vuxna söner som är bosatta i södra Finland.

Text och foto: Jennifer Hägen

Tävla och vinn PRESENTKORT 1

PRESENTKORT 2

Presentkort till K-market, värde 40 €.

Presentkort till frisersalong Saxdax, värde 40€.

TÄVLINGS­SVAR K123: FRÅGA 1:

Presentkor t värde 40 €

Presentkort värde 40 €

FRÅGA 2: 6,5,7,1 FRÅGA 3: 20,6,8,14 FRÅGA 4: 7,13,15,19

JORDBYGGNADSARBETEN 2

• Vatten- och avloppsanslutningar • Sprängningsarbeten • Dumpertransporter • Täckdikning

Jens Bjurbäck, Taklax

050-5984 795

jens.bjurback@netikka.fi I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

4

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – Vi plockade ner...

– Helt klart finns det..

MALIN HAKA, 39, från Pörtom blev året Närpesbo 2022. Malin är en väldigt aktiv människa. Just nu renoverar hon ett hus tillsammans med sin sambo i Pörtom. Annars jobbar hon som planläggningsingenjör åt Närpes stad och på fritiden gillar hon att vara föreningsaktiv. Motiveringen till valet av Malin som årets Närpesbo 2022 lyder: ”Hon är en otroligt driftig dam som är aktiv i många olika föreningar och är en eldsjäl i det hon företar sig. Hon är en sån som inte bara hittar på massor utan också får saker genomförda.

I Pörtom UF har hon suttit i styrelsen i cirka 15 år redan, som medlem, viceordförande och ordförande. Hon har hjälp till/skött om renovering av lokalen. Hon har hittat på och genomfört alla möjliga olika evenemang för stora och små. Hon är aktiv och outtröttlig i köket och fixar servering åt revygäster, revygänget och andra som besöker lokalin. Hon har engagerat sig i SÖU och också suttit i den styrelsen i många år. Just nu är hon ju faktiskt ordförande där också. Förutom Pörtom UF och SÖU är Malin aktiv styrelsemedlem i Närpes OK. Dessutom gör hon ett bra jobb på tekniska avdelningen för Närpes stad.”

Malin har varit föreningsaktiv i flera år och ser det numera som en livsstil. Hon är aktiv i Närpes OK, Pörtom ungdomsförening där hon är ordförande och så är hon också ordförande för SÖU. – Jag har egentligen blivit föreningsaktiv av en ren slump. Min mamma har varit aktiv i Närpes OK och när hon steg ur styrelsen så steg jag med. När jag gick med i Pörtom UF var det nog främst för att mina kompisar var med i styrelsen.

I Pörtom UF har Malin varit aktiv i cirka 15 år, just nu är hon ordförande och jobbar för att konstant utveckla föreningen.

– Jag trivs riktigt bra i Pörtom UF, vi är ett härligt gäng som verkligen brinner för föreningslivet. Vi försöker hela tiden testa på olika saker, så som olika evenemang och aktiviteter.

Semesterdagar

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 22 mars 2023.

Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

1

– Jag blev så förvånad när jag blev vald till årets Närpesbo 2022, det var verkligen ingenting jag hade förväntat mig! Det är både hedrande och överraskande att få en sådan titel, säger Malin Haka.

förMÅLNING, närståendevårdare Nytänkande TAPETSERING OCH PLATTSÄTTNING kommer Pörtom UF ordna ett magiskt korvträd och omsorgstagare Pådärsportlovet familjer kan hämta en korv ur ett träd och sedan grilla den

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

tillsammans. Ett annat evenemang som varit populärt under coronapandemin var godisprovning på distans.

– Så gott det går försöker vi vara nytänkande.

I SÖU fungerar Malin just nu som ordförande.

– Min vision är att vi ska fortsätta framåt och hela tiden utveckla verksamheten. Vi behöver mera folk till föreningarna i Österbotten.

Om unga människor ska engagera sig i föreningslivet så behöver de också veta att det finns ett föreningsliv, många unga har ingen Måndag–Fredag 8–17 aning.

I detta nummer har vi gömt fyra Lördag 9–13 Malin tycker att föreningarna ska försöka öppna dörrarna för Information och ansökningsblankett:

på Härmä Spa i Ylihärmä 20.3–24.3 och Lohja Spa & Resort i Karislojo 24.4–28.4.2023 Välkommen!

Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans?

miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

ungdomarna i byarna. Det kan man göra exempelvis genom att www.semester.fi/start, www.folkhalsan.fi/semesterstod Algotsvägen 1, Närpes fixa ett ungdomsrum.

Tel. 06 2200600 Sista ansökningsdag: Härmä Spa 12.2, Lohja Spa 5.3 – Om ungdomarna aldrig varit inne i föreningshuset så är det

Semesterdagar

ettom större stegperson. att komma med i styrelsen.

Du som är närståendevårdare, som harockså omsorg en nära

Folkhälsan: Malin Känner du till att det finns stödtjänster för dig? tror själv inte att hon någon gång kommer att sluta att – Vi blåste ut...

– I vårt fall...

Eva Björkqvist ...................... tfn 040 516 5679, Åboland vara föreningsaktiv.

Om jag vinner vill jag kontakta ha: Mera information Pia Nabb, – Har man en gång kommit med i föreningslivet så blir det nog Ann-Christine .......... tfn 044 788 3772, Nyland Presentkort K-market tfn 050Wiik 5421, 8175, pia.nabb@folkhalsan.fi Namn.............................................Tel......................................... en livsstil.

Många andra kanske fokuserar på att städa eller fixa i Anki Elvström ....................... tfn 050 467 6657, Österbotten för närståendevårdare Presentkort 2, Saxdax trädgården, jag prioriterar i stället att vara föreningsaktiv. Är du intresserad avtfn vad050 en skolfarmor ellerÖsterbotten dagismorfar gör Pia Nabb .................................

542 8175, och omsorgstagare Adress.........................................................................................

Omgång K223 själv vill göra en insats? och350 kanske

Text: Linnéa Strömfors Foto: Privat Svenska semesterförbundet: info@semester.fi Kom då med på informationstillfället påhålls Härmä Spa i Ylihärmä 20.3–24.3 som 21.3 kl. 13-15 i Närpes.

Eva Granholm tfn 0400 997 051, må–ti kl. 10–15

Anmälan till tfn 050 554 4484& Resort i Karislojo och Lohja Spa annette.sandelin@folkhalsan.fi.

24.4–28.4.2023

4 T

E TACK FÖR TIPS

Från vänster Karl-Georg Båsk från Petalax, Jan Fredrik Svenns från Åminne i Malax och Bengt-Olav Sten från Övermalax. De brukar höra till den tredjedel Vasaloppsåkare som kommer först i mål. Det gör man om man skidar på något på sju timmar.

Målet är att komma i mål!

Vasaloppet i Sverige är världens största motionslopp och omfattar 90 kilometer skidåkning. Genom åren är det många österbottningar som har skidat Vasaloppet mellan Sälen och Mora första helgen i mars. Karl-Georg Båsk från Petalax, BengtOlav Sten från Övermalax och Jan Fredrik Svenns från Åminne är tre av dem. Många är också dem som varje år följer Vasaloppet på TV.

V

ID INTERVJ UTILLFÄLLET ÄR det någon vecka kvar till Vasaloppet och när tidningen utkommer har de precis kommit hem från skidresan.

Vi samlas i ”Vallaboden” vid Pixne en söndagsförmiddag i februari.

De har precis avslutat dagens träning och har 30 kilometer i ryggen.

Vädret var fint och skidföret bra så inget att klaga på.

Snäll motionsform Det blir Karl-Georg Båsks elfte lopp, Bengt-Olavs trettonde och Jan Fredriks femte. Karl-Georg skidade sitt första Vasalopp redan på 1960-talet när han var bosatt i Sverige.

– Vi skulle flytta hemåt igen och innan det ville jag passa på att skida Vasaloppet, säger han.

Det var 1966.

Båsk är idrottare sedan gammalt. Han har skidat mycket, också

deltagit i långlopp och orken räcker till att ännu skida långa sträckor även om han är över åttio år nu.

– Farten avtar förstås med åren.

Och konstigt vore väl allt annat, säger han.

Skidåkning är en snäll motionsform som inte sliter så mycket på kroppen. Dessutom är det friskt att idrotta utomhus.

Skidåkning är att investera i sin hälsa. Och att skida Vasaloppet är ganska roligt – speciellt efter att man kommit i mål.

Hur de började Bengt-Olav Sten från Övermalax hade ingen idrottslig bakgrund när han vid fyllda femtio började skida och Dan Roos fick med honom på första Vasaloppet år 2007. De reste med ett gäng Korsnäsbor och i den gruppen träffade Bengt-Olav och Karl-Georg varandra. Efter det har de tränat och rest till Vasaloppet tillsammans flertalet gånger.

För Jan Fredriks del var det StigGöran Bonn som var inspirationskälla och det var år 2013.

– Det var han som fick med mig på eländet, skrattar han.

Efter det har det blivit flera lopp mellan Sälen och Mora.

Seedinglopp för startled Båsk, Sten och Svenns tränar delvis tillsammans inför loppet och bor tillsammans i Mora. Men när startskottet går är loppet individuellt för det går inte att hålla reda på varandra där – tillsammans med omkring femton tusen andra skidåkare.

I år är det drygt 15 000 anmälda till Vasaloppets huvudlopp. Under Vasaloppets vintervecka skidas även andra lopp som Vasaloppsarrangörerna står bakom.

I huvudloppet är det tio startled plus elitleden. I Vasaloppet kan

man seeda sig till led noll till nio.

Seedningen baseras på tidigare resultat i något av på förhand utsedda seedinglopp eller på resultat från seedningsgrundande lopp.

Den som saknar tidigare resultat startar i led tio.

I år startar Bengt-Olav i sjätte ledet och Karl-Georg och Jan Fredrik i sjunde ledet. Att ta sig hit kräver träning och en verklig vilja att komma i mål.

Loppets längd gånger tio Bengt-Olav uppger att man brukar tala om att man inför ett Vasalopp

och omsorgstagare på Härmä Spa i Ylihärmä 20.3–24.3 och Lohja Spa & Resort i Karislojo 24.4–28.4.2023

VASALOPPET • Vasaloppet är ett årligt långlopp på skidor som körs första söndagen i mars.

• Sträckan är 90 kilometer och går från Berga by utanför Sälen till Mora i Dalarna i Sverige.

• Det är det äldsta och dessutom det största långloppet i världen sett till antalet åkare varje år.

• Arrangörer är Sälens IF och IFK Mora.

• År 2023 är Vasaloppet söndagen den 5 mars.

• Sedan 1987 är sträckningen i stort sett oförändrad.

• Kranskullan och kransmasen har kommit att bli viktiga ambassadörer och representanter för Vasaloppet under hela det år för vilket de blivit utsedda.

• Vasaloppet har en lång historia tillsammans med Sveriges Radio och Sveriges Television Källa: https://www.vasaloppet.se/om-oss/historia/

Bengt-Olav Sten har fina minnen klistrade på ett av sina skidpar.

behöver träna loppets längd gånger tio, alltså 900 kilometer.

Bengt-Olav kom upp i 1200 kilometer i fjol men annars brukar det röra sig mellan 700 och 800 skidade kilometrar. Karl-Georg brukar ha omkring 600 kilometer per vinter och Jan Fredrik mellan 300 och 400 kilometer.

Därtill rullskidas det och löptränas med stavar i Pixnespåret under sommarhalvåret. Jan Fredrik brukar starta upp med löpträning längs vägarna i november. Skidar gör de i Malax, Vörå, Solf, Jurva, i Lappland någon gång och i skidtunneln i Jämijärvi.

Starten lång väntan I år kommer de att bo på ett vandrarhem ungefär en halvtimme från startplatsen och så här berättar de.

– Det gäller att leta sig till startområdet i tid och när man kommer dit gäller det att hitta rum för ett skidpar på marken. Det är trångt om saligheten om man säger så. I magen har vi pasta från gårdagen och morgonmålet. Överdragskläderna lägger vi i en påse och alla påsarna med startnummer på fraktas sen till målgång. Otroligt att sådant fungerar så bra med tanke på hur många som deltar, säger de.

– Starten är en enda lång väntan och de första kilometrarna går man i spåret. Man följer strömmen helt enkelt. Efter några kilometer kan man börja skida och ta ut stavtagen. Det känns bra.

Framför sig har de då över 80 kilometer skidåkning och sju-åtta drickakontroller fram till mål.

– Det börjar med vatten och sportdryck som senare under loppet övergår till blåbärsdryck, kaffe och buljong.

Efter ungefär halva loppet är skidspåren många gånger obefintliga.

Men vad ÄR det som gör att man deltar om och om igen?

– Säg de du, säger de och skrattar.

– När jag kom till mitt första Vasalopp hade jag tränat 400 kilometer, hade inget fäste och det var ett rent ut sagt för jävligt före.

När taxiresan mot Stockholm och Finlandsbåten hade inletts samma kväll började Dan Roos ta emot anmälningar inför nästa år. Där och då tänkte jag aldrig i livet, skrattar Bengt-Olav.

Jan-Fredrik fyller i.

– Första gången jag såg skylten där det stod att det var 35 kilometer till mål tänkte jag att jag aldrig

5

Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans?

mera vill se den skylten. Nu har jag sett den tre gånger till och är på väg igen.

Information och ansökningsblankett: www.semester.fi/start, www.folkhalsan.fi/semesterstod Anmälan motiverar Sista ansökningsdag: Härmä Spa 12.2, Lohja Spa 5.3 till träning

Semesterdagar

Du som är närståendevårdare, som har omsorg om en nära person.

Folkhälsan: Vallning är i sig både dyrt och en Känner du till att det finns stödtjänster för dig? vetenskap. Man anlitar andra för Eva Björkqvist ...................... tfn 040 516 5679, Åboland Mera information kontakta Pia Nabb, uppdraget eller vallar själv.

Ann-Christine .......... tfn 044 788 3772, Nyland tfn 050Wiik 542 8175, pia.nabb@folkhalsan.fi Jan Fredrik skämtar om att Anki Elvström ....................... tfn 050 467 6657, Österbotten han brukar lyssna till dem som Är du intresserad av vad en skolfarmor eller dagismorfar gör kan och sen tittar han i sin Pia egenNabb ................................. tfn 050 542 8175, Österbotten och kanske själv vill göra en insats? lilla låda med vallor om det finns Svenska semesterförbundet: info@semester.fi Kom då med på informationstillfället något ditåt. som hålls 21.3 kl.

13-15 i Närpes.

Eva Granholm tfn 0400 997 051, må–ti kl. 10–15 Målet är att komma i mål och Anmälan till tfn 050 554 4484 visst vilar det en stor tillfredsannette.sandelin@folkhalsan.fi. ställelse i att ha tagit sig igenom loppet.

Vill du och en närstående som du har – Stämningen är speciell och Du hittar också mer information på Folkhälsans hemsida: www.folkhalsan.fi omsorg om åka på semester tillsammans? det känns bra att klara av en såInformation och ansökningsblankett: dan utmaning. Jag brukar tänka www.semester.fi/start, www.folkhalsan.fi/semesterstod att jag inte skulle skida loppet ensam, men i sällskap av så många Sista ansökningsdag: Härmä Spa 12.2, Lohja Spa 5.3 andra – som är lika trötta som jag Folkhälsan: – går det bra, säger Karl-Georg.

Eva Björkqvist ...................... tfn 040 516 5679, Åboland – Att senare under våren anAnn-Christine Wiik .......... tfn 044 788 3772, Nyland mäla sig till nästa år motiverar Anki Elvström ....................... tfn 050 467 6657, Österbotten till träning. Du kan ha en bra Pia Nabb ................................. tfn 050 542 8175, Österbotten grundfysik men tyvärr kan du "Jagsemesterförbundet: kommer att info@semester.fi inte lagra konditionen, fyller de Svenska andra två i.

Eva Granholm 0400 arbetatfnför ett997 051, må–ti kl. 10–15 Faktum är att många avbrymänniskonära och ter, ett tusental kanske. Och en del hinner inte fram till det att tryggt samhälle" ”repen dras” och man får stiga ur spåret.

Efter målgång väntar mat och Kriminolog bastu. Sen går man kanske tillPsykolog baks till målområdet och ser när Politices magister de sista kommer i mål.

för närståendevårdare och omsorgstagare

på Härmä Spa i Ylihärmä 20.3–24.3 och Lohja Spa & Resort i Karislojo 24.4–28.4.2023

SARI SOMPPI

Ingen tävling.

Men ändå.

Vasaloppet är ingen tävling. Men ändå. I fjol hade Bengt-Olav en sluttid på 7,24 h. Jan Fredrik har haft 7,40 h som bästa tid och för tio år sedan skidade Karl-Georg sträckan på 5,30 h.

Med dessa tider hör man till den främsta tredjedelen åkare i mål och det är jättefina resultat.

– Man tävlar mot sig själv. Försöker hitta modell för hur man ska spendera krafterna för att orka till slut. Målet är att komma i mål.

Till sist ställer jag frågan vad de har för tips till dem som funderar på att börja skidträna och delta i långlopp.

– Börja inte med dåliga skidor för då blir det tråkigt från början.

Satsa i stället på kvalitetsskidor som det är roligt att skida med, säger Jan-Fredrik.

– Satsa på vallning och fram för allt fäste, säger Karl-Georg.

– Börja på och se det som en investering i din hälsa. Det finns gott om rum här i Pixnespåret, välkomnar Bengt-Olav.

För undertecknad återstår att önska dem riktigt mycket Lycka till i Vasaloppet 2023!

Text och foto: Lisbeth Bäck

SARISOMPPI.FI

Aktiastiftelsen i Malax 30-ÅRS JUBILEUMSFEST I BYGDEGÅRDEN 18.3.2023 kl 19:00 Vi firar med storslaget program med Alfred Backa och Johnnys Chinchillas • Kaffe och gräddtårta • Överraskningar

Platsbokningar: www.malaxuf.fi/bokning

MÅLNING, TAPETSERING OCH PLATTSÄTTNING

KUNDNÄRA - ÄRLIG EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

6

Inredningserbjudanden LED badrumsspegel Aqualine

2.4.2023

Aqualine 800mm IP44 integrerad LED-belysning 18W. (CH66)

219 €

(norm. pris 259€)

LED badrumsspegel Aqualine

Aqualine 600mm IP44 integrerad LED-belysning 18W. (AW07)

194 €

Kakelfärg Luja Ceramic Tiles 0,9 l / 2,7 l

89,90

34,90

2,7 l (99,90 €)

0,9 l (39,90 €)

Halvmatt kakelfärg för väggplattor i torra och fuktiga rum (t.ex badrum, kök) och golv i torra rum (t.ex. toaletter). 2 in 1 = används utan separat primer.

Handla behändigt på nätet: www.hartman.fi

Öppet

7-18, 9-15

Måndag–Fredag 8–17 Lördag 9–13 Algotsvägen 1, Närpes Tel. 06 2200600

Lindberg Construction Tel 0500–733 701

• bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

F:ma Tommy Höglund

040-5817179 tom.westerdahl@netikka.fi

ANDERS NORRBACK Hemort: Närpes Parti: SFP Ålder: 59 Yrke: Lantbruksföretagare Vad gjorde dig intresserad av politiken?

Samhället och samhällsutvecklingen har alltid intresserat mig. När samhällsklimatet utvecklades i en enligt mig osund riktning, ville jag ställa mig till förfogande för att ändra på denna riktning.

Varför ställer du upp som kandidat i riksdagsvalet?

För att ha möjlighet att påverka så att samhället styrs i en riktning som gör att alla har det så bra som möjligt.

Välkommen!

Allt inom vatten, värme & ventilation

Riksdagsvalet 2023 närmar sig, den 2 april är det dags att söka sig till valurnorna. Riksdagskandidaterna är utsedda och kampanjerna är i full gång. KustNytt ställde frågor till riksdagskandidaterna i vårt bevakningsområde. Här är deras svar.

Elinstallation & planering Solpanels-annläggningar kent-elservice@netikka.fi 0500-361 748 050-363 9853

VVS Installationer Service och försäljning Tel 040-530 2930

tommyhoglund@co.inet.fi

Töjby

Varför behövs just du i riksdagen?

Den österbottniska landsbygden och skärgården behöver en tydlig röst, så att idka näringar i olika former skall utvecklas snarare än försvåras.

Vilka är de tre viktigaste frågorna du vill lyfta upp i valet?

Jag vill arbeta för ett tvåspråkigt och jämställt Finland.

Jag arbetar för en miljö och energipolitik som bygger på sunt förnuft. Utbildnings- och kulturfrågor engagerar mig och ligger mig nära hjärta, och är något jag vill arbeta för.

7

RIKSDAGSVAL Text: Jennifer Hägen Foto: Privata

FAKTA OM VALET Valdagen är den 2.4.2023. Ditt röstningsställe på valdagen anges i anmälan om rösträtt. Som bilaga till anmälan om rösträtt finns en förteckning över förhandsröstningsställen nära dig.

Vallokalerna öppnas för röstning på valdagen klockan 9.00 och stängs klockan 20.00.

Förhandsröstningen pågår 22–28.3.2023

Förhandsröstning betyder att du kan rösta före den egentliga valdagen under en särskild förhandsröstningsperiod som anges i vallagen. Man behöver inte ha någon särskild orsak för att kunna rösta på förhand. Du kan fritt välja att rösta på förhand i stället för att rösta på valdagen.

Ta med ett identitetsbevis, till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, pass, körkort eller någon annan mot­ svarande handling försedd med foto till röstningsstället.

MIKKO OLLIKAINEN

PETER SJÖKVIST

Hemort: Malax Parti: Svenska Folkpartiet, SFP Ålder: 45 Yrke: Riksdagsledamot, Ped.mag

Hemort: Närpes Parti: Socialdemokraterna Ålder: 52 Yrke: Huvudförtroendeman och kvalitetsgranskare på Oy Närko Ab

Vad gjorde dig intresserad av politiken?

Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse. Minns i mitten av 1990-talet då näten var sönder på fotbollsmålen i Pixne och jag tyckte vi skulle ha nya såna, skämdes helt enkelt då vi fick gäster från andra orter. Det finns inte pengar var svaret, det fick mig att se hur saker besluts och hur man kan påverka.

Varför ställer du upp som kandidat i riksdagsvalet?

Jag brinner för att föra Österbottens och österbottningarnas talan i stora som små frågor i riksdagen, allt för en bättre och tryggare vardag för såväl våra barn som äldre. Jag vill fortsätta jobba nationellt för att vi ska kunna leva och verka på svenska på landsbygden i Österbotten. Ofta tar jag fram exempel från Malax och Korsnäs hur livet är hos oss och vad olika beslut betyder ur vårt perspektiv.

Vi lever i utmanande tider, då krävs ansvarstagande och att vi stöder varandra – går framåt tillsammans. För mig är det viktigt att vi har framtidstro, speciellt barn och unga, så att de får en bra och trygg start på sina liv. Jag är långt ifrån färdig med det arbetet i riksdagen – tvärtom, nu börjar jag bli varm i kläderna.

Varför behövs just du i riksdagen?

Många kollegor har under perioden sagt att de uppskattar min energi, samarbetsvilja och positivt tänkande. Ingen är ensam stark i politiken och som sann lagspelare har jag i till exempel utskotten fått fungera som brobyggare i flera frågor. Det vill jag fortsätta med. Samma Mikko som tidigare men med bredare samarbetsnätverk och betydligt mera erfarenhet.

Vilka är de tre viktigaste frågorna du vill lyfta upp i valet?

Jag betecknar mig själv som en allmänpolitiker och den kommande perioden kommer att bli utmanande på många sätt. Utbildningsfrågor inklusive barn och ungas välmående, levande landsbygd inklusive fungerande infrastruktur samt vård och omsorg är viktiga frågor under valrörelsen.

Vad gjorde dig intresserad av politiken?

Jag blev huvudförtroendeman 2009 och där skapades nog intresset, vi levde då i en recession och jag såg möjligheterna och behoven av att påverka i ett svårt läge på arbetsmarknaden. Jag var också då aktiv i dåvarande Metallförbundet och några år senare, år 2012 ställde jag upp i mitt första kommunalval för SDP och samlade 173 röster i mitt första val. Jag har suttit tre perioder i fullmäktige i Närpes och två i stadsstyrelsen samt i den sydösterbottniska samarbetskommitten där jag nu sitter min tredje period.

Varför ställer du upp som kandidat i riksdagsvalet?

Det här blir mitt andra riksdagsval. Jag ställer upp för att det behövs påverkare. Österbottningarna behöver alternativ att rösta på. Jag har erfarenhet både som företagare och arbetstagare och kan se på saker ur olika perspektiv. Vi har ett barn med specialbehov och jag har därmed också fått personlig insyn i vården och hur viktig den är för dom som behöver den som mest.

Varför behövs just du i riksdagen?

Jag har en bred erfarenhet från flera håll både via arbetet och vården. Jag har suttit i vårdomsorgsnämnden och sett hur budgeten görs upp och var pengarna behövs. Jag tycker det är viktigt att vi bevarar våra vårdcentraler så att man kan få närservice även i framtiden.

Vilka är de tre viktigaste frågorna du vill lyfta upp i valet?

Jag vill jobba för ett jämlikt samhälle, alla ska ha rätt till samma service. En annan fråga som jag tycker är viktig är bevarandet av allmängiltiga kollektivavtal, de garanterar en grundtrygghet, ger möjlighet till jämställda löner samt en familjeledighetsmodell som motsvarar 2020-talets samhälle. Ungdomar och deras möjlighet att komma in i arbetslivet på ett bra vis är också något som jag vill lyfta fram. Välmående ungdomar är en förutsättning för att samhället ska fungera i framtiden.

8 BYGGA & RENOVERA

Att intresset för solpaneler rusat i höjden i samband med höstens chockartade elprishöjningar. Mikael Appel var dock före sin tid och hade klart för sig redan innan hur han skulle investera de pengar han fick efter en avverkning som gjordes året innan.

KÄNSLAN ATT PRODUCERA EGEN EL VIKTIGARE ÄN INBESPARINGEN

D

YGNETS LJUSA TIMMAR blir allt fler ju längre vi kommer mot våren, och en som kanske mer än vanligt väntar på solljuset är Mikael Appel. I fjol investerade familjen i ett eget solenergisystem. Solpanelerna monterades under sensommaren men det hann bli december – och med det även mörkt – innan alla komponenter anlänt och installationen var slutförd. Nu ser Mikael fram emot det första halvåret som självförsörjande elproducent.

Elproducent – en fin känsla – Jag är väldigt intresserad av teknik och har läst på mycket själv, inleder Mikael, som bor tillsammans med frun Venla och de två barnen i Pixne i ett stockhus som de byggde 2014.

Planerna på ett eget solenergisystem var långt framskridna redan innan det varslades om några elprishöjningar – för Mikael handlade det i första hand om ett intresse.

– Det känns roligt att själv producera den el man använder.

Enligt beräkningarna borde vi nästan vara självförsörjande under hela sommarhalvåret – från april till september-oktober, och det ska bli intressant att följa med produktionen och förbrukningen nu då våren kommer.

Följer med gör Mikael via den app som är kopplad till systemet.

– Man kan se produktion och förbrukning i realtid, se tillbaka på historiken och så vidare, visar han och konstaterar samtidigt med ett leende: – Jag sa en dag att det här säkert är Tiktok för oss medelålders män. Även om Mikael själv hade stor insikt i de tekniska detaljerna, valde han att inte själv skaffa de olika komponenterna som ingår i ett solenergisystem utan köpte ett komplett paket via sin elektriker, Leif Antell, som också skötte alla installationer.

– Leif har själv planerat elsystemet i vårt hus och kände till det sedan tidigare, vilket säkerligen underlättade hans arbete.

Jag överlät åt honom att föreslå de rätta komponenterna utgående från planerna jag hade, och fick på så vis ett ”nyckelfärdigt” paket.

Lång väntetid Affären gjordes våren 2022 men på grund av komponentbrist och långa väntetider kom monteringsställningarna och invertern först på hösten.

– I vårt fall är det en så kallad hybridinverter, vilket krävs eftersom vi också har kopplat laddningsbara batterier till systemet, tillägger Mikael.

Trots merkostnaderna det innebar beslöt han att även att investera i batterier för att kunna lagra en del av den el som produceras.

FAKTA • En investering i ett eget solenergisystem är: - En långsiktig investering som producerar el i minst 25 år (uppskattad livslängd på panelerna) - Minskar på elräkningen - Höjer värdet på din fastighet - Utgör en klimatgärning och bidrar till ett mer hållbart samhälle.

• Enligt Solenergiföreningen kommer inte ens 1 % av Finlands energiproduktion från solenergi, men man uppskattar att en andel på 10 % är en realistisk målsättning.

• Av Vasa Elektriskas kunder har hittills cirka 1 % kopplat solpaneler till elnätet. Man uppskattar att cirka 10 % av kunderna producerar el med hjälp av solenergi år 2030.

• Solpaneler kan installeras på alla tak oavsett typ och takmaterial, men olika tak kräver olika typ av monteringsställningar.

• Det lättaste är att installera solpanelerna parallellt med takfallet – då behövs vanligtvis inte åtgärdstillstånd, men kontrollera saken med kommunens byggnadstillsyn.

• Störst årlig produktion fås om panelerna är riktade söderut. Om de är riktade öster- eller västerut producerar de cirka 25 procent mindre el.

• Kontakta ditt elbolag gällande anslutningstillståndet, som tar hand om detta å dina vägnar.

• Försäljning av överskottsel måste du avtala med elbolaget om innan solpanelerna tas i bruk. Om solpanelerna producerar mer el än hemmet förbrukar, säljs överskottselen automatiskt till ditt elbolag.

• Priset på solpaneler är bara är en del av totalpriset för ett solpanelsystem. Ett solkraftverk innehåller också en inverter (växelriktare som transformerar solenergi till en lämplig form för elektriska hushållsapparater), monteringsställningar, säkerhetsbrytare, ledningsdragningar och monteringsarbete.

• Se till att panelerna täcks av avkastnings- och produktgaranti och att de uppfyller de IEC-standarder som krävs.

• Endast en kvalificerad elektriker får ansluta solpanelerna till hemmets elnät.

• Se till att du får av installatören får ett ibruktagningsbesiktningsprotokoll, ett mätprotokoll och anvisningar för hur systemet används.

Mikael Appel i Malax ser fram emot det första sommarhalvåret som självförsörjande elproducent.

– Batterierna är fortfarande väldigt dyra, men jag bedömde att det ändå skulle löna sig på sikt. Vi har 20 solpaneler med en totaleffekt på 7,5 kW samt batterier på totalt 7,7 kWh. I praktiken betyder det att om batterierna är fulladdade så borde vi under sommarnätterna klara oss med den ström som finns i dem förklarar Mikael.

Tack vare ett avtal med Vasa Elektriska säljs all överskottsel automatiskt till dem och vidare ut i elnätet.

Kontakta elbolaget först Det första man ska göra om man planerar att bygga eget solenergisystem, är just att kontakta det egna elbolaget.

– Det finns ett maxtal på hur många kW du får ansluta till nätet där du bor, och installationen ska också kontrolleras av dem, poängterar Mikael.

Han råder alla som är osäkra och som kanske bor i ett äldre hus att ta offerter på ett komplett pa-

9

NYTT KÖK ALLT SOM BEHÖVS FRÅN ETT STÄLLE

ET TACK FÖR TIPS

• Snickerier • Maskiner • Tillbehör • Montering • VVS och EL • Projektledning www.puustelli.fi

PUUSTELLI VASA: Storalånggatan 37, tel. 010 277 7340

K. SKINNARS

De 20 solpanelerna har en totaleffekt på 7,5 kW. Totalkostnaderna för hela systemet, inklusive arbete, landade på cirka 10 000 euro. Det är exklusive batterierna, som kostade cirka 5 000 euro.

Foto: Privat

• Säljer bergskross, fyllnadsjord och matjord • Grävmaskinsarbeten och husgrunder från början till slut • Vi utför även kranarbeten och lavettransporter TA KONTAKT! Tfn 0500-264 425 • kenneth.skinnars@netikka.fi Strandvägen 2854, 66240 Petalax

KOM IN OCH VÄLJ DITT GOLV FRÅN VÅRT STORA URVAL • PARKETT • LAMINAT • VINYL • KORK • Barlinek - Bjelin - Karelia - Kährs - Tarkett - Timberwise

30-ÅRS JUBILEUM 1993–2023

• LÄGGNINGSSERVICE • GOLVSLIPNING • Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: Må-Fr 11-17.30 www.villenparketti.fi

I förrådet i garaget finns batteripaketet, invertern, säkerhetsbrytaren och kopplingarna till elskåpet på utsidan av väggen.

Via en app kan Mikael följa med både produktion och förbrukning, både i realtid och historiskt sett.

Gör en terrassinglasning så slipper du kyla, blåst och mygg i sommar!

KORSNÄS GLAS-SERVICE Ta kontakt:

0500-567 325 Kronbackavägen 36, 66200 Korsnäs • korsnas.glas@gmail.com www.ostrocenter.fi

Då ni bygger eller renoverar, har vi allt ni behöver.

Ekovilla blåsull i lager.

Vid köp lånas blåsmaskin ut. Även Ekovillaskivor av olika tjocklekar kan beställas.

den, bland annat en skidsemester till Lappland.

– Vi ville slippa all service och andra nackdelar med att samtidigt ha en vanlig förbränningsmotor i bilen, parallellt med el.

Tanken är att vi i framtiden också ska ansluta elbilen till elnätet här hemma, men ännu är den tekniken inte fullt utvecklad, konstaterar Mikael.

Billiga kilometrar Beroende på typ av laddningsbox kan man också styra över vilken typ av el bilen ska laddas med – om man vill begränsa det till den egenproducerande solenergin till exempel.

– Vi laddar vanligen nattetid så det är inte riktigt aktuellt just nu. När elen tidigare i vinter var som dyrast och vi hade ett tillsvidare avtal kostade det cirka sex euro per 100 km att köra med elbilen. Nu, med spotpris, ligger vi kring två – tre euro per 100 km, berättar Mikael.

Enligt hans beräkningar ska systemet vara införtjänat på tio år, men för Mikael är pengarna ändå inte huvudsaken. Det är känslan.

Text och foto: Anna Sand

www.ostrocenter.fi NYKARLEBY Frillmossavägen 2 KORSNÄS Strandvägen 4131

 

ket inklusive installation och ändringar som kan krävas i husets befintliga elnät, för att undvika överraskande tilläggskostnader.

– Eftersom vårt hus är relativt nytt och Leif själv har dragit all el här, gick det smidigt i vårt fall.

Jag hjälpte själv också till med själva monteringen av panelerna.

Mikaels teknikintresse går inte att ta miste på och det var också en av orsakerna till att familjen tidigt övergick till att köra hybridbil. För två år sedan övergick de till en helelbil. Elbilen, en Volkswagen, har en räckvidd på 300– 450 km beroende på årstid, och familjen har utan problem gjort flera längre semesterresor med

06-7817450 06-2827700

Solskydd till balkongen eller inglasade terrassen?

Vi erbjuder flera olika lösningar för värmereglering till inglasade utrymmen.

Ta kontakt så hjälper vi dig!

Skolhusgatan 14, Vasa | 06 3173 908

| info@rullma.fi | www.rullma.fi

10 BYGGA & RENOVERA

Erika Storfors och Daniel Hinders är glada över att äntligen ha fått flytta in i sitt nya hem. Lille Amadeus är fyra månader gammal medan hunden Zoey är fyra år.

Det stod skrivet i stjärnorna Erika och Daniel gav släktgården i Kopparbyn nytt liv Uppe i Kopparbyn, vid hemmanet som i svunnen tid kallades Bentas, har Erika Storfors och Daniel Hinders skapat sitt drömhem i Daniels morföräldrars gård.

För Daniel har det länge varit en dröm att få ta över gården, och efter knappt två års renoverande har den unga familjen nu äntligen fått flytta in.

Takbjälkarna i köket har bevarats och behandlats i samma nyans som köket, som går i valnöt och svart. Barstolarna i konjaksfärgat läder passar fint till.

T

ILL FAMILJEN HÖR förutom Daniel Hinders 29, och Erika Storfors, 26, även fyra månader gamla Amadeus samt hunden Zoey. Erika är för tillfället föräldraledig men jobbar annars på bank, medan Daniel är byggmästare – något som kanske också var en förutsättning för att de skulle ta sig an projektet.

– Det har länge funnits en tanke att vi skulle ta över gården efter Daniels morföräldrar, men när hans mormor dog oväntat 2019 och hans morfar flyttade ut, kom det hela på lite snabbare än planerat, inleder Erika.

Gården, som är cirka 240 m2 stor, renoverades senast 1975 och när alla papper och köpebrev var klara, inleddes rivningsarbetet samtidigt som pandemin härjade.

– Vi blåste ut allt. Vi visste att vi ville bibehålla det traditionella utseendet på gårdens utsida, men skapa en modern insida. De ursprungliga fönstren hade bytts ut till större sådana vid renoveringen på 1970-talet, och för att revidera den här förändringen var vi tvungna att börja med fasaden och bygga om fönsterhålen, förklarar Daniel. Även nytt tak har lagts på huset, och oljepannan har fått ge

vika för jordvärme. De har själva gjort all planering och tack vare Daniel även kunnat göra ritningarna själva.

– Vi gjorde säkert tio olika planlösningar innan vi bestämde oss, minns de.

Två synliga stockväggar och takbjälkarna i köket vittnar om vad som en gång var – i övrigt är huset toppmodernt.

– Vi har samma smak och har varit ense om det mesta, konstaterar de. Vi har valt det vi själva tycker om och samtidigt har vi försökt skapa en röd tråd då det kommer till alla ytmaterial och färgval.

Naturnära färger i ljusa toner dominerar, med inslag av valnöt, svarta detaljer och dova gröna nyanser i sovrummen och ett av badrummen.

På nedre plan har paret öppnat upp för öppen planlösning mellan kök, matsal och vardagsrum.

På nedre plan finns även toalett, badrum och bastu samt grovkök.

En trappa ner finns källaren, som byggdes i samband med förra renoveringen, kvar med alla tekniska utrymmen och förrådsutrymme.

11

Stora badrummet har kaklats med samma plattor på golv och väggar för ett enhetligt intryck. Svarta kranar, svartkantad duschvägg och svart handdukstork ger en modern, industriell känsla. I bastun har man fin utsikt över omgivningen och även här återkommer det svarta i väggpanelen.

På ett par ställen i huset har Erika och Daniel bevarat de gamla stockväggarna. I deras sovrum har väggen öppnats upp för en ”walk in closet”.

Den mindre toaletten på nedre plan är inredd i grått och beige. Daniel har själv gjort alla plattsättningar och våtrumsarbeten, då han har certifikat för detta.

På övre plan finns ett mindre allrum samt fyra sovrum och ytterligare ett badrum.

– Mest nöjda är vi nog med helheten. Att få flytta in efter ett år och tio månaders renovering var otroligt skönt, och nu får vi en paus med byggandet tills det är dags att bygga trappa och terrass i sommar. I framtiden ska vi även bygga garage i uthuset, där Daniel sedan tidigare har sitt snickeri, berättar Erika vidare. Även Daniels föräldrar och familj är nöjda.

– Vi är jättetacksamma för att Erika och Daniel ville ta över släktgården och ta hand om den, fastslår hans mamma, Marlene Hinders. Också för min mamma var det viktigt att någon tog över, och hon visste hur duktig Daniel är. Vi har hjälpt till så mycket vi kunnat – målat fasaden och dylikt, och det har varit roligt att få vara delaktig, tillägger hon.

Text och foto: Anna Sand

Vill du se bilder från renoveringen? Du hittar dem på Erikas och Daniels Instagram-konto @kopparbyvillan

Den gamla släktgården är byggd 1915 av Daniels mormors farfar och platsen kallades tidigare ”Bentas”. När Erika och Daniel övertog den gjordes en ny förrättning och fastigheten har numera namnet Hinders. Foton: Privata

12 BYGGA & RENOVERA • Husgrunder • Vatten, avlopp, och minireningsverk • Gårdsplaneringar • Dräneringar m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

Ett av Jens Peltoniemis senaste projekt – att flytta och återuppbygga en gammal stockstuga, som ska få nytt liv i form av sommarstuga.

ELfirma Antell Leif • installation • elmaterialförsäljning • planering

050-5235391 leif.antell@leifin.fi

ALLT INOM BYGG ALLT INOM BYGG • Grundarbeten

•• Uppförande Grundarbeten av egnahemshus, • stockvillor Uppförande egnahemshus, ochavindustrihallar stockvillor och industrihallar • Byten av dörrar, fönster och tak • Byten av dörrar, fönster och tak •• Renoveringar, Renoveringar,fasadarbeten fasadarbeten och och terasser terasser •• Våtrumsarbeten Våtrumsarbetenoch och handikappanpassningar handikappanpassningar •• Ritning Ritningoch ochplanering planering Kontakta Ulf: 0500-861355

BYGGNADSBYRÅ

B RAVAL D AB

JAN-ERIK FOGDE

STRÄVAR EFTER STIL OCH ATMOSFÄR

från svunnen tid

• Slambrunnstömning •

Malax med omnejd

050-557 1952 FÖLJ OSS PÅ Facebook & Instagram @ByaNyttKustNytt

BEHÖVER DU HJÄLP MED MARKNADSFÖRING OCH INNEHÅLLSPRODUKTION? VI TAR HAND OM DET!

Han beskriver sig som lite av en nostalgiker – byggaren Jens Peltoniemi, som specialiserat sig på byggnadsvård, byggande med respekt för gamla traditioner och renovering av gamla byggnader. Sedan sex år tillbaka driver han det egna företaget Byggnadsvård Perinnerakennus Peltoniemi och intresset för byggnadsvård har bara vuxit vartefter.

E NÄRA

LÄTT OCH FLEXIBELT

EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

N SKICKLIG BYGGNADSVÅRDARE uppnår tidens stil och atmosfär, oavsett om det är att bygga en helt ny byggnad eller renovera en gammal byggnad. Citatet kommer från Byggnadsvård Perinnerakennus Peltoniemis hemsida, och redan där förstår man att Jens har hittat sin egen nisch i branschen.

Det ena utesluter dock inte det andra: – Våra tjänster inkluderar alla typer av renoveringar, främst åt privatpersoner. Vi genomför

lägenhetsrenoveringar, köks- och badrumsrenoveringar, mindre ytrenoveringar och så vidare, berättar Jens, som sysselsätter tre till fyra personer idag – både anställda och underleverantörer.

Merparten av kunderna är privatpersoner, och främst jobbar han i Malax, Vasa- och Korsholm, därifrån han ursprungligen också är hemma. Som byggare har han jobbat sedan 2006 och han åtar sig även nybyggen av olika slag.

– Just nu bygger vi bland annat ett nytt stockhus i traditionell modell åt en kund. Det handlar

om en massiv träkonstruktion med de traditionella, estetiska linjerna som gamla bondstugor har, förtydligar han.

-70-talshusen med originaldelar kvar också vara så gamla att det kan vara riktigt intressanta, konstaterar Jens.

Inget bäst före datum

En annan känsla

Passionen för det gamla, traditionella byggandet går inte att ta mista på.

– Jag läser mycket, både böcker och på nätet, och lär mig nya saker varje dag om hur man byggde förr. Det finns mycket visdom att hämta där, anser Jens.

Gamla hus och gamla byggnadstraditioner ger enligt honom en känsla av mer rejält byggande, med större fokus på hållbarhet och ett resultat som ska hålla för en lång tid framöver.

– Att definiera en speciell tidsepok kan vara svårt, men det finns en viss punkt när man får en annan känsla för husen. I de flesta nya hus saknar jag den känslan som finns i gamla. Nya hus ska oftast vara snygga och funktionella, men jag har svårt att se dem som vackra på samma sätt som äldre hus kan vara. Nu börjar 1960- och

Han beskriver sig som en nostalgiker, och tror att det innerst inne bor lite av en romantiker i de flesta byggnadsvårdare.

– I ett gammalt stockhus kan vissa stockar ha vuxit på 1600-talet men ännu vara i fint skick.

Fönster som är 100 år gamla kan efter en renovering hålla i 100 år till. Om man sköter om ett gammalt, rejält hus, finns det inget bäst före datum på det – och detta faktum är kanske det mest häftiga av allt, menar Jens.

Av de traditionella gamla stockhusen finns bara några få procent kvar i Finland, och ett ökat intresse för att bevara och renovera dem är något som Jens gärna skulle se. Han har nyligen haft i uppdrag att flytta en sådan, som nu ska få tjänstgöra som fritidshus på en ny plats åt ägaren.

13 Bostads Ab Korsnäs Solglimten 1 Asunto Oy Moderna lägenheter med öppen planlösning på lugnt område i Molpe

Fasad mot sydväst Fasad mot sydväst

Fasad mot nordost Fasad motA2nordost

A1 3R+K 79.5 m2

2R+K 53.0 m2

A3

A4

2R+K 53.0 m2

3R+K 79.5 m2

34 °

° 34

10°

10°

34 °

° 34

10°

10°

UK FÖNSTER 500

SK

FR

10°

10°

UK FÖNSTER 500

10°

10°

KYL

KYL

PA FR

PA FR

JK

JK

JK

KYL

PA

SSK

Fasad mot sydöst

Fasad mot nordväst DM AP

Fasad mot nordväst

KVR

PILP PP KVR PP

PILP

AP

Fasad mot sydöst

DM

PILP

TM TTR

PILP

SK

TM SSK

TTR

+0.100

+0.100

RADHUS A, 4 LÄGENHETER LÄGENHETSYTA VÅNINGSYTA, t=250 BRUTTOAREA

265.0 m2 293.0 m2 297.0 m2

På området byggs två radhus med fyra lägenheter.

Varje bostad har bilplatstak samt förråd á 7,3 m2.

Master Building Solutions Ab Oy Kontakt på tel. 045 1660 083 www.masterbuildingsolutions.fi

JORDBYGGNADSARBETEN Byggnadsvård Perinnerakennus Peltoniemi utför stom-, fasad- och timmerreparationer, förnyar inredningsytor, restaurerar av detaljer, utför murningsarbeten samt fönsterrenoveringar och fönsterreparationer. Foton: Privata

• Vatten- och avloppsanslutningar • Sprängningsarbeten • Dumpertransporter • Täckdikning

Jens Bjurbäck, Taklax

050-5984 795

jens.bjurback@netikka.fi

Naturliga material – moderna metoder – Vi plockade ner stockarna och märkte dem, fraktade dem till strandtomten i fråga och har sedan monterat upp huset igen på de ursprungliga kilstenarna.

Ett nytt plåttak ska säkra husets överlevnad. Om taket läcker blir ett gammalt hus snabbt värdelöst, tillägger han.

En del stockar var i dåligt skick men har ersatts med nya. Huset ska nu tilläggsisoleras och förses med ny fasadpanel, fönster ska renoveras och så vidare.

– Jag strävar alltid till att använda så mycket naturliga material och trä som möjligt, men tillämpar förstås också moderna metoder, förtydligar Jens. För mig handlar byggnadsvård och renovering framför allt om att respektera den gamla stilen och atmosfären och uppnå dem med moderna arbetsmetoder och naturliga byggmaterial.

Text och foto: Anna Sand

MALAX KROSS Er leverantör av bergskross och grusprodukter Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

STORSVEDS SOPSERVICE Tel. 0500-708381 Även Solf och Sundom

14 BYGGA & RENOVERA

Miniatyrmodeller av fartyg livslång hobby för Tony West Bergöbördiga Tony West var bara barn när han tillverkade sin första miniatyrrekonstruktion av ett fartyg. Det allra första objektet var den dåtida Umeå-fartyget Korsholm II. Sedan dess har Tony byggt omkring ett hundratal miniatyrmodeller.

A

TT BESÖKA TONY Wests hem i Gerby är en upplevelse för alla som är intresserade av mäktiga havsfartyg och maritim historia i största allmänhet. Under en rundvandring i husets två våningar duggar olika slags egenhändigt gjorda miniatyrmodeller tätt. I blickfånget finns allt från klassiska Kvarkenfartyg och lastfartyg till berömda historiska passagerarfartyg såsom Titanic och France.

– Här hemma har jag cirka 40 miniatyrmodeller. Under årens lopp har jag tillverkat omkring 100 rekonstruktioner sammanlagt. En del återfinns på muséer eller andra håll och andra har jag gett bort, säger Tony.

– Tillverkandet av miniatyrmodeller är någonting som jag hållit på med under hela mitt liv. Jag var bara en sex, sju år då jag gjorde en första rekonstruktion av förra VasaUmeå-fartyget Korsholm II som trafikerade 1955–1962. Senare har jag gjort en ny version av fartyget.

– Färjorna till Umeå avgick på den tiden från inre hamnen i Vasa.

På svenska sidan for färjan längs Ume älv ända in till slutdestinationen i centrala Umeå. Det var alltid en idyllisk och intim stämning när färjorna lämnade eller anlände till inre hamnen. Folk samlades för att vinka adjö eller ta emot nyanlända.

Den känslan gick snart förlorad efter att Vasa-Umeå-trafiken flyttades till terminalen i Vasklot 1964, säger Tony.

Titanic-rekonstruktion tog nästan tre år Tonys miniatyrmodellsamling avspeglar bland annat Kvarkentrafikens fartygs- och färjehistoria. Han

Tony har ständigt nya konstruktionsprojekt på gång i sin ateljé hemma i Gerby.

Ett aktuellt arbete är att återskapa det åländska torrlastfartyget Adeny.

Fartyget Korsholm II trafikerade Vasa-Umeå 1955–1962.

har också på sitt vis kopierat många av de last- och fraktfartyg som han arbetat på under årens lopp.

I hemmet har han en ateljé där han successivt skapar nya miniatyrmodeller. Han berättar att han har fem, sex nya projekt på gång just nu.

– För två veckor sedan började jag arbeta på en rekonstruktion av det åländska torrlastfartyget Adeny som har hört till skeppsredaren Algot Johanssons flotta. Jag har

själv jobbat på fartyget i tiderna.

Bland annat transporterade man solroskakor från Mexico till Irland, säger Tony som siktar på att ha modellarbetetet klart i juni.

Rekonstruktionsarbetet kräver framför allt fördjupade insikter i fartygsstrukturer och en förfinad känsla och öga för olika detaljer.

– Modellbyggandet är inte någon syssla som alltid går som på räls tidsmässigt. Det gäller framför allt

Det gäller att läsa på grundligt om olika fartygs historia och byggnadstekniska detaljer, säger Tony som här har plockat fram ”Titanic” av Claes-Göran Wetterholm. att befinna sig på den rätta inspirationsnivån när man arbetar, säger Tony.

Centralt i Tonys vardagsrum står en ståtlig Titanic-rekonstruktion i en monter. Klassiska Titanic som förliste 1912 är en av Tonys absoluta personliga favoriter. Han har läst en hel del anknuten litteratur och även studerat ritningar för att kunna återskapa det mytomspunna passagerarfartyget.

– Jag tillverkade miniatyrmodellen av Titanic för cirka tio år sedan.

Ursprungligen hade jag räknat med att projektet skulle ta åtta, nio månader. Men i praktiken tog det två år och nio månader.

– Bygget blev en alltför emotionell historia för mig och tankarna gick till passagerarnas öden, säger Tony som också säger att han på grund av sina inhämtade kunskaper om det tragiska dramat på

15

Atlanten inte alls fastnade för den populära biofilmen ”Titanic”.

Titanic-rekonstruktionen har bland annat varit till beskådande på ett sjömansmuseum i Nagu i två år. Den har också varit utställd på olika Vasa-skolor. Rundturen i Tonys hem är onekligen lärorik och han förmedlar som på löpande band allmänbildande information om olika modellobjekt.

– Korsholm III var för övrigt den första bilfärjan i Finland i tiderna.

– Den populära franska passagerarfartyget France började trafikera till New York 1961. Det blev stor uppståndelse i Frankrike när färjan såldes till Norge 1974.

Gick till sjöss i tonåren Tony West är född på Bergö men blev redan i femårsåldern Vasabo då hans familj flyttade till Strandgatan. Stationeringen i staden var mera strategisk med tanke på att hans pappa Stig var anställd på Vasabåtarna.

– Själv har jag alltid varit dragen till det maritima. I tonårsåldern valde jag att gå till sjöss. Samtidigt fanns det en vilja att se mera av världen. Det var inte så många Vasa-kompisar som valde den här vägen. Men exempelvis för Replotoch Bergöbor har det varit ett naturligt alternativ att arbeta till havs, säger Tony.

Tony har arbetat på olika lastoch fraktfartyg på den globala marknaden under sin karriär. Under några sejourer tillhörde han däckmanskapet på passagerarfärjorna Wasa Express och Scania Express.

– När jag var en bit över femtio råkade jag ut för en svår arbetsolycka då jag hamnade i kläm mellan en container i Bremerhafen i Tyskland. Resultatet blev invalidpension och jag blir aldrig helt återställd fysiskt. Jag har dock gjort en del fackligt arbete inom fartygsbefälsföreningen sedan dess, berättar han.

Sina kontakter till Bergö är Tony mån om att odla. Han har en stuga på ön och säger att han numera bor upp till åtta månader om året i den forna hemtrakten.

– Jag planerar för övrigt att flytta permanent till Bergö om cirka två år då det är meningen att mina döttrar ska ta över huset i Gerby.

Ifjol hade Tony sin första miniatyrmodellutställning på Bergö hembygdsmuseum som han samarbetar flitigt med.

– Ytterligare en utställning är på gång i Bergö i sommar. Den kommer att vara aktuell mellan slutet av juni och slutet av augusti. Bland annat kommer jag att förevisa Titanicmodellen och utställningens tema är emigration, berättar han.

– Framöver skulle jag också vilja hitta någon lämplig lokal på ön. Där kunde det finnas en permanent utställning. Jag skulle kunna ställa ut ett hundratal objekt, tillägger Tony.

Text och Foto: Joakim Snickars

DIY MED RIBBOR De senaste åren har trenden med trä och naturmaterial slagit igenom med stor kraft. Ett roligt och ganska enkelt sätt att piffa upp en vägg eller en möbel på är att klä in den i ribbor.

Idag kan man köpa färdiga ”ribbväggar” på de flesta byggvaruhus i standardmått, de kallas ibland för akustikpanel. Fördelen med dessa är att du får ett jämnt och snyggt resultat med minsta ansträngning. Ska du klä in något mindre som ett bordsben eller en låda kan det lönas att köpa ribbor på meter och limma fast dem en och en.

Ikea har många billiga ganska enkla skåp som man kan piffa upp med ribbor.

Här är det skåpet Ivar som klätts in samt fått ny skiva ovanpå. Bild Lilla Anna blogg

GÖR DET SJÄLV

1

GÖR SÅ HÄR: 1. Mät upp ytan där du vill sätta ribborna och markera ut rätt längd på panelen.

2. Såga av panelen så rakt du kan med en stick-, hand- eller cirkelsåg.

3. Slipa ändorna med sandpapper och dammsug bort dammet.

4. Skruva eller limma fast panelen på väggen. Placera skruvana mellan ribborna så de inte syns så väl.

5. Använd en vass mattkniv om du vill dela panelen mellan ribborna. Skär ut hål för eluttag med en sticksåg.

2 Klä in en vägg. Resultatet ger en ombonad känsla och skapar ett rum i rummet. Bild Elisabeth Heier3

Gör ett eget soffbord. Klä in ett rör med diameter 20-30 cm med ribbor.

Placera en stor bricka eller annan skiva ovanpå. Bild Hemmafix blogg

3

4 Den här snygga förvaringslådan är ingen match för den händige. En enkel trästomme kläs in med ribbor och locket av spånskiva har fått fyllning och tyg runt sig. Bild Wood on wood

Sammanställning: Jennifer Hägen

16 inte varit något problem att fylla en buss med glada Petalaxbor.

Medlemmarna bestämmer

Gustav och Margit Rönnlöv har trivts tillsammans i sextio år. De hoppas få bukt med sina pågående hälsohinder, för de har det annars så bra tillsammans och vill gärna fortsätta vara aktiva pensionärer.

– Vi äldre mår bäst då vi är tillsammans!

Gustav Rönnlöv i Petalax räknar och kommer fram till att han har varit ordförande för pensionärsföreningen Nygammal i elva år nu. Men så har han hela sitt liv varit aktiv i olika föreningar och på samhälleliga poster.­

J

A G B L E V E N fö re ­ ningsmänniska redan på 1970-talet, då vi flyttade hem från Sverige, minns Gustav Rönnlöv. Jag började med pälsfarm och tyckte om att träffa människor på fritiden. Jag har alltid trivts i sällskap.

Frun Margit sitter och lyssnar medan vi pratar. Gustav berättar om åren när han var aktiv i politiken och småningom blev företagare med egen rörfirma. Och så hade de ännu börjat med växthus när de kom från Sverige.

– Det är väl som det brukar, med aktiva gubbar, skrattar Margit. De är beroende av en fru som håller ställningarna hemma, medan de far omkring.

Balans i livet Gustavs första förtroendeuppdrag var som principal i Sparbanken i Petalax och som styrelsemedlem i Petalax idrottsklubb, PeIK. Han funderar lite och konstaterar, att det är väl konsten att få föreningslivet och samhällsuppdragen i bra balans med allt annat.

– Helt klart finns det en risk att familjen fick se lite av mig när det var som mest i politiken. Jag var ordförande för SFP i Petalax, satt med i fullmäktige och tekniska nämnden. Jaa, som värst tror jag att jag hade över tjugo olika uppdrag. Det kunder bli upp till fem kvällar i veckan hemifrån.

Samtidigt är han glad över allt som samhällsengagemanget och politiken har gett honom.

– Det har verkligen varit intressant, framför allt att kunna följa med hur allt förändras över åren.

Jag insåg snabbt att det inte lönar sig att bli osams med någon som inte delade mina åsikter, utan alltid försöka få stöd och åstadkomma förändringar tillsammans – på sikt.

Allra bäst har Gustav trivts som Lionsbroder och som medlem i pensionärsföreningen Nygammal.

Och uppdraget som reseledare för pensionärerna i Petalax har han trivts jättebra med.

– Föreningslivet blir ju ofta en social länk för den som är nyinflyttad. På samma sätt fungerar ju pensionärsföreningen för dem som är nyblivna pensionärer.

Han konstaterar att pensionärsföreningen har mångsidig verksamhet, vilket innebär att mer än 80 procent av pensionärerna i Petalax är medlemmar.

– Inte når vi alla, men faktum är att vår förening har den bästa medlemsvärvningen i hela Svenskfinland. Idag är vi omkring 240 medlemmar.

Gustav menar att det är lättare att värva medlemmar då det är fråga om en liten by. I Petalax känner de flesta varandra och man lär snabbt känna någon som flyttat in till byn.

Träffa varandra – Det viktigaste uppdraget för vår pensionärsförening är att ordna verksamhet där medlemmarna får träffas. Speciellt viktigt känns det nu efter pandemin, då alla satt hemma och kände sig ensamma.

En gång i månaden har man någon föreläsning, som ordnas i samarbete med Malax-Korsnäs medborgarinstitut. Då har man alltid en kaffepaus så att åhörarna också hinner tala med varandra.

– Vårt karacafé borde byta namn, tycker Gustav, för dit är nog också kvinnor välkomna med. Vi spelar boule och pidron en gång i veckan.

Kortspelandet sker i källarvåningen på ämbetshuset och bollarna kastar de i Peder Teirs växthus om vintern.

– Så har vi fem utomhusbanor vid Richard Strandbergs hemgård som vi träffas vid sommartid och övar oss att kasta boule. Vem som helst är välkommen med, framför allt den som aldrig provat boule förr och vill lära sig.

Gustav fnissar förtjust då han berättar att det är gott om goda råd som frikostigt brukar delas åt nybörjarna. Tanken är att alla kan komma med och kan lära sig vartefter, om man blir intresserad.

Pensionärsföreningen Nygammal ordnar både korta och längre resor för sina medlemmar.

– Vår halvdagsresa är populär, berättar Gustav. Då rör vi oss med buss i närregionen och hinner med några bensträckare utan att hela dagen går åt. Hemliga resan tycker många också om. Då vet bara jag vart vi ska och vad dagen kommer att innehålla.

Föreningen ordnar även längre resor i samarbete med Malax-Korsnäs hjärtförening. Förra sommaren körde man buss i Värmland och besökte Göteborg i Sverige. Den resan tog sex dagar och blev förstås dyrare än de korta resorna.

– Och sedan blev vi som gott som allihop sjuka i corona efter resan, suckar Gustav.

En sommar körde föreningen buss längs med Österlen och ut till Gotland. Det var också en omtyckt resa.

– Pensionärerna i Petalax tycker om att resa, säger Gustav. Det har

Även om Gustav valts till ordförande många år är han noga med att verksamheten ska utgå från vad medlemmarna vill göra och är intresserade av.

– Det är nog resorna som många tycker mest om. Sedan brukar vi gärna sjunga allsång när det ges tillfälle, till exempel i samband med någon föreläsning.

Föreningen bär en årlig medlemsavgift om 18 euro, varav största delen går till förbundet.

För avgiften får man delta i alla slags verksamhet och så får man tidningen God Tid. – För de ekonomiska bidrag som vi anhåller om från Aktiastiftelsen, Kulturfonden och Pensionärsförbundet subventionerar vi kostnaderna för våra medlemmar då vi till exempel åker buss till en teaterföreställning eller far på halvdagsresan.

Föreningen betalar även för busstransport till den årliga julmiddagen, men kostnaden för maten får medlemmarna stå för själva.

Mobiler och datorer Gustav konstaterar att dator- och mobiltelefonkunskaperna är en utmaning för många äldre. Även där har föreningen tagit sitt ansvar och sett till att sakta och stegvis utbilda dem som inte varit så ivriga med allehanda skärmar.

– Förbundet har två anställda som kan stöda och hjälpa, men i vår förening har vi Bengt Sandström och Chrille Åbonde, som gärna hjälper och visar dem som vill få råd. Både vad gäller mobiltelefoners appar och olika användningsmöjligheter på datorn.

– Just när det gäller att träna och bli säkrare på att våga använda dator eller smarttelefon gäller det att man får lära sig i liten grupp.

Kanske så där fyra personer i gången. Då finns det tid och ro att våga prova själv, med stöd av någon mer erfaren användare. Även om pensionärsföreningen Nygammal i första hand finns för sina medlemmar och ordnar sådan verksamhet som de vill genomföra tillsammans finns ett viktigt uppdrag kvar: att föra pensionärernas talan.

– Kanske är det åren som politiker som ännu driver mig, men för mig är det otroligt viktigt att hela tiden arbeta för att få upp pensionerna för dem med lägst inkomst.

Det är ju horribelt, att en pensionär idag inte har råd att betala för sina sjukvårdskostnader och mediciner.

Jag lobbar aktivt för att kostnadstaket måste sänkas.

Avslutningsvis hälsar Gustav alla intresserade välkomna med i föreningens verksamhet. Man får också bli medlem redan innan man nått sin pension. Huvudsaken är att man trivs tillsammans.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

17

Amazonas Shipibor kommer till Malax Theres Möllerström är helt förtrollad av Shipibornas förmåga att heala människor.

I april kommer fyra av hennes goda vänner till Malax från Amazonas djungel i Peru, för att bo hos Theres och ha ett healing-retreat i Bygde­gården.

T

HERES MÖLLERSTRÖM HAR länge varit intresserad av Shipibornas ursprung och deras förmåga att balansera kroppen.

Första gången hon kom i kontakt med just healing var för ungefär fem år sedan när det ordnades ett seminarium i Malakta i Malax. År 2020, strax innan pandemin, reste Theres till Peru på en guidad resa tillsammans med flera andra från Finland.

– Det är otroligt, de har en helt annan livsstil än i västvärlden. De lever tillsammans med naturen istället för att leva av naturen, säger Theres.

För Shipifolket är det mycket viktigt att man jordar sig och kommer närmare naturen hela tiden. Detta gör de genom ikaros-sånger, det är healingsånger där Shipifolket får kontakt med naturen.

– Tanken är att sångerna ska ta oss närmare naturen och balansera upp det feminina och maskulina inom kroppen. Genom att måla sig med naturfärger från exempelvis frukter så öppnar Shipifolket upp exempelvis intellektet via målningar i pannan, säger Theres.

Otrolig känsla Healingen går till på så vis att man lägger sig ner och blundar, sedan sjunger Shipifolkets healare ikaros-sånger och utför healingen.

– Det är svårt att beskriva hur en healing känns eller vad som händer i kroppen. Det är olika för alla hur man reagerar och vad man tar till sig av i healingen.

Theres har själv varit med om flera healingar.

– När jag första gången fick testa på en healing kändes det helt otroligt. Trots att healern inte i vår värld hade så fin sångröst så berördes jag otroligt av sångerna, hela kroppen rös. Det kändes som en stark energi genom hela kroppen.

Trots att healern inte rörde vid Theres så kände hon den starka energin genom kroppen.

Dock påpekar hon att alla har olika problem och trauman, man vet aldrig hur man själv reagerar eller känner innan man har testat.

– Alla har sina egna trauman i kroppen och känner olika under en healingsession.

Det beror också helt på hur öppensinnad man är till healing eller ifall att man är stängd.

S h i p i b o r n a kan också använda sig av olika örter och svampar som framkallar vad vi i västvärlden skulle kalla hallucinationer. De själva ser det som ett sätt att närma sig naturen och de börjar ofta se mönster som de sedan använder sig av i hantverk. Detta är dock ingenting som används regelbundet och heller inget som kommer att användas i Finland.

Det kändes som en stark energi genom kroppen.

Theres Möllerström ser fram emot att träffa sina vänner igen.

Shipifolket till Malax Fyra Shipibor från Amazonas djungel kommer till Malax för att ha ett tre-dagars event i Bygdegården. De har med sig tyger och skulpturer som de ställer ut.

Under de tre dagarna som eventet håller på är den första dagen gratis för alla att delta, eventet hålls 17 april.

Eventet baserar sig på böner för moderjord och tanken är att man själv ska komma närmare naturen. Följande två dagar finns det möjlighet att både delta på event och få en personlig healing.

– Jag ser fram emot att få samla ihop en grupp människor som också är intresserade av just healing och naturen. Det är ett fint sätt att

För Shipifolket är det viktigt att leva med naturen istället för av naturen.

träffa likasinnade människor man inte känner sedan tidigare och se dem uppleva samma sak som jag fått vara med om, säger Theres.

– Theres ser också mycket framemot att Shipiborna ska bo

hos henne under dessa dagar.

Senast de besökte Malax så kokade de otrolig Peruansk mat på finska råvaror.

– De använde sig av både abborre och gös. Det blev otroligt

gott och riktigt fin matupplevelse.

Text och foto: Linnéa Strömfors

18

Emma Sand är ny projektchef i Korsnäs 25-åriga Emma Sand är från och med februari 2023 ny projektchef i Korsnäs kommun. Hon är utbildad politices magister inom statsvetenskap och har tidigare jobbat med andra uppgifter inom kommunen.

EMMA SAND ÄR hemma från Närpes men bor numera i Malax, på Korsnäs kommun har hon jobbat redan över ett år så arbetsplatsen är bekant. Arbetet som projektchef är alldeles nytt vid intervjutillfället men lite har hon parallellt med de andra arbetsuppgifterna hunnit sätta sig in i den nya rollen.

– Som projektchef kommer jag att ha hand om två olika projekt, tanken är att arbetstiden ska delas lika mellan projekten. Det handlar om det som vi kallar för ”Möjligheternas Korsnäs” samt det havsbaserade vindkraftsprojektet.

Emma Sand. Foto: Privat

Dragspel och balalaika på Slavisk Afton VI SOM SATT i publiken när det var Slavisk Afton i Bygdegården – vi var nog alla ganska imponerade över hur Jonathan Bonn och Eino Kolppanen hanterade sina instrument och framförde sin musik. Det var lördagen den 25 februari 2023 och ett femtiotal hade kommit för att lyssna till Duo Balalaitari. Jonathan spelar dragspel och Eino balalaika.

Programmet, med paus i mitten, var musik av olika musikstilar och kompositörer.

Det var klassiskt, det var folkmusik och mera därtill. Bonn och Kolppanen träffades under studietiden i Karleby och har

– Möjligheternas Korsnäs är ett projekt som pågått i några år redan, vi strävar efter att framhålla och utveckla och lyfta det positiva med kommunen och göra den mera attraktiv för nya och befintliga invånare, föreningar, företag och turister. Tanken är också att ge kommuninvånarna mervärde i form av till exempel olika evenemang, förklarar Emma.

– När det kommer till vindkraftsparken så ska jag fungera som en kontaktperson för invånarna och sammanställa material som behövs i beslutsfattandet kring havsvindkraften. Det här är

ett väldigt stort och betydelsefullt projekt för hela Korsnäs och det känns verkligen spännande att få vara en del i det. Det blir en intressant utmaning tycker jag.

Anställningen är tidsbunden över två år och Emma berättar att hon ser mycket fram emot samarbetet med båda projektgrupperna.

– Det ska bli roligt att bolla nya idéer, vi har redan många olika projekt på gång, bland annat en välkomstgåva till nya företagare och invånare. Sen blir det olika evenemang till påsk och i sommar. Härnäst är flytten till den nya kommungården också säkert något som kommer att stå i fokus.

– Jag är väldigt glad över att ha fått chansen att vara med och utveckla Korsnäs.

Text: Jennifer Hägen

Från vänster Eino Kolppanen och Jonathan Bonn.

musicerat tillsammans vid många olika tillfällen.

Balalaika är ett stränginstrument som har endast tre strängar. Otroligt hur Kolppanens fingerfärdighet gav klang till så många fina toner. Bonn satt bredvid och spelade dragspel, också han med krävande stycken som kräver högt kunnande.

Det var en fröjd att sitta i publiken och njuta. Kvällen ordnades i samarbete med Malax ungdomsförening.

Text och foto: Lisbeth Bäck

PRENUMERERA OCH VINN! Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2023 och du kan vinna en Samsung 50” QLED smart tv, värde 600 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

och delta Köp en prenumeration värd: i utlottningen av en TV

PRENUMERERA: • på hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 60 € • Inom Europa: 65 € • Utanför EU: 67 €

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

600 €

19

Färg De här tavlorna av Solfbon Matilda Sparv gör mig fullkomligt lycklig ända in i själen. De är så livsbejakande och glada *hjärtemoji*. PS. Du kan läsa om Matilda i senaste ByaNytt.

JENNIFER HÄGEN Tulpaner Krispiga och vita vill jag helst ha dem. Men vem tackar nej till blommor i någon form? Tulpaner ger en hint om våren. Drömmen vore en resa till Keukenhof och få riktigt bada i tulpanhavet.

Popcornsriskakor Kära kollegan Mia bjöd på dessa en lunchpaus och jag är fast. Sött har aldrig riktigt varit min grej, men salt, inbillar mig att riskakor är ett bättre alternativ till chips och sånt! Kan äta typ tio på raken och man behöver inte ens smör – fast det är klart – allt är ju godare med!

Petter söker meningen med livet En Yle-podd som söker svar på de stora frågorna. Vad är det för skillnad på hur en AI och en människa tänker? Vad skulle hända om alla hade lika mycket pengar?

Varifrån kommer hat? Med mera.

Petter och olika gäster funderar på olika djupa och svåra frågor.

Nyttigt, intressant och roligt!

BÄST JUST NU

Ljuset Jamen jag kan ju inte förbise detta faktum. Förklaringar överflödiga. Äntligen svänger det!

Detta är ett hopplock av högst personliga tips. Inget är sponsrat eller betalt utan bara beprövat och gillat. Ta med dig det som intresserar, resten kan du glömma.

Bilder från: Yle, Freepic, Kustmedia, privata

BÄSTA PRENUMERANT!

Visste du att du kan köpa digitala lösnummer av KustNytt?

Tack om du meddelar oss ifall du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress som vi har i vårt register.

DU FÅR: • Tillgång till alla köpta nummer digitalt • Du kan läsa varsomhelst – närsomhelst • Alla köpta nummer sparas på ditt läskonto

Adressändringar kan göras på hemsidan: www.lokalnytt.fi via e-post: prenumeration@kustnytt.fi per telefon: 06 344 1814

LÄS: På läsplattan • I telefonen • På datorn •

?

GISSA

VEM

Har du frågor?

Tveka inte att ta kontakt!

DIGITALA LÖSNUMMER KUSTNYTT/BYANYTT

4,90/ST BLÄDDRA I VÅRT ARKIV PÅ ISSUU.COM/KUSTMEDIA

Skicka in kupongen senast 22 mars till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________

Här ser du en pixlad bild på en känd person.

Namn:_________________________________

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Ellen Berglund på Bergö som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen.

Rätt svar: Sanna Marin

Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20

SPORTLOVSDISCO N E D R Å G E D G Y B I Text och foto: Linnéa

Strömfors

Malax UF har gjort det till en tradition att ha disco för barn i lågstadieåldern på både sportlov och höstlov. Nu var det dags igen att ordna disco för barnen.

– Vi har haft paus med disco några år nu, men efter pandemin tog vi tillbaka konceptet. Det är uppskattat av både barn och föräldrar, säger Malax UF:s ordförande Ida Strömfors.

Discot är uppdelat enligt årskurserna 1-3 och 4-6 och i år var det sammanlagt över 100 barn som deltog.

Tanken är att barnen ska få komma ut och ha roligt, dansa, leka och umgås med kompisar. Vi brukar ha disco på sportlovet så att de barn som inte åker på exempelvis skidsemester också ska få göra något roligt under sportlovet.

Malax UF har ett stort fokus på just barn i sin verksamhet, tidigare har de också ordnat exempelvis bio för barnen.

Men vad tycker då barnen om discot? Vi har frågat några barn i åldrarna sju till tolv om vad de tycker om discot, samt vilka deras favoritlåtar är just nu!

SIGGE WILSON, 9 ÅR FRÅN ÖVERMALAX. Hur känns det att vara på disco?

– De är roligt att vara på disco, roligast är att få ”jiet na gott”.

Vad är din favoritlåt?

– Min favoritlåt är ”Dit älven går”.

Var du nervös inför discot?

– ”Nä jag var inte nå nervös, jag har varit flera gånger förr.”

Från vänster Sara Tuomela, Ida Strömfors ordförande Malax UF och Emely Strömfors.

EMILIA, 7 ÅR, OCH ELIN FOGDE, 9 ÅR, FRÅN ÖVERMALAX. Hur känns det att vara på disco?

– Riktigt roligt, jag tycker om att dansa med kompisar, säger Emilia.

– Jo jag tycker också om att vara med kompisar och att äta godis på disco, säger Elin.

Vad är er favoritlåt?

– Min är ”Samma gamla vanliga”, säger Emilia.

– Jag tycker om ”Banan, melon, kiwi och citron”, säger Elin.

Var du nervös inför discot?

– ”Nä jag va int nå nervös alls”, säger Emilia.

– ”Nej jag ha vari varje gång e ha ordnades disco”, säger Elin.

SANNA BERGKULL OCH SEREFINA PÅFS, 11 OCH 12 ÅR FRÅN ÖVERMALAX. Hur känns det att vara på disco?

– Riktigt roligt att få va ut med kompisar och att få ät snacks, säger Sanna.

– Ja roligt att få köp snacks själv och va med kompisar, säger Serefina.

Vad är er favoritlåt?

– Mockingbird, säger både Sanna och Serefina.

Var du nervös inför discot?

– Det var nog lite nervöst att komma hit med och träffa nya människor, säger Serefina.

– Ja det är ju också kompisar från Korsnäs och Petalax här som man inte känner, säger Sanna.

EDVIN OMANOVIC, 9 ÅR FRÅN ÖVERMALAX. Hur känns det att vara på disco?

– Kul, roligast är att leka typ limbo.

Vad är din favoritlåt?

– ”Banan, melon, kiwi och citron” är min favoritlåt.

Var du nervös inför discot?

– ”Nää ja va int na nervös inför disco, jag ha no vari flera gånger förr.”

ALFRED PELLFOLK, 9 ÅR FRÅN ÖVERMALAX. Hur känns det att vara på disco?

– Det är nog riktigt hyvä, roligt då alla skriker och springer runt.

Vad är din favoritlåt?

– ”F****a up” är min favoritlåt.

Var du nervös inför discot?

– ”Nä jag va int nå nervös, ja tycker bara de e roligt att få dans så golve nästan går sönder.”