KustNytt 1/2019 Tema: Hälsa & Välmående

6 430030 490108

1/2019

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

Mästare på att valla skidor

WWW.KUSTMEDIA.FI

Joel är ny bonde på hemmanet

Möt eldsjälen Hannu Riiki

Camilla är chef vid Pixnekliniken

Monica är sjukskötare inom neurologi

Andras och Niko säljer bilar i Malax

LÄS ÄVEN OM ENERGIPELLETS BJÖRKVED HEMKÖRNING Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 smnagricenter@gmail.com Öppet må, on, fr 8-17

Hälsocafé öppet för alla | Andelsbanken hemma igen Leif vinnare i Kustmedialotteri | Tanja är skolkurator Kolumn av Johanna Granlund | Gröna Hörnan av Carita Nyström Spara pengar i vardagen | En emigranthistoria

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn 010 311 1900 E-post: redaktionen@byanytt.fi

En bra tur i skogen

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

VÄLKOMMEN TILL 2019 bästa läsare, som redan låter lite förbrukat som siffra men det är årets första KustNytt – med hälsa och välmående i fokus. Nytt år och nya artiklar. Helt rätt i tiden är Hannu Riiki, en mästare på att valla skidor. Efter många år tog jag fram mina egna skidor och åkte till Pixne. Det var en helt bra tur i skogen trots att jag hade varken fäste eller glid. Så någon slags valla och mindre lager på lager i klädväg hade gjort upplevelsen ännu bättre. Efter x antal år utan skidåkning och dessutom nyss fyllda ”flera år över femtio” känns det också som om det har hänt något med balansen.

Men, men, jag hoppas det blir flera turer i skidspåret i vinter. För det var roligt. Och så finns det snö i spåren just nu.

SNÖ FINNS DET överallt annanstans också. Jag filmade snön som lagt sig på den del av terrassen som är under bar himmel och visade Julia i Skottland. Hennes studiekompisar kring bordet där hon satt

”wauwade” över mängden snö och nu när det blivit mildare, alltså tyngre snö, kan jag tycka att jag borde ha skyfflat mera och filmat mindre…

TAJMNINGEN MED JANUARISTORMEN, vindfällen och snön i skogen är så där tycker jag. Det är så många som både önskar sig möjligheten och borde vara i skogen nu och reda upp vindfall. Jag pratade med en som hade gått runt sina skiften och redan det var en utmaning i snön. Tänk därtill att börja arbeta. Många gör det i alla fall och förstås, ju mera som är uppstädat till sommaren - desto mindre skadedjur i virket. Skogsvårdsföreningen Österbotten har tillfälligt anställt personer som enkom skapar bild över situationen i skogarna. De får verkligen traska i snö.

VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902

det känns så bra. Hoppas intresset håller i sig. Det började med att jag pratade med en som sa att han börjat simma, klappade sig på magen och sa att han ville ta bort några kilon. Där och då tänkte jag: ”Jaaag å vill he”.

TACK FÖR ATT ni är med oss i KustNytt.

Var snälla med varandra och var snälla med andra.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Johanna Granlund, Carita Nyström, Gunilla Heick ANNONSFÖRSÄLJNING Ramona Finnila, tfn 010 311 1904 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi

Smedsby den 7 februari 2019

PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2019 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

HÄLSA OCH VÄLMÅENDEFAKTORN brukar vara hög i början av året. Jag inspirerades till att börja simma i simhallen och tycker

PRENUMERATIONSPRISER Finland 54 €, EU 59 € Övriga världen 61 € ANNONSPRISER 2019 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Där är hon ju på fullmäktigemöte i Malax TV – nya kommundirektören i Malax, Jenny Malmsten, Grattis!

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

<<

Det är nog jättelänge sedan sist – men ändå en förutsättning för att vinna alls. Och så är det ju nog spännande.

Morgon i Övermalax. Januari 2019.

Tack Håkan Nordman för det signerade exemplaret av din bok: Håkan Nordmans väg.

Kyrktaket i Malax kyrka i december 2018.

Det är inte alla förunnat – att som jag ha bästa kvasten – och en speciellt bra leverantör!

KUSTMEDIA producerar tidning­ ar och reklam för print och webb.

Under eget namn ger vi ut två lokal­ tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place­ rade men arbetar över hela Finland.

3

Välkommen på Hälsocafé!

HÄLSOCAFÉ UNDER VÅREN är en rad tillfällen i Bygdegården, Malax, där man kan träffas och diskutera. Varannan måndag fram till slutet av april, gratis och öppet för alla. Vid varje cafékväll medverkar personer/föreningar som pratar om sin verksamhet – och vad gott den kan bidra till för hälsa och välmående. Först ut den 4 februari 2019 var Malax ungdomsförening, Malax-Petalax-Bergö 4H och Malax Mittemellan Marthaförening.

Malax UF med förestående fasadrenovering, lopptorg, hyresverksamhet och andra aktiviteter. Malax-Petalax – Bergö 4H med en stor bukett av olika fostrande aktiviteter och bra saker för barn och unga. Och så Malax Mittemellan Marthaförening med allt vad de är och kan om social gemenskap, hållbara värderingar och projektverksamhet. Alla tre välkända föreningar för undertecknad – och ändå lärde jag mig nya saker om föreningarna.

Sara Snickars är cafévärdinna och arrangörer för kvällarna är Malax kommun/Fritid&Kultur i samarbete med

Malax UF. Sara Snickars jobbar med ett intressant projekt vid namn ”Integrering genom idrott”, som också gör många andra saker.

Mellan femton och tjugo personer deltog i vårens första Hälsocafé. Under fjolåret ordnades också några och då vid Café Eternell. Runt bordet i domarrummet i Bygdegården blev det samtal, kaffe med dopp, frågor till föreningarna som var med och annars spridda reflektioner.

En del kände varandra från tidigare och en del var nya ansikten för varandra.

På bordet fanns skålar med vita lappar som innehöll frågeställningar att diskutera – utifall att det skulle ha blivit för tyst.

Det blev det inte. Det var riktigt trevligt!

Fler stolar plockas in an efter som cafégästerna blir fler så det finns gott om rum för alla som vill komma med. Man får också önska vem eller vilken förening man vill veta mera om. Sara Snickars på Fritidsavdelningen i Malax tar emot tips och koordinerar programmet för de olika kvällarna. Väl mött!

Trivsamt på Hälsocafé i Bygdegården den 4 februari 2019.

Närmare tjugo personer deltog den här kvällen.

Text och foto: Lisbeth Bäck

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

VATTENKOKARE

SKYFFEL

Vattenkokare med keramikkanna och snygg design.

Kapacitet 0,8l.

Stabil skyffel av metall.

de rätta tävlings­svaren:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 1, 15, 17 OCH 19 FRÅGA 3: 9, 11, 19 OCH 20

FYRKLÖVERNVINNARE

FRÅGA 4: 12, 17, 18 OCH 20

Grattis Ingvor!

Ingvor Lolax i Molpe vann huvudvinsten i Fyrklöverns omgång 309.

Tröstpriser fick Johan Lindgård i Pörtom, MariAnn Åstrand i Övermalax och Lisbeth Pada i Värlax och Elisabeth Granlund i Munsala. Gratulerar alla vinnare!

Ingvor Lolax vann ett spel i Fyrklövern – spelet Fortuna.

Vi dricker kaffe och äter Runebergstårta tillsammans på Runebergsdagen – Ingvor, Paul och undertecknad – hemma hos dem på Smessiback i Petalax. Hit flyttade de 2012. Före det både bodde de och var butiksinnehavare i Nyby, Lolax affär, som de drev mellan åren 1961 och 2009.

– Vi har många fina minnen från handelstiden. Numera är vi pensionärer och fastigheten är till salu. Tillsvidare har mi-kursverksamhet där, berättar de.

Deras vuxna barn är Ann-Louise och Mikael. AnnLouise bor på Åland och Mikael bor i Malax.

Ingvor sköter hemmasysslor i den mån hon förmår just nu.

– Hälsan sviktade under varmaste sommarveckorna ifjol. Nu rehabiliteras jag och ja, det blir bättre.

Tack för kaffet och ha en bra vårvinter!

Text och foto: Lisbeth Bäck

sammanställning:

öppna 2 universitetet

Lisbeth Bäck

vid Åbo Akademi

1

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

ÖVRIGA TJÄNSTER

BOKFÖRING Kurser kvällstid, på veckoslut och på distans för alla LÖNERÄKNING www.abo.fi/opu Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia

www.abo.fi/opu tel 040-726 6040

Bokföringsbyrå H Ulfvens Kb Centrumvägen 15 66270 Pörtom I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Vi kan ge förslag...

– Det har varit roligt...

– Jag vill vara med...

– Det har hänt mycket...

4

tel 06-366 1228 www.ulfvens.fi

H.ULFVENS

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel.................................................

Vattenkokare

Adress................................................................................................................

Sällskapsspel Omgång 310, K119

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 27 februari 2019. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

BOKFÖRINGSBYRÅ

P

4

Andelsbanken flyttade hem

Maud Fleen, Linda Svahn, Leif Ena, Malin Söderman och Johanna Ahlfors betjänar på Andelsbankens kontor i Yttermalax, som flyttat hem igen efter fyra månaders evakuering på grund av en vattenskada.

Att evakuera ett helt bankkontor på grund av en vattenskada innebär oundvikligen en del utmaningar. Nu har Vasa Andelsbanks kontor i Malax, efter fyra månader i förskingringen, flyttat ”hem igen” och allt är som förr.

Med facit i hand konstaterar bankdirektör Leif Ena att både kunderna och personalen visat stor förståelse under tiden.

V

ID ANDELSBANKENS KONTOR i Yttermalax uppdagades en vattenskada ifjol våras och man konstaterade att hela verksamheten måste flytta för att den skulle kunna åtgärdas.

– Den, vattenskadan, låg centralt, mitt i våra verksamhetsutrymmen, förklarar Leif Ena.

Digitaliseringen fick ett uppsving Från och med september fram till januari verkade banken i temporära utrymmen på Brinken, och eftersom det inte fanns möjlighet att flytta hela bankvalvet, har de vanliga kassatjänsterna under evakueringstiden varit stängda.

Inga kontanter har hanterats i

det tillfälliga kontoret, och inga betalningar gjordes där. Men inget ont som inte för något gott med sig.

– Det här fick många äldre att ta i bruk nyare och modernare tjänster, som de kanske undvikit tidigare – nätbanken, betalkort och så vidare, berättar Maud Fleen, som är förman för kontoret. Vi har försökt hitta lämpliga lösningar för alla och kunderna har varit väldigt förstående. Även personalen som betjänat på det tillfälliga kontoret får en eloge av både Leif och Maud.

Föreläsningar och öppet hus Under tiden fick den egentliga banklokalen nytt golv, men den övriga inredningen är som tidigare eftersom kontoret var relativt nyrenoverat. Återflytten firades med öppet hus den 23 januari 2019.

5 – Då höll vi bland annat ett antal föreläsningar, som nästan alla var fullbokade. En föreläsning handlade om sparande och placeringar och en om dagliga, digitala banktjänster. Även vår bankjurist höll en föreläsning, berättar Maud vidare.

Egna ansvarsområden Att kontoret fortsättningsvis skulle vara kvar i Yttermalax

– Tidigare hade jag ansvar för det norra området, och jag bor själv i Maxmo. Minst en dag i veckan är jag här i Malax, oftast på fredagar, tillägger hon.

Helhetsplaneringen för de tre kontoren ligger på hennes bord, och just nu jobbar hon bland annat med frågor kring hur banken ska kunna lära ut mer om digitalisering till sina kunder.

– Det är många som vill, men inte vågar – kanske just för att det handlar om deras pengar. Men dagens pensionärer är ungdomliga och vill gärna hänga med i utvecklingen, och vi vill får dem att känna sig trygga i det, ler Maud.

Personalen på kontoret

En eloge till kunderna, som varit väldigt förstående under renoveringstiden. En del passade också på att digitalisera sig då vi inte hade kontanter

rådde det aldrig någon tvekan om – det fyller sin funktion trots att allt färre handskas med kontanter i vardagen.

Här betjänar varje dag minst fyra personer inom olika specialområden, och genom att göra en tidsbokning är det lätt att komma i kontakt med dem. Leif har jobbat på kontoret i Yttermalax sedan 2013.

– Sedan årsskiftet jobbar jag främst med företagsfinansiering, och är därmed mer rörlig. Jag åker vid behov ut tillkunderna och mitt arbetsfält finns mellan Pörtom och Vasa, berättar Leif, som är hemma från Pedersöre men nu bosatt i Sundom.

Vid kassan betjänar Johanna Ahlfors i dagliga ärenden som görs över disk medan Linda Svahn, som också finns på plats alla dagar i veckan, har hand om finansieringen för privatkunderna samt även placeringar.

Malin Söderman sköter försäkringsärenden för privatkunder, medan Dan Friman har hand om företagsförsäkringar för jordbrukare. Varje onsdag finns också bankjuristen Angelica Henriksson på plats, och till personalen hör även Anna Dahlkarl som betjänar på placeringssidan.

– Utöver dessa finns ett flertal andra experter som man kan träffa enligt tidsbokning, tillägger Leif.

Tidsbokning och nätmöten Just tidsbokningen är något han och Maud gärna framhåller – den sparar tid för samtliga parter – och även möjligheten till nätmöten finns.

– Det har inte blommat ut riktigt ännu men kommer allt mer. Med nätmöten behöver kunderna inte heller anpassa sig efter våra öppethållningstider, påpekar Leif.

Tidsbokning kan göras via nättjänsten eller Andelsbankens telefontjänst. Samtliga i personalen har även egna telefonnummer, som finns tillgängliga på nättjänsten.

– Är man upptagen går det bra att lämna ringbud eller be om hjälp av någon annan i personalen, tillägger Maud.

Något som Malaxkunderna blivit duktiga på att ta i bruk är elektroniska underskrifter.

– Det fungerar jättebra och kunderna är väldigt nöjda med systemet, konstaterar Maud.

Många vill men vågar inte Maud fungerar som förman för kontoren i både Yttermalax, Närpes och Smedsby.

Text och foto: Anna Sand

Leif Vilén i Taklax vann iPad i Kustmedias prenumerationslotteri. Grattis!

Leif vann iPaden i Kustmedias lotteri

Leif Vilén i Taklax hade tur. Han är prenumerant på KustNytt och vann iPaden i Kustmedias prenumerationslotteri.

Vi Gratulerar!

V

INSTEN I LOTTERIET 2019, en iPad, kommer från företaget Itronic i Vasa. Lotteriet är en tradition. Alla som förnyar eller betalar en egen prenumeration eller gåvoprenumeration under tiden 1 januari till 30 november deltar i utlottningen.

– Men nu har i alla jag min julklapp klar.

Gunilla, som kommer från Pörtom från början, och Leif bor ett stenkast från Leifs föräldrahem.

Deras hus är vid besökstillfället så otroligt vackert julbelyst. Gångarna är sopade och tomten är så städad. Snyggt!

Trodde det var ett skämt

Fryseriarbetare och spannmålsodlare

I år var det Leif Vilén som hade mest tur. Han berättar att han hade frågat sin sambo, Gunilla Bränn, vad hon vill ha i julklapp och hon hade önskat sig en ”platta”.

Döm om hennes förvåning när han berättade att han fått ett telefonsamtal om att han vunnit en iPad. – Hon trodde först att det var ett skämt, skrattar han.

Leif arbetar vid Nyko, tidigare Korsnäs Frys. Det har han gjort i flera omgångar. Först några år på 1980-talet, varefter han prövade på att vara spannmålsbonde på heltid.

– Det gick bra men arealen möjliggör inte full inkomst så jag började på fryseriet igen år 1996 och sedan dess har jag varit där.

Jag brukar nu jorden på fritiden, säger han.

Nytt år – nytt pris Det här året, bästa läsare, har vi ett nytt pris. Bland alla som nu betalar en prenumeration, antingen en egen ordinarie sådan eller en gåvoprenumeration, under tiden 1 januari till 30 november 2019 har chans att vinna en resa. En resa med Wasaline tur-retur till Umeå som inkluderar personbil, hytt och skärgårdsbord under en resa.

I Umeå ingår en övernattning i ett extra lyxigt rum och med frukost på hotell U&Me. Den som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

Till er andra säger vi – prenumerera gärna!

Text och foto: Lisbeth Bäck

6

Bilaffär i Malax med

MODERNA KONCEPT För drygt ett år sedan fick Malax en alldeles egen bilaffär. EliteCars finns på Brinken och här betjänar Andreas Martin samt kollegan Niko Putro-Martin både i traditionell bilhandel och med nyare och mer skräddarsydda koncept.

E

LITECARS GRUNDADES 2017 av Andreas Martin, vars bilintresse följt honom hela livet.

– Jag har alltid köpt mina egna bilar i Sverige, och hade därför lång erfarenhet av bilimport. Dessutom jobbade jag delvis i Sverige – dock inte inom bilbranschen – men hade kontakter och insikt i hur den fungerar där, inleder Andreas, som inte bor långt ifrån, men på andra sidan kommungränsen, i Solf.

Andreas Martin, till höger, grundade EliteCars 2017. Till sin hjälp med bilaffärerna har han Niko Putro-Martin.

EliteCars finns beläget på Brinken i Malax och fungerar även som en traditionell bilaffär med byteshandel och försäljning. Foto: privat

Auktionssajt för alla

Erfarenhet och intresse Intresset och erfarenheten i kombination med en dröm om att alltid ha ett eget företag, ledde således till grundandet av EliteCars. Andreas jobbar delvis kvar på sin tidigare arbetsplats, och har därför hjälp av delägaren Niko i bilaffären. Även han är Solfbo och har liksom Andreas också erfarenhet av branschen.

– Jag har jobbat med kundservice sedan 1995 – nu senast åtta år som reservdelsförsäljare och som arbetsledare på servicesidan på Käyttöauto, berättar han.

EliteCars verksamhet bygger på flera olika koncept. Förutom att fungera som en traditionell bilaffär, med bytesmöjligheter och även tillgång till finansieringslösningar och tilläggssäkerhet, erbjuder man även olika lösningar för de som vill köpa en importbil.

Skräddarsydda importlösningar – Vi erbjuder kundanpassade, skräddarsydda importlösningar för de som söker en viss typ av bil, som kan vara svår att hitta i Finland eller som har ett helt annat

helt annan utrustningsnivå än vi är vana vid här.

För det tredje står EliteCars också bakom en auktionstjänst, som är den första av sitt slag i Finland.

– Bilauktioner på nätet finns förvisso, men oftast handlar det då om äldre bilar eller krockskadade sådana. Vår auktionssajt, som vi lanserade vid nyår, fokuserar på importbilar i premiumklass. Via våra partners i Sverige och i Danmark, säljer vi bilar som annars säljs B2B – business to business. Bilarna har således aldrig ägts av någon privatperson och finns inte heller att hitta i vanliga bilaffärer, utan har fungerat som leasingbilar. Det betyder att de oftast är i toppskick och välutrustade men säljs ändå till lägre priser än i en vanlig bilhandel, förklarar Andreas och Niko.

På hemsidan lanserades vid nyår en auktionssajt, där vem som helst kan delta efter registrering.

Bilarna, oftast i premiumklass och i toppskick, finns vanligtvis i Danmark eller Sverige.

pris här. Vi sköter hela processen för kundens räkning – allt från eftersök, köp, transport, besiktning och beskattning, berättar Andreas.

Flest förfrågningar får de på Volvo V60 och V70, och det är just olika typer av premiumbilar som det är mest lönsamt att importera – samt hybrider.

Försäljning

– Nivån på importskatten bestäms av bilens CO-utsläpp, vilket betyder att skatten blir mycket lägre på en el- eller hybridbil, jämfört med på en vanlig bensin- eller dieseldriven bil.

I Sverige är utbudet av dessa också mångfalt större än i vårt eget land, och oftast har bilarna en

Auktionerna finns på EliteCars egen hemsida och efter registrering är det fritt fram att lägga bud.

– Även för dessa bilar tar vi hand om hela importprocessen. Kunden får möjlighet att granska bilen och provköra den hos EliteCars före hen godkänner köpet, poängterar Niko.

Planen är att vartefter börja marknadsföra auktionssajten allt mer, efter att ha startat upp konceptet med viss försiktighet under början av året. EliteCars tar också hand

om försäljningsuppdrag för kundens räkning, och ser då till att kundens bil blir tvättad, städad, granskad och testkörd före den läggs ut till försäljning.

– Vår verksamhet är inte märkesbunden på något vis, och vi handlar med bilar i alla prisklasser, även importbilarna oftast inte är lågprisbilar, tillägger Andreas.

Pålitlig partner Som företag har EliteCars ett ansvar för att alla bilar de säljer är i utlovat skick, och tillförlitligheten är viktig för både Andreas och Niko.

– Vårt mål är att vara så ärliga som möjligt – vi har inget att vinna på något annat. Bilarna vi säljer är noggrant beskrivna i både text och med många bilder, och finns det skavanker är dessa omnämnda. Det ska vara så tillförlitligt att kunderna ska kunna köpa bilarna ”osedda”, slår Andreas fast. Även om man inte vet exakt vad man söker eller har en konkret plan över sitt bilbyte, är man välkommen in för att diskutera.

– Vi kan ge förslag och söka upp en bil helt kostnadsfritt. Utöver det är vi också mycket flexibla, om det finns kunder som vill komma på besök utöver de normala öppethållningstiderna, tillägger de.

Text och foto: Anna Sand

7 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Vill du komma och prata en stund?

Tanja Forslund har arbetat precis ett år som ansvarig skolkurator vid högstadiet och gymnasiet i Petalax, ett arbete som hon trivs alldeles utmärkt med. Hon uppskattar kontakten med de unga och värdesätter samarbetet med kollegor för att kunna stöda barnen och ungdomarna.

J

AG FINNS TILL för elever och studerande, inleder Tanja. Hos mig kan de prata av sig, oberoende om det gäller stora eller små saker.

Här är man välkommen att ösa ur sig, jag lyssnar och jag har tid!

Ett eller flera besök Tanja upplever att det är viktigt att de unga kan komma och diskutera med en neutral vuxen, en person som inte är deras lärare, kompis eller förälder.

– Eleven eller den studerande får själv välja hur ofta vi träffas, mina tjänster är helt frivilliga för ungdomarna att välja att ta emot.

Någon vill bara komma för enstaka besök, medan någon annan kommer regelbundet och pratar en gång i veckan.

Tanja arbetar huvudsakligen i högstadiet och gymnasiet i Petalax, och i mindre utsträckning med eleverna i de övriga grundskolorna i Malax och Korsnäs, där kollegan Mats Bergvik arbetar.

– Det är fint att kunna dela arbetet med en kollega, tycker Tanja.

Ibland funkar den ena bättre med barnet eller ungdomen och ibland den andra av oss. Och det är bra att vi råkar vara av olika kön.

Stress och press Tanja behöver inte fundera länge på frågan hur hon ser på ungdomarnas hälsa och välbefinnande.

– Många upplever stress och press idag. Främst handlar det nog om förväntningar på sig själv, då man vill prestera på en viss nivå, men även att ungdomarna hela tiden jämför sig själv med andra.

Det känns som att alla andra har det bättre och är mer framgångsrika än vad jag själv lyckas med.

En del unga kan också uppleva att de blir stressade av andra. Det

Tanja tycker om att resa och vandra i naturen.

Den här bilden är tagen i Malcesine, Italien. Foto: privat

kan vara lärare som ställer krav, kompisar som behöver stöd eller föräldrar som tjatar hela tiden.

– Så händer det också att en ung människa bara konstaterar att hon eller han inte mår bra, men man vet inte varför eller när det riktigt började.

Låg tröskel – Jag har målmedvetet arbetat sedan jag kom hit för att det ska vara enkelt att komma och prata med mig, tröskeln är så låg som möjligt.

Därför känns det bra att många elever helt självmant kommer och söker upp mig!

Tanja berättar att många sjuor brukar komma till hennes arbetsrum i högstadiet på rasten och trivs. Då finns inga måsten eller krav, man får bara komma och hänga en stund i en trygg miljö.

– Sedan är samarbetet med andra vuxna kring eleverna viktigt: skolhälsovårdaren, läkaren, lärare och övrig personal i skolvärlden.

Förstås också samarbete med den ungas föräldrar.

Tanja understryker att det inte behöver finnas stora problem för att man ska kontakta henne. Hellre föregripa begynnande problem än att vänta för länge.

Finns tid att prata Det är viktigt att det finns någon vuxen som har tid för att prata.

Tanja upplever att tiden räcker till för eleverna och att det oftast inte räcker många dagar förrän eleven eller studeranden får en tid för samtal.

– Det bästa med mitt jobb är kontakten med de unga. Det känns bra att lära känna dem och få deras förtroende. Bästa betyget är då en ung person vill komma på nytt och prata med mig.

Tanja är politices magister och socialarbetare till utbildningen.

Före hon började arbeta som kurator arbetade hon som socialarbetare i Vasa, inom barn- och familjesocialarbete.

– Jag hade ju ingen tidigare erfarenhet av kuratorsarbetet då jag började här, så ibland får jag läsa på och konsultera andra som har större erfarenhet, konstaterar hon. Nätverket bland kollegor är viktigt. Mina tidigare jobb har alla inneburit människomöten och samtal, så det är inget nytt. Och att ha tre tonårsdöttrar ger ju också insikt och perspektiv.

– Jag vill satsa på det förebyggande arbetet. Därför känns det fint att vi också kommit igång i gymnasiet, där verksamheten börjat på nu i vinter.

Hon har en del planer för sådant som hon gärna vill utveckla och förverkliga framöver i sitt arbete.

– Jag arbetar fyra dagar i veckan, måndag till torsdag, mellan klockan 8 och 16. Mitt arbetsrum finns på översta våningen i högstadiet, men jag kan även träffa elever på andra ställen.

Enklast får man kontakt med Tanja genom att ringa henne eller kontakta via Wilma-systemet i skolan.

– Jag uppskattar att gå på promenad med kompisar och överlag att träffa min familj och vänner.

Gärna ställer jag till spontana träffar med kompisar! skrattar Tanja.

Hon läser gärna böcker, helst så kallade ”feel good”-romaner eller biografier. Gärna något lättsmält.

– Så tycker jag om att se alla möjliga filmer, men avstår från att se ”skräckisar”. Det räcker med obehagligheter man möter i verkliga livet.

Hennes beskrivning av sig själv stämmer precis på det intryck man får när man träffar henne: en glad, snäll och social kvinna som trivs bland människor.

Förebyggande arbete

Social även privat

Tanja är en av handledarna för väneleverna i högstadiet och tutorverksamheten i gymnasiet.

Tanja bor i Solf, är gift och mamma till tre döttrar. Hon umgås gärna med familj och vänner på fritiden.

Text: Carina Nordman-Byskata

8 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Camilla Berts-Orre är chef för Pixnekliniken sedan sommaren 2017.

Hon är även själv en del av vårdteamet.

– Alla skeden i min bakgrund ser jag enbart som fördelar i mitt nuvarande arbete och för mig är det viktigt att inte enbart utföra de arbetsuppgifter man måste, utan att våga möta människorna, våga lyssna och våga fråga, poängterar Camilla.

Sedan hösten 2017 fungerar Camilla Berts-Orre som chef för missbrukarvården på Pixnekliniken. Hela vårdbranschen präglas just nu av mycket osäkerhet kring kommande reformer och omstruktureringar, och Camilla beskriver det hela som en kamp mot tiden.

Möt Camilla Berts-Orre

Vill jobba med människor P ERSONLIGEN HAR CAMILLA Berts-Orre hittat sin plats i yrkeslivet, och allt hon gjort hittills, ledde fram till detta – och det hon verkligen vill jobba med.

I många år arbetade Camilla, som är Malaxbo, som barnmorska på Vasa Centralsjukhus. Hon var även avdelningsskötare på BB, och beskriver barnmorskeyrket som något fantastiskt.

– Det är ett privilegium att få ta del av så stora skeden i människors liv – något som förändrar hela familjekonstellationen för all framtid, konstaterar Camilla.

Studerat i många perioder Camilla lämnade VCS 2007, då hon började jobba på Tolviscenter.

Tolviscenter var en förlängning av

Tolvis – behandlingskliniken som inledningsvis grundades av bland andra Folkhälsan och Kårkulla, för att bättre kunna möta behovet av att vårda unga narkomaner – Jag har i princip jobbat och studerat jämsides sedan 1997, och har förutom en specialsjuksköterskeexamen i medicin och kirurgi även en politice magisterexamen i utvecklingspsykologi. Jag har alltid varit psykologiintresserad, vilket också är en av de faktorer som lett mig hit till var jag är idag, berättar Camilla.

Hon fick efter tiden på Tolviscenter möjlighet att jobba på K5 och deras mobila team som specialsjuksköterska 2013, och året därpå blev hon anställd för att arbeta med ”Tillbaka till livet”-projektet på föreningen USM – Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård – som grundats 1990

av några eldsjälar i personalen på Pixnekliniken.

För och med människor

Ett par år senare, 2016, återvände hon till K5 som rehabiliteringskoordinator med placeringsort Närpes och året därpå, när chefstjänsten på ombildade Pixnekliniken lediganslogs, var det Camilla som fick den.

– Jag vill vara med och utveckla missbrukarvården – jobba för och med människor - och allt jag gjort under min karriär har lett mig fram till den insikten och detta jobb. Alla skeden i min bakgrund ser jag enbart som fördelar i mitt nuvarande arbete och för mig är det viktigt att inte enbart utföra de arbetsuppgifter man måste, utan att våga möta människorna, våga lyssna och våga

fråga. Ett missbruk eller en beroendeproblematik är så mycket mer än en diagnos, och klienterna så mycket mer än en kategori, konstaterar Camilla.

En andra chans Pixnekliniken är landets enda svenskspråkiga rehabiliteringsklinik inriktad på beroendeproblematik. Just språkfrågan var en avgörande faktor, när klinikens öde låg i vågskålen för ett par år sedan.

– Det var då Kårkulla som drev verksamheten, enligt lagen om missbrukarvård som stiftades 1986. Alla kommuner med svenskspråkiga invånare skulle delta i finansieringen av kliniken, men allt fler föll bort vartefter och verksamheten blev för kostsam för Kårkulla, som fattade ett beslut om att avsluta den vid årsskiftet 2016-17.

Missbrukarvård på svenska i Malax

Tiden förlängdes sedan med ett halvår och under de månaderna kunde Malax kommun tillsammans med ett antal andra kommuner i landskapet göra ett avtalsförslag på en fortsatt verksamhet vid Pixne.

– Inledningsvis var det kommunerna i närområdet som anslöt sig, men numera har flertalet kommuner på Åland tillkommit och idag är totalt 18 kommuner avtalsparter.

Ett eventuellt under- eller över-

9

ville säkerställa tillgång till missbrukarvård på svenska, förklarar Camilla.

Hon deltar själv i vårdarbetet så mycket som möjligt, vid sidan om hennes chefsuppgifter. De innebär bland annat att hon sköter kontakterna till avtalskommunerna, har budgetansvar och tar hand om klinikens administration.

– Jag är en i teamet, även om jag också har chefsuppgifter, konstaterar hon.

skott ska fördelas dem emellan, och de betalar alla en viss summa för varje svenskspråkig invånare i förskott.

– Även icke avtalsparter kan använda sig av kliniken, men för dem är priset per vårddygn ett annat, tillägger Camilla.

Personalen – en stor tillgång En stor del av personalen på Pixne är den samma som tidigare och Camilla beskriver den som erfaren och lojal med ett stort intresse och en stor vilja.

– Vi besitter en gedigen kompetens i vår personal. Totalt jobbar sex heltidsanställda och tre deltidsanställda här, och det finns personal på kliniken dygnet runt, alla dagar i veckan. Kliniken har tolv klientplatser och tanken är att dessa ska vara relativt lättillgängliga, men det krävs en betalningsförbindelse från den egna kommunen och ibland upplever vi på Pixnekliniken klienternas svårigheter i samband med sökandet och beviljandet av en sådan. Detta trots att vi på Pixnekliniken hjälper till med kontakt till hemkommunen och med ansökandet av betalningsförbindelse, så ifrågasätts behovet av vårdformen, berättar Camilla.

Ifrågasatta behov Att det finns ett vårdbehov råder det ingen tvekan om, och sedan starten 1987 har klinikens inriktning flyttats allt mer från endast alkoholberoende till andra former av missbruk – narkotika, blandbruk och spelberoende.

– Det är sällan som vi numera har klienter med enbart ett alkoholmissbruk, konstaterar Camilla.

Ofta är olika mediciner – främst bensodiazepiner – inblandade – och bland unga olika former av droger. Också spelberoendet ökar hela tiden.

De planerade omstruktureringarna inom vården gör att framtiden – trots klinikens andra chans – känns osäker. Som i så mycket annat är det ekonomin som styr.

– Det här är en vårdform som tyvärr inte prioriteras och den klientgrupp som är i behov av den blir ofta nedtryckta. Många gånger förbiser man att det handlar om en kronisk sjukdom som obehandlad oftast leder till en för tidig död.

Språkets betydelse Behandlingsformerna omfattar både gruppterapi, föreläsningar, individuella samtal och mycket mer. Camilla tror att språket har en avgörande betydelse för resultatet av behandlingen.

– Det handlar mycket om kommunikation i processen och då är språket viktigt, både inom gruppen och på individnivå, då klientens språk alltid ska styra. Språkfrågan var även ett starkt argument till att Malax kommun gick in för at ge kliniken en andra chans – man

Eftervården viktig

Jag vill vara med och utveckla missbrukarvården – jobba för och med människor.

Allt jag gjort under min karriär har lett mig fram till den insikten och detta jobb

Som vårdare handlar det om att ge klienterna de verktyg som behövs för att klara av livet efter rehabiliteringen.

– Det handlar mycket om att förstå den egna problematiken genom att möta andra i motsvarande situation. Därför är de olika grupperna – AA, NA, GA och så vidare, väldigt viktiga för fortsättningen. Det behövs olika former av stöd efter utskrivningen, då livet kommer emot. Klienterna ska kunna hantera motgångar och konflikter, misslyckanden och problem i vardagen. Det är själva beroende som är problemet, inte vad man är beroende av. Fokus ska ligga på att stärka handlingsberedskapen för en nykter och drogfri livsstil och att undvika eller snabbt söka stöd vid återfall.

Vid ”nya” Pixnekliniken har man valt att lägga allt mer vikt på just att få en fungerande eftervård.

– Inte enbart för klienternas skull, utan också för att avtalsparterna har efterlyst mer respons kring detta och mer konkreta planer för eftervården, tillägger Camilla.

Kopplar av med Netflix, hockey och resor Hennes telefon ringer med jämna mellanrum – hon har telefonvakt – och hon får ta emot samtal av varierande art – både direkt från personer som önskar få en plats vid kliniken och från andra vårdinstanser och myndigheter. Jag frågar hur hon sedan klarar av att koppla bort arbete, när hon slutar för dagen.

– Jag tittar på Netflix, och går gärna på hockeymatch så ofta som möjligt, ler Camilla. Sommartid är det förstås skäre som gäller och så gillar jag verkligen att resa och uppleva nya platser.

Hon åker gärna till Afrika, och har bland annat besökt både Gambia och Marocko. Även under resorna vill Camilla gärna möta människorna och på så vis lära känna nya kulturer.

– I vinter bär det av till Vietnam, avslutar Camilla, innan hon återigen svarar i telefon.

Text och foto: Anna Sand

Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

 NYHET .

Djupvågsbehandling Ny behandling av fascialbindvävnad som skonsamt ökar rörlighet och avslappning, Lindrar smärta och spänning, förbättrar cirkulationen och ökar vätskeflödet.  Massage  Bioresonans

Susanne Söderback

Välkommen.

• utbildad massör

050-585 1107

öppna universitetet vid Åbo Akademi

Kurser kvällstid, på veckoslut och på distans för alla www.abo.fi/opu Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia

www.abo.fi/opu

• Fysioterapi • MDT • Akupunktur • Medicinsk fotvård • Massage

HUHTAOJA

www.malaxfysio.fi • 06-3651 767 • Idrottshallen, Malax Träning för hälsan. Besök www.kroppsverkstaden.com

ANLITA VÅRA ANNONSÖRER Utfyllnad

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår.

Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning.

Behandligen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare

Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos.

Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss:

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434

E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

10 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Hjärna, nerver & muskler är Monicas vardag Monica Skinnars i Petalax har arbetat som sjukskötare inom neurologi i över 25 år, men upplever fortfarande att det finns mycket att lära och förstå. Därför valde hon att fördjupa sitt specifika kunnande och bli en avancerad klinisk sjukskötare.

J

AG FICK MIN sjukskötarexamen 1993, mitt under den pågående ”laman”, minns Monica. Därför dröjde det till 1995 innan jag fick arbete och det råkade bli på en kombinerad onkologisk och neurologisk avdelning vid Vasa centralsjukhus.

Nervsystemets sjukdomar Året därpå öppnades en neurologisk avdelning vid sjukhuset och ytterligare ett år senare, år 1997, fick Monica en tillsvidare befattning vid den avdelningen.

– Jag kan inte påstå att det skulle ha varit något speciellt som lockade mig att arbeta just inom neurologin, funderar Monica. Däremot har jag alltid trivts med arbetet och de patienter jag möter.

Neurologi omfattar sjukdomar i hjärna, hjärnstam, ryggmärg, centrala nervsystemet och muskler.

– Det är ett omfattande område, men de flesta av patienterna har någon av följande sjukdomar: MS, Parkinson, epilepsi, stroke, ALS, myastenia gravis, minnessjukdomar eller huvudvärk. Ibland kan det också handla om någon mer ovanlig muskelsjukdom, förklarar Monica.

Varierande arbetsdagar Monica uppskattar mest att ingen arbetsdag är den andra lik, det finns både variation och bredd i arbetet.

Om man arbetar på en poliklinik blir det många nya människomöten under en arbetsvecka, medan man hinner lära känna patienten under en längre tid om man väljer att arbeta på en avdelning.

– Jag tror att det är en bra egenskap om personal inom neurologin har tålamod, att vi som arbetar med patienter och deras anhöriga

Monica Skinnars trivs bra med sitt arbete som sjukskötare inom neurologi.

Visst har hon under sina drygt tjugofem år i yrket upplevt att det är stor arbetsbörda, men hon vill gärna fortsätta arbetet i många år framöver.

kan ta oss tillräckligt med tid. Ofta måste vi låta människor få smälta och bearbeta att de drabbats av en sjukdom som man inte kan bli frisk – eller ens bättre – från.

– Jag bokar alltid minst en timme tid när det gäller att ge den första informationen. Vanligtvis portionerar jag också ut det som patienten behöver veta under flera besök, så att det blir lättare att ta in vartefter.

Det kan vara fråga om både äldre personer som diagnostiserats med till exempel Parkinsons sjukdom, men även unga patienter som får besked att man har MS. Monica konstaterar att medelåldern bland neurologiska patienter verkar krypa neråt.

– Tyvärr drabbas allt yngre människor av stroke idag.

Utveckling ger hopp Monica gläds åt den utveckling hon sett ske under sina tjugofem år inom neurologisk vård. Framför allt finns det idag alternativ att erbjuda en patient, så sjukdomsbilden har förbättrats avsevärt.

– Vi fick många nya läkemedel inom MS-vården där i mitten av 1990-talet, som framför allt gav en bättre vardag. Det innebar också att patienterna fick en mer positiv syn på sig själva trots sin diagnos. Men fortfarande upplever jag det som allra tyngst när jag tvingas förklara för en människa hur exempelvis sjukdomen ALS obönhörligen gör att nervceller förtvinar och musklerna slutar fungera.

Oberoende av sjukdom och hur långt den framskridit försöker Monica vara lyhörd för patienternas behov och önskemål. Det är en konst att kunna pejla av en annan människa, känna in och skapa en förtrolig kontakt.

– Det kan man inte läsa i någon lärobok, utan det är ren vårdkonst – att med erfarenhet hitta olika sätt att få relationen till patienten och

anhöriga att fungera så bra som möjligt.

Att orka själv Monica tror att det är svårt att helt kunna ”knäppa av” och sluta tänka på de människoöden som vårdpersonal möter i arbetet. Även den mest professionella vårdare är en människa innanför arbetsrollen.

– Fast jag tycker att jag med åren blivit bättre på att lämna tuffa och tunga delar av arbetsdagen bakom mig när jag går hem från jobbet.

Det känns däremot viktigt att orka glädjas åt sitt eget liv, trots att man berörs av medmänniskors lidande.

Det är jätteviktigt att briefa och stöda varandra i kollegiet, för att få kraft att orka i yrket.

– Jag kan inte tillåta mig själv att gråta i situationen, men däremot måste jag ibland få reagera och prata ut med en kollega efter ett patientmöte. Vi blir därför väldigt tajta i teamet.

– Dessutom blir man mer ödmjuk när man vet hur människor kämpar på, det gör att jag själv inte orkar gnälla över småtrivialiteter i

11

REAGERA PÅ TECKEN PÅ EN STROKE

1

En arm, ett ben eller ena mungipan fungerar inte som vanligt, utan är kraftlös eller svår att styra

2 3

Snabbt påkommen, stark yrsel eller huvudvärk

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i smått som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster i anknytning till etablering, rådgivning, affärsideér, finansiering och utveckling.

Svårt att tala hela meningar tydligt och begripligt

Gå INTE och vila, utan berätta för en människa hur du mår och sök vård genast, helst inom fyra timmar från första tecknen!

Då finns det goda chanser att man med propplösande läkemedel kan minimera skador på hjärnan efter syrebrist.

min vardag. Dessutom värdesätter jag idag mer de perioder i livet då jag själv och min familj är friska och starka.

Att sköta om sig själv – Jag tror att vårdare är allra sämst på att ta hand om sig själv, skrattar Monica. Vi ska räcka till, orka lite mer och klara ännu lite till. Fast vi nog vet att vi måste lyssna till vår egen kropp och ta hand om oss för att orka ta hand om andra.

Monica sticker inte under stol med att hon själv haft tunga perioder i livet, men vill påminna om att det finns stöd och hjälp att få, när livet blir svårhanterligt och man känner sig otillräcklig.

– Vi människor är inga maskiner, utan vi måste aktivt känna in hur vi mår. I krävande stunder blir man utsatt och då är det viktigt att ta in det för sig själv.

Monicas motvikt till stress handlar om att få handarbeta, gärna stickar hon sockar.

– Och fysisk motion är jätteviktigt för mig, både för att fysiskt orka med arbetet, men minst lika mycket för att rensa tankar med yoga och få utlopp för känslor med boxning. Att få fara ut till villan sommartid ger mig också bra återhämtning.

Avancerad klinisk sjukskötare Efter att Monica arbetat några år som sjukskötare vid neurologiska polikliniken ville hon bygga på sin kliniska kunskap och började studera till expertsjukskötare, vilket senare kom att börja kallas AKS, avancerad klinisk sjukskötare.

– Utbildningen gav mig trygghet i arbetet, en säkerhet som kom av att jag utvecklade mitt eget kliniska öga. Målsättningen med utbildningen är att få sjukskötaren att

känna tillit till sin egen förmåga, men också tränas att systematiskt dokumentera vad man ser.

Monica sammanfattar utbildningen som att man tränas att göra klinisk undersökning, varefter sjukskötaren bearbetar sina fynd och analyserar dessa.

Efter att Monica genomgått sin utbildning fick hon börja ha egen sjukskötarmottagning, där hon jobbar självständigt med patienterna.

– Men naturligtvis behöver jag också konsultera läkare eller andra sjukskötare då och då. Jag är så glad över den ömsesidiga respekt som vi alla visar varandra på min arbetsplats.

Närpesvägen 2 • 64200 Närpes • Tel. 06-2243620 dynamo@dynamohouse.fi • www.dynamohouse.fi

Prenumerera

– och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari-30 november 2019 lottas följande fina vinst ut:

EN RESA

med Wasaline - Vasa-Umeå-Vasa för två personer.

Inkluderar även personbil, hytt och skärgårdsbord på antingen tur eller returresan. I Umeå ingår en övernattning i Large-rum inklusive frukost på hotell U&Me. Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

• på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon till Emma, tel. 010 311 1910 Pris på årsprenumeration 10 nummer Inom Finland: 54 € Inom Europa: 59 € Världen: 61 €

030 6 430

490 108

INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS

6 430030 490108

MÅNADSTI

DNING

TRETTIOAN

DRA ÅRGÅNGEN

bank Ralf Bäckström mannen

DIA.FI USTME WWW.K

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMED IA.FI

EN

ISSN

Smulter om Miffis underhållande hockey

NÄRPESBIL

AGA

X

-283

0784

ÅNG

A ÅRG

NDR

TIOA

TRET ING

TIDN

ADS

S MÅN

SNÄ

AX KOR

S

MAL

Sofia är ny köpman i Norrnäs och Töjby

. MOM

8

10/201

PRIS

5,60

€ INKL

är Molpe ge från Åsa mare i Nor fårfar

jobb Mitt unga d blan r Nykopp

Carolina lever sin yrkesdröm

pek-

ilj res er fam Tuas tradition terar

ffe Kristo Möt ffe! ng Ko – Ku

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE

städning, fönstertvät INOM: för privatperso t, golvboning där ner & företag. den

I ORD KORS GEN IN TIDN

g

ran

au en Rest ytar nbrs • 06/3641 152 SteKor snä

flyttat!

Vi har nu på s Vi finn n 4327. er! äge nya kund Strandv

a Välkomn

gamla

EDIA KUSTMkar öns

Gott

Nytt

iqa är Angel erare sekret

LÄS

År

TVÅ PAR GLASÖGON

ETT PRIS

Närpesvägen Tfn 040-5422283 32, Närpes , 040-5114665 www.hus-tradgardsservic e.fi

Jennys fritid är musik och musik

er – det lys a Amerik

i Går som nästan

Kom ihåg hushållsavdr aget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

re taga Före ttis! Årets ax. Gra i Mal

Petalax på webben Flitiga kaniner

OM

resor av Katarina

Vestersund som hoppar _ över hinder Syskon med drillstav och trumpet _ till rörelse Farväl till färgerna av Carita Nyström Naturen _ som lyckopill er Mässa med fokus på välmående _

Aktivitetspark som lockar

nya mi:s

N ÄVE

LÄS ÄVEN Olika slags

OM

t? _ ingsvale församl _ det i pp av kre Hur gick kors te erka _ dsarbe tröm att tillv sten ita Nys hembyg Kon av Car nta för or _ umn örna Prisbelö a läsh Kol och gåv gts än bar mmor invi mer blo alax et är bland en i Pet är ny Kråkbo lund Fanny minnes har Nu

och

N.fi RYTARE

ENB

WWW.ST

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Plats för frimärke

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om: NAMN ELLER ÄMNE: ___________________________________________ ________________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________________ ORT: ___________________________________________________________ MOTIVERING: __________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ TIPSARENS NAMN: _____________________________________________ TEL: ___________________________________________________________

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

PRIS 5,60 €

Siktar högt som motionä r Möt tidigare

Prenumerera:

Hjärnhälsa Monica påminner om att det lönar sig att ta hand om sin hjärna, från ung ålder.

– Stimulera din hjärna genom att använda din icke-dominanta hand när du kammar håret eller borstar tänderna! Lös korsord och sudoku, lägg pussel och utmana dig själv med ett lite mer invecklat mönster i handarbetet.

Att göra bra livsstilsval och undvika att trötta ut hjärnan alltför tidigt. Många faktorer kan vi inte påverka, såsom arv, kön och ålder, men varje hjärna mår bättre av motion, att slippa tobaksrökning och att byggas upp av bra mat.

– Så borde vi alla följa med vårt blodtryck och regelbundet kontrollera blodfetter och blodsocker.

– Vi vet idag att vår hjärna är otroligt bra på att återhämta sig efter en skada, men bäst lyckas det om man håller hjärnan i bra trim redan från början!

9/2018

ADRESS: _______________________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I)

Kustmedia Ab Oy Marknadsvägen 3 65610 Korsholm

12 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

HANNU

– nestor inom skidvallning Han är något av en nestor inom skidvallning – Hannu Riiki – som redan som tonåring bestämde sig för att lära sig valla skidor och hjälpa alla som önskade. Skidintresset har följt honom ända sedan barndomen, och som pensionär skidar Hannu fortfarande. Det är en livsstil, och engagemanget inom Malax IF:s skidsektion har präglat hans vintrar i många, många år.

E

XAKT NÄR OCH hur skidintresset föddes kan Hannu inte riktigt säga, men han kommer väl ihåg hur han som barn satt framför TV: n och såg Eero Mäntyranta vinna skidtävlingar.

– Skidat har jag gjort så länge jag kan minnas. Jag tränade målmedvetet och tävlingsinriktat fram till 1984, då jag istället började satsa på maratonlöpning. Numera är det cykling som gäller sommartid, och skidar gör jag fortfarande fyra, fem gånger i veckan, berättar Hannu.

Långlopp Hannu tävlade i tiderna på distriktsnivå, medan det numera främst blir olika långlopp – både på skidor och cykel.

– I somras cyklade jag mellan 7000 och 8000 km. Botniacyklingen har jag deltagit i säkert tio gånger, och även terrängloppet Cykelvasan har jag genomfört.

Bland skidloppen räknar Hannu upp Finlandialoppet, Vasaloppet, italienska Marcialonga samt det franska långloppet Transjurassienne – alla mellan 50 och 90 km långa. Dessutom tillbringar han

Hannu Riiki är ordförande för skidsektionen i Malax IF sedan början av 90-talet. Numera är han pensionerad från sitt arbete som kriminalöverkonstapel, och lägger mycket av sin tid på spårdragning, vallning och annat talkoarbete inom sektionen.

varje år några veckor i fjällen för att skida – senast i november, då han var i Levi i två veckor.

– Skidandet är en livsstil, numera helt utan målsättningar. Men skulle jag sluta skulle något definitivt fattas, konstaterar Hannu.

Många knattar i spåren Sedan 1993 är han ordförande för Malax IF:s skidsektion och vintertid tar engagemanget upp mycket av Hannus tid.

– Jag förstår inte hur jag hade tid att arbeta, skrattar Hannu, som numera är pensionerad från jobbet som kriminalöverkonstapel.

Många timmar läggs varje år på talkoarbetet med skidspåren och på skidtävlingarna, som nu hålls varannan måndag för de minsta juniorerna. Varje onsdag är det dessutom träningar och i år deltar mellan 30 och 40 barn i knatteträningarna.

– Skidintresset bland barnen går i vågor – ibland upp och ibland ner – men just nu är det på topp, berättar Hannu.

Konstsnö För att hålla spåren i skick har sektionen tillgång till både pistmaskin

GRUNDPRINCIPERNA INOM SKIDVALLNING OCH HANNUS VALLNINGSTIPS För att valla skidor behövs utrustning i form av: • Paraffin (Glidvalla) • Fästvalla • Plastsickel • Vallakloss (Kork) • Basecleaner (Putsmedel) • Fibertex (Torkduk) • Borste • Sandpapper (120 mm) • Vallajärn FÄSTVALLA Fästvallorna fungerar i olika temperaturspann - välj rätt fästvalla

efter rätt före. Det finns tre olika typer: • Burkvalla - Rugga upp ytan med ett fint slippapper i fästzonen - men inte på resten av skidan. Stryk på med en burkvalla som passar för temperaturen och stryk ut ett tunt lager med vallaklossen. Lägg 4-7 lager för bästa effekt, klossa och stryk ut vallan noggrant med klossen mellan varje lager.

• Klistervalla - Rugga upp ytan i fästzonen med ett fint slippapper. Börja med ett grundklister. Klistervallan lägger du sedan ut med små klickar i fästzonen. Stryk sedan ut klistret med en klisterskrapa. Låt den kallna utomhus för bästa resultat.

• Tejpvalla - Tejpvallan fungerar i ett väldigt stort temperaturspann och är väldigt enkel att applicera. Sandpappra ytan före, dra sedan ut tejpen inom markeringen av din fästzon, eller ett litet kortare område än denna.

minuter, sickla sedan bort paraffinet som stelnat och borsta upp belaget med en borste. Borsta noggrant tills det inte lossnar mer. Upprepa föregående punkt 3-4 gånger med passande glidvalla för aktuellt före.

GLIDVALLA Ta bort eventuell gammal valla med en plastsickel. Putsa sedan av belaget med fibertex för bästa resultat. Smält eller gnid på paraffin på skidans glidzoner, värm in ett lager och se till att ha vallajärnet i rörelse hela tiden så att du inte bränner belaget. Låt svalna i 20-30

HUR OFTA BEHÖVER MAN VALLA SINA SKIDOR? Det beror på underlaget och aktuellt före. Vanligtvis brukar en glidvalla räcka från allt mellan 5-15 turer med skidorna men det kan variera. Du märker själv av när glidet och framförallt fästet börjar ge efter, och när skidans yta blivit grå.

13

och snökanon samt 500-600 meter rörsystem för konstsnön.

– Sektionen fungerar bra och tack vare vår garantiförening har vi kunnat skaffa pistmaskinen, som behövs för att kunna dra upp spår då man använder konstsnö. Konstsnön blir nästan som cement, tillägger Hannu, som själv gör en stor del av spårdragningen med maskinen.

På Pixneområdet finns både ett två och ett fem kilometers spår, som båda är belysta. Spåren har under åren byggts om flera gånger, och fått ett flertal konstgjorda backar.

– Det har hänt mycket sedan 1990-talet, konstaterar Hannu.

Vallningskunskaperna Även då det gäller skidutrustning och valla går utvecklingen framåt, och Hannu är en mästare då det gäller skidvallning. Han har ett flertal gånger deltagit i Skidförbundets vallningskurser i Vuokatti, och redan som tonåring bestämde han sig för att om han någon gång lär sig valla skidor, ska han hjälpa alla som vill ha hjälp.

– Jag kommer så väl ihåg det. Jag kom sist på en tävling, eftersom mina skidor var ovallade, minns Hannu.

Det var då jag bestämde mig. Även om vallorna och även skidorna har förbättrats mycket under åren, är vallningsprinciperna de samma, men varierar beroende på om man har klassiska eller skateskidor. Under skateskidor används ingen fästvalla – endast glidvalla.

– Dessutom finns nu så kallade skinskidor, som inte heller kräver fästvalla. De fungerar riktigt bra, men det är viktigt att man alltid väljer rätt skidor efter person, tillägger Hannu.

Vallar åt Vasaloppsåkare

Hannu har gått flera vallningskurser och bestämde sig tidigt för att hjälpa alla som behöver hjälp med att valla sina skidor.

Före dagens talkoarbete med pistmaskinen inleds passar Hannu på att valla om barnbarnets skidor, som blivit lite gråa i ytan.

– Då är det dags att valla om, poängterar han.

Nyinköpta skidor ska alltid först grundprepareras med paraffin.

– Sedan kan man bra använda snabbvallor, men skidorna ska alltid putsas emellanåt. En bra grundregel är också att alltid göra vallningen klar kvällen före skidorna ska användas, fortsätter Hannu.

Tejp fungerar också bra vid vissa fören, men det är viktigt att alltid slipa ytan med sandpapper före tejpning, och även tejpa en något kortare yta än den normala fästytan, tipsar Hannu.

Själv vallar han sina skidor ungefär en gång i veckan, och däremellan hjälper han andra som vill få tips och råd om vallningens vetenskap.

– Vi har till och med en egen Whatsapp-grupp om ämnet, skrattar Hannu.

I vinter åker han för femte året i rad med Ski Team Göran Holm för att valla skidor åt de 30-40 elitidrottarna och motionärerna som ska delta i Vasaloppet från laget. För de som känner sig osäkra vid val av skidor eller valla, rekommenderar Hannu att man alltid frågar av personalen i en sportaffär, eller någon annan kunnig person.

Text och foto: Anna Sand

JOHANNA GRANLUND

ALLA SOM RÖR sig på sociala medier har säkert sett dem, de inspirerande citaten som ska ge oss livsvisdom eller motivera oss att börja ett nytt och hälsosamt leverne. Ofta med en stämningsfull bild i bakgrunden för att ge tyngd åt de vackra orden.

Själv är jag lite svårflörtad då det kommer till inspirerande citat. Orden blir så snabbt tomma och klyschiga. Ibland håller jag inte ens med om poängen. Men då och då händer det att något guldkorn av

OM FRIHET, ANSVAR OCH ATT VÄLJA DET GODA visdom glimrar till i flödet – i mitt tycke alltså. Då samlar jag dem på en Pinterest-anslagstavla. I den här kolumnen tänkte jag filosofera kring några av dem. De rör sig alla runt ett liknande tema som kanske kunde sammanfattas med ”frihet, ansvar och att välja det goda.”

JAG HAR ÖVERSATT citaten fritt från engelska.

I det första säger Eckhart Tolle så här: ”Då du klagar gör du dig själv till ett offer. Lämna situationen, ändra situationen eller acceptera den.”

Nästa är ett ganska långt anonymt citat: ”Vi som satt i koncentrationsläger minns dem som gick genom byggnaderna och tröstade andra, de som gav bort sina sista brödbitar. De var visserligen få till antalet, men de bevisar ändå att det finns en sak som inte kan tas ifrån en människa: den sista formen av mänsklig frihet – att själv välja vilken attityd man ska

inta, oavsett vilka omständigheter man befinner sig i, att välja sin egen väg.”

Det sista citatet tillskrivs Dave Willis: ”Visa respekt också mot människor som inte förtjänar det. Inte på grund av deras karaktär, men som ett uttryck för din.”

ALLA DE HÄR citaten påminner mig om min moraliska handlingsfrihet.

Allt för lätt hittar jag ursäkter för att jag inte kan, orkar eller vill göra det som jag egentligen vet att skulle vara det rätta och det goda gentemot människorna runtomkring mig. Men egentligen finns det ingenting som ger mig en ursäkt för att behandla någon annan illa. Inte fast han eller hon är en så kallad energitjuv som vi i vissa andra inspirerande citat blir uppmanade att ta avstånd från, eller fast han eller hon har sårat mig eller varit en riktig skitstövel. Inte heller svåra trauman och tunga minnen från tidigare upplevelser skulle ge mig rätt att göra andra illa. Väldigt svåra upplevelser kan göra att man känner sig totalt låst i vissa situationer. Då kan det kännas nästan omöjligt att faktiskt välja hur man beter sig. Eller också sitter man bara så stadigt fast i gamla, dåliga vanor att det krävs försök efter försök innan man lycks bryta dem. Men poängen kvarstår. Frihet och ansvar. Valet är mitt.

NU MENAR JAG inte att man ska göra sig till dörrmatta och göra slut på alla sina krafter och mer där till för alla och envar. Naturligtvis behöver man dra gränser och som det första citatet säger, också försöka förändra situationen eller i värsta fall lämna den. Oavsett så är ansvaret för hur jag beter mig mitt eget.

Jag säger inte att det är enkelt och jag säger inte att jag själv lyckas med något av det här så ofta som jag skulle vilja. Men själva poängen med ett inspirerande citat är väl att det ska vara en vägvisare för den som ännu inte kommit fram?

”Visa respekt också mot människor som inte förtjänar det. Inte på grund av deras karaktär, men som ett uttryck för din.”

14

Joel är ny bonde vid ”Laskäch” Joel Aspholm i Övermalax tror på framtiden och tror på köttbranschen. Nu har han övertagit familjens svinproduktion och flyttat tillbaka till Röjbacken i Paxal.

– Gårdens produktion har lyckats bra. Jag fortsätter i föräldrarnas fotspår, säger han.

J

OEL ASPHOLMS FARFAR Sven lade grunden för den verksamhet som Joels pappa Tom tog över som tjugofemåring, i samma ålder som Joel är nu när generationsväxlingen är klar.

Joel fick frågan Vi pratar slaktsvinsproduktion och en besättning om mellan sexhundra och sexhundrafemtio grisar per omgång och i medeltal drygt tre omgångar per år. Omkring 30 kilograms grisar när de kommer och cirka 90 kilograms slaktvikt när de levereras till slakt.

Tom och Jaana har haft verksamheten sedan 1985. En tid drevs också pälsfarm men sedan länge har huvudproduktionen varit svin.

I fjol var sista året med statligt avträdelsesystem i dess dåvarande form.

– Det kommer nog ett nytt system för dem som ska generationsväxla, säger Joel.

– Men jag tror att det är lite så där att man vet vad man har men inte vad man får. Därför frågade mamma och pappa om jag var intresserad av att överta verksamheten i fjol, säger Joel. På samma gång gjordes också en deal med min storasyster Sanna.

Rörmokare och grävmaskinsförare Joel är en riktigt sympatisk person och han har ett så smittsamt skratt. Han utbildade sig till rörmokare efter högstadiet, arbetade först en tid med det men fick anställning vid Bröderna Hemming Ab år 2014 och där har han varit sedan dess.

– Som grävmaskinsförare och de senaste två åren på arbetsuppdrag i Stockholm.

– Jag har trivts så bra med ”Hemmingarbete” och kanske jag får tillfälle att hoppa in igen om det behövs. Sen när jag kommit in i arbetet här på gården ordentligt.

Han har kanske inte tänkt på det så mycket när han pendlat till Stockholm varje vecka – men nu tycker han nog att det är skönt att vara hemma mera.

Han har ”alltid” hjälpt till hemma, har både skött djuren och hjälpt till med att underhålla och när maskinhallen byggdes 2013.

Flyttade hem igen Joel övertog egnahemshuset, svinproduktionen, jord och lite skog.

Ena veckan flyttade Jaana och Tom till ett hus de renoverat centralt i Övermalax. Veckan därpå flyttade Joel in med sin flickvän Ann-Sofie Åkerholm från Kvevlax.

– Vi ytrenoverade ”nå smått” men resten får vänta. Mitt i allt blev det ganska bråttom, säger han och skrattar.

Veteranbilar från Amerika Vi sitter i maskinhallen och pratar.

I ena hörnet finns soffor, kaffebord och köksbänk. Man får en känsla av att hörnet används mera än till arbetsdagens kaffepaus. Det är liksom ett andra vardagsrum om än i enkel form.

Så är det också - för här skruvas det mycket med Amerikanska veteranbilar: Chevrolet, Dodge...

En mäktig samling och ett intresse både för far och son.

– Ja, skrattar Joel. Det skruvas mycket, det funderas mycket och det väntas mycket på originaldelar från USA. Men det är intressant!

Tom Aspholm kommer förbi en sväng vid intervjutillfället. Han trivs med den nya situationen – men samtidigt är han också nöjd över att få komma hit och hjälpa till – och så skruva med bilarna förstås.

– Det bästa är att Joel vill fortsätta, säger han.

Tom var själv med och byggde svinhuset när han var 15, år 1975.

Efter det har det runnit mycket vatten under broarna och produk-

Aspholmarna i Övermalax kallas ”Laskäch” och därför står det ”Laskäch grisfarm” på dörren.

tionen, liksom fastigheterna har utvecklats på många sätt.

– Mitt dilemma just nu är tillgång till odlingsmark, säger Joel.

Jag vill gärna arrendera mera, idag räcker det egna spannmålet

till mat åt djuren ungefär halva året. Gärna skulle jag föda grisarna med eget foder hela året, säger han.

Joel tycker också om att äta kött.

– ”Fleschesblöito ji bäst”, skrattar han.

Text och foto: Lisbeth Bäck

15

GR

Ö

N

Vårda dina muskler hos Millas Massage

NA

HÖR

NA

Nyhet Koppmassage!

Camilla Ulfvens, konditionsskötare

Norrnäsvägen 61, Norrnäs Tel. 050 350 3955

CARITA NYSTRÖM

VISST ÄR DET trevligt med riktig vinter med snö och kyla i lagom portioner. I skrivande stund är det faktiskt i mitt tycke lite för kallt: minus 20 trots strålande sol. Prognoserna lovar inte heller någon större lindring den närmaste tiden. Så det är bara att bita ihop, pälsa på sig och lyssna när snön knarrar under skorna, om man vågar sig ut. Men jag föredrar att i brasans sken ägna mig åt drömmar om varmare tider.

VINTERDRÖMMAR OM VÅR LJUSARE HAR DET nog redan blivit, så vi är på väg åt rätt håll. Och vi kan med färgstarka buketter av tulpaner ge oss själva draghjälp att ta oss igenom oxveckorna i januari och februari.

Jag har köpt tulpaner i olika färger och blandat dem i en gemensam vas.

Jag skulle gärna följa trädgårdsgurun Gunnel Carlssons råd och sätta in några kvistar från buskar. Men bara tanken att gå ut och beskära får mig att rysa. Jag får istället följa ett annat Gunnel-recept och tillåta tulpanerna att vissna i vasen och inte slänga dem.

De lätt skrynkliga kronbladen har sin bedagade charm.

ETT ANNAT SÄTT att lindra vårlängtan är att driva fram grönska, kanske blom ur kvistar av forsythia. Eller måhända klippa av några grenar av sibiriskt lärkträd. Kanske i morgon - eller övermorgon... bara kylan mildras. Jag drar mig till minnes min mors historier om kölden under vinterkriget, det år då lilla jag kom till världen.

TROTS KYLAN ÄR det redan frötid, trots att inte så många arter sås redan i januari-februari. För vissa sorter är det ändå dags. Jag har ur en väns rabatt ”knyckt” fröhus av trollius, en blomma som jag är mycket förtjust i.

Sådden håller jag först inne ett par dagar, sedan sätter jag ut den lilla asken för att köldbehandlas, täcker den med snö och hoppas mössen inte äter upp fröna. Att de sedan spirar då vårvärmen är här, önskar jag naturligtvis också.

BLOMMAN TRIVS I skuggigt läge och rätt fuktig jord. Jag har några bullerblomster (som Trollius också kallas) i skuggan under ett par rönnar, där mängder av liljekonvaljer bildar ett fint grönt täcke. Det latinska namnet Trollius fick blomman redan på 1500-talet. Den har flera namn på svenska, för ”kärt barn har många namn”. Den kallas också smörboll för den guldgula färgens skull. Benämningen bullerblomster använde jag i unga år. Numera blir det mest trollius.

Namnet har inget har att göra med troll, utan härstammar från tyskans ”Trollblume”.

DEN ÄR SVENSKA Lapplands landskapsblomma, något som visar att den som vild trivs mycket långt norrut.

Den trivs på fjällsluttningar, rikligt vattnad av smältande snö, och blommar tidigt redan i maj-juni. Lite senare blommar den besläktade kinesiska smörbollen, vars färg drar mera mot orange. Blomman hos den är öppnare, och ståndarna sticker rakt upp och ut ur blomman. Jag har några exemplar av den i en annan rabatt och blomningen avlöser bullerblomstrets.

NU ÄR JAG riktigt nöjd då jag har sått både trollius och chili. De senare skall sås i januari - februari. Jag tänker strax införskaffa basilikafrön. Jag sår den tidigt, håller den sedan inomhus och skördar för en fin grön smaktouch åt tomatsalladen.

”Låt oss med färgstarka buketter av tulpaner ge oss själva draghjälp att ta oss igenom oxveckorna i januari och februari”

BOKFÖRING

LÖNERÄKNING

Bokföringsbyrå H Ulfvens Kb Centrumvägen 15 66270 Pörtom

tel 040-726 6040 tel 06-366 1228 www.ulfvens.fi

ÖVRIGA TJÄNSTER

H.ULFVENS BOKFÖRINGSBYRÅ

GÅR DU I BYGGTANKAR? Dra nytta av gedigen byggkunskap

arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning • övervakning Närpesvägen 19, 64200 Närpes

Tel. 0400 563 282

www.byggbotnia.fi

VI BYGGER I ELEMENT Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser.

Fågelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500 www.vallviktraelement.fi

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

Vi vet vad som funkar och hjälper dig att hitta rätt kanaler. www.kustmedia.fi | info@kustmedia.fi

16

Föreläsaren Nils-Johan Englund och medborgarinstitutets rektor Eva Kammonen.

Spara pengar

genom smarta val Nils-Johan Englund föreläste kring rubriken ”Spara pengar utan försämrad livskvalitet” inom Malax-Korsnäs MI i Petalax i slutet av januari. En grupp intresserade åhörare var samlade och kvällen var riktigt intressant.

Del två kommer i februari, du hinner än.

M

AL A X-KORSNÄS MEDBORGARINSTITUT VILL följa tiden och strömmarna. Eva Kammonen berättar att hon, genast hon hörde om det, nappade på idén om föreläsningsinnehåll kring att spara pengar och placera dem smart.

– Jag tänkte att det här är något som kan intressera, säger hon och fortsätter. Det här är del ett och

den 19 februari 2019 ordnas en kväll till, då med ”Sparande och placering” som rubrik.

Goda råd och praktiska exempel Nils-Johan Englund visar sig vara både kunnig och intresserad av ämnet. Han ger handfasta råd och praktiska exempel på hur man kan spara. Till vardags arbetar han

som ombudsman inom SDP i Österbotten och har också ett företag inom vilket han föreläser/bistår hjälp inom ekonomi och placering.

I Petalax pratade han i första hand inte om hur man sparar pengar i den meningen att man köper mindre kaffe på stan eller ser över sin elförbrukning. Och i den bemärkelsen gjorde det kvällen mera intressant. Han lyfte fram vikten av att spara pengar utan att det knappt märks i vardagen. Att spara in på fasta kostnader och löpande utgifter på ett smart sätt utan att egentligen försaka något.

Att lägga lite tid på det för att sedan vinna i längden.

Själv blev Englund på allvar intresserad av det här för några år sedan när han började läsa böcker, lyssna på poddar och ”sluka allt” som har med privatekonomi och sparande att göra. Åhörarna i auditoriet vid MI i Petalax fick ta del av Nils-Johan

”Skapa helhetssyn över hela årets kostnader och bryt sedan ner det till bild på månads- och veckonivå.

Tänk realistiskt.”

17

KUSTNYTT RÄTTAR fick idén till hela Bykiston, och tillsammans med pappa Gunnar skrev texterna de första åren.

Jag kollade för säkerhets skull med syster Vivan, som svarade: ”Hej hej, jo de två första åren var det mamm och papp som stod för texterna i Bykiston, det var på tal när det firades 30 år 2012.”

Så hänger det alltså ihop och Tack Gunilla för rättelsen.

I SENASTE KUSTNYTT ingick en text om tre glada mottagare av Finlands svenska hembygdsförbunds förtjänsttecken. Gratulerar igen till Kerstin Knip, Rafael Frans och Margareta Björkholm!

Efter publiceringen fick vi följande hälsning av Gunilla Heick. ”Jag har en liten rättelse: Det står att Bykiston de första åren skrevs av Martin Nordman - men det stämmer inte: Det var faktiskt min mamma Anna Nylund som

Exempel på budgetmall att fylla i – i olika flikar. Det här är Marthaförbundets modell.

Englunds olika steg till bättre ekonomi. I smått och i stort och med råd som kunde agera väckarklocka till dem som var med.

Vart går pengarna?

Först och främst behöver man skapa kontroll över sin ekonomi.

Vilka är ens inkomster och utgifter och vikten av att bokföra dem. Vart far pengarna? För ändamålet tipsar Englund om att det finns olika budgetmallar: att fylla i på datorn, printa ut på papper eller ha som applikation i telefonen. Årsbudgeter, månadsbudgeter eller ner på vecko- och dagsnivå.

– Det viktiga är att man hittar ett system man tycker om och framförallt vill använda.

För privatpersoner tycker jag att Marthaförbundet har en bra modell på sin hemsida.

Han berättar att han själv har en personlig app i telefonen där han bokför sina uppköp kontinuerligt och en budget för kostnader på månads/årsnivå som hela familjen använder.

– Skapa helhetssyn över hela årets kostnader och bryt sedan ner det till bild på månads- och veckonivå. Tänk realistiskt. I början rekommenderar jag att man printar ut kontoutdrag och studerar kvitton så att man på riktigt ser vart pengarna har gått.

Buffert är bästa tipset – Det vanliga är att man får sin lön, betalar räkningar, reserverar pengar för mat och fasta kostnader. Man kanske lägger undan pengar till något man önskar sig eller har tänkt köpa och efter att det är uppfyllt ser man vad man kan till att spara.

– Sväng på det här, lyder hans råd. Dra först av allt bort en summa som sparas, liten eller stor summa. Använd direktbetalning och överför sparsumman till annat konto samma dag som du får lön eller studiestöd eller pension. På det sättet ”har du aldrig haft eller sett den summan”, förklarar han.

Och på detta sätt kan man på sikt skapa sig en buffert för oförutsedda utgifter.

– Att lägga undan pengar till en resa är inte samma sak, förtydligar han. Då sparar man till något man ska konsumera senare och pengar som har färdig ”adress”. Det jag vill slå ett slag för är att man ska ha lite pengar på kontot om något händer, så att man inte behöver ta ett konsumtionslån för en ny tvättmaskin till exempel.

När Englund pratar om buffert menar han inte heller pengar man låser i aktier eller fonder.

– Det är också ett bra sätt att spara men en buffert för oförutsedda utgifter behöver man få loss ganska snabbt och då är det inte bra att ha dem bundna för en bestämd tid.

Jagar sparmöjligheter i fasta kostnader Englund jagar inbesparingar på fasta kostnader – som gör att det ska finnas lite över att spara. Han pratar om att konkurrensutsätta: el, telefon, försäkringar, internet, lån och så vidare.

– Det är bara hemåt att på riktigt se över sina fasta kostnader med jämna mellanrum. Jämföra mellan olika leverantörer, ändra i takt med att livssituationen ändras. Men också ja, att fundera över om man kan klara sig med mindre och var de små summorna läcker ut.

För egen del erkänner NilsJohan att han har lite för dyr bil i förhållande till vad han kör och behöver.

– Jag har också vant mig vid snabb internetförbindelse hemma. Ett par exempel där jag kunde pruta på kostnader men så handlar det också om vad man vill prioritera.

– Jag erkänner också att telefonappen påverkar mig, fast på ett bra sätt om jag vill spara. Det känns jobbigt att trycka på minus när jag handlar något, ler han.

– Och det gör mig mera medveten om att undvika småköp i vardagen. Istället kan jag spara pengar till något jag verkligen vill ha eller behöver. Ni vet många bäckar små…

Åhörarna frågar och reflekterar Han pratar om lån, räntor och amorteringssätt. Om sparkonton, smarta kreditkort, internetsidor där man kan jämföra priser mellan olika bolag, om investeringstips i mindre skala med mera.

Deltagarna ställer frågor och reflekterar under kvällens gång.

Diskussion uppstår kring kundtrogenhet vid leverantörer, hur man ska tänka kring att spara åt barnen och om man gör det – ska man spara i deras eller i eget namn.

En kursåhörare reflekterar kring kontanter, om känslan av att bläddra fram sedlar och se vad man sparat eller vad saker kostar.

– I dag fungerar den fyrasiffriga koden både för små och stora summor. Man ”ser” inte pengarna på samma sätt som förr.

Eller är det gammalmodigt att tänka så?

Redaktionen/Lisbeth

Korsordsvinnare Vi Gratulerar GULLVI NORRAS, som vann överraskningspriset i KustNytts julkryss i senaste nummer. Present kommer till dig med posten.

Redaktionen

Fundera i trettio dagar Englund väcker till sist tankar kring att åtnjuta rabatter i butikerna, köpa bruksvaror under ”fel” säsong och så vidare.

– Det finns något man kallar trettiodagarsregeln, berättar han.

Det betyder att när man ser en sak man vill ha eller tänka köpa, ska man vänta lite. Några dagar eller mera dagar och se om det visade sig vara en impulsönskan eller om man faktiskt vill ha det.

Vid nästa den andra föreläsningen med Nils-Johan Englund, den andra av två, lyder rubriken ”Sparande och placering”.

– Då går vi närmare in på hur man kan börja spara i olika fonder eller direkt i aktier, säger han.

Väl mött då hälsar rektor Eva Kammonen från medborgarinstitutet.

030 6 430

5/2018 ISSN

N

NGE

TRET

IDNIN

ADST

S MÅN

SNÄ

AX KOR

S

MAL

dliv! t hun Vilke . MOM

4/2018

PRIS

5,60

€ INKL

d og me

6 430030 490108

TRETTIOANDRA ÅRGÅNGEN 6/2

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

Jobb med fokus på fastigheter

sse

intre

lsk na Ah Eveli ra hundar för sto

rs mormo Bakar rslimpa husmo

MS

Två

g av

15 000

- 40% IVE BÅGAR

OCH LINSER

Boka

!

mig

SNÄ

S MÅN

ADS

TIDN

ING TRE

TTIO

AND

RA ÅRG

ÅNG

EN ISSN

-283

X

Job ba inom r och SYDP hjälpe OLEN r

kappale

en

ing srådgivn

etag Alla märkesbågar För

gö

på Ber

SEGL bien ADE frå till Azoren Karirna

Ellinor leder SU i Österbotten

n påkare näsa n

MAT AV VILDA VÄXTER

M

erä O MÄ ÄRVKEESBN ÅG AR

VID KÖP AV GLASÖGON

_

oherde

Minn STÖD eslots som ER och upply ser

Fina fjäderfän hos Kjell

LÄS ÄVEN OM

produk

LÄS

030

490

108

WW W.K UST MEDIA .FI

ÄVE N

OM

Nu kan du köpa digitala lösnummer! www.kustnytt.fi/kop-losnummer

Text och foto: Lisbeth Bäck

6 430

0784

Lycka kan vara en kolonilott

_ köket TEM StenRestauran ter för A SK _ _ br g Hur man bygger en Nya krögare vid Strand-Mölle Kor kar y”snidigärdsgård” kyrk ÄR tare snä are med e koc s nya s • 06/3 V I Dtag minst a före blivand n Silvermedalj till aktiva damer på Bergö _ ILIV Korsnä 641 KÖP Ung Vi_ Vestersund 152 av Katarina mål A V G t med Om sorg och Från har flyt Matpra LAS tat! ner 2 Kom ihåg hushållsavdraget på -50% Fiske Öas n G Ovisio StrandvJuli finn N ”I pärolandi” RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET! s vi på Granlund Aktiestiftelsen delar ut bidrag – intres är det med Välk Snellma ägenJohanna och der omn STOR Lucas Närpesvägen 32, Närpes set a gam 4327. a av Petalax A Tfn 040-5422283, 040-5114665 la och kyrk WW ar nya kun www.hus-tradgardsservice.fi En vänlig grönskas dräkt av Carita Nyström _ är din W.STEN släkting der! hem Hurdan BRY sidan amerika TAR unde Ins piratio med r uppd EN.fi Fem ateri n för kontakt An ng tusen Ny stämn norlun från ing Lions da trä på skä i Ma dgård re lax till spe Sm rspekt Hjärts PET-C ugg iv tartar T _ elro

ddin e till Kvarn i Mo Petala holms lpe x backs _ Om gravgå morde rd t i Prä – stgård en… _ städning, trädgårdsarbeten för privatpersoner & företag.

t! ledig e ännu 1904 utrymm 010 311 Detta Ramona: Ring

KOR

tver

frednin

Molpe

INKLUS

AX

skin

om rd TEMA TRÄDGÅRD&LANTBRUK Möte skärgå

AL LA ON GL AS ÖG

MAL

goda

Han

TEMA

€ INK

Bränna ner en byggnad – vad gäller?

med

LÄS

5,60

L. MO

tiga r ens nytdrycke Säsong urliga nat och

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE INOM:

PRIS

poli rolle s-p r Möt riva Mik ael t App el

åt och fram n Vi ser historie vårdar

K DRYC MAT&

WWW.KUSTMEDIA.FI

ISSN 0784-283X

018

Klipper åtta ha i veckan

A ÅRGÅ

NDR

TIOA

G

490 108

IA.FI MED W.KUST

WW PRIS 5,60 € INKL. MOMS

-283X

0784

18

cirka Emma och Oskar Nordman, skribenten Gunilla Heicks morföräldrar, privata Foton .

Edvard till r halvbro in, 1940. Oskar var son till Benjam

Stor släktfest 1997 i Petalax. Syst er Vivan till vänster, jag till hög er, med kusin Annikas dotter Lovisa i famnen . Annika och hennes familj bor numera på släktgården Rosingas i Petalax, dit Benjamin och Brita Lovisa flytt ade år 1897.

Vivans dotter Lina i gult bor sed an flera år tillbaka i Sydney.

En emigranthistoria med förgreningar Min mamma Anna Nylund hade skrivit hela livet. När hon blev pensionerad från lärargärningen tog författandet fart på allvar.

M

AMMA ANNA, FÖDD Nordman år 1911, tecknade ner sina barndomsminnen från Petalax, börjandes med boken ”Sanna” (1978). Flera följde. Den sista boken hon skrev var ”Aronstaven”. Där berättar hon om hur hennes farfar och farmor, Benjamin och Brita Lovisa Nordman, med sina tio barn flyttade från Klockarbacka i Malax till Petalax, där de blev arrendatorer på Kronobostället. Det var ett stort steg att lämna den trygga tillvaron i Malax, med släkt och vänner runtomkring.

Olyckskorpar kraxade Arrendeavgifterna på Kronobostället var höga, och många olyckskorpar kraxade. Folket i hembyn ansåg det vara rena galenskapen av två medelålders människor att ta på sig en så omöjlig uppgift – Benjamin var 49 år, Brita Stina ett par år äldre. Men Benjamin

stod på sig, och Brita följde trots många betänkligheter med. Det handlade om att skapa en trygg framtid för de många barnen och deras efterkommande. ”Aronstaven” utkom år 1997, hundra år efter att Benjamin och Brita Lovisa flyttade från Malax till Petalax.

Benjamin hade haft ett första äktenskap med Brita Stina, som dog bara trettio år gammal, en vecka efter sitt femte barns födelse. Knappt två år senare gifte Benjamin om sig med Brita Lovisa.

Det gick Edvard gott Ett av de tio barn Benjamin och Brita Lovisa fick var min morfar Oskar, som jag aldrig hann träffa.

Han föddes år 1884 och dog redan 1944, fem år innan jag föddes. Mormor Emma levde ända till 1976.

Benjamins äldsta son från första äktenskapet hette Edvard.

Han föddes år 1871 i Kvevlax, där

År 2008 satt jag framför en dator på immigrationsmuseet på Ellis Island i New York.

Det var en stor upplevelse att hitta morfar Oskar i rullorna! Jag fick det renskrivna, inskannade pappret med hans landstigningsuppgifter utprintat. Historien blev plötsligt levande.

föräldrarna bodde åren 1870-72, innan de flyttade tillbaka till Malax.

Arton år gammal flyttade Edvard från Malax till Vasa. Han gifte sig med Amanda Mara, född år 1873. Deras äldsta son, Charles Edward Nordman, såg dagens ljus i Vasa år 1893, innan Edvard och Amanda emigrerade till Amerika.

Det gick Edvard gott, och han hjälpte sin halvbror, min sedermera morfar Oskar, när denne senare kom till Amerika för att arbeta, i minst två omgångar.

Edvard emigrerade Om Edvard, han som emigrerade till Amerika som den förste i släkten, vet vi annars inte så mycket.

Ingen har heller sett något fotografi av honom. Men vi vet att han dog år 1931 i Nelson, British Columbia, Canada, 60 år gammal.

Amanda dog år 1946 i Seattle, USA. Charles Edward, Edvard och Amandas äldste son i skaran av småningom fem barn, gifte sig i USA med Elsa Ohlson från Kalmar i Sverige.

Charles och Elsas dotter Carol Elsa Nordman, född 1931 i Penticton, British Columbia, ingick äktenskap med en australiensisk apotekare, Donald Jack Hansell.

Paret bodde först i British Columbia, där också äldste sonen David föddes år 1958. Men ganska snart efter det flyttade familjen till

Australien. År 1960 föddes sonen Peter i Canberra.

Återknöt kontakten Vid midsommartiden år 2003 besökte Peter, hans mor Carol och hans far Donald Finland. De träffade många släktingar i Petalaxtrakten, bland andra Kerstin Knip, Bengt Broo, Ann-Mari Häggman och Margareta Björkholm. Dessutom hälsade de på hos min kusin Rolf Nordman och hans familj i Vasa. Rolfs son Joel hade nämligen ett par år tidigare vistats i Australien som utbyteselev genom Rotary. I Sydney återknöt han som den förste i släkten kontakten med Edvards efterkommande.

19 Min syster Vivan Lygdbäck träffade Carol och Peter Hansell våren 2013 i Canberra, och året efter, i mars 2014, träffade också jag dem i samma stad. Ett rörande möte. Jag såg tydliga släktdrag mellan min småkusin Carol och mamma Anna, kusin till Carols far Charles Edward Nordman.

Samma milda blick och samma litet försiktiga väsen.

Men jag såg också att Carol blivit gammal och sjuklig. Hon var nästan 83 år, satt i rullstol och bodde på vårdhem. Då hon besökte Finland år 2003 var hon 71 år och ännu i full vigör.

Carol och Peter hämtade mig hos en svensk kompis som jag bodde hos i Canberra. Sedan åkte vi till en yacht club och åt lunch, och talade länge om släkten och gångna tider.

Jag var mycket glad över vårt möte, inte minst för att Carol avled bara ett halvt år senare.

Carol och Peter Hansell träffade Kerstin Knip och hennes familj i Petalax 2003. Kerstin är barnbarn till Maria Lovisa, min morfar Oskars två år yngre syster.

Carol och Peter Hansell vid kyrkan i Petalax; Carol vid Benjamin och Brita Lovisas grav. Benjamin var alltså Carols farfarsfar.

Hemma hos min kusin Rolf Nordman i Vasa. Sonen Joel hade besökt Peters föräldrar i Sydney ett par år innan deras besök i Finland. Peter Hansell, som också är med på bilden, bodde redan då i Canberra.

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss - vad vill du läsa om gratulera nära och kära skicka in läsarnas bidrag Gilla oss också på

Mycket mat i Petalax Med Peter Hansell, Carols son och Edvards barnbarnsbarn, har jag fortfarande kontakt. Han har arbetat för skatteministeriet i Canberra, men beslöt för ett par år sedan att pensionera sig. ”Det bästa beslut jag någonsin tagit”, beskriver han det som. Nu reser han jorden runt en stor del av tiden. Och så har han tillsammans med sin bror David köpt ett litet hus i Pommard, Frankrike, som de håller på och renoverar.

De planerar tillbringa ett par månader varje sommar i huset, och ha det som bas för resor i Europa.

Så vi får säkert se honom i Norden igen småningom.

Peter Hansell kommer ihåg besöket i Finland år 2003 som ett enda långt ätande. De hälsade på hos många släktingar och blev trakterade överallt: ”My recollection was going from house to house having early morning tea, then morning tea, then lunch, then early afternoon tea, then late afternoon tea, then dinner...” Så de blev rikligen förplägade.

Kusin Margareta minns att hon bjöd gästerna på äppelkaka med vaniljsås. Men vaniljsås kände de inte till, de trodde det var smält glass, berättar hon.

Hundratals efterkommande Benjamin Nordman har numera flera hundra efterkommande. De finns spridda över nästan hela jorden, på flera kontinenter.

Till exempel bor Kristina Törnqvist, dotter av Oskar Nordmans yngsta dotter Ingrid, sedan år 1974 i Alaska. Och Lina Lygdbäck, barnbarn till Oskars äldsta dotter Anna, bor sedan flera år tillbaka i Sydney.

Vi tillhör ett reslystet släkte!

Text: Gunilla Heick, bosatt i Danmark Från då jag träffade Carol och Peter i Canberra 2014.

WWW.BYANYTT.FI

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning.

Uppge därför namn och adress.

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

Har ni fått barn?

Vill ni vara med på bild i KustNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontakt­uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

GRATTIS! Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 27 februari 2019

20

Idérika unga

satsade allt på ett bräde na i finalen för ung företagsamhet i Finland. Den gick av stapeln i Amerikanska ambassaden i Helsingfors, vilket innebar att teamet måste förbereda sin presentation på engelska.

– Det gick riktigt bra, säger Emil. Vi är allihop ganska bra på engelska, men klart att det var lite extra spännande – inte minst med alla säkerhetskontroller där i ambassadbyggnaden.

Fin andraplacering

Michelle, Emil, Jenni och Andreas fick andra pris i finalen i av Ambassador´s Entreprenurial Challenge vid amerikanska ambassaden. i Helsingfors i december. Ambassadör Robert Pence delade ut priset och berömde de unga företagarnas brädspel. Foto: privat

De fyra ungdomarna från Malax är samspelta, det märks direkt. De har känt varandra sedan de började i skolan för snart nio år sedan, men i synnerhet det senaste året – på nian – har de blivit ett samspelt team där de kompletterar varandra: Michelle Berg, Emil Jåfs, Jenni Annala och Andreas Suikkanen.

V

I FUNDERADE TILLSAMMANS vad vi skulle vilja utveckla, inleder Michelle Berg. Till slut fastnade vi för en idé om att skapa ett brädspel, där spelplanen är en skola med olika utrymmen och korridorer.

Kunskap och spänning Andreas Suikkanen förklarar att det handlar om ett sällskapsspel, där spelaren får poäng genom att svara korrekt på frågor i nio olika kategorier.

– Man måste vara minst två för att spela, men sedan kan man förstås också spela parvis eller som lag mot varandra. Vi har inte satt någon åldersrekommendation, men kanske lyckas man svara bäst på frågorna om man går i högstadiet eller är lite äldre.

Totalt finns det i spelet nio kategorier av frågor, som utgår från

Ung företagsamhet

Eleverna har utformat ett brädspel, där spelplanen är utformat som ritningen av en skola, där en gnutta tur blandat med kunskaper bäddar för vinst.

skolämnen som matematik, gymnastik och musik.

– Och så finns det även rastkort, inflikar Emil Jåfs. Där kan frågorna handla om allt möjligt, baserat på vad som kan hända i en skolkorridor. Där kan spelaren få eller förlora energi, som omvandlas till kunskapspoäng.

<<

Spelets frågekort utgår från åtta läroämnen i skolan, samt rastkort med aktuella frågor som man kan prata om i skolkorridoren.

Kreativt och klurigt Mest tid har ungdomarna satt på att komma på de olika frågorna.

De märkte snabbt att det inte är lätt att ställa tydliga frågor, som inte kan missförstås av spelets deltagare.

– Det är svårt att formulera sig tydligt och exakt, intygar Jenni Annala. Där har vi alla hjälpts åt att läsa och omformulera oss, för att få ett ledigt men exakt språk.

Ungdomarna har ingen tydlig arbetsfördelning, men de övriga lyfter fram att just Jennis konst-

Lärare Henrik intygar att de unga imponerade stort med sitt proffsiga engelska uttal, vilket även belönades med att domarna lättare kunde förstå idén med brädspelet.

– Vi kom två i vår åldersgrupp! säger Jenni med stolthet i rösten.

Domarna tyckte att vi hade en unik idé och gillade speciellt mycket att vi hade satsat på ett brädspel istället för ett elektroniskt spel.

Nu i februari ska laget tävla igen, denna gång i Rewell Center i Vasa.

Precis som vanligt delar teamet upp arbetet inför tävlingen, men samarbetar så att alla har koll på läget.

– Inte spelar det så stor roll hur det går i tävlingarna, men nog lär vi ju oss också lite mer varje gång vi får feedback om vår produkt, menar Michelle.

närliga talang är värdefull när de skissade på hur spelet skulle se ut.

– Vi har sedan suttit och printat och klippt ut de olika korten, sammanfattar Andreas.

Tävling och feedback De kallar sitt företag för School Daze, en ordlek på engelska som för tankarna till skoldagar och till

att elever ibland kan uppleva en slags dimma i tankearbetet under lektionstid.

– Vår lärare Henrik Smulter har stött oss med namnet, men också med att utveckla vår idé och beställa material till brädspelet, säger Michelle.

Kring Lucia, alltså i mitten av december ifjol, tävlade ungdomar-

Högstadiet i Petalax erbjuder sina elever att träna företagsamhet, från idé till finansiering, utformning och utvärdering. Lärarna gläds med den positiva självkänsla som de unga visar.

– Vi har använt lite egna pengar till materialet, men annars har vi mest satt tid som resurs i vårt företag, förklarar Jenni. Nu har vi skapat vårt första brädspel och håller på att producera fem till, som vi ska sälja och få en liten vinst till företaget.

Om efterfråga finns är företagarna beredda att tillverka ytterligare upplagor av sitt spel. Nästa steg blir nu att översätta frågorna på korten till finska och engelska.

– Det har varit roligt att utveckla vårt eget företag och man känner sig stolt. Det känns bra att lyckas med en idé och vi vill gärna fortsätta utveckla idéer framöver, säger de unga företagarna gemensamt.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata