KustNytt 1/2021 Tema Hälsa & Välmående

6 430030 490108

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.KUSTNYTT.FI

TE M A H ÄLS

SMÄRTAN STOPPAR

DE

|

EN

1/JANUARI 2021

A

& V Å ÄL M

Möt kända författaren Antti Tuuri i Molpe

INTE MIA

Kevin och Valter om militärlivet

Camilla vill utveckla Korsnäs kommun

Recept på cake pops Bakom kulisserna

TRÄNINGSTIPS FÖR RYGGEN

Gissa & vinn KATARINAS KOLUMN

Hassan livar upp i Petalax

Vill du synas här?

INHEMSK

ENERGIPELLETS från 110€ / 500 kg

Kommunalvalet närmar sig och denna annonsplats är fortfarande

Hemtransport med kran

LEDIG!

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Ring och boka 06 344 1815 KustNytt utkommer 11.3 och 8.4

LÄS ÄVEN OM Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

Välgörenhet i Pörtom församling Hunden på jobbet Helena och kollegan Helge

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Tack för alla tips. Guld!

BÄSTA NI. HÄR är jag igen och vi med årets första KustNytt. Tiden går fort och i dagarna fyller jag år – igen. Jag är ödmjukt tacksam för just det – att få fylla ett år till.

Många ges inte chansen. Vad året bär med sig återstår att se. Vi har kommunalval och vi har corona.

Det vet vi åtminstone.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

LENITA GULLBERG ÄR praktikant på Kustmedia nu. Hon kom till oss redan före jul och nu undrar jag om hälsat henne välkommen åt er läsare. I den här tidningen medverkar hon med ett inslag där hon frågar oss lite om vad vi har för uppgifter vad gäller ByaNytt och KustNytt.

Företaget Kustmedia äger tidningarna ByaNytt och KustNytt.

Inom ramen för Kustmedia har vi många uppdrag som: andras tidningar och marknadsföringsmaterial, böcker, digitala läromedel, sedvanligt reklammaterial, digitala tjänster med mera. En del långvariga kundförhållanden och där kunder blivit mina vänner.

I TIDNINGEN MÖTER Anna Sand företagaren Nico Nordblad vid Verkstadsgymmet i Malax. Han

är övertygad om att styrketräning och fysisk aktivitet är en förutsättning för en funktionell vardag som äldre. A och O är bra fysik som bas.

Han påminner oss om att det inte är förbjudet att ta en promenad och göra lätta övningar. Jag förstår. Bästa investeringen.

Jag känner mig inte som något särskilt bra exempel – men jag promenerar ja, och i höstas började jag på cirkelträning vid Kroppsverkstaden i Pixne. Jag pratade ihop mig med fina Sara-Lotta och vi tyckte att det kunde vara en bra idé med tanke på ålderdomen.

Min, inte hennes.

Jag har inte gått på gym förr så det var en ny upplevelse. På tok för sent förstås men i alla fall. Men känslan när jag första gången lyfte skivstången var riktigt okej. Stången alltså, inga vikter. Jag såg mig själv i de stora speglarna, såg mig vingla till med skivstången ovanför huvudet. Men, men – hade jag där och då varit typ ett kexpaket hade det bra kunnat stå ”spår av Fredrik Smulter” på innehållsförteckningen.

Det är grymt roligt och jag vill det här – också med tanke på ålderdomen.

VD

INOM RAMEN FÖR temat hälsa och välmående ingår flera intressanta artiklar. Och annat allmänt läsvärt.

Sevärt var det hos familjen Nina och Justus i Paxal, där jag fick fota lite stämningsbilder av vintern. Det är fint med fyra årstider och det tycker också Nina. Favoritårstiden är ändå sommaren för henne. Då njuter hon av grönskan mellan jobben i det egna företaget Ninas Inramning.

Jag vill följa upp deras trädgård någon vacker sommardag.

Då hela deras tomt står i blom.

Det vill jag.

VÄLKOMMEN TILL ETT nytt år. Tack till er som prenumererar, köper lösnummer och läser tidningen. Tack till alla fina tips vi fick i vår läsarundersökning hösten 2020. Guld!

KRAMKRAM!

Torsdagen den 4 februari 2021

MAJ -BRIT T B JÖRKLUND BERÄTTAR att hon inte har datavana men att dottern Maria har en ”platta” som hon brukar låna och använda ibland för att söka synonymer när hon fyller i korsord.

Nu har Maj-Britt vunnit en egen iPad och från Kustmedia önskar vi att hon finner både nytta och nöje i att använda den.

Lärarinna hela tiden Pensionärslivet tillägnar Maj-Britt böcker, handarbete, korsord, TV, katten, familjen, huset och hemmet. Socialt liv inom till exempel byns pensionärsförening står på paus under pågående coronapandemi men är annars något hon brukar se fram emot.

Maria heter hennes dotter, som bor med Bo-Göran i Petalax. Och

barnbarnen är två; Roger och Svante.

Hon var gift med Ola, som dog i cancer redan 1971. Då var Maria sex år och de hade hunnit bygga egnahemshus i byns centrum.

Dessförinnan hade Maj-Britt utbildat sig till lärarinna i Ekenäs och hennes allra första arbetsplats blev Räfsbäck skola i Övermark.

Hon skrattar vid minnet.

– På 1960-talet. En stor skolbyggnad med många elever. Jag var lärare för alla klasser utom småbarnsskolan, som var i ett annat hus en bit ifrån. Och i skolan fanns en bostad åt lärarinnan.

– Under min allra första arbetsdag stannade bussen vid vägen och ut steg ”inspektorin” från Vasa.

Han var med hela dagen och inspekterade undervisningen. Själv

kunde jag inte ens namnen på eleverna då det var första skoldagen, men bra gick det nu ändå.

Hon arbetade i flera skolor innan hon landade i hemknutarna igen. Till först en tid i Nyby skola med kollegan Albin Enlund. Sen några år i högstadiet och sin huvudsakliga lärargärning utförde hon i lågstadieskolan i Petalax, därifrån hon pensionerades för ett femtontal år sedan.

Hon är glad åt alla forna elever som hejar och hälsar på henne.

– Och speciellt glad blir jag då de presenterar sig ifall jag inte kommer på vem de är, ler hon.

Nytt år – nytt lotteri Det här året, bästa läsare, har vi ett nytt prenumerationslotteri och ett nytt pris. Bland alla som nu betalar en prenumeration, antingen en egen ordinarie sådan eller en gåvoprenumeration, under tiden

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 1/2021: Joakim Snickars, Carina NordmanByskata, Katarina Vestersund, Anna Sand, Rosita Pellas, Lenita Gullberg, Johanna Granlund

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

Maj-Britt vann en iPad! Vi gratulerar Maj-Britt Björklund i Petalax som vann i Kustmedias prenumerationslotteri 2020. Hon fick en iPad från Multitronic och blommor från Florina.

– Tack! Jag blev så överraskad. Är verkligen ingen person som brukar vinna, säger hon.

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 €

Maj-Britt Björklund i Petalax är prenumerant på KustNytt.

1 januari till 30 november 2021 har chans att vinna en säng till ett värde av 500 euro från företaget Bed Invest i Smedsby. Den som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen. Till er andra säger vi – prenumerera gärna till er själva eller som gåva!

Text och foto: Lisbeth Bäck

ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

3

Betsy och Sally Havanais-hundarna Betsy och Sally har stämplat in för dagen vid Stämpelfabriken. De ”jobbar” här halvtid nu och då. Trivs helt bra. Vilar, nosar runt och vill vara med. Gör inget större väsen. Betsy är sex år och kommer från Värmland i Sverige. Sally är fyra år och Åbobo från början. Hemma nu är hos familjen Jenni och Mats Ribacka i Pixne. Deras människosyskon är Wilmer och Sander och så finns det en katt i huset.

Jenni och Mats driver tillsammans företaget MJR Consulting, med flera olika verksamhetsinriktningar: administrativa tjänster, fotostudio och försäljning av möbler och tillbehör till barnrum. Tidigare var de också återförsäljare av cyklar men är det inte längre. I höstas tog de ett steg till och köpte Västkustens Stämpelfabrik av Martin Nyqvist. Martin fortsätter att jobba här och är nöjd med hur det blev. Han brukar förresten också ha med hunden ibland.

Stämpelfabriken är bra på stämplar, skyltar, reklamtejpningar och roll ups. Tillverkningen sker med modern laserteknik och deras utrymmen finns på Brinkbacken i Malax.

– Bland utvecklingsidéerna finns både textilbrodering och tryck. Men en sak i taget, ler hon.

Jenni är allergisk mot hundar och symptomen är snuva, andningsbesvär och rinnande ögon.

Så i flera år sökte hon en hundras som skulle passa henne.

– När jag hörde om allergivänliga hundraser sökte jag upp dem och nosade på dem. De flesta reagerade jag på – tills jag träffade Bosse, som var en coton de tulear.

– När han tio år senare dog kändes det väldigt tomt, som att huset blev hundra kvadratmeter större, skrattar hon.

Då åkte Jenni och Mats till Värmland i Sverige och hämtade Betsy. Till hennes sällskap skaffades senare Sally. Havanaiser är lättlärda, anpassningsbara och sällskapliga.

– Före barnen hade jag mer tid att träna så Betsy kan många konster.

Hon tar fram godis och hundarna är genast med på ”vad som helst”.

– Vänta, sitt, rulla, tass, vinka, dansa å dansa å dansa, ger Jenni som kommandon och de är jätteduktiga!

EN D N B ET U H OB J PÅ Jenni Ribacka med Betsy och Sally.

Nyaste tricket Betsy kan är att stämpla på riktigt. Hon kan lägga tassen på stämpeln och trycka ner.

– Duktigt, berömmer Jenni.

Hundarna är ett kärt besvär och de dagliga hundpromenaderna om sammanlagt cirka sju kilometer är bra för hela familjen.

– Nästa hund ska vara en australiensisk cobberdog. Vet du – en sån som Susanna och Mika Hemming här i Malax har, säger Jenni.

Ja, det ska ännu sägas. Hundarna är inte med varje dag och de dagar de är med är de i köket ifall det finns kunder, som inte vill träffa dem.

Så det är inget problem. Välkommen in bara!

Text och foto: Lisbeth Bäck

TÄVLA OCH VINN ELVISP Din bästa vän i köket hjälper med smeten, grädden och potatismoset.

FYRKLÖVERNVINNARE

Grattis!

Amalia Kulp är hemma från Korsnäs men bor sedan ungefär tre år tillbaka i Pörtom.

– Jag träffade min sambo och då blev det flytt, skrattar hon.

Amalia jobbar inom hemservicen i Korsnäs, något som hon trivs med.

– Det blir nog aldrig tråkigt, det är ombytligt hela tiden.

På fritiden tar hon gärna fram sticksömmen, några avancerade grejer håller hon inte på med menar hon.

Mest sockar till dom som vill ha.

Vinsten var denna gång en muminmugg och ett paket te, kanske Amalia bjuder svärmor Benita Syring på en kopp, det var ju faktiskt hon som lämnade in tävlingssvaren i Amalias namn.

Vi tackar både Amalia och Benita för ert deltagande i fyrklövern!

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

tävlings­svar kn1020:

FRÅGA 1:

Liten och behändig första hjälpen väska att ha hemma, i bilen, båten eller i handväskan om man alltid vill vara redo. Alla behöver en sånhär!

FRÅGA 2: 5, 5, 13, 1 FRÅGA 3: 16, 13, 18, 7 FRÅGA 4: 11, 13, 19, 21

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 24 februari 2021. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

Korsn en mö sig

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

eg och

LOKALPRODUCERADE INHEMSK ENERGIPELLETS SÄNGAR FRÅN NÄRPES

3

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Vi har totalt..

– Jag flyttade hit...

4

110€

frånen god natts/ 500 För sömnkg

I detta nummer Hemtransport medhar kran vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den Solfvägen 218, Solf nedan) av Kustmedias logo. På vilka 06-344finns 0515,de?

044-9829 081ej med denna.) sidor (Räkna

Eden 7

Öppet måndag-fredag 8-17

– Vi har konsekvent...

– Bäst var kompisarna...

Tel. 0500-708381

Om jag vinner vill jag ha:

Omgång 330 K121

Amalia Kulp vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 329.

Tröstpriser fick Helena Sved i Pörtom, Kerstin Rosendahl i Korsnäs, Roy Stenbacka i Malax samt Margareta Svenns i Övermalax.

Gratulerar till alla vinnare!

FÖRSTA HJÄLPEN VÄSKA

STORSVEDS SOPSERVICE Adress.............................................................................................................

Namn............................................................Tel..............................................

Eden 3

Eden 1

Marknadsvägen 1 Smedsby Tfn 0500 162 423

Eden 9

Elvisp

Första Hjälpen väska

WWW.BEDINVEST.FI

Kors stor

F

4 Mia West är uppvuxen i Malax och bor sedan sex år tillbaka med sin sambo i ett hus i Paxal. Båda trivs med olika projekt både utomhus och inomhus – ett av de senaste är tunnbastun som syns i bakgrunden.

EN

H ÄLS

DE

TE M A

A

& V Å ÄL M

Mia lever aktivt trots svår migrän Mia West i Malax lider av en form av migrän som ger henne intensiva men korta huvudvärksanfall många gånger om dagen. Trots sjukdomen tycker hon att vardagen fungerar bra. Hon jobbar som sjukskötare och fyller fritiden med hemmaprojekt, politik, motorcyklar eller träning inför årliga långlopp.

M

IA WEST TRIVS bäst då det inte blir alltför tomt i kalendern.

– Vissa tycker säkert att jag har många järn i elden, men jag är en person som vill ha det så. Visst kan jag ligga på soffan också, men inte hur mycket som helst.

Hon jobbar som sjukskötare på HVC i Malax, sedan december 2020 med titeln vikarierande ansvarig sjukskötare. Hon är politiskt engagerad och ställer upp för SFP i kommunalvalet. Hon och hennes sambo kör motorcykel och har husbil och då det inte bär ut på vägarna tycker de istället om att syssla med olika projekt i huset eller ute på gården.

Sedan 2015 har det blivit extra viktigt för Mia West att hitta balans mellan jobb, aktiviteter och vila. Då drabbades hon av SUNCT, som är en ovanlig form av migrän.

– Det fungerar inte om det blir för stressig. Jag känner inte egent-

ligen av attackerna medan jag är på gång, men då det lugnar ner sig blir de svårare. Samtidigt kan jag inte bara gå runt sysslolös heller, utan jag behöver ha något att göra eftersom det distraherar mig från huvudvärksanfallen, konstaterar Mia. SUNCT tar sig uttryck i kortvariga attacker som kommer och går dagligen. Ofta varar de från några sekunder upp till en minut.

I Mias fall brukar det handla om sekunder och som värst kan hon ha tio till tjugo attacker i timmen.

Klarar vardagen Då hennes sjukdom började arbetade hon som akutvårdare i ambulansen.

– Jag jobbade då jag fick mitt första anfall. Jag mådde dåligt redan på förmiddagen, men tänkte att det bara berodde på hunger.

Efter lunch fick jag väldigt kraftig huvudvärk, behövde spy och kände hur det började pirra i vän-

ster sida av kroppen. Jag visste att det kunde vara symptom på en stroke och fick krypa till korset och be min kollega köra in mig till sjukhuset.

Sedan dess har hon ständigt återkommande anfall, alltid på vänster sida.

– Det känns som om någon skulle köra in en kniv i huvudet, vrida om den och sedan dra ut den igen. Samtidigt brukar vänstra ögat tåras och stängas.

Hon har provat många olika mediciner, men inte hittat någon som fungerat riktigt bra. Just nu har hon ingen medicin mot migränen, men tar vid behov receptfri värkmedicin om attackerna kombineras med vanlig huvudvärk.

Hon har också provat bland annat massage, zonterapi, akupunktur och att ha bettskena, men utan resultat.

Efter ett tag såg sig Mia West tvungen att sluta jobbar som akutvårdare.

– Återhämtningen fungerade inte. Vi brukade jobba i skift på ett dygn med tre dygn ledigt, men med min diagnos mår man bäst med regelbundna arbetstider och regelbundna sov- och mattider.

Att ge upp arbetet på ambulansen är en av de saker som har varit svårast för Mia att acceptera som en följd av hennes sjukdom.

– Jag är akutvårdare ut i fingerspetsarna och tyckte verkligen om mitt arbete på ambulansen, så att fatta beslutet om att sluta

Mia och hennes löparkompis brukar trycka upp tröjor åt sig inför varje lopp. Medaljerna från trailloppen har en speciell stil som Mia uppskattar.

OLIKA TYPER AV HUVUDVÄRK

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK

SINUSHUVUDVÄRK

MIGRÄN

IDIOPATISK INTRAKRANIELL HYPERTENSION

KLUSTERHUVUDVÄRK

TMD HUVUDVÄRK

5 kändes väldigt svårt, säger hon.

Jag kan heller inte umgås med vänner på det sätt som jag gärna gjorde förr. Det går inte så bra att fara på danser med höga ljud och blinkande lampor.

Samtidigt som sjukdomen har omformat Mia Wests liv säger hon att hon blivit van.

– Det fungerar som det är nu, så länge jag klarar mig i vardagen och inte behöver sjukskriva mig.

I mitt arbete ser jag dessutom folk som har det betydligt värre än mig och det ger perspektiv, säger hon.

– Helt optimalt är det väl inte för mig, men jag har ett pannben av stål och endorfinkicken efter loppen gör att det känns värt det.

Trivs bäst hemma Mia håller sig i form genom styrketräning, löpning och promenader.

– Jag brukar inte springa några extrema pass som träning, utan mellan fem och femton kilometer. Jag tränar gärna själv, men far alltid på lopp tillsammans med min kompis. Vi springer tillsammans och peppar varandra, säger Mia. Målsättningen är att delta i ett långlopp per år. I sommar kommer det knappast att gå att resa utomlands på grund av coronan, men Mia funderar att något lopp i Lappland eventuellt kunde vara ett alternativ. Möjligheten att resa är något som Mia saknar.

Eftersom Mia jobbar inom vården inverkar coronaviruset mycket på arbetsvardagen. Hon har hand om smittspårningen när de ringer från Vasa då något nytt fall eller nya exponerade personer har upptäckts i Malax.

– Samtalen kan komma när som helst och efter det ska jag i min tur ta kontakt med smittade eller exponerade och meddela dem om karantän. Ibland blir arbetsdagarna uppemot tolv timmar långa eftersom alla helt vanliga arbetsuppgifter också behöver utföras vid sidan av detta.

Hon vill lyfta fram sina fina kollegor på HVC. Utan dem skulle arbetet inte fungera, säger hon.

– Alla hjälper till på ett eller annat sätt. Är det inte med arbetet kring coronan och allt vad det innebär så är det med alla andra patienter som vi också skall ta hand om, i telefon eller på plats på läkarmottagningen.

Trots Mias sjukdom tycker hon att vardagen fungerar bra. På frågan om var hon trivs allra bäst svarar hon hemma. Hon och hennes sambo köpte huset i Paxal, Övermalax, för sex år sedan och sedan dess har de renoverat från och till eller jobbat med olika projekt ute på gården. Förutom sambon Hans Nyberg hör också hans två vuxna barn sedan tidigare till familjen.

– Hans är också en sådan som trivs med att syssla med något här hemma. Eller så sätter vi oss på motorcyklarna och blåser iväg någonstans!

Det handlar om att ta sig igenom loppen, om vi så ska bära varandra vissa sträckor!

Fem långlopp hittills Trots att vissa saker har begränsats finns det också mycket hon kan göra – som att springa långlopp till exempel. Hon har tränat och motionerat i olika former sedan hon var barn, men just långloppen började hon med först för några år sedan.

– Det började med att en kompis ville hitta på något som vi kunde göra tillsammans. Första året sprang vi tjejmilen i Stockholm. Nästa år blev det UTTERtrail i Pedersöre på 23 kilometer och följande år Höga Kusten Trail, som var 43 kilometer, berättar hon.

De har också sprungit Idre Fjällmaraton, och i somras deltog de på grund av coronarestriktionerna i ett virtuellt ecotrail där man kunde springa var man ville och bli klockad via en app. Ännu har hon inte provat på vanligt landsvägsmaraton, utan det är alltså traillopp i skogen på som mest upp till 50 kilometer som gäller.

– För oss handlar det handlar inte om tider eller placeringar, utan om att ta sig igenom loppen, om vi så ska bära varandra vissa sträckor, säger hon och skrattar.

Trailloppen bjuder på sina egna utmaningar, jämfört med landsvägslopp. Ibland ska man till exempel ta sig upp för slalombackar. Drivkraften för Mias och hennes löparkompis del är att bevisa för sig själva att de faktisk klarar det.

– Efteråt känns det super! Det är en sådan känsla som man inte får av något annat! Fast dagen efteråt går man som en skadskjuten kråka, det är knappt så man kommer fot om fot, men det är fantastiskt hur snabbt kroppen återhämtar sig, säger hon.

För Mias del resulterar återhämtningen efter loppen också i fler huvudvärksattacker.

MÖT VÅRA

frilansare Denna gång är det Rosita Pellas som får svara på några korta frågor i vår presentation av frilansarna. Rosita skriver för både KustNytt och ByaNytt sedan flera år tillbaka. Hon har en förmåga att snappa upp intressanta ämnen, fenomen och människor att skriva om som både vi och läsarna uppskattar högt.

• Namn: Rosita Pellas • Hemort: Bor i Malax men uppvuxen i Västervik, Vasa.

• Familj: Sambo, två barn och en hund men ingen Volvo - ännu.

• Det här gör jag en regnig söndag:

Dansar med barnen i vardagsrummet till Minecraft och KAJ-låtar.

• Det här äter jag till frukost:

Jag har ingen aptit tidigt på morgonen så dricker endast en kopp svart kaffe. Det är fel, ack så fel. Det vet jag också. Men om jag kan äta en sen frukost så tycker jag om färskt rågbröd, ägg i alla dess former, fjällfil och bär.

• En film som jag INTE tyckte om:

Den var inte direkt dålig men filmen Pandemic, The fear is Real. The Panic is Sperading från 2007. Ni vet, inte så kul när Hollywood underhållning blir verklighet. Filmen var en aning grymmare än vår nya coronaverklighet men man ska kanske inte se den mitt under en pågående pandemi. Den slutar lyckligt dock.

• Då mår jag som bäst:

När alla mina nära och kära mår bra - och när jag får min kunskapstörst stillad. Jag älskar att jag i jobbets tecken får träffa en massa människor som ger mig energi och nya insikter. Alla kan lära dig något nytt och det tycker jag är fantastiskt. Man blir aldrig fullärd.

• Jag kan inte: Köra skördetröska men det ska jag få lära mig snart.

• I hemlighet är jag bra på: Leka med tanken att en dag skriva en barnbok som roar eller berör.

HUSMORSTIPS

Sammanställning från expressen: Lenita Gullberg

Har du någon gång funderat över innehållet i diskmaskinstabletter? På förpackningens baksida visas varningstexter om att innehållet är frätande. Låter inte särskilt lockande eller bra för vare sig miljön eller oss människor att få i sig. Vill man undvika kemikalier kan man prova att göra sitt eget maskindiskmedel på följande sätt: • Sätt tre droppar vanligt diskmedel i facket för maskindiskmedel • Fyll facket till två tredjedelar med matsoda

Text och foto: Johanna Granlund

• Sedan häller du på vanligt salt så att facket blir fullt • Starta diskmaskinen på det vanliga programmet

6 Kevin Malm är utbildad husbyggare och Valter Väglund är elektriker. Efter militärtjänstgöringen fortsätter de nu sina liv. Med nya kompisar och erfarenheter i bagaget.

Om tiden

VID NYLANDS BRIGAD Valter Väglund och Kevin Malm i Malax kunde bocka av sin militärtjänstgöring i början av december 2020.

Ohi on! Efter 165 dagar vid Nylands brigad i Dragsvik, Ekenäs.

– Det var okej att vara där. Och helt okej att det är över nu, säger de.

I

BÖRJAN AV JULI 2020 var Valter Väglund och Kevin Malm två av dem som packade ner några få tillhörigheter och tog bussen ner till Dragsvik – precis som andra från deras kompisgäng. Att det skulle bli Dragsvik kändes naturligt, varken Valter eller Kevin hade på allvar funderat på civiltjänstgöring.

– Egentligen hade vi inte hört så mycket om garnisonen i Dragsvik före. Jo, att man är ute i skogen en del, roliga händelser som före detta beväringar har berättat om, hyss och sådant. Men om det dagliga livet i Dragsvik visste vi inte så mycket. Ingen av oss hade heller besökt garnisonsområdet tidigare.

Och innan man själv varit där är det nog ganska svårt att föreställa sig hur det faktiskt är.

Kortklippt som alltid Alla manliga finländska medborgare ska avtjäna värnplikt, utom dem som av olika orsaker inte är tjänstdugliga och befrias från uppdraget eller väljer att vara civiltjänstgörare. När man fyllt 18 år och ungefär ett halvt år innan man rycker in är det uppbåd. Det är då det fattas beslut om tidpunkt och till vilken brigad man far. Sen får man stämpeln på pappret.

Vid avfärden hemifrån klipps kort frisyr och med sig tar bara några få förnödenheter: kläder du

har på dig, toalettsaker, telefon, laddare, hörlurar och skarvsladd.

Ungefär det.

Efter ankomsten och inkvartering i Dragsvik påbörjas utbildningen men beväringarna väntar ungefär sex veckor på att få veta om fortsättningen i armén. Placering, till vilket kompani man kommer och hur länge militärtiden kommer att bli. Tjänstgöringstiden är 165 dagar, 255 dagar eller 347 dagar. Ungefär tusen personer är inkallade samtidigt i Dragsvik.

Stefan Väglund var i Dragsvik för exakt trettio år sedan. En skolans man som blev undersergeant och som räknade ner från 330 dagar.

Allt på svenska – utom kommandon Valter kom till Stabs-och signalkompaniet och Kevin till första Kustjägarkompaniet. Stabs- och signalkompaniet är i huvudsak ett fredstida kompani där Valter utbildades till signalist.Kustjägare är de som krigar på fältet i fronten och första som tar emot stridskontakt endera i anfall eller i försvar. Kevins uppgift var att gå med maskingevär.

En vanlig dag ”enligt pappret” är väckning klockan sex.

– Man bäddar sängen, borstar tänderna, äter frukost och så inleds dagens program men någon utbildningstjänst eller något program i terrängen. Så lunch och ut igen på samma program som under förmiddagen eller något nytt.

Efter kvällsmaten ska stugorna städas liksom allmänna utrymmen, berättar de.

Fritid är det till kockan nio och halv tio är det uppställning och styrkegranskning. Vid klockan tio ska det vara tyst.

– Man vänjer sig med dygnsrytmen. I Dragsvik är allt på svenska utom alla kommandon, som är på finska.

I Valters stuga bodde tolv personer och i Kevins 18 personer. Om

7

VÄRNPLIKTEN - ett finländskt val • Finlands militära säkerhet garanteras genom allmän värnplikt. Värnplikten gäller 18–60-åriga män. Också kvinnor kan ansöka till militärtjänst som frivilliga. Den som är värnpliktig måste fullgöra beväringstjänst eller civiltjänst. Tjänstgöringstiden är 165, 255 eller 347 dagar. Civiltjänstgöringen varar för närvarande 347 dagar. Efter fullgjord beväringstjänstgöring flyttar personen över till reserven. Reservisterna kan kallas till repetitionsövningar och då läget så kräver kan de kallas in för att försvara sitt hemland militärt.

• Finland står utanför militärallianser och måste därför bereda sig på att försvara sitt territorium självständigt. Den allmänna värnplikten producerar tillräckliga resurser åt armén, marinen och flygvapnet, så att de kan agera effektivt i konflikt- och krigssituationer.

Källa: Försvarsmakten

även om de inte har tillåtelse att använda dem dagtid i tjänstgöringen.

– För trettio år sedan fanns en telefonkiosk längst bort i korridoren och ”femti gubbar” kunde stå i kö och vänta, berättar Stefan. Då var det inte så värst mycket extra man pratade, ler han.

Numera får man även betyg i armén.

Han tror också att en del översitteri hos ledarna har tonats ner.

Att man inte per automatik utnyttjar sin ställning. Att tonen mot beväringarna har blivit mera mänsklig.

– Vad har ni för ”dagadollar”, frågar Stefan. På min tid var det fem mark per dag som vi fick lösa ut i kuvert en gång i veckan.

– Nu är det lite över fem euro per dag som betalas in till konto varannan vecka.

Stefan berättar att han ännu har kontakt med kamrater han lärde känna i Dragsvik.

Lär sig sociala koder

Bäst var kompisarna och att lära känna nya männsikor att plötsligt en dag ha så många rumskamrater – vänjer man sig också vid, tycker de.

Annorlunda med corona Det senaste året har präglats av coronarestriktioner. Beväringarna har inte haft kvällsaktiviteter, ingen bastugång eller innebandy, som det annars brukar vara. Inget kvällshäng i soldatkaféet eller utekvällar i Ekenäs. Ingen Öppna Portars dag och inga samövningar med reservisterna. Inget umgänge över kompanigränserna.

– Vi var inte utanför området alls på vår fritid.

– Några hade corona under vår tid där och jag var faktiskt i karantän men klarade mig bra, säger Kevin.

Det var synd för då kunde han inte heller delta vid uppbådet i Malax, som det var tänkt, och prata/ svara på frågor åt nya ungdomar på väg till armén.

Permissionerna har, också de, sett annorlunda ut. Istället för att komma hem varje veckoslut har de varit i Ekenäs mellan två och fyra veckor och sedan en vecka hemma.

– Bra så, tycker Valter och Kevin. Mindre tid i bussen för oss som ska till Österbotten och när man varit hemma en vecka har man fått saker uträttade också.

Bäst är nya kompisar Tillvaron var okej, tycker Valter och Kevin.

– Bäst var kompisarna, att man lärde känna nya människor.

Vad har ni lärt er?

– Att vänta. I Dragsvik är det ofta bråttom till att vänta. Och sen väntar man ganska länge.

Uppdraget i armén är att stora grupper ska kunna agera på kommando under krigstid, vid kriser eller katastrofer. I samhället utanför finns även en stor skara reservister som förstår samma kommandon. Historien har visat att konceptet fungerar.

Bland befäl och undersergeanter finns det olika personligheter.

– Helt maktgalna personer och de som är riktigt bra att ha att göras med – även om de är auktoritära, säger Valter och Kevin.

Pappa Stefan jubilerar Valter nickar mot Stefan Väglund, hans pappa som sitter med vid bordet i Klockarbacken. Han gick nämligen befälsutbildning och hade 330 dagar i Dragsvik.

I år det 30 år sedan Stefan var i armén. Han hade sett framemot att åka på Öppna Portarnas dag i höstas och hälsa på Valter, men det satte coronapandemin stopp för.

– Jag har inte varit där sedan jag själv blev civil. Skulle vara intressant att se hur det är där nu. Men jag har en pojke till, Oscar, så kanske det finns tillfälle en gång till då.

Han hör ju att grundprinciperna är samma idag som för trettio år sedan medan vissa saker märkbart förändras. Ett exempel är att alla har egna mobiltelefoner idag,

En del av tiden i militären tillbringas i terrängen och på läger – med eller utan övernattning i tält. En del är praktiskt arbete, eller lektioner om exempelvis Finlands historia. En del är att städa och bädda och hålla ordning.

Maten serverades under Valter och Kevins tid nästan alltid utomhus på grund av corona. Ingen mat serverades i matsalen.

– Matabackarna fylldes med ”batagryta” och vi åt med kniffelknaffel, som är en kombinerad sked och gaffel. Frukosten bestod av gröt, smörgåsar och ibland ägg och piroger.

Förr räknade man ner dagarna genom att bryta av tinnar på en kam. Nu finns behändiga appar för ändamålet.

– En kul grej, säger Valter.

Då Valter och Kevin ska summera tycker de att det går bra att vara i Dragsvik om man har någorlunda kondition, humör och tillräcklig stubin när man får uppdraget att städa en gång till – fast det är städat.

– När man blir ”pimsad” är det bra att komma ihåg att de som gör det har själva varit i den situationen, säger Valter.

– I militären lär man sig också nödvändiga sociala system och koder som man har nytta av resten av livet, inflikar Stefan.

– Jo, man lär sig mycket – om att kriga, att framrycka, att skydda sig, att ta kommandon, säger Kevin.

De skrattar.

– Man lär sig också nya städtekniker, som att vika fint och bädda, skrattar de.

Sista dagarna – då hör det till att röja runt lite extra, riva lakan ur färdigt bäddade sängar till exempel.

Att bli civil kändes bra tyckte de. Då är det gjort.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Korsnäs kommun erbjuder nu alla en möjlighet att få bygga och bosätta sig i det natursköna Korsnäs.

Under år 2021 säljer Korsnäs kommun egnahemstomter för 10 €/st och radhustomter för 1000 €/st.

Korsnäs kommun erbjuder rejält stora egnahemshustomter och tomter finns att tillgå i alla byar i kommunen.

För mera information kontakta: info(at)korsnas.fi

HELENAS HÄLSOHÖRNA ES-TECK SCANNING NU 85€ (NORM. 115€)

Med ES-Teck scanning kan man kolla vitamin- och mineralstatus, tarmen, blodkärlens elasticitet, begynnande typ2-diabetes m.m.

LYMFABEHANDLING

lämpar sig till dem som har problem med att vätska samlas i kroppen, såsom svullnader i ben och armar, ömma trötta sjuka ben och celluliter. Även immunförsvaret stärks.

YOGAMASSAGE 75 MIN 85€

Yogamassage är en avslappnande massageform, med djupmassage samt stretch av hela kroppen.

VÄLKOMMEN HÄLSAR HELENA!

Stadie 2 Stadie 3 Stadie 1 90 min 92€ | 60 min 68€ | 6x60 min 390€

Västanlidvägen 18D • 050 571 1682 • www.helenashalsohorna.fi måndagar & fredagar mottagning i Korsnäs tisdag, onsdag & torsdag på Wasa Wellness • Långviksgatan 13

Salong Må Bra / A&M Tjänster ab

Välkommen till en mångsidig liten salong Medicinsk fotvård • Kosmetologtjänster Massagetjänster • Solarium För bokningar och mera info ring: 045 2268543 Besöksadress: Silverbergsvägen 23, 66200 Korsnäs

BOKFÖRINGSTJÄNSTER OCH FÖRETAGSRÅDGIVNING!

KORSNÄS Bokföringsbyrå

Ta kontakt!

Sandviksvägen 36, MOLPE • Tfn. 06-3476625 • info@korsnasbokforingsbyra.fi

BOKFÖRING

LÖNERÄKNING

Bokföringsbyrå H.Ulfvens Kb tel 040-726 6040 Centrumvägen 15 www.ulfvens.fi 66270 Pörtom

ÖVRIGA TJÄNSTER

H.ULFVENS BOKFÖRINGSBYRÅ

LOKALPRODUCERADE SÄNGAR FRÅN NÄRPES För en god natts sömn

Eden 7

Eden 3

Eden 1

Marknadsvägen 1 Smedsby Tfn 0500 162 423

Eden 9

WWW.BEDINVEST.FI

8

Nöjda kunder bästa belöningen

EN

H ÄLS

DE

TE M A

A

& V Å ÄL M

Helena Hemming erbjuder sina kunder en speciell sorts massage som heter lymfmassage. Hon har egen mottagning vid Wasa Wellness i Vasa, men numera arbetar hon även två dagar i veckan i Korsnäs. Arbetet delar hon tillsammans med kollegan ”Helge” - en lymfdräneringsmaskin som driver ut slaggprodukter ur kroppen.

H

ELENA HEMMINGS N YA mottagning i Korsnäs heter ”Helenas hälsohörna” och precis som namnet lyder ligger den i ett hörn, eller mer specifikt i hörnet av ett grått parhus i närheten av Dermoshop.

Man får direkt den rätta spakänslan när man kliver in i hennes nya lokal. Det känns som att man befinner sig i en oas av lugn. Helena bär munskydd och välkomnar sina kunder med en coronahälsning. Första frågan blir naturligtvis, hur det kommer sig att hon ville öppna en ny mottagning just i Korsnäs.

– Jag flyttade hit i somras och när jag och min sambo upptäckte den här lokalen bestämde jag mig ganska snabbt för att starta upp en mottagning här också. Så nu behöver jag bara pendla tre dagar i veckan till Vasa, säger hon och ler.

Helena är så att säga tillbaka på hemmaplan. Hon spenderade mycket tid i Korsbäck hos mommo och moffa i barndomen och somrarna tillbringades i Taklax.

Det bortglömda systemet I snart tio års tid har Helena haft egen mottagning vid Wasa Wellness, som är ett gemensamt hem för företagare som erbjuder olika sorters välmåendetjänster. Helena är utbildad lymfmassör och arbetar således med det mest glömda och minst förstådda systemet i vår kropp – lymfsystemet.

Lymfsystemet kan man kort och gott säga fungerar som kroppens reningsverk, förklarar Helena. Det ansvarar för att transportera bort avfall ur kroppen, som sedan avlägsnas med urin, svett och avföring. När det inte

fungerar helt optimalt kan det orsaka problem.

Kroppen kan enligt Helena bilda upp till hela fem liter lymfvätska per dygn som ska cirkulera runt. Men ibland kan det av olika orsaker bli problem i flödet och då hjälper enligt henne lymfmassagen som hon erbjuder.

Vilka besvär har dina kunder?

– De har ofta trötta, värkande, tunga och svullna ben, och lipödemiker som de kallas blir ofta också hudömma.

Lipödem är en ganska okänd men inte helt ovanlig sjukdom som mest drabbar kvinnor. Den debuterar ofta vid en hormonförändring i kroppen, och dessa hormonförändringar brukar vanligtvis ske i puberteten, under en graviditet eller när kvinnor kommer in i klimakteriet, förklarar Helena.

Hur ställer du diagnosen?

– Jag känner på fettvävnaden och ett typiskt tecken för ett trögt lymfsystem är smärta vid tryck.

Andra bra kännetecken är att kroppen är oproportionerlig, och ofta sväller inte en lipödemiker i händer och fötter trots att benen är tunga, säger hon och fortsätter: – Men man kan också ha en blandning av både lipödem och lymfödem. När man har lipödem har man en störning i fettvävnaden och fettansamlingar som gör ont. Lymfödem å andra sidan uppstår ofta vid skador.

En del cancerpatienter får problem med flödet när ett lymfkärl i kroppen skadas. Kan de också få behandling hos dig?

– Vanligtvis får cancerpatienter remiss från sjukhuset till fysiote-

rapeuter som har specialiserat sig på lymfsystemet, och som har en medicinsk legitimation i grunden.

Jag i min tur som lymfmassör kan ta emot cancerpatienter endast efter avslutad behandling.

9 Arbetskollegan ”Helge” Helena arbetade länge i butiksbranschen innan hon, i vuxen ålder, beslöt sig för att gå en utbildning vid Axelsons Institute, vilket är en av Nordens äldsta och största skola inom massage, friskvård och skönhet. Ett val hon inte ångrar i dag.

– Den absolut bästa belöningen för mig som lymfmassör är helt klart nöjda kunder och att man faktiskt ser goda resultat efter behandlingen, säger hon.

I Sverige ligger man i framkant vad det gäller denna form av friskvård, anser hon.

– Jag arbetar inte enbart med mina händer utan har också hjälp av en lymfdräneringsmaskin. Jag kallar honom min arbetskollega ”Helge”. Och jag tror faktiskt att jag är den enda i Finland som har just den här utrustningen, säger hon. ”Helge” som numera pendlar fram och tillbaka från Vasa till Korsnäs med henne, kommer också han från Sverige.

Enligt Helena så upplever personer som lider av lymf- eller lipödem i benen en lättnad efter en behandling med ”Helge”. Men att beskriva i ord hur behandlingen känns, är desto svårare.

– Det är inte en helt smärtfri behandling. Det känns ungefär som att man har kolsyra i kroppen, det pirrar lite grann men det är också samtidigt väldigt avslappnande, så vissa kan till och med somna. Och under behandlingen brukar en del få besöka toaletten.

Hur många behandlingar krävs innan man ser någon effekt?

– Det är väldigt individuellt men jag brukar rekommendera cirka sex behandlingar, och sedan ger jag råd för vad man kan göra för att upprätthålla resultatet.

Man kan själv ”boosta” sitt lymfflöde Det finns alltså saker som alla själv kan göra hemma för att förbättra flödet i sitt lymfsystem. För tyvärr finns det inga mirakelkurer som varar för evigt. Lymfsystemet kräver kontinuerligt underhåll. Men det sämsta man kan göra för sitt lymfsystem är enligt Helena, att sitta stilla och stressa.

– Stress är en stor bov och det beror på att man ofta ytandas när man stressar och systemet stagnerar vid ytlig andning. Så djupandning är bra för lymfflödet men också all sorts motion, hälsosam mat och torrborstning, säger hon och tillägger: – Och man ska inte heller glömma bort att dricka tillräckligt med vatten.

Utöver lymfmassage erbjuder Helena även yogamassage och kroppscanning vid sin nya hörna i Korsnäs.

Text och Foto: Rosita Pellas

LISBETH

FÖLJ MED EN DAG

bakom kulisserna på ByaNytt & KustNytt JENNIFER

LISBETH BÄCK är chefredaktör och ansvarig utgivare för ByaNytt och KustNytt. Hon är också den person som är först på plats på morgonen, ofta redan klockan sju. Dagen börjar hon med att gå igenom de senast inkomna mejlen och sedan ser hon över planeringen och kontrollerar vad som behöver göras. Lisbeth poängterar att ingen dag är den andra lik, eftersom Kustmedia har så många olika uppdrag. Hon arbetar mot deadlines och håller i olika trådar. Befinner sig ofta ”ute på fältet” och sköter intervjuer och träffar kunder och samarbetspartners. ”Ett roligt och omväxlande arbete”, säger hon och ler.

En annan som sköter en stor del av det redaktionella arbetet är JENNIFER HÄGEN som beskriver sig själv som lite av en ”klassisk alltiallo”. En av hennes huvudsakliga arbetsuppgifter är att vara redaktör för ByaNytt och KustNytt. Det innebär att hon planerar innehåll, delar ut uppdrag till frilansare, skriver texter, håller i olika trådar och gör en del research. Jennifer ansvarar också för annonsförsäljningen och är även den som kör ut tidningarna till återförsäljarna. Tillsammans med Lisbeth sköter hon om innehållet till sociala medier.

Arbetsdagen börjar med att gå igenom mejlen och se vad som behöver göras.

Hon sköter även om läsartävlingar och fixar vinster till vinnarna.

MARIA LILLÅS är grafisk designer och ansvarar för ombrytningen av innehållet i tidningarna. Ombrytning innebär att hon plockar ihop text och bilder till

Vår kaffemaskin, vårt livselixir som Jennifer brukar säga, står placerad i mötesrummet. I mötesrummet hålls bland annat veckomöten och man kan ta sig en kaffepaus i lugn och ro.

varje artikel. Hon skriver inget själv utan plockar ihop materialet ur databasen.

Arbetsdagen inleds likt alla andra med att gå igenom mejlen för att kontrollera om det finns nytt material eller nya annonser som behöver göras. Marias uppgift är att planera tidningssidorna så att bild, text, citat och faktarutor är placerade på rätt ställe. Viktigt att slutresultatet blir läsarvänligt och snyggt.

Hon behöver också ofta köra bilderna i något bildbehandlingsprogram.

Maria har tät kontakt med Jennifer och de går tillsammans igenom innehållet i tidningen och hur det ska se ut. De planerar tillsammans omslag, rubriker och paradbilder.

Om sitt arbete berättar hon: ”Att ombryta en tidning är jätteroligt. Man får använda sin kreativitet, och att sen se sitt arbete som tryckt tidning är alltid lika spännande.”

EMILIA HÄGGMAN som är VD på Kustmedia som ger ut tidningarna understryker att hon jobbar ganska lite med själva KustNytt och ByaNytt. Alla i personalen jobbar även mera eller mindre med andra projekt i Kustmedias regi, bland annat böcker, reklamprodukter, andras tidningar och innehållsproduktion för sociala medier. Emilia sköter om kontakten med tryckeriet gällande offerter. Hon ser också till att läsarnas adresser skickas till utdelningsbolaget så att tidningarna kommer till rätt personer. Hon har i viss mån även kontakt med frilansare och återförsäljare.

TOMAS BÄCK är den som sköter om faktureringen och tar emot adressändringar. Han fungerar som prenumeranternas kontaktperson och sköter också andra administrativa uppdrag. Tomas försöker trappa ner på sin arbetstid och befinner sig således inte på kontoret varje dag.

LENITA GULLBERG är praktikanten som började i november 2020 och som kommer vara på plats till slutet av februari 2021. Till arbetsuppgifterna hör allt möjligt bland annat att korrekturläsa andras texter och även skriva egna små texter och komma på idéer till kommande nummer av KustNytt och ByaNytt.

Hon har bläddrat i arkiven och letat fram innehåll till sociala medier.

Som praktikant hjälper man till där man behövs.

Vi har även cirka 20 frilansare som arbetar med att skriva texter för våra tidningar.

Text och foton: Lenita Gullberg, Praktikant på Kustmedia

MARIA

EMILIA

TOMAS

LENITA

10 Kommunen ordnade en teckningstävling för kommunens daghem och förskolor för att få fram en logotyp för marknadsföringen av den barnvänliga kommunen. Logotypen som man har valde att använda togs fram ur denna teckning.

Utställning vid kommungården av teckningarna som kom in i tävlingen. Foton: Malax kommun

Malax vill bli

mer barnvänligt Sedan ifjol deltar Malax kommun i Unicefs En barnvänlig kommun-modell. Den baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och Unicefs internationella barnvänliga städer-modell. Konventionen gäller inte enbart de yngsta barnen, utan även ungdomarna.

U

T VECKLINGSARBETET SKA PÅGÅ i två års tid och därefter hoppas vi att vi efter granskningen kan få ett barnvänlig kommun-erkännande av Unicef, inleder bildningsdirektör Agneta Martin, som är ordförande för den koordineringsgrupp som tillsatts för arbetet.

Representanter från alla sektorer Gruppen inledde sitt arbete i juni 2020 och har sedan dess regelbundna möten. Den består av representanter från kommunens alla sektorer, förvaltningen, ungdomsfullmäktige, förtroendevalda samt föreningar och organisationer, såsom Röda Korset.

– Vi inledde arbetet med att göra en kartläggning av nuläget och valde därefter två tyngdpunktsområden som man ska satsa på under 2020–2021: Barns rättigheter samt möjligheterna för barnen att påverka planering och utveckling av det offentliga rummet, fortsätter Agneta.

EN BARNVÄNLIG KOMMUN Avsikten med verksamhetsmodellen En barnvänlig kommun är att främja barnens välmående och förverkligandet av barnens rättigheter i kommunen.

I praktiken innebär detta till exempel att:

Fyra huvudprinciper

• barn behandlas jämlikt som kommuninvånare

Avsikten med modellen är att främja barnens välmående och att förverkliga barnens rättigheter i kommunen. Konventionen om barnets rättigheter har fyra huvudprinciper: Förbud mot diskriminering alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt barnets rätt att få sina synpunkter beaktade och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening.

• barnen tas med i planering, bedömning och utveckling av tjänsterna

Även tonåringarna berörs Hur kommer man då att märka av arbetet rent konkret i kommunen?

– Vi har inledningsvis informerat all personal som berörs om att vi nu strävar till att involvera barnen och ungdomar ännu mer i olika processer. Deras åsikter ska beaktas i mån av möjlighet, till exempel då det gäller planering av renoveringar eller nybyggnader, förklarar Agneta.

• varje barn ges lika möjligheter att delta • i beslutsfattandet använder man sig av barns och ungas kännedom om sin egen vardag • barnets rätt till tillräcklig andel av samhällets resurser syns i kommunens budget.

Konventionen om barnets rättigheters fyra huvudprinciper: 1. Förbud mot diskriminering, alla barn har samma rättigheter (artikel 2).

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3 punkt 1).

3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6).

4. Barnets rätt att få sina synpunkter beaktade och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12).

Du kan läsa mer om verksamhets­ modellen En barnvänlig kommun på Unicefs webbplats.

Hon poängterar att alla högstadieelever och elever på andra stadiet också berörs, eftersom modellen omfattar alla som inte fyllt 18 år.

– Ungdomarna har ofta många och goda åsikter. Vi kan inte lova att vi kan beakta alla, men vi ska i alla fall lyssna. Det sker inte direkt via koordineringsgruppen, utan via kommunens personal – såsom daghemspersonalen, lärare och rektorer, fortsätter Agneta.

Konkreta exempel Några konkreta exempel där man tagit modellen i beaktande är renoveringen av daghemmet Solhagen samt det nya gymnasiet som byggs i Petalax.

– Speciellt kring gymnasiet har eleverna varit aktiva och gett sina synpunkter och önskemål via rektorn.

Syftet är att de kommunanställda alltid ska ha modellen och barnens rättigheter bakom örat – det är alltså inte koordineringsgruppen som ska stå för implementeringen utan alla anställda, inom alla sektorer – bildningen, den sociala, den tekniska och så vidare.

– Modellen och uppmaningarna har mottagits väl, folk vill gärna arbeta för barnens bäst, avslutar Agneta.

Text: Anna Sand

11 TACK FÖR TIPS E

T Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Matias sov i kyrkan

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

I början av januari fick kyrkvaktmästaren Matias Nylund jobba tolv timmar i sträck med att torka vatten från väggar, bänkar och golv i den sektion som vetter mot den östra ingången till Korsnäs kyrka.

Arbetspasset tog slut först 4.30-tiden.

A

T T ARBETA TOLV timmar i sträck fram till arla morgonstund med att sanera kyrkgolv och bänkar är verkligen ingen höjdare. Församlingsvaktmästaren Matias Nylund var med om denna ovanliga men minnesvärda arbetsupplevelse i Korsnäs kyrka i början av januari.

Söndagen den 3 januari var till att börja med ett helt rutinmässigt och ordinärt arbetspass för Matias Nylund som är kyrkvaktmästare vid Korsnäs församling.

– Efter att söndagsgudstjänsten i kyrkan hade avslutats städade vi undan saker och ting i normal ordning och jag åkte hem.

– Men redan vid 16.30-tiden var det slut på friden. Nödcentralen tog kontakt på grund av att brandalarmet hade gått igång. Två minuter senare gjordes det brandkårsutryckning till kyrkan.

Någon eldsvåda handlade det dessbättre inte om. Men av någon outgrundlig anledning hade det sprinklersystem som finns i mellantaket nära den östra ingången till Korsnäs kyrka aktiverats. Anläggningen blev installerad och togs i bruk i samband med kyrkans renovering för några år sedan.

– Vatten hade pumpats ut och strömmat ner för väggarna mot kyrkbänkarna och golvet intill den östra ingången till kyrkan, säger Matias.

– Det var bara att sätta igång och börja sanera. I praktiken gällde det att torka bort vatten av väggar, bänkar och golv. Ett tag under kvällen hade jag assistans

av den andra kyrkvaktmästaren Frank Hydén.

– Arbetet blev mycket utdraget på grund av att vattnet uppifrån fortsatte att droppa under lång tid. Jag var till slut tvungen att tillbringa hela natten i kyrkan i arbetets tecken. Sammanlagt tog torrläggningen tolv timmar.

– Först vid 4.30-tiden på morgonen tog det extra arbetspasset slut. Jag lade mig därefter på en kyrkbänk för att sova några timmar. I nattmörket lystes kyrkan upp lite av den julgran som var placerad i kyrkan, berättar Matias.

– På måndagsförmiddagen kunde jag bege mig hemåt igen.

Att sova i kyrkan är inget som jag vill vara med om igen, försäkrar Matias som dokumenterade den sällsamma natten med att lägga ut några bilder på sin Facebook-sajt.

Verksamheten fortsätter som tidigare Intermezzot strax efter nyår påverkar inte den kontinuerliga verksamheten i Korsnäs kyrka på något vis, säger Matias Nylund.

– På grund av de aktuella coronarestriktionerna förrättas gudstjänsterna inför tomma bänkar för närvarande. Tillställningarna bandas och läggs ut på nätet.

– I fråga om jordfästningar gäller i princip tiopersonersregeln. Fler personer än så kan delta om tillräckligt avstånd mellan deltagarna kan hållas. För det mesta är det endast de närmaste släktingarna som sluter upp till jordfästningar i det här skedet, säger Matias.

I sprinklerincidentens kölvatten kommer det att göras isoleringsarbeten i det berörda kyrkoområdet- både på tak- och golvnivå- småningom efter att försäkringsmässiga utredningar har avklarats.

– Vad som egentligen förorsakade alltihop är tillsvidare oklart och det är på installatörens ansvar att komma med en förklaring. Naturligtvis är det viktigt att situationer av det här slaget inte upprepas.

– Tur i oturen var att sprinklerläckaget inte skedde på den sida där kyrkans orgelläktare finns. I så fall hade det blivit besvärligt och klart dyrare, tillägger Matias.

Som församlingsmästare ansvarar Matias Nylund och hans kollega Frank Hydén för skötseln av Korsnäs kyrka, församlingshemmet och begravningsplatsen.

Kyrkobyggnader har av tradition varit högt respekterade fastigheter. Hur är det med säkerheten vid Korsnäs kyrka nuförtiden?

– Allmänt taget får kyrkbyggnaden och området fortsättningsvis vara ifred. I samband med de senaste renoveringsarbetena kunde utrustning rentav förvaras utomhus i anslutning till kyrkoområdet, säger Matias.

Text och Foto: Joakim Snickars

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

VI HAR NA NYTT PÅ GAANG! #STAYTUNED #HÄNGMED #HAALDOPPÖÖGONA

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

SÄNG

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.byanytt.fi e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

12

Bästa investeringen

för hälsan

Grunden för en god ålderdom

Bästa investeringen för hälsan Det bästa är om träningen kunde följa en genom hela livet.

– Lyckas man med det har man gjort det verkligen bra. Det gäller alla - inte bara de som har stillasittande jobb. Många gånger kan det vara svårt för personer med ett fysiskt arbete, såsom skogsarbetare eller jordbrukare, att inse nyttan med träning, men alla har nytta av att investera i sin hälsa. Det är betydligt smartare än att köpa en ny soffa, den går att byta när som helst, det är värre med kroppen, ler Nico.

Han konstaterar att träningsoch gymbranschen förändrats mycket de senaste tio åren och kanske framför allt attityderna till den.

– Fördomarna om att gymmet enbart är till för muskelbyggare är borta och allt fler inser hur mångsidig träningen kan vara på ett gym. Numera är den ett viktigt inslag inom de flesta idrottsgrenar och en nyckel till en funktionell kropp.

Ett av dagens stora samhällsproblem, som också blivit ännu mer

På Verkstadsgymmet finns möjlighet att få ett enkelt träningsprogram att börja med, liksom en introduktion i hur utrustningen används. I februari startar också den första egna distanskursen i form av yoga.

– Vi har nu också en alldeles egen podd, vars syfte är att erbjuda säker och trygg information om träning och hälsa. I podden intervjuar vi idrottare från olika grenar, och planen är att ge ut ett avsnitt i månaden.

Den finns tillsvidare på YouTube, Spotify och Verkstadsgymmets hemsida, berättar Nico.

Han hoppas att ännu fler ska hitta till gymmet efter pandemin. Tröskeln kan vara hög för en del att ta sig dit första gången, men Nico strävar efter att hitta olika sätt att sänka tröskeln för att alla som vill börja träna på gym.

– Här finns något för alla, avrundar han.

Text och foto: Anna Sand

TE M A

& V Å ÄL M

A

Allt är inte ergonomins fel

Låg tröskel

H ÄLS

Drömmen är att någon gång kunna leva på det egna företaget, men tills vidare jobbar Nico kvar på hemrehabiliteringen i Malax kommun, medan Isa jobbar inom barnskyddet. De egna erfarenheterna av träningen och det han erfarit genom sitt arbete, har övertygat Nico om vikten av att vara fysiskt aktiv och om inte bygga, så åtminstone bibehålla muskelmassan så långt det går upp i ålder. Med hjälp av styrketräning och fysisk aktivitet kan vi bromsa den naturliga

muskelnerbrytningen som förekommer när vi blir äldre.

– De flesta vill klara sig själva hemma så länge som möjligt, och då är A och O en bra fysik och bas.

Har man en bra grundstyrka har man bättre förutsättningar på alla vis till en bra ålderdom, och också att återhämta sig snabbare efter eventuella sjukdomsfall eller operationer, konstaterar Nico.

DE

N

ICO OCH SAMBON Isa Björklund var båda flitiga gymtränare när de för cirka fem år sedan flyttade familjen från Vasa och bosatte sig i Isas hemgård i Petalax. Ekvationen med små barn och de långa körsträckorna in till gymmet i Vasa blev ganska snabbt ohållbar, och tanken på att öppna ett eget gym föddes.

– Det gick över förväntan, vårt Petalax-gym blev en hit och folk började efter en tid fråga om vi inte kunde öppna ett i Malax också, inleder Nico.

När pandemin slog till fick paret plötsligt mer tid över att tänka och göra upp framtidsplaner, och fyra år efter starten i Petalax öppnade de sin filial i Köpings i höstas.

– Pandemin har faktiskt bara gjort oss gott, och även här har det gått över förväntan. Malaxborna har tränat på flitigt trots det rådande läget. Men – det är också uppenbart att träningen är betydligt mer säsongsbetonad ute på landsbygden – sommar och höst prioriterar de flesta villalivet och även jakten, tillägger han.

allmänt till följd av pandemin och distansarbetet, är olika former av rygg- och nackproblem.

– Man kan inte enbart skylla dem på dålig ergonomi och arbetsställning, anser Nico.

Det stora problemet är inaktiviteten. Om man jämför två personer med samma arbetsställning, där den ena aldrig är fysiskt aktiv medan den andra är det, är det uppenbart vilken av personerna som har större problem.

Nico anser att pandemin och distansjobb inte är någon ursäkt för att inte ta hand om sin hälsa.

– Det är inte förbjudet att ta en promenad och göra några lätta övningar.

EN

För gymägaren Nico Nordblads egen del kom styrketräningen in ganska sent i livet, ungefär för tio år sedan.

Men effekterna går inte att förbise och Nico är övertygad om att styrketräning och fysisk aktivitet är en förutsättning för en funktionell vardag som äldre – oavsett yrke. Vi hälsade på i Verkstadsgymmet, som numera också finns i Malax.

13

ÖVINGAR FÖR RYGGEN En vanlig orsak till olika ryggbesvär är stillasittande. Men det finns sätt att förebygga besvär – fysisk aktivitet och styrketräning. Ryggproblemen beror också ofta på en svag bål, och för att få en stark rygg måste också magen tränas. Här visar Nico några enkla övningar som kan utföras antingen på gymmet eller hemma, till exempel med hjälp av ett gummiband.

KATARINA VESTERSUND

FACKLORNA PÅ GÅRDEN fladdrade tappert och spred en mysig stämning. Vi hade ätit gott och skrattat åt betjäntens snubblerier och tilltagande onykterhet då han serverade grevinnan, miss Sophie, och agerade alla hennes bortgångna vänner. Vi umgicks med spel och godis. Far i huset hade köpt en förpackning med raketer och då klockan närmade sig tolvslaget gick vi ut och fyrade av dem. Natten var kall och vacker.

Himlen lystes upp av raketer runt om. En granne kom över och då det nya året gjorde entré´ kysstes vi och

RODD Rodden tränar huvudsakligen de stora ryggmusklerna. Det är en vanlig övning att göra på gym – i roddmaskin eller i form av skivstångs- eller hantelrodd - men det går utmärkt att göra den hemma eller utomhus. Du kan använda ett gummiband som belastning eller också göra omvända rodd med hjälp av en stång i lämplig höjd. Gör 3 x 8–15 repetitioner och öka belastningen vartefter.

önskade Gott Nytt År. Inte grannen, utan jag och min kära. Tolvslaget är lite pirrigt, men det är över på en minut. Det mesta är som det brukar vara.

OMVÄNDA FLYES/ ISÄRDRAG MED GUMMIBAND Omvända flyes är en bra styrketräningsövning som stärker skuldror, bakre delen av dina axlar och ryggmusklerna. Omvända flyes utförs vanligtvis med hantlar, men kan även utföras med gummiband eller annat träningsredskap som låter dig föra armarna i rörelsebanan.

Gör 3 x 8–15 repetitioner och öka belastningen/antal repetitioner vartefter.

RYGGLYFT Rygglyft stärker ländryggen och är kanske den vanligaste och lättaste ryggövningen att göra för att träna ryggen. Tänk på att du inte behöver lyfta särskilt högt, utan gör rygglyften lugnt och fokuserat för bästa resultat.

Gör 3 x 8–15 repetitioner, öka antalet set vartefter eller lägg till vikt.

PLANKAN Plankan är en bra övning för bålen. Ett tips är att kolla i en spegel så du gör övningen rakt och stabilt. Får du in rätt teknik kommer övningen att stärka din rygg och dina axlar, armar, bröst samt höftböjaren. Håll dina hälar, höfter och axlar i rak linje så att hela din ryggrad är rak och din bål arbetar hårt. Håll i 30–90 sekunder.

Om det är för tungt - börja med att göra den med knäna i golvet. Öka belastningen vartefter med olika variationer och längre tid.

Variationer: Lyft turvis en fot eller en arm från golvet.

NYTT ÅR – GAMLA JAG BRUKAR DU AVGE nyårslöften? Inte jag. Jag vet att jag inte kan hålla dem. Underligt egentligen, eftersom jag annars är den som håller löften ganska väl.

Nyårslöften har en tendens att falla åt förbättra-migsjälv-hållet. Det är ju bra. Mera hälsosamt leverne, lite viktnedgång och svett på gymmet mår ju ingen dåligt av. Tvärtom.

Jag kunde tänka mig att lova att vara mera nådig mot mig själv och leva mera i nuet. Inte hela tiden tänka på vad jag ska göra nästa timme eller under morgondagen. Inte oroa mig och ta ut sorger i förtid, flera gånger om. Ge mig själv tid och rum att växa. Inte med mera choklad och smarriga såser utan med djupa samtal, litteratur, reflektioner och nya utmaningar som exempel.

MEN PÅ NÅGOT plan anar jag ändå att jag är den jag är. Livet har och får forma mig och jag vill försöka acceptera att det gör det. Både hos mig själv och andra.

Vi får liksom växa tillsammans i en slags urskog där nutid och dåtid blandas i en härlig och komplicerad mix. Vi förändras nog lite över tid, men det kan vara svårt att se den egna utvecklingen och tillväxten. Det blir kanske som när jag var barn och en äldre släkting från Sverige kom på besök. På rikssvensk korsholmsdialekt sa han: ”Va du a växt!” Jag svarade: ”FLäskis kan du va sjöLv!” ÅRET SOM GICK har varit ett tungt år för oss alla.

Många uttrycker dock att det varit en blandning mellan att stå ut, vara ensam och uttråkad och att få slappna av, lära sig att på riktigt umgås med familjen och hitta ett lugnare tempo. Utmaningarna har avlöst varandra och jag tror att ingen enda av oss gått igenom det första coronaåret utan att påverkas på ett eller annat sätt. Låt oss hoppas på att det andra coronaåret ger oss ljus i tunneln och nya friska tag!

OCH HÖPP, HÖPP! Om chokladbegäret sätter in, kom ihåg vad du har lovat! Var det att du får eller inte?

14 TACK FÖR TIPS E

T

Kända författaren

Antti Tuuri trivs i Molpe

Ett besök på Strandmölle i samband med en hustitt på Bergö väckte Antti Tuuris intresse för kustbyn Molpe. Antti och hans fru Merja skaffade ett hus i centrala Molpe för 14 år sedan.

För 14 år sedan hittade den kände finskspråkiga författaren Antti Tuuri ett fritidshus i Molpe. Antti och frun Merja tillbrin­ gar numera upp till sex månader per år i den helsvenska kustmiljön. Segling och skogspromenader hör till favoritsysselsättningarna.

E

FTERMIDDAGSSOLEN SKINER PÅ både uppfriskande och tröstande vis när Kustnytt träffar Antti Tuuri på Restaurang Strandmölle i början av december. Författaren och hans fru Merja har tillbringat många somrar i Molpe vid det här laget. Med sin sociala stil har det utåtriktade och samhällsintresserade paret blivit bekanta med många ortsbor.

– Vi är bosatta i Helsingfors men ungefär halva året är vi stationerade i Molpe. Vi brukar komma hit i början av maj och stanna till mitten av september. Under vintrarna är vi vanligtvis på plats i byn under kortare perioder, säger Antti över en kopp kaffe.

Antti framhåller att han trivs utmärkt i Molpe. Han upplever att invånarna är vänliga och hjälpsamma och att han och frun har blivit mycket väl mottagna i byn.

Hur kommer det sig att ni har hittat en fast punkt just i helsvenska Molpe?

– Det hela fick sin början i samband med ett vårligt besök i Vasa där jag höll ett föredrag på stadsbiblioteket. Under hemresan till södra Finland körde vi längs Kyro älv. Vi observerade många övergivna äldre hus i den miljön.

– Vi tänkte samtidigt att det skulle vara intressant att kunna

skaffa ett hus av det slaget. Vi har båda starka rötter i Österbotten.

Jag är ursprungligen från Kauhava medan Merja är uppvuxen i Etseri. Hon har också studerat i Vasa.

Att hitta ett lämpligt fritidshus i Österbotten blev emellertid en lång process som pågick mellan ett och två år. Paret Tuuri bekantade sig med objekt i Kyrolandet, Kauhava och Vörå. Men vanligtvis var husen i för dåligt skick.

– Småningom kollade vi på ett hus i Bergö men byggnaden visade sig tyvärr ha vattenskador. Efter Bergöbesöket vek vi in till Strandmölle. Vi tyckte att Molpe verkade vara ett trevligt ställe och det var också imponerande att det fanns en restaurang i byn. Jag minns att vi åt stekt sik.

– Ett tag senare blev vi tipsade om ett hus i Molpe var till salu och vi slog till. Vi köpte en mindre röd stuga som är belägen mitt i byn.

Stugan är byggd 1897 och det har funnits en smedja vid gården tidigare. Främst har det handlat om tillverkning av konstsmide.

– Vi vill helst vara bland folk i centrum av byn. Vi vill inte sitta på någon holme. Vi har inte heller något behov av stora husytor. Vi har nyligen målat om stugan och bland annat inrättat en bastu där, berättar Antti.

Talar svenska sedan ungdomen Kustnytt-intervjun görs helt och hållet på svenska. Antti Tuuri behärskar det andra inhemska språket väl och under vistelserna i Molpe har han perfekta möjligheter att förkovra sig ytterligare.

– Redan under skoltiden kom jag i kontakt med svenskan då jag studerade vid Jakobstads finska lyceum. Jag bodde hos en svenskspråkig familj i två år och samtalen gick på svenska, säger Antti.

– Vi har konsekvent gått in för att tala svenska när vi rör oss i Molpe. Min fru är ännu bättre på svenska språket. Hon har studerat svenska på universitet.

– Men när bybor talar dialekt sinsemellan blir det för svårt för mig. Då räcker jag upp händerna.

Ortsbon Ulf Granqvist har sagt till oss att det börjar bli dags att lära sig Molpedialekten eftersom vi har varit i byn så länge, tillägger Antti med glimten i ögat.

Antti är för övrigt en allmänt språkintresserad person som förutom engelska och lite franska också pratar tyska hyfsat efter flera sejourer i Tyskland. Under skoltiden tillbringade han några somrar i Köln och senare blev det också en arbetsrelaterad vistelse i landet.

Segling i skärgården utanför Molpe är ett kärt fritidsintresse för Antti på somrarna. Vid ett båthus nära byns badstrand förvarar han en mindre segelbåt. På Bredskär har han dessutom en större båt som är svårare att manövrera i farvattnen nära Strandmölle.

– Ett exempel på en typisk lokal seglats är att vi sätter kurs på Molpehällorna. Vi tar i land, dricker

Min fru och jag har starka rötter i Österbotten

lite kaffe eller te, smakar på havtornsbär och går runt lite innan vi åker tillbaka.

– Med en kompis från Ekenäs brukar vi vanligtvis segla över till Höga kusten varje år. Sommaren 2020 blev ett undantag från den regeln på grund av coronakrisen.

Istället blev det en utflykt norrut till Monäs, säger Antti.

Paret Tuuri har också köpt några hektar skog i Molpe. De tycker främst om att använda området i rekreationssyfte- till exempel för skogsvandringar, korvgrillning och bärplockning.

Antti är överlag nöjd med den mångsidiga service som finns tillgänglig i Molpe. Ett klart minus i protokollet är emellertid att det inte finns tillgång till någon bybutik för närvarande.

– Bybutiken har en roll som en viktig social central i lokalsamhället. Där träffas folk och där förmedlas också olika slags lokala nyheter. Hoppingivande är att Molpeborna som bäst utreder om det är möjligt att inrätta butiksservice i anslutning till Strandmölle.

– Däremot är de aktuella planerna på att bygga en vindkraft-

park söder om Molpe en källa till bekymmer. Om den här parken anläggs för nära bosättningen går det inte längre att kalla Molpe för ett paradis. Då börjar det i högre grad påminna om ett industriområde, tillägger Antti med emfas.

Har gett ut ett åttiotal böcker Antti Tuuri har genom åren gjort sig ett känt namn i den finländska litterära världen.

Hans penna ligger bland annat bakom filmatiserade succér såsom Österbotten-serien (Pohjanmaa) samt ”Vinterkriget”, ”Vägen till Rukajärvi” och ”Den eviga vägen” (Ikitie). Filmen ”Vinterkriget” som lanserades 1989, exakt 50 år efter krigsutbrottet, lockade hela 600 000 finländare till biograferna.

Innan Antti blev författare på heltid i början av 1980-talet hann han arbeta som grafisk ingenjör i många år. Han har bland annat varit teknisk chef på tidningen Kaleva i Uleåborg, försäljningschef på Wärtsilä och teknisk direktör på Sanduddens tapetfabrik.

15 – Jag började skriva redan under studietiden i Helsingfors på 1960-talet. Romandebuten skedde 1971 med ”Asioiden suhteet” (Sakers förhållanden) som skildrar en ingenjörs tillvaro vid en cellulosafabrik i ett mindre samhälle. Samma år gav jag ut novellsamlingen ”Lauantaina illalla” (På lördagskvällen), säger Antti.

Det är framför allt historiska händelser och egna socialrealistiska erfarenheter och iakttagelser som har inspirerat Antti att skriva en lång rad romaner, noveller, dokumentärer och filmmanuskript.

– Vi är bosatta i Kasberget på cirka tio kilometers avstånd från centrala Helsingfors. Sedan 1982 hyr jag ett arbetsrum i Sörnäs. Till vardags åker jag till rummet för att skriva och tänka. Och under mera normala omständigheter går jag ibland ut till något lokalt kafé.

– Totalt har det blivit cirka 80 böcker hittills. Under 2020 har jag faktiskt inte gett ut någonting.

Tidigare under min författarkarriär har jag varit aktuell med någon ny utgåva varje år, säger Antti.

Den senaste Antti Tuuri-romanen ”Levoton Mieli” (Rastlöst Sinne) från 2019 berättar om den egensinnige konstnären Arvid Broms bohemiska tillvaro i Lappajärvi i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.

Arvid Broms (1910-1968) var en färgstark person som stack ut rejält i det lilla finskösterbottniska samhället på den tiden. Exempelvis var han gift fem gånger och han förföll då och då till olika typer av småbrottslighet.

TACK FÖR TIPS E

T

Nya filmmanus på gång Vid 76 års ålder fortsätter Antti Tuuri oförtrutet att vara en produktiv inhemsk kulturprofil med många järn i elden. Vintern 2020/2021 är han aktuell som manusförfattare till naturdokumentärfilmen ”Fjällets Berättelse” (Tunturin Tarina) som är regisserad av Marko Röhr. Enligt planerna skulle filmen gå upp på landets biografer den 25 december.

– Jag har också gjort manuskriptet till en kommande film om Lapplandskriget. Innehållet är baserat på min roman ”RautaAntura” (Järnsulan, 2013). För närvarande försöker man säkerställa finansieringen av filmen som ska regisseras av Aku Louhimies, berättar Antti.

Du har ju fokuserat mycket på olika finländska krigstrauman. Är du själv en mycket fosterländskt lagd person?

– I varje fall går jag inte omkring och funderar på krigen hela tiden. Men jag är mycket intresserad av historia och jag har känt att dessa berättelser och öden behöver nedtecknas i litterär form, säger Antti.

Text och Foto: Joakim Snickars

Tack snälla för läsartipset, till dig som tänkte på KustNytt när du ville att någon borde fånga stämningen på en innergård i Paxal, Övermalax.

Innergården där snön ligger orörd, så när som på uppsopade gångar med mjuka kanter. Och den fina kontrasten av vit snö mot en gammal fin gårds­ byggnad och rödmålade uthus med snickarglädje och ”smycken” här och var.

Och Tack Nina Smulter-Jahn för att jag fick kurva in och ta några foton. Det är Bullerbyaktigt. Det är vackert. Snön är så vit och det är som ett vykort.

Jag låter dessa bilder stå som exempel för att vi ska se, verkligen se, hur fint det kan vara med snövinter. Hur friskt det är med både kyla och februarisol.

Jag låter dessa bilder också stå som modell för hur mycket vi uppskattar att ni läsare tipsar oss.

Text och foto: Lisbeth Bäck

16 Hassan Hussein (till vänster) driver sin nyöppnade restaurang Red Sea Lunch Café i Petalax tillsammans med anställda Monaliza, som står längst till höger. Mellan dem står Hassans son Alaa och sambon Carina Ek, som ibland hjälper till på veckosluten.

Nu finns en mötesplats i Petalax igen!

Två dagar före jul slog restaurangen Red Sea Petalax upp sina dörrar. Ägaren Hassan Hussein konstaterar att den första månaden inneburit mycket jobb, men han ångrar inte sitt beslut att satsa i Petalax.

D

U FÖRSTÅR, DE här människorna som bor i Petalax och byarna runtomkring – de är så trevliga och glada! förklarar Hassan. Det betyder mycket för mig och jag känner många människor häromkring från förr.

Hassan skrattar hjärtligt på frågan om han alltid drömt om att bli kock och laga mat.

– Nej då, verkligen inte! Jag är född i Luxor i Egypten för 54 år sedan och utbildade mig inom inredningsdesign. Men det var dåligt med arbete inom branschen, så jag gjorde som många andra: sökte arbete inom turism.

Han insåg ganska fort att han passar för arbete med att betjäna människor, eftersom han vill få människor att le och trivs när folk blir glada. I hemlandet drev han ett café.

– Jag arbetade bland turister i egyptiska staden Hurghada i fyra år. Där stötte jag på ett finländskt företag, som lockade mig att besöka Finland två gånger.

Trivs i Finland Hassan flyttade till Lahtis år 2002 och sökte jobb vid olika hotell. Han insåg snabbt att det skulle bli en utmaning att lära sig finska, så han sökte sig småningom norrut och landade i Österbotten.

– Jag har arbetat i växthus, bland annat i Korsbäck i ungefär tio år, berättar Hassan. Men nää, jag saknade nog det där att arbeta bland människor, hellre det än bland plantorna. Fast visst trivdes jag med mina arbetskamrater!

Han köpte ett hus i Nyby, där han bodde i femton år. Det såldes och i dag är han sambo med Carina Ek och de bor i Helsingby, Korsholm.

– Jag studerade svenska ett år i Norrvalla, så idag förstår jag språket bra och kan också själv prata.

Finskan däremot är ett svårare språk, men jag försöker förstå och tala med finskspråkiga kunder.

Hassans modersmål är arabiska och han talar en utmärkt engelska.

Matlagning och kundbetjäning – Jag är en social person, som har lätt för att komma överens med andra människor. Då jag studerade på Norrvalla var jag på praktik på Kesmo i Vasa och när de efter praktiken frågade om jag ville komma och jobba där, svarade jag genast ja. Där blev jag kvar ett år, tills jag öppnade eget år 2013.

Först ett café, som sedan blev en lunchrestaurang, Red Sea Lunch Café, i Vasa.

Han har inte gått någon traditionell kockutbildning, utan har inspirerats av andra och lärt sig genom att arbeta, bland annat i italienska kök. Förutsättningen ligger i att han tycker om att laga mat och beaktar gärna kundernas önskemål.

– Ibland har vi egyptisk mat på menyn på tisdagar, i båda restaurangerna. Övriga dagar i veckan serverar vi vanlig husmanskost och plockar gärna in nya rätter i menyn enligt kundernas önskemål, konstaterar Hassan. Förutom dagens lunchbuffé har vi på veckosluten även pizza, kebab och en del grillmat.

En ny lunchmeny presenteras på Facebook varje vecka. Också schnitzlar med olika potatisalternativ och sallad, som också kan

Det här stället är precis vad vi behövde i byn! Säger kunderna Jens Wester och Hans Snickars.

beställas varje dag, är populära. All mat är laktosfri och största delen av lunchbuffén även glutenfri. När Hassan lagar mat åt sig själv blir det ofta fisk.

Långa arbetsdagar Han öppnar redan klockan sju under vardagar, så morgonpigga kunder kan svänga in på en kopp kaffe och smörgås eller bulle. Under helgerna håller restaurangen öppet till sent på kvällen. Personalen i Petalax består av Hassan själv

och en anställd, medan sonen Alaa tar hand om Red Sea i Vasa med en annan anställd.

– Och så hjälper min flickvän Carina till en del vid sidan av sitt eget arbete. Så visst blir det mycket arbete, men hittills har det fungerat bra med oss fyra på båda restaurangerna. Jag blir bara trött av att vara ledig och gå hemma, påstår Hassan. Ibland går jag på gym för att koppla av.

Restaurangen i Petalax finns mitt i centrum, i före detta An-

17 delsbankshuset invid byvägen.

Ytorna renoverades före öppningen och köket förnyades helt. Köket har dock redan visat sig vara för litet – speciellt på helgerna då det också görs pizzor och grillmat – så på önskelistan finns att göra köket och disken rymligare.

– Vi har totalt plats för 48 gäster, varav en del kan sitta separat i vårt mötesrum här bakom, visar Hassan. I dessa tider föredrar en del att hämta maten och ta med hem och äta, vilket går fint!

Familjen är viktig Till sommaren planerar Hassan att bygga en terrass, så att kunderna kan sitta utomhus också.

– Jag väntar nu på en frys, så att vi snart kan sälja glass också. Vi har därtill fullständiga utskänkningsrättigheter, så det går bra att få alkoholhaltig matdryck eller en drink efter maten.

Hassan är far till tre söner och en dotter, men det är bara sonen Alaa som bor i Finland. De övriga bor i hemlandet Egypten och sönerna har skänkt honom tre barnbarn. Dottern ska gifta sig nu i mars, så Hassan hoppas kunna resa dit för att delta i bröllopsfestligheterna, som brukar räcka i tre dagar.

– Därtill adopterade jag för några år sedan en son, som idag är tretton år. Han saknade familj, så jag har hjälpt honom, eftersom han hade många utmaningar som liten. Nu är det roligt att se hur han utvecklas och att det går bra för honom.

Mötesplats för alla åldrar När KustNytt besöker Red Sea är det sen fredag kväll och restaurangen har varit fylld med matgäster i alla åldrar och kunder som hämtat hem beställda matportioner. Även byns ungdomar är glada över att kunna samlas inomhus.

– Ibland äter vi lite grillmat, pratar och dricker en lemonad eller kaffe. Ser vad som är på gång i byn.

Föreningar och privatpersoner kan boka mötesrummet, ifall man vill sitta mer ostört bakom en stängd dörr. Då ordnar Hassan mötesservering, om man så önskar.

Dennis Sund, Hans Snickars och Jens Wester sitter vid ett bord och äter varsin portion mat. De är strålande glada över den nya restaurangen.

– Hassan är så snabb att erbjuda all mat som vi frågar efter, berättar männen. Det märks att han sätter kundbetjäning högt. Det här stället är precis vad vi behövde i byn!

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Hur kan man utveckla Korsnäs kommun och därmed få invånarna att trivas ännu bättre i sina hemtrakter? Det är några grundfrågor som tacklas och hanteras inom ramen för ett aktuellt utvecklingsprojekt. Camilla Moliis är projektchef för den kommunala satsningen.

Camilla kommer att arbeta för att utveckla Korsnäs kommun fram till slutet av 2022.

Camilla jobbar för

möjligheternas Korsnäs!

F

RÅN SEPTEMBER 2020 fram till sista december 2022 pågår det kommunala utvecklingsprojektet ”Möjligheternas Korsnäs” som strävar efter att kunna ge de berörda Korsnäsbyarna en knuff i rätt riktning. I september tillträdde Camilla Moliis som projektchef för den över två år långa satsningen.

– Utvecklingsarbetet leds av en arbetsgrupp på åtta personer, bland annat olika lokala tjänstemän och politiker, inklusive jag själv. Vi träffas en gång i månaden för att lägga fram och bolla olika förslag och idéer.

– Det finns fyra olika målgrupper i sammanhanget: befintliga invånare, nya invånare, turister och företagare, fortsätter Camilla.

Stort intresse för projektet Camilla Moliis säger sig allmänt taget vara mycket nöjd med sitt nya jobb som hon beskriver som roligt, stimulerande och kreativt.

Har utvecklingsprojektet tagit sig några konkreta uttryck hittills?

– I höstas postade vi medborgarenkäten ”Korsnäs kommun i blickfånget” på både Facebook och Instagram. Där fick kommuninvånarna uttrycka åsikter om vad som är positivt i de egna byarna samt komma med utvecklingsförslag.

– Över hundra svar returnerades. Det var också tänkt att vi skulle arrangera byamöten i samband med enkäten. Detta var dock tyvärr inte möjligt på grund av den rådande coronasituationen.

– Kampanjen ”En nyans av att jobba distans” i höstas fokuserade på de goda möjligheterna att bedriva distansarbete med ut-

gångspunkt i Korsnäs, fortsätter Camilla.

I december arrangerades dessutom den speciella julkalendern ”I tomtenissens fotspår” som genomfördes som en turné som sträckte sig via olika hållpunkter i hela kommunen- med start från färjfästet på Bredskär, tillägger Camilla.

Vilka slags förbättringar önskar kommuninvånarna i Korsnäs?

– Av enkätsvaren framgår det till exempel att man önskar ökad inflyttning till byarna och att tomma hus som är till salu uppmärksammas. En del invånare önskar också olika typer av pop up-affärsverksamhet inom till exempel mat och kläder.

– Annat som finns på önskelistan är bland annat anordnande av diverse evenemang. Det får gärna handla om roterande tillställningar. Satsningar på lokal turism upplevs också vara viktiga.

Apropå turismen i Korsnäs finns det flera fritidsföretag som har profilerat sig i kommunen. Det kunde gärna finnas flera aktörer på området, framhåller Camilla.

Att besöka vandringsleder är mycket populärt numera och nya alternativ planeras i kommunen.

Lokala leder finns för närvarande vid gruvområdet och Waterlooskjutbanan i Korsnäs samt Molpehällorna och Södra Björkön utanför Harrström. De sistnämnda lederna nås med båt. säger Camilla.

Trygg och naturnära omgivning I likhet med de flesta andra mindre finländska kommuner kan Korsnäs inte definieras som något

Av en färsk enkät från hösten 2020 framgår det att invånarna i Korsnäs önskar sig allt från marknadsföring av lediga hus till satsningar på evenemang och utvecklandet av den lokala turismen

tillväxtområde. Företagsamheten är dock fortsättningsvis en viktig livsnerv i kommunen som stoltserar med över 300 registrerade företag.

Korsnäs hoppas kunna locka både inflyttare och återflyttare framöver. Den omfattande arbetskraftsinvandringen sätter sina spår i lokalsamhället som har blivit mera internationellt under 2000-talet.

– Under den pågående coronapandemin torde utsikterna för landsbygden som boendemiljö i varje fall ha förbättrats. Det handlar om en omgivning som är både trygg och naturnära. Både arbetspendling och distansarbete är möjliga framtidsalternativ för inflyttare, säger Camilla Moliis.

Vad är på gång inom ”Möjligheternas Korsnäs” under det innevarande året?

– På Facebook och Instagramunder rubriken ”Veckans lediga hus”- lyfter vi fram och marknadsför de bostadshus som finns till salu på landsbygden i Korsnäs för närvarande.

– En kommunal tomtkampanj är aktuell i år. En privat hustomt kostar endast tio euro medan priset för en radhustomt är 1000 euro. Tillgängliga bostadstomter återfinns i alla

Korsnäsbyar. Information om utbudet hittas på kommunens hemsida, säger Camilla.

Andra projekt som är aktuella inom utvecklingsarbetet är att intervjua personer som har flyttat till Korsnäs samt att fokusera på det lokala föreningslivet och olika fritidsaktiviteter.

– Till sportlovet och påsken arrangerar vi coronaanpassade evenemang som passar hela familjen, tillägger Camilla.

Vilken bakgrund har du själv?

– Jag är uppvuxen i Vasa. Sedan 2002 har jag bott i Korsnäs kyrkby med min familj. Familjen består av man, två barn och två katter. Min mamma är uppväxt i Molpe och jag har tillbringat många somrar i den byn.

– Jag är pedagogie magister till utbildningen. Jag är dock inte lärare utan jag har studerat pedagogisk administration. Innan jag blev projektchef har jag arbetat som internationell koordinator på Yrkeshögskolan Novia. Jag har även hunnit jobba som pedagog på Lärocenter och som interimistisk lektor i modersmål vid gymnasiet i Petalax.

Text och Foto: Joakim Snickars

18

MÅNADENS LAG

1 1 0 2 0 1 U F Mi

MiF U10 2011 är ett lag som består av flickor och pojkar från Solf-, Sundom- och Malaxområdet, många har börjat spela redan i hockeyskolan. Träningar har de två gånger i veckan och man föl­ jer noggrant alla restriktioner. Laget är som alla andra påverkade av coronasituationen och har inte kunnat spelat en enda match den här säsongen. Planen var att de skulle delta i Kustligan som nu är inhiberad, man är trots allt väldigt glada över att få träffas och träna tillsammans vilket betyder mycket för lagandan.

Vill ni vara med i ”Månadens lag” och skicka en hälsning till läsare, åskådare och supportrar? Pidrolag, fotbollslag eller orien­ teringslag, proffs och amatörer, gammal som ung, alla får vara med. Kontakta jennifer@kustmedia.fi för mer information.

TRÄNARE: Joakim Träskelin, Marcus Bärdén samt Petter Lingonblad ÖVRE RADEN FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: Oliver Lundström, Ted Lingonblad, Elias Oikarainen, Liam Bärdén, Theodor Pentilä, Dominic Liljeqvist, Elias Smedman, Joshua Björknäs, Vincent Lönnvik NEDRE RADEN: Alex Ohls, Ykä Hakomäki, Emil Nyholm, Selma Lundell, Elis Träskelin, Walter Backa, Una Hakomäki, Kim Smedback, Elton Udd, Marius Krooks, Luie Nordström, Alexander Eriksson FATTAS PÅ BILDEN: Viggo Nyman samt tränarna Mika Pentilä och Jim Liljeqvist.

CAKE POPS Fjortonde i andra är det Alla hjärtans dag, eller Vändagen som många i Finland säger. Vill du bjuda någon du håller kär på något sött och gott så är dessa cake pops en fin och enkel gåva.

DU BEHÖVER: •

2 paket valfria kex (till exempel Oreo, Domino eller Ballerina)

•

150 gram naturell färskost

•

350 gram choklad, vit-, mörk-, eller mjölkchoklad bestämmer du själv

•

Ungefär 14 pinnar (du kan dela grillpinnar på mitten så får du passlig längd)

•

Strössel eller annan dekoration

GÖR SÅHÄR: Mixa kexen i en matberedare, tillsätt osten så du får en slät smet. Rulla till lagom stora bollar och stick ner pinnarna i bollarna. Låt stå kallt i minst 25 minuter.

Smält chokladen över vattenbad och doppa bollarna i chokladen. Strö på kokosflingor, strössel eller annan dekoration enligt smak.

Vill du göra dem extra festliga så fäster du ett siden­ band runt pinnen.

Sammanställning av Jennifer Hägen från tasteline.se

?

19

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

Glada Einar Rögård på Bergö gratuleras på sin 1-årsdag 14.2!

Hälsningen kommer från mommo och moffa.

10/2020

PRIS 5,70 € INKL.

MOMS

MALAX KORSNÄS

lasarbidrag@kustnytt.fi

ING

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

VÄXELN HALLÅ BRITT-HELENS TELEFONHIST

ORIA

Tack till alla som deltog.

11.2 11.3 8.4 6.5 3.6 1.7 9.9 7.10 4.11 9.12

1. Hälsa & Välmående 2. Bygga & Renovera 3. Teknik 4. Mat & Dryck 5. Trädgård & uteliv 6. Sommarliv 7. Hus & Hem 8. Utbildning, Företagande 9. Vörå 10. Vinterliv

TRETTIOTRED

JE ÅRGÅNGEN

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Eivor Silfver i Övermalax som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i K1020 var 1. Ägg 2. Spagetti och 3. Munskydd

UTGIVNINGSDATUM KUSTNYTT 2021

6 430030 490108 MÅNADSTIDN

SAKEN

E-postadressen är:

Vinnaren av utlottningen bland de som röstat på årets bästa omslag 2020 är Ann-Mari Hägen i Petalax.

KustNytt Nr 10 2020 fick mest röster.

GISSA

Isak i Korsnäs spelar kyrkorgel

Peter Björknäs hälsar från USA

Gunilla på julmarkn ad i Zagreb

1

KORSORD I TIDNINGEN

ENERGIPELLET MED HEMTRAN FÖLJ OSS PÅ

Maria öppnade bokföringsbyrå i Korsnäs

En fridfull Jul

S

SPORT

FACEBOOK!

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 Öppet måndag-fredag 081 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram

Önskar vi på Kustmedia

Prenumerera på våra tidningar så missar du inget nummer!

LÄS ÄVEN OM Barnens favoritju

lpynt Kyrkoskatter i nejden Botnia Marins nya båttransport Kolumn av Katarina Vestersund

@ByaNyttKustN

ytt

Korsordsvinnare

2

Lena Rosendahl i Taklax vann överraskningspresenten i KustNytts julkryss i nummer 10-2020. Vinsten kommer på posten. Här den rätta krysslösningen:

Glad vändag

3

tillönskas alla våra läsare!

• Vändagen eller Alla hjärtans dag har firats sedan medeltiden, då som en hyllning till helgonet Sankt Valentin. Fenomenet i dess nuvarande form har sitt ursprung i Amerika.

GÖRS DET PÅ SKOLORNA I LANDET

N

GÅR SOM BEDÖVKLOCKAN NING KATLA

M

ÄTS MED OTTO

FÖRORDNARE VERSUS

D

GYLTA

K



BRUKAR EN DEL FÖRETAG SOM SAMLAR IHOP SIG FINARE PROMENERA REA

F

KORT VÅRMÅNAD

BRUKAR BÅTMILAR VARA

LANGER

P

VAJAS BETANDE GULLEPLUTT

AMMAT

A L

A

N

E

R

A

M

U

N

D

E

R

V

I

S

A

S

KVINNOR FRÅN CAGLIARI

S

A

R

D

I

S

K

O

R

HAR TOMTEN MED SIG FOLIANT

J

U

L

P

A

K

E

T

MATERIALISTISK SVASTIKAN

K

R

A

S

S

HÖGLJUTT DRAG PÅ MUNNEN

T

KANSKE ÄR DE NYKTRA? LIMIT

O

B

E

S

T

R

U

K

N

A

H

A

K

K

O

R

S

E

T

REDDING, SÅNGARE VISDOMSBOK

O

T

I

S

2 ELLER 4 NÄR DET GÄLLER MOTORER

T

RUNDT, FÖRFATTARE

J

O

E

L

NÄSBÖJ? PLOMMONTYP

K

R

A

N

K

R

O

K

TÄNKTE ABRAHAM OFFRA

I

S

A

S

K

R

A

K

E

KOMBINERA

E

N

A

SKODELSFÅGEL? VRIDNA

S

REGAL

CHEF

B

STOR ANDFÅGEL LITEN RÄNNA STRUTS-

S

FÅGEL

SPIK ÖVERFÖR

G

I

R

E

R

A

R

MYSK, JA KANSKE AMBRA

H

VARA APAKTIG VILL VARA PÅ BILD

I

M

I

T

E

KÄND? VATTENBOXARE: … SVULLNAD RUNT I NÄSTAN RINGONEN TROR

R

A

FAR PÅ TRAD

Ö

D

E

M

BOSTADSLÅNEFORM KAN MAN UNDAN…

A

R

A

S

A

T

1. __________________________________

BOKORM

A

K

U

L

A

K

E

V

A

BUMS!

P

MAGER, FLÖDANDE KVINNA I NORR?

N

E

T

U

ALERT

V

K

… ELLEN I DALLAS

Skicka in kupongen senast 24 februari till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65830 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

ÄR KNÅPGÖRAT

2. __________________________________

A

3. __________________________________

KATTLÄTE

• Vändagen är en finländsk tradition som upptogs i almanackan 1987 med tanken att man ska uppmärksamma och komma ihåg sina vänner.

V

K

Ä

L

L

U

M

I

L

MER OTRÄNAD

O

V

A

N

A

T

N

A

SOBRA MARITIM DRIFTSTYP

N

Y

K

T

R

A

S

N

PLYTET SEGKARAMELL

N

I

A

IDAS BROR

E ÖVULKAN

E SKRÄCKFÅGELN?

F

DET ÄR SÄLLAN ANVÄNT VID TILLTAL UTSIKTEN KUROSAWA

Å I ÅBO

A

T

BONDE SLASHASARNA

S

L

U

LISTIGA PERSONER

L

U

R

I

Ä C

LÅTA SOM KAA

V JA DET ÄR JU EN ARABISK IBN

S

S

A

FÖRE SIFFRA

K

A

R

N

G

A

R

GENAST

AVBET.

A

R

K

N

INUTI

Ä

S

A

PRISAR KENZABURO, FÖRFATT.

D

E

N

O

N

GARVÄMNE FRÅN ÄDELTRÄ

O

E

R 100 L

K

H L

U

N

D

A

N

R

E

KAN MAN BARNVAGN OCH ÄLG JETONG

S

K

J

T

A

A

LJUSÄMNE EVASTÖD

S

T

E

A

R

I

N

B

L

Å

U

N

G

A

T

TYCKER PÅVEN OM ATT LYSA I?

SALTDEL SÅ HETTE

N

RÖDE ORMS SVÄRD

SKENAT UPP PÅ BÖRSEN EWA, TURNERAR ERFAREN- MED EVA R HET ÄR NYKTRA MED NTO

A

R

A

M

R

GENDEL

T

VÄSTAN-

H

OLJAT

VIND

A

A

U

S

S

N

T

M

E

D

HALVVÄGS FÖRNEKA, JA ÄVEN KNIXADE

B

ANTISNYGGA FÖRSTA 2 I TRAPPA

O

F

I

N

A

MÅLTID DET HAR IRIS

Ö

I

O

G

T

A

R

O

A

GRISKRANAR?

T

R

Y

N

E

N

T

NEDERBÖRD SOM EN BONDFILM, PÅ SVENSKA

S

T

Ö

R

T

R

E

G

N

Konstruktion: Jan H. Eriksson

Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20 Varblagruppens egna foton som tagits av Kent Wägar, Ulf Nyholm och Helena Nylund.

Lossning av jordbruksmaskiner, en potatisskalare.

Lossning vid församlingshemmet i Varbla.

Varblagruppen som var samlade denna kväll. Från vänster Helena Nylund, Ulf Nyholm, Mats Berg, Heli Berg, Tryggve Enbacka, Ulf Sundqvist, Kent Wägar, Jalle Nordlund och Lisen Åkerman. Vid lastningarna är 15-20 personer samlade.

Vänskapsband och hjälpverksamhet Så fin den är – den hjälpverksamhet som sker mellan Pörtom kapellförsamling i Närpes och Varbla församling i Estland.

En verksamhet som pågått allt sedan 1990-talet och där fin vänskap råder.

D

ET ÄR EN hederlig och kall vinterkväll då vi samlas utanför församlingshemmet i Pörtom.

Men värmen finns där när den så kallade Varblagruppen berättar om vänförsamlingen i Varbla och sändningarna dit. Kyrkoherde Ulf Sundqvist börjar med att återge bakgrunden.

– Det här påbörjades under min föregångare Lasse Björkstrands tid, i mitten på 1990-talet. Pörtom önskade sig en vänförsamling i Estland och hörde sig för med prosten från Haapsalu församling när han besökte Fridskär lägerområde i Närpes. Efter en tid tog han kontakt och berättade om Varbla – och att den församlingen gärna ville bli vän med dåvarande Pörtom församling. Så knöts de första kontakterna och Pörtomborna förstod att de kunde vara till stor hjälp. En grupp aktiva i Pörtom med omnejd började samla in förnödenheter och skickade dem till Varbla. Det var i huvudsak kläder, möbler, jordbruksmaskiner och

teknik. För att finansiera transporterna har olika evenemang och lotteri anordnats genom åren. Bidrag har också erhållits från olika håll.

Tacksamheten är stor.

Stort behov av materiell hjälp Helena Nylund fortsätter.

– Estland blev självständigt 1991. En svår tid, inte minst för landsbygdsorter som Varbla, med 750 invånare. Butikshyllorna gapade tomma och det fanns, och finns, behov av materiell hjälp.

– Församlingsverksamheten är uppbyggd på annat sätt i Estland än här. Det finns ingen kyrkskatt att luta sig mot. Församlingsmedlemmarna är omkring hundra till antalet. De betalar en form av medlemsavgift till församlingen årligen men det räcker inte långt.

En del arbete är frivilligt och som exempel så betalar var och en för sina dop eller konfirmationer.

Medel behövs kontinuerligt för att underhålla kyrka och försam-

De äldre vill komma och träffa oss, fast de inte jobbar så hårt med lossningen. Här vilar sig Elvi, Enkel och Edviga.

lingsutrymmen, berättar Lisen Åkerman.

En del av hjälpsändningarna går till behövande genom kommunens socialarbetare. Varorna som säljs ger inkomster till församlingens verksamhet. Det känns tryggt att veta att varorna kommer till nytta.

Vänskapsband knyts Så har verksamheten har fungerat i över 25 år. Pörtomborna har både trafikanter och fordon i egna led och så anlitas åkerier. Regelbundet, flertalet gånger per år, sänds förnödenheter till Varbla.

Församlingarna besöker varandra årligen när Om du fundet inte är pandemi i världen. Vänskapsderar över hur du band knyts med fakan hjälpa till, konmiljer i Estland. Ulf takta någon av medNyholm och Helena emellan Nylund har besökt lemmarna i Varblakommit till Estland 140-150 gruppen. med hjälp av gånger sedan år 1997. kontakter från Det är också viktigt för Pörtom. Insamgruppen att dokumentera lat material lagras och sina resor. sorteras i Pörtom. Givmildheten – Nu reser vi inte men vi håller är stor och Lisen berättar att de kontakt med våra vänner i Varbygger upp en lopptorgsverksambla via telefon och Facebook. Just het i Drängstugan intill församnu skickar vi inte heller varor dit. lingshemmet.

Vi ska vänta ut corona nu, säger – När det våras öppnar vi. Så Helena. tänker vi nu. Intäkterna går i huHon berättar också att vänvudsak till transportkostnader. verksamhet andra församlingar

Sängföretaget BedInvest donerar gamla sängar som de hämtar från kunder i samband med montering av nya sängar.

Madrasserna skickas till Varbla och församlingen sköter om logistiken.

Loppiset öppnar i vår. Så är det tänkt. Välkommen hit då.

Här kan man fynda riktigt fina saker, ler hon.

Arbetet fortsätter. Låt oss dela med oss av vårt överflöd.

Text och foto: Lisbeth Bäck